Österbottniska Posten (ÖP) nr. 35 1983 by Österbottniska Posten

b 1983 mk 2,50: - Nr 35 Torsdagen 1 septem er

Krig

och

fred

Pärm bilden:

" Vart försvann mellangenera tionen?" frågar Benel Nygård i en ledare i Vbioch menar att det är följden aven "medveten manipulering" och dragning mot det konservativa hos "gamla stofiler". Det finns få unga radikaler inom organisationerna som har åsikter om framtiden, konstate rar Landskapsförbundets verk samhetsledare Olav lern inför seminariet "Österbotten år 2000" . I en panel som diskuterade "Organisationer i Österbotten år 2000" fanns mest medelål ders rutinerade organisations människor. Det är ett obestridligt faktum - är mellangenerationen för svunnen så har den yngre gene rationen inom organisationsli vet inte alls funnits.

- Var finns de unga som vill påverka i samhället i dag? - Var finns de unga som viU ta ansvar för föreningar, orga-

Var finns

O de unga?

nisationer och för samhällsut vecklingen? Det är länge sedan det "blåst" inom Svenska Österbottens ungdomsförbund. Sedan unga radikaler som vill göra en insats i samhället har profilerat sig inom denna stora organisation. Det är länge ~edan debattens vågor svallat vid ett förbunds möte inom SÖU. Inte blåser det särskilt myc ket kring de partipolitiska ung domsorganisationerna heller.

I alla tider i den mänskliga civi li·s ationens historia har krigshögskolepojkama alltid betraktat sig själva såsom rea lister och allmänheten har accepterat detta. Detta förhåll ande har kunnat kvarstå ända in till våra dagar, eftersom jor den har förut varit "stor". Det betyder att kommunikationer na har varit dåliga, massmedi erna har haft begränsad utbred ning och litet inflytande, och de olika armeerna har stått långt skilda från varandra just p .g .a. det ovannämnda och med va pen, som har haft kort räck vidd . . I dag har jorden . blivit "liten" . Människor, informa tion, nyheter och allt möjligt når runt jorden på korta stund er. Armeerna har brutit sig ut och blivit mer internationalis tiska och ideologiska och vap nens räckvidd sträcker sig runt halva jorden. Härav ser man att den gamla och beprövade "militära realismen", som fort farande dominerar strategier na, grötar ihop sig totalt. De moderna fredstänkarna världen över har den enormt tunga uppgiften att med folk massornas hjälp försöka bryta ett mångtusenårigt traditionellt militärt tänkande, bryta de mi litära leden och "spänna upp

Detta borde inte vara alltför omöjligt här i de pluralistiska samhällena i .väst, ty politiker, regeringsmän och kvinnor, och svarta får såsom - kapital fascister kan här relativt lätt påverkas av enande folk massor. Det som är en mycket större

Österbottniska Posten

ÖP-rådet : Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson. och Ulf Johansson.

Medlem av tidningarnas förbund. Österbollnisk ungdomstidning och språ krör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsfÖreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebol~g - 1983

snubbelrep" för alla militär parader. För att jobba för så dana här saker krävs mod och beslutsamhet, kanske mer än den modigaste krigshjälten nånsin har haft. Dessa männi skor, bland dem civiltjänstgör ama, kan således knappast vara några "yngryggar" och "stack are", som vissa våldsspeku lanter vill göra gäHande. Fredsrörelsen och bland dem det alltjämt växande antalet civiltjänstgörare, måste göra krigshögskolegossarna och de-

Det är länge sedan man t.ex. inom sfp behövt vara irriterad över åsikter eller aktiviteter som förts fram inom SU. Hur många samhällsaktivite ter under 35 år .finns det i dag inom svenska Österbotten om vilka man kan konstatera att DEN DEN vill verkligen någonting - DEN kommer att låta höra av sig ännu i många sammanhang - DEN kommer en dag att bli österbottnisk riks dagsman. Vad kan det bero på?

Knappast är det fråga om "medveten manipulering" som Bertel Nygård talar om. SÖU har länge sökt efter en ny ordförande, som sku.lle kun na föra in nya ideer i organisati onen. Den ungdom som skulle vilja profilera sig inom politiska partier skulle säkert hälsas väl kommen. Ligger det någonting i tiden som gör att unga människor in te vill engagera sig? Utbild ningspressen? Arbetslösheten? Ett "etablissemang" som är

utmaning för fredsrörelsen är att kunna växa till sig och på verka Lenins antipluralistiska och kvasifascisitiska ettparti stater. . I dessa stater där "Len nis" framkastade materialist griller tillämpas på gränsen till fanatism, där militärkulten blomstrar i materialistrevolu tionens namn, där de officiella fredsorganisationerna styrs av dessa Lennis partitrogna mate riaiistgossar och flickor där alla antydningar till vapenvägran lä xas upp av "sanningsvetaren "

sätta att vara så här'! Det ska väl bli annorlunda? Eller vad? Man skulle kunna säga att vi bland oss har ett förhållande som kan betraktas såsom en kancersvulst, som den upplysta mänskligheten måste omforma till en frisk del utav freden och världspluralismen och den där tillhörande världshumanismen. Man kan säga att svulsten bör jade växa i och med forna tiders feodalisters och kapital fascisters odrägligheter fram till början av 1900-talet. Dessa gav

Freden och realisterna

ras kamrater till orealister, för att sedan göra dem till äkta rea lister i fredens namn tillsam mans med sig själva.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

Lennis stålhandskar , ja här har freden sin kanske svåraste nöt att knäcka . Terrorbalansen i dagens värld är orealistisk, det inser ju de flesta i dag, men ändå är det krigshögskolepojkarna som gör anspråk på att vara, just det, realister och fortsätter alltså att skramla med vapnen. Under ti den får fredsfolket träda i bak grunden såsom barnsliga och yngliga orealister. Ska det fort-

Redaktör i Vasa S-E Glader tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbollen John Ahläng tel. 961-122779 PRENUMERATlONSPRIS 1983

Helt år ...... .. .................... 60, Halvt år. .. .... ................ .. .. 46, Skandinavien ............ .. ...... 70, Lösnummer ............ .... ....... 2,50

sedan upphov till en "hämnd rörelse" bestående av Engels', Kalles och Lennis antipluralis tiska materialistgossar och tö ser. Dessa "sanningsrevolutio närer" och kapitalfascister och deras krigshögskolegossar är nu varandras förevändningar till kapprustning. Vi människor, pluralister och tlerpartidemo krater måste nu sakta men sä kert träda fram ur den "barns liga orealismens " bakgrund och börja jobba och omforma

KASSA OCH BOKFÖRING

allt för inrutat och byråkra tiskt? Ett individualiserat län kande? Har de unga blivit lärda att ställa för stora krav på sig själva? Är de rädda för någonting? Raden av frågor kunde för längas. Kanske har de "gamla stofi lerna" försummat någonti ng _ Att skola upp efterföljare. H tersom kraven obestridligen r större i dag på den som skall göra en insats och ta ansvar, är det också viktigt att de kan och vet mera än förr. En viktig upp gift för organisationerna är a u skola nya arbetare. Detta är en hypotes. En alter nativ åtgärd. Kanske kom man vid seminariet "Österbotten år 2000" på andra och bäu r ideer. Det börjar snart finnas luc kor att fylla här och där både med "mel'langenerationen" och en yngre generation. de "världsuppbyggande" och "realistiska" fanatikerna. Detta är en uppgift, som knappast kan skötas av krigs högskolornas "realister" och än mindre av sådana män som t.ex. Keijo Korhonen och Tor Erik Näsman. Åtskilliga ste.g närmare den allmänna omvälv ningen och attitydförändringen gentemot våra kära militära "realister" och de politiska och ideologiska fanatisterna står nog civiltjänstgörarna tillsam mans med fredsrörelsen, som ska komma att växa i styrka på bägge sidorna av Engels', Kal les och Lennis "fredsm ur" som klyver Europa och varl den. Behöver jorden en ny Mahat ma Gandhi, som med fo lk massornas hjälp ska · omstöpa kapitalfascisterna, krigshög skolepojkarna och Lennis för vuxna materialistpojkspolingar och flickebarn? Fredsrörelsen, fredstänk arna, fredsinstitutionerna och civiltjänstgörarna är alla tecke n på mänsklighetens tillfrisk nande från militärrealismen , antipluralismen och penning fascismen och en rensning un der den materiella kortsynthet ens t unga ok.

ChSund optimist ANNONSPRIS

Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

I texten .. .......................... 3,75 Efter texten ...... .. .............. 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTT AGNING

. . . . FÄRG~NNONSER

SÖU:s kansli Clas Holm tel. .961-121 564 månd., tisd . tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) %1-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm fär~.ÖsterbO\lniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av post försening imeinförts i begärt nummer.

Vinylnytt Hoppas kan man alltid för det skulle vara dags för en gam mal favorit att komma med en riktigt glad överraskning, Det har hon kapacitet till,

YAZOO "You And Me 80th" (Mute) te)

·lA ROSS DIAN "Koss" (Capitol) Hon har varit stjärna länge nu Diana Ross, Det är ungefär 20 år sen hon tillsammans med The Supremes startade sin karriär. Kantad av få törnen. Och nu är Diana en superstar. Som har råd med en LP som "Ross" Därmed är det inte svårt att inse att jag inte är överförtjust i hennes senaste longplayer Ett gediget hantverk e _ sångverke kan man väl inte säga? - som inte drar ner så värst många applåder. Tösen (tanten?) gör ju bara det hon skall. Utan att nödvändigtvis göra mera än hon måste. Inte kan det väl månne bero på att låtarna är så uddlösa? Slipat, Innött, Kunnigt. Och gäspigt. Discorytmerna . till trots. "Pieecs of Ice" och "Up Front" är två hyfsade låtar. Som Diana Ross inte behöver förta sig för att göra bra. För var är utmaningen? Inte här men kanske den kommer på nästa

Vinee Clark och Alison Moyet i Yazoo d· hängde ihop • I sa änge att om hann med två LPn. De har gått skilda KING SUNNY " "Y A d vagar nu trots att ou n AD Er Me 80th" J'ust precis har "S b S t "(I I d) kommit. yne ro ys em s an Tyvärr måste man väl säFrån Latinamerika till Afrika. ga, Eller har vi att se fram Till Nigeria och King Sunny emot två spännande artistAde's juju musik benämnd synchro ' system eller samma · karriärer i stället för en? Det som titeln på LPn som nyligen är tänkbart att de kände att släpptes här i landet. de inte hade något mera att År man en svikare och komge tillsammnas. Att det mersiell dödgrävare om man skulle gå utför i fortsättninförenar traditionell afrikansk gen. - nigeriansk - musik med "You And Me 80th" är västerländska instrument? nämligen en stark platta. Som t.ex. elgitarr eller syntSamspelet mellan Alison hesizers? Somliga tycker det. Moyet och Vince Clark är er att ' Kmg Sunny Jag tyc k suveränt. Ade His African Beats på ett Hon använder rösten som fungerande sätt visar vägen mot ett otroligt instrument och nya, djärva, spännande och hans synthar är en stor välkexotiska klanger. Och jag tror lingande orkester. inte att det skulle ha lyckats Öppningsspåret "Noboutan deras adoption av västerdy 's Diary" är fantastiskt. landet. Vilket förutom instrumenten handlar om att deras Fortsättningen är för det låter är västerländskt korta mesta lika bra! "Softly radioanpassade. Hemma i NiOver", "Sweet Thl'ng" geria lär det rymmas två låtar o.S. v, på en LP. Och live spelar dom

=========Rockens

n===LP?=.

Det fanns en tid då rocken var melodiös och ackorden enkla, för att inte tala om solona. I kombination med den tidens studioteknik, som åstadkom "flasksound" i mono, verkar hela karusellen DÅ smått löjlig i våra ögon - NU. Mycket har gått framåt sedan dess - åt minstone i tekniskt hänseende. Den tidens rock ägde ändå en naturkraft och inlevelse som gör den gångbar än i dag. Det är inte för inte som gamla 60 talsgrupper uppstår (bl.a. Ani mals och Wantons på närmare håll) och nya grundas (bl.a. "vårt eget" the Roots). Så kom då Cream, Jimi Hendrix och de andra vråIgitar risterna och drev på rockut vecklingen rent teknikmässigt. Sedan dess har kraven på tek nik, avancerade harmonifölj der , invecklade rytmmönster och teknisk kvalitet ökat, och i dag kan man knappast beskylla rockarna för att vara "efter" i något sammanhang. Nymodig heterna och teknikens landvin ningar når oftast rocken först.

Jo kanske i ett sammanhang: de texterna, de texterna . , . Våra egna finl.sv. rockare håller sig också väl framme i de här virvlarna. Kraven på utrust-

hela natten där hemma så det gör absolut inget om varje låt är en halvtimme .. ! "Synchro System" är en klangrikt bubblande gryta. Rytmerna störtar in i rummet. Djungeltrummorna säger dunk, dunk, dunk - det är His African Beats "talking drums" som pratar med oss. Sången är rytmisk och melodiös. Sockret på bottnen är steelgitarren som hej löst flirtar med oss. Och syntharna stör ta mej fan inte det minsta! Talking Heads, Brian Eno, Mick Fleetwood och många andra har under senare år fört in afrikanska fläktar i rock mu sl'ken. Nu kommer "Affl'k a sJä ' I vt'' störtande för att erövra Europa h USA ' d' oc . Kmg Sunny A e med sitt 17-mannaband är inte ensam men en sämre första bekantskap kan jag tänka mig.

COCONUTS "Don't Take Coconuts" (EMI)

Kid Creole borde aldrig ha låtit de tre . läckra och sexiga tösernaAdriana, Cheryl och Taryn vippa iväg ut på egen hand i skivvärlden. I varje fall borde han ha skött sin egen roll

Låtar som har den rätta glö den! Allt på plattan svänger, är 'k t oc h dansant men, som rytnus sagt, det är sällan det tänder fil

l ,trots svänget! Öppningsspåret och titelspåret "Don't Take My Coconuts" är en bra låt. Tack vare Kid Creoles sånginsats. Naturligtvis är det han själv som står för musik och text också. Sin~elhiten "Did You Have to Love Me Like You Did"fun gerar också riktigt fint. Och det kan inte hjälpas. Jag älskar gamla "Kriminal-Tan go", Men sen är det svagt. "Mala die D'amour"t.ex. görs betyd Iigt bättre på "Off the Coast Of Me"- Kid Creoles första LP, Som helhet känns plattan enformig och entonig. Flickornas utflykt på egen hand håller inte. Sången känns för tunn. Och när pappa Kid Creole eller August Darnell, som han ju egentligen heter, sviker så hjälper det inte ens med försöket att fejka livefeeling mellan låtarna. Fast live var dom säkert bra i Åbo tillsammans med Coati Mundi, Kid Creole och de övri ga i gänget. Och hösten "Dub belganger" är säkert värd att

Ränder=~i~~~~=~~n~~=;r

De relativt unga människorna står på enför våra förhållanden hög nivå. Ändå lever myten om "de tre ackorden" kvar, beroende på

då ä = de r jU===nalla

lägre ... Ett annat påstående om rock (och jazz) som man har hört till lust och leda är att "rocken ju inte har någon melodi" - bara

Varianter och •• • omsvangnlngar på tre ackord ning, ljudåtergivning och in bandning har fött många spe cialister som senare också åter funnits som ljudtekniker, mixa re och musikhandlare för att de kunnat sin sak. Numera lär inte heller många andra musiker slå dem på fingrarna vad beträffar musikalitet, musikteoretisk kunskap och teknisk färdighet.

producent, text och musikska pare, sångare, musiker - bätt re. Speciellt producentrollen känns slarvig... Måntro mannen haft sin egen kommande LP i tankarna? Kid Creole The Coconuts lär nämligen vara LP-aktuella. Debut LPn för Coconuts blev alltså en besvikelse. Kans ke självförvållad? Det är sällan riktigt hälsosamt med högt ställda förväntningar ... Nu är inte "Don't Take My Coconuts"den där riktigt djup dykningen. Det finns några låtar som räddar töserna.

okunskap förstås. Det går inte alltid att bedöma rocken efter traditionella ; 'västerländska musikkriterier" hur väster ländsk rocken än är. Ett liknan de öde rönte också bluesen i ti derna. Den betraktades som "falsk" av förståsigpåarna än da tills någon kom på att 3-e och 7-e tonstegen i en bluesska la alltid är ca V. tonsteg

et! bevis på snäv europeisk mu sikuppfattning, för att inte säga intolerans och bristfällig all mänbildning. Det är förstås sant att rocken i dag är alltmer rytm- och "tolkningsfixerad" på bekost nad av melodiositeten. Vad man anser viktigare må vara en smaksak.

Det att de finl.sv. rockarna håller sig ajour med utveckling en och själva månar om det tek niska kunnandet bådar gott bå de för dem själva, den finl.sv. rocken och rocken överhuvud taget, och lär komma hela det finl.sv. musiklivet till gagn. En del musiker övergår ju till and ra musikslag eller skaffar sig yr ken som har med musik att gö ra. Dethär vittnar väl om något om rockarnas intresse och framåtanda, och om rockmusi kens själfullhet och styrka ... Sämre lär det inte bli av pop och jazzlinjen vid Lappfjärds folkhögskola; att varje dag un der flera timmars tid få syssla med musik under sakkunnig ledning måste ge resultat! I musiktekniska samman hang ter sig framtiden alltså ljus för våra finl.sv. rockare. Men teknik är och får inte vara allt i denna teknikfixerade värld. En annan utmaning är sedan skapandet aven EGEN LEVANDE ROCK. För att inte tala om texterna ...

Rock-Berra Lindell

Bilden från UfrL "IC" 'J undeIls LP ar och galen"

Det var sommar och sol. Det var klippor och hav. Det var glada vänskapen övervann allt. Sommaren -83. Sommaren på Aland.

ociviliserade fester vid fyren. Det var lata dagar på stranden. Det Den var FANTASTISK. Men så är ju livet också fantastiskt.

var tröstlösa nätter fyllda med gråt. Allt var rätt men ändå blev Trots allt.

det fel. Det blev som det blev och det kunde inte ha blivit annor

Varsågod. Här får ni en bit av vår sommar. Vi saknar den. Fin lunda. För när det kommer till kritan finns det inga regler. Inga "Terese och Eva" jäkla regler alls för hur snett det kan gå. För sånt är livet. Men land.

Han trodde på kärlek vid första ögonkastet. Det sa ju klick när jag bytte av henne i kassan och han skulle betala. Det sa klick ja. För honom. Inte för mej. Men jag tror ändå på kärlek. Vid första ögonkastet. Och jag tror på kärlek som räcker ända ned i graven. Och f-n vad jag tror. På kärlek.

Han kom så plötsligt. En tisdagskvälJ. Stod där tyst och vacker framför oss och tittade leende från den ena till den andra. Eva och Heikki på hojen skulle susa iväg när hon FICk en blåsning. I örat. Han tyckte vi var söta. Trots pormaskarna. Trots det våta håret. Gillm Terese Rolling Stones? Jo. Det gör hon. Satisfaction. En enda låt och de brast ut i skratt. Bowie såg han också. I livet. Denna gud som fångade in I hallen. Och gav en lång kram. Blickarna möttes i spegeln som smalt av hettan. Nä. Jag skojade bara. Och de skrattade. Sviker du mej? Lycka till Thomas sa han bittert åt dem som försvann. Nej. Jag sviker ingen svarade Terese stött. Bara mej själv. På lördagen var hungern stor och hon åt han salta Fmgrar när allt annat gick snett. När världen inte hängde med. Terese och Eva. Från Vietnam. Vi gillade honom. Fastän han menade RIGHT ON!!! när vi och shortsen passerade. I revy.

Sole har festat sen hon var liten.

Hon är så stark utåt. - Man ska inte visa dom att man gråter säger hon när vi bölar i Böle. - Det spelm ingen roll menar Sole och öppnar en öl till. - Jag skall jobba i morgon. Det spelar ingen roll. Sole säger så om allt. Hon borde nog gråta hon med. Hon är uppöver öronen kär i Charlie. Och visst spelm det roll.

Stor och stark var han som blev vår Idol. Han lyfte Eva över klippor och berg och lät henne snarka i sin famn. - Vem skulle hitta oss här? Sherlock Holmes? skrattade Då sa Eva att hon mådde pyton och stack och han blev inte kvar. För han var snäll och stor och trygg. Det var då han började skratta. Och vi slet i hans hår och täppte till hans käft. Men no-no. Och Terese hon ville bada med honom nedanför klipporna i det 12-gradigt vattnet. Endast månen var naken den natten.

- Keep feeling sa Risuperse och trodde han hade oss på kroken. • .

_ Jee, jee, srruiJog VI men nappade inte utan sliingde oss på golvet och sökte under bänken bland dammet. Klockor är ju så dyra och sprinten var liten. Risuperse hade nog eksem.

OCH DET VAR GAMMALDANS Robert och Robert dom diggade Motorhead och trodde vi var femton. _ Femton skulle jag tippa tippade dom. - Det spelar ingen roll menade vi och skrattade som vanligt. Vi måste gå och gå för nöden var stor och trängande och vi såg oss inte för utan gjorde det mitt bland brännässlorna. Allt var bra för en stund. Sen grät Eva. Sen grät Terese med. - Hemlängtan? Nä. Vi skuUe aldrig mera hem. Det var jäkla Micke. Och det var jäkla livet. Vi stack till Kina. _ Hej. Skall vi älska i natt? undrade Krille på buss hållplatsen. Men vi cyklade hem och hämtade toalettpapper på dasset att snyta oss i.

Vi får inte

drabbas av apati

• Männsklig skaparkraft har visat sig ytterst framgångsrik, när det varit

frågan om utnyttjandet av teknologin, särskilt för militära ändamåJ.

Människan har dock tillsvidare varit helt oförmögen att upprätthålla poli

tiska och sociala institutioner ägnade att kontrollera denna teknologi.

• Världens samlade militära utgifter överstiger för närvarande 400 miljarder

dollar, vilket är två gånger Afrikas totala nationalinkomster.

• I-länderna står för omkring 75 OJo av de totala militära utgifterna i dag. • Uppskattningsvis 400 000 vetenskapsmän i världen är sysselsatta med

miii tärforskning.

• Ca 60 milj. arbetstagare är sysselsatta inom krigsindustrin. • Skrämmande siffror . . . Eller . .? • Varje dag kan man läsa i tidningar och T,V:n och radion höra om krig, svält

och elände. Berör dessa dagliga eländigheter oss så mycket nu längre, har

det blivit vardagsmat?

• Så nära men ändå så långt borta •.. I Finland finns det en medborgarsammanslutning där en mångfald personer slutit si~ samman för alt arbeta för freden. Finlands fredsförb. förenin2 för FN Förbundet har direkta person medlemmar , tolv loka lavdelningar, tolv anslutna riksomfattande fredsorgani sationer och ett antal understödande föreningar. Finlands fredsförbund grundades 1920 som den första fredsorganisationen i landet. Föregångare hade nog fun nits men bara under kortare perioder. . I början var det främst kulturpersonligheter som del tog i fredsarbetet. Men allt eftersom verksamheten spred sig kom allt flere samhällsgrupper med i arbetet. Speciellt starkt fotfäste har organisationen alltid haft här i Österbotten. Förbundet har i högre grad gett uttryck för en aktiv opinion än utgjort en allmän massrörelse. Därför har stor vikt fästs vid publicering av material och vid infor mation. Med ordföranden för Finlands fredsförbund, profes sor Göran von Bonsdorff, fick ÖP en intervju.

• Fred meDan folken är en angelägenhet som i det främs ta rummet är staternas och regeringamassak att främja. Varför skall dA vanliga medborgare som inte besitter den nödiga sakkunskapen blanda sig i denna angelägenhet för att piverka politiSka män i nAgon bestämd riktning? För att effektivt främja freden är våra politiker i behov aven stark och bred folkopinion ... som stöd alltså. Politikerna är mycket känsliga fÖr detta stöd, de gör vad de tror att folket önskar att de skall göra. De finns till för att förverkliga medborgarnas vilja och stärka fö rutsättningarna för en lycklig framtid för dem. Medborgarnas vilja kanaliserades genom fria organi sationer i vårt land. Den som är aktiv inom en organisati on har de största möjligheterna att påverka beslutsfattar nas avgöranden. Finl. fredsförbunds ideer kommer inte enbart från medlemskåren utande stöder sig också på vetenskapen, den moderna fredsforskningen som vuxit fram efter and ra världskriget.

Hiroshima, de omkomna, de överlevande och den för ändrade situationen som världen befinner sig i efter detta ögonblick . Viktigt i fredsverksamheten är att visa att vi kan på verka världens utveckling och att visa att vi bör ha tillit till våra möjligheter. Inom lOkalföreningarna utstakas de konkreta hand lingar genom vilka vi kan påverka vår närmiljö. Debatter med politiker, tjänstemän, militärer, journa lister m.fl . inflytelserika personer är mycket viktigt inom arbetet. Och förstås sysslar vi med det som hörs och syns mest · .. demonstrationer och fredsmarscher. • Kan professorn berätta om någonting konkret som förbundet har uppnått eller tagit initiativ till? Det första initiativet som togs var frågan om förbud mot vapenexport från Finland och som vi vet exporterar Fin land inga vapen. Kontakt- och samarbetsnätverk för nordiskt fredsar bete och arrangerandet aven nordisk säkerhetskonferens är till största delen fredsförbundets verk . Förbundet har tagit initiativ till kontroll av vårt eget lands upprustning så att utveckling av vetenskap, konst, socialskydd och hälsovård kan tryggas. När det gäller- civiItjänstgöring så har förbundet ut vecklat det till ett positivt fredsarbete.

• Har ni arbetat för ett kärnvapenfritt Norden? Jo, det har vi nog arbetat för. Vi har varit representerade i en samnordisk kommitte som har utarbetat ett ingående förslag hur man skulle kunna förverkliga den kärnvapen fria Norden . Och det kommer vi att fortsätta arbeta med. Det skulle vara ett viktigt steg att man kunde, de nor diska länderna, inleda en nedrustningsprocess. En sak vill jag säga, säger professor von Bonsdorff, när jag tackat för mig: Fredsrörelsen behövs i allra högsta grad. Den skapar en fruktbar atmosfär för debatt och påverkan. Den för fram tankar av central betydelse för vår tids människor. Den vänder sig mot ingen. Men är nyttig för alla.

• Vad har förbundet för mAlsäUiling? Fredsförbundet ser som sin målsältJling att ;rrbeta för en global fred baserad på rättvisa, frihet och internationell solidaritet. . Annat som vi arbetar för är samförstånd och fredligt samarbete mellan folken. Man kan alltså kort och gott säga att målet är en 'allmän och total nedrustning och en värld utan krig.

• Vad gör förbundet för att uppnå denna mAlsättning? De lokala föreningarna ordnar mestadels samkväm, dis kussions och filmkvällar , studiecirklar m.m. Varje år den 6 augusti uppmärksammas dagen med en ljusfest för att minnas den första atombomben över

• Bland vilka finns det största gensvaret för er vea1wlm het? Det har varit lite olika rrån förening till förening. Jag skulle trQ att kvinnorna är mera representerade än män. Men vad det gäller åldersstrukJuren finns det både- äld re och yngre. . . På senaste tiden har allt fler ungdomar anslutit sig till förbundet och medlems föreningarna. Ungdomar har också allt mer börjat delta i fredsmarscher och seminar ier. • Att ungdomar börjat visa mera intresse för fredsverk samheten, kan det bero på att ungdomar är rädda för framtiden?

Det är just det, den allmänna världssituationen. Det talas så mycket om upprustning och krigshotet, faran för kärnvapenkrig. Upprustningen inverkar på miljön och förstör hela mänsklighetens möjligheter att överleva. Ungdomen har vaknat upp till insikt om att man måste göra något ... Apatin är det farligaste just nu. • Författarna, Lex. Henrik Tikkanen, vilken roll spelar de i fredsarbetet? De spelar en mycket viktig roll. Vissa förfa :are skriver tidningsartiklar och direkt pasifistisk litteratur. Henrik Tikkanen, som du nämner, och Claes Anders son kan skriva på. ett sådant sätt att folk läser och för står vad de menar . Man kan också säga att de har en förmedlande roll s.a.s. • Indirekt har ni och försvarsmakten samma mål. På vil ket sätt samarbetar ni?

Man kanske inte direkt kan tala om samarbete. Det finns

nog många officerare som har stor förståelse för freds

strävandena. Inte kan man ju säga att vårt försvar är några krigs hetsare. Yi tycker att försvarsmaktens anslag inte skall stiga i proportion till sociala anslag. Från försvarsmak tens sida vill man ju bara ha mera och mera anslag till ny are vapen. Det motsätter vi oss bestämt. I stället borde man succesivt sträva mot en total nedrustning. Tendensen i hela världen har på senaste tid gått mot upprustning, Finland kanske inte i lika hög grad. Vi tror inte att upprustningen säkrar världen ... • • Känns det inte hopplöst att arbeta för fred när världs läget bara blir värre och värre? Jo, men å andra sidan om en stor folkopinion vaknar till insikt om att det här är orätt så påverkar det ju nog be slutsfattarna i längden. De måste ju också bli omvalda Reagan har sagt att fredsrörelsen inte spelar någon roll . Men redan att de nämner oss visar att vi spelar en viss roll. • Vad kan en enskild person göra för freden? Att delta i fredsmarscher har varit viktigt för det visar ju för regeringen att det finns en bred opinion som vill att vi skall vara mer aktiva. I Finland gäller t.ex. den officiella utrikespolitiken att vi har goda förbindelser åt alla håll. Vad en enskild kan göra t.ex. i samband med ett val är att vad han/bon kommer att göra för freden, hur man kan stärka FN, hur man kan ytterligare utveckla Fin lands goda förÖlndelser mot öst och väst. En annan sak är att göra civiltjänst men vi kräver inte att medlemmarna skall vara vapenvägrare. Det viktigaste av allt är att i hemmet fostra barn till internationalism. Genom att t.ex . skaffa sig kontakter och förbindelser i andra länder. Med detta menas ju inte att vi är fiender till Finland men vi anser att hela mänsk ligheten är vår utgångspunkt.

Text och bild: Patrik Sten vall

S0111.m.arstö.llet no:1

SISTA UNGDOMSDANSEN!

Lörd.10.9. SÄSONGAVSLUTNING med traditionell

CARPELLA

BLOT

FYRVERKERI

fiN• • Sverige Danstillställningen videofilmas av ÖST-ERBOTTENS MODERNASTE NÖJESPLATS.

Vi vill tacka publiken och arrangörerna för de trevliga minnena som fötts under å rens 1000 och speciellt Karperö uf för att vi fick öva i uf·lokalen.

NO/SE.

.•............................ ..................................................................•

• • ._-------------~---_. •• •• O •• •• • • • •

. :: : 1.. ( ) T NT .................................................... ACIDC : ~

· ·

-------------------- .

•

--------------------- .

•

.: : :

: . M,

! .... ....,.. .

( . ) Wrap Your Arms Around Me AGNETA FÄLTSKOG 3. ( ) Let's Dance ............................... DAWID BOWIE 4. ( ) Smoke on The Water .................... DEEP PURPLE 5. ( ) Too Late For Love ....................... DEF LEPPARD

: :

6. (

) Holy Diver ................................................. D10 ( ) ... -ra Flight Of Icarus ..................... ~ .......... Iron Maiden : 8. ( ) Words ............................................. FRDAWID : 9. '( ) China Girl ................................... DAVID BOWIE . 1 0 . ( ) Together We're Strong ............ DUFFYIMATHIEU •

!...

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

SÖU:s RUSKARESA till Ylläsjärvi 23 - 25. 9 PRISET 330 MK Start från Vasa fredagen den 23. 9 kl. 17.00. SÖU kansliet (HandelsespI. 10). Retur från Ylläsjärvi och "Pedesi Pörtte" söndagen den 25.9 ca kl. 14.00. Förfrågningar och anmälan senast måndagen den 19. 9. SÖU tel. 961/113572 el. 115372.

Elektrisk meny

Pidro-VM

Den nya programserien Elek trisk meny inleds i dag i radion. Ett presentationsavsnitt . hörde vi redan för ett par veckor se dan och nu är det alltså dags att köra igång på allvar . Elektrisk meny vänder sig till lyssnare i alla åldrar . Som hovmästare för menyn fungerar Calle Lindholm. Torsdag I. 9. radion kl. 22.20.

Söndagen den 4 september ord nas en pidrocup i Karperö pa viljong. Tillställningen ska när mast ses som en upptakt till pidrosäsongen. Ett lag består av två personer och anmälnin garna tas emot på ort och ställe kl. 11.00. Arrangörerna - V ringen - meddelar också att kortpackor ska tas med, helst omärkta. Nu på söndag alltså, kl. 11.00.

Leonard Cohen sjunger Leonard Cohen, den kanaden siske författaren som i slutet av 6O-talet blev känd främst som sångare uppträder en stund i ra dion i dag. Cohens sångtexter lir utpräglat lyriska, de flesta har ursprungligen tryckts som dikter. Ensamhet, meningslös het, smärta och framförallt en religiositet med mystiska och österländska drag är återkom mande teman i Cohenssånger, som han uppför med sin mör ka, drömmande röst. Radion kl. 17.IS. Fredag 2.

RINGTRÄFFAR: Nu när vi snart igen har hösten här är det dags att komma igång med verksamheten i UF-föreningarna . Vid denna tidpunkt gör man från SÖU :s sida en s.k. ringrunda, då man besöker samtliga åtta ugndomsringarna och informerar om vad som är på gång inom förbundet. Vid desa ringträffar kommer man i å r att bLa. in formera om skolningsverksamheten, teaterverksamheten , tävlings verksamheten, barn- och tonårsverksamheten, talangjakten, statli ga renoveringsbidragen osv. därtill kommer man att höra vad före ningarna kommer att syssla med under hösten . 'Ringträffarna kommer att arrangeras enligt följande tidtabell: Onsdag 31. 08. VIII-ringen Skaftung UF:s lokal Torsdag I. 09. II-ringen Ytteresse UF:s paviljong Måndag 5.09. IV-ringen Bertby UF:s lokal Tisdag 6. 09 . III-ringen Ytterjeppo UF :s paviljong Onsdag 7. 09. VI-ringen Kommunkansliet i Malax Torsdag 8. 09. V-ringen iskmo-Jungsund UF:s lokal 13 . 09. VII-ringen Norrnäs UF:s lokal Tisdag Onsdag 14. 09 . I-ringen Samlingshuset i Kronoby Samtliga ringträffar kommer att inledas kl. 19.00.

PRENUMERERAl

Lördag 3. 9. kl. 2 O- Ol

Åldersgräns 15 år.

Bjuder på helkväll med både

SHOW och DANSMUSIK BUSSAR: Vidjeskog: Små

bönders via Kolam , Lapp fors, Esse . Kronlund: Såka 18.45, Karleby busstation 19,00 via Öja och Krono by. Haldin & Rose: Ora vai s via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykar leby. Från Eugmo 19.00 via Jstad 19.40.

Tusses bok spalt

...• ' . ..

' . '

.'I

I • '.., . . ,,"

Några lästips från Sverige Nu såhär på sensommaren kan man tänka sig att börja läsa ro maner igen. Någon deckare har man väl klämt in mellan varven under sommarens lopp, men det är också allt man orkat och hunnit med efter tidningen. Men nu när kvällarna börjar bli mörkare igen och risken för storm och regn allt mer över hängande, är det bra att ladda upp med en bunt böcker från biblioteket. Det finns några romaner av rikssvenska författare som jag gärna rekommenderar. Markurells i Wadköping är aktuell just nu, den går som be kant som serie i Sveriges teve på söndagskvällarna. Boken är skriven av Hjalmar Bergman en av Sveriges större författare genom tiderna. Men jag tycker inte att man ska vara nöjd med att bara titta på serien i tv. Läs boken också! l boken kommer mycket mera fram, det finns mycket sådant som inte är så lätt att beskriva på film! Markurells i Wadköping sk revs 1919. Många räknar just den romanen som Bergmans främsta verk . Den är både tra gisk och rolig. Den som så små ningom ska till att skriva stu denten, eller just har skrivit, torde tycka om att läsa boken. Miljön i Markurells i Wadkö ping är svensk småstad, med si na orginal (i det här fallet Herr · Markurell), skvallerspeglar, fattiga och rika. Förebilden till Wadköping, som ju är ett på hittat namn, är Örebro som var Hjalmar Bergmans hemstad. Wadköping har med tiden blivit beteckningen för svensk små stad i allmänhet. En annan roman som utspe lar sig i liknande miljö är Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes. Men här är förebil den Vänersborg, Lilla Paris, som var Sjöbergs hemstad. Denhär boken hör till det roli gaste jag har läst. Romanen är en lunta i två de lar, men man ska inte låta sig avskräckas av det, för den är nog väldigt lättläst ändå! Kvar

tetten är en musikkvartett, vars medlemmars livsöden vi följer. De kallas efter sina instrument, Cello, och Första fiolen till exempel. Romanen utkom 1924. Den har också filmatiserats. Sjöberg är också fÖrfattaren till Fridas bok, en samling visor i lätt små stadsironi. Carl Jonas Love Almkvists Drottningens Juvelsmycke sk revs på 1830-talet. Det är en ro man som baserar sig på händel serna före, under och efter mordet på Gustav III på Opera maskeraden i Stockholm i slutet av 1700-talet. Författaren har fritt fantiserat mycket, men vis sa korn av sanning finns också med. Huvudperson i boken är Tintomara, som är något aven androgyn, det vill säga tvåkö nad, Alla som träffar henne blir kära i henne, särskilt två systrar och två bröder. Själv vill hon inte bli älskad alls, utan bara vara det fria naturbarn .hon är. Tintomaratycks aven tillfäl lighet ha sitt finger med i alla spel, i all synnerhet i intrigerna kring kungatronen . Trots att hon bara är ett teaterbarn, ett ganska tjuvaktigt sådant dess utom, som inte ens har ett eget namn. Hon uppkallas bara ef ter rollerna hon spelar. Romanen har ' ett ganska svårt språk , uppblandat som det är med franskan. Det tala des ju mycket franska i Stock holm på 1700-talet. Men det går nog att klara av utan ordbok . Romanen är intressant och läs värd, inte minst för spelkorts symbolikens skull . . . Almkvist var obekväm för sin tid på grund av sina refor mistiska ideer. Bland annat var han otroligt liberal när det gäll de kvinnornas ställning i sam hället. I romanen Det går an finns de omsatta i praktiken. Romanen väckte stor uppstån delse när den utkom! Almkvists produktion var enorm. Tyvärr måste han fly från Sverige på 1850-talet som misstänkt för förfalskning och giftmord. Antagligen var miss tankarna berättigade.

Hej vasaungdomar! Lördagen den 10 september blir det hålligång i Sundom. Under dagens lopp får alla Vasas ung" domsföreningar och grupper visa sin verksamhet på Sundom sportplan och i Sundom uf-lokal. Det är skäl att anmäla sig i tid. De första nio anmälda grupperna får också uppträda i samband med lördagens nonstopunder hållning. Anmälningarna ska gö ras till Riitta Heikkilä tel. 234482. Övrigt program under dagen består av bl.a. naturstig t.:h en pop-konsert vid Öjbergets skid stuga. Gratis busstransport kom mer att ordnas till Sundom så det blir inga problem att ta sig dit.

••

SOU.:S

fjällresa

Kom med SÖU till Lapp land på RUSKARESA den 23.-25. 9 . Svenska Österbot tens Ungdomsförbund kommer att arrangera en Ruskaresa till Andra Ungdomsringens fjäll stuga "Pedesi Pörtte" i Ylläs järvi vid foten av Ylläsfjället. Starten kommer att ske från Vasa på fredag eftermiddag, och intresserade kan stiga på längs med vägen, framme i Ylläsjärvi kommer man att vara sent nat ten mot lördag. Efter några timmars sömn är det dags att närmare bekanta sig med fjäll världen, man kommer bl.a. att besöka "Lapin helvetti, Äkäs lompolo, Ylläsfjället O.S.v. på kvällen efter dagens utfärd, blir det aktuellt med bastu. På sön dag kan man ännu på förmid dagen bekanta sig med naturen .i YlIäsjärvi, återresan är plane rad att ske ca kl. 14.00 och i Va sa torde man vara kring mid natt. Priset på resan kommer att vara 330 mk, som inkluderar bussresa sami mat och logi. Närmare information om resan ges från SÖU:s kansli tel. 961 113 572 el. 115 372. Intressera de bör anmäla sig till SÖU:s kansli (se ovan) senast månda gen den 19 september.

•

....

.I ----'- ------- I I I I I

Lasse Malmberg, tjuguettdrlg debuterande Vasakonstnär.

----------------------------II

Konst är mitt sätt att anklaga

l Digra av dina senare tavlor spArar man ett ställningstag ande mot droger? - Ja, det är ett ställningstagande mot alla former av drogmissbruk . Människor kan inte handskas med droger som finns tillgängliga . Tung narkotika är en sak, men se också på de enorma mängder lugnande medel, sömn medel, huvudvärkstabletter och liknande som finns i om lopp . Man såg ju då apoteken hade strejk, vilka köer det åstadkom. De enda som kunnat behärska drogerna är väl indiarierna som odlade för eget behov och använde drogerna vid specifika situationer exempelvis i samband med religiösa högtider och där förekommande riter. Hur ser du på alkoholen? - Det är också en drog, på samma sätt som koffein, nikotin osv också måste betraktas som droger . Men det är inte så enkelt. Det verkliga problemet ligger i att män niskorna inte kan behärska sin användning. Om folk själva jäste vin för egen användning - skulle det finnas alkoholism då? Knappast. Vad vill du med dina mAlningar? . ~ Försöka påpeka det jag ser som brister och fel i

samhället. Konst är ju ett ganska intellektuellt sätt att

klaga. Att gå omkring på stan och slå in fönster vinner

man inget med, för att inte tala om bombattentat. Det är

verkligen att gå för långt.

Når du ut till tillräckligt många på dethär sättet? - Nej . I och för sig inte. Men alltid lyckas jag väl på verka någon till att tänka litet. Om folk använde för nuftet istället för våld vore den här planeten betydligt be ha&ligiHe att leva på. . Ar du pessimist? - Närmast anklagande skulle jag väl säga, någon slags punk . Kanske ser jag pessimistiskt på världen, men jag försöker ändå leva optimistiskt. Försöker leva fastän chanserna är små. I och för sig har vi ju det ganska lugnt

här i Finland men om man ser på att man slåss med va pen på 42 ställen på jorden nu, så är det väl skäl till efter tanke . Du är emot allt våld och gör allt sA civiltjänst av etiska skäl? - Ja, även om jag vid uppbådstillfället hade svårt att få sagt vad jag ville. Hela miljön och stämningen var så fientlig . Nu under den tid jag jobbat på Roparnäs har jag givetvis kommit att fundera ännu mera. Del'hela är mera moget nu. Har du tvivlat pA din etik? - Nej, aldrig. I samband med förhören funderade jag mest på vad som skulle hända om min anhållan inte god kändes. Vad fanns det för alternativ? Fängelse? Det kan knappast vara någon speciellt uppbygglig tillvaro. Sveri ge? Lönar det sig överhuvudtaget att fly, att kämpa emot en sådan instans, där allt ska gå pappersvägen . . . Det var bra att det ordnade sig. Nu känner jag att jag i alla fall gör någon nytta. Eftersom det nu eng~g står i lagen att man ska tjäna samhället en viss tid så kan man ju åt minstone göra något som det är en mening med. I mitt fall att ta hand om människor som kanske ingen riktigt vill ta hand om. . Du låter desillusionerad. - Jag tro nog att det måste finnas någonslags god kraft någon stans. Man må nu sedan kalla det vad man vill . Gud är ett namn. Jesus ett annat. Jag tycker för öv rigt att Jesus var en av de absolut vettigaste människor som levat här på jorden. Ser honom närmast som en väl digt klok filosof, en som stiftat en religion . Du ser inte på Jesus som Guds son? - Njaa, hela kyrkans uppfattning av saken verkar li tet konstig. Jag menar dethär med att man ska "älska sin nästa" . l tiderna drog man ut på korståg och halshögg de som inte lät sig övertygas, osv . Man kan säga det med

I I

J I

"Sexuell dröm". En av Malmbergs mer fantasifulla I

skapelser. I

''Narkotika - enthl av dessa är liikemedel". I

" I

"Vad har de gjort?". Tillsammans med "Narlcoti- I

ka . •. " Malmbergs kanske starkaste stlilJningslllgande. I

Dylans ord: "If God is on OUT side, He'lI stop the next war". .

Vad har du för framtidsplaner. ämnar du bli konstnär

pA "heltid". - Det vet jag inte, faktiskt. Jag slutar snart min civil

tjänstgöring och har planer på att börja på konstskola. Men jag vet inte om jag klarar av det ekonomiska nu i höst. Huvudsaken är ändå att man har något att göra.

Arbeta måste man på ett eller annat sätt. Även om man är arbetslös finns det saker man kan syssla med, biblio teken t.ex. är ju gratis. Annars kan det vara väldigt ned

brytande att "inte ha något att göra". Det är skönast att vara ledig då man har något att vara ledig ifrån.

John Ahläng

-----------------------------------~----~-----_.

Talangjakt i Borgå

12-13/ 11 -83

- 'i som besöker Stockholm i sommar eller i höst och tycker att det skulle vara oJ att se en utställning om Tintin skall styra era steg mot Etnografiska museet

. Djurgårdsbrunnsviken. På etnografiska museer brukar man hitta de olika folkens, särskilt naturfol kens, kulturgods, typ gamla lerkärl, statyetter och masker. Hur kan då Tintin laa hittat in i ett sådant museum?

Akta kinesiska tecken ur ett Tintinalbum. Uppe till höger står det t.ex. " Restaurant". Det hela förhåller sig så att Tin tins tecknare Herge, som egentli gen hette Georges Remi , med ti den allt mer blev en perfektionist i sitt tecknande och historieberät tande. . Ett Tintinalbum tog bortåt två år att producera . Her ge ägnade mycket tid åt bak grundsforskning. Detaljerna var viktiga. Studier av miljöer, tåg och buss tider etc. l det femte Tintinäventyret, "Blå lotus", var t.o.m. de kinesiska tecknena helt exakta. Tintin reste runt hela världen i sina äventyr och kom därmed i beröring med många olika kultu rer. EftersomHerge nu var så mi nutiös i sina berättelser har han även låtit en mängd äkta föremål smälta in i sina teckningar, allt för att göra dem maximalt detalj realistiska. Herge var mycket int resserad av mystik och halvt övernaturliga gåtor vilket gjorde att Tintin i sina äventyr ofta kom i kontakt med olika, religionsse der, kultdyrkan, svart magi och därtillhörande föremål. Föremål som kan beskådas i - etnografis ka museer. I samband med Tintinutställ ningen visas nu en mängd före mål som alla har förekommit i något Tintinäventyr. Jämförande studier visar med vilken nog grannhet Herge satte samman si na historier. T.ex. i "Tintin i Ti bet" är såväl klosterrniljön som stads-och landskapsbilderna från Nepal och Tibet så autentiska som det bara är möjligt. Prak

tiskt taget allt är äkta - kläde dräkterna, folkliv, arkitektur, flora och fauna. Herge lyckades även göra sin serie så underhållande att den blev en av världens populäraste, med säkerhet den populäraste från Europa. Tillsammans har de 23 albumen sålt i över 60 miljo ner exemplar och översatts till fler än 25 språk De fyra första albumen byggde inte så mycket på fakta utan mest på vad Herge läst sig till i tidnin gar och romaner. Därigenom kom de att innehålla sin tids fö reställningar och fördomar, bl.a. gentemot negrer i "Tintin i Kon go " . Det var först från och med "Blå lotus" som Tintinäventyren fick sin eleganta utformning. En trend som höll i sig ända till Her ges död 4 mars 1983. "Att vara serietecknare är in gen lek . Korrekta ' fakta blir en allt viktigare ingrediens i barn

och ungdomslitteraturen. Genom de moderna massmedia haf de unga av i dag blivit kunniga och allt mer kritiska", har Herge en gång sagt, vilket ger en förklaring till varför han var så noggrann som han var. Det heter ju Tintins äventyr med frågan är nog om man inte lika gärna kunde låta det heta Herges äventyr, ty det är ju egentligen han som i skepnad av journalisten Tintin "rest" jorden runt. Herges nyfikenhet och kun skapstörst har gjort att vi kan följa med Tintin än till Faraos Egypten, än till Incas Peru och Bolivia eller varför inte - en tripp till månen. Tintin var där redan 1953. Varje album är ett litet konst verk i sig och man behöver inte gå på museum för att ha behåll ning av Tintin, kapten Haddock,

whiskyälskaren, professor Kal kyl, snurrig som alltid, jönsde tektiverna Dupont&Dupont och givetvis, trogne foxterriern Mi lou. Att läsa ett Tintinalbum är som aU förflytta sig tiIJ en främ· mande miljö. Herge har sagt att han inte har mejslat ut ansiktet på sin unga journalist särskilt väl för att så många som möjligt skall kunna identifiera sig med honom. Då den första Tintinfil men skulle göras fick producen. ten ett brev från en afrikansk ne gerpojke som var övertygad om att han skulle vara lämplig som huvudrollsinnehavare. Första Tintinäventyret "Tintin i Sovjet" kom 1929. Tintin firade alltså 50-årsjubi1eum 1979.Året till ära fick Tintin sin utställning, kallad Tintins museum. Utställ ningen bygger på att Tintin & Co. har ett museum med föremål från sina olika äventyr. Utställningen har i fyra år vandrat mellan oli ka museer i ett otal länder och vid varje nytt museum kompletterats med nya etnografiskt föremål. Tintins museum har nu nått Stockholm och har du tid och lust är det värt ett besök. Du kanske bara tycker att Tintin är en bra serie eller du kanske vill veta mer om seder och kulturliv från vad vi i Norden betraktar som exotiska länder. Utställningen är gjord av Mic hel Baudson och han får avsluta det hela. "Tintin är en upptäcka re. Med sin naturliga nyfikenhet kan han inte hålla sig utanför andras göranden och låtanden . Han äger inget själv men berikar sig genom de kulturer han stöter på och genom sina närmastes värld. Han är i själva verket en intellektuell med skräck för sk rivbordet som fyller sitt tecknade huvud med intryck från verklig heten omkring honom. Tintins museum med föremål från jordens alla hörn , vare sig de är klassificerade och katalogise rade av samlare, vetenskapsmän eller av museer eller framrotade ur lumpbodar, utgör ett sant pa radis för alla som älskar föremål med ett förflutet" .

Stefan Nyman

Men före finalen ska regiona la uttagningar ordnas i Nyland, Åboiand , Åland och Österbot ten. Från de regionala uttag ningarna gå r sedan de bästa ta langerna vidare till finalen. De bästa i finalen har i sin tur möjlighet att deltaga i Ungdo mens konstevenemangs final i Lahtis i maj 1984. Vem får deltaga? l Talangjakten kan alla fin landssvenska ungdomar födda åren 1960-77 deltaga , indel ning i åldersklasser sker sålun da: 1972-77 födda (7-12 år) 1968-71 födda (13-16 år) 1960-67 födda (17-24 år) Åldersbestämmelserna gäller inte dirigenter eller ackompan jatörer. Dessutom gäller för kö rer, band eller andra grupper att en tredjedel av deltagarna får avvika fr ån åldersbestäm melserna i någondera riktning en. Vad kan du deltaga i? Talangjakten är indelad i s: väl individuella grenar som gruppgrenar. I den individuella klassen kan du deltaga i följan de grenar: Konsertmusiken I den kan du uppträda solo med sång, piano, str åkinstru ment, blåsinstrument eller stränginstrument etc. Folkmusiken Du kan uppträda med sång ·eller valbart instrument. Visor Du kan uppträda med sång eller var bart instrument. Schlagers, pop, rock och jazz Du kan uppträda med sång eller valbart instrument. I grupperna kan ni uppträd.a i följande grenar : Konsertmusiken l denna gren kan ni deltaga med Lex. blåsorkester, symfo niorkestrar, stråkorkestrar, kammarorkestrar , skolornas musikklassers körer, andra kö rer, sångensembler etc . Folkmusiken Ni kan deltaga med Lex. sånggrupp eller instrumental ensemble. Visor och schlagers Ni kan deltaga med sång grupp eller instrumental ensem ble. Rock, pop och jazz Ni kan deltaga med orkester, sånggrupp eller bigband. OBS! i den yngsta ålders gruppen kan enbart grupper deltaga , alltså inga individuella art ister. Anmälan. Om du vill vara med ska du anmäla dig senas t den 10 sep tember. Anmäla n riktas till: Svenska ÖS lerbottens Ung domsförbund, Ulf J ohansson, Handclscsplanadcn lOD, 65100 Vasa 10, Tel. 961 -113572 el. 115 372 . För Ö sterbottens del ~kcr ullagningen den 8 oktober' i Vasa.

•

....

...r.t"r.-;"-:..... .

VATTEtJ USCH, PÅ D~w HÄR PlANt:TEN DRIC . Kt:R MAN SALT S't'RA

Bygg luftslotten på marken ... kan man läsa på första 9 dan aven folder som Den Dr diska Alternativkampanjen gm ut nyligen. Vad det hela rör -_ om? - Jo, närmast är det fråga om nordisk idetävling vars är att få fram så många idOcJ och tankar som möjligt hur ett framtida Norden ska ~ ut. De bidrag som inkommer s sedan utnyttjas som inspirati och vägledning för forsk lli:og$ projektet "En alternativ fram tid i Norden i samråd med eller flera utvecklingsländer" _ En intressant sak är att delta garna fritt får välja utrycks form: "Iika bra som en vanlig text går även noveller, roma ner, barnböcker, sånger, rit ningar, skulpturer, plancher diabilder, filmer, skådespel. kommunalplaner etc."_

<. .

Vem kan deltaga? Alla som vill har möjlighet delta. Det finns fyra klasser \iJ ka kommer att bedömas s Klass I: elever i grundskolan. Klass 2: elever i högre sk lar (gymnasiet, yrkessklor). Klass 3: professionella (konstnärer, arkitekter, ingen jörer etc.). Klass 4: alla övriga_ I samtliga klasser kan man delta ensam eller i grupp_

Tävlingstiden

cV~~SÅrrNIN6: NEJ, /oIOH VI.sAO~

VAL. ~AIZA 1-4"~ HON 5Å"

I ,(!1INNf:.. I t.iItDAfl.S!

Tävlingsbidragen tas emot från I september 1983 till I februari 1984. Resultatet tillkännages i april-maj -84 varvid prisutdel ning också sker. Priser ja. Meningen är i och för sig inte att tävla om den "bästa iden", allt är av värde. För att sporra deltagandet kommer emellertid endel a svaren att belönas. Den indivi due\lla vinsten i samtliga klasser är en två veckors tågresa i Nor den för en person eller en vec kas resa för två personer. De kollektiva huvudvinsterna i klasserna I och 2 är en veckas resa för upp till 30 elever. Ho vudvinsterna i klasserna 3 och 4 är en veckas resa för upp till 10 personer.

Någonting för skolklasser som vill ut på klassresa eventu ellt. Nå hur gör man sedan då., när bidraget är klart? Jo bidra gen ska skickas till: Natur och Miljö, Sjömansgatan 35, 001 50 Helsingfors 15. Av bidraget får inte framgå vem som står ba kom_ Namn och adress bifogas i ett slutet kuvert som fogas tävlingsbidraget. Dessutom ska man ange vilken klass man del tar i.

~.-

...

.-..

......

.j ;'

.. 1

Tilläggsuppgifter om både idetävlingen och den Nordiska alternativkampanjen fås från: Vlrica Cronström och Joanna Cedercreutz tel. 90-605 850 .

... --

__._ -

11 ..._ _ _ _ _ _ _ _ _... 4 st VASA Crkesterförmedling A&M Vasa 961·113572

GOD ITALIENSK MAT

1i!ZZ€RJ51

•

'PRESENTE ,

Kermik, porsli9( ~kämtartikla~ 1 m.m.

VASA musikbranschens specialaffär

NÄRPES • NÄRPIÖ

TEL 962 . 43140 PUH. Tå lIlr . . . , . OCh .aommen lhr1 JaDe ......... lIMItuIoe

nästan nya vinterdäck

ESSO STEEL RADIAL 175 SR 14 _ på Mercedes·Benz fälg . .1 .....------------~ tj .tid.961-121564

1lre~e'lt~illlJre'l Tel 962 414 2J

In neh lena Wilson

Källarvaningen under PITKAK A TU 41 S TO RALANCiGATAN 6~100 V..\ A $ A

hemska o. internationella artister VASA PRODUKTION

VA SA 10

Mode Ulrika N.arpes

110159

-.J'ÖRSALJNINO

.....-EL - e.::::toMS-OC'"

961·119920

SP4RKOM4TIC® Släng ute vindbrus och mo· torljud i bilen. Lyssna i stället på din favo· ritmusik i en av Sparkoma tics många bilstereoalterna tiv.

............................. ....... ....... ....... ....... .......

.1.1 "'"'."'"' • •

•••

•••••••

~------------------~I

•••••••

.0 • • • • • • • • , , 0

••••••

0.0

: :

TILLBEHOR o. RESERVDELAR

autosähkö· bilelektriska

• 961.114951

00'

o ••••••••

.,.

::: ::: ::::::"

••••••••••••••••••••••• : Förmånl!9 a :

Shop

.o,o, • • o,o,

0.0

••••••

o •••••••••••••

o.'

•••••••••••• • • 0

••••••••••

0 ••• 0

••••••••••

:::

:~~

::: ::ci :::

Jack Nlcholson är här igen CIC ~ - mer kraftfull än någonsin. 1•.:.,1 Han rörde dig till tårar W i ··GÖkboet." Nu möts han med I stormande ovationer "THE BO"DE"· i · ·Gränsen:~.

1·

1i~i.'J·:-l:n·dt;i i ;~!iI~ ;(.iJlTvDl[I![.,l il.~l;(~ ~alili'Jj·"ilI!][.~1 ~~'~k~'~~ ~m~:b~~~ ." 31050

•••

•••••••

Specialaffär i hemelektronik ' :

cm.m ""1 !t-t131:1:i;__ :o]lli:13.1:J3311

o, • • • • • • • • • o,o,.,o

......• ....... ... ..•• o... .. o.. . ••• ••• o•• o. ,

GRANSEN

65100 • Vaasa 10

JACK NICHOLSON 4.9. ·83 kl. 19.00.

•••••••••••••••••••••••

,•

PRENUMERE

~~--

l~ I I JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

'- ;1

ÖP

I I I

betalar portot

D 30 MK till årets slut

SKANDINAVIEN

, I

O 40 MK till årets slut

Namn: ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Adress: •••.•....••••••••••••••••••••.•..•••••

ÖP

'.,

PB27 68601 JAKOBSTAD

Bet. namn och adress:.•••••••••.••.••

..................................................

Swarsförsändelse 16/72 Jakobstad

-~-

Motvilligt går jag ,ut ur lärarrummet för att gå rast vakt. Det hade varit skönt att få sitta en stund nu efter en job big teckningslektion med åttorna. Går den .vanliga rutten. Först opp till andra våningen, sedan ner Igen och ner till källarvåningen. Stänger wc dörrarna som ständigt flaggar - konstigt nog. Nåja, de syns ju inte hit ut i sina små bås, men de borde förstå att man stänger efter sig. En frän lukt sticker i näsan. I mysrummet sitter de flesta eleverna. Där är allt annat ä.n mysigt. Rörigt och bullrigt ser jag - och hör, när jag tittat m ett slag. Går genom ett par korridorer och ställer mi~ i stora hallen. Där är tämligen lugnt, frånsett några pOjkar som jagarr varandra i hiskelig fart. . Det finns ett drag av sjukhus över de långa, smala kor ridorerna med håglösa människor sittande eller halvlig gande på golvet. Här håller de till - de som vill vara if red . Kanske spela kort, läsa någonting eller bara sitta och slöa . En snålblek februarisol tittar in genom fönstren . Det är kallt . Ingen har lust att gå ut i tjugo-gradig kyla. Bara jag - tror jag åtminstone, skulle ha lust att ta en skidtur efter skolan. Det skulle vara skönt att i någon backe låta . alla tankar och all skols tress blåsa bort. Men jag måste rätta prov när jag kommer hem. Förresten så får jag in en provbunt till i dag, vi har ju engelskaprov i nian nästa lektion. Men kanske ändå ... Jag slutar skolan tolv idag. Det är säkert bara femton grader vid ett-tiden. Och där sitter nians nickoroch läser till provet. Skall just säga några ord till dem när jag hajar till. Vad var det för en lapp som Majken stoppade in i stövelskaf tet? En fusklapp kanske. Jaså, hon är en sån typ! Jaha! ~en jag .ska minsann hålla ögonen på dig, tänker jag och Ilsknar till. Vandrar långsamt vidare. Känner mig orolig och villrådig . Borde jag be att få se på lappen genast? Men tänk om det vara var en sån där lapp som nickor ofta sk river till varandra .. . Men hon såg ut som om hon hade blivi.t e~tappad , när hon såg mig komma . Trädde lappen hastigt I stövelskaftet, slängde håret över ansiktet och tit tade bort. Om jag ber att få se lappen-och det finns engelska ord på den, då kan man väl tolka det som förberedelse för fusk. Eller kan jag? Hon kanske säger att hon bara läst på orden och stoppade lappen i stövelskaftet bara för att väskan var ända vid andra korridoren (där) utanför klassrumsdörren . Hon kunde förstås vägra att ge lappen. Det kunde också vara någonting personligt på den. Det var nog att göra intrång på hennes integritet att kräva att få titta på den . Men en fusklapp tror jag att det är i alla fall. Hon har varit borta ett par veckor. Säkert har hon en hel del luc kor i sina kunskaper nu. Dåligt betyg har hon dessutom . Jag går in i lärarrummet. Räknar de duplicerade en gelska proven en gång till för säkerhe~s skull . - Vad du stressar, säger Eva, min kollega. Det har inte ringt ännu. - Ja, men jag måste kolla om jag räknat rätt svarar jag. Det skulle vara hemskt att ha ett provpapper för litet när man delat ut . " - Du ser så spänd ut som om ·du skulle ha prov själv, sager hon och skrattar.

Det ringer in . Äntligen! Jag går strax. Eleverna är vana vid att jag kommer så fort det har ringt, när de har prov. Rusar iväg genom elev havet. Några hundra elever st römmar fram i olika riktningar. Det är besvärligt att gå motströms. Någon knuffar sig fram. Jag säger till att de ;;kall ta det lugnt. Sista korridoren går jag medströms . Klassen, en nia , som jag också är klassföreståndare för, väntar utanför klassrumsdörren . Jag låser opp . De placerar sig snabbt. Var och en har sin bestämda plats . Jag ändrar inte på sittordningen trot s att Majken sitter längst bak vid fönstret .

Tar en snabb blick över klassen. Ser att alla böcker och häften är undanplockade. Märker att Majken ser lugn och avspänd ut som vanligt. Vänta du bara! tänker jag. Ditt pokeransikte kommer att se annorlunda ut om en stund. Själv försöker jag se avspänd ut, men i dag är det extra spännande. Bara en gång tidigare har jag fått fast en elev för fusk eller underslev, som det så högtidligt heter. Det var när de gick i sjuan i högstadiet. Då var det en pojke som kom fast för luntning. Han hade rivit ut ett blad ur boken och höll det gömt under provpapperet. Sedan dess har jag litat på min klass, inte märkt ens en viskning en gång. Innan jag delar ut skrivningspapperen säger jag på skoj : Och så kan ni ta fram era fusklappar! De flesta skrattar åt mitt förslag. En pojke viftar med ett litet häfte och säger: Här är mina fusklappar: Majken skrattar int. Ser blek och allvarlig ut, som hon brukar. Men hon är en hård typ, det vet jag. Det är näst sista gången de har prov i engelska. Alla vill skriva bra nu för att få ett bra slutbetyg från högstadiet. Och hon då, som varit borta och är efter. Jag delar ut provpappe· ren . Det är skrämmande tyst, frånsett någon enstaka snoruppdragning. Ställer mig framför katedern och lutar mig mot den. Då har jag en god överblick. Det var i vänstra stövelskaf tet hon stoppade lappen, minns jag ... Det är förstås de oregelbundna pluralformerna som finns på den . . . Hon var borta från skolan då vi läste dem. När' skall hon smyga dit med vänstra handen och dra upp lappen? Jag har svårt att ta mina ögon från Majken . Låtsas som om jag såg ut genom fönstret, men i själva verket . . . Det är tjugoåtta elever att övervaka. Jag borde titta åt annat håll ibland, men jag är som paralyserad. Framme i klassen sitter pojken som en gång kom fast för fusk. Nu kunde han ha haft en bok framme utan att jag lagt märke till det, tror jag. Nej, i min klass fuskar ingen. Här finns bara ärliga människor, försöker jag intala mig. Och jag är ju deras klassföreståndare. De skulle skämmas oerhört om de kom fast. De riskerar inte. Om nu inte Majken ... Vil ket ögonblick som helst kan hon ta fram lappen, lägga den på knät och försiktigt kika. Då går jag bara lugnt fram till henne och ber att få se på den där ... Oberörd skall jag ta den och lugnt gå till baka till katedern. Efter lektionen skulle jag be henne stanna kvar i klassrummet. Ertappar mig själv med att snurra en hårlock runt pek fingret. Så gör jag alltid när jag känner mig osäker har min man sagt mig. " Majk~ns hårsvall. täcker hela ansiktet när hon lutar sig over skrlvnmgen . Sm vänstra fot håller hon tätt ihop mot den andra I en sedesam position. Nu borde hon skriva de engelska pluralformerna, om hon kan dem . Tänk, om hon lade lappen under provpap per~t ~ trax när jag delat ut? Kanske hon har den tejpad på mSldan av stövelskaftet? Omöjligt. Hon skulle inte kunna se bokstäverna. Men hon tittar neråt hela tiden eller inbillar jag mig? Halva tiden har nu gått och ingenting har hänt. Skall inte.går ru~t och granska dem ännu, besluter jag mig .. Satter mig bakom katedern. Märker att mina händer är rynkiga och har hudsprickor. Lite salva borde de få kanske tavelkritan torkat ut dem. Att man kan glömma sina händer så . Så betydelsefulla de är, mina händer. Utan dcm kunde jag inte visa dia-bilder, skriva på tav lan, rätta Skrivningar, undervisa. Mina 40-åriga händer. Dem har jag nästan glömt. En stråle februarisol bländar mig . Jag hajar till . Hur länge har jag suttit så här och tänkt på annat? En eller två minuter, tror jag. Högst tre. Men det var så tys\. Jag skulle säken ha märkt. Känner mig trött. Någon hostar Ihålla!1de och nu märker jag ideliga snoruppdragningar. Att deinte kan snyta sig! Men de vet sakert ,i nte att de sit· ter och snorar - tänker bara på skrivningen. Skulk ha lust att slänga åt dem några pappersnäsdukar och ryta:

--.

----: ..

;-~

Snyt er snorungar ! Jag ler åt mina funderingar jag hela tiden har blicken fästad på Majk.::n ellEr jag? Märker att jag inte orkar skärpa mig längre, t änk.~ ovidkommande saker. Men säkert skulle jag ha om hon ... Hon sitter som hon har gjort hela tiden, knappt ändrat ställning . Hårsvallet döljer hennes te. Kan inte se om hon är röd eller vit. Jag låter blicken glida mot den andra väggen. länge och strängt. Ett par pojkar märker det, ser på andra med menande blickar. Hon misstänker oss, jag i deras flin. Trots att jag ser åt deras håll har jag upprnär ten riktad åt ett annat. Stiger långsamt upp och företar min sedvanliga rond. Rak, högtidlig och med fjärrskådarblick , jag mellan pulpetraderna. Märker att en och annan besvärat skruvar på sig när jag närmar mig dem. Jag raher~r dem med min närvaro . Hittar ingenting t~nkhgt. Märker att de flesta är färdiga . Också sliter sysslolös. Jag går tillbaka till katedern och ställer mig fr den . Ser en massa trötta ansikten. Kan utläsa vilka va,rit .Iänge uppe senaste kväll. De haLvattniga ögon, glamlga ut. Jag vet vilka som är plugghästar och ~ som varit uppe länge och tittat på TV. Efter tre år har jag lärt känna dem ganska bra. Tror mig kunna läsa deras tankar ibland . Just nu tyck att de kritiskt betraktar mig, tycker jag är sm ~Iädd: Eller är det bar(\ vad jag tror? I varje fall k. jag mig ?s~ker för jag vet att min jumper avslöjar nande bilringar ovanför midjan. Och så var det den här lappen, fusklappen. Ant -_ var det bara ett medddande från någon kamrat ellet' slängde hon bort den. Känner mig dum över min o ga misstänksamhet. En kollega hade en gång S3.gJ man skall visa förtroende för sina elever . Då begår de ga brott, hade han sagt. Man skall visa att man lilar dem. Stämmer inte, tänkte jag då. Det finns alltid i klassen som har svag karaktär eller fuskar i en n.o-OSIlWl' tion i ren desperation. Jag har till och med hört om som fuskat på skoj, för att se om läraren var tiUr lk: skärpt. I Men visst hade jag visat förtroende för min klass, . gått runt och granskat mer än en gång per prov och som en formalitet.

Ma:

- De~. är två minuter kvar tills det ringer, säger j dem. Ar det någon som vill sitta över på rasten? I räcker upp handen, rör det är matrast nu. De pi bort pennor och suddgummin. Alla sitter och väntar signalen. Vi reagerar bara på ringningar här i skolans värld . DtoI finns en slående likhet mellan de första rymdraketernas hundar och vi som arbetar inom skolan. Vi är slavaT der givna signaler. Nu skall det ätas på en given . Det ringer. Papperen samlas upp och eleverna rusar iväg. Ja_ Opp nar ett fönster. Släpper ut klassrummets lukt av blyerts och radergummi. In strömmar frisk, kall lu fl. ~ känns befriande. Sköljer av händerna innan jag går till maten. Skall jUSl slänga I?appershandduken i papperskorgen när jag ser n ensam Ihopskrynklad lapp ligga där. Tar upp den och vecklar ut den. Ahaa! De engelska pluralformerna! Pre cis vad jag trodde! Jaha, så hon slängde lappen hit. Men gjarde hon det när hon gick eller när vi kom in i klass rummet? När jag går hem jag februarisolen dalat. Det känns mycket kallt. Ingen skidtur hägrar. I min hjärna ko rsar tankar och intryck om varandra. Ansikten i hundratal flimrar förbi min inre syn, ord och rörelse blandas med minnesbilder av teckningar under teckningslektionen , la rarrummets surr och så den där lappen . Allt i ell v;rr varr. När ja? kom hem ?ch plockade upp proven tog jag n lapp ur fickan. Jag VIlie jämföra en viss persons handstil med del) som fanns på lappen. Likheter fanns i bok ta vernas lutning och t-strecken som var en bit ovan för. Olikheter fanns också. Majkens i"prickar var som må runda cirklar. Lappen hade små i-prickar som flugs ki t. Majken hade längre y-slängar och g-slängar än de som fanns på lappen. Men det enda som var felfritt i Maj kens skrivnin\! var de engelska pluralformerna. Så någon anllan kunde ha skrivit lappen och hon ... I min skrivbordslåda längst bak ligger ännu en liten lapp med några engelska substantiv. Mouse - mice, lou se - lice står det där bland annal. Undrar just hur länge den lappen kommer all ligga där.

Jumbo