1
Genevesjön. Ett av de mål Mia och Lindis besökte under sin interrail-resa. Se sid. 4-5.
SOMMARGYM
IDM
är eD form av .kola .0" praktiseras på oUIla håO so. . .artid.
I so....u har UDlnasiulD verkat bl.a. i
LappfJärd om Kbjais. På
sid. 8-' kan du läs. vad
endel av deltaganaa i H&
ja_ skriver och tycker
samt vad ÖP Ock veta då
vi besökte LappfJärds
.0.........
folkhögskola.
PlllftOmim pi ging I KlrjtdJ. Rik hopptIS . , hoppr. - ut"" hopprepl
.......
_.
'. .
..
2
~~Rnl:Yli~~r'l()~~ ~~ ~ l..:Il..UU\.:.Il..J ~ l..U ~l..LJ
Pärmbild: Genevesjön
Q)~C3f2)(!)QOO~~C3
Leda rskriberu
_FOIO:_Jan Lind_holm_Le...-=.if Sjös_
De missanpassad~ Hemkommen efter en längre semester noterar jag att Tor-Erik Näsman, länsman i Malax, skrivit insändare i Hufvudstadsbladet. (Se nedan). Näsman ställer sig i givakt och applåderar Finlands FNambassadör Keijo Korhonen som i klartext har sagt att civiltjänstgörarna är "stackare och ynkryggar". Näsman passar också på att ge SÖU och ÖP en känga där för att man enligt honom har felaktig uppfattning om civiltjänstgöringsfrågor. Det är på sätt och vis bra att Korhonen gjorde sitt töntiga utfall mot civiltjänstgörarna så att t.ex. Näsman får mod att berätta hur han ser på "de etiska gossarna", som han i tio års tid (avlönad med skattemedel) övervakat. Desto mer deprimerande är det när man konstaterar att Näsmans grumliga mänskosyn hindrar honom att tillfoga debatten något av konstruktivt värde. I stället visar ban en påfallande förtjusing i att indela människor i klasser och typer för aU sedan göra de mest vansinniga kopplingar. Under sin tioåriga forskargärning har Näsman kommit fram till att bl.a. klasslärare, en del akademiskt bildade ynglingar och (hör och häpna!) medlemmar i olika dansband vägrat bära vapen. Finns det nån vettig
människa som kan förklara vad Näsman försöker komma fram till? Ännu märkligare är Näsmans uppenbara bestörtning över att nån civiltjänstgörare tydligen dömts för roder- eller ratt fylleri o Vad har det att göra med civiltjänstgöringen som sådan? Tydligen anser denne etikens Einstein att en roder fyllerist inte kan ha acceptabla samvetsskäl för att vägra bära vapen. Det skulle vara roligt att höra honom motivera varför. I samma veva gör Näsman ett patetiskt försök att misstänkliggöra civiltjänstgörarna genom att påpeka att det finns civiltjänstgörare som deltagit i älgjakt och att nån civiltjänstgörare tydligen slagit en dragsvikare på käften. Men att upphöja några särfall från Näsmans länsmanspraktik till nån slags allmän karakterisering av civiltjänstgöraren är så horribel att den faller på sin egen orimlighet. Då kan man lika gärna utdöma länsmanskåren för att det finns länsmän som bränt hembränt eller redovisat fel för sålt älgkött. Naturligtvis finns det bland de många tusen civiltjänstgörarna såna som inte är etiskt oantastliga. Märkligt vore det annars. Skulle man tillämpa Näsmans debatt-teknik på armen kunde man ifrågasätta hela mi-
Vapenvägrarna Äntligen en i auktoritativ stäDning varande person, som utan att släta över vågat ta ställning till våra al1tmer bögljudda va penvägrare. Får man tro en andrabandsuppgift bar ambassa~ dören Keijo Korbonen belt klart som sin åsikt frambållit att va penvägrarna är "stackare och ynkryggar". För ett dylikt uttalande får am bassadören naturligtvis kritik. Han behöver inte ta den så hårt. Jag tror att de flesta av oss är av samma mening. Felet är bara att vi är alltför undanfallande och tysta. Civiltjänstgörarna och åe ras gelikar håller däremot låda. I egenskap av kretskontrollant har undertecknad under de se naste tio åren fått följa med både värnplikts- och civiltjänstgörar nas göranden och låtanden, men det bör naturligtvis medges att er farenheterna grundar sig på för hållandena i två svenskösterbott niska kommuner, där civiltjänst görarnas antal varit relativt litet. Desto tydligare har man lagt märke till, vilka typer som, om uttrycket tillåts, försöker undan dra sig militärtjänstgöring. Av någon märklig orsak har ett fler tal utgjorts av bl.a. klasslärare
och en del akademiskt bildade ynglingar, som framhållit etiska skäl för sin vägran. - Medlem mar i olika dansband har överlag också plötsligt blivit "etiska" då militärtjänstgöringen närmat sig. Detta fenomen gäller hela områ det, men är kanske mest utpräg lat i jakobstadstrakten. Dessu tom har anställda inom Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess tidningspress varit goda rådgivare för civiltjänstgörarna, och man hade för några år sedan mage att på ett förbundsmöte fordra att en upplysningsbyrå för civiltjänstgörare skulle upprättas i samband med SÖU:s kansli. Av detta blev intet, ännu har vi ung domar med ryggrad också inom SÖU:s ledning . . Vilka är då de "etiska åsikter na", och vad grundar sig denna uppfattning på? Frågan har jag
litärtjänstgöringen eftersom det
finns beväringar som gör sam-
ma slags eller värre dumheter
än civiltjänstgörarna. Förövrigt
kommer det vid en krissituation
alltid att finnas utbildade solda ter som inte kan förmå sig att
döda fienden .
Näsman tycks inte fatta att
det är människor av kött och
blod han har att göra med.
När han gör ett försök att
måla upp den ideale civiltjänst göraren ser man för sin inre syn
nåt slags marmor helgon med
"blankpolerat svärd" och oliv-
kvist i munnen.
Det mest intressanta i Näs mans inlägg är stycket där han
åter betonar sitt helhjärtade
stöd till Keijo Korhonen och
där han tillåter sig att komma
med "eli helt subjektiv bedöm ning som grundar sig på en viss
erfarenhet". Tydligen är det tänkt som det
definitiva penseldraget i Korhonens svartmålning av civiltjänstgörarna. Näsman vill tillägga att en stor del av civiltjänstgörama bestAr av lättingar, ddana som är räd- . da för ombyte av omgivning och ovana förhillanden och . som pricken över i:et, de redan i samhället missanpassade eUer i övrigt avvikande. Att civiltjänstgörarna skulle vara latare än andra är svårt att ' förstå eftersom de frivilligt .väljer 12 månaders tjänstgöring när de kunde slippa undan med försökt ställa vid diskussioner med värnpliktsvägran hum.kan didater, lärare m.fl. utan att få annat svar än svamlande uttalan den . Det mest förunderliga i frå gan om de "etiska gossarna"är att de trots vapenvägran deltar i älg- och andra jakter med gevär i hand. - En del ertappas och döms för både roder- och rattfyl leri och för att de slagit "dragsvi kare" på käften. Motsäger inte detta det "etiska" kan man fråga sig. När slutar således etiskheten? Är det omedelbart efter det att man "blåst" myndigheterna i ö gonen och har sitt på det torra . Civiltjänstgörarna klagar på att det blivit svårare att undgå mili tärtjänstgöringen. Tvärtom, ef tersom man måtte förundra sig ö ver att en del klarat prövnings nämndens gallring, och får lov att anta att denna under justitie rådman P-E Förars ordförande skap nog är rätt radikal i sin be dömning, eller också är tiden för genomgången av de särskilda fal len alltför kort. Trots att endast en bråkdel av de nu aktuella kommunernas ynglingar begär civiltjänstgöring, har kommunens myndigheter
Beväringsmänstring. :)Äi' ni verkligen så där lång, eller simulerar ni?
Teckning av M. Nilssoa. 8 månader i armen. Lika svårt är det att fatta var för civiltjänstgörarna skulle va ra mera rädda för miljöombyte än andra eftersom de får lov att räkna med att bli kommendera de lite hit och dit i vårt avlånga land till de mest varierande sysslor. Civiltjänstgöraren är också ensam tiII skillnad från de flesta som rycker in i armen. Det är ocksA intressant all note ra att de rrussanpassade och av vikande är en nagel i ögat · p å
länsman i Malax.
Det är nämligen vanligt ....
avvikande personer i ett demo
kratiskt samhälle.
Det förekommer ocksi
många avvikande åsikter i folk
styrda stater. Man brukar t.o.m. värna om individens rätt all vara avvikande i demokrati er, t.ex. rätten till all vägra bi ra vapen om samvetet bjuder e mot. Synnerligen missanpassad i det demokratiska sambället ir den som har svårt all accepten della faktum.
Tor-Erik Näsman, länsman i Malax, ger sin syn på civiltjänstgörare i en insändare i Hufvudstads bladet 13/7 -83. och hälsovårdsförbunden upplå tit platser och "importerat" civii.. tjänstgörare, oftast för helt kon struerade uppgifter. En del har hållits vid sin uppgift året ut, me dan andra efter någon vecka tröttnat på skötseln av "gamla gubbar och kärringar", varefter de stuckit över Kvarken för att hälsa på sina kompisar i bl.a. Stockholm. Sedan dess har krets ontrollanten inte sett skuggan av dem . Personligen understöder jag helhjärtat ambassadör Korho nens åsikter och vill tillägga, att enligt erhållen erfarenhet utgörs en stor del av civiltjänstgörarna - nu får de som "slåss med blanka vapen" för sin religiösa el ler etiska åsikt ursäkta - av lät tingar i allmänhet, sådana som är rädda för ombyte av omgivning och ovana förhållanden, de re dan i samhället missanpassade el ler i övrigt avvikande. En helt subjektiv bedömning, som dock grundar sig på en viss erfarenhet. Att professor Göran von Bons
dorff vid ett fredsläger i Jakob stad kan påstå, att ambassadör Korhonens uttalande är olämp ligt samt känsloladdat och ensi digt träffar nog herr professorn själv som en bumberang. Trots professor von Bons dorffs förtjänstfulla värv i övrigt borde han nog, om han inte så blåögt tittar sig omkring, se i vil ket sällskap han hamnat. Men ty värr följer han synbarligen inte upp sina förmenta gelikars gö rande och låtande, efter det att det "etiska" tagit slut. Slutligen vill jag framhålla, att under det senaste året har jag tvingats utskriva förständigande till reserv fängelse åt två ynglin gar, som helt vägrat värnplikt på grund av sin religiösa övertygel se. Jag högaktar dessa ynglingar, som i tjugoårsåldern frivilligt av tjänar ett niornånaders fängelse straff. Ingen skugga må falla öv er en dylik . övertygelse. Själv skulle jag aldrig ha klarat den pärsen i de aktivaste ungdomså ren.
3
Anders Wahlberg idrottsinstruktör
•
Anders Wahlberg sommarjobbar som idrottsin strpktör på fritidsbyrån i Kristinestad. På byrån sitter han dock endast 3 timmar om da gen. Den övriga tiden åker han omkring i de olika byarna för att lära ut friidrott och fotboll. Han trivs bra med sitt arbete och säger att han skulle kunna tänka sig att jobba som idrottsinstruk tör i framtiden. Anders, som senaste vinter stude rat på Norrvalla, har nästan en bart positiva saker att berätta om sitt sommarjobb.
Intresserad av arbetet
av idrott råder det ingen tvekan om . Han har sedan barnsben del tagit i nästan all möjlig idrotts verksamhet. Friidrotten och där sprintersträckorna har dock varit och förblivit hans favoritsport.
Bra aU få pröva på - Alt få jobba med det man är intresserad av samt att ·kunna ge de unga en positiv fritidssyssel sättning är verkligen stimuleran de. Som enda negativa sak näm ner han kvällsjobb.
Anders anser att det är mycket viktigt att man är intresserad av det man arbetar med. Det är omöjligt att lyckas och trivas i sitt jobb om man är där bara för lönens skull, tilläggeT han. Och att Änders är intresserad
Att sommarjobba betyder inte bara att man får lön utan dess utoll1 erhåller man viktig praktik . Eller som Anders uttrycker det - man får helt enkelt se vad job bet går ut på. Under några sommarmånader hinner man dock inte bli riktigt varm i kläderna med vad arbetet handlar om, eftersom idrottsin s~ruktörsjobbet tm stor det är be roende av årstiderna.
Peter Andtfolk får instruktioner om häcklöpning av idrottsinstruktör Anders Wahlberg. ÖP-Kjell Skoglund l höst börjar Anders utbilda sig till idrottsinstruktör vid Solvalla idrottsinstitut i Esbo. På frågan om han i framtiden skulle kunna tänka sig att börja jobba som idrottsinstruktör ställer han sig först lite tveksam? -
Att ha idrottsexamen ger inte
bara möjligheter att arbeta med idrott. Industri och företag, vård och rehabiliteringsinrättningar samt övriga områden såsom tu rism är områden som idroUsin struktören kan söka sig till. Det är också mycket möjligt att jag börjar jobba som idrottssekre terare om jag hittar något jobb
på en ort som jag trivs med, säger Anders.
Han tror dock att om två år då han blir klar med idroltsinstruk törexamen skall det ha klarnat för honom "vad han vill bli när han blir stor" .
Kjell Skoglund
~~Rockens Ränder~~ Har ni tänkt på att vi har en hel del andlig rock i Svensk Finland? Rock som står sig bra i konkurrensen både musikaliskt, utförande- och textmässigt. Ta nu gruppen Salomo från Korsholms-nejden, som satsar verkligt hårt på sitt kristna budskap i tillroc kad form! Pojkarna har sta kat ut mål, ändamål och valt ut medlen, och satsar
man ju undra vem som drar mer ungdomar på sin lära, Salomo eller pietistpräster na? Det gäller inte bara att ha ett budskap, mycket står också och faller med mark
nadsföringen. Och så har vi ju Ben An tell Band från Kvevlax med omnejd, denna erfarna mu siker och mångkunniga konstnär som förstår att
Under Jakobs dagar hör de jag också gruppen Sam bandet från Jakobstad, och så det svängde i parken om den gruppen! Visst kan man ibland kri tisera Lex. Salomo för en del onyanserade arrange mang och snudd på banala texter, men säg mig det rockband som inte har en akilleshäl! Är det inte så att den kristna finl. sv. rocken över-
OCH SE, DET FANNS ICKE •• •• RUM I HARBARGET... hårt på att nå ända fram. Och inte enbart till himlen.
Ben Antel/
Många (äldre?) kristna och okristna får säkert synden i halsen av deras utmanande klädsel, uppträdande och höga volym - men vem har sagt att Gud älskar enbart psalmer, barockmusik och gregoriansk sång? Ligger det inte något i Frälsis-grun daren William Booths ord att det är orättvist att Dj ä vulen ska ha monopol på bra och svängig musik? Var och en må bli salig på sin tro, och helt cyniskt kan
omge sig med tuffa mus,i ker. Jag tycker Lex. att hans "Kära makthafvare" hör till de säkraste alstren på Kustrock. Många skulle ha en del att lära om hur man bygger upp ett stegrande ar rangemang av den låten! Salomos LP "Nära" säl jer i Sverige, gruppen spelar där titt som tätt, Ben AntelIs LP "Waters" säljer i både Kanada och U.S.A., osv. som allt tyder på att de kla rar sig bra i konkurrensen på kristet rockhåll.
lag har fallit offer för fördo mar och förhandsinställ ningar, inte minst bland de "profana" rockarna som stirrar sig blinda på budska pet? Man må tycka vad man vill om det kristna budska pet, men våra kristna finl. sv. rockare förtjänar att tas på samma allvar som vilka rockare som helst. Också den rocken går ofta på eng elska .. .
Rock Berra Lindell
4
Ar det ledigt här? Are these seats occupied?
No.
Good. L indis, här finns lediga platser.
Vi stiger in i kupen, slänger upp våra ryggsäckar
på hyllan och slår oss ner. I kupen sitter en man i 50 Mia och Lindis i Europa.
årsåldern och en tjej som går ut när vi satt oss. tour". Färden skulle gå i "the lake-district" och alla var spän da på att få se den Österrikiska landsbygden .
gick rätt så snabbt. Vi stannade endast vid Obendorf, platsen där den kyrka hade funnits där . "Stilla natt" hade skrivits 1818. Väl tillbaka i Salzburg be Lär dig joddla stämde vi oss för att fortsätta samma kväll till Venedig. - loddaladdilooooo det var Tåget till Venedig gick först guidens sätt att hälsa oss väl kl. 12 på kvällen . Vi satt 2 tim komna. mar på järnvägsstationen och of all I have to learn First Ett blont huvud sticker in i ku väntade på tåget. Stationen var you how to yodel. pen. i motsats till Salzburg inte alls - Occupied? Vi försökte alla lära oss joddla, trevlig . Ombord på tåget som - No, svarar Lindis, jag med varierande framgång, na nade vi omedelbart. tror inte det i alla fall. turligtvis . Några sekunder senare stör Venedig Det första stället vi stannade tar två unga pojkar in i "vdr" i var St GiJgen, byn där Mozart Vi vaknade vid 7-tiden följande kupe. De sldr sig ner och börjar · växte upp och gick i skola . Vi morgon av att två italienska da prata och gestikulera livligt. stannade också vid lake Fuschl mer i 4O-årsåldern steg in i vår - Are you from Germany? med det berömda slottet där fil kupe och började prata hög Den österrikiska Iondsbygden är vacker. På rundturen i sjödistrik frågar Lindis. men Sound of Music spelades ljutt. - Yes. From Kalsruhe, in tet såg vi många fina byar. in. Efter att ha sett en del byar Tågstationen i Venedig ligger the south. anlände vi kl. 6 på kvällen till - Oh, that 's near Elsass alldeles i utkanten av stan så - Do you speak english? I Köpenhamn köper vi mat
Holzöstersee, en by med ca 50 Lothringen. frågade Lindis. för följande tågresa till MOn
när vi steg ut från stationen invånare där vi skulle övernat - Yes, have you heard of it - Yes, svarade han med ett chen . Vi tog nämligen lärdom
mötte vi meddetsamma den ta. Vi sov på ett Gasthaus, dvs. before? leende. av vår hunger under tågresan
ett typiskt österrikiskt alphus mäktiga stämningen som råder - Oh yes, in school. • , - Do you kno w where we till Köpenhamn. På vägen ner
med restaurang och hotell. På i Venedig. Vi tog en Vapuretti, . Vi sitter länge och pratar med can find a bank, so we can till Hamburg övar sig Lindis i
kvällen hade vi en mysig träff dvs en båtbuss, som går till Os dessa trevliga tyskar. De har change our traveUers cheques? att låta tysk när han skall fråga
utomhus runt en brasa med ös teHo där vandrarhemmet ligger . rest runt i Sverige, Norge och - Weil, I don 't really. .. varifrån tåget till MOnchen går .
terrikisk korv och öl. - Men nix. Vi steg på åt fel Finland i två veckor, men ska Maybe . .. När vi kommer fram får han
Följande morgon vaknade vi håll. Så kom vi till Murano, en nu fara söderut för de tycker att äntligen visa hur äkta han låter
av att Gasthausvärden knacka Han var i 25-årsåldern, lång, det är för dyrt här. De var verk grupp öar som ligger utanför - så äkta att vi inte förstår vad
de på dörren och sa "the dinner och hade sitt långa hår i häst ligen förvånade över hur stort konduktören svarar!
Venedig. Efter denna misslyc is served in 15 minutes " med svans. Han kom från Kanada Finland är jämfört med de övri kade båttur lyckades vi äntligen stark brytning på tyska. och hade jobbat ett halvår på ga Europa och att det finns så Färden tillbaka till Salzburg ta oss till vandrarhemmet. Mönehen Kibbutz i Israel. Nu skulle han mycket skog hade aldrig väntat lifta upp till Norge, där han sig . MOnchen var vår första egentli tänkte jobba på en jordgubbs Vi har en 18-timmars lång re ga hållplats, men vi gav upp re odling för att få pengar till re sa ner till Köpenhamn framför dan efter en dag, för vädret var san hem . Till Salzburg hade oss, så vid elvatiden på kvällen allt annat än det kunde ha varit , han anlänt sent kvällen innan. bestämmer vi oss för att försö och isande kallt. Redan nästa Allt var stängt så han hade sovit ka sova. Men det är värre än morgon beslöt vi oss för att på en kyrktrappa . På morgo vad vi trodde, obekvämt och fortsätta till Salzburg i Österri nen hade . prästen kommit. gungit. ke. Den korta vistelsen i Mun Prästen tyckte så synd om ho Vi har just somnat när friden chen har retat oss - det fanns nom så han bjöd in honom i störs. nämligen massor av intressanta kyrkan och gjorde morgonmål - De här platserna är reser saker att kolla in där, ett exem åt honom och lät honom sova i verade. Tre tjejer kommer in i pel är Deutches Museum kyrkan en natt till. vår kupe och vi får flytta ut. som vi missade. Det finns också Vi vandrade runt i Salzburg Klockan är halv fyra och tåget en ljuvlig gågata med massor av med honom hela dagen. Han har just stannat i Örebro . Hela krimskrams - ett Mecka för var ver kligen trev Iig. När vi tåget är fullt så vi får sätta oss sådana som jag! Men vi lämna skildes från honom for vi upp på golvet i gången tillsammans de denna Bayerns huvudstad till Hochensalzburg. Det är en med de tyska pojkarna. Vi för att uppleva Österrikes un borg som ligger högt uppe på slumrar till då och då men det derbara landskap. ett berg. Uppe vid borgen ser är omöjligt att sova ordentligt. Resan tiIl Saltzburg, Mozarts man ut över Gamla stan och på Nio-tiden på morgonen bör hemstad , tog 4 timmar. Vi an andra sidan floden, Salzsach, jar vi närma oss Helsingborg lände till ett soligt och varmt ligger själva affärcentret och och vi står nu bara och beund Salzburg. Vandrarhemmet låg vandrarhemmet . När vi skulle rar det skånska landskapet . mitt i stan. För övrigt är Salz gå ner tillbaka hade det börjat Den mat vi hade provianterat burg en till ytan rätt så liten regna . Otur tänkte vi men se med oss är slut för länge sen. Vi stad . De flesta på vandrarhem nare fick vi veta att vädret i får nöja oss med knäckebröd met kom från USA eller Kana Salzburg växlar ofta mellan sol som vi får av de tyska pojkar da, så vi kände oss lite som "ut- . sken och regn. na. länningar" där. På vandrar Väl tillbaka till vandrarhem En timme senare kör tåget hemmet träffade vi en kul typ met slog vi oss ner i "the com ombord på färjan över till Dan från USA som berättade och mon room". Vi satt och prata mark. Överfarten tar bara ca 20 förklarade för oss, vart vi skulle de med olika typer av männi minuter. gå och vad vi skulle se i Salz skor allt från bergsklättrare till Nu har vi kommit ner tiU Eu burg. Vi sålde också lite finska vindsurfare. Alla rekommende ropa! När tåget stannar på Kö pengar till överpris, han samla rade de oss att fara på "the 24 penhamns centralstation är vi de nämligen på pengar från oli hours country-tour" som vand knäsvaga av trötthet och hung ka länder. rarhemmet ordnade varje dag . er. Vi tar farväl av de tyska poj Sen beslöt vi oss för att se på Nästa morgon var stämning karna och önskar dem en trev Salzburgs sevärdheter, l1)en en livlig på vandrarhemmet. lig resa. först måste vi hitta en bank. Folk skulle resa vidare . Folk Nu ska vi ha något att äta! Det var svårt. kom och 45 livliga amerikaner Ett besök på Mac DonaIds, det - plus vi två från Finland, Fråga dendär, sa jag åt , kom att bli vår huvudmåltid en "Ponte dei Sospiri", suckarnas bro i Venedig. skulle ut på "the country Lindis. månad framåt. Vi har just stigit på tåget i Vän näs , efter att ha åkt båt från Vasa till Umeå. Överfarten gick bra. Lindis fick reparera låset på sin vattenflaska som hade brakat redan innan vi kom om bord på båten. Vi är på väg till Köpenhamn. Vår första inter rail-resa .
fl
.. 5
låg och satt i gångarna , man kunde knappt ta sig fram.
- Dethär är hQPplöst. Vi måste ju stå hela natten nu, sa· de jag åt Lindis. Vi stötte på en fransk kille i 25-årsåldern som tydligen hade samma problem som oss. - Dont you have anyplace to sit?, frågade han. Weil, co me with me. Längst fram i tåget fanns /igg- och sovvagnar. Vi smet in i en liggvagnskupe. - But we have to pay for these, sa Lindis. - No, svarade han och ska kade på huvudet. - Just go to bed now. Om en halvtimme kom kon dukiören och öppnade dörren. - Nationalitet, frågade han på franska. - Fransk och de här två är från Finland, svarade frans mannen. - OK. Konduktören gick vi dare, utan att ens se på våra pass eller biljetter. Tänk om de som Mg ute i gångarna visste, att vi hade en /iggvagnskupe, helt gratis, tiinkte jag och som nade. Paris
Kvaliteten pd tavlorna i Montmartre var varierande, romantiska land skllp var ett populiirt motiv. öppnade Vandrarhemmet först kl. 4 så jag satte mig i bos tadskön och Lindis begav sig för att växla pengar. Det första in tycket av Venedig var tudelat. Först denna romantiska stäm ning, utan bilar, gondoler som som sakta flyter fram i kanaler na samt de smala gatorna . Sen det förorenade vattnet och de högludda italienarna. Men det sista vande vi oss snabbt med . Efter en måltid , begav vi oss till San Marco, torget och cent rum av Venedig och gick runt kvarteren där. Vi blev mer och mer imponerade av denna an norlunda stad. Ni som inte sett Venedig, res dit, strunta i alla turister och upplev stämningen. Följande morgon skulle vi då se på Venedigs sevärdheter. San Marco-kyrkan , Dodge-palatset, Ponte dei Sospiri (suckarnas bro), Grand Can ale osv . Vi var riktiga turister med kameran på magen. Tillbaka på vandrar hemmet slog vi oss ned i ' 'the common room" och pratade med människorna där. En finne som reste ensam, två norska nickor som lärde en italiensk pojke norska och en tysk som hade varit i Ungern. ~ You have to see Sofia, it's the most beautijul place I've ever seen.
Nästa morgon steg vi tidigt upp för att duscha. Vattnet var is kallt, så det blev bara lite sk vätt . Morgonmålet var fruk tansvärt. Vi stack till San Mar co och satte oss på en trappa och undrade vad vi skulle göra . Det var kallt och blåsigt.
- Nu far vi vidare till Schweiz, sa Undis. Vi har sett tillräckligt av Venedig nu. Vi bestämde oss för att fara till Geneve-sjön och stiga av an tingen vid Montreux eller Lau sanne . Tåget gick kl. 9 på kväl len. Vi vaknade vid S-tiden på morgonen ombord på tåget mellan Venedig och Geneve av att vi frös. Vi befann oss högt uppe i Alperna. Det var kallt och solen höll just på att stiga upp över alptopparna . Vi satt uppe hela morgonen och be· undrade landskapet. Kl . 8 passerade vi Montreux, en trevlig stad vid stranden a .. Geneve- sjön. Vi fortsatte dock till Lausanne. Väl framme i Lausanne le tade vi reda på vandrarhemmet, som öppnade först kl. 5 så vi lämnade våra väs'kordär och bekantade oss med stan. ' Vi vandrade runt i centrum på de branta gatorna, köpte lite mat, och satt och lyssnade på några gatumusikanter. På andra sidan Geneve-sjön skymtade Frankrike och Alper na. Sjön låg spegelblank och vi satt och matade svanar som simmade längs med stranden . Hela Geneve-sjön är en Fransk Riviera i miniatyr. 1 båthamnen låg stora segelbåtar (Swan) och lyxjakter. Hela atmosfären var exklusiv . Schweiz var för dyrt för oss . Paris nästa! Vi steg på tåget följande kväll, destination Paris. Men vår entusiasm danade snabbt. Tåget var fullt. Och med fullt menas inte fullt som när ett finskt tåg är fullt utan som när et italienskt tåg är fullt. Folk
Vi vaknade följande morgon av skrik, buller och slammer. - We are in Paris, skrek Lindis. Tåget hade precis stan nat på en av tågstationerna i Paris. Vi steg snabbt upp, tog farväl av vår franske vän pch ställde oss i kön för att boka ett . hotellrum. När vi slagit oss tillrätta i vårt hotellrum, bestämde vi oss för att leka turister. Vi såg Notre Dame, Triumfbågen', Eiffeltor net och Sacrecoeur och blev na turigtvis mäkta imponerade men på samma gång var vi bes vikna. Dessa jättar man hört så mycket om, bara stod där, och var egentligen ganska fula . Vi vandrade runt i kvarteren Montmartre och betraktade al la amatörkonstnärer som satt och målade allt från skimrande romantiska landskap till surrea listiska utsvävningar. Kvalite ten på tavlorna var minst sagt varierande, allt från hötorgs· konst till mycket skickliga målare . Men alla sålde sina verk åt högtbetalande amerikanska tu rister. Vi avslutade den varma som marnatten med att vandra runt i Quartier Latin, bohemkvarte ren runt Paris universitet. Vi avnjöt många gatumisikanter, och skickliga skådespelare, in nan kvällen började bli natt, och vi vandrade mot vårt ho tell. Vi stannade tre nätter och fy ra dar i Paris. Efter att ha sett det mesta i Paris, började vi känna för att åka vidare. Paris är en vacker,stor, ful, kultu rell, ~Iamorös stad. ~aris är
allt. Andå lämnade VI staden
med en viss besvikelse. Paris
var för stort, för ett kort besök .
Man lärde aldrig känna staden,
fick ingen perspektiv, inget
djup i det man sett. Ett stort
handikapp var också att vi inte
kunde franska. Men Paris är
fortfarande en stad vi rekom
menderar våra vänner att se.
Vi hade bestämt oss för att åka till Luxemburg. Tåget gick kl. II på kvällen . Timmarna in nan spenderade vi i kvarteren runt tågstationen . När vi börja de söka oss mot värt tåg stöter vi plötsligt på en kändis!
- Richard Brander från Ja kobstad, säger han och sträcker ut handen. Vi tappar hakan. Att träffa på en bekant från gymnasiet mitt i Paris är inte allt för van lig(. - Va.. va.. vad, stammar vi alla tre i mun på varandra. Ric hard var i Ludwigsburg utanför Stuttgart och jobbade. I Paris hade han varit bara på en helg visit. Vi skulle till på köpet på samma tåg! Vi satt uppe hela natten och pratade ända tills vi måste byta i Metz. När vi hade skilts kunde vi fortfarande inte fatta att vi hade träffat honom.
en djup floddal som går mitt igenom staden . På sätt och vis känns det att Luxemburg är hu vudstad i ett av Europas minsta länder. Hela atmosfären är an norlunda än det övriga Europa. Människorna är dessutom myc ket trevliga där, vilket är myc ket viktigt för att man ska få ett positiv intryck av ett ställe. Den gamla stadsdelen blev vårt favorittillhåll. Smala gator med kullerstenar, små affärer och trevliga gatukafeer . Där tillb· ringade vi den mesta tiden. Vi bestämde oss för att stanna i Luxemburg ett par dar till in· nan vi åkte vidare till Bryssel. De sista nätterna sov i på vand· rarhemmet. Det låg nere i flod· dalen alldeles vi floden mitt bland grönskan. Luxemburg är ett ställe vi varmt rekommende rar. Bryssel
Luxemburg Till Luxemburg anlände vi ti digt på morgonen, dötrötta. Jag hade sovit ett par timmar, men Lindis hade inte alls kun nat sova. Vi bestämde oss för att ta in på hotell för att kunna vila. Hotellcentralen öppnade först kl. 10, så vi måste vänta i 4 timmar! När vi äntligen fick vårt hotellrum för 100 mk / natt, stupade vi i säng och sov till kl. 6 på kvällen. Ute vimsiga gick vi sen ut för att upptäcka Lu xemburg. Staden blev verkligen en positiv upplevelse för oss. Vårt hotell låg mitt i centrum. För övrigt är inte Luxemburg en stor stad, inte heller en liten utan precis där mittemellan . Staden är byggd på kullar med
Kl. är 12 mitt på dagen. Vårt tåg stannar på centralstationen i Bryssel. Bryssel är ett av Europas sto ra finanscentra . Det märks. Ex~lusiva affärer och kontors lokaler. Alltför dyrt för vår st rama interrailbudget. Vi börja de söka oss mot vandrarhem· met som låg på gångavstånd från centrum. Det var ganska lätt att hitta dit. Vi steg in och ...vi stod bara där och gapa de. Man kunde tro att vi stigit in till ett flowerpower-kollektiv i San Fransisco 1968. Väggar, tak, golv, allt var målat i värl dens aBa färger. På ena väggen var ett belgiskt bondlandskap med kor och hästar målat. På Forts. sid 12.
i Luxemburg, med de smala kullerstensgatorna blev vårt
I
6
KLACKEN _ e n het musiklördag i
LILLBY~
20. 8. kl. 20.00
EXOM
Välkommen! Missa inte chansen!
står för dansmusiken under sin sista / spelning som dansband här norrut.
... Vi tackar för många år med förstklassig dans· ,.. musik.
SOlnma,rstälIet
Ordn.m.gr. 4 Serveringsgr. 4
%\0:1
LÖRDAGEN DEN 20 AUGUSTI SMÄLLER VI ·TILL MED VAR TRADITIONELLA ~ I
* * S~O~"
« ~
*
INGEN BUSSTRAFIK
ic·
STOR GAMMALDANS FINAL
CARPELLA BLOT FYRVERKERI * * * DANSMUSIK:
MA~
•
NHlOO[R~.·
***
•
ÄRANS VÄGAR På fredag visar Finlands TV en av de bästa filmer som nånsin gjorts om kriget och dess väsen. Filmen som spelades in 1957 är fortfarande lika aktuell med sin skildring av militärt tyranni, kadaverdisciplin och krigets vansinne. Ärans vägar regisserades av Stanley Kubrick och i huvud rollen som överste Dax ser vi Kirk Douglas.TV-1. Fredag 21.30.
••••
DET AR RAn att gå över körbanan bara vid grönt ljus NORDISKA TRAFIK SÄKERHETSARET 1983
7
PJelax Närpes
EFTERVM·SITTANDET KOMMER VI LOSS MED EN RIKTIG DANSAFTON PÅ GRANNE
LÖRD. 20. 8 KL. 20-01
TILL
D~NSEN:
•
* * * DE SENASTE RIVIGA TOPP· HITSEN I DISCOVÄRLDEN SERVERAS AV DJ ETTAN * * * *
Clta~Qeg
BUSSARNA TRAFIKERAR
SOM TIDIG.ARE
EUROPE I lör~ags strömmade heavyrock ur högtalar na i Aminne folkpark. Den svenska gruppen Europe från Upplands Väsby hade kommit för att visa vad de går för. Publiken fick vänta länge förr än Europe kom i gång. Detta p.g.a., tekniska problem. Till sist brakade det lös och heavy diggarna bland publiken fick vad de behövde (även för en tid framåt). Musiken som Europe spelade skulle jag närmast kalla "melo åisk heavy". Samtliga musiker var mycket skickliga, men spe ciellt imponerande var gitarris ten John Narums solon och sångaren Joey Tempests röst. Killarna i Europe har spelat i hop i 2Y2 år, men var helt okän da tills de vann Rock-SM i de cember 1982. I och med att de vann tävlingen fick de spela in en LP-skiva. LP:n har hittills sålts i 30 ()()()
exemplar i Sverige och ännu har den inte släppts i Finland. Ifall skivan kommer att sälja bra även i Finland kommer de över på en turne. Första LP:n kommer även att lanseras i Japan nån gång i slutet av året. En singel skall spelas in i sep tember och följande LP beräk nas vara ute på' marknaden i februari-mars nästa år. I sommar har Europe haft fullt upp med spelningar i folk parkerna, 25 uppträdanden är redan avklarad.e och 10 åter står. - Fin publik har vi haft, sä &er John Norum, och här i Aminne var publiken skitbra!
fortsätter denna korsning mel lan Who-trummisen Keith Moon och Muppet-Show trum rnisen Animal att slå på sina
trummor. Hans äldre bror Pale är i färd med att söndra några gitarrsträngar till och Kid bara sitter i ett hörn och ser sexig ut.
Innan vi går vill vi ta några fo ton av gruppen, men där blir det plötsligt stopp. "Inga fo ton", skriker Hemo. Varför undrar min fotograf och tar
några trots förbudet. Då blir Hemo arg och tar ut filmen ur kameran och slänger den i väg gen. Min fotograf snyftar över . sin förlorade film men till tröst ritar Pale en bild åt oss av grup pen. Sedan flyr vi fältet. Om Hemo & the Roiders är allvarli
ga med att komma med sin gla
da och galna punk till Molpe i
sommar så kan jag inte säga an nat än: "Akta er österbottning ar". Wille Wilenius
Putti
Hemo & the Roiders För några dagar sedan mötte jag den mest omtalade gruppen i Helsingfors nämligen Hemo & The Roiders . Gruppen tränar i den skolan där det går ' bättre folk vanligen, nämligen ' Lär~ kan. Under den vackra skolan t1nns ett smutsigt, gammalt ping-pongrum. "Fuck the Sc hool" har någon spraymålat på väggen. De gråa rosktunnorna luktar pyton. Plötsligt bryts tystnaden av två falska ackord från en elgitarr. Någon börjar slå på trummorna som om han hatade dem, basen dundrar in och sedan kommer en sprucken röst med, "Varför va' med kvinnor när det finns så många män", sjunger han helt i fel ton. Vild kaos i en knapp minut och låten är slut. Det här ar He mo & the Roiders som övar. Gruppen är en alldeles färsk finlandssvensk punk-grupp från Helsingfors, de har spelat ihop endast några månader men de siktar redan starkt på att vara med om SÖU -rocken i sommar. "Om arrangörerna vågar ta med oss", flinar Pale bandets gitarrist. Hämningarna är verkligen inte många bland de här fyra, fula gossarna. Eller vad sägs om låtmaterialet? "Homo Boogie" (låten som
bandet spelade när jag och min fotograf kom in) och "Georg C". (en hyllningssång till ultra högermannen Ehrnrooth) och Roidersvåldtäkterna av Frees tyles "Vill ha dig" och den gamla ' psalmen "Stilla Natt". Verkligen grymt! Grabbbarna bryr sig inte så mycket om hur bra de spelar el ler hur det låter utan mera om att de har det roligt. Kid är egentligen den enda som kan spela i gruppen (både han och Pale har ett förflutet i beat gruppen Kid and the Canyons som gästade Molpe i fjol). Den storväxte sångaren som är ban dets galjonsfigur Hemo sammanfattar gruppens livs filosofi : "Vi tar ett par öl och sedan spelar vi så helvete. Inte kan jag sjunga alls men inte gör det något, för inte kan kunder na det heller. Det hela är ju ett skämt och roligt har vi". Pale inflikar: Det är sant att Roi ders var menat som en ploj, men visst har vi också en allvar ligare funktion. Vi sjunger om precis vad vi vill och visst blir säkert mången chockad. Då är vi glada, för det är meningen. Vi använder precis de ord vi har lust till och bryr oss fan i vad andra tycker. Vi ger också fan i
hur det låter, alla kan spela som de 'har lust, det är vår filosofi. Visst har Roiders en funktion. Hur många andra finlandss venska punk-grupper finm det? Under hela tiden vi är i Hemo & the Roiders ttäningskällare är det ett enda kaos runt oss. Ban dets trummis Nicke slår oavb rutet på sina skinn. Hemo skri ker med jämna mellanrum åt honom: "Sluta upp med det där jävla hackandet mellan sångerna". Nicke lägger bara på en cool min och utbrister: "Äh, håll käften och koncent rera dig på att sjunga". Och så
Pojkarna drar några av sina en minuts låtar till, men så går Pa les sista sträng. Det finns inga reservsträngar så träningen är
slut. De flesta ser lättade ut.
Jag undrar om punk-legen derna Sex Pistols är deras före bilder. "Vem är det?" utbrister Hemo.
..
.'<.
8
Sommargymnasium en alternativ skolform ~
~ ~ ~ ~
Under tiden 1-13 augusti i år pågick Svenska Som
margymnasiet på Kirjais i Nagu skärgård. Det var
ett "språk- och kroppsgymnasium" med 14 elever,
varav S finskspråkiga, och en engelsktalande. Un .dertecknad fungerade som rektor och dramaiärare. Övriga lärare var Carita Sundsten, finska, Gerd
Kummel, engelska och Birgitta Snickars von
Wright, svenska. En kort föreläsning i dialekt hölls
också.
1:1
Det är första gången jag kommit ditionella skolan. i kontakt med sommargymnasie En sak som också nonchaleras formen. Men man kan redan nu i skolan i dag är dramaundervis se dess fördelar framom det tra ditionella skolsystemet. Vi har ning. Och ändå är det ju just i haft s.k. traditionella skolämnen draman vi finner det mest grund . på programmet men de har tagits · läggande för vår existens och upp genom diskussioner, interv självförverkligande. Man blir juer, reportageskrivning och tryggare, vågar ställa sig upp in praktiskt taL Det senast nämnda för andra, man lär si~ slappna var på gymnasiet mycket lyckat av, känna sin kropp. Arets kurs eftersom det fanns elever med tre har bl.a. tagit upp pantomin och olika modersmål. Utbytet har improvisation, som stimulerar fUl!kat perfekt, och man har.haft kreativiteten. väldigt stor nytta av varann efter Stämningen mellan elever och som inställningen har varit myck lärare har varit fin. Alla var jäm et positiv finnar-finlandssvenskar lika, och fina kompisar. Det emellan. gjorde inga skillnader mellan elev Det är inte meningen att som-o och lärare. Alla stod s.a .s. i mat margymnasiet ska fungera som kön. någon prep.kurs inför student Om tiden medgav försökte vi skrivningarna, eftersom gram också tillsammans bestämma ti matikpluggande inte finns med .der för lektionerna, och de för på programmet. Men ett sådant hållningsregler som behövdes här sommargymnasium är ett bra försökte vi göra tillsammans. Det alternativ för den som vill för kräver givetvis ett visst ansvar, kovra sig i finska, och träna sig och att man kan visa hänsyn till på att uttrycka sig praktiskt. varandra. Den sociala sidan ut Samma sak gäller engelska, och vecklas också. svenska för de finsktalande . Att vistas på ett ställe som KirGrammatik serveras ju i den tra-
,.
Dramalektjonen avslutas med avslappning. Här till Bachs Air.
~
jais betyder att man inte har mycket annat än vatten, träd och ill klippor omkring sig. Bristen på 1:1
förbindelser med större centra ~
kan vara både positiv och nega- ill
tiv. 1:1 Positiv på det sättet att man ~ kommer varandra väldigt. nära, och att man själv måste hItta på något att göra . Det kan ofta bli nånting mera meningsfullt, än de Senatorpupil Kathrin Hove ofta passiviserande möjligheter man kan hitta i städerna. Man 1:1 Kathrin Ho~e, 17 år. från USA vistas i sommar två kan kanske nämna en spontan maskerad som vi hade en kväll.' månader i Finland. Hon är här som "senatorpupil". Det är fantastiskt vad man kan Det är en form av· utbyteselevverksamhet mellan åstadkomma av söndriga lakan, plastsäckar, kvarglömda kläder'l USA och Finland. !10 st. amerikanska skolelever smink etc. kommer till Finland ·och 10 finländska far till USA.
I
I I
Det negativa är att det är svårt ~ Finlands regering sp~nsrar att få material uttransporterat, och vice versa. . om något speciellt behövs i un dervisningen . I Man har som mål att åstadkom Svenska sommargymnasiet 1:1 ma större förståelse och bättre re kommer även i fortsättningen .att ~ lationer mellan nationerna och så rikta in sig på den alternatIva har man naturligtvis möjligheter skolformen. Slå ett slag för det att lära sig känna varandras län som glömts bort i den traditionel- 1:1 der. la skolan. AnCi Holm
" '" r",
Kl,j ,I•
.r,. 12
' 1
~ - Det är ganska svårt att bli se natorpupiJ, berättar Kathy. 300 sökande från varje stat ska skriva en uppsats om Finland . Jag skrev om Kalevala. 12 st. från varje stat kommer till en intervju, och sen väljs då 10 ut. Det gäller de som är juniors och som ska bli se niors.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
För oss är det de som ska börja 3 :an i gymnasiet. Under sina 2 månader i Fin land bor Kathy i familj i Åbo. En vecka har hon tillbringat på Svenska sommargymnasiet på Kirjais. Eftersom Kathy inte för står varken finska eller svenska kan det vara lite svårt att hänga med under lektionerna, men Kat hy påstår nog att hon trivts bra ändå. - Jag kan några ord, sä ger hon , men jag kan inte sätta i hop dem till meningar. Men i engelska-undervisningen har hon varit till stor nytta .
Om Finland och finländarna har Kathy fått denhär uppfattningen: - Finland är ett vackert, tyst och lugnt land. Man har överallt en känsla av att det är väldigt fridfullt här. Jag är glad över att få träffa finländare i min egen ål der och märka att de inte är an 1:1 m norlunda än vi i USA. Finländare
de amerikanska eleverna är nog blygare än vi, men vi är prydare. Här ser man de som of ficiellt badar toppless. Hos oss gör man det knappast inför egen familj. Kathy har också berättat om det amerikanska skolsystemet. - Det är nog intressantare än det finländska. Vi har större fri heter att välja själva vad vi vill studera. Och mycket fint materi al. T .ex. de flesta skolor har egen simbassäng. Men så är det ju större skolor än de finländska. Och vi har t .ex. yrkesskolor ihop slagna med de som motsvarar era gymnasier. Däremot är det kne pigare att komma in på universi tetet i USA, eftersom man måste få ett stipendium. Men får man det är det nog bara att börja. Läget ·i USA och Reagans upp rustningspolitik har Kathy inte satt sig så djupt in i. - Det finns förstås i USA de som är emot det, och sådana som tycker att han gör"just the right thing ". Och så finns det så klart de som inte bryr sig om . Jag vet inte hur det körs fram i era mass media för det är litet svårt att läsa svenska. Men större skillnader mellan fattiga och rika finns ju nog i USA än i Finland. Hon trivs i alla fall bra att bo i USA: - Det är mitt hem, jag har de amerikanska vanorna, och jag känner mig tillrätta där.
Ann-Catrin Holm
9
• pojkar på margymnasium bar under de två senaste oroa varit på Svenska som z::::I.......,m asiet på Kirjais, Nagu. är sortens skola skiljer sig et från en vanlig skola. I början när jag kom hit kän det en aning vemodigt. Enda jken! Men sådant går det inte t haka upp sig på. Eftersom man skall vara tillsammans så länge, gäller det att bli bra kom pis med alla redan från början. Inga problem, om man anmält sig till ett sommargymnasium där drama är på programmet, är alla lika tokiga som en själv. Om jag jämför de två aktuella skolorna, så kan jag konstatera att en sånhär skola i längden vore omöjlig. Men för stunden är den bra. Mycket bättre än en vanlig skola. Vi har haft många utelek tio ner och lektionerna är även annars mycket friare. Diskussion är vanligt under lektionerna, nå got som man bOFde ta efter i den vanliga skolan. En annan sak och en mycket viktig sak som borde införas i gymnasiet är drama! Det är nyttigt med artikula tions-, pantomims- och avslapp ningsövningar. Dessutom lär man sig säga sina åsikter som man i framtiden oftare behöver. De andra lektionerna har varit oncentrerade på språk : engels ka , finska och svenska plus 3 h dialekt. Det gör att man kan för j upa sig i det man gör. Det är in alla dessa matematik, fysik och emi på samma gång. Det perio diserade systemet är kanske till en del på dethär sättet, men det innehållet i lektionerna som tyder någonting . Jag kom egentligen hit för att ' orbättra min finska, lära mig 'va artiklar och naturligtvis ör dramans skull. Jag är nöjd ed det jag fått på dehär två cckorna . Kanske jag inte lärt mig så ycket finska, men jag har i alla atJ vågat börja prata! Det är vik -_ l. Det på grund av att de finsk råkiga här har samma prob m , fast andra vägen. Denhär OI111en av sommargymnasium ed drama, antar jag är en bra ning för blyga och för de som - träna sig att bli mera öppna. Denhär upplevelsen har varit nå l fint för mig, något att senare omma ihåg . Men var är alla pojkarna? Är jkar mera inbundna och har de 'årare att visa sina känslor? Drama är också något för poj ar.
Bo Nylund
- Efter flere år av sviktande elevunderlag och ned läggningshot är Lappfjärds folkhögskola åter på "grön kvist". - Det är musiklinjen som räddat oss, säger Ma rianne Nikander, skolans rektor. I år har vi 18 sö kande till musiklinjen och dessu.t om kommer 10 ele ver från fjolårets musiklinje att fortsätta sina studier ett andra år på skolan . När Marianne Nikander kom till Lappfjärds folkhögskola för ett par år sedan så kom hon till en skola i kris. Elevunder laget var svagt och man gick he la tiden på dispens från skol myndigheternas sida. Man tip pade allmänt att skolan skulle läggas ner inom kort. Men så satsade man på musiken. I fjol startade musiklinjen på skolan och redan första läsåret hade man 14 elever. Att satsningen på musiklin jen har lyckats så bra är rätt långt Alf Mylläris förtjänst, sä ger Nikander. Han har tagit som sin hjärtesak att bygga upp musiklinjen och tack vare hans energiska arbetsinsats har vi lyckats, säger hon, och fort sätter med att lovorda pojkarna på musiklinjen. Helt på egen hand byggde man t.ex. en egen studio åt sig! Nikander tror inte att det en bart rör sig om ett tillfälligt in tresse för musiken och musik undervisningen. Nej, det hand lar om ett klart och påtagligt behov. I år har vi 18 sökande till musiklinjen och vi blir tvungna att gallra bland de sö kande! Dessutom återkommer 10 av fjolårets musikelever för att bygga på sina kunskaper. Från och med i höst kommer Alf Mylläri att sköta lärar skapet på folkhögskolan påhel tid. Man hoppas också att Kjell
-,
Lolax fortsätter som timlärare på skolan men det är ännu inte helt klart. Teaterlinjen får i höst ny lä rare, hon heter Irmeli Aijas kave. Till utbildningen är hon danspedagog och har sysslat .mycl~et med pantomim och dockteater. Tidigare har hon jobbat som freelance lärare, åkt runt i folkhögskolor och hållit dramakurser, bland annat på Lappfjärds folkhögskola. I det ta nu har teaterlinjen 5 elever, men vi skulle gärna ta mot några elever till just på teater linjen, säger Nikander. Till skolans tredje linje, barndagvårdslinjen, har 13 ele ver anmält sig. Någon brist på elever har man alltså inte på Lappfjärds folkhögskola i höst. När skol året inleds i september har man så gott som fullt hus. Folkhögskolan genomgår som bäst en renovering så här inför skolstarten. Skolans hu vudbyggnad målas utvändigt och det gamla tegeltaket ersätts med plåttak. Två sommarkur ser har hållits på skolan, ett musikläger i juni och sommar gymnasium i augusti. Bägge kurserna har varit välbesökta, sammanlagt 55 elever gick på skolans sommarkurser.
Hans Hortans
D Marianne Nikander, rektor för Lappfjärds folkhögskola
D Folkhögskolans huvudbyggnad renoveras som bäst
Vi och världen
"Vi och världen" bar varit det övergripande temat för det sommargymnasium som hållits på Lapp fjärds folkhögskola de två första veckorna i augusti. Sommargymnasiet har verkligen varit internatio nellt, varje dag har haft sitt speciella tema som t.ex. mänskliga rättigheter, rasism, livsmedelsförsörj ning, våld, barn och krig osv. Nästan varje dag har skolan haft besök av olika gästföreläsare som föreläst kring dagens tema.
D - Det bar varit jättefin stämning bär och vi har fått många nya vänner säger Virpi Vesterinen, Camilla Sjöström och Minna Lahti. Förutom föreläsningar och grupparbeten har det naturligt vis handlat om undervisning . Man har läst fyra olika språk: finska, engelska, ryska och fransk,l. Sommargymnasiet har haft 27 elever av vilka 17 kom från Finland och 10 från de mest skilda delar av världen. Chile, Ghana, USA, Canada, Sovjet, Italien och Spanien är länder som fanns representerade . - Samvaron 24 timmar i dyg net har betytt att man kommit nära människor från så främ mande och annorlunda liinder och kulturer. Det här säger Virpi Vesteri nen från Jyväskylä. Hon berät tat att det rått en fantastiskt fin feeling under hela den tid man varit samlad i Lappfjärd. ~ Jag har fått en massa nya vänner o~h man börjar tänka på ett annat sätt, mera globalt, säger Camilla Sjöström från Borgå. - Och så är man inte lika blyg och inbunden, som tidiga re, tillägger Minna Lahti, som är hemma från norra Finland, från Salla.
Speciellt minns flickorna tema dagen kring Hiroshima, lörda gen den 6 augusti. Det var den 6 augusti 1945 som USA fällde den första atombomben över den japanska staden Hiros hima. På temadagen såg man bl.a. filmen "War Games" en skakande film som visar ödeläggelsen och nöden efter en atomexplosion . På kvällen gick man en fredsmarsch i kyrkbyn och när skymningen föll på sän de man ut ljuslyktor på Lappf järds å. Allt till åminnelse av offren för den första atombom ben. Eleverna som deltagit i som mar gymnasiet är i åldern 16-20 år, d.v.s. de flesta går till vardags i gymnasiet. Ansva rig ledare och rektor för som margymnasiet har Christina Stolpe varit, hon berättar att sommargymnasiet arrangerats gemensamt av Lärarnas Freds förbund, Sommargymnasie samfundet, Finlands Fredsför bund och Lappfjärds folkhög skola.
Hans Hortans
10
~
~
Rusning efter studielån
L
Nu när skolorna börjar &' rusning i fråga om ans arna av studielån och penning. Sökandena bör statens studiestödscentraJ da sig på att behandlingm ansökningarna tar unge månader, uppger man på banksförbundet i Finland. Studiestödet, som är att trygga studerandenas. komst, omfattar alltså penning och statsgarnnll~E studielån. Beroende på rättning varierar maximi pen under läsåret 1983 mellan 6.500 och 18.170 varav studiepenningen belopp ligger mellan 1.100 5.570 mark . Studielån beviljas av bankerna, andelsbankerna. färsbankerna och Post Vid utgången av år 1982 gick de statsgaranterade ,l ånen till sammanlagt 4,5 mark, varav sparbankerna beviljat mest, dvs. 30 pr andels bankerna 25 pr . Postbanken 15 procent, KOP 15 procent, FBF 13 procent odl HAB 2 procent.
~ t# O~OVILKEN
(j). 11
~
~
DISK I'1AS\-<\ N,
D~N
OISKADE HELA RYMD? I<EPPET.'!·
--
-.
Lediga platser inom yrkesutbildningen De flesta yrkesläroanstalter har inlett läsåret vid det här laget. I år står ca. 2 000 fler nybörjarplatser vid grundläggande yrkesutbildning till förfogande än se naste år. Motsvarande tal för den svenskspråkiga yr kesutbildningen är 100 fler än i fjol. Fortfarande finns endel platser lediga (se nedan) . Uppgifter om lediga platser -får från elevan tagningsnämnderna, som ver kar vid länsstyrelsernas skolav delningar, från arbetskraftsby råerna och direkt från läroan stalterna. Den som vill ha studi eplats vid någon av de lediga
studieplatserna kan vända sig direkt till skolan i fråga eller till Länsstyrelsens skolavdelning, tel.: 961-118 144. Lediga platser i svenskspråki ga skolor i Vasa län: Korsholms lantbruksskolor: värdinneskolan l, mjölkhante rare 7 och trädgårdsskolan 10.
Lannäslunds lantbrukss'ko lor: jordbruksteknisk skola 4 och hushållsskola 7. Österbottens centraIyrkes skola: grundlinje för maskin och metallteknik 2, elmontör l, beklädnadsteknik (teoretisk) 5, beklädnadsteknik (praktiskt) 3, snickare 3, industrilaborant 9, kock 7 och i Närpes timmerman 1 och kartritare 2. Yrkesskolan i lakobstad: plåtslagare-svetsare 5. Kvevlax hemslöjdsskola: målningsavdelning 7, träslöjds avdelning 2 och väv- och söm nadsavdelning 7. Terjärv hemslöjdsskola: trä slöjdsavdelning 4. Hotell- och restaurangskolan i Vasa: restaurangkock 6 och restaurangservi tör 1. lakobstads handelsläroverk:
allmän period 4. Vasa handelsläroverk: all män period 20. Vasa sjukvårdsläroanstalt: men talsköterskaisinnessj uk vårdare 9. Evangeliska folkhögskolan i Österbotten: allmän kurs 3, bi belskolan 11 och musiklinjen 1. Fria kristliga folkhögskolan i Karleby: musiklinjen 5, vård linjen 3 och individuell linje 5. Kristliga folkhögskolan i Ny karleby: vårdlinje I, studielinje f.gr.sk.komp . 15 och fri fort bildningslinje lO. . Lappfjärds folkhögskola: barndagvårdslinje S och teater linje S. Svenska Österbottens folk högskola-folkakademi: dag hemsbiträdeslinje 13, merkantil linje 7, språklinje S, fri fort bildningslinje l, samhällslinje 4, vårdlinje I 4 och konstlinje 1.
I
Räntestödet innebär att derandena för sina studie betalar en ränta på 4,25 pr0 cent. Det statliga räntestöder. gäller ännu ett och ett halvt efter att studierna avslu och därefter stiger räntan 9,25 procent. Ansökningsblanketter studiestöd får man i bank och i läroinrättningarna. Sr diestödcentralen rekommenck rar att ansökningarna inlärn omedelbart tillläroinrättning eller socialbyrån, dock senast. före den första oktober. De som studerar i högskola inläm nar ansökan till läroinrättn.ing ens studiestödsnämnd. Vid beviljandet av studie betonar bankerna ett ölllS'-' sidigt bank förhållande . P grund härav är det bäst för dr studerande att vända sig till d bank där de själva eller dem föräldrar är kunder. Då studerande ansöker o studielånet i banken bör beslu tet om studiestöd i två exemplar och studieintyg från läroanstaJ ten bifogas. Skuldebrevet un dertecknas egenhändigt av stu deranden eller hans eller hennes förmyndare.
,. ...
. -' .
. ~. ~ ~
. #
-
11
Prylborsen Professionell trumsats TAMA Superstar X-TRAS med 24" bas trumma och djupa tom-tom + ZILDJAN cymbaler. Bytes mot billigare el\er säljes Tel: 967-73037 Kaj
GOD ITALIENSK MAT
1)!ZZfJRI$ NÄRPES - NÄRPIÖ TEL. 962 • 43140 PUH.
DET STORA
J~N
VASA
.. -..
Specialaffär i hemelektronik
-.
'H"
Sundom ....1"
S
.
öP:s MUSIKBÖRS
VASA ' musikbranschens . specialaffär
Inhemska o. internationella artister
K SK SK SK K
VASÄ PRODUKTION
961·119920
,......................1------------. ~IKAKATU41STORAlANnGATAN
6 ~ 100 VAASA · VASA 10
tl' 110 159
'
· I
':
TI. LLBEHOR o. RESERVDELAR
1 SÖU·ROCK 25,- 2 KUSTROCK 45, 3 Fraudulent 42, 5 French Kiss 45, 6 Camilla och Doktor Music 40,
K= 'k asselt S= skiva
Förmånl!ga
•
•
• Vaasa 10. ....................
()
K 7 Pink and Blue 45, K 8 Viktor Hurmio & Fetknopparna 45, K 9 Ludlcrous II K 10 Höödö 45, K 11 Eldorado 40, I( 12 Exodus 45,-;
Namn: ............................... .
OBS! För postningskost· . nader debiteras 9 mk för skiva och 7 mk för kas sett.
Adress:·······;········..··..........
SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SOU) rf Handelsesplanaden 10. D
autosähkö' blIelektriska :
hop . ISVEN NORRGÄRD
...""-~~;I!Im:l~~.~!.~. .~I:t§.".,~3§1:~Ii!~i_~§!..§'·~n:E':u~I:~'i!~j~·~ IS;;~:~I~:i;.~~me::::ägen ." 31050
TeL 962·4 1 423
Mode Ulr!ka Närpes
Vasa 961·113572
•
___":''''II
Källarvåningen umler
A&M
SP4RKOM4TIC®
Stäng ute vindbrus och mo~ torljud i, bilen.
Lyssna i stället på din favo
ritmusik i en av Sparkorna
tics många bilstereoalterna
liv.
~r-=""'IlI-r''''''''''~
]»re~'ltltii"4~'1 Inneh. lena W ilson
Crkesterförmedling
21. 8. -83 kl. 19.00
pizza fred. - sönd.
Kermik, porslirl, skämtartikla~ m.m.
Tå fOr beeIIIaM 0flII lMDmmen lII8r1 lCIIoe ~ tIMtubI ~I
AlENTYRETÄR HÄR IGEN
6510.0. VASA 10.
~
RESEBYRÅ
INGVES RES OR
NI\RPES
TH 962 · 42018 Ido
.ill,)
PRENUMERERAl ~-
l.~
dAG BESTÄLLER ÖP FÖR
ö. betalar portot
D 30 NK till år.ta elat SKANDINAVIEN
D 40 NK till åreta elat
NGllln:•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• lAdre••: •...•••..•••••••••••••.••...•••••.•••• I
I I I I I
I
Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund . ÖSterbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jåkobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebol~g 1983
ÖP"rådet: 'Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, och Ulf "Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PS 27 68600 Jakobstad
ÖP PB27 68601 clAKOBSTAD
Bet. namn oc" adre••:••••••••••••••••
................................................... .................................................. Redaktör i Vasa S-E Glader tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng . tel. 961-122779 PRENUMERATIONSPRIS
1983 Helt år ..................... .. .... . 60, Halvt år .... .... .......... ........ . 40, Skandinavien .. ........ .......... 70., Lösnummer .. .... .... ............. 2,5Q
Svan,önänd.ls. 16/72 dakobstad
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555
ANNONSPRIS l texten ... .............. .. .. ......... 3,75 Efter texten ........ ...... ........ 3,75 Bestämd plats - ,20. per mm
ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961-121 564 månd ., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) 961-222 50.8 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.
FÄBGANNONSER 'Miiiimlstorlek 200' mm. Tilläggspris -,35 spmm .!är~ :ÖstertlOttniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eUer som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.
..
12
Intervjuer från Kirjais Gun-Lis Gästgivars, 16, från Pörtom kom till sommargymna siet för att få tala finska.
- Jag fick information om k r sen genom FSS:s ordförande som kom till skolan och berättade om kursen. Jag har trivts bra här. Den åboländska' skärgården lik nar inte den österbottniska. Här finns så många små, fina öar. Den åboländska skärgården är vackrare.
Anita Ryhänen, 18, kommer från
Eno i norra Karelen.
- Jag kom hit dlirför att jag var nyfiken på kursen och på skär gården, och för att jag ville prak tisera svenska. jag har trivts bra trots att jag hajt lite hemlängtan. Jag tyckte mycket om svenska och finskalektionerna. Här är trevligt, men det är ovant för mig att det är så tyst och så lite män niskor här.
...~ Bo Nylund, 16, från Nykarleby fick reda på kursen genom att han kände kursens rektor AnCi. Kaarina Tallberg från Vanda kom till Kirjais för att lära sig mer svenska och få tala svenska. Kaarina arbetar som kanslist och går i ' k vällsgymnasiet. Hon ska skriva studenten nästa VåL
- Lektionerna var bra, men här är för ociviliserat, förklarar Bo.
~1f Sari Kinnarinen, 16, från Vanda, kom för att lära sig svenska bätt re .
- Det är tungt men roligt att Jag tycker det är roligt att både arbeta och studera. Kvälls träffa finlandssvenskar och få gymnasiet tar 3-4 timmar 5 da nya kamrater. Det har gått bra gar i veckan, Jag läser läxorna på att prata svenska. kvällarna och på veckosluten. Jag har trivts bra på Kirjais, det lir roligt att höra svenska och att , få nya kamrater. Skär.gården är Anne Halmekivi, 18, från Lahtis härlig. valde sommargymnasiet för . alt
en annan vägg kom Tarzan svingande med en apa under ar men. - Do you want to check in?
- Hello, do you ... - Oh yes, vi vaknade til/liv på nytt. - Do you have a double, und rade vi. Nix, det blev att sova på golvet i stora salar. På vin tern var stället en skola. Vilken skola det måste vara. - Det är säkert en konstskola med en avdammad hippie som rektor, sa Lindis. Sen på kvällen, efter att ha strövat runt på stan, satt vi i vandrarhemmets sällskapsrum och pratade om ditt och datt med andra resenärer. Vi träffa de bl.a. en intressant typ från USA :s östkust. Ekonomiestu derande med doktorsavhand ling som mål. Hans hobbies var förutom ekonomi ADB, bergs klättring och keramik . Han var skäggig och hade långt hår, och verkade vara enormt ingelli gent. Hans farmor hade flyttat från Estland tlll USA när hon var ung . Så han satt intresserad och lyssnade på när vi berättade om Finlands och Estlands ge mensamma och olika öden. Han berättade i sin tur om sina strapatser i Alperna några vec kor innan och gav oss rekom mendationer om vad·vi skulle se när vi kom till Amsterdam. Vi hade nämligen bestämt oss för att fortsätta dit redan nästa dag . Själv väntade han att få plats med sin stand-by biljett på _ett flyg till Boston, enligt ho
nom det billigaste sättet att ta sig över Atlanten. Vi lämnade Bryssel följande morgon utan att ens ha sett Manneken Pis. 4 timmar senare stod vi utanför tågstationen i ett varmt Amsterdam. Amsterdam är en fin stad. Det finns flera kanaler än i Ve nedig, många fina parker att st röva omkring i och mycket att göra. Amsterdam har alltid va rit staden där allt har hänt: Det råder tyvärr en stor bostads brist i centrum. Här och där ser man skyltar och banderoller uppsatta på hus som meddelar att huset är ockuperat av ett gäng ungdomar som lever i kol lektiv. Ett annat, mycket popu lärt alternativ är att köpa sig en husbåt och inreda den som en lite'n lägenhet. På däck har man ofta en liten trädgård med väls kötta Cannabis-plantor. Ams terdam har de flesta invandrare i proportion till befolkningen av alla de större städer i Euro pa . "Haschis man", hör man här och där när man går omk ring på gatorna. Men man kan besöka staden utan att beröras av alla langare. Amsterdam är staden för alla slags ungdomar. Vi börjar från Dam, torget mill i stan som 1%8 var, näst efter Paris, centrum för ung domsrevolten i Europa. Från torget går många små gågator. Längs dessa gator vimlar det av skickliga gatumusikanter och skådespelare. Vi såg allt. Elds lukare, pantomimteater, en mansband och trubadurer. Det sjuder av liv i centrala Amster dam. Jag älskar att gå omkring och se pa "krimskrams" och det finns det gott om här . Och
förbättra sin engelska och sven ska.
- Jag tycker det är bra att man är tvungen att prata svenska och engelska här. På så sätt lär man sig bäst och får bättre självför troende. Drama är mycket intres sant. Här är lite för varmt för att man ska orka studera effektivt.
allt är billigt! Efter att ha gått omkring hela dagen i centrum far vi tillbaka till hotellet för att vila ut så vi orkar se alla sevärd heter nästa dag, Följande morgon checkar vi ut från hotellet, och går till ett sleep in som vi hade fått ett flygblad om när vi stod i kön' till turistinformationen. För 10 per natt bokar vi plats på detta ställe, slänger in våra ryggsäc kar och går tillbaka till Dam. Vi började med att besöka Anne Francks hus, platsen där famil jen Franck var gömd under den tyska ockupationen och där Anne skrev sin berömda dag bok. Det var en upplevelse vi aldrig glömmer. Samma dag hann vi också med att besöka Anis, Amster dams zoo med över 5000 djur. På kvällen for vi utmattade till baka till sleep in för att sova. Först då märkte vi hur stället egentligen var. Det fanns 120 sängar i varje rum, hela stället kunde ta lite över 700 personer. I rummen SOv pojkar coh flic kor blandade. Toaletterna var gemensamma , med öppna gemensamma dusc har. Vi konstaterade att män niskorna här är mera frigjorda än vad vi är uppe i Finland. Vi sökte två sängar åt oss och lade oss för att försöka sova, men det var svårt. Hela natten drop pade det in människor. Stället hade öppet dygnet runt. Nästa morgon bestämde vi oss för att söka ännu ett tredje ställe att bo på . Allt som allt stannade vi en vecka i Amster dam. På den tiden hann vi se och uppleva mycket bl.a . Ma dame Tossauds vaxkabinett och Rembrandts hus, med största delen av hans etsningaL
Susanne Lillqvist, 17, från Pör tom valde kursen för att få tala finska. - I början trivdes jag inte, men senare gick det bra. Jag tyckte bäst om solen, sämst om den då liga utrustningen på rummen.
Monica Söderman, 17, från I pes kom till Kirjais för att bä ttra på sin finska och för att få växling.
- Jag har trivts väldigt bra, tycker jag om nattlivet och kam raterna. Sämst tycker jag väckningen.
Pian Wistbacka
Amsterdam. Ett trevligt sätt att tillbringa kvällen på är att sätta sig pil trottoaren och lyssna på alla gatumusikanter. Vi hade en fin tid i Amster dam . När vi lämnade staden återstod bara hemresan av vår färd. Vi stannade dock ell par dar i Stockholm för all besöka tjocka släkten. Sen tog vi tåget
till "Good Old Jeppis" . Vi an lände på måndagskvällen trötta och smutsiga men en månad ri kare på erfarenheter och upple velser. Inter-rail är ett bra san att resa på .