Österbottniska Posten (ÖP) nr. 34 1975 by Österbottniska Posten

bsterbottniska p o· ste n'.

Österbottnisk

im dom tidning'

Torsdagen den 21 aug. 1975. .

UNGA p t\ RI(·I{URS:

SöUficl{

SKÖNT ATT FA HJÄLPA

·59 '0/0 mera

•

Aj, aj, säger "pat nten" Inga-LilI Hjerpe klagande när Christer Sjöblom och Britta Ståhl spjäler hennes ben. Denna gäng är det bara trä.nlng, men en annan gäng kan det vara 'rApa om allvar. -

Knatteglädje

• -SE SIDAN

lfl

Söv FICK nästa-n 50 procent år statsbidrag för 1975 än 1974 när FSU-sty

. högre

relsen .fördelade anslagen s ' aste vecka. När

inellanbokslutet

juni

och

..,er budgeten / för

. ... ·BE

SIDANiJ

och slagor f irar ' Purmo

-:- Vi' är .indelade i .olika ' grupper, . så att. vi· skall' lära oss tt sa.maI:beta effektiv't. Främst går kutsen ut p att -lära oss. förstå. . hjälp, men. vi får också insikter i hur man t.ex. orienterar. För oss är denna kurs den tredje i orditingen, säger Britta S t il h l (18) och Inga-Lill

slalsstod. '

DET KÄNNS' skönt ' att få hjälpa, .där '-hjäl- . pen v.erkligen behövs som mest, säger Brin.a, Inga-Ull och Christf'r. . Ungdomarna d ltog i en . Röda Korsk.urs som ar rangerades mellan .den 1:3-.-17 augusti på Vörå Folkhögskola Sjutton deltagare . hade anmäh.· sig, av dem· var sex flic kor. Kursen innefattade 50'lärotimmar, 'D1ed bå de teori och praktik 'på' dagordningen.

KOM

INTE. söndagsklä da.

manar

. qv i·s.t,

Karl-Erik

K ro

'programchef,

"hembygdsfe t.en". i

Pprmo.

I\om ·så du kan pröva på job bet.

PURMOBORN A

hembygdsfester •

ställer med

SE SIDAN

fEDALJERNA tog slut då 360 knattar på tors dagskvällen gjorde upp om ÖID-mästersk pet. Bristen på ,medal,;er berodde på att arrangö. rerna inte räknat med alt silverplatsen i hÖ,id. hopp för tolvåringarna !'kulle delas mellan f y r a flickor. _

som får föra sin förenings färger har allt skäl att ta öID-finalen som en fjäder i

På basis av finalresultaten får, en del knattar resbiljett till FM-tävlingarna i .Hel singfors. ÖP :s

•

sökte finalen i Vörå och' ta lade med några av de täv lande.

hatten.

kursredaktion

Se sid. 9

•

till

besked.

på ·vöråbanor

Det krävs inte lite för att komma till knattefinalen. Dit har de tävlande kvalificerat sig via sina-egna för eningstävtingar. .Den knatte

vid

* He fyra munsalaflickorna som sitter och k PPlar av inför tävUn'garna är fr.v. Monlka SpAra, Ka· rina Juselius (med ryggen till), Gun Sundqvist och Lena Nyholm. De intervjuas av Lasse Ekström o('h H:\kan WAStermark. . ' _

öSTERBOT

2] aug.

nva , ..l

IQ7S

Ungdoinsr0 ,

elsens

mång.iri

i städer och tätorter. ' kan sä" '

gas spegla. en av folkröreJf;t;r-' svårigheter.

nämli

gen att erövra de männiRko

miljön, -som

:massor som utvecklingen bar

ser, borde

gyttrat ihop i nya" ofta, ste miljöer"

Det

uppgiften

kanske

är

alltför

är

fångad

vinna

sina

för

hittills

det

att

där

verkat.

hå

Är

' .vilkakar

gröna

fågen., Men

det

finns

dvs.

vänt

'enstaka

även

den om

finns

personer

sådant,

fåtal.

kan ,bli De

frågu

flesta

är

nlOdern tid.

som

kunde

ett

ekono

nästan

avhjälpas

eller

direkt

miljNIer

ror

andra fråg(:r:

finns

idrottsrörelst'n

har

helt

glömt

den

ens ilde

geft8

att t hamticlea

Vilka JBÖjliiheter' fi:l'ln s ' det

,föf folk .med· samhetslUs, ta i

ser-

rirlc1 !

h ve:::-k-

ideer' att

dageBS

Kanske

gÖEa. ,UlS.lt-, folkrörelse

b.eror'

del

dageas sv.lrighefa .på att

•

'I'

.ernnn · -

f-'·

.:.re: 'utbildnin1!"-

...

finIeJas, Cri.ffa inI' enskemmelse oia aH de. skall

visas i teleTisi... ' Dela siW eller .. anaagö-' rel' SOlD inte aeeeptel'ar ett rimligt lNld:, får iDte arnag ra spelen. Men i väntan på en kl aus•• om televisering måste en kompromiss -till; vi vill se de olympiska spelen l tv-rotall 1 .

stå

5O-tal lära.reutbWare . de f'cirsta I 1aDdet; getts. möjlighet att med fun lön v reutbilda sig under eD termin. De t är meBingen, att de!m8: för mAD. $Dl lir 5 lagBt&dga4 rdt

soi:n

tighet o'Ch skyldighet, skall ges dem vart sjunde är. Lärarutbil darna är \;len ,första yrkesgrupp 80m fär denan förmän. Vem säger nej till ett sabbats

ArT

de; Gunnar Packaiens led

. riing arbetad numret.

Skapligt, va?

för.

som

. .

Det· gäller; endast

dem en chans att Mi aktuella

för. vår tids mäQnis-kor:

0- dla h·är

h?,P: Konserveringsh.ld pas att intresse rör halIo.n

ji.F'

få

i vårt land-som odlar hallon

på kontrakt. Visst vore det bra om' det

skulle finl!3s folk s,om odlade

bär,

men redan, det vore en

stor vinst om det skulle fin /

nas folk som skördade allt det

vår herre låter växa under en kort nordisk SQJl\mar. Nu är det tid för skörd.

öSP

gor

Jag 5tåi- en stund i regnet kännez; hW'

den

torra

jorden gnuggar sig i ögo.nen

oas: det krävs tålamod in

nan han kan dricka fritt och

Snart är det höstregnens

' leet

.sade förbuntmordf,örallc deR HUu Malm;' att.' vara i D3:forkn.l.PP med ,att V8.l'$ . "f"Oremn:gs.bon4e' . Detta lUluderar medlemskap fackligå bide f' organisatioa oeh ekonomiska . föntag. som P'roducentförbtmdet, , har 'r6 nd}jDgStätt, år' en stark faekOl'g8.Disatio . kan gott tjäna so.m föredöme rör de . anställda' runt om i , I ' landsdelerl"'vilka har svårt att inse' nyttan av fåcklig verk. samhet. Dagens jordbrukare har det betydligt bättre än , gårdagens.'

. Om pFästerna vore så klo-

ka.

Och många med de . Därme'd 'är inte sagt att folk inte skall intressera sig

,Vem vill låta sin 'själ vAr

das av en politisk motstån

dare?

Säg det. I

-. I Vi läser jag en liten his toria, som kan passa såhär i tomatmognadstiden : "StrAX inna,n torget skulle stänga, Rom en dam fram tiD ett av ständen och begärde att fä köpa ett halvt kilo tomater. Försäljaren: - Jag har bara några bleka kval', kall dom passa ? -.:. Nej, <;lom måste man be rätta· många fräckisar för att fä dom att rodna. Och jag kan bara tvA.."

Och ingen statlig myndig

trädgårdsland ' på ' knappt

motsthdare? ..

partipolitiskt.

• Själv funderat jag'på att börja gråva en liten brunn för, att få vatten till vårt lil la växthus, som rymmer ett tjugotal tomatplantor. Men inte bara det: också jord 'gubbarna,' morötterna, röd betorna, löken, kålen och bärbuskarna behöver v.atten. Det kommer ju fler 'som rar.

partigränserna·

innehavare inte borde agera

tid. ,

•

gör

vårt

Vattnet är välsignat. .

åstadkommer

fÖJ; politik, men det finns i samhälle tjänster- oeh vilkas förrtoendeuppdrag,

ohämmat:

torkan

präst rekom menderar siDa församlingsbor att stöd8,- ett bestämt parti vi sar detta. antil:1gen att han frän känner dem normalt om döme - och tror att han har kvar en .tid som flytt - eller att ban .har gett upp sina am '.bttioner att vinna fÖr , troende hos de människor som blev ho nom anförtt·odda. Vem ·vill läta sin själ värdas av en politisk

Ungefär som når en ö,ken " kommer till. en vandrare

het värderar de skador som

Svenska, österbottens l?rodu . centf&-bundhar firat sitt Vid, jubi tr ttioåFsjubi

•

av pur fö-rvåning; det tar tid ' inDan den är fuktig nog för ta emot vad him

som

museala. Om

• Just nu, freGagen den 15 ugusti. falJer ett lätt regn. Det är ett av de få, nästan 'salIsynta, 'soIDllUll'l'egn, vi hat fått uPl>leva i år.' och

gå I förväg och visa på de fr§.

len ger.

e112'r skörda

Oeh mer än -det.

att kun

odlingaT ska-Il öka. Det

- ,

verk

folkrörelserna

hös.tre nen,s , tid

fo& ö

8t: ts

och snart ar det, ..'

fortsatta

Sveriges

bam huvud

delen av innehållet i det här

Därtör,

lighet att blom,ma ut, att ge

r..tt

ganisaoOJleF äa verk-liga fclk,

ror

skall människor '.'Kristna i arbeta naturligtvis ,ocksä samhället med de medel som , finns .. ocksä om de är bristfäl liga, och man kan RaturUgtvis säga att ,präster skall ha sam ma rättigheter:, Men kyrkans herdar och lärare borde dock 'ha en särskild skyldighet att

-nästan tjugo deltagarna un

omprö

yerlHigt

ta.taE

Kyrkpressen 'skriver:

, och spännande dagar, när'de

poOr

att ge folkrörelseideel'll8; mc-j:

rörelser?

ett

ck å kan överfö;as till ung

dentkurs, som senaste vecka

t tt

minister -· Olo f Palme sade, de

då

mera är byråk r atiska or

på

värden

k(io

så

fo}.krörelserna'

ligen, som

uppenbara

stad:smim�isk.or

engagemang:

domsrörelsen.

hölls i Vörå. Det var roliga

verk

viktigt

deltagarlla i den korrespon

. ,Det tyckte också, tror jag,

t:Uhör

Vårt sambäJle behö"

Byråkrati eller rörelse?

folkrörelsens

mena,

reforme-r.

motions

inte

som ett

vuxen

av' S2m

kan

kälma

ledarskik ets

relsesätt

svårigheter att attrahera da-

att

är

som

attackt:·ra' 2.

följd

-elifl

fattning som i allt väsentligt

allt. mAste de ta tillvara de . begå'vn}.iJ.gu _ som f'l'llDS , ().Cb'

genom' en

Eller _annorlunda sagt:

kring.1X O

spelea

som

perationen

clet knappast blir ,.agon tetevisel'ing fråD de oI-yJiqriska spelen i Montreal. Det euro ruadYdioförbuod'et peiska hlm erbjudit &,S miljOnei do lar, meD arn.BgöI'erna kräver 18 milj ., d,oIlar. tIvs. o ,

'=:: ::

missförhållanden

för

fattning. Och det är en upp

gruvlig, möda, stund,

om en skön glädje.

va sin situation och fram rör

Det

den satsar på stocdrift?

OS-bilder?

rer

Varför

Inga

milj oner mk. De Glympislta spelen il', jättetiLvliDg{U 80n. tiDd:r:a1' sig ett enorint iDtnsae. ,Det är' n 1igt att de s.bD 'Y i , ieleYisioneil oell att detta " skall ,ske till \ kostua der. Den, htiWURg sem er-

måste

fyl

sov

idrotten? 'Gömmer

sonligt

ungefär

cmoderna

folekt

rörelse den

samhet

måste

villkor.

folkrörelserna

Det

CIalt sett mycket bristfälliga

'ri""

egna

hällsutvecklingen?

Det är' alltså i den här, so

e. SS

kamma" 'tlll

röst

ingen

upplever

b,ud

den här typens problem, !?om

Viktiga men sv ra fält

b.;.e.

fltt

kontakter. 'Hur skall de g m

:s}{apats

talar

vilken

så, att JJ lt

aU:

kollektivtrafik

är

N YbetsDotiser

1975

präster' inte att skall blanda sig i politik. Det är, tycker jag, en riktig upp

också nödvändigt - stund

ten förening - obero , ende av

!\ktiv ,"folkrörelsein!'1ats". Det , kan ',gälla t.ex. barndagva:-q,\

miskt bundna till de arbets-,

pl tscentra.

för

i' den

,kreta

att

ina

folkrörelser

nära

dess.

För

stadsmiljön, många rent kon

det åtminstone tillsvidare en

dast

nyligen,

• Att' segla är nödvändigt"

mannen och, kvinnan, i en li

merlJRr

svllrt

-för

månne

ra sina

staden ryggen, är dock

har

aldrig'

dess behov.

genc�m egna' insatser förbMt

som har tagit steget fu!lt ut,

samhället

höra

i ', arbetarrörelsens 0eh kooperationens barndom

återknyta kontakten till gam tider

• Fäckligt'

stadsmännis.korna

sig

som

dens och städernas folk, att och

borg;ar,

växa fram,' fol'kröM\lser kring

bar vilja både hos landsbyg

mi' ljöer

det

nya,

>:'öreh,'en

Det finns i dag en upren

rekrytera

gehör

skap.

gamla

chans i ett samhälle som är o.likt

Torsdagen den 21 aug:

har det sagts. Att skriva är

' ledarsk:kt,

göms i byråkratins nög

som

våraooo fo.lkrör l ,

omöjlig; 'folkrörelserna

är

folkrörelsernas

ten av sina medlemmar. ME:n

möjhgt

ungdomsrörell'en

värderingar helt

Våra folkrörelser V

förda mål, att marschera in

att

POST

uppgifter

,ga och ,tillsvidare ogenliJm

rila

-Folkrör'elsernas

öP

na - stora

i ett

tvåhundra kvadratmeter.

• I Kyrkpres e!l läste , jag

ALF SNELLMA.lIJ

TJ·u o

hamnar V

.Ått dansa •

Ig>,ung

äl' utrikeshandel sker över ett

tjugotal hamnar, och detta är nationalekonomiskt sett allt för mänga. Lönsa!Dheten skulle bli större om antalet skulle minskas. Det här anser stats järnvägarnas ' ,generaldirektör: Paul Paavela. Kunde man inte tänka sig att lägga ner varannan hamn i söd ra

FinJandT

;

ansa

, i ungdomen ,så bADs

pigg. Detta recept gav D_ gen en pigg ät,tioåring l en __ tervju I Vb!. En förutsättning är väl att man fortsätter att dansa.. Kanske är det därför som gam maldansen är sä populär, VArt folk har insett vikten av att bU la sig i form!

Alla hör ha;Jika uthildnmgsvillkor Satsning krävs på mellannivån har i en bra artikelserier i

MÄRTHA WESTER BACK

•

dogjort

ÖP

ren. Men efiersom vart utbildningssystem nästan ·ständigt är ut·

av utbildni ngen, dels därför aU uthiJdningen

(ör (öJ'ändringar, kan det vara av intresse att granska var förändringsr ar att vänta och på vilket sätt de kommer' aU

8811

EN ANNAN sak är sedan.

•

dels

det

att

som

verkligas,

besparingsprogram

statsmakten .beslutit

blir

man

att göra rätt stora strukturel

att komma till österbotten y

la förändringar.

drabbar innehållet i undervis ningen. Om svenska

österbotten

är

grundskoldistrikt.

ordnac;l genom att grundskolan

införts. sA är förhå.llandet inte detsamma

när

biJdDingen

efter

det

gäller

ON:

nasier i praktiskt taget varje

väl

regional

förverkligas

,tii. kt sig. p

grundskolan.

som

kommitten

borde ocksä yrkes

ken innefattar· gymnasier, yr

I te särskHt förfördelade . . svenska österbotten. Däremot

inte allsI företrädda inom land

landskapet.

skapet.

det mest väldifferentierade ut

bildningslinjer som finns, finns har. vi

kussioner om var olika utbild

kompletteringar göras I norra

skall

förverkligas;

ningslinjer skall vara lokalise

svenska österbotten, och kan ske

rarutbildningen

som för övrigt är den enda un

på.' tapeten. se

derregionen

munalhögskolan.

som saknar y

GöRA

det

utbildningssystemet

total

svenska

. utbildning

ocksä

samt dimensionering, dvs. hu finlandssvenska

Stig

. planerings

östdahl,

sekreterare vid

länsstyrelsen

tillsattes

hösten

1.73 den s.k. Svenska ulbild ningskommitten. Initiativet till kommjtt n kom frän österbot ten. Motivet var att man v.uJe der

nya

upprivande stri

enskilda

utbildnin s

linjer. När omflyttningar görs eDer när nya utWldningsUnjer grundas,

bör ,de lokala och re

gionala utbildningsbehoven be

aktas.

• KOMMITTt:N har i ett del från

betänkande ren

sommaren

1974 fastslagit de princi

piella riktlinjerna för sitt ar bete. Utgångspunkten I delbej tänkandet har varTt att sKapa likvärdiga

utbildningsvIllkor

tänka utbildningen·

flyttas

till

grundskoldistrikten. Men ock

sA Rögskoleutbildningen skulle spridas regio alt betydligt me

DET TREDJE kravet. kravet på språklig jämlikhet. kan kanske. dels

furefalla

mol

omotiverat,

bakgrunden

g:rundlalgoos

bestämmelser,

dels därför att detta krav, Inte i praktiken ·vållat .så stora pro . blem. Orsake%!... till att kra et formulerats är .att kommitten

velat un?erstryka att

sail,lma

slag av utbildning iblånd

bUr

dyrare

och

för

en minorlt t

tre

formulerat

·att detta fa;k:tum bör beaktas när beslut .skall fattas.

• ENLIGT sitt ursprungliga .ha

jämlikhet.

haft sitt(jobb avklarat vid må

regional

jämlikhet

nadsskiftet juni-juli i år.. På är

ju beaktad I grundskolan, ge 110m att

tbildningen är gra-. och alla i princip har möj

lighet till samma utbildning. Efter grundskolan finns det

l!OciaJa. orättvisor

kvar.

All

mänt kan dock sägas om des

grund av det utredningsarbete riksnivån

som

pågår

på

S0m

gäller

gymnasi!'llstadiets

landet,

oberoende

zpn\k. KOMMrr f t:N har i sitt delbe tänkande utgått från att alla elever

i princip bör kunna bo

hel11J1Ul, ocksA när de ska far

sig

yrkesutbildning

bildning

pil.

koncentl'ation ,ill

nödvändig.

Personligen

eller ut

gymnaSial

nivå.

Ifall detta jämlikhetskrav för

sig

förbättrad

utbild

torn, inom den teknisk-natur vetenskapliga sektorn eller in om vårdsektorn. högskolenlvA

På

GÖr

för

I vårt

bättringar fäs till stånd

I första hand kom

landskap.

dessa självfallet att . ske I

mer

Vasa, be1st som en päbyg · gn·ad ' . kring

man

lärarutbildningen.

från

högskolorna

Ifall

I Syd

finland - de svenska och i 'A spräkiga - inte visar ett stör re

intresse. än

dock i

samarbete

befolkningen för

hittills.

får

·överväga möjligheten. att

med

den

finska

länet· arbeta

tvåspråkig

trögs'kO!lI..

när

kravet

på en ny tväsprå

·kig fakultet tilr Vasa nar rests av

·bAda språkgrupperna.

Ifall

har jag ·ansett att nägon form

större

utsträcknmg

svenskarnas

folkningen utbilda

andel

skulle

sig

mO'.lverA nör

för

service·

,>ch

ofta

är

övrigt

mera

språkkunniga.·

håller

bäst pä

kommitt n

med dimensionerin;:en.

utbildningsbehovet

yrken.

omöjligt säga

och

att

I det här

någonting

fått

närmare

'lm

denna.

vilken

mer .

utstr-ä:ekni'1e.

kommiU('>ns

påve r ka

knm

rör<;la

att

Svenskflnland·Y

'*.

OlE'

Norrback,

S"imska

ON:

ombudsman · lan l1 ·

sk aps förbund

Svensk a

och

medlem

ändringaT

j vikt. i

vlts<3rd

ämnen

kunna

föt· lägre

ges också i Sydöster .

minstone

utbildningen.

än

pedfli:<>-'

glSk art. I

betydelsen

arbete

närmare

Kommitten har räknat

med ett in&krivningst8J ,I, sko lorna

i svenska österbotten på

I medeltal . man

rä

1.500 p r Ar. r

med

arbe.tet

när

är

te.

Detta

för

att

har man

gjort där

kommitten

emot

llppslag

redan

rneC!lIn

och

den

öSterbottniska

velat

budsman bottens

vid Svenska öster

landskapsförbund, som

i tiden aktivt \'erkade för kam mittens tillkoJ;llst, är en av de österbottniska medlemmarna kommitten. I form

av svar på

frågor ger han här sin syn pä kommittens fortsatta arbete.

synpunkr.er sitter.

medlemmar

kornmi,tten är utom Ole

att

gymna

kommer

vara omkring · en . tredjedel.

kobstad

och

berg När ves. nAgon

Anna-Lisa

öster

T g kontakt me

dessa

lfall

läsare har synpunkter -och

som

Id&.

er om utbildningen och utbild ningsreformerna,

"tt

STIG öSTDAHL.

tJe

------- -----. ---- .----��--

iklan.

baek. Vasa. Samuel Lindgren. -J.. 'Bo Winberg. 'KGrsholm,

I österbOtten'

ON:

kommit·

i 'Off-entligheten om Gitt ·aroe

Huru många utbUdnln&'SPlat ser för olika yrken behöver vi

först

kan

Kommitten har arbetat ova.Jl-.

I den sistnämnda for art

Men

J·lgt öppet och ofta informerat

åt

men .mera en fråga om orga. nlsatorlsk

allä .om·

nödvändiga.

tens ges

botten. Som jag ser det är pn Iq)ridning ·av

under . är

ständigheter

Dess

utom bör undervisning

kllm kunna

för de 'ör av yårt. uthlldnlnga

som

system

bör kUlma

förläggas till Jakobstad.

9tt

hoppas

som. grund

ligga,

utbOdniilgskemmJtte.ll.

av högre utbildning

J ag

mittens förslag . skall

österbottens

förlängt

NORRBACK.

utb1!dnh'R""väsend<.'t

. av detta år.

OLE

,et

ske(iet

mandat till och med utgängen

•

'>li

för lir

därför

utbildning. hår kom mittens ar ' har

bete dragit ut på tiden. Kom mitten

än oe

värdyrken. Orsaken nä:·tili 'är att de svenska ungdomarn·a

siebenäg.enheten

kallsinnigheten

vad

och

_ alt de· gäller alla studeran

Detta tiar ju redan delvis sl,ett

uppdrag" borde k(}inmitten

och spra. l1g jämlikhet. . Den sociala jämlikheten

lantbruk

fortsättningen ,ges

ning 'inom den merkantila sek

ra än vad fallet är Idag.

jämlikhetskrav: krav pä ll.ocial

tis,

sett att de .svenska

I norr är

Sydösterbotten kan' man

för alla. I delbetänkandet har kommitten

är

ort

berees

I övrigt har komm.ltt"n ;,n uLlgdnrr.l1T

hÖg3ko

norra svenska österbotten.

Vasa.

ungdomar som bör utbildas f-ör

undvika

på

den tekniska. Därtill bör själv fallet utbildning för

yrken,

lenivå

heller

alla

pi as vid högskolorna

SvenskfinIand esutbildning.

ka slag av utbildning' skall ges,

olika

tvåspråkiga ut

tänkbar sektor för. för

bättrad

vårt

land. lokalisering·, dvs. var oli

många

inte

ungdoms.> na,

detta ·,örutsatt att

främst i Sydösterbotten.

nast var det' social och kom

Men

500 hög k& är för de sven.!k

österbottniska

30m

bÖll

rade. Under några år stod lä

hela

finska

Vasa

ligheter för elever· att bo hem ma

skapa

Ifall kom

dA och dA haft. intensiva dis

översyn

mittens uttalade åsikt om möj

Svenskfinland

ATT

Ilands att med den

nara

Vasaregionen har

bildning'ssystemet.

endast på en ort.

det

bildnings,?öjligheter i .änet.

gymnasial niv.A, vil

kesskolor och institut, är vi in

och mAnga av de ut

ligger

handelshögskolan

finns det snedvridningar inom

FöR

fortsätter

till

i svenska

synes

En del utbildningslinjer finns

Inom

hövs det omkring leplatser per

När det gäller utbild

På.

ningen

Ifall kravet

jämlikl\et skall

första hand frän Åbo akademi

grund

• SOM KÄNT har vi ju gym.

grundutbildningen

Jämlikhe t i utbildn in gen

gional

•

kostnallsfri,

Huru kommer kravet på re---

tvungen

är

därf.Ö r alt boningsorten inte mera utgör ett hinder fö,. en

bra . grund u thildning.

ske.

av grundskolan har ju innebur t aU !llJa

GENOMfÖRANDET

•

ungdomar bereds möjligheter tiIJ en nioårig gratis utbildnil !!. Gr undskolan har betytt en såväl social som regional utjämniT'g

för utbildningsväga na i svenska Österbotten under "å..

Så ar det er sista chans för denna säsong alt få söndagsdansa i MA.XMO Så missa inte tillfället!

."ZOTCH BUSSAR: Haidin fr. Vasa 19.30 via Kvevlax o. Kunl. OT fr. Rejpelt Palvis. {)T 19.05 frAll Kaurajärvi· via Kimo, Komossa och Oravlils. '

1.11.80

via

Vörä,

LotIpt.

ö S TF. " R O T 't

K \

P. n 401 T F. N

-----�---��---�----

TorMIagen den !l aug. - 1975 - ._--------��_ .

' aaD DaDDaDrJD aaD a.DDDDf:JaDDaaDaaD=:JD a QE:UrJDDDDaDat1IDDDDDDDDDDOI .' .

EJ EJ EJ

Facklor

Läsk

SÄ50NGAVSLUTNING MED ' VI E · L'o··rdagen· 23.. 8· kl.. · 20-' . I

. FYRVERKERI

. STIG JOHANS .&_ST-EN OLAS·på lO

•

HADE ETT TUSENTALSP

ER UNDE'R:ROCKFOLKETS SHOW, NU FORTSÄTTER

R80

MED DE" ÄNNU BÄTTRE , .-, HöR . OCH H..'\PNA

g VI g.

§ I IN.M PN.SPAV-IL.lOt' G . ! VI·VI -

.·EJ EJ EJ EJ" ...

BUSSAR:' Wester

19.30 fr. Lappfjärd, . Tjöck;

Kristinestad

v Ä L K o MME N!

! OB8 ,OBS OBS·OBS OBS O S OBS OBS OBS OBS ... W

19.45 fr. GranIiden via Yt- ---termark och Näveräsen. Ingves 19.30 fr. Pört om via över_ CKA U LIK

via Skrattnäs och Näsby..West er

mark och

EJ' EJ

2{).OO fr. Ka kö.

ngsby. Haglund

FÖR

EN-:BRA .SÄSONG. TRÄFFAS IGEN NÄS-

TA SOMMAR.

Romantisk belysning.

Chansen är er. R ck.RGgges solglastigon som han doneraLåt oss lotlw' vi ut till en av de 200 ·!örst betalande.

n II U OBS OBS OBS OBS OBS OBS OBS OBS "OBS OBS a

Varm korv

. _

. ,.

DDDDDDDDDDDDDrlDDDDDDDDD CDC:::=-3rlDCrlr:lCatn:::===aDDDrlalrJC'DDCDDDt1DI .

CARPEL A

CARPELLA

CARPELLA - CARPE LA

CARPELLA

CARPEL.L A · C.ARPEll'A

CARPELLA· 'CARPEUA

CARPELLA'

CARPELLA

'��;� 5i €2i=DI _ I,-eARPB12bA VÄL,KOl\1MEN

tARPEL A

L O R D A G E N DE N 23 A U G K l 28--02 . . ·VÅl{T SPRAKANDE TILL HöSTENS, CLOU KARPERÖ .. - E-. ... -v- Ii: I BUFFALO fal'LL' ' . -* .·C·LEOPATRA . __ . _ _ __ _ _ · _ _ _ __ . · _ _ _ _ _ __ _ . __ ·· _

•

FöRLÄNGD TID!

Första . och enda o

gangen

•

sommar.

CARPELLA

ZOTm + STIG JOHANS CARPELLA

PS: Vi kom att tänka på , . .' - det brukar komma mycket 1'110-

med facklor; ·bloss o,.h l ldar

gen publik tiU fyrverkeriet - .mAnga har frågat efter .gain nlaldans på CarpeUa

•

Ljus- och 'ljudeff",kter

•

Ra eter, kanonslag, h;äxpipor, smällare m.m.

•

. Vi

....:.. så

har vi beställt RAlUONA

förbereder:.. några -;;v rraskningar.

- det. blir gammaldans! of·loka len på lördag.

19.45, 20.30 och 21.10. Hal din fr. Oravals 19.15 via VörA. och Kvevlax. Strandlinjen fr. Petalax)Nyby 19.15 via Malax, Solf, Toby

BUSSAR.: HAkans fr. torget <;tenbro och Gaml Vasa.

6. 9..

FESTPLATSEN IU.1T!\1INERAD

CARPELLA

13. 9.

CARPELLA-BLOT

CARPELLA

KOnSNÄSGILLET

CARPELLÄ

+' KULLERVO

CARPELLA 'CARPELLA

CARPELLA

JvUIÄ..

CARPELLA

F'O RSBY . på. . ·dagarna. " oppe'" 'i"

Snö dag 24. 8. kl. 20-01

GAM'MALDANSlör,dag 23. 8. kl. 28--01

bjuder

REFLEXBA'NDET

med.

PA .J A LAHAS $ E S ·

Svenskt familjeband som ·blivit gamm eldanspuhlikens favoriter. Kom upplev svensk dansmusik när den är som häst! Tag "vännen" med och. gör Er beredda för en oförglömlig kväll. . ' Det är' nwdan värt.

. ORDNINGSGRUPP

på

en mysigSöNDAj)SDA'NS

för alla som vill ha en trevlig svängom till tju

.liga toner itri1,Jsam miljö.

tveka· om, eller hur?

Ege tligen inget' aU ORDNINGSGRUPP \I

TorsdajteD d"n 21 aur:.

1975

, ÖS

TE R ROTTN I S K A

P O S T E PI

...

------ ------- -�------

VI DANSAR IGEN I

MOLP-E IIIIUllil1li1ll1l1ll11l1ll1ll1l1l1ll1ll1ll1ll1l1l1ll1ll1l1l1ll1ll1ll1ll1l1l1l1ll11l1ll1lli1l1l1l1ll1ll1l1l1l1l1l1l1l1ll1l1ll1ll111111111111111111111111111111111111111111111"111111111111111111111

iill

Lördagen den 23 a'ug.

a u s TA-F

!Hl iii

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII !IJIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1lIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

' "

WA S A

sköter om trivseln i

nlllllllllllllUlIIlIIUIIIUlIIlIIlIIlIlIlIlIIlIUlllllliillllllllllllllllllllllllllllllllllllllRllIlIIlIlIlIlIlIIlIlIlIlI1I1IlIIlIIlIIlIIlIIllIIlIIlIlIlIIlIlIlIImllllllllllllllllllllllllllllll!lIIlIlIlIlIlIIllIlIlIlIIidlll nllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll!1II1II1II1II1I1I1I1I1I1IlIlIlIiliIIlilil,lIi1l1l1hlllililllllillllllllllllllllllllllllllllllllllllllll llllllllllllllll'lllllllllliII!'

OBS!

GAMMALDANSVÄNNER! Lörd gen ,den 30.8. är det er tur igen. Då blir, det fartfylld

SÄSONG. och VILLAAVSLUTNING med

E G O N S.

I {

lörd. 23. 8. k!:- 20-01 ORON.GR.

ZOTCH St SOUND

BUSSAR

SOM

FÖRUT

Vi vill tacka vår trogna publik för den' gångna sommaren med en riktig

. NYGAM-MAL, MOGENDANS' -.

AD, A G II'U N,D·

' o

LöRD. 23. 8. kl.' 20.00-01.00 OCTO:PUS &. EXOD.US

OBS! Inträde till kl. 21.30 e,w,ast 5 mk. Fr. Sldeby 19.15 vl Skaftung, Henriksdahl, Härkmeri o. Tjöck. ,Wester fr. Pörtom 19.15 via övermark o. Närpes. Wester Lappf]ärd o, Kristinestad., Ingves ,fr. Korsnäs 19.40 via Töjby, Norrnäs o. Nämpnäs. Haglund fr. Kaskö' 20.00 vIa Närpes.

fr.

BUSSAR:

Dans i- SVallgrund

24._ 8

, Sondag

via

•.

kl.

2( .fjO

EX·cODUS

lördagen den 23. 8. -kl. 20.00-01.00

BUSS:

WICTORIA

19.15

'I'DaElaal'larJaaal'l aafl-a a aDaaCC:===:lt'laarJ

(

Oagsmark

fr, Vasa kl.

19.30,' 20.30

,VILlAAVSLU.JNING Lördagen 30. 8.

svensktoppen

Sten

Nilson och

Pierre

lsacsson

7 Linnea ,

Hootenanny Sing-ers

2 Ou gav bara löften

l, Tomma löften, stora ord

Vikingarna a Emma

Cuidate Mucho Querida Göran

Anna-Lena

Schytts

Muhlert

Aminon fol Jar aaaaaat1aaaaaat'laa .a1'J

u var

'Mats Rädberl?

l Jag vill andas samma luft som

Sten

Stanley

,'tt Minns dej som

Löfgren

f Hej dä, ha de' så bra Cool

Candys

10 Sängen lär

Ila

med färgsprakande hrvf!r ' 'keri, och den sista i raden av våra svenska orkestrar:

:; Vad tiden ändå går

Vlnga

Zandra med Agneta Zelån

ROLF LENNARTZ . GAMMALDANS med PETERS

at1aaaatlaaaaaaaaa •

SöU FICK and a

halvan av året

85. dan

lades

till grund for beräkningen av de stat-s- Qch övr,iga bi

utdelningen följande; ,SöU 92.000 (1974 66.000), ökning 48.5 procent. NSU 58.500 (1974 60.000), -

drag som fanns aJ;t fördela. " söU blev jämförelsetalen

1111111111111111111111111111111111111111111111

NSU 22

h AbUf

man 'beviljat

ungdomsförbund a slag

18. Se

Abolands

'ett

på -'.00.0 .mark

extra bl v

,minskning 2,5 procent. AbUF 42; (1974 88.000) 'ökning 29 procent.

___--'"_____--'---'" --'-_:.::.__ ... '--_...._ T E:.. .;;.. -=Ö:.S:..: .:. .: 0::.:r_ R 8:...: .: ' :. 'T N .:.: I :.

_eo

___

. . ::O:.:S:...:. S:.K:.:..:. ...;.P T:.:. E:N::---'

_ __

:..._

_...,;,·_ T or sda!!g e n- den .

aug.- 1975

-Tre spe'll(lada ·vör unl{domar: ' es.orna ·fler oss er·farenhet .

- DET ÄR TREVLIGT att spela med i skolorkf"S tern. Vi får erfarenhet och resorna är oftast Ivc•

e. Så säger tre vöråungdomar, so trivs med mu siken Ulla-Britt Höijer. Anders Bagge. o h H s8e Bergström. A lla· tre är aktivt med i Vörå 'unu'dom e

orkester,

sedan den startades

Hasse

1963, - Ulla-

britt och Anders sedan tre år tillhaka. pojkarna

spelar

De bå(la

dessutom med i dans9rkestrar

De tre började syssla n:ted musik främst på eget initiativ.

Föräldrar och slw}an påverka de också, dem, och i skolan gavs sJörre möjligheter för ut. veckling.

•

jar tar de i med nya tag. I vår

kommer de att 'spela in en LP skiva.i samårbete med vänner a från Solf. En ännu större

händelse

är' Amerikar.esan 1977. Men för en sådan resa Ulla-Britt spelar klaA nett, kr ävs träning och kurser. \ I Anders trombon och Hasse början av juni hölls en veckas spelar tenorsaxofon. Anders kurs på Vörå folkhögskola. spelar också gitarr, tidigare i· - Kutserna är givande, tyc Valencia, nu i en nybildad or- I ker Hasse. Där får man bra un kester. Hasse har sedan många dervisning och har god . tid att år tillbaks spelat trummor i öva. dansorkestern Sten Olas. . Musikljvet i Vörå är mycket De trivs att spela med i ung

domsorkestern,

kanske

främst

för att det är roligt att spela,

aktivt och all,t fler börjar syss la med musik. Det är väl främst

ungdomsorkestern med Brita i

men också för att stämningen mell\ln musikanterna och leda

spetsen

·som bidragit till det

är ett gott samarbete.

med, och rekryteringen till or

ökade intresset. EU femtiotal. ren Brita Långs är så bra. Det ungdomar spelar för tillfället ,

Resorna verkar uppmuntran

kestern är god.

de, man kommer sig ut och får

skolan leds många ungdomar in

svårt för en dansorkester att på musikens bana.. och Både Hasse och Anders spe komma· in på -marknaden lar med i dansorkestrar. Myc- bli populär. Det behövs något

kontakt med andra musikanter. Genom denna kontakt ger

mU-II sik kårerna varandra nya ideer. Just nu förekommer ett myc ! ket ket gott samarbete mellan Vörå

ungdomsorkester och Solf skol -inte

sammans

Music.

och

och vi

ibland

nytt som slår; nya låtar, Scen

undrar om det 'kläder och ljusorglar. -SÖU bor känns tröttsamt de ju stå som ett stöd för or

kestrarna, men Hasse som har

att spela med i två orkestrar.

Young, se, men nog hinner jag med det

Det är en fin satsning jag .skall för det.'

och bra att musikkårerna kan

Blåsorkestern ger på sätt och ge varandra stöd. Samarbetet vis ·mer· musikaliskt" sett; för mellan musikkårerna i Öster där m ste noterna följas. Eko botten har gått framåt mycket nomiskt sett-ger det mera att och kampen är inte lika "hård" spela på danser. .8om tidigare. Anders har tidigare spelat i Vörå ungdoms rkester har Valencia, men har nu tillsam hållit sommarlov sedan början mans med några andra killar

a. juli men nu när skolan bör- bildat en ny grupp. - Det _

' gaget och reglerar prisnivån. Illa är det också att priset är odagar. olika på olika v Det bord,e ordnas fler orkes termöten för att just disku tera dessa frågor.

Hasse Bergström, Ulla-

kommer

hem

3-4-tiden.

så

sent, först

Men att sluta musicera har

varken Ulla-Britt, Anders eller

Hasse tänkt göra.

För Hasse

kan .det uppstå vissa problem

nä

han

inter J:)örjar studera

i Vasa eller Abo. Större möjlig

Hasse tror på fredagsdanser

Ibland kanske, säger Has erfarenhet säger:

går då under

Ostrobothnia

av sin fritid ägnar de åt

musik,

orkester. De uppträder ofta till

namnet

Redan i folk-

* Att ägna sig &t musik. är en fin hoblty. Det anser Vöråmusikerna. (fr.v.) Britt Höijer och Aliders Bagge;

na och anser att man l stället heter att musicera har U lla- SÖV b åd e hjälper och borde satsa mer I·' dem i stäl Britt, som går i högstadiet och stjälper. Det är fint att de let för på Eiöndagsdanserna. Al Anders, som börjar i gymna hjälper till med förmedlingen la har ju nuförtiden lediga lör siet. De är båda så att säga på av orkestrar, men det är dagar. "hemmaplan". oför.svarligt att de släpper in ......: Ibland "brukar Sten Olas Alla tr-e är helt överens om så många orkestrar från S ve spela på någon restaurang, men att de skall spela så länge de rige att spela på daosplatser det är enformigt och tråkigt. har möjlighet och lust, och så nI' i svenska österbotten. Det är nog roligare att åka ut länge det är roligt! En annan nega t iv sak är på en riktig keikka. Fast en To m J u s l i n att de pressar ner orkester- nackdel med danserna ,är tt vi

är

Hästa.r-

••

personligheter ,

Johannes säger, s:tLhan haft lov att 'lära sej finskan för att. men . han tror en bättring är att ' vänta inom de närmaste åren. rätt så bra tur, det är endast ' klara affärerna. När handeln var s9ffi livli- Jakt och jordbruk är också om ett par av alla hfultarna som inte yelal ge med sig. En av gast, kunde en god häst kosta råden som ligg r Johannes n

DET ÄR MED HÄSTAR som med folk, alla har sitt eget Johannes säger Så sätt. O b l i s i Vörå. Han vet vad . ban ' talar om. för bans 'liv bar varit bAstar sedan ban

lyckades sparka· sin upp till 650.000 mark, en icke husbonde så att han ännu i den föraktlig s':l .. - Det gällde na .dag kan ·känna stället, där att vara noga me . dinköpen, an på revbenet varit brutet. nars var det lätt att förlora . affären. E annan av. hästarna hade Joha mes har dock aldrig va.' ikter om mycket bestämda hästarp.a

Som åttaåring fick intresset

väckt. Själv har ban haft 21

bästar under åren, förutom de otaliga häs tar ban fött upp eller I köpt stambokförda

ra.

. Inom försökt.

jordbruket har baa -med utvecklingen si. _

att när traktorerna kom,

var

,Johannes, trots hästarna, en av

.de första som. nsåg' traktoJ"DB sej ea vem som bestämde i stallet, där rit rädd att chansa, .ibland kun fördelar· och skaffade för vidare fÖI'8äljning. De hjälpte varken · socker · eller de en vildsint 'häst in ringa sådan. tävlingar Johannes deltagit i stryk. Inte förrän Johannes' större pengaJ'· än de andra, den skördetröska, inköptes ED är otaliga, vilket också syns kom på id{m att bestraffa odyg var billig att köpa, och sen den också, och den minns Johannes på priserna. derna med ett spann kallt vat blivit tam var försäljningspri-· alldeles speciellt. Detta därför ten blev maktbalansen - åter set detsamma. På en dålig häst att när han åkte in till Vasa ställd. kunde man vara glad ? man för att hämta den, hade han in . I Hästarna j!l.; största delen av . . fICk tIllbaka det man gIVIt. te alltför god kännedom om Det har blivit mycket resan dem har varit" verkliga pra ttrösfor. Det oaktat satte han exemplar. Men också en hast de för· Johannes under åren. Johannes har haft många kräver uppfostran, och ibland Han har köpt och sålt hästar andra i'ntressen också. Politik sej på tröskan och körde den med Vörå, kan det' vara svårt .för vilken över hela landet. Till en början är ett område, där Johannes helskinnad till bromsarna i oskick. hästkarl som helst att få en klarade han sej med svenskan, följer aktivt med. Dagens poli

vildsint häst' beskedlig.

m n på senare tider fick han tiskaläge är inte alltför ljust,

l dag har Johannes inga häs""

ö-STERBOTTN ISKA

Torsdagen den 21 au . -1915 •

, ___ ,

,_" o

_________

-----

POSTEN

'--------------------------------------------------------------------

K rsgä .getIInga-ölpro blemp g10rde oP fem

SA SIDO ,liksom

den

pOp Ulart tl-Il'h aIl' f .

till

dagens ÖP har gjorts av del-,

t.'\garna

_·1··-

korrespondent-

··

ö r å c af e .

DET O&lTVlSTADF. mell a n ölet utgör ing et problem hOI oss. !läger fru Marita Dan,aJ på City Cafi- i Vörå. Vi .,än, ner de flesta av·,,-ä.ra ,Ilondei och "et hUI" gamla dl' är. Del som int.. ,I.an bestyrka. sin. ål der mffi le tin)&tMn får hel,

Krtrsreooktionen arbetar knau ;e·

sig

City Caf

en äldre

ju! hill kaf-:-e- uch kunde naste

terna består ti ll st1)rs n

irrar j otUT och oordning omkrin.r med tummade papper oc h tie.'"

tielen Men också trakteq,s ungdou'ar söker sig' in efter skolans ener arbetets slut 'för att dricka en kopp kaffe och bläddra igenom dagstidnin garna. . ......: I allmänhet har VI inga problem med ungdomarna . t.>e rättar fru Dalkar vidare De Men får så gärna komma hit det är önskvärt att de Urnins tone köper· en kopp kaffe o.ch inte bara kommer in för att rö ka en cigarrett. Många ältire personer känner sig störda av cigarrettröken. som ibland I{an ligga ganska tät. Hon anser att det' är bra att

slags i

hiinderna Ingen

hinner. se

troettiga

' hur. en

samtidi t invi

av äldre personer.

pd fingrarna . ocksd pd näsan)

kulspetspennor

Se·

man öppnings

ga den nya matsalen. Mat <:iis

taket

Tsdeltagare med trycksviirla

(en har

Vörn centrum äl

och ! '>r '!.v:i e l r:enoverat:s

skri,Vma8kiner wt'me!la. urdruckna Jaffa-flasko. och.h. 'Lnåer redaktiomllamp()rn ;;veranstriinga

gulmäkd- -träbYg"?,l\ad

Cafe t ha:- existera! sedan 1960

fr4n

. 1 .

ungd O ID

dikt om gän'g�t oC.h jobbet!

tränger

cuingens skrivarkurs, skrev en.

/t[1'fIN1e

kurs SöU arrangerade tiilsarn mans Illed Värå' folkhögskOla· Bteidablick Senaste vecka Bertel Lindell. som veckan' nan ,deltog i litter:lturför-'

________ __

ga'mmal

öP

ligger ensam kvar pd golvet och bävande vänt r pd vad det mdtte bli av töljande

* Marita Balkar

BERTEL LINDELL

t.v. och !Jerit B'rors på sitt kale , i Vö,rä centrum.

Ostproduktion startar

ungdomarna

e,ngagerar

sig i

föreningslivet och andra aktivi

teter ·,som

T.ex.

finns' j

Vörå

kommunen.

-ungdomsorkester

sysselsätter ett 40-tal unga. ungefär hälften att gå på ex driften i Purmo borde man in ett biologiskt reningsverk i an Men något annat än cafeterian. till Vörå-anläggning man som bäst ett ost ysteri ._port. De anstäUda kommer att vestera miljonbelopp. Det blir slutning motellet och söndags bion borde som skall ta hand om över ökas med 25 petsoner, varav merll ekonomiskt att bygga ut en. det finnas för den som vill roa skottsmjölken från Gamla- fyra kommer från ysteriet i anläggningea här i Vörå genom : - Det är tråkigt för Purmo sig. under att vi kan använda den gamla att mista de arbetsplatser man karleby Andelsmejeri, Jakob- Purmo. ' Bostäder är med Tillställningar i likhet värmecentralen, vattenrenings så stads Mjölkcentral och Milka. byggnad och flera planeras. väl behöver, men jag hoppas "öppet hus" i vörålokalen in Sam tidigt läggs ostprodukEn av orsakerna till att me verket, kylutrymmena och ad man lyckas fä en ny hyresgäst. ver-kar inte nämnvärt på kun tionen ner i NederpUI'mo och jeriet i Purmo läggs ner är att l!linistrationen, förklarar Ståhl" till mejeriOyggnaden. Jag har ,dernas antal. Det är mest de Vssa. Kring utbyggnaden, reningen av avfallsvattnet inte berg. också försökt· intressera folk yngre åldersgrupperna som går Ilar det varit en livlig debatt. kunde skötas tillfredsställande. De vinterkvällar det är - Vidare . berättar han att man för deD tomma .lokalen, säger dit. Ma n kunde nästan tala om C. dans i Koskeby är det fuHrulle För att kunna fortsätta nu också' inlett byggandet av Ståhlberg. ett rent ysteri-hysteri. , på City Cafe när den kaffetörs

KA{TSOR,

Vörå

bygg,er

, tiga danspubliken anländer. På vintrarna när skolorna i!r ..... igång har man mera kunder än sommartid di cafeet kan vara

Vi besökte disponent Alfons StAhlberg vid Enigheten i Vörå för att få lite klarhet i. sa,ken. Byggnadsentreprenör

I rätt/ tomt pA.. vardagarna. Tu . hittar inte heller si lätt till Vm som ju er ea bra bit från riksviigeD. -

. I risterna

är

Byggnadsbyrå Ingmar Berg och Vörå kommun står som byggherre. Enigheten' hyr se dan lokalern-a av Vörå och skö ter endast om installationerna av- - processmaskinerna. Allt skall stå klart nen första de cember och hela kalaset kostar T miljoner mark. De

viktigaste

blir e

tar.

om eafeet. Två äld niä.n ityck.te att .stället, bar god mat oeb .tt ordningen är god. Båda vu ense om att da gens ungdom.' särskilt flickor, , röker för mycket. Detta trots all upply nillg om her .hälso vådlig tobaken är. N ågra pojkar i 2O-års åldet"ll· fann stället trevligt och ägarna justa. De v.ar inte från trakten men aItSåc alt ett besök på Ci

ras åsikter re

produkterna

r och delikatessos

A v pr

uktionen

kliDdei' pratade ' vi

'N ågra

också med fös att få höra de

ommer

tar. Den sista sålde han för ett par år sen. Det är hälsan som, inte vill h!J.1&, intresset har inte I minskat. Johannes följer med vad som sker inom området, och det går säkert bz:a med de kontakter han hunnit skapa un der åren.

Cafe lönar. sig. · Motellet är

för dyrt. p!stod de. Det händer sällan att folk utifl'm Jrommer till eaf,eet för. att ställa till bråk. Vi fick den

,lIPpfattningen&tt

ungdomarna i Vörå triV21 JDeIII "-

B e v e * 91sponent Alfons Ståhlberg vid ysteribygget I Kaltsor.

sitt alla,

we, en samli -

p1ats för

Almlka • .A.a

Torsdagen den 21 aug.

S. T-ER B O T T N

1975 --

----

SK A

•

..,-0 S T E N

------

•

If ests'ömninfl med toppresul t,t seda..lemonad och "risar! För att komma till knatt fina

len krävs inte litet. Dit' har de tävlande k aliflcerat 'sig vid täv

.ungar

sina föreningar under

-. KAJ,

• TAGE BACK, IS

'I bor .i

sommaren. Den knatte som f{,.r

fjäder i 'hatten.

gfors och den. stora finalen C\är

na. Resultatet då? Ja, det ville de

Jag har specialiserat mig på

' Inte säga, bara att "lnt vaalt he

ti naa".

,Pojkarna, som tävla för GJF, , sa .sej inte vara: särskilt sportin

får tillfälle.

Tage tycker att det är väldigt,

tresserade, mel:\ att det varit pap

en del knattar resbiljett till Hel-' roligt att tävla, och så får man man

N'YBERG,

båda från öja deltog. I kulRtöt-, ningen, I klassen för l"2-åringar

föra sin förenings färger har allt 180 m häck, m n tävlar också gär ; är jag skäl att ta ö;rD-finalen som en na i andra idrottsgrenar På basis av finalresultaten får

SJöBLOM

OCH BJöRN

Pensala och tävla.r, för IF: Nykarlebynejden.

,I l

porna, som sporrat dem alf börja.

ju ,resa ganska mycket, tillägger

På frågan om vilka finska idrot

gör upp om FM-medaijerna.' han.

Senaste år' deltog ett tiotal öster :

tare de ansåg vara. ' bäst för ,till..

14 år.

re tvekan, Rajamtiki och Salin.

fället, svarade killarna' utan stör

bottniska knattar i åldern 10 till' • LENA NYHOLM, 13

är en munsalafl.icka , som tävlar, och talade med för IF Nykarlebynejden. - Mest gillar jag att löpa 100 av de täv@.nde. Så här m, men ställer hog gärna upp tyckte de: och tävlar i längdQopp också. öP:s kursredaktion var med på

finalen I Vörå,

• GUN SUNDQVIS'I, 14

är också, en munsalaflicka - Långdistans är min

stafettkarneval och . gång I en tyckte att det gick bra. Sedan har

tävla. Lena, resonerar som så:, att

när man' tränar f år man . b ttre och 'd ärmed bättre kondltLon; hälsa.

Hennes

.det ba a gått av farten.

'. Om

annan

idrottsvärlden är Mona-Lisa Pur

Kaj Sjöblom ooh Björn Nyber

Stavhopp

men det ,är Inte någ:ot större pro

pröva

mig

fram

bland

backa, ,13 år från Vasa

bor i Munsala och tävlar för IF Nykarlebynejden . - Jag

lär in den rätta tekniken.

löper

ter jag kula. Förut spell!-de jag,

(VIS). också fotboll, men nu dominerl!-r stavhoppningen. Under vintermå

naderna vistas jag gärna i ishoc m. Utöver löpnin- I keyrinken. Ishockey är en hård e geii lockar O kså dis'kuskastning, men spännand sport, tycker jag. . men det har Jag !Dte sysslat med Att jag valde stavhoppnin"', be I så stor l! träckning. Det_ är ror kanske jt\st På'sPä;nnlnge om . första året Jag l rottar och an- ' ribb'an s all hållas kvar där uppe. lagligen kommer Jag nog att.tort eller om den följer med ner, 'Man sätta ed det framöver. bÖr få upp en snabb fart på. kort .. I tävlingssammanhang tavlar i sträcka och vara stark i armarna jag mest med mig själv. Det är när man häver sig upp, Det är sporrande att jämföra sina löptidär om det brister lite för mig. der när man märker att man gör Men om jag, tränar mycket skall framsteg, anser Lena. det nog börja gå vägen, säger JuHe i Smedsby brukar jag ha glatt. - "nera 3--4 km i skogen. Det springa

100

, I

Ar tungt att 'springa i skogen. 'un

IlerIaget är ojämnare än på vä

flickorna springer

100

ordnar möjligheter till

Hans

lntresse

idrottstävlingar. Av sig själv bör

la. '

Ingmar säger att han inte har

nA:gen idol som -l;Ian försöker ef

•. NINA SKOG

_ Jag skulle. g rna bli en stor idrottsstjärna. men stora förhopp

nlngar har

jag

I Nina Skog. I Nina är 12 Replot.

nog

Inte.

ter likna.

säger

är och hemma' från

tresserar mest.

sysslar hon

spjut al!tning..

henne

ner jag också meq annat, b

åt·

tar Karina. Bl.a. är jag väldigt ner jag också.

• MONICA SPÅRA, 12

är en munsalatös som också hon

tävla, bland annat j Kurikka. Ett DM. Hon

tävlar för IF Nykarlebyn.ejden.

- Höjdliopp och'SOO m'är mina",

löper helst 100 m, annat har hon'

bästa grenar konstaterar M:onica.

.just inte prövat på, r år har Nlna inte tränat så mycket och tror

Jag tävlar därför att d«\t är ro

de kunde bli.' Nervositeten

massa nya vänner.

Inte a'tt resultaten blir så bra

ligt,

l? in

har

hon inte något större besvär med, mÖjligen då strax 'fÖre starten.

Nina trivs med tävl1ng r där

. ..

Intresserad av läsning; Dansa hin

hunnit resa omkring i landet och

.. Juha Autio.

om hjärtat: m häck; 100· m och

Tävlingsiqrott är en trevlig fri

, Nina tävlar för VIS och har re

rit, Lasse, Håkan, Boy, Carl Gustav.

varmast,

tidssysselsättning, men nog hin

dan på de 2 ft,r hon varit verksam

KaI;ina kan man nästan kalla en, all-rol!nd-flicka., Löjming Iig

300 m, av andra idrottsgrenar in

a föräldrar, Hon brukar

år \rar hon även med

A JUSELlUS, ,rs '

,bor i Munsala och representerar rF Nykarlebynejden. '

'ger henne

Hon gillar idrotten och ' den tar ganska myc!<et av henneR Däremellan

• KARI

. Hon löper

na tränar hon I jordbanehalIen.

NJa.

tävlings-;

jade Ing!T\8.r sedan träna och täv.

gå på promenader och om vintrar

Da .

för

idrott väcktes när , han fick följa me!!, sin äldre bror på olika fri

med s

m. Målet

Sonja,

förening

med handarbete eller är på villan

är att nå upp till dessa tider, men det krävs nog många års, träning bman jag är sA. snabb, säger Le-

Knattereportrar:

m häck. Vintertid tränar

det, säger Ingmar.

fritid.

prna. Men den omväxlande na turen är nog trevligare att röra sig i jämfört med en' dammig landsväg. Att titta på idrottstävlingar I TV:n är spännande. Då brukar jag notera speciellt hur snabbt

jag regelbundet när min Idrotts

Löpning intresserar mig kanske mest och i den här tävlingen skail

jag

!P'cker bäst om höjd

hopp, men stöter också kula och

Ibland när andan faller på, stö

olika

idrottsgrenar, säger Lena LAng

Qn.

• INGMAR EK: IS

veckan går åt till

stad. Göran BrunelI leder oss och

- Som bäst hå!ler jag på att

med I«\monad och grisar,

blem; tycker

träning på sportplanen' i' Jakob

, . • LENA LANGBACKA, 13

nfigon'

hon. Nina är litet tystlåten av s g

ning är mitt främsta intresse, det har ,jag hållit på med i ca ett Tre dagar

;

domar med samma intressen som

utio, 11 år. frän Ja

halvt är ..

'tä\1a

för att hon får träffa andra ung

- Detta är min "första tävling,' (IF D!:,ott).

skall

,hon 'känner mest för är"'en herre vid .namn Lasse Viren

• JURA AUTIO, 11

kobstad

Glin

Idrottsgren ' väljer hon Toppidrottsmannen längdhopp .

stora idol inom

siainen.

säger Juha

peCia Il..

tet berättar hon. Jag sprang' en

Hon tycker att , det är väldigt intressant att få vara med och

som

tävlar för nr Nykariebynejden.

När

och sA t äffar

Monica inte tävla

en'

eller

tränar så sitter hon och läser el:'

Ing:mar Ek.

ler också är bOll uta 'OCh dansar.

, •

: . ______----:_ .;;. '.-=--

------__._

___ _Ö_S--"-'l'_E_R_B_O_T_TN J.S K.A

___' ..;...

. .--

JAG TY'CKER absolut aU den utbildning jag fi('k vid ÖCY ,är .tillräcklig ÖP:s kursjournalister jQbb. säger BiQ;itt8 Toppar, utbildad köksa. i vår as kle upp några ungdomar' som blev iårdiga med sin yrkesutbildni skaper,. sina yrkeskun användf' de hur se för att

tar mitt

brandverket i Jakobstad. Det 'j första hJälputbildning i landet, har -möjligheter att få arbete tyckte jag var intressant. Ar omtalar kursens ledare, läns som instalIat0r på hemorten betet föru satte att man jOb-! S a n dhälsosyster Anna-Lisa . .. råder en ganska stor tvekan bade ett helt dygn' i sträck. I I b e r'g. Målet med kurse ar ' vissa fall också över helger. enligt Christer. .. Man får nog vara ,beredd att I kort sagt att få så många man den tid då and ',I niskor som möjligt att kunna Arbete' som elek riker finns offra m ck t . I säkert,' I Vasa vill han inte ar- I ra vanlIgtvIS ar: ledIga. Alar-: så mycket som möjligt. Det met kan gå vid vilken tidpunkt! be·ta. ·0rsaken ar att" ,han r.'edan ' . .sker allt flere olyckor i trafiken 0011 er det mmu som h eIst. Då ga 0 . . -och då 0ar det VIktIgt att veta gått i skola där och är trött på terna . . . , . . . . . gå tillväga, för . . ' hur man skall staden. ' , ' Intresset för sjukvård väck . att rädda' mäninskoliv. Han säger att han ' för' till tes när jag skötte 'barn i en fa- ' annen j bbade ,SOpl fället är trött på att gå i skola. milj, där . - Ett m.ål som vi strävar'till ' . Inga- i sager ambulansforare, . är att det "skall finnas' en förs . Han hder av skolleda. Om han Lill. Han uppmanade mig flere: ' . hJal gru p per 5.0'0'0' mnev ta senare vill fortbilda' sig blir det . gånger att anmäla mig till nä-I . vid nAgot tekniskt institut. gon av Rö a Korsets kurser. nare. or narvarande fattas de , '. Slutligen gjorde jag det och i hela 2.0'00' grupper för att VI '. . Fortutbildmngen ko mer ifrå blev intresserad på allvar. Jag! skall vara' nöjda. Det arrange , . en ga först. efter att varnplikt gav ycket av min -fritid för' ras kurser kontinuerligt, som vi är avklarad. kurser och olika övningar. hoppas att så många som möjHan anser att den undervis ligt skall delta i På_senare tid Jag råkade av en sl mp . ' 'd yrol\.es•. nmg s0II?-,. han fått VI' har aUt flere ungd-ornar boo ?rJat 'närvara vid en kursavslutning, : skolan har varit tillräcklig vad. s . Jag tror att 'rde sln ' slutoOv- bli intres erade l' l utfo då InP"a-Ll . .". . beträffar det rent teoretiska.: . I unga människ-or vill lära sig OO tt ' ta., Det mng, f ortsa , er B . rlt . De . hjälp ärke att de kan r m N Erfarenheter av praktiska el räckte för att jag sku e bli i RKen i insats göra tig :vsvi -il d " installationsarbeten tycker han' "tänd på et här med spjälgruPPerna.. sig sakna. ning av brutna ben m.m.

jordbruk.

'John Anders' fortsatte efter mellanskola i genomgången 1ordbruksskolan. Han' trivs bra.. ordbruk är något som intres Det var rat honom länge. heit av eget intresse han kom att börja vid jordbruksskolan.

orten fanns endast en som mot'Svaraae hennes. utbildning. H on sökte jobbet som fa:nns på hemorten och' fick det. Största orsake att hon valde just sin på hemorten var arbetsplats tidigare. praktiserat' att hon

Möjligheterna sig finns.

niDg kall också blia:ktireIl,men. först 'efter-det Sitt .han ,avtjänat

,I 'I

Hans föräldrar har jordbruk, där. , bruk, virket kan göra att han Hon sa Oger att hon . . för tillfäl Istannar hemma. En fortutbild let är dEm enda på arbetsplatsen som har im direkt yrkesut '. bildning. Hon säger också att hon är: mycket nöjd med sitt yrkesval. Hon skulle ha ganska svårt att tänka sig arbeta inom något annat yrke.

00.

•

. , Lasse ,. Håkan

att . fortbilda

Hon anser själ tt on har . '�anska små mO.jllgheter att komma in till 'någon skola. Hon har inte enomgått menans o" la. Hon ,sager också ·att hon m_o te är 'intresserad av att fort oi!da sig för tillfället.

I r

Vi har haft .några arbets upp

. /"

/USA-scouteree .O IIan 1_ !! 1' fill. nrrer: Slg sa r,en ' . . , . efter . e. tt riktigt bastubad . .

..-

;

{::HRISTER OHLS utbildad . ele'ktriker vid Österbottens SAUNA ar toppen, vi borde få en med oss hem att bada i, tycker Kevin Naifeh, 15,. Shan .'J·ohn Anders"· anser att en svenska yrkesskola, är 20 år 'P6ters, . 17, oCh. Bandy Rutle4ge, 17. Man känner sig så där extra ren nir man har badat . pdbrukare i dagens läge mås- och ogift. Han blev klar med .astu, säger Kevin entusiastiskt. .' te vara utbildad. Det räcker in- sina studier våren 1975." DJS, TRE pojkarna. ingår i en grupp på 40 styckna som vj tats i österbotten ett par veckor. ' te med praktiska erfarenheter De har bott i Vörå,. men på dagarna har de varit med (le andra i Vasa. Före de kom till ös Under sommaren har. hall man måste även ha andra kunterbotten hade de varit på scoutlägret ,j Lillehammar, Norg e. ' kaper för att uppnå goda- re- jobba hemma på sina förä'ldVi kom. till Vörå för en tid skapet i Finland är det samma små oU ar'. Amerikanarna kör Bultat. Han är optimistisk vad rars Jordbruk. En, av orsakera till att han arbetat i hem sedan, säger pojkarna och har som hemma men ni har myck t med stora vrålåk. beträffar jordbrukets· framtid" . - Det har inte varit särskilt gårde!} har varit att han rycker sett oss omkring i trakterna. mera skog än hos oss. I Okla . . '. har ett ganska Jordbrukaren . . Shan, Randy och Kevin hör till homa kan man bara se något svårt att få kontakt nred fin-o OO ten. . hos n nu tiH frftt arbete.' Han är för det m. 1 arm en scoutkår från Oklahoina, träd här och där. ländska ungdomar i vår egen mesta sin egen herre. Han 'är . USA, som kallas Boyscouts of Vi trodde att det skulle ' vara ålder. De flesta prövar gärna Icke .. direkt bunden till klockan. America, troup nr 33. I grup kallt här, men då vi kom till sin engelska. Vi blir också upp, ' Vad beträffar jorabrukets lön pen finns 40 medlemmar, som Stockhoim var det över 30' gra- märksammade för att vi alltid inh t tror han på en förbätt från hela Okla,.):lOnla( der varmt. ,Man kan inte klaga' bär våra scoutkläder. Folk blir kommer ring. Allt fler ungdomar skulle på kÖld eller att det är för vått. ,stående' och glor och ser 11t att . och endel från Texas. . bli kvar inom jordbruket om Vi har kommit till Skan- Då vi reste hemifrån den 26 undra vad vi är för ena. iönsamheten" var' bättre, tror dinavien främst för att delta i juli ha,de det regnat så för - Det är bara att glo tillba han. 'ett scoutläger i Norge. Men vi skrä-ckligt i flera dagar, 'men d ka, skrattar Kevin som verkar ville också se Sverige och Fin- vi kom hit .var det ju precis yara den livligaste av dem. land. Det är intressant att träf tvärtom. Vi vet inge ting än om vad BIRGITTA TOPPAR är 19 år {a folk från andra länder, lära vi skall göra inom den närmas och ogift. Hon arbetar som I Oklahoma har vi inte så e framtiden sedan vi kommit deras seder och se olika sig köksa vid kommunalhemmet i väl-st mycket aktiv:iteter inom.t .:landskap. VGrå. Våren ,1975 kom hon ut Vi tältar ibland, hem. Vi har sammanträden på scoutkåren.. - Norge var fint med de hö- gör exkursione och· f ö söker i vilka vi.be:;;tämmer vad vi skall från österbottens centralyrkes ga bergen och de djupa fjordar vi hoppas s ola som färdig utbildad kökallmänhet att leva så nära na- göra härnast. Men na, men Finland är ändå bättre att vi kan komma till Finland l'Ia. turen som möjligt. Han är intresserad av elekför det påminner ,om Oklahoma. snart igen, säger Randy, Kevin - En sak ', som förvåpar oss och Shan ins limmer. När hon sökte arbete var ar- triska installationsarbeten. Om Och så får vi, så mycket god Mari& be' platserna många. På hem- han efter fullgjord värnplikt mat här! säger Randy. Land är att skandinavierna kör så si. 'vamplikt.

-I

TÄNKER du (orlulbilda dig?

När ha;} är färdig med sko lan. är han säker på att få ar bete inom jordbruksnäringen. Osä:kert är om han kan få ar bete på hemorten. Åtminstone i österbotten kan han få arbe . te, som motsvarilr hans utbila ping.

den 21 H.IIg. - 197.5

Bommaz:. Vid alla större tillställl)ingar som besöks av .'SENASTE AB .' , mycket människor, behö.vs Rö -....-.... . ..;..----,.;;.-. . - 'da ,ko.rspatruiler. Gruppen som vi tillhör hade jour på bl.a. bo Södra stadsmässan i Vasa och Botnia från H'j e r'p ' (17) Vallgrund, Korsh6lm. De två ' marschen. Några större tillbud tidigare kurserna anordnades i inträffåde inte. Människorna Vasa, Dessutom har vi deltagit sökte mest hjälp för mindre i eh hemvårdskurs. ' 1' och blessyrer som skoskav . 'skrubbsår. Men vi känner oss ChrIS ter S J'00 (21) oblom . . . . I ytt ga från Munsala / 'berättar att hari, l} . varJe f Il" Man vet I aldrlg , ar det ha aer någon tidigare genomgått en. ambu' . . 'tmg allvarlIgare, sager ungdo lanspersonalkurs. . marna. , . - I sommap- har jag vikarie Röda Korset har hand om all rat som ambulansförare på

l\10TSV ARAR diu, johb din yrkesutbildning?

är :.JOHN ANDERS ISAKAS 19 år och ogift. I höst skalInan sitt sista år vid Kors bÖrja h lms skolor, där 'han studerar

ag n __ e' ______Tersti

, .... UIlUIlUUIlIUI....II.Il ........tfIU. gifter

dån FICK DU JOBB?

Sk·olg" 'ång·· •

vad' s

T. f_N__

•

T(l sda,;en 'den 21' aug. - 197_5_,:..;..._;...:..;. ... ..:;.; ;;.:;... ;;;.;. '"--__ O_S ... B_O _T_T ....;. 'E R _ N. _ I_S..;.K_ '_A__P__O ... .;;. ·_'' 'T..;...;..... ... =.;....;.;.:....0.= '-'-'_____--'--""....:.;________;0;.;;.;....;. , __s_·T_'E_ N_'...._, ; ._. . ........ .. ,;;;.; ";.

Folkhögskolan populär ' igen' Nu strömmar eleverna till ---

.-/

EFTER ALlA DYSTRA rapporter

I Kronoby tror

man

vet vad de vill bli, men ännu är

a tt bris

för unga för att söka till olika

yrkesutbildningsanstalter, för

- Vad har man för nytta av

att lättare komma in föJ:jande

frågade vi.

så det har ni inte en

aning om,

na. De hade märkt att en sjut

folkhögsko

som

eleverna

berättar

från hela

rektor

Ehr.

fordrar

Linjeindelning!:n många

lärare.' För

tillräckligt

att

På

U ha ma

med lärare måste

' ' " ,eIman ha dl'spens från ,'' skola'tyr

Nörrvallalinjea

sysslar

mycket med teater. I !in

s männi--

Vad är det för s

skor som söker sig till folkhög

ter kommer Jarl Lindblad.. att skolor? . . . fungera som l"arare l d ramape-' - Det är alika

Seryiee),

kommer tiU Finland och

kategorier,

skolo!".

Slutligen

up,pmanar

rekitor

Ehr,ma-n alla ungdomar som är

osäkFa ,på

vad de skall ta 'sig

för, att, tillbringa ett-

folkhögskola

år· på

d:et. är ab8Q:lut s Annats får Dum bar@ ha dagogik och ren teaterundervis-- säger Ehrman. ,Sådana som är inget bortkastat år, tycker han. berättar ning. fruktansvärt målmedvetna. och T e t a . och K l a r a fyra lärare och en rektor.

familjedagvårdare,

han vidare.

• • • H.ÄSTEN är ett dägg

kraft, den välkända .hästkraf

En del hästar är mer nog

djur. Ibland är hästen ett svart

ten. När denna kraft u-tv-eck

räknade med vem de vi,lI ha l,

däggdjur,

las mel! benens hjälp uppstår

sadeln än andra. Ifall hästen

galopp.

inte trivs: med sin ryttare eller

ibland

ett

ljusare

sådant. Av de Ijusat:e arterna vi särskilt

.lägga

ryttarinna, kan han antingen

märke

till den',helvita rasen, den s.k.

White Hor e-modellen,

•

MANGA

• • •

människor

tycker mycket om hästar. Vad,

Hästskoj och skojiga ·hästar i

färgen kan vi

, hästarna

tycker

,om mänga

också skilja mellan travhäs tar, ridhästar, arbetslrlästa

människor" är inte lika säkert.

det små hästar, ponnyn och stora bästar Till de större h0r

na ägare och trivs med yngre

trähästar. Dessutom finns

den trojanska

hästen.

Hästen är rikligt med

kommer

studerar här ett år. ' På samma 'sätt� reser ungdomar från ,Fin land tin USA för att gå i olika

* Rektor töj' folkhogs koi'an i VÖ'rä, Torbjörn Ehrman, se; en aning betänksam ut innan han ,, gal' pä frägorna SOlD "louroalis tfröua" Margareta Smeds Och Klara. MArtens ställer. Hunden Cblko / ' beskyddar siD 'husse mot alltför svära. anfall . . • - ' .

svara.

inte täcker.

och

den måste upplevas!"

:AFS (American Field

'område, - som de nya skotorna

Förutom

an'kan inte förkla

"Jrån USA är stipendiater inom

gymnasiet, så det gäller för den

ka.il

från

att köra in på ett utbildnings

också en vårdlinje som utbildar

är , internatet.

ge, Island eeh USA. Eleverna

och

Det finns

kraf.

man och dess , utom från Sveri•

I dag kan folkhögskolan inte

säger Ehrman.

elever

Varifrån

Finlaad,

ning, vävning m.m.

idrottsledare och ungdomsleda

gym

annan ,sak som kanske

- Vi har elever

pen var för pojkarnas

del inriktad på jordbruk och .för flickornas del på matlag

re,

till Vörå folkhögskola?

skulle utbilda "anden och han '

utbildar

har sagt: "

allmänbildande skola,. som

som

återhämtade

ra gemenskapen på.:ett internat

Fo)khögskolan var

vallalinjen,

nasiet 'med

får lära sig att klara sig själva

eller

- Här i Vörå har vi Norr

från

och ta hänsyn, till andra. Någon

lan, som då var ganska ny och

grundskolan

t.ex.

Efter folkhögSkol

mammas och pappas omsorger,

vidareutbildning efter folksko

med

finns det

Därmed kommer de bort

lorna mest på landsbygden och

tävla

"andningsår"

som inte gjort det.

den".

det andra

gymnasiet.

'lockar

la är mycket mera mogen än en

ett

ter..

tonåring som gått i fOlkhögsko

bristfällig.

För

året fortsätter de sedan

Han berättade ,att ilån disku

terat detta med gymnasielärar

utgjorde en .fortsättning

år.

skoltrötta ungdomar som vill ta

utbrister. Herrgård.

Förr' grundades

Där.

kommer de till NorrvalJa

ett- år, skaffar sig meriter för

att gå ! .folkhögskola ett år?

niska,

har

med avviF.l l cn del elever berättar. rektor Torbjörn Ehrman.

mationsproblem.

•

.8kola

teater-

ten på elever d.e senaste åren i viss mån har berott på ' infor·

- Oj, man mognar som män

folkh

heller in probtem,.Bed elevundet'laget just nu, sä , e'r vf'kfnr jJengt-Gört'!n Herrgård. Och Vörå folkhögskola --måste till o.. h

alldeles ti'lr'-;ckligt med elever, delvis tack vare den ny

uppger rektor Martin Bäck. Kronoby

linjen

(olkhögsko'lornas' dåli a situation, verkar det nu som om el har ljusnat betydli . Lappfjärds folkhögskola, som i fjol hade' vissa svårigheter mf'd aU värVa 'elever ' kan i år konstatera att man kommer all få om

utr1:1Stad

ben, hela fyra stycken.

Däremot saknar den helt

mar.. Hästen driys av en inre'

Vanligtvis

. har häStarna go

smak. De väljer gärna förmög damer

sadeln

inte det.

vem

gör

också

socker,

knäckebröd och andra maträt ter,

s.s.

slädar

kärror,

det

inte' så

mode.rnt

längre,

men hästarna minns det ännu ..

missbruka hästkraften till att

Därav kommer uttrycket häst

kasta ryttaren ur sadeln, eller

minne .

tillgtipa

samma. med

s.k.· kovändntng,

resplWet ofta är

.varvid

Då

sadelns

hästen 'är

det , nöjd

Innehåll, . brukar

den ,vanligen

också 'ta. hand

•.• PRISET' på hästar kan, variera,

en begagnad trähäSt

torde, vari öyerko

llg Ull ett

rimligt pris, likaså en ung trä

om sin ryttare;

häst, en s.k.· käpphäst.: Andra

• • • IBLAND kan man få

svarar hela kungariken.

se hästar 'hoppa över' bockar . och, vattenpölar med sin ryt-. fastspä d i sadeln me . snören. Snören häller

tare delst

häSten i munnen' för att hind... ra ryttaren att ramla av, den har

Förutom yngre damer upp skattar hästen

redskap

plogar' och harvar; Numera är

inga

armar

vilka

händer kUI)de 'finnas. Förr hjistar

tiden

till att

använde förflytta

hästar betingar pris som<mot-.

Det

är bara att söka den

priskIass Bästa

som

passar

inköpsstäl e

marknaden,

men

det också för

bäst:"

är häst

. ibland

går

ej på höstmark

naden. Sedan,' när hästen slutat si,

man olika

na dagar,

bllr

deJ!.

till

höns

i u denna. korv. I Kokkola blard

enligt. principen ett. häst o h , ett höna, ocp män,ruskorna I'ä ter sej väl smaka.

a ug . --:"' --

Torsdagen den 21

1975

F. R B O T T

---------------------- ----------

K ,

'" O S T 1': 'I"

}----

------

--------------------------------

Dig ' tm

,A"nmäl

LAN,\!ÄSIJONDS

i Jakobstad.

Trädgårdslinjen starta

( ------

LA<NTBRUKSSKOLOR

·septemb r .

ierJ' 1

.Du f å r:, en gedigen 1 års träd.,ård!:>utbildning studera

vi, dare

en go

till

med

trä\1gardsmäst . are.

möjl., att

grund för en tramtid som trädgårdsodlare,

- gott kamratskap: Adress:

LANNÄSLUNDS

68()OO Jakobstad, tel. 11

LANTBRUKSSKOLOR,

1OO.

, Kristliga' 'Folkhögskolan

I,Nykarleby' är

lntl esserad av arb te bland barn och vill ha både teoretisk k Ull skap Qch praktik,

VÄNNER av gammaldans och

1,85 4 •••• : 4 .. . ./ 4 . 0-

•

o '

•

""""""""'"1111 .illlllIIIIIIII!"I .. "

ibland också segrat i idr.otts·

-74 - -74

och

varit

skidlöpare,.

även sysslat mtld fri'

idrot ,: främst

då .iöpning.

Det var avgjort roligare att

vinna i idrott, tycker

·67

hO!1;

för det berodde i högre grad

på egna prestationer.

Marita blev färdig hjälp

•

undervisning

tntresserad a v

teoretiska studier men väl av

I praktiska ämnen.

varm gemenskap. Begär prospekt, tel.

trivs med, och hon är över-

' tar bon också maken Göran

'holm, midsommarflicka mo· dell 1969.

,hön

Egentligen

bor

större delen av året i

Abo, där hon studerar psy kologi vid Abo Akadem ,. Li·

tygad om att hon valt r.ätt bana för

siktar

framtiden.

Hon

ning 'är också bennes med

'-verkan bland scouterna p ,Kårkulla under vinterhalv

året. Lisa är ogift och oför"

nämligen p,," att 'bli

lovad, Som ett tips

psykolog med barn- och unge domspsykologi som "speciali

tet.

Ett led

•

B e r t el'Li n d ell

samma rikt

sa var uppställd som kandi·

dat i Hufvudstadsbladets lu ciaval.

Hon

bryr sig inte

DE' - E' DAGS', IGEN skolan börjar

särdeles mycket om misstäv·

Iingar och skulle' inte vilja

henne modellj0bb.

nut över ibland, Då och då

5:AN AUIO I 14390/Rönn

leVer lugnt

på Vörå dagcenter, f.d. Blå·

litef fritiä, men ha'ndarbetar

s.A"j

K'ållbyvägen, Jakobstad Tel. 13583 Kvällstid 13 S83/Nystedt

,Miss so

sköterska' 1966 och jobbar

klinten" Hon klagar över för

-69 ·69 -68 :68 :67 -67

S"z"kl 125 GT 8.600 km ·74

* Inte är speciellt

C. _ Rektor blir Gö a:n Helll>E!rg från Gamlakarleby.

ställa upp fler . gånger, Inte' skulle hon heller nappa på

nu med de utvecklingsstörda

069

-67

sång-

I Oravais bOr Lisa Cron·

gärna om det blir någön mi

mera 'svensktoppaktiga nummer med Birgit.

• EN GANG

Fiat 124 Sport Coupe , 50,000 km ...... 71/72

allmän grundutbildning som mäl,

____ _ _____ __'--

•

Opel Kadett 1100 Vo o Amazon .. .. Fiat 600 VW 1500 ...... . . Austin Mini ;., .. Volvo 144 . -Renault R 16 .......... BMW 1600 ,

egna riktiga "dragspel·tjo" till .

under sk ivinspe ln ing arna, ' . _ --,: ,...._ _ _ __..;. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___

·73 . . -73 . -71 •

förbätt-

" 20079 (säkrast månd" onsd. o. fred 9-12) el. per brev 66900 Nykarleby. Läsåret börjar den 10 septe ber ' ..

•

* vlll'fördjupa dina kunskaper efter grundskola,n med

framgår om vi berättar atf hon fått fungera som stämgaffel

. -70 .

to....

* Vill uppleva ett annorlurida skolår r moderna ,Ioj{aliteter och en

'nämligen

"be< • •116 dl

och sjunger solo, Hennes musi· -håll, Repertoaren vaderar från

liga sammanhang. Hon har

Andra goda bytesbilar: ' Opel Kadett Festival· Renault R 12 . . Ford Escort GT .

Lägg särskilt märke till fIie·

kola/.,.undsk la rö, dtu

mensamt för alla medlemmarna i gruppen' är att de tillhör

kaliska genialitet kanske 'bäst

Här några exempel: ' " \ , L V V V

G e-

Pajala·Hasses har gjort ett ' , kan l' mI'tten, H on h eter BOIrgl't flertal, LP .· n med blandat I'nne.

Minns aH -också BYtesSaab är en bra och . pålitlig bil. 99 96 96 96

'dragspel har på lördagen

V','; ';.:

.. * :

samma familj och heter Person i efternamn.

Tag kontakt och gör upp om proykörning. Och reservere gott om tid. .

Saab Saab Saab Saab

eJ. läsa nya ämnen.

tillfälle att bekanta sig med Pajala-Hasses i Forsby.

Saab åO r så'ker. rymll'g oCh oekväm. Testa Saabs erkänt goda köregen' skaper. Granska Saab noga'; bilen hal en massa tekniska egenskaper och finesser. som man märker och lIPPskattar först under en rejäl provkörning. Och det är något mera än en, sväng runt kvarterl\t. Atminstone då" man bekantar sig med Saab.

I barnträdgård.

* tiar avlagt mellanskola/grundskola och vill förbättra ditt betyg

* har avlagt minst mellanskola eL mot!lvarande grundskola. lir

Pajala Hasses . d ragspelS famtel·J Provkör'j. Saab

tm för DIg som

öm

någon kom och erbjöd

fortsätta' att

Hon vill '

leva sitt eget'

Inför skolstartell elektroniska fickräknare ,

lugna liv, som hon uttrycker

CANON LE-8S

saken,

4 räknesätt +

I somn:tar arbetar Lisa på

med sig .och far på gammal

mentalyårdsbyrån i

dans.

stad,

Jakob·

Det är ett jobb hön

SANYO ex 2005

- x:

%-automatik _

kvadratrot

Skolorna böriar ....

Jakobstad. Tel. 10889, 10035

179,-

HANIMEX Be-900

Be 815

4 räknesätt + - X:

4 räknesätt + - X :

%-automatik

Fullständigt. minne

FYNDPRIS

179,-' 99,50

skol materiel

BOKHANDEL

12-siffror

s mma som ex 2005 men dessutom

- kvadratrot

Böcker och annat

från

%-automatik

125,- 145, TOCHIBA

naturligtvis

+ - X:

4 räk ne sätt

SANYO ex 801

Alla modeller 6, m näde':s GARANt·. B

KDNTDRST.JANST

38600

t::T s,. -r:fAI

S'orqa''''' I.....IIIu

16 '

T·/1019B Puh

K DNTTDRIPALVE_L.... ,DV

_1_4__________ ______

________

----

T-N-· -I-S-K T-E O-T-R-B--------------Ö-S

ug.

genden 21

Tor . ____________ _________ N_ O_S __ T_E__ __ _. ___P

1:75

·KöP -FöRMÅNLIGJ-fRÅN1AGER. • Spånskivor 9--_22' mm - titl gammalt pris. • Korr1!gerad plåt til1 specialpris 6' och 12'. • Fasadtegel, takfilt, oljebrännare, chalmers och She1l. • Cyklar med 12 % råbatt. Skruvtransportörer för spaJ:bmål.

ES. S EH

• •

•

•• •

•

Tt" T OM MUS I K

• • • •

TE .., T OMQMuS I K

• • • •

TE)., T

O;.;E

• • • •

SK I V,)rl

• • • •

·,Y>-iETER

RJ"R"iEBY

WISHBONE

augus i

gångeR.

ASH

Sverige

Måndagen den

gliSti spelade gruppen

A N D EL S L A G

sammans

med

Orchestra.

bone Ash har ökat i av

Wishbone

Ash

sex är

takt. mp-d

gruppens

senare,

1969

FOLKHÖGSKOLA etbjuder för . läsåret 1975-76 många möjligheter till grundläggande och meriterande studier, men också för utvecklandet av en egen person lighet, egna intressen och skapande anlag. FINNS

LEDARLINJE

LINJEN

FöR BARN

och UNGDOMSAKTIVITET

för

blivande

SKAPANDE

p a s s a r föc blivande tri . tidspedagQger (hobby och sysselsättningsterapeuter i olika slag av vårdinstitutio ner), . p a s s a r för blivarule lära

fri

: (yrkesinr-k tidspedagoger tad utbildning. för fritids hem, ungdomsgård, bai'n och ungdomsarbete i orb"a· nisation eller instituticn),

. ruppt.:r

sett sitt ursprung i

Eng-

-land. Dock· har gruppen sedan ett År ttilb8.ka slagit sig ner 1 USA. Anleciningen

är att USA

turn ern,a blivit ett stående In slag

i gruppens program - in

te mindre än 11 stora turneer bar

i U A sedan

genomförts

1971!

•

SCEN

etiketten

gruppens skivor.

• DETTA AR medlemIl!arna 1_ Wishbone Ash:

GITARRIST

sedan läg vägen

öppen för de

stora jobben bäde i Europa och i

USA.

.• NAR GRUPP-F;N i januari 1974 återkom till England hän e

USA-turne hade gitarristen

Ted Turner bestämt sig för att (

Ban hade liksom de '-re

sluta.

varit

andra

från

starten

och därför ansåg man allt luc kan

bli 'svär

skuJle

men

övriga

l'l.tt

fyna,

gruppmedlemmar

bans önskan att ta en

förstod· paus.

Laurie fann sig snabbt till rät

ett. rykte

som

tungt, progressivt rock band. stora

musiktidningarna

. fick

upp ögonen för bandet och rös-

man

till ta

sin

nya

Wisefield,

killarna och

med

liksom

resten

POWELL, 25, gitarr,'

. sång. Född i Stepney. Fick si na

första

Shadows.

musikaliska

intryck .

Stråla.nde

gitar

rist.

LAURIE

gitarr,

23,

WISEFIELD.

säng.

i Lond0n.

E:,.ödd

Började spela gitarr redan som 8-äring. Hade ett tag grupnen Home,

som

Dessa.

Kom

Asr

gjorde med

skivor i

på

Wishbone

i början av 1974. ,

MAFf,TIN TURNER. BAng. Född

27,

bas

t Torguay. Skapa

de 1969 Wishbone Ash tillsam mans med Steve UPto . Skick lig basist, som skriver de fies-. ta texterna till Wishbones I11U

I gruppen Rfnaissance hit! a

byggde

upp

AND Y

Första skivan på de engelska listorna var "Argus" 1972 och

Laurie

' där grupp n sakta men säkl'rt

• • • • • • • • • •

årets - överralJkning etc.

• KARRIAREN för Wishbone-- började alltså I England,

Ash

VERKSAMHET

p a s s a r för blivande barn (barnddghem, dagvårdare lekparksverksamhet odl in orri famiijedagvårdenl, p -a s s a r

FöR

l<cb

ir _}Vish.

boile en av- de. största spm

sju

bildades

oktober

London idag,

W-I M

•

• • • •

tade fram WlshbOne- Ash som

Manavishuu

LP-skivor.

skolan med ny profil

11. au

pö. D-ro

Intresset för

utgivningen

FOLKHÖGSKOLA

första

Lund i en stor gala tJi

beSökte

för

•

i)M MdS: K

gjorde

Wishbone

gitarrist gammal

sik_

vän

Wishbone· Ash. sin

skivdebut

Ash

på

LP:n

"There's. The Rub" - på MCA

UPTON,

STEVE mor_

Född

pens

29,

trum

Wexham.

Grup

ålderman,

som

hunnit

med att spela på Star Club Hamburg Martin

Innan

Turner.

han

mötte

Gruppens

-an .

kare på lnånga sätt.

re och ledare (barnträd gårdslärare, - gru-nds-koldär.a re, ungdomsledare), p a s s a r för kommande yr kesstudier inom skapande verksamhet, p a s s a r rör den som ener - genomgången mellanskola eller avlagd stooetltexam:en vill pröva sit!l.8. krafter på olika områden av skapande verksamhet för att med större säkerhet kunna göra sitt yrkesval - "ett ska pande år".

p a s s a r för blivande lära re (yrkesinriktande och me barnträd riterande för gårds och grundskollärarut-bildning). LINJEN FöR FRITIDS

GO.GUTBn.DNING

PEDA

h a -F ti I I -u p p g i f t att ge kunskaper och färdighe. ter för befattninga.r som fri

FINNS FOLKHöGSKOLA inleder nästa läsår 24.. 9. -19"75 och ansökningshand

i fritidshem tidspedagog (ettenniddagshem) och i vudmstitutioner för k öt sem av fritid och BY_el . sättningsfrågor. ,

lingarna . bör vara skolan tulh da .aeaast 5. 9. 1975, under dress: FiDns folie högskola, 02780 ESBO 78.

BEGÄR PROSPEKT OCH ANSöKNINGSBLANKETT,

tel.

9./SH

%65.

Du som

ij.r

6---25 Ar,

visste du att,

SKOLORNA· pAKORSHOLM· erbjuder dig mänga vägar tm olika, yrken, tjänster, fortsatt ut bi dnlng och egen företagtW'e.

O Hosmodersskolan, helårskurs som även ger goda meriter för vidareutbildning på hushåUets, barnavårdens och 'sjukvårdens . områden. . O Värdinneskolan, 6 mån. vinter kurs. Utvidgad under isning I matlagning,

hemvård

h handarbete.

O Lantmannaskola.n, 6 mån. vinterkurs för

kare.

blivande

jordbnl

O Jordbroksskelaa, 2-ärig utbildning - för

bruksföretag, för jordbrukare sc;m Förskola ·för blivande agrologer.

tjänster inom lant önskar längre utbildning.

O Lantbrukstekniska skolan, 2-A.rlg utbildning för blivande_ re

I Wishbone Ash fr.v.: Andy' P owell, gitarr, sång, Martin . TnnIeJ:, bas) så n& och Steve Upton, trummor.

Medlemma:rna

sång,

KU.ggomskolan .

Ansökan

börjar

insändes

före

Namn:

PERNA FISKARSKOLA Vin

. ...

-Adress:

.. . . .

.- .

...

... _ ....nd.tiir

. . . . . .

. . . . . . .

tiU Korsholnls skolor, 65880 V s& 88.

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . .

.. .

, ÖP 21. 8.

MASSMEDIA, BARNKUNSKAP JO-RQ GRU DSKOLELtNJE . ..UK und_d••" I IATBYGQE

Alt "'pa är an arbetll med ... sin utvetkU.... CK'b ... lina ..t.... Var skolas upp· ..,. är att hjälpa diK aU finna

....,. med

1 september.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .

/gitarr,

med

MATLAGNING VÄVNAD, SÖMNAD,

%8 september, övriga slwIor 7 oktober.

Närmare· upplysni'ngar jämte ansökningsblanke_tt finns I sko lornas prospekt som erhålles ger.om att insända annonsen (sätt kryss för önskad .skola).

WtselIeld,

, ..- gar' om vara. kurser. n U US'T\. M Begär upplysn, AO' A G . M lNO G . OOL DI Våra linjer: ANMA KommunJkatlonslinjen DRAMA

paratörer och servicemän, god grund för vidare teknisk utbiId ning. Husmodersskolan

Laurl

RING HELST kl. 10-12 och, Ring något av n/umren __.

.......,r

... ..... I

mjld. mlljll eda _ hfnSs...... IUnsk. ör <lu ..... 011 J 11&1.0" D. bör va ra .1 .. /yUda. Il...... -al_ .......,nino.

16-18

915/ 51153, 562233, 51434, 51834 östra Nylands folkhögskola

är

Rolf Söderfing t.f. rektor

07945 Kugg om Pernå Fiskarskola

\ ea4e.

l .ug._

_l_

Ö S T E R , B O T .T N .

____

''''''' '' vauret skar :nan a l t I l '. Mpåedger lördag,:med · prjan 'k)oc I I1 kan 14; ]4en regnar det, försö; S. '-Ia . J ," VI' .. .

......111,11.1,,11,11••••••,111111111111111.,..

• . MED SKAROR

ä'

'1, ;..

cN '

··

-t. ' a .

____

OV' er · ''

. -

••

'Föreningarobs-,' .

ker man' på nytt· pä sörrdag - Atminstone ett par offe nt l iJ . ' ()Ch regnar del även då, skj1,l ä ga tillst llningar blir ' det I Vi utfl?r kuttring oc h 9lip t man fra . allt till följande . och man väntar mycket folk . : T nfng samt lackering ;)chl . lordag qch sondag. I ' vaxDlDg av olika slagr, trä· .. ' å da a kör E m r' . fter n gr F STERNA är skördefester. .golv} , Forst skär man råg på gam- m skylarna med hast, eldar n. 1... . . . . a och tröskar lörd följande g. an malt v.is nu på lördag . Men det blir inte bara att 8IIt v_ms IIHlkter iDte änd. . . Alla för- i DET ÄB väJ W ra.r på pl anerna . Och en vt'c-' !>kära och ' -e at' t SöV t ar , h...... " QIR fWUle4lbllgea av . ptröska. ' I I U n gar urm bak står "<:L.. ' Ska U. nn.. ... ......_ .. _._gcH' 'e än att vari dan sband. från Sveng ka senare .tröskar man rågen. €: m om ' G I 01"' SJ&n' ' arrange l' ån Ullg .. """ " omSga och greja, tycker. kaDSlieltef .Jan-Erik- FI'ostdahl. rian. . med, sIagor .. . ma nget: r . . fore nrn.gens SIds bIdrar man. h_U ' de os.t DÄRFöR bade ban för en ti'd _DD sammaalUlUJa.t ..L.. er . . .. (\ kså Vasa te!. 167"32 bottaiska arrangörerna t"tII eD triU f"' or att diskBtera Id'eklackare bakom tillställ- c . m d . programmsiag. (rigor. - -· VId skord skall kyrkoh.e-r N"liryeto te! 696 u inga.rua är j t Elis t s, a M n I de -Jarl Klmgenberg medvEr. !Som ställer ett hektarstort ragJakobstad t el 101;72 Det kom tnte så många. En- någon· aktiv försäljning utan en fält till -förfogande. Lång hal- ka liksom. Pur o hornmusikvar repre- dast r<ir.rpedla på arrangärer!l1ls rening år ch ba rnkören ' d-er Nan- dast fem men skall gå till Brage i Va:.sa; k ! -=======--=-=-=-= e J - oeh IBU- uttryckliga' ÖIlska:o. sent te/!lrt!St esterbergs Kron ledrung. V\ Il ' . (ICh rågen får penSionärshems qnst hoppas få se barnkören, i sikerformedlingens styrelse. 180m k skall Jan-Erik föreningen ta hand om e Frostdahr oeh kanslisten Siv tt ,örhandsintresset fÖr både: gamla kläder. ,vid' mötet .ramgick BJUSTER! Han har också VIdtalat kyr- i IDlndre arrangorerna - satskilt Harv resa till Sv.erige för att få. tkorden och tröskningen är : . e! . rr ang?re l okören, f(}Jkda &rna ; oeh vin - är emot nii.I-m&re kontakt me.d vissa f ör lort. Verner K r o h n hålier Spara bdnsle egen P,l,lrmofl , främSt dikt re Helga. den ökande ..lmpo.rten a·v sve s- medlingsbyråe r . Jlist nu p . me tt vässa skä : tIIldVik tomgång' . SZor enln.gens ka band. Dämpa masshystenn, norra del en a y Sverige. mr ch gora ovrlga redskap l' Sandb. rg. Ung s det m nAgoo de. l o ed byg- I var crdnmg, och en stamtrupp rp.vyg8.l'tg ska l bidra m Man kom oekså overens om . ; Om fÖrmedl i ngen sköts av AUTOM081LFöRBUNDET r.,1. !!om kan han tera skäror . oeh aem!l. att S U verkligen skall försöKa SÖU och om man kan pJacera en s l1ec-1 en tr agen Vid kningsd ö elagor har lovat 'ställa upp. la omstän- orkester på flera ställen om den ställer Pedersöre ,h lla Igen. Under Men det skall inte bara bli en ka senar eter dig skall man gå in ('tir en gbg kommer över bur detta ,---lnte t h Kronqvis el sg upp. ille man Alla .::om vill. sp df'monstration. för.månJ igast för arrangörern . ' . --f .rSölter också få igång sång- .--. kan få pröva på att jobba . här, reSonerar Jan·Erik Frostla c s · l: r re ce n 5 : Pöl 19 0-ta.l l: kså k onstr l ra pe iel M nga kommer . säkert att ko rn dahl. Just nu firins det i alla fall . ver I r, manskore? ')cn tr Cskverk för rågen. . , trösk k ingen makt -i världen som fo:soka återupphva gamla mo s.åh. rtnltl1< "m"lllo.rnsuctnlflj! kan . I marthakor klund udolf e R Wi , med breda trummor .,som inte 1J1lnnen med skära och slaga., JaJlOOStiMl. I<'mL!Ul stoppa gästbe öken av dans· . ., e tu _I lovat r rIgera d I nå sång a ggad sönder rågh lmen. 1Jl i' uanlWraTr.U s kerhets skull har man har band från Sver lge. I 'örbuna Hon är er" bLa. Anders Pass Purmo- "Då man tröskade med ett diakomssan på plats. -s!dant' .tröskve'rk, , anmärkte' beredd att plåstra om dem sam rangen. ridm..ngen utKommer V8.r)f går'dens husmor att det inte "' förhastar sig med skäran. tor!lllae Huvudprogrammet skall k m så myc. et råg det borde dock vara själva arbetet, säger r<.eOH.K10r gora, tt roskv7 rket . us ade. : Kronqvist som hoppas på tips 'Ocn ;j.nsvan rllg1\'ar V troskar for mte ragen I t>EH-I!:J-tK 'L'\I\JEHhUl'< hur man gjorde och hu'r cm nu, utan för halmen, fa tslog rteCiaxtl0n 'H,t<U' :, ;,Th.e tö man skall göra aV äldre perhusbonden. J:JR'ltOhstaa . te! 6711. aM soner som minns hur allt gICk ft _ Men i' Pur o tänker. man. Fiat ---8 0 ' PostallreSl! y 21 . . -74 . .... 5 . .. till. 6 6Ul l akot>stao alltså tröska både för. rågen 7'> v _KPllaKt<lI "asa 's-11. JlalleJ I Att få långhalm till tak ; cc halmen. -72 tianllelse"puuiaaell il D. blev problematiskt - för sådär Fål'tet som skall skäras lig·· • te. ,jli1 :13 \ , Morris Clubman ....... :-: -71 en bit söderom kYrkan, Volkswagen, f't t kvartsekel se?an då' trösk- , ger .... 1300 .; . . . 7 -'lO 1 verkell slog ut tröskningen i mittemot Esse vägskäl. ' . ttEDA K'T1U:N:.stt A llET, 'e r Fiat 600 D; ............. Cand L... ..;;.;..; . ;..;;,;.;;.,; .:..J ;.: ria' på allvar. Då försökte man I !\.It . $nellmliJl :>r'1to.r>thlle -67 Ford Cortina GT .6.6 1 nallE Ulgvesgarll. Sten Iom. F()rd Taunus 17 M ..... I

ven�� taork' . r- ,est' ra

-IJ f · orDl' ed] a SO'

t hö-· , r

. ,

Öslertioltens.

Golv

•

�?

' .

F?r

allliJB

Kö,p

h! gt IUl'DUIU kMOp. " !_ L -skt

O·

I i

lIIIIeIII

______

bvtesbil.ar .. : ; ............... .

. . • • .

•

• .

rillAFIKSKOLORNA '

;,1 ,I.

I., .,,:'

r. TUOM). AB

Ny kurs böriaJ varje onsdag . Id 17 00. Chor ae,usga tan '1 tel. 11251

•

JAKOaSTAD .'

JAKOBSTAHS BILSKOLA

Ny kur b örJ81 varJe torsdag". kl 17 00 redvid Hankkija tel. 13 003

frafikskola HALDIN & RO F y kur b,ÖrJR1 Va'r)f måndag kl 17,00 K/.lnalesplanaden 23

PAKETBILAR

te), 12 145

p. L U T T

/ /

vtst.

Volkswagen täckt .. . . -72 Ford Transit ............ -69 8-aab 95 . . . . . ..' ' -69 .

-I#HANKKIJA V. Schaumansespl. 2 J :stad. Tel. 14 100

"::hrll1ter

t!:>1KIIIIOIl

)Cn

Hlig'gman

ErlJ<

't-'RENl:Ml!:ftA l'10NS'PRI 1976 ' tielt ' J

• • • • • • •_. . . .

riaJVl .U, :. . . kRr "maV1er .

•

• •• • _ • • • • ••• • • •

'Mller

ÖvrIgA

l.Ösnummer

. • __ • .

. • • •

• • • _.

10: 6:-

10": Z',l' ..., :S()

. o\.NNUN"HM.VrrA·Ul"ING· oU:. Kansn, If_a. :el "61. l. !'i7:! >e" ll' 37:<

OP-:* 'l.NNUNlS rJ.A.N1!tt '" -expedltJODen. J.akoolltaa. I akoosg l3 tel 1167113 Mr. teDJisl o\.DIJOfltIeJ GÖl -nåDda Itl lo till SOl . K.B.IlsJlel ieD8Sf ID . Ut: t(AS A JCh �I)KIi'nlUNG' lakotleeata 1'1 . .tlldDOhsta6 tel \f67 '13 !'i:IO

L E o __ --__

ÖstPrhottniska P( tpn

•

,cexten

.-____

____

----

.-------

------__------__ �---L--_

"tBfter .1 D8tII \

...

MI annr.""'''·lltftr OI8.U -:-:2V .

• •

. . • •

per

I '41. I·ft . 10: mm

li'ARG'ANNUNSER:

l!tlt) ram t1 tpfWR x!I tArg P För mngsspltlten per 1:8.0 I"ost'!D lUlBVar1l:J Ostert>ottmsk n4:f' f6r w skada 4On> tt IiQ· anoolUlÖl pa VW" _ fet' 'UlDonser iORl lAJ'I ll$ ellel 10.m .Ja gruno 8V posttÖnoenl1lg nrp 'nfl\rb op'g-lI.rt or:mmer

IlIrnrmt8tOTleM

oM.

-'.3(.

,""QOt;tlt(1,

UtJe

ITYClU!n '«fI I'Hlrunga JeJwostaa Ula

lag,

-=Ö S T E R :B O

______ ________ ______________ ____________ __

N I S K

P O S f

__ __

n den 21

--1915

Nya .ansiktenpå· V .sa teater: Miseh a, Marjorita och Annika

Ur spelåret pa vasascenen

, I

,ROMANTIK

och

spektakel

börjar teaterhösten i Vasa

med. Första' premiären

är

den sovjetryska kärleksko

medin H a n s o m b a d a r b

s t u.

Den

här

pjäsen

spelades ute i regio.nen re

dan i våras men är ny för

vasapubliken. Tredje

sep

tember är det premiär på

Han som bada bastu.

* intressantaste

KANSKE

höst är H e m m a i g e n, en pjäs av Johan Bargum

efter ,Runar SchUdts Dovell. Den hade urpremiär i våras

på LUla Teatern i Helsing-.

fors. I{emma

igen handlar

om inbördeskriget. i FinJand och belyser de . konflikter

som

!\farJorita

Huldeu,

Annika Miiros

uppstod

då

familje

medlemmar blev. varandras

och Misclia; Hietanen är' uyanstäilda 'på. 'Vasa .Teater.

I HöST får publiken på, Vasa'Teater stifta bekantskap med produktion gjorde att man. fick fyra .års ,tid. Man kommer myctre nya ansikten. Misch Hietanen,. Marjorita Hulden . och upp ögo en för Vasa. Teater ket nära varandra och blir en .SaIhmalJ.Syetsad grupp. Det Annik.. Miiros har sökt sig :upp till österbotten ·hån sina ti- ,och dess'möjligheter. ' här. digare arbetsfält i södra Finland. De är entusiastiska i'ntör ' ' :kanske en falS:k bild av spelar nästan.' på ger Annika sin nya arbetsplats.- Vasa Teater. .är... möjligheternas 'tes-', hemmaplan i vinter.' 'Hon" har. trygghet, nu 'kän!1er jag"det ....... . ter, ger. de. bott,i Jakobstad och var sex å,r som 'om jag skulle komma ut i'

fiander' och varsin sida.

kämpade på dgardiste.

Albin, spelad av Lasse Hjelt

återvänder' tUl sin hemby 'som behärSkas av de vita.. Hans familj står på de vitas sida och brodern, spelad av

Mischa. Hietanen är aktiv . skyddskårist.· Moderns kär säger Annika.·' med i'Teater-Jacob. Annika$år v,e kligheten, . ' . . VI SITTER. bänkade i foayen. Teatembjuder på. kaffe e( . . Marjorita och, Mischa håller . lek till sin son· Albin gör aH tredJ' e året i. Svenska Teater ' ter att ha gett information om det kommande spelåret. Bunt hon hani.nar· i' en svår ko. skobin i Helsingfors. I under- med hen'ne, det behövs absolut oss vimlar det av- skådespelare och ·ieaterintress,er de SOJTI (liktsituation. Maj-Lis G raavisningen ingår ett praktikår, ,praktiktid ,under studieåren. De hälsar på varandra och utbyter åsikter' om J,ur sO rnnl aren som-hon nu skall avverka. är forna teaterskolelever. Båda. lund .gästspelar 'i moderns har .varit. Rätt så. snabbt glider dock'samtalet in på hös roU. Det skall ' bli skönt att blev färdiga från skolan år -73. tens arbete. Hur kommer det sig att man söker sig just 'till . komma ut och· jobba ett år - ·Att gå i teaterskola är * Vasa Teater? ' STöRsTA . satsningen un

emellanåt, ,tycker Annika. På ov:ärderligt ur utbildningssynder _våren blir F i g a r o s

- Vasa Teater är den som skiljer sig främst från de and- teaterskolan kan det hända att .punkt, säger de. Man får en ge b r ö Il o p. ,Det är inte frå

jag känner sämst,till av de 'fin- ra teatrarna genom att den har man' inte får en riktig bild av digen' och mångsidig skolning - . gan om Mozarts opera utan landssvenska teatrarna, Marjo- en så stor'region och 'därigenom hur det ä. att vara skådespe- där. Beaumarshais talpjäs. Musi Också för Mi'schå känns det rita berättar varför hon valde ett brett publikunderlag. lare. Vi är tolv mä niskor som ken kommer dock att ha en att komma till Österbotten. Den - Föregående spelårs rika jobbar ihop dag ut och dag in i hemvantJ Vasa, han bodde här -------'-som barn. Mis(!ha , har spelat betydande .roll i -I!.jäsen. med Skolteatern ett år. Den * har sitt högkvarter i Helsing ELDFÄNGT STOFF, kallar fors och reser runt i landet till teaterchef Kristin Olsoni de svenskspråkiga skolorna. vårens 'sista arbete S p r i t Marjorita berättar att hon j-o b b a r n a, skriven av _

Ungdomsarbete j tätorter .

tieIlla för ledar eIllinariuIll

jobbat på Svens , ka Teatern Helsingfors oC,h på Abo Svens ka Teater innan' hon sökte sig till Vasa.

UNGDOMSARBETET i tätorterna samt fritidshemsverksamhhet skall tas upp till diskussion vid FinJands svenska ungdomsförbunds fritidslecla,rsemin arium på Finns folkhögskola 8-12 september. Målsättningen för seminariet är att utarbeta liandlingsprogram ,

kring dessa två frågor.

för

Olof

Lapporörelsen ha

$pritjo

och

väntas

premiär 'först följånde

höst.

Ca m i l l a

uf-rörelsen

Granholm.

. barna för. oss till tiden för

Föreläsare vid seminariet är jobbat med utredningsarbete och för har FSU nu ansett det an geläget att presEmtera alla rön informationsSekreterare Lars fritidshemsverksamheten. H o l m l u n d och fritidspedaOlav Storgård försäkrar att och erfarenheter som gjorts in gog Björn N o r r h ä II, vardera vardera dessa hers:,ar är de bäs- om de'nna sektor samt sedan från Sverige. Från Finland med- ta . experter som finns att tillgå diskutera hur verksamheten'bor verkar de läggas upp nos' oss. ' socionom Matjanne i dessa frågor i Norden. G r a n <? och. fil. mag. Monica Marianne Granö arbetar som Ungdomsarbetet i tätorterna K a r l s s'o n. Även Fsu-ord- fritidspeda.gog' och metodiklä- har många gan ger varit förEl ål för_den Olav ' S t o r g Ii r d rare på Finns folkhögskola.Mo- för debatt och utredningar inn.cka Karlsson är biträdande om uf-rörelsen. Nu vill man åter medverkar som inledare.

Lars HolmIund är_ informa- ungdomSombudsman i Helsingtionssekreterare i statens ung- fors och medverkar också·i vis-

domsråd. Han är ledare för rå- .sa försöksprojekt med ungdomsdets försöksverksamhet och arbetet i tätorter. projekt med 'ungdomsarbete i Fritidshemsverksamhet 'har map redan prövat på såväl j. ufvissa tätorter i Sverige.

Idekonferens om

Femtr ri gens. damfotboll

skolningesverksamheten

Samtidigt med fritidsledarse minariet kommer uf-rörelsens anjtIDlda att tillsammans med Smedsby . .. .... . ' 6 15-:- 2. J-l medlemmar av FSU :s· och dis ' gsb ... ... 6 Y . 14-11 7 biktsförbundens skolningsut- ,·m . .. 6 22- 9 6 skott att diskutera den fortsatta Hoppet' . . ' skolningsverksamheten inom Replot ...'..... ," 5 3- 6 t en gång diskutera nya mål och förbundet. medel samt förSöka åstadkom Det är nu två år sedan rikt0-26 O undom ' .. . . . . .. linjerna för. detta arbete sta ma ett handlingsprogram. .Seminariet 'på Finns är vsett kades upp och FSU satsade på T re omgångar återstår. för uf-rörelsens ledare och ins· en utbyggd skolningsverksam truktörer på förbunds och före- het. Nu skall man granska reningsplanet samt för kommuna- ,sultaten.samt dra upp riktlinjer • Tjänsten som ungdomssekre

Björn Norrhäll är metodiklä- rörelsens regi som av kommurare i fritidspedagogutbildning i j nernas ungdomssekreterare ledd la ungdomssekreterare och ung- för den fortsatta skolningsverk- terare i samheten. Fredrik Stockholm. Han- har tidigare och övervakad verksamhet. Där- domsledare.

•

Närpes har sökts av nus, Korsnäs.