·ÖSTERBOTTNISKA POSTEN KK bekräftade:
Ajöss med nöjesskatten På fredagen i förra veckan sladsfasle republikens presi dent änlligen ändringen av slämpelskallelagen som inne bär alt nöjesarrangörerna slip . per betala skalt på inlrädesav giflen. Befrielsen blir tolaloch komI mer alt gälla alla arrangörer, alltså både allmännyltiga sam ,fund - I.ex. ungdomsföreningarna - och kommersiella fo relag- I.ex. restauranger ... Nu skulle del gälla fOr SOU och ungdomsforeningarna alt börja falta de beslul som blir nödvändiga fOr alt befrielsen .skall innebära en varaklig for del.
D England är traditioner så att de står en upp i halsen redan efter ett par dagar. D . Senare upptäcker man att det finns en viss charm i det traditionella. D Traditionerna kan vara myc ket - till exempel dehär häsl burna männen på väg till vakt ombyte vid Buckingham Pala ce, dendär kåken där drottnin gen håller till, ni vet. D Men traditionerna kan vara en hel massa annat också Speakers Corner, till exempel. D Ett besök vi Speakers Cor ner inleder en serie reportage om livet i den härliga engelska huvudstaden. D Det blir strövtåg på helt vanliga turiststråk, och kanske lite ovanligare ställen vad det lider. Start på mittuppslaget!
AV-medlen Kenneth Widd rycker fram kom igen i skolorna De audiovisuella efter spolierad hjälpmedlen håller på alt finna sin rätta plats i under fjolårssäsong visningen. D D Säger Sven· Erik Hansen, sf.!m lett uppbygg· andet av Österbottens första kommunala liiromedels central. - Men tekniska hjälp medel kan aldng ersätta de mlinskliga relationerna mel lan Ilirare och elev, fortsätter han. D D En Iiirare säger: - A V-hjälpmedlen be hövs för att fånga elevernas intresse, längre dn 20 minu ter orkar de inte koncentrera sig på ett tal. . . D D Ett reportage om de audiovisuella hjälpmedlen i skolan återfinns på sidan åtta. - Bitte biettern Sie um, som danskarna brukar säga.
I morrn är det utmanar parad! Kenneth W idd, som representerar Korsnäsföreningen IF Fyren , fick fjolåret totalspolierat aven envIs Ijumskskada. - Jag hade inga som helst för hoppningar på den här säsongen efter den skadan, säger han i en ÖP intervju . Det gick överhövan , Kenneth tog en silver i ungdoms-FM på paraddis tansen 100 meter och ett guld på 200 meter, som han räknar som sin sämre distans... Ulrika Söderling är en annan Korsnäs-flicka som visat framfötterna på löpbanorna i sommar. Hon, Ken neth och höjdhopparen Roger Lind holm har sammanstrålat med Leif Sjöström. . Intervj uer på sidan 10 1
Det blir minst sju men möj ligen åtta orkestrar vid Ut manarparaden på CarpeUa. Smedsbyorkestern Flever Band har efteranmält sig. Frågetecknet står kvar bet räffande Snad's deltagande. För både arrangörer och pub lik gäller del alt komma i god lid lill Karperö. OrkesIrarna anländer i och for övning re dan under eftermiddagens lopp. Kvällen börjar med all orkesl rarna presenteras for arran görsrepreSentanterna inne i uf lokalen kl. 19.30. Peter Gransaröm från ÖP kommer all göra en kon intervju med ~arje orkester. Samlidigl bju der SÖU på kaffe och smörgås. Ulrymmel i uf-Iokalen står senare under kvällens lopp lill arrangörernas och orkeslrar nas forfogande . Där kan de i lugn och ro samtala om enga gemang, gemensamma salsnin gar etc. För publiken börjar uppspel ningen i paviljongen kl. 20.00. Som vanlig I får publik~n ge nom omröstning kora sin fa 'Se aidan .,
I
'~ ~!!!!!!~::~:~~.:':.N~
________________________________T_o_~_d_a~g_en 2~1.~O~8_1~98~O~ __
__________________________________________~1
----Elitidrott
~
I
Bertel svarar Jonna:
''Jag är lite
trivialk u Itu r med farliga ingredienser
D D Häromkvltllen satt Erik Vikström, präst i Pedersöre, och såg på fotbolls matchen KPV-Haka i TV. Det var spännande, tyckte han, men också ganska olustigt. D D "Man var arg. På hela matchen såg jag inte ett enda leende (förutom Tvivelsutan är reaktionen intressant. I stället för att lugnt när man själv gjort mål). Varför spelar man då fotboll, om det inte är och sakligt konkretisera sin kritik spinner Jonna Kevin vidare skojigt?" Skrev Vikström, själv fotbollsspelare, i }akobstadsTidnings kristna på lösa trådffr som. i varje fall jag har svårt att nysta upp. De spalt senaste lördag. flesta sluta t ett diffust mönster nånstans i vävens utkanter. En kommentar dock tillde trådändar jag tror mej ha fun11it. D D Det är modigt av Vikström att ta upp ämnet på det sättet. I Indien har man heliga kor, i Finland har vi idrotten. Betvivlar man det vettiga i att bygga upp sitt liv kring t. ex. en boll betraktas man som suspekt. 1. Politik och "opolitik" D D Men sanningen är att elitidrotten är en form av massunderhållning, tri JK ~gnar större delen av sin insändare åt att "reda ut begreppet". Fat tar Ja~ henne rätt kommer hon fram till att "politisk" i meningen vialkulutr, med många farliga ingredienser. Både för dem som idrottar och för "partipolitisk" är en sak och "politisk" i meningen "sättet att leva" dem som tittar på. en annan sak. ''
konfunderad' ,
Det har blivit viktigt att _vin • OS-sändningarna i TV:n för några veckor sedan hade na. Det har blivit viktigare än många saker gemensamma allt annat. Genom att skjuta med kiosk böcker. mål hävdar man sig. Ger andra på käften. Den där principen Dels den "ytliga" spänning en. Vem skulle vinna? Vem om att leva och låta leva, den är ungeflir lika populär som i mi skulle gå förbi på upplop~t? litärbranschen. Vem skulle bli avhängd SISt i 10 OOO-mete~loppet? Vilken Som Erik Vikström konsta dramatik i stavtävlingen! Som i terar har det som skulle vara en skottväxling i en Western, en lek blivit en kamp med sam vem överlever längst? manbitna tänder. Därför har idrottare börjat Dels identifikationen. Med den som vinner. Eller med den manipulera med sin kropp. De "egna" deltagaren, dvs. från har börjat fuska. Man har bör Finland. Man behöver få leva jat "köpa" matcher, också här med och vinna i fantasin - för i hemknutarna. Det har blivit att kompensera motgångarna i en fråga om pengar. Tänk af fä~mässigt, så blir det resultat. sitt eget liv. Liksom man i en dec.karbok tillsammans med hjälten är oemotståndlig. Liksom man i boken kan skipa sin egen rätt visa - om än med Mike Ham me~ pistol. o Att sporten fått en så stor plats i våra massmedia beror på att den fyller denna funktion. Folk vill läsa om sina favoriter, sina identiflkations$.estalter. l' Och massmedierna vill ju ha'I' jmånga läsare/lyssnare/tittare. - - - - - - - - - - - - - Det har sänkt sig ett nostal Man kan också förklara spor-f giskt skimmer över de många tens framträdande plats med byar- och kommunkamperna I a tt den har rykte om sig att vara~ sund - åtminstone jämfört, som ordnades ännu på 60-talet. med det mail. tror att ungdo-' Där det inte var så noga vem men anna~ skulle syssla med. som vann och hur fort man Och man kan ju alltid hänvisa sprang. till att redan de gamla grekerna' förstod finessen med en sund' på • Många idrottsmän elit nivå - och sådana som för :sjät i en sund kropp. Annu en sak som förklarar söker nå upp till den nivån idrottens attraktionskraft är att kan numera faktiskt i vissa av den innehåller så många spel seenderi jämställas med drog moment, dvs. växlingen mel missbrukare. Dels för att de är lan regel och slump. Tur eller 'regelrätt' dopade. Dels för att de i sin prestationshunger otur. Inte ens de skickligaste drivs till en osund livsföring bollspelare skulle locka publik och ett vådligt experimente om inte i matchen funnes detta rande med sin hälsa. fascinationsmoment, denna Som Dagens Nyheter note obestämda faktor. rade under OS drabbas den • Om idrotten fick vara i fred som ägnar sju åtta timmar av för sig själv skulle den kanske dagen till träning oundvikli inte vara så farlig. Men tyvärr gen av problem, sä~kilt psy har den drabbats aven svår kiska. Han eller hon isoleras krämpa, nämligen presitgesju från normalt liv. Intresset kan. koncentreras på ._~tt sjukt sätt
Elitidrotten har drabbats aven svar sjukdom - prestigesjukan
~~rt , Att behövas Jan Carlzon är VD för linjeflyg i Sverige, mannen som lyckades få det krisdrabbade inrikesflyget i Sverige I?å,fötter (vi,?gar ' ) i~en, Blev följaktligen flkskändis.
kring den egna pe~onen, om dömet och sinnet för propor tioner avtrubbas. När sedan topperioden är över, om det nu emot sanno likheten skulle råka bli någon sådan, hör man till B-laget, i dubbd bemärkelse. Eller vad säger Kaarlo Kangasniemi? Våra duktiga spjutkastare som inte kommer att kunna använ da sin kastarm normalt mer i sitt liv? De östtyska simmarflickor som tog guld i Montreal-OS och numera är dömda att sitta i rullstol resten av livet? • Vad ska man göra åt sådant då? Jo vi ska sluta med elitidrot ten. Vi ska sluta arrangera täv lingar för elitidrottare. Vi ska sluta att överhuvudtaget ge ut resultat från tävlingar. Mass media ska sluta att skriva och sända från tävlingar. Idrottsfö reningar ska inte få bidrag för sådant som befrämjar elit idrott. För radikalt? Ja ska vi i hand ling, inte bara i ord, jobba för att folk ska ha en sund själ i en sund kropp går det inte att vara mindre radikal. Inte för att det är många fel med idrott 1 måttliga mängder, men för att det är fel att den som kommer först belönas med sådan upp märksamhet och sådan pres tige. Jobba för en ordentlig fo~ hälsa i stället! lär folk känna SI na kroppar! Försök få bänk idrottarna att hoppa upp från sin bänk! Ordna med möjlig heter till mångsidig motion! Låt skolbarn från början fö~tå att tävlande är osunt! De är in te lyckligare för att de har elit idrottare att beundra. livet går vidare fast Viren och Kalliomä ki lägger skorna på hyllan. För att nu avsluta med en idrottsklyscha.
SVENOLOF KARLSSON
Med förmynderiet växte institu· Sedermer blev han känd som tionerna inom den offentliga sektorn Mannen Med Åsikter. som svampar ur jorden. Arbetsmark· Här är några tankar i hans kröni nadsstyrelSen, Konsumentombuds· ka i Upp och Ner, den linjeflygska mannen, Trafiksäkerhetsverket . .. tidningen. Förlorade någon sitt arbete, så vips 70·talets VälstJndsverige undvek om· var samhället där och tog hela ansva· sorgsfullt att ställa krav på individen. ret. Genom bidrag eller AMS.jobb. På Isdnet uppmanades individen att stäl· så sätt lurade man alla: den arbetslöse, la krav på samhället. På så sätt kom den nedliiggningshotade industrin och ansvaret att lyftas från våra axlar och samhället. i stället vila tungt på de samhällsleda· Människorna fick en känsla av (III re som beredvilligt åtog sig förmyn· de i grunden inte behövdes. darskapet för kollektivet.
•
I så fall är JK inte ensam om den inställningen, och själv har jag ju sagt ~amma sak mån~a gånger. Men jag ~lir lite konfunderad när hon ska till att överföra Sitt resonemang på OP. Jag ~r läst%:s "utredning" ett flertal gånger, och jag vet fortfa rande ~~e om OP är för mycket politisk eIJer fö~ mycket opolitisk. El ler om OP är för mycket, alternativt för lite, partipolitisk. . Jag vet följaktligen inte heller vadJK tycker att vi borde vara, men Jag vet ju y;ld jag sjätv har för inställning: Varken OP eller SOV är opolitiska (ingen har sagt det heller, även om)~ pås~r det). Redan det faktum att man sysslar med ungdoms poli~ik, g~r JU att man är åtminst~!1e '~ungdomspolitsk". Däre~ot och J~,gmaste ha sagt detta en miljon ~ånger rorr - får varken OP el ler SOV någonsin tillåtas bli partipolitiskt bundna.
2. Kärnkraften och W olffska parken
Jag måste ju har fel då jag tycker attJK kopplar ihop ÖP med SV av den o~en att båda råkar vara kritiskt inställda till kärnkraften. Så enfaldigt kan hon inte resonera. .. För i så fall kunde man ju lika gärna som att tala om SV påstå att OP $år i Kristliga Förbundets ledband eller är organ för Landsbygds partiet. Man kunde också skälla Folktidningen Ny Tid för att ~'ara en SV-tidning. Sånt prat kan väl varken jag eller]K ta på allvar. JK hänger upp sej på ett antikärnkraftsmaterial som också har ingått i Elevbladet och Svensk Framtid (den sistnämnda SV-organ). Nu vet JK mycket väl att ifrågavarande texter inte var något SV material. De var undertecknade av ungdomspolitiker från de flesta lä ger och av den obundna finlandssvenska miljörörelsen. Vi tog in materialet därför att det var bra och därför att vi ser kärnkraftsfrågan som en viktig sak att diskutera i en ungdomstidning. - Precis som vi tar in de långt mer nyanserade kärnkraftsinlägg som JK k,m tänkas inkomma med. .. Det är lustigt att i det här sammanhanget notera hurJK uppmanar OP ,att aktivare engagera sej i miljöfrågor. Hon nämner miljöproble men i Vasa, bland annat Wolffska parken. Samtidigt som vi alltså har grävt ned oss på tok för mycket i den miljöpolitik som kärnkraften representerar! Det är så man resonerar i en del kretsar. Var gärna aktiv och mil jöengagerad, men gå inte för hårt åt kärnkraften...
3. Engagemang, ifrågasättande, mjäkighet ÖP har enligt JK tagit ställning bara i en fråga, kärnkraften. Jag känner inte hennes definition på att ta ställning. Menar hon att ~-aa ~.ntingen för eller emot och ingenting däremellan, så är det möjligt att OP inte har "tagit ställning" varje vecka. Avser hon däremot att man kritiskt granskar olika fenomen och är någorlunda öppen för olika syn sätt, så kan jag inte fö~tå annat än att OP har tagit ställning 51-52 gånger om året. Men som sagt, det kan hända attp<::s föreställningsvärld inte rym mer annat än klara "ja" eller "nej". Där finns inget utrymme ror "nja" och "njäää" och absolut inte "hm". Allt sånt är mjäklighet. Det är till exempel mjäkighet att SvenolofKarlsson trots att Han ser kritiskt på kiosklitteraturen, inte vill hindra folk att läsa den ... JK:s recept är kanske ett förbud mot kiosklitteratur. Jag vet inte om det är något klyftigt sätt att "ifrågasätta". Möjligen föredrar jag till och med mjäkligheten. BERTEL NYGÄRD Ingen få liimnas "vind för våg". Men samhällets krav mot oss skall då också vara stort. För vår skull. Ett krav kan vara att den arbetslöse inte utan vidare med bibehållet bidrag, skall kunna tacka nej till ett annat ar· bete än sitt vanliga. Inte heller till ett arbe!e på en annan ort inom rimligt avstand. Ty ingen människa är i liingden lycklig med att enbart rikta krav ut från sig själv. Ingen människa är i liingden lycklig med att stå under för·
myndare. Redan treåringen visar tyd· ligt att frihet och självständighet har ell värde. Tonån'ngen upplever ofta sin första konflikt i sin tidigare självklara relation till förmyndarna - föräldrarna. Ingen människa' är i liingden Iye/ig med en situation där hennes anst'ar är obefintligt och där kraven mot henne Inte liingre existerar. Lycka är att ut· vecklas. Att skapa något av egen kraft. Att ge en bit av sig själv. Att ta ansvar och att motsvara krav. Att behövas.
Torsdagen 21.08 1980
••
OP "En perfekt tidning för en passiv läsa're" D REAKTIONEN på Hans Honans insändare i ÖP nr 31 är utan tvi vel intressant. I stället för att lugnt och sakligt avfärda påståendena, eller förklara hur saken ligger till, har man blivit förfärligt upprörd och gör allt för att bedyra tidningens opolitiskhet. Vadan detta? Först och· främst kan vi ju försöka reda ut begreppet opolitisk . Om man med opolitisk menar oengagerad kan man med rätta kalla SÖU för opolitiskt, eftersom ÖP och förbundet bara sysslar med sådana sa ker som inte kräver några politiska tillställningar. Det är sällan några riktiga debatter väcks till liv . ÖP är den perfekta tidningen för den passive läsaIen , den som inte orkar engagera sig . Man vågar inte avvika från den invanda danskulturen i räd sla för att den gamla läsekretsen ska ta avstånd från tidningen . Politik , usch , det kan vi ju inte läsa om . Det vet nog Beneioch co , det är därför de inte försöker ta några egna initiativ . D INTE ENS S-O Karlsso n låter riktigt engagerad i sina artiklar om kiosklitteraturen . Jag får den uppfattningen , när jag läser hans art ik lar , att kioskiitteraturen visserligen saknar litterän värde - men inte ska vi nu hindra folk att läsa dålig litteratur . Den SU :ska mentaliteten har stor användning för sådana mjäkiga inställningar. Jag vill inte tro att ÖP :s skribenter medvetet försöker pracka på sina läsare en viss politisk linje , men faktum är att detta sker i alla fall. Det finns som bekant ingen objektiv journalistisk - den som inte är med den allmänna opinionen är emot den och tvärtom . N ågonting däremellan existerar inte .
o
DEN ALLMÄNNA opinionen i ÖP:s fall är svenskspråkig och ös terbottnisk. Svenska folkpaItiet har i våra dagar ingen ekonomisk grund för sin existens, det börjar alltmer splittras på KrF, SoeDem el ler Centern. Följaktligen kan man släppa efter lite på de rent" politis ka " frågorna, och helhjärtat gå in för svenskhetens bevaIande . Den här politiska gyllene medelvägen pasSaI mycket bra för en ungdoms tidning som ap. Den enda saken man klart tagit ställning i är , såvitt jag kan se, kärnkraften . Detta ställningstagande kungjordes medelst ett mittupp slag som också förekom i Elevbladet och Svensk framtid vid samma tid . Det här fenomenet tycker jag är intressant.
D UNGDOMEN vet när det är Riksdagsval men så mycket mer vet den inte . Och inte blir den klokare av att läsa ÖP . I dess försök att va ra objektiv blir artiklarna bara urlakade och ointressanta, och när de någongång behandlar väsentligheter är de alldeles för försiktiga . Politik , det är inget man tar fraIn då och då ur attacheväskan och bedriver i riksdagen : Politik , det handlar om sättet att leva . Om men sedan med " politisk " menaI " partibunden" är det en helt annan sak . . Ett gymnasierådsval kan t.ex . VaIa icke partipolitiskt bundet , men POLITISKT är det i alla fall. Kraven på att paItipolitiken ska bon ur skolorna är jag helhjärtat med på . Vi vet ingenting, eller åtminstone för lite, för att kunna ta ställning i sådana frågor. Handen på hjärtat , hur många 18-åririgar röstar inte som mami och papi) Hur ska vi kunna ta ansvar att bestämma om landets framtid, när vi inte ens får gå på krog ? D DET ÄR här som ÖP helt har missat sin uppgift. Var politisk I Till och med partipolitisk får ni VaIa , . bara ni säger det. En tidning kan man åtminstone välja om man ska läsa den eller inte , så är det inte med all propaganda. D ORDET fördumning vill jag inte gärna använda. Men faktum är att en sådan mjäkig ungdomspolitik som SFP för idag bidm till ung domens passivisering . Det räcker med om man tycker och tänker så som man alltid har gjort, framförallt inte ifrågasätta något. När tänker ÖP ifrågasätta ) Här finns massor av objekt, t.ex. miljö politiken i Vasa : Wolffska parken, Alkula, Skräddargrund. Det är vi som är unga , vi som ska göra det som inte de äldre klarade av . Inte dör danskulturen ut fastän man inte hela tiden backar upp den . Ut er inte skrämmas av dansarrangörers vinstintressen utan sätt igång med något viktigt. D MIKAEL Pietiiä uppmanar Hans Hortans att ta av sig sina färgade glasögon . Synd att jag in te kan uppmana Mikael att göra likadant, ef tersom han tillhör den generationen som har det ljusblåa på näthin nan . Annars tycker jag precis som han i åldersgränsfrågan , br" skrivet! I Kamratliga hälsningar Jorma Kevin
Konsten att störa På dom flesta över 15 år låter det som om det bara är 14- och 15 åringar som kan konsten att störa ... 17-åringarna som super STÖR INTE"I Atminstone verkaI det som om " TV A ÖVER 20" i ÖP 7/8 menar det. Däremot säger jag TACK till Mikael Pietiläs "kloka" ord i sam ma ÖP. Och du 'Tvilling-62' i ÖP 3117, vad i ... menar du egent ligen??!! Tycker du verkligen att det är lika stor skillnad på 15- och 20 åringar som på 10-15-åringarn Ofta är det ju 15- 20-åringar som är kompisar, men inte sjutton ser man en 15 åring som är kompis med en 10 åring . Nej sjutton , bon med allt struntprat om högre åldersgräns, eller slopa åldersgränsen helt pi
d·a nserna . Ta t.ex . när Boppers spelade i Forsby; ingen ålders gräns! Men dom "knattar" som dök upp där var lätträknade, och dom knattar som STÖRDE var än nu mer lätträknade (itminstone för såna som inte kan räkna), och inte kunde då jag se några ' knat tar' som var fulla störde. Eller var det några 'farmödrar' som blev störda? ? På tal om förmödrar , finns det inte alls några' farfädrer ' som störs på danserna)1 Jag har i varje fall inte hört att någon ' farfar ' har kla gat på något sånt . . " EN NYKTER 15-ARING" PS . När man far på dans är det väl meningen att man ska ha kul , inte leta efter störande 15 (?)-åringar . . DS .
Skenande debatt
• Svar till "Lejon -62" och "Två na. Det tyder på det att det är ni som inte är nyktra eftersom nu inte över tjugo"
Vi är två av årgång -63 som tyc ser det. Och om nu känner er som pensi ker att det verkligen har skenat onärer kan nu ju begära förtids iväg med den s.k. dansdebatten . Ett gulddiplom med presiden pension och flytta ihop med "far tens underskrift skulle "Lejon mor a la 18 h" . Ni skulle säker ha det kul och ta
-62" vara värd, medan vi däremot inte vill ge någonting åt "Två över la om forna minnen .
Mikael Pietiiä skrev att det är 20 " .
Möjligen ett svar på er dumma tråkigt a tt 15 och 18 åringar inte kan leka i samma sandlåda . Det artikel. Er syn på l 5-åringarnas nykter Mller vi verkligen med om . ÄNDRA INTE ALDERSGRÄN het är ju helt ur människans vanli ga tankebalans . Visst finns det SEN' "Två Vädurar" såna som kan var nyktra på danser-
Nerbusning i samhället Den hemska verkligheten.
- De var sex stycken , tre grabbar och tre tjejer. De var tunna och små i den mjuka sommarnatten, det var bara deras röster som var stora. - De var mer dn barn, men inte vuxna. - De hörde inte hemma i någon av de två vdrldarna. men alla krdvde att de skul le vara barn med vuxnas förstånd och vuxna med barns behov'!! Nerbusning och våld i samhället: Man kan tänka sig följan de tidningsru brik: Äldre dam brutalt nedslagen av berusad 14 ·åring. De var inte onda, knap past elaka . De lekte . även om resultatet kunde bli fruktansvärt. De lekte med de medel som ställdes till deras förfogande . De lekte med varann och med sina kroppar . med gif ter och med sin styrka .
De lekte med de värde ringar som samhället och föräldrar smugit på dem. Den ten .
hemska
verklighe
"Fundersam tonåring"
"Dumt med Hösterbiudande!
dansdemokratz·' ,
Till de såskoppar som talar för dansdemokrati vill jag ställa följande frågor: Hur ska man då veta vem som vill dansa? Nu vet man ju vem som vill rulnsa. både pojkarna som bju der opp och flickorna sQm står i "kohopen" . Till sist en fråga till OP: Varför tar OP in så många insändare om dansdemokrati när det är så dumt .)OCKE ÖP tar in alla insändare. vad de än handla om . Den som skriver in sändare ska dock meddela redaktio nen namn och adress. även om hon vill uppträda anonymt . Vill man skriva under signatur är det bara aII meddela oss det så res-
må
pekterar vi det naturligrvis. "Jocke" är en av dem som inte satt ut sill namn. Av någon anled ning publicerar vi hans inlägg i alla fall. Men nästa gång "Jocke" skriver ska han (hon?) sälta ut namnet. Red
I-.:Olll od, lillbringa <'II gi\a11lk år i
KRONOBY FOLKHÖGSKOLA Är I>u inlrrsserad a' språk
"di
akademiska kurser?
tJ ä ä r STUtJlELlNJEN någol rör dig!
tJu ka n läs<.\ c ngdsk<.\ . ly , ka. rran s ka. " '<:n , ka lKh l'in,ka .
tJC"1I101ll g ru'1(J~lI1" i rS\'~lllllgi och ~urs i sociologi .
I ' ~ lllan , ' rd~ , 'uui" blir inl äTlling<' n b åde inlTe'Sanl od, errdli\'.
Ö Hig;' linj<"T: Vi\!l.DLlN.lE . PRi\I-.:nSI-.:-TEI-.:NISI-.: lINJl. H EMT EI-.:
NI S I-.: LINJE.
Lisårei b ö rja r I} . I}. ·!lO <Idl si ular 8. 5. -81 .
InrllTmalilll" blau llCh an sökningskorl rår uu fran I-.:ronllby Folkh ö g, k.ola
68500 I-.:rolH\b\' . Td . %!l-45 017 eller 45 261}.
SOLlFER·
tilläggsutrustning och mopeder
förmånligt Förr Knöskydd . . . ... . 110, Vindskydd . ..... . 85.
Nu 55,
Paketh6l1are . .. . . 116.
60,-
Erbludanden I kraft -30.9. -80.
1~.
~O.-
8.
SOLlFER
KÖPMÄNNEN
Torsdagen 21.08 1980
SOtri.mo.rstä.llet no:1
* * I *
SOMMAREN NÄRMAR SIG SITT SLUT MEN ÄNNU ÅTERSTÅR NÅGRA TOPPENKVÄLLAR. LÖRD. 23.8. kl. 20 . ..' -
FYRVERKERI
EN ..FARTFYLLD..KVALL MED TRADITIONER. ~ • • ~V!~LEN ~LL ARA SPELAR ~ ~ '
, ,
FRED. 22.8.
~bJ~
UTMANARPARAD
j• • •
* T . * EXODUS och NOlSE •• ** FACKLOR - RAKETER - SMÄLLARE ...
~ ~:;~~-~--==-... Hallå alla dansglada Vi dansar till kl. 02!!
13.9. CARPELLA BLOT SÄSONG AVSLUTNING MED GAMMAL DANS
BUSSAR: Håkans fr. torget 20.30 och 21.10. Haldins fr. Oravais Grill Center kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå .
•••• o
AMIIIIE * Folkpark
Malax
Publiken hallå, hallå ... Säsongens sista söndagsdans 24.8. kl. 20-01,
Ja·n ne "Lucas" Band
* Kryddad meden av Sveriges ... bästa folkparkshower i år ,.. * Sveri~es eurovisionsschlagertvåa * Två latar på Svensktoppen just nu, * Tala om det bästa till sist!!
Dansmusik:
Exodus
Lördag 23.8. kl. 20-01 GammaJdans: Teri boys, Eric Ost med orkester Sveriges fenomenale riksspelman I ngen busstrafik denna helg!
* HEJ ALLA UNGDOMAR, nu har Ni säsongens sista dans i
chansen att fira
NÄMPNÄS
LÖRDAGEN den 23. 8 'kl. 20-01
*
TEAMET
SPELAR
Aldersgräns 15 år.
BUSSAR: Ingves 19.15 fr. Pörtom , Övermark, Yttermark, Näverås och Norrnäs. Wester 19.15 fr. Lappfjärd, Tjöck, K:stad , Pjelax och Näsby.
*
~______________________________________________T~0~n~da~g~e~n~2~1._0~8~19~8~0__~__________________________
..
LORDAG
23.
~.
kl. 20-01
•
SPELAR •• -SPECIELLT FOR DIG
Buss avgår kl. 19.30 från busstationen i Vasa. Kl. 19.40 via Sundom, kl. 19.50 via Solf, kl. 20.00 via Malax (Drop-in) o. kl. 20.25 via Petaiax .
..
VACKERT, MYSIGT, SKONT I
esset hland dansplatser
~i
bjuder upp till DA]\;S i
LÖRDAGEN 23. 8. kl. 20-01
REF·LEXBANDET BUSSAR: Ekman fr. J:stad 19.30 via Kållby, - Kronlund fr. Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby, - Sjönejden fr. Vilobacka 19.10, Purmo 19.30 via Forsby och Bennäs.
Lördag 23. 08.
*
kl. 20-01
••
• I MORRN
voritorkester. För att kunna bedöma alla medverkande band borde man alltså vara på plats från kl. 20.00. De tre bästa banden i Karpe rö Br sedan spela på Waskia i 'stora' Orkesterparaden. Den hålls fredagen den 24 oktober. En jury utser två deltagare. Publikens favorit går som tredje (eller fOnta) band till pa raden på Waskia. På Waskia kommer 12 eller 13 band att delta. Det blir en 15 minuten uppspelning for varje orkes~er mellan kl. 20.00 och 23 .00. Efter det spelar tre orkestrar, vilka utses genom lottning, dansmusik.
I S. Vallgrund lörd. 23. 8. 1980 kl. 20.00
** SOUND
FYRKLOVERN
spelar
biuder upp till en h.ärlig
GAMMALDANS
JUlD
Hej gammaldansare
ALEXANDERS spelar på Kanonerna på lördag. Tel. 961-53 132.
*
-
r"'.I'.I'.I'.i'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'I.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'.I'~<
~
", 14NDNI4
II
*"
*
o DEN 5-6 SEPTEMBER skall MHF ha en riktig genomkörare för sina förtroendemän och avdel ningsfunktionärer vid en kurs j Tammerfors. Denna kurs skall bl.a. ge skolning i tävlingsledar skap men också andra delar av de föreningsaktiviteter MHF har ska snyggas till. Alkoholpolitiskt ska MHF inte heller ligga på latsidan under hös ten, kommunalvalet väntar ju bevars. Den 13 september ordnar MHF en buss till Helsingfors
~
~~ :/~"_ ),. 'l\ Caballo i R/DERS CENTER
;
~FreSdSgatan 17 Vasa 10 Tel. 961·116650 ~ Specialaffär tör häst och ryttare
~ ~
~ ~
~
har öppnats.
V.~rd .............. 10-17 Lord.. .. ........ ...
välkommen
9-13
och bekanta er med vårt breda sortiment .
~ ~ ~
~I.I'.I'.I'.I'.I'I.I'.I'.I'.I'.I'I.I'.I'.I'.I'.I'.I'I.I'I.I'I.I'I~
__
~
To"",,,. 21.08 19"
'~NI.KA POST.J----------------------------------------~---------------------------------------------------------------------1 E)
1
En helt vanlig .söndag fö-.-. Han talar utbildningspo intresserar sig för hur kQlllI.al:_k·l prydliga med borgare i saJlJl.b:jlll!!t. Nån enstaka person SUlUIK ciper, som i och for sig ar ....,,~"L.',. Den prydliga gentlelu........~ det falnande intresset, tar diskret som han just talat.
Ur en annan klunga strn ' mare och får höra en migCN ...._ ,_ petens och socialismens Ioro::;ifH"~ Han råkar i dispyt med en tyska. Kille som snackar tyska har irur efter att ha åhört denhär repbb::E - Om du går ut på gatan ända fram tills du ser en skylt dir där och går fram till porten . . _ plockar in dig i nån bur där. Den tättpackade Iyssnarska ~ Tysken skrattar också - men re till mig: -
Vi hade en rätt intressant
Småningom äntrar talaren Club till ... och förbi, natu . Högt uppe på en låda under ten hätta på huvudet och pcW Killen är israel och Rö ........llll;,___ F
"Jag Jag Söndag förmiddag och ett sånt där riktigt äkta engelskt regn strilar en i nacken. Ett sånt där regn som kommer från alla håll och gör det helt omöj ligt att värja sig med ett paraply. Jag viker av från Oxford Street vid Marble Arch mot Hyde Park till och kommer fram till Speakers Corner, känt från bland annat en svun nen lärobok i det engelska språket. - Ett ställe ni absoluuut måste se, som guiderna sa redan vid infar ten från He:ithrow, Londons internationella flygplats. Ur en klunga mänskor hörs en stilla sång modell frälsningsarmen. Jag töjer på mina imponerande 176 centimetrar men lyckas trots det inte lokalisera sången. Det lyckas stunden senare efter ett par framgångsrika men - det ska erkännas - rätt oschysta armbågstak lingar. Två damer på minst 70 bas!. underhålJer. Ett gäng interrailare från Osterrike faller villigt 10 i sången vid lämpliga tidpunkter. Stämningen är fin trots regnet.
- Tro mej, gott folk ...jag \"el rig .. jag säger aldrig ...haft ärminister som Begin. Endelj publiken app12dctu gar som blir dem tilIdela,<k. Den unge mannen är en varma applåder, trots regnet. Huruvida han lyckas överty het är sen en annan sak. När jag avlägsnar mig från madonnorna, som fOljs av rop Men de vandrar vidare. Så och jag. • SIPgfiirdig måste man vara för all ställa sig up'! och iir det speciellt trevligt all bit bortsnackad mfor denhiir mannen blev det minsann inte.
Säg vad du vill - nästan
Dethär är alltså Speakers Corner, där vem som helst har rätt att stiga upp och säga vad som helst om vem som helst. Nåja - som alla andra regler har också denhär sitt undantag: The Queen, drottningen alltså. . Om henne får man inte snacka skit, för hon är den enda som IOte får tala. vid Speakers Corner och kan följaktligen inte försvara sig. : . Om dethär är ett utslag av den typIsk, torra engelska humorn later vi vara osagt. Jag vandrar vidare, precis som Gustav Viklund på sin tid. Kommer fram till en mycket pryd gentleman som ser ut som de flesta engelsmän - nan är alltså rnrgad och kommer antagligen från Indien.
• Om Begins förträfflighet talar denhiir mannen. En bra talare var han ~ och så drog han ordentligt med publik också. '
I
7 ~____________________________________T_orS_d~ag~en_2_1._08_1~98_0
______________
eddag som i Finland är det få som erauoner skall uppfostras till
De enda internationella drag-racing tävlingarna i Fin land kärs i Räyskylä niira ForsI dr kom över 30000 männis kor och kikade pd fartvit/undDe färsta drag-racing tiivlin gama kördes 1975 pd Keinola men flyttades 1977 till Räysky lä, där tävlingarna körs pd ett flygfält.
:u'njuter hans utbildningsprin ~ vandrar snaq->,.idare . SOtåoing~m'konsekvenserna
av 'o lan (flåt) och går sin väg lika
---------~ ~
(;;;ERBOTTNISKA POSTEN
30000 såg
dragracing.
på Räyskylä
g
!ida skratt. Jag söker mig när man tala om Tatchers inkom-
al:
m ans i diskussionen speciellt in te
l!
rb Xla ...stoppar buss. 72 och åker d!l står London Zoo ... hoppar av si linns det en rätt bra chans att de !,lJ en skralIsalva i respons. m ' damen vid hans sida. Säger sena-
liscussion . q'kel och trampar iväg åt Playboy
I
Irampar btide gas och broms i bollen och ltiur hjulen spinna mol asfallen • Rökutvecklingen är en bum oul S0111 ska ge bättre fäsle i sIarIen .
... u. tl
träd står en ung man med en SÖt li
11. : över en rätt stor forsarnIing. fl IOrtius( i Menachem Begin: .i. .iiiiiiiiiiiiiiiiiiii
,,-et vad Ll;1l om"
• l
VIII jag talar om .. . Israel har ald ti bra ... just det: bra ... premi-
IL ~dra bara memorerar de sannin
• Lungl och slilla miJssar mannen /ram sill budskap om hur skolan ska fungera, få lyssnar. Sti kan del gå man mtisle vara inlressanl för all bli åhörd i Speakers Comer.
skicklig talare och drar ner flera - om sina tankegångars fOrträffiig
*rs Corner möter jag de (vå äldre an de ska sjunga ett par låtar 'till.
. Inte
K
• Pti en soffa, mill inn.- i en rejälfolkhop siller Ivti moslrar och sjunger med höga klara rösler. Stinl som man kan fii uppleva en helt vanlig söndag förmiddag i Speakers Comer.
Det är starten som är det intressanta i drag racingen . Men det är inte så bara at stiga på ga~ sen och blåsa iväg - stan en är en hel ritual för sig och värd att se lite närmare på : Det hela börjar med en burn OUt, då hjulen värms upp' för att de ska ge bättre fäste. I början av burn omen kastas vatten under bakhjulen för att hjulen inte ska H så bra grepp. Rökutvecklingen är enorm och luften stinker av brännt gummi. Efter burn,outen är hjulen mjuk, klibbig och brännhet massa . Burn-outen ger också möjlighet att taktikera eftersom endast (vå vatten-burn-outer är tillåtna. En liten paus I rätt ögonblick gör att motståndarens hjul svalnar tillräckligt för att ge de hundradelar som kan behövas för en seger. När fästet är på topp kör förarna fram mot startlinjen och julgranen. startaggregatet som besdr av nio olika lampor. Överst finns två vita lampor: prestage och stage-ljusen. Sedan följer fem gula ljus , som förbereder starten. följda av det gröna startljuset och det rö da ljuset för tjuvstan . Föraren kör först fram till den s.k. prestage linjen och när hjulet överskrider den tä[1ds det första vita ljuset. Föraren fonsätter och framhju let kommer till stage-linjen som befinner sig 20 centimeter längre fram och länder därmed det andra vita ljuset. Fortsätter han för långt slocknar båda ljusen och hela proceruden går om, och hjulen svalnar och ger sämre grepp .
Men när de båda vita lamporna lyser är bilen rä tt placerad för starten . Den tredje linjen befinner sig 30 cm längre fram och den är den egentliga startlinjen . när bi len kört över den bryts en ljusstråle och tidtag ningen kör igång . Startern trycker på startknappen när de båda bilarna är startklara och så tickar julgranen i gång - de gula ljusen tänds med en halv sekunds mellanrum . Dehär 30 centimeterarna ger möjlighet till taktikerande - de bästa förarna startar i själva verket när den sista gula lampan lyser och krossar linjen i det ögonblick det göran ljuset tänds och vinner därmed nån hundradel. - Ser de det gröna ljuset har du förlorat, sä ger man man och man emellan i de erfarna förar nas skara. Men går de före grönt - om ock bara med en hundradel - tänds det röda ljuset obönhörligt och föraren blir diskad. Bilarna sparkar iväg med en smått otdJig fart . Ett exempel fdn den värsta ändan: En kille vid namn Sammy Miller kör de 400 yarden på 3.94 sekunder. vilket gör en sluthasrighet på 584 kilometer i timmen . 0-100 km I h går på åtta meter'
OK. så snabbt körde man inte på Räyskylä. Snabbast körde svensken Björn Ard med en Vol vo 34 3 i Pro Camp klassen . han noterade tiden 8.52 på den 400 yarden .
• Eki Tuominens Gralzy Har)' spimler iväg i ell rökmoln, (se pilen) medan hans konkurrenI sltir kvar pti stäl/el, fungerade inte som den skulle. Eki noterade ell personbiista pti 9,85.
..
__________________________T_o_~_a~ge_n_2_1._08~19~80~____________________________________~~
I!!!!!~:::;~=.=,.,.~ . o o LM-centralen är absolut en riktig satsning. Nu
sedan den första entusiasmen och utnyttjandevågen - lagt sig, håller A V-hjälpmedlen på att finna sin rätta plats i undervisningen. Men självklart kan tekniska hjälpmedel aldrig er sätta mänskliga relationer mellan färaren och eleven.
.
o O Arbetsprojektorn kan inte ersätta svarta tavlan. Det levande ordet och den levande människan skall vara medför att en lektion skall ge. eleven någonting. En lektion behöver inte vara dålig utan A V-hjälp medel.
O O Man bör nog inte fixera sig vid AV-medel. Det
viktigast~ hiälp.m~dlet vid en lekt~on är liiraren sfolr.
En vanlIg 10plertngsapparat har Jag haft blist nytill av. I framtiden kommer nog TV-n som hjälpmedel alt ha största betydelsen iform av bandade program eller köpta videoband.
LM-centralen
"Absolut en riktig . ,, satsnIng · Ovanstående urralanden kommer: från undervisningschef Sven-Eril< Hansen i Vasa. rektor H åkan Granqvist , Vasa och skolförestån· dare Roger Broo. Maxmo. Den förstnämnda har lett uppbyggna· den av sve.lska Österbottens första kommunala läromedels-central . Den andra är en lärare i Vasa som erbjuds LM-centralens tjänster. Den tredje är en lärare som inte erbjuds några kommunala LM tjä nster . men som har bandning . diafilmning och utnyttjande av TV i undervisningen .
En
~v 1
de första landet
Vasa stad höt till de första i lan- . det när det gäller uppbyggnaden aven kommunal LM·central. Inom · Svensk· finland finns liknande LM centraler endast på Åland, i Karis och Borgå landskommun. I Vasa började man planera LM·centralen 1975 och körde igång verksamhe· ten från hösten 1977 . - Pli svenskt håll i stan var vi . rätt tillfreds med de tjänster AV tjänst erbjöd. säger Sven·Erik Han· sen . Det var på finskt håll man vtl· 1<; ha en lokal LM·central. Den AV·tjänSt Hansen talar om finn s på Nykterhetsbydn i Vasa • Undervisningschef, en av två i Svensk ~---------------------------------------, och upprätthålls av finlandssvens· ka organisationer och kommuner fin/and. Sven·Erik Hansen på kontoret med utsikt över torget i Vasa. - Jag har sammanlagt un på förenings basis . Den hette tidi gefär JO timmar skolradiopro gare FilmtjänsL För några år sedan försökte AV·tjänsts styrelse intres· gram bandade, säger Roger het att utnyttja den kommunala • sera de österbottniska kommuner 8roo i Maxmo. Men inte blir de LM·centralen . Den är inrymd i na och skQlfolket att ta över AV anslutning till skolkansliet i Vasa så mycket använda. Det borde tjänst och med det som bas bygga sparbanks hus vie! torget. finnas bilder till alla program. upp en regional LM·central. Kostnaderna för LM·centralen är De unga är så fixerade vid TV. Planerna strandade dels på i år budgeterade till 209 000 mk . l Högst 20 minuter kan man få språkliga frågor , dels på att kom· inkomster får centralen 109 000 munerna i första hand ville bygga dem att lyssna intresserat om mk . Det är främst skolorna som upp en lokal AV·bered skap . det inte finns illustrationer. betalar för utnyttjandet. För själva tJPPBLÅST - Här i Vasa gick vi genas t från R02er Broo är en lärare som LM·centralen utgår inga statsbid - . början in för att inte bara vara en FU1'lKTION - Sedan vi fick färg- TV till försökt sig på att l,Itnyttja AV· rag. teknisk central, säger Sven· Erik skolan har vi inte lyssnat så myc hjälp~~del i rätt hög utsträck· Det har inte varit några större Hansen . VlIr målsättning är att Håkan Granqvist i Vasa rycker ket på radion. Men Finland sän ning. Andå säger han: centralen skall ge all slags lärome· problem att få pengar. säger Han· att man blåst upp LM-centralens der aUtför Litet skol-TV J2rogram Man skaU inte gräva ned i delservice. Den skall bli något av sen. Däremot har vi inte fått de väl mycket. Han Man borde själv kunna banda AV-medJen. Det viktigaste AV funktion en pedagogisk verkstad dit lärarna tjänster vi önskat . Nu har vi en det man vill ha precis som man medlet är nog läraren själv. Det framhåller det levande ordet och kan komma och producera sitt ar· halvtidsanställd verksamhetsledare kan göra med radioprogrammen . bästa hjälpmedlet vi har här på den levande människans bety betsmaterial. samt en byråfunktionär. Vi har ut Bilder har jag utnyttjat rätt skolan ä.r en bra kopieringsappa delse och att AV·hjälpmedel inte - Det skall finnas arbetsplatser. nyttjat statens sysselsättningsme mycket i undervisningen . illust rat. Med den kan vi kopiera bil kan ersätta läraren : material att ta till och alla de tek· deI för att få extra hjälparbetare . rationer är bra som omväxling. der, tidningsartiklar och boksi niska hjälpmedel som behövs för På önskelistan står två och en halv Jag har gjort en hel del egna dia dor. deras arbete. - Plocka i stället med äkta nya tjänster . i första hand en tek· bilder. Har också beställt en hel material från naturen. säger han. Inget · nisk serviceman . del från statens A V-cen t ra l. - Jag stäUer mig nog skeptisk - Till saken hör att han under - Utnyttjandet~ Ja . det är gans· statsbidrag Au köra med filmer är det aU tiU en LM-central på landsbyg. visar i biologi. ka ojämt. Spdklärarna utn yttjar tid vissa problem med. Det går den. I framtiden blir det nog att - Ett videolY.lnd kan vara ett l dag erbjuder LM·centralen ra LM·centralen mest. Större skolor lätt att beställa. men så skall de börja utnyttja TV . Man kan köpa dioband - skolradioprogram från bra hjälpmedel om det inte ut utnyttjar centralen mera än mind· hämtas vid bussen, det skall ar videoband eller skaffa utrustning nyttjas enbart som under flera år finns på s.k. moderband re skolor där ·man klarar sig långt rangeras med filmprojektor osv . så act man kan banda själv . filmer. dia-serier . bildband. bred hållning. med en TV. Ämneslärarna på vid.läsningslitteratur. undervis utnyttjar LM·centralen högstadiet om t.ex . trafik· ningspaket rätt mycket. Filmer . egna och band-spelare. projektorer av olika lånade , är rätt m ycket ute . slag. filmkamera + utrustning. - Vi strävar hela tiden till att Anne·docka osv . Distributionen till skolorna har' höja kvaliten på vån material. Det hittills skett en gång per · vecka skall inte vara underhållning . AV men från i höst blir det tvll gånger. material skall användas som stöd Från LM-centralen kan skolorna och hjälpmedel inte för att också få större upplagot av dupli. förbruka en viss tid aven lektion . cerat material. . Även Övningsskolan har möjlig SVENERIK GLADER
"Man ska inte
gräva ner sIg
i A. V-medlen
Åter daxfär Halvåttas Tidens Melodi
I 9 I-------------------------.:....--~---I To"d" .. i~ -'-p-j-e-\-a-x--v-a-n-n.---p %~~:~B~;TNISKA POSTE! 2/.08 1980
"Det blir
dyrt J. · att unva
A ,v-.rent.·,../I{" . 1 '''''I
- Visst har vi funderat, men det blir nog dyrt att upprätta och driva en A V central, säger skoldirektör Göran Holm i Vörå. Vi har faktiskt diskuterat frågan på den fortbildningsdag vi ord-o nade före skolstarten nu t höst. Det finns skoldistrikt i Öster botten, åtminstone iKarleby, Jakobstad och Närpes, som gjort ännu mera än diskuterat. Det lutar nog åt att kommu nerna sakta och fOrsiktigt börjar bygga ut en A V-service.
O SVEN-ERIK Hansen i Vasa är inne på tanken att skapa tre regionala LM-centraler inom Vasa läns kustområde, en i Karleby-Jakobstad, en i Vasa och en i Närpes-Kristinestad. Eftersom det skulle bli fråga om tvåspråkiga centraler kunde även angränsande finska kom muner vara med. - Men i så fall borde också finnas lokala depåer ute i kom munerna. Vid statens AV-central är man bekymrad över att de svenska f timer som finns an vänds alltför litet, berättar Gö ran Holm. De har ett 50-tal svenska filmer att erbjuda. 01 - NEJ, vi har inte skrinlagt planerna på en kommunalise ring av AV -tjänst, säger Stefan Gustafsson, som är medlem av styrelsen. Underhandlingar pågår med LandskapsfOrbun det om att det skulle ta över verksamheten. Han berättar att AV-tjänst sätter ned ungefär 15 000 mk per år i nya f timer. Man plane rar också att anskaffa ett klipp bord fOr smalftlmare. läns konstkommissionen har gett pengar fOr ändamålet.
D BIRGIT Sund på Nykter hersbyrån, som sköter AV tjänst berättar att det finns un gefår 250 f timer som hyrs ut ungefär lika många gånger sammanlagt per år. AV-tjänst hyr också .ut ftlm- dia- och ar betsprojektor. Däremot bandar man inte radioprogrammen mera. Kopior av radioprogram förmedlas från AV-centralen i Karis, där alla skolradiopro gram bandas. En del bildband och diaserier, främst om ANT frågor och miljövård, finns också på A V-tjänst.
KLOTT·
PAPPER
3~O
från
. KONTORST.JÄNST
Myskonsert kl S' O C Ot l •
PRYLBÖRSEN 'Siunde ringen har avslutat sin;
:~:b;;';E:':::o;:'do:o:~:'n::
Vitt du sälja, köpa eller byta prylar?
ringt, uppger vår rapportör med
lok~~nat~~onti~:kä:~i;;:~~e~~s~~7·det
var Västra Närpes som var det för lorade laget. Det avgörande I-O målet kom i matchens sista minut. För övrigt var stämningen god och publiken talrik. - Hundra personer, det tycker i jag är mycket på en byamatch, me- : , nar rapportören.
I
På fredag händer det i Socklot. Då blir det nämligen traditionell konsert i loka len därstädes - en lite annorlunda konsert kan hända. - Folk får sitta kring bord och dricka kaffe me dan de lyssnar. Vi satsar på en riktig mys- och relax kväll. Säger Håkan Bertlin som håller i arrangemanget. Fem band är vidtalande och ställer upp på mycket förmånliga villkor för Socklot ufo Inga gage är nämligen spikade utan banden delar på intäkterna när kostnaderna är dragna. Det stora dragplåstret är lena Maate, Coccola-bandet som tagit steget upp i den inhemska blue seliten. Från Karleby kommer också Spectre, som lirar nånslags hea vy dansmusik och Union Pacific med rätt typisk west-coast musik a la Dire Strairs. Jeppo-killarna i Black Magic fOredrar progressiv rock i stil med Santana och Pink FJoyd. Sedan blir det äkta vissång med Siv&Tia, återvända från en rurne i Europa och säkert fyllda med nya musikaliska impulser... - Tror det kan bli rätt myc ket folk, tippar Håkan, alla i Socklot brukar ställa upp när nånting ordnas i lokalen. Dehär årligen återkommande konserterna är i stort sett den enda aktivitet som Socklot uf för närvarande. - En slags nödandning, kallar BertIin det hela. 19.30 sker fOrsta andetaget.
Prylbörsen är avsedd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varans pris i annonsen, och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig, t.ex. telefon-
VI UTFOR
TIJRISTSERVICELINJEN vid Åboiands Folkhögskola ger grundläggande utbildning för personal inom turistnäringen. Studerande bör helst ha fyllt 18 år och ha en gedigen grundulbildning (studentexamen eller minst 2 klasser i gymnasium eller motsvarande). Förutom till branschen hörande specialämnen läggs stor vikt vid språkstudier. Ring 921-744621 (rektor) eller 921-744654 (kansli) eller skriv till Åboiands folkhögskola, 21600 Pargas så får du broschyr och ansökningsblankett.
NU FÖRMANLIGT ETT UR AT DEN UNGE SKOLELEVEN
119 n
~:!~~c~!
FOR POJKAR
r" n I
Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check.
ORAVAINEN ·ORAVAIS puh. 53153
Kursavgift 600 mit , Anmälan före 1. 9. till Labbnäs semesterhem, 25870 Dragsfjärd. Tel. 925-4637.
I • I,.., ~
Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord)
MATTI KUJANPAÄ
• tvätt vaxning • oljebyte smörjning • byte av tändstift - spetsar • avgastestning tänd ningsinställning • bromsarbeten • installation av av~assystem • besiktning av bilar • FORD-personbilsservice • ford-originaldelar
Om 'tillräckligt stort Intresse finns anordnas fastekurs på Labbnäs semesterhem 20-27. 9.
UR· fY"\
I
:
•
ÖVRE TORGET VASA. TEL. ATRIUM 112880
HandelsespI. 26, V ASA
Österbottens centralyrkesskola har 032 033 101 126 117
några lediga platser på följande linjer: Montering - maskinbearbetning Svetsning - plåtbearbetning Timmerman Snickare Beklädnadsteknik, praktisk linje samt fortsättningslinjen för
- Beklädnadsteknik, och
- Bilelektriker
Intresserade bedes taga kontakt med yrkesskolan: Wolffskavä gen 29, 6')200 Vasa 20 eller tel. 9611241022.
Kvevlax Hemsl'ö jdsskola som under läsåret 1980-81 flyttar in i nya lokaliteter med mo
dern undervisningsutrustning erbjuder ännu lediga elevplatser
till följande avdelningar:
- trädslöjdsadelningen för yrkesmän inom snickeribranschen
- målningsavdelningen för yrkesmän inom målningsbranschen
- väv- och sömnadsavdelning.
Närmare upplysningar erhålles från skolans kansli 66530 Kvev
lax, tel. 961-40036 (40120). Skolans föreståndare
~ .
Torsdagen 21.08 1980
-
->.
, Under friidrottstävlingar i Uledbo'K 1977 blev Fvren presente rad som en rikssvensk förening och dret därpd i Uledborg his sade man t, o. m. svenska flaggan jor Fyren. . Det lir i sanning miirkligt alt IF Fyren frdn KorsniIs i Öster botten har sd svårt att fd sin berättigade plats pd Finlands fri idrottskarta nitr man har sd goda ambassadörer som Kenneth Widd och Ulrika Söderling. Kenneth Widd . 20 år. slog igenom på allvar under A-po)ks f M -78 när . han vann 100 meter och kom rvåa i 200 meters finalen . I år under ungdomarnas FM upprepades triumfen - fast tvärt om : guld på 200 m och silver på 100 m . Kenneth började idrotta redan som knatting under tränaren Erik Sepänahos ledning . Han prövade på det mesta som fanns . Det var först i högstadiet som Kenneth mer eller mindre målmedvetet gick in för sprintersträckorna. Han fick då råd och hjälp av Nisse Smed lund . gymnastiklärare som själv har ett ärorikt förflutet från sprin terbanorna och som lyckats matcha fram ett otal segerrika lag i skolor nas stafettkarnevaler.
Svår
•
ljumskskada IdrottSlivet har inte enbart varit en joggning på rosor för Kenneth . If jol råkade han ut för en svårartad sträckning i ljumsken och blev nödd och tvungen att genomgå två operationer. Med den påföljden att han inte kunde återuppta tra ningen förrän i januari i år .
Kenneth körde då i gång med en grundträningsperiod som mes tadels bestod av långa länkar i lugn takt. Att sluta med löpningen var det aldrig tal om. - Men på stäHde inga som helst förväntningar på årets säsong. I våras märkte har alltmer hur formen började återvända och ef ter att ha presterat 6,9 på 60 m fick han ökat självtillit inför årets FM tävlingar. Resten känner VI till. Kenneth kom tvåa på 100 m och delade första platsen på 200 m . Första platsen på 200 .m kom lite överraskande eftersom Kenneth räknar 100 m som sin starkaste sträcka . Vintertid tränar Kenneth 5 gånger i veckan och under som marhalvåret blir det ca . 3 gånger i veckan varvat med tävlingar. Ett träningspa_ss varar 2- 3 timmar.
• Känns det inte tungt att dag ej ter dag ttJinga dig ut på tränings passet? - Nja . .. går det bra i tävligar na sporrar det en att träna och går det dåligt tänker man att "nu måste jag träna för att bli bättre." Det går helt enkelt inte att skolka från träningen.
I oktober rycker. Kennech in i ar men och han hoppas att han får möjlighet att träna ordentligt och regelbundet. I vinter konuner han att gå in för att finslipa starten. som enligt honom själv är hans största svaghet.
• Har du nJgot mill du tJill uppnå inom idrotten? - Det finns hur många mål som helst inom idrotten . Måle~ för tillfället är att komma med i lands laget. Nästa år kommer jag att täv la tillsammans med herrarna och då blir det till att öka på tränings timmarna om man överhuvudta get skall ha en chans. Men med den här takten torde nog (hansen snart finnas inom räckVIdd. .
Ett
fall
från brons
Ulrika Söderling, 18 år, ärocksi en löparbegåvning från IF Fyren även om hon uppmärksammades på ett mindre angenämnt sätt är Ken neth i år. Under PM-tävlingarna för A-flickorna föll hon ett par me ter från mål under 400 metersfina len och missade därmed en brons medalj.
Ulrikas urveckling påminner mycket om Kennechs . Hon börja de idrotta i 5- 6 årsåldern och del tog i allt som fanns på program met. När hon kom till högstadiet satsade hon på 100 respektive 200 meter. Ifjol började Ulrika löpa 400 m och det har tillsvidare blivit hennes huvudsträcka.
Idrotten är en lek Ulrika håller på med det mesta inom friidrotten när hon inte täv lar . Hon tycker inte att man skall ta idrottandet så värst gravallvar ligt. - - Det bästa är, anser hon , om man kan ta idrotten som en lek. Inom friidrotten håller hon alla vägar öppna tillsvidare. - U tvecklas jag inte på 400 m så sätter jag in energin på en annan gren . För tillfället följer hon ett trä ningsprogram som innebär träning 5-6 gånger i veckan när det inte är någon tävling på gång . - Visst känns det trögt många gånger på träningarna men jag tyc ker att tävlingarna med allt vad de för med sig - resor till nya platser och nya kamrater - uppväger den tråkiga sidan . LEIF SJÖSTRÖM
Roger Lindholm med på OS-läger Roger Lindholm, 20-tirig höjdhoppare frdn Vasa upp levde Moskva-OS pd plats. Han och 36 andra ungdo mar frdn Finland deltog det ungdomsläger för /n idrottare mellan 18 och 20 tir. 700 delta~are frdn al/a länder som fanns represen terade i OS deltog i lägret.
.i
- Det var ett viiIorganiserat läger, tycker Roger , men en sak var lile beklaglig och det var all det inte fanns några träningsmöjligheter for lägerdeltagarna . Jag vet inte vad det berodde på ... kanske var det fullbokat på alla tävlingsarenor. En vanlig dag började med väck ning klockan 07 .00 . - Därefter hade vi morgonmål mellan sju och nio . Samtidigt med morgonmålet delades fribiljetter ut till dagens OS-tävlingar. Men täv lingarna började inte forrän kloc kan 17 .00. så snart vi hann med mycket annat på dagarna . - Vi hade fotbolls- och korg bollsturneringar eUer så var vi och tillade på Moskva med omgivnin gen. Klockan 13 .00-15.00 var det mat igen. Sen var det dags att bege sig till stadion ifall man ville se täv lingarna . Men det gick lika bra att se täv lingarna i lägret. Där hade man nämligen en Stor TV-duk som vIsa de utsändningar från alla arenor . Ifall man ville. kunde man se Sport dygnet runt. - Jag tycker all det är bra med sådana hJir läger när man får kom ma i kontakt med andra länders id rottare .
I
T_o_rS_da~g_en_2_1~.0_8_1~98_0---------------------------~ ~ !
_________________________________________ 1
11
Dokumentatz·on
O::E:RBOTTNISKA POSTKN
Det här är Nedervetil uf:s ung domslokal Gillestugan. Bilden är en av många hundra uf-bi.!der som Mika Putro har tagit for SOU:s do kumentation av fOreningshusen. I Dokumentationen har nu hun nit så långt att texterna ska skrivas. 'Till det behövs faktamaterial, och !SÖU har skickat ut ett frågeformu llär till samtliga fOreningar. - Det är superviktigt, betonar 'man på SÖU-kansliet, att alla fyl ler i formuläret och skickar in upp j(ifterna fOre den 25 augusti. Förutom de rena faktauppgifter na är det viktigt att formuläret innehåller namnen på några kon taktpersoner som är inkomna i for eningens verksamhet. Det är näm ligen inte möjligt att samla fa~ta ort och ställe i hela Svenska Os _ .. ",rh"'ten. En stor del av materiaI miande måste ske per telefon. De som ännu inte har skickat in uppgifter, kan gärna också ..",n""",'tera formuläret med några om foreningen i dagens läge.
.. HEJ ALLIHOPA, KOM MED PÅ ..
SOU:S UTMANARPARAD I KARPERO
Fredagen den 22 augusti 1980 kl. 20.00. * I PARADEN Q_ELTAR ETT FLERTAL ÖSTERBOTTNISKA DANSBAND * PUBLlKOMROS1NING * RÖSTSEDLAR FAs VID INGANGEN KL. 20.00-20.20 DANS I VANLIG
ORDNING! FÖR LJUDÄTERGIVNINGEN SVARAR BUSSAR: Haldins fr. Oravais Grill-Center kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå. Håkans från torget 20.10 och 21.10
~'~~ Nu i Vasa! .. \ Efterfrågade
+;+~
WURLiIZER
~~
R·200 el piano, HOS OSS!
Ledande världsmärken!
WURLiIZE WEINBAC
Purmo vann dramatisk mixedfinal
BILFÖRSÄLJNING
VERKSTADSSERVICE
Andra ringens sommarsam ling vid sportstugan i Larsmo blev en riktig, fullträff vad bet räffar väder och deltagare. Inte mindre än 70 deltagare ställde upp i de olika övnin garna. Längdkastningen i fris bee och pilkastningen lockade FORD T/lANSIT -68 de flesta deltagarna. säljes. Besiktigad 7. 5. -80. Harry Henriksson kastade längs! Ring kvällstid 961-221266/ (frisbee, alltså) och Hans-Erik 961-2529741Ujje (på jinska) Sundqvist mest precis (pil. följakt Laney ligen). Bland damerna vanns frisbeen GITARRFÖRSTARKARE av Ca rita Fridlund, som kastade 18 60 W IBANEZ basgitarr. meter, medan Agneta Stenvik kas Tel. 961/56103 tade 29 poäng i pil och det räckte till en knapp enpoängsseger över Gun-Maj Fagersund. Fo[bolfsfinalen blev en spänn ande och dramatisk tills[ällning mellan Larsmo och Purmo, som se mifinalbesegrat Lepplax och Osterbottnisk ungdomstidning
fjolårsmästarna Sandsund. Jakobstad, Finland
De båda final.lagen hade stora Medlem av tidningarnas
hejarklackar på plats ... och de förbund
hamnade i luven på varann. Allt som oftast kunde man höra" heja Tidningen utkommer varje to·rsd..
rop" som: -Jävla bönder, va ni spela Redaktör och . falskt ... ansvaria utaivare PETER GRANSTRÖM ... eller ... Redaktion Jakobsaatan 13, - Förbannade fiskfjäll, va fil Jakobstad, tel. 967-13 SSS fuskar. Postadress PB 27,
Sist och slutligen vann Purmo 68601 Jakobstad
med 2-0 och återerövrade där med den hegemoni som ifjol för Redaktör i Vasa S-E. Glader,
lorades år Sandsund. Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-113 522
Resultat:
PRYLBÖRSEN
Österbottniska Posten
Pilkastning, herrar: 1) Hans Erik Sundqvist 35 p, 2) Peler Rönn qvisl 34 p, 3) Leif Backlund och Guy Käcko 33 p. V I HAR Damer: 1) Agnela Sandvik 29 p, 2) BOSTADSHANDELNS Gun-May Fagersund 28 p, 3) Päivi NYCKEL ••• r-"''"......-.rr:::l~~ Puolakka 26 p. Frisbee, herrar: 1) Harry Hen riksson 54,70 m, 2) Leif Slenbäck 53,70 m, 3) Peler Rönnqvisl 51,30 p. Damer: I) Carila Fridlund 18,00 m, 2) Brill:Mari Häggren 17,40 m, 3) Ortens FÖRMA fastighetsf" NLlGASTE Gun-May Fagersund 16,50 m. orrnedling Stövelkastning, herrar: I) ---·... u~kt~or~is~ertll.d~';.s~1ighets. Guy Isakas 31,10 m, 2) Mikael.Hönn förmedlare qvisl 29,30 m, 3) Kennel Ohberg - förmedlar köP och rör· 26,80 m. sälning av lokaler och fasligheter Damer: 1) Gun-May Fager - personlig snabb SItNICe sund 16,90 m, 2) Margareta - t.g kont.kt för uppgOrand. av köp· el. försäljnings Sundqvist 7,40 m. kontrakt. Hästskokastni":g: 1) Peder söre UF 7 p, 2) Overesse UF 7 p, 3) Lepplax UF 6,5 p. Lagtävling: 1) Larsmo UF 49,5 p, 2) Purmo UF 22,5 p, 3) Överesse UF 21,5 p.
-'
3lösfer
LEDIGA· PLATSER
Redaktör i Sydösterbotten
Sertel Nygård,
Box 21, 66100 Majax,
tel. 961-651514
REDAKTIONSRADET
Alf Snellman, ordförande,
Sus;nne Lillkull. Karin Blomqvisl,
Brita Svedlund. Ralf Skåtar och
Lasse Erikwm.
PRENUMERATIONSPRIS
1980
Helt år................. 30, Halvt h ................ 20, Skandinavien......... : .. 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . . 1, ANNONSMOTTAGNING
SÖU:s kansli, Vasa.
tel. 961-113572 och 115372
ÖP:s ANNONSTIÄNST
Kjell Vesterback
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-11827
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-13 555
Vi inom SÖU behöver en
Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transport. Om du besluter älg för att köpa pia not kreärterar vi älg för betald må nadshyra och transport.
h~~ IJ ~i Dy
~
~
Vasa.affären Hovrättsespl. 20 Te l. 96 1·117011
INSTRUKTÖR som sköter barn-, tonårs-, film-, och skolningsverksamheten tillsam
mans med oss andra inom förbundet.
Lämplig utbildning för el.ler erfarenhet av uf-föreningsarbete och kän
nedom om Österbotten. Den sökande bör dessutom ha egen bil.
Tjänsten tillträdes enligt överenskommelse.
Lön utgår enligt Y21.
Ansökningshandlingarna riktas till
Styrelsen för Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) r. f. ,
Handelsesplanaden 10 D 65100 Vasa 10.
Ansökningshandlingarna vill vi ha senast den 5 september 1980.
Förfrågningar om tjänsten kan riktas till förbundets kansli tel. 961 113572 el. 115372.
ANNONSPRIS
I texten ...................\ 2.60
Efter texten ................ '2,40
Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfoaas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1980
-.;.
'tl~-.
'~
,,
112
Torsdagen 21.08 1980
~~~~~=~----------~~~--~----------~
"Bara En obehaglig sanning, kan hända, men inte , desto mindre ovädersäglig: Allt levande här i jämmerdalen är direkt eller indirekt be roende av tillgången på vat ten! Därom råder säkert ingen tvekan. Däremot förefaller åsikterna gå ' ganska isär då det gäller hur nämnda vät ska ska användas.
D DET österbouniska älvkriget har rasat en längre tid. "Fors kämpar" , "miJjöfanatiker" och allt vad det heter har börjat ifrågasäua riktigheten i au vauendistrikt och kraftverks bolag rumstrerar om i åar och äl-, var. . Såhär i samband med Miljö-80 ordnas dessutom en hel del akti viteter i och omkring vatten . En av dessa aktiviteter var det semi narium som Sydösterbouens na tur och miljö ordnade i Närpes. Vid seminariet framträdde
vanligt vatten
representanter for olika tntresseområden i samband med Ytnyttjandet av vattendragen . Me/lan f?redragen hade getts gott om tId för diskussioner, något som utnyujades till fullo. I och med au seminariet arrangerades i de sydligare delarna av länet kom diskussionerna helt naturligt att till stor del handla om Lappfjärds å-Storå och Härkmerifjärden . Lappfjärds å är speciellt in tressant eftersom den ingår idet internationella Projekt Aqua. Detta bl.a . på grund av att ån är av endast ·fem återstående. vattendrag i Finland som hyser en naturlig havsöringsstam. . Något som i sin tur beror på att tillståndet i ån i stort kan betecknas som gott, även om nya projekt med fISkodlingsanstalter och myrdikningar hotar åns vauen. För detta redogjorde Kjell Nybacka som utfart en for Finland unik biologisk undersökning av åns vatten, en typ av undersökning som exempelvis i Danmark och England är ett vanligt sätt att undersöka ett vattendrags tillstånd. D KRITIK riktades mot vatten distriktet, som inte uppmärk sammatån på det sätt som Pro jekt Aqua förutsäuer ; Vatten distriktets representanter farsva rade sig med att ansökta medel
annu ej beviljats, varvid denna replik falldes aven i publiken. - Jag kan inte forstå au vauendistriktet inte kan utveka pengar far Projekt Aqua då man utverkar hundratals miljoner far att farstöra ä1var. Hans Hästbacka höll ett faredrag om några fISkarter och deras lekplatser där det klart fram~ick hur viktiga åar, flador och vikar är for fiskarnas fortbestånd. - Genom omfattande muddringar på fel ställe kan en lekplats som farser ett område med fisk helt eller till stor del forstöras. Därfor borde inga sådana ingrepp göras innan en ' ordentlig undersökning har gjorts, så att man med någorlunda säkerhet kan säga vilken inverkan ingreppen kommer att ha.
~p.n
. ,~V"".. ~
b OM HUR allvarliga effekter i form av bl.a . försurning av vaunet dikningar kan ha berättade Richard Hudd. Bl.a. hade han en undersökning där det framgick att surheten i ett dikat vattendrag var pH 3-4 ännu 26 år efter ingreppet.
F/lÖlJlllN TI '31l0G':> 0Cl1 VA 501'1\
PRODUCED
sy: CHS
BoQ.T BLÅST. !\J'{ lLE GAA (lDS OC/; ME6IlANS IN \,(OMPETENS I rlOrlJE F'2ÄGON HA GJOIlT IIlT DI HA VOl "BEF~IA" H~O~N TJ~N<;TEN PA EVIG TID . ISTÄllE HA MALAxlAN<.;MAN) CHI FÖll S\(OlAf{\(OMIIU rrE'N, SAlf IN IN lleilf:,
-,
HÅ
INb
.
ro
C)"t>-, "9'
.. .. HANDE HUX-Rl1X- t.<I.ANGÄBBlN FIE FOLTSCHE S\,(QÄMO TI ':(JIITON OCH OI2.DNI N(,SMMJNQI soh OCH VAJ A 1 tALLT$,PPAN. BA\(IT F'ouSVANN I-I~NOE
E'I~D 1S: LILLB"
f6f.
...._
Surt vatten har en forödande inverkan på fisken och bl.a .. utanfor Kyro älvs mY,nning har tnträffat. massfisk~öd I sam~ band med mgrepp långt upp I älven. . . ' .
Hut ser da egentligen lagen pa
vattenvården? Därom höll Esko
Räsänen eu föredrag där han pe-
kade på att .~åväl yaHenlaeen som
.
fISkelagen ar forald~~e: -Dessutom har VI JU den eVI ga stötestenen att all naturvård i vårt land är uppspjälkat på flera o,lika Ibyråe.r inom olika ministener - byraer som dessutom verkar h~ g~nska knapphändig kontakt Sinsemellan. Dänill är den . viktigaste vattenvårdande myndigheten va~enstyre~en - upp'spjä~t på eva avdelmngar, en forstorande" och en "skyddande". ' Eu av de stora hålen i vattenlagen är att man kan få rätt att släppa ut avfallsvatten utan att man har någon äganderätt i vattendragen i fråga . D MED PÅ seminariet var också Natur och Miljös verksamhetsledare Ulrica Cronström som bl.a . presenterade Nom:s' kampanj "Vatten far alla ". - Kampanjen har som mål au sprida information om att vattendragen har andra funktioner än att transportera vätska och producera elektricitet. Som symbol för kampanjen har man fårr "nvända symbolen
-
för Europarådet kampanj " da djur och växter - vårda dcas livsmiljöer" - uttern. nem behöver rent vauen och i rinnan- · de vatten och insjöar i vån land är den så gott som helt fam'Uo nen. Miljögifter som PCB och DDT misstänks ha påverkat ut terns forrplantrungsformåga.
- Kampanjens andra -mål är au insamla medel ror just informationsspridning men också far andra ändamål typ ord nande av samarbetet melJao kommunerna i en älvdal eDer fOr att anställa en jurist som gnmsbt kontrakt . Behovet är enormt och dessu tom är man sent ute: i vån bnd finns i dag inte ett enda vatten drag av någon betydelse som skulle vara orört eller opå,'e:rXal. Den som vill stödja kampan jen kan göra det genom att fylb i ett inbetalningskort där lDaJl UI manar nå$on person som sedan får utmarungen och kan fOnsiitta kedjan om han så önskar. kan också lämna siu stöd g au köpa"uuerknappar" . Dca som vill veta mera kan lämplilCD ta kontakt med NoM:s kansli (d. 90-605850 . JOHN AHlÄ.."'G