III 1I1I11I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I11I11I1I1I1I1I1I 1I1I1Ir'llIl
111I1
1I11111111111111111111111111 IIIIIIIIIIIIII -
011[jwOQ)1111[JQO[JQ '''-::.:::S
-
-
-
-
:.
-
:;' . . .
:, == "':: - :- ':':W" :'' " :: . :.: .•.
Im 111ili\ili?l\ * 1\ wl * \ Kji1\ \ \ \n'
-
-
TersdIllI din 22 Ilg1lStl1185.
... -----
• • •
----.... - -
cvet;KaN
---------
--
-
----------
Slopa studentexamen! Studentexamen är en rest från ett helt annat utbildningstänkande än dagens och kan därför saklöst avskaffas, fastslår Ole Jakobsson i
Jakobstads Tidning.
Vi är förtjusta i att mäta och att täv la, Båda dessa element har vi fört in i skolan på ett okritiskt sätt, tydligen övertygade om att det skall vara så att skolelever och de unga i utbild Det finns ingcnting som hindrar ningen skall lära sig tävla, lära sig att studentexamen avskaffas mycket slåss för goda mätningsresultat och snabbt. att i värsta fall armbåga sig fram Den mäter inte riktigt eller rätt även på andras bekostnad, vist. Det är möjligt att ganska många mänskor tycke om tävlingsmomen Den kan inta ha nägot egentligt ten i sina livssituationer. Det är na värde som urvalsinstrument för aka turligtvis så att de starka lätt kan ac demisk utbildning. ceptera konkurrens och mätnings modellerna i samhället. an. Men skolan bör så mycket möjligt befrias frln sin gaml belast ning av konkurrens, mätning och be dömning, Men betygenl c;li ........,.....1I.... rortner av periodiska be d mningar som redovisas individu och även i
.
de faktiskt är. Den som fostrar, och utbildar och den som fostras, under visas och utbildas har kanske en ge mensam önskan att på något sält re gistrera framstegen och resultaten. Det sker genom en förnuftig prov och vitsordsordning sam utformas som en naturlig och odramatisk del i inlärningsprocessen, som i sig är nå gonting mycket allvarligt. Men med studentexamen är aUt annorlunda, uppförstorat, onaturligt och övervärderat.
I��!j.Q.!]��
man gör bedöm ningsprocessen till den naturliga del av undervisnings- och inlärningspro cessen som den skall vara. Om det finns morots- eller piskef fekter i det nuvarande systemet ",•.--.. studentexamen så måste det bero på te att gymnaaiet är en saneras från grunden och den vägen göras motiverande och stimulerande genom sin inre kraft och genom alt göra kunskapen som sådan lockande och spännande.
Ungdomsåret bör erbjuda alternativ Helt utan konkreta åtgärder har ungdomsåret inte blivit, skriver i Österbottningen. Fler arbetsplatser har skapats för ungdomar, även om inte de uppställda målen nåtts. Evenemang har hållits för ungdomar och benägenheten aU diskutera ungdomar och deras problem har säkert blivit större på beslutsfattarnivå.
Sonja HeHman ....
WLH
.. J
.l
..
"1 j ..wm den defInIti-nune. BJItretUa1ltJeDdmea Jran
...
--:!I!I .��' l ��
"__
Ärdet en vakeD oohJM"We1P med'eteD pe!WIl. ftDD84et1razYJ)e .... ningar för a luuIIhon iDleäall cI:ras mad l den mt�k08 lODl akapas UJIder. feIåhalv
mm.
.
Ett a.n:nat ttarclaI&aga.ndeUl&r va.ri att man Inte vill att den ftDII.ncteJra delegationen skall"- en .nuar kraftig alagliida At riD8fer_ Vid detbi.r borde det doo katf. kIari för alla aU evenemang av deDlt.är &Jpen inte är clelIl,oJaatlakafwa dI:r det gäller aU bevaka de politiska 'Y1'keförbAJJancleDa. Om å V&l' falW. skulle en opolitisk organisation som FSU inte göra till eller ifdn i denpoHtska balansen. . . Men. den som gynnas mest är i.ndiarrangörerna. Får dem är det en storprestige
avungdomar sommöjligt. Propaganda. vinst attkunJl& samlaett åb:rett värde i ti1lstä1.ln.ing ftDns åvälpf.detinternationell&som detnaöo planet. Att hänvisa till aU alla andra.gör det, är aU göra det alldeles tör lä.U t6r sig. Som individer och som organisation mUte vi själva försöka bed&Da vad det il' vi ger oea>in pi och därefter ta ställning till om e�hleltagande lönar alg. . Att i deasa sammhang hInviaa Wlliberala tndltioDer oohbehove aU vara med pf. etthårn. är att und8rvärdera sig själv. Qngdomsfestivaler av denhär typen arrangeruJyck1igtvis inte all t för ofta.. ungefir var femte år. Fem år är,nlAng tid inom ungdoDUlOl'ga.niaa.ticm.ernaooh det är 810rrlsk alg att alla missbäJligheternafrån denhär festivalen har faJllt i glöm.Bka dA. det drar till nästa..
.
Men, varnar Hellman, därifrån är steget långt till föremålet för denna diskussion, nämligen ungdomarna själva. Ungdomsåret har redan kritiserats ur den synvinkeln aU det ger beslutsfattarna möjlig heter aU plocka politiska poäng.
"r dagens samhälle där tron på framtiden för många ungdomar är så gott som obefintlig och där en allt större kommqsiell inriktning på ungdomar bidrar till att öka förvir ringen borde ett internationellt ung domsår kunna erbjuda ungdomarna något som skulle kunna ge dem stad ga i tillvaron och framtidshopp. Oli ka evenemang har arrangerats både på lokal, nationell och internationell nivå. Men alt erbjuda ungdomarna en lång rad konserter, festivaler och andra, mammuttillställningar förefal ler bara vara en upprepning av en redan pågående kommersiell utveck ling, Det är att falla in i festivalboomen som började för något år sedan, Fes tivaler som fenomen får inte fördö mas i och för sig eftersom de fyller en funktion. men det stora utbudet på festivaler och den allt större kom
mersiella slagsida de tenderar att få, gör att man undrar om det verkligen är festivaler som ungdomarna be höver. Genom att bjuda ungdomarna pil massunderhällning. kommersiell bo dykultur och säljbar musik blir ung domarna en grupp man kan plocka pengar av och manipulera med rek lam, De får ingen möjlighet att växa i kritiskt tänkande. far inga positiva människoförebilder eller någon framtidstro. Därför borde det internationella ungdomsåret kunna ge ett alternativ till den kommersiella ungdomskultu ren eller åtminstone så några fröll som i framtiden kan bära frukt. Frå gan är om inte ungdomsåret än så länge bara finns i byråkratins lång samt malande kvarnar och kanske också stannar där."
®o -=
-=-- ------------------
Första skoldagen J
ag sitter här och känner mig
alldeles uttråkad, och ändå är det bara första dagen i skolan. Allting är dötrist! Ute regnar det,
jag
mår
tjyvtjockt,
och
Lund - vår klasslärare - håller
en av sina långa predikningar som jag snart kan utantill: hU! elever skal uppföra sig mot lära·
re, att vi inte ska äta som grisar i matsalen oSV.osv. Jag mår inte riktigt bra, dessu
Jag kan börja såhär: Minns du första fyllan? Aldrig mer - ja visst! Det löftet kan hålla ett tag i all fall, sen är det kört. Det vet många med mig. Det jag vill skriva om här är ett gäng kompisar som har hållit ihop i massor av år. Vi gjorde som vi ville, men inom tillåtna gränser förstås. I gänget fanns en kille som ha de litet mer än vi andra hade; bil, båt och framför allt hyggliga föräldrar som lät oss hålla till hemma hos honom. Vi kan kalla honom Micke. Det var så att en gång hade vi ordnat till en häftig fest en höst kväll med både brudar och brännvin. Jodå, då försvann hjärnorna, Nu finns inget gäng längre och .. .om . Varmå ar du dig kanske.
Till juU -tONIs bästa läsarbidrag barut.seUa kåseriet "Automatiskt faJsJnnynt8ri" av signa turen "Pepp&l'DIpta"
tom har jag ont i magen, men jag
övertygar mig själv om att det är helt normalt, vem har känt sig
frisk första dagen i skolan? Ute regnar Jo, Micke sitter numera i rull stol förlamad efter en bilvolt den höstnatten, Vad hade hänt? Vad hade vi gjort? Eller inte gjort? Ingen vet något, ingen vill prata om det. Micke orkar ingen bry sig om längre, han får sitta där han sitter. Kan man skylla dethär på spri ten? Jag gör det i alla fall. Det kunde ha hänt både dig och mig. Jag kan inte stoppa missbru . ket, men det känns förbannat skönt att få skriva och berätta om det som hänt. Så ta och tänk på d 11 kompis.
En för aHa, alla för en
Du också? Känner du dej lika rädd som jag?
a....'·.fItq. ...
_
det fortfarande,
några löv blåser på marken, ty piskt...så här brukar det alltid vara första skoldagen.. Men fy farao, vad jag känner mig dålig, hinner jag tänka innan det hug ger till på höger sidan, jag stönar högt av smärta, det känns som
om tusen knivar åkte genom ma gen... ! Allas blickar vänds mot mig, och jag stönar ännu högre i
hopp om att det skall lätta på
ont i magen, och hur jag svim made
- Lena.. mår du inte riktigt
- Men vad hände egentligen, det måste ju ha varit blindtar
bra, Lunds oroliga röst är det
men,
sista jag hör innan jag sjunker i
bort den, tänker jag ganska surt.
ett fullständigt mörker...
har de månne opererat
Är det meningen att jag ska sitta här ensam hela dagen, tän
F
ker jag ännu surare, övertygad
em timmar senare vaknar
jag. (Men det visste jag ju inte då förstås.) Först är allt suddigt, och jag minns ingenting .. Så för
söker jag sätta mig upp i sängen, (jag låg nämligen i en sä ng)
om att jag är totalt bortglömd av omvärlden. Då öppnas dörren och en leende sjuksköterska kommer in. - Jag ser att du vaknat redan,
me-...J. .M.. a.:"IIII.-tln'llmar sen vi gra
sidan så jag lade mig sakta ner
mänskligheten är på väg?
tillbaka. Såg mig omkring..va?!
Ett sjukhus! Väggarna var vita, och jag var ensam i rummet, en
en schackpjäs som blir
minnas.. Skolan, hur jag hade
smärtorna, men icke sa Nicke ..
Vet inte du heUer vart Känner du också dej som
bukett röda rosor stod på natt
duksbordet. Jaa..nu börjar jag
opererade bort din blindtarm, säger hon. - Ve och fasa! Äger jag ingen
blindtarm mera nu då frågar jag
lorat någon större förmögenhet, en blindtarm hit eller dit!) Hon förklarar hur jag svimma de i skolan, ambulansen hämta de mig, och sen blev jag opere rad så fort jag kom till sjukhuset.
J
ag känner mig faktiskt nöjd,
nu slapp jag åtminstone någon skoldag, så sämre kunde denhär
terminen ha börjat, tänker jag glatt. Då ser jag att bredvid TO sorna på nattduksbordet finns ett kort med texten: "Krya på
dig Lena!" Lund och 9E. Det var väl ändå rart av den gamle tråkmånsen. Det är näs
tan så att jag längtar lite tillbaka till skolan. Första dagen i 9:an kommer jag nog inte att glömma
i första taget! Var så säker!
ilsket. (Som om jag nu hade för-
"Lena"
flyttad än hit och än dit? lasså... jag trodde ar
Slutet
det var bara jag som... men du... om alla känner sej lika små, alla är lika rädda ...
Nu håller vi inte ihop längre.
då är det egentligen Du vet väl om att vi varje' månad belönar den bästa insändaren med
Sd underligt det känns.
vi små och rädda
Tre år med dig och sedan blir vi
som är starka...
som
den dag vi inser det
två jrämlingar, som möts på stan
kan vi förändra tfärlden!
.150 mkr·
Och knappt säger hej.
Ira
Jag har gråtit mycket och känt saknad, trots att det var ett gemensamt
Alla införda läsar-brev honoreras med' en liten slant .. Du kan skriva om precis. vad som helst. Eller t.o.m. ställa en fråga. Eller varför inte sända in din bästa dikt. . Det går bra att skriva un der signatur (om man inte hoppar på någon namngi ven person, det vill säga), men sätt ut namn, adress, telefonnummer och social skyddssignum på annat ställe i brevet.
Brev från läsarna ÖP, PB 27, . 68601 Jakobstad.
beslut . att vi skulle gå åt skilda håll. Jag saknar känslan av samhörighet, jag sörjer att ej längre vara kär. Det är så tomt inom mig. Något
Vad är
en
kyss?
En kyss är ett gripande uttryck som ger ett vackert intryck och påtryckes av ett. innerligt mottryck som avslutas med ett lätt ejtertryck som helst bör lämna ett avtryck. "Knödlarjantasten" -68
jattas. När jag ser dig, känner jag en längtan.
.
Jag vet ju att allt är slut mellan oss, men du påminner mig om
Mr. Muhammad Arshad Aramco Box 7575 AI-Munirah Mailing Center Dhahran 31311 SAUDI ARABIEN Intressen: Brevväxling, läs ning, fotografering, tennis och att lyssna på musik. . Mr. Reey Paka Farnecrk Nana Kofi Box 43 Agona - Swedru GHANA Ålder: 17 år. Intressen: idrott, bordtennis, böcker, vykort och vänskap.
körleken jag hajt till dig och som värmde sd skönt och lyste upp hela tillvaron.
"Knödlarjantasten" -68
Mr. Ornar Krouni Cite Fanqeroux 13 I 3 No 8 Air de France Bauzareha ALGERIET Ålder: 17 år. Skriv på franska!
Mr. J.M. Pandey (bilden) 64 Civil Lines Near Power House Jabalpur (M.P.) INDIEN. Ålder: 31 år (ogift) Intressen: Musik, fotografering och vänskap med flickor. Mr. Michael Quanye P.O Box 103 Koforidua GHANA Ålder: 17 år Intressen: Fotboll och tennis
bord
Jrl ' ·
____________________
__________
__
T. .=
. . . H a.'
l
.
______________ ____________________ __
.................................................................................................. ..............
I
• • • • • • •
Ungdomsfestivalen i Moskva
:
• • •
FSU:s representant vid den XII:e världs ungdomsfesti valen, viceordförande Bengt Häggman, berättar i denhär ar tikeln om sina in tryck från jätte-eve nemanget, som hölls i Aloskva 27. 7.-3. 8.
i : : • •
•
• • • • • • • • • • •
: :
• •
• • •
:
I l·
i
i •
Under festivalveckan arbetade IS
I
i :
olika temacentra. Jag deltog i det center som· behandlade den nya
.
ekonomiska världsordningen och i
•
idrottscentret.
I
I
diskussionsinlägg och ca I 500 delegater från 75 länder medverkat.
I temacentl'ena var anf"orawJe., nas rekommenderade längd 7 mi-
•
I
•
:
•
i • •
I
: : I •
I
I
•
:
• •
avslutningen
att det under sex dagar hållits 225
I I
Vid
av det förstnämnda konstaterades
nuter och 2 minuter för replik . Enligt vad jag själv upplevde och
hörde
av
andra
delegater
varierade diskussionernas intensitet mycket i de olika centrena. Under de två första dagarna krävdes tryckt deltagarkort för att komma d
: :ng:
k av l rn
d
d
: , v:r?r re:.: :e
legater hade tillträde mot uppvi-
O Den fmliindsko delegationen tågar in på stadion under öppningsceremonin. 450 personer hade (utan skild ersättning)
invid hotell Izmailovo (en sträcka på
på Bolsjoj-teatern. Mycket högklassigt var också kulturprogrammet vid den finska delegationens besök på den sovjetis-
Alla delegater erhöll en axelremsväs-
ka, som innehöll bl.a. två Moskva-kar-
tor, kuvert och frimärken, t-skjorta och skärmmössa samt ett praktiskt fordra}
nen hade sin klubb i hotellet, egentligen
En kväll hade jag möjlighet att åhöra
(frän DDR) med fällkniv, sytråd, sax och
terna igenom_ Platsen blev mycket popu
ka delegationens klubb.
en rock-konsert i "Dynamo sport centre" (en av anläggningarna som uppfördes till os 1980). Vid den uppträdde den estniska gruppen Radar och finska Miljoonaliiga. Radar syntes röna större uppskattning bland publiken.
sande av det delegatkort mao erhöll vid ankomsten tiU Moskva .
Kultur Under festivalen ordnades ett mycket rikligt kulturprogram, med teater, cirkus, balett, folkmusik, rock m.m. Hela den finländska officiella delegationen på
Med det ovannämnda delegatkortet hade man fria resor i stadens kollektivtra fik. Metron, som i år fyl\er 50, är mycket snabb och lätt att hitta i även om man inte kan ryska. Från stadens centrum (station "Revolutionsplatsen") kom man
på cirka 20 minuter till stationen nära
temacentren och övriga evenemang, och det var också ganska la ·tt att fä tag på taxi. Bussarna hade tyvärr svArt att hitta rätt, speciellt till delegationernas klubbar, så restiderna kunde bli långa. Bussicke-moskvabor.
klubb. Dessa låg utspridda på olika hål\ i 8-miljonersmetropolen, och i dem ordna-
des diskussioner, vänskapsträffar (me 1utstäl\ningar
och
kulturprogram.
: I : : i : I : : : •
•
•
. adO En armenisk folkdansgrupp uppträder längs marschrutten fran Lemnst lOn. •
utanför, och här spelade man samba nät
lär bland festivaldeItagarna, och man dIinsa med intres •
santa människor fram till gryningen. N,
"' 8 S ' ulstlts
Fo.r en ,pe rson bos an
r l·
Norden med va·ra
möjligheter att resa runt i världen är det förstås inte en direkt fantastisk upplevel
ta och förstå hur priviligierade vi nordbor är i många avseenden i jämföre'\se med personer från speciellt u-länderna. Jag antar att det för en delegat från t.ex. Belize är något enastående att få delta i en festival som denna. Vi kan också konstatera att p.g.a. att bLa. icke-kommunistiska grupper från
arrangörerna benämndes "Kautshuk culture house" (vilket jag förmodar innebär
några situationer då den västerländska uppfattning om fritt· meningsutbyte kom
att den byggts för någon gummifabrik.
i konflikt med arrangörernas. Under fes
tidigare deltog i festivalen, uppstod det
Huset låg relativt centralt, men tyvärr på
tivalveckan redde man i al'la fall upp
andra sidan av staden än värt hotell.
dessa incidenter, och alla delegationer fortsatte med arbetet i temacentrena.
delegater, den som erhållit ett inbjud-
Det bör också konstateras att den fin-
ningskort. Genom dessa kort kunde upp-
ländska delegationen aktivt deltog i ar
skattningsvis
ett par tusen ungdomar
betet i temacentrena samt i de speciella
från Moskva lyssna bLa. till finsk rock.
tribunaler och diskussioner som ordna
Klart populärast bland lokalbefolkning-
: :
legationerna. Den kubanska delegatio
Västeuropa i en större utsträckning än
Tillträde till klubbarna hade förutom
•
även rle lätinamerikanska de
Den finska klubben låg i ett förmodli-
gen på 1920-talet uppfört hus, vilket av
•
q:b
Med detta vill jag säga att vi bör uppskat-
De flesta nationel\a delegationerna (totalt deltog 157 länder) hade en egen
delegationerna),
östeuropeiska
se att resa till en världsfestival i Moskva.
Delegationsklubbarna
lan
I
• •
Bussar transporterade delegaterna tiD.
chaufförerna var nämligen till stor del
A"angemang
•
: : :
nagelfil!
jeh sk ungdom.
des, b1.a. i anslutning till KSSE lO-års
en var gruppen Sielun Veljet. Den finska s.k. galakonserten hölls
konferens hölls en skild diskussion.
fredagkväll i större utrymmen på Estrad-
uppfattning som festivaldelegaterna de·
teatern invid Kreml och Moskva-floden.
lade oberoende av politisk hemvist, ra
Vid denna uppträdde alla från den finska kulturgruppen. Till detta tillfälle fanns
en bättre framtid. För att få uppleva det
ett särskilt inbjudningskort, och drygt
ta vill vi gemensamt arbeta för en trygga
hälften av de närvarande torde ha varit
re värld.
Som ett slutintryck förmedlade den
eller världsdel: en optimism och tro pi
:---------............... ............................................ . .............................................. .
T or Sd=a a8=n d=.n H
______ __ ____ __ _______________________
'••t ••t••••••••••••••••'••,••t••••4 , , •••••••• , •• 4 •• ••
4
Vad hände i Moskva? I vidstående artikel ger FSU:s representant Bengt Häggman sin syn på festivalen i Moskva. Den återger kanske i mångt och mycket den oITciella finländska synen på evenemanget. Det som dock har dominerat nyhetsflödet till Väst är de kon flikter som uppstått före och under festivalen. Här följer en sammanrattning på några av de mindre och större incidenter som inträITat: Två officiella finländska de lagater vägrades visum till Sov jet. Båda stl,lderar där och orsken tiD att de vägrades inre sa var troligen att de har kon takter med oliktänkande freds grupper inom landet. En dansk delegat vägrades trots motsatta löften visum. Han hade blivit uppringd av en person som utgav sig för att l'ara en festivaldelagat som höll på med ett tal han skulle hålla om den kärnvapeaf'ria ... i _ orden och de _dIIWia
nen strax utanför den. Upp· ringaren uppgav att han var journalist vid tidningen Politi ken och ville höra danskens åsikter. Efter samtalet kom dansken på något han vill till ägga och ringde upp tidningen där det dock inte fanns någon journalist med det namnet. Under öppningsceremonin tilläts (eller kanske tvingades) kommunistgrupper från Väst berlin tåga in under stadens flagga och intesom överens kommits i ett tidigare skede, tillsammans med de övriga de lagaterna från Västtyskiand. Då de icke·kommunistiska västtyskarna hotade med att i protest lämna festivalen och åka hem, lät värdarna förstå att de inte skulle ges möjlighet att lämna Moskva. Värdarna bad sedan västtyskarna om ur säkt för det "tekniska mis södet". Belgierna, som också bojkot tade öppningsceremonin till föijd av provokationen om Västberlin, bevakades i sitt ho tel av beväpnade vakter då de föijde öppningen i TV. En av belgarna Akte sedan bem i prutest, uppgav att ryra . Mag.... a
Pressröster fOrbättral bilden.
itpicstS ba ka tanter för olika poIitm..a synsätt ni:r
ändå tystar ner alla andra än de ttalanden som är forenliga med sov· jdpolltlkens syften. Det som skedde .ader festivalen visar att värdama egentligen inte var intresserade av !!ågot annat än sin egen "sanning". _.\nou mindre var man beredd att fOra en öppen diskussion. Värdarnas agerande kan egentli n bara förstås på ett sätt. Festiva Itn var avsedd som ett mäktigt pro pagandaredskap. För att detta skulle lyckas var man tvungen att få en så bred politisk skala som möjligt repre senterad från så många länder som IDÖjligt. Och denna samling ville man -san styra till att bli ett vapen mot USA. Detta har man allt skäl alt reagera t. Freden gagnas knappast av fes Dlatens hätska och ensidiga tongång ar som utpekar USA som ensam skyl dig och motståndare till fred. Framt är det förvånande att den bre politiska skalan blivit möjlig på darna ungdomsfestival och att många att tänka sig for lånat sig tiD *tia ändamål. Man kan arbeta för traliteten på bättre sätt än att del la i medvetna propagandatillställ __
..
ar."
B_örje Hästbacka iOsterbottningen _ 'u handlar det inte om att ifråga mu värdnationens rätt att i största -nhet tillämpa sitt samhäJJssys· - Men om man accepterar upp get att stå värd för en festival som - anspråk på att samla ungdomar bred politisk bas kan man inte å - sida förutsätta att dessa skall änd Tll ina politiska uppfattningar så att passar värdarnas intentioner. Och l är inte trovärdigt att främja fre och vänskapen genom att hindra kt och dialog. D rapporterna från Moskva om politiska bråken strömmat in uno
I . sj, nnllfPC.I�" 1lin1U1q;arn1:l.. F r egen del be-griosade -g probkmen i huvudsak till två (som det förefaller
svagt underbyggda) avslag, på visu· mansökningar . Det är förståeligt att finländarna förhöll sig neutrala till de politiska bråken mellan arrangörer och västli ga delegater. Från officiellt håll för söker man dock nu helst släta över allt med hartassen på ett sätt som kanske inte heller är ägnat att stärka trovärdigheten inför bredare ung domslager. Månne festivalarrangörerna i de socialistiska länderna har någonting att lära till nästa gång? Det ryktas nu om att nästa festival skall hållas i Nord-Korea, vilket dessvärre inte bådar så värst gott för den fria dialo gen. Men ingen skall dömas på för hand."
Björn Månsson i Hufvudstadsbladet
"J ournalistik går ut på att rapporte ra om det som avviker från det själv klara, inte att återskapa stämningar på Lenin-stadion eUer Dynamo-sta dion. Men de som har kritiserat rappor teringen för att den varit för knapp händig eller schism glad har ändå rätt. Man får inte glömma betydelsen av att ungdomar från olika länder kommer samman och får kontakt med varandra. En sådan rapporte ring är emellertid svår att åstadkom ma, den blir lält skissartad och lite larvig. Det är lättare att skildra åsikter som offentligt bryter sig mot varandra i fråga om arrangemang. Men den so ciaidemokratiska riksdagsmannen Markus Aaltonen har helt rätt när han säger att viktigare än politiken i Moskva var att ungdomen fick kom ma samman. * *
' '•• ••4••••
*
Hos oss diskuterar vi alltfOr gärna
.
___ ______
mot sovjetsamhället eller kriget i Afghanistan. Men också orga nisationstidningar och de engel ska liberalernas sångbok be slagtogs.Den senare ertersom den innehöll en text om Stalin. Det italienska kommunist partiet lämnade in två skriftliga protestermot att de inte tilläts diskutera fritt om frågor som kriget i Afghanistan. Den italienska delagationen protesteradde också mot att de ras hotellrum blev genomSÖkta och att hotellpersonalen kunde dyka upp i deras rum utan för varning. Den svenska delegaten Kata rina Larsson tal översattes inte till d'e delar det tog upp sovjets aggression i Afghanistan. Ar rangörerna hade också försökt förhala diskussionen, så att Larsson inte skulle hinna hAlla siU
inlägg,
____ =__ __ __________ __-=
' '''· ••••'••,••••••• • "' ''•••''1.4HNt.4••4••••
ades stanna kvar. Han uppgav att det inte var enbart under öppningsceremonin den Väst berlinska flaggan spökade, ock den klubblokal belgarna • delade med tyskarna var deko rerad med samma flagga. Den sovjetiska tullen beslag tog meterial som var kritiskt
om
1iiu- knappast
laD
So�iel
.4••4t
a=ua a=I ll
lilket också måste
göras betydligt kortare än övri ga inlägg i debatten. Värdarna gav svenskarna senare en skriftlig ursäkt för det "teknis ka missödet" som hindrat Över sättningen. Under festivalen vimlade det av vakter, både i uniform och civila kläder. Något som gjorde att en del delegater frågade sig om det var en ungdomsfestival de besökte eller en rysk polis festival. 40 holländska delegater väckte den kanske största irri tationen hos värdarna. Hollän darna var homosexuella och fö reslog en konferens om homo sexualitet och politik. I Sovjet unionen är homosexualit rör bjuden. Danskar och norrmän, som försökte dra upp en stor bande roll med texten "Sovjet ut ur Afghanistan, USA lämna Nica ragua i fred", blev handgripli gen avtagna affischen. Under det handgemäng som uppstod med ryssarna fick nordborna skrubbsår. Värdarna försökte tvinga nordborna att flytta eller täcka över en utställning om förhål landena i Afghanistan
festivalen.:
ar lid jllSl där feld ligger, i alt \; har så S"'årt alt kJä a" oss det ansiktet och vara
Birger ThöIix i Vasabladet
"Det hedrar den svenska delegatio nen att man denna gång försökte an vända ungdomsfestivalen till alt öp pet torgföra sina - i sammnahanget - provocernade åsikter. Om syftet varit all inifrån rasera fasaden av det sovjetiska propagandajippo får den svenska delegationen åtminstone ett visst berättigande. Likväl lånar de svenska organisa tionerna som finns företrädda vid festivalen sina namn till arrangörer nas försök att visa upp en bred mani festation av solidaritet och för fred med sovjetiska förtecken. Och den propagandamegafonen är nog ändå mer högljudd än vad en delegat i mikrofonen. i mängden kan åstad komma."
Dagens Nyheter
"CUF deltog i Kuba-festivalen 1973. De borde insett att det ryska propa gandamaskineriet mal minst lika ef fektivt idag som det kubanska gjorde då. Torka "den antiimperialistiska kampens solidaritet" ur ögonen och res hem!
Göteborgs-Posten
"Enligt n-telegram är den svenske delegationsledaren Jan Björinge, CUF-representant och tidvis c-riks· dagsman," mycket nöjd med att ha bidragit till att öka trycket på Sovjet unionen vad gäUer Afganistan. Skälet till att. Björinge och hans medresenärer är så nöjda är uppen barligen att de via det tal som Afga nistanexperten Katarina Larsson höll , och som felöversattes och cen· surerades av de sovjetiska värdarna, anser sig ha framfört sitt hjärtas me ning. An mer nöjda är förmodligen vär darna som kunde .räkna in Sveriges delegation bland de 154 officiella deltagarländerna. Det är inte fel att ha och ta infor-
mdIa Itoataltrer. twlrtom. Men det _ med omdöme och hän _ tiD de propagandaeffekter som in iudaren ro tar sig. Deltagan det er ju i praktiken på inbjuda rens villkor.
I-en Rapponintervju fick delega-. .. Bj61'iiip viG hemiöiiis ten rAgan om ban kunde namnge n ågon tidning i Sovjet som återgell de svenska synpunkterna. Det kunde inte Björinge. Det säger egentligen allt om naivi teten i det svenska officiella delta gandet. .,
_
Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet har också in tervjuat en avhoppad KGB-offi cer, Imants Lesinskis, som säger att det är naivt av svenskarna att tro alt de skulle kunna kritisera Sovjet vid ungdomsfestivalen. Enligt Lesinskis har tolkarna vid festivalen bland annat till uppgift att inte översätta kritik som framförs. Han berättar också att de sov jetiska ungdomar som får vara med vid festivalerna väijs med stor omsorg. Bara de trogna, som inte skulle drömma om att kritisera förhållandena i hemlan det, får vara med. - De drillas i månader rore en konferens. När de sedan träffar människor från väst är de som bandspelare som bara rabblar sin läxa. Det är så naivt av dem som åker dit att tro att de skall få se något av hur det är att leva i Sovjet, säger KGB-officeren till SvD. Vidare berättar han också att det hänt att droger och prostitue rade använts vid festivalerna för att skapa pinsamma situationer som senare kan användas för ut presssning. KGB använder sig av sådana metoder mot journalis ter, politiker, ingenjörer, läkare och andra som kan intressera Sovjet. Detta alltså enligt Lesins kis, som arbetat 20 år för den hemliga sovjetiska underrättel setjänsten KGB.
(!LJ[JFJ
Enigt FSU Finlands Svenska Ungdoms förbunds styrelse (FSUst) och Teaterråd (FSUtr) höll senas te veckoslut möten i Hammar Iand på Åland. Därtill deltog personer från arbetsutskott, landskapsför bund, släkt och vänner. Dess utom avtackades tidigare för bundssekreterare Erik Karl berg och organisationssekre terare Erik Häggman. Man passade pa och, höll ett ge mensamt möte på Ålandsbåten under färden från Nådendal. Diskussionerna som fördes. var fria och inga direkta mål var uppställda. Närmast gavs de nu avgångna Karlberg och Hägg man en chans att efterlämna sina testamenten till rörelsen. Mötet avslutades med att man enades om att med SNL (FSU:s motsva righet på finskt håll) inleda ett samarbete i syfte att få till stånd ett eget budgetmoment för ung domsanslagen i statsbudgeten. Syftet med detta är att höja sta tens anslag till den ideella ung domsrörelsen. Undervisningsministeriet har från årsskiftet 84/85 godkänt en kultursekreterartjänst för FSU. Styrelsen beslöt att innan en kul tursekreterare anställs bör boks lutets halvårsredovisning och re albudgeten granskas. I och med att tjänsten besätts kan FSU:s organisation anses som fullt ut byggd vad personalen beträffar. Till kultursekreterarens uppgif ter skall huvudsakligen musik och video höra. Under anslagsfördelningen väntades diskussionen köra på grund, men med berömvärd ele gans lotsades ett enhälligt beslu t genom de farliga vatten som all tid omger statsanslaget. Totalt hade FSU beviljats 850.000 mk i statsanslag. Av dessa medel ha de centralorganisationen bevil jats 275.000 mk (+20% jmf 1984) och distriktsorganisationerna 575.000 mk (+4,35%). En skild arbetsgrupp hade sammanträtt under fredagskvällen och upp gjort ett beslutsunderlag. Försla get presenterades för styrelsen, som efter kort diskussion god kände det. Den eventuella finlandssvenska ungdomstidningen diskuterades helt kort och styrelsen till känne dom meddelades att arbetet med ett provnummer fortskrider. Tillsvidare är dock ÖP den vikti gaste tidningen och ordförande Månsson betonade vikten av ett starkt stöd för ÖP. Trots att ÖP uppfattas som en regional tid ning bör FSU arbeta för ett stör re statligt stöd för tidningen. Månsson ansåg att en eventuell nedläggning av ÖP skulle vara en kulturskandal av verkligt stort mått. - Något sådant borde inte tillåtas ske i dagens Finland, an såg Månsson. Bland de viktigaste händelser na under hösten finns barntea terdagarna, frågesportsfinalen och höstmötet . Barnteaterdagarna hålls 11-13 oktober i Åbo och är en mönstring för barn och ung domsgrupper. Dagarna kulmine rar i ett karnevaltåg genom Åbo. Karnevaltåget förbereds bl.a. genom kurser gatuteater och sminkning. K.K.
Torsdagen Ilen 22 august/1985.
Brandman blir man inte' utan topp-kondition
Text och bilder: K-G Olin
Dethär berättar Kaj-Peter Virtanen som de två senaste som
Sommarjobb som brandman får man inte utan en toppenkon
rarna har jobbat vid brandkåren i Jakobstad. Ett nog så
dition. Därför är det mest idrottsmän som får tillfälle att
spännande jobb många gånger. Under de två perioderna har
vikariera inom brandväsendet. Men så passar också brand
han hunnit vara med om två större bränder; Fontellska huset
mannajobbet som hand i handske för den som vill träna.
ocb nu senast Pedersöre kyrka..
Att komma in vid brandkåren är inte världens lättaste sak. Alla sökande testas vid ett speciellt uttagningstillfälle och det gäller framför allt att ha kondition och styrka. Därför är det naturligt att det oftast är idrottsmän som finns band de antagna. - Här i Jakobstad var vi tio som antogs bland cirka 30 sökan de, berättar Virtanen. Vid uttagningarna gällde det att .klara en rad minimiprestatio ner. Man måste klara av att sim ma 400 meter under 12 minuter, att lyfta 100 kilo och att dra upp sig 12 gånger. Dessutom ingår en löptävling motsvarande cooper testet. Den som klarar grundkra ven får poäng för det han preste rar bättre än dessa. Andra krav man måste uppfyl la är att man fyllt 18 och att man har körkort. Virtanen berättar att de flesta som sommarjobbar vid lakobstad-brandkåren är äldre än han. Själv är han nu 19 år. Virtanen är själv aktiv skidlö pare, orienterare och wind surfa re, vilket gör att han har fysiken i gott skick. Brandmannasysslan har den stora fördelen att man kan sköta en del av träningen under arbetstid. U nder varje nattskifte har man en timme re serverad för konditionsträning.
Dessutom erbjuder jobbet myc ket fritid. - Jobbet är som gjort för idrottare. Det är därför det är nästan uteslutande sådana som jobbar inom brandkåren, berät tar Virtanen.
Tufft Brandmannajobbet ställer ibland stora psykiska och fysiska krav. Ansvarsfyllt kan det också bli ibland, till exempel i sam band med ambulanstransporter. Den tuffaste händelsen under denhär sommaren var naturligtis branden i Pedersöre kyrka. Vir tanen var då inte själv i tjänst, men ryckte ut då han fick höra nyheten. - Det var ganska farligt att jobba där då det hela tiden föll ner stockar från spiran. Det kän des vanmäktigt att försöka släc ka då vattnet inte nådde upp. Det var bara att försöka hindra att elden spred sig så gott det gick. Natten då kyrkan brann blev lång för brandmännen och dagen därpå hade Kaj-Peter dagskifte, vilket gjorde att han jobba ett och ett halvt dygn i ett streck. En ann ' an storbrand inträffade sista dagen han var i jobb senas te sommar. Då brann det Fon
tellska huset under mystiska om ständigheter. Den gamla bygg naden brann ned helt, men brandkåren lyckades skydda de intilliggande byggnaderna. Kaj Peter själv kämpade med a.tt hindra elden från att komma in i Stadshotellets kök. Ett hett jobb som krävde att att man sprutade en skyddsstråle på brandmännen som arbetade inne i köket. Ge nom skyddsstrålen kylde man ner brandmännens kläder. - Man måste hela tiden tänka efter så att man inte går och ska dar sig själv. Det gäller att vara försiktig, för risker finns där, även om de inte är så värst myc ket större än i ett normalt jobb, berättar Virtanen. . Den tredje stora branden i Ja kobstad, då Stadshotellet brann i våras, var Virtanen däremot inte med om. Han började sommar jobbet dagen därpå.
Då larmet går gäller det att vara väldigt snabb. Mer än en minut får det inte ta mellan det att larmet kommer från kretsa Iarmcentralen och tills dess att bilarna rullar ut. - Först var det nog ganska spännande då man ryckte ut, fast man vänjer sig med tiden. Kän neteckande för jobbet är att det hela tiden dyker upp nya situa tioner man måste handskas med. Efter utryckningarna återstår uppstädningsarbetet. Efter brän derna skall bland annat alla slangarna tvättas. Ett jobb som tar mycket tid i anspråk. Men inte helJer under lugna perioder går brandmännen helt sysslo lösa. - Förmännen hittar nog på
Snabbhet Den första veckan på den nya arbetsplatsen går sommarvika rierna genom alla redskap och lär sig hur de skall användas, samt hur man skall handla i olika situationer. Sedan gäller det att efterhand lära sig mera exakt hur allting fungerar.
serveras fred. - sönd. 11 olika sorter
cafå
o
jobb åt en hela tiden. Det är ba ra bra så, för då går tiden fortare Lönemässigt tror Kaj-Peter att brandmännen ligger något över andra sommarjobb. För utom grundlönen blir det också övertidsersättningar då man ut över skiftena rycker ut till brän der, eller då man gör någon längre sjuktransport utanför tjänstetiden. Som sommarjobb för en idrottsutövare passar som sagt brandmannasysslan utmärkt och Virtanen utesluter inte möjlighe ten att han skulle söka sig till branschen i framtiden. Proble met är bara att konkurrensen är hård till utbildningsplatserna vid Otanniemi i Esbo.
. a carte . grill mat . glassportioner
matras'taura
[2J---- -.--Pörtom UF jubilerar
@[j:.
Torsdagen den 22 auguS111985.
I början konkurrerade
ufrverksamheten med danserna
Jolumnes
Weegar
Pörtom uf fyller hela 90 år nästa söndag. Föreningens verksamhet har löpt utan· större kriser alla de nittio åren. Teatern är den aktivitet som varit dominerande under föreningens historia. I övrigt har Pörtom uf genomgått samma utveckling som alla andra österbottniska ung domsföreningar; från att ha varit en institution för folk bildnin en har föreningen bli ____'...-v.. -nOJesarr ng ung 0
. ...,;p..;·o;.:rtom ung ............
,.
o . en 25 augusti år 1895 på , lärarna Gabnel K roo Gabriel Kr k och Viktor m berg hade blivit intersserade av ungdomsföreningsverksamhet vid Kronoby folkhögskola under studietiden. På den tiden var nämligen Johannes Klockars rektor på Kronoby folkhögskola och det var som bekant han som grundade den första finlands svenska ungdomsföreningen i Malaxår1888. InflueradeavKloc . kars tyckte Krook och Winberg att också Pörtom borde ha en ungdomsförening. Ungdomsföreningsrörelsen kom egentligen till för att införa bildning bland ungdomarna och bekämpa deras syndfulla lever ne. Sålunda grundades även Pör tom uf som en ungdoms och nykterhetsförening. I början gick verksamheten mest ut på fö redrag och upplysningsinöten. Mötena hölls runtom i gårdarna eller i folkskolan. Vid starten ha de föreningen omkring 50 med lemmar och rörelsen rönte fler och fler anhängare. Efter några år ebbade verksamheten dock ut i och med att dragarna Krook och Winberg flyttade från orten. och Winberg flyttade från orten. Den som fick igång ungdoms föreningens aktiviteter igen var Anders Sten. Anders Sten hade kommit till Pörtom som ny lära re efter Krook och Winberg. Det typiska för tidsåldern var att det var de bildade som stod i spetsen för ungdomsföreningarna. De ungdomar som intresserade sig för föreningarna var också såda na som hade någon form av sko lutbildning.
Emil Hagman
Pörtom uf:s wkal
För nära kyrkan Under Anders Stens tid börja de man fundera på att bygga ett hus till föreningen. Prosten sJ<änkte en tomt bredvid kyrkan och man satte igång att bygga. Men då bygget var snart halvfär digt började byborna protestera; det gick inte an att bygga ett ungdomsföreningshus så där nä ra kyrkan! Tvisten löstes med att Anders Sten skänkte mark till föreningen på Berga bruk i norra delen av byn och huset uppför des där i stället. Föreningshuset För de medlemmar som kom från andra delar av byn var d t tili ungdomslokalen på samling arna. Cyklar förekom ännu inte på den tiden, så det gällde att ta sig fram till fots. År 1918 splittra des föreningen upp. Norra Pör tom bildade sin egen ungdoms förening och de övriga delarna av byn beslöt flytta ungdomslo kalen till ett mer centralt läge. Man köpte mark och uppförde mitt i byn den ungdomslokal som än i dag används av Pörtom uf. Kantor Otto Lillhannus stod i spetsen för byggnadsarbetet och ungdomarna hjälpte till allt vad de förmådde. Det nya förenings huset kunde invigas år 1919. - I början av seklet gick for eningens verksamhet mest ut på föredrag och samlingar som skulle fostra ungdomen till ett bildat och nyktert släkte, be rättar Johannes Weegar som var ordförande först i början på 1920-talet och sedan i mit ten av tjugotalet. Från och med 1912 började vi med sång och musikverksamhet. Vi hade körer som uppträdde på olika tillställningar. Teatern är också en mycket viktig del av föreningens verksamhet - man kan säga att det är teatern som dominerat Portom uf:s histo ria. Redan då foreningen fyll · de tio år 1905 uppforde "Värmlänningarna" i glashyt tan på Berga bruk och samladf omkrinl 800 åskådare!
Danslavarna konkurrenter I dag är ju ungdomsförening
arnas huvudsakliga uppgift att ordna danstillställningar, med i begynnelsen var det nästan tvärtemot. Det var ju på danser na som ungdomen söp och slogs och ungdomsföreningarna käm pade för nykterheten. - På den tiden ordnades dan serna främst på danslavar av allmänna krafter, berättar Weegar. Man kan säga att danslavarna var konkurrenter till ungdomsföreningarna, och vi blev tvungna att börja ordna danser ibland inom föreningen för att överhuvudtaget få ung domar med i vår verksamhet. na föregicks dock aUtid av ett program med föredrag och uppträdanden.
- PI tjugo talet kom cyklar na till våra trakter och då bru kade vi ungdomar ofta cykla på besök till vira lJ'8Dnf"öre ningar på sön.dagarna, fortsät ter Weegar. Anda till Korsnäs, Taklax, Malax och Jurva for vi med cykel. Johannes Weegar tycker att den tid han var med i Pörtom ut var en bra tid. Vi fick ju allmän läroplikt först år 1921, så det fanns ett stort behov dV bildning bland ungdomarna eftersom så många inte hade gått i skola. Ungdomsföreningsverksamhe ten var helt enkelt en medbor garfostran ! - Jag tror att ungdomsföre ningarna har betytt mycket för folkbildningen, nykterheten och de goda sederna i Österbotten, säger Weegar. Jag är nog inte riktigt nöjd med hur uf-rörelsen
utvecklats fram till i dag. Nu för. tiden har man ju bara danser och inte ens något program före!
Mer dans på trettiotalet På trettiotalet började dansen vinna mer insteg i Pörtom ung domsförening.. Ungdomsföre ningen inriktade sig mer på att underhålla ungdomen än att uppfostra den. Teaterverksam heten var stark som tidigare och förutom den ordnade man lotte rier och sommarfester. Varje sön<lag hade man dessutom fest. Festen började som vanligt med föredrag och program och sedan blev det dans.
- På trettiotalet höll vi sju eller åtta "månadsmöten" i året.
- Jag själv ställde inte heller upp som ordrorande mer än ett år, säger Hagman. Ungdoms roreningsarbetet tar både tid och krafter, så jag lyfter fak tiskt på hatten ror dem som sitter på ordfOrandeposten i flera år!
Föreningen var uppdelad i fyra delar av byn och en byadel i gången arrangerade programmet till månadsrnötena, berättar Emil Hagman som var ordföran de i Pörtom uf 1935 till 1936. Det blev nästan en tävling mellan by adelarna om vem som kunde bjuda på de bästa programmen. Ända till 1930 hade förenings huset haft bara stockväggar in omhus, men det året renovera des lokalen. Trots att renove ringen måste ha kostat åtskilligt vet inte Emil Hagman om att det skulle ha varit några problem med ekonomin under trettiota let. Han tycker också att talko andan var mycket bättre då än i dag. Det enda problemet man hade var att få folk att ställa upp som ordförande längre än ett år i taget.
Verksamheten inom Pörtom ungdomsfOrening lades av ror klarliga skäl ner i slutet av tret tiotalet och låg nere under kriget. Efter kriget togs den småningom upp igen och fortsatte utan större kriser fram till våra dagar. Akti viteten inom Pörtom uf i dag är den samma som inom de flesta ungdomsföreningar - det vill säga att man huvudsakligen är dan sarrangör - och en blick på Pör tom uf:s historia visar den all männa utvecklingen inom den ös terbottniska ungdomsförenings rörelsen_
ULRICA HÄGGLUND
SVENSKA FOLKAKADEMIN en finlandssvensk folkhögskola i Borgå - en skola för Dig? Under ett år vid Svenska folkakademin kan Du förveridiga Dig själv i en fri folkhOgskolmiljö och samtidigt förbereda Dig för fortsatta studier. Du kan välja någon av följande linjer: -
• • • • •
FRIA FORTlILDNINGSLlNJEN INFORMAnONSLlNJEN KOMMUNALA OCH SOCIALA LINJEN STUDENRINJEN VAROLINJE I OCH II
Verksamhetsåret inleds den 9 sep tember 1985 och avslutas den 16 maj 1986. Ansökning:.tiden utgår den 31 augusti. Vid Fria fortbildningslinjen och Vårdlinje I är åldersgränsen 16 år; vid övriga linjer 17 år. Ansökningsblanketter, tilläggsin formation och verksamhetsberättel se får Du från skolans kansli, dit också inträdesansökan sändes. Adress: Svenska folkakademin, Agatan 15,06100 Borgå. Tel. (915) 147631 el. 13 1540. VIIkommen till ett berikande Itu
dIN' I
n
* Disco-rockgruppen från Åbo med den populära hit-låten "All The Best Girls" .
Bogart Co skall upplevas 'live. Kom och se en verklig show i Åminne!
*
SPACE I DISeO: Highway Disco
•
Säsongavslulning 1
..
HARRSTROM lörd. 24.8. kl. 2
Dags fören ljuvlig sensommardans
2.
Österbottens bästa orkester
ALBATROSS
BUSSAR: Postbussen fr. Björköby kl. 19.00 via Södra Vallgrund.
håller ångan uppe.
-
Ta Din vän och
k9m med
till oss!
fl Fisksmörgåsar av hembakat bröd -:. Gi"illkorv fl Hamburgare fl Marschaller -:. Fyrverkeri -:. Dansdemokrati
• •
,tClCD, 74 jailbreak Ae/CD: Fly on"the waU Bon Jovi: 7800 Fahrenhe.i' 010: Sacred Heor' (NY)
A.lz.elilu Björn: Innan ,y.tnaden Aj.,lu18 Bjö,": Exil • ,.tfz liu, Bjäm: Nio lit> • FredriIf. &: Ror.Mn: l'ou look ... Imperiet: BUa /UmJ.en blue, • IGcl.·i: Bra "ibrntioner 49, LmIonA LaJu.jer: Sillrt.ernu rike
Div. arl.: J(l'.rrurw compil4lwn Hocculla: Warnl"B' samf'. Lyru: Ca. hJ in the 'rap MUIf'UU": On a doryteU,e.r·• . • . • Crue: Then're o f • . . .. Ra.rt: Int-"CuuJII o f . • . Suga: Bl!kcwior (NY) • Scorpioru: Live 85, .. (dubb,,) Skock Tih (Ya.lU ,tolthet 50, .. TwUled SiJJ,er: Yo)" NIn" dOp .. • Ti<OU.ed SiJJ'er: SIar hungry TwUled SUt", Under the b/aM
: löllf>Y
(49..)
*
• •
•
DANSDAX
lörd. 24. 8. kl. 2
1
SÖDERUDDEN Arr. Skärgirdsföreningarna .
G. A M ,M A L D A N S
'
•
med
VÄLKOMMENI
WATCH OUT, KIDS! Varför rusa nmt och leta i butikerna när Jake's skickar din skiva bekvämt hem i lådan. Vi spedaliserar OS8 på hårdrock och svenska skivor, men vårt urval är stort och brett. Här bara en liten munsbit från vårt digra bord. Vi har det bästa och fixar det mesta. Try us, babe.
DAGENS GODBITAR il 55 .
Den ungdomsmässa _��".c rats i Forsby nu på lördag ha inhiberats. Ungdomsnämnden hade planerat att un alle att uUe ningarna trif'fas och ställa ut material från
L" 24 8 kl 20 O
: 1IiIIIOII'li'I'II-111111 ;" INTR. 25,-
Ordn. grupp 4
PernlUa: 49,& Raulrorh: Hammarhjärta Speeial: Carolo: Pli ben 3.'i,
I
Push
VÄLKOMMEN TILL PÖRTOM UNGDOMSFÖRENINGS 90-ARSFEST
Rickfon Mikael: HetJrthunleu 49, Sky HitJh: Freew.· hol Sly/#': Y"ioner TorUOR: En rökar, i kry••,' Wwhe ,tfikael: Lindoruaren W,en e Mikael: Herni.nifwayland
Peta ihop en liten lapp, eUer kryssa för i annonsen. Skivorna skickas på postförskott, beställ med polarna så blir det billigare.
•
söndagen den 25. 8. 1985 KLIMPSOPPA serveras kl. 11.30
Kaffeservering Utställningar med gamla redskap. bilar och textil av Karin RosendahI. HUVUDFESTEN börjar kl. 19.30 med program och däref ter dans.
ännu inte bestämt vem som tar över posten under hennes frånva ro eftersom ansökningstiden än nu inte gått ut.
•
•
De förkryssade finn!!! i lager på kas!!Iett. SEEB YA! *
'\
ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!
ANNONSERA
exempelvis barnklubbsverksam het. Man bade också inbjudit prIvatpersoner, bland annat konstnärer. att ställa ut sina als . ter. Tyvärr anmälde sig bara två föreningar, så man var tvungen att inställa mässa. - Man kan förstå ungdomsfö reningarna för att de inte slöt upp kring mässan, säger Pia Höglund som är ungdomssekre terare i Pedersöre. - I Pedersöre finns det inte så många specialföreningar och de vanliga ungdomsförningarna har kanske inte så mycket konkret att ställa ut, även om de är akti va. Vi skall dock kompensera den uteblivna mässan på något sätt, fortsätter Höglund. Pia Höglund kommer för öv rigt att ta tjänsteledigt från sitt jobb som ungdomssekrterare då hon börjar studera i höst. Det är
lÖP!
BRÖDERNA HERRE Y hotar att säga upp sitt kontrakt med Bert Karlsson. Orsaken är enligt tid ningen Expressen att bröderna
själva vill vä'lja vilka låtar som skall ingå, samt att de skall få en bättre lansering både i Sverige och utomlands.
DOCTOR MUSIC, namnkun nigt dansband från 'Kyrkslätt, lägger upp efter sex år inom branschen. Förutom spelningar na har bandet också uppträtt i TV fem gånger samt gett ut två LP-skivor och en singel. En orsak till att bandet upphör år att de har haft svårigheter att få jObb på närmare håll än i ÖSter botten.
OJ -. TN\AOPEN TÄVL\NG
"",-- ,
. d \ I "a l tycker 1 \ du? I ·
.29.8.
Vad tyckte du om Pernilla Wahlgren och hennes show i
Fagel"Ö?
Kenneth böle.
på din egen orit disciockey!
Rösta
f
--:::;;';;; 'ii;j' ,;:;;';;;;'0
""" HOS
MONTIN ---=INGA DU VER . BEHÖ
IDlllll{S
Sundblad,
Gott·
- Rätt bra show, hon 9unger ju bra. Me" dansef7lll var Debil bra. NiUlIIlI st! alt tk var biiItre
•••
PENGAR! KO:nl och öppna studiekonto genast vid starten. Hos oss gäller också alla bank- och kreditkort!
TIN I
silmäterä ®,optiker
Krister österholm, Närpes.
- HOII
Vtu gryml bra hon är hiirIig! Hon är biist! Men dn Vtu
kiimpigt alt Id
en
autograf, frek
MsJmt leka ordningsman för alt slippa till.
UR-
och
GULDSMEDSAFFÄR
,ItO
il A
Dl VASA
TEL. 112 200
istliga Folkhögskolan i Nykarleby platser på följande linjer:
.. Praktiska linjen, textilslöjd, huslig ekonomi, trädslöjd * Vårdlinjen, orienterande inom vårdbranschen, ger kompetens som *
<OITlmunal familjedagvårdare, praktik ingår Dagklubbsledarlinjen, 512 timmar under höstterminen, kompetens för ig dagklubb och som familjedagvårdare (18 års ålder). -mnen på alla linjer bl.a. ADB, hästkunskap, musik, maskinskriv-
e börjar 4. 9. Tag kontakt för närmare information tel. 967-200 79.
Johan Klingenberg, rektor • • •
.
.. .
..
.
» ..
I.
'
__ ____ ____________
____________
h nd=a l=an d=an 22 aU IWd I lmn .
______________ __________ __ ______ __
WTIQ Central U.P
'-
t t Lokalradion i USA t musik, lokalnyheter t t t t t t D t t t D t t t t S t t ---t t t t t t t t t t Medan vår lokalradio verksamhet här i Fin land ännu ligger i vaggan har dylik radio verk samhet pågått länge "over there" i USA. Här berättar Peter Björknäs om ett besök på en lokalradiostation som varit igång sedan 60talet.
en lilla "at;on, byggnaden ligger fyra kilome ter utanför centrum av staden
Manistique, Michigan. Man kan lätt förväxla byggnaden med ett typiskt amerikanskt egnahemshus. En stor skylt invid vägkan ten bekräftar dock att detta faktiskt är WTIQ, lokalradio stationen i Manistique. Tittar man hundra meter längre bort ser man den höga sändningsan tennen. WTIQ har fått sitt namn enHgt en internationell överens kommelse som ger radiostatio ner den första eller de två för sta bokstäverna i namnet. Var je land har särskilda bokstäver och för USA:s del är dessa K; N och W, samt i vissa fall A. Rundradiostationer tilldelas K eller W. I stort sett börjar sta tioner öster om Mississippi med W och alla andra med K. Här träffade jag Dennis Cook, som arbetar som tekni ker på stationen, Han är en blyg, ung man som föredrar att le istället för att säga för myc ket. Han är en av dom som
skulle kunna arbeta dygnet runt för ingenting bara det finns tillräckligt med teknik, rattar och knappar i närheten. '
Dennis visar mig runt på sta tionen. Byggnaden innefattar förutom sändningsstudio för programinspelning, ett rum för bokföring och ett rum för sän- . daren. För tillfället sänder man ny heter från ett band som rullar på en av bandspelarna. När ny heterna är tillända fortsätter man med musik och vårt sam tal begränsas till intervaller på ungefär tre minuter, eftersom Dennis måste byta singlar på ,de båda skivspelarna som är igång. Dennis berättar att stör ' sta delen av står av förekommer lokala meddelan den och reklam. Man sänder varje dag men med ett uppe håll på 5-6 timmar mitt i natten
om de fle'ta andu m
diostationer i USA finansieras också WTIQ Il\ed enbart rekla mintäkter. Detta räcker för att hålla stationen i luften även om
•
1490
bjuder på och reklam
ekonomin är ett problem. För utom två eller flera tekniker är en särskild person anställd för att sköta bokföringen. Denis erhåller den stadgade minimi lönen och tio procents provi sion av reklamintäkterna. Reklamen kommer huvud sakligen från ett område med en radie på 20-25 miles eller 30-40 kilometer, vilket är lika med stationens hörbarhet. Man sänder på mellanvåg 1490 kHz med en sändareffekt på 1000 W. På mellanvåg har sta tionen inte mycket konkurrens men desto mer från FM-ban det. Stationerna med god hör barhet på FM kan räknas från fem till tio och dessa kan dess utom erbjuda sändning stereo,
en 26'e juni; " be slöt den federala Kommunika tions Kommissionen (FCC) att ge den återstående FM-licen sen inom Schoolcraft County till American Peakes Ltd.
kes, som I sin tur ägs av Fran ces Jo Curtis. Hon berättade efteråt i Manistiques egen lo kaltidning, The Manistique Pio neer-Tribune, att styrelsen funnit att hennes station kunde förse 1278 människor med "ser vice nattetid" och senare 2035 mäniskor mer än konkurrenten Mighty-Mac Broadcasting Co, FCC uppskattade i samma ve va att American Peakes kunde nå 23.543 personer inom sitt område,
-------:' .:::..�::=
, ' =::: =::-: : =:::t:�:',:�:::-
-,r
" l.
D Denis Cook skulle kunna arbeta he/o notten bara det fanns till räckligt med teknik, rattar och knappar i närheten.
.-----
uDI"manin1?l alt tuta om man lyssnor när mIln kör förbi med bil. I bakgrunden till
M anistique, Michigan
Staden Manistique ligger i delstaten Michigan i nord ö st ra USA. Michigan är till ytan nästan hälften mindre än Finland eller IS0.780 k vadrat kilometer. Staten delas av Michigansjön i två halvöar, Upper Peninsula (U.P.) och Lower Peninsula (L.P.). Ma nistique ligger på mitten av U.P i Schoolcraft County. U.P lever främst av gruvd rin och skogsbruk. Den 'här delen är relativt glest befolkad eftersom 4S procent av Michigans drygt nio miljoner lever i delstatens sydöstra hörn. Manistique har cirka
SOOO invånare.
---,
Naturen liknar mycket Fin lands i fråga om vegetation och kupering. Detta är troli gen en orsak till att så många skandinaver invandrat och slagit sig ned här. Manistique blygs inte heller att kalla sig en av de finaste smesterområ dena i Staterna. Sportfiska ren kan finna många olika slags fisk i de små insjöarna här. Frilufts- och rekreations områden finns det gott o : I staden Hancock nära Ov re Sjön finns ett finskt utbiId ningcenter och i området kan man se det enda finskspråkiga TV -programmet i he'la USA en gång i veckan.
a
0--·
.. · ·- -.-.· ---·-·----,-----
- -.-----
Rock och kristet budskap
En musikhändelse som hamnat en aning i skymundan är den årligen återkommande Humlefestivalen på Hummelholmen i Munsala. U nder helgen gick jippot av stapeln och cirka ettusen personer tog chansen att få höra på kristen rock, jazz, gospel och visa. Humlefestivalen arrangerades i år för sjätte gången och var detta år en tredagars händelse. Syftet med festivalen är att samla kristna musikgrupper runt om i våra trakter och ge dem
en möjlighet att visa vad de går för. Detta berättar Christer Tonberg och Staffan Knif, båda från Jakobstad, vilka varit med och arrangerat restivalen.. Fördomar har väl nästan alla. Humlefestivalen får säkert dras med många. Dels från ungdomar som tycker om musik men har den uppfattningen att musiken som bjuds på är slätstruken och Jesus hit och dit. Visst fanns det kristna budskapet med i texterna men en utomstående störde det inte det minsta. Det var rätt och naturligt. En annan fördom mot
" Humlerock är kanske det att det råkar vara baptister som ordnar festivalen. Baptisterna är ju som bekant inte precis den största re ligiösa riktningen i vårt land och inte heller den mest tolererade av Evangeliska Lutherska kyrkan. Den största fördomsskapande saken mot en dylik festival finns inom det egna ledet" och är frå
,
gan om huruvida det är rätt och kristet att spela kristen rock och jazz. Är det helgerån eller hälso tecken! (Ifall någon tänker opponera sig så är det undertecknades tankar. ) Crister och Staffan berättar att festivalen skall vara en nöjesfest och att publiken skall ha en chans att digga. - På samma gång vill vi pre sentera det kristna budskapet på ett sätt som ungdomar förstår. Festivalen skapar också gemen skap för många av de som besö ker festivalen stannar flera dagar och hinner därför bekanta sig med andra. Vi har till exempel haft 120 inkvarterade här på lä gerområdet. - Festivalen startade för sex år sedan och gick då under nam net Humlerock men namnet ändrades ifjol när programmet hade breddats med andra mu sikstilar. Hela arrangemanget har växt lite för varje år, berätt-ar Crister och Staffan och tillägger att de tror att den nuvarande for men på festivalen är den rätta. - Vi har också varje år för sökt få in lite nytt i programmet. I år har vi till exempel två finska trubadurer, Jukka Leppilampi och Outi Terho, som tillhör gräddari av finska gospelartister. Andra kända namn som varit med på årets Humlefestival är Ingemar Olsson från Sverige och rockorkestern Exousia från Korsholm. Olsson har varit nå got av en banbrytare i Sverige när det gällt kristen rockmusik i kyrkan.
!!Jra iJj=II9 i&.---i1f4W
f =
""'-
Kristen sång och musik i alla möjliga tappningar bjuds det på under festivaldagarna.
regnet strila ner över publiken om det måste.
.....
Hela festivalen är ideel, inga pengar från behållningen lovas dit utan allt är mera eller mjndre till självkostnads-
:·
pris. Biljettpriset varierade mel lan 15 och 20 mark., beroende på om det var fredag eller lördag en hel dags underhållning.
P. Stenvall, text S. Ljung, bild ....
Sommarteatrarna lockar publik
ÅRETS SOMMARTEATERSÄSONG blev en framgång vad publiktillströmningen beträffar. Närmare 12 000 personer såg de fem produktioner som visades. Det är endast Korsholms teater som inte redovisar publik över förväntan. FÖRBEREDELSERNA för nästa säsong har redan inletts. Inom kort presenterar Hans Fors en ny pjäs för kronobyborna. I Vörå hoppas man också på Fors, men söker samtidigt ett alternativt program. I Korsholm har man sökt fram en lättsam familjepjäs. Petalaxborna skall fortsätta att rota i bykistan. Molpe 'Tulavipporna' lovar återkomma efter ett års uppehåll. Närpes teater räknar inte med några problem.att fylla 'Vridin' med hjälp av 'Sju bröder' även nästa somma Det dåliga vädret senaste som mar kan ha inverkat på publi kintresset i år, eftersom det i sommar var betydligt lämpligare väder för utomhusteater, tror ar rangörerna. Någon avmattning förekom inte heller för såvål i Kronoby, Vörå, Petalax och Närpes var det överfullt vid de sista föreställningarna. I Kronoby hade man ungefär 2500 personer vid fem föreställ ningar. I Vörå gavs fyra Jöretällningar som samlade drygt lusen personer. Petalax spelade i sommar nio gånger för drygt 2500 personer. I Närpes räknade man in ungeför 6000 personer på e va föreställningar. Nästa sommar kommer det att . nya produktioner vid alla sommarteatrar utom i Närpes. Oas-Henrik Forss i Kronoby be riuar att Hans Fors lovat att ha dl nytt manuskript färdigt redan
i slutet på denna månad. Där kommer man nu att ta ett steg bakåt i tiden till 1600- eller 1700talen. Arbetsnamnet på den pjäs Fors skriver är 'Makten och här tigheten'. För övrigt kommer det att bli lika stor uppsättning och lika många medverkande som i 'Vår bygd vid ån'. Majlis Gran lund har lovat återkomma som regissör. . I Vörå kommer det eventuellt att bli en fortsättning med an knytning till 'Brudhällornas blod'. Där inväntar man nu att Hans Fors skall bli Idar med den pjäs han skriver åt kronobybor na. Efter det hoppas de han tar i tu med ett nytt krönikespel för den fina festplatsen vid hem bygdsmuseet i Myrbergsby. Mi scha Hietanen är beredd att fort sätta som regissör. Efter att under tre somrar ha
spelat dramatiska urpremiärer, tänker Korsholms teater satsa på en lättsam familjepjäs nästa sommar. Föreningens ordföran de Birgitta Schoultz Ekblad har nog en pjäs i bakfickan, men vill ännu inte avslöja vilken det är fråga om. Kristina Ågren kom mer troligen att fortsätta som re gissör på Båskasvallen. I Petalax blir det fortsättning på dramatiseringen av material ur bykistan, berättar Martin Nordman. Man har nu kommit fram till sekelskiftet 1800-1900talet då baptismen kom till Peta lax och då emigrationen till Amerika var som slörst. Nog finns det väl ännu material för ett par 'Ur bykiston'-föreställ ningar. Nästa års produktion kommer att få ordningsnum mern V. I Närpes finns det ingen orsak
Korsholms Teater söker för nästa säsong en ersättare tiU pjäsen PuJki notkol.
att lägga årets succepjäs 'Sju bröder' på hyllan, säger Mikaela Esch. Tvärtom, intresset för fö reställningen var så stort i som mar, så det är ingen omöjlighet att När-pes teater kan spela Alex is Kivis mustiga komedi tre år. Det har tidigare hänt med pro duktionerna 'Puntila och hans dräng Matti' och 'Hästupproret' . För Molpes del tror Kristina
Backgren-Nygård att det blir att återkomma nästa sommar. Det fanns en del färdigt skrivet för en ny produktion redan i våras, men så ville de som brukar med verka ha ett sabbatsår. Bara de medverkande lovar ställa upp, så nog tror jag vi får fram ett manu skript till nästa sommar, säger hon.
Sven-Erik Ghlder
...
-=--[jJ- --
.
-
.i....-., _. .MlISIKSIDAN -
.MlISIKSIDAN
�----:'
--
-
-
..r:J._
Dialektrock har- blivit mäkta populärt på sistone. Lasse Erikssons närpesiska och BeeGee Laxells malaxdialekt spelas på kassett i flertalet österbottniska hem. Men i Malax finns ännu en lite mer okänd dialektrockare nämligen Mitchel. Tillsammans med sitt kompband bi/ dar han Mitchel & the Skarvsladders. Mitchel skriver egna texter på malaxdialekt om vardagliga ting - ung domar och deras problem, kärleksbekymmer, utslagna individer och rock'n roll. Melodierna är hitlåtar han lånat från band som Hurriganes, Status Quo och Abba. På repertoaren finns också tre låtar med musik av the Skarvsladders. Elaka tungor skulle kan·
Mitchel
ske gärna viska att Mit
nen och riva av några
Mitchel.
LaxelI och de andra poj
Action tyckte att det lät
karna sedan det blev på
kul
SÖ V-rock
made t med dialektrack.
äva så smått. Av de
Men så är icke alls fal
medlemmar
let. Mitchel skrev texter
som kompade Mitchel
på dialekt redan innan
qildades
chel Qpat efter Eriksson,
han visste am att till ex BeeGee
empel
LaxelI
hade samma hobby. var
Det
emellertid
mikrofo
låno
dialektsnuttar. Killarna i och
man
började
i
Action
sålunda
Skarvsladders.
Skarv
består
sladdarna
the av
!=_= =
en som inte vet vem Ronnte Ja-
mes Dio är,
har knappast ett öra för
hårdrock. Förat sångare i ELF i bör jan av 70-talet, sedan i Ralubow in
chel
framfärde
några
, dialektlåtar under Ac tions speltid. Efter det har Mitchel och hans
kalla
velat
gen
min
eftersom
tillställningar Mitchel
- Jag skulle egentli
uppträtt
skarvsladdar
främst på Peffans olika på
studerar
APF-linjen
vid
i
PF
Vasa.
grupp Kurt-Runors Po
- Den första gängen
pork., men jag hittade
vi spelade tillsammans
ner. Då Action tog pau
ingen som hette Runor
ordentligt var då vi spe
ser i spelandet brukade
så det fick bli the Skarv
---
deras
mil
11111II1II11111II1111111111111111111111I11111111II111I1WUII_IIDlIIIIIII11I1111I111
O .-; ••
mond är ett återuppstått hårdrock
band från 70-talet. Bandet är ameri
=_=_ ==§
kaDskt och kom ut med en ,uUni-LP har "Music for Nations" ansett a
nan han gick över till Black Sab
det är värt att satsa pengar på ban
bath i början på detta decennium.
Mest framgång
på
SÖU-rack i fjol då Mit
repetitio
I IIIJI I 1/ 1 1 )/111 I :1 1 1 ; I I I ' H aeer' tats S ·
riktiga
var
och var förr ofta med under
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII"'III"'''''''IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII D
första
uppträdande
oten", SIim Linden på
Mitchel har skrivit en det Action från Taklax
Mitchel & the Skarv sladders
Putte Linman på "olifa
först våren 1984 sam "Iektrisharpon" och gruppen Mitchel & the , Mouie Nyåker på "trä Skarvsladders uppstod. baasin". del texter åt heavyban
sladders i stället, säger
det och gett ut denDa mini-LP (plus
har han krönt med
två nya
sitt eget band Dio, som senaste fre
låtar) i Europa.
"Sacred Heart".
Denna platta skall n.i.p en rör Legs Diamond bestär av skickli
ne", var en liten besvikelse jämfört
MR·
dag kom ut med sitt tredje album,
häf .... .... H�·n"Out on bail"eller mera AOR-inspirerad
Deras förra platta, "The last in li
ga rockmusiker, vilka bjuder
med den mäktiga debuten, ''Holy'
rock som i "Walk away" eller "Find it " out &heJJard way .
Diver ". . Deras senaste ligger någon
stans mittemellan sina två
Det mest originella med LP:n är
föregångare: Inte lika bra som debu
trumsoundet. Gruppen använder
ten men bättre än ''The last in line".
Vartör är då Dio så populär bland
sig nämligen av synth-trummo:t: och, tro det eller ej, resultatet är
heavy-diggarna? Naturligtvis är
chockerande häftigt. På de två nya
Ronnie en bra vokalist, ackompanje
bitarna, "Doomsday Flight" och
rad av kunniga musiker såsom ba
"Seems like a Dream", nyttjas dock
sisten Jimmy Bain och den irländs ke gitarristen Viv Campbell, men
vanliga slagverk.
han behärskar också konsten att gö
A
ra rocklåtar med melodi och variation. Dessutom är hans texter in
rak rock'n'roll till låtar med tyngd och pomp. Till och med klassiska influenser hittar man ibland.
Klart bäst är själva titellåten, som
bra belyser det sistnämnda om pom pigt och mäktigt. Kompet påminner lite om "Holy Diver", men annars är
låten helt perfekt med en gungande refräng och en gåtfull text om våra drömmar och fantasier.
nas gullgossar Kiss är på gång med "Asylum", där vi lär finna låtar som
"Uh uh all night " (behandlar möjli
D "Diotiska" rockmusiker.
gen ugglornas läten nattetid) och
upp till Dios övriga "överkörar
singel "Stars, " vars intäkter går till
låtar".
förmån för de svältande i Etiopien. Inspelningar har redan ägt rum i
I fjol f"örvånades jag över att Dio . släppte singeln "Mystery", i år är jag . att den nya smg " lika förvånad over eln heter "Rock 'n 'roll children", viI
ken är den sämsta biten på hela plat-
Den tunga "Like the beat of a heart" är också en höjdpunkt, lik
tan . Bandet kommer knappast att
som den nymixade versionen av
singelmarknaden.
"Hungry for Heaven", som i fjol
vslutningsvis några ord om
kommande vinylnyheter: Föräldrar
tressanta och fantasifulla. Här på deras tredje platta finner vi allt från
skörda någon större framgång på Vår Ronnie James är i dessa da-
USA, medan man för tillf"ållet håller i Lon på med de sista mixninvarna q don. I USA medverkade bland annat medlemmar från Mötley Criie, Twisted Sister, Journey, Bon Jovi samt WASP. Skivan släpps senare i år på skivbolaget Warner Bros.
N
I E[J;�2E:f. �E�gg� #.i li2 A!30'
"Are you tough tonight?" Fjolårets mest omtalade band WASP skall
även de släppa sitt senaste verk i september. "The last command"lär plattan heta. Nästa månad kan vi också vänta en ny 33:a från Rush. Senare i höst kommer gamla, goda Aerosmith ut
med "Done with mirrors", produce rat av Ted Templeman, känd från
Van Halen-sammanhang. Slutligen kan vi se fram emot Armored Saints u
::::
iallllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
�� I �=:�: ng
111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111';;
.-
: ...
.@]
---= ' !..JJ:J
Tlrsdl.e. "e. 22 11I1ISII1985.
------------------
-
______
lade in en kassett för ut till
SÖU
avslöjar
Mouie
tagningen rock,
Skarvsladders
Nyåker. Före det hade vi mest gycklat under och
övningar
Actions
Di Rockor Röve Oå Gomböl Å Ong
knappt nögansin kom
Ande På Scen Kon Ju Int Schong
mit igenom en hel låt.
Mamma Å Fra55i From Vi Scen
Numera övar vi en hel
Vem Vill Di Huör Ikvield
dog. innan vi hor nögat
Jeee Skarvsladders
större fromtrödonde.
Åååå Skarvsladders
två
anger
Mitchel
För det första ör hon
Slim på Jitarri Spelar Falskt Men Ande På 8asi T or E Kallt
allmänhet
i
Ande Såm Tråmbar Skitör I Allt
och tycker om att löra
Vem ViI! Ni Huör Ikvield.
För
sig nya dialekter.
Jeee Skarvsladders
det andra kon hon - en
Åååå Skarvsladders
ligt sin egen utsago - in
Vi Ji 8est I 8yji
- Eftersom jag inte jag
ör
sjunga
kon
tvungen att sjunga på
på
Vem Vill Ni Huör Ikvield
Vi Ji 8est I 8yji
där det står att han måste ge minst trettio kanserter per år. Hittills
Al! Pensionörers Favoritbond
trösta sig med att kontraktet går ut nästa år.
Men Jo 8uri Vo så Jevla Von
och lögger inte mörke
Di Vill Ho 8åde Puss Å Krom
till att jag inte ör så
AdOå SkorvsJodders
verkligen
.ro
FRIDUNA
löt
SKIKUNA
========
"",,"
Mitchel tror att dia lektrocken kommer att
ve me, give me, give me" och titeln hor över
bli all t mer accepterad i
e
framtiden.
satts direkt till malaxdi
- Jag tror
=:::j
________
ten bli fö rdig i huvudet på en gång.
"Gemme, . gemme, gemme". Musi ken ör ABBA-Iöten "Gi
att det
och hållet pö hur myc ket hon satsar pö sin hobby.
som göller dialektrocken
plötsligt komma på hur
·man skulle kunna öndra re frö-ngen till malaxdia lekt,
beröttar Mitchel.
Sedan brukar hela tex
pö
dialekt
r ack are ! Om sin egen framtid som dialektrockore vill
hon inte uttala sig så mycket. Den beror helt
Jacksons superhit "Beat It";
gin" har blivit "Like a Surgei
har Mitchel & the Skarv
. överutbud
komiska parodin på Michae
som händelsevis ska. till Stock
nämligen till slutet av nästa
kiva, men det blir först då jag lärt mig sjunga i takt med musiken, lovar
om, säger Mitchel. Men
en engelsk låt kon jag
borg tidigare i sommar men
Nu har
det blir knoppast nögat
i
Kommer ni ihåg "Eat 11", der
mannen bakom "Eat It", slagi·
- Dö jag lyssnar pö
BAs text.
hör
Springsteens konsert i Göte
Förvrängt
holm nästa vecka lönar det sig
trakterna så småning.
dialektgrupper
För den som missade Bruce
att titta in på fotogalleriet Gauss i Gamla Stan. Dör pågår
AB
nehållet hor dock föga
Bruce ställs ut
- N6g0n Fng i fram
kommer att uppstå fler
med
.... "".,..
tiden ska vi ge ut en juls
ol kt. Det övriga textin
gemensamt
=:
:=:
(IG��"',"�.enbusch-M;thel)
dock oft vara underhöl och Hons en
::;:
Vi )i Best ; 8 Sl<arvsIodders Vi Ji Best i Byji
sjölv avgö , Mitchel ör det aste för t..-n
E:; ; i 1 =' !
::
SkarvskldcJtn
ör dålig att sjunga eller om uttalandet ·bara Or
ör
"Cirkus Scott meddelar PREMIÄREN UPPSKJUTEN", stod det att läsa i på svenska tidningars annonssidor härom veckan. Felet var bara att det inte var cirkusen som helst som I8mnat in planer på att skjuta upp sin premiär. annonsen hade tydligen för avsikt att skada cirkusen. n annan möjlighet är att den var ett utslag för någons skömtlynne_ Ett synnerligen döligt skämt i sMall.
Jeee Skarvsladders Vi Ji 8est I 8yji
Nu tycker heavy metaI grup perna att de inte kan vara säm re än rock- och popstjärnorna som genom Band Aid-, USA for Africa- och Live Aid-projek ten gjorde sitt för världens sväl tande. MOTORHEAD, PAL LAS, SLADE, GIRLSCHOOL, HEEP och ROCK URIAH GOODNESS har tillsammans med västtyska, holländska och belgiska heavy metal-musiker gjort en singel som heter "Sport Alive". Låten handlar om det tilltagande läktarvåldet och alla· intäkterna går till fa miljerna efter offren för fot bollstragedin i Bryssel.
C'"lCflS SCO,.,
Jeee Skorvslodde rs
Dialelctrod: för Af rika
som
. Han kan dock
Rena cirkusen
Vem Vill Di Huör Ikvield
"höv" pö att sjunga.
�I�JiiI_�
som okänd, fattig popsångare skrev ett kontrakt med sin manager i ar har han inte gett en enda av dessa konserter
sjunger på diolekt lyss nar de på texten i stället
.
Anledningen till dessa ofrivilliga extrakonserter är att Thomas
Jeee Skarvsladders
min musikaliska talong. Men då jag
blW-,ft!t
göra minst trettio konserter i Tyskland på egen hand ännu i år.
Åådå Skarvsladders
på
falsk
genom hela Västtyskiand är han helt utpumpad. Men han måste
Jeee Skarvsiadders
och dö s kulle de höra
it chel
den nya singeln "You Can Win If You Want" för att sedan turnera
Publiken Rålar Möir Mö;r Möir
engel
förstå vad jag sjunger
Om M
rest runt hela Europa med Modern Talking och gjort reklam för
Sko Di Hals Ihop Sko Jo 8yö No Lim
ska skulle folk ju inte
mer
Det är synd om sångaren Thomas i Modern Talking. Efter att ha
Fönsen Slitör I KJiedre Min
dialekt, påstår Mitchel. Om jag sjöng
Modernt prat
Jeee Skarvsladders
te sjunga!
\.
Heavy mot läktarvåld
Di Ji 8est I 8yji
mycket intersserad av dialekter
,
Jeee Skarvsladders
orsaker till att hon sjunger på sin dialekt.
Mitchel i alla fall. En
bestämd
önskan
sladders i alla fall:
- Vi tycker att någon borde ordna en "Dialekt rock sert!!!
fö
Afrika"-kon ..
ULRICA HAGGLUND
till igen; Madonnas "Like a Vir
vecka en fotoutställning med
on" och Cyndi Laupers "GirIs Just Want To Have Fun" har
sert på Ullevi i Göteborg den
förvrängts till "GirIs Just Want
åttonde och nionde juni.
To Have Lunch".
vållar
I staden Antelope i Oregon,
åren i USA har dessa växt yt
rädsla i Oregon
terligare.
fått lokalbefolkningen att ge sig av är sektens ovanligt fria
uppehälle och litet fickpengar.
syn på sexualiteten. Medlem
En annan inkomstkälla är de
marna utövar ett fritt och öp
anhängare som kommer från
6_000 medlem
pet sexualliv, vilket gjorde att
mar i en indisk sekt. Staden har
alla världens hörn för att mot
kulturchocken blev för stor för
också fått ett nytt namn efter
en ordentlig betalning ta del av
de gamla antelopeborna.
läromästarens visdom. Pengar
sektens
ledare,
Bhagwam
Shree Rajneesh.
Sekten kom till området för
flyter också in från de restau
nåra år sedan, då ledaren Raj
Det utåt mest påtagliga kän
ranger och discon som rörelsen
neesh lämnade sitt färdemes
att
öppnar överallt i västvärlden.
land Indien. Redan då förfoga
netecknet
för
medlemmarna
kulten går
är
klädda
Också här
i
Finland,
och
i
de sekten över anseenliga eko
mörkröda kläder. Men det som
t.o.m. i Österbotten, finns an
nomiska tillgångar och under
hängare till Rajneesh läror.
, 'trs":"' '<
)
.
''''''
."
'j.<,ot
$.« ,
.�! ::�. .•
/RUTOHRHD! Verkstadsgatan 9, 65100 VASA Tel. 961-118344
be ekonomiska fram
gångarna beror på att sektens medlemmar arbetar gratis mot
Alla de gamla innevånarna i har flyttat cirka
Volvo verkstäder reservdelar.
SEAN CONNERY, den ursprunglige James Band, spelar in en film sam skall heta "Highlanders". Det ryktas också att han skall ha ett filmprojekt på gång i ScatiOlId samt att han fun derar på en tredje film i komedistil.
USA, är ingenting sig likt mera. staden har flyttat bart och in
Vi sköter om både Dig och Din Volvo
Ma" sic aII . '''t salll steS,. . e tro al/t , t'd "i"g ar"a.
Weiro Al Yankovic
bilder från Springsteens kon-·
Indisk kult
.
Bhagwon Shree Rajneesh, förmögen religionsgrundare med egen stad i USA.
·_
______________
__________
Kontakt Jag efterlyser dig Tomas Nyman i Vasa! du var i Åminne den 5. 7. då Eva Dahlgren uppträdde. Vi dansa de i slutet av kvällen och du nämnde att du tränar ett "mimmilag". Jag skulle jättegärna vilja träffa dig på nytt! Om du har lust kan du ta kon, takt med mig. ÖP har min adress. "Still thinking of you"
Välsvarvad, blond IS-åring sö ker manligt sällskap i åldern 15--25 år. Intresserad av dans, tester och DEJ. Skriv! "Lovise"
Vill du svara? Gör såhär:
1)
Skriv ditt svar tilJ'"annonsöre - n på samma sätt som ett vanligt brev. Sätt det i ett kuvert som du klistrar igen och frankerar. 2) På den plats på kuvertet där du normalt skriver adressen, skriver du svagt med blyerts annonsens signatur ,och datum då annonsen ingått. ' (t ex
Kram 217).
3) Detta kuvert sätter du i ett stör re kuvert, som du sänder till Tors dagstorget, ÖP PB 27, 68601 Jakob stad.
Hälsningar
To n å=g=en d
u
a=u .u U lU 5=.
Smörj ens! Har jepobövan siitna älgar som håppar jämfåuta no på sista tiin?? Nästa gång vi far tilJ Jeppis binder vi barnvagnen ef ter bilen om vi blir .Iika många som sist! Om du inte sålt den förståss! Hälsningar till Monky, Netta, Gullholm, Jan, Pernilla, Mark-. ko, Åsa, Marika och Kjell, åt alla andra som vi känner från två kända men icke nämnda. 66280 Taklax. Många hälsningar till Jonny med snarkande sambon Stefan i rum 24 i yrkes. Och så är en hälsning till den nya medlemmen i årvas mopedgäng: Monica, Susanne Forslund 4 år. Och sist men inte minst Haje på egna hjul snart. " Astronauten"
__________
------------------______
Ho, ho!!! Tiro och Kena i Solf ni sku jo no kona sök er ti Jepps i på hippo. PS! Kena du vei jo vilke datum he var. He va kul tå ni slo ein singnal hi, ja hoppas på tleir. Kena, hitta du pedin naa???
"13251 AlVIS" Grattis på l7-års dagen Fia!!! Fortsätt med att hålla igång. ' Tack för hälsningen. "K & N" Tjänare alla monsterdiggare!!! Här kommer hälsningar till alla som bör jar på 9C i PE! Också tiU en viss på 9B! Hälsningar får också två i yrkess kolan med initialerna: J.Y-K samt T.R. Sköt om er!!!
" 3"
Blixtar och dunder! Ja, det var när kaffepannan och vodka stod varm. Peter, minns du när du satt i bara småkalsingarna? Matti och Antti, hann ju inte prova sängen! Kaj, Dragsvik är för såna som du. Len nart är ÖK.
Lystring! Jag vill härmed hälsa till hela klass 9 A i V-O.M hög stadium+Björn i Vassor och alla' som tror sig känna igen mig. Q D.v.s. alla i vöråbussen+Rob ban, Rollie, Kenneth, Mischol, Ja nu brakar det! För här ko stora sommarh" . Leif, Mats (båda) Benny o. "Mele" och alla andra som kän , oxhamaare i Iakobstad! Speciellt ål f.d. nior!!! Lycka till i framliden! För ner mig! Hej! MilIe: Tyvärr åt jag bar piz zor i Italien. Roligt att börja sko lan, eller hur? (Blää). Camilla: Hur år det? Hälsningar till alla a lasskomptsar. c
r . Proppstopp! att följa träningsprogrammet! Lelle: tur för det aU det är nära till Stockholm! Elina: lockar Ita lien? Herr Mangs: har du lappat hålet? Arkeologen: hur går det med utgrävningarna?
Det här är ett misstag, men i alla fall: en liten hälsning till gele stroppen å la Keppo. Antligen är sommaren slut!
"Väg & eldvatten"
"Åbo go home",
MatiIda
Mats i Petaiax! Minns du kvällen den
6. 7. i Åminne?? Jag hade på mig vit
kjol och grå jacka. Gick förbi den bruna Escorten du satt i och sa något olämpligt. Det gällde min bästis. men hon var inte i närheten då. "en bortgjord blondin" Tsau! Du, hur är det att köra moppe mitt i natten och sen räkna blånor na? Akta dig för Urho, han kan vara farlig! Lyd ett gott råd: Åk inte till Kummituskylä en gång till, utan åk på en tur till Malax, eller ska vi göra en till Sverige-resa? Och glöm inte bort Forsby heller... Det finns myc ket att välja på, men absolut inte Yt... Hälsningar: En Ld.(?) Tero-fan! PS. Saknar du en massiivinen massi? Den är i min skrivbordslåda! DS. Tjena alla Björkö-killar! Hur gick det på "Uddin"? Träffade ni de girls ni skulle? PS. Detta gäller i synner het en viss pojke med blå moppe med rosapanter. Du svek en viss flic ka, hoppas du ändrar dig. "Flickorna med mankan " Grattis Kjelka'!!
nog skall vi klara av den, eHer hurrr!? Kanske vi ses om några år! "Arrideverci amigos!!"
Patrik N. i Korsnäs! Minns du på nattivalen i Molpe? En korsnäsflicka sprang efter dig hela kvällen + två andra (ibland fyra) som bara hängde med. Det sa nämligen "klick" för henne då. "En korsnäsbo som jämt flinar mot' dig'" --------------------
,
Tjosan Cicke! Hur har du det? Var det k.ul i Aminne minns du? Vi gör u om det nAn gIDg, eIi lian rbörjat glömma tulpanen än. D jar bli dags nu. En kram också till . Lenita "nattens mörk.er faller", Sti na, Arnpi o. Maria. Pyssar av mig
Hej hopp! Vill du köpe en billig LP? Jag har: Joan Armatrading "The Rey" , Japan "Qviet Life'" Pat Benatar "Precidus time" Ec ho&tbe Bunnymen "Porcupi ne", Eart&Fire "In a state of flux" (Knappt spelade) Ring 9611651001, Susanne. Önskars köpa Läderställ dam 36--38, tel. 444 647.
9:!.""Ia
EI-gitarr+fodral säljes, som ny; samt--1äderdräkt köpes, storlek ca: 44-48 ring 962nll 48.
Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt gratis för ÖP:s prenumeranter. Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma träff, återknyta kontakter osv. ........ ........
................
................
........ ........
.............. .
Adress: .............................................................................
.
Namnteckning:
.............................. •.....•................... . . ..........
Man kan ocksa' annonsera ut en grej man vill köpa.
sälja
eller
SÖU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGEl påminna om talkokväJlar, styrelsemöten, tävlingar mm. (Ej tillställningar med inträde). Kontaktannoser under signatur där svaren förmedlas går också in under TO,RSDAGSTORGET. Gör såhär: I) Skriv en bokstav per ruta i vidstående kupong. Lämna en ruta, tom mellan varje ord. 2) Annonssignatur, telefonnummer eller adress bör ingå i annons texten på det rutade fältet. 3) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På raden "Namnteckning" skriver du egenhändigt ditt namn. 4) Kryssa för den avdelning du vill att annonsen skall ingå i. S) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert till
,
TORSDAGSTORGET, .öP.
D Föreningarna i
AVDELNING:
I
PB 27, 68601 Jakobstad.
Torsdagen den 22 augosU 1985. ------- ---
--
--
) r...r-'
--
Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. lakobstds Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1985 Redaktionsråd: man,
Robert
--
Stig·GÖran Fors· Selänniemi,
Patrik
Stenvall och Stefan Träskvik. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl·Gustav Olin Tel. 967.135 55, Hemtel. 967-13420
KANSKE 501'1
1ERfYlO(t)ETER
Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27
•••
686 011AKOBSTAD
Redaktör i Vasa: UJrica HäggJund Tel. 961-113 522 He!l..ltel. 961-213284 fast medarbetare i Sydösterbotten: Yvonne Ståhlgård Tel. (962) 591 25 (kvällar).
LAY·OUT ETTAN: Tuija Kautiainen K·G Olin
PRENUMERA TIONSPRIS 1985
.
. . . Skandinavien. . . .... . . . . . '.: ........ 90,·
Helt år .... . ... ....... .. .... ....... 80,'
.
Halvt är. . ..... . .... . ............. ..60"
Lösnummer ....................... 2,50
o
PRENUMERATIONSÄRENDEN: Tel. 961-124222
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, lakobstad Tel. 967-135 55
ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 marknadsföringschef: Ulf lohansson Tel. 961-124222 Hemtel. 961-153 938 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
ANNONSPRIS I texten ............................. 3,95 Efter texten........................ 3,95 Bestämd plats - ,20 p,cr mm .
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar in te för eventuell skada som tillfogas annonser vilka meddelats per tele fon eUer som på grund av postför
ALM IG4TTE:1< HAR E:N MI:DF(500 NY FfKE:NHE:T. UNDRAR JU 1 VAl<r REGN' vATiNe:r 1:'IR V Gf?N· "-'....____ ..
sening
inte
införts
i
begärt
nummer.
- Men längden då, passar den? - Pappa, får jag låna bilen? - Ja... vad ska du med den till? - Jo, jag tänkte träna väns terkörning till Englandsresan ...
Kalle till sin mamma: - Mamma, tycker du illa om farbror Nilsson? - Nej, varför tror du det, min lille vän? - Jo, varje gång pappa kom mer hem så slänger du ju ut honom. En kväll kom Svensson hem från arbetet och fann sin fru i tårar. - Katten åt upp din middag.
En bonde söder om landsvägen besöker sin granne en morgon i början av maj för att låna någon· ting och blir bjuden på kaffe som dricks under diverse kallprat om vårarbete och väderleksutsikter. - Ja, nu ska det väl bli vår, sa
- Lugn, jag skall köpa en ny katt i morgon!
grannen, för lärkorna är komna, stararna och svalorna också. - Ja, det är visst bara göken, som låter vänta på sig! Han fick sin gök.
faderskapsmål. Nu viu jag veta - sov ni hos kärande natten till den femte augusti i fjol? - Nej, goa domaren, inte en
blund.
- Ni är instämd att svara i ett
En väginspektör kontrollerar en
väg i en öde trakt. Ingenting är riktigt bra. Slänterna är för bran·
ta, dikena för gr.unda.
Förmannen för vägbygget lyssnar tålmodigt innan han till slut utbrister:
DIRE STRAITS är just nu mitt uppe i en Europa-turne, som tro ligen är något av det mest kost samma i sitt slag. 130.000 mark per dag kostar det att finansiera spektaklet.
--
....
-
. .
PE&NILLA WAHLGREN .har avslutat sin turne for i som mar. Under cirka en månads tid har svenskar, norrmän och finländare haft tillfälle att 'bekanta sig med det sjuttonåriga energiknippet Pernilla. Till Fagerö kom ungefär 3000 perso oer ror att se hel)ne. FÖRUTOM aU Pernilla är sångerska kan hon Också kalla I oktober inleds nämligen filmatise .ringen av "Ol'mens väg på HäUel;lerget", 'där hon fått en framträdande roll.
sig skådespelerska.
.,
Perni.lla Wahlgren är ingen ny börjare inom showbiZ. Trots sin ungdom har hon hunnit medver ka i Dera teateruppsättningar. Men så har. hon ju också föräld rar att brås pa, Christin Sehol HII och Hans Wahlgren. "E;n inte alltför okänd Nidas' Wahlgren rakar dessutom vara hennes-stor ebror. Pemilla anser inte att man kan jämf:ora hennes egen musiks
sedan! Utan dem hade 'nog infe Pel'lliUas show varit alls den$am ma. Bröderna Ingross o fungerar också som koreografer och idesättare i showen, si en stor del av äran rör att det är så bra som är tillfaller n em. Fastän P nllla sagt aU bon in te är och i te "m vara någon dag hemsidol å samma sätt som Carola, ver. aeie det att vara så i alla fall.Å . . stone i I"agerö var en til med Nidas' ;. tor' del av publi en smått folk. - Han står och sjUnger sin rookn'roll rakt upp och ner, jag Själv ty kte Pemilla att publiken håller mig .mer åt discohållet. var bra. Största skillnaden mel Och så kör jag med· mera.show. lan svensk och rmsk publik är · tt Och visst var det show alltid. svenskar för- mera ljud med Sig, Flera klädbyten rör både Pernilla ansåg bon; OCh hennes dansare Emilie) och :Som bekant favlade Pemilla Vito Ing!.osso. Och vilka dansare! om Sveriges bidrag till eurovi-
I:Z#
II
sionsschlagertävlingen, men kom "bara" på andra plats. Men det låter Pemilla sig inte sh\s ner av. visst hade det varit Httare att fA in en fot på den internationella marknaden om hon fått repre senlern Sverige i GötebOrg, men Pernilla tänker fixa sin karriär ändå pa annat sätt. Fröken Wahlgren vill gärna kombinera teater oCh sång, efter som de båda sakerna ' är hennes ,stoca intce5lioC. Nu narmast blir det mm. Filmen "Ormens väg på Hälleb erget" väntas.bli färdig om ett år. I filmen skaU PernOla ge stalla "Johanna". På frågan om vad filmen ska handla om säger Pernilla att det är en allvar lig film. Desto mer kan Iion inte be rätta, då hon ' inte hunJl1t asa ige nom ma nuset ännu. Till ,den för sta oktober bör hon i alla fall "hunnit 1äsa på. för då bOrjar Bo Wi erberg inSpelningen .. Flera '-er"ända'skåde5pelare medverkar. i sa mma film, så man förstår aU P.emilla tackat.ja till ea:bjudan" del. "Bland andra Stina Ekblad, . Thomas von Brömssen od, l:rnst Gun,her kommer att Synils. ·.
Pemilla Wahlgren har avslutat sin skolgång och h,ar iD. $\ linge inga planer pi alt iteruppta den. - Så du klarar dig ulan teater· och scenskola då, Pemilla? - Ja. Åtminstone blir det inte a1' i Sverige om ilet blir m\gon skola. I så fall skulle det vara New York då.' sA det så. V ad manne bli av
Perni/la Wahlgren
är borå 17 ar, men redan stjärna bJde P!i scenen och viia duken. I '/röst vän-· 101'
en ny filmroll
på den oerhöT:l ;Opulära svenskan.
"
>,:" ,
';;
detta barn ... bara sjutton. år och redan så känd. Oeh som EmDlo och Vito sjöng i logen: "Sbe's onJy Sf!venteen and so }(.y, 50-0o sexy.. ", medan PerDiIIa svara· de, "Yes 'lknow, yes l know"
Text och bilder: Yvonne Ståhlgård