Österbottniska Posten (ÖP) nr. 35 1984 by Österbottniska Posten

nart aro va .e. Llllön

•

Nr 35 Torsdagen den 30 augusti 1984 mk 2,50

s•••••

åtta I e. • e......'~\..~t~

"Arbetslöshet kan inte utbildas bort"

Ungdomar -

vad är det?

Vad är ungdomar? Hur länge har ungdomar funnits? Hur kommer det att bli I framtiden? År iOOO? På seminariet Öster botten år 2000 hade man i år valt att diskutera ungdomen, och dess framtid. Ungdomen i arbetslivet, ungdomarnas kul tur, osv. Och naturligtvis uf-rö relsen. En av frågeställningarna gällde ideal.ism inom uf-organi sationerna. - Det är nödvändigt att granska idealen, säger Sture Erikson. Är det kanske så att uf

rörelsen helt saknar ideologi? frågar en annan. Och så blir det diskussion om SÖU och ÖP. Det är mest datzens problem man ältar. Det blir inte mycket "siande" , vilket kanske bevisar att dagens problem bör lösas nu, inte år 2000.

Se sid. fyra!

.1 •I

KOMMUNAL byråkrati och utbildningsfrågor stod i förg- I runden under andra dagen av konferensen Österbotten år 2000. Att det förekommer en viss byråkrati inom kommun ernas fritidsförvaltning var man beredd att gå med på. • Ändå var man inte villig att debattera några ändringar.

o En av de två som kunde presentera sig som enbart ungdom var Lisbeth Svenns. från Över-Ma/ax ufo Bredvid henne si~ter Heli Saarela. ungdomssekreterare i Vasa. .

Fenomenet Fagerö. ••

I DEBATfEN om utbildnin gens roll i framtiden kom bit rädande avdelningschef Ann

ette Liljeström vid yrkesutbil- • dningsstyrelsen med intress anta och delvis kritiska syn punkter. Utbildningens mål, en utjämning av sociala rätt visor, ser inte ut att bli för \lerkligade, sade hon. Vidare ville hon sätta ett tak vid fyra e år när det gäller yrkesutbild • ning. Se ,sidan fem

Se sidan sju!

Nu är den här . ..

Dansen som ger utslag i New Yorks brottsstatistik ...

• BtwUcdllnce el la filmen '&at Street '.

I ett Fame-avsnitt som gick i TV:n för eo tid sedao an vände sig en ungdomsledare aven danstävling för att av styra slagsmil mellan tvi ungdomsgäng. Ä ven om man kunde tro si, är det in te frAga om nAgot banalt pi hitt a\l manusförfattarna. Si lär det verkligen gi till just nu i slumkvarteren i New York. Ri\laliserande ungdomsgäng som tidigare utkämpade regelrätta krig

pi gatorna bar nu i stället börjat tävla i nigot som kal las för breakdance. Dansen som bar sina röt ter bland de svarta ungdo marna i Soutb Bronx' slum kvarter har pi senare ir spritt sig som en löpeld över bela jordklotet. En löpeld som inkommande vecka nir Österbotten. Se sista sidan.

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin

Felinriktad amatörteater? I

ett Krux i Marginalen i tidningen Kuriren går Rolf Söderling hårt åt amatöreteatrarnas pjäsval. (Se veckans klipp). Söderling anser att teatrarna alldeles för mycket spelar samma sak om och om igen och allt för litet experimente rar eller sätter upp fmlandssvenska pjäser. Från Österbottens horisont sett är det svårt att hålla med marginal-kruxarna. Meningslösa farser är absolut inget kännetecknande för den österbottniska amatörtea tern. Sommarteatramas repertoarer domineras i år av lokalt producerade uppsättningar och finsk dramatik. En ensam Charleys tant är undantaget som Söderling gör till regeln. Söderling menar att det visserligen skall spelas också enklare former av teater, men han utdömer dem som helt värdelös då det gäller utvecklandet av den finlands svenska amatörteatern. Drar man den yttersta konse kvensen av det resonemanget är det så att säga plus-mi nus-noll om ett gäng ungdomar sätter upp en gammal fars eller inte. Det skulle med andra ord vara lika berikan de för den finlandssvenska teatern om amatörscenen stod tom. Ett synnerligen märkligt resonemang. Den kritik som ibland framförs mot ungdomsförenin att den blivit ett medel att garnas teaterverksamhet skaffa fram pengar för andra ändamål. Kritiken är kans ke så tillvida berättigad att medlen kanske borde återgå till teatern för att börja höja dess kvalitet. Men sker så återstår problemet hur föreningshusets oljeräkningar skall betalas. Man kan också fråga sig hur många av amatörgrupperna som skulle fortsätta om man inte hade piska på ryggen . Många i publiken betalar säkert sin bil jett i förvissningen om att det är ett bidrag till förenings kassan och för aktörerna själva står det dem närmare om hjärtat att föreningen ekonomiskt hållas på fötterna, än att man når konstnärliga höjder som tilltalar kräsna kul tursnobbar.

Att det spelas för litet finlandssvenskt på vår amatör scener, det kan man hålla med om. Men nu är det inga lunda teatergruppernas fel att det finns så få finlands svenska pjäser. Pjäsbristen kompenseras ju av den egna produktionen och man kan fråga sig om det inte är sa

Char/eys Tant i Juthbacka Teaters tappning - ett typiskt exempel pd denjmlandssvenska teaters håglöshet om man får tro Rolf Söderling. kersom är ännu mera värdefulla än färdigt skrivna pjä ser. Från FSU:s sidan har man de senaste året försökt av hjälpa dethär problemet genom skrivartävlingar FlORA -84 som samlade hela 41 bidrag. Man har nu bara att hoppas att tävlingsbidraget, och då inte enbart de vin nande, skall kunna avhjälpa bristen på spelbara finlands svenska pjäser.

O m än Söderlings resonemang haltar kan man inte an-

nat än konstatera att Frejvid Weegars inlägg i samma tid ning är nog så konstigt. (Se klippen). Weeger manar till aktivt motstånd mot allt som skulle kunna klassas som finkultur. Inlägget vittnar om en anti intellektualism som bland annat återfinns i de fascistiska fIlosofierna. Det är ingen ide att som Söderling-Weeger försöka skapa ett motståndsförhållande l1)ellan fin- och skräp kultur. All kultur är bättre än ingen. Eller som det bru kar heta: Låt de tusen blommorna blomma.

Veckans klipp

Parasiter? I Kuriren tar Rolf Söderling upp amatörteatrarnas pjäsval till kri tisk granskning . Söderling anser att de som leder amatörteatern ofta är biljettkasseräknande sek reterartyper och alltför sällan vil liga att experimentera och där med söka nya vägar för konsten. "Jag vill att alla former av teater skall förekomma . Spela gärna Pippi Långstrump, Värmlänningar, Stor· Klas och Lill -Klas, Bröderna Öster mans huskors , Snål-Magnus och vad de nu heter. Kalla spelet Festspel, ju bileumsveckor, passionsspel eller vad som helst, men kom inte och och säg att ni på något väsentligt sätt bidrar till amatörteatern med sådana saker. Om finlandssvenskarnas själv känsla är dålig, och finlandssvensken så ointresserad av sin egen utveck ling, konstens förnyelse och framtid, att man inte kommer till teatern, om inte där spelas gamla farser och idio tiska komedier i stil med Charleys Tant, då kan man stanna hemma! Då kan hela stammen dö ut, så som alla

stammar gjort när man bara kopierat och lånat av andra kulturer, utan att själv på något sätt försökt ,b idra till utvecklingen! Att berika kulturen Amatörteatern är en de.1 av vår folk kultur. Kanske vi bör dra streck un der ordet "vår"? Amatörteatern bor de - liksom folkmusiken, folkdan sen, den folkliga diktningen osv. bidra med att berika vår kultur. · Den skall byggas på det vi skapar själva. Amatörteatern kan också - och har till stor del varit - ett sällskaps nöje. Man samlas i grupp, dricker kaffe, pratar och läser då och då på sin roll, som man lär sig utantill. Om man gör det. .. Ofta står det i tid ningarnas recensioner att "när rollen sitter, så". Detta är så galet det kan bli . Det är inte sådan amatörteater jag talar för, och det är kanske därför vi talar för bi varandra . Vi har inte riktigt klart för oss vad amatörteater betyder. I Lex. Dan mark skiljer man mellan (den seriösa) amatörteatern och det som man kal-

lar "dilettant-teater", vilket är det samma som " buskis". Vi kanske borde klargöra för oss . själva vad det är vi vill med teatern. Kanske vi efter det kan talas vid?"

Får man inte ha roligt? . . . frågar sig Frejvid Weegar och ger Söderling svar på tal i samma nummer: " Hellre är jag ointresserad av min egen utveckling och har roligt åt Charleys Tant, än går på något trå kigt, fint finlandssvenskt teater stycke. Vi skall hellre skratta gott på sommarteatrar och dö tillsammans av skratt än titta på sånt som Offe ef terlyser. Vi skall gemensamt knäppa av finlandssvensk TV, arbeta mot Kustkanalen och hoppas på att alla finlandssvenskar snart skall få se lät tare och gladare rikssvenska TV -pro gram och fjärran satellitsändningar. Vi kan också strunta blankt i "kons tens förnyelse och framtid" så länge det finns sådana som fortsätter att sätta likhetstecken mellan kultur och gravallvarlighet.

Men helt hopplöst är ju ändå inte den finlandssvenska "dramatiken". Det finns ju, gudskelov, rika rev Yt ra ditioner överallt i våra bygder. Den traditionen kunde gärna tas upp även på sommaren, så skulle fler få se vad våra rolighetsministrar kan ställa till med. Men det skulle väl också vara skräpkultur. Men strunta i det, hu vudsaken är att vi får ha roligt i den na annars så allvarliga värld. I motsats till Rolf Söderling tror jag att våra "gamla farser och idio tiska komedier" samt sådant som vi "bara kopierat och lånat av andra kulturer" bygger upp vår amatörtea ter och ger den mod att ta itu med andra pjäser. Det är inte lätt att spela komedier eller revyer . Kanske rent av svårare än att stå stelbent i ett absolut garanterat äkta finlandssvenskt tea terstycke. "

CITATET En del av kunskapen består i att vara ovetande om sådant som inte är värt att känna till. KRATES

Veneziad-svineriet "Att nu kräva att stadens eve nemang skall slopas under ve netiaden vore det samma som att kasta ut barnet med bad vattnet. I stället borde man rim ligen gå in för att öka program utbudet. Det är frestande att så fort någonting händer i stadens centrum vilja stänga centrum för framför allt ungdomen. Det vore dock endast en åtgärd som skulle nytta problemen från ett ställe . till ett annat. En hel del evenemang som tidigare ordna des i stadens centrum och som var omtyckta av de unga och samlade publik har slopats på grund av ordningsproblem. Re sultatet har blivit att de unga i Karleby inte har någonting att göra j stadens centrum och att det inte finns en enda ordentlig och lockande samlingslokal för den stora grupp av ungdomar som inte är engagerade i någon förening" . Birger Enges i Österbottningen

Unga finländare är välutbildade och har många hobbyer

ratJ.iiit!JZ';':t~t------~---------, 1 1 1

Dagens ungdomar i Finland har fått betydligt längre och bättre bildning än sina föräldrar. De har också många ner hobbies. Men välfärden har en annan sida: trots utbildningen är hotet om arbetslöshet stort. Ungdomsbrottsligheten är också större in förut. Statistikcentralen har samman ställt en rapport om de finländs ka ungdomarnas levnadsförhål landen. I rapporten utreds bl.a. ungdomarnas utbildning, syssel sättning, tidsanvändning, hob bies, inkomster, konsumtion, bo endeförhållanden, tobaksrök ning och alkoholvanor, politiska aktivitet, brottslighet och dödlig het. Utredningen är ett led i för beredelserna för Förenta Natio nernas ungdomsår 1985.

mera pengar än flickorna och de använder dem främst till trafik: till anskaffning av moped, mo torcykel eller bil. Unga familjer använder mindre pengar till bo ende än andra hushåll.

M ånga av våra finlandssvenska organisationers

Ungdomarna har bostads problem

Den första bostaden efter att man flyttar från föräldrahemmet är oftast en hyresbostad. Hälften av de unga familjerna bor på hy Antalet ungdomar minskar ra och en fjärdedel i ägarbostä der. Det råder bostadsbrist både Det finns drygt 750 000 personer vad beträffar hyres- och ägarbo i åldern 15-24 år i vårt land, städer. dvs. ungdomarnas andel är 16 Ungdomarna bor sällan en procent av hela befolkningen . samma. Om man inte bor hos Antalet minskar ändå hela tiden . föräldrarna eller tillsammans Om en tid kommer det att finnas med sin pojk- eller flickvän är det fler åldringar än ungdomar . vanligt att dela bostad med vän En ung person flyttar inte från ner. föräldrahemmet förrän han fyllt 20 år. Dagens ungdom bildar fa Många hobbies milj i ett senare skede av livet än föräldragenerationen, och äkten Ungdomarna har i dag många skapet föregås vanligen aven tid fler hobbies än föräldragenera av sammanboende. Hälften av de tionen. Det har uppstått en hel sammanboende ungdomarna är kommersiell kulturindustri, som gifta. riktar sig enbart till ungdom och de flesta unga har levt hela sitt Ungdomarna är välutbildade liv under inflytande av denna. Ungdomarna intresserar sig för Ungdomarna är i dag klart bättre musik, film, böcker och tidning och längre utbildade än sina för ar. De har också mera skapande äldrar. För många tar utbildning intressen än den övriga befolk en hela ungdomstiden i anspråk . ningen. Deras fritid är i genom" Alla ungdomar får ändå inte snitt en timme längre än andras. plats inom det utbildningsområ de de är intresserade av. Trots Är den unga generationen den aUt bättre utbildningen är det "bättre" än den äldre? ändå inte lätt att få arbete som motsvarar utbildningen, något Trots att den nya generationen som ofta leder till arbetslöshet. har goda förutsättningar till en Hälften av dem som gått ut en hög levnadsstandard och livskva skola är tvungen att gå arbetslösa litet kan man ändå inte säga att åtminstone en tid. Den enda trös den i alla avseenden skulle vara ten är att unga personer är ar bättre än den äldre. Bakom vår betslösa en kortare tid än de äld höga levnadsstandard döljer sig re . Att arbeta är Ii ka vanligt en hel del illamående. Brottslig bland unga kvinnor som bland heten är mycket mer utbredd unga män . bland dagens ungdom än vad den var på föräldrarnas tid. Snatteri Pengarna går till kläder, er är typiska ungdomsbrott, men hobbies och trafik ungdomarna gör sig också skyldi ga till misshandel mer än tre Ungdomarna har mycket lägre gånger så ofta som de vuxna. inkomster än andra. Det stöd Antalet dödsfall till följd av som föräldrarna ger samt lån och våld har ökat bland de unga, li tillfälliga förtjänster har en stor kaså olycksfallen. Dödligheten i betydelse. sjukdomar har däremot minskat Beroende på vår höga levnads och i dag kan en ung människa standard har ungdomarna blivit vänta sig att leva längre än vad en mycket viktig konsument hennes föräldrar kunde önska, grupp i Finland. Pojkarna har då de var i hennes ålder.

Granholm

merkonom, så måste dispens sö kas för tjänsten.

u-sekreterare i Maxmo?

Maud Granholm är 21 år gam mal och hemma från Maxmo. Kommunfullmäktige skall slut ligt fastställa valet och den nya ungdomssekreteraren kan sedan tillträda i mitten av september.

Den lediganslagna tjänsten som ungdoms-, idrotts- och nykter hetssekreterare i Maxmo kom mun har lockat två sökande. Kommunstyrelsen föreslår att Maud Granholm får tjänsten. Men eftersom Granholm inte är kompetent för tjänsten, hon är

Under seminariet Österbotten år 2000 i Håller gamla samhällets ideal, där man skapade Vasa senaste måndag höll tidigare SÖU sin egen kultur i ett utpräglat närsamhälle i många ordförande Sture Eri(:kson ett inlednings små lokaler, då man på sextiotalet och fIamåt är anförande under rubriken Ungdomsorga verksam i ett samhälle där de mesta av traditionel

nisationerna - räcker ideerna och ideal

la uf-aktiviteter handhas av etablerade samhällsin en. ÖP publicerar här en del av Ericksons stitutioner och special förbund, och -ledarna i rör anförande. elsen handlar enligt ett rationellt mönster, där

Kommunstyrelsen ställer sig också i princip villiga till att för en symbolisk summa sälja Österö f.d. skola tillUF Kusten. Detta ger ungdomsföreningen möjlig het att söka statligt reno~erings bidrag.

målsättningar och ideal har sina rötter i tidigt ni tt onhUndratal. Målsättningarna formulerades utgå ende från de realiteter som förelåg i samhället. Förryskninssträvanden, låg bildningsnivå, superi er och slagsmål vid större nöjessamlingar. Samhället var till sin struktur enkelt, informati ons och bildningssektorerna var dåligt utbyggda. Det var stor skillnad mellan stad och landsbygd. I städerna fick medborgarna del av den kultur som producerades via instutonaliserade kanaler såsom operor, teatrar och biografer. Det fanns ett funge rande skolväsende.

Samhället har förändrats, den industriella utvec klingen har satt sin prägel på den miljö som utg jorde grundpelarna i ungdomsföreningsrörelsen. Samhället har övertagit bildningsverksamheten, flera grenar av den tidiga uf-verksamheten har ut gjort grunder för olika speciaJfÖrbund. Den utpräglade närmiljön som tidigare var do minerande på landsbygden har förändrats, vi talar idag om tätort och glesbygd. Befolkningen har va rit tvungen att flytta till industriorterna eller ut omlands eftersom industriorterna med sitt högme kaniserade jordbruk inte kan erbjuda lika många arbetsplatser som tidigare. En naturlig följd av detta har varit att den högre utbildningen koncentrerats till befolkningscentra ofta långt borta från landsbygdsbefolkningen. Vi har fått ett komplicerat samhälle, där teknik en allt mera formar vår kulturmiljö. Genom Ra dio, TV och tidningar flödar information som på verkar våra värderingar och kulturella aktiviteter. Det arv som vi har från den tidiga uf-verksamheten tenderar att bli utslätat och ointressant för den ungdom som idag deltar i föreningsverksamheten.

ID en typ av ledare som var aktiv inom rörelsen i början har ersatt en praktisk/ ratioriellt-inriktad ledarkader. Denna förändring har varit påtaglig ()ch fick sin början i uf-rörelsen i medlet av sextio talet. Efter att man ännu på femtiotalet och i börj an av sextiotalet arbetade för en bättre utbildning för uf-medlemmarna, det handlade då om att ska pa förutsättningar för yrkesutbildning, gick man mera in på en fritids betonad linje/ från och med senare hälften av sextiotalet. Dans och teaterverk samheten fick en central plats i uf-rörelsen. Grundarnas uppgjorda målsättningar och ideal finns kvar, vilket de gör ännu idag.

1 I

I I I l I l

många små kulturenheter får ge vika för ett ratio nellt tänkande förskapande av ett kulturutbud i stora enh_eter med syfte att ge ekonomisk utdel ning. Detta leder till en separering inom rörelsen . Le darna förvandlas till en elit fjärmad från den ens kilda föreningsmedlemmen. Idealen blir diffusa, stora flertalet av uf-medlemmarna attraheras inte av verksamheten, utan söker sig till andra organi sationer och föreningar för att få tillfredsställa si na gemensamhets och skaparbehov. Ledarna i organisationen får svårt att motivera föreningarna att sluta upp kring gemensamma ak tiviteter. En följd av detta blir att också förtroen deuppdragen blir diffusa och svårigheter uppstår

att hitta personer som vill ta emot dessa. Organi

sationens funktion i det sociala systemet börjar ifrågasättas. En villrådig och problemfylld tid uppstår för ledarna. Denna utvecklingsprocess kan pågå under en I;!.ng tidsrymd. Det krävs mod och nytänkande av organisationens ledare för att bryta en dylik utvec kling. . Skall vi ändra på de ideal och målsättningar som våra organisationers grundare en gång har slagit fast? Enligt min mening är det en nödvändighet för varje organisation och förening att granska sina målsättningar och ideal.

ungdomsföreningsrörelsen har målsättningsdis kussionerna inte någon tradition att falla tillbaka på. På FSU-nivån och i SÖU har man mig veterli gen endast ett fåtal gånger fört en övergripande målSättningsdiskussion för rörelsen. På vårrnötet 1978 antog SÖU ett kulturpolitiskt program för förbundet. Problemet var att själva programmet inte föranledde någon diskussion bland förtroen demännen ute i föreningarna . Diskussionerna för des främst bland en liten skara förbundsaktivister och enstaka utomstående iakttagare. Beträffande Svenska Österbottens Ungdoms förbund och uf-rörelsen har detta principprogram ännu aktualitet. Man borde nu inom förbundsled ningen, damma av detta och ha det som utgångs punkt i en bred diskussion om förbundets och för eningarnas tyngdpunkter i kulturpolitiken i dag ens samhälle. Dessutom kunde en ansvars- och ar betsfördelning i organisationshierarkin slås fast. Då skulle rörelsen få en fastare plattform att arbeta utifrån då man skall möta de utmaningar som framtiden för med sig. En övergripande målsättningsdiskussion och idedebatt bör föras inom varje organisation. Eft ersom vårt samhälle förändras i allt snabbare takt kommer våra valda ledare att allt oftare bestämma sin respektive organisationsposition och målsätt ningar i det sociala systemet. Detta kräver att ledarna måste vara dynamiska och har beredskap att pröva om målsättningarna för organisationernas verksamhet skall vara ändamålsenlig och betjäna de människor som den är satt att tjäna. I det fÖljande skall jag beröra några punkter som kan ligga till grund för en övergripande målSättningsdiskussion inom organisationerna. - Specifiera samhället nu. Hur ligger samhällsfunktionerna i förhållande tiJJ din egen organisation? Beskriven realistisk bild av den egna organisationen. - Organisationsstrukturen. Vilka ledarkrafter står till buds? -Vilka är de aktiva medlemmarnas krav och behov? Hur få med nya medlemmar? -Vad har blivit uppfyllt ~ch uppföljt? - Hur skall arbetsfördelnmgen vara? ·Vem eller vilka är våra samarbetspartners?

I I I I I I I

----------------------------~

4 Det är tydligen svårt att tänka sig ungdomen i framtiden. I en del föredrag tenderade man att kom ma ifrån ämnet, ibland glömdes huvudämnet, ungdomar, bort. Och att diskutera ungdomen år 2000 verkar också fjärran, efter som det är så, och seminariet vi sade på att ungdomsrörelsen och ungdomar i allmänhet, i detta nu har en hel del smaskiga problem att ventilera. Synd är ju bara det att ungdo marna uteblir vid sådana här till fällen. Tidpunkten var natur ligtvis, som ordföranden Håkan Nordman påpekade illa vald med tanke på ungdomarna. Bara två personer kunde ställa sig upp och presentera sig som endast ungdo mar. Sedan kan man ju fråga sig om ungdomar ändå ställer upp. En röst från en deltagare var att går man som sextonåring på en sådanhär tillställning går man aldrig mer. Nivån är för hög. Man är kanske inte intresserad av att lyssna på en massa "ungdomskritiserare" . Det är ju inte att sticka under en stol med att det existerar prob lem bland ungdomar, och att många känner vanmakt inför framtiden. Anders Vadeskog, nationalekonom från Stock holm, och medförfattare till bo ken "Ung i Norden år 2(}()(}" pe kade på att idag anses ungdomen som en onödig del av samhället, med undantag av det att det är en lättpåverkad grupp, som man

Peter Backa inledde diskussionen om ungdomskultur. Han ställde sig frågan: "Hur länge har ung domen funnits?" - Egentligen kan man inte ta la om ungdomen som grupp före 50-talet, säger han. l och m~ 50 talet har ungdomen blivit en stil. Det beror närmast på att Lex. utbildningstiden förlängdes, och vi har fått en grupp som nog är både psykiskt och fysiskt mogna, men som socialt sett är bara barn. Dessutom har man rent kommersiellt kunnat ökta in sig på ungdomen som konsumenter av ungdomsprylar. ~ Tyvärr har vår ungdoms kultur i alltför stor utsträckning blivit en masskultur, anser Kristi na Holmqvist, uf-Iedare. - Vad jag själv upplevt som positiva trendbrott är t.ex. breakdance och drama, där ungdomarna själ va får skapa och utvecklas. - En annan viktig del av ungdomskulturen är musiken, rocken, hävdar Rolf Nordman, rektor. Hela tiden sker sväng ningar inom musiken. Från mju kare till hårdare, alltefter den ena stilen blir urvattnad. Det senaste har ju varit punk-rocken. Den börjar också vattnas ur. Vad kommer sedan? Vi är ju inne i en tid då det ska vara stora artister, stora tillställningar. Han pekar också på att rocken

kan göra pengar på i form av modeprylar. Vad man i fram tiden borde satsa på är att göra ungdomar nödvändiga, inte grera dem i arbetslivet och sam hällct. . - Vi måste se ungdomar som en resurs istället för ett hot, säger han. Han visade också på att ung domarnas reaktioner i form av missbruk, utslagning, skol trötthet, osv. inte kan lösas en bart med mer poliser, lärare, vårdhem, etc.

från början var en kämpande musik, men att utövare och konsumenter inte längre har kontroll över marknadsföringen. - Är då den finlandssvenska rocken möjlig? frågar han. - Såtillvida att svensk finland är en så pass liten del att många trender går förbi. Men det stora dilemmat är på finlandssvenskt håll att kanaler saknas. - Danskrisen är också en bid nigande faktor till att kanalerna minskas, mindre speltillfällen erbjuds, säger Nordman. Men

Ungdom, ungdomskultur - vad är det?

ÖSTERBOTTEN år 2000, ell'er rättare sagt ungdomen år 2000 var vad som diskuterades under ett seminarium som hölls i Vasa på måndagen. En rad olika talare uttryckte sig i frågor som ungdom och framtidsutmaningar, ungdoms kultur, organisationernas ideer och ideal. Hur mycket har ändrats, hur kommer det att ändras, och framför allt hur ska det ändras, om det överhuvudtaget ska ändras.

D Representanter från olika organisationer med anknytning till ungdomsarbete var med på seminariet Österbotten år 2000, och försökte reda ut ungdomsproblematiken från sina respektive håll.

musikerna blir fler. Vem erbju der träningslokaler, spel tilI fällen? - Det är där de egna initia tiven kommer in, typ Elmu rörelsen, den levande musiken. Ta t.ex. Lepakko i Helsingfors. Optimism-pessimism Det är ett faktum att det råder en ganska stor pessimism inför framtiden bland ungdomen idag. - Det leder ofta till passivitet och resignation, säger Charles

Forts. sid 5.

D - När ÖP startade utgjorde ungdomsföreningarna grunden. Jag hoppas att uf-föreninxarna har kraft att utgöra den grunden igen med tanke på ÖP:s framtid. säger Mårten Lövdahl, SÖU-ordförande.

Idealismen inom ungdomsorganisationen Räcker idealismen till inom ungdomsorganisationerna var en av frågeställningarna på seminariet. - Vi har ett arv från de som grundade uf-föreningarna i början av seklet, säger Sture Erickson. ~ Grundarnas ideal finns kvar, men håller de för dagens ungdom? Erickson anser att det inte räck er. Han säger att idealen har bliv it diffusa, och verksamheten att raherar inte. Uf-rörelsen var från början in riktad på utbildning, och det har gått över i fritidsfrågor på samma gång som andra organisationer tagit över mer av verksamheten. - Nu är det nödvändigt att granska idealen och målen. Och då blir det nödvändigt att skapa en bild av samhället, struk turera om organisationen från byråkrati, lyssna till medlemmar nas behov, skaffa nya medlem mar, och framför allt fråga sig: vad har gjorts? Han tycker också att det råder en solidaritetskris bland uf-före

ningarna. - Det råder konkurrens med grannföreningen, istället för samarbete. ~ Som jag ser det idag saknar uf-rörelsen ideologi, säger Jonna Kevin. - Kan man säga att skapandet a\' en meningsfull fritid räcker som målsättning. SÖU-ordföranden Mårten Lövdahl kommenterade också kritiken mot SÖV, och ÖP.

- Kritiken visar ju i alla fall

att SÖU behövs. Men det är all

varliga problem SÖU brottas

med, inte minst ekonomiska.

Men styrkan inom förbundet är

ungdomarna, och att vi måste fånga upp målsättningar, säger han. - Det är svårt att få ut ungdo marna, därför måste vi föra ut budskapet. Största nackdelen är ju den att det inte finns någon fungerande led!!rskolning. Vad gäller OP sade han att ungdomsföreningarna startade ÖP, men föreningarna har nu nog av sina egna problem. Han hoppades i alla fall att förening arna har kraft att stöda, att gå tillbaka till grunden.

Debatten viktig

Vnder seminariet talade man om ungdomar som "de", inie "oss", men den heta debatten ty der ändå på att det är ett viktigt iimne. Många frågor ställdes, nu kanske vi också bör söka svaren, ~ärna på fältet. - Vi måste få igång en debatt, !)åpekar Sture Erickson. Vi måste försöka få den debat ten att gälla "oss". AnCi Holm

5 Arbetslöshet... Vi kan inte utbilda bort arbets lösheten, sade Liljeström efter att inledningsvis ha konstaterat att Finland i dag verkligen ät ett ut bildningssamhälle. Efter alla· reformer är det nu skäl att börja- resonera om hur länge en människa skall utbilda sig. Vi borde också börja fråga mera vad de unga själva tycker. . Det finns personer som går från den ena utbildningen till den and ra utan att ens söka ett jobb em ellan. Arbetslivet tar inte emot alla som utbildar sig och utbildningen ökar inte arbetsplatserna. De som har mindre utbildning har i dag faktiskt bättre möjligheter att få arbete än de som har högre utbildning. Det bästa är ju om utbildningen tar sikte på en bes tämd arbetsplats t.ex. inom ett eget företag. Vi fjärmar oss ofta från verk ligheten i dag när det gäller ut bildning, menade Liljeström. Särskilt inom den tekniska sekt orn sker förändringarna så

Unga.. Isaksson, ungdomsledare inom kyrkan. Man blir besviken och flyr verklighet~n . Då hoppas jag att man uppmärksammar att en farlig nyandlighet håUer på att fylla dethär tomrummet. Där det finns ledare som tar hand om ungdomarna, och ser till att de inte själva behöver tänka. - Man kan konstatera att jor den fostrat en generation som går och väntar på den sista smäl'len, anser Jonna Kevin. En ändring måste ske på det stora allmänna planet. Dessutom som den nya modetrenden är cynismen, resul tat av 6O-talets revolutionärer som sitter i något krog kabinett och undrar varför inget är som förr. Peter Backa relaterade också till studentrevolterna på 6O-talet: - Men de förändringar som då skedde var en massrörelse mot ett system . Den form av föränd ringar som är att vänta under 90 talet är mera riktade människa människa, grupp~grupp . Grun den för förändring är kris plus optimism. Krisen har vi, har vi opti mismen? Backa citerar Hasse Alfreds son: "Det är naturligt att vara pessimist, men var och ens skyl dighet att vara optimist". Jag anser nog att ungdomen är bättre än sitt ryk te, säger Eki Häggman. Men vi måste skapa resurser och chanser till självakti vering. - Ungdomen är inte försof fad, säger Bertel Widjeskog. Ralf Nordman: - Ungdomen reagerar positivt! - Vad menar vi med en aktiv ungdom, undrar Marianne Esch. Är det föreningsaktiva eller de som kör gaturally? Alla är ju aktiverade på sitt sätt. Eller vill man säga att en aktiv ungdom är de som t.ex. kämpar mot miljöproblem? - Det är ju verkligen viktigt, anser Peter Backa. l alla fall bör det ju för var och en kännas meningsfullt det man ska kämpa för. AnCi Holm

mabbt att utbildningen riskerar ~tt bli föråldrad innan den är ilutförd. Mot den bakgrunden är fem -sex års utbildning för omfatt mde. Två år är för litet. En läm plig maximitid är fyra år, sade Liljeström. • Det . finns anledning att i dag stanna upp utbildningsfrågorna, sade hon . Byråkrati Frågan om den kommunala ung domsverksamheten är en obliga torisk byråkrati, inleddes aV kul turplanerare Helge Hansson vid Finlands svenska kommunför bund. Efter att ha redogjort för hur byråkratin vuxit i takt med ny lagstiftning - t.ex. ungdomslag en, idrottslagen och kulturlagen - samt olika former av demo kratisk förvaltning kom han in på de åtgärder som nu planeras för att minska på byråkratin. Vårt nuvarande statsbidrags system regleras av över 100 olika lagar, konstaterade Hansson . Till att börja med avser man att sam ordna statsbidragssystemet för kultur- och fritidssektorn inklusi ve med borgar- och arbetarinsti tuten och biblioteken. I grovt går det senaste förslaget ut på att kommunerna först skall få ett allmänt finansieringsunder stöd per invånare i kommunen och i andra hand verksamhets bundna statsandelar och under stöd. l kommunerna vållar det här förslaget främst motstånd genom att hela kultur och fritidssektorn skulle tvingas dela på samma ka ka. Man är främst rädd för att id rotten kommer att fara iväg med den största biten . - Vi är nog inne i det skedet nu att vi måste ta itu med de här frågorna, sade Hansson . Han relaterade den utveckling som skett i de andra nordiska

o Guy Käcko, ungdomsnämndsordjörande, i diskussion med ungdomssekreterarna Pia Höglund och Kaija Honka/a. länderna där man arbetat på att få bort de skarpa sektionsgräns erna. Målsättningen är att skapa likvärdiga verksamhetsvillkor, att minska den statliga sektors styrningen och att ge lokalsam hället mera möjligheter att påver ka utvecklingen. Kommentarer Helge Hanssons inledning kom menterades av ungdomssekreter are Lisbeth Saxberg-Blomqvist, ungdomsnämndsordförande Guy Käcko och professor Tom Sand lund. Lisbeth Saxberg-Blomqvist er kände att ungdomslagen nog medförde att byråkratin ökade inom ungdomsarbetet - helt i enlighet med lagens anda. Men om en ungdomssekreterare vill går det nog att hålla god kontakt

Lappfjärd uf segrade iföreningsfotbollen Lappfjärdsuf utgick som segrare i den av Åttonde ungdomsringen arrangerade fotbollsturneringen. Segern blev dock i knappaste laget eftersom Sideby uf:s andra lag, som består av spelare från Kallträsk stannade på samma poäng som Lappfjärd, men med sämre målskill nad. Eftersom Lappfjärds uf också segrade i fjol fick man nu sin and ra inteckning i den av Sydbottens Andelsbank donerade pokalen. För att få behålla pokalen krävs tre inteckningar. Förutom Lappfjärds uf har Tjöck-Påskmark uf från tidigare en inteckning i pokalen. Åtta lag har deltagit i årets turnering och utkämpat 28 matcher på fotbollsplanerna runt om i byarna . l Lappfjärds uf:s segrade lag har följande spelare medverkat : Kalle Evars, Patrik Ragnäs, Bo Lövholm , Mats Ekman, Peter Lillbäck, Tommy Hemgård, Bo Hemgård, Klas-Erik Äbb, Timo Kankaanpää, Christian Träskvik , Jari Hållfast, Jari Westeriund, Timo Mukkala, Kenneth Lassfolk, Stefan Nissander, Thomas Mangs, Peter Wahl berg, Henrik Wilhelms och Matts Backman.

En gottegris till mal Gorkij, APN - Ombord på M/ S Mochail Kalinin beslöt man att anordna en metartävling för alla fiskare bland turisterna. Knappt hade deltagarna hunnit kasta ut sina meten förrän den yngste av dem Volodja Zjmatjinskij - fick napp; och inget dåligt napp hel ler! Övriga deltagare och

åskådare fick hjälpa honom att dra upp fisken, som visade sig va ra en mal på 58 kg. Den vägde dubbelt så mycket som lille Vo lodja och var betydligt längre . En av åskådarna frågade honom vad han hade an vänt för bete, och då svarade den lyckliga grabben: " En karamell i guldpapper .. . "

med såväl organisationer som en skilda människor. Hon rekommenderade att ung domssekreterarna skall vara väc karklockor inom den kommuna la förvaltningen. Särskilt nu inf ör det internationella ungdoms året.

dlund. När det gäller de ungas behov har utredningar visat att det viktigaste är att det finns ut rymmen för den verksamhet de vill utöva.

Guy Käcko ställde sig tveksam till slopandet av sektorslagarna inom kultur- och fritidssektorn . Han har haft möjlighet att stude ra resultatet i Sverige och trodde inte att det skulle fungera så bra . Han ville dock ha mera rättig het att på det lokala planet beslu ta om en förening eller en verk samhet är statsbidagsberättigad. Utrymmen

Utöver det vill de unga inte ta så många egna initiativ. Som av koppling till det ofta stressande skolarbetet vill de helst bara sitta och prata med gänget eUer lyssna på musik. l den efterföljande debatten framhölls vikten av att de unga har ledare och betonades behovet av ledarutbildning. Som en men ingsfull aktivitet för ungdomsfö reningarna pekades på att de bor de ta hand om den byarådsverk samhet, som bl.a. Peter Backa vid studieförbundet talat varmt för.

- Byråkratin behöver inte alltid vara negativ, hävdade Tom San

SVEN-ERIK GLADER

RESULTAT: Härkmeri ..... . .. ... . Lappfjärd ... . .... .. . . Korsbäck ...... . ..... Sideby ... . . . .. . .... ..

3-0 8-1 2-0 O-I

Sid. uf 2 (Kallträsk) . .. : 2-2 Skaftung .. . .. . .. . ... . 0-5 HUF 2 (Dalen) . . ...... 2-1 LUF 2 (Perus) .... . ... 6-0

Sid. uf 2 (KaIIträsk) Skaftung HUF 2 (Dalen) Luf 2 (Perus) Lappfjärd Härkmeri Sideby Korsbäck

LUF 2 (Perus) ... . . .. . O-I Sid. uf, 2 (Kallträsk) HUF 2 (Dalen) ... ... . . 1-2 Skaftung Lappfjärd .... . .. . . . .. 6-3 Härkmeri Sideby ...... . .... . ... 10-0 Korsbäck Korsbäck .... . .... . . . 2-6 Härkmeri .... ... .. . .. 4-1 Sid. uf (Kallträsk) .. . . . 2-0 Skaftung . . ... .. ..... . 0-6

Lappfjärd Sideby Huf 2 (Dalen) Luf 2 (Perus)

Lappfjärd ..' . . ........ 2-1 Korsbäck . .. ... . . .. . . 1-4 Skaftung .. .... . . .. . . . 0-2 Huf 2 (Dalen) . . . .. . . .. 0-9

Sideby Härkmeri Sid. uf 2 (Kallträsk) Luf 2 (Perus)

SLUTTABELLEN: Lappfjärdsuf .. .. .. .. .... .... .. ...... .. ...... .. .... Sid. uf 2 (Kallträsk) ... . ..... . ...... . . . . .. .. .. .... . . . LUF 2 (Perus) ... . .. ... .... . .. ... ... .... . .. .... . . '" Härkmeri ur. .. . . . . . . . . . . . ........ . ...... . ....... . . . Side by uf .. . .. . ... ... .. . .. .... ....... . ..... . . . .. .. . HUF2(Dalen) ... .. .......... . . .. ..... . .. ... ........ Skaftung uf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Korsbäck uf. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

28-11 16- 7 26- 3 22-10 16-14 16-19 8-23 8-35

11 11

10 10

4 4 4 2

••

B VILKEN FEELING" VILKET GO ...

Bl . ...

BUSSAR SOM TIDIGARE.

RPELLA~ ©@~ [M (5)ffi~ []\J] ~ LÖRDAG 1. 9. kl. 21.00-02.00

I ÄLDERSGRÄNS 20-100 ÄR

••

Annonsera i OP! • •

••• ••

• • • •

••

JAKOBSTAD • • • • • • • » • • • • • • • • • • • • • •

» • • • • •

lid. r. 15 år.

• •

• • • • ,» • • •

» •

» ••••• -

••• » •••••••••••••••••••••••• » •••••••••••••••••••• - •

+ ••• » ••••

o,.

Ett medeltal på 1 800 per danstillställning kan Fagerö redovisa för denna sä song. Och ännu är det inte slutdansat i Rangsby uf:s paviljong, inkommande veckoslut blir det karneval och veckoslutet därpå blir det stor final och avslut ning med eurovisionsvinnarna Herreys. Stefan Träskvik, pigg och alert ordförande . i Rangsby uf är nöjd med den danssäsong som nu går mot sitt s~ut. - Vår målsättning har varit att bjuda på vanliga trivsamma danser, varvade med toppartis

ter i publikens smak , säger Träskvik. - Vi siktar in oss på en mycket bred publik, vill bjuda någonting för alla åldrar. Dan serna i Fagerö har varit välbe sökta hela sommaren, början

ÖPPET MA-FRE KL 11.00-18.00 LÖ STÄNGT

Metvlksgatan 5, tel. 124 559

des med Carola Häggkvists be sök i mitten på maj . Sen dess har en rad svenska artister hun nit uppträda på Fagerö. Mest uppskattad av publiken blev väl Arja Saijonmaa, funderar Träskvik, då hade vi en publik på omkring 3 ()()() personer. Vad är då orsaken till Fager ös framgångar? Paviljongen har renoverats och rustats upp invändigt den na sommar. Man stoltserar med en scen som troligtvis är Öster bottens största och rymligaste. Scenen blev klar alldeles lagom till Carolas uppträdande. Un der scenen fmns omklädnings rum och dusch enkom för artis terna. Ombyggnaden och reno veringen betyder samtidigt att Rangsby uf inte kan räkna med någon kännbar vinst från som ·marens danser. Till nästa sommar hoppas Stefan Träskvik att man kunnat utvidga paviljongområdet ända ner till stranden. Samtidigt ska man snygga upp kring området. I Rangsby bor inte mer än 350 personer. Det här betyder att byborna ställt upp i det när maste mangrant kring förening en. Just nu är det alltså uppåt in om Rangsby ufo Nu är förbere-

Annonsera i ett

reklam medium , o • .~ ~~Wivfli'ns~aTa-- ~GrIffbä·rv*If~r som nar sin -~~C::'@)t~'tiJt '*@"a;;®"'!i.@"a~@~'fi;iif1®0~@)<f'r..~~"@;';®0~~1'@.?A.~~~~;r..~®"

~~~

som också kommer att fungera som __ BUSSTATION I MUNSALA Välkomna och be'kanta er med den nya samlingsplatsen!

ÄT GOTT, ÄTGRILLAT FRÅN

ORAVAIS GRILLE'N

• ÖPPET (MUNSALA):

~ÖPPET: (ORAVAlS):

~~-~

iCig

~~~

målgrupp vid rätt tidpunkt.

~i~

MAN- TO ......... 17.00-01;QO ~~ VARD ................... 8.00-24.00 FRED ................. 12.00-03.00~~; LÖRD ................... 8.00-02.0 LÖRD ................. 12.00-05.00~~~ SOND.. :~.: .....~ ...:: 1_2.00-~4.0 SÖND ................. 12.00-01.00 ~:;0,

. ..Å~~0~~~X~~~!1~T/~~~~~lt~~iij~~1l~~i;~~)~lti~~~1~lf~~iG~~~~;~~E:\\':-___________....J

delserna i fuU gång för helgens fest , Fagerö Carnevals. Från Helsingfors kommer en show grupp bestående av sex musiker och tio dansare. - Gruppen har Helsingfors som hemort men där ingår flere olika nationaliteter och de tur nerar runt i hela Norden, berät tar Träskvik . Under karneval kväIlen kommer området att vara upplyst av facklor. Lördagen den 8 september är det dags för stor säsongavslut ning och det med ingen mindre än bröderna Herreys, Eurovi sionssegrarna i våras . Det bästa i artistväg sparas alltså till sist. Stefan berättar att man för handlade med Herreys redan st rax efter att de vunnit den svenska uttagningstävlingen till "Eurovisan " . Nu kommer det till Fagerö för att göra ett show uppträdande på ungefär en tim me.

- Herreys uppträder tidigt på kvällen så det går bra för fa miljer att komma ut för att se och höra bröderna Per, Rich ard och Louis Herrey sjunga om sina gyllene skor. - Nu ska jag berätta en över raskande nyhet till dig, säger Stefan och ler hemlighetsfullt. Det är nämligen så att vi fått med sparbankerna här i Syd österbotten som sponsor för kvällen. Vad betyder detta? Jo, att vem som helst kan gå till nå gon av sparbankernas kontor i Sydösterbotten, Närpes Kristinestad, och hämta en ra battbiljett som är värd 15 mk. Fullt pris för kvällen är 40 mk men med sparbankens ra battbiljett blir priset 25 mk. - Det här är ett enastående tillfälle att få uppleva världs artisterna Herrey, säger Ste fan Träskvik.

•

Elmer Sundqvist har stigit styret i den nyuppvak garqntijöreningen för ulr Går al/t vägen blir det im' ningsdans i den nya paviljong i om ett par veckor, berärt han .

På Lillön i Monäs, stod en gammaldags Nykarleby, har det dansbana. spikats flitigt under Samtidigt som den kvällarna i sommar. gamla dansplatsen återväckts till liv, har Sakta men säkert har också föreningen ba där vuxit fram en kom den, Lillöns Ga danspaviljong på den rantiförening, plats där det i tiden återuppstått.

Ny paviljong på Lillön skall tjäna också annat än dansen Men trots att det är ett bra tag sedan den riktig gamla pa viljongen revs, har inte dans verksamheten legat nere helt och hållet. Under de senaste åren har det dansats på en flytt bar utelave. Och folk har man haft. Upp till 400 personer har vissa kvällar sökt sig till de triv samma danserna på den avsides holmen . - Inte kan det ju börja gå sämre nu då vi bygger en fin pa viljong, menar föreningens sty relseordförande Elmer Sundq vist. Men mo näs borna vill poäng tera att det inte en bart är ett dansställe man bygger. Pavil-

Johan "Jukka" Wickman, In ge Sikström och Roger Stråka diskuterar en sångtext som skulle passa bra in på dans banan vid Lillön.

jongen skall kunna användas för alla sorters sammankomster sommartid. - Vi har redan fått en för frågan utifrån. Det var motor båtsklubben i Vasa som hörde sig för om att få arrangera någonting här, berättar Inge Sikström, en av eldsjälarna ba kom projektet. Inge Sikström var en av de som inom styrelsen som verk ligen trodde att projektet skulle kunna slutföras redan i som mar. Men det verkar som om hos skule få rätt. Till den 8 sep tember har man planerat en in vigningsdans , Jukkas har re serverat kvällen i fråga och nu

hänger det bara på att talko folket får allting klart i tid . Talko och insamlingar Paviljongen har kostnadsbe räknats till 235.000 mark. En summa som verkat bli något i under kanten. För att få ihop pengar till projektet har man samlat in skinn i byn. Eftersom Monäs är en utpräglad farmar by gav en första insamling inte mindre än närmare 30.000 mark. - Behövs det måste vi väl gå ett varv till i byn och samla skinn, menar Boris Sikström.

Nykarleby stad bidrar till pa viljonbygget med 60.000 mark som utbetalats åren 1985-87. Så gott som allt arbete på paviljongbygget sker med talkokrafter. Man började i månadsskiftet juni-juli och se dan dess har det jobbats så gott som varje kväll. - Då det kördes sand fanns 17 traktorer här. Enbart golv spidandet har tagit 400 talko timmar, berättar Inge Sikström som bokfört talkoinsatserna. Långväga publik Gammaldanserna på Lillön lev de upp för några år sedan då

, På denhär scenen kommer Johan Wickman (t. v.) att upp träda många gånger framöver i egenskap av kapellmästare för den populära orkestern "Juk kas ". Robert Sik deltar i funde ringarna om hur Lillöns scen skall färdigställas.

man för en filminspelning hade satt upp en flyttbar lave på hol men. Filminspelningen gällde av munsala förevigande menuetten, men någon fick ideen att pröva på att arrangera en gammaldans då det nu en gång fanns ett dansgolv på plat sen. Och se publiken strömma de till. Det blev fler danser och vädrets makter gynnade till ställningarna. - En gång småduggade det, men inte skrämde det bort folk. Vi hängde upp ytterkläderna under björkarna då vi gick upp på dansbanan och strax efter

Se sidan 9

tensiv skolidrottshöst:

oto-fjällvandring, mästerskap, piggelin och Nordisk skoljogg

•

'drotten startar en intensiv höst med förutom alla gamla örda aktiviteter också ett par nyheter, breddaktiviteter för i skolan. Mästerskapen i de olika idrottsslagen följer tätt " varandra. Den populära fotofjällvandringen är i höst redan 11-16 september. Nyheterna är en Nordisk skoljogg för alla *oIeIever i alla stadier i hela Norden. Alltså en Nordisk skol iIIrottskamp där deltagaraktiviteten mätes. Den andra nyheten j r Piggelin. En rolig poängaktivitet som lockar till regelbunden -.otion i olika former. I Sverige har Piggelin skördat stora fnmgångar. Foto-fjällvandringen arrangeras nadilionellt i Tärnafjällen något tidigare än senaste år - 11-16 september. Här vill vi ge delta garna förutom en stor portion fjällvett och motion också lära dem fotografering, framkallning och kopiering. Något aven läger skola över kursen, det som är så populärt i skolarbetet nuförti den. Intresserade kan höra av sig och fråga närmare på Svenska Finlands Skolidrottsförbund . Material för fotoarbetet ingår i kursavgiften. Friidrott i Närpes Mästerskapen i friidrott arran geras i år i Närpes den 8-9 sep tember. Veterligen har Närpes aldrig tidigare svarat för fri idrottsarrangemangen . Håller deltagarintresset i sig kan man vänta drygt 500 deltagare till täv lingarna. Närpes har tidigare stått som arrangör för. skidor, orientering och simning. Orientering i Grankulla Mästerskapen i orientering har tilldelats Grankulla som förlagt tävlingarna till terrängen i Esbo och Grankulla. Tävlingarna ar rangeras den ·5-6 oktober med individuella starter på fredagen och budkavlen på lördagen. Cir ka 3PQ deltagare brukar ställa upp i tävlingarna. Samtidigt kör också förbundet igång sina mästerskap i fotboll fö r såväl högstadier som gymna ~r/yrkesläroinrättningar. Dess utom kan svenSkspråkiga skolor deltaga i all finska mästerskapen i fotboll. Årets' turnering gäller samtidigt som en första uttagning mr ISF-turneringen som nästa sommar spelas i Tammerfors med de tre finländska skol idrottsförbunden som arrangö

rCl". • onlisk skoljogg Den Nordiska skoljoggen samlar skolelever i Norden till en ge

mensam motionskampanj där det gäller en landskamp med mät ning av deltagare och samman lagd sträcka. Man kan arrangera tillfället närhelst fram till den 12 oktober. En friluftsdag eller dub beltimme lämpar sig bäst. Alla i skolan på fötter - det är slogan. Joggande, gående, i form aven naturstig, orientering eller vad som helst, huvudsaken att så många som möjligt är med. Mini misträckorna man hänvisar till är 2,5-5,0-7,5 eller 10 km, be roende på vilket skolstadie det gäller. Är vi i Finland så motions glada som man låter påskina? Alla skolor som lämnar in en redovisning från sitt arrange mang erhåller automatiskt ett sti ligt joggingdiplom.

o Ett tjugotal personer Iwde mött upp till sjunde ringens styre/se-möte på Fagerö. Mötet diskuterade bland annat arrangemangen kring Tomatkamevalen sommaren -85.

ÅRETS Tomatkarneval gick med en förlust på 2 000 mark. Det hindrar i alla fall inte Sjunde Ungdomsringen att satsa friskt på nästa års karneval. DÅ är det tänkt att karnevallen ska hållas i Närpes centrum och pågå ett helt veckoslut.

Piggelin - skön motion i din egen takt

Startskottet för Piggelin har nu också gått i Finland med SFSI som arrangör. En kopia av det man kör med i Sverige och nått så stor popularitet. Meningen med Piggelin är att aktivera skolelever i låg- och högstadiet till regel bunden motion. Kan vi skola barn och ungdomar till ett regel bundet motionerande har vi också möjlighet att få dem moti onsaktiva i vuxen ålder. Genom Piggelin samlar man poäng under en lång period. Den behövs inte ens avbrytas vid jul eller skolavslutning på våren. Målet är 5 000 poäng för det slut liga diplomet. Piggelin-poäng håller man ge nom att gå eller löpa en km, cyk la 3 km, ro eller paddla 500 m, simmar 200 m, skida l km, skrid sko l km, orientera tre kontroller eller genom piggelin med boll i minst 20 minuter. Deltagarna får eget poängkort och mellan klasserna kan genom en poängbarometer följas upp in terna klasskamper i poängtäv lingen. Upp för regelbunden motion är höstens upprop.

Sjunde ringen var i slutet på förra än tidigare kommer man att för veckan samlad till styrelsemöte i söka få näringslivet och före Rangsby på Fagerö. Huvud tagen med. Man försöker också frågan för mötet var Tomat få kommunen med bakom karne karnevalen, mötesdeltagarna fick valen. Ringen tillsatte nu en ta del aven skriftlig rapport över , arbetsgrupp som får jobba vidare sommarens karneval. Det visade med projektet; Kenth Storm sig att evenemanget gav en för (sekreterare och sammankallare) lust på något över 2 000 mk. Till Lena Willson, Benita Kummel, stor del berodde detta på att man Stefan Träskvik och Jonny Gran inte hade vädret på sin sida, reg dell ingår i gruppen. net höll en stor del av publiken hemma.

Ringfrågan

Men trotts årets förlust så kommer ringen att fortsätta med sitt tomat jippo. Och nästa som mar ska det bli en riktigt stor satsning på ett helt veckoslut och evenemanget flyttas nu från Rör grund till Närpes centrum. Mer

- Naturligtvis är det nyttigt att sitta och samla sina tankar. Men det innebär att man måste ha minst två.

Programmet var lyckat och jag hoppas vi kan fortsätta sam arbetet, sade Janne Widjeskog. Men i stället för att sända frågetävlingen i direktsändning går man nu in för att sända ut den -i bandad version. Bandningen kommer att ske ute i föreningshusen och de täv lande lagen står själva för programledarna. Man tävlar med tremannalag som tidigare men med den nyheten att en person i laget får vara äldre än 24 år. La get bör bestå av både flickor och pojkar. I år kommer också uf föreningar från Korsnäs att del ta. Ringfrågan kör igång i mitten av september. Styrelsemötet avslutades med en allmän diskussion om gammaldansfördelningen. Inst ruktör Bror Jacobson infor merade om aktuella saker på gång inom SÖU. Han berättade bland annat att ringträffen kring ÖP för sjunde ringens del ordnas i Yttermark den 6 september.

,. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .c

Ny paviljong dansen sprang vi i skydd under träden, berättar Sikström. Det är inte enbart munsala borna som besöker danserna på LiIlön. Många idanspubliken är långväga gäster. Bland dem finns också många sådana som dansade på Lillön i sin ung dom. En annan stor besökargrupp är villaborna. Det finns massor med sommarställen i Västra Munsala och Lillön-danserna har blivit ett välkommet inslag i villa bornas sommar. En stor fördel har Lillön i att det går att lägga till med båt där. Under sommardanserna brukar en

Långt till mars? • APN - Lingvister och ister har lyckats något som astronomerna än ime klarat av. De har upp ii på Mars ... Sanningen att behövs inga rymdraketer för ta sig tid och kontrollera före ten av liv. Byn Mars ligger 'gen i Kalugaområdet söder loskva. Fast när det är ' g! väder skulle man ändå be a en raket för att ta sig fram dm avsides belägna byn .

Mötet gästades av Janne Widje skog från När-TV. Han hade kommit till mötet för att disku tera "Ringfrågan" , frågetäv lingen mellan medlemsföre ningarna i ringen. I fjol sändes

frågetävlingen i direktsändning i När-TV.

Jmassa båtar lägga till vid Lillön. För att det skall gå lättare för båtfolket att · stiga i land har monäsborna schaktet en del på stranden och mera skall det bli. Numera har man vägförbindelse allt ut till Lillön. En vägbank förenar den lilla holmen med fastlandet. - Då vi var unga hade vi det inte lika bra. Då måste vi ro över dans besökarna från Roparsand och glasbruket. Det var inte alltid som inlands bor och jeppobor ville sätta sig i båtama, minns Inge Sikström. Ordentligt bygge Den paviljong som nu uppförs på Lillön skall klara sig ett bra

tag framöver menar man. Den har en ordentligt gjuten grund och väggarna är element från Salos byggnadsbyrå. Interiören bli i stockpanel och man har fäst uppmärksamhet vid belysningen. Den nya paviljongen har svängts i jämförelse med den gamla så att dansarna nu kan njuta av solnedgången över fjärden. Någon gång de närmaste åren kommer Lillön också att få en ny byggnad, någon form av serveringsrum. Men först vill man se hur de 4-5 gammal danser man planerar per säsong börjar gå.

Text och bilder: K-G Ofin

.....................................................................

Jeppo vann mixed-fotboll

Oliver 15 ar:

För pengar kan . man köpa video!

I år har för första gången inom III-ungdomsringen anordnats en fotbollsturnering . Man har spelat med mixed-lag, 6 herrar och 3 da mer. 6lag deltog och efter diverse kontaktsvårigheter spelades en ligt följande: Y:jeppo UF-Jeppo UF .. 1- 8 Soklot UF-Y:jeppo UF . 1- 3 _ Jeppo UF-Kovjoki UF .. 3- O So klot UF-NUFS . ..... 0-10 UF Svanen-Y :jeppo UF. 0- 5 Y:jeppo UF-NUFS . ... .. W.o. Kovjoki UF-UlF Svanen. 4- O So klot UF...,....Jeppo UF .. . 0-10 UF Svanen-NUFS ....... W.o. Kovjoki UF- NUFS ... ... w.o. UFSvanen-Jeppo UF ... 2- 6 Kovjoki UF-Soklot UF . 3- 3

Jeppo UF-NUFS ..... .. _ Soklot UF-UF Svanen .. . Y:jeppo UF-Kovjoki UF ~ Därmed fick tabellen följ seende: l. 2. 3. 4. 5. 6.

Jeppo UF ... ... . .... . Ytterjeppo UF .. ..... . Kovjoki UF ......... ..

Soklot UF . .......... .

UF Svanen .. ... .. .... _ NUFS ... . . . ......... _

Jä.ttefyrverkeri

som teaterkonst

- En halv miljon människor såg "eldteater klangmoln " -.

.- ?

Om jag flyttar bort jråf, Miinchen flyttar jag helst till USA, säger Oliver.

Oliver, 15 år: "Tyskarna fick sig en läxa under Hitlertiden ". Under min vistelse i Tyskland bor jag granne med Oliver Frank, 15 år. En dag tog jag mig tid att prata med honom om framtidsdrömmar, skolan och vardags livet i Miinchen. Oliver går i femte klassen i gymnasiet, vilket i Finland skulle motsvara nian i högstadiet. Oliver har en syster, Sandra 12 år. Hans största intresse är sport. Själv spelar han fotboll, handboll, tennis och simmar. Hans favoritfotbollslag i Tyskland är Werder Bremen och i Europa är Frankrike bäst, .anser han. Och som de flesta ungdomar äl skar· Oliver musik. Han lvssnar 'till nästan all slags musik, men gillar inte alls Nena, den tyska stjärnan på pophimlen. Det värs ta musikprogram han vet är Eu rovisionsfestivalen: Da singen sie nur Schnulzlie der, säger han (ungefär kategori Svensktoppen). Sedan sjuårsåldern spelar han piano och övar en timme dagli gen . . TV ser han gärna, i synnerhet om det går en bra kriminalfilm eller sport. Efter studenten ämnar sig Oli ver in i armen, och sedan vill han studera data eller journalistik. I skolan läser han enbart två främ mande språk, engel:;ka och latin. l Tyskland är det väldigt vanligt att man läser latin som första främmande språk. Gärna skulle han lära sig franska, men det går inte p.g.a. ett val i femte klassen, då han valde att läsa kemi och matematiska ämnen. Oliver kan tänka sig att i fram tiden flytta från Mtinchen, och främst då till USA. Han har varit där ett par gånger med familjen och tycker att människorna är mera öppna och frimodiga där. Olivers föräldrar är infödda bay rare, hans pappa är flygkapten och hans mamma är hemmafru. Han är således uppvuxen med ~It mamma alltid har varit hemma och funnits till hands. Det märks tydligt i hans tankegångar om kvinnans och mannens roll i sam-

hället. Han anser alt mannen skall tjäna familjens pengar och alt kvinnan skall stanna hem ma med barnen och ta hand om hushållet. Däremot kan han nog tänka sig en kvinnlig förbunds kansler. Annars säger sig Oliver inte vara speciellt intresserad av politik, men tycker ändå alt det var bra alt de gröna kom med i "Bundestag". Oliver tycker det är bra att man ordnar olika fredsmarcher, trots att han aldrig deltagit i någon. Han tror inte på ett tredje världskrig, men tillägger att om det blir krig, så smäller det i Eu ropa, mitt emellan USA och Sov jetunionen . Naturligtvis kan jag inte låta bli att fråga vad han tycker och tänker om Hitler. - Det var en vansinnig männi ska och han förfarande är oför låtligt , ut brister Oliver lätt upprörd. Han tror inte det kommer att finnas en Hitler II. "Det tyska folket fick sig en läxa under det andra världskriget". I Tyskland finns flera miljoner utlänningar, men trots att man ofta får höra "Turken raus" (turkarna ut) tror Oliver inte att det är så allvarligt menat. Själv har han inget emot utlänningar, men kan inte förstå varför de kommer till Tyskland, där det redan finns miljoner ar betslösa.

Är pengar viktiga'?

- Jovisst, utan pengar k'l arar man sig inte. Då jag gör mill yr-

kesval kommer jag nog alt lägga stor vikt vid lönen. Det är kul att kunna köpa sig prylar som t.ex. stereo och video. . Oliv~r har själv sparat ihop till sin moped. I TyskJand måste man efter man fyllt 15 år klara ett körprov för att få köra moped. Då jag slutligen ber honom be rätta vad han vet om Finland blir han lite förlägen och tystnar. - Jag vet egentligen ingenting om Finland, men jag antar alt det är kallt där och att de nesta är blonda. Vad Finlands huvudstad heter har jag ingen aning om, Stockholm kanske? Text och Foto: Birgitta Björk

Who Killed Big Ben? Privatdetektiven Terry Rotten re der ut ett mystiskt dödsfall i New York City. Programmet är det första i se rien Guess My Job, en serie hu moristiska hör bilder , avsedda för elever i grundskolans högstadium och andra med några års förkun skaper i engelska. l serien ingår 6 program . Stödmaterial kan be ställas per tel. 90·401 3340. Radion, onsdag 5.9. kl. 17.15

repris torsdag kl. 9.30

Västberlin - (DaD). "Jag var bra, jag var helt enkelt bra'''' triumferade den österrikiske mångkonstnären Andre Heller, när "Berlins största spektakel i mannaminne" förklingat och förpuffaI. Och nära en halv mil jon åskådare till Hellers andra "Eldteater med klangrnoln" på Platz der Republik framför den gamla riksdagsbyggnaden i Väst berlin översållade "det fantas tiskas missionär" med bifall. Me dan vid det väldiga fyrverkeriets premiär i Lissabon för ett år se dan en hel del missöden inträf fade, så var den här gången "fan tasins triumf över banaliteten" fullständig. Exakt på sekunden exploderade 40 000 raketer och lyskroppar på himlen över Berlin och ett jättelikt "vattenfall av

eld" frasade mot mark flamslukande drakar, el! mad gestalt liknande den • guden Shiva och Picassos ii duva med grön kvist stIiIade som eld bilder. Under det all natten b dag, störtade samtidigt fdn _ högtalartorn musik av Strawinsky, Orff och M .L"...lI1<..... ky ned som ett "klaDgl:aoltlI över åskådarmängden. I anslutning till allt detcr kännagav Andre Heller • yrkesval. Fyrverkaren länkcr trädgårdsmästare. Härnäsl han kreera en jättestor v Xl blomiabyrint, "där var och känner längtan efter att \ilja irra sig allt djupare". PO

Wolfgang \l

Österbottniska

Posten

Pl.

Medlem ·i tidningarnas förbund .

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar .

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebqlag - 1984

ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 555,

hemtel. 967-13 420

Redaktion : Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven-Erik Glader

tel. 961-113 522,

hemtel. 961-32698

PR ESENTER

rm ik, porslin, - mtartiklar m.m.

'---~#'ltl(iiJllJrell

Redaktör i Sydösterbotten:

Hans Hortans, tel. 961-113 522,

hemtel. 961-271 071

VASA

musikbranschens

specialaffär

PRENUMERATIONSPRIS

1984

Helt år ................. ... .... .. .... . 65, Halvt år ... .......... .. .. .. .... ... ... 40, Skandinavien ......... .... ..... .... 70, Lösnummer ....... ... ... ....... .. .. . 2,50

_MIIO_1II1t PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ...65100 VAASA - VASA 10 no 110 159

LOT BURGERBAR

• CAFE

VASA PRodukTiON

Tel. 961·38 020

Tel. 961·119920

Yl HYR UTI PA & U'S

AllLÄ.....IAR

sound check

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöJesförmecling.

olm

KOLLA ALLTID

(~8 FÖRST! ~~si,~om ~~ Stans billigaste

ARTISTER

• UTHYRNING AV VIDEO· ER OCH _.~PELARE

INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

LP·NYHETER I

SOUMDSIOf is VASAESPLANADEN TEl: IlS m el. 120015 Öppet: vard. • 17, 16 .13

(8 ,,.. !

25 fot GLASFIDRAD DÅT (trä båt) akterhytt, 4 cyl. Olympla 4.000,- . Maya ELGITARR 150,--'-. TEl. 961-651081.

ANNONSPRIS I texten .... .. ........ .. ..<.. .......... 3,75 Efter texter. .. .... .. .. .. .... .. .. .. .. .. 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

DU!

aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

ANNONSMOITAGNING

SÖU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

65100 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Hemtel. 961-222 508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

Erickson & Erickson

FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,3~ spmm

- ÖSterbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada son: tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in

.----------------------------------------------1

PRENUMERERA pA ÖP TILL ARETS SLUT W,7 • 7J OJ7

- för bara 30 mark

Med ÖP håller du dig underrättad om det som är på gång runt om i Österbotten.

Klipp till genast!

Karlav. 3 VASA, 961·120 311

te införts i begärt nummer.

•

..............-

r~---~

: D, JA, I I I I I I II I II

JAG PRENUMERAR pA ÖP TILL ARETS SLUT FÖR FUlTlGA 30 mark.

.................................................. Bet.namn och adress: •••••..•.••.•..•

I .................................................. II ..................................................

ÖP betalar portot

------------

ÖP PB27 68601 dAKOBSTAD Svarsförsändelse 16 / 72 Jakobstad

••

Namn:...•....•..••..••.....•..••.•...•..•..•. Adress: ...•...•..•...••..••.••.••.•..••.••..

."....

---_~ _________ J

Från New Yorks slumkvarter har breakdansen spridit sig som en löpeld. Bilden är från filmen Beat Street.

Breakdance erövrar världen Amerikans svarta be folkning har från år tionde till annat sökt nya kanaler för sin identitet. Detta år tionde är kanalen den pulserande rap-musi ken och den om akro- ' batik påminnande ga tudansen, breakdance. Och på samma sätt som ~lItid tidigare har den övriga världen anam mat de nya strömningar som utgått från den svarta kulturen. Rap och breakdance har spritt sig som en löpeld, först efter Amerika och sedan över till Eu ropa. Nu hiller den också på att ni virt land.

trädande publiken att kippa ef· Rap och den närliggande ter andan. breakdancen föddes i New Yorks slumkvarter, speciellt i A /temativ till området kring South Bronx. Det var discjockeys som trött slagsmål nade pi att bara vända skivor Breakdance är förutom ett ut na som började showa till hit slag av den svarta identiteten litarna. och musiken också ett alterna - I början var rap 'en bara tiv till slummens obligatoriska gängslapmål. Nu kämpar gän ett slött vitsande I takt till musi gen sinsemellan i dans i stället ken, men si småningom ut vecklades den tiI ett allt vildare för genom slagsmil, nigot som klart framgår till exempel av hill-i-gång. Egna och färdiga New Yorks vildsstatistik. Av inspelningar mixades, skivor den framgår det nämligen att spelades bakvägen, s.k. serat ching och sing till musik på gatuslagsmålens andel kraftigt gitt ner de senaste åren, troli bakgrundsband kom med i bil den och idag är rap då den är gen tack vare breakdancen. En av breakdance/rap kultu som bäst en show där alla me-o rens, eller hip hop som den del är tillåtna. också kallas, uttrycksformer är Ofrånkomligt föddes ur den si kallade graffiti-konsten. rap 'en en alldeles ny dans, Den går ut på att man under breakdance. I dansen förena~ nätterna milar de trista slum akrobatik , mimik och diseo till kvarteren med färggranna en häftig solodans. Den ibland väggmålningar. på huvudet, ibland på händerna Vardag och Ibland på axlarna snurran· de dansaren får genom sitt upp· För oss finländare kan denhär

hip-hop-kulturen till en början verka något främmande, men i Amerika hör den redan till var dagen.

för att inte tala om de auteaålm inspelningsplatserna.

Hip hop-kulturen dyker na turiigtvis också upp pi den vita duken. En av de filmer som de uttrycksformer den tar sig pi gatorna i South Bron, i diKon och metrostationer är den nu finlandsaktuella Beat Street. Filmen är inte bara en ytlig pre sentation av breakdancen, utan

en presentation av hip hop-kul turen i hela dess omfattning. Rap med dess fartfyllda DJ:s häftiga breakdance med dess gängfajter och graffitikonsten i hela dess trotsighet framkom mer i filmen pi ett äkta sätt. Men si är också filmens produ cent ingen mindre än den svarta kulturens föresprikare nummer ett, Harry Belafonte.

I samma veva som Deat Sfnet

filmen kommer till Fi uppträder den svensk....n kanska break-dance&'*.. ra Bezerk pi ett dussin p...... J landet, dock inte i ÖStenon... Däremot kommer ea a III tagningarna tID FM i .... dance och freestyle alt ....... i

Jakobstad, närmare bestJ.t i

Källarens disco inko. onsdag. I samband med de u ~ ningstävlingar som hllls pi 14 platser kommer ocksl fjoHrels vinnare, Maire Albo, att pi dagtid upptriida I vara...... 4e orter där tävUngarna pr p peln. Dragare rör tävlIa...... j r Jari Samulin. Från riksfmalen, SOJa i He.lsingfors den 22 septeJllkor. går de tvi bästa vidare dII tävlingarna som hålls i IhIIiea nästa år.

Budgeten, som gir på elva miljoner mark, garanterar fil mens kvalitet i fråga om teknik och skådespelarprestationer,

FM-tävlingar

- - -:.~-~-