Österbottniska Posten (ÖP) nr. 34 1974 by Österbottniska Posten

ästerbottnis

posten ÖSlf'rhounisk

un#Cd9msfidnin

Torsdagen den 2

Ungdomsarbetare

25 p

skall motas oftare

....

o DE

]974

Här görs. upp om mnsterskup - i att äta surströmming!-

..,

J1örå-kon-ferensen:

aug.

SURSTRöMMINGSrREl\'IIÄREN i Norrland firas med många festel'

och

jippo

Den största, "Surströ mmings-Natti" mest privata kalas men också större samlingar. bålls i örnsköldsvik tredje fredagen-söndagen 'i augusti va rje år. Huvudevenemang är

VM i surströmmingsätning men -_tistuppbådet är stort under- (I tre dag8r 8.1 ' , , ,-SE 8lD1-N 14 , .

FINLANDSSVENSKA ungdomsarbetarna skall j

fortsättningen mötas oftare. Det kom man överens om vid den ungdomspolitiska konferensen

Vörå

där

flesta ungdomssekreterarna i Svenskfinland och många' andra

ungdomsarbetare

deltog. I fortsättningen siktar

man på två konferenser per år. Henry Wiklund, medlem

i stat

s ungdomsråd, kon

gränser, där unga i åldern

7-24 år ställs i förgrun

staterade att 56 procent av

den,

unga

år

är

med

ening;

men

åld-ern i

13-2-1

någon

att

för

bara '33

procent deltar i

förening

ens

minst en

aktiviteter

gång i månaden. D-etta 'vi,sar en färsk undersökning. Han

uppmanade

ung

bli

yngre

bör

man

utmaning, på , åldersgrupperna satsa

särskilt

hårt. Vid

konferensen

kom

man också fram' till att en samarbetskommitte för de svenskspråkiga

ungdoms

arbetarna behövs, och till

domsarbetarna att låta or:

satte en sAdan. - Se mitt

ganisationslagens

uppslaget.

ålders-

Surströmmings-VM

avgörs

utomhus och I regn !

Ny man -på ·SÖU-chefsstolen

- vill-följ a unga till tätorterna D JAG VILL FöRSöKA göra någont,illg åt ungdomsproblemen i städerna och, tätorterna.. SöU bör följa med i urbaniseringsprocessen" följa de unga till städerna. Jag, är medveten om att detta är en sv r uppgift -- av många karaktäriserad ,som kanske den svåraste uf kanslichef! nya rörelsen stått inför. Trots det vill jag göra ett fötsök. Det är -SÖU:s verksamhetsledare Jan-Erik F r o s t d a h I som försiktigt men bestämt resonerar' kring de arbetsuppgifter som väntar. Den 1 september sätter han

sig 'på

allvar

på

Erik

Bär

nas chefss'tol på SöU:s kanSlI:

Under några dagar i augusti

har Bärnas försökt sätta ho

nom

arbetsuppgifterna.

Själv har han läst protokoll,

reglementen .och utredningar

samt .träffat massor med bli

vande' medarbetare - intruk

törer,

kanslister

och förbun

dets förtroendevalda.

• Hur länge tänker du sitta

på chefsstolen, frågar vi ra,kt

på sak.

fORUM

- Jag har stfävat att kom

till österbotten, svarar

Frostdahl. J'ag har inga pla

••BE'I$IDAN 6 * Jan-Erik Fr08tdabL

OSTERBQTTNISKA POStEN

Österbotten har råd

22 aug. 1974 IV

att hjälpa Nyland'

liksom på : annat håll i landet, står det Svenskfinland

strid om

okaliseringar, dvs.

pengar. Den som har pengar,

D etta

sy sätt

ras.

form

Det

kan

samhet har den till väsentlig

kritise

innebär

av' centralisering,

.del möjliggjorts tack v re .... de

satsningar

som

också

för

sen

har

ungdomsrörel

i \ väsentlig utsträckning

varit" hänvisad till sina egna inkomster: detta gäller både . landskapsförbuna och för enmgar, men i och med till

omsten av lagen om statligt

Sett

för

att

fortbestå,

dvs.

att

både

det

andliga

och" välkommen

resurser

för

av att slå vakt om finlands svenska . intres

och

liapital

den

onekligen, men frågan är på

vilket sätt vakthållningen och

"upprustningen" skall 'ordnas.

(intresserade

förbundet 1lJ1der det senaste

fattning

modellen skulle förutsätta.

utvecklats

starl,tt.

på förbundet, som. i dag har åtta anställda,.

s'om

Nylands

är riktig och rel

skall ses i det perspektivet,. ju svagare de enskilda bl.a.

emigration,

på

desto

Nylands satsning

princip

riktiga

är med andra. ord

impull;lerna.

fel, fel både tidsmässigt och'

förbundsledningen

politiskt. Det statsbidrag som

(dvs. kansliet) för att verk

nu ges;. betalas för aktIvite

måste'

från

samheten skall kunna fortgå.

regniga

den

jordbrukaren

ningarna

Ur sommaren har

österbottniska

inför

rad

tion ir med tanke på vinterns tämligen

. dyster:

större delen av höet har gått

förlorat oeh kvaliteten på det som bärgats är' urusel. Där

till hysa

kommer

att

allvarliga

man

måste

farhågor

fo!lerspannmålen.

' Vad betyder dethär?

för.

I första hand kan det inne bära, inte bara ett inkomst bo.rtfall

för

den

enskilde

jordbrukare.., utan oekså en

. betyd'ande nerslaktning oeh på sikt - brist på mjölk. Sett ur det perspektivet är . de krav på skördeskade värdering, som producentför

bundet har' fört fram berätti gat. Det är något av en na turkatastrof Som har drabbat vårt jordbruk, och i

riksförbund

och

allt

att

döma

lägga om sin organisation.

svårlösta problem. Hans situa utfordring

SÖUjNSU). Därför bör nylän

sl{örd ställt

ter

striktsförbund (typ FSU och

-Reo-nets. Den

till

förmån

ett så dant läge äp det samhäIJets sak att gripa in och det mås -te ske med både snabbhet och. må.lmedve tenhet.

FSU-synvinkel sett är

den landskapsmässiga organi sationsapparaten betydelse:

mindre

NSU skall 'inte i

FSU-sammanhang diskrimine ras för att det har valt. en annan organislltionstyp än Ös terbotten. Men, av

ÖP

som för

också framgick den

augusti,

har SÖU på ett helt annat säj;t änNSU lyckats utveckla sin verksamhet.' Detta fram

går såväl aj budgeten som av

verksamhetsberättelsen. Anta-, let

llnställda

är

annan

måttstock. ,

som präglar det österbottnis ka ungdomsarbetet. Detta lå

i veckan som gått

• Hösten kommer allt när mare. Det märks överallt: sko lorna har inlett läsåret och i de "eviga" regnen blandar sig både augusti mörker och septemberkyla. Lingonen börjar lysa ' rö da. Men 'samtidigt står böndernas hö på störar som för sex, sju veckor sedan,... Vilken sommar. • Talet om skördepermis sion och bärpJockningslov är verkligen befogat. bet - är se!ian en annan sak, att det

inte alltid är så lätt att få skolelever at;t fungera i bär , skogen. Bär finns dock, särskilt blåbär, t.o.m. i sådana mäng der att hela skogen blånar.'

ter .sig sägas, men up giften

vad

niskt välgjorda;' bilder förmedlar mycket av stämning som estraderna. Av allt att döma är på väg mot en hal eller naken värld.;- i fall tyckS popstjii.-rnrv._ kasta fler och· fler plagg som under de 8el�!II.e åren' ilar fått bilda Men å andra sidan: D förs o.ckså in, t.eX.. p8J. och annat glitter, fiJ'pr smink m.m. • I Suosikki ingAr reklamen - också eD markalender som visar stjärnorna uppträder. A artister och. - "pop som lyser på vår lokala, ländska himfuel är det särskUt många som vägen till de svensk -bottniska estraderna. som Aminne, KarperO Forsby finns dock med i lendern:' •

• Just nu tittar dagens fram. Och ute på sjön sommar ns/höstens fram. sjöfAgelfamilj grupp på fyrtio, femtio ken. Det drar' ihop- sig jakttider (tyvärr) och fl.yttningstider. Det är nitivt höst. Även om vi, inte sant. hoppas på de dagar finns kvar av augusti

pa september.

ALF

udgetförslag och bokslut

skulle

förutsätta,

kan

NSU

kanske konsolidera sina ställ ningar och på sikt skapa ' en

öster otten har utvecklats, medan Nyland nästan har

sådan

stått stilla. Att. som Borgå bladet tala Om att Nylands

spektiv ter sig rimligare med

verksamhet,

att

postkontoren öPJlna på

Postservice

I och för sig är ackord

det

linje är mer realistisk än Ös-

en mera, "jämlik" fördelning,

terbottens är naturljgtvis fel-

än den nu föreslagna 20:-13

aktigt. Även om SöV räknar

-7. Kan man begära \öIlerA ilV

iii.....

garna.

enting' att sträva efter i

också ur österbottniskt per

ed statsbidrag för sin verk -·SÖU?

för molnens skull ...

är svår i ett område som år

• Ett ut!Därkt ''bev:s'' det unga modet är tidnin Suosikki, . som i text bild berättar om de st som finps på bl.a. och popens himmel. Att ga, att det är· vackra som tidningen visar, att överdriva, men det bilder som stundom är

Manga ser inte olell

• De flesta klagar på reg.,. net, förbannar SOmmarE!D som aldrig kom. Det finns för, år utsätts för stark in dock optimism: en sådan flyttning och förfinskning kom till vår sommarstuga och där de naturli a bethlgel ' härom dan och han sade: Ingen sommardag hittills serna för "traditionellt" ung utan sol. domsföreningsarbete nappast Han menade det, vidhöll mera finns. att han följt ,sommaren dag för dag och alltid fått se Ser man strikt på de två åtminstone en glimt av so len. förbunden, söU oeh NSU, kan . Det är skönt, att det finns man kort säga, att de för tio, optimister. De flesta män femton år sedan va iämJigeri skor ser vid det här laget jämnstarka (tidigare t.o.m. inte solen,för molnens skull; med_nyländsk dominans), men ja, ordleken är sannare än man i första hand kanske i dag är situationen i grund ' n starkare . tror. förändrad. Som de Hur' många solskensdagar parten - på sikt hotar de ny minns d}t? , ländska problemen också i • Vår tids ideal är varken ÖSterbotten - kan SÖU pruta .skönhet eller ya kra kläder.. Urtvättade och " lappade på sina krav: en fördelning jeans 'är fortfarande. högsta enligt . principen- 20-1a...-..:..7 är mode, gärna _prydda med trots allt ett för stort steg hjärtan, blommor och dylikt. Dessutom finns ju, vilket från den hittills gällande för debatten i ÖP ocksävisat, delningsnormen, även om den" en "lust att klä sig i me.r utmanande na gynnatNSU. eller mindre "pajtor"; vilka för·ses med' text oeh oild. Det är tydligt, Genom att i år oeh kanske att det här finns en stor , nästa år ge NSU mer än marknad att erövra för dEm

princip

att

starkare

trappa ned

verksamhet

...

lokalförbunds..,.

Satsningen

bli .

SöU skulle

sin

ting av den fräscha aktiVitet

ka organisationer i den om

decenniet

blir,

Att

j Nyla!fd är. tydligen någon ..

skulle kunna.bygga upp star

;

N land.,

dan'--utsträckning,

I österbotten har' ungdoms

grund

dylikå finns

för N och dugliga människor) i så' SP är . 'si t ingen ' att man /kl k strategi. Vad som. krävs

österbotten expansivt

föreningarna

Det är riktigt:

Nyland finns det nämligen andligt

Bbl talar också om vikten

Varken i österbotten eller

komstkälla.

Svårigheter . fi1!Ys i Nyland

livsvikti a' fältverksamheten. .

srörelsen öppnats

långt

centralisering

domsorganisationer

för

verksamheten skall

ranteras

ör

det krävs me . d andra ord ett mått

uppgifter

flere.

i ett

stöd till riksomfattande ung har

finns

'vidare perspektiv är den ös teri?ottniska linjen motiverad: visst

anställda skulle vara för myc

österbottliliska

materiella

bl.a. ungdo

ungdomsrihgarna.

eningslivet. Hittills

motsvarar

förbund t

ket vill ingen' hävda; tvärtom

lokalförbunden, som närmast

gäller

som

gjort ocilgör. Att åtta SÖV

inte finns i Nyland, där man

har möjlighet att förverkliga . främst har satsat på de olika sina .önskemål. Detta

Torsdagen den 22

tid då fler och fler

Din)kt.ör Mauri Kajo i post och

telegrafstyreIsen

ser, att man genom att infö ra eU

ack ordsystem

kan hålla

lan

två

onda

postve rke ts

framstår

ting

som en välkommen 10 -:5Il.II.

Torsdagen den 2% aug. - 1974:

öSTERBOTTNISKA

(

POSTEN

Finlandssvensk SOIDIllarteater

stilriktigt och. äkta

kulturutbud

NSV presidie! :

Behovet .störstl-Nv1and

få

gång

. .

uf-alitivitet

• DET HAR GJORTS UPl'

.offrande gratisinsatser inom den nyländska uf-rörelsen d.tl senaste

åren.

pettft

gäller

särskilt vissa personer inom lokalförbundens ledning. Nu borde vi verkligen ges möj lighet

att

satsa

fältinstrUktion.

på

utökad

Annars vet

jag inte vad det skall leda ·till inom NSU.

De "gamla"

kämparna börjar tröttna. Ungefär Nylands

så

formulerar

svenska

ungdoms'*'

förbunds ordförande Gunvor

W i k-b e r g synpunkter

sina personliga 'på

den

c;Iebatt

som pågår kring fördelning en av statsbidragen till di striktsförbunden lands

* llästupprorets författarinna Lempl Linna i blomsterkvasten RaJ1 Långbacka efter

mitten tiUsanunans

med

ovisas sommasommar finns de ·fl sta av .. teaterverksamhet inom '. de&sa rollskapelser l Hast s.!D:ikfinliand. Det handlar om -upproret i Närpes. Några föreställningar , publik finns i Sockenskomakarna på . I Esse-Kapellanen och Raseborg. g, ekonomi finns över hela linjen en böra.IIIlIDlsp aner. väder under jan till samma sak. Med regi dåligt

är det fråga om fina, de, resultat som redo Optimismen och framtiIIIlst:I� är det heller inget fel reD lIIILI __

Broman

och

premiären

dagens ÖP r

Elisabet

bund

förtjänsten av det lysande re sultatet tillskrivas. Ralf Lång backas bearbetnir�g och regi.

• Donafjotton var en upplevel se. Där finns dock många frå getecken. Jag skulle vilja se hjälp skulle resultatet säkert den en gång, till. Ville också se Bembölingarna och ytterligare bli fullödigt även här. I -KaJas på Stundars och någonting liknande innan jag . Aboländs-kt . sjöslag är det väl vågar uttala m g om formen just denna enkla okonstlade och vär.det i produktionen. Men en väldigt trivsam kväll framställning som är en viktig komponent i succ{m. I fjol var var det på Postbacken.

en del utgör -ekonomin lem. form av kulturverk __!t borde få bedrivas utan det mycket utpräglat på Lu • Som helhets prestation av ak miskt tryck på de an- rens i Pernå. Jag vågar inte ut �ui;g:L Stat och kommun bor tala mig om Juthbacka-spelet törerna ställer jag Revisorn på Lurens på tredje plats. Detta tera det. Smått olus - det enda jag inte sett. med beaktande av att det är det också att bidragen Men allra mest finner man fråga' . m duktiga skådespe)a atfaD er så olika. sommarteaterns form på Post re som inte'gör bort sig i svåra yttre omständighe- backen. Rolf Söderlings hela roller. Roller. som de måste förutsättningar. produktion är. just detta - en YRd kan sägas om resul- riktig miljö, roller/människor s'-p e l a och inte kan va r a. Pjäsvalet kan jag dock· inte - det som framförs av man förstår, aktörer som sti· förstå. ' _mllIIIlrtEa tergruppernll? ger fram och ÄR med hela den är bara att understryka utstrålning de är mäktiga • Personligen fick jag ut mera sades för en tid sedan och det är inte så litet. Där av Sockenskomakarna. /

�_lIlrteatern håller på att

fanns några höjdPunkter. Sär skilt Lasse Hjelts Esko och Ake Söderlunds Tobias. Som helhet hade spelet dock brister.

Den finlandssvenska som marteatern är en äkta och-tik är i två avseenden som tig kulturdistfibution. Den är r att 'den har funnit en upplevelse' för medverkande och J>ubli . Den är inne på rätt .. et är miljöriktigt vag. framstiiUe r problem. __lSko r, hände!ser med t Må de tillåtas mig"':'" efter ytning till den nejd . det jag. sett sex av årets arbetar in om 'eller sånt produktioner -.a.t\ göra några medverkande och pu personligt färgade jämföl'elser. kan identifiera sig med _form.

De övriga är det fevatt rada . upp. Pippi Llmgstrump oå Glims skulle kanske förtjäna en framträdande plats. Den såg jag" in te./Stommen i' Kalas på Stundars - själva 'krykka

laset - är go ater men uno känna !lågonting för. Jag' tycker att spelet m -derhållningen som helhet måste .:.ides:J�iarna - en stor Ruuttonens märr var magne.; nog Komponeras om på något av d e duktigaste - har fikt, superbt. Det bästa jag sett sätt. I-.�n'L · en stil som är riktig. i N'ärpes och av amatörer över som passar dem och den huvudtaget. (Åtminstone när- Esseborna vill ännu inte bH - de framträder i. De pesborna torde. minnas att jag jämförda som sommartea e I a r inte teater De mte var särskilt överförtjust i ter. Där är målsättriingen att ' - r sina roller. . De ii r Punttlla - fråQsett Backlunds göra en annorlunda soDl.llUl. r typer de fått på sin lott. spel - och inte alls gillade Rid fest i hembygdsmiljö. Kapel1a i d e n t i f i e r a r sig i natt). AttHästupproret byg nen är äiJ,dock så mycket teater den människa som ger på ett ankUm'''ltärt m:;t(1-: att man nog rekommenderar i rollen. De stiger rial har kanske 8 1 : . /" r;ir'l målsättnin g och större utan stora åthävor Men främst är det nug , '''ler för 'Hembygdssäll 'risar upp för sin publik rollgestalterna . görs pa s. L,' ka pe t roD de med en regis man minns och V'ärdesätter. J l IIjälp själva s k a p a t ,,: SafinOlikt . skall yäl störSta I . SVEN E:RIKGLADER

•

••

svenska

inom

Fin

ung9omsför

(FSU).

. . • VI. BORDE nödvändigt få

mera fart på fältverksamhe-. ten,

understryker

M·a I m b e r g,

NSU:s

Nils

vice

ordförande. Det var en be svikelse aU staten inte gav det bidrag som lagen talar om, 70 procent· av . buageten.

N är

detta,.

inte

uppfylldes

från statens' sida ser jag ingen anledning att frånga de fördelningsgrunder som

g lJt i flera tiotals år inom FSU dvs. principen 2--2--1.

öP har bett de två presi i

NSU

Båda

under

diemedlemmarna framföra på

ny-tändsk

problemen.

syn

stryker att det är deras per

sonliga ståndpunkt. På

ons

dagen denna ..vecka hölJ NSU

styrelsemöte. Där slogs för bundets ståndpunkt slutligen fast.

•

BEHOVET

sats

ning är avgjort större i Ny land, Här

fortsätter håller

Malmberg.

uf-verksamheten

på att helt somna

bort på

många håll. Enligt mill upp fattning

har

man

inte

det

problemet i österbOtten. Dell

nya lagen tillkom i syfte att ungdomsarbetet

skulle

byg

gas ut. Det är viktigt att uf rörelsen i Nyland skulle få vind i seglen nu. Vi får inte förlora

greppet

verksamheten.

kul!ur

O S TERBOTTNISKA_ _u_ST _ _E_N

______

Th J

____

agen

den_ 2_2

g.- 1 9-_.

: Nu när höstskymningen,börjar- falta 'och romantiken blommar. möts vi alla på

Lörd. 24. 8. kt2 1

'N1MPN1S paviljo g·

- KÄNSLORNA SÄTTS 1 SVALLNING AV TONE8NA

FRAN·

{;x.

. . BlIS::;AR: Wester 19.30 fr. Lappfjärd, Tjöck, Kristinestad via Skrattnäs och _ Näsby. Wester 19.45 fr. Granliden via. Yttermark och ' fr. Pörtom via övermark och Rangsby. Haglund 20.00· fr. Kaskö. .' -

Näveråsen.

19.30

Ingves

i.FORS ..

Lördagen 24. 8. kl. 26-02

FAR NI "AVREAGERA" 'ER EFTER FöRSTA. SKOLVECKAN ,

Rexi och·Napoleon och Gustaf Wåsa

spelar och Ni håller igång! I

SAMMA

BUSSTURER

-I

SOM TIDIGARE!

"SelES fll1V1

ORDNINGBGRUPP 11

111

LöRDAGEN DEN 24 AUG. KL 26-02

·eARPE KARPERÖ UA·

V LKOMMEN TILL .HöstENS CLOU -' VÅRT SPRAKANDE

m=:RX :El- y:a:c.-v- ... ---:JEC. .aUF'FAl.O BILL.· 'WICTO· IA ...

•

Festplatsen

•

niuminerad med facklor, bloss och eldar

Ljus- och ljudeffekter - vi förbereder några

överraskningar

'BUSSAR: Håkans fr. torget 19.45, stenbro och Gamla Vasa.

(

Spännande Iycko pikdans med, Buffålo Billskivor i pris • Massor med rakete , smällare, häxpipor osv. •

•

Damernas

hah,timDle

•

20.30 och 21.10. Haldin fr, Oravals 19.15 vIa Vörå och Kvevlax, Strandlinjen fr. Petalax Nyby 19.15 via

Lördagen den 14 sept.:

CARPELLA BL01?!

Malax,

Solt,

Tob

Gammnldansfinal i, helt ny stil?!

\LöRD.. 24. 8. KL.-

Denna gång - blir tht l te lugnare tongångar i Oravais. Då spe1ar' nämligen

K ona.n,'pa· cY-erkel ->

STIG P.!l- S.!lAKER -VI

•

4.rr.: QRAVAlS JF -ar från vaSaki. 19 vfaKvevlax, och Vörå, f. SA tar Svanbäck frånM A.kl; 19 vtAl;ilrvla:;.,MUn.aala,Nk,by l.Jeppo ----------_.. ...._----------_...._-.... :.

BVSSAR:

•

Torsdagen den 22 aug.

öSTERBOTTNI K

1914

,.OSTEN .

LöRD. 24.08.

SöN D 25. 08

•

SV ÄNGIG Sö DAGSDANS

S,I.SONGENS SISTA

G A -M M A_L DA N-S ,

. med' jättepopulära

TA' MB-ORI-TO' håller er i gång!

Häng'me'!

s äsontjGvslutnintj / -

.iMOLPE

LöRD. 24 8. kl. 28:00-01aOO

NEW

-EXOD,US

KINGS· ...

Äminno 'fol ark *

INTEJt-TONE AB

presenteraS'

Dans-i

MAX -f ENDElS

Presenterar nu det populäraste

Norrland

har

LÖRDAG 24. 8. KL. 20.00

aU "bjuda i orkesterväg: ..

l-SÖNDAG' 25.

-I

8. kl. 20-01

Ii'UNKT.GR. 2

TV an - i vår orkestert ivling, .. ,

4H·klubbar 'drar till skogs'

MAX· FE'- DERS FRAN SVERIGE intr, 8,-

BUSS: fr. Vasa kl. 19.30 och 20.30.

ORDNINGSMÄN: Vi ar.rangerar också i år en resa till Sverige -

Malax-Petalax-Bergö·

med .folkparksbesök

bilj.förs.) Närma den 21-22. 9. Anmälning till resan senast 7. 9. (till Sperring· eller .

- re information

vid

biljettluckan. .

Korsnäs

fem

växtkännedomstävlingar

denna

sommar.

har

•

1H hållit

och

Dessa

täv

lingar har varit mycket upp skattade

det

taiet medlemmar!

. Er

sista· chans att få SöNDAGSDANSA

MAXMO· DANSBANA

stora fler .

på .

4H-klubbarna

har

huvuduppgift . att intressera ungdomar -av vår omgivande miljÖ. Därför hör :växtkänne domstävliIigar och skogsvand-. ringar -till aktiviteterna i varje klubb.

som en

Skogsvandringar har -hållits' tio stycken, varav. de -t å sista som orienteringsQvningar. Ma lax IF har gjort upp trimbanor . och . medlemmarna har gått, runt några av dessa under led ning av orientenngskunniga äldre medlemmar.

25. 8. kl. 20-01

VI SLÅR TILL MED LITET EXTRA OCH HAR

BUF·FALO BILL e

BUSSAR: Haldin fr. ·Vasa 19.30 via Kvevlax. OT frän Kaurajärvl och Bertby. OT frän R jpelt 19.30 via Vörä, Lotlax, Palvls.

JORDBANETÄVLINGAR

FÖR

MOTORCYKLAR i Jt\KOBSTAD, TorsviksLanan söndag 25; 8. kl. 13.

katalogmasklner

Tävl.klasser: Tävllngsma.skiner 500 cm3, under och över 250 cm3 och B-klaser. Ett 40-ta1 deltagare. Kom och upplev spänningen. ,

både A-

19.00

via

Kimo,

Oravals

II @ Arr.:

JAKOBSTADS MOTORKLUBB

iI________________________________.. •

. ,

'o' \ .

Malax �-medlemm8.l'

pik TRI M-orientering.

Torsdagen den 22 aug. - 1P74

öSTERBOTTNISKA POSTEN G

",.

Inkommande

iördag

24. 8. kl. 20-03.

NU HÄNDER DET . . . STOR 7 TIMMARS AUGUSTI FRÖJD

DANNYS ' HÄLL-l-GÄNGET: -OANNY • VICKY • D. J. NITE • TU U , LEVI • PAAVI RAJALA . 6-MANNA MADE IN FINLANDIA • FILM OCH DIASHOWm.m .. m'.m. MED

Allt detta händer i kupolh.-lIen och alla är pi plats hela kvällen.

DISCOT KÖR VI I GÅNG PÅ SAMMA SÄTT SOM FO'"RUT.

. Sussar som tidigare

och

\nlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll • NY MAN ner på att snabbt söka ' mig härifrån. Jag tror också att jag kommer att trivas med

Arr.: VIIHDEOHJELMA

retur pä n tten.

arbetet inom SöU. Knappast är det väl ett . jobb som man skall ha för livet, .men, nu har de bytt3' för ofta här. Kanske tre år borde vara ett minjfu ' um. - Jag hoppas dock att man inte börjar lasta alltför myc ket på mig i början och stäl ' la. krav på att !pan skall kunna allt genast. Vad j g sett hittills är detta ett ar betsfält som man behöver god tid på sig att ätta sig' in i. Jag har ingen vidare erfarenhet av organisations liy t och har inga högt fly gande planer om sna ba re sultat. Han hoppas på stöd från , t'örtroendemänen. Att de tar' ansvar ' för' organisationen Och delar på de uppgifter som är förenade med svara avgöranden och bedömningar. Lämnas man ensam med allt ansvar är det klart att man inte kan ha jobbet. '. Jag har också en familj som jag inte vill försumma. Är medveten om att det blir en' del kvällsjobb 'men jag kan, inte börja leva med och för SöU hela fiden: . Jan-Erik Frostdahl är vi-, dare intresserad att utveckla barnverksamheten och teater. Det förra tycker han är ett riktigt sätt att nå de unga.

Det är lättare att komma till 7-10-åringarna och erbjuda någon form av organiserad al\tivitet än tt närma sig de. mÅnera rätt passiviserade tonårjllgarna. Får man intres . set för ordnad verksamhet väckt i yngre år kanske det också håller i sig. De unga i tätorterna .be höver aktiveras, anser 'Frost_ dahl. Han tänker tillsammans med instruktBrerna ta 'sig en funderare på hur stöten. bor de sättas in. I det sammanhanget kom mer han in på teater. - Via Vasa teater borde man väl kunna nå många un; ' ga i Vasa, funderar· han. Tea ter är någonting som de unga vin syssla med. Dels att göra teater själva men även att se och diskutera teater. Frost dahI hoppas på ett gott;sam arbete med teatern. .

säger

han".att

han

första

hand fann den något märklig, men sedan han satt sig in i problematiken något har han accepterat att den är nödvän dig för att verksamheten

Omspel om

NVallgrund

13 10 2

skall kunna upprätthållas, i den utsträckning man nu fin ner nödvändigt.

Smedsby

13 11

fothollssegern

Korsholm

i femte'ringen

Singsby

• Miljövård och u-landsproblem? - Där ' måste man fråga sig vad det. leder till ren,t konkret. Det är stora och viktiga frågor men de får u bara inte bli hängande i luf ten på så satt att det görs en massa arbete i kommitteer som sedan inte leder till nägonting konkret. . Det förekommer strömmar som' går

fornedsby.

of: s segrande

DET BLIR OMSPEL om

lag.

Isk.-Jungs .

Kanslijobbet då? /

- Jag har alltid varit in tresserad av ekonomiska frå gor. Min utbildning är också inriktad åt det hållet.

angriper problemen ur ett perspektiv ·som de unga kan förstå och hänga me{i på.

• Har du några djärva pla ner och projekt som du vill förverkliga i och med SöV?

Reseverksamheten och bo stadsfrågorna som SÖU syss ...,... Jag är· inte beredd att ,lar med finner Frostdahl vä sat§a på några högtflygande sentliga. Även' olika lagstift planer bara för att ·ha någon_ ningsfrågor ar han 'medveten - ting sådan t att j0bba med. om att han måste sätta sig Först skall det finnas en bas in i. Om bingoverksamheten . att stå på och konkreta mål

VäBtervik.

Smedsby med

som

2-1.

Smedsby.

vann

3 37 -1619

83, 2 3

23 9 1

42-18 18

7 2

4 3s.-:-2616

5 2

13 13 1'3

4 2

Replot I fe mte ringens fotbollllturneda" Tölb Y h för herrar. Norra' Vallgrund och " ftter . V .... , samma . Smeds6y har uppnått Böle . er antal poäng och då slig .-eg- Hav bandet lema l skall , ,k e. ( K ' , vev lax . damserIen avgjordes sege m L en Skatila . Roppet ·och match mellan

4 2

S 3 1 .4 3 O

O O l

Slutresultat

Smedsby

4 37-21 15 9 12

13 13 13

damfotboll:

debatt Sedan alla matcher spelats har väldigt' tabellen för herrarnas serie följan högt och som aldrig kOmlner de utseende: ned på ett konkret plan. Det SöUs nya kimslicl\ef sätter har, jag erfarit inte· minst formul rade som leder till ett alltså utåtriktade aktiviteter' under studietiden i Åbo. resultat. i fÖrsta rummet. Han verkar Inom miljövård kan man vara en man -med ide r och kanske göra någonting' kon : En av de första saker klart· utstakade mål för ög . o kret om man drar ned. frå Frostdahl skall göra är att nen. gorna på ett lokalt plan och med respektive tillsammans . •

13 9 1

13 13

rperö

&ege,!"D

1 51-15 .n

2 51 -18 22

10 7 25--41 lO 7 19-26 t 824-38 , 10 17-51 • 13 14-67. O 7 36-35

ringens

femte

861 126-913

Hoppet

8602 36-91.2

Slngsby

· 83

Replot

82 81

Iskmo-Jungs.

1 4 13-21 7 l 5 10--23 5

1 6 8--33

Segrare I fjol var_ KQrsholms IIf

som .alltså

plats.

tredje

sig

placerade

Dagen

för

på

omspels

matchen , mellan. Norra Vallgrund instruktör besöka alla ringar.' och Smedsby är rnte fastställd. . Han skall på s.k. Eriksgata I damserien ledde fjolårssegrar (märkligt för övrigt hur ån': na Uf Hoppet' Inför sista ocl! av ·SöU-basar som heter göra nde matchen mot Smedsby ga

Erik). Det blir väl genast i med

poäng.

Det-laddas

upp

början på september. Enligt hårt från båda sidor, Efter det .. .. , några 11" så man spelat damfotboll Barnas bor det mte vara . särskilt

mycket

Jl,nnat

som'

inom fem te ringen b'" .orJar det va-

ra bet delsefuilt o h förenat med

pockar på uppmärksamhet nu stor ära. att vinna serien. i början på hösten.' IJoppets flickor räknade Jan-Erik Frostdahl kommer att

bosätta

sig

Korsholm. Som

Smedsb-y

personliga

att . de

åtminstone

oavgjort

men

skulle

med

klara

Sinedsbys ·tonAr&

flickor ville annat. -Efter en jämn_

in- och

spän ande

match

kunde

tressen uppger han litteratur, lämna planen som segrare.

. BUSS RESENÄRER SE HIT!',' __

Ni ,som har tör avsikt att töreta resor pted buss, kom då ihAg att bussen bör-.. vlU'a triv sam, ('.hauftören 'trevlig och resan väl pl

rad. Allt detta kan Ni överlämna At 088 att sköta. 'VI bar erfarenhet. VI\ra turlstbusS8l' uppfyller alla nutida krav (bekväma sro tar, luftkonditionering, radio, stereo, WC, pentry, kylskAp, heltäckande mattor m. m.) Vi sköter om tr!lnsport: av mindre eller större sällskap antingen tör längre eller kortare . resor. Kom och bekanta Er m..ed oss och med vAra bussar. Fråga alltid etter HaJdins bussar när Ni planerar Er resa. Ni kan reservera bussen direkt från oss eller frAn Er resebyrå,

HALDIN& ROSE. JAKOBSTAD, tel.

10 222

teater och friluftsliv: Idrott Det segrande smedsbylaget be ' har han inte sysslat med så står av följand ' nio damer: TtJ.a ''myck et ch_ pol11 't'k en har han Sonntag , Helen österlund. Anita , Lahtinen, Ann Nyback, Yvonne försökt hålla sig utanför. Lahtlnen, Barbro Nyqvist, Susan-

ne Storgård, Susanne W stergär4 och 'ÄS a österlund. .

_-----

SöU söker

som medarbetare till den nuvara·nde aU

handha förbun

"dets

Automathingoverksamhet Svar med löneanspråk bör sändas -till SÖU:s kansli senast torsdagen den 2.9 .aug. under adress .Handelsespl. 10 D, Vasa. På förfrågningar svarar Kaj. Smeds, tel. 242370 kL 1 _,

12.

Torsdagen den 22 aug., - 19':14

öSTERBOTrNISKA

POSTEN/l &

TIDSFORII M

..Sommarens' teateriacit:

.Mållga föreställningar regna-de bort Arrangörerna siktar' dock. framåt '-

o NARPES TEATER gör förlust i år. Kanske

20.000 mk, säger Tryg'\'e Erik· son. Hästupproret var cn stor satsning. Man har löfte om 5.000 mk från undervisningsministeriet men har salt i gång med n aktion för att få mera. Yörfusten kan kanske jämnas ut genom att spela "amma pjäs ett år till men ändå. I Trygve

Erikson

anser;

förlust

stå

•

man

spela

även

ger. del

kost

ordnade

mindre

från

Svenska'

kulturfonden för restaurering av

miären jobbade fem man på

4.000

byggnader

att göra om miljön i Öjskogs·

från Borgå lkm 2.500 mk.

ka Nivala, Nu håller man som

med

nordösterbottnis

Mona

bäst på att bygga ett lokstail

åt

och kanske bli något över för , den övriga verksamheten på

Förutom bidraget från un

får

Till man

nästa

kunna

sommar

hoppas

förverkliga

pla

Nu är nämligen den tid in

ne då man satsar på for tsa tt

restaurering gräns

för

bygdens

Emil i Lönnebel'ga.

när

Målet är

•

.. 13.000 bfsökte .. Post backen Totalt

13.00

besökare, var

av 6.500 på olika program

tillställningar,

redov'sal'

MODa Lökfors {'ör Postb'ae

Borgå

l,mgdomsförbund har

Inget regn

En sjätte föreställning spe

lade man för pälsfarmarna i österbotten vid deras so marsamIing. Även då regna

de det nästan hela tiden. I)en hade lockat närmare

feste; tusen

•

personer.

Tretusen på Kalas - Anval på Stundars ble" succe, det skall vi fortsätta med, säger Bra,ge Räfsbäck,

fick inte

Iij,ndskt AUF:s

en droppe av

sjöslag,

AbJ

säger

ordförande

Per Vi behållning

Litet väntar han sig att det skall

fander.

bli. Likaså :räknar han nog

med en fortsättning.

Arets sju sjÖSlag upplevdes

av 2.800 personer. Alla före ställningar 'var Inga

slutsålda.

beslut har

ä.nnu

fat":

tats om fortsättningen "men vad kall de nu inte bli", sä ger Vilander Nog finns det de.... som vill sluta men vi får väl försöka_hitta ersä ttare ; Sjöslaget är en fin aktivi tet för Abolands imgdomsför

bund

som

Pippi pa GI ms Rarnpj s drog publik Fin

, rangera och då kom fram för allt hantverkarna, mer , till-Sin rätt. Ja, kalaset. det gick bra. Tretusen perso

nell, M tn vi får'väl nog att göra om, det igen till, n..äs!tt -

regn vid någon 'av våra sju

, föreställningar

ft Pippi I skolan.

när vi vill ha reda på hur det . gått med årets kalas, Anvalet var tättare att ar

år.

sedan blir det nytt Hästuppror. ,Trygve glädjer

Men' resultatet har Närpes teater all anledning att v ara t il lfreds med.

behov

det gäller" den sidan av

- Vi

Och

också.

över' Sjöslaget

Helge Lassenius.

gamla,

verksamheten på Postbacken.

att ma!y skall vara klar att visa barnpjäsen redan i sl utet av maj för att ge skolorna i utfärdsmål. landsdelen ' ett Som 'regissör hoppas man. få

för denna sommars föreställ ning. Sent kom man 1 gång

,av de'

,byggnaderna. D et fi nns ingen

nerna på en föreställning av

sig åt att man nu har det bättre ställt med tanke på n äst a sommar. lIan' minns forlfarande med fasa hur mycke t det var att ordna in

Postbacken.

Närpes teater 12.000 mk från

' Närpes kommun, och 2,000 mk ' från Svenska kulturfonden.

räknar nog

programverksamhe

ten skall gå ihop ekonomiskt

"Kasköbässin".

dervisningsministeriet

Lökfors

att

och

Värm

sommaren. DessutoI!' spelades pjäsen andra året i följd - vid Juthbacka

tillställningar.

fått 3,000 mk,

Också - där

finskt, bröllop.

ett

föreställningar länningarna.

stördes man av den regni

Hantver

I ,understöd, ,har man från konstkommissionen i Nyland'

lönekostna,

Under en månad (öre pre

till

Barnens dag och en

Dessutom

der som ger förlusten.

parken

Tusen personer hade Juth

backa teater på årets fem

Man

dena,

Tusen såg Värmlänningama

des Bembölingarna fyra gån

naderna med uppsättningcn , dekor, reseersättningar, övriga

ått

Förutom Donafjotton spela

kardag,

och

Den

ännu.

soner såg de elva framföran

regi

på kom

publik

nästa år., Någon ekonomisi, faeit har man inte gjort

upp ,

nom för fåtalig publik, Vrid läktaren var för det mesta överfull under föreställning arna, Sammanlagt 5,500 per ar de stora

PR och som inte heller belas

4.00ft. .JIersoner.

Förlusten kommer inte ge

Det

Donafjotton

tar ekonomin.

mer

Hästupproret, så borde staten emellan

lIIby.

spellnIes tio gånger tör en

, sammanlagd

ga och oavlönade insatser g6r en sådan produktion som gå

ken

att

om man med sl!: stora frivilli

ger massor

med

- Det var tack vare att vi hade sänt ut biljette rna i fö r skott som det, gick, fortsätter Brage. Annars hade väl nog en stor d l av pub!iken blivit borta. Så pass dåligt väder Två föreställningar hade vi. regnade det.

Räfsbäck är den första att erkänna att årets kalas inte blev ri kti gt som man hade tänkt.' Själv var han borirest och såg först sista föreställningen. Vi måste nog göra

..W"

.....

PIPPI LANGSTRUMP blev 6n publikframgång stor till glädje för, arrangörerna. De tio ,föresf;äJJningarna !avlöpte

sol och' gott väder. vilket glvetvis inverkiMIe 'på' ,den böga

publiksiffran. 3.200 per80Df"

såg årets föreställningar .järn

fört med 8.060 personer på fiorton

föreställningar

senaste,

år. Pippi själv,' Christel Linct. som, Pippj LAngst rump. Pu gjorde så vill ifrån sig' att hon blikti1lströmn irigw sopade

av många ansågs bättre än till (lock borl &l1a , 8ådana tvivel och med Ingrid Nilsson i TV- och faktum är att barnpubli versionen. De tjugotvå barnen ken drar föräldrar och äldre som medverkade gjorde en med sig. Många äld re , perso-

strålande insats -trots att det ,myckna övandet och .föreställställde ningarna därlilI säke deras ut h lh. ghet- på hårda

prov

ner, speciellt pensionärer, kom dessutom två iåitger' bara för a.tt de tyckte det, var så ro llgt.

Men'när föreställning arRegissören Uåkan .rö fors na var sItit , försäkrad, de _aIl a vivlade al dr ig å a det r . , med en mun a t det hade v ,an t riktigt at ta upp, en- arnp as om en del, säger han. J . fantastilIkt rollgt att vara ' med. Han anse att det 5verh uvude-n rand' . Det som Berte l St· . är årets p vaf ble känt, taget är et ,På ok T' or rt l et medver . g 'ort är bra och de . ' J h ' des en och annan tVivlande, utbud på teater lor barn mom ' " men VI. Inåste' ÖJ kande 'ock" s röst mot att dels ,ta, upp en den professionella sektorn. , 'ns1a , k: ansk e varva prograIDl , 'b rnpjäs och dessutom en barn • BllJ B1DAN 1.1 p jäs som spelats så mycke BU t _

•

j!-B

Tor da.gen den 22 aug. - 19i4

öSTERBOTnflSKA POSTEN/FJlI ms'ORpM l ...

i l' n l. n ? k t ": c ! ta S ; ;' iIri;t;u-;ru al' stodettll'-/ rltt'un g , la·d·J ey "tt rIngar • '

)

D FöR DET A DRA handlar det om pengar. Nu finns kanalerna och systemen uppbyggda, men pengar fördelas ,inte i den takt som skulle behövas. Det är klart att en mångdubbling av arbetsuPP$ifter' som det ungdomspolitis ka begreppet innebär, fordrar motsvarande anslagsökning , från stat och kommun. Beviljandet av anslag hänger i sin tur ihop med beslutsfattarnas Inställning till ungdoms ' arbetet och den status och image som ungdomsarbetet nu , lYCka!? skapa åt sig.

Ytterligare en faktor som kommer att, verka negativt är den - partipolitiska kampen om anslagen,' som ställer ' det partipolitiskt obl l ndna ungdom!ilarbetet utanför med proportionellt sett små anslag. Faran är att de partipoli tiska intressena går före ungdomspolitiska.

. ,FsU och l andskapsförbunden fick un efä hälften av de beräknade anslagen och, helt naturligt år detta. en stor besvikelse. 130.000 .skall sent omsider fördelas' mellan landskapsförbunden.

o ATT FöRDELNINGSPRINCIPERNA Jllåste överses är' en naturlighet. Det gamla systemet 2-2-1 (NSU SöU-Aboland) som tillämpats ett tiotal år bygger på en överenskommelse där bl.a. NSU och SÖU jämställdes. Nu har vi en speciell lagstiftning, som ger verksamhetsanslag på basen av budget och bokslut, och följaktligen måste de verkliga utgifterna vara underlag för fördelningen.

FSU-styrelsen måste konstruera fördelningsprinciper - som man kan redovisa för, som också håller. 0. S. /

Ungdomsdag enda åländska sommaraktiviteten , ungdomsför enda. sommaraktivitet yar sommar gdonlsdagen, Söm i år ägde rum i Eckerö, Signilssk""ar. Ett femtiotal un ga tillbringade en strålande D

ÅLANDS

bunds

lIOmp!ardag pi, det :rätt

karga

skäret, om })I.a. omfattar en kapellrum samt en få elobser yati0!lS&tat on, och alla före: , öIl jltt .vara nöjda med a r!ange!Wl get , - Vi har hafHyckade ung domSrlagår: 'flera Ar i rad nu" "

fter', att hela-den traditionelia " d gen var' P , utdöende ' et

tag, säger .AUF baSenFjal&r

'.Eklund"

'"'

Henry Wiklund inledde de batten om ungdomsarbetets målsättning på FSU:s' ung konferens doIl'l.Spolitiska ' Vörå. De väsentliga -målen som samhället uppställer för ung domsarbetet kan -formuleras i följande punkter: - att erbjuda förutsättning ar 'för ocn stimulera ut vecklingen av, ungdomens andliga resurser och per sonlighet; att erQjuda utbildning och erfarenheter som - tjänar som grund för förvaltning och utveckling av samhäl let; att aktivera ungdomen till konkret insats i samhälls verksamheten. För att nå dessa mål har

D VI MÅSTE helt naturligt räkna med vissa inkörnings problem och att' omedelbara kop ekvenser' inte går att utläsa så snabbt: Men det finns faktorer som ytterligare ser ut 'att fördröja genomförandet av en effektiv och total ungdomspolitisk verksamhet.

Men det gäller också för ungdomsarbetets organisatio ner att sjalva anamma den'ungdomspolitiska hel etssynen 'Och anpassa org nisationerna till den nya målsättningen.

33 PROCENT AV UNGDOMEN verkar aktivt i förelling rörelsen. Detta är dagens resultat av den, traditionella sats· ningen på ungdomens fria föreningsverksamhet framom ungdomsverksamhet i komm unal regi. konstaterade Henry Wiklund, svensk medlem i Statens ungdomsråd. Kan vi an se att' samhällets satsfling p å det fria ungdomsarbetet motsvarat förväntningarna, frågade han. "

o SA ÄR VI där då vi bör ar se konsekvenser na av ungdomslagstift ningen såväl på det lo kala , planet som för ungdomsorganisatio nerna. 'Tyvärr ,kan vi ännu inte utbrista i några större glädjeytt ringar öv r de resultat som lagstiftningen fört med sig. I en färsk undersökning framgår det att 56 procent av 13-24-åringarna är med lemmar i någon förening - idrotten och fackförenings., rörelsen medräknad - och att endast 33 proCent av den na åldersgrupp är aktivt med i någon verksamhet en \gång i månaden. Inga siffror a.tt yva.:' över.

, Först har vi problemet "ted att kunna ge ungdomsarbe , tet' den nya status som ungdomspolitiken innebär, dvs. skötseln' av den ,unga människans angelägenheter. Det gäller med andra ord att få beslutsfattare på aUa plan att ändra sin inställning till ungdomsarbetet - att förstå att 'ungdomsarbete inte enbart är fråga om fritidssysselsätt· ning, utan också berör de ungas skolning och utbildning,' sociala frågor, arbetsplacerinll sangelägenheter, bostads frågor m.m. - att omfatta den helhetssyn på ungdoms· arbetet $om det ungdoin politiska begreppet in ebär.

samhället sökt skapa goda förutsättningar för det fria ungdomsarbetet. Dessa strä vanden har bl.a. lett till den .k. organisatiOl1slagen och ökade penningmedel för verk samheten , , särskilt till de sa hälls politiskt aktiva organisa tionerna. Vi behöver en fortgående kritisk debatt om denna poli tik. 56 procent av dagens ung dom i åldern 13-24 år är an, sluten till minst en förening, men blott 33-procent 'deltar' minst en gång i månaden j nå gon förenings aktiviteter. Vi kap utan överdrift säga att en majoritet av ungdomen in te deltar i organisationslivet, trots att detta har ansetts va· ra livligt i Finland; • SE SIDAN 11

Studietiden förlängs b . F-' ac1..,.\.119 ee , ' '" for ungdomsa,r etal e t Or svens _ -

o UTBn.DNINGEN av ungdomsarbetare kommer' a om organiseras. 'Det ' är främst fråga om utbildningen av ung-, En statlig kom don;.,sekreterare och ungdomsdirektörer. mitte håller på att uppgöra en tot-alplan för bur utbild ningen skall utformail'i vårt land. I kommitten råder olika utbildningen skaU ske vid hög uppfattningar om huruvida ' skola eller pi folkakademinivå.

Vid FsUs ungdomspolitiska seminarium i, Vö'rå informe· rade Heikki S von Hertzen, medlem av utbildIiingskom mitten, om hur långt 'man kommit och vilka utbildnings. plap.er som föreligger. Kommitten har anhåll t om förlängd tid för sitt arbete till slutet av september. Man kommer knappast , ändå 'att vara färdig' inob utsatt tid. Man hoppas dock att utbild 'ningen skal! kunna komma i gång under nästa år. En av svårigheterna har va. "rit de olika uppfattn-ingar som råder om exam en' s kal! avläggas vid institutet eller på högskolenivå. Både Heikki von Hertzen och" FSUs ord föra,nde Olav Storgård, som är 'svensk medlem' 'i utbildningskommitten höll på hög skola Vid omröst,ningen i kommitten föl! rösternc--tem "mot f m: varvid kominitte ordför ndens röst,avgjorde frågan ,tiIl fö ån för 'hög . skoletan en. ' Många "kvistiga 'frågor " .-åt rs, 4 k tt 1 . om nutten har l detta' skede täJlkt sig att utbildningen "skall ut "gå' f rån"grundsköian och via gyinnasium·eller folkak demi

följas upp till högskolestu dier. Dessa skall omfatta 3 3,5 år. Examen enligt denna studiegång skall, motsvara, lägre 'kandidatexamen, samt .,ge kompetens för ungdoms och' direktörs· sekreterar tjänster i kommunerna. 'Ett annat alternativ finns också med i bilden, Det inne bär att de som går folkaka· demiIinjen bör genomgå en ett års allmän kurs innan. de kan börja sina studier vid' folk kadeinin. Därutöver skulle det ytter ligare finnas' en möjlighet för studerande som gått' ett år i gymnasil!.m att börja di rekt vid folkakaderni. Yilka folkakademier ' som, skall få rätt att handha uppdra t är inte klart.

Kommitten har sålunda än nUEln h del hinder att öY!li'· vinna innan utbildningssche mat är färdigt. Heikki von Hertzen konstaterad att ut bildningen ',borde komma igång så fort som möjligt då behovet, av 'kompetenta ung-, 'domssekreterare - och di rektörer ' kommer' att vara de närmaste störst' under fem x, åren. ; ... "" -'; -,

UNGDOMSARBETARNA -

satörer - har problem me••• �" föremål för utredning gan togs upp i Vörå kom Nu är det inte så riktigt kelt som det låter. Skulle bara ,gälla att bilda n

form av förening och s stadgar så nog skulle domsarbetarl;la snart det. Nej, situationen är att det är' fråga om en yrkesgrupp inom en minoritet. Man borde få ankring i en större enhet. finns sådana, men ingen hela yrkesgruppen kunna vara med.

organ. Dels borde man ON"W!IIII. sera- sig\ fackligt, och dels höver man en in1ofes& gE�i4 skap. Det där med menskap är enklare._Det en 'organisation Suomen N iitto dit de

tion De, svenska

betarna är välkomna

sluta sig dit. '

- SNTL håller på . att ut$in- rviceverksameht.

',!:NfFRITIDSFORUM

öSTERBOTTNlS.KA P(,

Torsdagen den 22 aug. - 1974

------- ---�----�

Il se resultat" Amatö t a r e tersemi" domsa,.b 'e vidgade perspektiven o TIP,

ett

internationellt

amatörteaterseminarium,

att

som anordnas av lATA har

i år,hållits' på ett kloster, the Abbey

Holland.

Rolduc,

Sammanlagt

s()dra

76 ungdomar från elva länder har under tiden 28. 7.-10.8. varit samlade och lärt sig. en hel del om teater, knutit nya kontakter och trivts tillsam

mans.

Från Finland var vi elva

representanter som reste ner

var för sig och småningom inom

träffades väggar.

klostrets

delar:

användes

övningar,

et indelat i

Förmiddagarna

till

stan och leta rätt på en män

niska, iaktta henne och bilda , oss 'en uppfattning om hen ne. Sedan skulle vi göra en

uppmjukande

föreställning

hela

hen

eftermjddagar'la' till grupparbeten och kväl ..

nes liv.

slappande övningar.

engelsk flicka med mig/och

Jag hade en tysk och en

larna till diskussion och av .

De första dagarna syss1a

vårt "offer" blev en gammal

de vi mest med kontaktöv

d'am som kom promenerände

övningar och det var också , grunden för lyckade. grupp Vad beträffat: ·arbeten.

för att gå fram och tala med

ningar och

koncentrations

att

arbeta

på gatan. Vi bestämde oss

henne och på så sätt få en klarare bild som grund för

vårt arbete.

Först gick den tyska flic

små

både i

och deras sätt att arbeta och

soner

höll' ,oss lite på avstånd. Samtalet gick_på tyska och

alla fem. kursledarna

och allt däremellan.

vilken grupp vi vilie arbeta.

Viktigt var att vi inte hela tiden -arbetade med . samma

tresserade

att alla fick arbeta med var

mig

list

- Damen fortsatte

gade' också .efter vägen' till . Rolduc men vi pratade' eng

och repeterades inte efteråt.

, funderad, . men beskrev vä

G upparbetena

improvisationer;

valde jag hans grupp. Vi ha-

. de ju bara möjlighet att få

en ledare så det, gällde att välja den som· man trodde bäst skulle motsvara de för

var

mest

ailtså

scen spelades upp en gång

Jag

:vARA övningar var naturiigtvis intressanta men en' speciellt, det var en iakttågelseövning som vi

tyvärr såg jag flera exem

pel på' sådana som valt all,

deles fel. Det gick heller inte

gen på sin knaggliga engels

Endast de sista dagarna för- .

ka. Hon blev nyfiken på

sökte vi oss på att kritisera,

'..

elska. Damen blev lite. kon

OS8

och frågade vilka vi var och

repetera och förbättra.

vet att jag valde rätt, men

), ..

in pro-.

menad ocl! mötte mig och den engelska flickan. Vi frå:

andra någon gå g.

på skapande. dramatik.

till Rolcuc, medan' vi

blev ganska kort.

människor utan bytte om så

var örjan

väntningar man hade.

gen

stora grupper om åtta per

Tillsammans med 16 andra

tre

kan för att fråga efter vä

Herlitz från Sverige, specia

tning problem

lmgdomsarbe re

vi ' dagsprogram

små, grupper.

"tick i uppdrag att gå ut på

grupper om tre personer och

Den ledare som mest in

Bengt

byta . gjorde i

o I öRJANS GRUPP hade

på

på basen av det bestämma i

dem

och

dagarna fick vi bekanta oss

med

Bakom

sig

grupparbeten så provade

o UNDER DE TVA första

Saxberg och, Angela Blomqvlst.

åo.gra

grupp senare.

varifrån vi kom.

ALLA

o DA HON hörde att jag kom från .Finland -blev hon. . • SE SIDAN 10

- specialutbildade administrat rer och organi

till stånd ett fast samar betsorgan. Frågan har varit

sedan senaste konferen s som· FSU ordnade. När fr,å

så värst mycket längre,. Utredningarna skall fortsätta.

. sig att FSU

hand för

denna

svensk·

svenska har avvaktat och ve

lat se hur finnarna skulle för

fara. ,Men genom att de kom

munait anställda ledarna kan, söka

facklig anslutning

via

kommunaltjänstemännens or gan bar frågan bromsats upp,

För att bilda en helt fristå

ende, facklig svensk avdelning

anser man sig vara för få.

Vid diskussionen i Vörå be

slöt man upprätthålla den ut

rednings- och samarbetsgrupp

....ffirlh ur'n) och FFC

cen

(Fin

fackföreningars central

...."-.. _..H men det finns ingen eller förening som emot alla ungdomsar,

som har funnits ett år . Den skall i samarbete med FSU se till

och

att

sköts .

åtminstone

intresse

informationsfrågorna

Samarbetsegruppen fick nu

en nåogt fastare status än den

'haft det

senaste året.

Den

knöts också fastare till .FSU och

fick ,namnet

Kommitten

för samarbets!rågor.

·Till koriimittens ordrörande

valdes ·Harry ·Stenkull, och

till

medlemmar

Vasa lrike

,Hjelt, Borgå lkm, Henry Alm, Malax,

Helmer King,

Esse

(FSN) och, Bengt Westeriund.

Pargas. Suppleanter U.ffe An

dersson,. Borgå, 'Karl-Gustav

Nykvist,Oravais, Lars-GQra.n

Sundström,. Jakobstad. är i .stort sett finskt håll. pe.· .St re Erik8$on,. V .

. och

* En Improvisation har ,ra!nt.:ö.... och örjiul I:JerH.. visar bir hOl' pil nytt. . man .kaII visa bättra . om ' ·

# .'

_' . r

. '

. '"

". . ..

•

maa

·.lIaU,·

odl fk

öSTERBOTTNISKA POsTEN/FRITIDSFORUM

fHii��;iR::Z:�d�l 'DÄR STOD JAG { TERMINALEN och väntade på "konblktmannen'" (hon var egentli gen en kvinna): Först dyker det upp en skäggig snubbe nuid, en skylt, i handen, där det stod RAULAND. "Det där är den första Skäggiga' kvinna jag sett", tänkte jåg och funde rade om man skulle gå och fråga om. "det" var fru .Veuro. Sedan"mycket snabbt, dök det upp en kvinna i sällskapet. "Ahaa", tänkte jag, "fru Veuro". Efter en kort preseJ,ltation , kom det fram att det var fru Vuohelainen istället för Veuro, som jag snackade med. Efter att ha bett om ursäkt kunde jag pusta ut 'och fick mig en plats i bussen. Sedan '\ for vi ombord, inte överbord utan ombord! stackarna har ju inga träd på Island. Att vi korn i kon takt med islänningarna be-

Nu började det besvärliga Som vi alla känner till,: "att komma in i gänget", presen

rodde på att vi åkte buss 15 km till fjällen och vi hade

tera sig osv. Det klarad man med glans tack vare de trev människorna' som var liga

på med grupparbete. Kanske några islänningar i bussen.' jag ska förklara närmare vad de andra grupperna gjorde. :rå tillbakavägen började de benövs Folkdansgruppen sjunga "och leka och" vi fÖI< knappast förklåras. De höll sökte hänga med. Sedan blev på me d folkdans. Överraskad det tvärtom. , va? När vi kom tillbaka åt vi Vad gjorde de i viseverlt den grupp man, valde och Det var en bra staden då? vara med i.' Det önskade fråga, jag har väntat länge fanns amatörteater, folkdans•. på den. I viseverkstaden trä viseverkstad och ekologi att olika från nade de sånger välja på. nordiska länder, Som ledare

med, på resan.

båten var Nllttresan på lång och besvärlIg, utan hytt bussresån Stockholm och Rauland 'ännu längre, c a 17

var framme i Vi kl. 01.00 l'okal' tid.

timmar. Rauland

Det regnade och jag hade so vit exakt 3 minuter på båten och 20 minuter i bussen un der sammanlagt 37 timmar. Skickiigt.

Vi kommer

lram

• Teatergruppen

alla mer

I amatorteatergruppen, som

och sömniga mindre eller möts av eIf' pigg och kvitt vår var Det röst. rande "värd" Anna-Grete.

jag valde, gick det, först lit på att skapa kontakt och ge menskäp

Följande morgon (egentli gen samma morgo, ,var det, väckning kl. 7.15. In i duschen

"Piki" som var en riktig fris kus. Efter resan plus några timmaTs sömn ska vi på en fjälltur,

vansinne,

tänkte

vi.

Men där hade vi fel. Det var härligt' uppe på fjällen. Att bara vandra och känna natu ren sluta sig omkring' en. Härli-ga'utsikter. Vi kokade kaffe av fjällbäcktSvatten och åt smörgåsar. Vandrade ig n och njöt. Det var fantastiskt.

Det högsta 'stället där vi var låg 1.500 in över havet.

Det var niI som Vi första gången kom (kontakt med de övriga nordborna. Speciellt islänningarna gick med kniv och ljde på något träd. Se

dan

tände

det

för

mig

a'tt

med

varandra.

Att

kunna slappna av och inte vara nervös, hörde till det vi tränade. Vi höll på oyh hop" pade OC}Lföll m.m. Vi övade

• Fjälltur

'och sedan på frukost. Under presenterades da frukosten gens program, vilket var en U s c h, tärik· dags, fjälltur. te vi alla från -Finland, utom

in vår del 'av en "stor" sak förevisades på avslut som ningsdagen. Det var en sång Som hette Ola Tveiten. Vi j

amatörteatern'

dramatiserade

de gitarrspel m.m.

•

Avloppsprov Ekologin

kanske var den

mest intressanta gruppen. De

val' ute' och promenerade i naturen, tog olika sa1l:er med sig från skogen som de ana lyserade. De tog prov på vai'

ten vid avlopp och jämförde det me d vatten fTån andra ställen. Tisdagskvällen var fri sam varo och man bekantade sig

u intresserad av att arbeta med' barn och . har Ideer och är energisk" är du den visöker.

; ngdom,

Din arbetsuppgift kommer att vara, att leda fältverk-._ samheten i 4 ungdomsföreningar. F'ör det kan vi erbju , da dig n lön y 17 eller 1.451,-/mån. Svar senast 10 sept. tIll styrelsen för Abolttnds ungdoms förbund, Sarlingatan,' 21600 Pargas, tel. 921/744520,' För frågnirigar om tjänsten besvaraS av förbundsordförande' Per Vilander, tel. 925/7621 eller 'av" omb dsmlm Bengt Vesterlund, tel. 921/744520 eller 925/4140.'

grupper. På, eftermiddagen fick man byta grupp· om man ville. På' kvällen hade vise sångkväll. sin verkstaden

Mycket gemytligt. Vi hoppar över till freda 'gen. Dagsprogrammet var Ii-

•

riktigt ivrig. "Oh, f om Fin utropade' bon och land !" att hon började. förklara kände till vårt land trots att hon aldrig varit här. Hon berättade att det finns mån ga .finska sjömän i Holland, speciellt i Rotterdam. Hon brukar ofta resa till den sta "Finnish be'söka den och Det var Sailors; Bazaar".

I grupperna hade vi gene-

O TIDEN i Holland var' för mig oerhört lärorik; Att få delta i' en kurs utomlands betyder atf 'man få vidare perspektiv, dessutom är det att få träffa' stimulerande gelikar från andra nationer. Nästa år kommer, TIP att anordnas antingen i Jugosla vien eller Finland. . BRIT A NYGARD

något speciellt nied finska sjömän och Finland, påstod honr Trots att hon var ca 70år hoppades hon aU' hon nå gon gt!ng skulle få se Fin land. ..:... Då vi skildes åt kra made hon om oss och önska de oss lycka till. Om hennes visade hjärt berodde på Finland. lighet elter viljan att prata engelska återstår att fundera på;..' jag för min del håller ,på det första. I alla fall så hjälpte , damen i fråga oss mer· i:tn väntat med vår, övning, vår föreställning ,byggde på rik tiga uppgifter om en männi skas liv.

O NÄSTS1STA kvällen vi var på...) Rolduc hade Vår grupp en presentation av det vi sysslat med under de två' veckorna. Det var ingen (ö restäIlning. Enbart ett till

'Eftermiddagen l]) hade vi ledig och på kvällen

ralrepetition.

var det den stora avslutning: var delvis Programmet en.

samarbete grupperna emellan. Vi framförde bl.a. egna dra· matis ringar av trollrnor och de 11 trollungarna, en ktigfl skildring, Ola Tveiten och en cirkusföreställning.

timmar i Stockholm en sön Vi eftermiddag, usch, dag '''väkisin'' försökte sria,cka med Tuula Veuro, men nej, vi ska: fara nu sa hon. Vi fick ordentliga förklaringar.

inga

På .hemvägen när vi stannade kadant som på torsdagen. På i Karlskoga i Svedala, så rå intressant. kvällen var det höra att hon någon kade Varje land skulle ha ett prO-, ringde till Stockholm till en ' gram, som var typiskt , för ' kompi280m hon hade där. Vad landet. Alla länder hade olika är det för en ledare som tän lekar och sånger m.m. Nu satt 'ker på sig själv och inte ett man och räknade timmarna , de' fan dyft på anl'\ra. Vi" h!! innan man skulle fara. Inte tastiskt roligt och ville vara" för att vi ville fara! länge som möjligt där. så Det Lördagen var inne,\'! insåg Alltså 'ännu 5 timmar. för att vi snart skplle fa aU vädr.et.bara blev vackrare.

fälle för de andra grupperna att se hur vi arbetade. '

• AMATlJkTEATER

;1-

Abolands ungdomsförbund r. f. lediganslår tjänsten som un$domsledare-fältarbetare i Pargasnejden . att ·tillträdas snarast möjligt eller enligt i?verenskommelse.

,..

den kända norska de hade vissångaren Sven Hauge, Det ta betydde att de förstås öva

11i1 ••••• UllflllIlIlIlIlllIlIlIIlIlllIIlIllIlI

dansade folkdapsarna den, den och viseverkstaden sjöng slapp den.' Ekologigruppen med varandra. Detta utnytt lättast undan. De fick vara, ,jades flitigt. Det verka de som pubHk. om finnarna och islänningar Rå höll program Detta na korn bäst överens. laila ganska länge. ,När det var • Lek och dans fall var jag mest intresserad , över och vi dansade och hade J av dem. roligt, så såg jag chauffören avslutades Måndag kväll man börrjade onsdag På vår. Jag tänkte att va tidigt med presentation, sång, lek som vanligt med frukost ef han är i farten, vi ska ;u och dans. Både folkdans och ter att ha ,tagit sig en mor , inte fara förrän klocka.n 3 modern dans. Denna dag var gondusch. Så var det dags ler 4 på natten. den' atisolut trevligaste. När för naturstigen. Den gick ut de (= de övriga utom finnar· på att man gick efter en ut • Tidig avfärd na) började 'leka och dansa, märkt stig där det ,fanns stod vi först där 'och tänkte kontroller med frågar, vilka Jag gick och frågade ho ' "va -Mijligt'!-" Men efter en Tyvärr man skulle besvara. nom och han sade att vi ska stund började' vi inse att-, det var frågorna för enkla, så det' fara riu om en timme, alltså är egentligen ganska skojigt. blev omöjligt att utse någon 23.30. Med en snabb mateIllll Vi for med och had'e jätte vinnare. I övrigt var program uträkning så, kom jag tisk skojigt. Man släppte sig, lös, met likadant-som på 'ti afram till att vi skulle våra i -något som man ' gen. , släppte fram , Stockholm kl. 16.00. Vi blev i>å torsdagen hade vi först chocker ade över detta. båten egna våra grupparbete i gick ju först (kl. 22.00 Selt

Ungdomsledare Är

släppa fram, vågar aldrig nämligen det man egentligen är. Det var {antastil:!kt. På tisdagen höll vi aUts!

Torsdagen den 2% aug. - 19i4

hade betytt mycket för oss. Men det gick som det gick.

Innan detta hade vi jätte-

ÅUF·, revyer TY-filmas? Studieverksamheten blir rätt' intensiv inom Alands of i hÖst.' En juniorledar kurs skall komma till siåDd under ledning' av verksam hetsledare Irigela Korpinea. som varit på förberedande seminarier , för ändamåJ et. Vidare skall en bokförings kurs hållas i samarhete med medborgarinstitutet i Ma riehamn, och anledning är givetvis' den nya bokfö ringslagen. o

Ett annat projekt . böst är. evel,!tueII tv-filmning . inslag i tidigan del en A U F-revyer.

skojigt men när vi fick på att vi, ska fara. nu så vi rent chockerade. Vl

feelingen förs ummade, svann Qch vi blev till förbannade. Tysta och dy

började vi gå efter kappsär Förbannad som . sölade jag i pro och kom som sista man ut

karna. var så

bussen.

Att skiljas fran dessa v . ner var nästan omöjligt. Dzt kändes som man vore död:r dömd när man gick mot b sen. Vi visste att vi knap skulle ses mera osv. Det underlig en 'verkligt

ning. Just iiman jag slänga in b'agaget kom eD islänningarna, en kille råkade, heta S också och och sa adjö mig. Detta val' droppen fick bägaren att rinna -

Jag vet inte hur må9ga kramade och kysste. -Det fantastiskt. Jag steg in i s.en med tunga steg. Satte ned och' tittade ut.. Alla

och vinkade, vi vinkade baka. Bussen for iväg. Vi kade så länge tills mörkret slöt sig kring bussen. Vi

oss ned och man kunde snyftningar. Hälften av . grät eller hade tårar i· nen. Det är omöjligt att skriva avfärden därifrån. var fantastisk. Den natten sov jag 2 mar i bussen. Vi korn m rilttigt

till

Stockholm

16.00. Vi var trötta och

inget att göra. Det var ligt. Men vi hade-.RaulaDd tankarna precis. sorn- nu 3 kor efteråt.

S t e f a n F a g e rhol ngdomsgiIlet i AbQ

)

Torsdagen den 22 aug. - 1974

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Kerstin Ekman:

- <

gen oc}:l St andens tex!..l'å ett annat sätt.

och passiva f!ämnder

Det finns också de som an ser att vi skall hålla- paus ett år, som vill satsa på Anval

oroar ungdomsrådet -..,; DET FINN$ "ORTFA ANDE

kommunala ungdoms nånlliåe'r T Slim ä,r , passiv" .DCh j nte gjort någonting för att t.ex. rst1n 'E.iQnau, fö_ re r3 f ' b\1;;"fi stäildr rå"f :"sad'6 ga-hde vid. un(letvisningsmini steriet, när hon.i, nformerade om a.ktiiella" laii'stiftningsfrå gor vid konferensen för ung - i ' " , " -, d msarbetare IVörå. svenska österbotten är I det visserligen endast I\askö och Korsnäs som inte har nå- gon sekreterare. I Korsnäs, håller för övrigt någonting på att ske. Men inom vissa kom . muner i Nyland har ing nting gjorts. Även på finskt håll är

det otillfredsställande. Många kommunala ungdomsnämnder är passiva. En annan sak som bekym rar_ Kerstin Ekman är att en del av de ungdomssekreterare som anställts inte är kompe

att fattas om hyresbidragen för kommunernas egna verk· Frågan samhetsutrymmen. har varit föremål för 9tred ning. Bidragen'kommer'då att utbet!llas retroaktivt ända fr.o.m. 1972. ,De slutliga un·' der töden för 1973 kommer också att' fastställas inom· _

kort. Slut1fgen uttalade Kerstil,l Ekman ungdomsrådets och sin egen" tillfredsställelse över att FSU ordnar konferenser av det slag som hölls i Vörå De 'är ett utomordentligt fo rum för ömsesidig informa tion samt ger möjlighet till utbyte av erfarenheter. Det är bra att äV(ln o ganisatio nernas folk är med och disku terar tillsammans med kom m.unernas ungdomssekretera re. Viktigt också att folk från. organisatio'nernas cen· tralkanslier får kontakt" med problemen på fältet. - Det är viktigt att de svenska- ungdomsarbetarna i vårt Illnd inte isolerar sig utan håller kontakt med mot svarande finskspråkiga 'och följer med vad som sker på

tenta. Orsaken är dels att de'

som deltagit i den undantags och kompletteringsutbildning som ordnats inte gjort sina

avhandlingar klara.1 Del!" har det också anställts personer. som sekreterare som saknar den stipulerade utbildningen. Det' finns chanser att få dis pens för innehavande av sek·

reterartjänst men i så fall skall det ansökas. Statens ungdomsråd kommer inom ' kort att stöta på ungdoms Jlämnderna l' denna fråga. Som bäst håller vi i statens ungdomsråd på att utarbeta en ändring av en förordning

"IIIII"IIIIII'IIIIIIIIIIIII 1I1111111111

• SOMMARENS

Inkompetenta ledare

på Stundats i stället. Då. får folk komma och gå som de vill,se på hantverkarna,fast gå i rökbastun, barnen får kika med häst och se film. Maten fil�ns där och publiken får själva sö_ka ;;ig till bords när det passar. Vi hade 1.300

. personer på i ilr� Anval. .'Arets .kal!tS-f§resfällnihgar .

g-å 'ekonomiskt Ihop. Svenska kulturfonden har 'gett 2.000 mk och Korsholms kommun 2.500 mk. Utan de bidragen 'hade det blivit knappt. I var je fall hade vi inte haft nA got startkapital till nästa år. •

Drygt. t.usen såg Kapellanen Drygt tusen personer. har sett två ordinarie och en förhandsvisning av ,Kapells nen i Esse.- Två onsdagsfö restäIlningar har helt reg nai bort. En föreställning J

till planeras.

•

t t

-TV filnien- om Maja ,

lockar ålänningarna I

D HöSTENS STORA pro jekt för' Alands ungdoms förbund är tv fi1mningelJ av vårdöförfattarinnan Anni Blomqvists skärgårdsepos om Maja och Janne på Stormskäret. Regissören Ake

Lind lut har tillsammans med AUF:s teaterkonsulent Paul Lindman Ilgpat en sto del av den senaste åt at t åka runt i landskapet och . leta efter lämpliga inspel ningsmiljöer. Klart är att en del av det dramatiska skeendet komme,r att inspe_ fas- på Väderskär i. Vårdö norra skärgård" förebild till böckernas Storskäret.i DRYGT hundrafemtio in-

tresserade ålänningar har !ämnat in sina pOl:trätt till Paul Lindman, för att even tuellt få en liten roll i, film ningen. 'Ännu är det dock_ inget klart med rollfördel ningen, och någon gång i\. oktober har inspelningsled I ningen aviserat avslöjandet av vem som får de åtråvär-... da men krävande huvudrol lerna. Allmänt rälulas det dock med att åländska ama_ törskådespelare skall fylla hela 'rollistan, -eftersom det genuint åländska i dialekt bör kqmma fram. Janne och Maja med hård helsing forsiska verkar inte attrak tivt:

vackert väder räknar han..med storpublik. - Eftersom det är små kost

nader för Kapellanen kommer det att bli behållning fast man inte fått några bidrag

•

Över 11.000 på ·Raseborg - Vi är nÖjda med publik anslutningen - 11.500 per soner, säger Nils l\lalmberg, boss för Raseborgsspelen. Trots att det regnade under väldigt många föreställnin gar. 'Vi hade oerhört dåligt väder. Totalt spelades Soo kenskomakarna 17 gånger .

Av de tio första före· ställningarna regnade det un· der sex, fortsätter Malmberg. _

Arets publiksiffra kommer in te UPP" till fjolårets ca 15.000

åskådare. Men nöjda är man .. d'19h e· med hänsyn nI omsta.n

terna., Raseporgsspelen har en på 60.000 mk. statsgaranti Kommunerna, främst Karis och Ekenäs, har gett 7.000 mk

2.000 mk. Någon överblick,av hur det gått ekonomiskt har man inte ännu. En väldig skuld· på läktaren har man

dock från senaste år .

Esse hembygdssällskap har från något (h åll, konstaterar· inte haft så bra tur med väd- _ Borgmästars. Men det behö.vs ret som de flesta av sommar för fortsatt utbyggnad vid teatrarna haft. De övriga har Fornstugan. Också förberedel . i stort sett kunnat genomfö serna för nästa sommars sto ra de föreställningar som pla ra begivenhet - brännandet nerats. Premiären i Esse stör av tjärdalen - kräver vissa före des av regnet och två ekonomiska satsningar. t ställningar har man tvingats Hur det blir med nästa inställa. sommars teater i Esse vill Trots detta är man mycket Borgmästars inte lova någon nöjd i Esse. Intresset för Ka ting. Allt"beror pÄ om Ragnar pellanen }tar varit stort. Nu Finnäs orkar skriva ocb.... öva på söndag kanske man försö in någonting. De medverkan ker en tredje gång tror JOllas de ställer nog upp, tror_ han. det blir Om Borgmästars.

finskt håll, konstaterade som skulle leda till att ung domsrådet skulle utses direkt· Kerstin Ekman till slut. aV- regeringen. Som det nu är ------ -----utses rådet av undervisnings 'III IIII II n 11111111111111111111111111111 11111' Detta är ett fenomen som ministeriet och kan handha angripas - ..i- konkret måste • STAT OCH endast de frågor om lyder handling och icke med vackra under detta.' fraser om maktspridning och De anförda siffrorna är inte Syftet med äridringen av decentralisering. direkt upj>muntrande. Sats· förordningen är att .ungdoms Många . ungdomsförening r .ningen på det fria ung4.omsar· rådet skulle kunna börja är alltför inåtvända, De me(l betet måste dock" fortsätta. På allmänna ung syssla med verkande har utbyte av verk grund av de mål vi formulerat domspolitiska frågor som samheten, samtidigt som för för verksamheten måste vi ' f" t.ex. sysselsättnings-, bo eningen knappast syns utåt terlysa en uppryckning i/-för pla.ne stadsproduktions-, och snart övergår till att bli eningarna. Att dirigera' mera rings-, sociala och utbild· en pensionärsklubb. materiella resurser till för ningsfrågor. Detta är också i Det krävs mycket fantasi eningarna förefaller att ge en överensstämmelse med den och· utåtriktad verksamhet för ' viss om blott begränsad ut nya .ungdomslagstiftningen. att underhålla och förnya en delning. Det krävs många Frågor i anslutning till ung ungdomsförening. Låt ålders· andra förutsättningar för att samman domsnämndernas gränserna 1.-24 år i den nya ungdomens föreningsaktivitet sättning samt förekomsten av organisationsjagen blI en utskall utvecklas. jäv diskuterades efter Kerstin maning. Det är svårt att ge generel Ekmans information. Dessa Wikhind efterlyste vidare ett . la botemedeL för de passiva frågor har varit anledning till utökat samarbete mellan olika föreningarna. ,Några. iaktta de flesta besvären mot. tolk organisationer. Tanken att gelser kan man dock göra, ningen --av iagarna. Kerstin låta ungdomsföreningar allt _ Planeringen och den inter Ekman framhöll att det bör· mera komma till tals i skolor, . na demokratin är ibland ifrå· jar strömma så mycket peng· medborgarinstitut .osv. fänn gasatt. Medlemmarna passive ar via ungdomsnämnderna att starkt understöd fdebatten. ' ras och -ledningen består av man inom kommunerna börjar Vidare efterlystes också en ett fåtal personer som gör räkna dem som s.k. hårda större dirigering av de kom upp om föreningens angelä nämnder dit det gäller att pla munala verksamhetsanlagen genhete,t sinsemellan. Man cera erfarna och sliPade men till de verkligt aktiva ung· kan ibland observer_a en räds kanske även kompromissvilli domsföreningarna och till för la för att låta nya krafter ga personer. Särskilt stödet eningar som visat expansions komma fram. Man litar inte till ungdomsorganisationerna kraft. . \ på de -yngre. via . kommu·nernas 'ungd ms De kommunala un-gdoms nämnder haF ökat kraftigt, Koncentrationen av 'upp nämndernas roll . sem ung sade Kerstin Ekman. drag - föreningsmakt - på dömspolitiska planeringsor Beslut kommer inom kort ett fåtal är iJlte helt ovanligt. gan måste stärkas. 'Den ung '_

Fortsättning skall det bli, tror Malmberg,_ även om ing enting är beslutat ä'nnu. Det finns ett uppriktigt och starItt fortsätta, säger behov att han. En författare som yiIl -. vara anonym håller på att skriva någonting fr n Rase bQrg tinder 1500-talet avs. Gustav Vasas tid.

Personligen skulle jag vara intresserad av att fram en finlandssvensk folk musikal. Det finns- så mycket

finlandssvensk m'usik och det finns ett behov. Vi borde få ett finlandssvenskt Värmlän ningarna, fastslår, Nils alm· berg.

Mannersiröm Älands första ungdomssekreterare D ALANDS FöRSTA ung domssekreterare har tillträtt sin.post i Finström,där FUF

'ordföranden, merkanten " 'Jan Mannerstrom bland tre sö kande utsAgs till innehavare av denna tjänst. Genom att på detta vis bli en "avlönad hoppas Jan uf-ordförande" Mannerström kunna få ytter ligare' fart på kommunens för rätt. livaktig3 närvarande ungdomsfören41g.

Inom de andra _åländska kommunerna har ungdoms sekreterarposterna' tills)'idare inte blivit besatta. 'Marie kulturfonden· , ska sven och hamns stad håller 'ren för närvarlj.nde på med att sljppa undan tillsättandet av en spe domspoJitiska planeringen går ciell ungdomsnämnd,med mo ut på att i kommuneris bo tivetingen att dess uppgifter stads-, social-, utbildnings och ,arbet&kr:a1;.tspolitik. siir; k.an handh.as, av . !i.en. "b tipt skilt beakta ungdomens situa liga fritidsnamnden. Från tion och behov. Här krävs ett l,andskapsmyndighet-ernas sida utbyggt och a}{tivt san;tarbete har man dock betonat vikten av at t en ungdomsnämnd tili mellan den kommunala ung domsnämnden och övrig för-, sätts, bl.a. med .tan}{e på valtningsgrenar i kommunen. framtida . öiar"ägsmöjligh'eter.

. ..

öSTERBOTTNISKA

12 "

Torsdagen dim 22 aug.

POSTEN

1974

I)rygt sj tusen såg Revi rn på Lurens LURENS

S6MMARTEATER, där östra Nylands ungdoms

förbund i år uppförde Revisorn, har i dagarna avslutat sin spelsäs'ong.

Drygt

7.000 personer har

g ot publikrekord är det inte men bättre

vad

mycket

publiksiffran

uppskattad

Pjäsen

har

med

tidigt

motsvarat

för det kan vara sv.årigheter att två år i följd få-'så många

medverkaned ,.engagerade.

övn:ng:lfna:

flom

Lurens

J;i t . håller pä mpd

tur

räkenf<kar"''''''l cfir att se hur det

kan

hel:!

! gen

p'r intp

man

gått ihop.

'1 m

Ännu hur .ilet han tror att

orsak

kanske

blir

vädret

till

att

varit

det

inte

en * "Jytä" blev regn.

lagt 17 gånger uppfördes Re visorn,

någon

-..;

extra/' föreställ

, ning gavs.

Elva. ,på läger i Jakohstad· Den 12-14 augusti hölls lä för .jalwbstadsungdom • åldern

Nytt läsår vidtar den 2 sept. kL

18 i

Nya' elever

Vasa

år

10-15

på

Stor

sand i Jakobstad. Av de som

(3·årig mellanskola och 3·årigt gymnasium)

anmält sig till lägret anlän de endast elva när dagen D

svenska

var inne. Men trots det' lilla

kan _anmäla sig

antalet deltagare blev lägret

]personligen eller per tel. 12416 dagligen kL 10-12.

en tre\l.lig tillställning förs å väl

ARVO SALONEN, .rektor.

deltagare

Första

som

ledare.

dagen inleddes' med

bollspel av olika slag, simning,'

kontaktlekar T öts

första

jande intressanta kurser :

gon,

•

ÅR

VI BETONAR, ATT SKOLAN AVEN SKOLA,

INGEN

ÅLDERSGRÄNS

ÅR

MINIMIALDER

EN VUXEN

UPPÅT

FINNES.

FYLLDA 16 ÅR UNDER DETTA

KALENDERÅR. Skolan vidtager lien 16 september kl. 15 med inskriptions- . högtid.

skolan är c: a 1.000,

Totalkostnaderna för

per

termin. Goda möjligheter att erhålla studiebidrag och lån finnes. . Ansökningshandlingarna

bör

insändas

före

utgången

augusti månad till undertecknad trektor. De bör åtföljas av ämbetsbetyg, tub.intYg och senaste betygs:8-vskriftE!t._ Som

vändas.

anmälningsblankett kan kupongen nedan

•

. .

... . . .

. .

med .Iekar,

simunder

speciella

tillfälle

själva

ledare.

Sista dagen skildes deltagar med högljudda löften, att mmar ell r återk.omma nästa na

o SEDAN den första juli har

Alands

heltidsanställd verksamhetsledare kan Ingela Korpin n, och därmeJl

har

akuta problem fått en lösning. verksamehtsledaren

ungdomsförbund

2l-åriga

houtsl.ärsflic

detta

Tillsvidare

sedan har

lällge

den

nya

mest ägnat sig åt· att ska.pa kontakh'r

inom den åländska ungdomsrörelsen, eftersom hon .vid sitt

tillträde i stort sett var' pbekant med alla uf-funktionärer i lamfskapet. Egentligen

får

man

inom

lig

e!farenhet

av den

ÅUF vara.glada över att man

landssvenska

tersom den från SÖFF nydi·

at t sätta sig in i.

ren

nya

fick

Ingela

mitterade

hade

sin

ef· - sen,

tjänst,

ungdomssekretera

två' olika

tjänster

fin

ungdomsrörel varför det .finns en dal

Bland

föresatser den

vetrksamhetsledaren

!ltt välja emellan. Dels fanns

nämnt finns bl.a. att i

möj

på

ungdomsföreningarna så

mY'!

då

verksamhetsledarsysslan

som

Åland

och

dels

tjänsten

ungdomssekreterare

herrlkomrr(unen Houtskär. Ingela

Korpinen

är

som

sagt ännu så ny på sin post

att några konkreta planer för

förbundets närmaste tid inte föreligger.

Hon

har

heller

egentligen inte. någon p.erson

ligaste mån bistå de mindre ket hon kan. Själv skärgårds

flicka hys.er

speciell

hon givetvis en

förkärlek'

till

.<ä:r ju i allmänhet för en tynandt> till varo med undantag fel' smärre blomstring. sommar tid. gårdsföreningarna, vilka

Skolorna på, Korsholm

kanske redan i vinter om ett BöR J AR DEN 8 OKTOBER vinterläger ordnas. Nya kon o Husmodersskolan, helårskurs som även ger-goda meriter' tör vi rfa nya· takter hade knutits,

på hushållets, barnavårdens och sjukvårdens o renheter har gjorts och minnet dareutbildning ' av lägret på Storsand var ett råden. men ett trevligt O Vä rdinneskoian , 6 mån. vinterkurs. Utvidgad l!ndervisning i mat minne blett

sådant.

lagning, hemvård och handarbete.

O Lantmannaskolan;, 6 män. ..vinterkurs för blivande jordbrukare. O Jordbruksskolan,2-årig utbildning för tjänster Inom lantbruks företag, för jordbrukare som önskar längre ut9ildning. Förskola för blivande agrologer.

O Lantbrukstekniska skolan, 2-ärig utbildning för blivande repara.

törer och servicemän, god grund för vidare teknisk utbildning.

O PälsdjursskQl an , ca 6 månaders kurs jämte 5 månaders praktik

Närmare upplysningar jämte ansökningsblankett finns i skolornas

Tel. 911/6923 Hangö.

- ........

de sig

l erksa;mhetsledare·

(börjar 6· januari "975)

Arne Lumme, rektor; 10900 Hangö, Rådmansg. 8

.......

gav

, t flera trevliga. program ordna snuttar för att underhålla sina

praktisk finska m ; m.·'

kunskap samt teologisk etik. Bibelstudier anordnas.

för.flöt

detta

3. A L L M Å N N·A L I N J E N bjuder pä sakkunnig. under vis ing i hemslöjd och handarbete, sång och musik samt

gatorisk (1.ch dominerar. VI föreläser i .troslära och bibel-'

'";ntuslastiska

kvällen med "beach -disko", som tyvärr avbröts på grund av regnet. Deltagarna hade för

IIjstoria.

IS. K R l S T E N D O M S U N D E R V l S N I N GE N är obli

den

delta

visning osv --2ch avslutades på

2. U - L A N D S L l N J E N fortsätter också i är. Fackmän föreläser 1 bl.a. u-landssociologi, politologl och religions

sprAk och 'naturvetenskapliga ämnen.

åska

de sig llngt in i skogen. Dage:l

straff- ocl:l. civilrätt.

förmedlar fördjupade .kunskaper' i

och

sprutade

ut på naturstigen som slingra .

il U R l D l S K A L l N il E Som en a folkhögskola Ilar vien juridisk linje med undervisning I varm!lnsjuridik och

t. S T U D l E L I N J E N

/regn

patten

korovgrill

garna av energi' följaride mor

Evangeliska folkhögskolan i Hangö har läsåret 1974-75 töl

'en grundkurs I

och

ning i solnedgången.

Ännu en chans för Dig -all sludera! 'i.

ItMlnd av

',i ela åländsk

ger

Vasa Svenska 'Aftonläroverk

lyceum, Skolhusgatan 31.

.sanden när solen går ner. Tyvärr blev den trevliga till stäUnJngen avbruten

något publikrekord. Samman

Revisorn,

sig för någon pjäs nästa år, det

der.

ket 'glada över'- Dock kan det

ostadiga

öNUF har ännu inte beslutat men

Trots

l I

görerna naturligtvis är myc

Sammanlagt ett ;-)O·tal spe·

vädret.

sommaren . har. det

inte regnat under en enda fö

gen av' pjäsen

medverkade

med

mesta

reställning, . något som arran

vi kan vara nöjda med utgå:!·

lare

har fQr det

regniga

säg'l

men

till' det

pJas med litet färre' spelare,

Kassören Lennart L1: :t1!"d berätlar att

hall

Lur.ens,

ändå

på Lurens.

viritras började

IiÖr

beträffar. Revisorn har varit en

pjäs

fÖl\väntningar ÖNUF hade då

man

besökt

det

. . . . .

..:

kryss för prospekt som erhålles genom att insända annonsen (sätt _ .

önskad skolå .

Till rektorn för Evan. folkhögskolan i Hangö Vndertecknad anhåller härmed om elevplats vI.! Eder skola.

Namn:' •

...-. -

. ... ...... . . . . . . .

Adress:

. ... .

...

.. . .- .

• • • • • • • "• • • • • • • o_o . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . .

• • • • o-o • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 0. 0 • • • • • • 0_0 • • • .-

till

orsholms skOlor,

65S8O Vasa sa·

Ö,S T E

Torsdagen den 22 aug. -197·1

OTTN IS K A

P ()

T " ,.

. 111II11II1111111111111111111111U1111111IIIIIIIIIItI111111IIIlIillllllllHlH11111111111111111111111111111.11111IIIIII111111I till IIIII1IIIIIU 111111"""1111i t 1IIIIIi Iii Iii 111111111111iIIIIIIIUIIIIIIIIII' iii III iiiIIIi11111111111111111111111111

Varannan folkhögskDla försvinner - sjutton bör.gå sau;man till ·ritta ;

;

ETT FöRSLAG till åtgärder på lång sikt - en samman·· slagning av 17 folkhögskolo r till åtta - och ett tolvpunkfs diskuterades" ivrigt när program för, omedelbar hand ling Finlands svenska folkhögsko )förening höll fortbildning för folkhögsko ärarna i Nykarl eby förr veckan. En a.\lmän resolution l>aserar på tovpun ktsprogrammet samt två, !län " vändelser., dels till undervis ningsminister Marjatta Väänä nen och dels tm Fin lands sv enska folkting blev det konkre ta resultatet av konfer;m en, - som avslutades med årsmötet ' på fredagen.

Det blev förvånansvärt lite diskussion kring sammanslag· ningsplanen, som en arbets grupp bestående av Rainer Johansson, Bengt Backman, Gottfrid Siren och Gustav Björkstrand gjort upp. Om det sedan berodde på att för eningen ju faktiskt inte' har så mycket att säga till om i dEm saken -det är ju respek tive skolas direktion som be sluter om dess framtid - el ler om man redan för några år sedan när frågan var uppe till diskussion sade det som är ( att sägas. I alla fall får väl "brandfacklan" som gruppen själv kallade sin, plan ses som ett led i något man kunde kaila mognadsprocess. Man måste vänja sig vid tanken.

folkhögskola och Abolands folkhögskola i Pargas fort· sätter som självstäridiga sko· lor. Man var lite rädda för <tU ge offentlighet åt samman· och slagningsdiskussionen från gruppens sida betonaaes att dethär ju inte är något som skall ske nu utan bör ses som en spekulation på lång sikt. Så långt alltså planen på lång sikt, men vad kan då omedelbart göras. för folkhög· skolans utveckling? • En 'större satsning på vuxenundervisning förutsä.t,. . ter ett minskat antal vecko timmar per studerande. Nu är. antalet veckotimmar 30

Speciellt motbjudande fann många förslaget till samman slagning av Fria: kristliga folkhögskolan, Kronoby folk högskola och Kristliga folk högskolan i Nykarleby till en skolenhet i Nykarleby vara. Gruppen J;låstod inte heller Il.tt det var ett bra förslag. Dels skulle det ju inte bli kvar nå· gon kulturell folkhögskola i österbotten om Kronoby för svinner eftersom förslaget tlt gick från att Vörå klassas upp till idrottsinstitut och Lappfjärd folkhögskola sam manslås med SöFF i Närpes. De båda evangeliska folk högskolorna skulle fortsät,ta

som en i Vasa, Kuggom upp går· i Borgå folkakaderni, H utskär blir första årskurs till Lärkkulla; Finns och· Västra Nylands folkhögskola skulle vara ett medan', Ålands

* Kollegial sllmJa och glada miner bland folkhögskollärarna trot. aDvaret I dIskusstonerna. • soffaft en trio från SöFF, fr.v. Maj-Len Jakobsson, Trygve ErIkson och Vila LaunoDen,' bakom dem folk högskolföreningens omvalde ordförande RaJner Johansson folkakad emln I Borga\. • Kortkursernas elevantal bör få medräknas i elev

statistiken så at t ett litet Det höjdes hö ter mot en antal studerande i grund kur n kan kompenseras av .nedbantning av veckotimmar na. Ett av motiven var 3tt kortkurseleverna. man då kommer in på afton Dock läroverkens område. Denhär punkten diskutera finns det ju bara två afton des också livligt och man pe läroverk i Svenskfinland, vil· kade på möjligheterna att an ket också framhölls. lita timlärare utifrån -kan Många hi)]). emellertid med ske från andra folkhögskolor om att en minskning bör ske - och att samarbeta med or med tanke på de stora grup ganisationer, som står för per av bl.a. hemmafruar, för elev..rekryteringen. Det finns värvsarbetande och personer ypperliga möjligheter som som hamnat i utblIdningsklyf borde tas till vara. Kortkur tan mellan den gamla .och den . ser på vmtern· medför pro nya skolan, som inte kan äg blem så till ·vida att mIlD inte na sig åt skolgång 30 timm, ar 'har utrymmen i fonn av t.ex. per vecka. Kan folkhögskolan kursgårdar. öppnaS för dessa ·öppnas för folkhögskolan helt nya möj • En' ny lösningsrnodelI i med ligheter helt' i linje stället för kvotsystemet när Grundtvigs ' ide om en kultur det gäller undervisnings som uppstiger ur folkets led, timmarna i de svenska folk

högskolorna.

ETELÄ-POHJANMAAN OPISTO

pensförfarande inte ha.

Någon

vin

dis

man

Här är det skolstyrelsens cirkulär nr 2102 om undervis ningens omfattning i folkhög Perusoppijakso alkaa 2. 9. 1974.. skolorna som avses. Man vill Monipuolinen opetusohjelma ja laaja ainevalikoima, mm. i de direktiven binda antalet oppikoulun oppimääriä ja moniin jatko-oppilaitoksiin oh undervisningstimmar 'vid elev -jaavaa opetusta. veckotimmarna, vilket skulle Hakemukset ja tiedustelut: vara ödesdigert för många Etelä.--Pohjanmaan Opisto, 00800 Ilmajoki, puh. 964/56047 mindre skolor. Med minimian \ talet elever, 25, skulle man enligt den kvoten komma upp i knappt 70 veckoti r och f'bma fortfarande på studleiinjerna tör bilmekaniker, alJmänverk eftersom en' skola, hur litet stad8teknlk, maskinbearbetn g-montering, svetsnlng-, plåtbe rbet-,' antal elever den äjlJ har te ning och Inom grundkursen för föreståndare tör storhuahlll (m l _ ha minst fyra lärare plus rek . lanskol d) vid ö8terb0tt D8 OentralyrkeeIJkola. tor och då lärares undervis

KANSANOPISTO JA KANSANKORKEAKOULU

LEDIGA ELEVPLATSER

Personlig

an pI. skolan, Wolffakavägen 29 Brändö;.vasa. För-'

trågningar kan gör

per telefon Vasa 241

22 dagUgen.

---mngsskylC;\ighet per ;V..ee1Ql ir fastställd kan ingen kiarå sig under . 100- timmar. Därtin kommer · att maD.:ocJuJå,, ö. ,

ver timlärare,. spridit förskräckelse bland Avdelningschef Lasse Hoff folkhÖgsko!folket - man an., man från skolstyrelsen var . er att qet visserligen inte med första dagen och förkla strider mot lagens bokstav, rade att kvotsystemet införtS men väl mot de!'s anda och eftersom man - inom folkhög det tänker man påpeka för skolorna inte har hågra nor· undervisningsministern. Till mer för lärarantalet, bl.a. när· delegationen 80m uppvaktar nya tjänster skall inrättas, hoppas man också få räkna den finska föreningen. I hän och att. det hela är en kost vändelsen påtalas också nadsfråga. Han försäkrade skärpningen. när det gäller in också att inga lärare på tagningen av elever till folk., svenskt håll kommer att för akademi.. lora sina tjänster på grund av detta cirkulär' - överhuvud-, • Folkhögskolan bör fA. en taget kommer ingenting att representant med i Wa.hl ändras detta läsår.· • BE BIDAN 15 Cirkuläret har i alla fall

LAPPFJÄRDS FOLKHÖGSKOLA Ett år vid Lappfjärds folkhögskola utgör en bra ut gångspunkt för 'vidare skolning och studier vid olika yr. kesutbildande ljiroinrättningl;l.r. Den kan bl.a. rekommen deras för Dig som efter fullgjord läroplikt vaknat till insikt om att vidare skolning och utbildning vore på sin plats. P';1 som är född före 31. 12. 1958. är välkommen. Skolan arbetar med följande linjer: VARDLINJEN yrkesorienterande studielinje STUDIELINJEN tar fasta på vidare teoretiska studier- ALLMÄNNA LINJEN ger goda möjligheter till praktisk inriktning, yr.kesinriktning ., SPECIALLINJEN FÖR FINSKSPRÅKIGA ELEVER tar fasta på 'kunskaper i svenSka - praktiska ocl:1 teore . tiska för elever med finska.1lPm modersmål. Skolan erbjuder ett stort antal valbara. ämnen. Näm _ nas kan: Olika handels; och koniorsamnen, hand lsläJ;a, , ' , nationalekonomi, bokfÖring; inaski skrivning. Olika skapande ämnen. Andra ämnen i andlig och kropp lig fostnlI'i.

Närmare upplys i går.fåS s iftligen, adress: La.,pfjärds, folkhögskol , 64300 La pfjäJ:d och PeJ;'tel: Lappfjärd ,144 . .

·-(eller286) t

•

. -- .

, · _._ •

•

••.

lIäCk, rekt9.r

. '..;. .. ;;...:.;.. :';" _ .;;;. _;, .;. _.; _ . .;. • ....; '_ . ... _ _....; .... c, _ _ ... ...._ _ . ...; . -. ...

...

Ö S-T E R B O T T N I S K A -- -- -- ---------- ----

. '11111111111111111111111111111111 tivolitälten ·8

vad

mings-Natti.

De 'många poliserna

trots det.

på om

de vi t på sina favoriter. De tävlande hade inga paraplyn. De åt och, drack i 30 mi-

var i 15--20-årsåldern. Polisen

med

hergen

som svår.

ingick

också

grammet.

Samtidigt

pågick

pro-

dansen

tre stora tält. Det var moget. pop och disko. Karusellerna

regnet.

Vid

några

äv

sista

och

•

Surströmmings-Natti är "big

få

far

televisionens "På

han tillsammans

världen sologitarrist i LENNE

perfektionist.

THE

LEEKINGS,

senare

kom han till FLASKET BRIN

Povels son kan även betrak

tas

där

med Bengan Dahl n (en gäng i

färdig.

fest-

NER)

är programlei1are.

som

sig

för

oCh . publicera ''Man

har

faktiskt

aldrig

någon av dem",

säger

BUDGIE drygt

heter

som

har

är.

grupp spelat.

Deras

tre

sA väldigt framgängsrika men nu har den fjärde släppts och det verkar som om den skul le bli en stor succ . ''IN FOR THE KILL" heter den och in nehåller I vanlig ordning hård, .tung och' svänga.nde rock. Gil lar man sädan musik, och det är det mänga som gör, så

ter den här plattan bra mellan öronen. Peter Boot, Tony Bour ge och Shelley heter

grabbar.

na som

(bilden).

är

BUDGIE

. • MIKAEL RAMEL har inte

att

tidigare plattor har inte '[arit

gjort nägon LP på dry

tvä

är.

Nu kommer I alla fall

som

heter

EXTRA

VA·

show" -

publi-

år

Mikael är nämligen precis som

är

no.

.er

SIä,

danstillställning - pop eller ur

ett

del' att

om. honom.

jag

Ihop I

Max Fenders, Pugh Rogefeldt & Rainrock, Stieg' Ericsons och Lewis.

även

Mikael

det är ., god

människor

skriva

frän England

Williams and the Wild Angels,

platsen",

. GANSA och den har det tagit

ut.

tre kvällarna kan nämnas Jerry

Trots allt - sett

• • • • • • • • • •

MICK och ser Inte alltför glad

pakt.

. kens' ögon

E TE R

ROCK'N

tiden' tagit

att

träffat

tillströmningen beträffar. Men regnet var nästan för kom

mitt på festområdet stod stilla

• • •

na och jag hade, delat badkar,

sex-gänget från' Kivik till. Mitt På söndagen var det "öppet under VM-ätandet ropade de- hus" (fri entre) för hela fa ras speaker in sin sjätte publik miljen och då var det fint vä tör kvällen "Blodiga Mari, den der. Uppläggningen var storsti na välväxta 19-åriga kvinna lad. Det kunde nog ha blivit från Brännkyrkogatan 4 på Sö ett storjippo också var publik·

under

har

men

Det var nog

artisterna

• • • •

OM MUSi'K:

skulle kunna tro att författar·

inte vad arrangörerna hoppats

Bland

TEX T

varudeklaration. sA

biografier

slåf alla tidigare rekord

knappt tusental.

• • •

nAgon.

pA.

mi höll "Blodiga Mari" och på .

ve-show

den

Mick

förra världsmästaren Stig Sjö- upptäckte vi 'inte under ,de två berg inte orkade med mer än timmar vi befann oss på natti· 50 strömmingar. egraren het området. ödin. te HanelI och tvåan Vid 23-tiden på lördagen bepubliken till ett vi refererades he a räknade Tävlingen

ROLL" heter som

vad superi och bråk beträffar; nuter. Segraren tvingades tän sade polisen. ja sig till nytt världsrekord Själva tyckte vi inte att det 500 kronor 1>6 strömmingar. verkade bråkigt på festplatsen. kontant blev segrarens lön. Skriket, skränet och våldsamAndrapristagaren åt 55 ström- heterna - som man så ofta medan favoriten och ser på finländska festplatser mingar

vi inte klart för oss då vi inte nappade på lockropen att se sexshowen . Strip-tease och Li-

ONLY

De flesta av dessa

betecknade

tiden av en speaker genom hög talare. I det stora blå tältet in-

torna.. "lT S

säga

Den

�'S C E N

•

sin

den på stark uppmarsch pA. lis

bråkstakar anhölls och till la

utrustade supporters som· heja

år alldeles ny

given och I vanlig ordnin

i regnet. Vid' ett och annan av förgiftad.

LINGS STONES fiIlIl,' nu ut

tog polisen hand om 27 fylle rister, fem rattfyllerister, två

paraply

MUSIK

•

ligen. En ny shlgle, med' ROI..

Under"fredagen och lördagen

Sju deltagare ställde regnet. Q,pp. Den mäktiga doften tryck tes ned mot marken och sögs

der i Stockholm" skulle ha en manlig utmanare. Om det gällde brottning eller boxning fick

O tf E

på att typa

bort i polisbilen.

Världsmästerskapen "av-åts" på stora scenen mitt under spö-

hundra

•

• MICK JAGGER har paSsat·

i'åd t höll i gång. De mindre f fyllsiga och bråkiga leddes ut från området genom en bak port: De mer bråkiga kördes

vilken atmosfär och stämning

några

' �T:t'Ori ii J A R N E B y;:' .. ••;K: I Vo R

TEXT OM MUSIK �:"

- ---

och "nedtryckt" över Stirström

de sig ett jätteåskväder över ö-vikstrakten. Det spöregnade från kl. 21 till 4. Men, oj då.

------------

Atmosfären var tät, kQlllpakt

arrangörerna, Örnsköldsviks sportklubb, hade räknat med. På lördag kväll lablev inte

• • •

som hela tiden öste ned.

gs-Natti

Surström

• • •

Torsdagen d n 22 aug. - 1974:

POS T E N

------ --

pågick aktiviteten

men för det mesta stod man och skyddade sig för regnet

GöRS UP!'

Acets

----

moget - mera och är son-,.

dare.

Seg

KUG,GOM SKOLAN MED DE MÅ'NGA MöJLIGHETERNA ÄR KUGGOMSKOLAN EN !Dl!) tör dig, som varit borta ur ar

Bygg på och gå vidare Komplettera dina kunskaper tör fortsatta studier vid folkakademi eller yrkesutbildande skolor. Välj skolans baspaket och 'bygg på med ämnen som-har med din tramtld att göra. Här några törslag; jordbruksämnen, handelstekniska ämnen, barnavård, hushåll, dekoration, sömnad, el-o och motorlära, metallslöjd.' Kuggomskolans studielInje är ett långt steg på vägen till ett yrke.

Utveckla dig själv AllaktIvitetslinjen är till tör dig som vill utveckla din personlig het, din skapande förmåga, och för alla dell} som behöver Impul- , ser för en aktivare fritid. Kuggomskolans . allaktIvitetslinje bjuder t.ex. vävning och anRan textilslöjd, konstämnen, foto, skapand'e verksamhet, bätbyg ' ge, spräk.

. betslIvet en tid yrke och behöver kurs? På denna också komponera program åt sig.

eller vul byta en aktiverande linje kan. man ett 12-veckors

Teater ditt intresse? _

Är du medveten om-att det tinns

ett stort behov av amatörteater dare? En le amatörteaterkura kompletterad med andra ämnen som ger dig kunskaper öm· tör eningslIv kan ge dig ett yrke eller bijobb. .Om tillräckligt många anmäler sig ordnas Inom Fallle n för allaktivitetslInjen en specialkurs för amatörteaterieda re. Kuggomskolan samarbetar med Lurens teater.

Fiske, båtar, navigation fär man lära' sig vid Pernå Fls karskola, en skola för _ sjönär

yrken. Förutom mångsidig ut bildning i ämnen som bar med fiske att göra får du lära dig att bygga bätar i trä och glas . fi!)erarmerad plast. Kursen I navigation utmynnar I avlagd . examen.

KUGGOMSKOLANS vinterkurs är 30 arbetsveckor. Det slutliga kursprogrammet slås fast I sam råd med de elever 80m .antagits. B1.a. språk och matematik är nivågrupperade, sA du k n haka

på oberoende av· om du gAtt medbOrgarskola, mellanskola el ler gymnasium,. De yngsta elever . som antas bör under detta år I fyll!l 16. Huvudkursen Inleds den 15 september och avslutas i bör jan av maj 1975. Anmälningar insänds med det 'snaraste till Kuggomskolan under adress 07945 Kuggom . .vill du först na närmare uppgifter, skriv Ull samma adress eller ring 915/ 51 153, 915/52 462 eller 915/

51 834.

Östra Nylands FoJkhögskola' -- Pernå Fiskarskola •

Sur-

efter strömmingen får m

•

stromnnl19:

. Innan __

_ L/ . • Signaturen har hittills en-o

dast

och den jä.sniDgeD

pågår under någon mAnad var

••

•

jäsa

gen att

stittat

bekantskap

den

•

det

pA.

Den

ätaren

med

är

dags

att Iägza

vane surströmmmp tar ,sin strömming

den enorma· lukt surströmmin

rekt ur burken och njuter

burken

tatis.

gen

sprider

minsann

omkring

öppnas. inte

Den

sig

tillsammans

oär

Inbjuder

för

tm konsumtion. I örnsköldsviks . Allehanda rättas att

med lök

Tycker

stark

kan

strömmingen vatten.

som

.Surstr!>mmirtg görs av lek

skivor

mogen strömming som fångas

man

Nybörjaren

tunnbröd.

skölja rinnande

man

under

klämma.

och

doften

äter

Mellan sätter

under maj och junI. Sedan man

smö

packar man strömmingen, med

man rätt av - det' lär

tagit/bort

huvud

och

surströmmingsfil

rtnar

jättegott!

mjölke och rom I tunnor' med

svag

saltlake.

Tunnorna

ställer man ute i solen eller i speciella

värmelokaler.

Efter

någon vecka börjar strömmin

otatis, hackad lök

•

r. Sen

(

• Jag ·har köpt hem en kvart burk. Jag kommer

kilos

på aktra trädgården!

bjuda en del vänner

'Inom kort - ute I

öSTERBOTTNISKA

. Torsdagen den 22 aug. - 1974

, .......JU.II.,..II.IIIIIIII..

PO-ST.EN

- ----

-- - _ .

------

ga nej till strävan att anpas sas efter grundskolan (vilket skulle göra den till en pa, ralleUskola som så småning

na att tänka till gå och då i inledde diskussionen om pla debatten om utvecklingspla nen med att å rknYta till -------- -nen. Björkstrand tålade näm folkhögskolans ideologiska folkhögskola bör studieav ligen bl.a. om den uniformis _ ursprung. Grundtvi s ide om gift och skolmateriai erläg ---------Hska utvecklingen i det öppna anti..kultur - en kultur som gas av respektive studeran bäck-kommitten, dä.r---utbild ""'-samhället - en utveckling tränger fram nedifrån. Det des hemkommun. ningen efter grundskolan ...:;;... som avspeglas också i skolvä var en inledning som fick de kommer att skisseras. Att • Lärare bör få rätt att =-......;; - nu ingen sakkunnig från församlade\. folkhögskolJårar· sendet. Folkhögskolan bör sä fullgöra en del av sin un l.

.•

. För studerande som avläg ger

VARANNAN • -

folkhögskolan är med

kan

dervisningsskyldighet

bli ödesdigert.

annan skolform.

• Den av folktinget utlo vade

skolornas matik

bör

avdelning

folkhög

speciella

proble

starta

omedel

bart.

vid

kunna

beviljas

rätt tentera för grundskol

- exainen.

Lärare bör också

ges möjlighet att under ar _

betsperioden

fortbilda sig

• Eftersläpningen i lärar

och

lönerna bör korrigeras och

för avlönande av vikarie:

kommunernas stöd till folk högskolorna bör bli stör.re.

statsbidrag

bör

J.IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiIl 11111111111111111 ' 1111111111111111111111111111111111111111111111111111

. Rektor Gustav Björkstrand

. -, .

.. -

.'.

, NAL

Jakob JAROLA-verkstäderna i stad omedelbart I stadi.gyarande

. ' PLATSLAGARE • MASKIN BEARBETARE --Närmare upply.sningar ger Rainer Karvonen, tel. Jakob er 229, u nper arbetstid.· stad 10 233, undernu

l� . R S

PROHMl

IRNM I

får fast anställning vid våra pälsdjursfarmer.

Vi behöver också tillfällig arbtskraft. "

Tag kontakt!

BRöDERNA SJöHOLM

.All .eor ,

AMMAL

ungdomstldnlIig JakobstaAl FInlan4 , Medlem av t1dnlIigarnu . förbund

torsd8.f!

Redaktör

Af7

VIALS

ocll &IlBVarlg utgivare PER-ERIC ANDERSON Redaktion: J akoblsga tan 18 Jako bstad. tel. 18 M8 Redaktör_ I Vasa B-m. Glad er· HandeJsespl 10 D. ter. I.B fl22

PR.tI6-ARl

�lf

RlllDA.KTlONSRADET:

Alf Snellman. ordförande Gustav SkuthäUa. HaDE lng vesgård. Kurt l'axelJ ocII Erik

:3./

Bärnas

PRENUMERA Tj:ONSPRlS.

%;E VItA

n.rje

1'I.dnlIigen utkommer

IRONI

VAGa

&>A,O

. ..

Osterbottntsll

PiJKDfL

'H s

Rt/TI-

Österbottniska ' Posten

I ,

$�

��

• �I

BASIST frAn Vasatral..-1;en tiD rk. Tag kon teI. 1"'72

I UM

IREtJEN

SöKES!

'.Mj

•

skolan ägarna, lärarna, eleverna, myr'ldigheterna mås te tro på folkhögSkolan för att den'skall ha 'en framtid.

lAND

N,tJ

In g e r 4u oma

högSkola - på vems nåd? Han hävdade också' 'att tro är nyckelordet för folkhög

LPB

'TRIKS

,.,lrr

-. SVETSARE

ARB'ETARE

folkhögskolans ocn dess lärares och rektorers si tuation i ett nötsKal: F91k

arbete några

Bankgatan 17, Nyka,rleby, tel.

vÄN

•

kåseri

ro/?7k'VIV-

--V

Fo.RI1

GI-

Kvinnliga och manliga

Siren· gav också, akgrund till / utveck lingsplanen, i ett spirituellt

Övningsirrysset,

Finlands största företag i rostfria rör och rörmanufaktur söker till

Gottfrid

som

utgå

C'-'ARC)J .

om försvinner) om 'den vm bevara den grundt'Vigska iden om anti-kultur som 'sitt spe, ciella kännem rke. Han ansåg att det är politiska krafter med i spelet - folkhögskolan passar inte in i det ideologiska mönster man eftersträvar.

Folkhög

skollärare bör av länsskol

utredningen över de

finlandssvenska

grundskolexamen

- 1ft

1974

20 5 2. 1111111111111111 11I111111111!lllllllllllilllllllllllll1IIIIIIIIhlillllllll;IIIIII;... 11111111111

Helt. är . . ..... . .... . . . Halvt il . . '. •. . •.••• •. . • • • • • •• •••••• • Kvartal Skandlr.av1en., •

• _ ••••••

Ovrlga länder . Lösnununer_ ._

• • • • • • • ••

8:00

I: ;O -11: : 17:-- -:2_5:

•• • • • • • •

ANNONSMOTTAGNING:

SOV:s kansli. Vasa. lej ocll 15372

OP:s ANNONSTJANST: IT-expedlttonen. Jakobstad Ja kobsg 13. tel 13Me JT-kontoret. Nykarleby.

te!. 20 024

Annonser bör lIilämn88 senast mlndag kl 16, tllI s·ÖP-kaDl!lIet.

senast kl

13572

KASSA •

()(,'H

BOKFöRING:

Jakobsgatan 13, Jakobstad.

t l 18 fl511

ANNONSPRlS:

l: -16 .. : . . . . . . . . . . I texten Efter texten . . . . . . . . . • 1: _ Mlnsts anno nsa vgIft .. lf1: Bestämd plats _-:20 per mm FARGANNONSIDR:

Minimistorlek 200 mm tllIägp prts - : 80 spmm ocb färg [i'ören1ngsspalten per rad flO p. OsterbottnISka Posten ansvarar Iilte tör ev- ska da som WIf!> gats annonsör på grunO - av fel -( annonser 80m 1nrIng1:8 eller som på grun" ,av postföraentng Inte

lIiförts

l)egärt

nununer

Jak-obstads !'rycker! oell ridnings Aktlebolag Jakobstac1 1974

•

ÖS T E R B O T T N I S K A -------------------------------------------

POST E N

Beve försvarar' mo tOtcyk ln:' ,

) Alkohol och dnmdristighet vanligaste olycksorsakern-a

Tor$dagen den 22 aug. -: 191.!

-, blad Solf, och Bertel Lindell " Vörå. Gunnel HöghoJm-i Kållby Oe buterar med en samling berät telser, "Solvarm stig", Boke. Författarnas Aildelslllg 'som soin illustreras, med tecknm , under, sitt första 'verksam, handlar; bland annat om 2. ; hetsår, 197.3, sände' ut sex barn ,behöver en lekplats. böcker, kommer i är ut med träningsplats i familjen. i h elva titlar - åtminstone. met, i samhället._, Utöver de .två som redan utRagnar Jungell i Jeppo kommit, debattskriften "H' 11'- tidigare' debuterat under rarna" och Barbro von ..: - donym, d buterar nu "på sen-Hlomqvists fÖrsta dikt tigt" med en diktsamling I samling 'Ijordiska labyrin-heter "Dikter". I Solveig Emtö i Jakobstad I tet",- Ugger nio böcker mer eller mindre, klara för utgiv buterar med en novell ning hösten 19'74. ,som hon kallar "Rönnbär I fl mell. Den handlar om en ! i lIelge Engl nd, redan känd flickas -- uppväxt, upple\" som författare, ger ut roma, och' iakttage'lser från det nen "Storm över myren" som är sex till dess hon blir nio handlar om strävsamt liv i en Novellerna är skrivna i skogsby som inte ligger längre form. in i Skogen än att byns män Gurli Lindlm som 1973 I varje vår hör lockropen från buterade med diktsa"ml�rs ,Bottniska vikens äventyrlig:l "Att resa sig" är färdig

'I Nio' nya böck r,

,från Andelsla et

" I

sälisar.

Koskinen i Vasa Jarl Erik debuterar med Em diktsaml ng ". . . plötsligt såg jag". Kos kinen som under sin fritid ävt>n målar och t cknar har själv dikter med illustrerat 'sina ..., teckningar.

;

, ; ; !

sin andra samling, "Vägar gå".

Anita Wikman i MUnsala buterar med dikter om ken och livet i blå bergen".

73 Ordsni\!karglädje som tre unga öster ; presenterade bottniska lyriker följs mi >iV ,Ordsni,ckarglädje 74, Arets anLolan tologidebutanter är Björkman Kronoby, Stma Ek-

MOTORCYKLARNA och motorcykelförarna har de senaste veckorna yarit föremål för flera tidningarS intresse. Man anser att de är en fara för trafiken i allmänhet och med trafikanterna i synnerhet. Skriverierna verkar' rena hatpropaganda Är - det verkligen , . så illa som tidningarna skriver?

Vi' hår ,diskuterat frågan med Matti Koivurova v!d Tra fikskydd. Han har en annan åsikt. Olycksstatistiken visar en minskning av olyckorna. Som orsak till den markan ta minskningen anger Koivurova den allmänna fartbegränsning 80m vi haft detta år.

Lagstiftningen beträffande mc- ten. Kan kamraten så kan jag, åkningen är för det mesta att korten har ändrats sedan dess. Så är det kanske en fråga om det inte fiims någonting annat I de' statistiska uppgifter som prestige. Nån måste vara' sist att .göra. ' presenteras h,ar' detta ej alltid i kön, men varför. just jag. Om nån kunde anlägga n beaktats. Att ändringen kanske Kanske skulle det gå att pres- crossbana att köra på och en inte var så lyckad, beror på att sa litet till . . . ' kåk att skruva i skulle det ' lagstiftarna inte haft' tillräckOckså dumheten har sin he hjälpa en hel del. Inte l:>ara liga motorcykelkunskaper. Dautan också skärda del. Dumheten att ha motorcyklisterna, gens' lagar medger att bilkort den klagande allmänheten. Nå endast två lägen 'för gasen duger för mc, men detta bety- av och botten. Dum:heten att got för fritids- och ungdoms ,. Statistik der ,inte att varje biiförare . verksamhetsfolk att beakta. skulle behärska en tung piotor. , • Motorcykeln i trafikmiljön Under åren 1970-72 dog .94 cykel. . personer i mc-olyckor. Av de 94 döda 1970,-72 var Det är' klart att varje döds , 1973, perioden januari-juni, 41 direkt skyldiga till olyckan,' olycka är en för mycket. Det , dog 33 personer; 1974., period n medan 25 ansågs o kyldiga. D ' är dock inte lika klar!, om mojanuari':""'juni; dog 18 personer; övriga tjugofem ' var single torcykeln är så mycket mara 1973, under juni måJ)al!, dog olyckor. 23 av förarna saknade "dödlig" än bil e.,!! . Motorcykeln; 12 personer;'1974, under Juni, kort I 81 fall av 94 ansågs dess förare och passagerare är. , månad, dog' 8 personer: alkoholen 'ha del. visserligen os'kyddade i förhål - Att sedan tolka statistiken Under ovannämnda tidspe lande till bilisten. Men den som rioder inträffade i Vasa län 2 så, att en större mc är farliga:: ·har. mc och använder den är dodsolyckor. Uppgiftearna för re: än en mindre och att kör också medveten om detta. 1973-74 är inofficiella för kunskapen i' de flesta fall vaDäremOt. är det inte sagt,!\tt handsuppgifter. Den procentu rit otillräcklig, är det inte mån bilisten 'vet och godtar mc :ns ella minskningen u'nder tiden ne en. halvsanning? Största boställning i trafiken. Alla 'bilis januari-'"-juni i år är ca 10,pro v n är tydligen alkoholen! ter räkna.r inte' en motorcykel köra med bristfällig utrustcent större .än motsvarande som. fullvärdigt fordon ,och ning. T.ex. låta hjälmen' ligga • Dödar motorcykeln!' minskning i hela antalet döds \ kanske inte hell!!r desfl förare på hyllan. Att köra utan hjälm olyckor i trafiken. som fullvärdig sådan. En� ringMotorcykeJn har inte dödat kali' tolkas så, att det mte finns aktning som kan leda: Wl Yt någ m ännu. Kedjan stryper nåt att skydda. Dumheten att lerst tråkii1; resultat -:- vanli e_ Vem är boven! inte, ej heller slår styret någon berusad ge sej på en åktur. gen för :motorcyklisten. Mc-flugan fick en ny upp i huvudet. Hjulen plattar inte Kanske den första, kanske den Här kunde en sakligare in sista. Detta är fakta. som bisving under åren 69-72. En till nAgon. ställning från massmedia få Der är först 'när människan drar till korsen i statistiken - till stånd en attitydförändring. trend vi fortfarande märker. tar' ledningen, som kombinatio s å v ä l f ö r m c s o m b i- Motorcyklisten får inet ses \f1en blir dödande. Och då of 1 e n. .,., som ett speciellt fenomen i tra tast för den som styr. Vad v.r fiken, utan som en del av vår • Motorcykeln störande det då som kll·ckar". trafikmiljö. Gaturallyt i städerna är ett -Det. är dumt att egga upp Enligt Jorma Vasarna, väl känd mc-föra7e och tävlings avskräckande exempel på miss bilister och andra mot "fartdA funktionär, är den vanligaste bruk av fordon, både bil och rarna, knuttarna eller skinn orsaken oerfarenhet. Mc:n är mc. Många klagar, men ytterst jackorna": Under hjälmen och ny, kortet är nytt, - ifall det få gör något konkret. Det enda jackan hittar du en högSt van finns - och föraren tar onö konkreta, de flesta kan tänka Hg människ'a som tänker, rea diga risker. Beräkningen blir sej, är förbud, böter och straff. gerar och handlar lika klokt . lidande 'på nöjets bekostnad. Och ändå, det finns andra möj- eller,!umt-som du och Jag. B e'v e - - , ' Sen tillkommer dumdristighe ligheter. Or!'l8ken till okynnes

Gösta Agren ger ut eD diktsamling som heter tEm har djup för' oss ana"_ . den skrlver _han bland ,d tta:' "Månen f] mtar i . . ,_ t cker:lNu har Jag tJugo år./På bordet b dova sakta/några . Konstnären Per Olov H illustrerar samlingen.

Författarnas Andelslag också ' hållit årsstämma och ordförande för detta ver hetsår valt författaren Linden, Jeppo. Till d.is:pOi1lel1.t för Författarnas Andelslsg nämnde stämman fil.dr Agren. Andelslagets omvaldes och består fortfan- de av Helge Englund Olof Granholm Vasa, Kass' Vasa, Anna-Lisa ström Vasa: Curt mfstedt kobstad och porls_ Agren Andelslageu dersöre. lemsantal steg under- start från 14 till 28 - skrivare sammans."

svensktoppen 1 J ag. vill resa bort Sven

]ngvars och

Sven-Erik

M gnusson,

2 S

Godmorgon

ADna-Lena , 3 Evelyn

Löfgren

örjans

4 Hasta La Vista Schytts

5 En stilla sång Anna-Lena Löfgren

'6 Tjo och tjim och inget annat Sten' & Stanley och Bosse Carl n

7 Det finns en stad . TO!l1my Elfs

7 Ingenting mer och ingenting . mindre Pastellerna,

9 Den första gång jag såg dig Herr T och hanS Spelemän " åste finnas.. någon väricl

9 Det

Siw Pettersson'