sterbottniska posten
Östt>rhottnisk
un~dom!lfidnin~
Torsdagen deJ! 6 sept. l «J 79
IF I{raft satsar på et!na förmå~or
80 p -36
'tu
• e .... Ne . . . . . . e ..... p"e"'" III
nr_
ear'"
Ännu ett förhud?
När tre omgångar återstår av division två västra ligger IF Kraft från Närpes på kvalplats till division ett - fyra poäng före trean ~lariehamns IFK. På de tre sista matcherna i serien måste Kraft ta tre po' äng för att vara bombsäker på en kvalplats. Det föranledde öP att styra kosan söderut. I Närpes tala· de ÖP bl.a. med Gösta Lapveteläillcn, tränaren och en av de fyra iledartrojkan. -
~Iå)et
hägrar, sa ha·n.
Må let för året är en kvalplats. öP talade också med lovande målspottaren Jan Söderman - som gjort åtta mål på våromgångcn, för att sen bli ska· dad.
*
Nu gjorde ban mål igcn mot VG-62. Se sexan ocb sjuan!
Gösta Lapyctelälncn
SöU Iälunar Storsand D D Det ryl.tas om ännu ett förbud i republiken. D D Enligt uppgift lär man vara ute efter att sätta st.opp för lIyröjnillg av jordbrulismark, och di",kussioner· na har förts ända upp I}å vad DIan brukar kalla bög nivå, Nej, Storsand blir ingen "mjölkko" för SöV. Servicenämnden och styrelsen ha.r fått lov att konstatera faktum. Avtalet med~lonäs m.f1. byars samfälligheter bar sagts upp. Därmed dra·r sig SöV för tredje gången ur försök att etablera sig inom turistsel;:torn~ I slutet på 60~talet skrinlades planerna på en bredal'c satsning i Lappland. I börja.n på 70 talet ledde försöket att göra Juthbacka lönande till konkurs. Nu Storsand. Alla dessa tre försök har va- har gjort det med tanke pä rit en kombination av idealitet . personlig vinning, eller enbart och förhoppningen om att sats- i syfte att SöV skall förtjäna ningen skall ge ekonomisk ut- på satsningen, delning, De har trott på behovet av Ingen skall åtminstone kom- rekreation och semestermål. De ma och påstå att de SöV-are har jobbat oegennyttigt med som dragit dessa tre projekt tanke på landsd elens bästa och
för att skapa samlingsplatser för de unga, Projekt som Juthbacka och Storsand tedde sig naturliga att satsa på när turistnäringen började blomstra och fä en viss betydelse för ett tiotal år se•
SE SIDAl" 15
D D Det ved.ar baln'itut tycker vi ptl öP. Det tyd,te ookså de tre nyodlarna pl\ bilden, Vi kom på dem här Dm kvällen och de VIU högst upprörda över förbudsr:yl •• tena. - Vi röjer så mycket vi binner nu. innan det blir eft lagbrott att producera m 1t i dl't bär landet. Vi har fa milj och barn och får tänlm på deras framtid oekså, - Vem vet, kanske vi fortsätter att röja också fast dt' t blir förbjudet. Det kan ju inte vara rätt att låta j:)l'(~ ~n ligga, då stora delar av världen lider brist på mat. Säger nyodlarna, som vill förbli anonyma, med hänvisning till familj och barn.
Od,."å det
Torsdagen den 6
sept. 1979
O S 1 F. R 8 01 I N I
~
K"
P O S 1 l!.
Gerby-Iokalen u'tJlncerar 65.000 har gått åt hittilla
Det har gått bra framåt med renoveringen av Gerbyuf:s lokal under sommaren. Som bäst håller man på med and ra strykningen av färg på utsidan. Lokalen får en varm gul färg med bruna knutar och foderbräder. Hittills hat: vi förbrukat 65.000 mk i kontanta medel, berättar Tor Sparv och Börje "Boje" LIndroos, Som håller på med målningen då öP hälsar på. Arbetet har till en del ut förts av anställd arbetskraft men det mesta har gjorts på talko.
~
------------------------~~~~~----------------------
'
.,
Fjorton (fö!'låt: 13) band deltar i Utmanarlllradcn .
A
I
Det är 14 orkestrar anmälda första orkestern har börjat till söu :s Utmanarparad i spela delas det inte lä~ lgre ut FOi'sby den 14 september. några röstsedlar. (Precis när det är ' nedlmac-I , kat kommer , det in en 'yngling Vid paraden ~ommer banden och annullerar sitt band . Vi att spela 20 mmuter var. Det har alltså 13 kvar.) finns ett särskilt utrymme re serverat för dansarrangörerna, Utmanarparaden är en till- men vem som helst är väl kom I ställning för "icke-etablerade" men att lyssna (åldersgräns dansband som är medlemmar; dock 15 år) . ,A & M. Det är en mönstring Söu ordnar inga egna trans I inför dansarrangörerna, men det är samtidigt också en kva porter till F~rsby men hoppas lificering inför stora Orkester att man kunde komma överens paraden den 14 oktober. De två om gemensamma bussar från bästa banden i l"orsbv går vi Sydösterbotten. I dare till paraden på Waskia. Det här är banden s )m del Segrarna i Forsby utses dels tar: RI"~x. M!\nia. Laz)·. Snad, aven tremannajury, dels har Jllnic. Ratz. lIard RocI-, Raze, I publiken möjlighet att delta I Hard Rock SaIlinen. Empire, l er: omröstning. Det är viktigt Power. ~lash. Hope och Daizy. att den som vill rösta, är på Fem av- dem är nyblivna med Paula Peltom:i.ki har överrasIm t Boje Lindr(){)s och Toffe Sparv plats i tid. Efter det att den lemmar i A & M. moo att bjuda på kaffe under deras "extraordinarie" talkodag ured utsidesmäJningen.
I I
I
I
'
I
I I
I
*
Det utrymme man grävt ut i källaren har slukat mest pen gar. Det kommer att inrymma WC :er och ett sminkrum. Som bäst håner man på att mura mellan väggarna i utrymmet. Balkongen utanför entren har snyggats upp. För övrigt har man jobbat Närmast är det uppvärm mest på utsidan. Lokalen har ningsfrågan som skalt lösas. målats två gånger. Fönsterkar Det är meningen att man skall mar och bågar har blivit före kunna ha verksamhet i lokalen mål för en grundlig översyn. under den kommande vintern.
A vgörande för fortsättningen I är om ' föreningen får renove- I~ ringsbidrag från Vasa stad. Man har anhållit om 150.000 I mk, Som jämförelse kan näm- I nas att Sundom uf fått drygt I 100.000 mark.
Halvåttans tävling 'Tidens melodi":
Var dröjer Dans lördagar hidragen från Trio Con Brio I .· ------"'--"--1·0sterhotten?
GYNNA VARA ANNONSÖRER
botten hittills. - Vet inte varför. Det finns ju massor av band här I trakterna. Grip chansen för allan del! Men det börjar bli panik med tldel\. . ' Bara nio dagar kvar. Det ska väl räcka ...
Månadens orkester
TUI specialpris Jumprar V- och polo
49,
Skjortblusar flere färger
39,
Farmare denim & sammet
59,
- - -- - -
Till halva priset Poplinkappor fr.
100
,---.
'I............... :tt specialparti tvättade
WRANGLER
JEANS
till fyndpris
I
100 '
HALV ÅTTAS och UndCrhAU-" ningsredaktlonens gemensamma tävling "Tidens melodi" kör in på. slutrakan. Men ännu hinner källarbaud och vindsviolInister. trädgårdsgitarrister och andra musikälskar~ och musikskapare , sända in sina egenhändigt kom ponerade låtar till granskning och vägning.
:
Ny sändninl ' GUL & BLÅ ' Inkommit.
Den 15 septembel' 1979 är da gen D. Då skall banden eller kas setterna vara redaktionen till handa och då skall också de even tueIIa bandningar, som redaktlo I nert hjälper till med, vara färdiga. Sä har du Inte möjl1ghet att banda In själv, är det ,hög tid, att du tar kontakt med Halvätta redaktionen. Snabbt. Adressen är: Oy Yleisradio Ab Halvåtta Pb 95 00251 Helsingfors 25 , Telefonnumret är 90/441141/Halvåtta. Biand de bidrag som kommit In väljs de tolv bästa ut och dessa tolv framförs vid tre olika publika tillfällen - ett i österbotten, ett
§
~~
I Nyland och ett l Aboland eller på Aland. Med hjälp av litet matematik' kan man lätt räkna ut att fyra av de utvaldh tolv framförs vid var och en av de här kOllllerterna. Och det blir live, så. därför lönar det sig inte med trlckinspelnJngar. Efter dessa tre publiksändningar sänds alla tolv låtarna I Halv åtta och så får lyssnarna per tele fon rösta på sin favorit låt. I stu dion sitter en jury och väljer ut en första, en andra och en tredje pristagare. Den låt som vinner Iyssnarom röstningen får 1.000 mk. I pris är 1.500 mk, II pris 1.000 mk och III pris 500 mk. Har man riktigt tur kan man således fä sammanlagt 2.500 mk, dvs. om juryn och lyss narna har samma smak. Melodin kan vara en säng utan ord men har den ord skall de va ra svenska. Det finns Ingen åldersgrällll och bakom melodin kan stå antingen en hel grupp, en enskUd person ' eller varför Inte en symfonlorkes- ! ter. Huvudsaken är att låten ald rig tidigare publicerats. Kalle Lindholm på halvåtta vet att berätta att det kommit förvå nansvärt lite bidrag från öster
I
••
FOR EN TIA
TILL SVERIGE
Jakob LInes fyller 10 6r I september. I lublleums6rets tecken kan Du resa fr6n Jakobstad till Skellefte6 för
lOk m
Tur-retur 20 mk. Samma pris som för 10 6r sedan.
Erbludandet galler söndag-torsdag till den 13. 10.
Jakobstad Skellefteå 1969-1979
Narmare re.ebyr6erna eller Jakob Lines tel. 13011....
'l'orsdagen den
o
6 sept. 1979
S'I I';
r: C~ ()
• '1 !'lo •
~
" .'\
I'
i ; .: J
s
j ,. ....
D-- et I . gar
I f.. 'or långt
d e. vore självklart att herrar och . .0 damer har lika stora möjligheter f.. ~ t bJuaH upp den man vill I Hlir blir vi behandlade, flIckor? Topper;dans. Ar det bara av gammal vana som Förlängd tid 20-02. det lo~tta rande är som det är. Extra damernas 23.00--2330. och vi finner oss i det? F örst blir man hel f " , d när ' " . _. . . ' Något bor de 'gc,as. • • , man Ilber .det la. Men sedan . ' nar· , E ~_t f"ors lag ( f'l , ere t"mns såkert) ] BeSVIken på t'll .. , mast besv!ken. I den/de som oestammer om I, danstillställningarna i dag tör att "d .. . >lmernas .. (d ansarrangorel'na?)' man råkar vara av det kvinnliga ., . Varannan tImme herrarnas" och V·.. t å fl' k å ., varannan timme "damernas" I . I ar v . IC. or s?m var .~ konet Av sex timmars dans. II:! timme D t k d "I " å vllla·avslutnmg I Åmmne. Kvale un p va provas n "'on I för damerna - och detta som g å ng,? O[' h In . t e t ror jag att h"er-.en var mycket lyckad ända . sel'.sation (=dragpläster); för a t t . . tIlls VI skulle gå ut på parke öå inte tala om de allra ' flesta rarnabäsdattehr sig på htvdären. tvärt ringen och titta. om; e errar oc ~mer kun· danser där "damerna får" tre. de göra f I e r a n ya bekantska högst fyra. danser i slutet av Vi kom nog ut, men inte in kvä llp.n . per. till baka. l dag - är 1979 - tycker man En trogen danslady När vi skulle visa stämplar na trodde ordningsmännen att 1960 1 medlem, 1963 1. 1964 1. vi hade förfalskade stämplar. 1965 7. 1966 8. 1007 7. 1939 8. Sen sa dom att "vi skullp. må 1970 19. 1971 22. 1973 26. 1974 25. la bättre näc;tR gång" . 1975 1. 1976 20. 1977 6 och 1978
I
Om medlemskap •
Pörtom
l
lIf
K. Arne Wil[ström skrev j en illsäm'!n.re i öP 20. 4. -79
om den gån1sgrupp i PÖl·tom, som efter !wmrmmsummau
slagningen hänfi>rts till Malax:
- Påståem~et, att Pö!'1om uf ... sl_ulle ha haft medlemmar
från norra Pörtom före kommunsammansl:tgiliugen, bör
tas med en nypa salt. Verldighet~n är .lOg en unIlan.
Eskil Svarvar i Pörtom har gått genom Pu1:s metih; msre
gister och slu"iver mNl anbdning därav föJj!1Jl{le insändare:
I
Det är hårda ord som du använt Undertecknad kan Inte läsa dina skriverier mot d [~ssa ung. i hans insändare och stå stillatigan domar. som insett hur viktigt det: de inför dessa fö r l{!arulgar som är a tt vara med i en fö rsning-. han ge tt allmä nh eten. Vill här pll. och rest in till ky r kbyn för de pel(:l att min egen dotter var uppdrag, som vä ntade dem inom I medlem I förenin:!"cn åren 66 . 67. , fö r eningen, 1 70 och 71. När W eckström anser "före De fick in:;en r espenning, ej heller dagp enning. Allt var bara kommunreformen" varit vet jag intr esset för framtiden och sam· inte, hörighGten med p·~,,.tom, sedan Jag för min del håller den 1 ka l ~ n korn bort från Norrback. janUlIl'i 1975 som den stora da. Därför är det på sin plats att ' gen. föl' då slapp han till det stäls anni.Egcn böl' få. framträda till ' le han hade arbetat för. _. allmänhetens kcinnedom hur det Så nu skall jag försöka ge en verkl igen har varit och är än i bild av medlemmarnas antal f(j.. dag. re och efter den l januari 1975.
I
.
I
i
10'1
I
I I
ÅnJjnlle
I
2
m~dlemmar .
Alltså man blir förbannad när man betalat inträde och så slipper man inte in mer på kvällen.
Alla dessa va r betalande med lemmar i föreningen Pörtom ufo Om Weckström går till styrel. sen för Pöi·tom uf sr får han nog se hur verkligheten förhåller sig, kanske han fär deras namn, så vet han vem dessa personer är. H är må tilläggas: LEVE UNG- . DOMEN!" Eskil Svarvar
Fram med nåt bättre sys tem, så man inte behöver beta la två gånger, ifall man vill vara inne.
I
I
"Två anonyma petalaxbor'.
-----------------------------------------------------------
för flatrovan! :.:;;
1 :5
~
:J :J :J :J :J :J
D
D ~ :J O
:J :I
:J O .,
U
O
8
§ ~O O
O
8 O El
Et O
• Har ni märkt hur sällsynt f I a t r o van håller på att bli? Det är mer än en kväll som man har återvä.nt med oförrätt!l.t ärende på sistone. Jag börjar bli desperat. G€ n ast som dct dy){er upp nånting 80m påminner bara en aning om rovblast, så slår jag på bromsarna i panik. En afton var jag ute och grävde i nåt jävla rapsfält Malax ... Pinsamt. • Men allvarligt talat, det verkar BOm flatrovans dagar vore räknade. Och dt!t fö!'vp.. nar mej att ingen proteste rar. Här håller man pi att utrota en art, och jag hör inga megafoner. D et målas fnga banderoller och det sjungs inga kampsånger. • Varför samlas vi inte till tältläger vid randen av rov landet?
D
• Varför demonstrerar vi in te och kräver att producent· fÖi'bunJen ska ta sitt an· svar? • Varför är vi så passiva? Annat var det förr - och jag tangerar än en gång den gamla goda tiden, förlåt mej. Då hade ett hot mot flatro van varit ett hot mot själva livet. Då hade ett stopp för rovknyckandet varit ett stopp för en hel kultur.
~
BERTEL o
.,..,..NYGARD
D D D
O D
O D
§
SLAGRUTAN
o
O
C C ,
Då hade jag hellre gett bort mh trampbil än avstått från rätten att stjäla mej en höstrova. • J::tg observerar i historien att de gamla landskapslagar na också stadgade om rov konm:mtionen. Dcn fattige vandraren fick sa!döst förse sej 1!1cd rovor i annans åker. - Bara han int tog så myc ket att han fick "bunden börda".
D
El
8
Jag antar att vi måste ha läst på i landskapsl2.garna när vi var små. För det var ju så att om man var långt hemifrån på söndagens cy keltur och blev hungrig, så ansågs det helt legitimt att ta för sej i lo!talbefolkning ens rovland, Ibland -
det får erkännas
nu - hände det kanskp. att man drog på sej "bunden börda". Pakethållaren full och så lite i fickor här och där. Men det var brå att ta till
• Alltnog, jag ser detta med flatrovans försvinnande som ännu en del av mordet på vår livsmiljö. Jag har över vägt att dra igång en aktion för rovans bevarande, men jag inser ju att det ställer sej knepigt aH få med da gens historielösa stadsmän niskor. Så jag reson erar som i frå-
O :JIJCDCtOIJOI:I:DOOOOODDOOODnOntJODDOODl1nDOrinnnnnnn 1111 f 1
ga om annan miljöförstö rln'g : Vi måste väcka ett in tresse för det försvinnande, innan vi kan få fram ett en gagemang för ett bevaran de. • Jag ska därför be att få lämna ett bidrag till känne· domen om den förlorade rov kulturen. Det är en gammal metod för rovans skalande, en metod som synes ha varit lokalt bunden till Vörå, even tuellt bara till Rötji : l\lan tager en velociped och svänger den opp-å·nl'.d(~r. Se dan tager man en medha vd Il
konlpis och sta"".' lWIlUill vid
tra.mporna. Sedan tager maD en avtorkad flatrova (I brist tider en turnips) och ryter åt kompisen a.tt börja. veva.. Sedan låter man rovan (tur nipsen) rotera mot bakhjulets spolar tills där icke är något skal mera.. Sedan märker man a.tt den första rova.n j sin bel het å.tgå.r tm att rengöra spo lårna. Men sedan börjar det gli. bättre. • Sedan återstår bara att invänta ytterligare bidrag till rovkulturens nya upp sving.
lk ! Ii 3 " • II JLJlJt
H
N" N
" il
tUW'
II II
U"
II M ,,]
.. o S 1 1'; te H n T" !'II I ~ K ,\ t' O !il T EN Torsdagen den 6 sept. 1979 -------------------------------------~------------------~------------~------~----
o
AMIIIIE
* Folkpark
Malax
Så är vi där igen - soml alla höstar - vid
SÄSONGAVSLUTNINGEN I Lördag 8. 9. kl 20-01.1
IJIIJIIL' * EXO~o~/~~\
l
Diskoteket: Noitavaimo Discostyle * * * *
Busstrafik som tidigare. Gratis klädförvaring. Marschaller i höstnatten. Sista minigolfchansen.
a la Åbo ~ 1
Vi ber att få tacka vår trogna publik för i sommar. En publik som ökat rejält jämfört med fjolåret. Vi hälsar Er alla väl komna till en ny händelserik Åminnesommar igen våren 1980! Ha det så bra tills dess!! Medlemsföreningarna
J\
Åldersgräns 15 år
Aldersgräns 15 år Biljetter 17 mk
NÄSTA HELG: HÖSTKARNEVAL
BUSSAR: VldJeskog: Småbönders 18.45, Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Gkby 19.15 via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eug mo 19.00 via Jakobstad 19.40•
med bl.a. Utmanarparaden och Max Fenders
•••••••••••s ••••••••••••••••••••••••• •••••.............•••••••••••• ~ ••••••••••••••••••••••••••
i: SÄSONGA VSLUTNING I
I RÖRGRUND
Lördag 8. 9. kl. 20.00-01.00
! Upplev den härliga 50- och 60-tals ~
i i'" ii
I
P.S. Vi tackar publiken .. ~.r ~ hellyckad sommlar. och syns igen .- till våren. ~' för en
~
i
! CJ"" Cola . ~. f eJ' med "'' o i Rolle & Roba i : / D/SCa
musiken igen med
:..
il
"
,,
..
--
- >.
~ ~
Veste~ ..............................................................................................
:
BUSSAR: Ingves fr. Korsnäs 19.40 via Nämpnäs o, Näsby,
kl. 19,15 Pönom. ÖVermark. Yttermarko.Näsby kl. 19.15 Dagsmark. Krisunestad. Haglund kl. 20.00 Kaskö via Näsby.
:
öSTERBOTTN ISKA POSTEN
(lP
6 sept. 1979
Torsdagen den 6 . sept. 1979
"Ensaksrörelser"j ett märkligt begrepp
* Det har dykt upp ett märkligt begrepp "ensaksrö relser" på sistone. Med det me1Ulr man aktioner som riktar in sej på någon enda konkret fråga. I Finland är händelser1Ul 1,'id Koijärvi ett exempel. "Ensaksrörelser" är inget bra ord då man talar om miljöaktioner. Det har en klart negativ klang. Man får ett intryck av ensidighet och enkel,.iktade människor. I själva verket är det precis tvärtom med mil}örö. relsen. Det som kan ha varit en "ensak" i början har ut'L'ecklats till en bred, "samhällstillvänd" rö relse, d(;~ man sälter tU miljöproblemen i ett stör re sf111tmanhang. Särskilt misslyckat är det aU som till exem· pel Närpes Tidning gör tala om kampen mot kärnkraften som en ensaksrörelse.
*
* *
Motståndet mot kärnkraf ten är mycket mera än "en sak" . Det handlar enkelt ut tryckt om människor med ett annat sätt att se på samhäl let än "atomoptimisterna". Det kan gälla ett decentra !isel'at samhälle, något som om öjliJt kan förenas med kä ' ·n kt'a a~sumhället. Det kan V3:'U frå ga om ett värnande om demolrratin i framtiden. Dat kan handla om en rädsla fi.)r k;':bkraftssamhällets po li ~:; t a t.
Det ::U!1 vara mycket mera, och m~n hittar orsaker att f ru 'rtn. käml;:raften utgående f :';\ n bt~ : e socialistiska och icl r~ -,, ')-~ ~ ' ; s tiska sätt att se på vidllen. Att i det sammanhanget ta la om "cnSak&rÖl'elser" är in te bara fe!, det är klart ned värderande m?t de människor som engagerar sej.
*
Naturskyddet blev miljöpolitik Nyttjar man ett ord som "ensaksrörelser", så leder det lätt tankarna till någon sorts flumideo~ogi, som man enga gerar sej i utan att veta des to mera vad det är fråga om. Har man en sådan syn på "rörelserna", så känner man inte till vad som har hänt un der de senaste tjugo åren; Kanske var det en ensaks rörelse i början då naturskyd det stod i förgrunden, och man saknade förmåga att se natur och miljö i ett större sammanhang. Då människan var boven och naturen var offret. I dag har vi ju tagit med människan i diskussionen. Miljön är lika mycket männi skans livsmiljö som växternas och djurens. N a t u rsk y d d e t blev n a t u r v fl. r d och
::lIT1nnnnnnnnnnnnnnnnnnnooonon • Skicka ut alla förtvinade byråkrater på fälten och låt. dom ·få lite luft och sol under skjortan. På kvällarna. sen dom dragit in från skördefälten i stora sjungande skaror, ku: de ·dom få gå på kvällskurser i med mänsklighet. Där skulle dom få lära sig vanlig, hygglig anständighet samt att deras uppgift inte är att göra livet surare för sina nästor utan gladare. Det är där myndighetsperso nerna tar fel. Dom har missuppfattat hela situationen. Dom ska underlätta för oss vanliga knegare, inte ·försvåra. Vi har fått en kader av by råkrater som uppför sig som gamla utkastare på ölsjapp. Såna där som tittar upp l himlen när dom pratar med kunderna. Ja ja, stå inte där och disku tera, säger dom, ge dig iväg nu. ÅKE CATO • A ....-I..dp.t
småningom även m i I j ö B k y d d och m i l j ö v å r d. I dag talar vi också om m i 1 j ö p o l i t i k och ger därige nom frågan en klar samhälls anknytning. Att då tala om "ensaks rörelse" är att se något en staka träd men inte den stora skogen.
*
Vara positiv eller byta lagar? Närpes Tidning kallar I en ledare (25. 8.) ensaksrörelser na för "negativa rörelser". Med det menas att rörelserna går in för att förhindra en utveckling i stället för att "ut
Text: Bertel Nygård
Bild: Leif Sjöström
rätta något positivt". Att förhindra något kan va ra bra eller dåligt. Förhind rar man något bra, är det dåligt. Förhindrar man något dåligt, är det bra. - Konsti gare än så är det faktiskt inte. Miljörörelsen försöker stop~ pa en utveckling so"m man ser som negativ. Man gör alltså en bra sak när man förhind rar den utvecklingen . Man till och med "uträttar något po sitivt", NT talar också om att en saksrörelserna bryter gällan de lagar. Det kan låta bestic kande. Men då invånarna i Aapua
och Rantajärvi två små skogsbyar i svenska Torne dalen - går ut och stoppar flygplan som sprider sJygif. ter, så är det det naturligaste de kan göra. De beter sej kanske "olagligt", men vilket är alternativet? Ska l de skriva -till ~yndig. heterna och hoppas att byrå kratkvarnarna mal snabbare än det framrusande giftpla net ? Ska de arbeta på lång sikt och horhas på hättre lyc ka nästa år? Medan alla de tusentals li ter blåbär som de årligen plockar och som de är ekono miskt beroende av, blir obruk bara i giftskoO'arna.
onnnnnnnnnnnnnnnnnnnnonnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
.Studiemiljö
Vad jag fruktar oc som jag härmed på det skarpaste viII protestera emot är en smygande ayatollah-mentalitet som. kan få ökad spridning i vårt svenska stift. VI måste få ett öppnare klimat där yl vågar stå upp med våra åsikter och tote låter oss skrämmas till tystnad.
• Ole Holmberg, präst I Närpes för. samling, I artikel i Vb!.
Debatten kring en Vasa-filial har präglats aven mycket 11. ten omtanke om den studeran de. .Man talar om nya lärar tjänster, nya enheter och off randet av gamla enheter, men själva studeranden nämns säl lan. I anknytning till detta vill jag säga något om studiemll jön, så populärt som det är med miljöfrågor 1 dag. Det räcker inte med att man har lärare och en byggnad för att utbilda en bra ekonom. Studiemiljön skall vara sti. mulerande. Den skall ge den studerande impulser till nya upptäckter och erfarenheter. Den skall sporra till vidare
forskning och liven bereda möjlighet att forska. Studiemiljön är något som man inte alltid kan skapa med pengar - den är något som finns. Och studiemUjö det är något som Abo AkademI, HHAA och Abo har, så låt oss inte förstöra den. Betydelsen aven bra studie miljö är större än vad många vill tro eller acceptera. De som studerar eller har studerat in stämmer säkert l detta konsta terande. • Peter Rasmussen, ordförande MK, Allo-Hankens student klubb, vid HHAA.:s inskription.
i
••
Torsdagen den fl sept. 1979
öSTERBOTTNISKA PQSTEN.
Jan Sö·derman -
•
o
•
sJuttonarl,ngl~n
som gjort åtta mål första året i tvåan
hittills . .. - Han har förutsättningar att bli nånting stort. Han
har den riitta inställningen. Hans största tillgång är den
enorma speluppfattningen.
Och målsinnet.
- Det ser enkelt ut när han gör målen. l\len det svåra
ligger i att vara på rättplats i rätt tid.
- lien ännu är han oslipad.
Där är tränare GÖsta Lapve1eläinens omdöme om Jan
Söderman, D' Krafts mycket lovande forward. Bara 17 år
gammal och r~an bofast i ettan. Kom direkt från B
juniorlaget.
Här i öP-presentation:
o
O Det blev en pangdebut.
- Jag gjorde två mål i
första seriematchen mot
Hakrit i Raumo. Det är väl
egentligen min bästa matcb
hittills.
o O ,Säger Jan Söderman på sitt lugna sätt, funderar
en stund oc btillägger:
Säljes av NÄRPES BEKLÄDNADSAFFÄR tel. 962-41171
INGVES BUSSAR
WEEKEND-1'H8 till SUNDSVALL-UMEA 8-9.9 Pris: 175, I priset Ingtr: Bus.resan, båtre8orna, 6vem. I S:vaH ~ OK Motor Hotell, fruko8t.
- Fast matchen mot HJK
(fjolå.rets mästarlag, 80m
besegrade Kraft i cupen)
gick också bra. Fast vi för lorade - mest på tempot. O o Ja. Och efter Hakrit
matchen har Jan Söderman
laddat in ytterligare sex bol
lar i motståndamätet. På Det är egentligen tack våromgången. Bl.a. segermå vare honom jag gjort mälen. let mot TuTo med bedövad Han drar alltid pä sig special fot efter en tåskada. bevaknIng och sä fär jag stör re ' utrymme. Före serien gjorde han 13 • mäl på sexton träningsmatcher.
Specialbew.kning
- Jag började nog tro pä att få spela några matcher i serien. Tippade med en kompis att j'a g skulle göra tre-fyra mål I serien.
Abiturient Söderman börjar dock bIl så känd i motståndar lägren att han begävas med specialbevakning allt emellan
SLÄKTRESOR till Sverige avresor frAn Nlrpes
•
- Då bUr det ett helt annat spel.
01.11., 20.12. och 28.12
På hösten bar Jan hart en ljumskskada och inte kunna spela.
UMEA-Endagsreso~
Torset 13.8 och 27.9 Pris: 65, Busaresan, båtresorna samt rundtur.
avresor frAn S.....ge
04.11.,28.12 och 01.01.80 BOKNINGAR och FÖRFRAGNINGAR INGVES BUSSAR. INGVES RESOR Nlrpes tel. 962/42048 el.
hemtel. 52832
Skadad
.Men' 2-2-matchen mot Sa lon Pallo var han åter med utan att göra mäl den gängen. Kollegan på spets - Henry Bergström gjorde mälen själv den gången. Tvä stycken. Samarbetet med Henry på spets fungerar fint, betonar Jan.
gymnasiet t Närpes. - Själva idrotten är bara positiv för skolarbetet. Man orkar mera. ' Bäde fysiskt och psykiskt. Och hltt,lI1s har sko lan gätt bra.. Man 'behöver koppla av frän skolarbetet pä nåt sätt. Men mycket annat än läXor och fotboll blir det Inte. Det negativa är att resorna tar så mycket tid.
åt.
Men ä andra sidan har mat cherna 1 tvåan gett mera ru tin: Jag kommer bättre in i spelet och tempot. Vägar börja göra egna grejor. •
Idrotten positiv
Jan Söderman ska skriva studenten l vär - han gär I
- Ar det möjUgt "försöker jag nog ställa skolarbete så att jag hinner och träna. Mera tid gär ät om Kraft lyckas stiga till ettan. - Vore grymt med en buss resa till RovanlemL •
Måste uppåt för att utvecklas
Men ä andra sidan vet Jan att han behöver uppät i divisio nerna tör att kunna utvecklas som fotbollsspelare.
- Jag försöker k )mma så långt som möjligt. Visst vore det kul att lyckas s - m Pekka Kultanen och få sp : la I all svenskan. Där är s tandarden betydligt bättre än h:~ r hemma. •
Fotbollen roligast
Som "ung" - om nu det ut trycket tilläts - sysslade Jan med i stort sett allt I idrotts väg. Tennis, ishockey och fri idrott. - Jag har väl nåt DM i sta. fett. Han valde fotbollen för att den är roligast. - Det är bara bra att hålla på med mänga idrottsgrenar som yngre. PETER GRANSTRöM
--
Torsdagen den 6 sept. 1979
IF Krat får i:ttte bli nån främlingslegi on:
'Men iblnml är det nödvändigt att värva nyckelspelare .utifrån~
GRÖNVIES
84200 NARPES sa
*
Chrbter Eriksson, Iagledlll'6 och Gösta Lapvetelä.ineu, tränare.
När tre omgångar återstår av dhision två vi&stel' hägrar en kvalplats för IF Kraft från Närpes.
fin
Nitton å.r ba.- Kraft spelat I divisfuD tre - det är ländskt rekoi-d. Uppgången började oär RaimoBudd började bil. fdD Vasa för att ta hand om tränarsysslan. Kraft slutade med spark-och-springet - började spela fotboll och avancerade efter en överlägsen serieseger. Raimo Budd lade grunden till fotbeIl pil lite högre nivå i Kraft. Bar har klart förbittrat IDstiUlningen till trä ningen. Nu iLr det sällan nån ir borta från träningal1l& utan.att säga till på förhänd. I fjol J"lr det på håret" att Kraft stigit till ettan - efter en våldsam slutspurt. Tog nio poiLng av tio pil de fem sista matcherna. stannade en poiLag från omspel mot Lapp.f järd. I år är det meningen att det ska g.<\ vägen•
- Det var ocl{så bets måls3äUning. Kvalet. Om och nä::- vi kommer så långt får vi "iU omvärtlera rnfdsli.ttningen.
Det säg~r tdinaren Gösta Ll'.jJveteläinen, funderar vidan~:
- Inte sIm vi upp i dhisi9n ett med våM~ .· R,ealistiskt sett iiI' diviaiou två. lämplig för
lilla Närpes. Det primära är att vara ett stabilt divlHion två lag.
..
Det här betyder nu inte som exempelvis Alandstidnin gen missuppfattade saken att Kraft skulle lägga sig fri villigt. Bsra att klubben inte tänker ta till alla tillbudss t1\. ende medd - läs: värva - för att ta spl'ånget uppåt. Lagledaren Christer Eriks son tillägger : - Ska vi g1\. upp ska vi göra det med eget materia!. Om vi inte klarar steget upp tar vi ny sats. Vi tänker inte börja hand la spelare. Lapveteläinen : - Maximalt tre spelare ut ifrän fär det vara i laget och de ska helst flytta till or ten. Stommen måste bestå av egna spelare - annars kan Ul te publiken ide{ltifiera sig med laget. Nu har Kraft Henry Berg ström - som bor i Vasa och Jouko Karttunen - som bor i Björneborg - frän an nan ort. •
Värva nyckelspelare
Nyckelspelare blir man ibland tvungen att värva. Och om det blir division . ett?
- Dä måste vi antagligen förstärka främst med en mittfäJtsmotor. För gäl' vi opp tänker vi stanna mera än ett ä", DivIsIan ett är dock ett oskrivet blad, VI vet Inte om vi har möjlighet att bli ett stabilt di vi.sion ett lag. Men ä andra si dan har vi inte haft några pro bler.1 I tvåan (facit: fyra, trea, tvåa scdan avancemanget -75) så. . • •
- Ekonomiskt klarar vi nog ettan. Det största kruxet är de länga. resorna som gör att spe la.::na måste uppoffra sig m~ra. Och då. speciellt vid JlUltcherna mitt i veckan. För en match uppe i Rova niead är det ett måste att stic ka redan dagen före . - Annars ä r det onödigt att eI13 g1\. in på plan. •
Dålig hemmasvit
I år har Kmft haft en säll synt dålig svit på hemmaplan. Tre vinster, och lika m:'l.nga oavgjorda och förluster . - Och Kraft är ju känt för att vara ett starkt hemmalag.
-
Vad det beror på. vet man inte. -
Kanske tar vi alltför lätt
på hemmamatcherna. Verkar
om grabbarna skulle tro att det räcker med att gli. ut på plan.
S0m
Chri.ster inflikar: bliken för 60 procent, reklam, - Det är en helt annan supporterklubb och kommun tändning på bortaplan. Och de tre hemmaförluster- . resten. na har kommit trots att När Gösta Lapveteläinen: pesplanen är förstorac. och i - IF Kraft har haft ett bra bättre skick än på mänga her 70-ta!. Tror det beror på att rans är. den grupp som drar lasset har Gösta: börjat bli varm i kläderna och - Men ändå siktar vi pli. att . vet vad det är fräga om. vinna serien och få spela förs - Där tror jag vasaklubbar ta kvalmatchen hemma. Trots na hal' nät att lära. Kommer stati.stiken. man dåligt förberedd Ull en sä • Stabil ekonomi song - ocksä org-anisatorlskt IF Kraft är känt för sin sta bila ekonomi.
-
Christer: - Vi klarar ekonomin bra. Men inte blir det nåt större överskott.
utom Gösta och Christer också
Omsättningen ligger på ca 200.000 - av det svarar pu-
blir resultatet därefter. I
arbetsutskottet sitter för
Anders Åström, kassören och Rainer Svartbäck, han som sitter inne med erfarenheten. PETER GRANSTRöM
.•
ALLT INOM MUSIK BRANSCHEN
INSTRUMENT FÖRSTÄRKARE SKIVOR KASSETTER STEREOANLÄGG NINGAR MUSIKAFFÄR
lE: IBigi Ivesa NÄRPES tel. 962-42064
/
8
f -
-
() ~ 'l' '"
---
I)
U 'I '. N I ~ 1\ Al.
.. U ~ 'I
- Tänk vad hems3kt det skulle vara att bo i Kina! Där alla måste gå omkring i samma uniformer. Vad tråkig t! Det här uttalandet gjordes en gång aven ungdom i en av de stora rikssvenska tidningarna. Hmm, tänkte jag. Vi går ju liksom inte i uniformer, vi, vi ~år ju gå omkring i jeans allihopa. Och så tror vi, fan
tastiskt nog, att vi har den omåttliga, västerländska fri
heten att välja,
Men om det finns något folkslag som är slavar under uniformerna - så är det just vi. Det är bara det att uni formerna växlar så fort. Smart och snabbt växlar modet, det som alla skall följa för att överhuvudtaget räknas med. Vi på ÖP bestämde oss för att kolla upp det här med modet. Vi valde att göra det i Närpes.
Torsdagen
t.. N
Siv på klä9rond i N ärpes:
Något slipprigt, glänsande och
•• garna gredilint
I
n.
• l\fODE KOSTAR Skall man klä sig moderiktigt, som det heter, så kostar det minsann pengar. En femtilapp räcker inte längre till någonting. Skor kostar omkring 300 mark (spjutiga i nosen, tunna höga klackar och remtyg runt vristen), en klänning tarvas det tvåhundralappar till och likadant är det med blusar och byxor. Skall man hL en riktigt fin-stass i dag, en som följer höstmodet så får man - om man köper kiäder från topp till tå och hänger på sig alla tillbehören - betala uppemot 600 mark. - Tjofaderittan, skulle man kunna utbrista. Någonstans här i världen sitter de<!: en massa gubbar och gummor och räknar ut det som kallas modetrender.
När de räknat ut sätter de igång ett ofantligt maskineri
, och nya modet är skapat, De tittar på gamla filmer, läSer I
i gamla böcker, tar en detalj här, en detalj där och fogar
dem samman till Det Absolut Nyaste. Kanske reser de ibland till U-länderna och synar befolk ningen där i sömmarna. Allt för det heliga västerländska modets skull.
= = -=
Småningom kommer detta mode också till Närpes. Det kan räcka någo~ år, men det kommer, säkert som solupp gången. Jan-Erik Uljens innehar modebutiken Jannes klädshop i Närpes. Han är kläd- och modeintresserad och vill gärna ha det senaste, litet ovanligare i sitt lager. - Blir kläderna för ampra så går de nog inte att sälja i Närpes, säger han. I sin butik har han blusar som är fyrtiotalsinspirerade, lilmså en massa klänningar. Han har jeans och så små runda märken med stålmannen på. Jag klär upp mig i en brokig väst och en flanellsgjorta - det senaste i vardagslag i höst.
-----
---
=
• Ett slag för manligheten På maslmlin{: h å ll slår modeskaoal"na ett slag (ör manlighetcn. Farmarns sim ha en li te primitiv look - raka byxben. nitar här och var. Men det är vildigt att skjortorna matchar. Läder är pop tm tusen. Finns t.o.m. läderskjortor - med små andningshål. En tröst för kavajbä rarna är att 'kavajerna blivit ledigarc - väst och slips och åtsittande skiortkrage är inte nöd vändiga attrihnt för den moderiktigt klädda läng re.
• YNGSTA I FEIUTIOTALSVAGEN
Riktigt nöjd vell'l~ hon btte, Siv Astrand.
ii1IIIIIIIIIIIluoum.............
Den andra färg!mtego rin Iig;ger åt det mera na turnära hållet s.k. sandoch stenfärger. Alltså olika nyanser av grått och brunt.
En mera fördomsfri kombination av färger ut lovas ocl,så vinrött med orange eller klar rött är helt gångbart.
I ett nyligen utkommer nummer av Hufvudstadsbladet deklareras d et att man gärna skall klä sig litet militant i höst. Och tidningens modeskribent tillägger att sådana trender i modet brukar förebåda krig, På modebutiken Vestis i Närpes ser man åtminstone ännu inte skymten av något sådant. Allmänt kan man säga att höstkläderna ännu inte anlänt. Men man vet nog vad som kommer. På Vestis tror man att folk kommer att klä sig i man chester i höst. Och så är snickarbyxan väldigt Inne. Färgerna är svart, vinrött och grått. Klänningarna har axelstoppningar och är skurna som de var på fytriotalet. På handelslaget i Närpes är man inställd på s.k. bas kläder i sitt urval. Man har inte så många extravaganta saker, men kanske desto fler praktiska.
Expediten på Närpes beklädnadsaffär berättar att de all ra yngsta nog fångats i femtiotalsvågen . Gummitossor, vida jeans och slor T-skjorta med en hopknycklad boll i sidan. - Det finns inte så många här i Närpes som klär sig lady-likt, säger hon. Och Uljens sade å sin sida att den närpesiska mannen skyr alla extravaganser. SIV ASTRAND
Breda axlar och geting midja framhävs på dam sidan.
Mycket svart får det också vara.
• MILITANT
------------- * -
- Ral, och strikt siluett ska det vara.
Höstens färgslmla lig ger åt det neutrala hållet. vinrött, himmelblått och senapsgult - där är en kategori höstfärger.
Skall jag gå på fest så får jag lov att bära silkesbyxor. Kalsonger är också ganska pop. ' När jag stäl!Jr min standardfråga i Närpes beklädnads affär kommet" expediten frum med ett par röda silk-byxor och rekomzr.enderar en vid vit skjorta till , ' ~tta, Samt en massa skärp och tingelitang.
I--
Modeskaparna drar in på tygkontot till hösten. Det där "ida, fladdrande och löst sittande skärps åt.
KjolfåUen åker aningen uppåt igen. Ett par centi meter under knät sl,a kjo len sluta för att sitta rik tigt korrekt.
• SILKESBYXOR PA FEST
::
Mode svep
Men så långt som till åtsittande går man inte. Damernas kjolar och kap por har ofta gånl,,'Veck så att det nu åtminstone i någon mån är möjligt att röra sig.
• DET SENASTE
I
sept. 1979
Getingn
.
Jag stegade in i ett antal affärer och berättade att jag skulle tillbringa natten på ett disko och vad borde jag i så fall drapera mig i? Svaret blev: - Något slipprigt, något glänsande, gärna i gredelint. - Jaha, sade jag och stegade ut tillbaka medan den ynkliga femtiolappen skrållade sig i fickan.
den 6
Sportigt och ledigt ska det va.
-
••• T••• T. . . . . . . '111111111111111111111111111111111111111111111 i 111111111I11I1II1I1I1I1I1I1I1I1II1II1II1I1'I1I1II11II1I1II11I1II1I1II11II1I1II1II1I11I1II1II1I;i
Och trenchcoaten a la Humpry Bogart hänger med. Viktigt att nnder stryka skulderbredheten.
79
..
Torsdagen den 6 sept. 1979
~idja
och 'hreda axlar *
En militärisk look. Mycket tyg upptill för att markera ax larna och ett brett skärp. Där är ett par vikti~a Ingredienser
I höstmodet. (Kestilä)
Jeans, det är 'byxorn!'. som förr kallades fllrmarbyxor och var till mest för fritidsbruk. I dag är jeansen gångbara både till fest och fritid. Jeans är ett praktiskt men a.c k !>å modeomsusat plagg. - Är det modet som är det viIdiga när ,vi 'köper våra jeans? Hur ofta handlar vi jeans, och hur ska de se ut? öP bad några österbottniska ungdomar reda ut sina "jeans vanor".
••
Hur viktigt ar mod et.?
Anja Kuuslsto (14) Kaskö
*
F.n
tl~d{)lad
•
Henry KaIlvlk (22) Nykarl:-by
tweeddräkt. En
relativt "mill kjol har kombine
rats med en vid blus - också den med kimonoärmar. Neda.'l. (Oravais) - Jag köper - och föräldrarna - Jag köper nya jeans högst l betalar - jeans ungefär fyra till till 2 gånger per år. Vanligen fem gånger om året. T y v ä r r , handlar jaå på rea, priset betyder är det nog så att jag väljer en- alltså mest, men naturligtvis har ligt vad som är modernt. Men det utseendet och kvaliteten en viss är intressant med kläder, och betydelse också. Jag bryr mej inte f ö r s ö k e r åtminstone hitta en om "sista skriket", det är viktiga re med min egen smak. stil som passar mej. - Senast köpte jag jeans I ju - Mina senaste jeans köpte jag lI. För det mesta handlar jag ! Vasa. Ibland blir det också När· för ungefär en månad sen. Jag där man följer handlar mest i smil. butiker, ofta , i speciella jeansbutikpr Lasse Hroman (16) Vasa
*
En fe3t1igare klänningsmo
delI - material: tunn och luf
tig poly!'Ster. Lite 40-tals-look
över O!":wnisokapelsen. B~tona
de axIar, kimmlt'ii.rmllr.
*
Ledigt och sportigt ska her
rarna klä sig. Kepsen h~nger , fortfarando med. (Kestihi)
- Jag köper nya jeans fyra el-I ler fem gänger per år. Jag följer nog modet ganska mycket. Det är inte själva märket på jeansen som är viktigt utan utseendet och formen.
- Jag handlar jea:ns kanske 3 gånger om året. Det viktiga är modellen, bredden på benen och sånt. Själva märket är inte avgö rande, men det betyder väl en del.
Jag köpte mina senaste - Senast köpte jag jeans I au jeans för en månad sen. Jag hand gusti. Jag handlar alltid I små lar i Kristinestad och I Näsby I butiker. vissa butiker. Kjell Nylevlst (16) asa
Anders Berts (16) Vasa
•
- Det blir väl cirka 4 gånger året som jag köper nya jelUls. Modellen betyder mest, jeansen ska sitta riktigt. Jag vill Inte ha några "fifties" som hänger l ba ken. - Mina senaste jeans är köpta _ Senast köpte jag jeans nån, I augusti. Jag går alltid tm sam gång! sommar. Jag går till små- ma. butiker, ett par småbutik e r !l ä r I stan. bu.il{<!rna , a ld r ::; ti ll varuhu se n.
- Jag köper jeans 3 till 4 gån ger under ett år. Utseendet är av görande, hur de passar och sånt. Märket har väl nog ocl{så en li ten betydelse. Det blir bara så att man inte vill ha något helt okänt.
j
l
10
ÖST E R B
oTT NIS KA
P
oST E
N
Torsdagen . den
6
sept. 1979
----------------------~------------------------------------~--------------------------~--------~~~
•
Dansfacit sommaren -79
Vikandle puhlil{siffror
.
;.
o
O Endast tre av sommardansarrangörerna inom SÖU är som nu håller på att avslutas.
Sedan början av 70-talet har gammaldansen varit en god inkomstkälla för ungdomsföreningarna. Dansmusiken är bil ligare. Det är i allmänhet ing~ problem med ordningen.
nöjda med den danssäsOngi
D O Amiune redovisar för 25 procent högre publiksiffror än senaste år.
Denna försommar var det dock mycket glest mellan gam maldanserna. Frå1l början av maj fram mot midsommaren tar gammaldansarna tydligen paus.
D' O Forsby har några höga toppar men annars ungefär som tidigare. O O Pjel'ax uf:s satsning på disco var lyckat och har åter höjt publiksiffrorna på Rör grund.
Inte heller i juli var det riktigt lika många gammaldanser som tidigare år.
D O De övriga sommllrarrangörerna redovisar mer och mindre viliande publil,siffror. Fle ra stordansplatser t.ex. Oravais, Molpe, Harrström, Norrnäs och Nämpnäs, har nästan helt upphört med ungdomsdanser. För Aminnes del är det sats ningen på orkestrar från Sve rige som gett god utdelning. Sammanlagt har Aminne haft program f 'ån Sverige vid 13
kvällar ~nder säsongen.
Toppkvällar är danserna med The Boppers, Vikingarna och
Thorleifs samt midsommaraf· , ton . Vid alla dessa var publi- l .
ken över 2.000 personer. Att j
märka är då att det i två fall ;
lir fråga om sönda~ar och -j ett ;
fall en onsdag kvätl. I
Gammaldp,n3erna har gått,
sämre för Aminne än tidi~a re.
Inte ens Bröderna Lindqvist I lyckades dra någon storpublik . Minclre Idl.nda band från Sveri ge 0rar inte heller så bra på
S;)mmardansarrallgörerna redo-, serna varit en räddning. visar dock överlag bra PUblikan- I Men det bord~ ändå ske en för slutning tiH gammaldanserna. För I nyelse med gammaldansen De de som inte fär ungdomsdanserna yngre äld'c rskll\sserna - 20-30 att bli lönsamma, har gammaldan_ åringarna - hör inte till de fliU _ _II!tjIiDl_IIGl_ _ _=C:::CI_"_ _ _1III'! g8.ste gammaldansa.rna.
I
~
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _III!!!!!I_ _I!!'!!!!~~_ _ _ _~I!!II:! SUg
a
r.;
.44
§
I
..
~~'-"-'J---~ _jJ:l
-
I
r"'!!cosat8ningen lyckad,
- Satsnin~en på discot har betalat sir;' på en enda säsong. säger Rainer Nelson i Pjelax ufo Nu behöver vi ju inte ha mera än en dansorkester per kväll. I början slog det inte så . bra men mot slutet. av somma~ ren har vi haft stigande pu bliksiffror. På Carpella är ett par lyc- Damernas halvtimme. Dingen att damerna. ska stå i en skild "1.0 kade' gammaldanser och succen Uttrycket är så vaRligt a"tt man. inte ens hög" oeh vänta pA. att få dansa med ett
med WiHex toopar under en antänker . . vad det riktigt betyder. maskulinum.
ftl'l.rs svag säsong. I Maxmo Det är vanligt att uttrycket står extra, VansinBigt!
!!Jkulle man gärna haft ett par atskrivet både på dansannonser och i dansJag tycker att ordet dansdemokrati bor hUlldra. till per kväll. I ytterlokaler. de vara en självklar sak i våra dagar. Så.
Riktigt· klokt är det ju inte, eDer hur? självklart att det iDte vore något prat om
eSSe oc'h på Klacken iPunno Vad betyder "damernaS lialvtimme"? den saken heller. har det gAlt någorlunda. Det Jo, att damerna., kvinnorna, flickorna Finns det någon som är för "damernas kommer inga I6rtjusta utrop kalla det vad ni vill - har rätt att bjuda halvtimme"! frål' de här två arrangör0rna. upp personer av det motsatta könet till Det skulle vara intressant att höra hur d ans, un d er en h a Iv t·Imme avans d k vä II en. . Totalt sett torde publl·ken en så dan motivation lyder. minskat mest i SYdösterbotten' R~sten av kvällen tycks det då vara mey I va Närpes uf redovisar för i me- ii______________• ____________________________ dcltaIWOpffoon~p~lö~ag.
l
l I
~
; .
l
----------- - -----------------1
såhär blir •• nasta sommar
•
IMPORTEN av framför allt dansband från Sverige kommer att fortsätta även nästa sommar, säger de' auangörer som denna- sommar haft framgång med sådana band. I gengäld verkar det som arrangörerna skulle bli allt försiktigare med ordnande av vanliga danser med öster.bottniska or kestrar. - Nästa sommar skall vi ha åtmin.stone två riktiga toppband från Sverige eller eventuellt från kontinenten.
säger
Karl-Gustav
AR~@~a
Imed SÖU. göra
dans på Fagerö. Norrnäs gav upp efter .ett försök med ung- grunds siffror är nog inte hel-, säger Sven-Gustav Karlsson II domsdans. Nämpnäs torde ha ler vad de var för 6--10 år Maxmo. VI har vissa planer. Dyra haft två ungdomsdanser. Rör- sedan. band från Sverige blir det dock' knappast.
• • •
na. Men de mir.dre banden, som speciellt inriktat sig på. gammal dans, borde kanske förnya sig. I Många arrangörer anser att de äldre ungdomsorkestrarna borde börja speja vid gammaldanserna. I Därmed är vi framme vid att , Eftersom utvecklingen går mot färre och färre ungdomsdanser i och eftersom det finns tecken som i tyder på minskat Intresse för 'gammaldanserna, borde vi följa i utvecklingen I Sverige och satsa i på mogendanser. Det här har sagts redan i flera I år. Men eftersom id~n inte kun nat förverkligas, måste den på nytt tas upp till diskussion. För föreningar med stora hus
och dyra anläggningar som slukar
pengar är detta en fråga om att
överleva.
Ett förslag:
Arrang&er och orkestrar ' borde
samband med fördelningen .av
danskvällarna I höst träffa övere!lskommelse om en målmedveten
satsning på skapande av mogen danser.
överenskommelEen skulle gå. ut på att de äldre etablerade ungdomsorkestrama - Refll'xbar.det. Barbarela, Teamet, Dansda,... Cleo patra, Exodus m.fl. '- skulle bör-
I ja spela vid danser dä.r ålders gränsen skulle vara t.ex. 20 är.
De skulle yara tvungna att änd ra sin repertoar något. De borde också spela litet billigare .under en inkörningsperiod. i
i l
sön" "~kvällar.
•
Gillena lockar fortfarande den 1 mesta publiken till gammaldanszr
*u~
nm~d
upp ett program
både på program och ordning, sä- som skulle .Inne.~ära 1--3 mogen ger Jan-Erik Uljens I Närpes Uf. , danser varJe' lordag under hela F .... . . vintern, julhelgen undantagen. . a.gero ar så bra ställe så VI ger I Precis som när vi I tiderna mte upp. Nästa sommar skall det I började med gammaldanserna blir - VI tänker försöka få fyra satsas på program utifrån. De det nog Ingen behållning från mo fem av de mest kända orkest österbottniska orkestrarna är sA. gendanserna i början. Men mo rarna i Sverige, säger' Mats Bei dyra så det lönar sig bättre att gendanserna slår Inte heller ige jar I Karperö. Andraplans-band ta ett ordentligt band t.ex. från nom med bara ett eller två tre goda försök. löns det Inte att .satsa pli.. Hur Sverige. vi skall göra med övriga kvällar _ I PjeIax ri·k tar vi blickarna För ovannämnda orkestrar skul kommer vi att besluta först på. mot .A.1and och södra Finland, sä- le mogendanserna Q!i en räddning våren. Gammaldanserna kommer ger Ralner Nelson. Vi har lyckats I om de vill fortbestå. Det är bara vi kanske att utöka med en eller bra med orkestrar därifrån. Fe;: , att studera utvecklingen på andra ett par. övrigt satsar vi på dlscot. I sidan BottenvIken. Bland ett 40 _
VI skall satsa ungefär som I
.
Nelson räknar med att det skall är, säger Ämlnne-chefen börja dansas varje helg på RörGöran Sperring. Litet försiktigare grund nästa sommar. , Olln i Forsby. Dessutom minst ''I lwmmer vi att vara med mindre Vi tar över Nämpnäs och fem andra band frän Sverige. kända svenska band på söndag N orrnäs kvällar. VI räknar kallt _ Det blir att börja köra med ' kvällar, II med att närmaste dansplats Ilorrspecialkvällar och skita 1 resten, VI har satsat f"or litet 1 Ar, ut är Äminne,
Lars-I,
i -
tai dansband I Västerbotten är det numera endast fem-sex som ger sig ut för att vara moderna dansband - resten är mogetband. Dessutom skulle ju orkestrarna vid mogendanserna f A. chans att spela en bet.ydllgt Intressantare, mer varierande och krävande musik. SVEN-ERIK GLADER
I
~gen
öSTEa80TTNI~-KA
"en 6 sept. 1979
"OST"~N
St Petersaari på glest befolkad konsert:
11
Dlunsen ·lockar
inte som förr
A!{u§tiSI{ rocl{ tned inn1chåll
översikten av sommardanssäsongen 1979 visar att de tenden ser som förekommit de senaste åren har förstäl'kts. • De unga prickar redan vid säsongens början in några stordanser de sl(8.11 delta i, Valet sker m ed hänsyn till det program som bjuds och det faktum att de vet att just de tillställningarna kommer att dra myCket publik, • Det är viktigt att det är mycket folk på en dans. Det där som en liten minoritet skriver I öP om "små trivsamma danser där man verkligen kan dansa" är inte releva.nt för den stora massan, Man far dit kamraterna far, där det är trångt och stökigt och "håll-i-gång", • VAd slags orkester 80m spelar och vad program som "r bjuds fär allt mindre betyde lse. Att man far till danser där kända band från Sverige spelar behöver inte alltid betyda att man väljer dansplatscn för orkesterns skull Det är för :ttt maD vet att andra far dit som man far, • De unga besöl,er i genomsnitt en dunstilIstäIlning e ndast 2--S gånger per månad. Här har det s.t örsta publikbortfHUet skett jämfört med tidigare då de unga {Iansade 4-6 gånger per månad. • ALTERNATIV SOM GER öNSKADE
KONTAKTER
*
Flöj tisten och humoristen Jakobstadsgruppen,
H~lmo
RiihimäJd I St. Petersaarl en utm!il'k& soHst I den rma
Efter den hedrande andraplatsen vid årets FM-rock för amarorband har St, Pet~rsaari
från . Jakobstad snabbt skapat sig ett namn, främst i Österbotten men ocl,så i andra
delar av landet.
Bandet spehu en helt akustisk musik och kan delvis ses som en reaktion på utveck
Ungen inom den progressiva rocken, med dess supentjärnor och allt dyrbarare elck tronis!,a utl."ustning,
l\'len bara delvis, för St. Petersaari utgår helt naturligt från ett J'ecIan länge existerande
intresse för den musik som vanligen brulmr gå under benämningen folkrocl,. _
st. Petersaari -
f.ö. en fyn dig . anspel:1 ing på Jakpbstjids finska namn, Sankte Per, Pe tersburg och vad allt som nu kan tänkas ha föresvävat kil larna - anlmyt<!r till aktu ella företeelser inom rock-musiken också dä rigenom att bandet, liksom punk-rockarna, äterfört rock-textern3. till ett mera var daglOnära och realist:skt plan, I stället för de filosofiska ofta kvasi-filosofiska spe kulationer som ofta flort>rar bland de B.k. progressiva ban den.
* * * Petereaarl gav senaste fredag en egen konsert I Brand kårshuset i Jakobstad. Bandet har existerat i knappt ett år, st.
* * * St. Petersaarls repertoar består till övervä2'ande delen av låtar som band~ts ena gItarrist
Men mest . handlar Bängerna ändA om dagens ungdomar,de~ .ras problem, om 8amhlillet-'<lCh om mö111gheterna att komma över svårigheterna. Om ·'b ety· delsen av att ungdomen · själv arbetar för en bättre framtid
en lokal bank med resurser
~----------------------------------------
I
I I
Bekvämt och lönsamt att få lönen genom Sparbanken
Närpes Snarhank Pörtom Sparbank YUernlflrk ST}arhank Övermark Sparhank .:..
• PARlillRINGARNA SAl.'\1LINGSPI,ATS
och sängare Karl Ilmonen skrl- 'I' vit både text och musik Ull. Kari traltterar också munspel, och med allt större framgång tycks det mig. j Två 1åtar hade tonsatts till I dikter av Penttl Saarll:.sa, en ; låt var inspirerad av den tur- : klslm författaren Yashar Ke-I mals I"'.>man om höken Memed, ,i! Shakespeare och andra engels- j ka renässansförfattar.e fanns med. KunSkap om både lltte ~är och historisk traditl9n finns med i bak~runden.
---- - - - -.-----_._----
-
I
I tidl!n mot' slutet av konserten l och publiken levde upp och kr:ivd e ett par extranummer. De kunde gärna ha varit fler.
sä det är I och för sig en an märl,ningsvärd prestation att efter en sä k ort tid kunna presentera en repertoar av de n na omfattning och kvalitet. På sommarens s ista dag ha de tydligen jakoo:>tndsboma an nat att göra än att ägna sig åt bra musik, så tyvärr VR.r konserten ganska gles "befol kad" och den för speciellt rock-kon3erter så nödvändiga feeling'en och kontakten med publlkC!n v!lle därför Inte rik tigt infinna sig. Nu spelar St, Petersaarl en gansl[a arrangerad musik och äger dessutom en ansenlig ru tin redan vid det här laget, så någon katastrofstämning in fann sig aldrig bland musikern. Tvärtom, stämningen steg hela
I
\
Allt skrivet till en musik som kanske främst härstammar från folk-rocken, men sOm samtidIgt har starka rötter . folkmusiken, främst den In hemska men också. denanglo saxiska. Det senare kansk!' speciellt när också texterna är engelska, som i det stycke a" andre gitflrristen, sångaren och "flöjta'ren" Jalli \Vikman som •
SI!. SI DAN ItJ
De unga behöver inte mera besöka en dans för att få de kontakter de önskar. Dels är de unga mycket friare när det gäller kontakterna till det motsatta könet, Dels finns det andra alternativ och andra fii.rutsätnillgar. Först förutsättningarna.. De skapas främst i de stora, Imla. kommunerna omfattande skolorna. Numera känner en 15-i6 Aring Ilästall alla unga tråD 3--5 ärsklasser inom den ,'~na kommunen. Allmänt taget är väl detta ett positivt f"örhåUande, /l1l'n dansen ocb· dansarrangörerna gynnas inte. Friare umgängessätt. Detta är också ett resultat a" de stora sl,olorna men är också ett resultat av den alJm,il1l1a utvecldinge n. Förr var dansen ett medel när det gällde att göra nya bekantsl,aper. Nu l,änner de unga varandra och kan ta kontal,t med varandra nästan när, hur oelt var som helst. Alternativen, Ja, de är inte alltid så positi~'a. De unga sam las på barer, vid badstränder, vid grilll,ioslmn eller på gatan Iandsvägen.
En viktig samlingsplats på. 80DlJ'8.l'na ärparkermgama. vid dansplatserna. Någonting som dansa..r'r angörerna inte är så glada ,över. Det skapar oro oCh ordningsproblem. Ordnings .männens huvudsakliga verksam1ietsområde 118r rdrflyttats frAn själva festplatsområdet till parkerings~la t cn, Dessutom är det lu förarglig;!; när man ordnat dans om en stor del av den ,publIk som kommit till platsen ,i nte alls beta ,l ar .entr.e , utan hela kväUenuppehå.llersig på parkeringen. Sven-G08tav Karlsson i Maxmo Doterar y tterli gu re PtJ a.!ter nativ: _ Om man rör sig på. .sjön över heJgarna ,ser man var de unga båller till, Bä.ger han. De sa.mIas j mindre grupper vId villor, vanllgeo tre, fyra, fem par pt\ samma ställe. Vid slm .stränder och fritidsomrA.den kan man ibland träffa på. upp till zo.-talett&1t ·fulla med ungdom. S lIEN-E<ftTK nLADER
HÖSTENS NYHETERI
STICKAT. COl.LEGE· SAMMETSBYXOR
MArken:,
Strandg.42
LIISAS BUTIK ~~.T:e~_122SO SPECIALAFFÄR FOR UNGDOMS· OCH BARNKLÄDER
ögYERROTTNHIKi\
t'!
Tors(lagen den 6 sept. 1979
POSTEN
Anettes första vecka iForest:
Besök på dri.ve-in bio,
s,Umarl1lJ;ete
McDona!lfs h.amburgare och tvåloperor på TV:n
m,~l,lan
olika
ungdomsgrupp€r'
o o P& flygplatsen i Detroit väntar en massa amerikanska familjer på sin nya dotter/son från Finland.' O O Det är hett tigt.
Samarbete talades' det en hel tast förstått .tidens utmanin del om på länets ungdomspar gar. lament i Vörå senaste week Men trots detta är möjlighe ' end. terna att påevrka ganska små. Det är nödvändigt att Men en arbetsgrupp noterade ungdomsmyndigheterna och -or ändå något positivt: ganisationerna förbättrar sitt - De senaste valen har gett samarbete, sa Esko Aho, leda ungdomarna större represen ta mot av statens ungdomsråd. tion i exempelvis kommunfull Fortsatte på samarbetstemat : mäktige.
nästan 30 grader och pressande fuk
o O Planet är sent, och passkontrollen är tidskrAvande. Ef ter 90 minuter kommer jag äntligen ut - ganska kraftlös efter 9 timmar på planet. O O Då. känns det skönt att bli hämtad av familjen jag ska bo hos j elva månader.
Youth for Understanding (YUS) i Finland skickade i år e. 550 15-17 -åringar till USA. Jag blev en av dem efter att min ansökan antagits i januari. Anledningen till att jag skic kade in pappren var att jag vil le uppleva ett annat land som en av dess invånare inte som turist. Min aemrikanska familj Le Masters i Forest, Ohio skrev till mig i april. Vi brev växlade ända tills jag reste tillsammans med 183 andra ut byteselever i samma plan. Det kändes som en dröm att
sitta i bilen på väg från De troit . till småstaden Forest. Först några dar a v anpass ning - det är mycket nytt på en gång. Den första veckan har jag varit på drive-in bion, beställt min första hamburgare vid Mc Donaids. talat en halv dag med snubben stadens Drugstore osv.
gör livet lättare finns över allt. Amerikanerna är mycket be roende a v sina bilar - ingen här går mer än absolut nödvän digt. Människorna är spontana, al l&. har 'varit mycket vänliga mot mig och hjälpt mig att " . h l{anna mIg emma. Nån k anske undrar om man TV:n visar tvåloperor dagen int får hemll;i.ngtan _ det är lång, reklamen avbryter nyhe klart, men man måste göra sitt terna varannan minut. En bästa att leva med den. gångsartiklar används i stor ut ANETTE sträckning maskiner som
- Dessutom är det nödvän digt att det nås ett bättre sam förstånd mellan de politiska ungdomsorganisationerna och de obundna. Attityderna kan förbättras på bägge sidor.
Också i övrigt f debatten Den offentliga maktens utalades tankar om ökat sam åt~ärder bör begränsas endast , arbete mellan olika ungdoms- till att skapa förutsättningar I organisationer för att ha för ungdomens frivilliga orj!a Ungdo större möjligheter att påverka, nisationsverksamhet. marna själva bör få välja de Alho sa: lämpligaste formerna för att - Ungdomen har alltid lät nå sina mål.
oslagbara och Heikki Ylikorpi Han blev tvåa i B-finalen ef vann A-finalen före Matti Ala ter Timo Virtanen. Anmärkas mäki. FM körs ' med trimmade bör att för. NyvalIvar detta hans andra crosstävling, och "~an1iga" bilar, .medan cupen ändå ligger han nu på en delad ' kors med sportbIlar .typ Por Leif-Göran Nyvall från Vexala fjärdeplats. i sche och Renault Alpine. ~jorde en strålande insats i FM-deltävlingen rallycross POrScharna var som vanligt HANS MYNTTI som kördes på Torsviken.
St;rålande insats av L-G. Nyvall . i rallycross-FM
Alho talade också om statens och kommunens roll och påpe kade att ungdomsorganisatio nerna fått liv att underkasta sig en allt stramare kontroll och övervakning:
Tre damer i mixedlagen • Kan vara på sin plats att relatera de specialregler som används I andra ringen I mixed fotbollsturneringen - om det
nu skulle räka finnas intresse också. I andra ringar för lik nande arrangemang. I lagen spelar tre damer resten herrar. Matchtid 2x30 minuter. Någon offside existerar inte. I övrigt normala fotbollsreg ler.
HÖSTENS FARMARE~~~Aog9:· '
SAMMETS 80·. -99· 65·. . DENIM FARMARE MÄRKESJEANS- även storl. 120-167 TVÄTTAD DENIM SAMMETS·
68:
~t~:t~iRGER 35:- 68:-
DENIM TILL
40:· NATURLIGTVIS FRÅN RASKU BOTTENPRIS
Handelsesplanaden 19 - Storal6nggatan 32 VASA
PI TOPPEN I JEANSVIRLDENI
*
'nmo V1rta.nen leder över
LeU~ Göran
A
.. d kö lO, nvan r JUs.
vända körljus om inte belysnings eller väderleksförhållandena • Trafikministeriet har bestämt, ellt kräver ootta.
att motorq:rlvna fordon under tISpeciellt är det skäl att minnas, !
den 1. 9.-30. 4. bÖr använda kör- att man inte får använda varsel
ljus eller varselljus också om daI gen, då man kör utanför tätt be- ljus l stället för närljus 1 skym byggda orter. Körljusen skall an-j ning och mörker eller dA. sikten vändas oberoende av vädrets art. är begränBad pI. grund aN I stadstrafik behöver man Inte an- derlekstörWIandeD,.
I TALA OM FÖR VARA ANNONSÖRER ATT DU SETT ANNONSEN lÖP
NyvaU l B-finalen l FM-delt ävlingen l rallycross på Torsvlken.
Bpecl-I
I
, I
Yä-!
..841Dlll ~~~ JEANSSTlLLE.. Nr 1
Torsdagen den
__
•
•
, ,
-<o
_
6
sept.
•
"
o
1979
'!
ro
, "',
;.-:,:~~
S 1 E R B O T T N I S 1\,\ .. O S I t,
~
Två 22-årir:~r som öppnat eget i Narr~~
Nina till att det ,blir
ordentlig passform
8,er
Kläder och mode förr i världen, det var att gå till skräddaren. I dag går vi till va.ruhuset
och I<öper serieproducerat.
l\len inte alla förstås. För några sluäddare finns ju faktiskt I,var. En av dem är Nini i
Pjelax.
Henne kan du gå till om du viII skaffa dej något "eget". Fast då ska du vara beredd att
först ställa dej i kö ett par månader.
Det är trängsel oc~så hos dagens sluäddare - eller i s y a t e l j e n som det väl kallaf nu
mera.
Nina Norrback, 22 år, skulle Det är inte särskilt billigt att Lappfjärd i söder till Övermark egentligen bli textillärare. Men skaffa sej nya kläder via en sy- ' i norr ungefär. Det beror helt det gick inte att komma in på atelje, priset blir ungefär som enkelt på att hon bara har en Båna studier när hon blev stu- i butiken. Ändå köar folie Var- enda "konkurrent" i trakten, en den t, så det blev yrkesskolan i för? syatelje i Kristinestad. stället. Det ångrar hon inte i - Mest är det folk som inte Kunderna är mest damer, dag. hittar kläder som passar i bu- men i någon mån dyker det nog - Jag fick lära mej allt man tiken. En 'liten grupp kommer I också upp karlfolk. behöver för jobbet i yrkeSSko-1 väl också för att de inte får de - Det finns väl inte så mån lan. Jag tycker att yrkesskolan moderiktiga kläderna på annat ga skräddare kvar för dem hel är en bra skola, den är bara så håll. ler, sen Lennart Snickars for underskattad nu för tiden, säjer Men passformen är ändå det till stan. Nina och ser engagerad ut. viktiga, inte modet. Nina hinner med att sy ungeI våras avslutade hon sitt - De flesta kunderna vet in- fär fyra eller fem plagg i vec tredje år vid yrkesskolan. Se- te vad de riktigt vill ha. De får kan. På sidan om är hon hand dan dess har det handlat om se efter i journalerna som jag arbetslärare i lågstadiet i Pje egna företagsamhet. har liggande här, och så ritar lax . Jobbigt? i,l: Nina Norrbacl, - upptagen sömmerska. Håller inte ens palls <lä Just nu är det spikat med jag upp ett mönster på önske- Jag har nog funderat på ÖP hälsar på. Hinner inte ens sy Idädcr ät sig själv. arbete ända in i oktober. Nya målen . att anställa en medhjälI1are, åt- Nä. Jag är utan! beställare får alltså snällt stäl-I Ninas kunder kommer från minstone någon dag i veckan. Men ÖP behövde i alla fall inte ställa sig i den där tvåmåna la sej i kö och vänta. ett rätt stort område, från BERTEL NYGARD ders kön.
I
..
o
Janne gar in för att sälja 'exklusit;,u' kl,äd,er Jan-Erik UJjens, 22 år, är handlande i kläder sedan några månader tillbal.a. Butil,en he
ter Jannes Klädshop och ligger i Näsby, Närpes.
Janne går in för att sälja moderildiga kläder, gärna tm och med lite "exklusiva". Men
det kan ha sina sidor, och han får hålla igen lite.
- E je int så moolit. schelIn i Närpes ti ga å ställ ut böxor fö yvi 200 mari!:.!
Nu är det kanske inte heller I mot peng ar är världens natur- Det är också mer pop nu så nödvändigt med 200 marks- ligaste sal{ i hans fall. för tiden att handla i småbuti byxorna. De kunder Som vill ha ! ker än i stora varuhus. det absolut senaste på mOde- I . Handelsman Ungdomarna som han,liar fronten är ganska få. Majoritehos Janne är för det mes ta i ten vill hänga med bara i störsJag har nog varit nån åldern 12 till 25 år. För dem ä r ta allmänhet. ,sorts handelsman i hela mitt klädernas utseende och prws Men jag försöker sälja . liv. Först var det jultidningar form det viktiga. även om det mer moderiktigt än andra bu- och märken på Svenslm Dagen . I finns en övre gräns f i)f pr l s~t. tiker i Närpes, utan att det än- Sen handlade jag lite smått .. .. . då går till överdrift. med mopeder och bilar. Och nu . -:- Na: dct..g~ll~r t:l: ..~'(,em~el Och det fungerar rätt "inoo- är det klädernas tur. priset pa uUan s.,a {a er, e lit". Efter starten i slutet på Kläderna säljer Janne i kon- i ~~r det ~å ,:nyck:~ på hur ma~ maj har det gå tt bra, tycker kurrens med fem andra kläd- Ii l tag ~ dvm, saJe~. Ja.nne oc Janne, 'utom under de senaste butil,er i Närpes. Konkurrensen plockar ram en klannmg som veckorna då det har varit lugnt är han inte särskilt rädd för., exempel. i väntan på höstkläderna. Han försöker medvetet rikta in I - Den här tar jag 160 mark Frågar man Janne varför han sej på en grupp ungdomar som 'ör, jag såg i en butik i Stock har börjat på med nånting sånt annars kansl{e skulle åka in till j holm att den kostade 270 kro här. s å ser han nästan förvånad stan och handla. de som är nå- nor. ut. Det här med att byta varor got så när modemedvetna. e .~,.. ."'111.4 IV 16 o
I
*
Jan-Erik Uljens, modeshopsinnel'03vare i N iirpes, ha.r prohll'nI med försäljare som inte vill sälja. Unch'a sen på att Ilet går d!\' ~ jgt för tekoindustrin.
•
öS1'ERBOTTNISKA POSTEN
l(u-n-perö vann ringfotbollen - kl,ur,u,d,e 2-2 mot G,er'!oy uf &.
Det är slut nu på "den unika ringfotbollen" för i år. Mästarna har lmra·ts, metallen är utd~lad, och underteck nad har debuterat som idrotfsreporter. Det l)ågår herrmatch när jag anländer till arenan. Vid ebyG-måJet står managern (tror jag) och konverserar med målva!,ten. J ag brukar stundtals ha lite svå.rt att a,v~~ljra vem S9m är mest sl.id,ad att föra bollen, så jag ställer mej j närheten för att lyssna in ledtrådar.
*
BoUdistriJtteLs bas Raimo Hnr:st':"öm
räcl(er en blecka
åt
en av
H~:> pe·~ p ::Jarna.
För seg:?l"Il
i f~ m
te ringens dam1ot boH alltså. Paul IU:a.rtiDsson väntar på att få ta i band, ban OCkiOå,. l\1aija Pelto-Aho
båJler det äre"örd'iga v:mdring"l,w' set.
Sönda,g förmiddag, Kvevlax. - Det är final i femte ringens damfotboll, och det betyder
omspelsmatch mellan Böl'e och Hoppet.
.Jag försöker l~'ssua mej fram till eventuella stäDlaingar miDoterna före matchen.
Hoppet är tidigt -
vå
plats och optiJRi811um verkar avsevärd.
Ailt under 4-:-0 är ett bakslag, säj~r -manager Paul Martinsson och ser övertygad ut.
- An e no kvick ti vift tide på sidon men int hän der e nå här int, säjer ma nagern. Jag förstår att det gäller domaren. - An orka int hög t han int! säjer målvakten och är besviken på en medspe!are. En stund senare gör han själv en mindre lyckad ut rusning, och managern (el ler vem det nu är) blir lite spydig: Vart e kortslutning? - Nä, jag snubbla bara lite! Så kommer Karperö-bor na forsande mot Gerby-må let. Och plötsligt sitter det ett par strutar i kassen. Målvakten kommenterar: - Re viII allti kom dihe jävla billiga målen då di går så ~gtopp pojkan! Karperö forsar på hela första halvan. Mitt i språn-' get hör jag någon ropa: - Pojkar vi 8~a no skjut jedanifrån, e far no tid nain
skyttarna heter PeT-Hå kan Berts och Christer Sand qvist. En av linjedomarna, Paul Martinsson, kommer sprin g ande och berättar att det är en verkligt bra m a tch. Och spännande, oavgjort eller bättre betyder mästerskap för Karperö. Andra halvleken bÖrjar, och jag förstår att det mås te vara snännande. Gerby ångar på lite bättre nu, och småningom har också de skaffat sej ett par mål. Det råder så kallad förtä tad stämning under resten av matchen - obefintlig pu blik till trots - men Kar perö tar sej igenom skärs elden och klarar oavgjort. 2:--2 betyder ringrnäster skap för Karperö - det har ni förstått? Raimo Hag ström. {'öre detta superspe lare frän Vasa och numera boss inom fotboUsdistriktet., delar ut metall och pokal att sätta. på föreningshyllan. Deras mål uppges ha skju tits av Rune Norbäck och
Han är Inte ellBam om det. Det: sant, men då hon får syn på bol- två. Det blir halvtid och vi note är ungefär som Lars-Gunnar lIen verkar nog febertermometrar- rar 5--1. . Björklund brukar säja: bara att! na tillhöra en annan värld. I pausen sliter idrottsrep9rtern Btä.lla ut kängorna på gräsmattan I ' Det kan vara en fråga om så av· -filmen i sin kamera, och qet så är segern bärgad! kanad psykning. i bjuds inget mörkrum I närheten. Böle-damerna kommer sent. Det I Det får bli utedasset. Det går inte är Inte många minuter kvar till Näja, till matchen . Även om det ~ alls. . ti sist! visselsignalen. aldrig blir någon match, egentll- ; Men - det blir ingen mer gen. Hoppet är ungefär så. över- ' Med ny och oförstörd film i 111. strut för Karperö. t pausen Tor Sparv. • HIII' hinna värma lägset managern förutspådde . . dan går vi ut till andra omgän läser vi 2-() till Karperö. De har några anfallsfräsare utan gen. Någon berättar för mej att BERTEL NYGARD - Men hur I vääd-in ska Böle like, de har en fjortonårig för flickop a. hind värm opp? säjer svarsfant.om. de har en målvakt · Den blir fattigare på fU.llträffar., Llsbeth Saxberg, Hoppet, bekym med magneter I händerna och de Hoppet jobbar på. men når inte =~==~::::~===~~=~==~~:-.-~ ' rat och för ett ögonblick tror jag v ägar P assa b a kå.t . , ända fram. Böle sätter' dit en i strut, och kampen slutar 5--2. att jag har upptäckt det som Det sista är karaktäristiskt .. Därmed står Hoppet som mästare ! skil~r dam- och herrfotbcllen åt. Jag föreställer mej någon sorts Hoppet undvikeT' mänga försvars- i femte ringens damfotboll. kvinnlig omtänksamhet om mot tabbar genom att passa åt mål vakten. Ångvält r ståndarna, Men en halv timme senare då . - Det tog fem är tt lär a a sej Och vem ska Helsingby tacka I matchen är I full gäng, tas jag det där, . kommenterar manager, för segern? bort ur den föreställningen. Jag MartInsson. Nu är Hoppet enda hör en damröst från slagfältet. laget I serien som kan det. Laget givetvis, men kanske mest
som
l
I.
I
·1 I
ändå. Carita Storm. Hon gick Kunskap är makt. Att kunna fram som en ångvält, fast med passa bakåt är en del av fotbol större finess. lellB makt. Man ransonerar bak- : Andra kämpar att nämna är längesmålen . Maja Pelto-Aho (n<lteras för två fullträffar), Carola Sten och sil. • F11tigt skyfflande hon som försvarade och hon som Som en bekräftelse pli. det kun- ' vaktade buren (har glömt nam nandet håner Hoppet-damerna sin ! net) . Irma Pelto-Aho petade ock egen bur näst intill ren under så in en trasa. första halvleken. I stället skyff lar de in flitigt vid andra kortänl Böle-laget härjade Margot dan . Det har inte gått mer än Ahlbäck med framgång . Och så • Hög feber! sju, åtta minuter när det står tian längst fram i spetsen. Kata 3--0 till Hoppet. rlna Juthström och Ann Storm J ag hör också en av Hoppet , pä.stås ha gjort mälen. stjär~o:.na gå ~,mkring oc~. talar Sen lyfter Böle in en boll,. men om hog feber . Kanske ar det Hopoet svarar med · ytterligare BERTEL NYG.ARD - Kom In gang till sä ska jag spark de I röven! Då först är jag att damfotbollen är som herrfotboll. Det är kamp. Jag tror mej upptäcka andra likheter. Före avspark ser jag att tian i Böle (glömde fråga vad hon hette) går omkring och hal tar på ett högst uppseendeväc kande sätt. Väl inne på gräset löper hon som ett rädjUl' efter bonen.
I
I
Ett reseföretag i ständig utveckling
, VI SATSAR,
pA
PERSONLIG
SERVICE. I
VAr speclalutrusfnlng och vAr erfarenhet gö' det möjligt för oas att ta hand om praktiskt ta· get vilka grupp,..euppdrag som helst. Hela rutinarbetet med plan. rtng, prtsberiknlng och offmut skrift gAr mycket snabbt och vi kan därför nästan alltid ha ut·
förlig färdplan och offert klara samma dag som vi fAtt Er för frAganl Det är enkelt att Inleda sam arbete med o.... Kontakta oss glima och begär en provoffert, utan nAgon som helat förpllldel se frin Er sida. NI blir förmodlIgen glatt 6ver· raskad över vAr affektiva och kostnadsbeaparande hantertngl
KONTAKTA OSS -
HÄR FINNS VI:
• VASA Statlonsg. 7 tel. 961·112112 • NÄRPES Centrum " 962·41 271 växel • HFORS Anneg. 1 " 90-175455
"
•
öSTERBOTTNISKA POSTl.l'
6 sept. 19'79
Torsdagen den
ST PETERSAARI
• SöU
vi begåvades med vid fredags dan. Liknande projekt har ock kvällens konsert. . sf. visat sig ge utdelning. Men En fin sällga.re Jalli, som v.äldIgt många har också lagts specielt kommer till sin rätt ned eller också bedrivs en myc när bandet tolkar Nell Young. ket ringa verksamhet vid aD Youngs "The needle and the läggningarna. Damag.e Mad.e" 80m tar upp na rkotika-problemen, avslutade Men låt oss hålla OS8 till Storsand. gruppellB ursprungliga kODsert program. • Storaaud är j första hand ___N_å_g_o_n_to_r_r_,_m_äsB_an_d_e_gr_up_p_ _e_n_b_r_a_s-_:m_p_IR_tS. I\lell de som
I
kommer för att simma häm" • Storsand kan slutligen vatar jnte särskilt mycket penra en plats för olika aktivigar till området. teter. Sport, nöjen ocb· kul• Storsand är j andra hand turevenernaog. SöU har för ett utflyktsmål. Ett ställe dit sökt. Meu Qckså för såda1la man far en eller ett par gån aktiviteter krävs servl('"e; ger per sommar för att till bringa en söndag eftermid Det är sannolikt riktigt som dag. Sådana besökare häm ,SÖU:S ordförande Leif Rex sä tar mera pengar men kräver ger: också bättre service. Den ser - Det krävs mycket kapital vicen har SÖU kunnat kon och stora satsningar för att statera blir föl' dyr. Storsand skall ge någon utde] • Storsand är en idealisk ning. campingplats. Men skall be - har gjort' en planerin" söl<are bo en längre tid på ' för området. Den byggde på området ställs ytterligare , att området skaU användas nva kra.v. Främst sanitära. under en större del av aret. InSÖU har inte miil,tat upp- te bara under några sommar fvUa de krav som från myn- veckor. Bland det första som dlO'hetcrnlls sida ställs för borde 'b yggas på Storsand är att Storsand skall godkännas en kurs- och lägergård. Större som campinp.:plats. loch mindre grupper från för-
ä r St. P etersaari absolut inte. Det för ekommer en hel del hu mor både i gruppens musik och I deraS scenframträdande . Speciellt kommer detta fra m l I de låta r som flöjtiflten (också mandolin. g itarr. dragspel och sång) Heimo Riihimäki gjort l för bandet . ur fickan och vill börja skriva Denne sjusärdeles begåvade ; ner beställningarna. flöjtist har också visa t sig va- l' Il JANNE - Det är annat i Sverige. ra en underfundi g låtskrivare; _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Jag ringde dit och hörde mej det finns både komik och tra- ' för, och genast korn det över glk I hans låtar - och I det Svå rt att få tag en representant hit för att dis avviker de ju inte fr å n a ll vär på varor att sälja kutera! defullare humortradition . Men som sagt. för övrigt går "Hur man får tag i dem" var det "moolit". Vilken konsertoosöka re sktille t.ex. inte minnas hans hump- det... Det är mer än svårt Till sin hjälp i butiken har . pa till hembygden, den B.k· ibland i hemlandet, menar Jan Janne en anställd . Larsmo-humppan! neo Hans största problem är För övrigt kan nämnas att Det har i andra 8amman- faktiskt att få tag i varor att han nånstans i skarven mellan 1 hang funnits anledning att lov- sälja! mopedhandlandet och klädbuti orda Hannu P irttfmaas bas_ Man kan nog inte det här ken bland annat har hunnit gå I spel. Hans roll i St. Petersaarl med marknadsföring i Finland. i skola i Åbo (Lantbruksläro är att inte "höras" alltför myc- Aldrig kommer det ut några verket) och vara verksamhets ket, men ger man sig än~~ lid r epresentanter och demonstre ledare för Närpes ufo att lyssna till honom, ~~rker rar. och när man själv far ut så man vilket rent och följsamt rycker de genast upp ett block BERTEL NYGÅRD I
I.
Peugeot 504 GLO .. . .. .. ·77 Ford Consul . .. . . ... . . . ·74 VW 1300 . . ... .. . . . ... . . ·70 VW 1300 ...... .. . . .. . . . ·73 Toyota Carina . .. . . . . . . . •72 Toyota Corolla .. .. .. .. . ·71 Mazda1500 .. . . ... .. . .. ·70 Mazda 1200 . .. . . .. .. . . . 69 Saab 96 .... ... . .. . ... . ·69 Saab96 . . . .. . . .. . .. .. . ·73 Saab 99 .. . . , . . .. .. ... . ·69 Fiat 850 Sport Coupe -69, .röd
M.M.
M.M.
mHANKKIJA M'a gasing 9. Va..
tel 961-243 697
eningar, företag och organisa tioner borde kunna överna tta . och äveQ få mat. Även ; campmgmöjligheterna borde förbättras . Tvätt· och duschmöjligheter, varmt och kallt vatten, WC :er, uttag för husvagnar är elementära saker på en campingplats. Egentligen har det väl stått klart för SÖV-ledningen ett par år att förbundet skulle bli tvunget att dra sig ur Stor sand-projektet. Det är optimism och idea lism som fått SöV :arna att försöka både två och tre gå n ger. Seg _._ _ _ _ _ __
I
Trafikskolorna i Jakobs'ad
+
RUM
()!'oOI ..,r hof 4 n .... ka
Po-..tpn :>steJ'ou l Ull..... ,u,g tJvu,..UOll Ln8 J liK oOlltaO, ."1mane:: lIörn'Jn r
l"la.D.U:.g t" L
Ketlb.KlO,
X.I! llru!\I11rlg 'JlgIYtlTt
PE'l"I!;H :;H.A.NSTROM
l:'eaaKUnl laJtool-ltAa
'IlKOO"l:'ätaL>
te,
i"'~411
Iq knn ~, ... ,
cteaa.K '..ol
'J:I...." 'tt
. ~ . c.
tierte ~1I
;H.
lIIygart. ililll! ~allV<
. .; ;
~'i'
- Pt
rt.r.... J. ~.-\.I\
I '
.I
. . ... . ' . _ .:"\.1
HENN~~
•
,
l\lJ SIle!IIUIU'
,nlrOrtllll1t SlJIPllh l..ell ,{eli.
MargareLH
ttolnlo"!U 'O'" ti " I'r1el W l :<lbUCKa I oro
do}
-3nlrkar"
•
Il
rU!OaKlof
I-(arl.'
;"""11'
, "'K.1!.:·NU M "~t'. A 1,('
DJI. ,
~Ll:1LIt:'1
Han rlelSes1)1>t.nlioE'r, Il '..el"'" 1 . '1 'l~ :l~
~OeIÖl .
NI K'RN F~ lit/N! NÅl? KAN NI HÄMTA
l"
,16', .lb 5!lf
l"mltaorflll. ~ E' 27
I
NU RINGER DET- J/55E5
"'ti.r jt
foJLHlJl : loIut:l
tOno<1AI!
I
orh Lil'- 1(las
U!1mn~a.
\1edlem 'lY
:':hrlnte ,
~"flr-Klas
KÖK
balkong, WC och dusch ut hy res för ca 1 år fr. 1 nov. Egen ingång. JAKOBSTAD. tel. 967-15 619.
!
basspel r. Trots han att prestera utgångsläget för !!"--:=~;;;;~========::======::=======, konserten i-n te va r särskilt in-II ~ i rerand e och St. P ~ te rs a arj ka~ prestera betydligt bättre ! saker. b! cv det ändå en skön i JAKUB~TAI)S r .· afik~kola musikstund. Tyvärr ä r bandets ,I flIL~K01.A framtid n~ g'ot oviss och d et IIAUHN & HOSE Ny ku~ börjar varjE' . mä:rte dä rför ses som m ycket Ny kur!" lJörjar lI'arje torsdag 1I.l. t 7.00 måndag Kl. t 7 .00. välkommet att det numera KanaJ~pl. ~. även finns p! skl v !l. ! Kanalespl iinafhm 23. 'pI 1~ oo~ t(>1 12 14!< RALF HOIKKANEN I
I
Uthyres
IIIn
' ."",1-' "
l,.
lin"
eten
ti&J 1ft
. . . .. .
~
'U
•••_• •__ •__
"I ii..
.
,K a naU18.,IEO.!'
,
. .I\Rn.. H -t ""lP"
"''''' :.ö\. -.. ... ~ . . . ,. ' J,
d, 'J: '-'
o:SOU:. Kan... u. ., liSa ;.ea cJ81.- H 'U! 1;" '>r.1' o 1 '\~ 1:'
Stll!
"j.UJlIlao
.Ut 'tlKOORtaC. ""7.11 -<2',
.aKOOllKSUUl
. ·.el 'UUlODäeJ
tuaJ,J..&ö,t .eruun ·C J lt
JO.
manas.
~::IbA A:h tS\.JA!' OtUNl> .li1{oo.. .~täL 1.<1 lako.o"taCl '''''1 ~7 -1? ">fl!
4IX1eJ. ~;nel
. _ _••• _ _
<i•.il
•__ •• _ _
~.u.
..extelJ
-{p",tamc
21
JIBU
~'" 'IHUlI
..uruu Wfwr lel<
.. il
öe:r.-"pr~
. ",."uw"....'.... l". ...l.,rOOlUluuU· 1U
JlU 'OJ
Ua!tu'
,JleJ
oncenln"
,", ..,
.. . :
.:llJ
.... r färg
-ac ' .
t'"
UW.,S <K .. ·!r 40U ~h
.~
.nu
. "ruf.. DU
mn
.ou.
~." J · ....
t.nnC1f'U"eJ
tOn
Oel
' f1rnr~
nnut{1J'
•~
I
"mn ,p
i
«r '
...
..
..
öSTERBOTTNISKA rOSTEN
Torsdagen den 6 sept. 19'79 ·
out åbJJi
,FöR LÄrJ6~~ 5ErJ NÄR
·7'fttIIIIo."\1~m
fOLK HAO
RESPEKT
TROLL O( '.~~~~~
ArJDEVÄSErJ
~~:{YD~E~
ENDAST J(IVÄHö6, 6UBBE. PÅ LA BY6D~rJ. DET \JAPtToNT6ÄB81 ~ HAN VAR 6RÅKl~fDD)AN5PRÅKSl"d..s O<.H FRED1.I G,'FALl HArJ I(1JTE.. Bltv RtTAD~OCH
HöLL MEST TllL , RIOR ocl-/ ur/ws DÄR. J.lAN J..JAOE. MYCKET ATT SYSSLA JV1E~ föR 6ÄADE.N5 BÄ~TA MEN HAN VAR MVlKEr MAN Oft1 SITT OCU J<UfJDi OCKSÅ IIÄ("lrJAS, IFALL HAN Af'JlÄ6 .sIC, HA
BliVIT FöRORÄTTAD. TilL JULARNfl VAR DE.TlWl LI6T ATT MAN BAR ETT C,RÖTfAT AT HONOM TILL RIAN.OE~SUTOM
BRUKADt MAN I 5AP18AND MW T~ÖS\(NIN(;'E.l'I KVARLAtf\tlA [N .sJtDUKÄR\JE. FÖR lfRtIJ RÄ~NIN6.~ DET aERl:\TTAS OM . / Et" FöRFJ'D~R r,ll Ml6; . 5QM Ut/DER TRöSk~IN6E N BEFANN SI6 I RIAN, ATr HAN I E. TT ANrA Ll AV 'sNÅLHET YTTRAT Ar "TONT6ABB\ ~ : ,\ IrJT
Bl HööVE:R DU TRo UE. . DU ~J(A fÄ tJA I OÅR I ~r ~ KNAPPT ilAD E D tv UTTAL RR1rN E.N Bir AV EN RI 'S Nu Mf.D .5ADAN KRAFT KASTADES Ef.Tf.R HO
NofVt, ATT Off\}
UIlMfVAO~
UTANföR RI()()RR((\I. O(~ r~N6E EFTfR~T~UNOE MAN PÅ $TÄN6 'BITErJ SE. T'fDLl6A 5PÅ~ AV 6USB~~S FIN6RAR"
~AD€ MAN RI VIT BON06Å~D OCH FÄHUS FöR f1TT•.TA EN ANrJ~ BOPLATS I BESITTNING-, PA NATTlRNA .5VtlTiJ E-N 6RÅ~lÄOO) ~NÄHö& 6UBBE VANDRA AV OCH AN pA DEN "oVERCTIVNA TOMTEN. HAN
PÅ ETT STÄLLE. I BERGö
•
BONDEN SATTE. ~l6 PÅ 5TO~KlASSET) •• "JfVlA(KAD~ ~ MED LAPPARNA OC14 KlAT$tHAp.E. TöMMARNA öVE.R HAST~V6(,EN~ fV\EN 5lA- , oe./'J RUBBADe. s INT~ EN TUM.FöRBRYLlQO VÄ'ND[ BoNDE.N PÅ HUvu,OE. T ocH FICK ~Y/'I PÅ EN 6RÄKl'liDD,KNÄHÖ6 6VB~E. BAKPÅ lASSE.T. DE.T VAR"TONT6ÅBB\~ .solV' I~JTE VillE Fl'lTTA,
JA& MINNS NÄ~ E.N GAI\'IMAl RIA .J"~ÄR I N~RHETf.N (Uo~DtS
OM TilL 5ADfSTO-~k . E.N GAMMAL OVfYVYlA .sOM BODDE BREDVI D TOR~EN KOM IN TILL OSS E.TT PAR DAR . EFTE" ,ATT OEtlNE.. TA6lTS I BRuK. HON VAR B(~YMRAO. ':JA TRO~ INT ATr"To~r6ÅBB\ ~
TYCKER OM ATT DI "A
~
HON. HoN8E-RATTADE HUR HON HADE HöRT~Tortr6Å88 röRA ovJisE.1'I I RIAN pA
NÄTTE.R NA. HON BERÄTlj ocKSÅ MED OLVlKS .............. RöST OM
IrJKI?ÄKTA ALLTFö
f/lVlKE. PÄ "TorJT-
6AB~IS-;
BOPLATSER.
..
jt,
~ ~ •
. .
l UNGDOMLIGT OFöRSTAN ~KRATTADE: JA6 ÄT HE.NN~ O{U FöRKLARADE SNUSFöRNUFTIC,T \' ... ATr DEr ,VAR TORKEN OOl (NTf. TaNT6ABtsI 50M FÖRDE. OvÄSE.N.... NU ÄRJA6 INTE..sÅ .sÄKER LÄt4& RE.. , • DET J<AN ALDRlc,. BÄ D~ GOTT FöR LA~05· BY6 D~tlATT GÖRA "TO~T6ÅBBI ~ HEM LO S!