Österbottniska Posten (ÖP) nr. 34 1982 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

STEFAN

SIKTARPÄ

LAND Se sid. 7!

KRONOBY-MALAX

HELSINGFORS .. KOPENHAMN. .. NARPES

" '" - Varför har du flyttat och vad har du sökt, Gustav Skuthälla? Läs vad Skuthälla svarar på sista si dan!

••

ÖSTERBOTTNISKA POSTE,N _____________

Ledarskribent S_tig_Bi_örk_as_

26 augusti

Men jag tycker . . .

Det är inte babbel den arbetslöse vill ha! Vart har de optimistiska tongångarna när det gäl ler sysselsättnings läget dunstat? Hur kommer det sig att allt flera accepterar arbetslösheten som ett be stående fenomen? Var finns konstruktivi teten? I dag är man i princip nöjd om man lyckas bibe hålla arbetslöshetsgraden på nuvarande nivå. Ut jämnat betyder det att 140 000 människor skall acceptera att - det inte finns ett meningsfullt ar bete åt dem. En mycket stor andel är unga arbets sökande under 25 år. Utan yrkesutbildning, utan arbetserfarenhet, saknar de konkurrenskraft på den fria arbetsmarkna den. T.o.m . de som har yrkesutbildning har svårt att konkurrera eftersom de saknar den nödvändigtl arbetserfarenheten . Mot den bakgrunden är det svårt att motivera den som är trött på skolbän ken för fortsatta studier. Varför studera- det finns ändå inte jobb! är ingen ovanlig re flexion .

Hur går det i finnkampen?

Börje Maars, postfunktionär, Korsnäs: - Herrarna vinner med 15 poängs marginal. Damerna för lorar med 8 p. för inte avgörs den kampen i stafetten heller.

00 -

Monica Juth, skolelev, Harr ström: - Finlands herrar vinner men i damkampen vinner Sverige.

Han där försörjer sig med att fantisera ihop myter, fabler och hjältedikter. Är han pirfattare?

Nää. .. han drar en valkampanj.

och dåligt underbyggda löften om många nya jobb - tröstar inte den som går och stämplar. Lika litet som det moti verar den skoltrötte att • Bäddar för skaffa sig yrkesutbildpolitikerförakt nmg . För att övervinna olika Däremot bäddar det svaga motiveringar för att för ett allt mera utbrett

man inte skall skaffa sig . politikerförakt. Speciellt yrkesutbildning måste det hos den uppväxande ge börja hända något kons- _ nerationen. Den genera truktivt när det gäller ar tion som skall styra och ställa i framtiden. betsmarknaden. Svaga· viskningar i fjär ran om bättre tider • Glöm parti politiken! som i skenet av stundande valtider kommer att bli I stället för att tillsätta högljudda opreciserade den ena kommitten efter

den andra där politiker sitter och dividerar med partiboken i handen och framför samma gamla 0 genomförbara dödgrävar ideer är det dags att göra något konstruktivt. Börja med att glömma parti pol itiken.

För i dagens Finland är det få - t.o.m . bland de arbetslösa - som lever i ekonomisk misär. Däremot är det många som lever i en mental is tid. Oberoende om man är ett arbetarbarn eller ka pitalistbarn så är det men talt svårt att sitta och rulla

tummarna (märk väl att I frågan inte gäller ekono Jan-Erik Bergman, idrottssek misk jämlikhet!). reterare, Närpes: Minimilöner diskute - Finland vinner med hjälp av tredje mannen . Men nog skulle ras. det vara hälsosamt om Sverige Förkortad arbetstid vann . . . I damkampen blir del käbblas det om. jämnare, men jag eror att Sverige vinner. Offentliga förvaltnin gen anklagas för -impro duktivitet. Och så vidare . . . Prat, prat och återigen prat. Men det är inte prat, inte löften och inte parti boken som den arbetslösa I vill ha. För honom gäller det mycket mera. Det gäller Helge von Bahr, smde. "de ett meningsfullt jobb. Umeå: - Som svensk måste Jag ju att Sverige vinner. Del blir jämnt, men Sverige vinner bidr herr- och damklassen.

Torsdagen den 26 augusti 1982

Ar!

KOMMER KIM WILDE? Barnläger i YIIäs

" . debattforum.

-1....

II~' ~j

Boy Wistbacka har rätt! Bra Boy Wistbacka! Du har rätt. Att det går käpprakt åt skogen är uf-rörelsens. eget fel. - Arrangörerna har själva byggt upp ett system där det inte går att anordna en ung: domsdans med hedern i be håll och litet pengar kvar i fic kan utan rikssvenska show band. I år är det enbart Äminne och Forsby som klarat sig med ungdomsdanserna. Nästa år kommer ungdomsdanserna att vara ännu f.irre till anta let. - Dagsläget gör att det skapas förutsättningar fOr pri vata företagare att komma in på marknaden. Vilket också skett och sker i förtäckt form. - Våra egna orkestrar ger upp, speltillfållena blir alltför få. Danserna har varit uf-rörel sens mjölkko, vi har levt på vårt monopol på området, vi har gett unga österbottn~ska

musiker speltillf.illen. Om inget görs har allt arbete varit förgäves, med början från den lyckadeJockekampanjen. Vad skall vi göra då? Här kommer några förslag. - begränsa importen av showband, dansband och ar tister till en gång per dans ställe och säsong .. - starta en utlåningscen-. tral för utrustning åt band som inte har råd att skaffa så kvalificerad utrustning som behövs - utveckla SÖU:s A&M till produktionsbyrå dansarrangörerna bör enas om att inte anlita andra byråer ungdomsföreningarna går in i skolan och arrangerar tillsammans med elevklub barna tonårsdanser där unga band får möjligheter att upp träda - ordna en ny Jockekam panj med mo<!erna danser.

"Dansare"

I början av augusti månad arran gerades UBF:s forsta b arn läger i Ylläsjärvi vid foten av YUäsfjäl lq. Lägerdeltagarna kom i första hand från Svenskfinland men med fanns också två gästande grupper, den ena från Vesaiset i Torneå och den andra gruppen, som samtidigt stod för det inter nationella inslaget kom från Vi Unga i Sverige. Sammanlagt var det fråga om närmare 40 perso ner, som under en veckas tid höll till vid andra ringens fjällstuga Pedesi Pönte. För programplaneringen för själva lägret stod El/inor "Lotta" Silius från UBF som samtidigt höll i trådarna för att allt i pro gramväg klaffade. Under lägret ville man i första hand framhåHa vikten av samarbete. När det gäl ler programmet under lägervec - kan så bestod den av bland annat utfärder till YIIäsfjäIJet och' 'La pin helvetti" . byggandet av ett drömland av lera, Internationella spelet, naturstig, olika lekar och spel och som avslutning på vec kan hade man en stor fest där korta sketcher, musikframträ danden och trol.lkarlen Ari var kvällens huvudnummer. Själva· lägret gick utan större problem och vad b eträffar matsi dan så skötte Mailen Lillrank om oss på ett ypperligt sätt under Jon English mellanlandar inte i Österbotten denna säsong. (Teckning: Peter Björk veckan vi tillbringade oppe i Yl näs) läsjärvi.

Bror Jacobsson

Vem vill läsa om småbilar? Det här börjar gå mig på nerver na. Nu har jag väntat i flera veck or på att få se en amerikansk bil i bilspalten. Inte ska väl Henry Backlund bara provköra pytte små spagettikärtor. Inte vill väl österbottniska ungdomar bara lä sa om småbilar' Det finns fak tiskt många som föredrar stora bilar. Och många köt amerikans ka bilar. Det är stil över en bil frän Staterna. Nog drar de också bensin, men inte så mycket som man kan tro. Och lite måste man

Vad gör du

om du vinner ennliljon på lotto?

ju betala för att få köra ameri kanskt. För det är någonting det l Annars är det roligt att få läsa om bilar i ÖP. Så fortSätt bara. Men fonsatt med riktiga bilar, ameri kanska och stora europeiska bi lar l Bon med japanska bilar l

. Besviken i Sydösterbotten Henry Backlund svarar: Besviken i Sydösterbotten har till stor del rätt. Bred den på bilreportagen borde bli större. Provkörningen av Daihatsu i dagens nummer påminner mycket om provkör ningen av Suzuki för två veckor sedan. Men allt har sin förkla ring. De bilar som provkörs är bi lar som gratis lånas Ut av olika bilaffärer i Vasa. Bilarna är nya eller nästan nya och av årets mo dell. Eftersom försäljningen av nya amerikanska bilar är liten hålls amerikanska bilar inte i la ger. Följaktligen finns inte heller då några bilar att provköra. Jag är medveten om att stora och riktigt stora bilar tilltalar många ungdomar. Det har varit tal om att förbättra provkör ningsrapporterna. Då hoppas jag att jag kan få med större bilar. kanske också någon amerikansk bil. Fler synpunkter på bilspalten är välkomna. .

Vi har nu bekräftelse på att Jon English inte kommer till Carpella, meddelade Kaj Karp på tisdag morgon. Jon English' skandinavien rurne har blivit inställd. Karp beklagar det inträffa de eftersom Jon English skul le ha varit sommarens riktigt stora namn. Nu jagar man med ljus och lykta efter någon större artist såhär i säsongens elfte tiirune.

I förra ÖP kunde vi läsa att A&M:s styrelse rekommenderar att ljudnivån skall bygga på en överenskommelse mellan orkestrar och dansarrangörer. Rätt så! Bara den här överenskommelsen beaktar det faktum att det i närheten av vissa dansplatser, Lex. Åminne och Carpella, finns grannar i närheten som inte vill ha dansmusiken in i sina sovrum! Dessutom måste det ju vara en självklarhet att ljudvolymen gäl ler alla dansband.

Stig Björkas

Vem det blir är ännu oklart när ÖP går i tryck. Kommer Kim 'Wilde att dyka upp i 9sterbotten inom kort? Efter genombrottet med "Kids in America" är hon ett av de allra hetaste namnen på den internatio nella pophimlen i dag. Leif Olson på Vasa Pro duktionsbyrå medger att un derhandlingar förs med Kim Wilde. Men han är försiktig i sina uttalanden eftersom det inte är säkert och eftersom underhandlingar med engels män alltid tycks vara svåra. Helt klart är i alla fall att ett flertal arrangörer jagar Kim Wilde. Men mera än au det ser lovande ut kan inte sä gas i dethär skedet.

EFTERL YSNING: Pia Sjöholm i Vasa! Tyvärr har vi gått och städat bort din adress och kan följaktligen inte sän da presentkortet som du vann i Molpe. Rmg och meddela dm adress, dag tid tel. 113 522 el/er 651 603!

SOMMARHEMMET I SKICK - STOR SOMMARTÄVLING l Vasa distriktets K-affärer har pågått en kundtävling. Utlott

ningen aven Volkswagen Polo Calssic personbil skedde

den 13.8. -82. Bilen överläts i går framför K-hallen Piccolo ti l l l vinnaren Su

vi Vainionpää.

På bilden ses vinnaren Suvi Vainionpää emotta bilen av di

striktschef Seppo Piilikangas och överlåtningen övervakas

av diplomköpman Esko Kujamäki i bakgrunden.

~ '{~;

Torsdagen den 26 augusti 1982

· ---l~

t------------------=--------.......;~---=-------

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

••

UTSOKT POP, EN ANING ROCK MYCKET POP och en aning rocksound finns på de tre plattor som jag tänker tycka tiUom . Det är tre plattor som har vissa likheter; ganska snällt sound, de handlar om kärlek och har människonära texter - även om fredsduvan bär fram ett annat budskap på en av dem - två av dem har samma producent och så har två av plattorna rätt ~ånga månader på nacken. Annu en likhet är att jag av gjort gillar alla tre aven eller annan anledning, rätt bra LO.m .

LASSE LINDBOM BAND "Romantisk blackout" (Parlaphonel EMl -

7C 062·35911)

Den sista plattan i raden är så färsk att den knappast finns att köpa här i landet ännu. Det är

synd eftersom det här är en plat ta som bjussar på en verklig r skön stund vid skivspelaren. "Romantisk blackout" med Lasse lindbom Band är tio låtar utsökt upp på gränsen till rock . Speciellt faster man sig vid pro duktionen - men så är Lasse Lindbom ett större namn SQID, producent än som pop/rockar tist. B!.a. har han producerat den forra plattan och också Gyl lene Tider har i l som producent . Det är vardagliga texter i ro mantikens tecken som Lasse har i bagagerummet. Hjälp med låtar na har han fått av Ulf Lundel/, Niklas Strömstedt och A Sandst röm. Ett uttömt ämne? Visst inte . Texterna känns absolut inte kli cheaktiga och de har ytterst små likheter med svensktoppslåtar. Ta t.ex: "Docember tolv" en av många bra låtar: " Decem ber tolv I min vän hon I går tyst över knarrande golv I det är sent I i den mörkaste tiden I håll ditt samvete rent l innan natten är

VÄX MED SVENSKA FOLKAKADEMIN

alltfOr långt liden I och låt oss bli vänner igen I i december tolv ." I "Så niira nu " slår romanti ken ut i full blom när Marie . Fredrikssons väna röst tränger sig på. "Guld och glöd" är oerhört vacker . En smittande, stämnings fyLld hammond ligger som en mjuk matta bakom Lasses sånJ/: . Och i "En kiinsla av regn" pratar gitarren lika skönt som U. När " Är det sent" puttrar fram som sista låt kunde man tro att UB engagerat Bruce Springs teen. Men icke sa vicke, det är . fortfarande UB och det är djäv ligt bra! Musiken på " Romantisk black out " håller hög klass . Här fmns ett flytande piano som knärrar " (Niklas Strömstedt), girarrer som mest kvittrar, ibland morrar de till och ytterst sällan ryter de till (mest Nane KviJlsiiter) och en trummis (Ingemar Dunker) som är magnifik Lyriska ord? Kanske det, men det här är absolut min favorit på skivspelaren for tillfället och jag hoppas verkligen att skivbolaget släpper den i Finland också. Den är alla gånger värd att vänta på.

X MODELS "Hemligheter' , (Parlophone/EMI -

7C 062-35898)

En LP som jag just nu väldigt 2:ärna olacerar på skivtallriken är Hemligheten med X ModeUs. Här fmns de rätta stämningarna, människornärheten, känslan, kärleken .. . Popformeln är X ModeIs' bäs ta vapen. Men oxå när de drar igång med ett rockigare och frä nare komp (framforallt på B sidan) är de hörvärda. Soulin fluenserna på plattan gör ju ab solut inte att den blir s'.imre . Det fmns ingenting revolutio nerande på " Hemligheter" . In ga sylvassa texter som gisslar sam hället. Det handlar mest om kär lek i Efvas texter. Men de känns inte slitna . Finns det for övrigt många kär leksIåtar som är bättre än genom brottsjåten "Två av oss " ? Man känner att den här texten har be tytt någonting speciellt när den kom till .. . ':Hemlighet" är min speciella (;tvoritlåt. Suck - den är härlig. Annu en låt kan nämnas. När "Du kom, du tog" sveper ut i högtalarna svänger det riktigt bra - inte minst tack vare blåset. X Models var fOrvisso bäftre li-

anordnar bJ.a. följande yrkeskurser me-d start varan nan vecka. svarvare fräsare MIG-svetsare .TIG-svetsare

bågsvetsare plåtslagare plåtslagare-svetsare rörmontör •

-(:( Den kommunala och sociala linjen ~ Fria fortbildningslinjen -(:( Informationslinjen -(:( Studentlinjen {? Vårdlinjen, I och II

Kursernas längd varierar från 3-12 mån. beroende på grundutbildning. Sökande, som har 'Utbildning inom branschen t.ex. yrkesskola, behöver ej genomgå för kursen , som är 3 månader.

Mangsidigt kursutbud i gammal kulturmiljö Moderna trivsamma bostäder

Under kurstiden är undervisning, mat och bostad avggiftsfria och dessutom kan reseersättning och dagpenning erhållas.

Ansökan bör inlämnas före den 5 september . Ansökningsblankelter får Du från skolans kansli. Till an sökan om inträde blfo· gas ämbetsbetyg. skolbetyg och eventuella tjänsteintyg . An sökning shandlingarna sändes till Rainer Johansson . Agatan 15 . 06100 Borgå 10. Skolans adress och tel. Svenska folkakademin . Agatan 15 . 06100 Borgå 10. Tel. kansli/rektor 91S-14t631 . rektor hem 915 -141115 eller 921-74694 2. INFO-linjen har igen gell ut en fin verksamhetsberältelse Den. samt tillägg sin formation om de ol ika linjerna . folder sänder vi på begäran .

Ansökan till kurs görs på närmaste arbetskraftsbyrå, som dessutom ger närmare upplysningar. Tidigare ar bets- Och skolbetyg medtages. Kursansökan kan in lämnas när som helst under året.

I11III11 Arbetskraftsbyråerna ..IL_ _ _---' Korsnäs Ik urscentral anordnar i Korsnäs

Jalasjärvi kurscentral anordnar i samarbete med Korsnäs kurscentral i Korsnäs. . .

svenskspråkig kurs för förare av kombinationsfordon

Kursen räcker 6 månader, av vilka 6 veckor i slutet av kursen utgörs av arbetspraktik i någon transport firma. Till kursen antages personer, som fyllt 21 år Och innehar ABC-körkort. Intervjutillfälle ordnas för sökande till kursen . Kursen börjar 29. 11.82. Ansök ningstiden utgår 1. 10. 82. Ansökan till kursen görs på · närmaste arbetskraftsbyrå, som dessutom ger närma re upplysningar. Tidigare arbets- och skolbetyg samt körkort medtages. Under kurstiden är undervisning, mat och bostad av giftsfria och dessutom kan reseersättning och utbild ningsstöd erhållas. /"

Arbetskraftsbyråerna

BEAT

" A Hope for Peace"

SELP

Korsnäs kurscentral

Kunskapens träd har i Svenska folkakademin fem kraftiga grenar

Hur söker Du till folkakademin?

ve än vad de är på platta. A and ra sidan stjäl inte E/va A~~/ing hela forest ällning på skiva. Aven om det mest är sången som man lägger märke tiU så d9minerade hon betydligt mera i Aminne. Och "Hemligheter" är inget dåligt surrogat tills vi får chansen att träffa X Models igen. Det borde bli den 4.9 i Karperö ett visst osäkerhetsmoment finns eftersom X Models inte fått be . kräftelse på spelningen ännu i mitten av juli. Men eftersom de själva tycker art det skulle vara. bra med några fler spelningar här i landet så kan man ju vara opti mist. En ny singel kommer att dyka upp inom en ganska snar framtid och senare i höst kommer upp folj aren till "Hemligheter".

kurs för fastighetsskötare Kursen börjar 27 .9.82 och räcker 1 månad . Målsättningen för kursen är att kursdeltagarna efter slut förd kurs känner till olika fastigheters uppbyggnad och kan utföra prevent iv skötsel av dessa t .ex service, sot ning, smörjning, rengöring och automatikreglering, samt känna till hur skador och energislöseri kan m i nskas. Kursdeltagarna bör ha tidigare erfarenhet av arbete i branschen eller mot ~ varande kunskap .

kurs för reningsverksskötare

Kursen , som börjar 4. ~ 0 . 82 och pågår 6 veckor ger kom petensgivande utbildning enligt medicinalstyrelsens cir kulär 1667/ 11 .10 .78. Kursen är avsedd för personer med erfarenhet av arbete i reningsverk . Ansökan till kurserna bör inlämnas senast 13.9.B2 till när maste arbetskraftsbyrå . Arbetsintyg och skolbetyg bör medtagas. Under kurstiden är undervisning, mat och bos tad avgiftsfl ia och dessutom kan reseersättning och ut bildningsstöd erhållas.

Arbetskraftsbyråerna

• Beats manager Charles Dye Mjukt, mjukt smeker Beat fram siu fredsbudskap , uppklamrade på ryggen av fredsduvan flyger de fram. Pop i fredsskinuande forpackning: lättsmält, stäm ningsfullt och snällt. Sången och texterna häller upp den här skivan . . . ändå . . . varfor inte svenska??? För trots att sången är skön att låna örat åt så klingar det inte riktigt bra ibland . Därför att en gelskan inte sitter som den ska .. . det hörs för väl att Beat har ett annat modersmål! Det här märks också på texter na. De känns skolboksaktiga. Det verkliga flytet fums inte där. Budskapet försvinner därfor att man hänger upp siJ/: på klicheer na. Annars blir det en halvtimme med Be-at i TV någon gång på höstkanten. Dessutom kommer den här unga gruppen, medlem- . marna är 16-18 åt, troligen att försöka komma med i Syksyn sii velockså. Allt tyder alltså på att vi får höra och se Beat flera gånger inom kort .. Till dess är " A Hope for Peace" inget dåligt skivva!. Budskapet 'är ändå en av Be ats största tillgångar och nu tror jag att det skulle ha suttit betyd ligt bättre på svenska. Dessutom tror jag att " A Hope for Peace" skuJle gå hem också så hos den äldre generationen om de skulle la höra Beat på svens~. Aha, tänker någon säkert. Annu ett inlägg i debatten om den fin landssvenska rock-pop musi ken ... Men så är det inte, för jag hör inte till dem som har ut dömt engelskan. I det här fallet känns det bara som om svenskan skuJle ha suttit bäst! Nog om detta - jag tycker att "A Hop'~ for Peace" är en skön platta. Annu bättre tror jag att jag skuJle tycka om Beat i en något tuffare förpackning .

Stig Björkas

Torsdagen den 26 augusti 1982

5 1-

- - - - - - - - - - - - - - - - - -- -- - - - - - - - -

~-"

~NISKA

LÖRDAG 28. 8. kl. 20-01 STORT

VILLA-AVSLUTNINGS-PARTAJ!

I~ . "

På scenen: STORFf.\VORITERNA F N SWEDALA AR TILLBAKA OCH BJUDER PÅ EN TOPPEN-HELKVÄLL.

fil'·..... ·... _..

BUSSAR: Widjeskog: Småbönders 18.40, Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, NYkarleby. Från Eugmo 19.00 via J:slad 19.40.

AMIIIIE Folkpark * Malax

lSENSOMMARENS HÖJDPUNKT VILLAAVSLUTNINGEN med stort J LÖRDAG 28.8. KL. 20 FYRVERKERI

EXOM

/LPO KAR/NEN---

* Österbottnisk dansmusik! * Dansvänlig volym! Ca kl. 22.301 OBS Busstrafiken: Sundom kl. 19.30 via Solf Service kl. 19.45, Övermark kl. 19.30 via Pörtom, Övermalax. Töjby kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa, Korsnäs , Petaiax.

•

•• ~

Diskoteket: Nya Vasabandet

SUNGUARDS För alla vänner av jytä!

POPULÄRARE ÄN NAGONSIN

.e••

~DO'ft[)N: STÄMNINGS _..,......-- RAKETER.

POSTEN

~!!!!~~t~::_~" -:~,

____________________-T__or_s_da_g_e_n_d_e_n____ 26 a_u~gm __t1_·_19_8_2________ /

MATRALOPPET

de Rodiques gjorde en uppkörning till

en andra placering i 2.50 cc.

Det började för två veckor sen . .. ja egentligen startade alltsammans för pera månader sen när stu· gan skulle beställas och presskorten ordnas. Men så äntligen bar det iväg . ..

Fredag, Jag var första gångens resenär och lite spänd på vad som komma skulle. Greger var på sin tionde Imatranajo och visste hur det he la gick till. Vi hann inte mer än halvvägs förrän vi märkte att kylaren på Saaben läckte_ Nåja, tänkte vi, vatten finns alltid. Händer inget värre så .. . På fredagskvällen anlände vi till PuumaJa. Där tänkte vi sova i tält öm vädret tillät och det gjor de det. Landskapet var häri igt. Det är annat än alla igenväxta insjöar.här i Österbotten . Finska språket var någOl som vi medvetet tänkte glömma. Skulle vi prata, så var det pa svenska och i nödfall på engelska. Det bb rätt många nödfall under dagar nas lopp . Ibland var det riktigt skrattretande. Men vi är fin landssvenskar och håller hårt på vårt modersmål . Efter en rätt kall natt fonsatte vi med kurs mot Imarra. Skylten hälsade oss välkomna till

Imatra var långt utanför stan och man trodde att man passerat hela Imatra efter ett par kilometer. Väl framme åkte vi ett varv runt . bana 2 (då - vanliga gator). På Valtion HotelIi hade pres sen sitt högkvarter och där häm tade vi ut våra presskort och di verse reklamartiklar. En liten titt på stan var ett måste . innan den blev översvämmad av folk. Med presskortet dinglande kring hal sen kände jag mig som ett uts tällningsobjekt. Men det visade sig senare vara till stor nytta. Kl. 16.00 började träningarna. Vädret var någorlunda hyfsat i början , men sen kom regnet och träningarna avbröts . Vår lilla stuga låg på en cam pingplats en bit utanför stan. Jag förstår fortfarande inte hur nån kunnat tro att det skulle rymmas tre stycken i den stugan. Jag slog huvudet i dörrposten , i övresängen och snubblade övet mina egna fötter när jag skulle vända mig om. På kvällen återvände vi till

stan och tillImatra MQtorcycle Concentration . Den som gillar MC borde få vara med där. På lägerområdet övernattade 1.787 personer och ett par hundra and ra motorcykelburna på andra ställen . Det var motorcyklar så långt man såg. Allt från 125 cc till stora tunga bjässar en bra bit över l. 000 cc. Ett tiotal länder var representerade och språken blandades om varandra där på Jägerområdet. Det var en sann fröjd för både öga och öra. När skymningen sänkte sig över trakten syntes små lägerel dar överalh . Humöret var på topp hos de flesta och flaskorna tomma. Så vandrade man omk ring och småpratade med kända och mindre kända . Lite ovanliga motorcyklar beundrades på nära håll. Stämningen var som bäst när vi drog oss tillbaka till vår egen lilla stuga .

mc. Han åker bl. a, baklänges och hoppar av mc:n i full fart med träskor på fötterna . Alla hans tricks innebär ständig livsfara för honom. På kvällen var det liknande program på lägerområdet som kvällen innan. Den som ville ha de också möjlighet att besöka Imatra-Rock . Band som Ronski Gang, Eppu Normaaii , Mikko Saarela, Kassu Halonen och Has se Vall u uppträdde inför ca. 1.000 personer. Tillställningen gick lugnt till.

Söndag. Det blev en våt och dyster dag. Dyster, mest p.g .a. dödsolyckan i sidovagnsklassen i sista tävlin gen. Vädret var hemskt, regnet stod som spön i backen och inga vanliga regnkläder klarade av vä tan . Depån var ointressant i år. Allt var väl gömt i tält och husbi. lar. Y tteest få av förarna. strövade

omkring i depån och lät sig fo tograferas och intervjuas . Efter att tävlingarna avbrutits for vi till Valdon HotelJi . Där fick vi höra hur bra det gått för' Keke i Formel l . Vi plockade med oss lite pap per och tidningar innan vi åter for hemåt. I Jyväskylä tältade vi i ett grus tag . Där var det varmt och skönt.

Måndag. På morgonen rorghandlade vi i Jyväskylä och läste vad tidningar na skrev om olyckan. Lite över ett på eftermiddagen kom vi till Terjärv. Imatranajo var min första mc-tävling och visst är jag nöjd . Jag saknade förstås klassen för 500 cc med de många kända förarna. Imatranajo är någOl för alla som har en liten gnutta intresse för mc. Och en fest för alla mc älskare!

Lördag. Redan klockan tio började man köra de första träni-ngsvarven på banan. Men då låg en hel del i djupaste krapulasömn. Vissa or kade inte ta sig till banan på hela dan . På lördagen kördes Super Bike tävlingen (750-1300 cc) . Där deltog bl.a . Arto "Ami" Nyqvist på en Kawasaki. Han är en given publikfavorit. Om nu någon inte vet vem" Ansi " är så får ni här en kon presentation: Ami är en f. d . motocrossförare som numera är underhållare på

• Toni Beyer från VästtyskIand samlar ved till kviillans brasa.

Torsdagen den 26 augusti 1982 ~ . -='. ------------------------------------------~------------~~----------------------------------~

't~..ll-' öSTERBOirN,SKA

POSTEN

••

JAM

"LA ••

V_ o

STEFANTRÄSKVIK är den främsta på långa häck en inom örn. 24 år gammal menar Stefan att.-han inom de närmaste åren skall upp i den nationella toppen eftersom han anser att han ännu har de bästa åren framför sig. Efter att ha varit skadad under flera år gjorde Stefan Träskvik comeback 1980 och sedan dess har han putsat personrekordet med ca tre se kunder på 400 m häck. I SFl-mästerskapen på Aland i år blev tiden 53,54 och nästa år siktar han på 52- 52,S en tid som så smått och börjar bli landslags mässig och Stefan sticker inte under stolen med att det är det han siktar på, kanske inte ännu nästa år, men' ... Stefan Träskvik var en mångsyss lare inom idrotten som yngre. Trots att.han tidigt uppnådde en hel del framgångar inom just häcklöpningen så sysslade han både med fotboll och skidning ' tills han var 16 år. Första gången som Stefan prö vade hur långt vingarna bar i, ett häoklopp var i en knattefmal u. 12 år i Nedervetil. Det blev seger och det forsta fröet var sått . . . Under 14 år blev Stefansjunde bäst i landet och i och med det märkte Stefan att häcklöpning passade honom bäst. På meritlis tan från juniorklasserna finns en bronspeng, fyra fjärde- och två femteplatser i FM. Så blev han skadad och det blev uppehåll några år. Nu är han igen i full gång och har putsat det personliga rekor det från 56,4 år 1980 till 53,54 i år. Det bästa resu1ta!et uppnåd de Stefan i SFIM på Aland i som mar och det räckte till en andra plats. I FM gick löpningen hyfsat och tiden blev 53,92 i forsöken. Men, tyvärr blev Stefan diskad. - Visst är jag besviken. Jag tror att jag skulle ha haft mera att ge. Sen är det en annan fråga hur långt det skulle ha räckt. - Jag blev diskad p.g.a. att högerbenet gick vid sidan av den andra häcken. Pet är ett pro blem for dem som går med hö gerbenet fOre även om det var forsta gången jag blev diskad. Jag satsade väl fOr hårt och gick for nära.

• Siktarpå nationell topp Stefans målsättning är att pressa ned tiden så långt som möjligt. - Nästa år är målet 52-52,5 och inom de närmaste åren är målet att komma upp i nationell topp. Då krävs det att tiden är bättre än 52 sek. Med tanke på den svaga stan darden i Finland när det gäller 400 m häck så verkar inte Stefans målsättning alltfor utopistisk. I år vann Jorma Seppälä FM-titeln på drygt 52 sek. Och det växer mossa på' Salins finska rekord ... - Det är en ljusning på gång. Många ungdomar - Seppälä, Erkka Noponen och Reijo Kuk

. konen - är på kommande och inom några år kan vi vänta oss att standarden höjs.

• Bättre hel

hetsuppläggning

Stefan tränar fem gånger i vec kan vintertid och tre-fyra gång er sommartid. Han har ingen trä nare, men Jan-Erik Bergman hjälper vid behov. - Träningen borde vara mera systematiskt upplagd. De senaste åren har jag främst tränat for att höja på snabbheten. För an lyc kas i mina foresatser måste jag höja både den kvalitativa och mängdmässiga träningen. Hd hetsuppläggningen av träningen måste forbättras. I år har Stefan löpt 100 meter slätt på 11 blankt. Med tanke på 400 m häck måste han ned till 10,8. Årets tid är redan den kon kunenskrafrig i öm och om Ste fan lyckas komma ned på 10,8 så betyder det att en specialist på långa häcken formodligen kom mer an ligga i SR-toppen på sprinterdistansen. Bara det berättar en hel del om Stefans målsättning och krav på sig själv.

• Orkar bättre - Många gånger far man och tränar fOr att det är roligt. Det är klan att det tar emot någon gång ... Tar det emot av lättja så måste man övervinna den. Men känner man att man inte or kar så skall man låta bli, man har ingen nytta aven sådan träning. Idrotten betyder att man har en hobby, att man får många fi na kamrater runt om i landet och att man får resa en hel del. Dess utom är det roligt att ha kroppen i skick. Man orkar bättre med andra saker då också, säger Ste fan.

• Undvik all form

av specialisering!

Stefan menar att det idag finns en tendens till att man specialise rar sig alltfor tidigt inom idrot ten. - Allra tidigast vid 16 år skall man specialisera sig. Inom friid rott skall man gärna hålla på med

Stefan Träskvik en av ÖID:s främsta häcklöpare:

-- Friidrotten har blivit för beroende av pengarna. Klart att det behövs ekono miskt stöd. Men inte är det pengarna som gör en elitidrottare.

mång kamp tills man är 18 år. Och inom knatteidrotten skall all form av specialisering undvikas. Friidrotten är på uppgång i Närpes, konstaterar Stefan. l princip är han ganska nöjd med foreningens arbete, men det finns for få tränare, vilket bety der att det är svårt for juniorerna att få handledning. Träningsmöjligheterna är rätt hyfsade, dels fmns ju idrottshal len i Kaskö och så den nya id rottsplanen med allvädersbanor .

• Pengar gör inte en elitidrottsman Samtalet styrs in på dopingpro

blemariken inom idrotten och Stefan tycker att det är synd an doping forekommer. Det skadar idrotten och speciellt beklagIigt är det att det går ned i allt lägre åldersklasser. - Jag tror nog att man har möjlighet att nå nationell topp utan en massa preparat. Vi får hoppas att den skärpta kontrollen ger resultat. M.c:n det är svårt och åtminstone i Osteuropa är man alltid steget fore ... Finsk friidrott är idag långt ifrån vad den var under glans åren på 70-talet. Några EM-me daljer räknar Stefan ändå med

att det skall komma i Aten. Bäst tror han på Tuo.kko, Bryggare och dessutom tror han att det kommer en m~dalj i herrarnas spjut. Lllak, Ayräväinen, Vai nio, Ståhlberg m.fl. ger han poängchans. - Friidrotten har blivit for be roende av pengarna. Klart att det behövs ekonomiskt stöd. Men in te är det pengarna som gör en elitidrottare! - Vi har det for bra ställt ma teriellt. Vi har blivit för bekvä ma! På sikt tror jag ändå att vi kommer igen fOr det finns bra bredd i ungdomsklasserna, av si u tar Stefan optimistiskt.

Stig Björkas

Torsdagen den 26 augusti 1982

Daihatsu hiskeligt japansk Japanerna formligen öset: bilar över oss. Kan man räkna opp de ja panska bilmärkena låter det nästan som om man

--L~_f Svår att beskriva kunde japanska. Här kommer en uttalsöv ning: Toyota, Datsun, Mazda, Mitsubishi, Honda, Isuzu, Suzuki och Daihatsu. Det är de bilar från Japan som im porteras till Finland. Fö remål för provkörning var en Daihatsu med modellnamnet Charade ..

För någon tid sedan provkörde jag Suzuki Alto. Daihatsun är i stOrt likadan. Det är bara att dra till med upprepningar. Både Su zuki och Daihatsu har tre cylind rar. De är framhjulsdrivna bilar med mycket små yttermån. Båda bilarna kan tänkas tilltala vänner av gamla Datsun 100 A.

Snabb För att vara en bil med tre cy lindrar är bilen förvånansvirr snabb. Fabriken uppger en acce leration 0-100 km/h på 15,4 sek. Varken i stadstrafik eller på landsvägen märks det att bilen saknar en cylinder. Tydligen räcker tre cylindrar till för en så liten bil.

Fina fram bänkar Man blir överraskad av att bilen har fy ra dörrar. Det är svån att förstå att man skulle klämma in folk i både fram- och baksäte . Men det är möjligt. Och man sit ter hyggligt. I Daihatsu san vi faktiskt fyra fullvuxna människor utan att må illa. Kör man inte fler än två i bilen kan man natur ligtvis urnyttja stolarnas skjut mån till fullo. Det gör att en lång person då också sitter riktigt bra. I många bilar - också större vag nar brukar bänkarnas sittdynor vara för kona. Det är de inte i Daihatsu. Och det är kanske där för man upplever sittkomfonen som hög.

Så japansk, så japansk Bilen får tillskrivas omdömen

som gäller de flesta japanska bi

lar. Till dessa omdömen hör bl.a.

beröm. för den fina växellådan.

Japanska bilar brukar också vara

välutrustade. Både Daihatsu och

Suzuki är förtjänta av det om

dömet. Att köra Daihatsu känns

som att köra Suzuki eller någon

annan bil i samma storleksklass.

For theTraveIin' ManTM

SPX de nya tuffa bilhögtalarno från Sparkomatic. Hög talare som tål WO watt kontinuerligt, och upp till 200 wott i ljudtopparna! Finns som 6 tum rund eller 6x9 tum oval, båda för infällning. Fräckt ljud från USA's ledande bilste reomärke. Sparkomatic har också boosters och bilstereoappara ter som är något alldeles extra. Kollo in helaSparkoma ticprogrammet hos

TILL ER TJÄNST må-fre Ikl 9-18 lörd. kl 9-13

EE EE

Shop

~ ~ 961·31050 ,.... ~

försäljning service installation IIgoda råd"

Det är framför allt lätthanterlig

heten man värdesätter. I fråga

om Daihatsu tyckte jag att den

mera än andra framhjulsdrivna

småbilar visade tendenser att fly

ta ut med bakvagnen. Det här

ska inte tas som något konstate

rande . För under hela provkör

ningen regnade det. Och bilen

provkördes på vått och löst un

derlag.

Nätt och förmånlig Smak ska man inte diskutera. Jag kan ändå inte hålla mig från att uttrycka min uppskattning över Daihatsuns nätta utseende. Men elegant som Escon är den inte. Daiha[sun är et! förmånligt al

[ernativ för den som ska köpa

nytt. 35 980,- är det pris man

får betala för en ny Dail1a[su. Bi

len.är därmed några tusen dyrare

än Suzuki. För dessa tusenlappar

får man något bättre utrymmen.

Annars är bilarna lika trecylindri ga och lika japanska.

..... ~

Henry Backlund

Torsdagen den 26 augusti 1982 t~fa:.' I--·-·-----------=-----=--------W~~~~

I.rt:

POSTEN

HANDIKAPPADE UNGDOMAR:

" Med lite vilja från de styrande

och våra medmänniskor klarar vi oss fint"

Under handikappåret 1981 ville SOU aktivera ung domsföreningarna att ta med handikappade i sin verksamhet. Vad har hänt? Har föreningarna ställt upp? Har någon följt upp saken? - Initiativet måste komma från föreningarna, säger Inga-Britt Löw, dragare för Barn- och Ung domsgruppen inom jakobstadsnejdens Invalider r.f - Ofta är det bara vilja som fattas. Man måste kom ma ihåg att det k'!n vara problem med bl.a. tran sporter. Barn- och Ungdomsgruppen i Jakobstad är troligen den en da inom lnvalidförbundet, som direkt satsat på barn- och ungdomar. Vanligen arrange ras evenemang, som riktar sig till alla handikappade utan att beakta åldersskillnaden.

Men handikappade ungdo mar är ungdomar med ung

domars tankar och önskemål. Hur är det att åka till ett

dansställe?

- Det är nog bäst att låta bli, man· vågar inte, säger en av flickorna, som har möjlig het att röra på sig. Man klarar inte av utfrysningen från gäng av friska ungdomar. På en dansplats kan man faktiskt göra annat än dansa, men det känns precis som om de inte ville begripa sådant.

Är det någon som tänkt på hur det är att ta sig upp för trappor i rull stol? Hur dansarrangörerna ställt upp är svårt att säga, men är det någon som tänkt ,på hur det är art ta sig uppför trappor i en rullstol?

- Ett trappsteg går bra,

men redan två ställer till pro

blem. Det betyder att vi ock s~ har svårt att gå på bio. Det

fanns en biograf i Jakobstad där vi kunde komma in. Nu visas inte där filmer mera. Den andra biografen har så höga trappor att det är omöj ligt. För att rullstolsbundna skall ha en chans krävs en ramp. För rörelsehindrade ledstång. Det är inte enbart praktis ka saker, som ställer till pro ' blem. Attitydförändringar krävs också . Barn- och ung domsgruppen har sedan den grundades 1979 försökt få kontakt med andra förenin gar. Vanligen har man bjudit

in dem till Assarlid - invali

dernas sommarställe, men ty

värr har kontakten brutits ef

ter en enda gång. Är det

verkligen så att inskränkthet

och intolerans måste ta såda

na former?

Den iHdre generationen

är inte van att se oss bland andra människor. - Vi har jobbat hårt för att få ändringar till stånd. Det märks att ungdomar har lättare att acceptera en handi kappad. Den äldre generatio nen är inte van att se oSS bland andra mänskor. Gänget berättar om inci denter de varit med om. De sitter i dag och skrattar åt att en person cyklade omkull när intresset för en handikappad medmänska ,blev så stort att koncentrationen på cykelåk ningen blåste sin kos. De kan också skratta åt att en handi kappad blev misstänkt för att blåsa en handlande på pengar vid inköp aven dyrare artikel. Men hur många av oss' - vi s.k. friska mänskor - skulle tåla sådana saker?

En vanlig kompis men på hjul ...

- Men vi har också upp·

lev't positiva saker. Min dotter

sitter i rullstol, har gått i en

vanlig skola. Visst har det va

rit svårigheter, men så små

ningom har klasskamraterna

forklarat att hon är en vanlig

kompis - men på hjul, be

rättar Inga-Britt.

Det känns skönt att höra att fysiskt handikappade får uppleva positiva saker också. Attityden är tyvärr art en rull stolsbunden, synskadad eller en med talsvårigheter också är "dum i huvudet". Man ned värderar mänskor. När jag sit-

Vi vill så gärna ha kontakt med olika föreningar, men kontakten bryts så väl digt fort efter att vi tagit initiativ till ett sammanträffande, säger Barn- och Ung domsgruppen inom jakobstadsnejdens Invalider. vara till besvär. Ta reda på var de finns. Bemanna medlem mar och andra med övertal ningsförmåga, tålamod. Ta de handikappade med till möten, klubbar, tillställnin-

ter och pratar med detta , gäng, som utstrålar en så fin sammanhållning, slås jag av den fruktansvärda tanken att de får slåss för sin existens mycket mera än andra. - Vi måste vara starka, måste ha tålamod och vara envisa. Och vi vill klara oss själva. Vi har begränsningar, men med lite vilja från de sty rande och våra medmänskor klarar vi oss fint. Och foräld rar till handikappade måste aktiveras. De får inte vara för bekväma. Också de måste sö ka fram all tålamod och aU envishet för att få ut de han dikappade till en gemenskap med andra mänskor.

Varför kunde inte UF rörelsen ta handikapp omsorgen som en hjärte sak? Vi ligger i Finland mycket efter Sverige vad det gäller handikappomsorgen. Varför kunde inte ungdomsförenin garna redan inkommande verksamhetsår ta detta som en hjärtesak. Det finns säkert ungdomar i hembygden som gärna skulle vara med i verk samheten, men är för osäkra och för blyga att ta kontakt,

Temat för SÖU:s midvinter ting 1981 var de handikappa de. Där diskuterades vad för eningarna kan göra för dem och naturligtvis uppmanades föreningarna att vara aktiva i frågan.

- I varenda by där de,t finns handikappade skall ungdomarna ta dem med sig för att få dem med i verksam heten. Det viktiga är att akti vera dem, inte att ordna nå gon enstaka fest, säger Sture

gar. I vår karga värld har de tillräckligt med svårigheter utan att de skall behöva vara instängda p.g.a. ett fysiskt handikapp.

Margaretha Sjöstrand

Ericksson. På midvintertinget

poängterades att uf-verksam

heten är en av de mest lämp

liga för att aktivera handikap

pade. Det finns ett stort verk

samhetsu tbud.

Det är svårt att mäta om midvintertingets uppmaning gett resultat menar Sture. Men han tror att det fungerat hyfsat i normala österbottnis ka byar. Det är få som ute stängs från uf-verksamheten.

-Il

Deat splittras

en "oy pianist. Jag tror all det blir en OsterbOllenturne, men kan ske blir den framskjuten. Jag hal inte pratat med vår manager än nu .

Tina Pellersson har slutat i Beat efter det all recensionen av deras lP skre"s. Vad betyd~r det här då för Be-.Ils planerade Osterbollen turne? Och vad berodde det på? ÖP slog en telefonsignal och fick Tina Krause på tråden:

Tina Krause berällade också all man just nu har fullt upp med Syksyn Sävel och all hon in· te riktigt vet hur det blir med den planerade singeln.

- Skolan, men också andra orsaker, var anledningen till all Tina P. slutade och nu söker vi

- 'Beat har inte slutat. Snarare mår vi kanske bäme iin på länge. ' betonar Tina.

Torsdagen den 26 augusti 1982

••••••••••••••••••••••••• •• OP:S

~~~~~~~~

[

TOPPLISTA ( 2) Sommaren är kort

(-) Paradis e (-) Love to Love (-) Moge Rollers (-) Alton of the King ( 7) Der Kommissar ( 4) You're in the Army Now (-) Rose Marie (-) Dadada ( 7) Sommartider (- ) Abracadabra

·-----.---1

... ..•••••••••••••••••••• 10

i Ytteresse TOMAS LEDIN LUDICROUS UFO BLACK SABBATH RIOTT FALCO BOLLAND HUBERT KAH

TRIO

GYLLENE TIDER STEVE MILLER BAND

Framröstningen av ÖP:s topplis ta i Ytteresse befäste Tomas Le· dins popularitet i Österbotten just nu och han återtog första platsen. Men sedan blev det stora ommöbleringar och den största överraskningen är väl (fots allt att Ludicrous finns på en delad and ra plats. Heavyn verkar att stå högt i kurs i Ytteresse . Dessutom kan .man notera att två discohi· tar, Trio's "Dadada" och Steve Miller' s stora comebacklåt "Ab racadabra" finns med på listan för första gången. Presentkorten tilldelade fru Fortuna den här gången: Stig Finnholm i Kronoby , Peter Wid jeskog Småbönders och Monica Linden jeppo. Nu på lördag röstas det i

Aminlle. Månntro det blir lika

stora ommöbleringar på listan

igen?

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Ringfotboll

Närpes väl representerat Några aktiva idrottsmän har inte IF Kraft på plats när finnkampen går i Helsingfors över veckoslutet. Närpesbor na kan ändå brösta sig med att vara den kommun som har de flesta represe~tanter~a . nere på innerplan. Musikkå ren finns på plats, vilket de för övrigt kommer att göra också nästa år när VM i friid rott pågår. Vi får hoppas att genrepet blir lyckat!

Ekblads nya singel "Running" I "1'11 Be There To night" heter Esbogruppen Ek blads nya singel som kommer att finnas i musikaffårerna i början av september. "Running" är en bekant låt for de som var på SÖV-rocken i Molpe. Annars meddelar gruppen att man är intresserade av att få komma till Österbotten och spela om det finns hugade arrallgörer.

Damer PelK ........... ..... 8 6 2 o 37- 5 14

Iskmo-Jungsund .. 8 5 3 o 43- 4 13

Kuffen ...... .. . .... 8 4 o 4 22-15 8

SkaliJa ......... .. ... 73 l 3 14-11 7

Böle ....... .... .... .. 7 2 o 5 7-36 4

Hoppel. ...... ...... 8 o o 8 3-54 o

Övre slutspel .herrar Hoppel. ....... .... ... .4 3 l o 8- 4 Iskmo-Jungsund ..... 3 2 o l 6- 5 Tölby ........ ........ .. 3 l l l 7- 5 Böle ........ .. ......... . 3 l l l 5- 6 'Gerby ................... 3 o 2 l 3-4 Karperö ...... ..... ... .4 o l 3 5- 10

Nedre slutspel

herrar

Singsby .... ~ .. ... ....... 3 l 2 o 3-2 Smedsby ................ 2 l l o 3-2 Koskö ... .... ......... ... 2 l o l 2-1 Vallvik ............... .. . 3 o l 2 2-5

som har tänkt skaffa en begagnad bil. Vi har just fått in ett rikligt urval med by tesbilar i toppenklass.

Peugeot 'r

Fiat Saab Ford Volvo Datsun Opel

mm.mm.

1 2 st. -71-81 olika märken pris 9.800-79.000. 11 st. -70-82 pris 9.000-95.000. 9 st. -73-81 pris 5.500-37.800. 6 st. -75-80 pris 10.400-34. 700~· 8 st. -72-79 pris 6.500-33.900. 8 st. -69-80 pris 8.800-38.500. 6 st. -73-79 pris 8.400-29.500. 7 st. -73-79 pris 12.900-59.000. mm.mm.

Avbetalning och byte Betalningstid t.o.m. 2 år Öppet vard,kl 8-17 lörd kl 9-13

l av WaskiautoAb! Cirkelvågen, Vasa tel. 961-122100 .

Skytteliga Damer L. Ahlbäck PelK 26, L. Back Iskmo Jungsund 22, G. Frams Kuffen 11. A L. Hjo[[man Skalila 8. A-K Back Isk nlO-Jungsund 7. M. Loo Iskmo-Jung sund 6. C. Juselius Skalila 5. Y. Björk L. J. Back Iskmo-Jungsund 5. I. Beijar KulTen. T. Suominen Bök 4.

Herrar P. Back Iskmo-Jungsund 18, K. Ny gard Hoppel Il. S. Granholm lskmo Jungsund 8. M. Suosle HOppel, I Fonh Tölby 7. B. Sparv Gerby. K-O Björk Iskmo-Jungsund. R. Vislbacka Tölby 6. R. Rönn, Gerby . B. Boij Bök S. H . Palin Böle. S. SlOrm Singsby. D. Jåfs Tölby. L. Fagersrröm Smedsby 4.

Torsdagen den 26 augusti 1982

~_I_I__~------------------------------------------------~~----------------~--------------------------~--- ~NI&KA

RESEBYRÅER

JAKOBSTAD GUSTAFSSON AB dhu~("{ med serVilt"

RESEBYRÅ

ARTISTER

PHIUPS • PIONFFR

VASA

Orkestertörmedling

INGVES NI\RPES L.~___·I_·I_:I_._()_O_7_-I_()_)_4_4_____ R ESOR !!~-42048 Ide. 73115

Radio & TV firmor

A&M Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

VÖRÅ

Den ledande restaurangen

i norra Österbouen

MOTOR

TASSEN MÖBLER VÖRÅ Förmånligt möbelhus

VASA musikbranschens specialaffär

STICSMÖB&L

VASA

Ny adress

Närpes

I' I

Hög"a';"".'ja.

som förlänger I motorns IivS län 2d .

Anpassad för Dina höga presta tionskrav i: molorcykeln privatbilen transport och arbetsfordon

Erickson & Erickson Karlav. 3, Vasa tnf 961 120311,116713

VPre~'ltltiiUlJrrll Inneh. Lena Wilson

Musikaffär

Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

--c-~-~r ::;:::>:) .

==.

Teuva tel. 962·71 290

Tel. 962·41 423

Källarvånilloen under Mode Ulrika Närpes

Ingång genom

Mode Ulrika . Närpes

_I_

TILL SALU

2 st. högtalare 250 W RA ATIAS 15 8 ohm 3.000,-. l st. mixer 6 kanal Roland Boss 1.000, Kontak(a 968/45261 efter I. 7.00.

VASA

Honda motorcyklar.

service och delar.

ELECTRO·CAR Olympiagatan Vaja tel. 961-120793

NÖJESSTÄLLEN

~--------------~ ORAVAIS Moderna

ÄRVASGÄRDEN tel. 961·53 142. Oravais ut

I~===========~ Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats, PURMO UF

PRESENTER

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

Skivor och

orkesterutrustning .

BIGI&VESA

Hör efter hos våra återförsäljare

....10....

"TKAKATU41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 'Zl' 110159

•

66600 Vörå tel . 961-56 379

BILAFFÄRER

I< Y HAl INAS ro

Vasa 961·113572

RESTAURANGER

Tel. 961-56 150

MOTORCYKLAR

POSTE!

Österbottniska Posten

AKV ARIEAFFARER O"nb"' ll1i , k ul1gd"m" ,dl1'"g ," h , pdkrur för S\'('",b

KRIS TINES T AD

K ristinestads

Akvarieajjär

Östra Unggatan 7

te/. 962-/2504

ul\gd t) m ~furhu l1d oH'dknl :. f() Jclllllga[ .

()"'(CrhtlIIC I1 '

tl{

J("~,

J~koh ~t~d

l.' tgIVlllllg 'l HI "

Mnllrm (jP.ddel

I"bll"gi"", förbul1d

J'.

Alf S"rlIIllJI1 "rdfiirJl1de

0\11 all ~ \' Jllg ul gl\"arc. l.elf Rex,

Slure L"k",," H:,bl1 W""e"llJrk.

I.Jr,·L"k HJlklllJI1 ,,,it L:lf l"h ·JI1'·

Leif Sjöström

Ked ., ekr

G U S

Kulak",," 1.,k"b'gJ(J" l.\.

,el ')(,-· 1; » ) .

p;,,, Jdrc',

Pil 2

I,HI,III lak"h" ad

Knl.,k",r , V.(,., S· L (,I."lrr. ,,,I ')(, I· I I ; '>22. Htd,tklqr

~\dt)"'lnh\lI[(,1l

~"g III"rL" (,(.11111

\1..1.1\

')()I·(\)J()()~

PKENCMERA TlONSPRIS

A F

I ')K2

50.

Hdl ar .. . Hahl ar .. .

]0.

SkaI1\Jllla\"l~Il

1 .tl'\nUlllll1l'r

Rvmdskeppet Aidemekla

(,0.

A:\ NONSMOTTAGNING

söu., bn,li . VJ'"

')1, I . I 'I .\ '> - 2 '" h I I) i - 2

~------------------------~

HnH'· I:b, klund

'"kob'I".! . Id

'!I,-·II H2 - .

• \ ..,," '11>1. I I l, I III ( hnn I

: \I UltllbU

hor

InIJlllll.l' ' ('Il.l'l

,n ."ld,,~

kl. II,

KASSA OCH BOKfÖRING

I"k" h,..:" !.1I1 I; . "'k"h".I.! .

,..I. ' J{, -. I ; ') '> ')

ANNONSPRIS

1:l,,'I,,",d pIJI' - .cll

1"'1 Illlll

fÄRGA:\NO,\;SER '\ll1l1llll , ("rI"k

'- ,,(I

' prlll11

cllll

Illlll.

,til.'g..:'pr"

Illh

LHf

hHt'IlIIl.h"

'pJ!It'1l

p er r.ld I

P" "!t' 11

,1Il '\';Ir,Jr

.. dill

[dltllg .!,

t'lkt

'lIlll

()'[uh\l[[IlJ"k~[ 111It'

f"r (,'\

.1I11hlfl'tr '11m

p," grund

"k:Hb IJHlll,!.!!"

p,I-.!I\)r,,('llIng

Jlll l' IIlfllrt .. I hq!Jr! Ilummt'r

j a kobslad s T'YL'keri o,h Tidnings Aktiebolag - 1982

It;:~;: ' ;:;:';:'';:'~;:'

T_o_rs_d....,;ag:..e_n_d_e_n_2_6_a_u..:.g_uS_tI_·1_9_8_2~_ _ _ _ _._ _ _ _ _ _ _ _ _ _1!

'; ' ;J _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

••

VADAR LIVSKVALlTET?

Gustav Skuthälla, född 1943 i Kronoby, är numera närpesbo. För tillf.il let är han vikarierande kommundirektör i tomatriket , men normalt är han skoldirektör . Till Närpes kom Skuthälla från Köpenhamn där han under fem års tid varit sektionschef vid Nordiska ministerrådet. Innan Skuthälla for till Kö penhamn var han under två år vid Skolstyrelsen i Helsingfors, största de len av tiden vid försöks- och forskningsbyrån. Andra tjänster som han har speciellt i minnet är tiden som vik. kommundirektör i Malax och de sex åren vid folkhögskolan i Kronoby, fyra år som lärare och två som vik. rek tor. Gustav Skuthälla utbildade sig först till folkskollärare vid seminariet i Nykarleby. Senare har han också skaffat sig pol.mag. examen från Åbo akademi. Nu påstår Skuthälla att han och faffiiljen - hustru, dottern som är 14 år och sexåriga sonens samt de två hästarna (ett två veckor gammalt föl) - efter mycket kringflackande slagit sig till ro i Närpes. Eget hus har de skaffat sig - "det har vi aldrig tänkt på förr" - och så säger han "för övrigt trivs jag fantastiskt bra i Närpes". •

Är du en flyttfågel?

(

- JUSt då som jag hade jobbat vid folkhögskolan fick jag en känsla av att jag ville läsa och se mera. Fick sen chansen vid skol styrelsen och i Köpenhamn. Jag tar det som ett privilegium att ha fått jobba i utlandet. Redan före vi flyttade från Kö penhamn var det klart att det skulle bli Österbotten och att det var dags att slå rot. Jag ångrar ingenting . Varje flyttn ing har lärt oss mera . Nu har ja.g sett -och nu är det bra så här! Overlag tycker jag inte att man skall vara rädd för att pröva på i unga år.

i .f

II ' .

Givetvis finns det samma floskler som här . . om den vil da ungdomen. Mtn jag måste er känna att jag aldrig fick tag i ungdomskulturen i Danmark . Problem har man . När det gäl ler Christiania har ia.,g en kluven inställning. Jag vet inte om den skaU vara eller inte, Som gammal SÖV-ordförande ---: hur ser du på ungdomsarbetet i dag?

- Jag har nog velat lära mig me· ra . Samtidigt har det varit en kombination av flera olika om ständigheter. Det som litet irrite rar mig är att man talar så nega tivt om folk som far till Sverige . J ag tror att en stOr del far av äventyrslusta ' och att de, när de återvänder efter några år, är ett Stort kapital - inte penning, utan kunskapsmässigt osv . - för Österbotten. Svenska Österbot ten skulle inte vara vad det är utan återvändarna . Det här inne bär inte att jag uppmanar folk att flytta . ..

- Jag måste säga att jag är dåligt bevandrad i dag . Förmodligen är det bra. Förmodligen är det än nu bättre än förr. Ändå vill man ju gärna leva i tron att det var bäst då .. . Vilken är Finlands roll i den nor diska gemenskapen?

Hur såg du på barnens framtid? Hur tog de flyttningen?

Det är här jag har rötterna, det är här jag hör hemma. Livskvalitet är också det att man känner på sig att det man håller på med är viktigt för nå gon . Det handlar även om att känna sig själv. Hur är den äldre generationens syn på uJ).gdom i Danmark?

Varför har du flyttat? Vad har du sökt?

O•

- Också barnen avgjorde delvis flyttningsbeslutet. Det finns vis sa perioder när man skall akta sig för att flytta. Flickan skulle börja i högstadi et och skulle jag ha stannat tiden ut sk;ulle hon ha gått genom hög stadiet utan finska . Hon var an nars den som präglades mest av livet i Köpenhamn. Tack å lov hade hon sitt brinnande intresse för h ästen och tOg den med sig . Nu har hon vuxit in. Grabben . som är sex år, är me ra närpesbo än de själva'

ligierade. Vi har fått uppieva det vi v~lat.

Vad saknar du från tiden i Köpenhamn?

Vad är skillnaden mellan Köpenhamn och Närpes?

- J ag saknar inte jobbet , tack och lov' Men jag saknar natur ligtvis Köpenhamn. Europa och ku Iturl ivet. Vi sprang på opera oc h teater varje vecka . Ä andra sidan har jag här saktr som jag saknade i Köpenhamn . Det sög i magen när jag tänktt på Österbotten . Man kan ju inte få allt. Jag tycker ändå att vi är väldigt privi-

- Jobbet - i sak ingen skillnad, mtn i jobbets art ärdtt en kolos sal skillnad. Det är abstrakt att jobba i utlandstjänst medan det är konkret att jobba kommunalt. På det kulturella området: Världsart ister, men inte det ge nuint österbottniska .

;e"

• Gustav·Skuthiil1.7 menar att det inte iir några problem niir det giiller flyttning från ett land till ett annat med sjiilva innehållet i skolan. Det kriivs några veckors anpassning och hiinsyn från liirarnas sida, för att barnen skall anpassa sig.

Och jag föredrar definitivt dtt österbottniska klimatl't.

Tycker man om att mänskorna är inskränkta när man flyttar till en "liten" ort som Närpes efter att ha bott flera år i en storstad som Köpenhamn? - Nej, tvärtom . Man känner sig mycket tryggare . Det är något positivt i att alla känner alla . Man ställer upp för varandra . I en tvåmiljonersstad är man en sam . Då kompenserar man det med konserter . restaurangbesök osv. Skillnaden i mentalitet mellan , chnskar och österbottninl!ar? - Säj hellre skillnaden mellan

danskar och övriga nordbor. Jag

märkte det genast. Så mycket är

sig likt i sättet att umgås i Trond

heim, i Vasa , i Uppsala , . Men

. genast jag landade på Kastrup så

kändc man det på sig. Det är både negativt och posi tivt. Eftersom jag är uppväxt i Österbotten så känns det h~r rik tigt. Vilka ingredienser ingår i be greppet livskvalitet? - För mej var det konkrtt att komma hem till Östtrbotten .

- Jag funderade mycket över det här en tid, men . . Formellt är varje land lika viktigt. Det som gör att Finland har mycket att ge är tvåspråkigheten och det att vi har två kulturer. Här har Sverige mycket att lära sig av Finland . Finland är kort och gott en jämbördig partner. Det finns risker i det nordiska samarbetet. Dels det att Dan mark, ofta omedvetet, orienterar sig mot EG . Dels det starka eko nomiska samarbetet mellan Sve rige och Norge, vilket medför att de allt mera börjar agera som ett land. Jag är inte pessimist men man bör se upp med de här riskerna för de kan innebära att Norden delar sig i mindre beståndsdelar. Finns den nordiska människan? - Det borde i så fall vara jag. som tänkt nordiskt i fem år. Norden har en egen kultur Danmark faller ur Se pi grundskolan, det ekonomiska systemet, språket. Det skandi na viska språket är viktigare än vi förstår . På ett sätt har vi en nordis.k människa. Ändå är det viktigt a n vi bevarar våra nationella 521: drag, de nyanser som finns _

Stig Björkas