2
t?>ooP. BOoP -A- OOOP
Musse bland hungriga kannibaler (1932). Ur tidskriften "Bild & Bubbla".
Sätt Tarzan på sko'bänken!
Hör Fantomen och Tintin hemma i skolundervisningen? Tja, varför inte? Åtminstone jag anser det; av den enkla orsaken att de flesta barn tycker om att läsa serier och att man svårligen
' finner ett mera tacksamt arbetsmaterial än serier när
man Lex. diskuterar våld, könsroller och internationa
lism. För 10 år sedan gjorde rikssvenska SIFO en riksom
fattande undersökning om serietidningsläsning bland
S-15-åringar . Undersökningen gav klart besked om att
serietidningsläsning var den näst populäraste fritidssys
selsättningen. Endast TV-tittande var populärare . Serietidningarna utövade större dragningskraft än Lex. idrott, musik och föreningsverksamhet. Intresset för serier var lika stort hos barnen oavsett föräldrarnas utbildning eller socialgrupp.
Inte oväntat visade undersökningen att det förekom etniska fördomar i serierna. Men analysen påvisade ock så att samma slags fördomar återkommer tämligen ensi digL Christer Andersson noterade Lex. att inte ens i misstag har de som Andersson ka:llar orientaler eller ara ber framställts som goda parter (hjältar). Orientalen framställs som intelligent, känslokall och sofistikerat grym. Intelligensen används i huvudsak till att uppfinna raffinerade tortyrmetoder. Araberna å andra sidan domineras helt av auktoritet, mordlystnad , grymhet ,och girigheL I äventyrsserierna ger också araberna ett "primitivt men intelligent intryck" . Orientaler och araber är oftast första rangens skurkar till skillnad från mexikanaren som framställs som andra
Undersökningen visade också att barn läser serier i samma utsträckning i storstäder, övriga städer och på landsbygden. Förmodligen skulle man få i stort sett sam ma undersökningsresultat i dag . Också i Finland. Oberoende av vad man personligen anser om serietid ningar så är den tecknade serien utan tvekan en faktor att räkna med när barn formar sin världsbild. Fortfarande känner jag skammens rodnad när jag erinrar mig en episod i folkskolans första klass då jag med insiktsfull min hävdade att dvärgar är kortväxta män som arbetar i gruvor. Influenserna från Walt Dis neys "Snövit och de sju dvärgarna" är alltför uppenba ra. Serier påverkar medvetet eller omedvetet och det är främst därför som man kunde ge Tarzan, Kerry Drake och Kalle Anka & co närvaroplikt vid undervisningen . För ett antal år sedan presenterade Christer Andersson en undersökning om "Etniska fördomar i serier" vid so ciologiska institutionen i Lund. Analysen grundade sig på ca 400 serietidningar utgåen de från 43 serietidningstitlar. Gemensamt för alla de un dersökta serietidningarna var att de innehöll äventyrsse rier , dvs. agent-, polis-, superhjälte-, västern- och skräckserier .
rangens skurk. Mexikanaren skildras ofta som o' gent, med små kriminella ambitioner och med mal sömn som höjdpunkter i en tämligen misslyckad skmt tillvaro . Osv . En beklaglig orsak till att serietecknare handskas chalant med fördomar finner man i den tecknade seri karaktär. En tecknad serie förutsätter nämligen an man snabbt skall kunna identifiera personerna som med er kar. Vad ligger då närmare tillhands än att använda slg av gamla beprövade klicheer? En serie fungerar i huvudsak enligt formeln "sådana läsare - sådan serie". Serietecknaren är en produkt sin tid och miljö och serierna förändras när samhällsvtr deringarna förändras~1 dag har vi t.ex . en mer nyanserad syn på svarta i serievärlden än för 40 år sen. Tyvärr kör serieförlagen på ett tämligen ansvarslöst sätt gamla serier med fördomsfulla värderngar i repris. Därför får man räkna med att vi också i fortsättningen får dras med en tämligen fördomsfull serievärld. Förutom rasfördomar fäster man sig också vid h in nans ensidiga framtoning som ragata eller sexsymbol i se rievärlden . l de flesta fall finner hon sig förunderligt tillrätta vid spisen. Men det är inget att förundras mu eftersom de flesta serietecknare är män. Fortfarande har serievåldet i många "realistiska" seri er mera karaktären av festliga gymnastikuppvisningar den krassa verklighetens hjärnskakningar, utslagna l.lln der och krossade käkben. Men såna här frågeställningar grubblar knappast en serieläsande S-åring över om ingen bryr sig om att disku tera dem. Lex. i skolan men varför inte också i hemmen! I Djupsjöbacka skola i Kronoby använder lärare Tom Tiainen en hel del serier som underlag i sin undervisning. (ÖP 27. l. 1983). Är det inte värt ett försök att följa Tiai nens exempel?
Våld och kvinnosyn i Tuffa Viktor.
Det är bättre att starta en diskussion utgående fI den litteratur som barnen verkligen läser än att hänvisa till en littera tur som barnen borde men kanske kommer att läsa.
3
Adress: PH 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522
Rallarsvingar · ÖP ersom undertecknad inte an der Österbottniska Posten språkrör för mina skriftli _ ak tiviteter är jag nöjd med Vbl haft godheten att under . 'en "Blick på pressen" 19.8.) saxa en del av Leif Sjö ms ledare i ÖP (18 . 8.) där han berör undertecknads syn på penvägrarna. Han utdelar dJdsam ma rallarsvingar, men hans kroppsliga och andliga kraft er räcker dock inte ens till rör slag under bältet, utan de lrliffar enbart tomma luften . Allvarligt talat borde en le dars kribent inte tillverka sina epistlar i ett så upprört tillstå nd
Jag måste tyvärr konstatera att Näsman gör allt för att bekr ä f ta det som redan fastslogs i för ra veckans ledare; nämligen att Näsman är oförmögen att kom ma med nåt konstruktivt i civil tj änstgörardebatten . Länsmans något fl åsiga för vandling från sträng etikvetare till överseende farbror tyder på att han befinner sig på sju fam nars vatten. Jag skall än en gå ng referera till det som Näsman skrev i sin kritiserade insändare i Hbl 13·. 7.
som Sjöström till synes befun nit sig i. Är dessutom medhjäl parna lika desperata, blir alstret av den art ÖP presterar sagda dag. (Jämför Kyrkpressens le dare i samma ämne, samma dag). Eftersom Sjöström under ett års tid tjänstgjort vid veckotid ningen ÖP, bör han ännu räk nas ti lll journalistkårens volon tärer , och på grund härav kan jag som en gammal man myck et väl förlåta honom för hans övertramp . Efter hans sabbatsår på ÖP önskar jag Sjöström framgang i de fortsatta studierna så att de så småningom kan slutföras och han får yrk e och titel. Hys terin brukar då också avta . Vänligen
Tor-Erik Näsman (Vbl 20.8. -83) Enligt Finlands Lag, Polislagen . 2 kapitlet "Om polisens befo genheter" 12 § står det uttryck ligen att:
"Polisen skall i första hand ge nom råd, uppmaningar och be fallningar sträva till att upprätt hålla allmän ordning och säker· het. Polisen bör i all sin verksam het iakttaga saklighet och opar tiskhet samt sträva till att främ ja försonlighet mellan enskilda parter.
Näsmanpåstod att en stor del av civiltjänstgörarna består av lättingar i allmänhet, sådana som är rädda för ombyte av omgivning och ovana förhål landen, de redan i samhället missanpassade eller i övrigt av vikande.
Polisen må icke ingripa i medborgarnas rättigheter i stör re utsträckning än vad för upp nående av i l mom. avsett syfte eller för fullgörande av tjänste uppdrag är av nöden".
P.g .a. poststrejken fick jag ÖP 32 med Stig Björkas ' leda re en dast en dag före följande ÖP : därför skriver jag deth ä r nu: Stigs ledare "Specialprojekt, modell för SÖU?" var bra . Han funderade på varför folk söker sig - eller sna rare INTE söker sig till förtroend eupp drag, och hur man ska avhj älpa det bristande intresset för uf rörelsens del . Det ligger inte i tiden med det ideella, säger kanske någon.
tror att Stig resonerar rätt då han anser att folk måste kunna känna att de kan påverka mer, och att "projektenalltmer bör skötas i projektform " i dessa specialiseringens tider. Som exempel tar han gänget kring SÖU-rock och SÖU :s musikut skott. Ett gott exempel. Är det inte här vi har proble mets kärna? Uf-styrelserna för gubbas och byråkratiseras allt mer. Värst blir förgubbningen uppåt i uf-hierarkin .
Leif Sjöström
Till Öp! Jag läste i Vasabladet att dans gruppen Exom skall sluta och fyra femtedelar skall fortsätta i något Roots. Jag skulle bli jätteglad om ni skulle kunna ta en ordentlig in tervju med Exom nu då de skall sluta, de hör ju ändå till ett av de bästa dansbanden. Jag och många andra skulle bli jätteglada över en så n inter vju.
Tack på förhand!
Kära Exom! Vill på detta sätt tacka för en verkligt fin spelkväll ni bjöd på i Lillby 20. 8. Samspelta, välsjungande, la gom spexiga och omväxlande repertoar. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att besöka dans· platser så ofta , inte haft lust all· tid heller - så jag har tydligen missat många fina spelstunder ni gett. Nu lär ni försvinna härifrån norr. Var och varför? Tyckte mig uppfatta ni finns på skiva, är det så - och blir det så fra möver enligt ev . planer? Intressant att även få veta vad ni heter och varifrån ni kommer. Längd, vikt, sko nummer etc. kan utelämnas. Jag nög hem fr å n Lillby med lätta · fötter, oroligt hjärta (av såna charmiga ' gossar!!!) och med lock för öronen. Det sist nämnda av att volymen var tyvärr - en aning för hög. Brevet kan vänligen besvaras genom ÖP eller direkt till sign. " Leopardkvinnan " .
Om du är intresserad av att dra matisera är det skäl att boka in veckosluten 10.-11. 9. och 7.-9.10. nu i höst. Då ordnar nämligen FSU i samarbete med SÖFF en kurs just angående konsten att skriva och dramati sera texter. Dragare för kursen är Joa kim Groth, just nu aktuell med pjäsen 'Skotten i Helsingfors' med premiär 24.8. på Lillan. Något detaljerat program är ännu inte spikat men klart är att kursen ska omfatta två veckoslut (se ovan) varvid förs ta veckoslutet mest kommer att gå ut på teori, hur man egentli gen bär sig åt för att skriva. Un der tiden fram till andra kurs veckoslutet ska kursdeltagarna sedan författa en egen text som sedan kommer att bearbetas under detta veckoslut. Kursen ingår i projekt Fl DRA ·83 (Finlandssvensk dramatik), vars målsättning bl.a. är att åstadkomma ett ökat intresse för finlandssvensk dramatik och amatörteater. Kursavgiften är 300 mk, vil ket berättigar till deltagande båda helgerna samt kost och lo gi. Anmälan bör ske så snart som möjligt och senast 31. 8. till Finlands Svenska Ungdomsför· bund, Nylandsgatan 17 B 26, 00 120 Helsingfors 12, tel. 90 644 959.
Beklagar
Hejdå!
Vi beklagar aU Snowstorm uteblev i lördags p.g.a. o klarheter med Vasa Produk tionsbyrå.
Intervjun med Exom kommer inom kort.
Styrelsen Lillby uf
ÖP-red.
Dethär måste ge utslag i verk samheten både på kort och lå ng sikt : UNGDOMARNA fj ä rmas från uf-rörelsen eftersom gub barna inte kan ge dem det de behöver och vill syssla med rem konkret. Lå t vara att t.ex. dagens FSU-styrelse har vett att delege ra sak er och tin g å t "specia lis-
I
Knappast förvånade det någon när nyheten om Animals åter förening kablades ut över värl den. Det ligger i tiden med åter föreningar. Beach Boys , Simon & Garfunkel. . . 4O-åringarna i The Animals har gått skilda vägar de senaste 17 åren . Gruppen sprack 1966 på grund av konkurs. Det på stas att det ekonomis ka sinnet inte var det bästa. Fortfarande lär de processa för att få pengar för Eric Burdons "The House of the Rising Sun" som klättra de på listorna i ny version se naste år. De fem medlemmarna har sysslat med både ett och annat under "mellanaren" . Produce rat andras skivor, arbetat i kyl skå psfabrik, kus kat runt värl den. , . Nu när de så återförenas sä ger Eric Burdon bl.a. att han spelat i så många band under mellantiden att han tappat räk. ningen, men att det nu verkli gen känns som att "komma hem igen". Tja, vad annat kan man vänta sig?
Huset mitt i byn... ... behöver försäljare. Det är alltså boken det är frågan om, inte någon byggnad om någon till äventyrs trodde så. Den som är intresserad av att sälja boken kan vända sig till SÖU:s kansli. Provisionen per sålt exemplar uppgår till 40 mk.
Nya
fältledare
Ungdomsnämnden i Korsholm höll möte i gå r och beslöt att anta Anne Stig till finskspråkig fältledare och Gunilla Ahls kog till svenskspråkig dito .
Rockens Ränder
ter " i olika utskott, men de ti derna är inte långt borta d å den ena ledamoten rev ned vad den andra byggde upp, ofta som det kunde tyckas - omöjliga prestigeskäl och för kortsiktiga regionala landvinningar. Vem vet om vi har sluppit sådant ens ännu.
skott, nämligen FSU: s, som exempel på hur man ska få fol k med. Då unga människor med ett gemensamt intrrsse (i det här fallet rock och annan mu sik) får ta ansvar för projekt som ligger hjärtat nära är det lätt att dra åt samma håll. Man glömmer all destruktiv taktik,
VARSÅGOD OCH BETA AV! Prat , man fick ju upp tusentals talkojobbare till VM i friidrott - en unik företeelse sedd med internationella ögon, int e med finländska . Finländarna är nu en gå ng för alla ett talkofolk . Må det så förbli för den som guld begär. De t id eell a m ås te ock så fu'ngera visa vi uf-rörelsen. J ag
Borta bra, men...
PJÄSFÖRFATTARE
Sådant kan knappast motive ra IDEA LISTER att åta sig för troend e uppdrag , inte heller skapa goodwill för uf-rörelsen ute på fältet oc h det ä r därifrå n fö rrroendeförmågorna ska rek ryteras . Också på centralplanet ka n vi (utan att jag vill lyfta min egen svans) ta ett annat musikut
eftersom många ä nnu inte har lärt sig sådant - uppifrå n . Inom rock a rk a ren finns för resten en sto r potentiell res urs som inte tidigare har utn ytlja ts - misstänksa mheten har varit stor fr å n båda håll. H är har SÖU visat gott föredöme, och result ate t har int e lätit vä nta pil sig : Ronni e Rehn, J-H Hägg
dahl, SOU:s musikutskotl . . . Det hela har också ynglat av sig på FSU. Vi har fått Wille Wilenius med, Pa ulOlin m . n . Folk som tar ansvar, följer med sin tid, är initiativrika och tro värdiga i unga kretsar, har kon takter, och framför allt: har vi sioner och ideer som gnider bort lite av den museala FSU fernissan. Att pumpa in rock a rblod i uf-adrorna har visat sig stimule ra uf-rörelsen på de tlesta håll , och det finns ännu mycke t att beta av oc kså för a ndra organ än musik utskott en . U f-rör elsen och rockarn a be höver varandra mer än de fles la. Rockarn a utgör ime ett hot · mot uf-pa ppa n Klock a rs, tvä rt om loisa r rockarna Kloc ka rs vi dare geno m 80-talet .
Rock-Berra Lindell
4
Carola -Uäggkvist •
<
,""
Ingeafrämling 'längre Efter att pappren var kollade, blev vi insläppta på folk parksområdet. Efter en stund var det åter dags att ta fram ID och presskort. 200 poliser, ordningsmän och funktionärer var igång med att ställa iordning för-kvällens show . Uppe på scen höll " Carolas" sjumanna kompgrupp på med soundcheckningen . När portarna öppnades och massorna började välla in var det ännu två timmar tills Carola skulle beträda sce nen . Vilken rusning det var till de få sittplatser som fanns framför kravalJstängslet ! Dessa sittplatser var reservera de åt småttingar och åldringar. Många passade på att äta och dricka av den medhavda matsäcken . För att få tiden att gå. Det som störde mest var att det inte fanns något för band på plats. Man fick nöja sig med Electric Banana Band på kassett . Då och då var det någon som hostade "nu kommer hon" varpå en stor del av den väntande publiken spejade och försökte få en skymt av Carola. Förgäves. Faktum var att Carola var på plats långt innan portar na öppnades . Hon promenerade omkring med sin pojkvän Staffan och turneJedaren Tomas Nordlund. Två småflickor som hade väntat på den chansen, för att överräcka två presenter , tog mod till sig, och över lämnade presenterna. I gengäld fick flickorna varsin autograf och en kram . De två flickorna var säkert världens lyckligaste just då . ..
r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r.JCr..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r.JCr..r..r..r..r..r..,
~ § ~
§ § § § ~ § § §
EN FLICKA har vänt upp och ner på alla begrepp inom svenska nöjesvärlden. Carola Häggkvist. Det skulle inte förvåna om man börjar med ny tideräkning i Sverige; tiden fö~e o~h efter Carola:. .. Aldrig forut har det varit san rusnmg tIll svenska folkparkerna som nu i som~a~. .. . " N~r OP anland~ till Orebros ~olk~ar~, .Brunnsparke~, där Carola skulle ha sItt 21:a upptradande var kon Vid 'bllJetthickorna lang . hundratals stod och väntade på aU bli insläppta. Klockan var fyra. . . . portarna skulle öppnas s e x . '
ö
~ § §
§ § § § ~ § 8
~
8
i!r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r.JCr..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r.r.r..r..r..r..r..r.JCr..r..r..r.r.r.r.r..r.JCr..r..r..r.r..r.r..r.r.JCr.JCr..r~JCO"'".r..r-:,,"~.,.ood.!
Aldrig förut har jag sett en sån å1dermässig konsertpu blik. Där fanns som barn som kanske var på sin första kon sert och upplevde sin första idol. . . Där fanns små barn som kanske var på sin första kon trodde att de skulle få uppleva nån idol mer. . . och där emellan folk i alla åldrar. En yngling hade tur i oturen att komma ganska nära scenen, bara för att upptäcka att han var för kort för att få se något av Carola. Han för sökte då ta sig över till andra sidan av kravallstängslet ge nom att klättra upp på en lyktstolpe. En Sackeus i väntan på Kristus? Jag var litet rädd att jag skulle bli besviken på Carola,li tet rädd att hon hade blivit "förskönad" av pressen, TV och all upp~ärksamhet.
Det var ganska onödigt. Hon var bra. . . Skitbra. Kl. halv åtta övergick musiken från Elektriska Banan Bandet till ödessymfonin och en representant för gram mofonbolaget beträdde scenen. - "Mina damer och herrar. Grammofonbolaget Ma riann och showringen har äran att presentera Carola". Plötsligt blev det ett stormande hav av applåderande. stampande och visslande människor . . . Många upplev de kanske ungdomen på nytt. Som första nummer gavs låten "Säg mig var vi står". "Hejsan .. . kul att ni kom... Mår ni bra" började Carol a sin 21:a folkparkskonsert. Carola bar rosa scendress med, svarta detaljer. Efter
s
va konserten åker blusen av. . . men den ersätts S\·ettrem. en ersättning. .. men tydligen gillade publiken mig var vi står" följdes av "Visa litet mänsklig och "Liv". Efter det kommer ett gospelmedley med Happy Days , Put your hand in my hand och Keep linging" . Cuola brukar säga att hon helst av ant vill sjunga go till Herrens ära. Mycket riktigt framförde hon denna y bäst av allt. att hedra minnet av världens genom tiderna största - ,som hon uttryckte sig, framförde hon en potpurri Elvislåtar. Porpurrin innehöll Wooden Heart, Love lender, Are you Ionesorne to night och I just can't believen. . Hitlåtarna Farne, Flasch Dance och Mickey följde var efter Carola med orkester försvann från scen . • len ännu fanns det en låt som saknades. . . Ingen <:Mola utan den låten . . . "Främling". Den gavs som enda extranummer. Efter det var kon n och en stor del av publiken slut. Fast Carola blev stjärna över en natt, som man brukar saga, var hon ingen nybörjare när hon ställde upp i schla aer-SM. "Första gången jag stod på scen var nä! jag var med i CD rhythm och teatergrupp som vi kallade miniteatern" , berättar Carola. 'Scenen lockade . Till skillnad från många andra var jag aldrig rädd att stå på scen och visa upp mig", säger Carola och fortsätter "Det kanske berodde till en del på att vi därhemma sjungit och spelat ganska mycket". Redan när Carola gick högstadiet i Adolf Fredriks mu sikskola bestämde hon sig vad hon skulle bli. "Soloartist och sjunga visor pop eller jazi" När hon gick i Adolf Fredrik hade hon tillsammans med två kompisar ett band - Tre Tjejer. Favoritlåtarna var Glenn Millers gamla godingar. Under årens lopp har Carola haft turen att få medverka i en rad olika TV -program bl.a. Hylands Hörna, Country på kvällskvisten, Halv sju och Nygammalt. . Hon har också varit med och donat på en skiva med Sylvia Vrethammar. Av grammofonbolaget Mariann blev hon ombedd att delta med en låt i schlager-SM. Och vi vet hur det gick. Carola hade redan planerat sommarn men schlager SM kom emellan. "Ett jobb, seme~ter med Staffan och sköna helger på badstranden hade jag tänkt min sommar" berättar hon . Hon är knappast någon främling längre .. . Efter konserten hade Carola presskonferens. Det märk tes att Carola är ett uttjatat objekt i svensk press. Det en da som intresserade journalisterna var vad hon skall göra med alla pengar hon tjänar. Som tur fick öp en liten pratstund med Carola efter presskonferensen.
Fråga Carola!
Carol a Häggkvist har lovat svara på frågor från ÖP:s läsek rets. Ifall det finns något du vill fråga Carola Häggkvist har du nu ett ypperligt tillfälle. Sänd dina frågor till: ÖP PB 27 68600 Jakobstad. Vi på ÖP vidarebefordrar dina frågor. Men vi vill ha dina frågor före den sista augusti.
Hur kom det sig att du blev kristen? Ja, ända sen jag var liten, väldigt liten, när jg varit ute och gått eller så, så har jag funderat på livet och Gud. Det var en barnatro, men en stark barntro.
Det har hänt sig att när jag varit ut och gå att någon äldre har kommit fram till mig och frågat hur det känns att vara, troende och vad hon skall göra för att uppleva frälsning .
När morfar dog, jag tyckte väldigt mycket om honom, frågade jag: Vart kommer morfar nu? Ser han oss? Ja, sa pappa och mamma. Dom talade inte om Gud precis men dom gav mig en trygg syn, som att vi ses i himlen sen.
Vad läste du innan du gick in på scen på schlager SM och Eurovisionen? "Gång på gång gick jag igenom 5:e ordspråksbokens 3 kap: Förtrösta på Herren av allt ditt hjärta och förlita dig icke på ditt förstånd". Ord som i mina öron betyder: Tro på Gud, om han verkligen vill att du vinner går det vägen .
Och så, när jag gick i Adolf Fredriks musikskola kom det några ungdomar från svenska statskyrkan. Dom var med i en rörelse som heter Credo vilket är latin och bety der "Jag tror". Dom var så glada och positiva, inte alls som några tråkmånsar som man kunde föreställa sig. Dom spelade och sjöng poplåtar och så. Och ritade på tavlan och började tala om vem Jesus var. Jag satt där och viftade med handen hela tiden, och hade hela pulpeten full med frågor. Sen möttes vi på rasten och jag fick lära känna dom . Vi stack på sportlovsresa. Då på resan förstod jag all ting, jag var redo att ta emot. /'
Hur uppfattar du Gud, hur är han? Som en vän. Han är som en pappa för mig. Han vet precis hur jag är och vad jag vill. Jag kan lägga allt i hans händer. Jag tycker Gud är god, han vet vad som är rätt. Hur känns det att ha påverkat en massa människor med din tro. Vet du om några som du har hjälpt till tro, nån som har skrivit? Visst, det känns bara bra om jag kan hjälpa nån till tro . Jag har fått ma~sor av brev från ungdomar som har velat veta vad de skall göra för att börja tro.
Blir du inte besviken när Gud inte gör som du bett? - Jag har blivit besviken några gånger men sen förstår jag att det som jag har bett om inte har varit rätt och rik tigt. Blev du inle ensam sedan du blev kristen? Hur reagerar dina kompisar? Nej, det finns nu ett sånt otroligt intresse för tron, nu är det verkligen en väckelse på gång i Sverige. Man föreställer sig att när man blir kristen så blir man deprimerad och går med huvudet nedböjt. Man blir stel och tråkig. Men det är inte så. Man blir ju glad. Man får gemenskap och kärlek. Man förstår mycket mer. Man ser alla tråkigheter i världen. Man börjar verkligen reagera. TiD sist Carola, vet du var Österbotten ligger? Nääej ... Jag är dålig på geografin. Nånstans i Fin land i alla fall.. . Äsch (Rodnaden sprider sig i ansiktet) .
Text och Foto: Patrik Stenvall
6
•
A"'IIIIIE
FOLKPARK * MALAX I DISCO!
Villaavslutning med stort fY!1'erkeri~. * * icit~ ******
----.*
** *:*;~ JI{
KLACKEN
1
"
Veneziansk gammaldans med
lörd. 27. 8. kl. 20.00 1
Ordn.ma
SAMBANDET
Vad menas med kristen rock? För att få svar på den frågan pratade jag med Jani Edström från Sambandet. Sambandet är ett kristet rockband från Jakobstad och består av Jani Edström: gitarr, flygelhorn och sång, Beni Edström: bas, Peter Sjöblom: keyboards, Anders Kackur: gi tarr och percussion och Janne Haasiosalo: trummor. De har spelat ihop i fem år och Betania-kyrkan har alltid varit deras övningsställe. Vad betyder kristen rock för
Sambandet?
- Musiken är ett bra medium
för att få ut ett budskap. Vårt
motiv är inte pengar, utan det
viktigaste för oss är att publi
ken har en bra feeling och lyss
nar både till musiken och tex
terna.
Vem skriver låtarna?
- Vi börjar alltid från ett
grundtema och sedan jobbar
hela bandet ihop tills låten är
färdig. Texterna skrivs av Peter
och mig (Jani).
Peter skriver endast svenska texter, men jag själv gör även en del på engelska. Vad betyder texterna för er? - Text och "musik är av unge fär lika stor betydelse. Det vi säger i våra texter står vi verkli gen för. Vi skriver inte en text bara för att den skall finnas till, utan för att säga någonting. Har ni funderat på att spela in en skiva? -Joo, men kanske mest på skoj hittills. Jag tror nog att vi skulle fylla en funktion på skiv
marknaden i och med att vår musik skiljer sig en hel del från Salomo och Ben Antell Band.
Vilken är skillnaden mellan ett kristet rockband och ett rock band? - Som ett kristet rock band be rättar vi mycket om oss själva och låtarna. Vi skriker inte bara ut nästa låts namn som de flesta rockband gör, utan vi dramati serar och ibland läser vi ur Bi- " beln mellan låtarna. Alla i pub liken får nog ut något av det vi säger, för varje människa har ett behov av att komma i kon takt med Gud. Grundtrygghe ten finns i den kristna tron.
Hur ser ni på annan sorts mu sik? - l punken finns det en upp rorsstämning. Allt handlar om hat och våld. Punkarna tar själsligt kål på sig själva. Hea- " vyn påverkar adrenalinutsönd ringen. Joo, det är faktiskt sant. Det finns både bra och då
liga heavyband, men tyvärr missbrukar somliga band hea vyn. Musik skall vara upplyftande och höja livslusten . Jag person ligen tycker om jazz och Bob Dylans tre senaste LP:n, vilka innehåller levande musik och fi na texter.
Hur ser ni på finlandssvensk rock? - l USA spelar man ameri kansk rock, i Sverige svensk och här i Österbotten finlands svensk rock, men rock är rock oberoende varifrån den kom mer! Banden bör få spela vad de vill och vilket språk man an vänder är upp till var och en. Jani Edström
Hur är det med speltillfällen för kristna rockband? - Det är svårt att få spelningar och för det mesta arrangerar vi våra uppträdanden själva. De flesta spelningarna har vi i sko lor och i Betanlakyrkan. Ar rangörer! Var inte rädda att te:
kristna rock band till konserter. Vi vill ha samma chans att ut vecklas som andra! De som vill se och höra Sam bandet skall sÖka sig till Hum melholmen den 27 augusti. Det
är alltså dags för Humle Rock! Förutom Sambandet spew också Newton. Ultimal
(Umeå) och Mats Fonl
(Åbo).
f
Pu
7
Lördag 27. 8. kl. 20-01
Z
KAFTO
SCHALLER OCH DE
Orkestrar:
IIATn ViliMiKI
DU;:~lr" VIdjeskog: Småbönders via Kolarn, Lappfors. Esse. KronIund: Såka 18.45, Karleby busstation 19.00. Via Öja och Kronoby. Haldln & Rose: Oravais via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykar· leby. Från Eugrno 19.00 via Jstad 19.40.
lAND
ochSTYROX ................................................................ ..
.·...........•...•.............. , .... ·· ------------------------------------------ ......
~
...
.
.-.
~
'
'
..
..~ ....:..
Klacken
--------------------
..
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
: .. .. :
. : :
Johan Thodin påpekar i veckans ÖP att man har en tämligen "gammal" danspublik i Klacken. Något som också avspeglar sig i veckans lista.
..
:
:
:
.
1. . 2. 3. 4. 5. 6. 7• 8. 9. 10.
Flash Dans Dance .....................Ireene Cara Samma sak.............. ~ ...........•.....Dag Vag Nyanser e._ ••••••••••••••••••••••••••••••• Vikingarna Den nya dansmusiken •.••...............Imperiet Den stora dagen .......................Thor-Leifs Jenny................................Mats Rådberg Ch emm . Ch· . Nouveaux · agnn............. CI asslcs Putting out Fire...................•. David Bowie Fly of the Icarus ............•........Iron Maiden Thriller.............................Michael Jacson
!. .....
. M
:
:
.. •
..
:
..il"
:
..
.. ...
il
••••••••••••••••• ~••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••.•••••••••••••••••••••••••• ! r~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~ ~ ~
If ~
l!
~
~ ~
J'
~
~
~ ~
i
~
l!
~
l! ~ ~
i
J~i
VarfOr?
En kille som jag älskar
Kyrkklockorna ringer en dov och tung klang Svartklädda människor går upp för kyrkgården. Människor i svart sorgens färg. Hur kan det vara så? För några dagar sedan levde han ännu. Han var en människa full av livskraft. En glad människa Trodde vi. Han tog sitt liv, en överdos. Varför? Jag trodde han älskade att leva. Varför?
Han är mager, utsliten och sjuk,
dödssjuk. Han bor i ett rivningshus
i den förfallna delen av staden. Han sover om dagarna och är vaken om nätterna. Han äger ingenting. Han lever för dagen, för honom existerar kanske inte morKondaKen. Hans tillvaro är en kamJJ mot döden. Han känner knappt igen mig längre.
Han var en gång en pigg tonåring som sökte spänning och äventyr på okänt vatten. Han klarade inte att gå på vatten, och nu håller i'an på att drunkna. j ran , min lillebror som jag älskar.
~
En dag
Solen går upp- det blir en vacker dag.
Ett barn föds utan fruktan för framtiden.
Solen går ner - Skymningen faller.
En bomb fälls. Ett barn dör oskyldigt
ovetande. Ingen lägger märke till den
lille i rännstenen. Alla skyndar bara
vidare, rädda för sitt eget liv.
"-69"
~
~
~
~
«
i
~
« ~ «{t « ~
C
~
C
~
«
i -vJ-.t8~~~~~,~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~t
I
'
«
• 8
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•
E
••
V-ringens juniorcup
FOTBOLL hela dagen lång var det i Helsingby
söndag.
- FINALDAGS i femte ungdomsringens junior , cup. HELA 37 lag har varit med i juniorcupen i sommar, .så många lag har inte varit med tidigare. - GLADA fotbollspojkar och flickor kämpade om
finalplats och medalj.
sen~ste
•
~
••
.
var Kvevlax och Gerby väl repre senterat i slutspelet.
Men vi kan också notera att
Sundom hade 3 lag med och
samtliga gick vidare till final, bra
jobbat!
- Det var liv och rörelse på sportplanen i Helsingby när det äntligen var dags för den stora fi naldagen i juniorcupen i Kors holm. Det rådde en härlig stämning på och kring fotbollsplanen, rena
rama folkfesten! För även om det var stor final tilIstäIlning och man tävlade om seger och ära så var det ändå . mycket lek och show, precis som det ska vara. - För i de yngre junioråren borde lekmomentet i idrotten få en mera central ställning och det är just det som är så bra med ju niorcupen. - Det handlar om lek och spelglädje.
- Precis som tidigare år så
Matchresultat Flickor 15 år: Kvevlax-Hoppet 4-2. Kvevlax mål: Åsa Haglund l, Merja Luoma 3. Hoppets mål: Maria Erikson. Bästa spelare: Merja Luoma (Kvevlax) Maria Erikson (Hop pet). Sk at ila -Isk mo-J ungsund 0-), ·
Jungsunds mål: Yvon Seito vaara. Bästa spelare: Maria Lindvall (Skatila), Yvon Seitovaara (lskmo-Jungsund).
_Pojkar 11 år Gerby-Kvevlax 2 O-I. Kvevlax mål: Tommy Kuus niemi. Bästa spelare: Janek Hudd
Matcherna blev täta och jäm na, i ett par matcher var det myc ket svårt att få fram matchvinna ren och det blev straffsparkstäv ling. Så skedde t.ex. pojkar 13 år när Kvevlax besegrade Sundom. Mest framgångsrika var för övrigt just Kvevlax, man var med i· fyra av sex finaler och segrade i samtliga! De två övriga guldme daljörerna gick till Sundom i poj kar 15 år och Karperö i poj kar 17 år.
- Prisutdelning pågår, här är det Kvevlax' 9-åringar som prisbelönas efter segern. Prisutdelare är Bertel Nygård från Andelsbanken, juniorcupens medarrangör.
Hans Hortans
(Gerby), Tommy Kuusniemi (Kvevlax). Kvevlax I-Sundom O-l. Sundoms mål: Andreas Qvist. Bästa spelare: Ulf Sandelin (Kvevlax) Kristoffer Kloo (Sund om).
Pojkar 13 år Sundom-Gerby 3-1. Sundoms mål: Niklas Hansen 2, Jan Rosendahl I. Gerbys mål: Tommy Nyman. Bästa spelare: Niklas Hansen (Sundom), Niklas Kavander (Gerby). . Kvevlax-Iskmo-Jungsund 4-2. Kvevhix mål: Jan Lindholm 2, Kimmo Norrgård I och Anders Lerstrand l. Iskmo-Jungsund: Ronney Ek ström l och Ulf Hilden l . Bästa spelare: Jan Lindholm
Andra ungdomsringens sommarsamling hölls i år i Sandsund, se naste söndag. I samband med sommarsamlingen spelades finalen i mixedfotboll mellan Sandsund o.f. och Sundby u.f., där Sandsund till sist drog det längre strået och vann med 2~1. De som inte var intresserade av fotbollen kunde grilla korv, köpa lotter, lyssna till musik eller delta i de Jävlingar som anordnades. Aktiviteten var stor i'Sandsund.
(Kvevlax), Markku (Iskmo-Jungsund)
Salminen
Pojkar 15 år Gerby-Solf O-l. . Solfs mål: Stefan Thure. . Bästa spelare: Mikael Antell (Gerby), Stefan Thure (SoIf). Sundom-Kvevlax 4-2. Sundoms mål: Kim Nabb 2, Tom Harju 2. Kvevlax mål: Tor Nygård och Mats Berg. Bästa spelare: Mats Berg (Kvevlax), Tom Harju (Sundom).
FINALER: Pojkar 9 år: Kvevlax-Solf 3-0. Kvevlax mål.: Anders Sved-
DET ÄR RÄn
E :lEm WEma
Slutställning för mixedfotboll: ~-
Sandsund ................................. Sundby ................................... Larsmo ............................ .. ...... Lepplax.................................... Edsevö city................................ Forsby.................................... Edsevö bk................................. Lappfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Pedersöre ................................. Ytteresse ..................................
FINAL: Sandsund o.f.-Sundby u.f. 2-1
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
810 612 612 504 414 333 324 216 207 108
49-12 31-15 39-22 31-25 28-21 24-14 12-15 21-36 21-42 15-69
17 13 13 10 9 9 8 5 4 2
aHsköfa sina ögon NORDISKA TRAFIK SÄKERHETSARET 1983
ström 2, Tomas Mattbäck l. Bästa spelare: Anders Sved ström (Kvevlax), Pontus Froth (SoIf).
Flickor 15 år Kvevlax-Iskmo-Jungsund 2-1. Kvevlax mål: Camilla Nylund, Åsa Haglund. Jungsunds mål: Yvon Seito vaara. Bästa spelare: Camilla Nylund (Kvevlax), Yvon Seitovaara (Jungsund).
Pojkar 13 år Sundom-Kvevlax 1-3. Sundoms mål: Niklas Hansen. Kvevlax mål: Kimmo Norr gård, Jan Lindholm, Anders Lerstrand. Bästa spelare: Jan Rosendahl (Sundom), Jens Berg (Kvevlax).
Pojkar 15 år Sundom-Solf l-O Sundorns mål: Kristian Backholm Bästa spelare: Andre Öster holm (Soif), Stasse Maid (Sund om)
Pojkar 11 år
Sundom-Kvevlax 11 0-3. Kvevlax mål: Tommy Kuus niemi, Roger Holm, Fredrik
Thomasfolk. Bästa spelare: Jonny Ribacka (Sundom), Tom Helsing (Kvev lax).
Pojkar 17 år
Karperö-Björköby 2-0.
Karperös mål: Tom Dahlfors, Peter Snickars. Bästa spelare: Kaj Lax (Karpe rö), Bo-Göran Ljung (Björköby)
\
II
9 --...,-----------~--
Optimism trots allt
• •
"Sorry! Ingen Snowstorm ikväll." Meddelandet lyser obarmhärtigt i ögonen på den anländande danspubUken. - Egentligen borde jag hissa flaggan på balvstång, säger en nedstämd Johan Thodin, ord förande i LilIby UF, när han hissar Finlands blåvita mot augustihimlen. Johan berättar att Snowstorm uteblivit p.g.a. oklarheter med Vasa Produktionsbyrå och att förväntningarna är nollstämda inför danskvällen. För att slippa bevittna det för modade publikbortfallet vand rar vi till Lillby UF:s talkobygg nad på dansplatsområdet. Man började bygga samlings huset 1980 och n u är det bara
\,
\ \,
\ \
Johan Thodin.
gardinerna som fattas fÖr att byggnaden skall vara i topps kick. Byggnaden är 100 kvadrat meter och har kök, samlings rum, ve och dusch.
Redan förra vintern tjänstg jorde huset som samlingspunkt för byns ungdomar. - Byn har saknat samling sutrymme om man undantar baren som stänger 18.00. Men
fr.o.m. i vinter kommer vi att ha ordnad verksamhet här i hu sel. 81.a. arbetarinstitutet har visat sig vara intresserade, be rättar Johan. Hittills har man kört med de "öppna dörrarnas princip" i talkohuset och det har fungerat bra. Johan är noga med att poängtera att man harexempla risk ordning i Lillby. Man har t.ex. inte haft ett en da slagsmål under någon av sommarens 15 danskvällar. - Man syns för bra här för att kunna ställa till med bråk, säger Johan. När man överblic kar det lätt kontrollerbara 4 ha stora området ger man honom rätt. Klacken erbjuder inga möjligheter till fuffens. De enda ordningsproblem . man haft i sommar uppenbara .de sig i form av två plankare och ett par kor som gjorde intrång på dansplatsområdet . Men eftersom de flesta av Lill by UF:s medlemmar är garvade jordbrukare klarade man ga lant av både kor och plankare. John tippar att man har en danspublik i genomsnittsåldern J8 år i LiIlby. Därför har man också funnit det onödigt att ha busstrafik till dansplatsen. Enligt Johan gör största de len av den bilburna ungdomen en sväng till Jakobstad innan man anländer till dansplatsen. - Det har blivit allt vanliga re att allt ner blir kvar inne i stan än förr, säger Johan. - Dessutom tror jag att det blir allt vanligare med privata part yes. Det finns ingen anled
ning att hoppas att den negativa danstrenden skall svänga, kons taterar Johan med ett sånt re signerat tonfall att man börjar undra vad det är som driver ho nom alt dra Klackens verksam het. - Jag har räknat ut att jag förlorar ca 40 000 mk i året på att engagera mig i föreningen, men traditionerna inom Lillby UF har förpliktigat. Det är nu t]ärde året som jag är ordföran de för föreningen och jag kom mer så småningom alt dra mig tillbaka. Det finns nämligen kandidater som är kapabla att axla ansvaret. - Men visst har tiden som ordförande varit både intres sant och lIärorik. Det skall inte förnekas. Bl.a. har man lärt sig att handskas med myndigheter na och det har man alltid nytta av. När vi kommer ut ur samlings huset märket vi att publiken st römmar till hela tiden trots att Snowstorm uteblivit. Det är kanske inte så underligt efter som Exom sköter dansmusiken. Innan danskvällen är slut har 650 personer betalat in sig och Johan Thodin är lättare till mods. - Kalla gärna reportaget. "Optimism trots allt!". säger han innan vi skiljs. I höst när jordbrukssäsongen tillåter kommer Lillby UF ate fortsätta med sin ihärdiga tal koverksamhet. Bl.a. kommer man att renovera samtliga golv inne i paviljongen. Optimism trots allt.
Leif Sjöström
•
-
10
<
Al DEME KLAS K E M\ST I
AR8E.'TE.
Kameleonten är det jag? som är olika för varje dag. Än är jag min syster, än är jag min vän, ska jag nånsin hitta hem?
Jag äringen docka som du kan leka med Respektera mina känslor
förstå mig som jag är.
-
P~(;
Varför känner jag mig
så deprimerad,
olustig?
Ingenting är bra,
fast inget är direkt
dåligt heller.
Fröken obeslutsam
är jag .
• Jag tycker inte om
mina väninnor på jobbet
de låser mig .
de tänker inte som mig
men framför allt
de förstår inte
hur jag tänker.
OC/{ HÅ.R
&-AN lr~
DU INTE
e.
UNDAN I
~ "'o
r"" .-/ , (
to{ SLI PPE
N \.) I
oc..~
.sÄM:':lTA
sleÅPE
~fl: Ur[>[ JA & NÅ frON ~I N. SETT I JAMt~ FOND, AUA5:. f!O&E7<. slÅR. I
Den enda ensamma sön dagen Den ensamma söndagen söndagen utan dig kände jag mig fri fri var jag utan dig På natten när vi var tillsammans igen drömde jag att jag var instängd i en hiss. Man kan ju inte stiga ur hissen mellan två våningar och hur ska man då göra om man är för rädd att stiga ur när den stannar?
O
AA+l1 XNTLl6-EN . +{ O??A<:, ; DEl: ÄQ ~ L v \ f>Ä JN1'E.)
CDND
"Du ÄR DtN
FO,-{VR LMEt' NA
Det var du som I stannade hissenj och sa åt mig att stiga ur. Fast det var jag som borde ha gjort det.
11
..................... Förmånlifl8 . . I
~
TILLBEHOR o. RESERVDELAR
,
PJÄSTÄVLING
:
En summa på 20 000 mk är ut lovad att utdelas som pris i den pjästävling som utlysts i sam band med FIDRA -83 projek tet. Tävlingen är öppen för alla och för alla former av drama-
- hkö- bilelektriska ,.
~~~ron,~a~~~~d~b~~?n
l .................... 1·114951
'
GOD ITALIENSK MAT
~lZZ~Rl';]
tik. För att deltaga bör man fö· re 31. 12. 1983 ha lämnat in 10 sidor färdigt skriven text jämte synopsis (sammandrag av handlingen) till Finlands Svens· Ika Ungdomsförbunds kansli, Nylandsgatan 17 B 26, 00 120 Helsingfors 12.
65100 Vaasa 10
~
NÄRPES • NÄRPIÖ TEL. 962 - 43140 PUH. l)åI fOr laCIc8I OCh lMonTnen AIer!
ute vind brus och mo [jud i bilen. na i stället på din favo· usik i en av Sparkoma· många bilstereoalterna·
l<IIIoe ~
.......woa wcIeIIeenl
VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113572
ialaffär i hemelektronik -,
• STEREO • VIDEO • RADIO
Sundom
I\f" "f,' 31050
Shop
Prylbö'rsen
Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920
Säljes: TUNTURI SPORT årsm. -77 I gott skick. Tel. 961-32 709 efter kl. 15.30.
-
RESEBVRÅ
INGVES
N"RPES
RESOR !~~~ 42048 VASA musikbranschEins specialaffär
Ringträffar Nu inkommande vecka är det dags för höstens första ringträf far. Först i turen står åttonde ringen. Onsdagen den 31 augus ti träffas man i Ska ftung. Klockslaget är fastställt till 19.00. Följande i turen står andra ringen. Torsdagen den l sep tember samlas man i Ytteresse, kl. 19.00.
Kermik, porsl,i9', skämtartikla' . m.m.
'Pre:ie'lt~iiliGrfll Inneh. Lena Wilson
~TKAKATU41STORAlÄNGGATAN
65100 VAASA
VASA 10 'Il' 110 159
Källarvaningen uRder Mode U.lrika N.ärpes
II",
PRENUMEIlE
,•
~--
L~ I
I I I I I
JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
ÖP bet.l.r portot
O 30 NK till årets .Iat SKANDINAVIEN
I
I
O 40 NK till årets .Iat
Na...n:........................................
I
lAdre••: ......................................
I I I I I I I
ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD
Bet. na...n och adre••:................
...................................................
Sv....föl'Sändel.e 16/72 J.kob.t.d
-1'
•
•
~12~__________________________________________________________________________ _
...,
..
~"--'._---
-, ~
--
..--
. -
~-~_~
..
'__'-N . . __ ''''_''
_
_
_ _
..
Genom lövverket skymtar skylten, fasttejpad på insidan av de tonade fönsterglasen på
andra våningen i Lindemans nätspinneri, Gerbyvä(tm /5. Där håller de alltså till- Mobi
le Studios.
Jag följer staketet och kommer fram till en vit grind som ger tillträde till gårdsplanen,
, sneddar över gruset och börjar sd smått undra hur man månne ska ta sig in i tegelborgen .
Jag kastar lite småsten på fönstret som öppnar sig och släpper ut en kaskad Creedence
ackord. En gitarrhals blir synlig och sedan händer ingenting på en stund. Plötsligt blir
Jackes kalufs synlig och en nyckelknippa singlar genom luften.
Vid en dörr märkt "Fabriksbutik " når jag en trappa från vars övre del Creedence-musi
ken strömmar ner. En dörr och en kort korridor senare står man så inne i det ena av Mobi
le Studios rum. Själva studion. Högt i tak, Iju.disolering på väggarna, gitarrer i ställningar,
förstärkare, keyboards, ett trumset . ..
- Gå opp i kontrollrummet, där finns nog plats, säger Jacke. Så jag gör en förflyttning " och stiger in i vad som kanske skulle beskrivas som en "trivsam röra". Från väggen blick ar Agneta Fältskog, med lillfingret i munnen, bredvid ett gammalt fotografi föreställande nätbindare i arbete. Bland diverse hopplockade möbler, en kaffekokare, en sönderslagen splasch cym bal, facktidskrifter; textblad och en oherrans massa sladdar tronar själva bandningsutrustningen. - Franky boy, I don 't. .. Var är Christer, säger Jacke när han dyker in i kontrollrum met. Nåja, han kommer väl snart. Mycket riktigt. En liten stund senare är tvåmansföretagets ägare och styrelse mangrant på plats och jag undrar givetvis: - Hur började ni med det här?
o
.
~
- Egentligen började det väl då nian kom underfund med att man med två små kassettband- ' spelare och en mikrofon kunde göra påbandningar av eget gi tarrspel. Jag tror jag gjorde sju påbandningar en gång. - Vad- ' då, ljudkva,Iitet? - Nja, om vi säger att fem av dem hördes ... men i alla fall. Sen skaffade Christer en spolbandspelare som tidvis fanns hos honom och tidvis hos mig, säger Jacke. - Småningom började vi fundera på dethär alternativet. Vi gjorde endel förfrågningar och kom fram till ' att det finns ett behov. ' Sedan gick banken med på att låna pengar och vi stack iväg ner till Hesa "för att se vad som finns". I själva verket kom vi tillbaka med så mycket grejor inpackade i bilen att vi knappt hade plats själva. De följande två dygnen flöt vi omkring i en salig glädjeyra innan vi började kika på räkningarna och förfal lodagarna. Det var onekligen li tet nervöst ett tag, men allt ord nade sig till slut. Allt blev be talt, litet försenat visserligen, men i alla fall. Vad är målet med denhär satsningen? - I första hand att få det hela att gå jämnt ihop, säger Chris ter. Dels att ha utrustningen för eget bruk , men samtidigt ha så mycket jobb att vi klarar det
ekonomiska. Vi har kommit så långt nu att det börjar löpa. Största projektet hittills var gi vetvis bandningen av SÖU-rock i Molpe . Nio av banden som var med där har beställt demo tapes. Så har vi bandat .. Ac tion". Det tänker dom ge ut som kassett. Sen' har endel band varit här och gjort demon.
e Stud·os Dethär är ju inget heltids jobb. Inte ännu i alla fall. Näs ta projekt, som ska lanseras in om ett till ettochetthalvt år, blir att nå en teknisk kvalitet som möjliggör skivinspelningar. Var det inte meningen att Mo
bile Studios skulle bli en rullan
de studio?
- Det visade sig att efterfrågan
inte var så stor som det först verkat. Också de som menat sig vara mest betjänta aven rörlig studio visade sig ha mera nytta aven fast punkt. Därför hyrde vi in oss här. I och för sig är det här alldeles föt litet. Vi ser det nog mest som en tillfällig lös ning. Dessutom är här nu ovan ligt råddigt, faktiskt. Vi har ex perimenterat litet på egen hand
nämligen. Vi kommer nog söka oss till något ställe dir kan satsa på att inreda en (11" dentlig studio så smån'
Jacke jobbar för närvarandr på lokalradion medan Ch:risur avtjänar värnplikten. Så in tar det som heltidsjobb ännu minstone. En hel del nanjobb har det däremot varit på sista li den. Och flera band är pi , för att göra demotapes, om inga datum är spikade nu. Dessutom har man ett par~ deer som åtminstone tillsvi får ligga på is. Så jäktade man verkar på bilden är kanske ändå inte riktigt. var närmast det att det var [re dagkväll då ÖP var på besökIngen bandning var på g utan ett hopplockat band övade för en tillfällig spelning på 10.. dagkväll. Men det har ju inte si mycket med saken att göra. J knallar iväg medan Creedeoc:e åter upplever en renässans i ck f.d. kontorsutrymmena. " Roi lin', roIIin , , rollin' on the river ...
• .Christer Nyberg t. v. och Jacke Jacobson, ägare till och allt i allon i Mobile Studios. Som sagt, det var littet 'råddigare' än vanligt, enligt deras egen utsago.
John Ahläng
- - -------------
,.
Österbottniska Posten Med'lem av tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
J akobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebol~g - 1"983
bP-rådet : Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson. och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PS 27 68600 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E Glader
tel. 961-113 522
Redaktör i Sydösterbotten
John Ahläng
tel. 961-122 779
PRENUMERATlONSPRlS 1983
Helt år ......... .. .... ... .......... 60, Halvt år. ......... .. ...... .. .... ... 40, Skandinavien ......... ... ... .. ... 70, Lösnummer ... .... ............. ... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555
ANNONSPRIS I texten '......... 0>.................. 3. S Efter texten ... ................... 3, 5 Bestämd plats -,20 per mm
ANNONSMOlTAGNING SÖU:s kansli
Clas Holm
tel. 961-121 564
månd ., tisd. tel. 967-11 827
kvällar (hemtel) 961-222 508
Annonser bör inlämnas senast
måJIdag kl. 16.
_ . . FÄBGi\jIlNONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm fär~. 'Österbottniska .Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringIs eller som på grund av postförseoiDg ,inte införts i begän nummer.
_