.,.--~
I
I ,
\
FOTtS- \
FIN
- '
Sid. 5
I
I
,--...."
~~--~~--~---------------------,
Amerika är allt större Ett år
i U SA?
H. ni nd80ngång tänkt ptJ all
d~1
.,11 ../ini roli,t alt fara lill USA
__r
~II
dr för all
stud"".
Hur
dMJk di det k4nnas? JIl, dn är en
, . . blturd andra som n; kan Id
pi i veckans (jP.
I detta nummer skriver nämligen
Högbmd Imn Jakobslad om
Illa Ir i USA ooh d_lom beriiJlar
E.. St6hJMrg Irån Vasa om sina
samma land.
~"frdn
Se sidan åtta!
l Miinchen är allt roligare Denna vecka får vi också träl/a Quola och Ylvan, två t vättäkta österbottniskOf' som SlItt ner bop4/llnul nere
; Miinchen. Birgitta Björlc har träffat flickorna som f unnit sig väl tillrätta i mO
jonstadm. Kolla in sista sUlim!
EUSABETH Se sidan sju.
. . . .M4. . . . . . . . . .N4M41. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .
V-ringen
7S-års jubilerade Senaste veckoslut var det igen dags för ett ju bileum inom den öster bottniska uf-rörelsen. Det var den här gången Femte ungdomsringen som firade 7S-års jubi leum. En fest som vara de i dagarna två. Läs på sidan tre om festligheten och de för hållanden som rådde i landet då uf-tanken slog rot i de unga öster Itottniska själarna.
Huset I
mitt i byn I
I DE FLESTA österbott
niska byarna är uf-Ioka
len den naturliga sam
lingspunkten för ungdo
marna.
I LOKALEN sjuder det av olika aktiviteter. Allt
från andelsstämmor till discokvällar. : I FEMTE RINGEN, • som firade 7S-års jubileum i helgen, står lokaler- : na ovanligt tätt. : I VECKANS ÖP presen- : terar vi ett av husen mitt i : byn och förenin~~n kring • det, Sideby ufo : o LedarproftJer inom Femte ringen på 6O-talet diskuterar glo.d~ minnen. fr. v. Margareta och Per Se sidan fyra! : Olof Westergård. Henrik Svarfvar. UIJa Lindvall. Barbro och Tage Asbacka samt Göran Groop.
I
i.
!
• • • ••
..~M4""~ ..........................................................................................................
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin
•
Krafter i rörelse
H ur blir det med ÖP efter årets slut? Den frågan återkommer med allt tätare intervaller sed an det indragnings hot som vilar över tidningen blivit allmänt känt. Och även om det ännu återstår drygt fyra månader till årets slut ser det inte bättre ut än att de redan nu knappa personresurserna inom de närmaste veckorna kommer att halveras till följd av den dåliga ekonomin. Det bety der i sin tur att ÖP varken kvalitets- eller kvantitetsmäs sigt kan upprätthålla den standard som varit målsättnin gen . I samband med svenska Kulturfondens och Karleby uf:s jubileumsfestligheter i juli utlovade kulturfondens ordförande Levi Ulfvens ett utökat stöd för tidningens
utgivning. Redan nu bidrar kulturfonden med 20.000 mark för nästa års prenumerationskampanj . En annan viktig bidrags källa är det statliga stödet till ÖP som opi nionstidskrift. Stödet har kommit ÖP till godo en rad av år och är nu uppe i 62.000 mark . Trots dessa ljusningar på den dystra himlen är det än nu långt till att man skall kunna säga att ÖP är räddad. Det ekonomiska resultatet från halvåret talar sitt tydliga språk. Underskottet tenderar att växa. Annonsintäk terna släpar efter med 25 .000 mark och prenumeration erna cirka 35 .000 mark om man jämför med budgeten, som redan den balanserar med ett underskott på drygt 30.000 mark. Också landskapsförbundet har uppmärksammat ÖP problematiken och kallat till en överläggning.
Ett av de förslag som framkommit i debatten är att ÖP skulle lösgöras från SÖU och bli en ungdomstidning för hela Svenskfinland. En vacker tanke som diskuterats i flera repriser, men som tyvärr är orealiserbar. Bland t1e ra orsaker som ,alar emot iden är det kanske främst det att annonsörerna inte är intresserade av att annonsera i för läsare i ett annat landskap samt det faktum att det anrika namnet Österbottniska Posten då skulle gå för lorat. Ett tidigare försök i den riktningen gav inte önskad utdelning. Ett annat alternativ som diskuterats är en samgång med någon annan tidskrift eller samarbet med någon Finlandssvensk organisation . Då det gäller tidskrifterna måste man bara tyvärr konstatera att en sammanslagning av två olönsamma publikationer ingalunda betyder att underskotten genast förbyts i överskott. Bland de andra organisationer som nämnts som tänk bara samarbetspartners i tidningsfrågan är ÖID och Sve nsk Ungdom . Förhandssonderingarna med den Öster bottniska idrottsorganisationerna ingav inga förhopp ningar och SU är en omöjlighet på grund av uf-rörelsens opolitiskhet.
D en lösningsrnodelI som nu verkar vara den mest na turliga är att SÖU helt och hållet tog över sin tidning med vinst eller förlust. Det största problemet i samman hariget är att förbundets ekonomi redan nu är minst sagt ansträngd, varför man av naturliga skäl aktar sig för att ge sig in i några ekonomiska vågspel. De utfästelser om ekonomiska stöd från den ena eller andra sidan är därför av största vikt då tidningens fram tid läggs i vågskålen. De löften om bidrag som redan giv its har hjälpt till att föra frågan i en rätt riktning, men ännu räcker det inte på långt när till för att man skall kunna säga att tidningen är räddad.
Det som krävs nu är inte vackra ord eller faderliga klappar på axlarna, utan klara besked i de ekonomiska frågorna.
Veckans klipp
Sovjetjientligt? Samfundet Finland-Sovjet unionens organ kontakt skriver Fja/ar Björkqvist om ungdomens attityder till vår östra granne. Ut gående från de uppsatser 200 slumpvist utvalda elever skrivit om inställningen till Sovjetunio nen drar Björkqvist slutsatsen att bland annat skolorna borde ge mera objektivbild av grannen. "Forskarna kunde av uppsatserna sluta sig till alt ca 85 0,10 av för fattarna var negativt eller direkt fientligt inställda till Sovjetunionens samhällssystem. Det är otvivelaktigt elt betydligt högre tal än bland de vuxna . Uppsatsernas författare ansåg emellertid allmänt, att Sovjet unionen för en förnuftig utrikespoli tik, som gagnar freden i världen . AHa ansåg , att vårt samarbete med Sov jetunionen är positivt och ingen upp fattade Sovjetunionen som elt hot mot vårt lands säkerhet. Vissa opi nionsmätningar har dock visat. att
ungefär 10 0,10 av de unga, d. v.s .. be- o tydligt fler än bland de vuxna, är ne gativt inställda till vsb-fördraget. Till bilden hör också det verkligt svaga intresset för ryska språket i våra sko lor. Vad beror det då på att de ungas inställning till Sovjetunionen och till vsb-fördraget är mindre positiv än de vuxnas? Orsakerna är givetvis många . Eleverna som skrev de ano nyma uppsatserna om sin inställning till Sovjetunionen erkände, att de visste för litet om Sovjetunionen . De anSåg också, att det är svårt att få ob jektiv information. Detta är en direkt utmaning till hela vårt samhälle. Dagens unga generation är den första som hos oss får en "offentlig" uppfostran. Hemmets roll har mins kat. Samtidigt har skolans, mass medias och organisationernas roll ökat. Skolorna ger nu en objektivare bild av Sovjetunionen än under tidi gare år. Med beaktande av all Sov jetunionen verkligen är en världsmakt och med tanke på den be tydelse samaTbetel med Sovjetunio nen har borde undervisningen om
Sovjetunionen och undervisningen i ryska snabbt utökas inom alla skol former. Detsamma gäller undervis ningen av de värnpliktiga inom ar
men".
Björkqvist kan också berätta att nästa år skall bli ett samfundets ungdomsår.
Blåst och förrådd Det håller inte att klättra upp i sina höga torn och sikta på bar nen med kanoner och ropa. på polis. Se dem springa med mi norna ni själva placerat ut. Ungdomen har varit blåst och förridd tiUräckligt länge.
Insändare i Expressen
Folkhög skolorna behövs Vttstra Ny/and tar upp den lag som reglerar folkhögskolornas verksamhet och konstaterar att då lagen för något år sedan var på förslag talades det om att de små folkhögskolornas verksam hetsförutsättningar var hotade. Hotet finns kvar, menar VN, men ännu har i varje fall inga uppgifter om nedläggningen nått offentligheten. folkhögskolornas roll har under se nare år förändrats och de har också specialiserats och kommer att ytter lig?,re göra det. Det blir alltmera ett slags kurscentra för vuxna stude rande i stället för att vara .som tra ditionen till rätt nyligen varit, all mänbildande inrättningar för ungdo mar som tvekat om utbiildningsväg. Samhället och inom dess ramar även utbildningssystemet har för ändrats. Det är bara att konstatera
faktum , också för folkhögskolorna, som om de vill det eller inte får lägga om sina kursprogram . I den mån det är möjligt - och det bör det vara gäller det att forma dem så att folk högskolorna kan bevara åtminstone en del av den allmänbildande funk tionen. Folkhögskolorna behövs och kom mer fortsättningsvis att behövas som kulturinstitutioner, där inte enbart strängt yrkesinriktad och av sam hällets behov dikterad utbildning kan erhållas. Behovet av t.ex. humanis tiska och estetiska kunskaper är inga lunda tillgodosett i grundskolan . Det understryker de alternativa och fria utbildningsinstitutionernas inte bara berättigande, utan nödvändighet. (M-A. B.)
CITATET
Ett ögonblicks insikt är ib land värt ett helt livs erfa renhet. OLIVER WENDELL
HOLMES
3
V-ringen jubilerade:
"Hotet om förryskning fick
ungdomarna att gå samman "
- Det känns naturligt att samlas här i Wasa uf Skatilas lokal till jubileumsfest. Wasa uf grunda des redan år 1893 och var den tredje föreningen i landskapet som grundades. - Det är ingen tillfällighet att föreningar nu samlas och firar 90,80 och 70 års jubileer. Det var i tiderna kring sekelskiftet som nationalistiskt sin nad ungdom samlades och grundade ungdoms föreningar. UF -föreningar blev en täckmantel för frihetsträvandena. Bland annat detta sade festta laren Harald Wiik på Femte Ungdomsringens jubileums fest i Skatila uf:s lokal senaste sönda~. I sitt tal.fäste han stor uppmärksamhet vid tiden för uf-rörelsens tillkomst, tiden strax före och efter sekel skiftet. Wiik tecknade en historisk bakgrund och påminde om de förryskningssträvanden som förekom omkring år 1990. Vårt land lydde ju då under Ryssland. - Det var hotet om för ryskning som fic,k ungdomen att gå samman. Ungdoms föreningarna blev täckmantel för de patriotiskt sinnade ungdomar, sade Wiik. Det rådde en febril verk samhet . vid seklets början. Mellan åren 1905-10 grun dades ett trettiotal föreningar och hela 32 föreningshus upp fördes i landskapet. Wasa uf Skatila grundades så tidigt som år 1893 alltså före för budet · att grunda ungdoms föreningar tillkom. Men en ligt föreningens stadgar hade man rätt att grunda filialer. Denna möjligbet utnyttjades flitigt och ledde till att Wasa uf hade hela 41 underavdel ningar runtom i Svensk fin land.
Hur var det i början? När Femte ungdomsringen sam lades till jubileum i Skatila, erin rade flera talare om ringens in sats vid medborgarinstitutets till komst. Även ringens teaterverk samhet och tävlin~sverksamhl'!tl'!n framhölls som exempel på bety delsefulla aktiviteter. Hur var det då när institutet startade? Några år tidigare hade Stig Svels & co startat Fjärde ringens medborgarinstitut och speciellt det kommunala institutet i När pes gick föreningslivet till mötes vid utformningen av kurspro grammet. Ledningen för SÖU insåg att det skulle gagna ungdomsföre ningarna om vi kunde få institut som täckte hela svenska Öster bolten. Förbundet tog kontakt med kommunerna och instituten i av sikt att dels utvidga de förefintli
Fjalar Ingo, ordförande i Ferr.. te ringen och tillika ordförande för Skatila uf hälsade fest publiken välkommen. I sin hälsning nämnde han initiativ från ringens och medlemsföre ningarnas sida som vi i dag ser resultat av. Ingo nämnde IF Femman och Korsholms Med borgarinstitut som exempel. - I dag höjs ibland kritiska röster mot ringen. Vi har bli vit kallade för "tävlings utskott ". En organisation som enbart sysslar med täv Iingsverksamhet. } viss mån höll Fjalar (ngo med om kriti ken men sade samtidigt att tävlingsverksamheten är nyt tig och skolande. Ringens ju niorcup nämnde (ngo som ett gott exempel på ringens tävlingsverksamhet. I samband med festen passade man på att komma ihåg före detta aktiva inom ringen. Tio före detta ordförande fanns på plats. Och de fick som erkän nande för sin insats ta emot en ros. 75 år är en lång tid. En stor del av festen ägnades åt att blic ka bakåt, det är väl närmast det man gör i samband med jubi ·Ieer av olika slag. Enkom till ju bileet har Femte ringen låtit gö ra en historik som utförliif redogör för ringens tillblivelse och tidiga historia. ga institutens verksamhetsområ" de, dels starta rtya på områden där det inte fanns några. Inom Femte och Sjätte ringarna var det svårt att ena kommuner na kring institutsiden. Efter mo dell från Fjärde ringen qeslöt man då att ringen skulle ta hand om institutsverksamheten. Innan man slog till förvissade man sig dock om kommunernas
. ekonomiska stöd. Inte ens det
var så lätt. Inom Femte ringen
stod t.ex. Replot kommun utan
för verksamheten i början. På ringens initiativ bildades en särskild garantiförening som tog hand om medborgarinstitutet. Man ville inte belasta ringens ledning med detta stora administrativa och ekonomiska ansvar. Ringen gav dock ett betydande ekonomiskt bidrag till ·verksam heten under flera år. En medlemsvärvningskampanj gav gott resultat och ett kännbart ekonomiskt stöd under de två · första verksamhetsåren, då stats bidraget var bara 35070. Medlem
10 Körledaren Noomi Elving och Britta Westerlund laddar upp inför jubileumsfestligheten.
Historiken presenterades av Sven-Erik Glader som varit en av de drivande krafterna ba kom boken. Festprogrammet upptog mycket sång och musik . En femtio röster stark kör sjöng under ledning av Noomi EI ving. Sångarna var samlade från olika delar av Korsholm. Dessutom uppträdde Singsby uf:s ungdomsgille och Bengt Westergårds familjeorkester . Helsingby spelmän uppförde gamla bygdelåtar . Gunilla PetelI sjöng två sånger ackompanjerad på gitarr av maken Ralf. Glade och fart fyllda folkdanser uppfördes av Skatila uf:s junior och senior folkdansare. Det hela var med andra ord
en äkta gammaldags uf-fest med kända ingredienser. Som alltid är det pampigt och storstilat vid jubileumsfester så också vid Femte ringens fest. Man slår sig för bröstet och fi rar framsteg och segrar. Men detta hindrade inte organisa tionssekreterare Erik Häggman från FSU att vara lite kritisk i sin hälsning. - Vi bör ol..kså blicka framåt och medge att vi har problem inom uf-rörelsen. Ledarbristen och svårigheter na att få med dagens unga i verksamheten var några av de problem som Häggman nämn de. Dessutom manade han till samling kring rörelsens egen tidning, ÖP. Tidningen är något av livsnerv och fönster utåt för uf-rörelsen .
Även Korsholms ungdoms nämnds ordförande Gunne Lax manade ringen till fortsatt arbete. Föreningarna och rin gen måste vara mera aktiv och gå ut till dagens undom och fö ra fram sina målsättningar. Gunne Lax hoppade också på gott samarbete med ringen in för det förestående internatio nella ungdomsåret.
mar i garanti föreningens försla styrelse, som samtidigt var insti tutets direktion, satt Elmer Örn dahl ordförande, Sven-Erik Gla der sekreterare. Alf Ahlbäck, Jo sef Lindgren och Helmer Dahl ström. Redan andra året blev Glader ordförande i direktionen och är det fortfarande. Institutets första rektor var Jan-Erik Granö. Efter att ha ver kat i ringens regi i sju år blev ins titutet kommunalt från hösten 1973.
var komedin 'Gerd', som före ningarna övade in olika delar av inför tävlingen. Tävlingen slog inte så väl ut, men den ledde till att 'Gerd' se nare framfördes i ringens regi med aktörer från olika förening ar. Efter det ringen deltagit i SÖU:s programtävling mellan ringarna och bidragit med flera aktörer i Korsholmsspelet - åren 1962-63 iLandskapsförbundets regi - var man mogen för en självständig satsning på sommar teater i mitten på 6O-talet. Det blev Selma Lagerlöfs pjäs 'Dun ungen', som framfördes vid Korsholms lantbruksskolor. Efter det blev det 'Jeppe på berget' och 'Männen vid fronten' samt ett par ringrevyer, innan man var färdig för den djärva satsningen med Korsholmsspelet i ringens regi. Första delen upp fördes vid Korsholms lantbruks skolor sommaren 1970 och andra delen - 'Brödet och Stjärnan' på samma ställe följande år. Sedan blev det ännu ett uppe-
håU innan sommarteatern blev permanent inom Femte ringen. Sommaren 1976 uppfördes 'Stor klas och LiIlklas' vid Storgårds i Smedsby. Efter det tog specialfö reningen Korsholms Teater över.
Teater i ringregi redan på 50-talet Ursprunget till ringteater var de kulturtävlingar som ordnades mellan Fjärde och Femte ringen i mitten på 50-talet. Då hade den breda teateraktivititeten i före ningarna under 40-talet börjat minska. Kulturtävlingarna var en ny och fräsch ide. Efter tre år upphörde kultur tävlingarna. I stället förde Femte ringen fram teatertävlingar mel lan föreningarna. Tävlingspjäs
På lördagskvällen hölls en revykavalkad i Skatila lokalen. Elva medlemsföreningar var med och visade upp nummer ur revyproduktioner. tidigare Kvällen avslutades med dans. Båda festtillställningarna ha de en publik på omkring 250 personer.
Hans Horlans
Tävlingar i uf-regi - på gott och/eller ont? Sedan idrotten hade separerat från Femte ringen i början på 20 talet - då Femte ringens IF, se nare IF Femman, fick särskild administration - förekom näs tan ingen tävlingsverksamhet i ringens regi förrän på 50-talet, då tävlingarna mot Fjärde ringen startade. I de tävlingarna ingick även bordtennis, schackspel och pilkastning. Så kom Nutidsorientering och Talangjakten, den förra en popu lär frågetävling, den senare ett sätt att ge unga förmågor en chans. Dessa tävlingar ordnades i SÖU:s regi . Efterhand började förbundet ordna tävlingar i bord tennis, schack, volleyboll, sta-
Se sid. 10
4
Mer än halva byn är medlemmar i Singsby
•
Singsby är en liten by i norra Korsholm. I byn bor omkrir,g 450 personer och av dem är över 260 med i ungdomsföreningen. Över hälften av byborna är alltså med i uf-föreningen som har en mångsidig verksamhet. - Nu på sommarn händer förstås inte så mycket här i lokalen. På sommaren tar vi paus, då är så många andra aktiviteter i gång, idrotten till exempel, berättar Singsby uf:s ordförande Marina Spring, 19 år, som leder föreningen sedan ett år tillbaka. Men på vinterna är det annorlunda, då står föreningshusets dörrar öppna alla kvällar i veckan. Och då handlar det om danskurser, barnklubb och öppet hus-ve,rksamhet. .
D Ungdomslokalen i Singsby är den naturliga samlingsplatsen jör byns unga. Här samlas man och dis kuterar olika saker. Här sitter jöreningsordjörande Marina Syring tillsammans med ett gäng singsby ungdomar.
Korsholm:
Två nya krafter inom fritidssektorn
På festerna brukar föreningens~ ungdomsgille, ett gäng unga musikanter spela upp. I vintras drogs också en kurs i gymping för damer i lokalen, en lite udda verksamhet. UF-Iokalen är den naturliga samlingsplatsen för byns ton åringar även sommartid. Det finns alltid gäng sittande på trappan, man småpratar om sånt som hänt. 1982 genomfördes den senas te renoveringen och huset är nu . i toppskick, nymålat invändigt. Så småningom ska ytterväggar na också få en ny omgång färg. Vid senaste renovering bygg de man ut serveringsrummet med ett par meter. Det är ju inte så mycket, men alltid något säger
Sedan månadsskiftet har Korsholms kommun fått
två nya, unga tjänstemän. Det är Kaija Honkala,
ny ungdomssekreterare och Kristian Fagerström
som tagit över idrottssekreterarposten.
Kaija är nybliven ungdomssekreterare från SÖFF medan Kristian har flera års erfarenheter av sitt jobb från tiden iVörå. Kaija Honkala är 23 år gammal och utexaminerades i våras från ungdomssekreterarlinjen vid SÖFF i Yttermark . Hon är hem ma från Seinäjoki men behärskar svenska fullständigt. - Jag är ännu så ny i jobbet så jag har inte hunnit med så myck et ännu, säger Kaija. Först och främst vill jag nu åka ut och träf fa så många föreningar som möj ligt. Hittills har hon bara deltagit i ett möte och det var Karperö uf:s styrelsemöte. - Mycket intressant, kom menterar Kaija. Jag är förvå nad över hur pass aktiv ung domsföreningarna är på den svenska sidan. De finska före ningarna har inte alls lika mångsidig verksamhet. - Men ibland får jag en känsla av att dansverksamhe ten går tiU överdrift. Det vore bra att syssla med annat som kunde tilltala en bredare publik än de som är intresserade av dans, funderar Kaija.
'~ --
\ '\
\
_.
.. ~ -...
-.l.r'"
• TI'å ny~ tjänstemän sitter från månadsskijiet på ämbetshuset i Korsholm. båda jobbar med ungdom. Idrottssekreterare Kristian Fagerström och ·ungdomssekreterare Kaija Honka/a.
Marina. Lokalen är alldeles passligt stor eftersom byn är så liten. Och så dras vi ju inte med övermäktiga oljeräkningar, i serveringsrummet hålls varmt med el och i festsalen finns en vedkamin. - Några ekonomiska prob lem har vi egentligen inte heller, visst har vi en skuld sen renove ringen, men den är inte speciellt stor, medger Marina. Förutom traditionella verk samheten, barn- och ungdoms verksamhet så ordnas med jäm na mellanrum fester av olika slag med program . - De här tillställningarna är väl besökta och hela byn brukar komma, berättar Marina. Men danser brukar inte gå att ordNa i Singsby. Man har för-
Vad vill du då satsa på, blir du en byråkrat eller vill du själv delta aktivt i ungdomsarbetet? - Det är upp till ungdomssek reterarna själva. För min egen del så vill jag nog vara aktivt med. Men här i Korsholm har vi ju två fältledare. en svensk och en finsk, som gör det praktiska ar betet. visserligen bara på del1id.
Men själv kommer jag gärna med, till exempel nu när ringen ska fira sitt jubileum. Sen kom mer jag gärna med som ledare och medhjälpare på olika slags läger, säger Kaija.
Ring upp!. Men först av allt vill den nya ung domssekreteraren alltså få tid och möjlighet att resa runt i före ningarna och delta i möten . Visa upp sig så att föreningsfolk och unga börjar känna igen henne. Redan nu har rätt många före ningar ringt upp, berättar Kaija. Och det är bra. Ring upp och be rätta när ni har möten så ska jag försöka komma ut , om ni vill, hälsar den nya ungdomssekrete
raren.
Ett problem som ungdoms
nämnden får ta sig en funderare ' över är den finska verksamheten. Den finska fältledaren har sagt upp sig och slutar inom kort, be rättar Kaija. I kommunen finns 20 procent finskatalande, till största delen bosatta t Smed sby. Nu ska man samlas till ett möte och fundera över den finska verksamheten. Det är möjligt all ingen ny finsk tjänst inrällas ulan man kommer alt diskutera möj ligheten att anställa klubbledare på timarvodesbasis.
Samarbete! Lika gammal, eller lika ny, på
5
FEMTE UNGDOMSRINGEN är den största ringen inom SÖU, både när det gäller anta let föreningar och person med lemmar. RJNGEN har 27 medlemsföre Ringar, av dem finns samlliga utom tre inom Korsholms kom mun. Tre medlemsföreningar fmns nämligen inom Vasa stads område. GEMENSAMT för alla före ningar är alt de är rält små. I nästan varje liten korsholmsby finns en ungdomsförening. En bland dessa är Singsby uf i nor ra Korsholm.
sökt med ett par gammaldan ser men de har inte dragit spe ciellt mycket folk. Det är fester na som ger inkomster åt före ningen. Marina trivs bra med ordfö randeskapet i sin förening. Sty relsen arbetar bra och är aktiv. Men ännu bar Marina inte be stämt sig om hon ska fortsätta att leda föreningen . - Nu går jag i husmoders skolan i Vasa och bor inte läng re i byn och det är ett litet prob lem, att inte vara hemma och veta vad som händer på nära håll, säger Marina. Hans Hortans post är Kristian Fagerström på i drottskansliet. Men han har hun nit jobba i flera år redan sen han blev klar från Solvalla idrottsins titut . I fyra och ett halvt år jobbade Kristian med idrotten iVörå, först inom Vörå IF och sedan som kommunal idrottssekretera re. Kristian är en aktiv och ener gisk typ, han lägger ut text så det bara smattrar om den. Än i dag har han en viss kopp ling till Vörå, som personlig trä nare åt nio unga idrottare i Vörå IF. - Korsholms kommun har ett aktivt idrottsfäJt med elva aktiva föreningar med varierande verk samhet, konstaterar Fagerström . Vad han i första hand efterlyser är samarbete mellan fritidsnämn derna: idrotts-, ungdoms-, nyk terhets- och kulturnämnderna. Dessutom borde skolorna fås med. - Om vi ·samarbetar kring större projekt får verksamheten en större tyngd och genomslags kraft, menar Kristian. Litet missnöjd är han i alla fall med dagsläget. - På ungdomssi dan finns en sekreterare och två fält ledare medan jag är ensam om minst lika stor verksamhet. Vi borde också få en fältledare till idrotten. - Det finns många bra junior idrottare i Korsholm. En av mi na viktigaste uppgifter blir där för all försöka stimulera och uppmuntra dem alt fortsäIIa också upp i seniorklasserna. Det gäller också all uppmuntra tränarna all fortbilda sig, kon staterar Fagerström. Hans Hortans
J uniorcup-final:
Vilken boll/est!
Heja, heja Solf! Kämpa, kämpa Skatila!
Hejaklackarna försöker överrösta varandra och det är liv och rörelse såväl på
som utanför fotbollsplanen i Sundom. Vi har hamnat rätt in i finalmatchen
mellan Solf och Skatilas flickor i klassen femton år.
En jämn och händelserik match som Skatila till sist vann med siffrorna 1-0.
Det handlar alltså om slutspel!' Femte ringens juniorcup. Un der hela sommaren har bollen rullat i de olika serierna och se naste helg var den stora dagen för semifinaler och finalmatc her. Det hela blev en maraton tiIIställning med hela tretton matcher och man spelade från tidiga morgonen till kvällen. Denna gång var matcherna om möjligt jämnare än .någon sin tidigare. Den hårdaste matc hen utkämpades mellan Kvev lax uf och Gerby uf:s IS-årin gar . En match som fick sin seg rare först efter en lång och spännande straffsparkstävling som Kvevlax tog hem och slut siffrorna skrevs 7-6 till Kvev lax. Fotbollsglada flickor och pojkar i åldern 9-17 år käm pade tappert om ära och medal jer i matcherna. Det roligaste med juniorcupen är i alla fall att den är så lekfull. Inga ojusta tag och ruff. Solen sken och man kunde ännu känna något av sommar i luften och stäm ningen var på topp, som alltid när juniorcupen avgörs. Och blev man hungrig av allt spring och bollsparkande så kunde man ta sig ett skrovmål ärt soppa med grillkorv till efter rätt. Sundom uf gjorde verkli gen ett gott jobb och skötte om att alla trivdes under den soliga finaldagen. Det var också Sundom uf som hemförde segern i den äldsta pojkklassen, l7-åringar na. I finalen mötte sundom pojkarna Kvevlax uf. De båda lagen hade samlat lika många poäng i serien men Kvevlax ha de bättre målskillnad. Allt var laddat för en hård och jämn fi nal. Det skulle också bli kniv skarp match. Sundom tog ge nast hand om initiativet i matc hen. Man hade lyckats få ihop
~.
_
ett rutinerat och hårt lag med gamla junjorcupstjärnan .Stasse Maid i spetsen. Men Stasse var inte ensam, han hade med sig sex jämnstarka medspelare; En mycket skicklig och säker mål vakt hade sundomiaget i mål vakten Dan Järvinen. I halvtid stod det ännu 0-0 och Kvevlax hade kommit starkt i slutet av första halvlek och kunde sticka upp med kontringar. Men genast i början av andra halvlek satte Sundom i högsta växel och laget kunde visa upp ett bländande samspel med säk ra passningar. I mitten av andra halvlek kom Kim Nabb loss och kunde sätta bollen i nät bakom Andre Österholm i Kvevlax målet. l7-åringarnas kämpakamp blev en värdig avslutning på en lång och spännande fotbolls dag. Tillsammans med Andels banken som sponsor har Femte ringen lyckats bygga upp en turnering som säkert sporrar och uppmuntrar fotbollsintres set bland juniorerna i kors holmsnejden . Juniorcupens match facit Pojkar under 9 år. Finalmatch: Kvevlax-Gerby 3- O. Målskyttar: Thomas Mattbäck 2, David Sundvik. Till bästa spelare i matchen utsågs Kvevlax Jan Haglund och Kristian Sundström i Gerbylaget. Pojkar under II år. Kvevlax I-Kvevlax 2 6-1. Må len : K I I Fredrik Thomasfolk 3, Tryggve Melin, Tommy Kuusiniemi. K 21 Jan Ekman . Sundom-Gerby 0-2 . Målen: Ja nek Hudd, Robert Strandberg. Till bästa spelare utsågs Fredrik Thomasfolk och Thomas Blomberg i första semifinalmatchen mellan Kvev lax ettan och tvåan .
- " . ~t'
. '*""'-"
en och jämn kamp tog Kvevklx u/:s 15~åringar hem segern. Detta efter förlängning och dramatisk stra/fsparkstäv/ing.
f
!
I
I
I den andra semifinalen prisbelö
nades Janek Hudd i Gerby och Chris
toffer Kloo i Sundom .
Finalmatch: Kvevlax I-Gerby
I-O. Målskytt: Tommy Kuusiniemi . Prisbelönta blev Tommy Kuusinie mi i Kvevlax och Robert Strandberg i Gerby. Pojkar under 13 år. Finalmatch: Gerby-Hoppet 4-0. Målen: Stefan Jungerstam 2, Niklas Häggblom, Jan Norrgård·. Till matchens bästa spelare i res pektive lag utsågs Niklas Häggblom i Gerby och Thomas Wideland i Hop pet. Pojkar under 15 år. Gerby-Över-Malax 4-1 . Målen: G I Mikael Antell4. Ö-M I Tony Asu maa. Kvevlax-Sundom 2-0. Målen: Jan Lindholm 2. I semifinalmatcherna utsågs föl jande till bästa spelare: Mikael Antell (Gerby) Tony Asumaa (Ö-Malax), Jan Lindholm (Kvevlax), Fritjof Sahlström (Sundom) . Final: Kvevlax-Gerby 7-5. Må len: Kl Johan Lövdahl, Tom Ny gård, Kimmo Norrgård, Kimmo Paa vola, Jan Lindholm, Tom Nygård, Jens Berg. Gerbyl Tommy Hellqvist 2, Mikael Östergård, Peter Bonn, Mikael Antell, Tomas Storm . Till bästa spelare utsågs Johan Lövdahl och Mats Prost i Gerby. Pojkar under 17 år. Final: Sundom-Kvevlax I-O. Målskytt: Kim Nabb. Bästa spelare Andre Österholm (Kvevlax) och Stasse Maid (Sundom). Flickor under 12 år. Final : Skatila- Solf 2- 1. Målen: Skatilai Liselott Finne 2. SolU Tina Luther. Till bästa spelare valdes Tina Lut her i Solf och Liselott Finne i Skatila. Flickor under 15 Ar. Skatila-Gerby 2-1. Målen: SI Maria Haldin, Camilla HäggIund. Gerbyl Katarina Storsjö. Prisbelönta blev Maria Haldin i Skatila och Katarina Storsjö i Gerby. Kvevlax-Solf 1-2. Målen: Kl Susann Ekman. SolU Maria Nyberg, Maria Räfsbäck . Till bästa spelare utsågs Annika Lindström i Kvevlax och Maria Ny berg i Solf. Final: Skatila-Solf I-O. Mål skytt : Maria Haldin. Bästa spelare : Ann-Katrin Back lund i Skatila och Ulrika Swahn i Sol f.
Maria HaJdin /rön Skatilo ut sågs till turneringens bästa spe we blond flickorna. Maria/äJ/ de också avgörandet i fIna/ matchen mot Sol/ och gjorde matchens enda mål. o
Arets spelare Som brukligt är så utsågs även bästa nick- och pojkspelare alla kategorier vid Femte Ringens och Vasa Andelsbanks junior cups finaldag. Många var de nickor och pojkar som nämn des i diskussionerna vilket visar att det finns månaa profiler och bra fotbollspelare i trakten. Till bästa Rickspelare utsågs Maria Haldin från Skalila. Hon medverkade i föreningens vin nande lag under 15 år. Det blev också henne förunnat all avgö ra finalmatchen mot Solf ge nom all göra matchens enda mål. Maria är också känd som en duktig målvakt så det kan bli problem för henne att välja var hon skall spela om hon fortsät ter med fotbollen. Till bästa pojkspelare utsågs kvevlaxpojken Tommy Kuusi niemi som liksom Maria avgjor de finalmatchen under 11 år med matchens enda mål. Tom my gav nera prov på sin förmå ga all länka fotboll räll under matcherna. Det är bara all hoppas all Maria och Tommy tar den här fina utmaningen som en sporre och låter sig höra talas om även i fortsällningen på fotbollspla nerna.
Seminarium
tionella år och internationalis men i ungdomsverksamheten.
Ett seminarium för ungdoms arbetare från Lapplands, Uleå borgs och Vasa län hålls på hotell Wasa (Vasa), på båten Vasa Umeå-Vasa och i Umeå 4. 5. 9. (tisd.-onsd.). Temat för seminariet är ungdomens interna
Länsstyrelsen har förordnat Ritva Jykelä (Peräseinäjoki) att som vikarie handha sekreterarens för länsungdomsnämnden till fälliga befattning I. 8.-31. 12. 1984.
6 . . .. .. .
• 2cUMbenor
• mlnl9Olfca" öppet
1-5 aug. (kl. 15-21) • grin.~~and
De bästa showerna o.banden
Yl ,
....SAR: '(Janllllld: SAka 19.00 t<arIeby busalaöon 19.15; OBSt Via KronotJy. Oravata 11.00 vfa Jeppo, ~ RIS 19.00 via ......... N~. FrIn e.gmo 1QO \J:atad 19.40•
. . . .~...w RPELLA~: ! ll~ ~ l~ r ~l[R ' ~ ~ I~
LÖRDAG 1.9. kl. 21.00-02.00
SÄSONGAVSLUTNING
I
Stämningsfull
VILLAAVSLUTNING lörd. 25. 8. kl. 20-02 med
NISSES och THE SAILORS ••
Annonsera i OP! .. ,. . . . . . . . If . . . . . .~. . . . . . . 1t . . . . . . '
. ';a • • •} !!' '''
7
•••••• •••• ••••••••• ••
•
.. Jfo . . . . . . . . . . . . . . . If. _
. . . . . . . . . . . . . . . If . . . I f " . . . . . ..
. . . . . . . . If . . .
**** ********** SAHÄR LÄCKER ÄR
YANKEE HOT SPECIAL
•
YANKEE BURGER, ÖPPET: 11.00-02.00
BILORIENTERING
P~~
VÄLKOMMEN
Från Öja ' till Hollywood
inför Ouf-cupe.n fredag 31. 8. kl. 19.00. Allmän- och nybörjariklass (lätt bana).
~;~:
f,~~
~~~ ~~:
~~;,
som också kommer att fungera som V"lk BUSSThAbTIO N tl MUNSAdLdA n a en y a omna oc e k an a er me
~t..
:,,';-~
.....- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ..
·~~M~="Griilib:~1 JSä~ot!~in::I?~dJ~:to~~~n~~teek~:S18.05.
Uppvärmningstävling
START FRÄN ÄRVASGÄRDEN. P.S. Ouf-cupen körs 7.9., 14.9., 21. 9. och 19.10. Anmälning: Senast onsdag före varje tävling. Tel. 961-53 154, kvällar 53 690.
••
Jag skumpade omkring i buss 22000 kilometer, berättar Björn . Nyberg från Öja som ger ett kå seri-collage av sina intryck i USA på en tremånader lång resa, kors och tvärs, men främst i sydväst. Hollywood är bara en av de sa ker jag talar om, säger Björn Ny berg om sitt program: Från Öja till Hollywood, som tidigare
LALBY LAPPFJÄRD
ALLA DAGAR
..
*
..
sa~lingsplatsen!
AT GOTT, AT GRILLAT FRAN
a
ORAVAIS GRILLEN
~'!l
I en liten by i norra Wales växer ~~ en poj~e, Joni Jones, upp. Ute i
*
~I.!i';'r
världen pågår andra världskriget,
~~ och~rig~tsverk~ingarsy~sockså
~~~ '.®.;.
på l.lvet l den fndfulla lilla byn. Jom lever ett skyddat och ganska ~~} ÖPPET (MUNSALA): ÖPPET: (ORAVAlS): ~~ ensamt liv tillsammans me.d sin ;.~~ MÅN-TO ......... 17.00-01.00~" mamma., men konfrontationen J1~~ VARD 800 24 ~~ med mänskor från helt andra g~~ .................... - . FRED ................. 12.00-03.00~~ miljöer ger invånarna en hel del
~ .•j LÖRD ................... 8.00-02.0 LÖRD................. 12.00-05.00~E" att ta"nka på
~.*, Ö Ö f~,,· ~~~.~.,~.~~;.:::.:,:.~:;::;.:::.~.~~:::~~.?" ...~ .~~;.:::.:;.:;: .. ::;::.~~.~;.:p~~~~~ TV-serien om Joni Jones be ~~~0~;~~'~~~0~~~~'rf.c@.;p~~~~01iJ~1.~~~,f,f!~'iJ~1.crf.if;~~r.@!~r;;~~.~;i;.~ står av fem fristående delar som .. alla sänds om lördagarna i TV l. Programmet har svensk text. Finlands TV 1 lördag 25.8. kl. 17.25.
:!,f
WffW
ÖPPET MA·FRE KL 11.00-18.00
~((\([(\(@l ~~ :rAf2~~O.16.00
VEGETARISK RESTAURANG I BRANDO Metvlksgatan 5, tel. 124559
,'Vilket drag, vilken publik! "
••
- En sån trevlig publik, tyckte Elisabeth Andreasson efter sin ,k orta Finlands-turne senaste veckoslut. I fredags uppträdde hon i Forsby inför 1500 personer, och i lördags såg och hörde 2400 personer henne i Fagerö. Elisabeth Andreasson har aldrig varit i Finland förut, inte ens på semester. - Jag kommer gärna igen. Vilket drag, vilken publik, tyckte hon. Elisabeth Andreasson hade ba ra positiva saker att säga om sitt första besök i Finland. - Toppen från början till slut. - Alla arrangemang, ja hela turnen har funkat perfekt. Ef ter en sån här fint organiserad resa kommer man gärna igen, sade ·hon. Elisabeth berättar att hon va rit proffsmusiker sedan år 1978. Från början skulle bon bil flyg värdinna. Hon jobbade på marktjänst på flygplatsen i Göteborg. Musiken var dock Elisabeths stora intresse som också börja de ta allt mera tid.
Framgångarna finns i Stockholm
Är 1979 flyttade Elisabeth till Stockholm. Det var också då som det började hända saker. - Man är helt enkelt tvun gen att flytta till Stockholm om det skall börja hända något. I Stockholm finns inspelnings studios, branschfolket och så har man överhuvudtaget de .största möjligheterna att knyta de rätta kontakterna i Stock holm. Elisabeth hör för närvarande till samma "stall" som Carola gör. Det var i Stockholm Elisa beth träffade Kikki Danielsson. Spelade kontrabas Det är också med Kikki Dani Hon började sin musikerbana kelsson och Chips som hon rönt med att spela kontrabas i ett de största framgångarna. band. Man spelade på olika Hennes största skivframgång klubbar och pubar runt om i är kanske "Dag efter dag" med hela Sverige. - Vi brukade ha Kikki. Själv anser hon inte att tre veckors kontrakt på varje hon har haft någon riktigt egen ställe, hela långa kvällarna spe hit ännu, men hoppas att det lade vi. skall komma en. det aör hon. Någon teoretisk musikutbild Elisabeth har spelat in två ning har Elisabeth inte. Hon är Elisabeth Andreasson trivdes i Forsby och Fagerö senastevecko solo LP:n. En LP har hon gjort helt självlärd. slut. tillsammans med Mats Ronan-
•••••••••••••••••••••••••••••
der, och så har hon medverkat på någon samlings LP. I höst skall hon komma ut med en ny solo LP.
Framtidsplaner Solo LP:n hör förslås till de framtida projekten, men an nars planerar hon en turne med en norsk nicka som heter Han ne Krogh till nästa år. På 50-talet fanns det någon ting som hette Bobby socks. Det är på den "sockan" man skall försöka rida. - Del bl.i r SO-talsmuslk med dagens sound, säger Elisabeth. Uppträdandet på Fagerö blev en lyckad tillställning för Elisa beth Andreasson, om man bortser från all hon kom av sig några gånger, men publiken tycktes gilla henne och det var ju huvudsaken för henne. En myckel fin kompgrupp be Slående av studiomusiker hade hon. De bar upp det hela myc
ket fint.
Jan Ola Klåvus
c
8
_...... ----- '"
- USA är ett enormt stort land. Allting är så mycket större än här hemma, . husen är större, varuhusen, ja allting. ~ Människorna är mycket mera öppna och pratsamma än här hemma. Det här berättar Eva Ståhlberg, vasaflicka som i ett års tid vistats som ut byteselev i Indiana, USA. För ganska precis ett år sedan satte sig I?-åriga vasaflickan Eva Ståhlberg på flyget och landade på andra sidan Atlanten. Via New York kom hon till Indianapolis, huvudstad i delstat en Indiana. Mitt inne i landet på den jättelika nordamerikanska kontinenten. Eva kom som ut byteselev via organisationen "Youth for understanding" . En organisation som årligen sänder en rätt stor grupp gymnasieelever från Finland till staterna. Eva kom till en familj bosatt i den lilla förstaden Greenwood med ungefär 50.000 invånare. Eva upptogs som medlem i familjen, fick mor, far och en fjortonårig syster. Föräldrarna jobbade hårt, mamman sålde hus sju dagar i veckan medan fadern var anställd på ett stort företag , han gjorde anställningsinter vjuer. Familjen var rätt väl etablerad med eget hus och två stora bilar.
Skolan I början av september började skolan. Eva kom till en klass med
jämnåriga amerikanska elever. Skolan hade omkring 1.600 ele ver. - Det är stor skillnad på skol orna i USA och hemma. Man vis tas några timmar i skolan också efter att den ordinarie skoldagen är slut. Det finns massor av fri tidsklubbar man kan gå med i. Själv deltog jag i en som läste franska, en dramaklubb och fri idrottsklubb . Eva deltog också i en klubb kring konsten att hålla tal, att lä ra sig argumentera. Dessutom läste hon journalistik. Utbytes eleverna hade mycket friare och större möjlighet att själv välja och kombinera sin läseordning. - Idrottsintresset var stort i skolan, den skapade samhörighet och kamratskap fast skolan var så stor.
In
före
tolv
Att vara tonåring och växa upp i USA betyder bland annat att man får lov att underkasta sig vissa restriktioner. Till exempel går det inte för · sig att en flicka ensam ger sig ut på lift, det kan
vara farligt. En allmän regel är att man skall vara hemma före: klockan 12.00 på natten, berättar Eva. Det här verkar ju puritanskt och sträilgt. Men ungdomarna godkänner reglerna och lever stä dat. - Visst finns det avvikelser, men åtminstone i Indiana var man rätt konservativ i uppfost ringsfrågor . Men mina föräldrar var väldigt liberala, menar Eva.
ell par veckor sen kom · vasaflickan Eva Ståhlberg ht!m från USA. I ~tt år hade hon då varit utbyteselev i delstatnt! - USA är ett enormt stort land · Indiana. Klasskillnad
och stora avstånd. Människorna lever också under väldigt olika förhållanden. En del är enormt rika medan andra lever i fattig dom. Indiana är ändå en rätt rik stat med rätt gott sysselsättnings Iäge. Det var till exempel väldigt lätt att få sommarjobb där, säger Eva. - Men i synnerhet i städernas
slumområden levde människor
under knappa omständigheter.
Kyrkan som mina föräldrar till
hörde gjorde bland annat stora
hjälpinsatser bland de fattiga.
Man ordnade till exempel mass bespisning i fattigkvarteren, berättar Eva.
."Realy interesting", var kom mentaren när Eva spelade upp Viktor Hurrnios kasett.
Kallt i Finland
Många visste knappt i " världsdel Finland fanns ens, du enda man visste var att det land långt upp i norr och all du är hiskeligt kallt där, beräu.lu Eva.
Vuxna människor frågade mest om Finlands statsskick, hur stark regeringens kontroll över människorna är och våra rela tioner till Sovjet. Medan ung domarna var intresserade att få höra vilken typ av musik som fin ländska ungdomar lyssnar på.
. Pratsam och öppen -
Amerikanerna ,är pratsamma
Sussi Höglund:
Mitt år i USA
Det slog lock för öronen och pirrade konstigt i magen. Med blandade känslor sall jag på planet på väg hem från Oregon, USA, där jag hade tillbringat det senaste året som utbyteselev . Det hade varit ett mycket hän delserikt år och säkert det lärorikaste året i mitt liv. Att bo ett år i en helt främman de stad, hos en helt främmande familj, i ett land där man inte
känner till någonting kan verka lite knepigt, men faktum är att det brukar gå ganska bra. Som utbyteselev måste man ju vara bered att acceptera de främ mande vanorna och under det året anpassa sig till dem. Beroende på ens hemförhål landen , värdfamiljen och stället man hamnar på, har alla utb y teselever olika upplevelser, men jag märkte ändå under min vis telse att alla ut byteselever har likartade problem . En del organisationer brukar ,
ordna så att utbyteseleverna får
möjlighet att träffas. Det upp
levde jag mycket positivt för många gånger kände jag större gemenskap med andra utbyte selever än med .amerikanerna, helt enkelt för att vi utbytesele ver "satt i samma båt" och ofta tänkte vi på ett annorlunda sätt än amerikanerna. Dessutom var de utbyteselevträffarna en oerhörd chans att träffa män niskor från alla världens hörn och lära om dem och deras län der. Där jag bodde var det lätt att
få kontakt med människorna,
men dock bara en ytlig kontakt.
Staden jag bodde i var liten
(ca 12.000 inv) och mötte man
en person på gatan hälsade
man. Jag märkte också hur lätt
det gick att börja prata med en främling . Tyvärr, var det dock
svårt att komma djupare in på
människorna. Många av ung
domarna tycktes inte nagonsin tänka djupare pa någonting utan de tog dag för dag som allt gick ut på att ha sa roligt som
Alla utbyteselever är med om olika upplevelser. Jag fick uppleva Oregons stora sanddyner. En vanlig sysselsättning bland ungdomarna ~'arall köra på dessa med terrängmolorcyklar. möjligt. Jag blev lite besviken i början över att det inte alls var så lätt, som jag trodde det skulle vara,
att komma in i gäng och få go da vänner. Därmed lärde jag mig också att jag inte i början kunde lita på någon. Inte ens på
de som var lite bältre vänner. Nåja, så småningom hiltar ma ju alltid goda väner. Hur som helst måste man under hela året
9 öppna och det har nog smit 'g på mej också under året menar Eva. berättar att hon har blivit et frimodigare och säkrare i
ande till andra människor. har nog varit den största nyt med resan. Hon har dessut B lI träffa en massa människ ex från olika länder och världs _ I den skola som Eva Ståhl gick i fanns också elever Danmark, Spanien, Japan och Brasilien.
Saknade naturen lUren och havet är egentligen det enda som Eva saknade under sin vistelse i USA. Indiana ligger mitt inne i den amerikanska kon tinenten med ett pressande v.armt inlandsklimat under sommar baIvåret. - Den pressande värmen var det första som slog emot en när jag klev ur flygplanet, minns Eva. - Visst trivdes jag bra i sta terna men när man är långt borta från sitt hemland så ser man på hemlandet på ett helt annat sätt senare, man värderar de positiva och negativa sidorna på helt an nat sätt. Det känns fint att vara hemma igen. Tillbaka till skolal"! Nu är det bara en vecka kvar tills Eva Ståhlberg intar sin vanliga plats i skolbänken igen. Hon fortsätter att plugga i Övnings skolan i andra klass. Kompisarna återfinns i abiklassen eftersom hon blivit "efter" ett år. \ - Men det gör ingenting, i ståIlet har Eva blivit en lång rad erfarenheter rikare och sett och upplevt det stora landet i väster. Hans Hortans
lite passa på med vad man sä ger, för att som utbyteselev är man i andras ögon lite speciell och rykten går snabbt.. Det finns troligtvis inte en enda ut byteselev som inte har några problem alls under sitt år som utbyteselev, men å andra sidan är man ju ime heller helt utan problem i ett års tid då man be finner sig på hemmaplan. Skill naden är bara at t som ut bytese lev är man ofta ensam då man som allra mest behöver någon, men just därför lär man sig också väldigt mycket om sig själv. Evemuella depressioner som kan uppkomma känns just då väldigt tunga, men man kommer igen ganska hastigt. Ett av de största ,misstagen man kan göra som utbytese\ev är att man inte utnyttjar tiden från början. Ett år går väldigt snabbt och om man tar alla chanser man får och engagerar sig i olika saker och ting upple "er man mycket och får mycket goda vänner. Det är en fantas tisk chan s att vidga sina vyer och dessutom har man ju precis sa roligt som man gör det för sIg .
l
,
l
i'J t
\ ', ' \ .\ ~, t
l
D Tack vare de här t~d praktikanterna frdn Malmö scenskola, Antonio di Ponziono och Kristian Thulesius har vi Iyckåts fd ihop en liten men dock ensemble, sager t.f. teaterchefen Thomas Backlund och kramarvm de tvd svenskarna.
"Nygammalt" gäng på Wasa-scenen Nu pågår repetitionerna för fullt i teaterhuset i Vasa. Och den 21 september ska allt vara klart för höstens första premiär. Då ges Bertolt Brechts pjäs Sveik i andra världskriget på Wasa Teaters scen. - Vi vill fortsätta på samma lin je som tidigare år. Göra en teater där individen står i centrum. Och som har till uppgift att roa och oroa sin publik. Det här sade tea terchef Thomas Backlund när han presenterade kommande program på Wasa Teater. Trots ekonomiska bekymmer och stor brist på skådespelare, av 15 skådespelartjänster är endast åtta besatta, så kastar sig Wasa Teater friskt in i det nya spelåret. Den 21 september slår teatern upp sina dörrar och bjuder på
en Brecht pjäs, "Sveik i andra Världskriget". En pjäs som ut spelar sig i det av Tyskland ocku perade Prag. Pjäsen grundar sig på Jaroslav Haseks roman "Den tappre sol daten Sveik ".I romanen utspelar sig handlingen under första världskriget men Bertoll Brecht har bearbetat texten och förlagt handlingen till den av tyska trup per ockuperade staden Prag un der andra världskriget. "4 Mål" heter en alldeles ny finlandssvensk pjäs skriven av teamet Nina Sandås, Leidulv Ri
san, Tom Wilhelms och Tom Ha ring. Pjäsen har premiär i no vember. Vasallen får i oktober besök av trubaduren, skådespe laren Bo Backagård och dragspe laren Sune Peter. De uppför ett visprogram kallat "Oppinge
t:allarna". Efter nyår blir det dags för ny premiär på "Piaj - den lilla sparven ". Senaste spelårs publik favorit. Annika Miiros som den legendariska sångfågeln Edit Piaf sågs av över 10 000 personer, något av publikrekord på Wasa Teater om man bedömer enskilda uppsättningar.
, Nya ansikten Skådespelarna är ett oroljgt släk te och de har för vana att röra p'å sig. Det här gäller i allra högsta grad skådisarna på Wasa Teater. Annika Miiros övergår till fri lansarbete, det samma gör Pekka Sonck. Teaterchefen Stig Snic kars är tjänstledig för civiltjänst och vikarieras av Thomas Back lund. Efter några års frånvaro åter kommer Mischa Hietanen till tea tern, det gör också Ylva Edlund och Greta Th6rsd6ttir som varit moderskapslediga. Dessutom är flere bland den scentekniska per sonalen nya i huset. Det är snarare en regel än ett undantag att en eller ett par av skådisarna i Vasa kommit över från Sverige för att gästspela en längre eller kortare tid. Från Malmö scenskola är det Antonio di Ponziano och Kristian Thule sius som kommit till teatern för att göra sin praktik under hösten på Wasa Teater. Det är. med angra ord ett "ny gammalt" gäng som ska roa och oroa oss på Wasa Teater detta spelår. HANS HORTANS
, ••••••••••••••••••I •••••••••••••• ~
• ••E
•• ••• •
·= • ·•= •
29,50
99;
159;
Skolan har börjat....
.............. 'OIIM
En märkesklocka åt KOM IN!
Sussi Höglund
'\,
.,.,.,.,.,.,
..
~~&ti
r:
.,.,.,.,.,.,
•
•
ÖPPEN
Må-Fre Lö /
10-20 10·18
)J ;' 'l
. . . .-. .
• i •• •• •• • •
-= • . ""'n:...., •= KIOSK. GRILL
Må-To Fre-Sö
17-22 15·22
~
c.....,~
.W
•
•
•
i= ................. i= !I••••••••••••••••••••••••••••••••• I!
~ R'dhuag, 11 Rutlhuonoonk. Jakobeted Pletera••rl
Tol. (INsn18222 Puh,
S
SMEDSBYVÄGEN 58 Tel. 154342
10
ÖP:s framtid tema för höstelIs ringträffar
HUR
Vågar ungdomsföreningarna ta ansvar för..en egen tidning? Det är utan nyansering den raka fråga sOU:s ledning.'itäller till föreningarna vid åtta regionala möten:. Om ungdomsföreningarna vill ha kvar OP måste den i fort sättningen ges ut i förbundets regi med föreningarnas stöd. Är föreningarna beredda att ta detta medansvar? Den stora frågan på höstens ring träffar blir naturligt nog ÖP . Frågan ställs nu direkt till före ningsfolket, vill ni ha tidningen kvar? ÖP står nu inför ett ned läggningshot efter nyå.~ om ing enting görs. Nu vill SOU-perso nalen komma ut och diskutera olika möjligheter att rädda tid ningen och trygga utgivningen av den österbottniska ungdomstid ningen även 1985. Men för att ÖP ska kunna 4. 9. 4. 9. 6. 9. 5. 9. 3. 9. 3. 9. 6. 9. 5. -9.
Första ringen, Andr ringen, Tredje ringen, Fjärde ringen, Femte ringen, Sjätte ringen, Sjunde ringen, Åttonde ringen,
fortsätta måste föreningarna enigt ställa upp kring tidningen . Från SÖU:s sida hoppas man nu att föreningsfolket ställer upp och kommer upp till träffarna för att säga sin åsikt. Men naturligtvis ska också andra förbundsangelägenheter diskuteras, höstens och vinterns verksamhet bland annat. Ringträffarna hålls enligt föl jande:
Karleby uf, Jungsborg Pedersöre uf:s lokal, Bennäs Pensala uf:s lokal Hellnäsnejdens uf:lokaI Singsby uf:s lokal Övermalax uf:s lokal Yttermark uf:s lokal Lappfjärds uf:s lokal
*-OV"" LÄR DIG SURFA ~; Alla kan lära sig surfa, kom till e:,~ vår surfskola vid Molpe simstrand Lär dig den roligaste av alla sporter, WINDSURF!.NG! • I kursens pris (200,,) ingår BRÄDA och FLYTVAST.
~
A..,O
~..,.
~~ UNI IMPORT 66200 Korsnäs~O~ tel. (961) 641341,154025
Livsmedels 961-213916 & Grillkiosk Hemstrand .n.r.....=T__ Sö-to:
Under åren mellan första och andra världskriget var förenings verksamheten livlig inom Femte ringens område. Föreningarna övade varje år in en eller flere teaterpjäser som de turnerade med till andra föreningar. Det var inte ovanligt att en förening uppförde en pjäs i tiotalet andra uf-Iokaler än den egna. I många av föreningarna fanns sångkörer. Det fanns hornorkest rar, gymnastiklag och fotbolls lag. Ringen ordnade regelbundet kurser och föreläsningstillfäHen. En årligen återkommande och mycket populär aktivitet var sommarutfärden till skärgården . Ringen trummade ihop ett pro gram och reste ut till någon av skärgårdsföreningarna för att presentera detta. Ofta gjordes färden med småbåtar och över nallning var en självklarhet. De äldre berällar gärna minnen och episoder från dessa utfärder.
Den dynamiska och nyskapande tid inom folkbildningen som in leddes med att Johannes Klock ars startade Malax ungdomsföre ning 1888, kulminerade i Kors holmsnejden omkring 1910 då Femte ungdomsringen startades, då idrottsverksamheten fick ord nade former och då sång, musik och teater blev vanliga verksam hetsformer i ungdomsföreningar na. Under denna tid grundades fle ra folkhögskolor i svenska Öster botten. Det byggdes samlingslo kaler för de ungas aktiviteter. En stark nationaliletskänsla växte fram. Känslan för vårt svenska språk som en samlande faktor blev en realitet. Vid denna tid fanns inom ring ens verksamhetsområde många framstående ledare, som verkade ..långt utanför ringens gränser. Johannes Klockars gode vän senatskopisten Theodor af Reeth hade tagit initiativ till Vasa ung domsförening, den tredje som bildades inom svenska Österbot- ' ten . Lärarna K V Åkerblom i Kvev ~ lax och August Rosendahl i Voit by var aktivt med vid startandet il av Svenska Österbottens Ung domsförbund och vid tillkomsten ungdomsringarna. Lokalt in il av om ringens område verkade leda re som Ture Brommels i Tölby, J E Weikar i Singsby, bröderna Berts i Petsmo, bröderna Berg ~ fors i Västerhankrno, Karl Ingo och Verner Smeds i östra Kors holm. Detta bara några namn ur -te högen.
...... e :
••• •••••• *' "ä\\a ta *' *' ,,\tta\\I\\\· at *' *' \la\\t"'."'. ~"t'
nrdäppel *' . Iö *' '
:;.
Festfördelning och utfärder
En fascinerande tidsepok
ANMÄL DIG REDAN I DAG! VI HAR ALLT INOM WINDSURFING. " . Besök vårt surfcenter. ~ MARKNADENS FÖRMÄNLlGASTE ~ PROGRAM_ Q
fettskidning, fotboll, corona, rodd, stövelkastning etc., etc. De flesta av dessa tävlingar bygger på kvalificering inom ringarna. Inom Femte ringen täv lar man dessutom i friidrott, orientering, skidlöpning, spark stötting och OP-tävlingar för bil förare. Det finns säkert fog för kriti ken att tävlingarna har fått för dominerande plats inom ringen.
16-22
SÖ 12-22
MHFU inbjuder till rattlllästerskap
Alla dessa samlade rektorn för Korsholms lanrbruksskolor Ivar Wahlbäck omkring sig då han ställde sig i spetsen för Femte ungdomsringen.
Kampanjinstruktör Greger Englund med tävlingsbilen. MHF-ungdomens rattmästerskap arrangeras i år för sjunde gången. Den 22 augusti drar vi igång med början i Korsnäs och Närpes. Det börjar bli tradition att gymnasier och yrkesinriktade skolor upplåter tid och undervis ningsutrymmen för .kampanjen. Folkhögskolorna medför ett litet problem eftersom deras terminer börjar så sent, men i mån av möj Iigbet har MHFU försökt få med också dem. Genom kombination av teori och praktik nås ett stort antal unga bilförare. Upplysningen om att alkohol och trafik inte hör ihop, fås kanske inte alltid från hem el ler skola. Förutsättningen för att budskapet skall gå fram är också större om någon . annan än de "vanliga" lärarna kommer med När man läser om det som skedde under denna tid och om den idealitet - man kan kanske kalla det glÖd - som dessa ledare företrädde, frågar man sig: - Vad var det som drev dessa män att arbeta för folkbildning, hembygd och fosterland? - Varifrån fick de sina ideer, impulser och sin entusiasm? - Hur kom just uf-rörelsen att bli det forum inom vilken de utförde sin frivilliga medborgerli ga insats? I dag är det en självklarhet all s'ång, musik, teater och folkdans skall bedrivas inom ungdomsfö reningarna. Det var säkert ingen självklarhet när dessa verksam hetsformer fick fotfäste på den svenskösterbollniska landsbyg den. - Hur mycket av det som se nare hände har sitt upphov i den kulturella väckelse som skedde omkring sekelskiftet och fram till åren 1912-14? Det blev oro ute i världen och i vårt land började man arbeta på att frigöra sig från det ryska oket. De som arbetade för denna sak sökte sig till uf-rörelsen och lyckades få dess främsta ledare väckta för befrielsetanken. Uf rörelsen blev en täckmantel för frihetssträvandcna och många av ledarna blev s.k . aktiviter som värvade unga män till den tyska armen, där de skulle få militär ut bildning för att kunna befria Fin land. Jag tror dock att mycket av den idealitet och den styrka som har funnits och fortfarande finns inom uf-rörelsen grundmurandes linder denna tid.
Sven-Erik Gladel'
denna information. Det är ID intressant om någon utifrån det och tillika är det ett y kommet avbrott i vardagen. Den teoretiska delen av kam panjen består dels av aU trafikinformation och dels a\ in formation hur alkoholen inver kar på körförmågan. Lektioocu avslutas med en kort skri repetition av det som vi gålt ige nom. Det praktiska avsnittet hålls i allmänhet på kvällstid då kör glada ungdomar samlas från en flertal skolor på samma on. l körningen ingår moment _om fickparkering och backning. Tä lingen är indelad i herr- , och damklass. Därmed blir det \' bevisat att "Tjejer kör bällre killar"? Körningen är en Ul Lag ning till den finlandssve ~ finalen som körs den 13 oktober! Helsingfors. Finalen sker paral lellt med den finskspråkiga, och de bästa från dessa går vidare den nordiska finalen i Paris i november. Rattrnästerskapet körs fö rst i Vasatrakten, går sedan vidare bl.a. Kristinestad, Jakobs tad. Karleby, Esbo\ Helsin~foTS_ Borgå, Ekenäs, Abo och Alarul I år har vi också fått ett tillfäJk på Nylands Brigad. Kampanjbilen och instru tören står till 10kala\'d eJ ningarnas förfogande, vilka själ va kan ordna evenemang u kvällstid. Själv tror jag all ungdo rattrnästerskap kommer att bli intressant arbetsuppgift. Del positiva bemötande som jag från skolorna redan under plaor ringsstadiet intygar att nUI mästerskapet är ett evenemang betydelse fÖr svensk finland som måste fortgå, beräl kampanjinstruktör Greger E lund. Då jag själv håller på au a\ ta mina studier för klasslär"aR. tycker jag att denhär ar~ uppgiften med planering genomförande inspirerar Mitt fortsatta arbete skall också försiggå bland ungd skolmiljö. Rattrnästerskapet är ingalo en rallytävling utan en tävli ng precision och koncentration vara de viktigaste momeru Della understryker också del \; tiga i den dagliga trafiken, Iigen just precision och centration på det som utförs. är väl klart att detta inte fu ng . hos en berusad förare, vil ket honom till en fara för sig och andra i trafiken.
11
Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktieb<rlag - 1984 ÖP-rådet : Leif Rex , ordförande Sture Erickson. Stig-Göran Forsman. Birgitta Strand . Lars-Erik Backman och Ulf Johansson
~
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555, hemtel. 967-13 420 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress P B 27 68601 JAKOBSTAD Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. 961-32 698 Redaktör i Sydösterbotten : Hans Hortans, tel. %1-113 522, hemtel. 961-271 071
PRENUMERATlONSPRlS 1984 Helt år. .. ...... ... .... ...... ... ...... 65, Halvt år .......... ........ .. . ........ 40, Skandinavien ..... ....... .. .. .. .... 70, Lösnummer ........ .... ..... . 2,SO 0 .0 ••• •
fI/(_
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555
Dagbok under segel - Det första jag gjorde var att iag gick upp i riggen, för att titta hur det såg ut därifrån, den bli vande arbetsplatsen. Och jag tyckte att det var skönt för jag har alltid tyckt om utsikt och där var minsann utsikt, närmare 50 meter upp, berättar Nils A. Holmberg om sitt första möte med segelfartyget Favell, som
PRESENTER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
'Pre~e'lt~iilllJre'l Inne~
len a Wilson
,Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
1111• •'11'
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE . • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE
Tel. 961·38 020
Yl HYR UT!
PA & LJUS ANLÄ"NIN'AR
han kom att tillbringa flera år på som sjömanselev . Ännu på trettiotalet färdades de finländska segelfartygen på den s.k. vetetraden mellan Eng land och Australien i segellederna i Syd-Atlanten och på Indiska Oceanen. Där syntes bl.a. Finska Skolskeppsrederiets fartyg. Till skolningsfartygen hörde den tremastade barken Favell från år 1895, som Nils A. Holm berg mönstrade på i september 1932. Under sina resor till Aust-
. 967· 73037
Produktion: redaktionen. Radion 10.00.
Underhållnings
söndag
26. 8.
kl.
INGVES
RESOR
UTHYRES
NÄRPES
TEL. 962-42 048
Telex 7J1l5
2 r+ K, 59,5 m2
musikbranschens specialaffär
_MilO_Mit
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN
'110 159.J
~ 65100 VAASA - VASA 10
I samband med reprissändnin gen av programmet ger Rund radion ut programserien i tryckt version. Dagbok under segel kan beställas gratis från Rundradion, Radions underhållningsredak tion, PB 95,00251 H:fors 25, tel. 90-401 3380.
no
INHEMSKA OCH
INTERNATIONELLA
ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961·119920
M
KOLLAALLTID
{~H FÖRST! !!~sil~om II Stans billigaste LP·NYHETER
SOUMDSIDE
VASAESPLANADEN
15
i Fastighets AB Bisatsen VASA. Blanketter fås från SÖU's kansli, Handelsespi 10 D, 65100 Vasa tel. 961· 113572.
Ansökningstiden
30. 8. 1984.
går
ANNONSPRIS 1 texten ... ..... ......... ............. . 3,75 Efter texten ....... .. ..... .. ~ .. .... ... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten lnsvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av post försening in te införts i begärt nummer.
RESEBVRA
VASA
ut
PEA.RL Bandeko, med
5 st. tonhuvud,
obet. använd ..............1 PA-sUp, 4 stil ........ 1
500,·
700,·
Monitor-skåp, ett par.......................1
500,·
PEA VEY Slutsteg
CS800 •••..•...•...•.•.••.•• S
500,·
Tel. 961-651 553, 654 399 Nisse
TEL: 118_ el. 120015
Oppet: -.d. • '7. 10 9-13
KÖR
INTE
NÖjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nÖjesförmecllng.
för allt emellan rockkonserter I och friluftsmöten '
sound check
ralien skrev han dagbok, som han postade hem i stället för brev. Dagboken är ett unikt do kument, som berättar om livet ombord under den finländska se gelsjöfartens slutera. Aagot Jung har sammanställt fyra program sombygger på dag böckerna och Nils A. Holmbergs kommentarer idag, ett halvt sekel senare. Rubriken för det första programmet i serien Dagbok un der segel är "Vi leva livet liksom från händelse till händelse" .
ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. %1-121 564 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572
DU! aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson
, Karlav. 3 VASA, 961·120311 ,
NÄR DU
4 "'>\
TA
" INTE
. NÄR QU
TARfjKOR
>'}I
.....
. 12
y
, \
\
\
van, tva =:ksO:;;/~~;:: :;::a'::a"'/;~
Carola och VI "första klassens" invandrare
o Just nu skulle Vivan Tiilinen
O
Finlllnd. Men man skaU aldrig säga aldrig •••
Carola Tiitinen, 26, och Vivan Ekman, 28, är sedan 4 år bosatta i Monchen. Carola, hemma från Uragsfjärd, gick efter studenten i Sekreterarskolan. Sek reterarskolan är en kursverksamhet inom Stockhol ms Universitet. Det är en ettårig sekreterarutbildning, och man vistas en månad i Stockbolm ocb 4 må nader i Brighton, Lausanne och Monchen. Vivan, hemma från Jakobstad , studerade först till hum.kand. vid Åbo Akademi, innan hon fortsalte i Sekreterarskolan. Och efter 4 månader i Brighton och Monchen var de sålda, de ville tillbak ut i världen. Men de insåg a tt de inte skulle klara sig på sin lön i England, så de valde aU flytta till T yskland. -
Men varför inle Sverige? - All nyna till verige är alt göra det rör läll för sig. Dcss ulom är det inte så mycket bäll re där än i Finland. Jag har e n väninna dä r, , om har del myck el sämre stäiII ä n mig, trotS samma utbildning, berällar Vi van. Nu arbetar de båda på Sie men om ekreterare, och sä ger sig trivas bra med jobbet och arbetskamraterna . På Sie mens arbetar många utlä nning ar, däribland också många fin ländare. J ag frågar dem hur det känns all vara ut lä nning i ell land, där det heter ' Ausländer raus !' (Ut län ni ngar ut!). Flickorna ler oc h säger a tt de inle känner sig illa bemötta på något sät t. Tvärtom, de t är litet 'exoti kt' all ko mma från Finland , det är inte så vanligt. Vida re få r jag vera all dct
finns tre klasser a utlänningar, återlinns turkar och svarta. mellanida sen består av italiellare och fran. män och första klassen~ utlänningar är skandinavier, amerikanare och cngel män. dvs. folkslag som utsecndemässigt . kiljer sig från tyskarna. ·Iäg.~('
'våre språk Till en början hade de . vårighe ler med den bayerska dialekten, men vande sig sna bbt. På min fråga om levnadsstandard ~h lön är de e n e. Lö nen är väldigl bra jämfört med i Finland , och om de boll i Finland kulle de inte haft råd a ll skaffa ig 'å m ck et 'om de nu har haft råd med . De bor i var in modern t vårummare. t vä rr ä r hyrorna gan~ ka höga, mcn så är dc t j u i alla större städer. Hu r tycker ni a ll t skarna är som mä nniskor '!
Vivan tycker all ty. karna har en annan livsmenlalitet, de har en hög arbetsmoral och pengar na är väldigl viktiga . Det hän der ofla all man järnrör var andra löner. Carola innikar all de flesta tyskar hon träffat är s. k. 'Geschäfcsleute', de går al la kring med en businessmask på ' ig. Bägge anser all man som ut lä ll ning bör anpassa sig till lan det~ seder och bruk, men all man heller inle ska glömma bort sin egen identi tet. Därför ä r de med lemmar i DFG ( Delll sche--finnische Gesellschafl), en före ni ng om ordnar o lika lin. k-t , ka till tä ll ningar. så som ju lbasarer. va ppenfcst och midsommarfest. Men nickorna t ck r sig im e ha å bra kont ak t med de andra finländarna . del vis på grund a prAket ( rin. ka n). I T l.;Iand bor c. 10 000 tin
ländare och i MOnchen c. 00, men man får söka länge innan man hittar en finlandssvensk . Vivan tillägger all hon har mera kontakt med rikssvenskarna här, hon sjunger ockSå med i en vensk kör. Dera pojkvänner tycker det är hell OK all I1ickorna kom mer från Finland. Vivan pojk vän är ty k och Carol as kom mer från Turkiet. Vivan kan in te ränka sig au bo ihop med en s dlänning. - Det finns aUtför många Olikheter mellan o s, säger hon. Carola tycker all hon har me ra gemensamt med t.ex. en turk än en tysk. En lurk och en fin ländare kan ha ungefär samma problem. En tysk kan inte förstå all man ibland kan få en jag-vill hem-depression, för Ty kland är ju ' hemma för tysken. Men nationaliteten är naturligtvi in te det viktigaste, vem vet , kan ke jag gifter mig med en riks svenSk . skrattar hon. Varfö r Miinchen?
På frågan vad som är bra i MUnchen varar de e nhä ll igt: H ier ist immer was lo ! eller Här bänder det alllid något! De n sydliga mentaliteten visar ig i fonn a en liv och rörel e om inle tinn i Finland. C arola tillägger: .:..- Här finn helt enkelt allt olika re lauranger, fina parker.
del äT nära till alperna och på en timme tar man sig till flera mellaneuropeiska länder. Och vinet är fanta ti kt billigt här! Dessutom får vi inte glömma bort Biergarten, någol som jag verkligen saknar i Finland! Men MUnchen har ju natur ligtvis heller inte allt. T.ex. ha vet, och den lugn och ro som bara finns på landet saknar de ibland, och al\ kunna vandra ensam i en tor kog utan all lJ'ängas med tusental turi ter. Både arola och Vivan reser hem ell par gånger om året, un der julen och sommaren . Då passar de på au läsa svenska böcker, se svensk teater. se ori ginaJliJmer på TV och bio (i Ty kland dubba ju alla filmer). För au inte heh för lora kontakten med Svensk finland prenumererar de på söndags numret a v Hu fvudstadsbladet. Där kan de kolla platsannonser och läsa om det finlandssvens ka ku lt urlivet. Slutligen komme r jag till den oundvikliga frågan . o m de tän ker slanna i MUnehen eller åter vända till Finland. Viva n fun dera r en stund och säger alt hon inte k.an ge eu entydigt svar, dCI ä r bäsl a lt hålla alla vägar öpp na och stanna å Länge man . trivs. CaroJa håller med och tillägger: - Ma n skall ald rig säga a ld rig, men just nu vill jag inte t ill baks till Finland ! Birgilla Bjö rk