Österbottniska Posten (ÖP) nr. 35 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska

I1n2dom,.fidnin~ p oste n

Öst..rhottnit!lk Torsdagen den 30 aug. ltJ7Q

80 P _

(jP fortsätter kampe~

mot förbudsmenta.l itet

"l(enneth a.v gjorde mixed fin,a len

- denna vecka i det tysta

Se sid. åtta!

Sex - något man 'sällan talar öppet om

Jan-Erik reser till EC-final i Dresden

• Se mittuppslaget!

Ett skönt sommarjobb

Se sista sidan!

• Se mittuppslaget

Ett musikcafe oppnas i Vasa:

'Fritt fram för alla att stiga fram och e'IYöra egen mll.s ik' t. ....

o o

Ett musikkafe i Vasa - . vad säjs om det? O O Det är faktiskt ingen fantasi produkt. Det blir verk lighet redan i september då Wasa Teater gör om Vasallen till ett ställe för musikskapande. O O Kafoot ska vara en träffpunkt dit man kan gå för att dricka kaffe, lyssna på musik och - göra egen musik. - Det är viktigt med det där sista och det är viktigt att det är fritt fraln för vem som helst, säjer Sue Lemström som är pa\drivaren bakom iden. • BB BIDAN 10 ~

:~,.

,."..,

•

- ~ -.-- ...

>,;-....

-..~ .-:-~".,.... '~---~"'-,;y:-

;C BUr det sä

här intensivt 80m när Sture Ekholm, Annika Milros, Sue Lemström och GuilJermo Mle~e1 presenterar IdfJn med ett musikkatö - Ja dA Mr väl 8u~n vara given •••

•

1'-

f ' , _.

•

. - "; ....~.

Torsdagen den SO augusti 1979

Ö'P

30 aug. IQ74

Vem ·hehöver information om finlandssvenskarna?

* "Finlandssvensk

år 2000" är ett angeläget tema · för en seminarledi·skussion men en ganska likgiltig historia för de · tonåringar som utgör nästa sekels finlandssvenskar.

* Så skulle man uurycka sej om man ville dra en mycket grov slutsats av ÖP: s samtal med en grupp korsholmsungdomar senaste vecka. De hade inte funderat särskilt mycket på finlandssvemka frå gor, och de såg rutinmässigt negativt på finlands .venskarnas framtid.

* Ordnade man ett vuxenseminarium

med ungdo marnas "oi'1tresse" som tema, så sl'utlle di§kussio nen säkert handla om ett information5problem. Möjligen ligger det något i en sådan syn.

Det var mycket tal om in formation på seminariet "Fin landssvensk år 2000". En del talade om att vi borde infor mera oss själva. Andra såg informationen utåt, till fin narna och rikssvenskarna, som det viktigaste. Den "utåtriktade" gruppen formulerade sina inlägg så att det mest blev en fråga om f ö r s ä l j n i n g s t e k n i k. Det talades om finlands svenskarna som ett "natio nellt kapital" att ta vara på. Det var fråga om att "spela en roll" i det finländska sam hället. och någon sa att fin landssvenskarna är "intres santa". Möjligen nyttjades också det gamla uttrycket att vi "berikar landets kultur liv". I alla de synsätten finns Inbyggd en föreställning om fInlandssvenskarna som en krydda j tillvaron för finnar och rikssvenskar. Finlandssvenskarna livar upp hemmakulturen och byg ger broar till Skandinavi~n. FinJandssvenskarna är också nAgot kuriöst att storögt titta pi för rikssvenskarna. Det är ungefär som då man f Svedge försöker skapa för ståelse för invandrarna ' ge nom att · i veckotidningarna berätta hur god deras "exo-

Län!!1an etfer Piltz • Man sitter och ser på Världs cupen i friidrott, och mar. sitter och svär. Det gör man alltid när det är fråga om utlandsproduce rad teveidrott.

tiska" mat är och hur fin de ras familjesammanhållning är. Är det faktiskt den biten av informationsproblemet som är den viktiga? Måste> vägen till vårt existensberättigande gå via ett skyltfönster? Ralf Norrman ställde tänk värda frågor åt det hållet under seminariet. - Är det möjligtvis lika viktigt att vi informerar oss själva som att Vl propagerar hos finnarna? Låt oss återvända till ton åringarna i Korsholms lrög stadieskola. Var de omedvetna om fin landssvenska problem, så viss te de desto mera om en an mi.n deJ av framtidsdiskussio nen, nämligen miljö- och re sursfrågorna. - Jag frågade min pappa en gång vad det beror på att folk alltid är missnöjda och bara kräver mer och mer utveckling hela tiden. Han sa att det är tack vare missnöjet som vi har det så bra I dag. '- Men Inte vet ju han någonting om be gränsnln'g arna i världen' Så sa en av fliCkorna en av de många gånger samta let halk~de in på resursfrå gör. DärIT'-' slog hon fast hur självklart det är med en viss miljömedvetenhet i bennes ge neration, åtminstonlC' hos just den här gruppen tonåringar. På frågan om varför de visste så mycket om miljöpr().

re ... men mitt i eländer känner man en Intensiv längtan ef ter Raimo Piltz och pojkarna. De brukar låta en få se vad som verkligen händer på en idrottsplan. Nu i Montreal blev det mest kanadensisk damhöjd och folk som klädde av och på sej. me dan väsentligheter utspelade sej på annat håll. ·

blemen, svara.de alla att det svenska frågor. Inte om man är något man inte kan und är grundskolelev' och diggar gå. Man möter frågorna över Travolta mer än Gösta Agren. Inte heller om det inte till allt, i teve, i tidningar, i ra hör ens normalvanor att sitta dio. - Man . blir kort sagt in på seminarier. . . formerad om miljöfrågor. Kansk!' "I et när allt kom Det blir man knappast i nå mer omkring ändå handlar gon högre grad om finlands . om någon sorts informations

problem. En information inte inriktad på att överSkrida gränser utan riktad in mot oss själva. Möjligen kunde vi strunta i att grossistförsälja oss åt finnarna och i stället satsa på en intensiv byteshandel i vägkröken.

r----------------------------, Lättfattl1~t • Finland är ett inskränkt och doktrinärt land som är H la angripet av den smygande "skandinaviska sjukan": Medborgarna anses inte kun na sköta sig själva. de måste .övervakas i alla livets skiften av småfiskaler, byråkrater, portvakter. censorer . . . Det försiggår en långsiktig tlIlvänjnlng av medborgarna till apati oc.h passivitet. Man finner det helt naturligt att all-

tid ha en förmyndare som be stämmer. Det är fråga om ett omärk ligt smygande gift som man vänjer sig vid om man bor här ständigt Men far mar exem· pelvis till Italien märker man hur mycket friare det är att andas där.

Seppo NmrunI. f.d. direktör

Säja vad man vill om fin för H: fors festspel, nume Det känns lite halvljummet ra boende I Rom. ländsk teve. om dålig svensk med de repriser efteråt som den språkig service. om stelbent pro här kari"oickoroducenten hela tI~ cramuppläggning och så vida . den kastade 111. . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -......

• Märkligt land det där Sverige. - Först faller en regering på kärnkraften, och så gör man slygtfterna till en valfråga. Kan ni tänka er livsmiljön som en huvudfråga 1 ett fin. ländskt rtksd8.gaval? Knappast. Här vill vi ha lätt;.. fattligare saker att slA.ss om.

Torsdag~n ' den

.3 0 augusti ·1979

(}~Tf<~RBOTTNUSKI\

-"U~'II~!II

• Genom att R.nvända liällor som ligger ens åsiliter nilla kan man bygga upp den bild av ett skeende som passar ens världsåskådning. I stort sett. D'et här var rdgm Söder· ströms. Det tv-program. som rdgm Söderström nämner, har t.ex. l{ritiserats' skarpt för 'a tt vara vinklat. H'årmed inte sagt att Söder ströms analys av läget skulle vara totalt felaktig: Jag vet alltför lite om "BAtfolket" för att ge mig in på en polemik

Rdo-m S(jderström om enrlel av"Båtfo Jket": L1

F.d. välbärgade borgare som ,levt i doll,uröv·erflöd - Det tog USA tio år att brän ut Vietnam så grundligt att militären till slut klagade över bristen på. bombmål $å här skri ver den rikssvenska författaren Sara Lidman i en artikel i Ex pressen den 18 juni i är. Artikeln är rubricerad "Journalistik i för intelsens tjänst".

stöd av USA "lär Vietnam en mot Vietnam genom att uppmana läxa". den kinesiska minoriteten i Vie,t Den andra saken som Sara Lid nam - det s.k. Hoa-folket på en man pekar på är den politiska miljon mänskor - att lämna lan kampanj som nu förs mot Viet det för att inte hamna l krigets nam, där man använder sig av fötter. Den här kinesiska "övertalnin de vietnamesiska flyktingarna, det s.k. Båtfolket för att strypa gen" hade också önskad effekt landet ekonomiskt. - en stor del av Hoa-folket läm

Sara Lidman pekar I sin artikel på två viktiga saker nämligen att orsaken till att det uppstått ett s.k. Båtfolk ligger 1 krigen 'm ot Vietnam. I tre decennier har Vietnam blivit bombat och härjat av krig. Först Frankrike, sedan USA och slutligen Kina. Det har gått fyra år sedan USA drog tillbaka sina trupper från Vietnam. och det blev fred I landet, men den freden har inte varit långvarig. Fortfarande på går gränsstrider 1 Vietnam. den na gång är det Kina som med

En framträdande roll I den här kampanjen intar massmedia och denna kampanj kallar Sara Lld man "en journalistik I förintel sens tjänst". • Kinas roll Varför har ett s .k. Bå.tfolk uppstått? Det började då Kina avbröt sina förbindelser med Viet 'n am och upphörde med ekono miskt och tekniskt bistånd till landet. Den kinesiska ledningen förberedde sina krigsåtgärder

Jag tycker i alla fall att rdgm Söderström hur missat två \'äscntuga sa ker: 1) Ingen ger sig ut på en livsfarlig båttur med fifty. fiftyehans att överleva om in te alternativet att stanna är sämre. Och det viktigaste: 2) Båtfolket är mänskor som hamnat i trångmål R" or sR,k er de inte kan bemästra (kalla det gärna stormalits p o l i t i k) och behöver hjälp. Då är det vår förbannade sl,yl dighet att hjälpa dem.

6m dem.

PETER GRANSTRöM

genom de miljarder dollars som nam_ och i stället ge det till Båt

amerikanerna pumpade in i den folket.

sydvienamesiska ekonomin

blev nu fråntagna sina ekonOmis- I EEC-länderna och USA har be

ka privilegier och såg med oblida slutat upphöra med allt stöd till

Men förutom den här kinesiska ögon på det samhälle som 50 mil- I Vietnam och I stället ge 800 mil

propagandan bidrog också CIA:s joner vietnameser nu bygger upp. joner mktill Båtfolket. radio Voice of, America, som har dagliga sändningar på vletname Krigen har drivit VIetnam In I • Debatten om Båtfoll{et siska tlll Vietnam ' om den lycka en oerhört svär ekonomisk situa som väntar i väst, att också and tion och denna svåra ekonomiska I tidningsdebatten om BAttol ra vietnameser lämnade landet. situation har ökat flyktlngström ket har man sagt bl.a. att den Till dessa hör tidigare välbär men från landet och nu försöker vietnamesiska regeringen medve gade borgerliga skikt, högre man ytterligare försämra Viet- tet driver ut dessa mänskor ur tjänstemän och .. officerare nams ekonomi genom att ta bort landet. man har också sagt att mänskor som hade levt 1 överflöd allt ekonomiskt stöd från Viet• SE BIDAN 5 nade Vietnam, vilket också på verkade Vletnamns ekonomi ef tersom Hoa-folket I stor utsträck nlng var handelsmän.

lÄL~~&AA~~ _ .

O DDDDOOODOOOODDDDDoooooonOOOOODEJOOODOOOODDO[][J(J[J[lJOO[]OOLD ••••• lom I AU ' j(C]Ot:JlXllL][lIODDDODDOtJIlI1rlrfJrlO,....,...,.-.r1...,,.,..,M........,.,...,

§ :l

3 g D

g g :J

3 g :J 3 D

§ 3 B B O :J :J

q BD'

D D

8 b

B-

B 8 D D

8D S O

§D D D

~88

l ' d·Jup. tac, ' ksam.het

O·•

V"er ett -'

~ne

dSt,C!!_ \J

• Upprörd över förbuds• Ett år senare undfår Grementaliteten i min samtid ta Lisa syndaförlåtelsen blir jag alltmer övertygad "för första resan lägersmål". om vikten av att synda nå Men inte hjälper det nlmgon gång i livet. Ju fler ting. Nästa år är det hänt förbud desto större orsak igen. för hederligt folk att göra Så är det med synden. något åt det. Själv när jag en djupt Helt övertygad är jag då 'känd tacksamhet för Greta jag plötsligt en dag förstår Lisas snedsteg. Vad vore att det är tack vare synden jag i dag utan den hederssom jag över huvud taget kvinnans vänsterprassel? finns till. - Jag v-o-r-e i n t e ! Jag ser i en släktutred. tt . f'" f'" • Den där Jakob blev fram nmg a en av mIna or R ställd på en ort som ned der - eller heter det för mödrar? - hon Greta Lisa tecknaren kallar "DeijasOlofsdotter, måste ha varit son". ett sällsvnt syndigt inslag i Kan det ha legat nånstans sin samtid. i Staterna eventuellt? Eller Redan fem år före inträ i Kanada? det i det stånd som brukar Jag vet inte vad skrivaren kallas äkt~ går hon och menar, men jag föreställer svänger till det med en mej att Greta Lisa gjorde "okänd fader". Det ger upp- som så många andra av mi hov till en Jakob, och det na förfäder och . -mödrar. ger några generationer läng- Hon rörde på sej. re fram upphov till mej Hon kom möjligen ända själv. till Vilda Västern, och hon steg ut ur kulregnet och åk te hem igen. Så har man då ytterligare en sak att tacka för sin till blivelse. Nämligen det fak tum att alla pistolskyttarna pli. saloonen inte var lika

Staterna. Jag har inte enS vågat tänka på vad biljetten skulle kosta. Vad vet jag om Ame rika i dag? Inte mycket. Det jag har sett på teve, och så det som stannade kvar av barndo mens fantasibild. På teve har jag lärt mej att cowboyarna har slutat rida. Jag vet också att in dianerna går utan fjädrar numera och skjuter med annat än pilar. Och så lite om politik och sånt. Från barndomen minns jag dadlarna, de salta nöt terna och Bä de kuddforma de karamellerna som var så klibbiga att det var omöj

ligt att spara dem i handen. Och paketdollarn förstås som anlände regelbundet till jul varje år. Det var så på den tiden. USA var dadlar och nötter, Sverige var dans runt gra nen i radion, Afrika var djungeln och Asien var Gu la Faran. • I dag anar jag att allt det där inte stämmer rik tigt, och jag vet att jag borde göra något åt iet. Jag säjer som Råockua'~alle sa när han , Slog igen dörren till sin gamla Moskwitz och lät blicken glida ut över Hellnässundet : Man borde nog resa -

mera! Han sa det på högsvens ka. Därmed markerande att han var på resa och att Mossen redan hade tagit ho nom halvannan mil bort från hembyn. Han hade kom mit till språkligt nya trak ter_ • Själv ska jag uttalade där orden på engelska nå gon gång då jag stiger i land i Greta Lisas Amirka. For man. får ju lov, att ta sej dit om man någonsin ska få reda hur det riktigt skapar sej där borta. Även med risk att jag be går någon synd under re san.

~ D C. C C r

E r-

BERTEL

NYGÄRD

SLAGRUTAN

r=n-nJI» •

::jc:e~:::~

:::ä:::::: re än att jag själv bryter av något mot den där gamla släkttraditionen att röra på sej. Jag har aldrig vari j a I II AMJCI'TU I A••• i • I nu Q » U UP g Un T T n ' U Jr X H "

i I I 0'TTJj I 4

» 4 UI

I I

-II "

MII

I HM P

II II " II

H " U D •

H " H'. M • ,

" " M

M! p •

u ••• M M •

• " M

OST ER BOTT N IS K A PO 'ST EN

~ _

Torsdagen den 30 augusti 1979

Ilet no:1

•EFTER EIN HÄNDELSERIK DANS

SÄNSONG SPELAR VI upp TILL

* riSTA ~~D~G~~~9 1' * ZOTCH och TEAMET KL 20

PÅ PLATS FINNS

..~!

?'r\~

LÖRD. 8. 9 DÅ DANSAS SISTA GAMMALDANSEN TILL TONERNA AV

KVEVLAX GILLET

,_"n_

MED HÄRLIGT RIVIGA LÅTAR I BAGAGET

CARPELLA TACKAR SIN DANS. • . PUBLIK FÖR DENNA SOMMAR . - VI SES IGEN TILL VÅREN eDÅ VI BJUDER PÅ ARTISTER I e TOPPKLASS OCH DANSAR PÅ TRE GOLV!!!

ÖRDAG 1.9. L. 20-02 OBS

Y TOPPENAFTON TILL SAMMANS MED

IfllpllL'

• Säsongens enda tillställ· ning med förlängd tid. • Full fart från första bör· jan. .• Extra damernas kl.

23.00-23.30.

• Biljetter 18, • Åldersgräns 15 år

och

EXODUS

BUSSAR: Vidjeskog : Småbönders 18.45, Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Gkby 19.15 via Kronoby. Hal din & Rose: Oravals 19.00 via Jeppo. MQnäs 19.00 via Munsala, Ny karleby. Från Eugmo 19.00 via Jakobstad 19.40.

.,.,.... •• , ......... ,ert

e' St pQ

S1'IIoPA

. . b • • pe, p

t' b

nenn

pQ .A

==_: :":~=:!.IlllllllIIlllllllllllllllllllllllllllllllnllllllllllllllllllllIII"IIIII"III"III"IIIII". I= = = ~_"

.t ' b ....... .' .

S;'SONGAVSLIJTNING i

UNGDOMAR! Ni som missaoo tillfället senaste gång NU har ni chansen!

.DANS 'PÅ STRANDPA\1LJONGEN I

-=- LAPPFO.RS-

'. 1=:=_ ·

SÖDERUDDEN LöRD. l. 9. kl. 20.00-01.00

:__" =_:=

Fred. 31. B.-79 kl. 20.00 Intr. 12 mk • • bLII . . . . . . . . . eueu . =:z;pseuQ

,.. Junic $d.4 C4

w__

t' b

stwn " b pqpz

WF; e n..... en b " " ' "

REFLEXBANDET

;

1711U111111111111111111111111111111111111111Ulllnt1ll1t1ll1l1l1ll1l1llUUllllllllllllllllllff

Killarna har dessutom hun-. . St. Petersaari.

Som många säkert känner till nit spela in en egen single, placerade .gruppen sig som som kommer ut under .dennärtvåa vid årets - Pop-SM för maste framtiden, och ' medveramat9rer, en futtig poäng ef kat med två låtar på en LP som KEMU i Seinäjoki spelat ter segrande .' Spiders. in. Sedan dess har Kari IlmoHösten närmar sig och kon- nen, Ja11i Wikman, Heimo Rii Det är ~ledes dags föt: en sertverksamheten börjar kom- himäki och Hannu Pirttimaa stunds fin melodisk, akustisk ma igång igen i Jakobstad. In-. spelat på en mängd olika till rock-musik med en grupp 'som kommande fredag kl. 19 blir ställ. ningar runt om J' landet a-- r J'ntressant också da"rfo"r att. det konsert i Brandkårshuset och över allt rönt ett gott mot de själva komponerar sin mu aled .välkända jeppis-gruppilD tagande. . sik.

St Petersaari ger konsert i Jakobstad

• Två g;ånger om dagen kommer en grupp tonåringar, ungdomar på, "glid", som begått mlndre brott, Ull sä.kerhetsfängelset RaIl way l New Jersey, USA. Efter en kort rundtur 1 fängelsets isole ringsavdelning förs de till en grupp

återanpassa ungdoms brottslingar• Skrämsel heter medlet. Livstids fångar på en isoleringsanstalt be rättar, skriker, gråter om fäp.

gelselivets förnedring och fasor, Ungdomarna utsätts för . verbalt övervåld, förlSdmjukas och hotas llvstidsfångar och får order om att sitta still, vara tysta och med stryk om de fortsätter sin lyssna. Nu ska de skrämmas från kriminella bana. brottets bana..

Det

S TV 2 lördag kL 20.00:

handlar om en metod att USA,

rema

Tol'8dagen den 30 augusti

1979_~~.:.....___...;.-_...:..._......;_O_l'i_ ' ...:.1...;f...:.~...:.R:...B_O_I_l____ S_I_S_·_K_"_P_O_~_l_F._,_~_ _ _ _ _ _ _,-",;,_________""""_ _ _ _-,,!,,",,,".;,.'-_

Säsongens·sista , 1 ~

söndagsdan~

YTTERESSE

men att tusentals av dessa ~~e blivit mottagna i · något ~d Bland anant har" Sverige . ~ att ta emoLsådaila- som lagligen den vietna'm eslska regeringen lämnar landet. , förtjänar grova pengar på dessa flyktingar och man har också Osökt infinner sig tanken att påstått att dessa flyktingar skul dessa flyktingars avfärd inte är le vara utsatta för politisk för tillräckligt dramatisk för mass följelse och att de därför måste media och därför "inte är något fly från landet. Samtliga dessa ' att ha". De flesta av de flyktin. påståenden är lögner. gar som kom till Finland hade avvisats av USA. Ka nada och Au Senaste vecka sände Sveriges stralien. En synnerligen selektiv I TV 1 en film "Båtfolket : vad dri "humanism" har alltså gällt. , ver dem ut?" där två rikssvens ka journalister Erik Eriksson och • Stormaktspolitik bal,om Bo Bjelfensstam. som för ett par veckor sedan besökte Vietnam, Vietnamkriget är t y dligen ännu

•

,- t

SOND. 2. 9. kL 20-·~Ol

ORDN. GR~

•

10 ZOTCH P

o Åldersgräns 15 ar

h e lt klart kunde påvisa att varken inte slut. De stora pn va täg da ny det s.k. , Hoa-folket eller några hetsbyråe rna och J'ä tta rnn t>l a nd andra vietnameser förföljs poli tryckpress arna skjuter in Sig ~ä

•• • • •

+ :•

• : : : •

+ :

••• •

1979 sysslar man med att systematiskt avrätta alla in· hemsim tecknade serie tidning.

på öP. De n ?.sta om Icke oönskade så åtminstone - ab solut spontant.

En del arkiveras på olika

sätt. De flesta i ö-mappen, vilket innebär att de endast kommer papperssamiarna till glädje. Andra i en ostädad hylla för vidarebefordring till ö-mappen om ett tag. En deJ lä.ses.

ar. Eller - som det visar sig vid en närmare läsning - de som utges i Finland. För de är aUa av utländSk lriirkomst. Så. här låter det redan I första stycket: Det finländska tecknade seri~utbudet är som dystrast i speclaltidningama. Där fram går allra klarast de negativa drag som förknippas med teck

• ••• ••

• : •

: : : •

1 • : •

: • :

: : • : • :

dheO'~gSint

otaVlaprJU·ebld.'kaagt.'oramlner ar veatt_ av rierande kvalitet och art. här

I I

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<l . . . . . . . . . . . . . . ..

1•

'F ~

svagt, goda intriger förstörs tiskt, att den vietnamesis ka re Vietnam. Ma n kunde säga a tt med ett olyckligt sätt att be- ~' geringen Ingenting har a tt göra I västmakterna är då liga förlorare .'ätta. .; med eller förtj ä na r av flykting- I ! ll~r. de t ar a'tt ta lätt på trägan. ~ arna och att den v ietnames is ka i • Umoje n korkeajänuitys,luft- ... ' h 111 " k " I Men man kä nner oro inför clen ( staten mget e 'e ons ar an a.tt ". ' .., ., " krig: (i II .. k t k ' I na tlyktmghJa !p. dunna hU :lla Teckningarna sämre än : a a mans . or s 'annar var I an- nism" eftersom man samtid igt ~ det och deltar i återuppbyggnads- I S genom~nittet . .. histörier och '" vet att U A:8 7: e flottas hang-ar e ar b ete t . ,. . . Innehåll svagt, Intrigerna är ~ fa rtyg ror s ig I de vletnamcsl :4 ka intetsägande. Man kan också fråga s ig om va ttnen utrustade med 90 flyg • Korkeajännltys. vanligt dessa båtflyktingar är flyktingar plan och 200 kärnvapensp etsar krig: • i egentlig mening. Enligt den In och fyra sraningsplan. - Stones och innehåU sä.m + ternation e lla flyktingskonventio Kitt Y Hayks stridsplan ploc kar re än dåligt, intrigerna byg nen från 1951 definieras en flyk inte upp flyktingar ur vattnet <le ger på att krig är oundvikting som en person som har orsak är inte dä r för human it änl l'lkäl att vara rädd för att bli förföljd utan för att visa USA :s m u kt " ch på grund av ras, religion, natio samtidigt h a r den kin eslB"8 4- 2:a nalitet eller politisk åskådning el armeavdelningen und e r SPwlst e ler g enom att höra till någon tiden flyttats n ä rman de n vlet- · samhällsgrupp. namesiska gränsen.

I I

Avrättade serietidningar

Härom dan tön mitt falköga pA en gm sak med "8al'jako valehdet 1979" tryckt pA pl!.rrnen. öppnar man pärmen - och det gjorde Jag finnel' man aU hä.ttet l tn\ga utgt'S av fi.I\ got 80lIl kaIIa8 Suomen SarJa. Imvaseora allt.."Iå FInlands Tedmade serieförening eller mU Hknande.

Iigt. Berättelserna il' enstaka episoder utan verkllghetstör ankring. • StTavoIta. gIs8a!: - DAlIgt InnehAlL Berättel serna är med våld framtvlo gade ur flImea och otroligt naiva. Språket är avskyvärt och repUkerna mycket dAUga. Tidningen avslutas med: _ VI behöver bättre teckna

nade serier: rasism, våJd, krigs.. beundran och falska Ideal vI8&vI kvinnan.. Jaha.

Hte längre ner:

_ Resultatet av vår genom gAng il' tröstlöst. I Finland otge8 Inte en enda verkHgt bra serietidning, och de medel måffigas antal il' oroande Iitet.

Dees mAJsä.ttning:

Och ändA I.ii.ses drösvis av

Att befrämja kunskap om serier (teckiJade), samJao det av serier och kritisk lä8 Ding av eener. Hela styrelsen är centrerad till B:fors nåja: finns en styrelsemedlem l Bjömeborg

de serier!

serietidningar. Undrar sa\ smått om tolk skulle läsa ruU annat än serietidningar om de vore bra't Nägra kritikplock:

I iI

Biträdande generalsekreteraren för Finlands Röda Kors Gunnar

EIIe.r

kanske Inga serier uJls, Viket föder ,e n fräga: - A.r det bättre att tolk lä ser serlet1dlllol{a!' än att folk inte alls Iä.ser'l

I-

~._._~~

Baluns fyller

PETER GRANSTRöM

__-,_._._.~

Är man brunbjörnsunge och fyller ett år ska det firas ordent ligt tycker vå ra vänner I Björn skogen och tisslar och tasslar med blåbärspajer och paket i all hemlighet. Men BALUNS får uppdra get a tt överräcka blåbärspajen, och hur det går kan ni säkert gis sa .. . Vem brunbjörnsungen som fyl ler ett är är? J o, Baluns förstås! NI fär höra mera om honom i sagan "Gratulerar, Baluns!" som Bertel Lindell Läser. • Barnkvarten måndag kl. 7.40,

att dra en gräns mellan politiska flyktingar och sådana som lä mnar landet för att söka sig ett

.................. * .... ....... ................. .. .

oxA..

Ros~n medger a.tt det är svårt

•

Jaha.

• Buster, sport&erler: Berättelser och InnehåU

Vid en presskonferans i Hel singfors nyligen kom det fram att av de flyktingar som kommit till FlnIand så hade en lämnat Vietnam pA. grund av militär tjänstgöring, en annan fÖl' att han hade dålig lön, en tredje för att han inte vUle arbeta pA. ett jordbruk.

bättre liv. I TV-programmet om Båtfolket

framkom det också att den viet namesiska 40 000

regeringer

mä nskor

bevfljat

utresetillstånd

Om Inte dessa stridsförberecte l ser visar något annat s ä. visar de med all önskvärd tydlighet a tt dets.k. BA.tfolket används 80rn pollt1skt slagträ mot Vietnam, flyktingarna används för att. stry ,pa Vietnam ekonomiskt.

DärfÖr gäller det för alla ,fre ds älskande krafter I världen att a v slöja vad som ligger bakom den na flyktmgkampan10ch kraftigt fördöma de- ekOnomJska san}ltio-. ner som riktats mot VIetnallL Det gäller freden j Indokina. Ock så du kan stärka freden , Viet nam och delta I återuppbygg an det av det krigshärjade landet. Du kan ge ditt bidrag till Viet

nam på postgiro. Lät det äntllgen bli tred i landet. STEN SöDERSTRöM

:.....:..- ....:...;.:.....:.....~....:...;.--.:....:...--~"...:..._._-------------------------

Vad är det 8()m tar fonn W1der barkkniven 't

Jo. det ska bU takved av stocken. Takved är det där som hAl·

le)' balmen eller nävern på plats n.lL man täcker tak på ganunal· dag8 vis. Här är det taket på MaIaX museiförenings bondgård som mlljerna. Janette skulle gärna gli. ska täckas. Det blir i näver. I skola, men det visar sig vara Fo'l ket f bakgrunden täcker på modernare vis, med pii.rWr. Ru rätt omöjligt efter den tunga ar betsdagen. Programmet om Ja set är ett av de två loft 8()m fml18 .Jvar i Malu. Det datera.rseJ nette har producerats av Hollands tl.J 1822.

repris kl. 16.45.

• I det andra avsnittet i senen I om barns liv och arbete på olika .

hAll l världen får vi veta hur det går för den peruanska flickan Janette, SOm beger sig till huvud- ' staden LIma från sm lilJa hemby. television och regissör är Truby Tä.ckankaJas och barkning ägde rom senaste lördag. Ett trettital I L~ är det lätt att få plats van Keulen. hjon ställde upp pA talkojobbet. BOm t.jän8tetlJcka hos de rika fa.~ TV Z kL 17.00 pI. mån~ 2. 9. (Fof.l8: Vilhebu Tallgreat

Denver

jeans shop f\;,H ll ldSl-+Il..iJl

2/ ) \~L' l Tel

'-}( J! -

~42 &'l')

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

D D Sexuellt umgänge är en av de centrala mänskliga umgängesformerna. Sexuellt bete ende är kanske också den be~ndeform som är omgiven av de flesta uttalade och outtala de föreskrifterna. D D Samtidigt som sex är viktigt och omgivet av höjda pekfingrar, är det ett av de få be teenden som inte Inlärs genom att man tittar på hur äldre gör. Istället är man oftast hänvisad till en teoretisk vägledning, som naturligtvis .alltid präglas av den undervisandes egna kunskaper, attityder och eventuella hämningar. D D Detta gör att många ungdomar och även äldre känner sig osäkra i fråga om sin egen sexualitet. Dags- och veckotidningarnas frågespalter ger en provkarta . på vad den sexuella osäkerhe ten kan föra med sig. Där finns dels en oro över att allt inte är som det ska vara,att man är "onormal" i något av- seende, det må sedan gälla könsorganens form . och stor lek eller tidpunkten för det första samlaget. Där ställs också. ofta direk ta kunskapsfrägor, som blot tar stora luckor I frågeställar nas sexUalkunskaper. Det talas ibland om ett över

utbud av sexualInformatIon,

men denna når tydligen Inte

alla.

I den här artikeln tänkte jag behandla just detta med "normalt" och "onormalt" i fräga om ungdom och sex.

känna och göra i sexuella sam manhang förmedlas av andra, antingen muntligt eller skrift ligt. • Information från böcker och tidningar I en finländsk undersökning har man frågat 17-26 år gam la män varifrån de fick sin

huvudsakliga kunskap om sexuella frågor. över hälften (52 procent) angav böcker och tidningar som sin förnämsta kunskapskälla. Därnäst kom kamrater med 37 procent. Lärare, föräldrar och sjuk

lorna. Ett av de mera hårre sande exemplen är svaren på påståendet' 'om kvinnan blir skrämd under samlaget, kan mannens perus fastna så att bara en läkare kan fä lös den". Ungefär en fjärdedel 26 pro cent) a v de tillfrågade trodde att det kunde gå så galet. 29 procent visste inte och 44 pro cent svarade rätt (alltså att påståendet var falskt). ~a 41 procent av de 17~ 26-åriga männen visste att det är just mitt mellan två men struationer som kvinnan lät tast blir gravid.

För en människa som håller på att bli vuxen brukar det kännas viktigt att veta att man utv~cklas så som man borde utvecklas, ·att man hål ler någorlunda jämna steg med kompisarna. Särskilt viktigt är detta när det gäller den sexuel_ la utvecklingen. Sex är något centralt i varje människas liv. • Sällan öppetsDack Men sex är också något som vi sällan talar öppet om. När vi diskuterar sex, försöker vi

ibland antingen dölja något el ler också överdriva - skryta om "erövringar" t.ex. Detta gör att vi ofta har svårt att veta hur "folk i all mänhet" beter sig sexuellt. Därför . har vi kanske också svårt att hitta ett sexuellt be teendemönster som känns rik tigt.

Mänlnskans sexbeteende styrs i hög grad av hjärnbar ken, dvs. det är mindre bero ende av instinkter och hormo ner än av inlärning. Djurens sexliv regleras sA. · gott som helt av instinkter. Därför är den "normala" va riationen 100m sexbeteendet mycket större hos människan än hos djuren. Värt sexbeteende beror på våra tidigare erfarenheter in lärning). Inlärning som byg ger på egna försök och miss tag kan bara i någon mån in verka på utvecklingen av vårt sexuella beteende. Merparten av det vi lär oss

vårdspersonal angavs bara i någon enstaka procent av fai len var<l- den huvudsakliga In formationskällan. Med kännedom om de flesta tidningars sensationshunger inser man att ca hälften a v oss får en ganska förljugen bild av det "normala" sexbe teendet. Lägg därtill kamra ternas stora roll - också de ras information är ofta sned vriden, eftersom man gärna vill imponera på kompisarna. Bara i några futiga procent av fallen har alltså männen i undersökningen fätt vad man kunde kalla kontrollerad infor mation som var anpasasd till deras behov. Samma forskare ställde ock så några kunska psfrågor om

sex, vilka tydligt påvisade bristerna hos informationskäl

• Flickor bättre informerade Här kan finnas en skillnad mellan pojkar och flickor. J en annan undersökning fann man att föräldrar I 80 procent av fallen gett sina döttrar upplysning om menstruationen ln.rian den inträffade.

Torsdagen den 30 augusti 1979

Björn: Det var ett förbannat ljugande om att ligga med tjejer. Jaa hade en tjej som jag var kompis med och kunde snacka med och hon var noa väldigt mycket mer erfaren än jag. Så jag ljög rör henne också. om samlag som a1dria hade existerat.

Bengt: Man ville ju veta hur det sick till, man hade ju inte legat med nAn. .'

Jag ljög för en kompis och sa att ia8: gjort det. Sen kom han och ville ha detaljerna kring det hela sA jaa mAtte- ' ha ljugit väldigt bra. Men det kunde .~ ju inte bli några detaljer när jaa ingenting visste. Det var pinsamt.

• Tre killar berAttar lör en tjej om hur de upplevde klIIrollen ItonAren. Citaten Ar plockade ur en skriN som heter "En tjej och en kille", Den Ar utgWelIl relsens namnd lör Mlsoupplysnlng. I

fara för pojkar. Risken att sexuella Instink ter skulle uppväckas genom för tidig upplysning ansågs vara liten hos flickor men stOl' hos pojkar. Man IUltog att om man Inte vet något om en sak. så kan man Inte heller frestas av den.· Nwnera har man insett att det är mindre skadligt om sex upplysningen kommer för ti digt än om den kommer för sent. • Åldern för sexdebuten

varierar .

Tidpunkten för det första samlaget är något som brukar sysselsä tta ungdomarnas tan kar. Det är klart att åldern vid det första samlaget varie· rar väldigt mycket, och att det är synnerligen vanskligt (och onödigt) att säga vad som är "normalt". Medlanålder vid sexualdebu ten är I detta nu ca i 7% år för pojkar och drygt 18 år för flickor. Den genomsnittliga debutål dern sjunker ständigt, vilket av moraltanter och -farbröder ses som ett bevis på ungdo mens moraliska f8rfall . VI bör dock hålla I minnet att också könsmognaden sker allt tidigare. Flickors genom snittsålder för den första men struationen var 1865 16 år 9 mån. och 1953 13 år 9 mån. Nu räknar man med att den lig ger strax · under 13 år. Medelåldern för pojkarnas könsmognad följer samma ut . veckling. men ligger ett par

år högre. Då är det ju ganska

naturligt att en lägre köns

mognadsålder åtföljs aven

lägre sexualdebutålder.

Om vi tänker pä den sexuel df't huvudproblem som både p att omvandla de sexuella bebo'(' Ilad kärleksrelation. Vära dagars ungdomar tyck5 Såna. begrepp som synd odI är föga meningsfulla. Upprik1 dag än ett opersonligt normsylt· Sexualiteten är ingenting !o hm. Den är en av vägar·na. 8 Ctveckllngen under tonåren il finner sin plats i ett större !I; heten.

Men, som sagt så är varia tionerna stora.

När det gäller ungdomars Däremot hade bara 18 pro upplevelse av det första sam cent av sönerna på förhand . laget, är det svårt att säga nå fått upplysning om den ofrivil got allmängiltigt. För många liga sädesavgång (pollution), är det en besvikelse, för andra som brukar anses vara det en positiv överraskning. Myc första .tecknet på pojkarnas ket är naturligtvis beroende av könsmognad. omständigheterna och part Också i andra sexualfrågor nerns omtanke. kunde man konstatera att poj överhUVUdtaget vore det bra kar fått upplysning i hemmet att inte ha alltför stora för I mycket mindre utsträckning väntningar inför det f8rsta än flickor. Det här kan vara samlaget. Vi måste ge oss själ. en kvarleva från gamla tider va tid att utvecklas och att då upplysning betraktades som hitta vår egen stil också på ett skydd för flickor, men en det sexuella planet.

~'Tillsammans"

är en serie om samlevnads frågor. Den här första arti keln i serien är skri ven av Bo Mellberg, psykolog vid Hälso vårdscentralen i Vasa. 30 år gammal är han. Sällan är det ungdomar som kom. mer opp och diskuU? rar såna här saker_

_____T_o_r_sd_a~g~e_n_d_e_n__ 3 0_ _a_u~gu~s~ti-·~1-9-79__------------______~O_S~T~E~R~B~O_T~T~N~'~S~K~A~~P~O~S~T~E~N___________________________________________ •.

........................ ..................................................................

Tre veckor i somras

jobbade Ylva Ekblad ocb

Leif Sjöström som nat.ur inventerare ute i Mala"

yttre skärgård. Hor bär

ligt det var kommer Ylva

ihåg i den bär tidiga som

marnostalgin. Tore: Tonåren präglades av rädsla för att man skulle göra bort sej, tycker jag. Man tog inte kontakter med tjejer man kanske kunnat ta. Man tyckte det var bättre att förbli enSam med värdigheten i behAlI. FOr tänk om man skulle göra bort sej.

'H··ar fe,,.nns I.n.ga e VIell" UJ.b' or bara folk som passar här'

- Nu måste jag packa! bet är både ett och annat som ska med I morgon. Få se om vi klarar av att vara borta frän civilisationen så här länge - minst två veckor ... - Det tror jag nog att vi gör. VI har ju massor att göra - undersöka, skriva, rita, jobba, måla, läsa, tänka, rensa upp våra sinnen. Komma bort frän alla gifter och avgaser och onödiga prylar ... Det var ungefär så där jag tänkte, dagen före vi for ut på sJön. Ut till det yttre havsbandet. Nog klarade vi oss borta från civiliBationen alltid; vi stan nade t.o.m. tre veckor därute. Pli. kvällen blir min vän Leif och jag utskjutsade till vår "arbetsplats". VI har tillgång till både hus och båt under den tid vi ämnar stanna. Jag har aldrig varit hit u~ förr, men jag tycker genast om platsen. Det känns befriande på nåt sätt, att vara här långt borta från det vardagliga på land. Oberoende av ti der ... det är ändå det bästa! Och naturen är väldigt vacker här! Den första veckan jobbar vi flitigt. l början är vi ganska trötta av sjöluften, men det dröjer inte länge förrän vi blir "ana - och piggare än någonsin. Varje dag åker vi ut, från holme till hobne och antecknar alla fåglar vi ser och räknar dem så gott vi kan. Det som växer skriver vi också ned. Och så märker vi ut gamla hus grunder o.dyl. Kvällarna går åt till att renskriva, rita, måla och fundera.

lY rIkaavenska SocIalsly·

•

Det finns Inga villabor härute. Här finns bara människor. som passar här. •

INGA FöRARGLIGA VILLABOR

Det är skÖnt förresten, att det inte finns en massa vlllabor som bUr arga om man går för nära deras gård, eller vist&' på "deras" vatten. Finns det något förargligare!? Jag menar inte att alla vlllabor är sådana - men de före kommer. -

Första hälften av tredje veckan är jobbet så gott som klart resten av dagarna tar vi "semester".

En dag får vi förresten äka ut med två fiskare och vittJa iaxryssjor. Det är roligt att se hur det går till. Väldiga fiskar. de där laxarna! Jag har aldrig sett något liknande. Endast en gång är jag och simmar. Det är så Iskallt vat ten, att man nästan tappar andan, när man är I. Isen låg länge här - ända in I juni ... inte att undra på, varför det är så kallt. På söndag är det dags att åka hem. Jag hade gärna stan nat några veckor till. VI hann faktiskt lära oss en hel del under de här tre veckorna. Hej då havet, vi ses snart igen, hoppas jag! YLVA EKBLAD

•

LUGN MIDSOMMAR

Midsommaraftonen kommer - den firar vi lugnt och still sr-Jmt i den lilla stugan. En kort sekund tänker vi på midsommarvakan I Aminne kanske det skulle vara roligt att vara där i alla fall ..• Men den tanken flyger snabbt sin kos. Det är skönt med en annorlunda midsommarafton. Den stora rönnen som finns på "vår" holme, blommar s~ vackert och doftar så gott.

VI ser då midsommarnattens sol drunknar i havet, och när

cen vaknar igen, tidigt, tidigt nästa morgon.

•

På söndagen far vi på visit. Vi hälsar på en gammal man,

som varit mycket här ute. Ja., han är så gott som uppväxt .

här vid havet.

VI sitter nästan hela dagen och lyssnar på honom. Han hal mycket att berätta och det är väldigt intressant att lyssna. Han måste ha hunnit vara med om mycket, i sina dagar. Man bilr riktigt avundsJuk - ung och oerfaren landkrabba, som

mella /Utvecklingen i stort, så är !e

pojkar och flickor ställs inför

bovem till en mogen, ömbetsbeto :lks Iyekas göra det. JdI vanära, kyskhet och orördhet

iJb-'ghet och förnuft är mera var (Y!t.em.

!"om ligger utanför personlighe .. att (ge personJigheten uttryck. I innebär oftast att sexualiteten e !l&mmanhang, l bela personlig BO MELLBERG

A VUNDSJlJK LANDKRABBA

•

f"1

Han man är.bjuder oss på kaffe i sin hemtrevliga fiskestuga. Sen visar han oss en del fågelbon på "hans" holme. Fåglarna känner honom så bra, att han kan gå hur nära de ruvande honorna som helst, utan att de blir rädda. Om Leif eller jag kommer dem för nära, får de brått att flyga Iväg. Vi jobbar flitigt den andra veckan ocksl\.. Och vi träffar fler människor. Trevliga, intressanta männl skor, som varit mycket här ute, och som har mycket att be ratta för oss. Om hur det var förr 1 de här trakterna och om fåglarna och djuren, som de känner så bra Ull.

• lP.......................... .......................................................................................... .

M ,."n u.., nI. Kp-nthGrunoocka . ? l· L aramw.

-Nu har luln gjort -en disco- LP i Sto('l.~holm! D D Uen svenska gruppen Rococo utkommer i dagar na lned sin första LP-skiva. D D Nu undrar du kan ske, vad det angår oss här

I . österbotten. Jo, förutom att ,bandet bjuder på en häf tig musik, kan dom också. ståta med en sångsolist hemma frän Kronoby, Kentb Granbacka. D D Honom kunde dans pu~liken här för nät är sen uppleva som sångare till· sanunans med grupper som Laramie och Sound t.ex.

I dag jobbar Kent;1 på Scania I Södertälje. Den se naste tidens framgångar för bandet har dock ställt honom inför ett svårt val - j,?bbet eller musiken. I

längden blir det ohållbart med de långa turneerna och ,frånvaron från jobebt. Efter den här LP-skivan kommer säkert efterfrågan på bandet ytterligare att öka. Förutom den musik stil Rococo representerar, intresserar sej Kenth också för jazz och klassisk mu· sik. När man hör Rococos musik smakar den som en blandning av bröderna Gibb och Abba. Häftig, svä ngig go-go I bästa discostil. Och det är så det skall vara I Svcrie-e ,i dag'. Den

gamla "goda" svensktopp stilen är på utdöende, och diskostilen går allt hårdare fram. Låtarna på skivan är al la utom en av egen tillverk ning. Bandet hade också en låt med i uttagningen till Eurovisionstävllngen 1 vå ras, den låten återfinns också på skivan. Gruppen Rococo har spe lat ihop nu i knappa två år. Peter Edlund spelar gi tarr och sjunger. Bengt Skarin på trummor, per cussion och sång. Lennart Uste r ud. elbas och ~kus-

tlsk gitarr. Tomas öhberg, klaviatur och sång. Samt, som sagt var, Kro noby-grabben Kenth Gran. backa, solosäng, flöjt och gitarr. För skivutglvningen står Tor Musik Ab. Ifall skivan inte syns här hos oss. kan brodern Jan-Olof I Krono by säkert hjälpa till med anskaffningen. Han berättar också, att det eventuellt nästa som mar kan bli aktuellt med en turne också hos oss, om ti den för bandet det medger. BeWe

,..

8 .

Torsdagen den 30 augusti 1979

..... !

, ;/..... ULJuorx J X llJL

uf-rörel.e O

I ••

U:a:X:IXD • D O a (B

I HI

!CJlCCVTX1OOOCJ • () • n • 8 • i N" i •• n I • I • H H•• i a N A •• il n RRR Ii1I'1I"1r"1ID!1DO

Nya SöU-instruktö ren:

Andra ringen

En .slitvarg

på mittfältet

utmanar övriga I fredags ordnade tredje rin gen en dlsco- och programkväll till förmån för UNICEF. Hälf ten av intäkterna frän tillställ ningen ska i sinom tid sändas till FN : s barnorganisation. - Det gick någotsånär, be rättar Carita Ek. Rätt bra med folk för att vara en tonårs träff. Blixt och Dunder har ställt upp alldeles gratis med häftig dlscomusik. Marlene Vidner från Uf Svanen uppförde en dans. Uffe SundelI och Lars-Erik Backman hade lekar och tävlin gar mellan tredje och inbjudna andra ringen.

Som en "slitvarg på mittfältet" karaktäriserar kamrater na i Gerby nI sin ordförande Tor Sparv. Från oorjan av september skall denna Sparv med varg-egenskaper börja jobba som instruktör inom SöU. Först blir det en rond till ringarna, sedan kurser och aktiviteter inom VUS (= vi un der sexton).

•

- Det är meningen att jag i te för mycket begärt. De blir stor utsträckning skall jobba nog dyrare för samhället om med barn och tonåringar, säger föreningsverksamheten skulle Tor Sparv. ÖP träffar honom upphöra. när han tillsammans med Boje Lindroos målar på utsidan av • Dansen inte viktigast Gerby uf:s lokal. - Vi hade nu ingenting an Tor Sparv vill också försöka nat att göra nu på lördagen, få föreningarna att förstå att säger de. dansverksamheten inte är den - Jag skall höra vad för viktigaste verksamhetsformen i eningsfolket - mina arbetsgi ungdomsföreningarna. Numera vare, understryker ' Toffe har dansen också liten betydel har för förslag och . ideer. Se se för tryggande av förening dan är det bara att sätta igå ng. arnasekonomi. Det är bara ett Det fina är ju att man få r ut fåtal ungdomsföreningar inom forma arbete och verksamhets söU som kan bedriva dans f ormer ungefär som man vilL verksamhet med framgång. Tor Sparv, ny SöU-instruktör. Yerksamheten inom VVS har Tävlingsverksamhet intresse ju inte kommit igång ännu. rar också Tor Sparv. .. Strömsö I Vestervik. b lan d ton år'mgarna ar .. d e t S om d en b' ed' .. riVS I• d ag sammansvetsat gang " -. ser det Aven Tor Sparv är 24 år och upp' lictt att få gehör för nya inom SÖV är den alldeles för ut s?m. Gerby uf anthgen skul id . tam t k h T" r b" . le fa sm lokal renoverad. Den vuxen I en förorts-Iöntagarfa ee~. . . ' yc er an. a,:. mgar or uppgiften har tagit mest av milj i Gerby. Efter mellansko Forenmgarnas ekonomIska engagera. Det kan garna blåsa h t 'd d la I Korsholm gick han två år " annars en f r å ga [l't . tä· v Ii ngsveI'ksamh e ans I enna sommar. problem ar I e t k rIng vid Tekniska läroanstalten i S0m Tor Sparv skulle önska ten. Sedan 1 februari har han Vasa. fördjupa sig i. I Själv spelar Toffe Fotboll i varit verksamhetsledare för - Jag kom underfund med - Jag tror som Boy Wist- BK-48. Det är där han är slit- Vörå IF. Dessutom har han backa ah vi borde vara mera varg på mittfältet. När kamrs- tränat föreningens fotbonslag. att jag inte skulle kunna sitta uppkäftiga, säger han. Staten terna karaktäriserar honom De jobbet lämnar han när han resten av mitt liv vid ett rit· borde satsa mera pengar på som slitvarg, avser de nog ett börjar jobba åt SÖV. Ytterli bord och slutade, säger han. ungdomsarbetet. Med hänsyn betydligt vidare begrepp än fot- gare har han denna sommar I två vintrar har han stude till hur mycket ungdomar som boll. tillsammans med sin flickvä.n rat idrotts.. och ungdomsledar äl' engagerade i olika slag av Med Tor Sparv som dragare varit vaktmästare på Kors- rskap vid Vörå folkhögskolas ungdoInsföreningar, är det in- tillsammans med ett väl holms kommuns fritidsområde Norrvallalinje.

- Vi är nöjda med tillställ ningen. Tredje ringen utmanar nu and ra ringar att fixa liknande ar rangemang. Och skicka en del pengar till UNICEF och värl dens barn. • När Fem små myror-serien sändes första gången I Sveriges TV 1973 blev den mäkta populär bland alla barnen och det fanns antagligen inte ett enda förskole barn, som Inte visste att fem små myror är flere än fyra el~fanter. Och Inte bara förskolebarnen utan också en miljon svenska vuxna tog del av denna viktiga

information jämte mycket annat

som trion Brasse Brännström.

Eva Remaeus och Magnus Hå

renstam lärde ut i denna muntra undervlsnlngsunderhAllning. Nu har vi I Finland möjlighet att ta del av de bästa bitarna ur serien Fem sInA myror. Hos oss sänds den första gången om lördag.

TV l kL 15.20.

• För nägon vecka sedan anord nade det Internationella bIolog förbundet roBS en kongress l Helsingfors. I kongressen deltog ett par hundra delegater frän 46 medlemsländer. Bland de ämnen, som diskuterades under kongres • En ganunal kär bekant dyker sen, var naturskyddet bl.a. av upp I tv-rutan om lördag. Det är världens skogar och östersjön, Pippi Längstrump. Nu flyttar hon vilket särskilt Intresserade fin : in I sin älskade Villa VIlJekulla ländska deltagarna I kongressen. med alla sina pinaler jämte häst Dessutom diskuterades biologisk och apa. Om du är alldeles gaIen krigföring oc.h genmanipulation. ; i Pippi så kan du se samma av Helnz-Rudolf Volgt rapporterar : snitt ännu en gång I TV 2 om från kongressen. måndag. Fredag 31. 8. radion kl. 18.25. TV 1 kl. 14.50 lördag 1. 9.

---------------------

~Sandsund

vann 1-0 Ol'er Purmo i mix,ed-fin,ul.en Andra ringens tävlingsdag drabbades hå rt av vädergu darnas illsinne. Några tapp ra hade i alla fall sökt sig ut till forsby för att göra upp i hästskokastning, fris bee "~h pilkastning. ('.. så spelades finalen i a}a a ringens mixedfotboll. Sandsund vann. 1-0 efter ett mycket snyggt nickmål av Kenneth Storvist i mit ten av första halvlek. Purmo hade det tvivelak tiga nöjet att inregistrera sin första förlust på två år. - Verkligt I!ynd att den skulle komma just I finalen, sade Guy Käcko, managern för Purmolaget. Purmo förlorade också vandringspriset till Sand sund. Purmo har en Inteck ning, Bennäs två. Tre be

hövs för att hemföra prise' för alltid. Söndagens final var osed · vanligt just domaren

ÖP I -.

I§§~

I~ GYN NA '{.ÄRA

Hasse Holmbäck behövdp V. ~ _ .~~~~~~~~: bara vissla frispark tre-fyra ~________... -'~ gånger per halvlek. Förutom I 'I att den var jämn. - - - -' I andra halvlek pressade Frisbeetävlingen vannS av Purmo febrilt för att åstad Harry Henriksson medan komma en kvittering ~ utan Elisabeth Esseiström var att lyckas. bäst på damsidan. Pehr Ahl Bollen gick inte vår stedt var pricksäkrast i pil - 33 poäng - och segrade väg, kommenterade Käcko. Inte ens fast bolluslingen före Svante Roos. Två po dansade på mållinjen i ett äng skilde. skede lyckades nån Purmo Gun-May Fagersund var bo få foten på lädret. rätt överlägsen i damtävlin Sandsund kontrade å and gen - vann med 26 poäng, ra sidan farligt ett par gån åtta före tvåan Elisabeth ger under Purmopressen. Esseiström. I grundserien spelade PurKarl-Johan Forsell och mo och Sandsund oavgjort Sune ·West vann hästsko 1--3. kastningen.

I varje litet löv som darrar, darrar jag; i varje enskilt träd som svajar, svajar jag. Min kropp kan mäta bris och kuling, Beaufort och meter per sekund Min man är än där u te

och jag, jag väntar, väntar.

Kom ut på bryggan, jämför stormen ute, inne!

Den ena härjar svårt, den andra alltid värre.

Jag väntar på en prick i fjärran

och dunket från en Wickström-motor

Min man är än där u te

och jag, jag väntar, väntar.

Vi halar in tolv nät och nitti meter oro,

och fyrti kilo sik och femti ton med ängslan,

Så fiskar vi, min man och jag,

tillsammans timme efter timme Då han är än där ute

och jag, jag väntar, väntar.

OSKAR SöDERLUND

ö!ö\ T E R 8

Torsdagen den 30 augusti 1979

O T .T

N I S R ~'

''O ~ T E N

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II

70-talets facit:

Passiv ungdom?

Kai Vaara var med i Koijärviaktionen. Då miljövårdare protesterade mot jordbrukarnas planer på att dika ut den fågelrika sjön, för att skydda odlingarna från översväm ningar. Miljövännerna protesterade bl.a. genom att kedja fast sig vid grävskoporna. Här några öP-frågor om bakgrunden till aktionen. • Vilket är motivet bakom Koijärvi-aktionen

vaste förespråkarna för en ut dikning filll1fl inom MTK

- De ungdomar som hind rar utdikningen av fågelsjön Koijärvl har olika motiv. Dels den traditionella naturvården - man vill hindra att en vär defulf fågelsjö · förstörs. Del.:! har vi en mer samhällskritisk grupp som ser Koijärvi-aktio nen som en del i kampen mot miljöförstöringar i allmänhet och mot byråkratins maktfull komlighet.

•

• Vilken är då jordbrukarnas inställning - Det är ,mycket lätt att förstå jordbrukarnas inställning. Jordbruksnäringen har länge pressats av ekonomiska svårigheter och byråkratiskil påbud som hindrat verksam heten . . - Nu har · de svårt att se skillnaden på naturv1l.rdarna'3 krav och byråkraternasförorJ ningar - Det är beklagligt efter som naturvård på långsikt ger den enda h1l.llbara grunden för jordbruket. - Alla jordbrukare är inte för en utdikning. Många äld re småbrukare ställer sig p1. miljövårdarnas sida. De akti-

Varför utomparlamentarisk aktion?

Varför är det bara ungdomar med?

"""" Dels har det förstäs a.tt göra med att en studerande

har · bättre möjligheter att del

ta än t.ex. en förvärvsarbe· tande familjeförsörjare . Dels har den generation. som var ung på . 60-talet, uppfol'ttrats till att tro på enbart kollektivt ansvar . Man ville förändra he la systemet I stället för att ta konkret personligt ansvar för någon speciell fråga . - Det är nog det person 11- :: gaansvaret som är den nya bärkraften I rörelsen.

~;, Kvinnorörelsen

är

tringe,n "ensak's rörelse SOLVEIG BERGMAN är aktiv inO'm kvinnO'rörelsen. HO'n har aktivt deltagit i jämlikhetsdebatten under 70-talet. Till vardags studerar hO'n "id AbO' Akademi. Här svarar hon på några öP-frågO'r O'm kvinnO'rörelsen. • Hur gammal är kvinnorörelsen T -

Kvln·norörelsen har tun

nits under Finlands, hela själv

ständighet. 60 talet bidrog · med en disku$Sion om sexuell fri het och upptäckten av köns förtrycket. 70-talet har gett en helt annan spridning på. debat ten . - Nu är snart sagt alla medvetna om att kvinnorna är förtryckta genom könsrollsys temet. - Under 70 talet har också ett nytt element kommit in, nämligen feminismens utbred ning. Feminismen går inte ;n på enbart jämlikhetsfrågor utan understryker hela kvinno kulturens betydelse.

• Har

kvlnnoMet haft oågon

del l utveckllngen T

---

(NTRESSET för "stora'~ frågor har minskat bland ungdomen under 70-talet. Man diskuterar inte längre så mycket om samhällsutveckling och man engagerar sig inte i allmänmänskliga problem lika aktivt som tidigare under GO-talet. I stället hyllar man en slags passiv individualism som mest sysslar med problem som berör det egna jaget.

- Jag tror inte på att jObba

inom partierna. Där är aukto ritetstron för stor. Men Inte

är det oviktigt att hålla kon

takt med partierna och byrå· _ kratin . Man måste jobba pi\.

alla plan trots att arbetet ri\ gräsrotsnivå är viktigast. - VI hoppas också att Kol järvi skall bli ett exempel för andra liknande aktioner. Vi vill visa att den enskilda män niskan kan göra något. •

- -

l Finland har den här trenden fått ota

liga utslag. Samtliga politiska ungdoms

organisation.er har problem med att enga

gera sitt fält för "nya djärva mål". ..

Man har istället tvingats satsa på fri tidsverksamhet och lättare inslag för att

samla ungdomen. Denna satsning har ytter

ligare bidragit till att passivera ungdomen till att syssla med s .k. små nära ting.

Men också tvärpolitiska intresseorgani

sationer har fått problem. Studenterna or

kar inte längre protestera mot regeringens

studiestödspolitik utan satsar på att snabbt

klara av sina egna s~udier och på det viset

få sitt på det torra.

Samma problem dyker också upp i skol

ungdomsvärlden. Under 60-talet växte elev

föreningar upp som svampar ur jorden.

Nu har skolelevsorganisationerna tidvis problem med katastrofalt sjunkande med lemstal och lam verksamhet. •

TRAVOLTAKULTUR

Något karikerat har vi fått Travolta Kultur i stället för Vietnam-demonstratio ner. Oberoende av vad man anser om dessa båda företeelser som sådana måste man be klaga treden. Vad världen minst av allt behöver med hotande miljökatastrof, resursbrist, fort satt kapprustning och global ojämlikhet, är låtgåstämning bland ungdomen. Vilka är då orsakerna? Jag är övertygad om att den djupaste orsaken finns att söka i den ekonomiska krisen. Så länge alla i princip kunde se fram mot bättre tider var det roligt att planera och ta ansvar för framtiden. Pessimismen på ekonomins område har sedan smittat av sig till samtliga samhälls sektorer. Man stänger då in sig i sin egen lilla värld som omfattar en själv, familjen och kompisarna. Man kan säga att debatten och sättet att se har flyttats över från ett sociologiskt plan till, ett psykologiskt plan. Med ovan nämnda negativa effekter.

* Peter Backs Detta borde vara ver och skapar också en uppgift som ingalunda är ~

en uppgift som både krä andliga jättar. Det .blir med mycken pionjäranda oangenäm.

FöRÄNDRA MÄNSKAN!

Det psykologiska greppet på fragorna behöver inte heller resultera i egoism och självtillräcklighet. Om det paras med en helhetssyn på naturen och samhället och ansvarskänsla för den egna delen av helhe ten kan det bli en starksamhällsutveck lande kraft. Den radikala miljörörelsen hyllar dylika tankar. . Man tror inte på att förändra samhälls maskineriet genom att direkt angripa det. Utan man vill förändra människorna, få 'lIla att ta sitt ansvar. Mim anser att det är rätt att själv leva :enlärigt och sedan moralisera över andras felaktiga beteende. Man anser att det är undanflykter att skrika på samhällsingripanden eftersom "samhället" är så ·abstrakt så invecklat och långt från alla individer, att ingen kän ner sig träffad aven dylik uppmaning.

• FRUKTLöST TILLBAKABLICKANDE Visserligen diskuterades 3' de . här frågorna då och visst _ Receptet låter utopistiskt o~h världs:: Frågan blir då, måste utvecklingen gå lyftes de fram, men det sked- _ den här vägen. Måst~ de ekonomiska pro frånvänt. Men 60-talet.Q strategi lämnade de ganska konstlat och ibland .. blemen leda till fruktlöst tillbakablickande mycket ogjort och ingen tycks vilja fort- . ~ t.o.m. ironis~t. Nej kvinnoårets sätta de traditioner som 60-talets aktivister på 50-talet? bety{ielse var nog inte så stort lämnat kvar. eller ens så positivt aHa gån Jag tror inte att det är nödvändigt. När Man frågar sig också med tanke på det get. vi tvingats erkänna den bittra sanningen ovanskrivna om 70-talsungdomen sist och att vi måste leva inom de resursramar som slutligen är så passiv. Kanske är det bara : • Hur borde kvinnorörelsen naturen ,ger, borde vi kunna besinna oss så att 60-talets ungdom, som nu är opini- _ arbeta? och i stället satsa på icke-materiella vär o1l&biidare och delar av etablissemanget, den - livskvalitet om man så vill. inte förstår att tyda dagens tecken. Något :. - Jag tror att det är vik av den omvittnade passiviteten får nog :: Det innebär också att vi måste bygga tigt med kvinnogrupper som

om vårt samhälle efter helt nya spelregler. skvllas på just detta. står helt utanför det etabl~ rade. Där kan kvinnorna till sammans återfå något av det 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111 UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111111I oroande. De som främst job

hällssektorer är det ocks1l. vik värst av förtrycket Inte orkar självförtroende som manssam· bar Inom rörelsen är s.k. mo

hället fråntagit dem. Men se· tigt att jobba på alla plan. och hinner delta I kiunpen. gen ungdom. Den yngsta ge

dan är det naturligtvis viktigt - Ett besvärligt hinder är nerationen är inte intresserad

• Hur blir SO-talet 'l att gå In i partier och orga att många kvinnor dubbelarbe av jämlikhetsfrågor utan ver

nisll.tioner och kämpa för sina tar. Man förvärvsarbetar men kar anamma alla fördomar helt Kvinnorörelsen kommer rättigheter. måste samtidigt p.g.a. könsrol okritiskt. Men de mognar . väl utan tvekan att växa och öka Eftersom kvinnorörelsen lerna passa man och barn. Det 1 betydelse. En tendens är do-::k också. arbetar med samtfiga sammedför att de 80m drabbas =:===:=..

= =

•

ö S l' E R B OTTN I S K A p O S T E N Torsdagen ,den 30 allgusti 1979 ----------------------------------------~------------------~--------------~--~

Te,a terjub ~ , ,im

ÖP testar · · ·

i arb,etets teck,en;

••

Hu.r det ar aaspela golf

ga skogsmarker i Immp med och mygg reste jag iväg mtrrnt.

Kom med sA ska lIu få pröva på. en ädel sport, spor de Robin Granholm mej en vacker IJOIIlDIal'11att vid ·kulma i Jeppis.

flHg

Robin ringde la ~ sista var ning till OP JDiDnterna fÖTe avt"ård tID Karieby goI1b&na: Stiek UD lIIattsseos och köp nAgra edra. gollbollar. Största delen av golftideD pr åt att söka boDar när man spelar ~

- Jag bar baft ett sttlfcl hela 8OmmareJl. Vete fall vil ket.

FyUd av ooda aningar om ett irrltel'at boIJsöka.llde i risi

nlk.

Kondltlftwmä!!!!igt fordrar den Inte speclIeIH; mycket. ,Man traskar omkring i lämplig takt J ~ tre timmar. Svettig blir DIaD. bara om de' är olidligt lLeU ute..

Grunden i allt vad golf heter ä, svingen. En mycket svlr rörelse., som ska leda till en ren och fin "k1ock" på bollen. Så. seglar ,deR lugnt och sClilIa iväg t.o.m. iver 200 meter. Det lyckades jag naturligt.. vis inte med. Men några hund ra .m eters slag lossade det i al la fall.

verluu onnturlig

.f,

ögonen ska heta tiden rlXera boHeIl.

Men efter ett 2O~tal torr slag, ackompanjerade av Ro bins otaliga baDdgripUga rät telser, ~e jag börja sneg . la åt bollen UD.

Sedan ska man fäija upp svingen. Låta kroppen sp~ b&kM i en båge tills klubban kittlar knävecken.

TW träffen vill säga.

Gör man nån .av detaljel'na

fel -

+ Skönt . Men vilken otroligt :skön känsla det är -att få .{len där klockrena triiffen pi. bollen och se den segla. iväg mot M let till - SOO-./5OO meter bort. I golf bar ett helt set oDka klubbor. Träklubbor, jäm klubbor och. puttern. Slag1ek

PLAts För min .{Iel buGdde det of tast på att jag fiok 81\ däIlg träff på boDen att den studsa

de Iväg sina modiga 20 meter - 000 ~ V8>r ··deB iBre 'Speciellt svärt att hitta.

Här följer en amatörmässig beskrivning av svingen: KJuIJban ska fattas på. eti

speciellt satt. VäDflteralUl ska Milas precis rak under hela svingen - annars missar man bolluslingen totalt. Når maD rör upp händerna böjer man

bara höger armbåge och hand

minst mlllimeterTubb

ningar- går aftt åt helvete. MaD lår en Ilalvträff på bollen och då A.ker ilen min sann iDte lå.ngt. Skillnaden mellan ett bra och -ett dåligt siag kan ligga på Ibgt över l~

meter.

Svingen ska IWl·R träna en miljon .gånger ungefär innan den sitter som den ska.

med en ren träjj

niken är olilm dem mellan. Men' så. bar _ n ooksA. oRka vinklar pA klubbladet iDom huvudgruppema så att maR geMm att sIA lika 1u\rt med lika 'teknik få.r bollen att fly ga olika långt. P.r~lsen vet exakt pi. me

tern hur långt de slår med de olika klubborna. En B.Ybörjare slår lite hipp som bapp. Vi spalte ·golf tre timmar - Robin oclt Jag. BAdanybör jare, last jag mycket mera nybörjare. Och det märktes.

lIoIJIa GnIIhoIm dentOlUitrel'u' sill m .... 4eu ~ko_ golfbanaa I Karleby byggd lIIflII lOkala golfklubbens -.rser. GoIl Ar ftI natomära sport. 4.

• . MARroS, en fransk komedi av Mal'ceJ Pagnol. Pfli.sen utspelar sej

hamn-

miljö i Ma rseilles. Miljön kan förcfalla avlägsen, men det går Jättatt hitta likheter med till exempel cn österbottnisl{ hamnstad. Människorna står oss nära. Regi: Pierre . Lafevre (fransk gW!tregissÖl' ) Scenografi: <Jalle Lindblad Dräkter: Greta Th6~sd6ttir I rollerna: bela ensemblen Premiär: 19 september • SKR.IKEN, chilensk pjäs av Pedro Vlanna. WT Ilade världspremiär på pjäsen i Stockholm i våras. Handlar om dagens förhållan llen i Chile. Regi: Boris KozJowsld (chile nare i .exil i Stockholm) Scenografi: Ralf Forsström I roHerna: Mar,i ori'ta Hulden, Martin Kurten och Jalle Lindblad Premiär: 27 september

• TOM SAWYER, familjepjäs efter Mark Twains bok. En "äventyrspjäs" om en po1kes uppväxt i Sydstaterna under förra seklet. Regi: Patrlk _Drake Dramatisering och scenografi: ;Jalle Lindbla:d SE SIDAN 11

lederna.

början

Vid mitt första försök kän des den otroligt onaturlig. Styvt.

stilla,

stÅ~'

Golf..::- en :skölt :sport

+ Svingen

Huvudet hela tiden

FltAN ' .

Men icke. Vi slog inte bort en endaste liten boll. Och inte sökte vi specieUt mycket heller. VI be fann 'OSs faktiskt 'till 95 pro cent av tiden nte på. banan. För Robins del berodde det -pAatt ban oftast !!fog raka fina 150 ""meters slag -ftirut om med träk1ub'han, 110m han inte alls behänikade.

Följande dag sfaek vi följ aktligen och. spela4e .golf.

Golf är eD synuerligen skön sport. Sofistlk.N.ad ochsmåU aris tokratlsk. Golf är teknik -sJagtek

W ASA TEATER firar sitt 60 ärsjubileum I arbetets tecken. Det ·betyder att man vill gä vi dare pä den linje som har ut· vecklats..under de senaste ären. Det är en linje som bland annat betonar ungdomsteatern. Inför just den här säsongen ta lar man om att man vill ge pu bliken "äventyret på S'cenen". Ett gott exempel pä "även tyret" är Tom Sawyer, som görs l samarbete med Pedago giska 'Fakulteten och Vasa övningsskola. Den ungdomliga linjen spä rar man exempelvis I Peter Snickars' och Pekka Sonckll Vilken feeling eller i Den förs ta gången, en i Västtysk land omdiskuterad pjäs om ung domssexualitet. En viktig nyhet är musik ka'feet på Vasallen (skild pre sentation här in vid). Säsongens repertoar I sam mandrag:

.helt

är välkommen att spela och sjunga. - Det går bra att komma utan instrument också, säjer Ett musikkafe, det är inte ba Guillermo. Vi sköter nog om ra att öppna dörrarna och vän kompet. ta sej att folk drar in med pu Teaterns egna kafeproduk kor och trumpeter och börjar tioner ansluter sej till de pjä spela. Det har man insett på , ser som är aktuella på stora Wasa Teater. Därför ska man scenen. Nu i september då producera egna musikprogram , man har en fransk pjäs, M a som bildar stommen för musi r i u s, på repertoaren, handlar cerandet under kafekvällarna. det om chanson-aftnar på mu - Det är tänkt att vi ska sikkafeet. De som gör det frans kunna ge impulser som får ka programemt är Sue Lem andra att stiga fram och göra ström (programledare), Guil nånting, säjer Guillermo Mi lermo Michel, Sture Ekholm, chel, teaterns kapellmästare. Annika .Miiros och möjligen Men finns det ändå inte en Stina Svensson. risk att folk kommer ut bara Man behöver inte sjunga på ror att lyssn·a på det färdiga franska för att vara välkom programmet ? men . Det mesta i musikväg går _ Risken finns naturligtvis, för sej, men det får gä1'Ila ha menar Sture Ekholm, men det en fransk anknytning. hänger på oss att skapa en sån I fortsättningen blir det ett stämning att folk vågar stiga latinamerikanskt program i fram. anslutning till den chilenska - Det är meningen att vi pjäsen. Programmet heter ska uppträda någon gång mel V i va och består av folksån lan klockan sju och· tio på ger och ballader. De skådespe kvällen. Det är tre timmar och Ilare som har lättast att ·k omma vårt program täcker bara hälf loss från "huvudprogrammet" ten av den tiden. Då får vi se på teatern, hoppar in och gör till att det blir' något annat det nya programmet. också! Till sist .blir det • ,,~s på ka - Det hänger mycket på att feet i november Jgrammet få fram en informell stämning, heter B l å H o r i s o n t och säjes 'Sue. ansluter sej till T o m S aMan är medveten om den w y e r på stora scenen. tröskel som brukar vara i vä~ Speciellt i fråga om blues gen när det gäller att få folk kvällarna hoppas man på sam aktiverade. För att gardera sej arbete med WELMU. och skapa någon sorts stomme Ett besök på musikkafeet för de fria programmen har kostar tolv mark. Kaffe eller man haft en del inledande kon annan förfriskning ingår. Finns takter med Visans Vänner, den det hågade musikanter så ska nya organisationen WELMU kafeet i princip vara öppet var och jazzkretsarna i stan. je kväll redan efter klockan 15. r Men man är mån om att be tona att :preciS vem helst BERTEL NYG.ARD

I. ETT

som

() S T ER B () 1 T N • S K A .. OS Tt. N

Torsdagen .dell SO augusti 1979

•

Dräkter: Greta Th6tsd6ttlr I rollerna: hela ·ensamblen Premiär: månadssltiftet no vembel'-4ecembe r • DEN STORA TIDEN (eller "Vad Fältskärn Inte berätta de" eller "100 är dä österbotten höll pä att · förändra världen men Inte gjorde det") . Aftonunderhå.llning av Lars Hulden "mInst sagt fritt eft~r Tonp.lius". Det här blir vårens musikpjäs. och musiken gör.o av GlJl\! ~rmo Mirhd. • VILKEN FEELING, ung domspjäs av P eter Snickars och Pekka Sonck.

Pjäsen bar tidigare spelats på några ställen I Österbot t(>n. Ä ven nu blir dpt m est fråga. om turnerande. Peter Snirkars

och Pekka Sonck .gör själva

rollerna.

TEATERJUBILEUM

KUCKUKLOCKAN av So

fia Prokofjeva:

glISS'

EN MALSÄTTNING. -

Jari-Erik Romal'

nu I.Q.ne

bytesbilar

_ d r' .to ti 81 LAR

Gästspel a'idockteatern pil sitt sjätte är av .systematis k . Peukalopotti som spelar på I t r äning.

svenska). Pjäsen riktar sei till Hellsten : :

'J'~ förslwlebarn - ingen blir en bra tiokampa- 1

,"\ • DEN «'öRSTA GANGEN. re utan begåvning. Ingen tar ett ' Saab 99 L . , . '. ' ' . .. -78 , F M - t e c k e n ulan träningsplane Saab 99 GL CombJ Coupe -76 . västtysk ungdomspjäs av Hel- . S b 99 L 75 ' rmg. Jannes medalj är-ett r esul aa . . ... - . . . . .. ma Fehrmann. Jurgen FHigge v Saab 96 GL .. • •.. _ . . . -78 och Holger Franke. tat a båda. Det ä r ;;ex är av specialiseranSaab 96 L ..•••••. -76 -77 Gästspel av Skolteatern. Regi, de grundträning som Romar geSaab 96 V 4 - - - - .. . . . . -72. och bearbetning: Helen Elde. I nomgätt. Nu börjar det bli dags ,-,. Peugeot 104 39.000 km ~76 , för den mälinrlktade elittränin_ Förutom det här fastslagna gen W art b urg 353 W . • . . .. -77 programmet gör Wasa Teater . ~~ör stavhoppet betyder det ex- I r----'---------, två produktioner som har pr!:'. empelvlS att volterna på mattor 'Ford Transit DSL . . 761 miär i februarI. Vilka det blir slOPas och det numera blir volter Datsun 100 A •••••••• -74 ä r ännu öppet. Lasse Hjelt , fem meter uppe I luften i stäU!:'t. kommer att gästspela med en i ", k I k Volvo 142 . .. ...•...•. -73 .&!.In e t uttryc t . Fiat 127 -72

Flat 133 1<. 10.000 km •• Fiat 121 .. .. .......... Mazda .......... •• Fiat 1:!3 ............ Fiat ............ 1100 ......... ••• Zastava Fiat . ........... •• Fiat 1800 •• Fiat 9G .............. Mazda .......... •• Fiat ........... . . • Fiat

KOBSTAD

131

~')O

I -

.:-ro

-71

1dl0(

I Lediga Plats~rl GITARRIST sökes till etable rad dansorke&ter.

'.fel. 961-42210 dagtid.

()!'oi t prhol l ni~k a P { )...

tpn

)sterOottll1........ I1g(]ull .... uanlrl~ laKoOstaa. <i'lnlanc

lIledlem 'iII Uonm~lirtlaJo

'örhlJnr

I I

••

•••••••••••

lakobstad . tel

SCAN-AUTO

0.0

INHANKKIJA

. ____ I

•• •

.......... • .

••••

130(, 1::'1

et tar tre tl är mna n Toy ota Corolla farm . . . -72 blir det ~usikkaf: I H.omars toppenod borJar. Sedan Renault R 6 . , .. ... .. _ -70 kan han förbli på toppen lika V auxhallViva . ...•... -70 . länge.

Volvo Amazon .•..•... -69 - Han har bä ttre utgängs läge Volvo 144 . . ... .... .. -67 än mänga andra - han är skick- ; tig I häck och s tav utan egentlig ! , specialträning. I I Annu vet duon in _e hur de ska K§llbyväg.m, Jakobstad

förhålla sig till OS i Moskva. Det ! Tel 13 200

J OS :et kommer för tidi.;t. Romar : En skada kan exempelvis mässlgt. förstöra hela säsongen. Och det är Hellsten : . . ~ inte s ä kert att ens 8.000 poä ng Nordborna hgger vanhgen I räcker för OS-start. Nästa år två år efter mellaneuropeerna I '~~....,jfJ-U'-H kan 5--6 finländare ligga över den fys lSka utvecklmgen. Som I 8,000 poäng. I 21-äring prestera r Romar vad de I Interna tionellt ligger Jan-Erik europeiska topparna gjorde som R amar cirka två är efter de mel- ' 19-20-äringar laneuropeiska toppar n;: resultat- I PETER GRANSTRöM

I(ry~svinnare

•

Sa~b

"11 t

. '0 . . . . . . . . .

l,,~

l~,)

enmansföreställning av Gullivers resor. Och å Vasall"n

Volvo 942

I ~

-78 -77 -77 -76 -76 -7i) -7i) -75 -74 -73 -73

-73 - 72

. (;lG

5 ' .'

nanlllgeL utKolllflleJ var). ton<<1ali!

rteru.K to,

ocn

'ln."V!1r1 g

Jlg-lvart

Pl!:'I"b:H :';KAl'IIH;rKOM l"eOhKtll)[

JaknO,st!ttLtt..r

~tf, -l~ 55~

:el

'akoo"!.ac,,

"'o.,"taort>-S> t"'b :'1'1 i~f)n'

Trafikskolorna i Jakobstad : 'Ilfiktokola HAI."I~ & RO~E Första pris i vårt senaste priskryss går till Ingvor Enlund Jakobstad, hon får 30 mk. Andra pris, 20 mk går till Stina Sandman i Karperö och tredje pris eller 10 mk till Ulla Bäck

i Öja. Vi gratulerar vinnarna'

s! ()r-l\.ll1.~

o('h

Itur!' oörl'u .. arTf' mAndag III 17.00 Kana/esplanaden 23, 'pi

1214!"

' ...."IS ;,-,,- .... laae! . tiaoaeJ.'1e."p'linaat>-I) tV O .

t1.eaaKtOI

::>Y\l(lo."l"rootteD

rte<JaKtOI

BIL~KOLA Ny kur!' oörJar varje torsdag Id 17.00 Kanal~spl.

-1"1_11 ~'" 'l:.

f.e..

IAKOB~TAIJ~

'pl

JJlkntl1'lTAr

~erte

~ox

N y ~ art.

:S6lUl 1lIIaIall.

tel iJ61-6f lr l<

rtJ!;u~

nO;l

I'IVN:::.'tAVt '

Snellman lr<1roraoOt.

\\arl{!1retb SwP<1b l..el! KelL.

"':hrl..,te tiOIlIl."UOII. rtarrlel

<UJ

LolllOe,öt , dol' WI... Th;" r K&

till· 1( In."

,nlrkH no.

c1ell

rtaJv't

vARr

" )110

IIVNSPK.l~

-'K.1!:N U M ,l!;K.A

DET ÄI? SYND OCH SI-<';!M JAG 5WR ÄGNR f<E<5TGN' AV M/TT LIV ~T t17r HJÄLP~ TILL Arr VI INTE HAR FLJfJ .tiTT LöSA LRNDS NIT NFJr SÄV fllT UND BLEM-MED RÄTTVIS R/ VIKA EkONOMISK IN HPlRTIGHET OCH KÄRLEK! STA 6/ LlTEiT OCH SOCI RL OTRYGGHE.T'

('or.

KSl.rl-( ;1I!'lT H'"

11/711 !U

_ .._ ,- _. _ _

40. 1'1-. tSt..

_____ _

,l<hnOtnav1elt

___ _

, .8t

.oRflUlnlneJ ~NNVI'llSMU'l·l

A,.N '\II..

~lJ:e Ka.WeU IfIlI8,

•

,'<

.Hi1-n 'Ill

:8&

'>t' :e

lr.,'

IlN NvN:-. ~Ul!

l .I

•

5~7;'

A '''S'J

.. uru.a.

'&KOONj{aUUJ 1ö IIiKoOI<UU•

. te! .f61.1l .;2',

,nnoll8eJ

:l01

nlAl ..l.... ~enast

mAnila' Ct ~:::'JII

""Jh.!"OKll'll~

IIlKO~g&t.U; I~ teJ .J61

'"KoOl<taa.

.1" 'Il';!

"N NUNSt't1.I: _ex~u,

". DU;;4R ALLYARLJ6, RATTFRA.4t ~ UPPRI1t::'T'<s-, ;;[eLlct-,If FÖ~OEII'IGIYANOE !/'

_. ___ . _ .• _

<I.at.

-;fteJ ;.exteII __ • _ •.• _ ~....tamc ,)IaU II (JeJ

2.U.

.... uulll ...l.Orlell

.:.llJ

"El ",.pr~

,lA

IU4

.ok .1'"111

. \)1 ~"JIl.c"'''8.,lta.J "h\~roullD.hUC~

mIl'

.J~I

K:r rarg '"al.

•

....~ .,. t ~ &..DM ~' .... <K,,·»o <011. 1I h ·

1U DU '01 ,~ ..I!.... UlDnD>leJ <f'fI .1IeJ «III p8 ~\n.. o~lnll 'DU Inrn~ .

nrtr: " u

po>lt. 'ler':'l rt

lun:mm

~"" " "

n Al'

.I~'t\ ·

&.KWIOC»&&o Jaa.awu.&AO

" U . ll.l~

un"

Torsdagflll den 30 augusti

19~ ·

En målsättning· o

sa det ~vindlar: Egentligen har dom en perfekt arbetsfördelning. tränare

Bengt Hellsten och adept Jan-Erik Romar Hellsten

sköter snacket och Romar resultaten.

- Skulle nån säga var världsrekordet i tiokamp ligger

vid OS-åren ..s4 och ·88 skulle nog .nackhåren resa sig ..

på en 30-tals romantisk österbottnisk friidrottsledare.

- Det betyder också. att 8.600 poäng (dagens världsre

kord) inte kan vara något mt\) för en som siktar på OS

-841 Skulle jag tala om målsättningen skulle de tro att

jag är halvgalen ...

. Romar siktar på OS ..s4 och ·88 åtminstone enligt Hellsten. Själv säger Janne: - Jag tar ett år i taget. e BB SIDAN Il

VISST VÄCKTE den vederbörlig uppmärksamhet Erik Romars tiokampsseger i FM..

Jan

8.000 poäng - Romars bästa stås med en hel del annat OCk-, En dag kunde exempelvis se ligger på strax under 7.500. så.. . ut så, här. 8-10 skidlöpning, Slagen på förhand? 10--12 tiokampsträning, lunch, - I österbotten följer de alla med vad som händer i tio - Jag vet ju att de andra • Två träningspass ett par timmar föreläsningar, kampen härefter. säger han själv. normalt ska göra över 8.000. per dag 1(}'-16 simning och sedan av Men ibland är uppmärksamheten lite besvärande. 1slutning med ett par timmars Det ·är bara att försöka göra sitt bästa. Tiokampen innebär en otrolig träningspass. - När jag går ut på krogen eller ut och dansar. kommer al massa träning. I mars månad ' Puh. la möjliga fram och vill snacka idrott. Men inte vill jag pra körde Romar exempelvis 46 trä ta sport när jag är ute och har roligt. - • Bara hotell och stadion ningspass - antså i stort sätt ; Men kombinationen har gått - Sport snackas nog tillräckligt i alla fall. En idrottsman i landslags två pass om dan. bra. Janne har inte missat en klass får resa en hel del. - Jag trivs med det. Det är tent sedan nångång i november. l dag på morgonen åkte Jan • Drömres& försvann Tränaren Bengt Hellsten Bä- samma sak som att en del stic ger: ker ut på kalja varje kväll. El- Men inte hinner man med Ile iväg till Dresden i östtysk Men när så pass många ska_ Men det är inte lika roligt ler sitter och hänger över stumycket annat. land och Europacupen i tio dade sig före och under FM be- som det låter. dieböcker hela tiden. Närmast väntar ett tredje år kamp. fann sig Janne helt plötsligt - Inte förstår jag dom hel- i Jyväskylä, sedan auskultering överst på prispallen - med en Romar: ler. och militären. - Egentligen var årets sto- I biljett klar till Dresden. - Man ser i stort sätt bara Jan-Erik Romar studerar till - Men inte i Vasa, där finns ra mAl Universiaden i Mexiko FM-guldet innebar alltså att hotellrummet, stadion och flyg jumppalärare i Jyväskylä. en vecka senare. .Jag hade råk- en tvåveckors drömresa till fältet. Kanske hinner man med' - Men i fjol fick nog stu inga träningsmöjligheter. nat att jag .skulle ha haft bätt Mexiko försvann i fjärran - en halvtimmes promenad på diema gå i andra hand - träEn utomlandsvistelse lockar Europacupen är viktigare. I' stan nångång. ningen först. Tungt blev det också. re möjligheter att kvalifICera I Dresden får han möta en Men på träningslägren i sö- bara med de praktiska övnin PETER GRANSTRöM mig dit. hel dröse tiokampare goda för dem vintertid hinner man för- gama. I

.. I

NAB JAG stiger upp från sto len stöter jag buvudet I taket. I ett rum som hittill8 präglats av utrymme och atmosfär bar det plötsligt bUvlt sä förbaskat lAgt I tak.

Plötslig1 bar ord som "dis kutera", "egen äsikt", "tole rans' och andra sådana bUvlt svordomar värre än de ut spridda "fan" som nägon gång dyker upp löP. D

KRONOBY-TerJlLrv-Nedervetll kyrkliga samfä.U1gbet bar satt sig p6 den böPta pallen och l DAder h\,tlt meddela piiiatea

Kari-Erik Borg att han talar med kluven tunga ocb således

Inte · kan rä.Ima med någon lön längre. Att kyrkan helt brutalt skulle skita I allt vad anställ nlngstrygghet Innebär bade man rakt Inte väntat sig. Sänt ska bara inte fä itän da. Cl

VAD 11B kyrkan förresten för allsmäktig lnstaD8 som kan sAt ta sig till doms över en per

son, . utan att ens ge hooom möJUghet att tÖl'llva.ra algf

Inte ens när personen själv mant Inbjuder sig tlll lejonets kula möter det nån respons. Inte ens ett bövligt svar. Inte ens ett hövUgt "nej tack".

svär? (De här två sista styckena var alltså ironi sä att DU Inte nån går och missuppfattar de1; hela.

VAD liAR DA. denne obotlige syndare haft fräckheten aU göra.

Jo ban bar helt enkelt IAtit eleverna ställa frågor till bo nom och sedan besvarat dem enligt egen övertygelse. Makalöst träckt. Ska no tonåringarna fä bör ja s~ frågor ocksA.. l'iär de deMutOm super, sIAss och

K -T-N RATTSINSTANSEN kyrkliga samf'åJUghet har aU anledning att studera Bibeln en gång ttll. Och speciellt ta A..t sig av följande: -

FörIAt dem, ty de veta

Icke vad de göra l

ELENOBA. PFEDEB