,fI'.........
{ Dialekt~,
\ råkk! I
~e sista Sida;,1
.....
".."
.. . eller
djävulen?
Whitesnake, Iron Maiden och Nazareth hör till de grupper som beskyllts för aU spela mer eller mind re djävulsinfluerad rock. - Rena skrämselpropagandan, anser Tomas Ernvik, kristen rock-musiker frin Sverige. Ernvik pekar i stället pi andra företeelser i sam hället - till exempel reklamen - vars människo syn borde vara främmande för en kristen männis ka.•'ör aU nu inte tala om videovild och porno grafi ... Läs mer på sidan fem .
"
\,
...............................................
•
•
I• Sven-
i: Bertl·l.
I• I·
I• I
I• I
•
Direkt från Los Angeles kom han - Sven-Bertil Taube - senaste helgs mest uppmärksammade artist besök i Österbotten. Hans Hortans var på plats i Korsholm och fick en pratstund med den internationella artisten.
Se sidan två
• .: ; ;
I
..
'
I ..............................................
Veckans .edare är sk . av Patrik Sundqvist
Dopingfri sport Doping, eller användningen av otillåtna p'reparat för att förbättra den idrottsliga prestationsförmågan, har aktualiserats igen efter de 23 olympiska sommarspelen i Los Angeles då inte mindre än åtta idrottsmän fastnade i dopingkontrollen. För två av dopinRfallen svarar svens ka idrottare men vad som är betydligt värre är att ett av de positiva utslagen bär Martti Vainios - vår enda långskubb:ue av världsklass - namn. Därmed är det också självklart att våra stora löpare från 70-talet på nytt kommer att synas närmare i SÖmmarna av massmedia. Tankegången är då givetvis den, att har en använt så har kanske andra . .. Spekulationerna har redan skjutit fart - och kommer att fortsätta· - huruvida även den fyrfaldiga olympiske guldmedaljören Lasse Viren använ de sig av anabola steroider för att klara av sina bedrifter. Nu nekar visserligen Vairiio till all kännedom om det preparat (primobolan) som påträffades i riklig mängd vid det dopingtest som företogs efter att han vunnit silver på 10 000 m. Men bevisen är trots allt överväldigande oC.h kommer att innebära att Vainio fråntas sin silver medalj och drabbas av ett långt tävlingsförbud. Ett föga vackert slut på en framgångsrik och omtyckt idrottsmans karriär. Därmed är också Marttis 'civila' framtid efter den ak tiva tävlingskarriären hotad. Bl.a. har han marknadsfört sin semesterby på ett mästerligt sätt via tävlingsidrotten för att han efter att ha dragit sig tillbaka skulle vara ga ranterad en utkomst och varaktig lön för all den svett och möda som han offrat på idrottsarenorna runt om i vär'lden. För att det nu skall lyckas fordras, att fin ~ändaren har ett förlåtande sinnelag och ett kort minne. Fortast faller kanske dopingfallet Vainio i glömska om man erinrar sig att minga är de som löper dopade, men få är de som blir fast. Någon anledning att skapa en ren 'lynchstämning' har vi heller inte fastän många fortsättningsvis är alltför blå ögda för att tro på det faktum, att doping är ett allmänt fenomen. I den mördande konkurrens som finns idag kräver jakten på ära och seger sin tribut och vi har själva varit med 'Om att skapa detta vansinniga system. Vi krä ver bättre och bättre resultat och går sällan på en tävling utan att där finns idrottare ur världstoppen med. Rann sakar vi oss själva finner vi snart att det är ett obetydligt fåtal som intresserat föl.ier med en tävlin2 där vi på för-
en utopi?
hand vet att finländaren kommer att placera sig som ti onde eller femtonde man i mål. Hormoner är visserligen inget måste för att man skall nå toppen, -men avgifta vår idrott helt och det glesnar betänkligt i våra stjärnspäcka de led!
. Det är precis som med nedrustningen, om endast ett
land slänger sina vapen i skräpkorgen garanteras ingen
varaktig fred. Dopingkontrollerna måste bli effektivare
och mera världsomfattande om vi någonsin skall ha möj
lighet att nå det smått utopiska målet att rena alla värl
dens idrottare och skapa konkurrens på lika villkor.
I framtiden kan vi dock undvika sådana tråkigheter
som fallet Vainio har fört med sig, genom att lita get genomgå en dopingkontroll i hemlandet i bär i väg till en stortävIing. Det är i Senare laget kontroll, när idrottsmannen redan erövrat en En fara med hormonhysterin är 'att vi alltför frågar oss hur en idrottsman har kunnat bli si han tävlar framgångsrikt. Bara för att hormoaer med i helhetsbilden får vi inte sätta möjlighetea veckling på giftfria grunder helt på undantag. En man måste ha rätt att göra framsteg i sin gren ulU nast bli misstänkt för att ha använt sig av förbj parat.
-==-.--._. -- ---- "-
---
.~
--
Veckans klipp
Slå inte 'Mosse'! Det finns fascistiska drag hos en del samlare av amerikanska bilar, skriver Klas Fransberg i arbetar tidningen Enhet. Fransberg har retat upp sig på att man under American Car Clubs biIutställ ning i Jakobstad för någon vecka sedan slog med slägga på en bil från Sovjet. Han skriver: Många sk rallar säken at denhär epi soden. M.en jag tycker att man måste se lite allvarligare pa den . Fakt um är all det var en förening för dem SOI11 samlar på amerikanska bilar som ordnade en tillställning där man bl.a. fick "ge utlopp för sina känslor" ge nom all slä på ('n sov jelisk bil med en slägga. Med detta vill jag inte säga att det skulle vara förkastligt all samla på amerikanska bilar, däremot amer jag det är förkastligt all "Ull rycka si na känslor" på detta Säl\. Man kan ju fraga sig vilka känslor det är man uttrycker? Och ' ·ad kan dylika tillställningar leda till" Hur skulle en sovjetmedborgare kanna sig om han fick se när beundrare av ame rikanska bilar i Finland slå sönder en Mosse? Samfundet hnland-So,jetuni-
Mobbning
l Österbottningen tar Margita Lukkarinen upp mobbningen. Hon skriver: Mobbning och våld biand barn och ungdomar är problem som bl.a. lära ~e, ungdomsarbetare och klubbledare numera ofta konfronteras med i Sill . arbete. Mobbning har alltid före kommit bland skolelever och det är egentligen märkligt all fenomenet blivit föremål för större och mera om fallande uppmärksamhet först på sjulliotalet. Då publicerade svensken Dan Olwaeus sin berömda undersök ning om mobbning. Han konstaterar bl.a. all den mob bade eleven avviker från gruppen . Fetma, dialekt, klädsel och ras är faktirer som kan utlösa våldshand lignar. Men inte tillnärmelsevis all.tid så ofta man kanske i första hand kunde tänka sig. Ett gemensamt drag hos mobbade elever är i varje fall en påtaglig fysisk svaghet jämfört med kamraterna. De är ängsliga, ångest fyllda och har svag självkänsla. Den som mobbar och utsätter kamrater för vald är fysiskt starkare onen har reagerat pa händelsen i ./a kobstad. Jakobstadsavdelningen ska inom en snar framtid behandla saken odl sända en prOlest till Åmerican Car Club.
ett faktum att mobbaren är en fruk än sina kamrater. Eleven är lällretad tad person ansluter sig många elever och kan inte kontrollera sin vrede. till gruppen för att undvika att de Mobbaren anser våldet vara ell ac själva blir mobbade. ceptabelt säll all reda ut situationer. Mobbningen tillför det annars ofta Undersökningar som gjortS senare vi enformiga skolarbetet lite extra spän sar klart att mobbaren ofta kommer ning, särskilt om barnen inte har fri från en otrygg familj. Han är kanske tidssysselsällning. Åtminstone 20 själv utsall för våld i hemmet. För procent av eleverna i några större äldrarna kanske följer stränga upp skolor i Åbo och Helsingfors anser fostringsmetoder. Barnet lär av sina enligt en undersökning, all mobb föräldrar, genom an se våldspro gram på TV och video, vilket numera ning är naturligt och hör till skollivet. är en omållligt populär fritidssyssel Skrämmande är all 20 procent av ele sällning . Föräldrarna visar sällan in verna är \Otalt likgiltiga för mobb tresse för barnets göranden och lå ning. En orsak lill della är helt säken tanden. Det betyder också all TV de stora skolorna där man inte kän och videotillandet är tämligen okon ner varandra, de nya, ofta enformiga trollerat. bostadsområdena och mållligt stimu I sådana familjer där kommunika lerande skolgårdsplanerna. tionen inte fungerar hillar vi ofta mobbaren. Människan är av naturen För all komma åt mobbningen, sådan all hon beter sig aggressivt så helst för all undvika all någon blir snart någon eller något hotar det eg na jaget eller den egna gruppen. Om mobbare, måste de första åtgärderna inte barnet lärt sig en riktig modell vidtas i hemmet.Varje förälder mås för at t lösa problemet är följderna te se till all kommunikationerna i oftast destruktiva . Modellen lär bar .hemmet fungerar, all barnet får upp net hemma, från TV och video, men märksamhet, all det känner all föräld rarna bryr sig om det. Till föräldrarna ocksä i skolvärlden. Gruppvaldet i skolan har visat sig hör oekså kOlli rollen över barnets TV och videotillande. Våldsfilmer eller vara ell större problem än man kun det ansvaret för barnet nat vänta. När handlingen. dvs. inte ankommer i högsta grad på förald mobbningen och väldet. utförs i rarna. En trygg uppväxtmiljö, utan grupp. upplever barnet inte sin egen våld och stränga uppfostringsmeto roll som mobbare så påtaglig\. I en der. där barnet känner uppskallning grupp kan också sådana elever delta. som sällan eller aldrig ensamma skul och kärlek är den bästa förutsäll ningen för en god. start i livet. le mobba någon. Då det dessutom är
Citatet
"Partiet strävar efter mtIit för sin egen skull. Vi lir in:Jt! iIf. resserade av andra fördelDr: '" endast intresserade av mIlkl. rikedom, inte överflöd, imt! inte lycka. Endast maJet, annat än makt. Vad den rena makten beIJ*. det förstår du snart. Mm ., inte ett redskap, den är dt!l ga målet," Georgt! ~
"Eli bolags ställning lir pd. länge inte fred utbr>,ur". Wolfgang Da...::iI ..Vinsten är för ett bo samma som andningm fo människa: du andas för lIll men lever inte för all arrdG-. C. .L
,y.. .
"Framtiden är " r..onni'w okänd, den inger kansler JlIIJkko
3
RESULTAT av årets Mittnordiska teaterdagar börjar ge utslag. Roger Johnson från Sundsvall blev t.o.m. så intresserad av österbottnisk sommarteater att han tog en rövare och stack till Vasa rör att kolla in läget. Natten på båten tillbringade han i kulhavet i lekhörnan. Det var ju jätte kul .. . Han är själv teaterakt iv hemma i S undsvall , där han jobbar som beredskapsarbetare på Kubens kvarterstea ter, d ä r han ock så medverk a t i uppsä ttningar. Ku ben sköt s enban av amatörer. Teaterbesök MOllagningsk o mmitl en beståe n de av gä stvänliga österbottningar ha r släpat ho nom omkring på o li ka sommarteatrar . Till Kor s holm, Juthbacka , Molpe och Närpes. Har man någo nsin undrat hur ell fr ågetecken med sjuk bak ser
ut, så rick man besked när Roger Johnsson uppenbarade sig efter premiären på 'Put kinot ko'. - Jag för stod ' ime speciellt mycket , men det var intressant änd å att se hur de jobbar o ch sammanh ållningen i gänget ve r kar vara fin. På Juthbacka fick har endast se en repetition . Men det vå ll ade inga st ö rre pro blem med förståel sen eft ersom pjäsen går på högs venska . Det hä r är j u en idealisk .spelplat s. Synd all den ska fö rs töras när älv en höjs, säger Roger. Roge'r efter "Milt i Böllon":
"Jag förstod tre ord! Dok toorin, vodka och Kosken Korva!" - Det var jälleroligt all se den här föreställningen, och lära känna traditionerna. Och dc gamla männi skorna i publiken såg glada ut, de riktigt levde till baka. Hälsa molpeborna alt jag gä rna stöd de dem med biljettpri set! Närpcsborna har alltid varit fi na pa all röra P R OIll sin kom mun. Så efter all Ila stöll på när pesbor på andra sidan Kvarken kom Roger hit i den tron all När res är en stad . Han var småll bes viken på "staden". - Ja, den var mindre än jag trotl. Men de hade en gla s~kiosk där. Och bra teater. Vridläktaren var fascinerande och skådespe larna duktiga. De hade bra mi mik , så fast jag inte förstod sp rå ket så hängde jag med i alla I'all. Han ha r verkligen kommit i kontakt med allsköns " rotväls ka" under s in vistelse i Österbot ten. Mest förvirrad är han över vån " aderton" . - Äh, det heter ju "arton " vet ja' väl! Arderton? Aderrton? Nä ... Annars har han mycket positi vt att säga om finlandssvens kar na . - Det är läll all förstå er i alla fall. Och det är bra all ni finns, så at t man kan ha kon tak ter till Finland. Annars skulle vi i Sveri ge ha svån all tillgodogöra oss kulturen i Finland överhuvudta get. Finlandssvenskarna kan skö ta kontakterna mellan svenskar och finnar, säger han , Ung i Sundsvall - Sundsvall är ingen stad för tonå ringar. För IS-20-åringar finns ingenting. Man kan välja på all sitta hemma, eller gå på storgatan. Och där blir man bara ell objekt för äldre som går och rynkar på näsan, och mumlar om att alla kommer all bli alkoholis ter. , Det är ingen som tjänar pengar på oss, då satsar de inte heller på all ordna någonting , säger Ro ger. Men han har ju sin Kuben teater som både har väckt och bibehållit hans teaterintresse , och när han går ombord på båten i Vasa, väntar honom ett teaterlä ger för barn som han har arran gerat hemma i Sundsvall. Med sig till hemlandet har han väskan full av ö sterbollnis k 50111 marteater och ett recept på "pik kalakan" , eller " lakaveeton".
.:ICIItIIll;on _å_~~.
är fascinerad över den sommarteater och den goda sammanhållningen i grupperna.
AnO Holm
{
Direkt från OS-staden Los Angeles kom världsartisten Sven-Bertil Taube för att ge ell konsert ute på Stundars i Soll
Sven-Bertil Taube
Från Los Angeles till ,S tundars ! Sven-Bertil Taube, världsberömd sångare och ar tist fick avsluta årets musikfestspel . i Korsholm. På s(!ndagen gav han en utomhuskonsert på Stun dars iSoif. Direkt från USA och Los Angeles kom Sven-Benil Taube till Österbotten, 1 Finland har Sven-Bertil faktiskt inte vant sedan 1946. - Då var jag tolv år gammal och reste med min far på en väl görenhetsturne . Vi samlade in pengar till de som lidit skada under kriget minns Sven-Bertil. Han är en mycket världsvan artist, Sven-Bertil Taube, reser ständigt land och rike runt, 'Mest känd är han för sina tolkningar av fadern, Everts, visor. Men på repertoaren i Stundars fanns också visor av Ulf Peder Olrog och Leo Ferre, en fransk, mindre känd vissån gare som Sven-Bertil "upp täckt", På senare år har Sven Bertil tagit ställning för freds arbetet, han sjunger gärna tex ter med fredsmotiv, - I och för sig kan jag inte göra mycket för freden, Män niskan är krigisk till sin natur, tycker om att kriga, Sången kan få människor att tänka efter. Även om den inte är ett så ef fektivt medel i fredsarbetet så hoppas jag i alla fall att det inte är meningslöst, - Visan är en berättelse i musikalisk inramning och min uppgift som sångare är att tolka
den och föra den vidare till lyss naren, säger Sven-Bertil. Texterna i visorna är viktig, de ska ha nånting att komma med, berätta nägot för lyssna ren. Berika tillvaron, menar Sven-Ben il Taube, Tillsammans pled sin pianist, Christer Wik man reser han mycket, nu i nöst blir det bland annat TV-inspelningar i USA. Sven-Bertil blir värd för en pro gramserie om de skandinaviska ländernas inflytande i det ame rikanska kulturlivet. - Själva resandet, att kliva i och ur flygplan jämt och stän digt kan ju bli tjatigt, medger Sven Bertil. Men i och med att vi bara turnerar på tuman hand så är det enkelt att resa . Mycket värre är det att resa omkring med en hel orkester och aHa in strument och utrustning, 1 höst kommer Sven-Bertil Taube att göra debut som operasångare, Han medverkar i operan i Minneapolis operans uppsättning av Animalen . Efter uppträdandet på Stun dars flög Wikman och Taube till Helsingfors för att göra ett uppträdande där och sedan bar det av ut i stora världen igen närmast till Köpenhamn, Hans Hortans
Utmaningen
- och samtalsämnet vid familjen Jyrys middagsbord är givet: trä ning, tider och tävlingar"" Mamma är också gymnastiklära re och Rasrnus' syster är f.d. elit gymnast, men verkar nu som trä nare. - Det är nog Rasrnus som dri ver på, säger hans pappa, inte jag, som man kanske kunde tro, Jag hoppas att han fortsätter så länge han själv trivs med det.
- Man vill hela tiden lära sig något nytt och förbättra sina prestationer. Nöjd är jag då jag gjort en bra tävling, säger Ras mus Jyry, sexton år och en av vårt lands främsta juniorgymnas ter. Rasrnus tränar tre timmar var je dag plus veckosluten, Han går i gymnasiets första klass, i sam ma skola där hans pappa är rek tor och gymnastiklärare. Pappa är också chefstränare för Rasrnus
. ·inlands TV 2, måndag 20.8 . kl 18.50.
4
Humle-Festivalen
1 lördags svängde det för femte året i rad om Hummelholmen i Monäs. Man samlades för att lyssna på kristen rockmusik under -namnet Humle-Festivalen 1984. Underdet namnet har förekommit under dagarna tre olika slag av kristna evenemang. På fredag var det jazzens och vi sornas egen kväll. Ungefär två hundra mänskor från Karleby i norr til Närpes i söder hade mött upp till en trivselkväll inomhus på festivalområdet. Enligt arran görs ord, var detta ett verkligt lyckat tillfälle. Konserten ordna des inomhus och detta gav en me ra intim feeling, man var inte så splittrade. En grupp med följande sam mansättning svarar för jazz-jam ming: Sven Nygård (saxofon), Håkan Storbacka (gitarr), Olav Söderström (piano) , Peter Kle mets (trummor). Anders Kackur (kongas) och Sam Pettersson (bas) . De körde ett jam utgående från klassikern "Take the tain" (Duke Ellington) . Senare på dage n spelade Binhe & Ban dc. De som avslutade fredags pr .)~, ammet var Christer Andre as och en grupp med medlemmar från Jakobstad till Vasa - TIM JAN. Festivallördagen inleddes med bi belstudium under ledning a\' Gö ran Bjiirk från Vasa. Resten av dagen var ägnad den rockande publiken. Lpp på scenen fliig de två spe akers profilierade a\' Birt hl' och Beni. De lovade en skön bland ning av god musik, både i hårda re och mjukare tongångar.
Först på scenen var MESSAGE från Vasa-trakten. Det är väldigt otacksamt att värma upp publi ken ~ Pojkarna som spelade var i femtom-sextonårs åldern, för utom sångaren som var äldre. Pojkarna spelade en mycket blandad stil. Det var ingen per sonlighet över deras, kanske för dem mycket komplicerade mu sik. Dessutom var det väldgt svårt att uppfatta vad som sades i texterna. EXOUSIA, även de från Vasa trakten . l det bandet spelade ett gäng mera rutinerade musiker. Och deras humor var det inget fel på. De spelade en mycket glad modern jazz varvat med lite funk. De flesta låtarna var instru mentala och alla hann de med ett eget litet solo. Ett litet uppbrott mellan roc kand et gjorde en grupp ungdo mar som deltagit i lägret. som fanns på ort och -ställe . Gruppen framförde ett dramatiserat stycke vid namn" Den gode punkrocka ren" . Det var en liknel se som lik nelsen om den barmhärtiga sa mariten . En jättekul grej. SAMBANDET - bandet med sväng, kunnande och budskap. Peter Sjöblom (keyboards) står för texten och muiken. Del märks, all pojkarna har spelat ihop några år. Oc har ett \'erkligl
nyt. Det är synd att gruppen gör uppehåll på grund av studier. Det var en skön gungande jazzrock som pojkarna från Jakobstad åstadkom. Texterna är viktiga och hördes bra, Tyvärr hördes in te basen lika bra, De har en god basist hos Beni Edström, På pausen diskuterades en hel del varför icke "gatans unga" möter upp på en dylik tillställning . Man frågar sig. ifall det är en viss räds la. Eller är det kanske en uppvi sad attityd? Man kan väl åtminstone ta re da på först vad en tillställning som den här har att bjuda på. Man behöver inte alls vara rädd att bli s.s. "hjärntvättad". I varje fall fortsatte konserten med High Tension på scen. Se värt och hövärl. Solen gick i moln och det blev kallare och kallare. Men musiken fortsatte, och nu med Kia Kron Qvist och Anders Caringer. Gruppen BANDAGE var de som avslutade konserten i sen sommarmörkret .
På det här viset n;öt man av musiken på Humle-Festi,'
Denna konsert var verkligen av det lugnaste laget. Man var som publik inte riktigt tänd a\' musi ken . Kanske det berodde pa det kalla vädret , el'ler kanske man ibland bara vill sitta och lyssna i allsköns ro.
Söndagen, avslutande dag på festivalen bjöd ti!l Gudstjänst. På gudstjänsten medverkade en gospel köp från intensivkursen på FKF i Vasa under föregående vecka. Summa ,ummarum. Konserten
5
ävulsdebatten helt osaklig
_:alliUllen står ofta för en människosyn som inte ändå sväljer vi den utan att tänka efter. n talar om djävulsreklam. I stället utmålar . . . kristna rockmusiken som ett djävulens reds - pa jorden. säger Tomas Ernvik, kristen rockmusiker ·ge. I sitt hemland har han varit en av förg _ _!IIf!'!slalterna inom den kristna rocken, bland an medlem i rockgruppen "Vatten". ö ljer sig i rockmusiken?" var temat på Ern ning som hölls i samband med ett all kristet _ _Ul- ger i Vasa under förra veckan. el[ osakligt klimat i - g rockmusiken. Kri ned rocken pa el[ och osakligt sätl. I r det att de mest rockkritikerna åker och ställer till med _ Tomas. vad lär vi oss av det? .1CIr::~_ l stllllet för all utpeka musik som djävuls hädelse bör vi få _ .i3i:ana jälva att lyssna :r!.... ;·"-"a de texter och den nar ,på. entydigt utmåla rock djävulsmusik är fel.
mot. Ta till exempel reklamen, den står för en människosyn som borde vara främmande för en kristen människa. Men ingen ro par om djävulsreklamen. Videovåld och pornografi är and ra företeelser som far gå helt fri fran kritik. Gick rockkritikerna lika nogsamt fram och granskade dem hade de nog massor av arbe te, konstaterar Tomas. - Rockmusiken speglar den tid vi lever i. En förvirrad tid där man förnekar anden på grund av var materiella värld. Just nu är det inne med att spe kulera i magi och mystisism. To mas viftar med skivomslaget till en av Iron Maidens plattor. Ett
a
UJ ' !i i
- Djävulen har långt mer raJJinerade metoder än rockmusiken att föra fram sitt budskap genom. Ta till exempel video våldet och reklamen, mot de företeelserna borde kristna rockmotståndare verkligen kämpa, menar Tol1UlS Ernvik, själv rockmusiker och kristen. skivomslag som sag ut att vara hämtat från någon science fiktion skräckfilm av bästa son Han satte på skivspelaren och spelade snuttar av heavy band som Whitesnake, Iron Maiden och Nazareth, band som alla har beskyllts för att spela mer eller mindre djävulsinspirerad rock. - Allt tal om djävulsrock är uppförstorat och rena skrämselp ropagandan menar Tomas. Visst finns det rockmusik skri ven av ateister och gudsförneka re.
- En låt som ger mej obehag är en gammal Nazareth låt som handlar om en kille som berättar att han sålde sin själ till djävulen efter att hans flickvän gjort slut!
då ska man finna att det inte är något djävulskt i rocken. En stor del av musikerna som gör texter na och musiken är sökare. Söker livet och sanningen. Som troende kristna I r vi ingen rätt att döma - Men i stället för att fördö- . dessa människor. Ofta ger de utt ma och ropa på förbud aven viss ryck för den oro och osäkerhet sons musik måste vi som kristna som de känner och lever i. tala med dem som gör skräm Djävulen har långt farligare mande musik och de som lyssnar och mera raffinerade metoder på den. Det är en stor utmaning och kanaler att utnyttja än musi för oss kristna att vittna om vår ken. Kanaler som gör oss mycket tro och berätta vad kristendomen mer försvarslösa, menar den går ut på. Det gäller förstås att kristna musikern Tomas Ernvik. analysera texterna i musiken och Hans Horlans
ga arbetslösa läger i Molpe ....aI~~ ? Det låter ju avskräckande. Men ett arbetsläger av humana slaget ordnades av Vasa stads ungdoms . . . .." - förra veckan. 'lir al'sett för arbetslösa unga och hölls ute vid Vasa - - område i Molpe. lägret är det ingen tvekan om, en. stor del av deltagarna var också med på lägret som hölls i juni, berättar Riitta.
lektioner
UII:::ILolIPlantalet hade varit om lägret inte kolOS. Nu blev många iOr TV-apparaterna Riitta.
. . .111:
Varje dag kom någon gäst som höll en lektion kring något aktu ellt tema. Den första lektionen handlade om fritid i Vasa. Infor mation om vilka fritidsaktiviteter som finns i staden. Människorelationer, om kon takter mellan tonåringar och för äldrar och tonåringar.na inbördes relationer, har också varit upp till diskussion.
• Ve/i-Petri Ranta/a och Tapani Harjunpää håller på och snickrar en dörrkarm.
vädret har varit under veckan så et lid över för att 'mma och natur en rese-TV med r Ija med OS på
När ÖP var på besök diskute rades ungdom och sex. Det var hälsovårdare Karin Ågren som informerade om preventivmedel och könssjukdomar. Men hon ägnade också mycket tid åt att prata allmänt om sexualitet och parförhållanden.
Tyvärr, uppstod aldrig någon diskussion kring frågorna. Men det är ju ingenting nytt. Det är svårt att i större grupper diskute
ra sådana här känsliga saker.
ornarna trivs på
Ett ständigt aktuellt tema för växande ungdom.
Riitta HeikkiJä är väl medveten
K!"",nrn
Ingen läsning
om att en veckas läger inte är så mycket att erbjuda en som går ar betslös.
en längre tid. Alla andra går till baka till skolan.
- Men, deltagarna på det här lägret är nästan uteslutande ar betslösa skolungdomar, berättar Riitta.
Deltagarna var samtliga finsk
språkiga, det verkar som om in formationen om lägret inte hade nått ut till de svenskspråkiga ung domarna i Vasa.
Endast en har gått utan iobb
Hans Horlans
6
·K L A C K E .
..
LlLLBY
N**LÖRDAG kl. 20.00 I
UNGDOMSDANS MED OSTERBOTTENS NYA . . TOPPSTJÄRNOR SOM ÖVERALLT MÖTS MED ÖVERSVALLANDE POSITIV KRITIK.
-
: : - - - - - - - -
HIGHWAY DISCO SHOW BJUDER pA ÄNNU MERA DANS VÄNLIG MUSIK!
I
FREDAG 17. 8. kl. 20-01 - -
Elisabeth Andreasson
... tillsammans med Elis·_,__ Andreasson och höstfeeli •
och Österbottens eg na topptira re: Irr""-'Br-rrTa,-,r-r
DANSDAX och KVEVLAXGILLET.·~~ MARIKA KROOK
VI TRAFFAS I FORSBY! BUSSAR: Kronlund: Såka 19.00, Karleby bussta· tion 19.15, OBS! Via Kronoby. Haldin & Rose: Ora· vais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Ny· karleby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40.
IFEMTE UNGDOMSRINGEN 75 ARS JUBILEUM LÖRD. 18 AUG . kl. 20.00-01.00 SKATILA UF:s LOKAL: Revykavalkad + dans, Korsholmsgltlet.
SOND . 19 AUG . kl. 13.00-ca 16.00 BAsKASVALLEN (vid regn Skatila uf:s lokal). Samling 13.00. Festen öppnas 14.00. Program, avslutning ca 16.00.
·1 rf '
I ,.,~ 1m\\\([\\lliii
ÖPPET MA-FRE KL 11.00-18.00
~~ ~rÄ::'~O.16.00
VEGETARISK RESTAURANG I BRINDO MaMksgatan 5, tal. 124 559 .
••
Annonsera i OP
7 .. "" . ......... ,....... ,. ,. .... 1t ...... >f l:" >t .• -. . . ,. ....
,tt .... ot .... ......... :• •r. '....... .JO
..
lO .. ,,. ,. . . . . . ..... of .... ..
.
~
~...... Rp'ELLA~: © (GJ ~[N][Q)~ ~ .......--.. :..r
.. Jf.
LÖRDAG 18.8. kl. 21.00-02.00
UNGDOMSDANS lörd. 18. 8. kl. 20-01 med
BUSSAR: Sundom 19.45, Va sa, Barkamo, Malax, Peta lax, Töjby 20.00, Harrström, Strandmossa, Korsnäs.
och
************** SAHÄR LÄCKER ÄR
YANKEE HOT SPECIAL VAN KEE BU RG ER, ÖPPET: 11.00-02.00
*,OV'r'
LALBY LAPPFJÄRD ALLA DAGAR VÄLKOMMEN
Lugnet före stormen?
LÄR DIG SURFA
. ~~; Alla kan lära sig surfa, kom till c-a vår surfskola vid Molpe simstrand Lär dig den roligaste av alla spor.ter, WINDSURF!.NG! .. I kursens pris (200,.) ingår BRADA och FLYTVAST. ANMÄ L DIG REDAN I DAG! VI' HAR ALLT INOM WINDSURFING. ~ Besök vårt surfcenter. ~ MARKNADENS FÖRMANLIGASTE ~ PROGRAM.
~~ UNI IMPORT 66200 Korsnas Q
HemSlÖjdsaffär
tel. (961) 641 341, 154025
lLoftet
säljer:
JAKOBSTAD Det finns ännu några
IL EDIGA STUDIEPLATSER på två av våra linjer:
* *
KYRKLIG DAGKLUII8LEDARLlNJE FRI' FORTBILDNING
Kontakta skolan tel, 967-20079 för nArmare uppgifter.
~
~
~
.. .. .. .. .. .. .. ..
vävnader folkdräktstyger sävarbeten träarbeten keramik vävredskap garn m.m.
adress: Rådhusgatan 17, 65100 VASA, tel. 961·118519
~
KRISTUGA FOLKHÖGSKOLAN I NVKARLEIV "
Joh.n Kllng.nberg, rektor
• • • •~ • • • • • • • • • • • • • 4
~
•••••••••••••••••••••
Det ser ut som om det stora lug net för tillfället skulle ha lagt sig över massmedias bevakning av förbundets problem och särskilt då tidningsfrågan. För tillfä'llet, måste väl tilläggas för ingen lösning har hittills hittats på problematiken. Ingen festtalare av rang har heller kunnat undgå att i som mar ta upp eller åtminstone be röra förbundets problem såsom ekonomi, framtidsstrategi, ÖP ... Styrelsen har bland annat beskyllts för att vara alltför ung . och oerfaren (inkompetent) och man efterlyser de äldres med verkan för att reda upp situa tionen. Huruvida förbundet skall le das av ungdomar eller gamla rä var kan förstås diskuteras i evigheter, båda parterna har si na för och nackdelar. Det posi tiva i sammanhanget är ju att allmänheten faktiskt bryr sig om hur det går för SÖU och fö reningarna, det visar ju att rö relsen verkligen behövs, även i framtiden. De äldre är också hjärtligt välkomna med råd och dåd till uf-stacken ty ju flere som skju ter på ett lugnt lass, desto lätta
Tänker ni
renovera?
- Det är dags för de österbott niska ungdomsföreningarna att börja finslipa sina renoveringsp laner. Inom oktober månad skall nämligen ansökningarna av de statliga renoveringsbidragen läm nas in.
re går det. Enighet ger styrka! Angående tidningsfrågan står det dock klart att denna till helt avgörande del står och fal ler med föreningarnas insatser. Olika lösningsmodeller har framkastats för ett räddande av Österbottniska Posten, alla mer eller midre realistiska. En sak har de dock gemensamt: De bygger allihopa sin ekonomi på att föreningarna till 100 % slu ter upp bakom och arbetar för projektet. Självfinansieringsan delen aven eventuell tidning måste bli hög, ty de eventuella bidrag som kan påräknas från olika hjälpande institutioner är ändå relativt små i samman hanget. Därför kommer hela tid ningsfrågan nu att gå på en re rriissrunda till fältet via olika ringträffar. Gräsrötterna måste helt enkelt få säga sin åsikt om man är villig att satsa på en egen tidning eller ej, Olika lös ningsmodeller kommer också att presenteras och efter denna opinionspejling kommer för bundsstyrelsen senare att fatta beslut om tidningens framtida ovissa öde. Om utslaget från föreningar na blir negativt så utkommer heller ingen österbottnisk ung domstidning efter -84, så enkelt är det. Erik Häggman organisations sekreterare i FSU, hoppas att all la föreningar som renoverar också i år skall söka penger. Ju fler föreningar som söker desto fler finlandssvenska föreningar är det som får. Vill föreningarna ha hjälp med ansökningarna är det bara att vända sig till SÖU-kansliet eller till Erik Häggman på FSU (90 648255).
Annonsera i ÖP!
~
••••
•• ••• • • • • ••• ••
-
..
8
y -Jeppo uf jubilerade:
Fest i gammal och god stil
SKUT-84
Seminarium
utan elever
.' ·K UT. Skola och Utbildning -84, hade samlat över 1.200 lii rare och skoladministratörer ti/l Vasa i förra veckan. Fndast en al' deltagarna var skolelev. han heter Samuel Hell/er och är hemma från Abo. - J)et är komtigt al/man illle har kommit på iden al/I~illd(/ in någon representant för skoleleverna, tycker Samuel, stu dent i I'åras och ak tiv inom finla/uls Svenska Sk OllllIX(/Ot1l.\ förbulld. - Diskussionerna här handlar enbart om teknik, i går var jag med om att diskutera bedöm ning och betygsättning. Diskus sionen kretsade hela tiden kring hur man ska döma, inte vad man ska bedöma. Det är farligt att enbart beto na det tekniska. För eleverna är ju skolan en emotionell upple velse, säger Samuel. - Det ska vara roligt att gä i skola och att ta reda på saker.
del datorer och tekniska racke rier inom undervisningen. Ty värr hade Samuel inte haft sa mycket tid att gå runt och titta på utställningarna. - Visst är det bra att sådana här tillfällen ordnas. En bra början. Det går säken att ut veckla och bygga vidare på de . diskussioner som förts. Kanske kunde man ändå aktivera å hör arna lite mera, som nu blev s~ satt man bara och hörde på knastertorra och långa inled ningar.
Dagens skola ger inte intellek tuell stimulans. Orsaken till att Mera diskussioner och grup- . så många elever är skoltrötta parbeten hade Samuel Reuter och till och med känner motvil väntat sig. ja mot skolan är att man stän Föreningsstijtarna hedrades med blommor. tta av dem finns ännu kvar när föreningen nått den aktnings inför fullbordat fak digt ställs värda åldern av 70 år. tum. Skolans främsta uppgift i Och naturligtvis är han dag är att reproducera, återge förvånad över att han var en l gammal, god stil, med traditionsenligt program rev Ytterjeppo uf av sitt 70 kunskap, säger Samuel. Skolan sam elev på seminariet. årsjubileum. Anda sedan 1914 har det funnits en ungdomsförening i bygden.
måste bli mera provokativ, lä raren ska kunna säga "jag vet Och det är inte utan att man är lite stolt över det. Och varför skulle man inte
- Inte ens till FSS hade vi inte hur det är". På så vis kan fått någon inbjudan, berättar få vara det?
vi ak tivera eleverna att själva Samuel, som på eget bevåg söka kunskap, säger Samuel. Söndagen firades med fest hela dagen och dans på kvällen. Människor i alla kommit till SKUT.
åldrar var med. På hedersplats fann s också åtta stycken av föreningens grundare. Nöjda och glada över att den fö rening de startade fortfarande finns kvar. De skrattar när de minns tillbaka, men uppger att det skulle bli en hel bok av det, om de börjar berätta. - Föreningen är en prydnad åt byn, och ungdomarna genom tiderna har skött den bra. Historik
,
Det var nog inte alltid så lätt att starta uf-föreningar i seklets bör jan. Gottfrid Eklund läste upp historiken, skriven av Elin Ek lund, och han kunde' peka på en hel del motgangar, meu också medgångar för Ytterjeppo uf ge nom tiderna . - Ån delar Ytterjeppo i två delar, och i början var bara ung domar från västra sidan med . Och det hade alltid rätt en viss fiendskap mellan öst och väst. Men så småningom kom nog öst ra sidan med också, berättar Ek lund. Innan man ännu hade någon lokal fick man hållas i skolan, där det också dansades. Med för täckta fönster, naturligtvis. Men efter insamlingar och träget arbe te hade man snart en egen uf lokal. Verksamheten bestod på den tiden av teater, soireer, idrott, och man gav också ut en egen handskriven tidningen, "Ti dens tecken". Det var 1916. Den fjortonde maj 1942 var en
Med på SKUT finns en hel mörk dag för Ytterjeppo uf. Un der rasande krig, brann dessutom deras uOokal ner till grunden. Så det var att börja om på nytt. Men som fågel Fenix reste sig förenin gen ur askan, och 1955 var det in vigning på paviljongen i Ytter jeppo. Dansverksamheten blev den mest omfattande verksamhe ten. Idag är Ytterjeppo uf en före ning som är verksam pa olika omraden . Det är teater, folkdan s, dan ser, idrott, danskurser, tonars verksamhet , barnverksamhet, be rättar Anita Enqvist, ordföran de. Och paviljongen i Ytterjeppo är också både för vinter- och sommarbruk. Föreningens teaterverksamhet har pa de senaste åren blommat upp, och för det har man nog Kaj Wikblom att tacka. I fest pro grammet ingick både sketcher och en längre pjäs, "pärtspikan taIko" , som Kaj haft hand om att öva in. Speciellt för 70-års jubileet hade Gunnar Nylund skrivit en kort dokumentär pjäs om Ytterjeppo, om hur det var förr. Där humor och allvar var vades med gamla ordstäv . Inte minst Wik blom själv visade på ett sä kert agerande. - Det är ju mej ni får skälla på. Men jag tror vi väljer rosorna i, stället. Ytterjeppo uf har fått in en bra början med teaterverk samheten. Det är något att ut
veckla och arbeta vidare på, sade han.
Hans Hortans
Firad 70-åring Ca 250 personer i alla åldrar ville vara med och gratulera sin byfö rening. Och dagen till ära visade det sig att Ytterjeppo om det gäl ler kan visa upp ett eget spel manslag, och menuetten dansa des också av både barn och vux na i en salig blandning. Gunnar Nylund festtalade kring ämnet kultur. Varifrån den kommit, och vems den är? Han undrade ocksa över var den ska rymmas in. - När hinner vi vänta på själen<? Hur ska vi kunna prioritera i den mängd som vräks över oss idag? Svaret var att vi ska samlas, tänka framåt, bakåt, och i nuet. - Vi måste skapa egen kultur i vår by. Kulturen är mat för sjä len, som inte får vara för dyrbar. Kultur är tanke och ande, attityd till nästan. Kulturen är förmågan att vara människa och medmän niska i alla situationer, uppma nar Nylund. Förutom gratulerande bys bor uppvaktade också Nykarleby Stad, Ungdomsnämnden, NUFS och SÖU. Kaj Wikblom fick ock så ta emot en blomma för sitt ar bete med teatern . Så nog är det väl bara att lyfta på hatten för 70-åringen, och ställa sig i raden för gratulatio nerna. AnCi Holm
Samuel Reuter från Åbo var ensam elev på SKUT-84 i Vasa. 1.2()() lärare och skoladministratörer diskuterade skola och utbild ning men av någon anledning hade man glömt bort eleverna.
MUSIKLINJEN HAR NÅGRA LEDIGA PLATSER Övriga linjer: (enstaka platser)
Vårdlinjen, bibelinstitutet, individuell seminarielinjen.
ämneskombination ,
FRIA KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLAN Tel. 961-117059, 114599. Rådhusg. 44 Pb 54, 65101 Vasa
9 ••
Jeppis Musa jubilerar:
Orwell-Rock. i september! en om Jeppis Musa har egen ämppä", många aktiva band och många medlemmar är det en förening som under de fem den fungerat hela tiden har $fÖll på problem. I mars i år konstaterades det helt plötsligt att man stod utan yreIse! Visst hade man på se naste årsmöte haft en sådan, men styrelsemedlemmarna hade lydl igen tappat intresset Qch in '" möten hölls . I det läget tog en liten grupp ungdomar saken i egna händer och bildade en interimmstyrel se. En styrelse som fungerar än idag även, om man också i den n~a styrelsen har märkt att am bitionerna har svalnat. - Sedan den nya styrelsen tog vid har vi arrangerat fyra olika evenemang, et! av dem var Jeppis-Rock, berättar Jeppis Musas ordförande Anki Andersson. Jeppis-Roek gick dock inte så bra som arrangörerna hade hoppats. - Tyvärr, så- gick det hela på ~. t.:... \ '-- minus. Orsakerna till det här är Sedan i mars siller Mårten Wistbacka som kassör och AnkiA""ndersson som ordförande många. Först och främst så är nya styrelse. inte platsen, dvs. Gamla hamn, den bästa . Dessutom borde Jeppis Musa i Jakobstad är en förening med omkring tvåhundra medlemmar man ordna en ivådagars grej för all få publik också från av vilka största delen endast aktiverar sig genom att betala medlemsavgiften andra orter i landet, säger Inom föreningen fungerar ett trettiotal band. Fem av dem spelar i Jeppis Mu Mårten Wistbacka som är före sas egen "kämppä" i Skata. ni~~ens kassör. Aven om Jeppis Musas eko I år firar föreningen 5-årsjubileum med en konsert i september där de mest nomi inte är vad den borde vara så lyckas banden i Jakobstad kända jakobstadsbanden kommer att finnas med. desto bättre. Kanske inte vad gäller ekonomiska saker men med Musa att arrangera något aven sitt musicerande. Vad beror det jubileumskonsert. Datumet är då på att band som t.ex. Break, ännu oklart, men att det skall Ragnar Hare och Thai Slicks ske i september är helt klart. har lyckats så bra? För arrangemanget står föru - Jag tror att det här till stor tom Jeppis Musa, också de två del beror på att det finns så lite fredsföreningar som finns i sta fritidsalternativ i Jakobstad. den. Det är egentligen att välja på - Orwell-Rock, som kon sport och musik utöver en van serten skall heta, kommer att liga föreningsverksamheten. vara litet annorlunda än de tidi Därför håller den som är intres gare konserter som vi har ar serad av musik på och övar näs rangerat. Bl.a. så kommer vi att tan hela tiden. Dessutom får de sälja kakao och smörgås och unga i Jakobstad ta intryck fredsföreningarna kommer all från flere länder p.g.a. att Sve sälja fredsprylar, säger Anki. rige och den svenska TV:n finns Följande band kommer att så nära oss, säger Anki. spela på konserten: Ragnar Ha - Ännu en orsak är all ban re, Thai Sticks, WDM, Stormb den påverkar och sporrar va ringer, Steen Röös och troligt vis Break. . randra, menar Mårten . Såhär ser den ut. Jeppis Musas "kämppä". I höst kommer alltså Jeppis Jan Snellman ~
Norsk ungdomsji/m Vänskap mellan unga, en vänskap som håller också för hårda prov, är temat för den norska ungdomsfilmen "För Tors skull". Tor och hans vänner spejas av amatörer, medan de övriga rollerna innehas aven rad kända norska skådespelare. Huvudpersonen, tor, har det besvärligt hemma hans far klarar inte av sina alkoholproblem och modern för en vacker dag nog och lämnar hemmet. Tor är förtvivlad och rymmer han vill tvinga sill . far all välja mellan kärleken till sonen och spriten. Tor gömmer sig på en plats ute på landet, där han och fadern till bringatlyckliga dagar tillsammans. Tors vänner hjälper honom och Tor förstår vikten av all ha vänner. Rymmarfärden öppnar också en ny värld för Tor - han är förälskad för första gången.
Finlands
tv,
onsdag 22. 8. kl. 19.05.
Filmen "F6r Tors skull" är regisserad av Knut Andersen och för manuskriptet, prisbelönt i en norsk-Iävling, står Mathis Mathisen . Tor spelas av Jakob Önnen.
Osterbotten år 2000 Svenska Österbottens Land skapsförbund och Vasa sommar universitet arrangerar ett semina rium kring temat 'Österbotten år 2000'. Tidpunkten är 27-28 augusti och platsen är Fenno hotell i Va sa. En stor del av diskussionerna och inledningarna kretsar kring framtidsfrågor som rör ungdo men och ungdomsorganisationer nas roll och uppgift i framtiden. "Ungdomen och framtidsutma ningarna - hur förändra ungdo mens roll?" Det här kommer att vara natio nalekonom Anders Vadeskogs inledning. Vadeskog är bland an nat medförfattare till boken "Ung i Norden år 2000". "Ungdomskulturen i framti den" är temat för studiesekrete rare Peter Backas inledning. Stu re Erickson inleder kring "Ung domsorganisationerna - räcker ideerna och idealen?" Inledningarna varvas med kommentarer av på förhand vid talade personer, dessutom ges plats för allmän diskussion . Konferensen fortsätter med en inledning av kulturplanerare Hel ge Hansson: "Kommunal ung domsverksamhet - obligatorisk byråkrati?" Det har Hanssons något provocerande rubrik. Biträdande avdelningschef Anette Liljeström talar om "Ut bildningens roll och framtida krav". Dagen avslutas med en in ledning hållen av Erland Eklund som talar om "Förändringar i ar betslivet och kraven på ungdo men". Konferensens deltagaravgift är 150 mk och betalas åt Vasa som maruniversitet.
•
Nytt ungdoms program Fr.o.m. i dag kl. 17 och två vec kor framöver kommer August att visa att ett radioprogram kan va ra en tidning. Falsk blygsamhet ligger inte för August, han har alltså uppkallat programmet ef ter sig själv: Sommartidningen August. - Det får ni inte missa, säger August åt alla i åldern 8-13 år, jag är ju med där. Peter Appel är redaktör, och vissa likheter mellan honom och August kan nog märkas. Radion måndag 20. 8. kl. 17.00.
Annonsera i ett
reklammedium , som når sin målgrupp vid rätt tidpunkt.
~~
............................ .. .......... ................... .... ................................................................................................. L-_ _ _ _ _ _ _ _ _-_ _
~_' I
.
10
Vasa ordnar
Från tio olika nationer kommer de hundranio spelare som ska göra upp om medaljerna i Europa-mästerskapen i ban golf· ArrangÖl' är Botnia Minigolfklubb i Vasa och tävlin gen ordnas ute vid banorna i Vasklot. Under vec koslutet blir Vasa träffpunk t för den europeiska eliten i minigolf eller bangolf, som det numera kallas interna tionellt. Förutom det finländska landslage t-finns nio europeiska lag representerade : Österrike, Belgien, Schweitz, Italien, Hol land, Västtysk land, Danmark, Frankrike, Sverige. Sjuttioåtta män och tre ttioen damer ställer upp i tävlingen och man tävlar dels i lag och dels individuellt. ! det finländska landslaget ingår tre vasabor, Henrik !nve nius, Siv Burman och Rauha Nyman. Inför tävlingarna har en sk ild aderton hå ls bana byggts. Ba nan är gjord I eternit, mera kännt som asbest. Bano rna är
större och mera svårspelade än de gamla filtbanorna. Dessu tom har området fått en större se rvicebyggnad sarIn läktare för publiken. EM-tävlingar ordnas år ligen och senaste år gick tävlingarna i Västtysk land, där hemförde Finland brons i lagtävlingen . - Åke Nohren, svensk sport journalist och ordförande för internationella bangolfförbun det berättar att de nya bano rna fått mycket beröm av både tys ka och svenska spela re. De är av bästa tänk bara, håller inter nationell klass. I dag, torsdag inleds tävlin garna och pågår sedan under hela veckoslutet ute vid Vask lot. Arrangörerna påpeka r att publik är välkommen samtliga tävlingsdagar .
~on ~ -- ' ~-~~~ ~~ ity* ' .r , -
'.\
Marlene Vidner, Anita Krollqvist
()~h
Maffe Blom har palls i filmandet.
Film om sommare
görs i Nykarleby!
Det är ett lustigt tåg som drar över bron i Nykarleby. FörM kommer en pick-up med videoka och tVt! män Ptf flaket, sedan kommer två fli~kor cyklande efter dem en svart bil. och SiSt en typ pa en strejkande moped med lastflak. På andra sidan bron står en man i en blå sk jorta och vi/tar och instruerar. Det är alltså Nykarleby kabelteve, Ny- Tv. som gör ii/m. Hela processionen förflyttar sig sakta men säkert mot Juthbacka. ~era
Det är alltid lika råddigt nä r man kommer till en plats för filminspelning. Inget är clrgani serat , ingenting finns, ingen vet någonting. Och lika förvånad blir man ändå när det råkar fin nas en viss konstruktivitet i ore dan, och att man nå r ett resul tat. Filmen man nu håller på med var planerad redan förra so m maren, men plev då inte av.! å r har man också stött på en del problem , bl.a . regnet som ett rigt öst ner. Sen är det också svårt att koordinera skådespelarnas och teknikernas ideer, eftersom samtliga är amatörer. Skådisarna kommer från teatergrupperna- i Uf Sva nen, Ytterjeppo uf, Residenste atern och Juthbacka Teater. Ulf Smedberg, som annars är hårt engagerad inom Ny-Tv står för regin . Bakom kameran finner man Sven-Erik Sandberg och Peter Simons.
resserade, som inte är på plat » och kan försvara sig. - Att göra film här betyder att vi utvecklar var kabel-tv verksamhet. Vi gö r något an nat, något svårare. Sen vill jag sporra ungdomarna till att ta egna initiativ . Sen borde det ju ock så bli vanligare att utnyttja fi ,lmen so m medium i våra trak ter, säger Simons . Kaj Wikblom fran Ylterjep po agerar framför kameran. Han är irriterad över att mope den strejkar.
De sammanfattar allting med två ord: Sandberg: Råddigt! Si mons: Ytterst. .. Allting är lika upprett som en trasselsudd ... Dethär är nu andra dagen man håller på, och det mesta ska vara laget innan solen går ner. Sedan skingras folk åt alla håll, uppger Smed berg. De flesta som är med har inte tidigare sysslat med film . - Men dethär är ju bara vår första film, säger Anita Kronq vist, som spelar en campande brud. Filmen handlar om camping och sommarliv ur en mera crazy synvinkel. Två flickor är ute på cykel semester, och träffar på en hel del typer av efterhängsna killar och campare av alla valö rer.
- Det är roligt, men arbets samt. Man borde ha goll om tid. Det är ju inte bara all man gör något. det ska ju se ut för något också. Men man lär sig något nytt med dethär, och det tycker jag är viktigt, säger han.
Skall man söka en synda bock, eller upphovsman till fil minspelning i Nykarleby så hit tar man onekligen Peter Si mons, och några andra filmint
Filmen kommer att gå ut i höst, och nykarlebyborna far möjlighet all uppleva det soliga av vår sommar igen - på film. AnCi Holm
D Anneli Andersson ingår i Sveriges bangolf/ag. I må""dag~ träna de hon på de nya EM-banorna och hade enbart positiva saker alf säga om banorna efter träningspasset.
Kaj Wihblom har problem med sin moped. Med stora svårigheter kommer han sig öl'er bron.
11
ELPIANO ROLAND MP 600 för endast 2.500,-. Orgel KORG C3, använt ett år, som ny, 6.000,-. Synth. KORG POL Y 6, använd ett år, som ny, 5.500,-. Tel. kvällar: 962·41 488
Jubileum i dagar två Inkommande helg blir det fest i dagarna två när Femte Ungdoms ringen firar 75 års jubileum. På lördagskvällen blir det revy kavalkad och dans i Skatlla uf:s lokal. Och på söndagen vidtar huvud festen klockan 13.00. Festen är tänkt att hållas ute vid Korsholms Teater spelplats Båskasvallen .i Veikars. Detta förutsatt att vädret så tillåter. I fall av regn hålls festen i Skatila uf:s lokal. Festprogrammet upptar festtal av f.d. Iradiochefen i Österbot ten, Harald Wiik. I övrigt blir det traditionellt program med upp vaktningar av före detta ring aktiva samt sång och musik. Samtidigt finns ringens histo rik till salu under festdagarna.
Författaren Shackleton
Elisabeth Andreasson i Forsby och Fagerö Elisabeth Andreasson var världsberömd redan som 15 åring - åtminstone i sina egna fantasier och drömmar.
- Jag intervjuade mig själv på skoj och var en berömd sång erska som skulle åka på en tre år lång världstume i en egen jumbo jet, säger ho~. Det har gått 10 år sedan dess och Elisabeth har hunnit en bra bit på vägen. Inkommande helg är det öster bottningarnas tur att få se Elisa beth i Forsby och Fagerö. Elisabeth är född i Norge, men
INHEMSKA OCH
INTERNATIONELLA
DU!
ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961·119920
QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlay~ 3 VASA, 961·120 311
Yl HYR UT!
PA & LJUS ANLÄHflIN'AR för allt emellan rock konserter och friluftsmöten
sound check 967 • 7J OJ7
VASA musikbranschens specialaffär ·
_MII~_III_ ~TKAKATU41STORALANGGATAN 65100VAASA·· VASA 10 t1' 110 159 ·
PRESENTER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
])re~lI.t~ii"lJre'l Inneh Lena Wilson
- Tel 962·41 423
Källarvåningen under
Mode Ulrika Närpes
uppvuxen på en liten ö i Göte-· borgs skärgård. När hon inte gick i skolan satt hon hemma och sjöng in låtar på en bandspelare till eget piano- eller gitarrspel.
I
I januari 1978 tog hennes sång karriär fart när hon anmälde sig till en sångtävling och kom på andra plats. Bara ett par dagar senare fick hon erbjudande att bli sångerska och ståbasist i ett mycket populärt svenskt count
--••--
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMEiR OCH BANDSPELARE Tel. 961·38 020
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmecling.
olm
HandelsespI. 10 065100
Vasa 10, tel. 961·~13572
RESEBYRÅ
INGVES
RESOR
NÄRPES
TEL. 962-42 048
Telex 73115
ryband. De reste land och rike kring och Elisabeth fick verkligen scen- och turnevana. Det var den bästa av bransch skolor för man fick lära sig allt från grunden, otroligt nyt tigt, skojigt och lärorikt. En dag satt hon dock själv i publiken på en konsert med Mats Rådberg och Rankarna, Europa mästarna i country. Elisabeth blev uppbjuden på scenen och sjöng. I publiken satt kompositö ren och producenten Lasse Holm, som presenterade Elisa beth för Kikki Danielsson och duon "chips" bildades. De sjöng Sveriges bidrag och schlager-EM 1982 i Harrogate och kom på åttonde plats med "Dag efter Dag" . De två senaste åren har Elisa beth arbetat ambitiöst och målmedvetet - för hon vill prö va på allt. Hon är den enda svenska so loartist som medverkat vid den internationella countrygalan i Wembley i London. När London Symphony Orc hestra för första gången framt rädde med sångsolister· valdes Elisabeth ut och medverkade i den stora galan på Scandinaviun i Göteborg. Samtidigt har hon
t{/}\ 1~
IK OLLAAllTID
FO"RSTI .
Allt inom musik
Stans billigaste
LP·NYHETER
Är 1903 var Sir Ernest Shackle ton, en av Engländs främsta upp täckt resande, första gången med på en resa till Antarktis. Expedi tionen leddes av Robert Scott, se nare en av Shackletons konkur renter. Expeditionen misslycka des och man återvände till Eng land . Några år senare var det dags för en ny resa, nu med Shackle ton som ledare. Inte heller denna gång lyckades man nå målet, An tarktis. Shackleton var tvungen att återvända hem, men gav inte upp hoppet om att erövra sydpo len . BBC:s tv-serie i fyra delar är baserad på autentiska händelser och skildrar kampen om vem som skulle Iychs nå sydpolen. TV 2, måndag 20.8. kl. 20.55 medverkat i en stormusicalsucce, " Späk", succerevyn "Parneviks Irevyparty" och turnerat i folk parkerna. Våren 1984 var hon värd för ungdomsprogrammet "Tratten" i TV och hon åker också på turne i Sverige och Norge . Den 25 februari medverkar Eli sabeth i den svenska uttagningen till · Melodifestivalen med låten "Kärleksmagi" . Nyligen kom skivan "I'm A Woman", Elisabeths andra so loalbum . LP:n har redan sålt över 25 .000 exemplar och ligger även på listan i Norge . Det är en färgstark och mycket personlig skiva i brett och spännande musi kaliskt register, med en sak ge mensamt - hennes mycket spe ciella röst. Elisabeth uppträder fredag 17.8 i Forsby och lördag 18 .8 i Fagerö på kräftskivan .
SOUMDSIIDE
VASAESPLANADEN15 TEL : 1168119 el. 120015
Öppet: .ord. 9-17. 10 9-13
12
• Kung mcken mil i Norge Åge A lehandersen fick iKdng publiken i Sticklestad. Dialektråkk ... . Vad är det? Det frågar sig säkert den oinvigde läsaren i detta skede. Åsla St rand en av mina värdar skall få berätta vad hon håller på med. Asta är organisationschef i Int· rö ndelag Vngdomssamiag (to tal norsk mot varighet till SöV) som arrangerar tillställningen. - Med dialektråkken vill vi lyfta fram och presentera artis· ter som använder dialekten i sin musik . Vi anser nämligen alt di· alekten är grunden för norskt språk och tradition. Samtidigt som vi vill visa på nya vägar i ungdomsarbetet fö r våra med lemslag (föreningar) . Kort kommentar: I Norge fin ns två riksmål nämligen bok mål och nynorsk . Det sena re baserat på dialekterna, och det är det det handlar om i rok ken också att uppmuntra ban den att a nvända nynorsk. (hm litet bristfälligt, men utrymmet ger inte underlag för lä ngre språ kfilosofi). Jag ko m till Sticklestad helt utan fö rhandsinställning, jag hade' inte hört norsk
I Sticklestad stod det avgörande slaget om Norge och kristendomen .•. Olav den helige var konungen som .•. årtalet var någon gång på lOOO-talet•••.• nu ordnar man varje år ett stort sommarfestspel kring dessa händelser•.••. många kända nordiska skådisar har trampat på vallarna i Sticklestad i spelet kring Olav den helige... Mina värdar drar den officiella turistjargongen och jag huttrar i min tjocka islandströja, för det är f-n så kallt, högst 5 grader. Plötsligt överröstas turistinformationen av äkta räkken roll på nynorsk som strömmar ur högtalarna. Nu handlar det om 80-talets norska missions verksamhet som är i full gång. Det handlar om DIALEKTRÅKKEN P Å STICKLESTAD.......... rock före det. Eventuellt funde rade jag över om de klarar det lika bra som vattusvenskarna som vi j u minsann har erfaren het av här i Pampas. Trygve Hoff och Tidens Arv Rollaug från Namsos, var förs ta band på rockscenen i Stick· lestad. Ett mångsidigt band med alltifrån tu ffa rock lå tar till dansba r lällärikama. Speciellt imponerad var jag över bandets
ledare och sångare Per Erik WalIum. Hans nöjtinslag var en njutning. Ö verlag var jag överraskad av blåsarnas goda kunnande i banden som uppt rädde. Dialektråkkens stora behåll· ning skulle visa sig bli den nord norska tru baduren T rygve Hoff med bandet Tidens Arv. En ma n med ett otroligt brett regis ter skulle det visa sig senare uno der min veckas vistelse i Nord norge. Han fick fart i den kyls lagna publiken i Stlcklestad. Där var det äk ta rAkken roll med riv i. Med Trygves sång och mellansnack blev det äntli gen fart ö ver tillstallningen. Nu gick mina tankar omedelbart till den stämning som jag för binder med SÖV-rock och Mol pe. Enda gången j ag drabbades av hemlängtan.
upp och dansa. Age själv gav dock inte sitt bästa i kylan . Senare visade sig att han var sjuk, dvs, det hårda turnera ndet hade knäckt ho nom . De norska tidningarna var också veckan efter full av kommentarer av läkarnas krav på att Åge sk uIle ta en månad sjukledigt. När Åge dock avslutade årets upplaga av Dialektråkken med sin hitlå t Leva livet, var det dock en sådan stämning att jag garanterat åker på
dialektråk ken också nästa år. Överlag tyckte jag att vån österbottniska nöjesarrangörer kunde ta låget över tiU Trondheirnshållet eller annans. lans i Norge och bekanta sir med de nors ka banden. De håller många gånger högre standard än de svenska dussin banden som vi importerar. Tillsvidare har dialektnlkkm varit ett evenemang där enban proffs har beträtt scenen, oflas Norges populäraste band. Men min värd Asta Strand berättar att det i Intrö ndelag finns en spirande rockverksamhet oc:b det kanske i framtiden blir ak tuellt att ta med också lokala band. Bakgrundstanken bakom Dialektråkken är i mångt oc:b mycket densamma so m bakom SÖV-rocken. 1 samband med mi tt besö k diskuterades också et nordiskt samarbete kring bland annat SÖV· rock , så kanske vi nästa år få r se rock band från Norge på Molpesce nen . Men det är en annan histo ria.
Populärare än Carola
• Kungen Norges populäraste mekar/ist. säljer betydligt mer än t.o.m. Camla i Norge. Har legat på norska f örsäljningJtoppen närmare ell halvt år i sträck nu.
~ u ng Rocken roll i No rge är Age Aleksandersen . Hans se naste LP Leva Livet, har sålt över 200.000 ex i hela landet . Överträffar långt Carolas po pularitet i Norge. Han flänger land och rike runt inför fullsat ta läktare. Det var Kung Åge publiken hade kommit för att höra. Nu vågade man sig tom
• Tryggve IJialektråkkem ·~iäl och den som skapade de äkta .wämningarna i Stickle.wad.