Österbottniska Posten (ÖP) nr. 36 1977 by Österbottniska Posten

österbottniska

T_(\_:t_~_~_:~_:_t:_i _~_e_:_n_;_tlO_:_p_:~_id_;_~_;_~ posten .

JÄMN

DUELL

DEN FöRSTA duellen blev jämn. Philip Hällund vaDD över Bengt Lybäck med fattiga 0,5 poäng. För frå garna på SöU:s kansli blev det en spännande kamp. S_n-Erik Glader ställde frå gorna, Rolf Storgård tog tid oob förde protokoll och 'Leif Be~ var enväldig domare.

Nämpnäs nf bygger redan ut

för att rädda hyns postkontor

Frågorna i första duellen be tecknades av duellanterna som svåra. Det blir kanske att för söka få litet lättare frågor i fortsättningen. De kan å andra sidan inte göras för lätta om • SE SIDAN 8

•• • ar tnte Ck bästa"

Möjligbetena att bedriva kulturella aktiviteter är inte de bästa för dagens unga. Det konstaterade ett SO-tal ung domsarbetare ~m höll ung domsparlament i Närpes se ItaSte weekend. Masskulturen, 8krip~turen, ger besväran de konkurrens. - Se sid. 5!

Talkogänget jobbar I strålkastarskenet på k"ällarna \'Id ' Nämpliäs-Iokalen• . Annerare på. bilden är fr.v. Helge Häggblom. Max ström, Edvin Nixholm, Håkan Wilson, Karl-Henrik Langels och Krister Vikstrand.

ANLEDNINGEN till alt föreningen åter bygger, är att man vill rädda byns ,postkontor. Posten har varit på jakt efter nya utrymmen. För att inte förlora kontoret, bygger föreningen de utrymmen som behövs. e BE BIDAN t

D NÄ.MPNÄ.S UF, som fick 's itt nya allhus klart

för ett och ett ludvt år sedan., bygger ut redan! Nu pågår talkojobbet igen mest varje kväll, för att utbyggnaden skall bli klar så snabbt som möjligt.

Ung . kristen musik:

Visst har vi ·egen

gospelmusikkultur

VISST ilAR VI e~ egen österbottnisk gospelmusikkul

Den unga kristna musiken i , landsdelen kan tio års

jubilera nu. Det var nämligen 1967 då den första gruppen,

l'Jessengers, dök upp med kristell .musik. i modern tapp

ning" musik som det svängde o~. . ..

tUr.

'rhe Messengers varit med. De börjar- vara veteraner på områdel. '. . ,-De sqm . sysslar med ung . . kristen musik har ofta sam The Messengers återuppstod ma problem som unga pop en kväll I so,nmal', t~o . år efter och dansmusiker ; utrustnin.:. starten. På bilden fr.v. "KOpä"

gen kräver: stora pengar.

Jansson, "Klink" K1ingenberg Se. sid. ~7! ··

och 'Tumba" Tonbe,.g. :

'. MessengerS har 'efterföljts av flera andra grupper; nien ofta har någon a v de. tre i

öSTERBOTTNISK~

POST~N

Torsdagen den 8 sept. -

Dyrare TV-licens

Lag bör trygga öP 3 sept. 1977

197'7

a Från och med i september

kostar licensen för färgtelevi sion 430 mk - om man ser bäg ge ka na lerna, Har man endast tillgång till TV 1 är priset 380 ma>'k. Svenskspråkiga betalar lika mycket som finskspråkiga, vil be ket kan tas som ett t ecken på att ma n inte behöver förstA språket, det ä r nog med att man ser bilden.

soldatens rätt

* Soldatens rättigheter bör tryggas i

detta säger myclcet om t,ikten av att förbättra lag. Det här kräver beväringsförbundet. Kravet har stöd hos de väringarnas räusskydd. ' poUtiska partierna och det skall väl så småningom För snarl ett år sedan lade en arbetsgrupp vid resultera i en lag - en motion i ärendet ' inlämna justitieministeriet fram förslag som syftar till aU i des f.ö. till riksdagen i början av året. fredstid avskaffa och i krigstid starkt begränsa krigsrätternas verksamhet. Detta är välkommet, Varje åtgärd som strävar till att normalisera be väringarnas och de stamanställdas liv är välkom även om det stora målet bör vara att alla männi • Ian Smith, vit premiärmin is men. Nyligen fann ' justitieombudsmannen att folk skor skall dömas av vanliga domstolar. Specialdom ter I Rhodesia, deklai"erade ny ligen, att han aldrig tillåter att 80m sitter i krigsrätterna saknar viktiga lagböcker; stolar är av ondo. allmän rösträtt läggs som grun d

Aldrig allmän rösträtt

Beväringsförbundet, som grundades < 1970, är en landsomfattande organisation i vars styrelse fem partier (de Duvarande Tegeringspartier Da) är representerade. För bundet verkar också på svenS ka, även ,om den svenska verksamheten har , svårt att Wla jämna steg med ,den finska - något som är mrc ket vanligt i tvåspråkiga för

* Dagpenningen bör bli 12 mark

I en intervju i Arbetarbla det talade förbundets general sekreterare ' Eero ' Heinäluoma b1.a. om följande krav:

- beväringarnas dagspeng, som nu är 4,50, ska]l höjas tilll2 mark, - beväringarna skall ga

ranteras tillräcklig fritid, av skild från tjänStetiden,

bund.

På beväringsförbundeti! pro - beväringarna skan er gram finns många viktiga hålla fler permissionsresor önskemål, som alla avser aU gratis,

f.örbättrabeväringarnas vill - soldatunderstödet skall kor. Förbundet är enligt sina höjas så att det try,g gar ut stadgar positivt - men inte komsten för beväringens an kritiklöst - till väpnat för nödga, lrYar; det är ju -en organisa tion för dem som avtjänar - arbetarskyddet skall värnplikten. förbättras.

Dessutom kräver förbundet företrädare för centerpartiet, att man skall trygga möj som var det tongivande par- ' ligheterna för intresseorgani tiet i minorite.tsregeringen, i sationerna - t.ex. bevärings syfte att få beväringsförbun förbundet - att verka inom det upplöst. garnisonerna. Som det nu 'år kan de militära myndigheter Av intervjun framgår ing- , na ,g enom egna förordningar enting som skulle tyda på att be~änsa förbundets verk

samhetsmöjligheter, vilket generalerna vann gehör för

sina önskemål, vilket är bra: också har skett. politikerna är glädjande ofta

*påMilitärt mygel genel'alsnivå.

Är ,du :märkt ? Ja, hör' -du till dem som bär märken förelIer mot någonting. Det finns mänga som bär mär'ken ~ ingen ung rörelse, eller rörelse som vill vara ung, klarar sig nu mera utan märken. Möjligen ungdomsrörelsen.

dam tolv år och tittade på märken. De vald~, med fjor tonåringen . som den tongi vande, följande märken: . Fredsmätket, AmeriKanskt ,g ladmärke, Stoppa kärnkraf ten, Centern alternativet, Våga vägra alkohol och Säg du. Den diskussion de förde

J.å.g i mitten: tummen ner för både höger och vänster. Tolvåringen vu inte lika .medveten som fjortonåring~ en.Ran tyckte att ett märke med Moderat så 'klart sag bra ut, men han blev snabbt nedröstad av fjortonåringen som tog märket br..edvid : För ett mänskligare .samhälle. DeSsutom fastnade han för ett märke som förklarade att Nu ' blommar asfalten.

• Fritdrottskampen mellan Fin land och Sverige hör till de årli ga stormönstrtngar ,som samlar en talrik publik trots att Fin land - I regel - är alitför över läg set för att tävlingarna skune bli riktigt spännande. Det sägs att idrott förbrödrar. Men den som säger så har nog aldrig varit på en "finnkamp·', som svenskarna säger. l en t idning undrade någon härom dagen om man måste ta la om finndöda re och aSvenskdö dare. Det var kanske dumt frå. gat ; för många i publiken tycks nöjet främst bestå ,[ superi och hat, I större eller mindre por tioner . Om idrott ändä fick ,-ara idrott!

na.

Generalsekreterare Heinä Beväringsförbundet behövs. luoma talar också om att det fråll militärt' håll har före Vi behöver snabbt få den kommit försök att ytterligare lag som tryggar soldaternas begrÄnsa beväringsförbundets rättigheter. Militär enögdhet arbete. Han säger öppet i Ar har alltför länge fått breda ut betarbladet, att "vissa gene raJer" senaste vår kentaktade sig i garnisonerna.

dare som demonstrerade via märken. Men snabbt nog kom både relig,i ösa och poli. tiska föreningar med i bil den. Numera är märken med Jesus mycket vanliga. Ett typiskt "regionmärke" var de svenska norrlänning arn'a s Vi flytt' int'. Vem kommer med ett aktuellt

österbottenmärke?

Följ Iu-istmestad

rörd, löjt nanten upprymd, .sergeanten lindrigt nykter,

korpralen berusad och sol daten full. Fulla var på min tid också fältväbeln och översergean ten. Men vad man kallade "företeelsen" minns jag inte. Möjligen kunde man.ha talat om tjänstefel.

• Av eleverna I högstadiet t Kristine&ta'Cl är det ·endast ett tiotal som röker - för t re, fyra är sedan rökt e hälften av sko lans dåvarande elever. I höst drar skolan igen Igång ' en kampanj mot rökning. Andra .skolor kunde gärna ha ka på.. Det faktwn att relativt få elever 1 dag röker är ett gott bevis på ' att informationen am 'tobakens ' 13kadllghet har gått

IVargtid fram.

Glad, livad eller bara ·upprymd? Märket är ungt. På 50"ta let dök det första märket upp ,i ' England: ,ett märke j kampen ' mot .atomvapnen. Det dröjde dock en bit in pi 50-talet mnanmär.ket på .all, var erövrade Norden. . Då kom det som ett FNL-mär ke';en solidaritetsförklaring med Vietnams folk. Fredsmärket - också det-en symbol mot atGmvapnen kom tidigare.

Idrotten ·· "brmu~ar. ~.l~ ?

f or

mera realistiska än militärer-

repliken •

för r egeringsmakten l Rhodesia. Smith går i allt snabbare takt mot den slutliga kollisionen ' den dagen finns det knappast någon som ' frågar ' vad I an Smith vill även om de männi skor som Smith nu kallar ter rorister har sagt att det också i framtiden finns rum för vita i landet - om de accepterar ma

joritetens beslut, vilket är \'"an

ligt I de tle~ta l änder, i varje

fall där -demokrati räder.

Men mera bör gÖrlIB. Följ KriBtinestad!

Ter~

'. En gång då vi i .sällskap ~ • ,med en berusad tältare lade ,~ ut minor, frågade .denne Lagom tUl lingontiden börjar g lad och upprymd som ett '§ t"'-" ......ngarna äter rapport era om • Det här skrivs pi som- , riktigt befäl vad som ,händer;;; vargar j , markema. Precis som marstugan. Det är regn i om man trampar på minflJl? ;~ senaste höst tyc'1es vargar finnas . s över "a llt -. •• l uften och tomt på ,sjön. ,En - Det smäller, herr fält- '§ Att -det ofta är andra djur .sådan där dag :då man egent~ vä1>el, sade en niil:pesbo'§som varit framme gör ingenting. }igen inte riktigt vet vad Nog så riktigt,; men UD- § Varghysterln lever vidare, trots man vill. Ett tag bläddrade derbefälet hade tänkt sig en ,-=~ __ bevis om att ,det l verkligheten jag i gamla veckotidningar. ' beskrivning av hur tändninofta rör sig om andra djur. E Men egentligen är 'det bara bra .;(Jag hittade en histonaom gen fungerade. ~= för oss söndagsbärplockare: ryk l ivet i det militära, där man Det hade nog inte Skadat tet om att någon varg rör sig • Härom dagen satt ett par • I början var det olika h åller på rangordningen. med några nutida märken. någonstans 1 landet, gör att tonåringar,' J·a den ena var ..,... l1nper typ FNL, miIJ·övår~ Alltså, översten är g/ lad, . många bärplOCKare håller sig . . -,y ~ ' borta 'frän skogarna. fjorton och ,d en andra en. dare och kärnkraftsmotstån-majoren "livad, kaptenen be. ALF SNELLMAN ~ , Och 'Vi söndagsplockare beM ~ Ver ~tegä BI. 1~ för att hitta ~IIiIlHlIIIIIIIIIIIIIIJIIIIIIIIIIIIIIIJIIIIIIJIIIIJIJIJIJIJIIIIIIIIIIJ"IJHmlllll"lIl11l1l11l1lUlllilllJlIlJlIlIIlIIIl1l1nlllJlIlIlJlIlIlIlIlIlIlJlJlIlJlIlJlIlIlJ lIlIlIlJlJllIlIlIlIJlJlIlJlIlIlIlIlJlllllllllillmlllJillllIII1DUlIlIlJUllnlJlIIIIlIlIIlJlIlJmlllUlIlIlIIlIlIIlIIlIlIlIIlIlIlIlIlIlIlIlIlIlIlIIlIlIlIlIlIlIlIlJlIIlIlJlI1I1I11IUlllllllllllllnUIDDlRllllUl våra lingon. j ärv finns tröjor på vilka

'I Igen •

man kan läsa att Terjärv är bäst.

3 w.~~~ den 8 sept. --19~7~7~ ' __________~________~Ö~S~T~E~R~8~O~T~T~~NI~~~~~A~~P~ , ' O~~ST~E~~~____~~~~____________________________~_

Välkom m ,e n debut

NU HAR DEN kommit, effektivare än en massa stor- I ra känslornas utnyttjande, som Ekblads första diktsam vulna känsloutbrott: i den otitulerade dikt där hon • 0 . Äntligen, tänker man näs· ligger vaken bred vid sin äl~ka- . I natt vill jag bo bos dig.

tan. re. Dikten slutar: Det är en bra bok. Och dik· Jag ha r min tandborste med mig

Dagen gryr, v&rsamt.

terna är rätt ovanliga. För Sti och en påse mörkblå plommon,

~ch i mitt ans ikte har Ja g ett '

Ett .blekt ljus fyller rummet

Da Ekblad är romantiker, nå leende Där jag tar mia kappa" Da väska.

got som' ytterst få lyriker är som du alddg har sett förr mina skor, i dag. min kam; mitt puder Man kan vara romantiker på och som jag tillägnar dig. min dolt och min kärlek bra många sätt. Stina Ekblads Stina Ekblad är romantiker, och går, metod att lyssna in den värld ' men inte av den sinnessvaga hon skriver om är ,s ensualite- jollrande typen som svensktop Hur många har inte varit ten, känslan. Hon är nästan pens textförfattare, inte heller den situationen? bäst när hon skriver kärlekS . r' pQlerad och salongsfähIg, amp- O O STINA EKBLAD är , inte . b k lyrik. och en h el del av o en Hg ' att avnjutas till rödvin och , .I: är just det. Hon skriver kärlek levande ljus. egentligen o,ch klart utsagt n",. Bl det hettar, så man verkligen gon politisk diktare, men enga känner kontakten, smekningen, O O DEN KÄRLEK hon ,b e gemanget och ställningstagan ömheten. skriver är långt ifJ"ån harmo det' till världsfrågorna kan mer När hon är som bäst är språ nisk ibland 'blir en del av hen än anas ( hennes diltter. Där ket rakt och utan krusiduller, heS dikter sann kviimodikt, när finns inte minst eJlgagemanget dikt b e_ t y_,dr t _ hon lyckas Ask . å._ d ltggöi kvinnofrågorna. ~ennes dikt och ___d_e_t--=g_ö_r....:..._e_r_n_a__ _· _lg_ _ konkret _ _--::---_ __ _ _ _ , tili Victor Jaras änka -- ni vet

LagO!fl diUplOdi1llde - och: lagom rolig

•

:~:~ l.

~;' ~,

IUos~ /' ,

Bo Tltobo-CarJsen har UJustrer atStInas diktbok: Bflden ,

den där chileanSka sångaren rar dikt.en till Victor laras änl,,,, som man torterade på fotbolls stadion ' i Santiago inll8.D ·man O O IBLAND . blir den Ektog livet av honam i samband bladska romantiken nästan med att chileanska armen klassisk, hon skriver om ~e "fräl~te" landet från dess lag· gamla grekiska mYterna på liga preside~t som råkade vara några ställen, kanske influerad socialist - är bra tymlZk för ..,av ,de engelska~romantiska poe detta --hur ' många manliga poeter skulle komma att tänka 'terria ; faktiskt nämns Shelley på att skriva en dikt till Jaras i ett annat sammanhang i en änka? Dikten är en av samliqg-dikt. Också i de här dikterna ens starkaste, dar finns käns- pulserar senusualiteten och gör lan och den återhållna vreden d ' till härli a u leveiser att som gör att dikten river i en em g , PP J:lär man läser den. läsa. .:---------------:.------:--------

Den dikt som först kanslDe gör intryck är en iång lterät tände dikt om hur det kin'des att bli kysst första gångeR. Här lyckas S.t ina ' Ekblad bl&ll d d' t barnsll'gt nal'va med a e , spänningen ' och rädslan fär SKÖLDHAMMARENpå Va-, Sköldhammaren ger en tan detta mystiska okända som sa teater ger en fascinerande keställare kring sådana pro kallas' kärlek, och kyssen blir lIlen ~tidigt också '. rolig in- bleItl. en antiklimax och den stätlige -hlick i ~~ländskt kultu~liv.Kan- D DET HAR ALDRIG lossats älsk~ren har ~oped o~h bjuder . ske framst vad kriget och tt ' skott här på Sköldhamma -på SISU, och t~~l slut f~nns dac~ ockupatione~..innebar ..fö~ folket :en, 'säger fyrvaktaren Kormak boken att anfortro seJ åt. Den pl_ d~nnasaregna o I detta bl.a. till den kVinnliga engels här dikten är egentligen en Ii., markhga land. ka löjtnanten. Det får inte ten novell där ' stämningarna Historieskrivarna har .~anske hä~da. Det kommer att vara skickligt fAngas in. Lika gärna främst tryckt på de f~rdelar . å t' f ' ktansvärt' som Vasa blir den ett väldi~t stil han precis den "bortkomna , .. , ed . - n gon mg ru , b tt K ske kunde den ha skrivits på prosa. också det nöd luns" som löjtnant Ca,tbrine ockupationen . f~rde m sig l helt förändrar livet på Sköld- ro. an form av amenkanska: dollar, h . vändigt? Stanton först tycker. Såväl hon utbyggnad av ' kommunikatio- '8.mma~n . .. . Det behövs kanske en ame som publiken erfar snart att o O UTöVER innehållet ir Amer*~narna har mte .varlt rikansk (eller tysk, sovjetisk, det är ,en varm'h järtad männi 'boken av de de snyggaste som . nerna och ett allmänt uppsving ~' .. . r t många mmuter på udden mnan engelsk, fransk) soldat 'för att ska och en årlig själ 'Und~r den Författarnas andelslag ,g ivit ut. ..or narmgs I,ve. _ ' det fo" rsta skott~t faller, Fyr'l't Den är illustrerad och mycket vi skall förstå krigets, mI l a- kärva ytan. snyggt · layoutad. Heter kort My~~et ~ndr~ ~r det f~~~-I vaktaren kan "förstenad och , iismens, våldets, maktbegäret/s kOmml VI a s a or en - med fasa i blicken notera tu- vanvett-? ) , tolkning -byggd på känsla och gott dikter och kostar Ull.. män och amerika~er ~ta.?kom sentals fåglars protester. .g efär 16 mark. och inlevelse. när de klampade m på lSlandsk Borde pjäsen ha slutat där? D DE NYA skådespelarna för LARS SUND qöran Sjöholm och Ylva Ed mark. Det gjorde den från början. året på Vasa tea ter ~ör fina lund har svåra debutuppgifter Ockupation, påtvingande av Såväl i Reykjavik som på rolltolkningar i Sköldhamma i Vasa. Sjöholms tolkning av samhällsskick och åSkådning Vasa teater läter manen ame ren. är väl alltid ett intrång i ett rikansk soldat -komma in på Detta gäller särskilt Peter londongrabbens möte med livet Blomberg som spelar fyrvakta på Sköldhammaren' ,är delvis samhälles kultur , Det gäller scenen., Det är kanske nödvän inte .bara Island. digt, Som slutscenen gjordes i rE; Kormak. Till det yttre är rent mästerligt. _ Att , fyrvak tarns stumma syster Birna in te blir ~n löjlig . eller tragisk figur 'utan tväMa:m en glad och positiv flicka är ett fint · jobb av' Ylva Edlund. I

Löjtnantens (Anneli Mäke· . lä) förändring från stram mi ~itär till förälskl;l.d kvinna skul: le jag personligen vilja se me ra' motiverad. Som major Sto ne tycker jag . Martin Kurten breder på för mycket. .

tJ oSKÖLDHAMMAREN '

skall visas. på turnescenerna i 'Kar leby, . Jakobstad, Korsnäs och' l Lappfjärd. Möjligen även i I Oravais,

FYrvaktare Kormak (Peter 'Blom~r&') har blandat Svarta döden ,isläRttskt -Mältltvin, i kaffe oc.II bjuder IÖjtDaat Stranton {Anneli Mäkelä) . ElfekteD blev ödesdiger för hennes militära attityd.

Den borde vara en allde - I les utomordentli,g turnepj äs . Lagom rolig ,och lagom djup lodande. Även am handlingen är något mager räcke ~ den dock till ' att hålla uppe intres • set också hos mindre vana tea terbesökare. SVEN-ERIK GLADER

Gitarr

. ~

+ plis.

V ö r spe cia lförsäljning av gitarrer från världens le· d a nde tillverkare har bör·

i:Jt . V ä l k o m men a t! t. ·; ,kanta d ig ' m ed ' v åra f i n <J etbju · ' d a nden . Som ett e )(empe l o n v i ~ i:imna Cremo na , en b ro git{] rr av klassisk m o· deil . högglanspolerad , med

p in e 200.-. Fö.r den krävande gitar· ris te'n 'h ar vi i nstrument av m ä rken a Ibanez, Yamaha och Maya i olika prislägen. o l la ti ll 'specialpris just nu . I

fn1wiilwikltrönt= ,

, AlI~

Kanalesplanaden 18 tel. 14707

_4_ _ _ _ _ _~_ _ _ _ _ _ ö S_T_E_R-.;.BO_T_T_N_I~_.K_A_P._O_S_T_E_N_ _ _ _ _ _T_or---=::.sdagen den 8 sept. " "

Säsonga,v slutning

, Tyvärr 'är det slut på den roliga sommaten i A MINNE, men ännu återstår "en '.helg som vi ,"kryddat" speciellt. ~

, I ""Lördag

/lminnBfon~ar~ Tackar sin trogna danspublik för i sommar ' och hälsar Er · välkomna ,i gen' till en ny händelserik sommar i populära ÄMINNE 1978. I "},{EI)LEMSFöRENINGARNA

10~ 9~kl. 20

DISC ·OSPECIAL NORRLANDS ST~RSTA DlS,C O på besök "

FAR & SON DISCO

EXOM T A HARJU KLAANI' " •

med fräscha låtar och frän lju8show! I'Ökmasldn, snömaskin , och Go-Go!

-=:::~~~_hPl,~.~~'~ B----;~S;:---R-~;r---~:~g~;~:~::~--*------. . ~-,

19.30, 20.30 (kör In , via Sundomj .

Fr. Niirpes kl. 19.15 via övermark : och pörtom. Fr. Töjby kl. 19.15 via _Korsnäs" Molpe och PetaIax.

Gränslöst Håll.i-gång,

••

SASONGAVS.L.UTNING . ", ' LöRD. 10. 9. kl. 20J)() "

RrYA N·DE S Ä S ONGAVS LUT NI NG i

YTTER, E SSE . '

,lördag 10. 9.-kl. ~1

TEAMET -~

EXODUS

"garanterar fartfylld tuulerhållning

•

RAKETER f

BUSSAR SOM TIDIGARE.

MARSCHALLER

• DEKORERAD SAL "

ORDNINGSGRUPP 8-9

1977

den 8 sept. -

ö8TER~OTTN I, S~~"

1977

POST.EN

•

ARVAS-GAR'DEN LöRD. 10. 9. kl. 20-01 MED TV Å ÖSTERBOTrNISKA TOPPENORKEsrnAR

ATLANTIC

BARBARILA

SERV.GR. l BIW,GR.

BUSSAR: OT 19.05 Vasa-Kvevlax-Vörä. Haldin 19.00 J : stRd-NykarlebY- Jeppo.

REA-DANS i

ILördag 10. 9. kl. 20-01)

FORSBY

Fredag 9. 9. kl. 20-01

"""',...,.,...."".

För endast "kymppi" bjuder vi vår trogna publik på en svängom såh.är på l slutspurten.

DAMERNAS

. AFTON

Säsongens sista

GAMMALDANS med TERJÄRV SPELMANSLAG ' Vi vill framföra ett varmt tock till vår underbara gammaldanspublik för den gångna sösongen och hoppas Ni haft de t lika trevligt som vi . På återseende-!

Ingen b4sstrafik Qrdningsmannagr 7, Biljettgr , 6

Ordningsmannagr . 8. Biljettgr. l ,

--------------------------~I I"

DIII ~ I DC DI nT "II n~ "II (j r Il U

LÖRD. 10. 9. kl. 20.00

NOX spe'l ar ••

~Lättare an mUll

att jobba

tror

I det ungdomsteatersemmarium som ordnades på 8öFF i anslutning till Vasa Jåns ungdomsparlament deltog ett dus sin teaterintresserade unga. En del av programmet var ge mensamt, men största delen av tiden ägnade t~ateramatö rems åt praktiska övningar i form av improvisationsöv ningar.

Möjligheterna inte de bästa att driva kulturell verksamhet DE UNGAS möjligheter att bedriva, Irultu~Ua 'aktiviteter är inte de bästa, konstaterade ett 80-taI ungdomsledare- som var samlade till ungdolJlsparlament på SöFF i Yttermarlt senaste veckoslut., Parlamentet ordnades av Vasa låns uBgdomsnll.mnd i samarbete med ung domsnänlnden i Närpes~

fram en scen~

- Det är lättare ~ man tror att jobba fram eD scen på ba sen av ett givet tema, .säger Louise Nygård, en av deltagar na i seminariet. Först diskuterade alla delta gare gemensamt fram lämpliga. temata för små scener. Det var förstås seminariets ledare Hel ge Lassenius som kom med de flesta förslagen. - Sedan vi kommit överens om vad vi skulle arbeta med delade vi upp oss i mindre grup per. r-dessa diskuterade vi och improviserade fram repliker och sceneri. Sedan samlades vi på nytt och spelade upp scenerna för

I'Jngdo~parlanwnt i Närpes:

varann. .Slutligen valde vi ut några scener som vi spelade upp för deltagarna i ungdomspar lamentet. De gick på dialekt och var i allra högsta grad improviserade men , de som förstod.. v~d det handlade om hade valdlgt ro Iigt, säger Louise Nygård. Avsikten är nu att man inom föreningarna Skall försöka bil da små teatergrupper som kan jobba efter sa mma principer. Småningom kanske de även där kan bli till någonting som kan visas upp för publik. Sedan kan amatörerna bygga på sina kunskaper genom att delta i andra kurser som SöU

Parlamentet konstaterade att de uriga. utsätts för- på.verkan av olUra former av masskultur och skräpkultur- i avenkel musik, kommersiella klädmo den, skräplitteratur etc.

.f.orm

. Det · är ' inte heller så lätt' att tå upp kampen med dessa: mf\.SS strömningar. Om man erbjuder en alltför avvikande ' kultur åt de Unga vänder de lätt ryggen till. Som i månget annat ung domsarbete är det en fråga om resurser. Resurser att anställa ledare och resurSer att skapa attraktiva utrymmen. Om man skall ta upp kampen med mass kulturdistributörer pålika vill kor krävs enorma resurser. Parlamentet konstaterade att såväl stat som kommun är res triktiva när det gäller anslag för kulturell verksamhet. Ännu saknas kulturnämnder i många: kommuner. Ungdomsnämnder-

fordnar,

passa r tea t ersekretera· re Berit Nygård på att under· stryka. ._ _ _ _ __

na ges inte möjligheter att ut tala ' sig när nya hus, ämbets hus, skolor osv. uppförs i kom munerna. En statlig kommitte har ut arbetat förslag till hur Kultur verksamhet skall stödas med statliga medeL Ingenting har .I:lörts om när lagförslaget skall behandlas i riksdagen. Det hördes. rätt många pessi mistiska .sYnpunkter- vid ung~ domsparlamentet_ Ungdomsorganisa.1!ionel"na har vissa möjligheter att ta sig an vissa former av populärkultur. Men även deras resurser är knappt tilltagna:. Samtidigt ökar arbetslöshe ten bland de unga som därmed

utSätts för ett allt kraftigare tryck från olika masskulturer.

Det finns vilja .att satsa på kulturella aktiviteter- bllind de unga, konstaterade, . ungc:lomg.. parlamentet. Det eXisterar- ock så populärkultur som är värd att satsa på.. Om organisatio~ ner, ungdomsnämnder och för eningar skall nå. n~a resultat måste' samhället dock stälJa. ut: ökade resurser till förfog.ande~ [)(ltta var det åttonde, ung domsparlamentet inom Vasa län. Denna gång var de svensk språki'gas M.tal betydligt fler än vanligt. Närmare 20 svens;. ka ungdomsledare deltog i par- , lamentet.

----------------------------

lOOO-tals läsare seroch läser deaDa annons!

Genomatlannonsera når du tlesl kunder!

ö S T E R B o T T N I g K,\ P o ~ T E N Torsdagen --------------------------------~~------------------------------~----~

den 8 sept. -

1977

Utländska grll,p per drar storpublik

Vi har också en alldeles egen österbottnisk gospelmusikkultur o ATT KRISTEN MUSIK , också består av annat än psalnwr

och strängbandssång borde viii ålla vid det här laget ha klart för sig. Under de senaste åren har det ' ganska oJt~ förekommit gospelkonser.terhär i trakterna. Konserterna har dragit .mycket lolk därför att den musik som bjudits på verkligen har varit av

toppklass, t.ex. Oak Ridge Boys, Imperials, Chuck Girard, Libe ration Suite m.fl. Om två veckor blir det ännu e1t gospelskon sert av hög klass i Jakobstad. Det är Choralerna, Sveriges in ternationellt mest kända gospelkör, som då besöker oss.

Alla de här musikerna som ,. till ungdomar, utan att skräm-I Svenskfinland och till och med blivit uppräknade har en ma bort ,d em med "töntig göra ett par ' turneer till Sve rige. En skiva spelade gruppen sak gemensamt: de är utländs strängbandsmusik". också i,n . Men trots att The ka. Messengers slutade speia för Som med allt annat tycks vi • "Shitet . nära" svann inte den kristna popmu tro att musiker måste vara Naturligtvis var det en hel siken, tvärtom, Nu växte krist från något annat land för att del kristna som blev övertyga na poporkestrar upp lite var vara värda något. Men vi här i österbotten har de om att nu 'är nog slutet här, stans i österbotten och nu vå faktiskt också en egen gospel eftersom man kan kalla sådant gade man till och med ta trum musikkultur; det fick vi :bevis oljud för kristen musik, men å mor med i orkestrarna. ' för en lördagskväll på Pörke andra sidan fanns det ganska näs för ett par veckor sedan. många som insåg att det här • Indelas som andra Det var två "historiska" or var någonting att satsa på och pOI)orkestrar kestrar, Messengers och Pyros gav The Messengers sitt fulla ' Floga och två "färska", 5 stöd. De kristna orkestrarna har ~röd & 2 Fiskar och Notdra The Messengers spelade i un på många sätt gått samma väg garna, som bevisade att det gefär tre år och under den ti som andra poporkestrar. Mail kristna budskapet verkligen den hann man spela i hela har delat upp sig i två fack, kan uttryckas med alla slag av musik., JlU

• . "Tioårsjubilemn" Allt det här med kristen popmusik för österbottens, de!" började vid ett musikläger vid' Kristliga Folkhögskolan i Ny karleby årsskiftet . 1967~K ' Som deltagare på. lägret fanns "Klink" Klingenberg från Purmo, "Köpä" Jansson från Gamlakarleby och "Tum ba" Tonberg från Nykarleby. Alla hade de tänkt sig att va ra med i ElD kurs för längre hunna gitarrister. På skiva hade de hört en grupp från Sverige, som hette The VergerS, spela "Gud s6m haver" och "Barnatro" med, el gitarrer och förstärkare. Var för inte också själva försöka? "Tumba", som redan tidiga- ' re hade spelat basgitarr med några andra ' nykarlebypojkar - i smyg förståss · - ägde själv en elbas, så han var själv skriven basist. "Köpå" kände en pojke som han fick låna en el-gitarr av, så han blev, solo~ gitarrist och "Klink" S9m, bara hade sin acknstiska gitarr fick bli kompgitarrist. Så brakade det lös, som de äldre uttryckte det. Den första kristna poporitestern i öster botten och spelade och sjöng gamla kristna sånger i upp popad version, till de ungas förtjusning och till de äldres förtvivlan.

l(risten,

trubadur

• LISA-GUN "CIA" Kron qvist från ytteresse är en av de få som vågat sig på att sjunga ensam, utan kompgrupp. Hon . ackompan . jerar sig själv på gitarr när hon sjunger.

kerna med om att deras verk samhet har varit misslyckad. Man spelar inte kristen pop musik för att bli berömd eller för att förtjäna pengar, flera musiker har i stället. varit nära konkurs, därför att deras in strument och förstärkare gjort beslag på alla pengarna. Kristen popmusik spelar man för att, berätta på ett lättfatt ligt sätt vem Jesus är och vad han har gjort och fortfarande gör. Resultat av tm sådan mAl sättning är sällim synliga, mel målsättningen uppnås ändå..

JARL HAKAN SANDVIK

Det är inte bara popgrupper med elinstrument som förtjä nar att bli nämnda. Också sånggrupper med ackustiskt komp har gjort mycket stora insatser för den -kristna musi ken. En ackustisk sånggrupp är betydligt mera praktisk att handskas med och fordrar inte heller så mycket pengar till in strument. Det är därför ganska förvånande att det inte fi~ns flera ' . ackustiska sånggrupper än det gör, • Ingen har nått stOl" berömmelSfl

HUT kommer det sig att du sjunger ensam 'I

•

Vart har den kristna popmu siken nu ,kommit. tid år efter starten? Många grupper har växt upp och oftast lika snabbt som de börjat• . har, de också, upplösts igen. Inga österhott niska grupper har egentligen kommit längre än till mötes spelningar och ibland någon morgonandfl.kt eller skriftsknl lektion

Jag har sjungit med i flera sånggrupper men när grupperna har upplösts 'har det varit natur ligt att jag fortsatt sjunga en sam. • Varföl" finns det sd Id kristna trubadurer j (jsterbotten ,.

Det är tråltigt att så fä vägar sigpä den här stilen,' det skulle finnas plats för. många fler tru Cia Kronqvlst badu~er. Nu tycks 'helt · enkelt uppträda personl1gt och kan där grupper vara 'mera populära. för komma närmare publiken än • Vad fin-n s det för . för- och en' grupp men ä andra sidan är nackdelar med att sjunga ensam t det lättare att få folk att höra pä en grupp, Man kan säga att rnu Naturligtvis är det roligare att sikstilarna kompletterar varann. sjunga om man är Jlera och dess

utom har en grupp mycket större variationsmöjligheter än en tru badur. Rent praktiskt är det en fördel aU vara ensam. Man kan ställa upp och sjunga i huru smä sammanhang som helst (om pap Nu fattades det bara ett pa skjutsar förstås). namn ' på gruppen. Efter mån- o ga diskussioner fastnade poj • N t'tT en truba4uT lika lI1ng t karna för THE MESSEN som en sdnggrupp? GERS, som betyder Budbärar ,Det är svärt att säga . En tru na. Nu kunde man föra ut det 1-02 "lur har större möjligheter att bu4akap ~ trodde på också

ett Som spelar snäll musik i stil med dansmusi-k och ett som förSÖKt med en fränare och me ra rådikal stil. Som på alla andra ställen är det den snällare musiken som draiit det längre strået, och därlör är också orkestrar med sådan musik vanligast men ' då och då dyker också tuffare band upp. Någon skarp gränsdragning k!ln man ändå inte göra mellan snälla och tuffa orkestrar, man kan ju ·t.ex. sätta en tuff text till snäll musik (fast nog.är det svårt),

Ingen kristen pupgrupp trän \ österbotten har alltså nått Sten Holma-ård "den stora berömmelsen" och bäst är kanske det . Den enda kristna sånggrup pen från Svenskfinland som har blivit kända över hela lan det och också utomlands är Treklangen från Abo (där för övrigt samma "Klink" som Den som sjunger är tvungen • EN SOM ARBETAR med startade The Messengers var at't hela tiden kämpa med sig ungdomar och musik på bred med). själv, man börjar så lätt sträva bas är Sten Holmgård. Han efter berömmelse. Men sängrös leder Jakobstad församlings • Inget misslyckande! ten är ju ingenting annat än en ungdomskör, som har 1lDg& gäva jag fätt. Det är inte sängen fär 90 sångare. Dessutom är Kan man då säga att de som är viktig, utan det viktiga är Sten ansvarig för församJiD.. kristna poporkestrarna har budskapet som finns I sångerna. gens musiksIwla. miSSlyckats, man måste ju all Den som använder nägon prak tid ta hit ' utländska orkestrar • Vad kan en sd stOl" kOr tisk gäva gör säkert lika mycket om det skall bli fråga om nå u,ngdomskören ha för uppgift' nytta som den som använder mu gon konsert? Knappast håller En kör har uppgiften att lAta någon ' av de kristna popmusi sikens gäva.

I(ör~n

populiir

'l'ersdagen den 8 sept. -

öST~RROTT~I~K~

1977

'Bottnisk veteran'

Stlldiestart llled nytt studiestöd

• DEN SOM varit med i de allra flesta kristna orkestrar na i österbotten är Chris ter "Tumba" Tonberg från Ny . karleby. "Tumba" var med och startade The Messengers och spelar jus t nu i 5 Bröd & 2 Fis kar.

STUDIERNA kör ,igång igen (ör m å nga ungdomar. En del far till Åbo, en dej till Vasa, Helsingfors eller någon annan ort. Men alla står de inför ett stort problem, nämligen "hur skall studierna finansieras?" Det förra läsåret var kärvt för studeranden. Först höjde staten minimalt på lä, net .och ,sedan skar bankerna mir det med 20 till SO procent: I år ser det kans ke litet bättre ut, men situationen är fort farande allt' annat än lysande.

• Vad tycker d·u om d en kri stna popmusiken, som cJen är ,f dag'

Vi har nog kört fast på många onU"åden och utvecklingen. åt· minstone här i trakterna. har stått stilla en tid. • Ta

P tt vi.lket sätt sktt lle m an änd pd det ?

Musikaliskt måste man söka nya vägar och inte stanna vid en stil. Det viktigaste sl:ulle a" ndå va ra a tt så ng t externa skulle hå 1 la sig mera på jorden så att folk

PO~lEN

Johan Klingenberg

ant as t ISI

~F e skulle kä nna ig en sig i texterna. / r Desi'ut""'Ylmfl.',tp t externa vara " ,_'-" lirli ' , A, '.f llllga v ll1 nuru underbart tII a llting blev sE'dan jag mötte J,esus. gå r inte fra m till någon pu- I bUk, alla vet ju ändå hur proble- ' mat iskt man ka n ha det fast man I • JOlIAN KLINGENBERG ä;. kristen~ Det finns ett avstånd I var med och startade The Messengers 1968. Han sJ·öng mellan orkester och publik som l måste 'a rbetas bort för att man ocks å lJled i den nyligen upp 51cal1 Itunna nä människor. lösta sånggruppen Treklang en. Johan är sedan en vecka tillbaka t.f. kaplan i J a kob· • Va,ä h ar du , oc h dina orkest· stad. T UT g j ort tör ' att fiirllätt .'a situa

utvecIle i lllg/

timwn? •

Av dödsoffren i juli var 63 män och 21 kvinnor.

D tit å r sn a rt 10 dr sedan The

Alltid nä r vi har börja t spela Messengers startade. Anade n i har må let för vå r verksamhet va dd vad ni ställde Ull med ' Rent musika liskt ha r grä nserna rit k lart. men I praktiken har det för den' kristna musiken vidgats. sä lla n lycka ts , Det som saknats VI kä nde nog hela den första ~et är annars farligt att nlUsiken ä r ofta insperation att söka nya tiden att vi var pioniärer på den stannar vid en viss stil eller att vagai'. det ä r så mycket enklare kristna popmusiken här i öster· man börjar använda en viss typ ! att gå vägar man ä r va n vid. botten. Det fanns inga sångare av texter. Både musiken och tex. : Dessutom har man inte alltid som vi direkt kunde ta över. vi terna måste hela tiden hitta nya ' hafl pr aktiska möjlighet er att ' f:ck ofta kämpa mot att folk inte vägar. sati'a helhjä rta t. Det ä r egentli- i förstod vår musik osv. J Nu tror jag att vi inom den ,gen samma problem som en krisMen redan innan vi slutade spe-, närmaste framtiden kan vänta t en ha r med sitt per sonliga liv . la märktes det att attityderna oss allt större fordringar på att' Ma n måst e hela tiden kä mpa för mot vår musik hade mjuknat. Vi I sångtex terna ver.kligen ska ll ha att komma fra må t . ä rlig kamp trodde nog på att , det skulle bli något att sä ga. Det räcker inte ger nog- r esulta t , en fortsättning, . ined att namnet Jesus ingå r i tex _ __ _ I ten för att de skall bli godkä nda. H u 'r tyc k er d u. utveck lingen Det här skulle vara en positiv ut Sii.l g-u l 'u u ," .~u.ula .saiI6 a l'g tädj e , i nom. den kristna mus'iken har veckling eftersom den kristna och gemenskap och j en kr isten I vn.ri t ~ . musiken löper stor risk att enkör kommer också uppbyggelse" dast a nvända klysC'hor , Iläde I . Ut vecldingen ha r varit helt fan evangelisa tion och gUdsgemen- ' fräga om t ex t .)('h ' ''' k tastisk , Nä r The Messengers bör skap med som de viktigaste in gredienserna. Just nu är ung Ja de var det näst a n omöjligt att • VarJiJ7 ar ri et "U Ja kristna domskören fÖl' stor för att fun fä tag t en kristen popskiva, nu orkestrar som blir berömda " Tre. finns det hur mycke>! som helst klungen är j u egentligen d en' en gera riktigt effektivt.. vi blir kan a v den sorten på marknaden. da f i nlandssvenska sdnggruppen ske tvungna att dela upp kören som har halt störr e framg(mgar. på nårr'" ,,, .. , fra mtiden, ledel' 11lj c""t l a Lt till idoldyrkan. Om det är värt att sträva efter • 'l 'Y U M I ,,'u a tt den k1'istn a När deslSutom det mesta av mu popmu.s'ike·n har bli1i it ÖtJerrekla siken vi lyssnar Ull är studioin framgångar kan man ju diskute. m erad, u.ngdomar tycks tu trivas ' spelad och perfekt. tar det hu ra .. . Det är mest fråga om hur med a tt sju n,ga" t un.Qdomsk ö~·en f möret a v en ama törsängare eller stor satsning man har möjlighet att göra. Treklangens framgång. -musiker med mindre möjl1gheter 1 ungdomskören sjunger vi ock ar berodde nog mest på att vi att mä rka a tt man inte på långa så ganska mycket modernare mu som sjöng I gruppen hade möjlig. vägar kan uppnå den kvalitet sik. VI har en körstyrelse som het att satsa vår tid på musiken. man hör på skiva. Musik som in väljer ut de sånger vi skall sjun När det gä ller att sprida det te är levande förlorar sin aktlve ga. Det finns naturligtvis många kristna budskapet med sång och ra nde funktion. som sjunger moder n musik hellre musik. har det fuskats mycket. än gamla sånger. men vi försök er • H u r in'verkar gospelkonserter Vi måste ju utgå Ifrån att vi har något värdefullt att presentera. ändå att få med både gammalt n a på traktens musikliv 1 och nytt. därför skall vi göra det allra Beträffande de kristna pop De har utan tvekan en inspire bästa vI kan av det både I fråga grupperna och även musik t öv rande funktion. Nu väntar vi oss om text och musik och framträ. rtgt ä r det den professIonella mu-, väldigt mycket av konserten med dande. Mar sätter Inte en dyrbar siken som är överreklamerad, den Choralerna I september. pärla l en plastpliSe,

Enligt de pre liminära uppgifter Trafikskyddet erhållit av , polis myndigheterna omkom 84 perso ner I juli månadsvägtrafik, Mot svarande siffra för ä.i- 1976 var 76. Enligt förhandsuppgifter utgör antalet trafikoffer under juli må nad åren 1974-1976 i medeltal 84.

I juli månads trafikolyckor om· För universitets- och h ög - derstödas, bosta dss tödet för kom 45 bilföra re och -passagera· skolestuderanden uppgår 'stu- bättras och studiematerialet re. 12 cyklister och 9 fotgängare. diestödets max imalbelopp till ska ll göras billigare. ' Antalet trafikdöd ade uppgIck 9 260 f • . mk ör tva terminer. DenDet nya studiestödssystemet iriom åldersgruppen 15-64 år till na summ~ utgörs .av 1.7~0 mk I baserar sig ocksä till en del på 58. illom åldersgruppen 65 är eller bo.stadsstod, 750 mk studlepen- Kurrl'-beta"nkandet na"r det ga··l äldre till 14 och ' inom gruppen uno h 6 800 nmg oc . mk statsg aran- ler behovsprövningen för lå n. der 15 är till 8 terat lån. Vem skall få län och stöd och Detta betyder i reda pengar vem ska ll inte få? Det största antalet dödsoffer l 838 mk i m å naden under nio juli månads vägtrafik noterades föräldrarna s 0- beskatt· må n ad ers s t u d ler e Il er' 629' m k . Om . ' I Uleåborgs län. där antalet steg i måna den om man inte fär tag ul'I1gsbara mkomst overstIger t'll 14 l Ab' h BO-'rneb h mk l' året, d"s. 1.250 mk. 1 o oc JO orgs oc • i ett sommarjobb och studielå- 30.000 . 1 Tavastehus län dog 13 personer f " Id h '• å d ' net plus ·stödet skall räcka per ora er oc m na sJun i trafikolyckor året om. S t uderanden fär J'u ker studiestödet med 5 procent inte arbetslöshetsunderstöd un- per överskridande 1.000 mk. der ferierna utan det är raknat När föräldrarnas inkomst sti- enbart h ögskole- och universi~ så att lånet fär finansiera le- ger upp _till 40.000 mk i året tetsstuderanden. I övriga läro digheten också. och du är under 20 år sjunke r ;nrättningar kan man räkna Studiestödet baserar sig i år också studielånet {lcd att stödet kommer att va på ett kommittebetänkande som Studeranaen under 20 , a r J' ra mellan 1.000-3;000 mk läg~ gavs ut i våras. Studiestöds- vars föräldrar förtjänar 2.500 re. Och dä har bankerna fj., nU , k~m~itten, eller Kurri-kom- mk per mAnad var, får m.a.o. inte sagt sitt Si s hl ,,_,o mItten som den ock S ä k a Il as, ' eller stöd. • varken lån ansåg i sitt betänkande bl.a. att Ovannämnda siffror gäller ti!!.o.LJLA"'~~ studierna i fortsättningen skall - - - - - - - . - - - - - - - - - . - - - -......:.- - - - - ' - - finansieras med indirekt stöd istället. för att studerandena skall få reda pengar i handen. Studentma tställena skall un-

84 dödades julitrafiken

SLÄKTRESOR TILL AMERIKA.

För Er som tönkt resa till Amerika för att hölsa p6

slökt och vönner hor vi nu verkligt förm6",liga resor.

Reseledare medföljer gruppen fr6n Helsingfors till

New York. , '

V6r reseledare hjölper Er vid ankomsten till New

York och hjölper Er som skall till andra delar i Ame

rika att hitta rött, plan.

Reseledaren 6tervönder fr6n New York 2 veckor se

nare. Hall Ni 6tervänder samtidigt möter hon Er vid

planets ankomst till New York och för Er till det vän

tande Finnairplanet som g6r till HelSingfors.

Reslängd:, 16 dgr.men kan förlängas ända upp till 45 dgr utan tillögg. Avresedagar : '19. 12. 77 somt 16. 1., 20. 2., 20. 3. 17.4. och 8. 5. 78. •

Prl.exempel:

Helsingfors - New York tur/retur

1.730. .. San Francisco .. 2.580. Chicago 2.0.t0. Toronto 1.135. 'Vancouver 2.250. Ruttmöjli_gheterna ör m6nga.

Till priset kommer dessutom ett obligatoriskt tlllögg

om 70.-:. i vilket ing6r reseförsökring för 16 dgr,

annullenngsskydd somt visumanskaffning.

Bornrabatter: 2-11 6ringar 33,3% och under 2 6r

90% rabatt. .

Pölaris

Hovrättsesplanaden 15, Vasa, teI. 16600

OSTERBOTTNISKA POSTEN

we ....... u.

litJt:IIIIbC eu;

,.u.u

'WJJ c'o

=U. 4

:u....-z

uuu

n;a...

as........... euu

TorsdageR den 8 sept. -

5WJZ e ••••

"'" cc.

.A c'u

""U,

WtJIIiM

Ub'"

1977

w-... eu. w

tiska träningen bedrivs, med insett att de olika spelarna, fotbollsförbundet. skall vara så individuellt Bara för att · visa hur de dels elever i en skolklass, dels professionella. juniorspelare I skickliga som möjligt och verkliga topptränarna ser på Crystal P alaee FC samt med teknikträning professionella spelare från· li inriktat träningen därefter. förhållandet . . gan. -ren fysisk träning. Strävar att i unga år - den Det var intressant att se hur ålder då man kan lära sig Here it comes: skolgrabbarna hade förkovrat en sak snabbast - utveckla "Tillbaka till tekniken" var sig lUlder 22 veckors systema spelarna som individer. Inte temat för den sjunde UFFA· tisk träning i bollteknik, pass· som kuggar i ett lag. . kursen för landslagstränare ning'ar och spel. Det var fan· - Vi måste snabbt få- en . och tekniska direktörer. Den tastiskt att se vilken sklck ändring till stånd i Finland var förlagd till sporteentrum llghet juniorspelarna hade upp. nått I bl.a. skjutträning, nick l Bisham Abbey utanför Lon· Förstå mig rätt nu. på den fronten, säger Syr ning och anfallsspel - avslu· don . Det är absolut inte något jävaara. tande. 43 d ~ltagare fTån 30 euro Det var mindre uppmuntran Därför är det kanske inte peiska länder deltog och leda fel på att vara det senare de att se hur tränaren David som i re var Dr Vaclav Jira (Tjec nämnda. Tvärtom.. Men man så lyckligt att koslovakien) och Allen Wade sexton _ . numera i Ma.nches måste främst se tm de rent Finland - ' spela om FM försökte fä. (Engiand') . Som föreläSare och ter United tecknet ända ner j- knatteål fotbollsmässiga egenskaper dlsli:ussfonsledare' medverkade proffsen att öppna ett anfalls dem. FInland är nämligen. Helmuth Schön och. Hannes spel . v ia flankerna respektive na när man söker- de' ut (VäBttyskland\, i mitten. vecklingsdugliga juniorerna. det laIul i Europa som har Weisweiler ben örsamlade expertisen Stephen Kovacs ( Rumänien) den kanske bäst organisera Teknik. bollsinne. - det är var överens om samt MIljan Miljanic (Juga de juniorfotbollen. inte' samma sak - och spel att t eknikträning - även slii:vlen l. bland seniorer - är nödvändig Ytterst få andra länd.e~ sinne. Scliön betonade i sitt anfö om m'lfl vm fi:lrbitttr" fct'bol har rikSomfattande serier . rande nödvändigheten av tek Och det är oftast de litet len. bphemiska typerna som är a.tt den moderna fotbollen de största lirarna. Och . som med dess snabbare tempo och tätare markerinI!' kräve- · i'1{~d kan bli verkligt bra - och tekni"K I'kickIlghet. med det menar jag av att den. fÖFbättrade teknik pn . åtrriinstone nalioneJl gör melet mera attr'lktivt och toppklass. publikdragande. skyddar spe- · ll:lrna från mä.nlra skador och I Finland har vi inte råd hjälper till att Stoppa utveck· att säHa .spelare åt ,sidan ling mot ett hårt och brutalt bara. för att de har litet sPe) med mänga spejavbrott. saIr' svårt a tt underordna sig att den tekniska takti!'ka Jagdisciplin. Speciellt . som och fvsi!lka träning-en mA,ste detta sker i unga år, när nik i modern fotboll . Det går g'ä hand i h:O.TId med ~a ktan för kna:ttarna. Man koncen de inte hunnit växa till sig inte att förbättra fotbollen de av fotbollens speciella krav, trerar sig i stället på att lä utan att förbättra tekniken. Den Må även 'vi i svensk fothl'lU i visdom och sunt förnuft. ra ungarna speJets grun.der. är grunden till fotbollsspelets b~sinna detta och h!'T'dla där Till det är materia let allt Spelar ~ed smålag. Sex utveckling_ Vi måste· analyse efter! På alla nivåer!" för litet. sju · spelare i lagen bara. ~ ra vad matchen. kräver av tek Träningen i juniorål nisk skicklighet. Den måste Där i sista mening-en kom Vilket gö.r att spejarna ofta dern skall inriktas på att .re kommer i kontakt med inövaS under matchliknande kärnpunkten. Det gäller att situationer och vävas samman skapa individuellt skickliga. skapa opinion för fotbollen bollen oc~ tvingas bli mera med. den takti.!Jka träningen. spelare, som man sedan i . aktiva. som en konst. Inte som en Att den fysiska träningen senioråldern kan foga ihop Och det är viktigt. Det därvid inte får försummas är kraftsport. till ett lag. Ju förr den finländska . gäller att lära in ' tekniken självklart. Sa\- sade Simo Syrjävaq.ra: . Teknikträningen får Inte bli fotbollspubliken samt i de åren man lär sig det ett självändamål, utan skall tränare och 'spelare - inser - landslagstränaren ni vet bäst. 'i knatte_ och junior hela tiden syfta till att utveck - när vi diskuterade saken åren. det ju fortare kan fotbollen la spelfönnågan. i telefon härom dagen; börja utvecklas i den här .Schön framhöll vidare att Visserligen har man in avkroken också. lrven om teknikträningen m~ Syrjävaara tog också som sett det i Finlands fotbolls te . sättas- in I sA. unga. Ar som Visserligen ger et,t "rak tränarutbildning också:.. Det. möjlig!:, är det lika. viktJgt att. exempel det vjisttyska linjigt" spel seriepoäng på Tyska FqrbundsrepuQliken _~tonas no~a.. Men än .har teknikträDingen bedriva mål kort. sIkt, hjiilper till att medvetet bland senior8P.elare. heter det visst på r~tigt det inte trängt ut på fältet. Han '. nämnde som exempel . hålla en plats i serien. Men äkta officiell kansli-finlands GI\. och studera. vilket knat· världsstjärnorna Cruyff: Pel~ Pli lång sikt är det hera till telags.om. helst! . svenska - landslaget: och l3eckenbauer. vaxa fullän -:- Det västtyska lanqsla Och så. till Sist en ledare da~e . : tekrilk hade utgjprt skada för f o t .b 011 e n s utveckling.. get. består av elva.· enormt i S~enSk F()~boilg,fidning~ Le grunden tIll <leras. utomordent Och är det nu egentligen I1ga . skicklighet. ski~liga. individualister och daren är sitriven:. av. ~irger en sådan kata&trof att trilla fun'g erar som en perfekt lag_ ".Fal'san" S.a ndberg trä Kursen berikade8' av tre de.. maskin. . nare i BromDiapojkarnaoch moiurtrat1oMträningar, där vi ner ett trappsteg? r VästtyskIand har man en av dtI· stora i . Svenska .tick se pur den teknisk/takPETER GRANSTRöM

VAR ÄR I~KEN? Det verkar som om den .finländska juniorfotbollen har blivit ett självändaInål. Tränarna går in för att åstadkomma så fina resul tat som möjligt - i siffror. Bara segrar, oavgjorda och förluster räknas. Man kollar inte in junio rernas utveckling som fot bollsspelare. Så sker i alla åldersklas ser. Redan från åtta-nio års åldern inpräntas vikten av att vinna. Jag har själv sett skräm mande exempel på att juni oI'tränare skällt ner en ung liten lirare på tio vårar för att han missat en chan::.. En målchans som hade gett en seger. Stått och .råskällt som om den lille parveln varit en hårdhudad, rutinerad ring räv. Gissa om gossen sedan går på det där med att fot bollen skall vara en lek. Det där med tvånget att vinna - till varje pris har sina konsekvenser rent fotbollsmäs&igt. Också. Vi skall ta det från bör jan. JUnlorträningens pFhnära uppgift är a.tt uppfostra färdiga spelare för A-laget i klubben. Men om man re .dan i jUniorlaget går in för att skapa ett lag' - i stället för att utveck~ ' de unga Ii rlU"nas individuella skicklig het - frestas man ofta pla, cera problembe.J:nen bo hemerna. och lirarna åt sidan.. • Och ta. den ambitiösa, trä ningstlitiga oeh lojala. lag spelaren i stället.

Juniorfothollen har spårat, ur!

tJRIbS Ge,

•

- - - . , . . . . . . S'4 .-:ta

NÄMPNÄS

rru ou. ___

eue

tillbyggna,d stå klar. Nu, liksom då allhuset, eller ungdomslokalen byggdes, ställer folk upp med talkojobb. Tillbyggnaden på 40 kvadratmeter skall bli klar i tid, lovar talkogänget. Posten behöver 26 kvadratmeter för sin expedition. Utöver detta bygger föreningen lagerutrymmen för egna behov på tio kvadrat-

- Det skulle vara en av8evärd försämring av servi cen ' i byn om vi förlorade

posten, säger Edvin Nix holm. Speciellt för de äldre skulle det bli obekvämt att

sköta alla postärenden Näsby. Därför' bygger vi. Det hus där . posten nu finns är inte . användbart m~ter. längre. Pannan har frusit Även om den huvu<l$akliga ~önder, och eftersoon pooten

är den enda hyresgästen i orsaken till projektet är att det stora huset, anser ägar man vill rädda byns postkonna det inte- lönt att repare tor, finns förstås också ekonora och hålla hUset varmt i miska aspekter på det hela. fortsättningen. Hyran blir en icke föraktlig Därför är det också ont i:nkomst för föreningen i det om tid för bygga rna: Innan långa loppet. För att få tilldet blir för kallt i det nu byggriaden betald, räknar man varande huset! ~ åste deras med att posten borde stanna

'4 '

tJIItJIIC'4

ma 4'4 ___ e ,

".u$

WtJIIiMe.

.. e •

..... cce

wru:s'

,ua

i huset minst 6--7 år. Givetvis 20.00fl mark. ~ör att finansie-I . G~aldanserna i huset går hoppas man få ha posten som ra det hela. tar föreningen lån. bra ihop. Däremot är det säm hyresgäst betydligt längre äl) Och största delen arbetet re med ungdomsdanserna. Men · så. . görs som sagt på talko. sådana siktar man inte på i - pen hyra vi får blir' en ' någon större omfattning.

god hjälp, säger ordf. Krister • "Lokalen behövs" • Paviljongen Vikstrand. Vi håller huset renoverades uppvärmt hela vintern. Det 00., I själva allhuset, eller ung höver vara varmt hela tiden,- oomslokalen man är inte Under sommaren har vi eftersom någonting händer i , riktigt på det klara med nam-, gjort en hel del ' på paviljong huset nästan vade kväil. Hy- ' net på huset - har tonåring- en, säger Vikstrand. Vi rev den ran blir ett välkommet till- arna 'sina träffar; där ordnas gamla serveringen och byggde skott. spelkvällar oeh där håller man ny. Därtill byggde vi damrum Omkring 300 mark i måna- en hel del sammanträden. och målade pIåttaket.

den räknar man med att få i - DeR fÖl'Sta vintern beviTotalt satsade ' föreningen hyra. sade klart att huset behövs, ca 6.000 mk i reda pengar. Ungdomsföreningen- skall stå säger Krister Vik::.trand. - Gammaldanserna har gått för värmekostnaderna, medan I vinter planeras också en bra i sommar, säger han. Ung posten står för sin del avel- folkdanskurs. Eventuellt blir domsdanserna har gått någor kostnaderna. Posten står ock- det några andra kurser också. lund : ibland bättre och ibland så för inredningen i expeditioDessutom OFdnas 3-4 gam- ::.ämre.

n e n . .. .. . mald~nser under vintern. med- I Men i stort är han n öjd Talkoganget beräknar att ut- lemsjulfest. samt medJemsfes- ; också med ungdomsda nserna. byggnaden skall kosta ca ter som påsk och Valborg. l .J...-.l... ........ ,_ , Ca n der

den 8 sept. -

o S T E R B O T T N I S Ii A

1977

'PO-8 T E N

,, • ~ÄMN

AKTUELL DUELL

frågesportbitare bland ÖP:s lä sare skall ha något utbyte av att testa sig själva. Frågorna görs så att de täv lande skall ha en kiar chans att f å åtminstone en poäng, Det be der att en delfråga är lätt medan de två övriga- är något

Hällund Lybäck

1) Samhällskunskap: Finlands Röda K()rs samlades (ill jubileumsstämma i Vasa under veckoskiftet 3.-4. 9. 1977. . a) Hur många år har FRK funnits i vårt land (= hur många år fyller organisationen detta år?) b) Vad är jubileumsårets m()tto/tema? c) En .stort upplagd medelanskaffningskampanj genomförs under jubileumsåret. Va,d heter- den jubileumsmedalj ~ ett konstverk 'av konstnär Laila PulIinen -,- som utgör ett · av försäljningsobjekten ?

srirare. Hällund och Lybäck fick 60 sek. betänketid på varje fråga. Det borde också ÖP-läsarna be akta när de försöker ,svara. Det · ir kanske inte så lätt att kom ma på rätt svar när man sitter i telefon och klockan obönhör- I ligt tickar sekunder. Temperamentsfulle Lybäck kom å,tminstone vid ett par till fällen med osande kommenta rer sedan han fått de rätta sva ren. Domaren kräver i allmänhet . för- och ~.fternamn då svax:et utgörs av ett namn. Halvpoäng ges t .ex. då det är fråga om uppräckn~ngar och den som svarar vet hälften eller mera, Om svaret inte är exakt det önskade men svararen klart do kumenterar-att han/hon ~et vad det är fråga om, ~lir det poäng utdelning. Leif Rex tillämpar så långt ~öjligt principen hell re fria ä.n fälla. Nu är det bara för öP-läsar att ordna egmi. dueller, .a 't t tävla med sig själv eller med - Philip Hällund och Bengt Lybäck. .

1,5

2) Idrott: Sverige har deltagit i tävlingen om Americas Cup med bå

ten "Sverige".

a) Vilka länder deltar i finalen'?

b) Vem är rorsman och konstruktör på den svenska ut manaren Sverige,? c) Vilka båttyper är det som tävlar.

..1'a)3).1 ~liljij ett

Egen , poäng

•

och biologi:

va~ligt kärnkraftverk bildas som avfall ett ämne,

'PIDLIP HllLLUND, 24, är färsk g'rundskolliirare vid Näs skola i LarStno, Han ' sitter I SöU:s styrelse..och är sUlJple ant I l<"'SU-styrelilen. Tidipre var Philip ~ktlv inom student föreningen vid Pedagogiska ta kuiteten. Bland sina Intressen nämner han musik,

som är radioaktivt och bl.a. kan användas för tillverk ~ing av atombombrr. Vilket är ämnet?, , .b) I ett vanligt urankraftver.k .sker det en atomklyvning eller fission. Det finlis · en annan typ av. kärnreaktion, där. atomkärnor ~lås sli.mman i stället för att ' klyvas. Vad kallas den reaktionen? . c) Ommlf9t kunde ut~yttja den senåre typen av reaktion i . ett kraftverk, skulle världens energipr:oblem vara lösta, eftersom bränslet är ett vanligt - förekommande ämne. Vilket? .

.,.

4) Musik: En av världens mest kända artister Elv}s . Presley nyligen. _

a) Hur g8!mmal var han då han avled? b) I vilken stat i Amerika var han född?

c) Vilken skiva var hans första s.k. milj()nsäljare?

ma ~

avled ..

•

5) Samhällskunskap-:

1===r:6Asa studiogram

Arbetet inom SvensKa ·Finlands. folk ting lamslogs för ett

par år sedan då en partipolitisk irupp utträdde.

a) Vilken pol'i tisk grupp' (parti) utträdde?

För ett par -veckor sedan träffade fyra partipolitiska

grupper inom Svenskfinland avtal om att återuppta samar- '

betet inom folktingets, ram. " b) Vilka är dessa 4 politiska grupperingar? c) Hur många delegater kommer att finnas i de.n delega tion som skall . leda folktingets arbete?

+ k assettbandspelare + h ögtalare

till ett överraskande pak~tpris

0,5

6) Litteratur och film:

2 x 32 W förstör · kare radio (ukv oCh mellanv6g) remdri ven skivspelare se parat kasettbond · spelare 12 liters hög· . talare allo uppfyller ' H i ·Fi ·norm Hela kombinationen som jubileums erbludan . · de

0,5

a Y Jörn Donner har i dagarna påbörjat inspelningen 'aven film, som bygger på en bok av Märta Tikkanen. Vad heter boken? b) Vad heter för:fattaren till Stormskärs-Maja-serien? (för . . och efternamn) <' , c) Finlands TV ska göra en TV~film om en finlandssvens~ författarinnas livsöden.. Vem var denna - representant för den s.k. modernismen? (för_ och efternamn)

6,5

B ENGT . LYBÄCK, 2~, ar jordbruka.re. l Kronoby. Han är ordför:ande I Kronoby u &: nf och i ungdomsnämnden. sitter I SÖU-styrelsen och i styrelsen för SU-.a vilelnlngen. Han blev suppleant _I kommunfullmäkti ge vid valet, och har suttit med där sA länge en ordinarie leda mot varit sjukskriven.

Poäng totalt

De rätta

S1,ar~n

på sid. 10.

--,- -- -,--

......;._-.,

för personer som avlagt slut~ examen vid universitetet ~lIer annan högskola, högskolestude rande, författare, kon&tnärer, ungdomsledare och f~nktionä 'I rer, för vetenskaJ;>ligt arbete

Finland väcka intresse för på fondens begäran tillsatt en danskt ,arbetsliv . och dansk särskild kontaktkommittfl, som kultur., informerar om stipendierna, Ansökningsblanketter erhål les genom Pohjola-Norden, tar emot ansökningarna och Sandvikskajen 15 A 8, 00180 vidarebefordrar dem till fon F()ndet for dansk-finsk sam som är i vartdera land-ets in Helsingfors 18, tel. 90/640 901. dens styrelse Köpenhamn. arbejde led,i ganslår stipendier tresse, för hantverkares - och Fonden har stiftats med medel I som bör SÖ'k as före den 30 september 1977 och som utde funktionärers yrkesstudier, för som beviljas a v danska staten '. las för följande ändamål: för tp.atergästsgel, konstutställnin och dess styrelse är dansk . AN NONSERA I ÖP ' Förbundet Pohjola-~orden har iJtudier och ubete i Danmark gar Jn,m,t vars syfte ir.' att

Stipendier för studier och praktik i Danmark

2490;

ASA-TJÄNST Vasa, HandelsespI. 1 9

ö S T ER 8 O Y'q- N I S K i\

PO S T 'E N

Torsdagen den 8 sept. -

----------------~----------------

,i\ I,tiviteter

v~rje

kväll, men

l(arleby ut söker ändå n ya. verksamhetsformer -- ,o ch nya "medle~ma,r

KARLE8Y UF försöker få tips om nya verksamhetsformer t'rån unga sot;" änna inte är med' i föreDingeu~ Vid höstens första ungdomsdans i fredags,. Ilade styreb.en ställt- till en information om förenin~ellS yeJ'ksamhet. Nya ansikten ute blev dock på den egentliga informationen, men i stället p~ senterades pI:ogru.m.me1 under en paus i dansen. '

1977

'Loe~ ~

I SIliw"DISiliell • Finsk-dansk-kubank bland ._. ning i lämpliga mått doseras ut pä skivan "Paquito D'ru vera" som kommit p~ Love Records. Huvudso!lst · är som skivnamnet säger den. kuban~ ke sopran- och altsaxofonisten Paquito D'Rivera, som också och ~å bestämdes rep~rtoaren. spelar flöjt . Den utgörs 'av fem al~tel', två I vanliga .. fall spelar han l kubanska klassiker, två jazz den· kubanska Groupo .Irakere, ' evergreens, och så · Niels-Hen liksom också slagverkaren öS~ nings låt "My Little Anna". . ear Valdes. 1973 besökte en finländsk kulturgrupp . Kuba, '. 'Den här skivan är lite mer och med i den ·var -bl.a. pianis svärtåtkomlIg än Irakeres. tenEsko Linnavalli OCh trt.nrt som man osökt jämför ~ed, slagaren Esko Rosnell. men inte mindre hörvärd för Då kubanerna l sin tur ' be det. Skivan är helt enkelt mer sökte Finland kunde man inte avancerad. . ·D'Rlv-era domine låta bli att jamma ihop, med rar låtarna med sina blåsin resultatet att en skiva blev strument på ett säk~rt och väl .Ull. . I hastiga tag flOgs ·den anpassat sätt, men så är han danska basisten Niels-Henning 0rstedt-P~dersen till. Finland, oc.kså . ansedd som en av de

~pännande

samarbete'

Folkdansarn/l övar på mån - Vi går in for ett ganaRs traditionellt program, säger dagar ' med Benny Kiviniemi ordf. Benny Kiviniemi. Men vL som ledare och Kaj Lillbroända tar garan emot tips oeh fÖl'Slag som spelman. Danserna indelas på nya inslag. . i två grupper,nybörjare och ' ·Ungdomsda.nserna är egent- längre hunna. De aktiva dan . ligenett nytt inSlag nu. Senas- sarna är 30--40. . .te år fanns de inte med. men nu - Intresset är större då vi ~örsöker man igen med danser siktar in oss på utländska olika veckodagar. Det gäller stämmor, säger Benny. Nu sik" att få reda på vilka dagar SOIIl tar vi på den nordiska stam .går bäst. Under hösten ordnas man på Jylland sommaren sex ungdomsdanser och fem 1979, me'n före det ockSå på gammaldanser. Det gäller aU Västnylaridschottis, den fin~ ' möta upp om det skall bli n§- landssvenska stämman i Jakob gon fortsättning . ,stad,Botnlasvängen {)sv. . Bingo återupptas OCkså•. Och Sångkören övar under John 'det är inte enbart av ekonemis- ' Storbackas ledning. De aktiva ka skäl, utan också för aftär 40.-50, och ' mål för kören många medlemmar kräver det. är nu bLa. treförbundsfesten Men ~n ,huvudSll~ligl1, Terk som troligen blir i Kronoby, 'I samhetell i KUF handlar i ana kaffekonsert och en resa-- till lall mera om annat än om dans Norge och Sverige sommaren tu~ och bingo. Teateriruppen skall 1919. , .ha inofficiell premiär redan den KUF ordnar också klubbverkBeröringspunkterna mellan de 25 september-. Det blir i .sam samhet i källaren på Jungsborgtre stora · frltidssektorerna ung- __ band med Pohjola-Nordens se på fredagskVällar med disko minarium, och den maffie.ielIa musik, olika sorters' spel och premiären sker i Pefunanni:tal& eventuellt någon studiecirkel. eningen en medlemsvärvningsi Kaustby. Meningen _med för- Ledarfrågan är oklar för. kampanj. . Föreni?gen ha.de eningen heter pjäsen" som har klubbverksamheten. dt~c~bt ett ldenfor~lal boln Sbhlad~ål°ml . t" , 18'tri uera S tl . a l a us . " e I va ro IIer. · · orgarusa loner Kam" lt t KU ' F O ck s å an dra 'de J panJEU} gav resu a. . I vanlig ordning blir t ock- ordnar aktiviteter i ungsborg. h ar nu d rygt '800 ' m ed} ' · emmar så nyårsrevy. Det är nödvän- KUF står för lokalen bl.a. för t taLt digt redan UJ' ekonomisk sYD.- ' Gam~akadeby hornorkester, o . .. vinkel. Revyn är en fia in- RemelIs stråkorkester och I våras tog Lantmannagillet komstkälla. Ytterligare blir Karlebynejdens . spelmansgi1le. . också initiativ till en insamling det premiär på en helaftons- Även dansklubben Corie. övar i till förmån för Jungsborg, DeIi pjäs i mars, pjäsen är ännu m-- .Jungsborg'. Tisdag' är övnings- kampanjen gav drygt 20:000 te beställd och slutligen even- dag och 40--50 ungdomar dan mark, som användes till att tueltt sommarleatel"; Sal" modeFna -danser under led- korta av före.n.ingellS skulder, Helge Lassenius leder teater- ning av Marja-Terttu Ahola. på Jungsborg - ett stort hus aktiviteterna, ' Under våren genomförde ror som är dYI1:. att hålla igång:

Ka'rl,e·byko'.nfere:'ns

'ed

om ung om, rott h l frågor , or . ku o

- _

främsta nulevande ' jazzbIä sarna, Bäst är han enhgt men me ning i Youngs "Stella By Star light" och i. Castellanos "Can elon de ' los ninos". En lät där alla presterar ' ypperJ.iga solon, och där helheten blir balanse rad' är just "My; Little Anna". Ett utomordentligt nyanserat och melodiöstbasspel g-enom gäl' hela LP:n. pansken mät te ha varit l högforin pä sin ' b'as den kväll då skivan' ban dades, "h an är ciessutoril iekfull till tusen. . D'Rivera. O~h 0rstedt-Peder sen är nog skivans benållUing.. De andra spelar mer '- rutinmäs sigt .och tllIbakadraget. Men musikersamarbetet som så dant är spännande. BERTEL LINDELL

Man' kör direkt igång m~ tvA. domsarbete, idrott och kUltur" samarbetsformerna mellan dem estraddebatter kring ämnet Vall samt' organisationernas ' och kom skall ~i satsa på t .Först behand munernas roll ' lfritidspolitiken l las Organisationerna och fritid& Norden diskuteras på seminariet sysselsättningen oCh sedan Kom ,Ungdom.....,.. idrott - kultur den munerna i fritidspolitiken . Sek 23-25 september l Karleby_ Se: tionschef Bjorn Skau frän NOl' minariet arrangeras av POhjOIa- 1diskakultursekretariatet l Köpen Nordens kulturrepresentantskap, hamn presenterar Fritidspolitiken Pohjola-NordeiIs ungdomsförbund i Norden: ' administration, aktivi och Karleby stad och väntas få teter, aspiratiörler. Efter ett be ett l~tal deltagare. sök t Karleby &.llaktivitetshall Semlna.r iet öppnas fredagen den d,iskuteras Hurudan.a lokaliteter 23 september på förmiddagen av för vilka aktiviteter? efter en in .ux..:.. . l kU lturrepresen . t t ledning av l·d.l'ottsintendent StigOl'ULUra""en an k ·t · fil La · H be Göran Myntti. Påkv.ällen blir det s ape , am rg . .. .,mag, . .. rs. . d hål·l i .. . K tb l och Karleby stads hälsning fram un er n ng p~ aus y ' spe förs av stadsfullmäktiges' ordfö mansgård. Idrott och/eller kultur? är den ' rande om Telimaa. .stora 'frågan lördag förmiddag och synpunkter på detta fram lägges av NiI~Börj e Stormbom och Åke Lindman. , l övrigt äg ~ . . , . ; _ nas heTa_ . dagen · åt g ruppare. bet Pä kvälIeI} följer !!eminariet med Wasa teaters förestäl~ning Sköld hammaren av islänningen Jonas Arnason, varpä följer Karleby. , stads mottagning. l: ..aJ 100 är, b) Hjälpviljans nya århundrade, c) Nödens tre " Söndag morgon inleder redak tör Kaj Hagman frågan Infor ·ansikten. . . 2: a) Australien, Amerika, b) mation för nyrekrytering, var ef ter grupperna lägger sista han Pe'l lel'ettlirsson, c) "tOlvor". , ' 3,: Plutonium, b) Fusion =;= den Vid sina rapporter. Kult ur vätekraften, c)" ~ 'Väte" ,= tungt .sekreterare Ismo Porna häller' .ett väte '= di!Uteri~, OckSå tungt föredrag. om KUltur-, ungdoms vatten kan godkännas som svar, och idrottsnämndemas samarbete varför inte också v~nligt navsvat" och finanstering innan seminariet ten. I praktiken skulle ,dylika på eftermiddagen avslu t ~ s. med en kraftverk "eldas", med det deute sammanfattning om riktlinjerna rium som finns ·.1 form av tungt för den' nordiska fritidspolitiken.

'I'

DueIl'

S.varen

~,...~. ~~

...... .._... . .

Styrelsemedlemmar ocIl aadra. akti'lla i Karlebl' uf beredda att möta sädana som ännu Inte är medlemmar l föreningen. I bild fr.v. BennyKfVlniemi, Robert Hedström, GunHla Hassel, "Ulrika tio.- " gen. Barbro Furu, Mar~D Skog och Margareta Fredriksson.

;

vatten i haven. 4: a) 42 är (född 8/1 1935), b) (Tupeva) Mississippi, c) Heart break hoteI. 5: a) Finlands' svenska arbe tarförbund (de svenska socialde mokraterna). b) Svenska folkpar tiet. Finlands svenska .arbetarför bund, DF:fF: s svenska sektion och Aländsit samling, c) 40 de . ,/ legater. , . "" 6: a) Män klin Inte vi!-Idtas, b) Annl Blomqvist, ~) _ ~I~ Söder gran. l · ' .. 1 ._. ,. •

Anmälan om deltagande i se minariet ·görs till Pohjol a~Norden. Sandvikskajen 15 A,00180 H:el singors 18, tel. 90-640 901 så fort som möjligt.

Man,h ar o skäl säga: alkoholfritt,

att

()~T.ER80TTNI~Ki\

PO~TEN

Skatila bäst i friidrott VOl[ !!'operContinental EL-ORGEL 2 Man Elka Leslie förstä-r kar.e ISO W. ,s aljes. .P :ris 4.200 mark. Ring · '96244jNämpnäB 1'22 eler .175.

'-,1S..\, UP SKATILA vann på

hrmmaplan såväl herrarnas som damernas lagtävlinga,r i friidrott mellan ungdomsför f"BiJlgarna inom femte ringen. I nlCkert höstväder tävlade ut damer och 85 herrar på söndagen om poängen på pia -.o i Skatila. Lagtävling damer: l) W a sa uf Skatila 495 _p oä ng, 2} Iskmo-Jung ~ ut 268, 3) Uf Hoppet 36, 4) K vevlax uf 35 poäng. Lagtävling herrar: 1) W asa uf Skatila 292 poäng, 2) Kvevlax uf 2U. 3 ) Karperö ut 194. 4) Böle uf Vikingborg 127:, 5 ) Iskmo-Jung SUDd ut 92 poäng. lndividueHa resultat: Damer 100 m : 1) Anette Back Iskmo-Jungsund 14,7, 2) Ann Katrine Back Iskmo-Jungsund 15.4, 3) Lena Hjortman Skatlla 11.0. Iris Lindahl ISkmo-Jungsund 11.0.5) Ma.r.ma Loo Iskmo-Jung nDd 16,7, 6) 'Maj Britt Pöm Ska lila 17.5, 7) Maj Viol Pöm SkatiIa 17,6, 8) Vlolet Rabb Skatlla 17.8, 9 ) Birgit Semen9ff Skatila 17.9, l O) Gun Lis Norr.as Skatila 18,0. Damer längd : 1) Ann K. Back Iskmo-Jungsund 372, 2) Birgitta Andersson Skatila 370, 3) Iris Lindahl Iskro~Ju:t)gsund 368, 4) ADette Back Iskmo-Jungsund 350, 5) Marina Loo Iskmo-Jungsund 343, 6) Helena Utben SkatiIa 325, 7 ) Lena Hjortman Skatila 317, 8) Anna-Lisa Pått Skatila 310, 9) Maj Viol Pörn Skatila 308, 10) Bodi! Kock Hoppet 292. Damer kula: 1) Sig Britt Rönn qrtst Kvevlax 8.77, 2) Bodil Kock

TAUNUS 20 m -66 _4 D, köl'd _125.000" säljes. I mycket gott sk.i ck. Tel. 967/72 126

I TILL

}10TORC~YKEL

JAKOBST ADS Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00 KanalespI. 8 tel. 13

YAMAHA · RD 125 -15 säljes.

Tel. 961160 1'80 före kl. 18.

Klart för start l herrarnas stafettlopp fr.v. Anders Undvall SkatiJa., Harry Andersson SkaUla, Ralf Pada Karperö, Per-Håkan Berts Karperö, Folke Ingo Skatlla -OCh Rune Paro Kvevlax.

IlSkmo-JUngSUnd-laget löpte _~nnKatrine Back, :Marina Loo, Iris Hoppet 8.60, 3} Ann Katrine Back ' qvist Kvevlax _ 576, 2} · Henrikblan4 damerna lskmo-Jungsund Lindahl <OCh .A:nnetie Back. Kvev IskmG-Jungsund 8.42, 4) AnetieWistbacka Böle 534, 3) Kjell Ove och bland he,rrarna Kvevlax ufo I lax ställde -upp med laget Rune Back ':Iskmo-Jungsund 8.04, 5) -Björk Iskmo-Jungsund 532, 4} Paro, Hans 'Rönnqvlst, 'KJell-Erik Maj Viol Pöm Skatila 7.00, -6 ) Ma_ Bernt Sundvik Karperö 511,5} : Kjellberg 'och Mikael Rönngvist. rina 1..00 Iskmo-Jungsund 7.52, 7) Per Håkan Berts Karperö 510. 6) Iris Li-n dahl Iskmo-Jungsund 7.51, Reljo Latval a SkatiIa 507,7) Kjell • 8) BIrgitta Andersson Skailla 7 .34, Erik Kjellberg Kvevlax 500, 8) l VO O 9) Maj Britt Pörn Ska tila 7.21, Rune Paro Xvevlax 500, 9) Sture _ femte ringens volleybolltur- ' Österbottniska 10) Violett Rabb SkatiIa 7.23. Wistbacka Böle 487, 10) Hans nering är färdigspelad. Resul Herrar 100 m : 1) Mikael Rönn- RönnqVist Kvevlax 476. tat från herr-turneringen (en Posten qvist Kvevlax 12,5, ,2 ) Reijo LatHerrar kula: 1) Ragnvald Hå_ poäng för varje . vunnen vala Skatila 12,7., Stuve Wistbacka · kans Iskmo-Jungsund 11,45, 2) match) : ,Osterbottntsk ,ungctomsUdntng BÖle 12,7, ,4) Henrik Wistbacka Per H. Berts Karperö 11,43, 3) Jakobstad, Fintanu Böle 13,2,Ber-nt Sundvik Karperö Ralf Pada Karperö 11;05; 4) Sture Sundornuf II " •••. 3 poäng .Medlem .av t1dn~ 13,2, 6) Kjell Ove Björlt Iskmo_ W istbacka Böle 10,44, 5) Reijo Sundorn uf l ....• • .• 2 poäng förbund Jungsund 13,3, H a ns Rönnqvist Latvala Skatila 10,20, il) Bernt Wasa uf Skatila • ••• 1 poäng ' ridningen utkommer varje Kvevlax 13,3, 8) Per Håkan Berts , Sundvik Karperö 10,05,7) Henrik , Korsholm-s uf .• ... . O poäng torsdag Karperö 13;4, 9) Kjell Erik Kjell- Wistbacka Böle 10,03, 8) Rune Reda:ktör berg Kvevlax 13,6, Rune Paro Paro Kvevlax 10;01, 9) Kjell Erik l Sundorn II deltog 'Hannu och ansvarig utglvan I Kvev'laX 13,6, Ja:n Jansson Kvev-I Kjellberg Kvevlax 9,91, 10) Hans ' Määttä, Stefan Ekholm, Göran PER-ERIC ANDERSON lax 13,6. Rönnqvist Kvevlax '9,73. Ekholm, Håkan Ekholrn, Veik Redaktion Jakobsgatan Il:! Herrar längd : 1) Mikael RönnI stafett 4,,300 meter segrade ko, Orava och Kaj lngman. Jakobstad, tel. 967/135b5 l damturneringen Kvarstod . Postadress PB 27 endast två Sundorn uf-Iag ef 68601 Jakobstad . ter att Wasa uf Skatila drog Redaktör I Vasa S : E . Glader sig ur. - Resul-tat: Handelsesplanaden 10 D tel, 961/13 522 Sundorn uf n ...... 1 poäng rafikskola , r-afik~kola RED-AfKTlONSRADE'I Sundom uf l .. . •.•.• O poäng , HALDIN .& ROSE TUOMI ~b Mf 'Snellman, ordförande Ny -I!:urs börjar varje Ny kurs börjar varje SundGID uf 11 bestod av Sti- Margareta 'S medS. , Lett 'ReA, 8u;g1tta . Snickara. ,PhUtp iHäJ måndag kl 17.00 onsd&g kl. 17;()() Da Ekholm, 'M arlene Ekholrn" lund Kanalesplanaden 23 Choraeusgatan 7 . Rosmari Enholm, Karine En'PRENUMERATIONSPRIS Eira Määttä. 1.971 Helt 'Ar _ _ , ._ _ _ __ 17,Halvt Ar r , ._ _ _ _ _ 10, Skandlnav1eI1 __ _ _ 25,-: -LIlsnummer --.,-.:•• . -n . -. . ~,lM)

Sundom bäst Il b l ey l

TRAr:::SKOLORNA I JAKO,B5TAD BILSKOlA

SA,L U

003=::::::::::::::::::::::::~~te~I~.~1~2~1~4~5::::::::::::=~=~~t~e~1.~1~1~Zl~-5~1::::::~::::::=~~~~::::::~~~h=ol~m~och

ANNONSMOTTAGNIlNG "l1l)tJ; e 'kansll, 'iT.aaa .te1. ~1118 1)'l2 ;OCb 15372

OP ... ABNONSTJA.NS1 n ....mg>edlttOn, 3a:kobBtaci, Ja'kob8gataD Q, \te!. -967113Mf> , 'A Jmonser ;böf ~senast mändag !kl. 110.

KABSA .oCH 'BOKFöRING Jakobsgatan 13. lhi:kobStad . 'te!. t967,1Jll3 \55ö ANNClN SPBIS

1..<90 LiD Bes1:lI.md ~tII ,-.'20 .per mm

.1 _ _ ____ ._ :Efter 1tSt-er ,__ ~ " . -, _ ~t.exten

" .BA....A E:N PYTTE:L:lrE:w

, EJ>I. DEN ~I? 5if 'Y/J/IZLI6 , OCH OAN:VA"Nf>BI41C'. ,-" .,

, iF A!RG.A.N.NC»lSER

Mtntmtstorle'k ;2()0 -mm, dll- , 18;gg1QJ1':'t8 -c.'3D spmm och ftrg. ' Före~paJten 'Per rad SO lP -OsterbOttl'lBka P oster i&JUJY.&- ' ,rar ,tD'te ,f'br <ev. skada som (dU· toga:t> aDnGDlKb ;pA pund a"

,e ner lIIOm 'lP' :grund ." poSt f örsening utte ;Jnrörts ~ ~t

f':·

nummer.

:reJ

<aDIlODIIer

-som

~ ,

Jakot>stads TryckerI oCh ridnings 4UrtlebOlag,.Ja1lobstad, 19X1 _

ö8TER80T~NI~KA

POSTEN

Torsdagen den

sept. -

1977

Folkmusik Irån lonogralrullar Närpes ännu utan ungd(Jmssekreterare ·. : MONIKA AGnEN, som valts tillungdolliSsekreterare i Närpes, far" inte einot ,tjänsten. Då ÖP talade med henne. · . bade ' hon ännu inte fått något meddelande om att hon bli- o ' vit vald' av kommunfullmäktige, men hon hade beslutat' sig.' ' för att stagoa.: på Aland.

MONIliA arbeta,,: Som ungdomsledare anställd av shldeo , trivs - med sitt jobb, ocb har nu också Ma.riehamn. fått högre lön så att denna i stort sett motsvarar ung domssekreterarlönen. Därtill kommer fälttillägg, natt. oeb belgersättningar o.dyl. Monika bar ungdomssekreterarkom • pehms.

non

- DET ÅR SVART att få folk bär på Aland, säger l\loni ka. Jag trivs med mitt jobb och stannar bär. N.Ä RPES får antagligen lediganslå ' ungdomssel.reterar tjänsten ännu en gång. '

Fyra av medlemmarna i KlUlkaan Pellmannit fr.v. l\:launo Järvelä, Juha,

och Timo Kangas.

Så här i Kaustby-festivalens efterdyningar kan det passa med litet folkmusik. Det är en mycket speciell skiva jag fått i handen, Kangas Spelmän från Kaustby. · Skivan är delvis inspelad j Kaustby, delvis i gamla riksdagshuset, Stoekholm. För utgivningen står svenska Silence.

Närpesledare

och rösten passar de ofta iro-, niska texterna. . ·Skivan ·som helhet är .mycket I lyckad och ger en god bild av finländsk folkmusik av i . går . och i dag. För den som vill ha ' en inkörsport tilJ vår folkmu- I sik, kan skivan varmt rekom- : menderas.

I några, ! på att I

Vad är det då för som i Sverige ger sej ge ut finsk folkmusik. Några rader ur Silences programför." I . . . Kangas ' Spelmän består av samt fonografrullar. Geogra- bottmska spelstilen tycker Jag j kl . . "V' å . f" tt ! ~dngd' t ~ g r In or. a " juha, olli och Timo Kangas fiskt sett täcker den hela Fin- bäst kommer fram i de två - . , . .." spri a e VI anser som varan samt Mauno Järvelä. För sån land, finlandssvenskt från Ny- purpuntakterna samt l BJor.. mUSI'kk u lt ur. Det h an dl ar om gen svarar Heikki Laitinen. Me_ land och österbotten, Karelsk neborgarnas marsch, Stovel- å h d k t kt" . -. l k" lå s ng oc ans, on a ,varme lodierna är gamla, plockade ur kantele och 'stråkharpa, shil po s an ar en annan t man I h l"d' D""" h dl . b't I . , f '" 'd t k T' 10C gt a f"Je. doc an ar om 1 arkiverade noter och visböcker lingtryck .från Åbo, och för aster . sej , . VI, ac vare lmo t er. h e. orne rand e f"orhåll an· stås, musik från: Kaustby. och trIangeln, "eller ' t · e tt f"ors la" ed n och revo,lt mo , som den Den mustiga, mellanöster- ' o~kså kallas, plmp~.~:auta_. vande system. Vi vill hjälpa i Finlandssvensk , stråkfonngar till att sprida och utveckla den I , När endast · tre . hängmatcller ~et däremot i Lundgrens vals nya · musiken tillsammans med ' Hel'kkl' . m -spelar o_ch dom som : återstår är poängställningen de och -R agvals pols·k a. va"}' dom so j hör på." tre serierna följande: jer sina sånger ..med omsorg, I Här; t landet · är skivan inte : lätt att .få tag på: ~ve,som ; Herrar, !liv• . 1 , Belt utan poängförlust och

borde . sköta .distributionen,l med endast tre insläppta mål '

tyckS int:e6S~ra .. sej ~mer~ . 12 2~13 ,19 stM Iskmo-Jungsund uf:8 da IskInQ-Jungsund 12 54--3 24 Böle p'unken fo! t,illf~let. , ?m ~~n I 12 29-25 17 Vallgrund 11 25-;-12 15 ar intre88erad hJalper Jag gar mer som suveräna segrare i Hoppet j 12 24-18 . 15 l{a.rpero 11 24-19 13 na. f~te ringenS da~rie i fot Singsby 12 15.-15 G' e rby Böle 15 11 23--20 11 boll. I herrarnaS serie säkra Bewe 12 9-18 6 Isknio-Jungsund 12 11S-27 9 . , Söle uJ segern genom att Skatila 12 10-31 4 Tölby 11 17-2!> 8 sil Karpero med 1--0• .rämna , Smedsby Kaj Granö, 24, är sedan 12 10--,U 2 Singsby 12 1s.-:...25 · 5 den l september heltid88IJStä1ld tBv. D vanns av Uf Hoppet. Sundom Herrar, div. · n I

Suveränt damlag

för:

verksamhetsl~are

~oppet

Skatila Korsholm Kvevlax Smedsby

hJ är

l ' Niirpes of. sttJdentenierkonom, och

8 Ii-u 10 har jobbat, på hälsocentralen 8 11S-12 8 med adlntnistrativa uppgifter 7 'under sommarim. Som verk8 17-14 samhetsledare skall han ocksA 7 17-16 T jobba. med administration: se 7 8-15 6 . WJ· att allt klaffar. .

., "K R Y S S V l -N HA R E

D Första. p~ i 'UP:ssenasie bildkryss går till Yngve Ny- . .vall. Mun5aIå. -!\ndr.a pris ,g år tm Carl UlfLångbacka i Hel singforS;, och' tredje till Eva Nyvall i --Oravais. Vinnarna

gratuleras! .