Österbottniska Posten (ÖP) nr. 33 1975 by Österbottniska Posten

. , . ' b tt. ,J k' . · s t.e'r .·· o;, <nls ·a QSIf"~holini!Ok IIn:!du~"tirlnin~' PO" s t-e" -

.Tor.Sdag~n . den . 14

au~.

1'115'", ; ,

~ ' . :.

-n" ,

'80 p _

snu:

Hålfån·.We.ster·marI, . blev 'nv.. in,strul~tor .

.. '

...

SöU:s STYRELSE utsåg enhälligt Håkan We s t e m a r k från Taklax. KOl'snä:. tiIJ ny instruktör efter Sture Erickson som ska)) fortsätta sina studier. Tjänsten hade sök~s ' av två personer. Håkan Westermark är 21 Ar och ogift. Han tog sin ungdomssekreterarexamen våren 1974, och har sedan dess avtjänat värnplikten. H a n har deltagit j ett flertal' av de- kurser som SÖU_ och' FSU arrangerat, och är o rdförande i Taklax ung-

domsförening. Sin avhandling skrev han om 4H-verksamheten i Finland. Håkan Weste'rmark till trä_ sin nya tjänst omedelbart, för att i ' början' arbeta tillsammans m~ Sture Erickspn. d~r

Söv stöder Skuthälla efter Storgård iFSU SöU STöDER valet av Guståv Skuthälla till FSU:s ordförande. Detta blev klart .i'ä.r förbundets •styrelse samaankom senaste vecka.

suv ARANDE

ordf~randen Olav Storgård hår.. meddelat sia avsikt att avgå. Det är främst Abolands ungdomsför:' IMmd som fört fram Skuthälla s om en lämplig o'rdfötande- . kandidat. -

GENOM att SöV nu tagit ställning är SkuthäJlas val tryggat. Ny FSV-ordförande skall väljas vid förbundets llöstmöte i december.

Elevvårdsteam stoppat · trots positiva : resultat! o

ETT ELEVV ARDSTEAM \ som var ett försöksprojekt arbetade i högstadie.skolan I Smeds6y senaste läsår.Jtt'sultatet av teamets arbete uppfattades som mycket positivt. ,Men i år- får verksamheten.." inte fortsätta. Sparkampanjen 'medger inte att -man följer pla- . nema på en fortsättning. . '.

D DET ÄR FATALT, säger lärare Runar Wikman, bilden, en av medlemmarna i teamet. Det fanns a.r~etsuppgifter, och arbetet gav resultat. - Se ~ista sidant r

~Sn. art 'dags

Da,Jlsen • •

fiJr 'deln.in g

POSltlV O MOT BAKGRUNDEN av ~ Karl-G~stav Olid skrev i senaste Iiunlmer av ÖP har rl diskuterat dansernas inålsittning och status med aigra nöjesarrangörer. De redo\-isar alla positiva puIiksilfror för den "egna" aijespbat8en- men har · inte lätt att plocka 'fl'8m 'tiya drag i dansverkSIUIlbeten. Det framkommer klart att danseq som sådan - att dansa - ) inte lockar de unga Ima . mycket som Grr. - Se sid. 6!

*pubUkep? Dansen är positiv. Arrangörerna som konuner till tals idagims Skriv och berätta t--'

ÖP är eniga., Vad tycker

O ' EN AKTIV ARE 'period - närmar sig inom föreningar och organisationer. Nöjes- ' a.rrangörerna börjar plaul'Jra i".!ör nästa säst?ng. , SöU:s . styrelse har tillsatt festfördelningsutskutt för år 1976. Invalda biev Paul Backman, ordförande, Per-Erik Fin.ne, Börje Lassfolk och Börje Norrgård. I · DETTA nummer av ÖP diskuterarPiJip Ch Hällund, ,ungdomsledare under sommaren i l\Jaxmo, principerna för fördelningen av danskvällarna. - 8e ,.id. 3.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP 14 aug. 1975

Torsdagen den 14 aug. -- 1975

Vad betyder • statsstödet.?

. : Såhär mitt den sista m .m. kommunen s'k all s ommarmånaden" då man alltså sva ra för c. 12 miljoSom en del av' d~n folkrörelOcks~ ungdomsrörelsens adbåde börjar summera den ner kronor. Det är pengar sedebatt som pågår i Sve- . ministration är · i stor ' utgångna ,(turist-) sommaren som gAr till idrott, bad, smAoch dra upp riktlinjer för båtspamnar, instruktionsrige ' kan man beteckna ;'len stI,'äckning hänvisad till den kommande, kan det va· -\!erksamhet, föreningsbidrag fråga som ställde~t ~fter statsmedel. ra nyttigt att titta på hur m.m , st atsminister Olof Palmes . Var finns den ' offervilja .m an..; gör på a"lldra hån. Allt om SkiHlefteå fritid löfte . om ökat statsstöd till som förr bar folkrörelserna? Skellefteå- på apdra sidan finns samlat . i eh 'prydlig folkrörelserna: Skall folkröBottniska viken är ett bra . broschyr på 80 sidor ! exempel. Det som i 'dag bilDessutom utges årligen relserna förvandlas till en del Fina~sieringen dar Skellefte.å kommun be- m3Ssor av annat kommunav statsapparaten. För . den en grundfråga Egentligen är frågan för_O stod , för några år sedal! ' a'l. tryck : data om .samtliga inkritiska . frågan stod en av åldrad. en liten stad och några rättningar, tjänstemän och den poiitiska oppositjo~€ns Det måste anses vara en landskommuner. Samman- förtroendevalda, informa_ läggningen gav orten - som tion ' om nya' kommunala ått.e dare, Gunnar Helen, foik- · grundfråga om medlemmarna Värden aW i re klamen betecknas som ~~ gärder. Det betyder att en partiet. själva skall finansiera ·gin . slå .,vakt om ovanligt bra hundradel av kommunrnedlem aldrig beh ~ folkröreiseopposition ~h Sverige - större resurser, ver tveka om vem eller var Fplkrörelserna lir, ' vilket " Sin underh~rining 7-" e.ller Om också för information, både man ka.p uträtta · ett ärende. den interna och den exte;na, Ti'll servicen hör också att I>l.a. författaren engt Lind- de (och folkrörelserna) helt roth Jett i bevis, redan starkt , skall agera inom de ekOllo- _ men 'sägas skall att också man ger både förtroendeden lilla stad~n Skellefteå 'männens och tjänstemän. integrerade . med ,statsmaski- miska ramar som samhäHet nenet. Men-' frågan är inte , stär~er upp för ~em . . l dag är det många orga~ oväsentlig: folkrörelsen ilar nisationer som '· är .allvarligt "Som opinionsbildare bland ännu - stora värden som kan orOade om vi . får en så<!lln ungdomen har öP P4 ett förloras. lagstiftning, att organisatioförkastligt sätt hjälpt till att spdda negativa attityder till vårt land har folkrörelser- .nernas självfinansieringsgrad danserna. " na, fränist då ungd'oms-, bestäms till ~O pr()4!erit~ '_Så här skrev Karl"Gustav satsade .förvånan svärt mycOUn i öP för den 7 augusti: , nYJtterhets- och idrottsrörel~ I Med , Pengar ~river man en ket på infor:mation - åtK-G O. Ger 'ett bevis ~ öp ' sen - . menoekså, och i ·hu- ' organisati6~sapparat. minstone om man mäter med . har ' framställt konkurrerande vudsak .:..,._de PQ.ljti~ partiMen man fö<;!er och utve~k. man finländs ka mått. / dans.platser, t.ex. de finsksprå- ~ erna och · deras ungdomsorga- lar inte en folkrörelse. kommunalmännen eller kiga. föreningarnas festplatser. ' • Nu skall vi bortse från de som engagrar sig t ~t är en. enorm skillnr.d. siunt diskotek och restauran- nisationer, sedan många år turismen, , även - om jag in- munalt alltid vara beredda. ger i en bättre dager än de erhållit ~tli~ stö~ för sin ledde med ett turistiskt på- att stå till tjänst. svenskösterbottniska förenin- verksamhet.. Det är mÖjligt . Många har diskuterat 'lad pekande. Den interna -infor"' " ", . garnas. , att en- kritisk bedömare kan som är v.äsentligast: .att mationen, alltså den som • Vid sidan Qm _t~ Riktigheten i detta kan dis- hävda. att ' siats't'idraget har arbeta fÖr att ~å ihop p:engar vänder sig till kommunens ket och den interna info kuteras. egna invånare, är i grunden för en aktivitet som man beg10rt folkrörelserna mindre Det är givet att också "ne~ · den mest ' intressanta. Det ..gativa" artiklar och reportage kritiska i sin bedömning av . dömer som vä.sentlig, vilket är också den som våra komhar föt ekommit i öP, men i my~digheternas : agerande och innebär att' mal,l offrar mycmunalmän främst borde stu- . grunden är tidningens ton po- mera beredda att axla upp- ket på att skapa en ekonodera. Hur det än är; alltid Bitiv: den ser som en av sint;! gifter som staten ' anförtJ:or finns det något företag eller ' misk grund för ver~saml)e-I' uppgifter att backa ' upp skenågra personer som' på ett ten, eller om man skall döma dem. endet inom föreningar och. eller annat sätt lyckas sno industrin : men ma.n si~ ut den aktivitet som inte diförbund. Men denna uppbackihop en turistfolder. Värre ändå människan i cen ning kan och bör också innerekt gäller rörelsens målBeroenti.e av är det' att skriva ihop en in- . och det betyder att man tahålla kritiska påpekanden, statsbidraget sättning. LJ:ngdomsfören:ngtressant och informativ sa,k . . lar om boende, service. ~ där dylika kan anses befogaför kommunens eget folk. kreation, utbildning osv. arnas lokaler- är en ganska de. Men kanske ännu värre är, bra illustration : lokalel'l'.la Det reklammässigt ihopKritik bidrar till förbät!- att många organisationer har · • Skellefteå är befolknings_ skrivna faktam~terialet baekräver. enormt mycket i un-· ring. · mäSsig'~ något större än Va- kas upp m~ några n~ .' K-G O. tar också I,lpp dans- gjort sig - - eller a.v utvc:ck- derhåll, vilket ställer medsa stad. Men vad kan Vasa va påpekanden - som ytdebatten, som är ju 1äsarnas Hngen gjorts -:- helt beroen- lemmarna inför.. ständigt återställa upp 'm ot Skellefteå, terst höjer trovärdighet egna synpunkter, och han öns- de av . statsbidraget. I dag kommande uppgifter; d~tta vars fritidsnämnd , basar hos . det man vill ha ~ kar att denna skulle vara me- torde både nykterhetsrönl, över följande ' tjänstemän: . Ett par exempel: "En ovaDarbete måste anses vara. sera positiv. Önska kan man fritiqschef, idrottsintendent; ngt bra hundradel av ~ ~ns och idrottsrörelsens or- ....kundärt , i j~förelse ,med alltid men att diskutera t:ex. ' ungdomsint endent, . för- rige men ledig1!..et" för älgdanstillställninga~~a Positivt ganisatio';sappårater s14 .: 6chuppgnten att sysselsätta de eningsinteDdent; lnotionsin- jakt käir ingen stoppa.': Bär är betydligt svårare än att fö- falla . med ' statstmderstödet. unga i ett för dem personligtendent, turistintendent, två blir också det ur företagets , ra fram kritiska synpunltter. sekreterare och två sport- . synvinkel sett negativa ..... 'hetsutveckIande arbete. , Men En berömmande " skrivning gonting som blivande (. ballsförstådare. Plus andra ~ är inte' -det ena en' direkt blir, både i skribentens och läanstända. s'k~lleftebor uppfattar f6rutsättnin-g- fl)r det andra .. sarens ögon, ·lätt men!öS, var- , Fritid&nämndens ' budget mycket positivt. för det för att formulera sig V9.d skulle , finnas kvar a v f'or innevarande:-Ar lydeT på positivt om danserna krävs e ungdomsfö~ningarnR' _ om de · 13_318.000 k~onor. Av ' det • Vad har i att säga goda insikter vilka gör det beloppet räknas 1.369.000 Österbotten? inte hade haft en konlUet armöjligt' 'för skribenterna att AI,.F ~NELLM A kronor flyta in i avgifter Trettioårsminnen ~ugga_r betsuppgift? , framföra konstruktiva förtätt. Den 6 augusti var slag. När det gäller "allmänna"saker bör detta dock va- det 30 å.r sedan den första Medlemsförmån rped uppgifter, som inte är lemmar måste ra möjligt för många, i fråga atombomben fälld~ över den ett lockbete japanska staden IJiroshima. om dansernas andra sida - statsbidragsbe.rättigade, Helt rad medlemsfö'rmåner. 'En stad nied 400.000 i.nv.å-arrangemang osv .l:>orde Dagens folkrörelser I -kan säkert mår varje foJkrörclse folkrörelserna ~re utbrändes. fler arrangörer framträda En makaber början på. en inte annat än sägä ja till väl av att arbeta fram egr.a var det fältet Bom "tyckare" i tidningen. rade kraven och ÖP-redaktionen välkomnar -fredlig " period. som nyligen statsstödet, men i sia verk- inkömstkällor. kulminerade med den stora samhet borde de inte få bli debatt, och naturligtvis helst Det mAst e någonstans va ra arna; i dag är konferensen i Helsingfors. en debatt ,som för framåt. som viftar med Skall också denna få firas så beroende av statspengar- ett fundamentalt ~el i follr! ö' K-G Olin gjorde . en god bör~ Da, att de inte kan syssla relserba om de -för att få med- ten. i freet om trettio år f

:-Våra

folkrörelser

Danserna

oehOP

A.·r Österbotten en -bra

tiondedel av Finland?

·.B·omhe - U'-"-' l

---

'I'QrSdagen ,d en

aug. ~ i975

läsarforum ••

A!'atöreningar måste deltn i et. rättt,isore -festfördelning ,-

•

Allt ar Inte ' nyländsl~t! ' Några små kommentarer till Aminne folkparks annonsering '1 öF den 7, 8. : _ 1. Orkestern Anterix har ald:-ig varit och kommer knappast · att bli ~ett nyländskt band. Vi har här i Nyland aldrig ens ' hört talas om en sädan orkester. "Vilseledande reklam ? " 2 Räknar Lars-Göran Sperrmg att allt som är söder om ~pp fjärd hör till Nylamf? 3. ÖP läses ock-så på ann, t häll än I österbotten. Med vänlig hälsning. Nylänning

•

'J.

. ~

. '

DEN DANS- och "festför- ke på den ekonomiskt sett delning som för närvarande viktiga del av föreningarna s sker i svenska österbptten ' 'verksamhet som danserna h~ndhas 1 princip av en .arotvivelaktigt . utgör, ' borde betsgrupp, tillsatt av SöU:s kriterierna-' för fördelningen styrelse, 'med uppgift att ut- . uppgöras inom rameri' för en arbeta ett förslag tilL följan- utvecklingsplan av det de års fördelning samt att svensk-österbottniska ungkoordinera de .olika fö'r- . domsföreningsYllsendet som . eningarnas önskemål'. . , . helhet. Arbetsgruppens första förCentraliseringen av dansslag baserar sig i huvudsak . tillställningarna och de tenpå föregående års förde~,-. denser som tyder på :utdöenning, med'a n den definitiva de verksamhet inom småförfördelinngen kan ses mot eningarna är ytterligare bakg~u'nden av. föreningar- faktorer ' som borde motivenas klagomål , förändringar ra en omprövning av det nuinom : ungdomsringarnas varande .fördelningssyste: struktur osv. Man får anta met. att syftet med nämnda förVid planeringen av ett medelning är att minimera riskerpa för 'osund' konkurrens ra rättvist förfaringssätt och därigenom åstadkomma bör vi utgå ifrån tillämpbara målsättningar. Rent allen 'rättvis fÖrdelning . . mänt bör dessa stiliseras ATT överhuvudtaget för- med tanke; på att 'skapa ekosök Ull en sådan fördelning nomiska förutsättningar tör görs bör befraktas som en ( ungdomsverksamhet samtposit.iv företeelse. Med t..'\o- liga fÖl'eningar.

Deltagarna i cykelbudkavlen!_ CYKELBUDKA VLEN har äntligen nått målet. Den har körts genom .~Ila ringar, men däremo~ inte genom ' alla fÖreningar 'främst: på grund ' av tidsbrist.

Fören, I

Halvannat hundratal österbottniska. ungdomar har cyklat fram budkavlen under juli månad sedan starten skedde l Gamlakarleby,

verks., pl8:u

, '"

Fören.

verks., plan _

verks., plan

'" Val av repro

.....

Val av repr: till fördeln.utsk.

till fördeln,utsk .

...

' Ring

Fören.

~ , plan

Befullmäkt. repro

Ring

,.,.

Fördeln.utsk, Pre!. törs!.

"--_ _ _ _ _ _ _ _ _....!

Föreningarnas . budget- ........ :__ ........... och verksamhet . .

Huvudsaken är i varje fall att cykelbudkavlen uppmärksammats I föreningarna, och att den på så sätt aktiverat föreningsmänniskor mitt i juIivärmen.

I DETTA sammanhang bör vi dock inte förbigå danspublikens åSikter. Det faktuni att den dansande ungdömen ' har olik,? önskemål ". och 'krav " angående ' dansplatsens inredning, musik och service gör det möjligt :, a~t genom förnuftig fördelning, upprustning av lokaler, annonsering ,osv. i viss ~ån styra publiktillströmningen. ,Det. har- då och då framkommit i ÖP:s debattforum krav på ming re d8.nstillställninga~, . vill{et också talar emot den centralisering som nu är i gång. För att i .praktiken. kunna förverkliga ovanstående hör de ?lika ringarna ' vara representerade redan i fördelningens "första skede. Arb~tsordl1ingen kan med en schematisk skiss tänkas på följande sätt:

I, - I

Fören.

Vid målet, SöU :s sommar, samling iRörgrund . senaste söndag, överlämnades den till styrelser med ordförande Hans Ingvesgård i spetsen. Naml'lförteckningen . och bUdkavletexten kommer att förvaras på kansliet, men före det hoppas 'jag att miljövårdsutskottet tar sig en funderare över hur - och på. vilket sätt, . något av textinnehållet . e\OentueUt kan fc;rverkligas ' eller uppföljas praktiskt.

Att cykla sommartid är ideamen tYvärr 'Inte ' det säkraste sättet, ur trafik synpunkt sett, gen()m den 'ökade bilismen oc:h turismen. Inga olyckstillbud har ,' in- ' rapporterats med undantag~ av smärre intermezzon med punkterade cykeldlick och trassliga drivkedjor.

•

SöU:s koordirieringsutskott Slutligt förslag

Fördeln.utak. Pre!. l'årsl Beful1mäkt. repro

!.----,.-~--

."."" """" "',.,

~_S_ö~U __:s__f_ö_r_bu_n_d_s_m_o_ .. t_e__________~

Ilskt,

Jag vill därför på mina egDa

och

miljövårdsutskottets

YigDar. t ~ <..{ aaIla cykelentu-

åasler inom SÖU . för den aktiva Insatsen, OCh hoppas att cykeln även I fortsättningen används .ofta och gärna. Kom . ihåg dekaltexten : Stressa av --: cykla .•. . och minns att: Cykeln är miljövänlig - energibesparande och konditionsgivande ! .

E i 'vor ' Eklund

SÖU:s .miljövårdsutskott

L'eda ' ,.. o SO··FF . . r ~ n Je.~ '. pa .' : . " . ' ' , .l·· g.er ·un.· ga t'a mOJ.,..l g.het . · er. .

ARBETET med fördel- ' ningen startar i den ens Ld lda föreningen med att verksamhetsberättelse och en preliminär plan för följande år uppgörs. I denna pian bör ingå de olika anslagens och inkomsternas procentuella del av budgeten. Därefter väljer föreningen sin I'e, presentant till den egna ringens fördelnin'gsutskott , sem har tm uppgift att samordo' na dansverksamheten i heJa ringen, Varje ring utser e!1 representa'n t med fullmakt att vid behov justera den egna ringens program om ' helheten så kt äver. Denn.a samordning av ringarnas förslag sker i en arbetsgrupp som lämpligen leds av SöU:s styrelseordförande. Den slutliga fördelningen godkänns av SöU:s års- . möte.

EN ANNAN aspekt på det hela är den aktivitet man åstadkommer i och med att .flere föreningar engageras idansverksamheten. Detta kunde tänkas leda till en bättre ordping på dansplatserna genom · att flere ungdomar själva '. får bär.a ansvaret för · ordningen i den egna ungdoqlslokalen. Ovan anförda förslag till festförd~hiing är ingenting annat än ett förslag, men kan som sådant ligga till grund för en debatt i denna, för .arIa föreningar, betydel/ sefulla fråga. Philip Ch. HälJuild

Principutt. om ' festföiöeln.grunder

t . LI_ _ _ _ _ _ _ _

.....

, 5 Tomma ' löften, stora ord

svensktoppen ,

Anna-~na

Lötgren .

6 Mlhns dej ' ~om du var

Mats RMberg ~t oss träffas på stranden . Vikingarna. Schytts _ 2 Jag vnl 'andas ~ luft som , , e Hej då, ha de' så bra du UNGDOMSSEKRETERARE, ungdoms- , och fritidsledare, Cool Candys Pierre lsacsson .. barn_ ochtonå,rsledar.e, ja, det finns mycket att väJja på. 9 Linnea 3 Cuida~e mucho Querida för den som ' gått pAsamhäUspedagogiska. linjen vid Svens.Hootenanny Singers Gör~' Muhlert ka österbottens Folkhögskola-Folkakademi. 10 Sängen lär ha vi~gar 4 Emma Agneta Zelan & Zandra Schytts SöF,F är enda skolan på jande år ~i folkakademins husvenskt håll som innehar rät- vudkurs, ' på . den andra sam- ,- - - - - - - " - - - - - ' - - - - - - - - - - - - - - - - - ten att utbilda ungdomssekre- hällspedagogiska linjen. Inträterare på institutsnivå. Sam- deskraven är fyllda 18 år. Den linjens . tredje och avslutande och kommunalhögskolan för. vihällspedagogiska linjen inne- som inte gå.tt på SP 1, bör ha del. Linjen bygger ,på huvud- dare studier -på högskolenivå. håller tre årskurser. Den som minst ett års tflläggsstudier, kursen (SP 2). När man gått Med tanke på den korta 'studiefyllt 16 ål' 'kan börja på förs- t.ex. vid · Vörå folkhögskola detta, sista år, är man ' färdig tiden och de godä möjligheterta linjen ' i folkhpgskolan. På Norrvalla-linjen, Finns . Folk_ UNGDOMSSEKRETERARE. na att .få jobb, k~n det~ vara våren är man då BARN_ och högskola eller Ji·k nande. Studier Man kan då söka k~muna- någontl?g att satsa på , for den, TONARSLEDARE. Detta förs - i gymnasium duger också bra. 'Ia tjänster, aPbeta som un g - , som , är intressera~ a~ un?,ta år är ett förberedande år. FÖljande år kan m~n . fort- domsledare i någon organ isa- domsarbete och v~~l lara Slg Den som- vill 'Kan fortsätta ' för- sätta med samhällspedagogiska tion eller' tentera in till' Social- mycket nytt. . "

l Du gav bara Ilöften

...J

•

Torsda_g en

den14�ug . ,':' :..:. 9..:.. 5.'7 :..-

CARPELLA

,_ ___..:.. '

CARPELLA

::;�s €it=li; r.tARnEr' .. , ... ...JI �-ft .-�.lJJJ'H

__.._Ö....S_T_E_R_ R_O T_T N I_S__ K A _P_O S_T E-N __

CARPELLA

.'"

CARPELLA

t.:

; �'

CARPELLA

CARPELlA

---:.

CARPELLA

CARPE

:� ;:::::: ;:: N

t r t

PE'a,A

CAR

CARPELLA

CARP�LA,

EXO

DANSBAND FRÅN NORRA SVERIGE HAR GJORT SUCCE I ÖSTERBOTTEN. DENNA SOMMAR.,NU Iwr vi möjlighet ,att erbjuda

en hellestli� inlediring

CARPELLA

{

�

höstsäsoril!l'n pd' NÖJES-CARPELLA

CARPE L A

CARPELLA .

.C RPELLA '

CARPELLA

�

DUS

yÄ L K O M N A--! 2�. 8. FYRVERKERI BILL - ' CLEOPATRA. CARPELLA

CARPELLA

BUFFAI.(t

CARPELLA,'

. .

CARPELU\" :

Yl DANSAR på banan i

G R A T

G R A T I S

Sommarlovet är slut och som plåster på sören bjude.r vi på •

G RAT l S D AN S

fred. 15.8. kl. 20

* 'C L E O P A T ,R 4 *

�

LÖRD: 16. 8. KL.

.X1Ji 2., " D

BUSSAR: K l . 19.15 från Dagsmark via Härkmt)ri, Henriksdahl och Skaftung.

Lappfjärd

Musiken svarar

Shell,

Se upp för skolbarnen

DIans

förväg

�. �afiken på måndag! -

r e 70 000 barn, som börjar ,sitt . som allt finns det p å mån dag �a 672.000 skolpliktiga skolelever med i trafiken - de färdas med buss., tåg. på cykel eller till fots. Trafikskyddet önskar nu då skolorna åter slår upp sina portar erinra om ,a tt j trlr fik.en i vårt ladd årli gen över hundra barn dödas. och över tusen skadas. DETI'A AR

� närm

är d t

firsta skolår. Allt

under ett flertal år rats i närheten av' skolorr.a, polisen ,gått ,ut med kam och polisen har besökt skolorJi3Djen "'Frygga barnens skol nas förstakIa sser och get t tr akam. Under de första skolda fjkuppiysning. I, denna panj har också -den lokala po- har patruller utplaceli!'en och ,Trafikskyq.det deltaRedan

liar

Täg" prua

�.t, men på grund �v , brist på

manskap och materiel har den na ' verks�mhet inte kum�at ut

Bli inte stött

sträckas till samtliga Skolor.,

-spänn fast säkerhetsbältet

med sina barn redan i bekant/l'

nativet, även om. dettä inte all är

den

kortas�e

till

vux�n

('Ch från skolan, så att barnet far, tiHfälle

att

handla

SjälV-

ständigt under' den vuxnes 'överinseende. Det är viktigt att ,tillräckligt med tid anslås tör skolfärden., Ett barn som har

� :_

' .'.

_�_

20-01

../'

för

Arr. :KERKLAX UF

,söndagen den 17. 8. kl. 1'1;.00 på Gamla Hamn med sedvanligt program.

'C!er de första skoldagarna kun ledsagas 'av

•

vägen.

Önskvärt vore, att barnet

BRANDI(ÅRSFEST l Jaliobstad :

sig med skol

rutten. Härvid borde man aH,tid välja det tryggaste alter tid

k'. 'E X O D U 5

,D A N S i MAXMO sönd� 17. l

WICTORIA-

20.00-01:00

i FISKSALTERIET' 20.00

_______________

PÅ K I L � N

SÖNDAGEN DEN 17. 8. KL.

- D A N N-ES

........------------....---

,VLlJANSAR

�.

•

' Häkans tro o ge 19 .45; 20.30 och 21.10. Haldin fr. O�avais 19.15 via Vörå. och Kvevlax . _.�;tI1�ndllin:jer" fr. Petaiax, Nyby 19.15 via :Malax, Solf; Toby stenbro ,och Gamla Vasa.

CARPELLA

__________________

LÖRDAGE� den 16 aug

AKT1iELLT

garanterar

: DANS. PÅ TYÅ BANOR MED

JÄRPARNA och OMAKUVA .............................................

bi'åltom glömmer trafikens fa

och alla givna anvisningar. 'Ba rn under 10.-:-12 år borde in

ror

Koppla av med teater Toppenfin underhåifni�g

te tillåtas at!.,cykla till skolan

: livligt trafi ker�de omrMen.

• Reflexer

PANIK I'

.Den, mö.rka årstiden närmar

RÖLLEBY-.

på 'Brankis' lördag kl. 2,0.00

f'ig och den är speciellt farlig

för den lätta trafiken, då bilis

la 035. Brev till barnens röräldrar tema in te i ti d upptäcker en är namnet p ä en'skrivelse som å F ä . .. ... .... .. .......... .........t.. ..... .� ... g ende eller cyklande. Qtg n, till vårdutdel� planerats garna använder inte reflexer i ' ' lladshavarila av de barn som tillräcklig utsträckning. Sam - l ykta på. sina cyklar. då de rör- riktning. Av dessa har 80 proItU börjar sin skolgång. Skrima gäller för cyklister i fråga de sig på mörka vägar. cent unagått olyckor av något velsen är en ,appell til l föräld- (l Elnligt Trafikskyddets nyli: slag.' Cirka hälften av de vid m belysningsanordningar. Detrarna att instruera sina bfi:rn publicerade undersökning undersökningen tipfrå,�ade barr. 'gen j ta framgår av undersöknin"'a ° ' rörande den lätta trafiken "Ke- nen uppfattade trafiken på fråga om 'de trafikproblem som t red J'ed el av Endast en. knapp .. . .. '- k' A.UJ.1U SIa 1" skolvagen som rIVl'tg. AV d mvyen lllkenteen tut'.· ' är aktuella i samband med f�tgangarna anvande reflexer,. cy .. klar över 80 procent av bar- tervjuade föräldrarna ansåg 44 . r!i!' skolfard. . . l.' oc b en das h"lft a en av cy k"s . 11 - nen tIll skolan. Skolvagen en . . te ar .. ar p�ocent att cy kl'mg ID

Boka biljetter hos �akobstads Bokhandel, tel. � --.. -�-

Det är obligatoriskt från den 1 juli 1975

de-

Föräldrarna

�

borde - tillsam- tema hade

funktionsduglig medeltal

två

kilometer. i en trygg trafikform.:

. -'_

l... 1...J

ö S TE R B O T T

I S K i\

P O S T EN

Torsdagen den � --

--------------------------------�------------------------------------------�------� ----

J)ansarrangörerna:,

- Status

brrllig, �ocial och skyddande

DET SKRIVS för mycket �e gativt om danserna i öP, säger I{arl-Gustav Olin ,från ForsllY BK i en t,ycl.arruta j. senaste, ÖP.Dansen är i grunden positiv. ÖP borde mera belysa de- po sitiva sidorna. Karl-Gustav Olin ar ep �v de huvudallsvar{ga bakom verksamhe!en vid}'ors by folkpark.

u�ga arrangerar för unga, säger Christer Eriksson i Pjelax ufo Vi suger inte ut sista- marken av dem. Jag tyck�r det är posit.ivt att de unga överhuvud" taget" dansar. ... ..'' vad d.e - Om man Jamfor unga satsar och vad de �år ut I av dels ett restaurangbesok oc� Men när ÖP ber arrangörer �els en danstill�t�llni�g ty�lrer .na pek� på positiva saker i dan-, Jag aV det positiva overvager sen är det trots allt inte så lätt. för- dansernas del, säger Lars-, - Visst är det positivt att Göran Sperring i Aminne.

" \

../'

och

Sten Blomqvist:

inie

NUFS satsar

- Hur.ser ni på framtidsuts ikterna för dansverksamheten? "

Christer Eriksson:

Dansintresse-t minskade nä r .man slä,ppte· varann '

- NOG

MAS'rEDEVÄL TR IVAS när det kommer tusen unga och dansly!jj;na gång p å gång till samma ställe, sä.ger Christer Eril{sson. Ungdoms danserna har förlorat en deJ publil. till mogendanserna mim samtidigt fick vi ett stort tillslwtt genom att allt yngr e ungdom började gå på dans. På Rörgrund har publiken in t.e minsl.at de senll$te åren.

Förr hade vi-- förs1;4s dans mot någon _ för�ning i väStra Närpes eller Korsnäs, nu möter vi vanligen Aminne. Men samtidigt hålls det en eller flere mo ,gendanser i området emellan. - Det var kanske inte så bra föl- intresset för själva dansen när man- släppte varann. Nu finns det många unga som inte är inne i paviljongen på hela kvällen u tun rör sig på områ det. Vi måste tydligen börja er bjuda alternativa nöjen och sysselsättningar.

Inte- är det i alla fall som tidningarna skriver att man bara busar på::d - anserna. Majoriteten får rti ICk l en kr l. a f"or en rt .. Som ordmngsman lar man sig

•

Lars-Göran SPerr,ing:

Med större satsning

stort

på rikssvenska dansband -b lir. dnns(!n olönsam "

- KURVAN, har pekat uppåt för NUFS ända sedan vi börMöjligen jade ordna danser 1968, säger Sten rtlomqvist. har söndagsdanserna blivit sämre. Däremot tror jag vi nått toppen ...;., men-�r tä'Dker vi stanna - vi sk,-II bibehålla

'Iippgift?

- 'Vad e,rbjuder dansen som_ sådan - locka , r den de unga!

- �

De unga får träffas och ' läfa .känna var�nn under' fria former, säger Hasse Stagnäs i . M'"axnio ufo -DanSerna -är trots allt en rätt bra umgängesmiljö. Raggandet efter vägar·na är 9-0g mer negativt. , - Tack vare da�serna håller vi bort de unga fr,ån l mycket annat som kanske inte är ,så positivt, säger Sten Blomqvis,t i NUFS. Vi behöver bara tänka på hur det var under bönlördagarna tidigare.

.. ' *'Visst är danserna bra.. Det är åtminstone 'arrangörerna �mligen eniga om, och visst koar A.tskillfl ga österbottnis\<a u ngdomar vid danspla.tsernas biljettluckor ock sA nu på lö rdag. Vad tycker pu� ' :' b1iken? Skriv och berätta!

1975

SAMTIDIGT med att_ vi -Jisk uterade Olins synpunkter med dansarrangörerna tog vi upp även andra frågor med an knytning till danserna, deras status och situation i dag; . Vi diskuterade 'bl.a. - Hur är publikanslutningen i dag -jämfört , med ' några år , bakåt i tiden!

�

aug. -

IfrirfUnuer' or - dansen? - ' �

Dansen är;kontuktskapunde,:.-

- Jag är helt överens med Olin. - Det bästa som skrivits på länge. - Det stämmer allt som Olin skriver. Så lyder andra dansarrangörers kommentar till det som Olin framför.

- PUBLIKEN har inte minskat - tvärtom ökar den relativt sett, säger Lars-Göran Sperring. Men ' då måste även gammaldanspubliken beaktas. Till saken hör då förstås att det område som Aminne får sin publik ifrån nog har utvidgats.

nog 'känna de element som stäl ler till oro. Jag' tror dock att någonting borde komma till på danserna. Vi nöjesarrangörer får nog lov att börja .fundera på det.

unga far till �nSen .med sam ma förhoppningar som tidigare. De dansade nog mei"a förr. Upplevde kanske mera i själva dansen. Men kontakten med andra unga - främst det mot satta könet - etableras' nog i samma utsträckning som tidi gare. Och det är en viktig kom ponent i dansen. Det stora flertalet kommer sig inte för att skriva och be rätta att de tycker danserna är bra. Om framtidsutsikterna säger " Sperrlng: - Jag tror det kommer' att hända n�gonting sriart. Vi har satsat så hårt nu att det inte är möjligt att, satsa mera. Om vinterdansarrangörerna skall följa efter t.ex. 'med att ha mån ga dansband från Sverige kom mer lönsamheten i fara. De har större omkostnader än S<.- mararrangörerna.

Om vi sk�lI satsa -mera blir det ingen behålhiing. Jag ar våra nuvarande publiksiffror i många år framåt. Det skall vara stor: publik för' de vill gömma sig i 'massan. De �og litet rädd för att vi m.lst:r rä�na m ed sjunkande publikJag tror nog att de unga sar. Det är mer lockand'e och att de unga skall trivas. Kan- vill vara anonyma. , ske har det att göra med att Det är svårt att säga om de siffror. kommer för att danl/a. Det gör stimulerande så. De unga vill vara många för dom också verkligen. Man ser hur det : blir om vi någon gång att trivas. Sten tror inte att inställning har endast en orkester och det det enbart är en blir en längre paus.. Vi måste som dikteras av arrangörernas nog hålla oss till två orkestrar omtanke om ekonomin. Det är alldeles uppenbart att de unga ,. i Nykarleby. , Sten Blomqvist tror också att vill vara många för att ha ro det är bättre om de 'dansande ligt. Medlemstillställningarna bor får ,�ålla i varaun när de dande det satsas mera på, �äger -Sten. Nog går det att ha roligt också i en mindre krets. De mindre_ lokalerna borde utnytt jas mera 'för mindre intima till ställningar. Vi brukar hå ett par svenska band per säsOllg i Nykarl, eby. Jag' tror inte att det blir så många fler. Vi skall inte stä1la till någon massinfl8,tion. Någop. söp.dag kväll kanske utöver vad * Dansen'är konfal<tslcapande,. här finner man jämnåriga;och likasinnade. , må.s�n '� aaJJa ID _ keuel'ikblinCU"t fördelal't DaCkdelar� positivt ocla D�ptivt bos da"ens �dow. Vi· tidigare brukat W&;,' .

Torsda,gen den

Ö S T E R B O T T N I S K A. P O S T E " aug. - 1975 �------- -�----�----�)�- -�----�-

Hasse Stagn�:

Tj�go poj�a:!" pir

. \

R.qnso&r� importen av

- DIj:T HAR VARIT LUGN ARE i Maxmo j somrnII( än de senaste somrarna, säger poli sen. Publiken har snarare ökat. \ Men vi tycker inte om att slu ta klockjlon ett. Det är många som stannar kvar ocH tältar. De har inte nog den tiden utan det händer att de ställe r �i11 någonting sedan dansen slutat för läng� sen. '.

. Vi måste förnya oss på nå got sätt varje år. Men inte tror jag--så mycket ,på skyttehallar; bingo och minigolf.

" Fjortonåriga Peter Ekman från VÖrä kör traktOrn pä övnjn�banan, och får också släpvagn� att passa in i avsedd port.

Det går inte att vara alltför försiktig 'och inte satsa någon ting. Det har många arral\görer fåH llrfara.

D SYFTEMALET med. den h är kursen ·är att pojk�r�la skall lära sig köra traktorn or�ent

Jigt, kunna använda olika· tr akt9rredskap, känna till traktorns konstruktion samt att kun na sl,öta den hemma på. gården, säger maskinkonsulenj; Jarl Sund. ,Kursen hölls på Kors holms Lantbruksskola mellan den 4-8 augusti. Den finansierades av 4H som (je flesta av 'deltagarna är �edlemmar ·i.

- Tjugo pojkår i femtonårs- Det är inte så lätt att backa in åldern kunde vi ta emot. Det en tr,aktor med släp i smala fanns flere sökande, men de portar. -får vänta till följand� kurs, omSlalomkörning är kanske talar Jarl Sund. ttaktorbanans knepigaste uppTeoridelen av kursen består gift. 'Traktorn skall manövreav Ql.. a. maskinlära, -trflfikkun- ras i sick-sack mellan pålar som skap och arbetl;lskyddet i sam- är placerade 'ett stycke från band med traktorarbetet. Lä· varändra. "Körlärare" Leif rarna är måna om att poäng- Berg hjälper till med goda råd . ' . tera de många farorna som kan och irtstruktioner. uppstå när man kÖr traktor. Inga flickor har anmält sig

DET TARVAS kritik - jag hiUlel med Karl-Gustav säger Roller '8 e r g 8 t r ö�. På grund av skriverierDa i öP kom jag' att på midsommaraftonen åka tiD Finlands största dansplats. Men jag fick dålig uppfattning om det stället. Det kanske inte var, den lämpligaste kvällen men jag tro.. vi alItmänt har bättre serviCt-. på daosstlUlen inom SÖV. För Korsnäs del har publi- ' " "Ita nar - De t" ar I"tt a att va . . ken mte mms k at, fortsatter " man kör på åkern, varnar läraBergström. Ar 1974 var bästa ren sina elever.' Den tunga året sedar vi började på dans� traktorn är absolut -ingenting verksamhet på allvar. Vi har • a tt lek a med. ;11S,l, kanske samre " " . . SI'ffror h'ltt.., . Konllng �ch plöjning hör· ! e år. Kanske det är de 'mindr o kså till progra,mmet. '" �n p.rskullarna som börjat märkas ' : korgård har konstruer,ats på Dansen loc'kar - inte som sA-, äng�rna . Po arna g r i \ ur i dan. Det måste vara spec ella . att prova sma program. Vi har bion och dis_, o :h ordnmg' for på traktQrbanan. korta anger i N l u skulle koteket i klH aren. • KARL-GUSTAV t.�IN och de dansarrangörer ÖP tal<\t det kansk� gälla att åstadkommed räknar med att underla l ma attrakt!va förströelser. 'för . get för 'danspubliken är m,iDd. att komma upp ti\) samma pure i dag' än för 10-:-15-år se' bliksiffror som i fjoL dan.

Olin,

D� unga."

minskar . obetydligt!

BEFOLKNlNGSTALET m

går såväl finsk- som svensk språkiga. Då ungdomsförenin garnas dansverksambet i förs ta band engagerar ' landsorts ungdom och 'den svensim be folkningsgruppen kan. man måhända dra slutsatsen att Olins påstående om mindre årskullar kanske ' ändA bar större betydelse än vad de kal la siffrorna visar.

gör det. Det finns först·ås inte några bättre alternativ heller. Nej, jag tror inte att det var för att man släppte av varann 'som)ntresset för dansen, mins kade., Tack vare att schaken kom vågar nu alla sig' ut på , dansg0Iv�t. De behöve� inte kunna mvecklade vals-_och \ tangos�eg.

Slenaste år var b,äst - n12ra andans lITävs

Hur förhäller det-sig riktigt . med den, saken? ÖP HAR FRAGAT reglonpIa neförbundets experter. - Folk räkningssiffrorna frå� åren 1960 och 1970 visar att de äl derskategorier som det är frå ga om bar minskat ytterst litet i Vasa läns' kustOmräde. ÅR 1960 fa.nns i området 31.070 unga i äldern 10-19 år. Motsvarande siffror är 1970 va.r 29.484 personer. Ten'densen är att antalet ökat i tatOrterna OCIl minskat på landsbygden. Särskilt i om n\det söder om Vasa är a.nta · let mycket, lägre år 1970 .järnfört med tio år tidigare.' .

�läp

�

!loger Bergström: ,

traktorknr�

Knepigt. hacka rätt med

band från-'Sverige

Det är Hasse Stagnäs�som står för dessa synpunkter. Han är rädd att det skall bli inflation på rikssvenska, dansband nästa sommar. Maxmo har haft fyra band från' Sverige denna sommar och det tycker han är lämpligt. v i slår' ihjäl oss själva om vi inte börjar ransonera. Det blir dyrare för vår publik .och Ett· � indre lönsamt fö� oss. , " borde vara en krydgastbes?k d�. �hr det en vana har det nust sm betydelse. Dansen lockar inte så myc ket som sådan. Det är en form av socialt umgänge. De kom mer till dansen för att andra

�

��

�

Vi skal' samlas nu den här veckan .och börja fundera. 'Vi har begärt: uppgift�r från' SöU om vad orkeRtrarn a från Sve rige kostar. Vi skall -plocka in någonting, speciellt - jag har funderat på en "halmbal" (? !). , Det ser ut som vi måste ta några svenska band. De öster bottniska orkestrarna borde ta efter deras stil litet. Det gör de väl förnesten. J ag tycker'" det bör;at märk�s.· I

'Dansen är kontaktskapande bättre än nAgönting annat. Många, har nöje av själva da• BE 8lDA.J!J 11

Bland pojkarnas lärare kan nämnas Harry Bj.9rkqvist,'som undervisar i traktorns funk. I tion, konstruktion och service, distriktsinstruktör Sigurd En-. holm som informerar' om trak tl'll kursen. Under tidigare år torn i trafiken och Frank Ma har vi nog haft några. I norra ra, . vars uppgift är att lära österbotten där man arrange ut "Om traktorns olika delar. rat en mot;S;, arande kurs, be Kursen avslutades på freda ra"ttas det att flickor nog deltagen me4 en tävling i körskick� g,l.·t, säger Jarl- Sund. ' En fj,v Kursens deltaga�e, lighet.. Då fick pojkarna �illfäl;. le att i praktiken visa vad de Hans-Erik aacklund, 15 år, lärt' sig under denna nyttiga att han från Vörå berättar skall bli bonde när han· blir kurs. Sa'n d r'a äldre.

Kug· gomskolan, , ' .

•

åra

' k

rser

. ga' om " . .. ' .' upp,�sn'r'\ t\A�NAO ' ' -S.:J!Q3 '\t�O"" t.UGO ST" . . �NW\ �� D'� ' , Vare "nier u

.� �omlUunikatlons'lrll.n med ORAM. M� tLAG III 1 .... 0 MASSMEOlA. 8ARNK.UNSKAP VI.VlliAO SÖ�1II4D, JORD8RUK GRUIlfDSkOlEliNJf

Positivt m� dansen? Ro�er fundercar en lång stund. ' ....... - Visst är· det positivL att för'enirgarna or�ar dans när inte samhäl1�t, ordnar med nöj en och förströelser för de un. ga:

- Men jag skall nog fortsät� ta i gymnasiet först, säger ha:n. Vi har' främst grisar där' hem� ma och jag tror att jag skall satsa på en grisfarm i framti den ...

PERN ....

"- .

FISfl.ARSKOlÄ V., und�rylsnln9

...

.. ..

RIN H kl. '10·12

östra

lands to'

...

skOla \

....r

och 16'.. 18

Ring något av numren 915/ 51153, 562233,.51434,51834 , ,

...... ..

, ,

_ ...... . .........,..· ... "'.... kIYl""'1bIoo tU ••• _i . 0. ..... ... ra II • 'y 11ft. v.... AnI ...,. .kIe,5«:......

"" ••,. a, aU ;,11teu. lJM:å CIa ..;ii"" lI1C8 • ""'Vl.!c:kli..... ....d •• lMlt ,,_............ . cMaU ,.IPI ,.... "I ra......

I 8A'f8vGGE If

•

ÖS T E R B O T T �ISKA

�OS T E N

'1orsdagen den 14 'a.ug•

--------�--��--�-

.,...;

1975

* - Nu skall-Helmer l sjön, fast det så, blir med kläderna pI\, har flickorna beslutit. Fr.v. Anne ,Mari Westerback VÖrt\, Christina Sepänaho Ko�näs, Marita CIärk _Vörå och Eva Dalkar Vör.å. ,

Natur och miljö juniorlägertema

Femte ringen I div.

4-1, Korsholm-Smedsby Iskmo-Jungsund-Västervik 14, Norra Vallgrund-Singsby O-O, Korsholm-Karperi;), 4-4.

-ocl{§å Inin,el�aler

NATUR, OCH MILJö var tema för FSNU:s juniorläger som hölls senaste vecka på Bullerås. Sjutton 'unga d�ltog i lägret som leddes av Helmer K i n g oCh Christina' S i e g -

i d s.

Undel'- en dag SYSslade delta gerat en miljövårdsstig med garna med fågel- och växtkän olika frågor och uppgifter. " nedom tillsammåns, med ,et t par Lägerprogrammet fylldes ut .experter... från Ostrobotnia Au med lekar, tävlingar, Simning stralis. och korta utflykter med båt. Under en eftermiddag gick Lägerdeltagarna svarade själ omgivningen -man omkring va för program och Uliderhåll och sök-te mineraler tillsam ning på kvällarnIt: mans med geologen Gottfrid · P i s t ol. För in fo�mation i allmänna miljövårdsfrågor svarade Hel mer King och Christina Sieg fridS. De illustrerade sin �fram

Europacupen .

" -"

Deltagarländer i finalen för Europa cupen i friidrott för:.da

ställning med filmer och, bild mer och herrar är Finland, band. Vidare hade man arran- DDR, Italien, England, Polen, Rovjetunionen, Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Tävliitgarn;;L' går av stapeln i Nizza i Frankrike. I de svenska radioprogrammen följer Chris ter Bonn och 'Caj Stålström med ,tä�lingarna" medan Anssi l Kukkonen och Pentti Sal mi· re fererar tä"lingarna (TV-nät 1

Karperö . .. . Västervik Singsby . . .'.Norra Vallgr. Iskmo,Jungs. Smedsby ... . Korsholm . ..

10-6 10 6 9 5 11 4 10 4 10 3 10 1

3 O 2 3 1 1 2

1 4 2 4 5 6 7

28-'-16 15 23-16 12 19-10 12 14-18 11 19--21� 9 10-18 7 15-25 4

S'Kf! DR

Mera än hälften ,nte s i mkunnig,�a' SENASTE VECKA

startade,

Folkhälsans . simskola i Österhankmo. Den är uppdelad

I i

barnens resor betalas' även För att man i dag skall räk av Folkhälsan. nas som simkunniga bör man

kunna simma 10 meter, glida i två kurser. På.. fönniddagt>n _ Sk olans simlärare Milla S e på vattne�, kunna ta' ett före kommer barnen från öJOter- l i n från Helsingfors ,' berättar mer än hälften av delta- rr.ål från sjöbottnen i midjeo�h Västerhallkmo och på er- att från garna- inte är simkunn iga . Men djupt vatten, .våga hoppa från 'termiddagen I bs.rnen . Petsmo oclt Kvevlax. Sam-' G,V dem hoppas hon kunna för- en brygga eller sten ner i vat t manlagt delta.... ett bundJ'1\tal kiåra minst 70 procent som net samt kunna flyta som en barn i åldern 6--13 år. Del- Rimkunniga, när skolan avslutagiödet är avgiftsfrit� ,och tas på lördagen.... . kork .

båd e på lördagen ·och sönda gen. TV-sändningarna kommer

via Eurovisionen och är i färg.

På

som är den'

lördagen,

första tävlingsdagen, refereras

finalerna i radion kl. 20.30 och

ltl.

22.30

och i TV-näL 1

kl.

22.:$0.

Andra dagens tävlinga.r föl

jer Christer Bonn och Caj Stål

ström med, i svenska radiopro grammen

kl. 19.20

och kl. 22.30.

kl. 21.00

TV �sändningen

"går ut på söndagen kl. 23.10.

Radion kl. 20.30 och' kl. 2t.30

och T 1 .kl. 22.50

(färg)

•.

* Sabina Högnäs f�ån Kvevlnx är på god väg att lära sig simma. HÄl" får hon .goda råd länu"e HilIa SeIin � Fo&hä.1sans simskola I österhankmo.

.•.

3l1D

ö-STEK BO'rT� tSK A PO'ST�N

Torsdagen den 14 aug.� 1975

_Avskaffa ungdomsfängelserna! Vil�korlig dom ger färre �terfall ...

Procentuell fördelning

MIN ARTIKEL om krimino

Jorma . Palo

redogör

�tor- skada

Ingen"skada

, tillfäll-et

till

-ror.

långt

speciellt

rad

den

när

riktigt intressant blir kriminologin när man tar del _av Bengt Börjesons�y:handling

seende

tivt

här:

deras

positiva

individuaJpreven-

verkningar

så

1) villkorlig dom 2) böter 3) tidsbestämt frihetsstraff skyddsuppfost4) fortsatt

ran ungdomsfängelse

M.a.o., me�t återf all gör de sätts

�

päJöljden är, eller ju mer all-

Iller

ingripande

eller

allvarlig

domens resocialiserande verkan

behandling

34 9

svar:

officiella

effekter

sa ta

dest

Re'sten är

för den portoSats som behövs. även

gäller' med

nämligeJt

den

ett

par

e.e •

Ingen hjälp

•

•••

• •

•

dej;

}- 976.

Bil�en vi-

jubileumsblock som

frimärken

med far

' ha

frankerings

vid valörbeteckningen en bild eller text vilken anknyter till

som

sjÖfart.

fl'ankeringsmaskin

. Varje,

har en licensnummer och denna nummer kommer-även till synes

under

elle�,

hos

frankeriJigl;lmaskiner, valörbeteckningen.

nyare

bredvid

'Storbolag

kan ha tre eller fyra franke

ringsmaskiner, mlj!dre (öretag en. ' Privatpersoner

tjänstebrevsrätt kommuner, fängelser,

BATPOST man

Vasa

och

postar

någon

svenska städerna.

kan beviljas

för�ändelsen

kommunförbund,

med

av de

Frankeras finska

fri

märken blir de finska frimär

försvarsmakten

k�na - avstämplade

samt alla statliga inrättningar

svensk

med

riks

poststämpel samtidigt

osv. Man kan och det finns fi

som

latelister,

en brA' båtstämpel med texten

vilka samlar tjäns-

försändelsen

förses

med

tebrev från olika områden.

"Med- båt från Finland", Vise

o FRIMARKSUTSTALLNIN

på

versa f'orfaringssätt användes_

strömmar det titt och

-7,5

är

den

f'lnska

sidan.

Texten

lyder då "Med båt från Sve-

tätt in meddelanden om. Wien

våld och att det mås

få

någon av expressarna här me 1-

IflD

eller

FRIBREVSIUTT

man

brev eller kort t.ex. ombord på

frimärken.

INTRESSANT

"kan

kommer

dock alltid att använda sig a'{

GAR

te finnas något slag 'av straff . De alternativ som vi unga och

rige".

- Torbjörn M J Mal mberg

en internationell fri-

lit:.

Längre behandlingstid,er på anstalter

har

inte

_b�t�r�. res) llaJ.. l slltsen, _

15 , 83 1,

l:a avgivna svar: tillfället 596, 2;a tillfället 643. lilli ttsmeclborgaren har d ock en I _Rall uppfattn ing bero en d e bl.a. Tycker du att anstaltvlsteJpå att massmedia ger så opropor -tioaedi� stor pla&sl\t brottsfaIl." sen varit till någon skada?

tiden

säljes i Danmark för 5 kronor

viSat sig ge snar�re, mot:

Men

lika

viktigt!

satsar på bl.a.

Antalet

är

att

mot

varann

bo ttnar i

och

som

ytterst--

parternas förhåJ1an-

b tämmande samhällsuppgjft. I Det är' t.ex. knappast möjligt es

nU avkrimInalisera egendom-sbrotten inom den rådand-e sam-

•

ung

under

till förmån tör utställningen,

ett

biminalvård i frihet. I ett fri intressanta "ardsprojekt ,fann man att I'liyddstillsyn med anstaltbeI a ts och best" ammeI sen att den hondling gav ett återfall på p Tror du att vistelsen på anS(,ni missbrukar narkotika ska proc.,' S k?,ddsti�lsyn utan stalten kommer att betyda nå- 61 bestraffas. Nu vågar ofta inte anstal�beha�dhng 30 pr oc. megot för: hur du kommer att klamissbrukarna söka vård av dan vIlJkorhg dom gav endast ra dig ute? Tycker du att det ra "dsl. a,för straff . 12 proc. återfall i kriminalre, varit till n-ågon hjälp? Procengisterbrott inom e'ii tvåårspe-· Förändring av samhället. De tuelJ fördelning vid två tillfälriod. Alltså ju mindre ingri- tidigare föreslagna åtgärderna len . pande desto: bättre ur indivi- har alla' gått, ut på en föränddualpreventiv synpunkt. ring av' normerna. Mail kan 3 Y Stor hjälp också utgå från att samhälls'14 • Inställningen bör ändras strukturen _är �n produk� av 4 Någon hjälp . . Många brott skadar ingen df"--Il makt man mskor uto; var

ett

nordisk

rederi, ty de har säkert bred

ko rtare frihetsberövanden.

23-24 oktober

sar

frankerings utgör

domsutställning

stämplar, s0'!l använts av ett

ungdomsfäng-

a.Ila a'ildra måste kämp� för

omnämnt,

kan

Iing. Vi kan tänka oss att man samlar

samlingen

ett alternativ?

all vända

1976. I Valkeakoski anordnas,

komplement till en moUvsam

undantag, har rätt att i vissa' situationer do

Då

Köpen

som jag tidigare i denna spalt

försedda med re

sig, samla dessa

1976.

hamn un<1.er tiden 20. 8.�29. 8._

na anledning kan man tänka stämplar.

Phila

6.'

tygsmotiv då kan man även i

villkorliga

vara

5.�.

frimärksutställning I

att

klamtext �lIer -fig)lrer. Av den

resocialiserings

ordningsmakt

så

. Frankeringsstämplarna

�

konstruerad

utställning

29.

Hafnia 76 är en internationell

man kan ställa in olika belopp

denna

sett

nationell

Frankeringsma

630�

ml!:!Jkinen

lf176

ning i H_elsingfors 10. 4,:::"'11.4. 1976. Interphil 76 är en inter delfi,a

frankerade

ringsmä8kin.

april

motivutställ

76 är-eri regional

brevförsändels� na' med frahke

anordnas i

en ungdomsutställning. Motiva

procent nuför-

skinens stämplar är röda och

�

a n s t r ä n g n i n g a r. Det behövs

Rouen

tiden f'orsedq med frimärken. _

1:: a

tillfället

Bryssel, Belgien. I Frankrike i

till Finns det då några alterna s ä m tiv till fängelser? Vad borde i r e f f e k t e n a v d e s man göra? Det är Klart att det

_•

"'JBnga av dem som sätts fi.� är värnlösa o c h under privIIicenule männi sko r Genom

syftande

återanpassning,

•

negativa

Varligt man försökt genomföra

faktorn. '''Vid bedömningen av visa upp säkerheten för denna rangord tabeller: ning kan vi slå fast att' skill

. .

else, fängelse och internering, * "VI behöver en poUs som h ar bidrar till kriminalisering, nar rätt ati använda begränsad!! komanisering, anstaltanpass maktmede l Men poUsen har fJärf-' non 08S a ndra ning, alienation, stigmatisering mats för l",ngt A människor och det har lett till att och försvårar den senare sopoUsen-medborgaren dala anpassningen. De intag.na förhållandet ' ' .. oft a är mer än ansträ n gt." ' rap r ter�r l vase ntr g t m . ndre P'? l 1 ... Ilts t rack nmg att d e f ått h Jal p och de olika frihetsberövande än tagit skada av anstaltvis. . ölj d-ern . ar verk mnga : De teJsen. åv negativ p äf .. . . �: � I d g s k ert a a ga ov ngsprocessern a m s en 19 � ll l n ; ' . .. a: t i , sk l lnader bor betrak tas som d t a matenal bedomas som tendenser." klart övervägande eventuellt o it va processer." Dessutom fann han den ge- p s i nomgående tendensn att ju mr ingripand e _ eller alIv.!irlig • Kriminalvård i fri h et

i ungdomsfängelse D)-€ns ,överlägsenhet - jämfört och minst' de som får villk.)r med bötesstraffet. ligt straff. Man kan kanske tycka att det här är alldeles naturligt, • Fångarnas åsikt helt klar eftersom de "stora" brottslin g&rnä sätt , s i fängelse och de "små'-' brottslingarna får vill ,Att ,fråga --fång�rna- själv:a korligt straff, 'men Börjeson vad de tycker är ju inte så har tagit' hänsyn också till d�n dumt och Ulla Bondeson kan som

telister 13. 11. -21. 11. 1975 i

kommer Ull våra kontor är en ca -15-20

är

världsutställning för motivfila

AV DEN BRE;VPOST som

dast

Men

konstant gav betydHgt högre återfallsprocent än icke- fängelHan ran cordll ar de .ai�:�"'_.'" straffrättsl iga påföljderna av-

•

framkommit i

dom_svårdskola,

ger_ mest återfall

590,- 2:a

�ihetsberövande

Om påföljders verkningar från 1966. I en S tor dersökning f h h t f� an an a t rl etsstraff en

•

• - .

.63 53

�rocessen. 'Samtliga typer av - hehandlade anstalttyper, ung

det psykologiskt, och gäller nevrofysiologiskt beteende.

•

avhandling har anstalterna

antydning om hur också män reagerar,

Medan �indre än 2 av lQ

"Som

gående slutsatser a v sådana experiment, men de kan ge en niskan

• . • • ..•

Att sätta människor i fäng else tycks alltså vara oklokt. L'lla' Bondeson skriver så_ här:

-Man kan

dra några

de tar skada.

de de så gott som genast långa iIite

är det 9 av 10 som anser att

fyra

möss som inte, isolerats, inled förstås

•

intagna anser .att de får hjälp,

månader, sattes i en bur -med ',

och vilda slagsmål.

•

Detta är mycket tydliga siff

rade . Man fann' aU Om möss,1 två

Antalet -avgivna

sin

vettä för en rad undersökning t ar om möss sOm håJli s isole isolerats i

Någon skada

bok Leipää, suolaa ja raikasta

som

under tiden

Themabelga

terrike.

aktuellt

vid två

undersökningstillfällen.

logi i öP av den 24 juli kom -.tt ge ett stympat intryck på grund av att en ingress hade fallit bort. Tillåt mig fortsätta mect �ågra förtyd liganden om varför det är så dumt att sätta människor fängelse.

Frimärk-s-

märksutställning

27. 11.-7. 12. 1975_ i Wien, ös

hällsstrukturen.

_Den som engagerar sig i kri minologi kommer att finna att manga av dem somrii:.ttsma-

�kineriet ska beskydda OSS mot, själVa är värnlösa OCh und:rpr�Viligerade

människor.

vår kriminalpolitik finns myc-

ket

S9m

är

ålderdomligt

och

direkt 'reaktionärt. Allt medan

dl en. Då de till prod uktIonsme ' folk tvingas köa för att avtjälwkriminaJisering av lindrigare se.s rättsliga regler som en del na sina straff. Bort med fän hrott som inte skadar någon, ' v den legitimerande och sky- gelserna! t.ex. sexuellt beteende, bestäm- a 'lleJser j stil med att man inte' IfJnde överbyggnaden i samhäl

till" sta

Qch 'sjunga på offentlig let,

snarare

än som

aktiv

SVEN OLOF

KARLSSON

Torsdagep den 14 aug. ";'"

BErrE beräitar o m

. Yelliw inte långt fr�n högsta

Österbot tniska,;- �

sommarepisod�r 'II Varm kerv och

•

maska blommor

FÖRUTOM

TJÄRA

NAN DA, sa Asa,Nisse - åt länsman.

KORVEN

OGh ,

blommorna har jaE' fått bå de kaffe och röd Jaffa, ' Allt under en och sainma folkfes Uval. , '

ja,

de kropp och själ en kylig Korven

den värmde bå

natt. Jag önskar den okände donatorn ett lån gt och korv rikt' liv.

Till historien hör, att mi beSparade' slantar täckte

kostnadel'Da kox;.v,

för 1

st varm

medan min gynnare

jag

kunde behöva två. -

En tanke 80m jag inte fann

tyckte

något att inväD(�a mot.

min bokhyl la i all sin skön

Blom�etten die n pryder

Däremot är doften tilltalan

het, VIlket inte är mycket.

de, likaså minnet av dess ti digare ägare. sen är det näs tan friga om e n ' statuspryl. Franska blo�oy '. . . . Kaffet ' jag fick gav mej också insikt i. hur man ko kar '�/2 liter kaffe på 1 1/2 st' gasflaska utan att egent� ligen anstränga " sej.

Månne

han

Viss t

' ; inte då hade'

individer

hade

också

kom-

mit på samma tanke" s'å jag

kände mej "

sam.

på

intet sätt , en'

ningen, i all synnerhet som

hemtraktens vild

skogar 'är

fulla : av gamla tjärdalar. Vill

iden

man_jämföra själva-

med

andra former av

heIl),bygdsfester och firande,

långt steg före. Här visas vardagliga göromål från förr i stället för att man be

, rättar om det.

tis. -Och den- satt . i , minst en vecka.

•

Tält är kallt när det är kallt ute

,EN VlSS österbottnisk för-

fattare har i sina samlingar

när du kokat kaffet kan du

v.idga

maste

tår.

Och Yad är väl då natur

ligare äa att du donerar det överbIiYDL Förståss

mot

skälig fl'IIit i tning av t.ex. 1

Såhär

tjäna � 'biljetterna och spa Fmkfkopp.

reaeha.,aD.

kan du

doften fick jag, alldeles gra

En aforism jag kunde ut

när

o ABO har of.ta kallats fins

Nån tjära såldes inte när

jag var , på besök, men tjär

Ta kaffepanna, vatten, kaf

på. att dina gärna tar sej en

tycker jag att denna är ett

det kan vara i skithuset när

vara 'säker

•

Intressant var det att' se tjärbr.änninge n och -tapp

fe, och pappmuggar med. Sen

ett gott

rockmusikens

alls

utan

orsak,

branschens

Åbo

man

första

Ruissalo 1970:

utanför

vagga..

där

el itmusiker varje år. Frän

hör

stranden

denna

Gruppen

Aura.

grupp

det är kallt ute.

takuumc

Gruppens

till att omfatta tält

Helge

också. Detta konstaterande grun

grundare

Koskela.

hemma.

Redan

Five 'till

västkustens

•

Långsökt orsak ' till festivaldeltagande

varit

rätt

dansplatser

steget

låtit

upp

vänta

nes m.fl.

bra

Arkeologi

till

' ser. Melvin ,McRae

på '

På

inen

rande ,gitarrsolon.

Hannu

det

kaivaa santaa,

hörbara bitarna på

Takala

sjunger

och

trummar.

spelningarna" lite mera ' varia

I längden.

tion i låtarna, ann�s blir det enfol"ll}igt

lugna

bitar,

och

Några

YelIow

kan

ha stora möjligheter att kom

game for two, Joo Jussi är de mest

Helge Kos

o UTE BÄTTRE teknik i in

Det

upp

Hurriga

oin LP : n :

är , den som

kela spelar bas på ett säkert

elitklass

sig.

jämn

märks bäst, med sina 'fascine

popu

med en:

Wigwam,

Och så mera '

1967

len h de en mycket naturlig

förklari�g.

MIN , NÄRVARO på alla nämnda och onämnda stäl-

ski-

upp

Lasse

högsta eliten

finsk rockmusik,

exakta orsaken tl',II Den att personen ' kört 500 km

Kaustby var den, att perso- ' nen i fråga av vänner och

bekanta går ' under namnet Konsta. Var skulle Konsta ' passa bättre än i Kaustby ? . Konstigt,

medborg�r- " eller grund skola och som behöver .bättra på Dina kunskaper l finska, matematik, engelska och svenska, låt oss hjälpa Dej ! Mellanskolans kurs i ett flertal ämnen ka!J tenteras. En kurs i fördjupad yrkesorientering kanske J?,jälper Dej att välja rätt yrke. Allt detta -tår Du på STUDIELINJEN.

110m tycker om att sy Dina egna kläder elier som

tycker- om at-t väv!!., kom till oss ! TEXTILLINJEN

I!I&IIlIn IUl faller---t i ll en del med studielinjen,

' Till studerande antaKes AR 1959 ELLER TIpIGARlj; födda personer. Studieavgtften är 72,-/vecka. Mil\dre bemedlade e håller statastIpendier som till 20-70 % täcker totalutgifterria föJ;' kllI'RIL Statsgaranterade studielån med räntestöd erhålles ' i bank. skolbetyg. av avskrift ämbetsbevis, jämte Sänd In Din ansökan - tuberkuloBintyg ( kan inlämnas senare ) före 1 september till rektor Georg Mickelson, Abolands folkhögskola, 21600 Pargas. Närmare upplysningar per tel. 921-744 654 ' el. 921-744 621.

pro frel ' o··gskOutn J f_o lkh .

tr ' _ �

�

MUSIKLINJE� ger alltmera prom åt Evangelisk� folkhög skolan i Vasa, Från och iued i höst är linjen permanent ocb �r fått skolmyndigheternas välsignelse. Samtidigt in- _ ' träder kantor Fride Häggblom på heltid i skolans lära.rstab.

Evangeliska folkhögskola n bar redan 34 elevanmälningar löt kommande verksamhetsar. Av dessa är ni anmä.lda p1 musikliitjen.

�

eller hur ! Musiklinjen har tidigare , arna lärare och resurser in te Konstas intresse för folkm�siken och festivalen var betat på försök. Erfarenheter racker till. Tack ' vare musiklinjen Lar dock inte av det mera brin- na är dock så positiv.a att så rrande slaget. Därför var det väl skolan som skolmyndighe Evangeliska folkhögskolan i

� genomgAtt mellan-,

vUl komma ut i yrkeslivet Inom servicebranschen, kom till oss ! Studeranden, som genomgått 'vår TU , RISTSERVICELINJE, har fått prats som mark värdinnor på flygfält, ,reseledare, Inom resebyrå branschen osv.

I at '_ E ' v.

för att vara ett par dar ' i

vinter l en skola med SO-åriga traditioner. En

_ 80m har en god grundutbildning och som snabbt

' ' -g'er

I MILS ikZ e /en , tn '

närvaron av en Så ock viss hippietyp på folkfesti:

VI har fiftJande alternativ.

sedan

Raimo österman

på

följare till

populä

är

den varma årstiden.

folkh� meriterar , ' för inträde tm folkakademl och olika JrlleeutblldnlngsaDStalter, Vi bjuder på gott kamratskap I eD tnl'vUC , miljö. LäsA.ret begynner MÅNDA�EN DEN 8 ' SEPTEMBER 1975 ,KL. 13. Femdagars skolve(!ka.

hålla

Resten

tjockt utan några extra fines

lärt har

heter

förstås

sätt.

skulle sitta

raste band. Två år senare blev '

under den kallare delen av

försökt

exis�ens

stora

gjorde han skolorkestern Only

dar sej på vissa iakttagelser

'har

har

o YELLOVv har under hela sin

som består av fyra

( Gulfeber) .

änd�ingar

sin musikstiL

samlas

skickliga �musiker har just fått färdig sin debut-LP, Kel

ÅlOLAN DS FOLKHöGS KOLA eD

skett

Helge

Rulssato ligger

och

l sammansättningen men

Några

hön , ju

festival

, van.

namnet det vad det är i dag.

Inte

.val.

TUlbrlBga

rockmus�k

_ stås ti llbaka. En del andra

, ondgjort · se] over hur kallt

följde

eliten' at; :-finltind�sk '

essebornas ' tjära i tankarna:> Med min fader företog jag färden till Nybac'ka, och för-

råd till alla festivalbesökare. Med kaffet

1975

l1 . , I

inte med nån -stor saknad 'terna var eniga, om' att ' den nu för borde bli pennanent. " han , lämna<le ' Kaustby att ta seJ till Uleåborg och - , Musiklinjen g.er prepara� . tion för den , som vill : utbilda Kuusrock. , festivalen s ig till ' yrkesmusiker qch Lex. Vad� vore väl så troligen Boka sig in vid Sibeliusakade utan. Konsta, kommer han_ på nytt nästa min , frainhåller rektor Ola ös' år.

• Kul så länge det

hög grac;l p åglats av sång oc h musik. Ola österbacka sticker inte under stol med å:tt han tycker ' att detta är en positiv

utveckling. I dagens situation behöv�r nog alla folkhögskolor

skapa sig en , egen stil - en t erbacka. Den som tänker ska{- egen �e� fa s ig , vicekantDrsexamen kan Utöver musiklirrjen har också studera vi d musi klinjen. Eva ngeliska folkhögskolan tre Också för den som vill lära sig o lika inriktningar, en praktisk

sjunga solo eller i kör, led a eri in riktning där det g�s god tid JAG SKALL INTE jämföra så nggrupp. eller traktera ett in - 'för ö lika slag av handarbete. mina upplevelser. Det kan strument är , en vinters studier en vårdinriktning som ger ske främst för �tt de tävlar vid Evangeliska folkhögskolans sikter i barnoch sjukvård ' r-olika klasser. Jag skall ba musiklinje värdefull. samt en ungdomsledarinriktra konstatera, att det var Genom samarbete med Kuu - ning som ger utbildning för varade -

kul

som

så

länge det varade, la-institutet i Vasa ges elever- frivilligt ledarskap inom Jet igelkotten så åt hår 1I a möjlighet till special under- kristna barnoch ungdomsar

,borsteD.

visning i -den mån

skolan.5 eg-- 1 betet.

l'orsdag;n den

aug.

Vär oarnmst.ruktör nar

Ö S T E R B O T T N I S Il __

- 1915 ::-.______...._ _ ... _ _

oevuJats ett

ärs "papp·aledignet".

�

S T E.N

Vi söker

därför en

För:..e njng�r .obs

I.l barnin·s truktor

Vi utför kuttring . Qch slip' ning samt lackering ' ocb vaxning av olika sl ags trä· go)�

t.et I svenska . Finl�nd. I arbetet ingår bl.a. resor. lägerverkaamhet och medverkan I för-

vars uppgift blir att leda---.oc h organisera förbundets barnverksam

österbottens

I åldern 7-13 år en meningsfull och , innehållsrik sysselsättning samt saklig in formation i alkohol- och tobaksfrågol"\ bundets tidningar .!\los och··Replik. ' J4,ålsättningen för barnverksamheten är, att ge barn

Lön utgår enligt lk V 10 ( 1 . 570,- )--':"V �5

. ( 1.823,-:- ) . beroe�de

tel. 961-12 604.·

Golv

Vasa teL 16 732 Närpes tel .696 Jak obst-ad , tel 10 n7 2 .

på

kompetens. Möjligheter' att efter 1 år få ordinarie tjänst föreligger.

vs..r� · oss ·· Urhanda senast den 18. 8. 1975 kl. 12.00, under adress �venska Nykterhetsbyrån, ' Fredsgatan 8 B. 651,20 Vasa 1 2. Närmare upplysningar ger byrådirektör, Sjöberg Sedvanliga ansökningshandlingar bör

FI�ANDS SVENSKA NYKTER�FÖRBUND '

BILISTER!

Spara bränsle . undvik tomgång

',.

Koksbord och

4 pinnstolar Bordsskiysl1 70� l 05 cm . förlängd

el ler �tssd

lOx 1 65 cm

440,-

�---------\ ---, OBS! J vår fyndhörna h it

tar Ni sekunda möbler ext ra bi l l igt .

SENASTl!:

' sen och den är en vettig ' fri. tidssysselsättning. . Dansen är en preventiv - en skyddande - aktivitet. Skulle de unga inte

dansa skulle de säkert missbruka alkohol ännu mera än

tRAFIK SKOLOR NA : ra r i l.. - I. , , ' u

TUOM) AB

tel. 11 25]

.lAKOaSTAD

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje onsdag kl. 1 7 0Q.

Choraeusgatan

.•

Ny kurs bör-jar, ·varje torsdag kl. 17 00 -' Bredvid Hankkija tel. 13 003

Trafikskola HALDIN & 1l0SE

Ny kurs.. börjar varJe måndag kl. 1 7 .00 Kanalesplanaden 23 tel. 12 1 45

550i-

Många 9,oda köpskäl

' ÖRt�r hc,)t t n iska P�tpn .

1 1 1 1 1 1 1 1 1111111111.111111111111111 111111111111' .

•

AUTQMOBI LFO RBUNDET r:'.

Parsäng mAlad

KALU S TE

J a.koOstaQ.

JAKOBSTAO

FlDla�

'örbunp '\'

M.edlem

p0ntnl!llrnat

. l'tdnmgell utkommer

var]+

torsdR2

de gör och ställa till annat ofog " och oro. . . - Alkahol mISS'b ruket mmskar tack vare danserna, säger han, flch motiverar : De som . dansar är" inte de mest berusade. Sådana finns bland de 80m inte dansar. Utan danserna skulle de ungas alkoholkon sumtion med säkerent vara än nu större. I

ÖNSKAS KOPA Begagnad

hasgitarrförstärkare

om pris,

styrka . etc.

till

PEn'ER LANG, 21 600 P..,.-gaa---

Långvåg,

t>ER- lIllU l

A.N LJ EH,8Ul' J IlHOU"I(Hl8.D tl> �edaktlon -*67113 11M J akobstao. tel PI:! 21 Postadress 61:S601 . J akobstao tt"aaktör ' II asa �-Is. �laaeJ Hande JselilPlA.n aaell . tf D te. l)�l /1 3 "'2�

Våstermalö,

!Ul8Vang

utglVan

�EDAKTI U N 8 H. A I I ET -

"- u 8nellman. 3r'ltorltnae daD$ lJlgvesgär<l. !ltell I:Jlom·

qvtst

Hä�g-man

�hrtster

Erik

( ErtkRl'or

8aJvt

äJ

t.r

197�

. • • • • • • • _ • •

OVli!ta lände7 � kR Tt �tn8v1er

l"ÖSDummeJ

• • • • • • • •

_ _ ,

• • • • • • • • _

10 : 8 : ...,... .

l� : <12 : - . - : 30

�oU :& 1CaD8J1. Vasa. . -1f11.'1. fl7� ' 'Wo" tf> 37!t

,N N U N SM lYl'1' AOl'o: [NU '

'.el

01-> : .

� NUN 8 1 J AN :::rJ "

�a�obsg

18.. tel >MIms 65� "-DJlonseJ DÖ' tDJlilTtD8E eeoast '1W.noaa Kl It; ·tllI SOl Kansliet .en881 Kl Ut �s� ... Jl� �I )KJo'otUNU : J a.kOb8�� 13. Jti,Kntll'ta4. teJ Q�'1 Il � !'Il\!' rr-e�dltlonen.

'"Itt>l»ltaQ

4lNNUN81->H..1 S :

texten . . . . . . Minsta· 'lIlJlor.aavtrttt 8estämO olab- - : 2tJ 1

cexteD

. . . • • �. _ . . . .

I!l1ter

P L U T T E N

'lC1I

PRENl.: Ml!:tt,A l'1UN8PH,1� Helt

önskas köpa. Svar med uppg.

rteOaKtor

)CD

•

"ngoolll..tionmJ!

:>sterOOttnlst-

oer

1 ' 4'i l . 2() lC' , mm

FARUAN NONSb;R :

- : 3t

;WO mm UUäggs.. �l1\m xII färg. FörenlDgssplllteD per r9(J !SO p.

. Vl l mm lstorlell

prv

fö' �v Skad8 -lOR" tIllto, IUlDonSöJ . p.A �TUD" B·" fel 'lDll onReJ �OJTl lnrlnl!b- eller �om ,lA ·gruna a v post!örsenmg

Ol'lterbottnlskt> " Post� &rurVaraJ 'ntp

�aU1 'ntp

' n rl\rt.�

1lP.1!'/I rl

'l ' l m mel

' Torsdagen den

au·g. �

1075 · -

Aktivt elevvardsteaml i . Smed�hy · hlev stopp.�t . av ' ;skohriynd_g:h eterna .

ett ' fö�öksprojekt , som , g'e "ELEVV ARDSTEAM"

k-allas

förfogande för samtal är oer' " ,hört viktig'" .

· , --: De gemensamma mötena ilar I)tgjort , ett st,öt:i för gr,uppmed- ' lemmarna i deras arbete ' (·ch .. ' samtidigt , iiln�burl�' en koor<:ll- ' " nering ay arbetet frärilst då det gällt att avhjälpa allmän' na missförhållanden.

. ! lan j Smedsby senaste vin� f � ter. Teamet bestod ' av fyr� [ lära,re och , en hälsovård are.

Jlomfördes vid > bögstadieslm- '

.FÖrsö-ket,

r ,

- sett . att

(

heterna.

som

- gav många:

positivIl.' erfarenheter, var avfortSätta,

men

har

Gruppens storlek har varit 'lämplig. En större grupP. skul le 'göra sam.arbetet mera kom plicerat, '

i ,met stoppats av skölmyndig på

grund av

sparprogram-,

rit till hjälp för ,de elever som - Det var fa.talt att 'det blev besÖkt gruppmedlem. Svårig slut, säger lärare Runar Wik heterna har visat sig bestå l man som är , medlem av elev att nå ett större antal a v- de ,·årdsteamet. Vi var alla bered , elever som , tydligen har pro . bl,em. Vår förhoppning är där da att fortsätta På ett år hin för att ,denna form av elfv ver man in te komma fram t.ill , vård sk�1l accepteras som ett n ågra påtagliga resultat.' · Det n �, url1gt Inslag I skolmiljön. är vär för övrigt svårt att mä� ta resultaten av en , verksamhet • Kostnaderna var små * Sparkampanjen drabbar elevvårds verksamheten som kommit b ra igA.Vg vid högstadieskolan Eom den här. - vi borde fått fortsätta korridoren. långa den l golvet pli. Smedsby. Pli. bil den nA.gra högstadieflioko,r som sitter I elevvårdsteamet har ingått , Gun-Britt Fors, speciallärare - Det är givet ått Vi inte -' . le.ktor Lisbeth Myntti, hälso� : ning. Eleverna ansåg att de ! verna komma utan att � om ! m e t,. , klassföreståndaren , l åg- Jca n visa på )t Iara och konk re yärdare Maj-Len Sand sauh lä- ' vanligasfe ' orsakerna till mobb- ' 'l OV. Största delen av besöken I s tadieläraren eller kamraterna. ta resultat av vårt arbete, lEä , rarna Runar W ikman och Vi - ' ning var avvikande utse�nde, kom dock till genom initiativ ' Man gay också remi�s .til l vå r d- ger Järare Wik man. Ett å r är Åberg. I d essutom �lltför kort tid för 'king l o m 'en elev. , var plugghäst, om ftån gruppen. Ofta : på för �lag byrån eller till �lJäkaren. FörsöltsverksambetEm h ar I öe: inte vågade ta ifrån ' sig (,ch I från andra lärare. ett försök av detta slag. ' Vi , -,-.),Mobbning går att obserelever ut- v A� skolans gått ut på s�väl i�dividuell �0 m I avvikande k lädse � . orde h � fått pröva på n,!B b a . n Wikm Runar säger era, . " satsnmg for att akt lv e, . al lman Vid en ho�sta- i nyttJade 57 besokstJderna. A� Man - Mobbnmg tala med de , som . former for elevvård ande åtgar kan ra hela sl{Qla� , Samt�.i ga �lever dieskola innebä� i första ihan� d�&sa v�r 38. pojk �� oc � 1� i mobbar och man kan kanske n er . Det har vi redan diskute. , har fått frågeformular. Likaså att eleven- utestangs från ka m- flIckor. O vervikten for poJ�ll r- ,' u ppmuntra och skydda ' den , rat . l I nfar- ratkretsen, säger Run'ar 'Wik- ,nas del beror på att de b]1'v ' som blir mobbad. alla , klassförestånda re. 'På {"angre SI'kt tror VI att " mation har gått ut via centra l - man. De kan bli retade för oli- kallade, säger Wikman . På en ' arb �te av detta slag sk une ett tt a vara kan 'problem Ett i radion och genpm anslag. 'llea- k a saker. Sällan innebär det nå- sådan här skola för flickorna . t mer , �ccepterat a� ha .?II�.l , , l krav eleverna stora för har � samta l at g on form av fysiSk mobb mng alla f 11 mer välanpassa de än , mets medlemmar.. bar . , . Räval larare som elever. Nu 80kan Då man genom 'älva 'sJ sig I ' m ed eleverna såval I grupp som t . ex. slagsmål. pOJkarna. Samtalet var betvd" . . , ' " • . " e. mtal få spann nge att sl"ap- I �ägs VI val I VISS mån ..av enskilt . �an bar haft �arsk ll d � , Orsaken kan vara något så Hgt fler för många _,av de 57 �-a . � ll ,något slags forhors. ' ' . ' ! som \ erna man kan Å pa andra Sidan ' " t l t sam • a a man då Immar lI1:: - S0k s t' .... enkelt som aVVikande frIsyr : eleverna återkom ' flera gånger. I . " , ett . IIIstans VI tror att eleverna oc ks,å o"k a akt"lVI tet en f?r och dessutom utstående öron eller annat avmed eleverna .. De problem som diskuterar att snart skulle ba lart SIg ;'mne hos eleven haft spontana dlskusslOner UD- Vikande I utseendet. Elever som i nes under samtalen rorde sig �, . " 'Ii het l a�t utnyttJa d en �a mOJ g der rasterna och vid matbor- ' friar �i 11 lärarna blir lätt nt- 1 t ex. om elevernas vägran att Även Om skolkare eller en . och till rna lara tal med ll sam det._ lnitiative\ �ill ilamtalet sa tta för mobbning. Då l iga ldä- itta tillsammans med - andra, elev som �r sv årt ' att fö l ja ti . I , om sko åsikter elever att framföra t från omm har Ib land � l - der eller för striM klädsel kan i skolprestatione �" eleve� s möj- c rdningsfö res krifter na för sk o. men na for det mesta från också va'ra orsak. Många gån- l igheter, handikapp, angslan, l an kan talas tillrätta. ' skolarbetet. , och l t'levvårdsteamets medlemmar. ger ligger orsakern a dock d �u- ' spänning, ensamhet, SkOltrö t t- _ Elevvård behövs i skolan ' , I . . . . Om man.. väger elevv1--� . . El evv ård Steamet har a rb et at . pare t.ex. I ett ayvlkande, bete - , het, s'kolknmg, storande " av lek. arbeatt gruppens möjligheter i n�ra kontakt me�, elevrådet., ndemönst r, men detta kom , tian, ordningspro��e �; religm� � ' Om resultatet av sitt arbete . " Vlkm g Åbe�g ar ) ararnas re- mte fram I elev�nas svar. sa problem och karleksbek,)'ID- sägel:,. elevvårdsgruppen i sin ta och göra en insats i skolan presentant I rådet. mer. " ' rapport till skolstyrelsens för- m ot va d _experimentet kostade -- Vi tror att gruppens arbete va

' -

' I,

! ' I

�90

-I

. .

;

• ,Mera problem

• Orsaker ' till mobbning

•

• , Ett samtal hjälper ofta

med poJkarna \

I det frågeformulär elevern a

•

Till de mottagningstimmar Elevvårdsgruppen vidtog åt fick ' svara ' på försökte man Som elevtådsteamets medlem- gärder för att avhjälpa svårig -klargöra orsakerna till mObb - I mar hade var�� vecka fick ele- I heferna. Man kontaktade hem-

_ _

Kan adaliise.r:' , Människorna , inlressa'ntasl!·' -

D I HIRVLAX i Munsala bo r 'Anja Kangas. Hon har för närvarande den bästa träning i engelska språket som h&n kan ha. Hon snackar dagarn a i ända med två nya kompisar från Vancouver i Kanada. H ennes pappa hade en gång en kompis som flyttade till Amerika, och nu är han hemma ef ter över tjugo år, med sina t�å döttrar, Kecklund,

och 20 år.

var-:., meningen att de trivdes så bra i Finland att de skulle resa hem till Kanada kom tillbaka för ett par veckor, igen efter att ha. yarit i Finland innan de reser hem igen. Det so� flickorna tyc�er är och sedan i Italien, därifrån de .

ru memma iii"

hemma!

men de det '

allniL

Karen och Karla

Det

•

land är, hör och häpna , männi skorna. Folk är så vänliga och gästfria mot oss. Även sådana som vi aldrig har träffat förut. Pappas släktingar t.ex. (Tala om finländarnas stelhet. ) -- lIär stressar folk inte ' så mycket. Städerna är sm'å och trevliga, folk jagar inte runt aagarna i ända, säger Karla , och-gestikuierar ivrigt.

mtressantaate l iln-

-=-

I t

I j j

�

Den största Insatsen har' gjQrts under enskilda samtal med elevem,a. Därför anser vi att den timme per ' vecil:& som varje gruppmedlem har haft till sitt

da går man ju bara till en bUtik och · köper potalis och tänker överhuvudtaget aldrig på varifrån de kommer. Här jagade Anja oss ut i potatislandet och plocka middagsrnaten själva. Det var kul , säger Karla. -- Men musiken saknar jag, säger Karen. lIär får man ju vänta tills det blir � natt och man kan lyssna på radio Luxeniburg, hemmå finns det särskilda kanaler för olika slag.s musik . . Vill man, kan man Iyss na på !llusik tjugofyra timmar i d�gnet.

kan , ma n bara beklaga att det st.oppades. ' Det skulle ha varit

b efogat att vi skulle fått fo rt � ätta.

! särskilda kvarter med bara oli

- Först när vi \rom hit och såg hur små städerna var, hur allt "ar lugnt och tyst, tänkte vi "åh, varför kom vi hit, vad -, Sak samma med teven. Vi skall vi hitta på att göra här ?", men efter bara en dag, älskade har nio olika kanaler att välja mellan OCh man .kan se på tev� vi folket och livet bär ! Anja �ar .tagit flick ? rna m� d nästa'n jämt. ut på fisketur s�mt I potatIs-- Och nOJen. Vi har varit lan'det ! ute och roat oss här i Finland . " Ja, ,täDk, hemma 1 Kana- också, , men. hemma . finns .det

1"- '"

•

�cks- och forskningsbyrå :

ka dörrar för olika nöjen. Man kan vara flera månader i sam ma staa och ut till olika ställeo varje dag. Allting är så helt annorlunda. mot här. -.: S"ent om kvällarna kan man tryggt gå ut här. lIemma vågar man inte alls vara så , tryg gnär man är ute �m kväl larna.

Vi trivs i Finland. Karen skall flytta bit och bli mink farmare i Munsala, fnissar Kar la och himlar med 'ögor.en ; ho n tycker att det luktar illa om minkarna ! _

-- Vi kommer nog tillbaka till Finland. Och så skall vi ha Anja över till . Kft>"\ada också nån gång, säger flickorna . _ ,

Teta