Torsdagen den 2 september 1982
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Breaks' debut-LP! Maggan har lyssnat på Breaks' första LP . . "Det är fråga om jämnhet och kvalitet", konstaterar hon. Se sid. 11!
Ringträffarna kör igång!
Se sid Il!
2
••
OP
ÖSTERBOTTNISKA "()ST~~
2 september
Ledarskri bent
______~________~__~~_S_ti_gB_jö_rka_s_ Men jag tycker . . .
U ngdolnsradion till regionerna! En ingående granskning av den finlandssvenska radiospalten i förra veckan ger snabbt för handen att det är glest mel1an rena ungdomsprogram. Överdrivet kan sägas att man med hjälp av förstoringsglaset hittar program på sammanlagt tre timmar som är direkt riktade till ungdom. Hälften av de här programmen sänds vid en horribel tidpunkt. Ohjälpligen skulle man ha lust att ta en jämförelse med P3 .
• Bedrövligt! Tre timmar ungdomsprogram? Det betyder att det i förra veckan endast sändes musikprogram - det mesta var dessutom skvalprogram. Nu är kanske den senaste veckan ett dåligt exempe1. Badrock rundradions stora satsning på ungdom i sommar - hade just slutat och de nya Input och Output hade inte hunnit komma igång ännu. Ändå. Är det inte symptomatiskt att det är just den här ålderskategorin som kommer i kläm? Visst måste man förstå att det kan vara dåligt utbud. Men så bedrövligt som i förra veckan borde det inte få vara.
• Faktaprogram Jag kan redan se hur den som är beredd att stiga fram och försvara rund-
Vad anser du om Rundradions svenska ungdomsprogram?
Anette Back, Jungsund:
sjukskötare,
Jag lyssnar sällan på den fin· landssvenska radion. Jag säuer mes( på P3 för där är der näs (an all(id bra musile
radions ungdomspolitik säger att jag stirrat mig blind på musikutbudet i den svenska kanalen. OK . Visst har jag lyssnat på musikprogram. Men vilka andra program fanns det som var direkt riktade till ungdomar? Det finns faktaprogram som Intresserar en liten klick ungdomar. Elitklicken av ungdom. De som inte är mätta på fakta efter en lång skoldag och läxläsning på kvällen. Naturligtvis skall inte ungdomsprogram vara enbart musikprogram. Precis som Halv åtta redaktionen försökte. Och j likhet med många ungdomsprogram i P3: flirta med ungdomarna. Locka dem att lyssna på rundradions svenska geungdomsprogram nom att varva faktainslag som tar fasta på angelägna frågor för ungdomarna, med intres-
sant musik. Förmodligen blir det här linjen i Input och Output. Men är det tillräckligt? Får programmen den förankring hos ungdomen som krävs för att de skall lyssna på programmen?
• Utlokalisera ungdomsprogrammen! I dag är ungdomsprogrammen synnerligen Helsingforscentrerade . Det betyder att ungdomarna i Österbotten, Å boland och Åland inte "känner igen de situationer som beskrivs. Det saknas verklighetsanknytning. Varför inte ge lokalradioenheterna resurser så att också de kan producera ungdomsprogram för hela svenskfinland ? Fördelarna är uppenbara: utbudet breddas och programmen får den regionala förankringen.
Nackdelarna är svåra att upptäcka. Naturligtvis handlar det om större resurser och en omfördelning av nuvarande resurser, men det är inte en nackdel utan ett ekonomiskt-politiskt problem. Ge dessutom ungdomsprogrammen en ärlig chans att nå den lyssnarkrets som de är avsedda för. Hellre sent på kvällen än att som nu sända veckans rockklassiker och Smultronstället vid en tidpunkt när de flesta är i skolan eller på jobbet. För det är milt sagt horribelt! Det är ingen lätt sak att ändra attityderna i Österbotten (och på Åland) när det gäller vilken radiostation man lyssnar på. Men klart är att de flesta österbottniska ungdomar i dag känner en större gemenskap med P3 än med Finlands rundradio .
Ralf Petell, ritare, Vasa: Jag känner endas( dll Ungdomens gåva..i roner beroende på aH vi här i Os(erbonen lyssnar på P3. Klasskillnaden mellan P3 och finl.sv.radio är s(or och dessu(om är de finJ.sv. programmen i all· mänhe( all(fOr "kul(urella" . Men kanske kunde mera reklam och bäme s(andard hjälpa?
Maj-Louise Röj, teckn.lär. stud., Rönnholm: Jag lyssnar så sällan på dem an jag egen(ligen saknar åsikr. När jag lyssnar på radio så blir der på P3.
Stefan Påhls, Vörå, ekon. stud.: Jag lyssnar sällan på radio, UD,domens gåva i (oner nån P-oImen (.ex. "Halvå((a" hat ..... på en dålig (id. Jag fOredrar P3 framom Finlands Rundradio . . . i rundradion är der fOr del maJ:ll nägo( "gnidas".
Torsda"en den l september 1982 . ~=--=~=r~=----------=~
lart för ..an d· · , nlng. - Hur myckof är klockan? - Äh, nu uämmer inte dethärl Det är fiå länge fien sist. Två kUlar, Nom håller i nådarna för TerjärvslokaJ. TV hi\l1er på med sistaminu· ren"j sterinBar. Christer LUlldström som är producent sköter också det tekrnska- oro fIlmander, Blof Granholm tar hand om programledningen. han sköter vit,. lama. De skall sända lokalprogram i ca så länge folk orkar hänga
h ri5[f~r oeh Elof har under 1/2 åts tid sysslat med Terjärv lV l på sin fritid. Pe sätter själv ihop programmen och prövar hela tiden nya grejer. lV-studion är en husvagn, som parkeratS intill masten i Terjärv . Det är trångt och svårt all jobba i detta utrymme. Alla pr),lar skall . ha plars , alla hemliga gäster och andra besökande skall ha rum . Prpducenten har inte så stora möjligheter att hina nya vinklar. Men killarna sänder program och ser Ut an stortrivas. lV.tittandc;t s;igs ju vara Pilssivetande oc~ en ~onkurrent till andra evenemang, är dIn likadanT med TV l? - Visst, terjärvboma blir SlÖll, siner bara hemma o\=h glor på lV, ironiserar Elof r:!lIer Loffe, som han kallas, - Vi !tonkyncm inte: med anACi evenewang· För an vi skall ha !1~Ot an vis!l, måSte vi hl! någOt an filma. Christer tar frå~an mera på allvar. - fakmm är an folk börjat bewka varanAfa ijJcn, tfll:k vare våra sändninjtaf.
HemUla gästen Hela Tcrjärv ser inte lokal. TV, Oärför kommer gäs~!!r in dll Qyn frM periferin. Vid au Pärlan finns en allmän lV, dit dc: kan söka sijt, som im!! har andra alt våld~äst!l . Tidigare hade rcrjärv lV-sändningar en ~ång per vec~a, men I>I.a, rldsbnsl ~ör an man måste hålla sig till Vllrannan vecka. pro, gramkviillama beStår av lokala M!1de1ser. som t,I-')(. knatttrlivlingjjI .
Dct meSt imressanta Ilr blnderhållningssynp\.lnkt set[ är nojt den
~
rimmar eller
med. Hemliga gästen . Loffe ger if'dm~ dar i li~et med längd, vikt, skonummer, skjortnummer - inga påringningar. Han foC[sämr med an tipsa om alt glisten körr .·dynga som 4-åring, men gjOrt det också senaste vår. På börjar relefonen skramla. - Det är nog den och den , säger rösten i telefon, för jag har ert minne av att han körde dynga när han var 4 år. Gag blev rvungen att söka mig ur studion för att inte Störa . Skrattmusklerna arberade intensivt.) Fpljande tips blir att personen inte ~iJlflr "stömissoppo", mlln väj en saftig biff Nya påringningar, som fortfarande tar fasta på dyngkörningen , Någon ~iisar på Ono Myrs~og, ehCfsom han jobbår med kött . Nästa tips blir an personen vanligen skruvar sönder mOtorer, lTlen ·har ime Jika &ror ~h!lOs flH få i~op lTloto!n ijJcn . aftc~. en felgissning på Nils-Gustav W,ik kommer rän svar: - Oct är Christer HiijtJkvist, vou Iiikafc , 6ä~er rÖstcn. - Jag har SCH honom hänga !mder mororhYven m flenal gång!)f.
Insamlingarna ger resultat
T\.Ircn har kommit till <len allvarligare delen av sändningen . Terjärvborna har flitigt ställt upp i alla insamlingar för välgörandc ändamål. Ny i SOlTlmllr har de s~flffat 700 biblar dll Pol!,!n. D!!nnll kväll är det Start för en insamling till en lineär accelerator ,iII Vasa län alltså för .ancerpehafldling. Christer Häggkvist inledcr med att ber;irta om ,aneer, varefter mänskor-
na får börja rin~a in sina bidrag. har dma cn psY!wlo/flsk lflverkan, mån~a bidrar för an 8ranmm gör dr:!L - Dec fmns o~kså folk som efrcr ~;indnjflgarna sj~lvm3nt kommer mcd bidrag, De har helt enkelt ln~e råd an iarsa så mycke r som Alln "offICiella delen", bllr~rrar Loffc, Terj~fV TV l i li ryktll Verkar vara land~omfattan(.k , folk ringer frå.n Tenala, Uldborg, N~rpll5 fpr an inre tala om dl! terlärvbor i förskinjJringcn som rin/ler från Svcri/fe. Varje Ifc\n~ blir Loffc lik!l förvånad. - Förlår, varifrån sa AY an d\.l rin~er? Trors arr han \.Ippmanar tittarna arr alarmera släkringar o(:h vänner. - pen hemlige giistens hemlige bror. Så presenterade sig en telefonröst, vilket väckte munterhet i st\.ldion . - Har ni inre mera främmande? En ständigt årerkommande fråga. Bengt Srrengell , som hjälper till arr forsla hemlsge gästen till Studion, skriver namn och belopp så pennan blir röd. UnAer ca 2 112 rimmar har terjärvborna skrapat ihop 15 000 mk . Och detta är bara början. De skall fonsätta näsra sändning.
1(;J~!iI
Vl~~
Terjärvbon är DU med
sin lokal-TV Man får en k~ns!a av närhr:!l och samhörighet n~r man följer med .hänclelsprna. Folk talar dialpk!, iir DU med sin lokal-TV, - Men finns der ime risk att Terjärv isolefaS? - Tv~rtom, m;inslwna har börjar intressera sig för VilA som sker rumom i världen . TV har stQr makt. Ert lwvii är t. el(· när vi Vaf l.He e><:h fiska~c vad folk slänger i avloppllt. Det var otä,kll .aker som pl{)!=kade~ fram , Resultatet blev poöitivt, fpik slän~er ime länjtre vad öom hel&r , ber~t[ilr produ~C!n tcn ChfisH'r. - Terjärv TV bchövs, 5~8er Christcr Häg~kvist, sj~lv inflynad rill orten· - Jag är absol~r positiv tjI/lokal-TV . Han bevisade sin påstående genom att sitta mr:!d unqer hela sändnin~m . Inom en nitra frlllTltid skall giinget diskUtera lV:ns frflmtm med .sina tittafe. Hllr fortSätta eller s~all vi fonsänll? Jag ~an aldrig tänka mi~ annar än arr mänskorna ställer upp - så positivll var ,de r(!aktioner jag upplevde.
MAGGAN
NILS PERLJN ÄIt n(Jjlm lir htJgsl rl!llI#pa jag IlIrf/e mig Iii/igl !tirstd, I NYRroPPiI ml!nlfJ mRlI sd,' - Vi Pilr l!" och (I1In{ln bfJgrapning ufh l(}gl!1 att titl{l pd,
Il!
"Nöjen" heter denhär lilla roliga dikfcn av Nils Feelin. Den ing,h i hans diktsamling Kejsarens Papegoja som utkom 1951. Njls Johan Einar FcrIin föddes j Karlstad i december 1898 o,h utvecklades via en rad olika yrken (bl.a, var han skådespelare och turnerade runt i Sverige och Finland) så småningom tiH diktare. 1930 deblHerade han med cliktsamJingen EnDöddansares Visor. Den fick god kritik och blev myc- ~ kel .omtY'k t av allmänhefen, I denhär samlingen finns bl,a. den mycket kända "En valsmelodi", som är tonsatt av Lille- I bror Södedund lik~om mållga av Ferlins dikter , Här är en an- . ~ nan dikt qr debutsamiingen:
I'
Ser du (/ess{l vissnaliiv, visS11l1löv i vint/en så lir jag etl visset löv, visset löv i vint/en Dtide" sipll mig f{llta i sill glImIa Nr{ltta . , . ilh jag ilr vIII iI"nll ri/d, 1I11n1l rtid om kim/en fp# jag ilr fJlI vis$et ltill, visset löv i vil'lrlen.
.
W
Fef\in fynderar pfta över döckn i sinll clikftf. Religionen är ett annat ämne hlln diktat mycket om , Någon best~md religion hade Fefli" ime. hans luisWi in~täUninl är treviHlde, Hap väx· la~ ~Jäp.diBf
från dem fma ynerlighet~1l dU den andra, ferlin levd 'om bohem nJaO anh,. dU fe.~lp\.lIlden Ilvsfödn., Han fijraktiHIe aUJ ~mll hiU med bQrJerU,hetan JPra. han hnde aldri, nnna si, i lin det ikulle finnas betydaQd~ pch
()PelydJi,a
männi~kpr.
KujsarenJ Papegoj{l 111111, ull /in(lr~ Ip,4j II" R1'1INmaIJllre U Th1l Pangl (ktlflrJ(! mllll N{lfUNe tllnNa sig eU RinfJsisRt ort/slllp) m(lll blir Inte mflr 1111 pape.gujll i {l1/{llall,
e"
Ändtt dU 194§ var Ferlin en viiJ~od flanör på Smekholms gafPr. D~ gifte han sig f)c:h flynade lU riJI eif tQrp i R.QsJagen , H!Jn dog W6L ferlins övritta QiktrtamJingar heter Barforabarn (1933). Glo&Jles (19311) med b1.a. "Nä~ ikönheten kom till pyn" och Med Mån,a Kylpn~ LykfOf (19M). Perwnllgen ty,kef jag om NUs Ferlin pg/l hans ynqerfynqig- . het . Oikterna innehåller cm resi~nerad klQldw SQm Ferlin är _anskll enillOl om· Han fi)riöker inte predika om någon skön ny värld p,h ierverar im, moralkakor utan ser världen i de elände, lHltJl an för den skYU bli !JUtför dyster Qch tråkig. Till siit en dikt iå här nilr skolitanen ~rjar närma sig Q,h rill.vafOn k,mike bpdllr te ~i, ,mingen trist. Pen heter "Kondi tiQnilijs" OCp kommer ur dJktliilmJiogen Med M~Jl,a KuJömt
Lyktor,
DI" pllg gieR biller pI/q" och marI lir tlel hÖJI, uhal(lns, Sid IrtJst 1Ir 6(1ml(l Sunrli" och IlInN /HI Noru/iIl'01l(lll •
UI g4 for bjllllrornll rid och (11ft 10m MOm11l# ofh furII. Del jll"rle hg V(I,;I s4 illI till aldrig R1I1II1(I ha plIriI,
••I""I.~"""""""""II.""••
~~~
I.• " .
5
UTMANAR PARADEN
Sista anmälningsdagIUt till Utmanarparadeö ä~ den 15 september pliminner sOU. l sktlvartde . stund är det äntlu oklart vilka otkesttar ~otii gåt direkt till otkes· terpataden p:i Waskia senare i
"Vi gör lokal-TV' , ny k~rs vid Vasa Arbis Den 13 september inleds läsaret vid Vasa Arbetarinstitut. På kursprogC'.lmmet stat i ar 160 kurser och sju föreläsningar, en hel del är nyheter. Onsdagen den 8 september börjar institutet ta emot anmälningar och inskrivnmgar. Bland kursurvalet finns öppna universitetskurser, ett stort utbud språkkurser, musik, konst m.m. Närmare upplysningar far man i alla svenska hem i Vasa och dessutom har man möjlighet att bekanta sig med materialet bl.a. pa biblioteken. En veckoslutskurs som kanske intresserar är "Vi gör ,lokal- TV". Fredag 24. 9 till söndag 26. 9 kommer bl.a. Robert Udd och
hi?st, men i dag töt5dag kan SOU-kansliet ge besked at intresserade.
Meta om utmanarpatadefi Hös' ta nUtJiJ11et.
Leif Eriksson frän Närpes att tedogöra rot lukal· iVl1ls mÖJlighetet och demonstrera impelningsbumn . Christian O/5son och Ktistet Lindberg kommer att leda det praktiska arbetet. ge information om utrustning och videofilmhinjJ m.m. En kurs som brukar vara populär äf "Astronomi" berättar Matts Andersen. Den dras av Rolf Österblad och börjat på höstterminen. En öppen universitetskurs ät "Fredskunskap" som sker i samarbete med Abo akademi. Den här kursen lär vara unik på finlandssvenskt håll och skall ge alJmän tvärvetenskaplig kunskap i frågor rörande krig och. fred. Föreläser gör bJ.a. Gösta Agren. Tapio Varis. Jan-Otto Andersson och Allan Rosas.
FREDAG-LÖRDAG turneer kommer Attack att köra i landet under hösten. Men endast på finskt håll. där deras popularitet tycks hålla i sig. Rosa Körberg har varit tin England och gjort video för TV. En singel, " In the Moonlight" planerar Attack att släppa i popens moderland inom kort .
._.
~'
Dr Music utan solist eamilla Stllile och Dr Music g~r skilda vägar. Camilla skall näm: Hgen slutföra sina studier vid Ateneum i Helsingfors och man hat beräknat att det skulle bil för jäktigt att kombinera studierna och musikerlivet . Dr Music söket mi alJts~ en ny solist . Men Hans-Åkt: ManeHus säger att det inte hänger p~ livet. "Om vi hittar en bra solist s~ tar vi" . Man klarar sången med nu· varande sättning men hat ett visst intresse av att bevara sitt sound med en kvinnlig solist. Höstens spelprogram har inte Dr Music slagit fast ännu. men man är intresserad av Österbotten, bl.a . för skivans skull . Gruppens LP har sålt hyfsat . över 1.000 ex, främst i Nyland och Åboiand . Kostnaderna börjar således vara täckta . N~gon ny skiva har gruppen inte börjat tänka på ännu. HansÅke Manelius säger att nästa g~ng sa kommer de att försöka med ett större skivbolag för att få bättre hjälp. Nya l~tar är i alla fall på kommande.
Information ~ för civiltjänstgörare ~
Mem om de här kurserna och alla andra kan alltså den intresserade läsa om i kursprogrammet som man far fran institutets kansli pa Kyrkoesplanaden 15. Vasa A~bis fylJer för övrigt 75 ar i höst och med den aktningsvärda åldern så är man det äldsta svenska institutet i landet.
OCK sA Unah Heep har varit Österbottenaktuella, men ... 1-3 oktober är heavybandet i alla fall i landet och Nivala får besök den 2 okwber och den tredje ligger det nära till hands att Uriah Heep finns i Åbo till förnöjsamhet för alla österbottningar som studerar där.
NEJ NÅGON Finlandsturne blev det inte för Kim Wilde den här gången. Också en planerad Sverigeturne lär utebliva - i båda fallen sägs det bero på att dCt fanns mera pengar att hämta på annat håll.
11'''~
'forsdlIgen den 2 september 1982
Ungdomsnämnden i Vasa arrangerar tillsammans med föroundet för civiltjänstgöring i kväll torsdagen den 2 september information för de som önskar civiltjänst. Kl. 18 .30 börjar infon och den arrangeras i ungdomsgå.rden.
• • • FRÄN NYIAND och rikets huvudstad meddelas att Harry Lime lyckats ruffa åt sig ett skivkontrakt. Skivinspelningen skall göras i BirdIand studion. vilken lär vara en av dr bättre i Hesa. En privat finansiär backar upp Harry Lime och det är ännu inte klan vilket skivbolag som det handlat om.
• • • NY PÅ SINGELMARKNADEN är Sting från PuliCe. . 'Spread a Little Happiness" heter Police-basisten Sring's första soloskiva . en 30-tals melodi från filmen
"Bn'mstone & Treacle' '. "Give Me Your Heart Tonight " sjunger Shakill Stevem
~
.~ ~ ~
~ ~ ~
,;
på sin senaste singel och Santana har, enligt reklamen, sin kanske mest kommersiella singel ute i handeln i nya "Hold on' '. Alla dc är finns utgivna på eBS-etikett och det gör också LPn . 'Pn'vate Auditiun" med ett av Kanadaässen , Heart.
" Summer time " / ' 'Dina läppar mot mina " är nyligen Österbottenaktuella Snowstorm 'J senaste singel i landet. Ett barn av den nya tidens musikströmmar är Thomas Dolby , ny singel: " Venice in Perill~i1]m!DlDl:I~~I1~~~~ RecordJ" '. Och sludigen kan nämnas att Talk Talk. som många sä· kert såg i Måndagsbörsen i våras , med LPn " The Party 's Over" nu försöker konkurrera om skivköpar· nas pengar i landet.
-
-
-
-
-
-
--
-
-
-
-
--
Backlund provkรถr
r-______________________________~~T~o~rsd __a~g_ en__d_e_n~2~se~p-te-m--b-er~19_8_2______________~~_~
~
öSTERIK:TTNISKA POSTEJ
~VOLVO-.... SENSOMMARMARKNAD VOLVO 242 Dl 25.000 km ................... ·81 VOLVO 244 GlD 6118.UOO km ........... ·80 VOLVO 242 Dl 76.000 km ..................·80 VOLVO 244 GlD 6 83.000 km ............. ,79 VOLVO 244 Gl 83.000 km ...................·79 VOLVO 343 Dl 62.000 km ................... ·78 VOLVO 244 l 93.000 km ...................... ·77 BEDFORD BLlTZ DSl 26.000 km ....... ·81 SAAB 900 GlS 3D 50.000 km ...............·80 DODGE ASPEN 38.000 .... ·,·· ............. ····79 SAAB 900 GlS 5D 66.000 km .............. ·79 POlSKI FIAT 1500 62.000 km ............. ·78 PEUGEOT 304 GlD 75.000 km ........... ·77 OPEL MANTA 1900 131.000 km ......... ·76 TOYOTA CROWN DSl toppsnygg .•.. ·74 FORD TAUNUS 1600 mot.ren ............. ·74
73.800,84.500,63.500,78.500,62.500,31.300,45.600,36.900,60.50055.000,54.500,13.700,34.200 31.500,-
VIDEOHELHET MANADS LIKVID
ENDAST 301 MK 30 p
21.700,17.800,-
VECKANS SPECIALBIL: FORD TAUNUS 20PO XL met.blå·74
14.250,-
HALDIN &. ROSE Jakobsgatan 41-43
Tel.
967~ 10 222
iF INiL UX
SATELLITE
I~ Ford Mustang 2 Hatchback ..................... ·74 Stereo, lättmet. fälgar Ford Taunus Coupe GT ·71 Synnerligen snygg
22" färgtelevision
BYTESBILAR
ÖPPET: Må och fre . Ti-to lö
Honda 125 Twin .............•81 hjälm + tilläggsutrustning
[311-]
~
--- -
- --~-
-
9-19 9-17 9-14
Vaasan Autola
FRAMGÅNGEN FÖRPLIIKTAR. Segrare i racing-FM 1982: Nils-Gustav Wiik och BMW.
_.. ..
-
I tävling man mot man vinver bara den bästa. I årets racing1FM (ink!. bana och isbana);'blev det Nils-Gustav Wiik Vi gratulerar. BMW har långa tradifioner från tävlingsbanorna världen runt. Men BMW-bilarna är inte bara byggda för att segra på tävlingsbanorna utan för att ge vardagsbilisten all den kvalitet och säkerhet som dagens trafikmiljö kräver. Tävlandet ger kunskaper. Kunskaperna ger färdighet. Dessa färdigheter kommer varje BMW-förare till godo. Framgången förpliktar.
..~.~ ..
Melerlgatan 15
l tel. .116 590 L-_-------------.J Ab
PS. Nils-Gustav Wiik och BMW segrade i år också i Nordie Cup.
,•.•.:' 2~!t~.~'~~gar~a kördes i Finland. Sverige och Norge,
,
.; . . . .
.
..;~ ;. ,~::». .ir.;
•
-ger körglädje . 1-..-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _---1
Torsdagen den 2 september 1982
8
I·----------------------------------------~----------- -------------.
!"
eaterutb eld eng skulle al a ! i. mänskor må bra---------------------------------av" i -------------------------~-----Kronobytösen Ann-Cathrine Fröjdö är fjärdeårs studerande vid teaterhögskolan i Helsingfors. Just nu är hon på Wasa Teater för hon skall tillsammans med fem kurskompisar vara med i rockmusikalen EKO.
Piggt och inlevelsefullt, ofta med glimten i ögat och ett smittande leende berättade hon bl.a. om vad
•
det innebär att studera vid teaterhögskolan och hur roligt det är. . Nedan kan du läsa en del av det som Ann-Cathrine hade ~tt säga. När hon säger att "det är vårt yrke att sätta Själ, glöd och liv i texter och personer" så är det i sig en träffande beskrivning på henne själv när hon be. rättar.
-----------------------------------------------~------ -------------
- Jag har alltid haft' skådespelaryrket närmast hjänat, fastän jag egentligen inte riktigt vetat vad det inneburit. När jag nu efteråt tänker tillbaka så fanns det ingenting i skolan som skulle ha sporrat mig. Det borde finnas något så att man skulle komma igång tidigare och inte först i 20årsåldem. Jag har en känsla av att det finns flera möjligheter i Helsingfors. Innan Ann-Cathrine for till teaterhögskolan, på darriga ben som hon själv uttrycker det, så hade hon bara varit med i en revy. Då var hon i 15-års åldern. - På fritiden jobbade jag mycket med barnjwnppa o. dyl. Senare blev gymnasiet så krävande att det bara inte blev mera än en revy, säger den idrottsintresserade Ann-Cathrine. - Det är viktigt att ha hum om hur kroppen fungerar. Skådespelaryrket är fysiskt tungt.
, 'Världsdramatiken är skriven för män" - Jag vet inte på vilka vingar jag for. Jag bara flaxade iväg, men nog var det på darriga ben som jag for iväg på inträdesförhöret . Innan det två veckor långa inträdesförhöret var över var jag helt slut . .. När Ann-Cathrine Fröjdö . sökte in till teaterhögskolan var det 50-60 sökande. När inträdesförhören var körda fanns det tio kvar och idag återstår åtta . Tre av dem är flickor. - Flickor är i underläge. Väddsdramatiken är skriven för män och först nu har det blivit bättre.
"Der gäller aU ha fantasi och inlevelseförmåga' , Vartannat år är det intagning till teaterhögskolan och då tar man
inre in flera studerande än vad som behövs, berättar hon. Själv hann hon pröva på lärarrollen ett år innan hon kom sig för och det var roligt men det här är roligast. Vad krävs då för an komma in vid teaterhögskolan ? - Ja, att man är sig själv. Det gäller att ha fantasi och inlevelseförmåga och det kan ju inte mätas. Sedan skall man vara öppen och beredd att jobba med sig själv . Betygsavskrifter skall man självklan ha med när man söker in till skolan, men Ann-Cathrine menar att det iote alls hängde på _dem. Man kan komma in från högstadiet, men visst är .det till hjälp om man har fått gymnasiets allmänbildning.
"Det är bara att ta emot kritiken och svälja den" Vi bedöms inte med betyg, utan vi kritiseras för var sak vi gör . Det är inte som i skolan ... Det beror helt på en själv; att man ger tillräckligt. - Det är bara att ta emot kritiken och svälja den. Det gäller att ta den på rätt sätt, det är ju en hjälp. Men det är inte så lätt och visst tog det emot i början. Teaterlivet innebär hela tiden att man jobbar med sig själv, att man är öppen för intryck och ser människorna omkring sig: Vad folk gör, hur de beter sig i olika situationer. - Det är himla intressant. Det händer ju någonting hela tiden! Det såg jag inte förr. Nu har jag en liten kikare . .. - Drömmen är att drama skulle kunna bli ett tillvalsämne i skolan, som i Sverige . säger hon. Ann-Cathrine menar att den utbildning som de får skulle alla mänskor må bra av att få. Då av-
ser hon i mycket det att man skall vara öppen för intryck och lära sig inse varför folk gör si eller så liksom det att kritiken lär en att inse ens svaga sidor.
"Jag vet inte vad jag skall kunna" Scenframställning är huvudämnet i undervisningsprogrammet. Man börjar från små jobb och ökar på för varje år. Improvisation är ett annat viktigt ämne. - Fantasin skall vara igång hela tiden. Man skall ha kanalerna öppna, man stänger dem så fon. Kultur-, litteratur- och teaterhiSlOria samt modersmålet hör till de teoretiska ämnena vid teaterhögskolan. Sång- och tallektioner finns på programmet liksom akrobatik, dans och vanlig konditionsjwnppa. - Jag vet inte vad jag skall kunna när jag kommer därifrån . Jag tror att ingen vet det. Det är så personligt. Det är svån att definiera hur man går framåt. Först när man kommer ut i yrkeslivet ser man vad som fattas ...
"Alla som känner . för det - försök!" Hon är den enda österbottningen i gänget. Varför?" - Jag tror att man inte vet vad det är. Sen tror jag att folk inte litar på vad man har, att man kan komma som man är. Dessutom finns det ingen som uppmuntrar en ett försök . Försök! Ett misslyckande är inget misslyckande. Det är otroligt omväxlande, roligt. Jag vill uppmana alla som känner för det försök! Ann-Cathrine vill visa att skådespelaryrket finns . Att det behövs och att österbottningar behövs. Eftersom hon själv aldrig
fick någon spark där bak skulle hon gärna ge en eller flera sa att österbottniska ungdomar skulle sporras in på hennes bana. - För det är ett yrke. Ett jobb, som är jobbigt. Iot , ligger man på sidensoffa och dricker champagne som skådespelare. Det märker man också -här, när man jobbar praktiskt.
"Det skall in te gå så smärtfritt" En skådespelare kan också jobba med annat, påpekar hon. Radio och TV t.ex. Det är en helt annan teknik och man breddar sig. Man skall kunna vara litet av varje, vara mångsidig. . Ann-Cathrine skall alltså vara med i rockrnusikalen EKO på Wasa Teater. Den 24 september är det premiärdags och sedan pågår den till mitten av november enligt planerna. - Jag tror riktigt bra på den.
Den är toppen och det är roligt att jobba med den. Det har varit skriverier om ljudvolymen och hon menar att musikkillarna gjon sin musik bra! - och att regissören har sin åsikt om vad som ska)J höras. - Det hör till. Det skall inte gå så smärtfritt. Det skulle gå för lätt annars. - Ung som ganunal. Alla skall komma och se den fast vi riktar oss till ungdom, uppmanar Ann-Cathrine. Om inte annat för att se vad folk har för problem. . Ann-Cathrine är en av gänget j rockrnusikalen . När den är slut bär det igen ned till Helsingfors och någon gång i april är det meningen att hon och de sju övriga i gänget skall vara flygfärdiga. Nästa år står hon kanske igen på Wasa Teaters scen, vem vet?
Stig Björkas
Torsdagen den 2 september 1982
Töna Lillak, Esbo IF:s världsrekordflicka, segrade inte helt oväntat, i damernas spjut i landskampen mot Sverige senaste veckoslut. Det var ändå inte säkert att hon skulle delta i tävlin~en. Hon plågades nämligen aven envis magInfluensa och feberglaset visade närmare 38 grader. Men efter några träningskast på Djurgårdsplanen , där hon brukar träna, beslöt hon att ge sig med i' leken. Visserligen var hon trött och benarbetet ville inte riktigt gå som vanligt. Men på lördagen bar · spjutet ändå 64,54 meter och hon kunde hemföra segern med ett resultat som dock ligger betydligt under världsrekordet på 72 ,40 meter. Hon poängterar ändå att resultatet var två centimeter bättre än det vid fjolårets landskamp . ' Tiina har under hela säsongen haft svårt att få spjutet att landa inom sektorn, men endast ett av lördagens sex kast landade för långt till vänster. - Det var först senaste vinter jag lärd~ mig all teknik förklarar Tiina och tillägger att hon knappast hinner korrigera sneddragningen under den här säsongen . Hon tror att sjä.lva korrigerandet inte är svårt, men tiden räcker inte till. - Jag har svårt att kon-o centrera blicken på rätt punkt och stödfoten vill alltid dra litet till vänster, upplyser TiiDa.
I höst ska.ll Tiina försiktigt börja lyfta tyngder, men framför a.llt kommer det att bli finslipning av tekniken . - Dessutom ska.ll jag försöka förbättra min grundkondition . Då kan jag också snabbare återhämta mig från influensor och andra sjukdomar, berättar hon. Hon avslöjar också att den här hösten blir den första med fullt tränmgsprogram . Vad studierna beträffar får de vänta ännu ett tag, anser Tiina . - Eventuellt tar jag ett halvtidsjobb från hösten . Men klarar jag mig bra i Aten kanske jag i stället gör en uppvlsnmgsturne .
Aten nästa Nästa vecka deltar Tiina i EM i friidrott i Aten. Hennes förväruningar är stora. - Jag bedömer mina möjligheter som tämligen goda och jag siktar på att komma hem med en medalj, säger Tiina och hoppas att hon inte skall drabbas av någon ny magåkomma, något som ofta sker då hon åker utomlands . - Trots pressen som mänskornas stora förväntningar utgör tror jag på mig själv, då jag i allmänhet kastat bättre utomlands . Det är kva.let som blir det svåra, spår Tiina .
Världsrekord i snöbollskastning Vad hinner en toppidrottare göra under sin fritid? - Det är inte mycket, medger Tiina, som dock hunnit ·sätta världsrekord också i snöbollskastning i år. Bollen flög 56 ,78 meter. - Jag läser litet och lyssnar till musik, något mer ryms inte i mitt späckade program . -- Lite squash har jag ändå tänkt spela, för att få en mer mångsidig träning, berättar hon.
Världsrekord trots
knapp träning Tiina medger själv att hon inte trodde på världsrekord ännu i år. Hon skrev studenten i våras och började träna på allvar så sent som i maj. - Någon styrketräning under vintern hann jag inte med och också tekniktränandet blev det dåligt med . Men jag har klarat mig på min snabbhet . Den har alltid varit min trumf, resonerar hon .
Reklamjobb Som mången annan framgångsrik idrottare har också Tiina blivit erbjuden en del reklamjobb. Men har dock valt att begränsa sig till reklam för ett företag i kosmetikabranschen. Vidare håller en
---------------~-----------
Wasa Teater slår upp dörra'rna Spe lsäsongen på W asa Tea ter står mror dörren och den 22 september är dCI urpremiär på den inhemska -- o Sommarvä nner. Sommar· rinne r är en turnepjäs, som ut· r rm,lts av teaterns dramaturg Tom Wilhelms i sa mråd med en produktionsgrupp. Den har pre· ' - r i J akobstad och hand linge n UJIdrar sig på en gård i Ö ster. en . Följan de urprem iä r kommer två ~ n are och då är de t rock· CD EKO som spelar upp . Tcuco bar Claes Andersson skrivit och IllUSJkcn svarar Markus Fager. udd och .\ nd ers Engström för.
I rockmusikalen medverka r för· utom f.d . Slappa Läppen och Bakelser åt folket , numera EKO· band och' skådespe lare fr ån teaterns en · semble även sex elever fr ån Teater· högskolan i H elsingfors. EKO ges end ast på stora scenen , både som kvälls· och skolföreställningar. Senare under säsongen blir det en revy , Mo lieres Den girige , Sol · veig Emtös Släktbjudnin gen och en barnpjäs. Varje tisdag kommer dess utom Musikkafeet , som bl. a. ska ll bjuda på Nils Ferltn , Dan An dersson och Jaqu es Brel, att gå på Vasallen . Man kommer också a tt turnera i regionen med musik· kafee t .
bilfirma henne med bil. Inom parentes kan nämnas att hon verkar att tycka om bilkörandet. Beträffande den publicitet hon fått tack vare världsrekordet är Tiina litet förvånad över att det kunde bli så mycket ståhej.
- Jag har nog varit litet väl generös med mina intervjuer, anser hon och låter förstå att hon i fortsättningen kommer att vara betydligt mera svårflirtad då det gäller pressfolk.
Peter Nordling
Undersökning av UF -lokalerna
I I
I I I I
- Under september och oktober månad genomförs en landsomfattande undersökning av olika Iyper av föreningshus . Undersökningen kommer att gälla: ungdomsföreningslokaler, arbet· arrörelsens hus, nykhelerhelsrörelsens hus, och jordbrukarorgani$ationernas hus .
I
Bakom undersök.ningen står en statlig kommiue som undervisningsministeriet har tiUsall , beräuar Erik Håggman svensk medlem i kom~iuen .
I I
Kommillen har som uppgift a Il bland annal disku tera fördel-
ningsprinciper för de olika !yperna av statliga renoveringsbidrag, möjligheter all utveckla bidraget osv. - Undersök.ningen gör vi för all få en realistisk uppfallning av . renoveringsbehovel och husens skick, som grund för kommittens betänkande. . Varje ungdomsförening kommer alt få en undersökningsblankett inom septembermånad . Undersökningen är Ivå delad. FörsIa delen är en slatistisk del, som berör ägandeförh ållanden, byggnadsår och användning . Den andra delen omfattar mer
de byggnadstek.niska spörsmålen kring föreningshusen . FSU kommer ännu att sända ul mer detaljerade beskrivningar om hur blanketterna skall ifyllas. Erik Häggman på SÖU 9611 113 572 står gärna till tjänst med upplysningar. - Häggman be· tonar avslutningsvis atl det är viktig! all de svenska ungdomsföreningarna undanlagslöst och noggrant fyller i frågeformuläret. De kommer att ha en avgörande betydelse för den fomaua för. delningen av statsbidrag för ung· domsföreningslokaler .
_ ~ Torsdagen den 2 september 1982 ~NISKA POSTEN----------~----------------------------------~---------------------------------------
Monica
10
Sandber~
Få ungdomsklubbs timmar utnyttjas Ungdomsföreningarna har möjlighet att få avlönade ledare via skolorna, framhåller Korsholms kommunJ ungdomssekreterare Monica Sandberg if. Ågren). 1 hö'st har hon gått ut med information till alla ungdomsföreningar om denna möjlighet, samt ordnat fyra informationstillfällen för fÖ'reningarnas ledare. En ungdomsklubb bör bestå av minst åtta ungdomar mellan 16 och 21 år. Ledaren kan under en vinter erhålla 50 mk/tim för 38 timmar. I Korsholm finns en ungdomsklubbsresurs på ca 80 veckotimmar x 38 timmar, berättar Monica Sandberg. Detta är egentligen ingenting nytt. Dessa möjligheter har funnits länge. Mycket litet utnyttjas. Det är inte så lätt att samla och hålla ihop en grupp på 10 ungdomar mellan 16 och 21 år på en otto
Alla . elevklubbs. tunmar utnyttjas För Korsholms del kommer ini· tiativet nu närmast från skolnämnden och skoldirektör John Österlund. I kommunen utnyttjas numera alla elevklubbstimmar for olika fritidssysselsättningar for skolelever. Kommunens resurs av elevklubbstimmar är lika stort som ungdomsklubbtimmarna. Eftersom man lyckats med att utnyttja alla elevklubbstimmar tycker man i skolnämnden att man även borde utnyttja ungdomsklubbtimmarna. - Flera föreningar har nog varit intresserade, berättar Sand-
berg. Före 6 september bör planerna ha tagit fastare form for då skall skolornas planer fOr vintern lämnas in till länsstyrelsen. Vem som helst som har kompetens för att leda en klubbverksamhet f.ir vara lärare i en ungdomsklubb. Det krävs alltså inte att det skall vara en lärare vid skolan. Men planeringen bör ske i samarbete med skolan på orten. Skolans foreståndare har givetvis även en viss övervakningsskyldighet for att se till att klubben fungerar.
sa. terskap for de ungdomar som inte mera går i högstadieskolan. Det är andra året som nämnden i samarbete med MHF ger kommunens unga denna möjlighet. I fjol ställde 10 ungdomar upp i denna tävling.
Rotrock i Kvevlax I samarbete med kulturnämnden planerar ungdomsnämnden i Korsholm att ordna en rockkonsett i Kvevlax, berättar Monica. Sandberg. Det blir i september eller oktober. Uppläggningen blir ungefar densamma som den konsert som ordnades i Petalax. I slutet av september ordnar ungdomsnämnden en kvalificeringstävling för MHF:s rattmäs-
Aktion för högre verksamhetsbidrag Ungdomsnämnden i Korsholm satte i vintra., l gång en aktion i syfte att fa höjt verksamhetsbidrag åt ungdomsforeningarna. Nu inför budgetberedningen
börjar spänningen stiga. Kommer kommunstyrelse och -fullmäktige att gå med på de krav nämnden ställer?
I år har nämnden delat ut 70 000 mk till foreningarna som verksamhetsbidrag. För nästa år har man i nämndens budgetforslag äskat om anslag på 402 000 mk. Som underlag för framställningen har man gjort en utredning som visar hur mycket oavlönat arbete som görs i foreningarna.
I renoveringsbidrag delade nämnden ut 40 000 mk till fyra foreningar. Nya foreningar har lämnat in ansökan om bidrag nästa år. Bland annat planerar Smedsby uf en större genomgång av lokalen. Det är främst värmeisoleringen som skall bättras på. Från staten har föreningen löfte om 30 000 mk. Även Uf Havsbandet i Södra Vallgrund anhåller om renoveringspengar .
Seg
Lisbeth Saxberg;,
"Föräldraskolning behövs! "
Samarbetet med andra kommunala nämnder är någOl som ungdomssekreterare Lisbeth Saxberg i Närpes sätter stort värde på. -När man ser på verksamhetsplane· ringen av ungdomsarbetet i Närpes så märker man atl ett långt gående samarbete genomförts också. Precis som i Korsholm så funderar man i Närpes på fOrdelningen av elev- och ungdomsklubbtim-
mar. Lisbeth vet ännu inte hur många timmar det rör sig om men att åtminstone följande
verksamhet förmodligen kommer att underordnas klubbtimmarna: motorklubb, Jockedans, sändaramatörernas verksamhet och också en del av den finskspråkiga ungdomsverksamheten i Närpes. En nyhet fOr året är att man i Närpes kommer att utge en föreningsguide tillsammans med idrotts-, kultur- och nykterhetsnämnderna. I den kommer det att ingå en kort' presentation av vilka foreningar som finns, vilka aktiviteter de bedriver O.S. v. Den här guiden kommer att utdelas i högstadiet. - Det finns en massa aktiviteter. Men brist på information och oförmåga att tillgodogöra sig den information som fUlns gör att människorna inte vet om dem.
• Föreningsskolning På Lisbeths hösrprogram finns också en strävan att besöka aUa föreningar. Även andra än uffOreningar kommer ifråga. En angelägen sak är den skolning av foreningsfunktionärer som man planerar tillsammans
med medborgarinstitutet. Det brister i foreningskunskapen menar Lisbeth, men det är naturligt eftersom nya ungdomar kommer in i foreningslivet med jämna mellanrum. När det gäller foreningsskolningen gäller det att luska fram hur man skall la den tillräckligt attraktiv så att den når de som den är avsedd for. I verksamhetsplaneringen har Lisbeth Saxberg också några ungdomspolitiska frågor som hon funderar på. Projektet "wmIa kommungården" är en sak som ~n snart måste ta itu med. Hur skall den användas? I Närpes har man redan börjat grunna på vad man kan göra infor det internationella ungdomsåret 1985. Lisbeth säger att planerna är diffusa ännu, men att man kunde tillsätta en kommitte på bred bas som skulle fundera kring ungdomsfrågorna. Hur och vad göra? Kan en kommitte väcka övriga nämnder till insikt om att ungdomen bör uppmärksammas? På programmet finns också en ungdomsvecka i samband med
Kultur -82. Syftet med ungdomsveckan är att introducera nya målsättningar. Infor det kommande riksdagsvalet kommerungdomsnämndcn i Närpes att uppmärksalllllU forstagångsväljarna. Drogurvecklingen i SydöSlerbotten skall ungdomsnämndcn i samarbete med nykterhetsnämnden undersöka. Tanken väcktes på våren och anledningen - r Folklines ankomst till Sydöstc:rbotten. En fråga av vikt för ungdomsnämnden är behovet av fOrähha· skolning anser Lisbeth. Anda långsiktiga frågor som man gima skulle ta itu med i Närpes ä:r undervisningen i samIevnads6:igor. Den kommande yrkessk i Närpes aktualiserar också bc:IIIDvet av att komma i kontakt eleverna där. Sist men inte minst \ill Sax berg gärna framfOra an gen mellan ungdo~lD!iSdm:l[El;KII= borde fungera bärue" kontakt och mera utbyte terial önskar hSri Bjö
g
)
Torsdagen den 2 september 1982
11 -
--
Det handlar om kvalitet!
IMW 120 ................. .,. gron. e·ey!.. 4·dörf .• brll. gl ' fllntl IMW 120 lut ........... ·77 mIt. grön. lin Dltlun .10 C d,1 -lO
""er,
autom,. tikluökl. Ittroakomb .. liNJeibok. fln. ""antl I1'I1t ••
M.IOG D
·10
11 ••••• ' ••••••• , .
fOd. k. 108.000. diH.lplirr • • INOn, ItiriO, m.m. Illrentl
D............
MI 2410 ,'1 IJ.,on, k, 10.000, tloklllO' ki,
m.m,
dlff.'l3lfr. 'i!Non, felfrI. "ilrlntl
MI 100 D ............ ·11 brlln. k. 11,000. ftlfri glirlntl
MI 140 D 1.0 lut -'I bIA. ItefIOkomb.. ..rIlM.
:.11/410 D .......... ,...... .,. röd. IIlfkllgt bre MIZ40 D ....... i ......... ·7. IIrM. myckat okömb. m.m
br..
Ita,,-
M' 120 D ................. ·'4 gli I, ,... mod. it'rsökOMb,. bra
MI 220 D ,.. ,.. ,...... •'Jl74 mit.bIA •• tlfIOkaltlb .• IIndämAI..nl. 'IIU. . .t 104 D ......... vit. k. 120.000. gli rantl.
o,.
Inygg
ToyOU Crown III' ..O MIt.Qllld. k. 100.000. gli· prlll.bruk.
rant.m.t.at..
fln, gif.ntl
VO'klWI,ln Golf LD
·7'
gul. k. 80.000, , .g .. IIMc., bOk, fln. jafantl __
Volvo a"'ClLD' ...... . " bia. fln./irl.b.g. IUOO." gl ' rlnti
MalOO .....................,. IIlt. k. "2.0()(), luftkOnd .. f.rGit allll. m.m fin. gifinti
M.utl ... .. _.......... .,.
ÖI'.Henflk Othltl~n
m.t.jifOn. bre uttuttad. rl". prlv bruk _
un•.
'Bre"j/r. IJIJNlIer: Pelit' SIJIIHlIflJHI, gilarr,
..... 100 aL"
gJrrJ bdigiidfl'.
Med stor Iplnning har man denna sommar Och nu Ir den hirl En platta med 10 lAtat för väntat på att BreakB fbrsta LP skall komma ut. alla Break-fantaster och andra rock-entusiaster I !kt lit (nita 01," jälhltbet, det, åt ftåA-a otit kvll;litet, udt fin fi11J(' itinA, l'öhUt inttycket af ab&öIUt den tuta nlixninSet1. l'Iian hör tydUst alla separata instrument, sölistert Katl Virkama IiOm socker på toppen hled perfekt el1jelskt uttal. tangentUutrumenten get t)'llgd ~t melodieffill, vilka an· narll verkat typisk "mUtalanlma" , Speciellit effekter och bakgrurtruvisk.öi ar gör allt merä spännande. l låten "Oig rö\Vt\ girIs" fät dessa viskningar en aU dta på IfiUl\rten. (FönOk kolfifilå underfund med varför de finns mt!d .) Tell ten i denliiten ät en av dc bittre mtd djupare innebörd iJ\ telt1åt hjärta.sntärtll. Tenerna är över lag väl gjordä. kanske typiskä teXter sitiU,icla aU de lätt fästltat. Det flOJts måJt8il upprepningar, I flera textet aMt man ett djup, ett s)'m· bol.iskt budskap,
Musiken lir ftillt könkurftfiS' luaftiJ - odw på den intetnatiönellit maktfilulen. Mmik för daAeöS linAa, kanske en al11n8 kolhrtlC!liieU. Men vad ät det fOr fel med det? speltegletna m:bte t'olju i dagens tfiusikvärld, Förutom att lag Aladdes åt de framua clande tllJl!entln8lfUlf1enten var basen ett annat glädjeäfiirte. Skönt att den tick hofll5 sl1 bra. den ~av intressanta inslag. Improvisationer saknas nå6tan helt. Det kunde ha funnits mera, klUarnä här absolut kapacitet rot sådant. Efter ni8t'll sefidm.lyssningaf skulle jaA också Ila hm att vända upp och nef p:\ kalwi, dvs. föfvandla A·sidlUt till D-sidlt. Som sista lat f>i 8-sidlln köm övelfäl\(.. ningen f 'I' m in love" , en ballIId (hed pianokomp och strabr i bak3runtleli, Här kom också Kari Vir&Utias rOst till slft rän. Visst passat den ut i de Srtltbbate sam-
manhilrtlJen, _men här hördes tYdlixt den mlukhet rösten !utt. En ilv mma äbmluta fåvotiter blev "One fiiote day' '. l>.lt fartfiJ ryt.ntffitändrillgar. oregelbundenheter - Säker som gOt en låt intressant, Nostalgi från Go-talet - Iwtske det flfiru andta ärt jag, som fl\r den uppfattningen ont, "Walt" • dar också teXten bör tilltala aUa som lider äv skoUeda och bara viiiHar på sommaren. Som helhet är -detta ed fin de· blltplatta. Flerll av låtarna har möjlighet att klänta upp på listOrna. 60- talsinspttetad musik, som rot tillfäUet ål mycket giiftgbatt. !kt enda sont störde till slltt vaf disk.orytfiten, söm (aMS overaUt. Eli variation hade inte skadat. Men jaj förslir mycket vill att kända filusikkunöäte ttor aU ilttmJohrt ::Ir i farten. Del är som salt fraga om kvalitet, Med skivalbumet följet ett tektbbd - 5taYfiin~en av enAds-
lm har dUat problem. 'fro hellre skolböckerna.
i'rån SÖU:§ sida hoppas man att varje förenin5 hat åtminstone en representant på plats vid ringttäffen iMln den egna ringen. kil18tf.iffatna kommer alt köras enligt nedanstående tidtabell:
.t.. •
km. dOrr, 8tll'01' kOl'l'lb .• fäifri. Ol'intl
.... toOClLI ..........., .
tnlt.(jron. e·dOrr, k. verk!. iln. Jji r.ilitl
h.ooo.
••.., II GLI -80 rOa. lirvlGillok. lIirinti ' U i ' i •• ,.,.
Volvo 141 DL ............7t 1I111. k. 12.000, fili. IIlrinti Chryll., N.~
'.rt -'4
fipf. bruk. k.1I8.00ö. fln. pri.-
biO. 48.000.Så är dc:n då här - BREAKS FÖRStA LP. Som kronan på verket av :aUa toektvenC:liianj dc:nna somfi\ar. La80M tiU deras bc:tOk i Skandinavien. Man kan ocksa via skivaffii~fna bilda dc:n uppfallningc:n all musikfolket pli och .äntat på den. ca 100 lP!n och kassettc:r såldes dell fOt5ta vetkan eftbatt i Jakobstad. Gräfinstlldctna har inte varit lika aletta. l Katlc:by (annl dc:n till funäljftlnB. intfl hat kolitmit fran\ på skivdtskatna ell par dakar senare: än I hc:mstaden. Vasa hllr hamnat på rftc:rkalkc:n . Pi Clt~ m"ärket verkade: iflt:c: stilppen Vala bekant. lfaU de Olu,ikirttrc:ssetadc: är aktiva flnns W:II säkc:rt inoltl c:n snar framtid också i Vasa och andra dc:lat av landet_
DAGS FÖR RINGTRÄFFARNA! Nu är det dags igen för de sedvanliga ringttäffatna ute p~ fål, tet. Vid dessa tirtgttäffat pteserttl!ras vad som k{lllUfiet alt hända inom söt; undet höstl!n och eventuella problem som föreningarna dras med diskuteras och ventileras vid dl!5Sa tillfallen.
al, beiOt, k. 28.000. garant.
. . . . . . . .. hiUi . . . . UU
hingen. ferjärv UF:s lok:tl tisd. 7.9. kl. 19.00. lI.ringen, Purmo tWs lok:tl tisd. i. 9. kl. 19.00. HI-ringen, UF Sv:tncn8 lok:tl tnåild. 13.9. kl. 19.00. IV. tingen , Orav:tis UF:8 Inkal månd. U , 9. kL 19.00. V-tingen, KatlJcrö Uf:s lok:tl lOfsd. 16.9. kl. 19.00. Vl-tiilgen. Ö-Malax Uh lohl totsd. 16.9. kl. 19.00. Vll-ring~n, Töjby UF:s lokal tisd. 14.9. kl. 19.00. VIll. ringen, tjöck-Påskmalk UF:li lok:tl tisd .• 4.9. kl. 19.00.
Chryi'lr iAta.ron ............. -70 lIit. 4,aOrt. .utom '. ga-
tanti. iOrmAnlig
elt,..,.
CX
2000 .,.
mllt.blA. fin 1C0irI ....t. 1iR"- IIIrd llSIfI .. , •• fel.
"fl.
.. , ·,tltAJ
"'.11'
Rlnt• ..Jouppla BII.Hlr
-'tWrj
-
Il~
Torsdagen den 2 september 1982
D!!!!!!::=~"=""~.~N
~
'---.-.--/12
El ECrRO-CAl
SUZUKI
SUZUKICARRY VAN ...
SUluki Oarry Van
-
Rmp 24."0,-
PiCk-/Jp
SUZUKICARRY PICK UP
ViUidflihgsradle &nd. Blifk.ralt
660
kf}
4, 1
Van
SuiUkl CaffY PIck-Up
1fj
600
kg
Rmp 11."0,·
~ EfllJ/{tiv 4-Cylindrig OHO-
motor Mycket Illlt alt lasta = Rikligt utfuStlid ~konomiska varubilatns i Suzukl-möaeIJurvalet repfeslJhterar popullift japanskt kvalltetsatbete. -
De
Suzuki Alto 3-dOrrar
Rmp 29.910,· Suzuki Alfa 4-dOrrar
]- Rmp 31.980,·
..
SUZUKI ALTO SUZUKI - - BILLIGASTE JAPANSKA BILEN I FINLAND
SUluKI-modellurvalets lörmånliga personbilar med " och 3 dOrrar representerar popullirt japanskt kvalitetsarbete . Kom och bekanta dig och reservera!
I
l, II
-
4,81/100 km Vändnihgsradie end. 41 4 m Bra utrymme 10r 4 2Förbr.
rikligt med utrymme lör _ och 10r bagage Topputrustning
Cz'troen l1sa II TEKNIIKAN MAAILMA
SUZUKI
V••• , Olympl.gatan 5-7, t.I. 861-120 783
1 SOMMARMARKNA·D 13
något för undomsföreningarna? - HÄRLIG RÖRA hade samlats till Nykarleby torg onsdagen den 18 augusti. Det var nämligen sommarmarknad. Och en mycket lyckad sådan. Men det var inte . vilken marknad som helst. Det var olib föreningar som ~de ställt fram sjna stånd odl ifUde. Vio~ten gick till resp. fQremngar , Där hittade man Kenya-missionen som sålde afrikanska handarbeten, Konstrirtgen sålde tavlor och ringens Reguel Lipden hade klätt ut sig till gatukonstnär och målade porträtt. Med fanns också 9:Qrna från hög~tadiet, 2;Qrna från gym. nasiet, Lion~, SFS, PensiQnärsklubbar, Solglimten, gymnastikföreningen och barnhemmet Sparvboet med sina loppmarknader. Scouterna hade utställning och loppmarknad och Uf svanen hade ställt upp med lyckohjul _och gatumusikanter. Svenska kvinnoförbundet i Nkby, initiativtagare till jiPPot hade torg-cafe och loppmarknad. En mycket central sak under marknaden var det besök som gjordes av Vilseck Ungdomsorkester från Bayern, Tyskland . Ca 60 tyskar har under veckan varit inkvarterade i Nykarleby . Och de såg ut att trivas . - Vi har blivit behandlade som kungar , säger en av ledarna. Orkestern bjöd på munter blåsmusik. och ryckte upp karnevalstämningen ännu mera, trots att den var på topp. Värdarna för Vilseck Jugendorchester var Pedersöre- och NykarIebynejdens blåsorkester som också stod för ett inslag i programmet . Om man nu frågar damerna i kvinnoförbundet varför man kommit på att ha marknad i Ny· karleby får man det här svaret: - Vi ville helt enkelt att det skulle bli en annorlunda dag för ykarlebyborna. - Sätta en liten silverkant på regnmolnet, den grå vardagen, säger Maud Gullström. Vi ville också att de olika föreningarna skulle kunna göra något tillsam· mans. så att into aHa bara håller sig på sitt håll. Man är mycket poga med an framhålla att vi in· . le är arrangörer. utan initiativt;l'
p e. Arrangörer för den här marknaden i!r föreningar i Nyby, poängterar Solveig
-
Fågelbärj, Konstringen . Besökare Tiina Asplund tycker också att det är roligt. - Det är någonting annor· lunda, sägor hon . Och med det borde ju målet med marknaden v;lr;l u ppfyIJt . Marknaden avslutades kl. 17.00. Klockan 19 .00 satte man igång igen med torgdans. Sound och Stormpringer stod för musl·
.
ken, och högstådiets nior för serveringen. Samtidigt hade man också anordnat en bayersk afton på Gymnasiet. Med bayerskt öl, och dans till Vilseck Jugend· orchesters seniorer. Iden med en sommarmarknad är nog något att ta efter för dem som inte försökt, eller hur?
ANN-CATRIN HOLM
. .:.. ";" ,.J, , SCOUI~rnll ~lraIC:8in .
har
upp
~Iålld
för antika !dir!, ka!lSkc: for ;III lägga
For the TraveIin' ManTM
SPX - de nya tuffa bilhögtalarna frön Sparkomatic. Högtalare som tål 100 watt kontinuerligt, och upp till 200 watt i IjudtoppeHna! Finns som 6 tum rund eller 6x9 tum ova1, båda för infällning. Fräckt ljud från USA's ledande bilstereQmÖrke. SpQrkomatic har också boasters och bilstereoapporater som är något alldeles extro . Kolla in hela Sparkomaticprogrammet hos
Och säkert blir det mark· i Nykarleby igen nästa som·
mar. Marlmaden var mycket välbe· sökt, och försäljningsrulljansen kade gå bra för alla . Trots att förtjänster inte var det vik· le. • '1gra röster ur folkmängden ftlerlig~e godkänn!!nde. - Orl är härligt! Det här mås, = uadilion! utbrister SQlvej
samlills vid sill
EE
Shop ~. '61·31050 fE
s
TILL ER TJÄNST' må-fre kl 9-18 lörd. kl 9-13
försäljning service Installation »goda ridN
·t
TorroaBen den 2 september 1982
ÖP:s
Swm omsrällningar igt' n när lis· ran framrösraqcs i Aminne i lördags. Sårllivida är ordningen årt:rsrälJd arr ropplis~;In s rre överlägser populäras re lå~ar hirrills igen årmagir d~ ffC översra phnserna . N\l drog Boll and de~ längs~a må.der men kampen Var hård O(:h Tomas Lcdin var fl åsandt: nära . Pako verkar au vara hån på kommanek - ny skilde endas~ en poäng ~ill meclaljpl a ~,
o
rOPPLISTA ( 7) ( 1)
t' Aminne
You're in the Anny Now
BOLLAND
Sommaren är kort
TOMAS LEDIN
(-) I Love Rock'n Roll ( 6) (10) ( 8) (10)
(-) (-) (-) (-) (-)
}OAN}ETT &
sen . ..
BLACKHEARTS Der Kommissar Sommartider Dadada Abracadabra Urgent Run to the Hills The N umber of the Beast SOS Titta på mig
FALCO GYLLENE TIDER TRIO STEVE MILLER BAND FOREIGNER IRON MAIDEN IRON MAIDEN MAGNUM BONVM EVA DAHLGREN
Porcignt:r och Magnum Bonum ilr helt nya namn p~ ÖP:s wpplisra . Nära var det också. ar~ USA-hiten "Eye of the Tiger" med Survivor skulle ha plact:rM sig . En futtig poäng från nionde plarsen kom också bl.a . Secrer Service och " Cry Sofdy " , Carola HiHi , Solf, Ann·Louise Holdund Korsnäs och AnnaLena NOffman, Tammerfors gynnades av lonen och har var sin presentkorr an väma. På lördagen 'rös ras näs ta lisra fram och der sker j Carpell a.
• • • • • • • • "" • • • • • • >I \' . . . . . . . \' .........................-• •-\' . . . . . . .-. fJI- ••••
Dags för Action!· En "ny" rockgrupp hllr sell dllgens ljus i TII~/ax i Korm/Is. Ny sdtillvirJlIlIll man IInnu inle hllft ndgrll spelninglIr och nyligen anmlllt sig till A&M. Men del lir ungeflIr 1 1/2 Jr sen Action sdg deIfOrSIII gryningsljuset dd gruppens gilllrrist och sdngllre Thomils LindIn lillsllmmtlflS m,d ,n Mompis log initi"li· vetIiII atl/ruppen bildlIdes. Raj ro~ - myclIeI HurrigllnesinjluerarJ - och. hellvy rJundrar svllngigl/rll", i den glImIII /ollisMol,," i TIIMlfIX nllr Action drllr pd, Oftll med de ,,"drp ungt!Omtlfflll i byn som dhörllre.
r·
•
Plitrik Linman 14, lirar bas ()Ch ~Iar") men oekd AC/DC och Sweel hör lill favoriterllll. sjunger. Peter Lunden 18 håJJer i trumpinnarna. Johnny R~msu En par elna Iålar filUls i bagage~ tillli vidare, AnnarIi omfanar 16. står bakom or~eln lam! ~jun repertoaren tl>nuom Hurriganeliger och Thomafi Unden 16. Ii~ material bia, låtar av h:1rdrockar· lar gitarr ocll sjlJnger ~ han, I na Black Sabbllth och de §ven ~ka den här lättningen har Action spelat eller PlUare fiagf övat i un° banden Ma,"um 80num oeh SIrill Q. Mest handlar deJ om gefär eu år. . cmgelika tellter. men någol När de! gäller övning'ulrym' livenskt tiruu alltså. men har de det egentligen ypperligt lililUt. De håUer nämlrgen - Våra eana låtar ~r 'n,uy· tiU i den .amJa folkskolan i Tak· ment"I". Det lir svårt atJ göra eg· lax och behöver, inte plocka botl fUllellJer. men det kommer kalugrejorna'mcUan verserna, AkuiJi. ke med liden, De egna låtarna är dNuJom pn,ka ny.. , , , ken kunde vara bäme. men mlln kan ju inte berra aUI heUer. - Det är kul an lpela e,na DeAulPm är deJ hyresfriu, låtar. Vi kommer no, an fÖrWka - Tidigare övade vi i uf·loka· manIla fCJlffl mera e,na låtar i len i Konni~, Men d~ var job· fort§äunin4en. biat, Grejorna ikulle tlyna.i i en Av smakproven ~m Aulon kör o,M', . bjujftr på få är deJ å"ujn~wne Ivfi Hurri,a~es Jatar. De en,elska Iåcama fåt mi, aU Ja upp deJ här m~ nen,b till dl'''"liIiion och srabbarna Jäpr au do MI ,""mmer aU iVarva ihop ,iina e.na lex!ef på Ivenika. Grabbarna Iiåler själva au de spelar vanlig rock med en vi~ Actilm. har pre!:is i daJitrna andtaaning mOl heavyn, förebilmält iiJ liU MM. 1 ZOO rnk viU derna f tam om andra lir Hurtigade ha for en lipelning. pl"'i r«an neli ("vi jpebr mån.a av dem nallJfU,Ivi,. Med tanke p4 I!n
D Egna låtar
kommer ..
man sa~iU 25-30 000.- på .inmume:nl3nikatfning iir c1CI 100e precii n~Jot högl Jage. - Vi hoppali på '1U få tipe:l. nin'llr ()Ch vi är beredda aH ~peJa e11 ~~I kväll. iäger de. SOU·rock Ioc;\qlde ~kså. Mlion mcm de rog kQO(alu för Ilen t ~ den eh3n~n au preKOIera jiJ för publiken ralln ut j ~nden. - Der är fel av ananalörema
Pengar . till SÖVI p~ fSU:1i ~(yrel~möte iCmlS!e lordall fas!il()g~ åretli fordeln/fl' av lilaubidra,et mellan land· ikapliförbunden, I t"orde/nin'li~uen fann.. 450000 mk och SOU tick 18' 615 mk liV iym-
au Sf!.JIilI ~ myckel p:i ivcnfilu. Ny'l band måtte få komma fr.ull och pröva vinJarna. anser de. Samtidigt är de nog medvetni! om · publikeni krav och arranlörem~ bekymmer • . • Parrik. PeJer.Johnny och Tho· /lUIti verkade blyp och f'öllikdga i börj:m av vår praJstund - kan~ ke tyckte: de aU frågorna var når· . pnlna? - men ,månin,Qm
mall. Ale:~tggen fördeladeli ~ an NSU ""k 15()616 mk och Ab UF 10' '169 mk, NoJabeh iir IUl åreIIi fgrdelnlo, iO!~ fgljer tidi,,,. re riklUnjer utan är en relJ mark· fördeln!nll. = • princip är vi nöjda med årel5 fOrdelnlllS. !wmmemcf!lr k;!.nli/ichef Ulf johanliliOn. Summan mouvmr i alla fall niiJtlIn c"llkt dCI iOm faOIU uppla'Clt i budgeJen.
lossnade del. När de ölile på med några bhar kom de rikIlIt ipol Q(:h gamla ". Will S'lty" lät inlc alh mI! (QCh då lik~ll mån komma ihåg an akuliclken i i!wlan min~nn loJe är 113110t au hurra över) , Give them a chan,e~
Stig Björk,., N~la år kommer IitJlJ~i4ra all fordela~ cnU,t nya kli b(jlöllityrclien. Vilrje Ia~ ftirbund ,ilranJerai en (;im, i V l5 oc;h f~Iell för.mlu faJiJt ,odkända jta'~bidf!l" -, de ut.ifterna, Den bä, . lär alla landlikap'wrbultdt:nöjda med. Den Z'1 - lB november da.~ f tir FSlI:i böil_ - _ l ord,...i Qcl på Ailiifo IiIIIIDI!!!~ hOJell i Parpi.
Torsdagen den 2 september 1982 ~ t--------------------------------------------------------------------------------------------~
~p
%STERBOTTNISKA POSTE!
JAKOBSTAD
ARTISTER
PHILIPS • PIONFfR
MOTORCYKLAR
GUSTAfSSON AB elhu se( meJ ser vilt'
VASA Orkesterförmedling
TEl. % 7 - 10 ') -i-i
c
A&M Vasa 961-113572
RESTAURANGER Radio & TV fir mor
Inhemska
Den ledanq~ reslaurangen i norra Osterbouen
Förmånligl möbelhus
musikbranschens specialaffär
.IIII'~.III.
PITKAKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA- VASA 10 'Zl' 110 159
STIGS MÖBGL 66600 Vörå tel. 961- 563 79
BILAFFÄ RER
G U. S T
Moderna
ÄRVASGÄRDEN tel. 961-53 142.
motorcykeln privatbilen transport och arbetsfordon
Oravais uf
Hör efter hos våra återförsäljare
Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF
Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbollens ungdomsförbund och dess medJemsförcningar.
AKVARIEAFFÄR ER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
Utgivningsort : }akobstad Medlem av tidningarnas förbund .
"e~e'ltltiUI"'1l
KRISTINES T AD K ristinestads Akvarieaffär
Tel. 962·41 423
Inneh. lona Wilson
Musikaffär Niirpcs (rl. !)62- -1 2 06-1
ORAVAIS
' PRESENTER
Skivor och orkesterutrustning .
Källarvåningen under
Vasa Olympiagatan tel. 961-120793
.
NÖJESSTÄLLEN
Karlav. 3, Vasa tnf 961120311,116713
VASA Ny adress
o"~~$fI:(-~
O/ympiagatan Vasa te/. 961 -120 793
Erickson & Erickson
Närpes
BIGI &VESA
-
.f
ELECTRO·CAR
Anpassad för Dina höga prestationskrav i:
VÖRÅ
. :tJo
VASA
( . Hö....'H.. , som förlänger I I' I motorns livslängd.
MÖBLER
~
:>
Honda motorcyklar, service och delar.
'.'j••
TeL 961 -56 150
VASA
0_
MOTOR
TASSEN
MP
Teuva tel. 962·71 290
internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920
VÖRÅ
I<Y IMIINI\SrO
-<1q
Östra Långgatan 7 tel 962-12504
Mode Ulrika Närpes
L HuR M~N0 DEN ~
OCti SAAAKL6~ I f5~EDMt.JDE.
)
~
ÖP-rådet: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare . l eif Rex, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf }ohansson.
KL\A~DE
AV6K'1'VARD _ MeN VARM OUi ~N
,
Red .sekr . leif Sjöström Redaktion }akobsgatan 13 , tel. 967-13 555 Postadress PB 27 68600 }akobstad
I
\~
Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbollen Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATIONSPRlS 1982
A
Helt år ................ .. ... ...... 50 ,Halvt är ................. .. .. .... .. 30 ,Skandinavien ..... ... . ... . .. .... . 60 ,Uisnummer ........... . ....... 1,-
r
ANNONSMOTI AGNING
Rymdskeppet Aidemekla ~--~--------------------,
LUGN NU
BAR. 8'
.
JA I-t A \TARMEN VAR
BARA r-ÄRGBLIND
SOU :s kansli , Vasa tel. 961-113 572 och 115 372 Henry Backlund )akobstad tel. 967-11 827 Vasa 961-116 101 (hem) Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING }akobsgatan 13, }akobstad tel. 967-13 555 ANNONSPRIS I texten ..... ...... .. ... 3,40 Efterrexten ....... 3,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,30 spmm och färg . Föreningsspalten per rad 1,-. Osterbouniska Posten ansvarar inte för ev . skada som tillfogas annonser som inringts eller som på gtund av postfötscning inte inföm i begärt nummer.
-
}akobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag ~ 1982 ",""l.
l .
Torsdagen den 2 september 1982
Kaptenen slapp in likaväl! ..
..
När och hur väcktes ditt inrresse för arkeologin? - Jag har alltid varit inrresserad av hembygdsforskning och under de senaste åren har jag också starkt inrresserat mig för runor. Drivkraften i min forskning är att få klarhet i våra rötter. Man har börjat bervivla den etablerade forskningen alltmer under de senaste tiderna. Inte undra på förresten eftersom våra forskare jobbar enligt de riktlinjer som uppgjordes på lS50-talet när allting skulle ha finskt ursprung. Är det inte förbannat att våra forskare skall krypa längs de riktlinjer som stakades ut då . . . men för att vara professor i dag och få forskningsanslag krävs kanske att man följer den linjen. Vi amatörforskare i Österbotten måste söka stöd från Sverige och Norge for att föra forskningel? framåt. Ar det därför som amatörforskarna har så svårt att samsas med de etablerade forskarna? - De etablerade forskarna sitter som isbitar och vägrar diskutera . Kritiserar man dem så blir man skymfad. Jag anser att fullvuxna människor borde kunna slå sig ner för ått diskutera. Tycker du att den etablerade forskningen är "styrd" i Finland? - Vid namnforskningen beaktar man inte alls de norska och lapska inslagen. Det som saknas bland våra forskare är grundläggande forskning t.ex. kring våra ortnamn. Det har också rikssvenska forskare påpekat. Vartenda ortnamn i Österbotten skulle kräva en särskild avhandling. Så är det inre nu . Det är också hårresande au notera hur våra forskare förlitar sig på Lex . 1700-talets kartritare som ofta nydöpte odöpta sjöar och omtolkade dialektala ortnamn . Har du själv gjort någon missbedömning under din tid som amatörarkeolog? Hur var det Lex. med "Skilmar-draken"? Var det inte en naturens nyck i sten? - Det var både och. Den har också i . magiskt syfte förbättrats av människohand. Det är mycket viktigt att man inte låser sig och fastslår att nåt är 100 % säkert . Men brukar du inte själv vara ganska säker och fastslå att så och så är del. - Nej. Under de fyra år som
Benel Holm är född 29. 5 1915. Fadern var från &.lmlakarleby och modern från Helsingfors. Bertel Holm har kaptensgrad från det militära och blev efter pensioneringen ordinarie branchef och räddningstjänstchef i Korsholm . Efter pensioneringen nr II beslöt Benel Holm all aldrig mer gå i pension. Numera går han med liv och lust inför fornforskning och oljebekämpning. Benel Holm gör upp oljeskyddsplaner for havsområdet kring Vasa och skolar upp fiskare som ligger i oljeberedskap. Basstationen finns på ~ödra Vallgrund. Oljeb~kämpningsarbetet är ell fortroendeuppdrag som Benel Holm gärna ägnar sig åt eftersom "det blivit något aven hjänesak all skydda skärgården mot föroreningar" . Men det som gör den stridbare Holm mest i ropet är hans oforskräckta angrepp på den etablerade forskningen i vån land. Holm vägrar godkänna all det skulle existera ell historiskt tomrum i ÖsterbOllen meUan 800- och l !OO-talet, något som den vedenagna forskningen hilliIIs hävdat. Holm älsklingsteori är all vi skulle ha våra rötter i det norska Tröndelagen. De etablerade forskarna har uppmanat honom att hålla mUJl och all inte lägga sig i saker som han inte begriper. Nu är man även på forskarhåU eniga om all runorna i HänuU är äkta. Det är möjligt att vi finlandssvenskar får en egen forhistoria också i läroböckerna. Della tack vare att Holm & Co " lagt sig i saker som de inte begriper" . Det finns ell gammalt och bra österbollniskt ordspråk som lyder: " Ingan ji så lang , så int an måll tanas, å ingan ji så stäkot. så int an mått krök se". (Ingen är så lång all han inte behöver sträcka på sig och ingen så kon att han inte behöver kröka sig .)
- Vi får stöd och uppmuntran från finskspråkiga, rikssvenska och norska forskare. Men när skall vifå stöd från våra egna? man känt till runorna i Höysal har jag flera gånger just~rat mitt första tolkningsförslag. Aven om grundideen hela tiden har varit densamma. Du har blivit avf.irdad med att du saknar analytisk förmåga i dina resonemang. Tror du att den vetenskapliga jargongen kan bli ett självändamål bland forskarna? - Det ligger nåt i det. Forskningen betjänar inte folket. Ifall våra forskare är så kloka skall de väj kunna förklara sig . Dessutom isolerar forskarna sig all tför mycket i sina egna fack . Arkeologer och namnforskare borde gå hand i hand . Men de har inte ens tid att slå sig ner vid samma bord. Våra forskare borde också slå upp dörrarna på vid gavel mot Sverige och Norge. Har du själv gjort några arkeologiska fynd? - Nej. Men jag fotograferar fynden som vi har och jämför med materialet i Norge och Sverige . Här i Finland har man kapat historien vid SOO-talet för att få oss finlandssvenskar historielösa, rotlösa och utan framtid . l
16
Finland talar man i dramatiska ordalag om ett tomrum mellan SOo- och 1100-talet medan man i Sverige och Norge talar om en 0dIamatisk övergång mellan merovinger -och viktingatid . Jag märkte Lex. att ett av svärden i Kyrkograven hade identisk form med ett norskt vikingasvärd. Jag la fram mina bevis för den förre chefen för arkeologieavdelningen vid museiverket som mycket irriI terad utbrast: "Vad menar du med dethär! Skall jag skriva om Finlands historia kanske?" Likadant var det med fluoritstenarna med hål i - typiska vikingssmycken - so~ vi fann i Vörå. Jag visade dem för den nye chefen för museiverkets arkeo10gieavdelning.Han la huvudet på sned och blängde kyligt på mig och sa: "Det lär finnas en ~rekologiskt intresserad person i Osterbotten, men en mycket dålig sådan, som borrar själv hål i fluorritstenarna för att fylla det histOriska tomrummet". Sen kom ett intyg från museiverket där det stod att stenarna gjorts med en 4 mm borr!
Men vi, de fria amatörernas tekniska grupp, gjorde ett provborr på en av floritstenarna och stenen splittrades i tusen bitar. Det var omöjligt att borra i stenarna. Hålen hade säkerligen i tiderna gjortS med järnhandborr och sand som slipmedel. Det var alltså rena rama bluffintyget vi fick från museiverket! Är det inte förbannat! Här gör man sitt bästa för att hjälpa till och vad är tacken? Jo man blir anklagad för att förfalska fornfynd. Får du nån respons bland österl50ttningar på dina artiklar? - I går fick jag en specialhacka i gåva från några aktiva forskarkamrater. På tisdagskvällen efter att man funnit runorna i Härtull ringde 9 personer och vilie berätta om tänkbara fornlämningar. I "kommandokorsun" har jag ~n alltmer växande hög med tips som strömmar in från allmänheten . Tyder inte dethär på att det brister i kommunikationen mellan yrkesforskare och vanligt folk? - Det är en psykologisk spärr . Forskare "svarar i princip
I
inte mindre vetande" . Vi amatörforskare befinner oss i en svår situation. Fastän vi gärna skulle följa upp alla tips vi får så har vi inte råd. Det blir alltför dyrt an resa omkring i Österbotten om man enbart har pensionen att leva på. Hur kändes det när du fick höra talas om runorna på HänuU? - Det var kväll när min god~ vän Fors ringde och meddelad!' med darr på rösten " Nu har vi funnit runorna! " Morgonen därpå kontaktade jag genast doce nt Salberger i Sverige . Det var en verklig högtidsstund när vi ti.l.l samman s med Salberger tog bon mosstäcket och blottlade runorna . Det är nog bara en gång i livet som man får uppleva nit sånt! Har du nåt råd att ge åt arnatörforskare? - Kämpa! Ge inte upp' Ge akt på stenformationer och rapportera vidare om ni finner nåt som kan vara gjott av människohand . Ge speciellt akt på platser som kunde vara gamla land ningsplatser från vikingatiden. Det passar bra att håUa ögonen öppna t.ex . under den stundande älgjakten . - Har du nåt råd an ge åt yrkesforskarna. - Jag skall berätta om en episod som inträffade under "Andra nordiska dialektkongressen" i Vasa . När jag anlände dit sa damen som satt vid kassan att det var fullsatt _ J ag visste att det fanns platser lediga och sa det åt henne . Hon tillkallade då konferenssekreteraren som i sin tur sa an jag icke var önskvärd. "Men ni slipper in bara ni håller mun!" När jag gått in hörde en som stod q,är i närheten hur man upprört tisslade om att "Den satans kaptenen slapp in likaväJl" Alltså vad jag saknar är ett förtroendefullt och ömsesidigt samarbete mellan yrkes- och amatörforskarna. Vi amatörforskare får stöd och uppmuntran från finskspråkiga forskare och från rikssvenska och norska forskare. Men när skall vi få stöd från våra egna? Jag vill ha slut på denhär obehagliga atmosfären . Jag har med livet som insats kämpat för dernl lands frihet och då skall jag odsI ha frihet att uttrycka mig . ·
Leif Sjöström