Österbottniska Posten (ÖP) nr. 36 1976 by Österbottniska Posten

.öster'bottn·isk:a, ,...p_o s· t·· e'· ,·n·.·: 1) lerhottnisk un domstidnin

Torsdagen den 9' sept.

1976

30 p

' .

-36,

k "

D,ehatter i Va

Sommarteatrarna lov,ar intressanta nyhe ter nästa ar _

•

randonlrild·en

l\,

Föreningsut..,tällningcn succe

ARETS so marte atersäs{)'1 g i svenska österbotten g/b' . kanske inte till h istorie n so Il någon av de märkligare. '

MEN SOM IAREN

1977 kan bli det - planer finns pI,.

att spela e e e

Söner av ett folk i Närpes.

Putkinotko (ödemarkens barn ) Vita hästen på Juthbacka.

i Korsholm},

D KARLEBY uf har fått "blodad tand" efter pub iii, framgångar under sensomrt ren och komme r kanske att. fortsätta. O PA

STUNDARS

blir det kalasen

sommaren 1978 återk mmer

Anval

ännu en sommar mer.

NÄRPES

TEATERS

planer

att spela Söner av ett foll> är de mest reali tiska. Ralf . Lån gba cka underhand· lar om tillstånd att få upp. föra tredje delen av Väine Linnas stora verk. Han kom. mer

i' i

själv

att

svenskspråkiga

ringen

och

göra

del'.

* Gol1 och golf - gol1entu8iastema Ralf Sjöberg t.v. frän asa golfklubb' och Gustav !rän Botnia mJnigol1 kaverar .vilken golffonn som är bättre vid forenlngsutstäIlningen . ärden.

.småningom

gi·

vetvis även regissera före ställningen vid vrid läktaren

o VASA STAD bÖr ta öve Sundom uf:s lokal, sade 'n tisk medlem av stadsfullmrW; ge vid debatten om "Ung ,

Sundom på måndag kväll.· Da . nader för underhåll

Jaana, 17,

SEDAN

var

Trygve

som

En f . i ör blir aldrig fullärd! ,

o JAAN A KiRSILÄ, är

var

vanligt är det ju inte att så.

unga människor startar eget .. trax efter att de blivit kla ra. med sin yrkes u tbildn i ng, t:rlen det gjorde Jaa na Fri .;öryrket bar .hon varit i nä. ra kontakt med" ända. sedan var liten, eftersom hen ho nes mamma oel,sa är frisör. .

Så länge hon minns har hon med. mamma på jobbet ocP där kommit att intressera ,fg för att jobba 'lled frisyrer. . Vid femton års_ålder börja de Jaana gå i yrkeSSkolan i Gamlakarleby på frisörlinjen. - Mamma "varnade:' mig den gången. säger Jaana. Skall du bli frisör, så kom, ihåg att fÖl att det här jobbet skall bli lönande måste du öppna eget, varit

kritik riktats mot tävlandet.

jan. Tydligen lockade det då

tona ner tävlingen men inte

också . de

tagit bort den helt.

ställa

har

försökt

Nu har tävlingsmo me nt et

upp.

Under de senaste talang· jakterna har' allt

sjut

ton år· fyllda och har nyli.. gell startat en egen damfri.. eriJlg i Nykar l eby Precis

aktivitet och för :le ungdomar .

Arrangörerna

'tt

uf-rörelsen började jaga tllolan·

kraftigt understrukit i bör unga

socialdemokra-·

randområdena'

öpp nade eget:

som plockats fram en puff framåt.

Tävlingsmomentet

e SE SIDAN S

hölls blom SöU år 1961. Erikson. Talangjakten, har, betytt

mycket för rörelsen som

,sfrågor

och IÖpaande utgifter.

ger. Den första talangjakten Idegivare

. r a n f o r s, o

behöver inte före.ningarna )å orten ha problem med kost- .

Talangjakten ingen tävling! 15 AR

Westerqvist ungdoms

drama tise·

i Öjskogsparken. I S'()mmar uppförde När pes teater Hästupproref tredje sommaren å rad. Man gav sex föreställningar som sammanlagt lockade en pu· . olik om 2.000 personer: To talt har pjäsen i Närpe setts av 12.000 personer. e BE B.IDAN "

DET ÄR

häftigare

plockats

bort. e

sakkun

SE SIDAN 5

* Vemay

BanDer tv siU bAr per maoeDtat

_ oIaaria

Klrsl1a&.

• BB BIDAN U.

________

ÖSTE R

OT T N I S K A

POST E N

__ __ __ __ __________________ _ _ ___ ___ _ _ _ _____ ___ ___ _____ __ ____ ______ ______________ ___ _ __ __

öP

9 sept.

Vill..: en v ärld väntar S:U ln,gen l skolan? •

976-:, 1---1_

•

da ge n

den 9 -.L --

•

*_ I höst började 64.000 sjuåringar i skolan. I minst nio år skall de I{å i skolan innan de e}håller betyg från grundskolan.

nkerna

DIIl - R!!a a

vill

dielånen. I en tW

* Men totalt sett är skolan en bra miljö. I varje - fall lör de stark . a eleverna,

men

många

har

der, är det ganska

pro

gripa att de viu UW_iII

blem, t.ex. mobbingen breder ut sig. En l;lrsk uno

ningen

...,....

u.nga

till

* Hur' ser deras skola utf

dersökning visar alt sju av tio barn någon gång ut·

som inte kan klassas

* Den har naturligtl,is många ansikten: den är 01ta trångbodd, den är hotad av statliga sparåt/{är der. den är delvis bemannad med inkompetenta krafter

setts för översitteri från kamraternas

da bankkunder.

A tt

hemmiljön

mot

skolmiljön är för de flesta

sjuåringar ett stort steg, sär skilt om de inte har haft möj att

besöka

barn

trädgård. Därför är det vik

tigt att skolstarten blir mjuk, att de unga eleverna på na turligt sätt får vänja sig vid skolan och kamraterna.

lärare är

blem kan sökas utanför sko

ännu

självfallet

överfyllda

skolor bidrar

till, svårigheterna.

. Det är således en viktig upp gift för samhället, att se till att

den

yttre

är

skolmiljön

den bästa möjliga.

också

Mera en skam

hem och skola.

Men det är nog

finns ett stort problem, som inte lår sopas under

tig bankpolitik_

mallan.

Dess ut o m måste

åren som man uppmärksam mat

prob - lemet

bl.

'vid

varje

fall av

sällsynta

upplevs

"skam" än som ett. stöd, även

om de skulle behöva det stöd föräld farna fylld

uppfattas

fyra,

psykiskt

som

utgör

prestations

krav och kamratförtryck. är

ingen

nyhet.

Men

det är först under de senaste

som

Tyvärr

tar

gäller

föräldrar

och

man

fem

svåra

fysiskt

avgör

många

mobbingen,

alltför

som

också

på

lätt

(det

kerna inskränker 'desto

det

både. lärare

för studerande. .Jo

elev

blir mobbad eller inte.

förekommer

och

Bankerna

på

under

sökningar, gjorda av fil mag

säger

är

ett

läsarforum

tera

både

skolan

med tonvikt på att göra den

är

kartlägga.

,dock de. blyga

svåra

regel

barnen

är

och

att

det

tillbaka

som

utätts

för kamraternas trakasserier, vilka ver

rätt

som

ofta, leds detta

på

gärna

så "mjuk" som möljigt; i en "mjuk';

inte

skola

mycket

finns

kamratförtryck. Skolan är

rimligen

utrymme

ju näst hemmet

bör tl-yga ••

för'

tens

barnens viktigaste miljö.

dentorganisationerna

Det är livsviktigt att ock

ele-

vill

sätt

miljö"

läro

råkar sex procent av elever orsaker

och

som

inrättning

na dagligen ut för mobbing,

Studenters

Lärare, elever och för

äldrar bör tillsammans disku

Sirkka Kivistö i Helsingfors,

vars

borde

inte låsa dörrarna r.r *

Hä; behövs en samlad ak

tion. finländska

ver.

Mobbing är en

Enligt

flere

stängs från studierwa..

Mannerheims

barnskyddsförbund)

daglig företeelse

,dragna

mode

pen

stöcri deras kritik av gationens

så den miljÖn är bra.

beslut

att

på studielånen.

varit otillräckliga gare

har stm.... och

Redan tidigare

I,repliken

U·'-_ijl.....

kunna kräva att

teroa skall vara ö...

hävda sig. Ofta är det slum

stort problem för många ele

de av eleverna mera som en

skola

som

våld, dvs ren mobbing.

Och i en skolmiljö, där för

som

undersökningar

mobbingsfria

Också lärarna har nog med

..är

oclf' funnit,

flere !änder, att också i skol miljöer

9 ......

- tbr ta. visans och j ä m l ili

har sällan tid

och ork.

nyck,

Den' inre miljön - den som

föräldrarna

är svårt att åstadkomma ett

Mobbingen

än ett stöd

har

fungerande samarbete mellan

äldrar

och

arbete

detta

säger erfarenheterna att det

ker upp i skolan, t_ex. i form

-I

. en viktig uppgift, men tyvärr

lan, även om problemen dy överstora

viktigare.

miljöskapande'

sitt.

mobbing.

och elever formar -'

Föräldrarna

Många av dagens skolpro

turTigtvis

Rär

•

byta

lighet

sida.

eII

nedskärning

ohållbar situation.

• Förstår du nyheterna j tidningarna, radion och tele· visionen? ' Många gör det inte. I Sverige, c:lär man har un dersökt de här sakerna, fast slår ett par skribenter i Abf:s tidskrift Fönstret, att tv·nyheterna görs för en ut bildad liten elit. Är det så? • En sak är i varje fall täm· Iigen klar. Mångå tittare för står inte alla de t-enner som uppläsarna strör omkring

sig. Men vad värre är: en term kan man kanske klara sig förbi, men om man inte förstår de sammanhang som uppläsarna så hemvant, rör sig i, ja då är det förkylt.

Speciellt

"I vår

egen undersökning, uppfattade de redan välinfor merade mer än dubbelt så myc ket av nyhetsprogrammetS in nehåll som den grupp som ha de bristande allIDänkunskaper, trots· att aUa följde program· met lika uppmärksamt."

gor.

bankerna

Det måste ju rimligtvis vara

ringen

- en målsättning att så många

mer

··

att undersökniL.gen ger be· lägg för att det inte enbart rör sig om slumpen och in tresseskillnader : äldre' och . lågutbildade uppfattar pro

detta till en fragmen

världsbild. blir oklara.

risk

Sammanhangen

nyhetsprogrammen ' Om verkligen har som målsättning att ge människor något sA. när lika möjligheter att Wlgodogö ra sig progra ens innehåll är det nödvändigt att tyngd punkten ,läggs vid att teckna ' bakgrunder och samband och att redogöra för orsaker och konsekvenser."

terna och samtidigt

::;:1'v

tä!J.ka

stYrelsen

Ja, vad" vet vi om den po

litiska situationen? Och när

tecknade tidningen, radion och televisionen en bakgrund

senast?

konstaterar

är

uppstått

symptom

djupgående

== _,

IlA

1 .....

finansiering....

andel· av

.1 dag alltför stor, _

svagheter

nansieringssystemet.

�:. ! !: p s _=:;=== handelsutbytet, den eko =

ka nomiska krisen eller den tre\ex litiska situationen empel som de nämnda arti kelskribenterna anför.

och

ögskola

tid också att de problem

m__

studiestödsnämnden

pektive

.' ' ' Ar vara' nyheter. Degripliga? Men dessutom menar de,

80ID

kerna.

Envar, både den som för ut och den som tar emot n nyhet, kan pröva sin· egen mottaglighet genom att sät· ' ta sig t.ex. framför tv-nyhe

. också. att om händelser . presenteras som isolerade företeelser leder

dem

om studielån_,,

läsare, lyssnare och tittare som möjligt skall förstå vad som skrivs oCh sägs _

m nar

skilta

skulle

bland

helt

naturligt

påverkas

pen ningpo l itik

som

b ank för. För

också In ban...... lånegivningea.. DA

samtidigt

som

dltlnrättnlngar

delta man

bäJtre

skydda

från

ringen

effe

stram penningpolitik. Målsättningen skapa

ett

. tryggad

mAste

system'

ekonomi

80ID

IM an.

studerande.

BtYTeZs_ liir Svenska öaterbotr UngdomBlörkall

_u 9 sept.

1976.

KT,

.B S o T TN. '

:\.

BlaJl(l narkorit(tner, alkoholister,åHrin!{ar

Välrustad svensk yardäpr l al - hri t. på jnän ldig·.kontakt

gymnasierna! k esutbildande

regeringens ned-

nuvarande

utbildningsanslagen,

att skärpa gallringen av vill

som

lian har

börja

ning,

gymna

talet

tänkt genomföra

"d1I11UIfattande

på

resu rser

och

dessutom

bli omhändertage

re narkoman, alkoholist eller

kommer att

åldersdomssvag ?

DET ÄR FRAGOR som mig' personligen bliv\t' under sommaren aktuella som' gått. Jag bar nämligen jobbat som vårdbiträde bland ovannämnda ldientel på Frösöklinikerna i Sverige. D

räcka

för

Gymnasieinträdesförhören skul

detta

le leda till en sänkning av f91kets genomsnittliga

att

inte' kan

elevplatser inte

skIllle

kommer

D HUR SKULLE DU vilja ' om du vo

sina

till.

gymnasieinträ-

.lIfödlli-ir. Man tänker

skolorna med

bj uda ungdomen en fullgod utbiId

lanserat långtgående pla-

bildningsnivå,

längden förstora de-socia- ,

la skillnaderna, de skulle öka ung

fråntas

domsarbetslösheten

och förstora

För en stor del av oss ös terbottningar är den svenska sjukvårdsapparaten välkänd. Med våra måttband mätt ter den sig ofantlig.' Folk som' inte klarar av pressen i väl färdssamhället slukas effek tivt upp av vårdapparaten. En stor del av patienterna som var unga människor som ännu hade livet framför sig. Deras möjligheter att på nytt börja existera i det samhälle som är avpassat för oss produktiva individer är mycket begränsade, efter den behandling de fick på

ungdomens ekonomiska och socla la problem.

Reformförslaget gör kravet på

som redan är' minimala. get till

landsomfattande

&y=laSieinträdesförh ör

är

allmän,

obligatorisk

12-årig

skolgång aktuellare än någonsin.

._lde'il odemokr atisk t Inträdes- Inträdesförhören är ett hot mot �1IIi'iI1"@.Il kommer att tvinga ut en en stor del av den finländska ung .

större del ungdomar till ar - et eller till skolorna.

domens framtid och kränker ung

de yrkesutbiI

Det

är

domens rätt till utbildning!

allmänt

Kamratgruppen

vid

Vasa

övningsskola . bland den arbetande ungdo Samtidigt vet vi att de

Kamratgruppen vid Nykarleby

gymnasium

Inget kvotsystem! till und ervisningsmin iste riet &lumat ett betänkande där de ställning

sjukhuset. Aterfallsprocen ten var hög på de avdelnin gar som jag fick kontakt

varande ekonomiska politiken el

Läroinrättningsrådskommitten

ler försvarar den. . För det andra är

till valet/av läro

med. Vad beror det här på?

läroverksrå

den framför a1!t verkställande

Den materiella standarden var det inget fel på. Tvärtom i jämförelse med våra för

W'II!rltsråd. Kommitten föreslår att gan, organ som verkställer vad • s..k.. korsröstningsrnötena av elever och lärare besluter på all as t. o .m. 1971-78 och att iil. männa skol möten. Dylika skolmö ksråden i fo rtsättnin gen be ten har tyvärr tillsvidare hållits mycket sällan i skolorna: - en

om huruvida en skola skall om korsröstning eller inte. Förslaget står

hållanden

stora.

varit

verksråden

>ad en omfattande elev och

sammankalla

örelse länge krä vt och dess

tvungna

att

elevmöten för

att

valsfrågan. När man nu försöker

reformens innehåll!

få igenom att läroverksrådsmöte-

För det första är allmän och na i framtiden med 5/6 majorl rösträtt det enda demokratisförfarandet vid

val

av läro

tet (!) kan ta ställning för kors val begränsar man ytterligare de

........ . ".. ·d. En. annan utgångspunkt mokratin - den demokrati som d

att

man uppställer en

läroverksrådsreformen

mur

mellan lärare och

vidga

. Lärarna och eleverna har

skulle

i skolorna.

VI motsätter

oss läroinrättnin gs

Vi k rä och lika rösträtt, vil av läroverksrådsval är en ket majoriteten av leverna också politisk. lnställningen till krävt, Demokratin i skolorna bör tzL spai'programmen, som drab utvidgas!. motsatta intressen - tvärt

rådskommittel}S förslag.

Sldljelinjen i skolorna och vid

utbildningsväsendet

ytterst

vid

Vasa

övningsskoJa

Kamratgruppen vid Nykarleby

gynmasium

... kräver en ändring av den nu

Bärnas

ver allmän

Kamratgruppen

är inte beroeIlde av om man '

Sverige byggt upp: Även-atti

••

terna

återstår

. •

alltså just DU berg och Jan-Erik

Frostd

alkoholister i samhället gör det svårare för dem att kän na sig jämnställda med den "vanliga medborgaren".

nödiga m.m

Efter de sedvanliga ruti

r ;

kalfrå ga.n

Vill" den

STURE ERICKSON

l livligast som diskuterades Sundom. Vad verksamheten be träffar har Sl,Indom uf så mycket på gång att det inte finns t ep ese t an Sun dom uf :s så värst.. mycket att tillägga. och sfp-repre en an en ern ' . : N berg var mte s JD ma a . var, et D batten S un do .. ås t. De holl mera på fö sla- av mslagen, l ungdomsveckan t . . ge, om bildande av en/ sti!.tel- Vasa.. p batt. krmg samma tese med Vasa stad som delaga ma hölls i går i Gamla . Vasa De tyckte att sundom orna och fortsätter i kväll i Vester bor få vara med och bestamma . . VIk. .. . egen . om SIJ1 StIII1rJngs)'okal.

• DEBATTER

SöV:s STYRELSE diskute- Leif Rex och Olav Jern. DM ordförandefrågan Vid Vid styrelsens möte framkom IDÖte senaste .vecka. Man jnte någrA nya namn utöver de koastaterade att även Erik som redan nämnts. Styrelsen su-s nu be tämt motsatt till,satte, en arbetsgrupp som sig kandidatur för posten. Ti- har att försöka föra fram en dipre Ilar som känt LarS kandidat som enhälligt kan om öU:s höstmöte. Göran Sperring b eStämt mot- fattas av S satt sig eventue U kan didatur I arbetsgruppen' l1lvaldes Av de förstnämnda kandida- Sten Blomqvist, Lisbeth Sax

tyderna till narkomaner och

tackade" nej over

skillnaderna

nerna föstes patienterna ut i anmässig utfodrings och dagsalarna och pll\cerades på städningsrutin. Sporadiska sina respektive stolar, där utflykter gjordes dock under fick de sitta och vänta tills sommaren. Långvård eller vård av ål . vårdarna kom för att utföra derdomssvaga fanns också nfista: rutingöroPlål. o Uppföljningen av patien vid Frösöklinikerna. Den tid ten när han/hon skrevs ut jag jobbade' inom den typen D Den intelligente OP-läsa från sjukhuset var inte hel av vård kändes det som om sen som läser detta bör kom ler den' bästa. Detta hade in . jag jobbade i ett lager för ma ihåg att detta ovanskriv-· te den stödjande- verkan den . "fraktgods till himlen". na endast är mina eg a syn borde ha, det var snarare en Det var frågan om fQrva punkter och upplevelser från k(lntrollverksamhet där den ring av individer som redan den tid jag jobbade i "Vård utskrivne var tvungen att in gjort produktionslivet. sit Sverige". skräilka på sin personliga För dessa patient,r avvek frihet för att uppfylla de Sjukvården i Sverige. är en inte d en ena dagens rutiner uppställda målen. av den mest utvecklade i he från den andra. Det var per la världen. Men som alla Orsaken till de formella 801ullen som. bestämde .allt andra medaljer har äve n den kontakterna kan till stor del om deras liv. Det var de an na en bak ida. . tillsklIivaS den enorms,. pap . ställda. som, visste när 'pati . perskvarn 'som sjukvården i enierna . var kiss-o och bajs

dessa skall ta ställning till kors

riktar si g förslaget mot läro

är

Den största bristen

var nog kontakten personal patient. Den här kontakten tog sig uttryck i en slel l tri

de få gångerna är just när läro-

direkt motsats

l 'ungdomsveckan - man kan tala om rena succen - är den som or!tföreningsutställning Hela nats i Ungdomsgården. 41 .olika föreningar med ung

domsverksamhet på program met deltog i utställningen. Be sökare kom också för att se vad, som visades. På måndag kväll var det direkt trångt, på de små utrymmen som fanns al . "karoa, meIlan ... var f" or ·beso la de otaliga prylar. som visa

fråga O Ett uppmärksammat inslag des.

TOI'S41agea de. ,

-,ö'STEItBOTTNISKA ,POSTEN

* : Säsongavslutning i 'YJTERESSE ,-

STIO

Lörd. 11. 9. kl. 20----01

JOHANS & SOUND * .

sköter om mUsiken

VI TACKAR VÅR TROGNA DANSPUBUK FÖR DEN GÅNGNA SÄSONGEN OCH ÖNSKAR ER VÄLKOl\JNA IGEN NXSTA SOMMAR. .

BUSSAR

SOM

ORDN.GIl.. IX..

TIDIGARE.

.Säsong·avslutning 'Tyvärr är det slut på den roliga sommaren i AMINNE,

ll ·

men ännu återstår en' helg som vi "kryddat' speciellt.

LöRDAG

9. kl. 20.00-01.00

AminOR fol Jar ZOTCH

DISCOSPECIAL

Österbottniska favoriterna:

Tackar sin trogna, danspublik för i somnwr och hälsar Er välkomna igen till en ny händelserik sommar i populära lMINNE 1977.

NORRLANDS STöRSTA DlSCO på iAMINNE

FAR &

BARBARELA

SON DISCO

- med fräscha låtar och frän ljussbow! - rökmaskJn, snömaskin o. massor av __jo

BUSSAR: Fr. Vasa kl. 19.30, 20.30, Väster SoJf kl. 19.30, Närpes kl. :).9.00 via övermark, Pörtom, Töjby kl. 19.00 via Korsnäs, P.etalax.

* MARSCHALLER och våra kulQrta lampor

ger

verklig FINALSTÄMNING!!

HöSTENS HÄNDELSE - HöR HÄR \

S Ä S O N G A V S L U T' N I N G på

*RORGRUN·D* -

Lördag 1L9.kL2(J.....4JJ

RON! . .!!,!!!»TIC

OCH

BUSSAR: Fr. Sideby 19.15 via Skaftung, HenriksdahJ, Härkmeri o. Tjöck. Wester fr. Pörtom 19.15 via övermark o. Närpes. Wester fr. Dagsmark lund fr. Kaskö ·20.00 via' NärPes. Wester fr.' euva 19.15 via Lappfjärd, o. KristInest d. Ingves fr. Korsnäs 19.40 via Töjby; Norrnä,s o. Nämpnäs. H Mörtmark och Tjöck. '

Vi tackar vår tr9gna, ihmspubli . Vi ses igen nästa somnw,r.

::lir C> GAMMALDANS

.':

,Sörnlagen

publikens begäran damernas afton med

'TAMBORI,TO ORDNINGSGRUPP 11.

den 12:

. kl. 20

den från Sverige så populära

lördagen den 11. 9. kl. 20 på

* BAR.ACUDAZ BUSSAR

SOM.· 'l'IDIGARE.

ORDNINGSGRUPP

__ _

-=-IJ S T E R R O TT N r st,""

TONARSDANS i PENSALA

söU:s

"itt

möte

styrelse

Dvs.

samband

festfördelning

fördelningen

'.rrangörerna

som

Smedsby den

'uf:s

ett

gram,

på

WASA

sin

möteshandlingar. om

verk-

höstens

: 15. 9.. 17. 9. 18. 9. Biljettkassan tel. 14 661. förest.

gerna kommer i tre grenar

plats.

påståtts

inne

en uppvisning av många

talang

köper

och

talangjakt

missbrukas.

mindre

inte

arrangören

resurse r

till

sam·

ma satsning och kan därföl

se·

helst

inte stå. sig i konkurrensen . Samma resonemang kan

SöV tar över " på långfredag?

beklaga att

dansor-

verkat

inspelning

grammofonskiva

om de Vill. köpa bort alla de bätt

orkestrarna.

SmåarrIIn·

vändas

att

alla

har sammi'

möjligheter Och det är ;;an1 . men alla har inte samm<

att utnyttja resurser möjligheter . som ges

df Dt mindre arrangörerna varker kan eller vill ha en sådor möjlighet. Den ettåriga fördelnrnger . räcker för dem. Hur skall vi ha't.

terligare

yt·

centralisering ell el

vakthållning

kring små

arrangörer?

.Jan-Erik Frostilahl

. . -

b ev

som

har

sång,

TONÅRSLEDARKURS

mönstringen. Den som deltar i

.... 18-19 sept. på Evang. fo k l högskolan i Vasa.

Kursen riktar sig speciellt till nuvarande och blivande to nårsledare i föreningarna i V och VI ringarna.

svenska

något

musik

Däremot

är

ungdomsförening

TAG TILLFÄLLET I AKT!

bör

inte

som

mest

tresse på att arrangera eg na låtar eller göra om and ras. De sjunger

i stämmor

och har inlagt s<?loinslag på olika

obli

delade 'p å 'de tre grenarna.'

ändå

ha ställt' upp dansbanden med egna arrangemang. De satsar mycket tid och in

gatoriskt. I riksmönstringen har var landskapsförbund rätt att je delta med nio inslag fritt för

Man kunde t.ex. ha gjort en särskild' klass för grup per utan att begränsa dessa till fyra personer. Då kunde

modersmål. medlemskap j

som

?åll-

sysslar med sång och musik"

instrument.

Inte hade det behövt

Utskott för dansdelnin

FöRDELNINGEN av dans:. och festkvällar år 1.977 sl<a ll inledas. Styre s l en ti llsatte se naste vecka det u tskott som ' s k a l l handha denna svåra och grann laga up pg ift .

rmgsd anser, bes I"t S"U o O :s tyre lse . Hel ) f" ors ta hi Igen t ' I augus 1 ska som tld gare res ervera f" or f" orb u nd t St Ydessutom uW'ka utskottet invaldes Paul r lsen VIII· forbundet s Norrgård fest ver k s ambet Backman, I Börje , med att ta hand om alla ar- Karl-Johan Forsell och Leif' rangemang på långfredagen. Lundström.

är

eller artisteri . som huvud §aklig syssla eller som be· driver högskolestudier i mu· sik får inte heller ställa upp

SöU or d nar en

_______________________ __.

gång kan - ställa upp. D-essa

som helst fall) får inte del·

ta.

etc.

. kestrarna inte heller denna

Den som utgett eller med

får

Anmälan senast tisdag 14 sept. till SÖU, tel. 15372 eller 13572. Vi ger närmare upplysningar om kursprogram

BLIR mgen ändr mg I . U:s som ma rsa m fraga om Sö

För SÖU:s del är det ock

så att

Den

FÖRENINGAR l

har

gon finaltävling inom ramen inte delta.

framåt,

Den

storar·

Stor·

kan.

Mo - t resonemanget kan in

. marsam.hngsdanser Arets gav ett oJamt resultat. Ett par Om man hårdr r d d r förlust eh någr a geln i österbotte Yd ti Il gav mgen egentlig behåll det att ytterst få får delta. . g t lev SöU:s n . Total b Numera har de flesta av helgen också samre lDg f våra blåsorkestrar gett ut " van . an r en skiva. Korsholms fö D-et var mot denna bakgrund samling har gett ut flera Korsholms som styrelsen diskuterade fråskivor. Likaså gille m.fl. gan. I arbetsutskottet hade man Att den som tidigare vun tänkt sig något system som nit t.ex. en sångklass i en skulle innebära att r-orbundet tidigare FSU-finat' inte skul skulle ha några danser på vin le få delta i instrumental tern och några på sommaren klassen denna gång är oc.k men ingen hel helg som hittills. så en hård begränsning.

bygde

att få delta i

FSU:s

redan

år

att

något som fall" inte få r delta.

år 1977 har rätt att delta. Den som tidigare vunnit nå

för

arrangörerna

Ö!lter·

årig fördelning in te accepte

arrangören genom att göre en storsatsning.

också.

spelning av en grammofon

skiva

..okalmusik, solo' eller grup - Man får vara högst 24 år - de som fyller 24 under per om högst fyra personer,

""En mans show". Det sistnämnda kan

att de som "medverkat i in-

in· mönstringarna måste man upp fylla vissa krav.

endast iDstrumentalmusik, oframträdan<len, och

för våra orkestrar

måst(

kan man slå ut den mindrE

pro

förändringen

Det mest frappera nde är'

, -

För

är

för vilka som får ställa upp

att

slagkraftigt

skärpts betydligt.

talanger inför publik ut lörskonster etc. En mans showen får också vara en kom "r.as.. riks- b na tion av två e er flere fär fin landssvenska . får Framforandet - dIgheter. Vasa 1_ sam i __Itri ngen sker med FSU:s vårmöte den räcka högst sju minuter.

21-24 april.

När storarrangören vet ,vil

Trots att tävlingsmomen

iDom lands ka psförbunden målshistorier, vitsberättande, Or också själva avgöra dans, steppning, trollkonster, pregentationen av uppspå- kåseriläsning, akrobatik jong

att

tillämpas bottniska

görerna får ta det Som hli> över.'

ning också kan

tet tao-its bor t har regI erna e'

t.ex.

däremot

na om att en sådan fördel

tation och även plocka ut de som skaJl ges chansen att . delta på en h" ogre mvå..

färdigheter

pro·

ras. Vi måste v ra medvet

orkest·

nig jury skall ge utlåtande· om de medverkandes pres

med talang. FSU:s talangjakt åter kommer var t tredje _ I år tänker man helt plocka bort tävHngsmomentet. .. b6r en talang mönstring i vilken de bästa inon) land lIIraf1Sfirbunden får chans att framtrida i en riksfinal ocb medverka j TV och radio. talanger olika

dansverksamheten

köpa

• TALANGJAKTEN

UJMMANDE VINTER skall tif-rörel sen söka unga m änni·

har

Då är ocksf

motarbetas, då kan en två

dan ser till att de får dans·

re tävlingsklasser i1l11;1en går i Vasa

UppspA.rane d t

KL.

HULD.A Följ.

Anser

tvingas konstatera - vilket

har

W ASA TEATER

Id.

kvälJ

bokat.

ytterligare centralisering a\

otillräcklig

skall

den

förändringen på sin plats

ettåriga

utländska

då

för två

lokal

sept.

tur

gram

ka dansturer man har ocl: Om vi alla är överens om . vem som' konkurrerar 'om att vi behöver starka dans· den kvällen, så publiken arrangörer som kan erbju.

rangörer

rar. De bokas alltid för två lir frall!,åt.

Lördag Il. 9. kl. 20-01

. =!.!IICLagen

är

arrangören

populära

NOaiRA ALLGRUHD

FRED., LöRD.

önskal

Den

fördelningen

-_WSMÖTE

också

lördagkväl. prel i

Helt naturligt är det stor·

när

Fe<1\tf.irdelningen fee or I\tH ar I taget ?

året

skulle

fÖr 1978 ä r t slås fast

förändringen.

sspalten

på

Varför skulle då en sådan rörändring införas?

Fr. SOCklot 18.45. staden 18.50, ytterjeppo 19.00. 19.15. Fr. Vexala 18.45. Kavanders 18.55. J ussila 19.05 lolonäs 18.45. HirvIax 18.55. Kantlax 19.05. Monå 19.10. ed 19.15

. )rpnin

med

larna

SOUND

GUSTAF

beslöt

den

N'__ _________....___ _ __-=5. ..

3 septeinbel föreslå att en tvåårig .fest fördelning skulle införas

Fredagen 10 sept. kl. 19.30-23.00

__ _ __

bli

en dansmusiktävling.

SVEN-ERIK GLADER

De två förstnämnda har sut; tit i tidigare utskott och visat

sig kunna vara neutrala. Ka'rl Johan

Forsell

representerar

sommararrangörerna och torde ha gott förtroende på det hål

let. Det samma torde gälla för den fjärde medlemmen, Leif Lundström , som representerar vinterdansarrangörerna.

Utskottet har enligt styrelsens beslut att även göra en

preliminär fördelning av lördag kvä lar under år 1978. l

- .-- . ..., .

--.;- --:Philips RR 454

""-J

Radio-ban pelare för batteri· och

nätdrift. Alla våglängdsområden.

Anpassad även tör kromkassetter.. Automatisk inställning av band· ningsnivå och bandhastighet Bandräkneverk.lnbyggd mikrofon.

ÖSlmans Radio o. TV o.

SOLF - Tel.

35 240

.•__ II!I______•

ö S T E R B O T T N I S K r\

T E N

Torsda

n den 9

------

Ker . HoriS

ts rann ,

:!OIII

rädd att pröva på nya Nitton gånger hann la Stockflottarna, därav t . n om kort kom er TV-titta l f" res täll ' gar_ . run mar i ? na' att få se Hästupproret . rets forestallOlng r ga Närpes teaters version. Pjäsen e I a Ista ' spelades in ,på försommaren i I t ac a tea a u Närpes TV-utsä ndningen vän. r sattn mg setts av un ' tas bli i oktober eller novem pers{)ner. ber.

• SOMMARTEATRARNA

Härkmerilokalen rustas upp,

inför 70-årsj uhileum nästa

•

Dl?

Bondeepos från Savolax i Korsholm

LindbI ad är Dfl t Jarl som' fört fram tanken på att Korsholms teater skulle spela I Putkinotko. Det är en folklivs-

När Karleby uf tog

ta hålen nan målar röd " på .sensommaren

bUken , berättar Ben n y n i e m i. Fem föreslj-me::pr r 1.500 pe[S.. av ungefä såg8 av skildring från södra Savolax föreställn.icgförfattaren Joel Lehtone n. Pjä. De· fyra �1sen framfördes i Finlands TV gavs i anslutning ti l l så:� ten i Gamlakarleby :saIllIiIIlDr senaste vecka. Handlingen är fÖrlagd till ra 500 åskådare. Nu ser det ut att 1920-talet och behandlar torjordbrukarbefolk - singforsresa för karleb. parnas och de fått e erbjudan har D t t' översä , ningens liv. I svensk pi ing har 'pjäsen fått naIllnet ra ett Slotte-program . I Ödemarkens barn. '. festen. Helge Lasseruus

l I

I * Vi måste rusta upp lokalen, och främst ordna så vi kan håJ.Ja den 1If: ii ordföran de A!: H oxelI , här utanför lokaJen.

uppvärmd,

säger

Härkmerf

- Redan nu försöker vi sam-

ger Hoxell. I vinter försöker vi

kanske. med en stockinsamling

heter

des a

just på med Huvuddelen

be!ll'lJe::�:;::::'

cener r Nej ta Det ar meningen att blir

•

olkdans�=Putkinot- manslaget . och är special skal! med till Helsmgfo!'5_

an lirigen ko och . . skriven för Just den pla tsen. orsholms teater skall Var . . ett pro_ spela nagta sommar ar

meil.

kan

1 I'

ar l del,

•

Klimpsoppa och korngrynsgröt I()("kar

många besökare

Ungefär

4.000

personer

knappast för- Brage R ä f s b ä c k räkna Teatern på årets fem Anval på S verkligas /' nästa " år.

' skall bli är inte klart i dagens läge, men åtminstone skall uppvärmningsfrågan ordnas. Dess. utom borde golven förnyas i bl.a. serveringsrummet. ·

Somm'lH'stället

.blem. ,Korsh<?lms kommun vissa planer för teaterns

D HÄRKMERI UF fyller 70 år julen 1977. Vi har planer på att börja renovera lokalen nu, så att den är klar. till dess, säger ordföranden Alf H o x e.1 I. lIur omfattande renoveringen·

la in pengar för projektet, sä

i södra l Ungdomsförbunq.et framfört pjäs n har Savolax som friltiftsteater vid Lehtoår. sommarställe i nio nens

plats, nu hitta en ny helst i Smedsby, där man kun me. Vi för mycket reklam för Erik Kronman friidr{)ttsträn n de s:p€la ett par so.mrar. Storklas 'och Lillklas har våra danser där vi rör oss gen i. byn varje vecka:. Hoxell bland folk. Det är bästa sättet drar vin.terträningen med skid framfört s 23 gånger inför en total publi'k på 9.000 personer. att hålla intresset uppe och få åkarlla. tillräckligt stor pubiik. Just im rustas byns sport Denna amrunars elva föreställborde

dars. Däremellan har före mit massor av spec

ningar föl' större och grupper. Årets besökssiffror

StundaTS

att kommer mycket högt, konstaterar R

bäck. Nästa sommar' blir det Föreningens verksamhet'för plan vid skolan upp, och i vIii ningar sågs av 3.000 personer. dast tre offentliga Anval kalen än på paviljongen, anser hösten upptar bl.a. folkdans in ter skall . en skridskobana an • Blir det operett räknar· i stället med allt om medborgarinstitutets ram. läggas. han. i NykarJeby specialbeställl}.ingar. - De - Har. vi en uppvärmd lokal D AL 0XELL, 35, sitter skall st.å för arra ngemll�" i yn, finns det någonstans för .. o kså l styrel e, ar o d . U l l Jag hoppar av som regi$- medverka och arbeta byns unga att ta in. Då kan vi forande f ?r Harkmerl avdelnmg säger tröttna, särger Räfspäck. sör på Juthbacka' nu, . ha öppet hus i lokalen. . O av IF Lanken och har en del Till sOJllInaren 197 'Majlis .G r a n 1).1 n d . och ler . har f" sommaren or· Under ' andra uppdrag. Han och famil Enligt de preliminära uppgifter underfund1gt. . man dock på att åter1I1P1�-a . .. enm gen ordnat tre gammaldan . " . ., . Jen återvande från SverIge for Trafikskyddet erhållit' av polis- Men det måste bli en fort- det ursprungliga kalase ser och två ungdomsdanser I I ar han både myndigheterna omkom 76 perso- sättning, 'försäkrar såväl hon med nya programinslag. Vii fyra år sedan. Nu " P Jongen . .S e · ellt sem s erl'1" byggnadsarbetare . och potatis ner i juli månads vägtrafik. Mot- som Boris B r ä n n. - Jag' har paret Börje L å n g 'och traffen, som blIVit en. .tradition, odlare. svarande siffra för år 1975 var 87; föreslagit· att man skal] spela S ö d e r m a n' återkommer var välbesökt. Härkmeriavdelningen inom Enligt Stundars förhandsuppgifter utgör Vita hästen, säger Majlis och Men danserna i lokalen går · Länken startades på nytt i fjol antalet trafikoffer under juli må- skrattar. lar numera av sin egen _ egentI'lge b" attre. I I okalen sat efter en paus i ve ksamheten på nad åren 1973-1975 i medeltal .. Men det är inte skoj det där menar Brage Räfsbäek.. sar foremngen enbart på gam- I Byavdelmng en 89. å r. ett t'10tal '. Boris Bränn verksaDIlhI._ ekonomiskt går' med Vita hästen. " h os" . . d s tart for maIdanser, me ordnar bl.a. knattet" avl'mgar m diskuterat ihop. För fortsatt utb,_"ft_. I juli mAnads trafikolyckor om- berättar att man ten den 18 sept embe r. om' byn. · kom 30 bilförare och -passagerare, frågan med Unto Tiihonen, mu_ satsas huvuddelen av II: också.

Det är bättre att satsa på 10

I:I s m: .

J l, trå f' ken tog 76 ff,er

- Vi skall ordna gammaldan - Vi har ungdomar som 15 fotgängare och 13 cyklister. I sikem i Stockflöttarna. Miljön nen. ser regelbundet under vintern, gjort fina resultat, säger han. Vasa län dog elva .personer i tra- skulle också passa på Juthbac-I -c- Gälbgjuteriet är nu j ka. Och sångare finns såväl i tion. I vinter kommer IDl!dblCE' säger Hoxell. Och till våra gam- Det är främst bland flickorna fik olyckor i juli. Jakobstad. garinstitutet att hålla Nykarleby som i maldanser kommer många un som friidrottstalangerna finns i Nog skulle Vita hästen dra pU i gjuteriet fÖr att dagens ga, så egentligen vill vi inte be- Härkmeri. Bland pojkarna är

Lediga pla .tser i skrivarkurs

tona ordet gammaldans så. för intresset för skidåkning större. färdigt. Flickorna har bl.a. deltagit i

- För småföreningarna är stafettkarnevalen. det viktigt att hålla sig framUnder sommaren leder Jan-

s O P p I·

är

anmälda

för

med

Kursen

den

tidningspressen,

behandlar

hur

Också

gare

man

med

är

österbottniska

FSU:s

skall ta och upprätthålla kon med takten

tyc-

Kursen är kursen och avslutas vid 15-ti föreningar- den på söndagen. FSU står för

och då särskilt med ÖP.

17, V ASA

grundkurs

vaTa att göra ett fÖl'sök,

FSU :s

i· Dragsfjärd

september.

taktmän

SKJORTOR

STICK IN OCH PROVA!

till

nas korrespondenter och kon inkvartering och mat.

OCH TRÖJOR FÖR ER BÅDA,

HANDELSESPL

skrivarkurs

SAMMET . SAMT

bUk. ration skall få chansen att . .. Det kan kanske bli problem S'Lg aven detta gam 1 a ' '-" med uppföranderätt, med musi Berättar Brage Räfsbäck.. ken osv. Intressant skulle det SVEN-ERIK f!T,Al__

DRYGT ett tiotal deltagare

17-19

jÄTIEMYSIGA SKOWEANS I SATIN OCH

l 1

välkomna.

arbetsutskott

päknar

20 deltagare. Det finns

E lbyrå

utför eZinstallatiofter säljer elmateri4l.

delta

LAPPFJARD, tel. lBi_ ,

tidningspressen, alltså plats för någar till. An

och. hur man skall skriva. Stör mälan kan göras till FSU:s re delen av kurstiden skall an- kansli per tel. 90-66 26 99 eller

vändas för praktiska övningar, per -brev. såsom notissk rivning, reportaKursledare är lektor Gunnar ge och intervjuer.'.

Fredagen

Gullmes

den

17.

'9.

Packalen och· Per-Eric Ander-

· inleds son.,

Aulo-Bonus I SJUKTRANSPORTER KrisUnestad Tel. 732 o. 626

19 7 6

· 9"':4Ie p!.:t.

_ --...:. _ _____ _

Ö S T E R 8 O T l' N I S K

P O S T E "l

omgivningen i väntan på midda-

vid

ratten

jag av en hård åskknall. Så börja-

staden

och

besåg

.. Roda

torget.

FEMTE serier

på glatt humör var vi ... ... Va Iimaa kl. 12.00. Det "JU

ocb

___le

." . ...

, ..:

fotbolfs

segrade

Bland

Bö]e

uf och bland damerna Smeds by ufo Samma,nlagt har 23 lag

den som orkade. Fredagen grydde

de regnet falla som spön I backen. och vi samlades till morgonkaffet.

dag. Nä: frukosten är äten bär I STILLA uggregn k ade vi för . .. (VI bor i utkan tt få en btt på Len n dar han bli sta : . ten nara det hoga TV-torn .) VI ligger l Mausoleet. När lunchen

det a

RINGENS

är slutspelade.

herrarna

Lovisa kom vi 9.30. Där Morgonkaffet fick v( kl. 9.00. Så Sedan bussen till stan. Med vaktombyte m.m. bar det iväg till stan. till ombord. I dag skulle vi börja med att . Så randas en ny solig dag, ons det vidare mot Kymln besöka Berjozkan. Sedan åkte vi

dir vi intog en god lunch.

•

nÄrmare SOO!

och nästan alla

NATTEN mot torsdagen vaknade ,slutades med jytä på hotellet för

pA KVALLEN var vi alla inne i

på

personer

platser var _!Ilutsålda. Kvällen av

svängde.

gen. tröm

6.000

Senare blev det jytä och vad det

___

Femte ringens fotboll aktiverade

ED NSU T1LL MOSKVA lunch. Så strosade vi omkring t

.,...-

_________________ .,...-

deltagit med sa,nnolikt när mare 500 spelare. Totalt har 154 matcher spelats. En stor ungdomsföreningsaktivitet.

metro. Det blev nog ett minne för

alla. Vi bytte tåg hit och dit, men . . . VISS te Int e var VI var. Men vår

Det

goda Alexandra förde oss nog till

var

en klar

seger

Böle

vann. Laget flyttades upp från bussen. Lunchen avåts på Natlo andra divisionen i fjol och giCk

nal. Sedan ett besök i Tavelgalle

nu direkt till toppen inom rin gen. Endast en match förlora des .....: mot KaKrpe rö. fjolårsbesöka m ästa rn a.

riet, vilket blev för fort genom sprunget.

PA KVALLEN

kom

alla.

skall vi

Uzbekistan en restaurang med ut

Så

Till division II nedflyttas Vestervik ufo Första divisionen skalI nästa år utökas till åtta

sökt god mat. Bor(iet bågnade av

iväg. En god reseledare

det myckna som bestods oss. Mel

I Petter Mårtenson. Vid

lan tuggorna tog vi en svängom

lag. Uppflyttade blir Gerby uf och' Korsholms uf.

så maten bättre rymdes. Till ho

tellet kom vi igen vid 23-snåret.

'äntade att Viborg skulle

Så var igen en dag till ända.

i sikte.

tretiden e.m. siktade vi kon

flickor

s l ut. De

kändes svalare. Bra. Med vemod

_......,. av staden. Till turistbuti

damserien

unga

LöRDAG. Vaknade av att luften

hö])

stilen

förlorade

Sm ed sbys serien

till

endast

match - mot grannföreningen

började vi packa Ihop våra pina

Böle. ISkmo·Jungs1.!nds flickor kom starkt under andra delen här I Moskva. Vi intog vårt mor av serien och kan kanske bli gonkaffe på National. Vid 9-tiden ett hot mot smedS'b flickorna ' började vi återtåget. Riktnin'g ler. Det är nu slut på vår vistelse

yäxJas

och

s:::ll.!aJo;.er köpas. Sedan bar det av

Leningrad. Vid 20-tiden var

Till Novgorod kom

var det

blev det på hotell Sadko.

g med dans. På nattkröken

KVALLEN, var seda

TaDdrade en del på stan och såg nattlivet medan vi till

BöJe uf

fri. En del

medan de tröttaste lade sig. SöNDAG

dag.

....UlllIIlg. Vi får vår frukost och

på

Sadko. 'Så

bär

det av mot Leningrad. Det är inte

samma tjo och tjim nu när kos n

.......... . .

Vallgrund

....... .

tarna. Till Y!ä-Urpala kom vi kl.

Karperö

15-26

Havsbandet

11-20

Vestervik

Gerby

........... .

Korsholm

TÖlpy

., .. . .. .

............ . .

. .

•

Rundfuren avbryts när vi äter

påsen. Nu reste vi in till stan för

skall ventilera minnena. Och jag

får tacka alla medresenärer för

beskåda alla sevärdheter i en stor- latset i Kreml. Vi fick se Mor trevliga dagar. Hoppas vi åker ut

ri vidare riktning Moskva. stad räcker inte tre dar till. VI gonens poem och Bises Carmen i igen. "_BIll!! vid hotell Ostankino var for omkring med "eld i baken". rysk version. U-snåret. Det blev en s en

Middagen avnjöts på vårt hotell. KONGRESSPALATSET

unga

från SöFF i

våras, men

ha två månaders praktik ännu innan hon är kompe

vill inte i det här skedet k a, som nu sköter tiden vill bli ungdomssekretera-

i Karleby eller om hon föredrar någon annan kommun. Ungdomsse kreterartjänsten torde i alla fall bli ledig vid årsskiftet. Christer M a, j a b a c.

. .. .

Iskmo-Jungsund . •

Sundom

Slngsby

Replot

Skatila

•

.. ... . . •

•

..... ..

.. .. .... . ... .... .

41-31

23-15

32-29' 1 25-33

33-46

20--4

7. 21

42-15

22-18

17-31

13-25

15-36

6-47

Hur

lekt och talar nu nästan' rena högskolan ·var också nyttigt på det sättet att hon fick kontak., "karlebysvensk".

Hon har gått ett år i Evange liska folkhögskolan i Vasa, och annan befattning inom kommu två år i SöFF. Före det jobbade * Carola Storback&. nen. Just nu deltar han i nykhon som hembiträde och barnterhetssekreterarkursen på .ledig, sedan Hannu K i I P e, flicka i Abo och Lappfjärd, och SöFF. Han är utbildad idrotts l ä i n e n lämnade jobbet i för- praktiserade sju månader på instruktör. ra veckan. Hannu skall fortsät Kårkulla centralanstalt. Fritidssekret-erartjäns-te , är: ta, studera, oc han har föresla obget på Kårkull8: r in. .

på om hon efter praktik- flyttar troligen-över

50-,-34', 19

30--21

.tent att sköta ungdomssekrete hemtrakter. De österbottniska rartjänsten sedan hon fullgjort ungdomsföreningarnas. aktivitet sin praktiktid. Hon kommer var någonting nytt för henne, egentligen från Pernå, men räk men efter tre skolår säger hon nar sig till stor del som öster alt hon lärt 'sig 'en hel del om bottning numera, bl.a. har hon det österbottniska förep.ingsli ' övergett sin östnyländska dia vet. Aret i Evangeliska folk.,

TIKANT på ungdomsbyrån i Karleby är för två må-' rare

BENGT HENRIKSSON

fritidssekreterartjänsten.·

Karleby

blev· ungdomssekrc

det blir' med den saken är inte tressant, säger hon. avgjort. Carola har inga erfarenheter. CAROLA blir i alla fall kompe av föreningsarbete från sina

..... framåt Carola S t o r b a c k a, född Björklund. Carola

)

Smedsby

Hoppet, ... . . . . .... Bö!e

git att Majabacka skulle överta

raktik bland

•

rymmer

Division II:

lunch på hotell National. För att att se på baletten i Kongresspa

11-32

18:30. Snabba tag genom tullen. . Smedsby' Sedan var vi på finska sidan..Gott Kvevlax . . . . . .. kaffe avnjöts vid Kumin·Motellet. var god. Skatila ........... . Till stor sorg klev lovisagänget av i baren så Hoppet ............ skall börja vår rundtur 'och har' var undan bar det av till utställ- bussen i Lovisa. Replot ........ , . . r .en ny guide heter att med var ningen. se. oss. mycket Hon Där TILL BORGA torg kom vi sedan . sig va a en ' Alexandra. Hon pratar god svens" Middag på hotellet. i sena kvällen. Nu får 'vi vänta' på !S. Vi sov alla bra. Damer : Så tog vi smokingen från mal- hösten och träffen där alla igen morgon och ännu ler ka och kan sin sak.

·n får frukosten i matsa-

18-1

......... . ,15-1.6

styrs mot hemmet. I Leningrad åt

valuta, köpte godis för' sista slan

29- 7 29-14

Singsby

vi ,lunch på restaurang ·Moskva.

I VIBORG rastade vi och växlade

serierna:

Iskmo-Jungsund

morgon med sol igen.

Morgonkaffe

Division I:

var och dansade,. andra besåg stan

andra igen

på rummen sch Jade sig. almar

vi kl. 18.00.

Tog in på hotell· Intourist. Middag

...

Slutstäl ningen

linin, sedan vidare med god fart.

·Ii hade tur som fick rum i centrum. Sedan

ett annat år.

Novgorod. Vi förtärde lunch i Ka

ter och lärde känna troend ungdomar och deras förenings-,: liv. En ungdomssekreterare skall ju jobba med alla. Då är det·en·fördel om.man känner så många olika grupper som möj-i

) gt.

' __

.,.

.:.:Ö__T E:...:R_8_

!_ _ , _

._p_O.. T F. N

_ ________________ _ ___ _ _ _

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111..111111111111111111111111111 UI

d T _o rs å ge n den

__ _____ ____

_ • _ __ _

... UIIIUlII1111111111'1111111111111111IIIIItllll

illll..11111111111111111111111111111111111111111111111

- Börje gjorde praki:ik i Australien där är allt s a olikt vårt jordhrukl -

o ATf PRAKTISERA på jordhruk i Australien,

ningslöst

är väl me·

det

föl' en östel'bottnisk pojke? Ja, det är kanslit' riktigt,

om man ser rent praktiskt på det hela, säger Börje I\yström i Merikart, LiJlkyro. Jordhl·u.ket i Australien är så olikt vårt, 1)0 talisodIare

och

fårfarmare

skulle

kanske ha

den

stöl"!!;ta

di.·

rekta nyttan av praktiken.

o MEN VILL MAN pröva på nagot alldeles nytt och

Sf"

i världen. ä., en sådan pral':likperiod ypperlig, säger han. vet ju hur små chanser en honde har aU resa och bf" med nya m"hållanden sedan han är sin egen. Du får D nCI': du är inle turist eller fl·äm ling, utan lever med i df'l tisl..a arhetet.

Börje Nyström startade sin' re 14 novem

'sa till Australien den

iJlSIelru!!r mll _yrtal!!ll!lll klippte dem, en man k

att spruta dem mot

ber' i fjol. Han sk ulle praktisera

bala

ca fem .månader. För researran gemanget stod en organisation som

förkortas

IAEA,

ull

när. specilla

får om dagen,

Ulf-Peter

Granö på Korsholms skolor är re presentant

för

den

organisatio

nen . Börjes resa gick med buss och

hage, Farmarna hade bara

båt till Stockholm och vidare till Köpenhamn

tillsammans

till

att

och

stängslen

med en

svensk gosse. Här är -

Börjes egen

Från

Kastrup

berättelse:

flög vi

först

till Bangkok, och vidare till Singa ....

pore där en sextimmars rundtur denna

exotiska

Farmerna bestod a

ord

set

På kväll en bar det vidare

nats, mot

miljonstad

mellan husen,

Sydney

och

var mest av

som

tegel

mänga nyare av

Melborne.

tak

så

att

det

gick

samla regnvattnet

O r i e n terin gs lmr s

norrut

till

Geelong

där

vi stannar. .Lfem dagar för orien teringskurs om Australien, jord bruket,

Vi är

trafikregler,

vanor

för maskinerna och för a

m.m.

da, USA och Brasilien. Det är en tin internationell stämning.

Den 21 november på morgonen

Ar det liv på skolan när vi sking. runt

fieJa ' Australien.

ä.r

rasnlen,

på sju: Bari"y" 'trAn

aanS'

Danmark,

Bengt

börjar

trän

mot

nl\got

större

vårt område

1.000 km mot

norr, till norra New South-Wales

dit vi anländer mitt i natten. Sta-

den

heter

Gilgandna,

Kanada,

och 'Folmor trän

typisk

CIlrfs

trån

England,

färer, hotell och låga egnahema hus,

men inga

industrier.

avstånd

·Sonen

omrAde

-OCH

VITA. HASTEN

: Haglunds busS ·trän .Syd-Oe · terbotten.

RESEBYRÅ KRISTINA KRISTINESTAD, tel.. 78

JAg

vanligaste

maskinerna.

varandra.

Greg O'Brien

ägde

Fären i.

"tegarna"

Människorna

havskusen.

Efter

nyår

made från Irland. Sederna

började

plöjningsarbetet samt arbetet med

tröskan, en 18 fots jätte, två last

att bränna bort halmen som Inte

till gårdssilon samt sädesskruvar

matet. Den

- "2 grader i ska.ggau lång arbetsda De

tre

ett ganska

vanliga

bli van att även alldeles fri

som Ull en bekant.

som är 500 mm om året kommer

Livet med tamiljen f

i några regn, Torra perioden som Ilade varat frän början av sep-

fullt

I I

. Dessa regn förvandlade de odlka åkrarna till Inde och t I . . sJoar som forsvårade plöjningen

hårt vete hade såtts 51h , mAnad hästkrafters

som drog traktor tidigare med 30 kg utsäde per ha plogen. Plöjningen gick t två skift och utan nAgon gödsel. så traktorn rullade dygnet runt, Marken som var flack och odi-

till ett yrke som passar för alla och din framtid kan du under ett läsår få vid

kad saknade stenar helt och be-

KVEVLAX HEMSLöJDSSKOLAS

sig trån åker bara i det avseendet

stod av lera, sand eller en blandSkogen

avskilde

Det pågick ett effektivt röjnings-

arbete på några av farmerna. För

YRKESMALARE BILMALARE MöBELRESTAURERlNG

eller vid skolans VÄV- och SöMNADSAVDELNlNG möjlighet att bo på skolans internat. Adr.: 66530 Kvevlax, tei. 961/40036.

dessa.

att det växte träd över marken.

BADA AVDELNINGAR Målningsavdel.ningen:

att

förvandla den där

I_------�

hade

växande

Skörden klar före julen Vi var klara med skördearbetet

en vecka före jul som vi firade

Run 4resa på 10...... När vi slutat arbeta p6

omkring

den

mars

nästan alla praktikanter

_.....

borne tör att göra en 30

och 10.000 km lång rwdibd halva Australien. Vi AkU

bussar och övernattade i blev många gånger litet

migt för avstånden

var

norr 100 km mellan b Men

vä'nner

man fick ju runt

hela

världeL

resan var över tillbringade

resultatet var ca 50 ha om dygnet. ra dagar i Sydney dä r

dan var höstgula och vä.drel på natten. Därifrån flög n-

När allt var. plöjt fick man bör-

ja harva från andra ändan med

rutt hem den 20 apriL

en kultivator för att hålla tillbaka

Till slut någrå ord till

ogräsen som växte efter regnen.

planerar en liknande färd.

Detta måste fortsätta hela tiden

ket är viktigast, inte .. """!l""'-

tiils vetet såddes i början av j u ni

det att du kail en

eller juli allt efter regnen.

rätta formerna. utan att

värdelösa skogen till veteåker.

och

.:ember bröts plötsligt i mitten av klaga på, vi hade ett SD med egen ingång, WC 0«* Januari när ett ihAUande regn

J började. Det regnade nu pA tvA I Maten var bra och vi tk:k andra bilen alltid Där vi "ar mAnader nästan hell,!. 500 mm.

varje dag, 12 -14 timmars arbets-

ning

de människor hälsade odI

nederbörden

dagar och lära sig att tala. tallriksplogarna; stora med de . .50 ha saftlortrö och 50 ha lusern Arbetet bestod mest av att köra Den större av plogarna bestod av . betesmark samt resten natu en den stora tr .oskan eIIer en av 1ast- 26 ca 80 centimeter stora tallri.. . för de 1.300 merinofåren. I bliarna. Skordearbetet sk r ed ef- kar. Den plöjde på. en gång en Hans fars, Andy O'Briens tarm fektivt undan med tre ade on rt bredd på ca 4 m ·till 10 cm djup., be stod av 2.000 ha, 200 ha vete, fots tröskor. Fuktigheten i vetet- Det dröjde många gånger en hel' 100 ha linsäd samt resten natur- bara 8-9'pr ocent och det var . vecka etter _ett regn töre plöjninbeten tör 4.500 merinofår.' rakt och g Iest, sk"orden ca 1500/ . gen kunde fortsätta för att marNär vi kom till farmell hade kg per ha. Vetet som var säkallat ken inte bar . den 6 ton tunga 167

EYY"GO.JY VAL

Vår farmares släktingar bii-�_�

på semester 10 dagar vid Stilla·

bilar för vetetransport frän tältet ruttnar i det vanligtvis torra kli

törsta veckorna . ansträngande att vänja m 1.040 ha som han hade sig vid kli atet. 420 ·C I skuggan

frän

pi.

på 30 km

stod av 500 ha vete, 200 ha linsäd,

. . . EN . OPERETT

skördetröskningen Just börjat sä

vi ticlt' nästa morgon bekanta oss med

Och

vmgivningen var väldigt 'al_la..

na' som hade sina egna smA ben

köpt för 8 är sedan. Odlingen be-

1s.-:-;17. 'lO. ' .

och t3l lri ksplogen.

Vår sinmotorer.

Sverige' och' jag. Vi och Chris, vi skulle bAd8. arbeta vår 17 timmars busstesa pi. bans sons och hans jordbruk.

STOCKHOLM

sextonnaren,

värdfamiljs far v r emot 088, mig

De tvA farmerna

lin

traktorn, de österbottniska . . .

Jag småstad i det australiska veteom Jack från rådet, med breda ator, nA.gra af-

fiims l en grupp A.il.rne,

Börje Nyström med den större

83 praktikanter från 10 eu

ropeiska länder .samt från Kana

tas

i en Detta

var på landsbygden det

Frän Melborne åker vi med bil 100

på gården.

hållare

\igen

Fåren gav reservjobb När det inte gick att arbeta på

åkrarna höll vi på med fåren. röj

försöker använda

du kan och kan skratta

. egna fel, samt att du

ning av ny åker eller service av

att det var du som

anpassa dig i deras värld.

BöRJE NYSTRO

•

cIeu 9 sept.

1976

POST:.EN

RB9_T'rNISKA

öST

IO OOO personer' bor

•

för barn som förälder. Man kan

danska kollektiv'

, &OLLEKTIVET som ide och kollektivet som verklighet är två skilda saker. Det är en er faftabet man gjort i Da.nmark, där det fumlits kollektiv ända sedan slutet av 6O-talet. Då ....." ett femtital mänskor, mest unga, i storfamiljer, år 1970 var de . redan hundra och är kollektivisterna minst 10.ooo! i

PA 5--6 AR har antalet kollektivister alltså mer än tiodubblats! I dag existerar det när .an

Stipendier

kanske säga, att kärnfamiljen h ar större möjligheter· att ge F ohdet for dansk-finsk samar barnet ,trygghet, men mindre be Jde lediganslår stipendier som möjligheter att ge det inspira bör sökas före 30 september 19 6 7 tion och nödvändiga kontakter och som utdelas· för följande ända med mänskor utanför hemmet mäl: för studier och arbete I Dan - häri ligger ·kollektivets styravlagt mark för personer som

ka som barnmiljö. eller slutexamen vid universitet Hur som helst, så har alltfler annan högskola, högskolestude- mänskor i Danmark vågat sig rande, författare,· konstnärer ,

på att bo i kollektiv. Inte bara ungdomsledare och funktionärer, men också för vetenskapligt arbete som är unga studerande, j medelålders, helt "vanliga" vartdera för landets intresse, . mänskor som tröttnat på att.bo hant rkar funktionärers es och ve

i kätnfamllj. Gemensamt för al- yrkesstudier, för teatergästspel . la som vågar sig på försöket konstutstäliningar m.m., vars syf. är, att de inte vill leva ensam- . te är att i Finland- väcka intresse Byggnadstekniskt sett är ma och att de vill uträtta något för danskt arbetsliv och dansk lagen anpassad efter det tradi- i gemenskap med andra män- kultur. Ans?kningsblanketter erhålles tionella . familjemönstret. Man s or och för. .öka riva ·ner konstbygge·r för de små enheterna. g .orda barrlarer som vårt sam genom Pohj ola-Norden , Sandviks. ' När det gäller föräldramyndig h ll.e skapat, mellan arbete och kajen ·15 A 8, 00180 Helsingfors mellan vuxna, och t f barn d, 18, tel. 90/640901. F onden n I har heten är lagen likadan. De bio I föräldrarna har myn- män och kvinnor, mellan unga stiftats med medel som beviljas logiska

2.000 kollektiv i Danmark, var och en .med ca 6 medlemmar. Det·här bar en organi

satiolL KoKoo, som står för kollektiv koordinering, inregistrerat.

Kokoo bildades redan 1968 «:Il har som uppgift att ge upp lysningar om allt som rör kol mänskor med hjälpa lektiv, ,.-aktiska problem när de skall bilda nya kollektiv och förmed la nya medlemmar till äldre

tions- och konsumtionsideologi.

Genom atf själva skapa en ar betsplats vill man bidra till de

mokratiska

arbetsformer

och

miljövänlig produktion, som åt

miristone inte bidrar tiH miljö

förstöring:

kollektiv. KoKoo är alltså de sådana s.k. produk Många danska kollektivisternas hjälp tionskollektiv har uppkommit organisation. i en gröna vågen-entusiasm. Of Kollektiven har blivit en allt ta är det storstadsungdomar,

dighet över barnet, men många och gamla, mellan f91k i olika av danska ståten och dess sty rel. se är dansk. Förbundet Pohjola. barn har rest yrkesgrupper osv. med kollektiv

k9))ektiven önskemål om att int.e alla som helhet skulle kunna ha ju- • Passar som aldrig sett en ko eller skör ridiskt ansvar för barnen. Alla vill och kan inte bo i detröska, som i sin iver drar ut kollektIV - men det är inte så på landet för att bli jordbru • Barn och kollektiv viktigt. Att tänka kollektivt kare. Många sådana kollektivis sträcker sig utöver boendefor Hur ett sådant önskemål ju därlör att ter har· gett upp, men. Det viktiga är, att vi själ verkligheten inte motsvarade ridiskt skall kunna förverkligas va, du och jag, reagerar mot är svårt att föreställa sig. Alla drömmarna. alla de orImligheter som sam Trots allt finns det en del kollektiv behöver inte vara så kan }titta på. hällsplanerarna de kan bilda - en att fungerande produktionskollek stabila om det är så över, Reflekterar tiv, som vågar experimentera, trygg uppväxtram för barnen. bra att man planerar och byg det kan gälla allt från biodyna Hur trygg, harmonisk och ger som man gör : ålderdomsmiskt odlade grönsaker till ex uppväxt hem .som vore de ghetton för berikande ett barns sol- och vind periment med blir, beror förstås på hur tryg en enda sorts mänskor: de gam energi. ga, harmoniska och inspireran la, hyreshus med asfaltgårdar

Yan.ligare boende- och livsform i Danmark, men utvecklingen från 1968 och fram till i dag har .arit brokig och erfarenheterna med att bo i kollektiv många. Jag frågar en vänlig ung man på KoKoo, om man kan se någon tendens i den ena eller den andra riktningen när det gäller kollektiv. - Tendensen är den, att de kollektiv som finns i dag har utvecklats-mot att bli ännu mer koJJektiva, dvs. från att vara en boendegemenskap där med le mmarna äter och sover,' har • Inköpsföreningar kollektiven blivit mer målinrik tade, både inåt och utåt. Med Ett intressant initiativ som lemmarna har funderat igenom en del större kollektiv i Dan Yad de vill med sitt kollektiv mark tagit är, att de gått ihop odJ definierat en egen målsätt arbetar. Medlemmarna Bing. Iranske sa man politiskt eller ir självförsörjande genom att ett

eget

jordbruk

IItOrre eller mindre skala.

familj.

Man kan peka på några sa

-.ode vara falsk.

Man

på tond ns

har en

särskild

begäl'an

kontakt kom·

mitte, som informerar om stipen. dierna, tar emot

ansökningarna

och vida rebefordrar dem till fOD< dens styrelse

i Köpenham n.

dem som sitter och planerar för

oss.

Initiativen måste komma

från oss själva. Kollektiven ät e t t sätt att protestera och vi· sa på alternativ. Om vi skall kunna skapa ett

inänskligare samhälle, det sam· hälle som politikerna ordar om ·i valtider, ja, då räcker det intE'

egen

livsmiljö

kommer från I

ASA STENWALl

ker som ett .barn i kollektiv har

lättare att få än om det växer upp med bara föräldrarna:

- många slags impulser och . kontakter med vuxna mänskor. Bor barnet i en kärnfamilj lö

- Man .kan också säga; att de tidiga kollektiven präglades Kol •• en lyckoföreställning. lektivet skulle lösa alla person problem, trodde man. Hu ..Jsaken var att man satt och karvade i varandras själsliv och limnade ut sig själv till de and ra. Denna föreställning om kol lektivet som problemlösaren vi -.:le sig för mångas 'vidkom

tillsatt

att vi är goda mof gemensamma -utrymmen bara m varann. Faktum är, att niänsk·· be·· av om det sedan Oberoende Det är sällan som initiativen liga relationer i hög grad växer upp i kollektiv eller kärn ti-ll år stäms av den fysiska m·iljön. över medinflytande

de·de mänskor är, som barnet utan lever samman med. osv; och bor

KOLLEKJIV

bedriva

Norden

per det lätt risken att bli allt för bundet tiH föräldrarna och

använda dem. som enda identi fikationsobjekt.· Föräldrarna å

sin sida· kan, om de bor i· kol

i inköpsföreningar. Genom att lektiv, rent praktiskt underlät köpa in livsmedel i större par ta sin tillvaro i och med att de partifirmor lyckas inte är' ensamma om från tier barnet, m n pressa ner hushållsutgif utan vet att det finns andra

terna. I detta nu finnsr det 10 vuxna som vill ocn kan ta del inliöpsföreningar . som qrivs av av ansvaret,

kan kollektiv.

- ett barn i kollektiv kan Men hur" bor då koIlektivis- ges en utvecklande och livlig lektiv i dag är mer medvetna terna i dag? frågar. jag· den miljö, som - i bäs fall - ger att också det att bo i kol unge mannen på KoKoo. det mycket större förutsättnin lektiv medför problem, och att -:- Det varierar, en del köper gar att tänka i vi-form än i jag problem inte kan iDdividuella et större hus, andra form. eller h löBas "u·teslutande genom att . hyr storre lagenheter. Men denna livliga miljö med __ bor ihop med fler mänskor - Det kan vara problem med många slags mänskor, olika - tidigare. man skall finansiera ett som· flyttar ut och in, löper hur ..arta, att de som flyttar i kol

• Gröna vågen-entusiasm Typerna av kollektiv är mån ga. Det finns ,hela, kollektiv i Danmark, där medlem .arna är uppåt 100 och där fa jerna bor i skilda hus, men nödvändighetsartiklar och matutgi:fter med andra famil-

jer.

husköp om man bor i kollektiv.

också risk att bli frustrerande'

En möjlighet är, att en enda och otryggt för barnet, 'ifall det person skriver sig som husäga inte känner, att det har någon

att vinna

0 0 0 100

",ark

re och i sin tur hyr ut det till som riktigt tar hand om detj

de andra i kollektivet. En an

ågon som det hör till.

nan möjligeht är, att var och en i kollektivet kan köpa en del • K räv er mognad av huset och sälja sin lott till en efterträdare', ifall han eller

. Erfarenheter

I den första dr gningen vann en a

med - kollektiv

hon flyttar; Ett kollektiv kan har visat, att det krävs större

också bilda ett andelssällskap,

En del kollektiv är självför som övertar huset. sörjande och arbetar ofta ut· - Problemet ligger också i, ifrån en politisk och ekologisk att fördomarna mot kollektiv målsättning. Man vill genom fortfarande är så stora att mån eget arbete gå ifrån industri ga inte vill hyra ut elier sälja samhällets vanvettiga produk- hus till kollektiv.

personlig

mognad hos de en

skilda vuxna medlemmarna att uppfostra 'barn i kollektiv· än

atf göra det två och två. Men

för ensamma föräldrar har kol

lektiven ofta visat sig vara en räddning och trygghet,

såväl

Postbankens premie

deponenter 100 000 mark.

Är det nu Din tur? Öppna ett pi'emiedepositionskonto på 36 månader i Postbanken. Du får 9 % ränta. Och Du kan vinna

Turen med sig

har man också som väletablerad kund i Postbanken. Då når man sitt mål. Det gäller också Dig. Öppna depositions'

-I°OPÖSTBANKEN Ij]

ö 8 T E R B O T. T-N- 1-81\ A· P O S T E N TOfsdagen elen 9 sept. 10 --------��--��--�-

Även "

Iil{,a "post){Ort är' .goda samlar bje){'t "

Parallellt

med

frimärken

kan köpas på våra post

I samband flle d mässor. T.ex. Mässverksamheten fick 19. 9. 1969 ett eget frimärke och en

kontor och har frimärket fär

del företag och andelslaget FIn

ka,n man även samla postkort, vilka

•

digt tryckt på kortet. Observe

lands

ras bör att det inte är fråga

en text som bytes beroende på

Mässa använder sig av

om vykort vilket är något helt annat. Korten är försedda med texten

"Postikortt!

Suomi

Postkort Finland".

Frimärks aktuellt

Dessutom

föl:ekommer samma kort med fransk text "Carte Postale Fin lande". Dessa kort är avsedda för

utländsk

och

böt

korre&pondens

ovillkorligen

adresser ade

till

vilka

vara,

utlandet

anordnas

och man har ju olika utställ

för

ningar flera gånger i året. Bil

att-objektet skall betinga det

den

är upptaget i kata

värde som

utställningar

visar

frimärket

samt

del senare motiv I 4Y'lknytning

logerna.

utställningsverksamhet.

till

Hejsan, svejsan i höst skogen. Skollivet har nu kommit igång på allvar, men alltid finns det litet tid över för

något annat roligt. Helgerna har vi ju alltid för att vila ut oss' på och då passar det utmärkt att syssla med nå got' roligt och avkopplande. Nu är det torsdag och, en helg står alldeles frarriför vår fot. Vi hade tänkt att

.,- ,,��

Bilden visar

ett

inhemskt

Även kedjesl:ämplar har före

kort med vacker Abo-poststäm

kommit med text i anknytning

pel

till detta. Intressant samlings

- 25. 4. 1925 klockan 1 eftermiddag, dvs. 13 - samt ett nyare 30 år senare, från medlet av 1950-talet - Ylista ro 20. 6. 1955 adresserat utom lands och med texten "Carte

områ<!e

som

kan

uppbyggas

enligt eget initiativ och egna

troll ' är gjort kan du börja f de saker du viiI göra. Av bilden S e r d u exemp,el, men det finns .To, av trolldeg kan du gö ket, mycket mera ,om do ra en hel maSsa trevliga Sa ra låter fanlasin flöda. ker. Då du har gjort detta Degen är också mycket te du låta sakerna torka Lätt att laga. Du blandar 2 dag. Efter detta kan du dl mjölk + 2 dl salt + 2 dl måla dem med miranol e vatten. Sedan knådar du den jokerfärg. Gör dem riktig väl tills den känns riktigt färgstarka, men de kan mjuk och smidig, J:lJär detta lika vackra utan färg

denna helg skall gå \'legens tecken., 'Vad är det?

En trevlig tavla kan do ra av denna deg om du t:r'yfo

'-------'j'"

c:J

$tM ( 8J

\::J J,:.,--"S"-

ker fast olika saker i d innan den torkat. Dessa ker kan vara ärter, friiIL. brända tändstickor, fiask korkar, kvistar,torkade och mycket, mycket

, ,Du låter nu sakerna torka i degen och sedan hålls , där.

re.. .s1Ä

Ideer!

N I' I'I •t

r_Många trolldegshälsningar .

postale". Det förekommer och mycket vanligt att korten

är

med fransk text använts i inri

T1}åhu.ndra 4H-unga

kesposttrafik, men som sagt är de nästan värdelösa. Dessa postkort kan även fö rekomma

r olika kombinatio

Enkelt postkort, som de

ner:

avbildade, eller postkort

som

antingen

d\lbbel

med

svar ,eller endast som

betalt

vara t.ex.

svars

svar

snabbt

stA.ende

önskar

Ar det lätt för mottaga

ren att cJti:.ekt returnera svars delen till avsändaren.

skulle

landet. Det trå.kiga

är då man l mappar av dessa post kort är de vanligen perforera de då de t.ex. på. vå.ra kontor uppbevarats I 10 å.r som t.ex. finner

verifikata_ Då. är de, även vär delösa.

Allt mer och mer

börjar f

retagen använda sig av fran keringsmaskiner stämpel blir

varför,

med

Töd

filatelisterna

utan frimärken. Men man

kan kombinera <e l ssa med mo tlvsamJandet; nationen

speciellt

kombi

frankeringSstämpel

specialstämpel-frlmärke. ..

ka.

utgAVOI."

DylI

förekommer t.ex.

begränsa 'kommunerna',

ten, likaså skulle gäna försam lingarna. Bilden visar

förekommer

även med fransk text och då

Även tjähsteförsändelserna

att använda sig av fribrevsrät

otta pä g rund av att vinna tid.

borde de vara avsända till ut

"Fran

det frågan pm att postverket

-I affärs

man t,ex:. önskår

Dubbelkorten

publikationers

, , kan ifrågasättas. Nyligen var

bruk: anväDds deSsa kombine rade kort

li.dresseråde "till alla ",

kotecken",

8Öka fram svarsporto man

inte filateli! Bilden visar ovan

behöver inte besvära mottaga om

mass även

svenSka hem" osv. Detta är nog

vis 'av praktiska orsaker, man

utan

förekommer

allt större utsträc,knlng, De kan

kort. Detta användes vanligt

ren att

Gruppkorsband, och

korsband

tralf"ångelSe8 /

fribrev.

Abo cen

Märk

,på klubbdag i Malax o

SOMMARAKTIVITETERN'A i de österbottniska klubbarna är, många. Till den intensivaste verksamhe säsongen som gått hör speciellt läger, kurser, e och deJl traditionella klubbdagen. timmars glad Arets klubbdag hölls i mitten par av augusti strax för skolstar Ding med ,gruppsång,

ten. Kronoby 4H var värd för klarinettspel,sketcher, norra distriktets, och Malax 4JJ te,vlinga,r' och frågesport. dock det intressanta sigillet' för södra' distriktets klubbdag. gesportturneringen lockade I Malax ,samlades 4H-ungdom la 12 tävlande lag där eD som är i 'blågrön färg. Detta, betingar ett visst värde. 'från Orava s i noir till Närpes ,ringspokal var' ' i söder, . och sammanlagt blev pris. Torbjörn M J Malmberg detea 200 '4H-are som träffa Program 'och frägespuw" des i sol och värme. re var 4H:s sommarko,._!IIIIIl Ett kort besö i MalB;x kyr Sigurd Enholm som med ka bildade upptakten till sam humor fick den ungdomlip lingen, där lektor Iris' Eriksson bliken med i svängarna. " talade till ungdomarna. klubbens styrelse repre!!leIIz2Idrottsplanen var följande des för övrigt av: ordf. etappmål med stafettävlingar M ttsson som hälsade y4xlOO m för flickor och pojkar. men, och 4H-instruktör Hela åtta flicklag ställde upp, Ekholm som förrättade medan pojklagen var hälften delning till tävlingslageIL

färre, alltså endast fyra. Efter 'samvaron

på

idrotts

planen styrdes :färden ,till uf lokalen Solhem där värdklub

Resultat: Sta:fet 4x100 m flicbr: Korsnäs 56,8, 2) Vöri I

ben bullat upp med läsk. och Oravais62,4, 4) Malax grisar. Korsho1m64,3. Deltagarklubbarna hade alla Stafett 4xl00 m pojkar: progr 'lummer av olika slag • s. 1IlD bakfic!ti& och det blev ett

1) u.

" !9

. JO

1 9 76

pt.

__________________

P O S T E N

Ö S T E, R B O T T N I S K A

frisör. 'Strax efter att hon bli övervägde skarpt att hyra den J , vit klar med skolan, arbetade och starta en damfrisering. En hon en månad vid en damfrise sparad slant från när hon var I ring i Jakobstad och kom un liten fanns på banken, mam nt e klara d" 19 I derfund med det där som mam man lovade att hjälpa henne åt a an ra. m sagt. Det blev nästan inga litet i början tills hon lärt sig

----------�-

möbler, torkhuvar samt andra!

nödvändiga _attiraljer och' sat-I,

I i nulndaos-TV e ,

te igång. ' - Hittills har det gått bra

Yrkeskurser .

och jag är nöjd, säger hon.

Yrkeskursverksamheten be. Nu är Jaana sjn egen herr e. handlas. i Vasa-redaktionens pengar över, trots att hon slet hur man sköter en affär, och Det innebär naVlrligtvie an måitdagssändning ,: TV 2, och ' sedan en ädel brorsa dessutom svar och bundenhet. som en hund. då speciellt Korsnäs kurscen K ippninge , som är mycket traJ. Man diskuterar med ele litet avskräckte henne inte. I samma veva blev en lokal lovad e att låna henne . . V! tig ld , IDtr serar Jaana. ver och med föreståndaren Gös ändå utbilda sig till ledig i Nykarleby och JWlDa pengar slog hon till, skaffade . Fon- var man Inte så noga ta Holm, samt med f.d. elever. ,med hur håret klipptes. Det Programmet är på en halv tim märktes ju i alla fall inte . se- me och producenter Agneta dan man rullat, tuperat och Glad och Karl-Erik Granfors. sprayat kraftigt.,. . Men num P rograme m t sänds kl. 19.05 ra vill folk, ha en ordentlig i TV 2, . och omsorgsfullt utförd klipp _____________

ning, som gör att man inte be '

höver stå, och trixa med håret

i timmar efter varje tvätt. Det' skal'l vara så enkelt och lätt

skött som möjligt. Helst skal!

man

bara

behöva

kamma

det och låta det självtorka.

Eftersom klippningen intres-

serar henne,

följer hon också

mild och lär sig ny klippnbgs

teknik hela tiden.

- Det är det 30m är inspi säger hon, man blir

rerande,

aldrig fullärd inom frisöryrket./

Det är bara att hålla på att -----Ilära sig nytt hela tiden. Man r---�---- får gå på kurser titt och tätt man

man!

vill

och

det

vill,

Östprhottniska Posten

österbottmsk

ungaomstIdning

Jakobstad.

\II SKALL GA

M.&.

för att

göra

upptaktmötena trivsamma,

säger

tillsammans med SöU:s kanslichef och instruktörer planerar för eD informationsbroschyr om lämpliga studieämnen för ungdom.

n BORDE fA. träffarna ...... vi som skall prata on.

med fö reningarna till samtalstillfälJen, fortsätter

Saxberg,

bör

Det

tas

är inte upp till

planeringsbordet fr.v. Jan-Erik FrostdahJ, Britta NygA.rd, Ingrid Saxberg, Häkan och Barbro Enholm.

eTVABUNDRA 60,8,

Wes

fE3 fBrnuftigt

6 .köp 1'1 inhemskt

I �------�--'�----�

2) Korsnäs 61,2,

KaIa.x 62,0 , 4) Vörå 63,3. Frigesport (4-mannalag) : 1) 25 p, 2-) Korsnäs I 23,

m 22, 4) Korsholm 5) Oravais I 21,5, 6) Kors - U 21,5 p.

KBp

när

fältverksamhet

Ingrid.

och berät,ta. Aven föreningarnas planer och problem

___IIIl"IIIII1(1I1I1II1I1I11II111111111

lIa.Iax

E. E.I

L E o

Ingrid

höstens

'TRAFIK5i\OLORNA I IAKOaSTAD

Finland

Medlem av tidningarnas förbund ridningen utkommer varje torsdag

Redaktör och ansvarig utgivare PER-ERIC , ,ANDERSON Redaktion J ak oosgatan 13 Jakobstad te1. 967/13 555

Postadress PB 27 68601

Jakobstad

rl.edaktör I >lass S-E. Glader Handelsesplanaden 10 D te!. 961/13522 REDAKTIONSRADE1

JAKCm TAns 811 -;K C ".A

'\ly

In·r'

OÖr.Jllr I7srJe

r-Ol" ddJ'! kl KanalespI

tel

130()?

17,00,

�r----- ---

I'rafik",kola "ALBIN & ROS.

Ny Il'

börjar l7ar]f

måndag Itl

17 ,00

Kanaie:;planaden 23

tel

12 14

.r rafikskola r. n'OMJ Ab

"IIy InlJ"f bÖrjar varje

3nsdag kl

17,00. Cborae usga taD 7,

tel 11 251

Alf Hans lund,

SnelJman. ordförande lng vesgA.Td. , PhlJlp Häl. Kar l-Gusta v Ol1n. Lasse Ekström

PRENU MERATLONSPRIS

1976 Helt

är . • . • . o • o o o • • o o Halvt är . . . • • o , .....'. Skan dina vien · •••' . ". • • övriga länder, •• • • • '. • • Lösnummer . • •' • • • • • P'o

13 ,

8,18. 26.

-.30

ANNONSMÖTTAGNING

8OU:8 karuil1, Vasa och 1 372

tel, 961/13572

ÖP:8, ANNONSTJANS1 IT-expeditlonen. Jakobstad Jakobsg 13. tel 967/13 555 A.Dnonaer bör U!lI1mnu >fenast måndag kl. 16 Ull SOU·kans

'let.

KASSA QCH BOKFORING Iakobsgatan l3. Jakobstad tel, 967/13 5 ,

P L U T T E N

ANNONSPRIS I texten ' . ... . . . . . .. . . Efter texten , ...... , .. , Bestämd plats -.20 per

1,60 1.40 mm

- FARGANNONSER

200 mm, till 'd.inlmtst orl ek läggsprts -,30 spmm och rärg, Föreningsspalten per rad 50 p Osterbottnlllka PosteD kada '1nsvarar mtf' för ev ann on ö r på 'lom tllltoga, ts grund all rel • annonsel som mrmgts' eUe, "S0JIr pa • grund alt pol!trörll.enln Inte }!l! rts oegArt Dummer : _

Jakobstads !·rycli,·n ...il, fl,tlllngs Ak ttebolag, Jakobstad, 1976

-..

ö S -T E R B O T T N I S K A

POS TE N

Torsdagen

den , ....

Ny ungdomssekreterar_

F öreningarna. viktiga de må'ste få resurser - DET ÄR FÖRENINGARNA som skall göra ungdomsverksamheten. Men då .. iIIräckliga resurser. Framför allt behöver de ha anstälIf folk.. Enligt t r_etiska belrUi.... r bör en stad av Vasas storlek ha sex förvaltande ungdomsarbetare och 60 fältarbdare FöR DE HÄR synpunkterna svarar Tom M Vasa. .

Tom

Mattslm

kommer när-

t t s e n, nyanställd ungdoms

- Nu vill jag först hörå vad I pen

.{last från Pargas, där han va- föreningarna anser; säger han.

. rit ungdomssekreterare i Han är 30 år,

född i

re år. Själv vill jag också bli varm i Raumö

kläderna i tjänsten och få mina

men under många. år bosatt i

boendeförhållanden, i Vasa ord

Sverige. Han tillträdde tjänsten i Vasa den 15 augusti. .

nade.

Förutom anställda ledare be

Efter det kommer

jag

gärna med åsikter. Jag vill va ra bakgrundsman först en tid.

Det är också via förenin arg na man måste försöka nå den . . lckeorgamserade u ngdomen, an Han vill dock inte framföra ser Tom Mattsen. Men då mås några åsikter om hur det är . ställt med ledare och utrym te' föreningarna ges ekonomis-

pen verksamhet i t.ex.

konstaterar

a=;�-�

nämndens regi bar -

höver föreningarna förstås ut

rymmen,

verksamhet.

skall ställa utrymm

möjligheter att på ra de/lJnga.

Mattsen.

Tom MattsEln är I

pratsam fyr.

Kanske

vitamininjektio en ka möjligheter att bedriva öp stads ungdomsarbete..

PRISI,RYSS

.. o Lös priskrysset! I vanlig ordning utlottas 30, 20 och 10 mk till de först öppnade rätta lösningarna. Senast måndagen den 20 september vill vi ha in lösningarna. Adressen är Öster6o hii8ka P08ten, PR 27, 68601- Jakobstad. Märk kuvertet Priskry88!

Namn: Adress: . . .

. . . . . . . . . . . ,- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... -