Österbottniska Posten (ÖP) nr. 36 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Jippot som fick

"Amis schacke"

tätade en gammal Opel och gick till sjöss! Vilken villaavslutning! Och vilken premiiir! I horden av båtar på väg ut till sommarstugor i Malax skärgården syntes plötsligt något som bara inte kunde va ra nåt annat å'n en bil. Men största sannolikhet var det första gången i historien som en Opel så sakteliga putt rat ut på Aminne-Jjärden. ÖP var naturligtvis med vid den celebra hå·ndelsen. - apeln fick långa blickar, rapporterar ÖP:s rapportör. - Säkert många som be stämt stå'llde undan flaskan och uttalade de klassiska or den "aldrig mer", menar rap portören vidare. Sjösättningen finns beskri ven i ord och bild på mittupp slaget.

Sakta, sakta glider apeln ner i vallnet. - Ska den hålla vallen? Det gör den och ell villt gliidjetjut ekar över fjär den'.

TO_~~ge_nM.~_1_9~ __ ______~____________________~1 2

_' ______________________

%ER::oTTNISKA ~8T.!

Emigration

kan vara·

lER\JE TUILOA VÄLV< O MJV\EN

en sund

reaktion

D Det går en våg av självhävdelse genom landet. Efter att i många år ha haft mindervärdighetskomplex gentemot omvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet har vi nu kommit underfund med att vi är bra. Sålunda uppmuntrar man nuförti.den byapatriotism. Det är gulltgt med landsbygd, tyc ker åsiktsinnehavarna i städer na . Andra hakar på. Många lära re är t.ex. nuförtiden heligt överens om att barnen bör tala dialekt . Det är bra för barnens identitetskänsla. ElleI åtminstone för lärarnas. Och i vår österbottniska ra dio gick man häromveckan ut med åsikter om att man borde anpassa lärostoffet i skolorna

efter det näringsfång man be driver i byarna. I en by med mycket minkar 'borde barnen t.ex . slippa en del allmänt teoretiskt skoltjafs och i stället få undetvisning i praktisk minkskötsel. För att barnen ska bli mer rotfasta i närmiljön, som man sade.

--...:::.---------------.1

Zo.___ livet! Det är bara bluff med det landet och förresten är svenskar osympatiska.

Emellertid har folk tIots det ta inte slutat att flytta till Sveri ge - också om ovanligt många för tillfället också kommer till baka. Det finns t.o.m. helt oför ståeliga fall. Personer sor:n har jobb, bostad, familj och allt annat som grannarna tycker kan tänkas behövas, men som ändå flyttar. Frågan är om sådana fall sist och slutligen inte är i majori tet. Även om de ytligt, med statistikens grova spårk, kallas något annat. Ty skulle inte en stor del av emIgranterna med samma besvär som åtgår för en flyttning till Sverige kunna få utkomst i hemlandet?

O När denna patriotions ställning ~u s.a.s. sanktionera~ av åsiktsehten har det också bh vit tillåtet och "inne" att skäl la på emigranterna, de svikar na. Nu kan folk utan att ta ont samvete utbrista: Flytta till Sverige, aldrig i

pellen först ljöd trodde arrangörerna entusiastiskt att 50000 skulle ställa sig under protest baneren och .gå med och kräva al! meJlanölsförsälJntngen :lterfors till Alko. Numera tror man att det blir n:lgra tusen som deltar i marschen.

Föga genomtänkt. Meta Totvalds på Au är lite skeptisk till Yli-Vainios korståg mot mellanölet. D En folkmarsch mot mellanölet hat väckelselalaren och helbrägdagöraren Niilo YLi· Vainio kraftigt manat till. och planer p:l el! s.ron s:ldant t:lg fr:ln Stonorget till riksdagen har planera~ for den 13 september. Nu ser det dock ut som om t:lgel skulle om inte helt torka in. s:l i varjt fall krympa mycket kraftigt. När ap· .

D Orsaken härtill är inte. att det skulle saknas folk som tror att mella· nölet är en av bovarna i v:ln stOra al· koholdrama. Skälet syns vara att Yli· Vainio och hans trupp har ryckt ut i nitisk iver, Ulan att forst r:ldsl:l med andra som kan tänkas g:l med. Av de ca 30 organisationer. som hör med i det kristna nykterhe~rep. resentantskapet, är en l:lng rad, som dels inte har tillfr:lga tS, dels finner den utSatta tidpunkten synnerligen misslyckad.

90-411281 Om du slår det telefonnumret kommer du fram till Halvåttas automatiska telefonsvarare, öppen dygnet runt. Ha/l'alta -

!isMgar och !or.\ {wgar i radio!1.

O Som den del ljushuvuden påpekat måste orsaken till emigrationen i dessa fall bero på vantrivsel. Det finns för lite setvice i bygderna. Det finns inte till räckligt med kulturutbud och andra fritidsutfyllande syssel sättningar. Och det har me~ språksvårigheter att göra, VI finlandssvenskar kan ju finska så dåligt. Men hur kan folk vantrivas i våra kärnsunda österbottniska byar? . Strängt taget är detta förstås en fråga förbehållen sociologer, socialpsykologer och andra vetenskapsmän. Men i väntan på deras definitiva sanningar ska här framföras en teori som tränger ända ner till byanivån:·

D Marschen kan bli ett förträffligt valjippo- för Kristliga förbundet, som ju har kampen mot mellanölet som en av sina käpphästar. S:l anser m:lnga kristligt tänkande, som tycker det är fel med ett parti som utger sig ha monopol p:l krIStlig politik. , Har Yli· Vainio inte tänkt p:l det här är han mer bl:lögd än man skulle tro. Något mer borde han tydligen också ha besinnat att hans starka ut· spel för marschen av m:lnga kunde fattas som ett forsök att sl:l ett privat slag for den rörelse där han själv hör hemma, pingsrväckelsen. Det. finns röster som lutar ocks:l :lt den :islkten. D P:l flere sätt var den marschplanen

no~ iHa genomtänkt. Vill man ändra

attlryderna mot alkohol - och de dl sanningen förändras i v:lrt land --: är det skäl att planera bättre, mte stIrra sig blind p:l en enskild faktor. och tn· te släppa lös ett känslosvall.

Det behövs mängder av entusiasm för att fä n:lgot till st:lnd, men ocks:l sval realism. META TORVALDS

O ANTAGANDE: För att människan ska trivas skrävs att hon får stimulans och en VISS mängd uppmuntran . PREMISS l : Byasamhället är emellertid stillastående . Många gårdar be folkas av personer som knappt sett annat än denna gård i hela sitt liv. De känner sin hemby och varje individ i denna intill minsta hemlighet. Men vad ut över byn är, det är av ondo. Fortfarande finns livslevande gummor och gubbar för vilka allt som är mer avlägset än "stan" är Amerika. PREMISS 2: Människorna i byarna är be svikna. De ser en skymt av all denna världens goda i TV:n och tidningarna. Men har sam tidigt sina kor att gå till 365

BåtspritI Rafael Paro på Husis kommenterar Stockholms kommuns beslut att inte bygga nån färjterminal åt Silja Line: När sociala centralnämnden i Stock· holm p:l t-isdagen satte tummen ned för Stockholms hamns utbyggnads. planer i Värlan, var det med moti· veringen att kommunen inte bör satsa 10 miljoner kronor i form av skattebe· talarens pengar p:l muddring och kaj· förbättringar, eftersom detla bara skul· le leda till att allt fler människor skulle fä tiHg:ing till billig sprit. Varför d:l satSa pengar i tunnel bane byggen? Inv:lnarna i Stockholms för· oner lockas ju därmed bara att resa in till restaurangerna i innerstan. Enligt uppgift anser nu alla partier utom mo· deraterna att en inverstering i Värla· hamnen i detta skede skulle vara att g:l emot kommunens satsning p:l nykter. hetSv:lrden. Kommunen skall inte stäl· la upp med skattepengar s:l att än fler mänskor skall supa p:l bitarna . Vad de här politikerna inte fattat är att man inte super för att man :lker b:lt. lika litet som varje tunnelbane·

morgnar och 365 kvällar per k Utan att de ändå får råd an skaffa sig de där sakerna de ser i TV:n. Och får de råd till det, så uteblir ändå ofta poängen med det de skaffat sig. Som alla de som köpt pianon och sen märkt att de mte kan spela på dem. För att nu inte nämna alla dem som redan åkt iväg till Sverige och Den Höga Lönen. Och hälsar på med sin nya Vol vo och inte har en tanke på att .flytta tillbaka. Sådana emigranter upp väcker oro i byn. Är det så där bra i Sverige? Går vi som bor kvar i byn miste om en massa ljuvt och sött? Är vi och våra kuddor lurade av samhället? KONSEKVENS: Folk känner sig faktiskt lura de. Eftersom de sett så lite av världen kan de inte bedöma sin by och sig själva. De känner misstänksamhet, ibland fientlighet. De tvivlar - ofta endast omedvetet, så fungerar skyddsmekanismen - på det meningsfulla i det de gör. De blir avu[ldsjuka och små sinta - t.ex. gentemot grannar de tycker det går för bra för. Det är ett stort folkligt nöje på landsbygden att baktala de~ som lyckas - och förfasa sIg över dem som inte vill lyda bynormerna. O SLUTSATS: De som protes terar mot byamentaliteten, de som vill utvecklas, de som vill se lite av omvärlden, de emi grerar till Sverige eller in till stan. De väljer att flytta så långt bort att ingen känner dem. För att slippa belastas av grannarnas sneda "blickar och tvetydiga anmärkningar. Emigration är i detta fall en sund reaktion. Den är ett ut tryck för företagsamhet. Kans ke kan man t.o.m . säga att det är de klokaste som flyttar. Eftersom de inser att så länge de bor kvar i byn, så länge lad dar de bara upp sig med besvi kelse, så länge bemöts de bara med ett trögt motstånd när de skulle behöva stimulans. För debattörer av emigratio nen att undra på. SVENOLOF KARLSSON

passagerare är en knarkare, bdkrulke eller suput.

Båtsprit II I Replik är det (antagligen) Jan

Kronholm som presenterar nykter hetsförbundets syn på båtspriten: Den tullfria försäljningen ombord p:l b:ltar och dg bidrar till att stärka a1ko holtraditionen. Den stimulerar vidare till att smugglillg och langning till minder:lriga forutom att forsäljningen '>idrar till att försämra trivseln om· Jord. : Eftersom de mängder alkohol som I?:l detta sätt strömmar in i v~ land i~. te räknas med l den offiCiella SlaU' stiken är alkoholläget i vm land ännu sämre än vad tillgängliga siffror ger vid handen. Alkoholskadorna har nu i samtliga nordiska länder n:lt! en s:ldan om· fattning, att det är nödvändigt att in· föra n:lgot slag av begränsningar och p:l l:lng sikt förbud för en tullfri för· säljning mellan länderna . Rederierna bör nu f:is att ställa in sig p:l dessa begränsningar som med naturnödvändighet m:lste komma förr eller senare .

~g_e_n_04____ .09 1_9_80_____________________________________ ~ ~. t

L_KAPa.TE.

___________________________________ T_oBda __

Trees don't • requtre any drunks

Träden behöver inga/yllon till stöd

DEAR Mr Cordwell! I was shocked after reading your artide in ÖP (The great shame) I have lived in Canada for 22 years, the last 8 of those in Toronto. I think I can speak a little on rhe subject of drinking alcohol. Ten months ago, I came to Finland. One of the ftrst rhings I noticed was the dean air. The second thing was rhe lack of aleohol. 10 Jakobstad, the only drunks I have noticed are rhe 20 or so who hang out near the buster minal. (a very small percentage if you compare it with a population of apporximately 20.000) The Vasa districk, (wich indudes Jakobstad), holds the record for rhe least amound of alcoho lic consumption in all of Finland.

BÄSTA herr Cordwell! .. Jag var chockerad efter att ha läst din artikel i OP (Den stora skammen) Jag har bott i Canada l 22 år, varav de årta se naste i Toronto. Jag tror ja$ kan skriva någon rad i ämnet alkoholkonsumnon. Jag kom till Finland for tio månader sedan. En av de forsta sakerna jag lade märke till var den rena luften. Den andra avsaknaden av alko hol. De enda alkoholisterna jag sett i Jakobstad är det tjugotal som hän$er utanfor busstation ett väldigt litet antal l jämforelse med totalpo pulationen på omkring 20.000. Vasa-distriktet (som inkluderar Jakobstad) har den lägsta alkoholkonsumtionen i hela Fin land.

D IN TORONTO, as in many countless other North American cities, you're not "in" or "with it" if you don't drink booze with the boys. In Finland it's quite rhe opposite; one who drinks is more often looked down on. (No pun intended)

D I TORONTO, liksom i ell otal andra norda merikanska städer, är man inte "irme" eller med i gänget om man inte dricker bräncko med poj karna. I Finland är det annorlUJlda; man ser ner på den som super (jag menar inte något nedlåt ande med det)

D PEOPLE in Finland can't afford to drink. h's a difficult task making ends meet, and if there is a little money left after all rhe bills are paid, it goes inte the bank, not into the bottle. I' m amazed every time I go out to a bar; to see chat people can dance, talk and enjoy each ot her's com~y without even getting drunk. Un like bars 10 Toronto, where, by .1 :00 a.m. most of the clientele are to intoxicated to remember where rhey parked rhe carl (Or even if rhey brollght it) 10 Finland, Il IS very rare, to see anyone get behind rhe wheel after taking a drink.

D MÄNSKOR i Finland har inte råd att supa. Det är svårt all få ekonomin all gå ihop, och om det finns lite pengar när räkningarna är betalda åker de in på banken, inte på Alko. Jag blir lika överraskad varje gång jag går in på en krog, varje gång jag ser att folk kan dansa, prata och ha roligt i varandras sällskap utan all bli fulla. Annat är der i Toronto, största delen av klientelet vid ett-tiden är oformögna att komma ihåg var de parkerat bilen! Eller ens komma ihåg om de överhuvudtaget hade nån bil med sig ... I Finland är det mycket sällsynt att se nån kry pa bakom ratten när de tagit sig en drink.

tually non existant. Naturally Finlanders, like anyone e!se, will have a drink or (Wo to celebra te Chrlstmas or Midsummer, but chat's a far cry from a drinking problem. I have been in many Finnish homes, and i can't remember ever seeing a bottle of booze in anyone's house. A reliable source (name withheld) also con fums my observations) The uees in Finland are indeed beautiful, Mr Cordwell, and they don't require any drunks to hold rhem up!

D "SKÅPSUPANDET' " som du talar om, exis terar praktiskt taget inte. Naturligtvis kan fin ländarna precis som vem som helst, ta sig en drink eller ett par ror att fira jul eller midsom mar, men därifrån är det långa vägar till alko holproblem. . Ja$ har besökt många fIOländska hem, och jag kan IOte ens komma ihåg att jag skulle ha sett en flaska booze (sprit) i någons hem. En pålitlig källa (inget namn) kan bekräfta mi na iakttagelser. Träden i Finland är verkligt vackra, herr Cordwell, och de behöver inte några fyllon att stötta upp dem.

HENRY RIIHIMÄKI

D "HOME DRINKING" as you put it, is vir

Eld Häggman:

Snälla lilla "Jocke" , du är ju reaktionär. En alldeles äkta mansgris.. ! Ja, rorlåt nu, men jag tror faktiskt att du behöver en liten spark. Dm insändare var väldigt oövertänkt, så jag hoppas det här får kugg hjulen att löpa litet Iärtare ror dej. Redan namnet "kohopen" , som numera är ett allmänt uttryck sä ger klart och tydlige vad det handlar om. Vi är nog väldige många som känner oss som urskurna biffar, lamm kött, revbensspjäll eller fläskkotletter, när vi ser blickarna vandra över oss från topp till tå, ogenerat gloende. För att inte tala om gångerna man "blir över", när väggen av ögon drar forbi utan att så mycket som slösa en blick åt ens håll. Nej, fram ror demokratin! Den lär oss att redan från unga år ta hänsyn och umgås naturligt med varandra, kille - tjej. Inga stora stöddiga bufflar som väljer och vrakar bland ljuva, leende och blyga små violer. Utan människor som accepterar varandra som . jämlikar, utan rolltänkande. Naturligtvis är det inte någon undermedicin och dunderkur, men absolut ett steg i rätt riktning. Och duJocke . . . ,är det inte ganska självklart all den som far på dans oftast vill dansa? . "SÅSKOPP? -61"

,'Factory kommer

först nästa år"

D DU HAR alldeles rätt, signatur Fac-Fan, i senaste nummer av ÖP - FaClory borde också uppträda i Forsby. Det tycker tydligen alla. Vi som arrangörer, FaClory själva och deras formedlare samt uppenbarli gen också publiken. . Men du har fel i att de kommer igen i höst, vilket vännerna i Rör grund något forbastat utlovat. Enligt planerna sku1le FaClory uppträ da i FOrSby fredag 12.9 och i Rörgrund lördag 13.9. Men nu går det ju inte alltid som man vill. Denhär gången hänger det upp sig på art en av killarna i Factory befinner sig i lumpen och kan inte ta permission på gruq~ aven ma növer. Gtuppen Ik ommer såled~ inte att göra nå$on Osterbotten turne i höst, som Rörgrund och OP påstod ror en ud sedan (egentli gen var det ganska fult att lämna bort Forsby i den forhandnotisen, då det var vi som tog initiativ till turnen.

MEN sörj inte! Då man väntar på någonting gott väntar man aldrig rorgäves. Fac tory hälsar och lovar återkomma nästa sommar och då helt naturligt också till Forsby. Också Magnum Bonom har anmält att de vill komma på en ny turne istället for den som måster ir1hiberas på grund av strej kerna.

o PÅSTÅENDET att "de bällre" orkestrarna endast spelar Iän$re söderut tIåller vi inte heller med Dm . I sommar har vi bjudit på ell 10 tressant och mångsidigt program ... Största felet ligger nog i att OP-redaktionen tycks ha så "ruleå peda" att de inte kommer sig längre än tio kilometer utanfor Vasa. Vi tackar Fac-Fan for åsikterna och hoppas vi kunnat ge svar på dina frågor. För Forsby Bollklubb Karl-Gustav QUn

Först danserna: Jag tycker påtryckningar också lyckats debatt i ÖP om ungdoms både Jonna och Hans har fel slopa ett av de största hindren politiken, rkJnsen osv.

när de ser dansen som något negativt. Dansen har alltid Hittills har era inlagor inte hört ungdomstiden till, den fö tangerat ämnet, utan enbart rekommer i alla samhällen. gått ut på att skälla på ÖP:s Den är kanske det viktigaste och SÖV:s linje. Några alter forumet för kontakt mellan nativ har ni inte presterat. könen. Inte för att jag tvivlar på er Detta hindrar inte att man ärliga vilja, men jag börjar diskuterar utfomningen och snart misstlinka att ni inte ens har skäl att diskutera den. Man själva vet hurudan ungdoms-' bör komma ihåg att diskussio· politik ni vill ha. Att ÖP skul nen i vårt fall har två sidor. le vara ytlig och SÖV bara dis Dels dansens kontakt ska· kutera danserna är ett orimligt Uppriktigt sagt, så tycker påstående, titta bara igenom pande funktion. Det är klart att det är bra med mindre dan· detta års ÖP och ni skall finna jag synd om er, Hans Hor ser och mysigare tillställnin att ni bedrar er själva om ni lans och Jonna Kevin gar. står fast vid den åsikten. för mig två kiintkl draban ÖP har tvärtom blivit breda Frågan är hur man skall ter som jag haft att göra åstadkomma det. Både ÖP och re, mer engagerad och med tidigare i skolung märkväl - djupsinnigare. SÖV har med jämna mellan domsvärJden. Inte har ni rum diskuterat frågan och kas det Iiitt, ni påstår bägge, att tal fram lösningar. Efter D MEN DET var ungdomspo -fli vill ha en djupsinnigare litiken vi skulle diskutera. många om och men har vi via

"Vet ni egentligen vad SÖU gör?"

Din insändare var

oövertänkt!

för de små arrangörerna - nö jesskatten. Frågan är om det räcker som åtgärd eller behövs det andra styrmedel också. l dag har vi en festfördel· ning som hindrar en alltför fri konkurrens där de små skulle slås ut. Men finns det ännu fler möjligheter att trygga småfestplatserna? Med vilka medel skall vi komma bort från den likriktning som ska par förutsättningarna för stor festplatserna? Några entydiga svar på det här har jag inte, kanske det in te finns sådana. D MEDALJENS andra sida i den viktiga dansdebatten är ufo lokalerna. Närmare bestämt deras underhåll och föru tsätt·

ningarna för att upprätthålla dem. Jonna och Hans kanske inte vet vilken uppoffring det lig ·ger bakom det faklUm att vi i svenskfinland har hela 241 uf hus av totalt ca 880 i hela landet. '· . För exemplets skull kan vi nämna att det under detta år - på basen av ansökningar till staten - finns hela 47 före ningslokaler i svenskfinland som behöver renoveras, i prak tiken ännu fler. Kostnadskal kylen för dessa renoveringar löper på över 3,5 miljoner mark. De svenska föreningshusen fick i år 275.000 i statsunders töel. Någonstans ifrån skall res ten av pengarna tas. Dansen är en form, kommunalt bidrag en annan, lån det vanligaste. Ändå räcker det inte till, utan

det krävs 1000·tals personliga gratistalkon för att fA det att gå ihop. Det kan man inte kalla pas sivt - tvärtom: det är rena idealismen :>ch aktiviteten i högsätet. D BETRÄFFANDE förenings lokalerna finns det nämligen ett ännu stöne problem .. för roreningama och för SOV, nämligen underhållningskost naderna, som är verkligt be tungande. Hur skall vi f.i ner kostnader na? Det kräver investeringar i nya uppvärmningssystem, i iso lering etc. . Statsmakten har ännu inte gått med på a!1 ~vilj~ enJlergi besparande lån at foremngar na, inte kommunerna heller ror den delen. Kanske ni har svar på hur vi skall göra? Okay det blev väl mycket om

& sidan"

~ ~j ÖSTERBOTTNISKA

TO_~_W~ge=n~M~.~~19=~~_______________________________~4

_______________________

~ST.";

Sommarstället no:1 VI HAR KOMMIT FRAM 11LL SOMMARENS SISTA UNGDOMS DANS i NATT-BINGO dag TORSDAG LÖRD. 6. 9. kl. 20 Nattens PANG-VINST

I CLEOPATRA och EMPIRE

. besiktigad LADA 1200 -72 FriD bilförsäljning Electro-Car Gerby. Kom och bekanta dig med bilen vi har den mitt på golvet. l häfte 5,-, 2 häften 10,

VÄLKOMMEN!

lö. 13. 9.

CARPELLA BLOT UMEA

DRA GSPELSKL UBB

sköter musiken

GARANTERAR EN L yeKAD KVÅ'LL

-="......

VILKEN ORKESTER VILL DU HELST SE 1981?

VI TACKAR VAR TROGNA PUBLIK FÖR DENNA SOMMAR OCH HALSAR ER VALKOMNA IGEN VAREN 1981!

FYLL I VÅRT FRÅGEFORMULÄR! VI LOTTAR UT 50 FRIBILJETTER

-~t-.._

AVSLUTNING V S

L U T

LÖRD. 6. 9. kl. 20-01'

N I N I N

• 'VET NI foreningshusen. Men, vi 001 komma ihåg all de ulgör gru ndforu ISättningarna för ungdomsverksamheten i våra byar, u~n dem skulle livet och aktiviteten där vara berydligt falligare. D VF·RÖRELSEN är erkan. ner/igen inte enbart förenings. hus och dans . Låt oss ta andra exempel: ungdomens konst och musikutövning. Jag håller helt med om att vi behöver alternativ till den kommersiella masskulturen, som har gjOrt oss tiU objekt och fråntagit oss cilien till aktivt skapande - cilien all vara subjekt. Också här har uf·rörelsen lorsö'kt dra sitt strå till stacken. Inom SÖV har vi utmanarpara· der för unga orkesterar . Hela den finlandssvenska ufo rörelsen har under våren genomfört en lalangjakt som kulminerar i en Talangjaktsfrnai i Mariehamn inkommande veckoslut. Några finalister går vidare till det stora riksomfallande ungdomsens konstevenemang nästa vår. Vidare har vi under året anordnat en teckningstävling och en fototävling i miljöårets lecken for att uppmuntra dessa aktiviteter. Just nu diskuterar vi internt inom rörelsen hur vi skall utveckla dessa aktiviteter.

,,\ IlNDNll

Säsongens sista dans i

Hej

gamma1dansare

%W ALEXANDERS spelar

SÖDERUDDEN

på Kanonerna på lördag,

Tel. 961·53132 .

Vi har massor av teatergrup· per runt om i svenskfinland ca 200 . som spelar aUt från samhällsengagerande pjäser till klassiker. Vi har teaterinstruk· törer som drar kurser och ger råd osv. Vi deltar aktivt i det :ntemanonella teatersamarbe· tet . Vi har ett omfattande l?jäs. bibliotek som förmec11ar pjäser till grupperna . Vi har samhällsengagerande diskussioner, det.. kanske bästa exemplet är SOV :s årligen återkommande midvinterting, som i år handlade om militä· ren .

o MILJÖVÅRDEN har också förts på tal.: ln te ens i denna fråga har SOV eller uf-rörelsen dåligt samvete. Långt innan

diskussionen om slYbekämp. ningen i år blossade upp , gick . uf folket längs riksåttan och rensade manuellt. - Något som SÖV kunde fortsätta med förresten. I år har vi planterat masur· björkar, hur många planterade er organisation (VDV) forres· len? D JONNA mg upp elitismen och allvaret 100m Idrotten. Här kan vi ju nämna som exempel att man inom femte ringen har satsat på en idrottsverksamhet, som inte kräver elitism, utan som snarare är fri samvaro och en rolig aktivitet. Jonna ar säkert också vara med. Nästa år kan du t.ex. samla ihop flickor i Solf och

kasta er in i damserien i femte ringen. Hans som mi~ veterli gen har goda idrottsliga meri· ter, kan säkert trumrria ihop: ett lag i Sundom. D VF·RÖRELSEN . tar också aktivt del i ungdomspolitiken på olika sektorer. Bostadspoli· tiken (eget hus i Sunnanvik). internationellt arbete (medlem i arrangemanget av ungdomens och studenternas nedrustnings· festival i Helsingfors i januari 81 tillsammans med andra rik· somfattande organisationer) . Srudieverksamhet (srudi~irk· lar) , alkoholpolitiken (SOV:s danskampanj) mm . Saker som vi ytterligare kun· de diskutera när det gäller ung domspolitiken är bland annat

LÖRD. 6. 9. 'kl. 20-01

SOUND den nya lagstiftningen på ungdoms-, idrotts och kulrur sektorn som vi har från och med nästa år. Vi kunde disku· tera den risk till elitism och uppspjälkning på sp~cialfore. nrngar som den medfor. Behöver vi kanske en ramlag för hela &itidssektorn. Vi kunde diskutera om den nya kulrur/agen skaU innebära satsning på instruktörer eller på kultursekreterarbyråkraler. Vi 'k unde diskutera det gryende musikintresset och hur vi kan förbättra verksamhets· möjligheterna for unga musi· ker. Vi kunde diskutera huvuvida ungdomspolitiken i kommu· nerna i första hand skall ta sikte

spelar

på att stärka medborgaraktivi. teten - eller skall kommunen själv i huvudsak bedriva den . Vi kunde diskutera grunder· ruI ror anslagsfördelningen . Vi kunde diskutera syssel sättningsfrågor. Ja nog flOns det ämnen. Men om ni envisas att gläfsa om ba· gateller framom en djupsinnig debatt om ungdomspolitiken och uf·rörelsens roll, så är det onödigt att ta upp spaltutrym· mei OP. Med hopp om fortsatt aktivi tet från er sida uf·rörelsen till gagn .

ERIK HÄGGMAN

Verksamhetsledare i Finlands Svensb Ungdomsforbund.

T o _ . 0'''09 1980

f~.

OSTERBOTT'

NAGRA TOPPENKVÄLLAR ATERSTAR, N U NÄRMAST

har tu" tart, även ",ot s\utet\ Al

~\I\ ~ii\ ~ danS~\1 ·

............ NI

dersgräns 15 å BUSSA . r. R SOM TIDIGARE!!

'/'J

'/'/

Björn }:son Lindh: Våta vingar (Sonet SLP 2649) D DEN SVENSKE pianisten och flöjtisten Björn J :son Lindh har med framgång verkat inom både jazz- och pop-facket ,. gjort arran· gemang åt kända Vissångare egentligen hunnit med det mes ta imusikväg. Hans senaste LP innehåller dock musik som svårligen kan placeras in i något fack. och det är musik som redan tidigare på något sätt kommits att definieras som J :soo Lindh-musik. Det här skivan placerar sig inåtslags rnu· sikaliskt mellanskikt och bl. a. saknas de for jazzen så typiska . improvisa~oriska inslagen nästan helt . Musiken är stundtals svän gig, men det som ändå är skivans verkliga behållning är de klang ligt sköna, fint arrangerade balla derna . • EN VERKUG fulluäff är redan skivans forsta spår, Brusll högre lilla d, som också finns utgiven på single . Ett enkelt, men säll synt vackert stämningsstycke . Det foljs av TriJsIletyd, där J:son Lindh ensam på akustiskt piano kombinerar olika musik stilar. Han tar fram flöjten i den snabbare Esther JPiIIi4ms (Uver tyr), svängig, men ändå något ointressant.

IT t'U F!' 1

REFLEXBANDET o. EXOM

Kommersialiseringen av Clar kes musik har fortsatt och han uaskar envetet vidare mot att snart sagt i varje låt själv fram träda som sån~solist . Dåligt sjun ger han ju Inte. men medel måttigt, och skillnaden till sångerskan Marcy Levy, som framträder i några av låtarna, är markant. Kunde man ta den här musi ken enbart som nånsiags ., halv-

Skivorna är också denhär gången slumpvis valda nyheter av olika slag. Ett paratI dem innehåller inslag från olika musikformer, utan att för den skull kunna räknas som direkt fusionsmusik. Ett av de inhemska s.k. · punk-banden representeras av en just nu mycket populär LP. • Och så en liten påminnelse om en litet äldre skiva, som det oaktat är mycket aktuell.

med

LÖRDAGEN 06. 09. kl. 20-01

'§ E!!"

n;:- 1~a~~o~:~as:c:::t~bef.e~j~ nr::ih!~

Både Träskkonserten och den rätt jazziga VisSII niJller (Fandan go) innehåller en hel del av dc: omtalade skön~ klangerna . Lägg bl.a. märke till hur smakfullt J :son använder synthesizer. In i dimman Innehåller skick ligt använd blockflöjt som nästan får indianflöjtsklang och låten är en målerisk, illusuativ, trots vissa kortare funkbetonade avsnitt. Rappare inslag finns också i J:sons hundar, men .sedan är res ten av skivan ganska .långt skön målnin~. Elastisk ltiirleksvisll och Vdtll VInglIr flyger tungt hör till skivans vackraste inslag och härli ga stereoeffekter finns bl. a: i

Desertörjubiliet. D DET ÄR mycket fint framford musik detta, men ändå tenderar skivan ibland till att förfalla till nästan bak~rundsmu~ik . Den ,där riktiga udden fattas, man engagerar sig Inte.

Stanley Clarke: Rocks, pebbles and sand . (Epic 84342) D MAN KAN inte påstå att mu sikerna på något sätt skulle spela dåligt på Stanley Clarkes senaste LP, tvärtom, men ändå är skivan ganska oinuessant.

man ju råkat följa Clarkes ut veckling genom åren, och det här verkar nog mer eller mindre som bortkastade resurser. Men vem vet, kanske han re par sig. Det är en utveckling som inne bär tendenser mot en allt större mekanisering av musiken, och trots att en del av låtarna på den nya skivan handlar om kärlek, så låter det ganska blodfattigt, osensitivt. Några av de tråkigaste dragen i .. den amerikanska livsstilen" tycker man sig också märka ba kom musiken .

D DET FINNS dock en del ljus punkter på skivan och titellåten Rocks, Pebbles lind SlInd är ett skönt stycke musik - Clarke håller sig till basen och man fh OCkså njuta av Charles Johnsons gitarr. Den tredelade The Story of II Mlln lind II. W 011llln inne

håller bra, ambitiösa avsnitt , speciellt i de instrumentala låtarna.

Skivan slutar mycket snyggt.

Problems? : Katupoikia OohannaJHN 2012) D JAG HÖR nog hellre på den här skivan än på Clarkes i och for sig mycket professionella pro dukt, trors att den live-inspdade B-sidan på Problems' LP inte in-

bjuder till några större musikalis ka njutningar. Man har väl forsökt fånga något av samma stämning som strömmar emot en från t .ex. Ra· mones' live· inspelningar , men resultatet är alldeles för skrälligt för att den rätta stämningen skall infinna sig.

D STUDIO-SIDAN är mycket mer givande . Problems räknas ju till nya vågen-banden, däremot är det väl inte skäl att betrakta dem som något renodlat punk band . Der finns flera låtar med upp men humoristiska käftiga kommentarer till gamla låtar och företeelser inom musiklivet på A sidan, bl.a. titellåten, dessutom Lilnnen mies och Kllhden soin

nun. ihme. De vatvas med lite mer ren odlad punk och så med låtar som har släktskap med en del a v låtarna på 1980's Viimeinen syk sy, och det är vät egentligen inte så underligt: för i samtliga är det Tumppi Varonen som sjunger och man eftersuävar samma slag av öppning bort från neroserna. Den låt som jag fäst mig mest vid, är den lite reggae-gungiga

Mlllltlllnllli.

Talking Heads: More songs about buildings and food

(Såte 6058)

Ingen av de ovannämnda ski vorna går dock upp mot den här åldringen av Talking Heads. Ski van kom ut redan 1978, men har varit svår att få ta~ på, tills Heads blev större kändISar genom den nya LP:n Fellr of music. Nu finns de bägge tidigare al bumen igen tillgän~liga och det här är ingen egentlig recension, utan snarare en påminnelse om hur fin och personlig musik Tal king Heads hela tiden har gjort.

Maskerad

i Ytterjeppo

Maskerad ska det bli i Y uer jeppo paviljong p2 fredag . Te IIl2t blir nånting ur Djungelbo ken eller annat svansfOrsett dvs ur djurvär)den. - Fina priser, lovar arrangö rerna i tredje rin"en. Orkestern Sound är enväldig dOlll2re. Fjärde ringen, alltså Vörå med omnejd, är också inbjud en och IIl2n vänUr en busslast

därifrån. - Tidigare var det henlskt pop med såna är ringbesök, kommer Cariu i Nykaabi mi,.

<>OT.RBOTTN~N-----------------------------------------T-o-~-d-a~g-e--n04--.09---1-9_80__·________________________________________________~ • Malaxbygdens "James Bonds" går till sjöss. Besättningen akterifrån sett är: Hans "skejr pam" Köping, Kent "rodd4m" Norrman, Stefan "mistluren " Orre och Eirik "telegra fisten " Stolpe.

Nästan värre än skära.. elefanter

En bil som går i vattnet, det får en automatiskt att tänka på James Bond i plmen "Älskade spion", när 007 körde i full karriär ut i böljorna med sin specialkonstruerade undervat· tensbil. Bonds bil kostade åtskilliga miljoner att framställa.

Betydligt billigare blev "sjöbilen" som gänget i Äminne, Malax framställde -- den är nämligen en talkoprodukt och till skillnad från Bonds bil höll sig den hå'r skapelsen till all ' lycka ovanför vattenytan.

N4gra pojkar i Arninne beslöt att förverkliga en gammal dröm (mar dröm skulle kanske sjöbevakarnas karaktäristik lyda): att sjösätta den kollektivt ägda Opel n av årgång-65. Sagt och gjort - man grep sig verket an för att hinna med jungf rufärden till villaavslutningen. Motorn, däck, fram och baka xeln plockades bort och hålen i underredet pluggades eller svetsa des igen . . I bakluckan satte man en gam mal 4 hästars Monark. Luften dallrade av förväntans full spänning när sjösättningen äg de rum. . - Skulle bilen hålla sig flytan de? Det gjorde den faktiskt och ac kompanjerad av vilda glädjetjut stävade sjövidundret ut mot fjär den. Topphastigheten var I knop men å andra sidan tror jag inte det var farten som besättningen fika· de efter. Nej, den här skapelsen tillkom nog främst för att "Åmis sjacke" ville ha roligt själva och för att folk i byn skulle få nåt att prata om. Skall man sätta sprätt på tillva ron måste man vara lite full i sjut ton ...

~::::===:::;

Projektets varvsarbetare var Stefan Tuufvas, Janne Bonn och Stefan Aback. • Kent "rodd4rn" Norrman testar sjöbilens pumpanordning.

Text och bild: • Betydligt billigare än Bonds bil blev "sjöbilen" som gänget LEIF SJÖSTRÖM framställde - den är nämligen en produkt av sann talkoanda.

i Åminne

T_o~_d_a~ge_n_M__.~~1~9_80________________________________ ~ ~

1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

,--_ _",,:,

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Töjby uf kOluluer igen:

En ljusnande framtid för de små dansa"angörerna - det tror Töjby uf i Närpes på trots alla dystra profetior om motsatsen. Nöjesskattens slopande fungerar som en puffframåt. Nu planerar föreningen att åter ta språnget till sommar danser - en utvidgning av verksamhefen med JO %. Men innan dess står en grundlig renovering av paviljongen på programmet - och mot~varande trJlkoinsats för förenings medlemmarna. . För redan nästa sommar hoppas Töjby ufkomma igen som gammaldansa"angör efter ett uppehållpå över tio år! En bit från fiskehamnen i Töjby ligger Töjby u/s "Glömda Paviljong ", omgiven av brännässlor och hallonsnår. Med sina sönderslagna fönsterrutor stå, den ditr som ett monument över danspaviljongernas storhetstid på19JO- flch -60-talen. På håll liknar den åttakantiga pvailjongen mest ett övervuxet lusthus modell stÖ"e. Hela stället a".Jas nostalgi. Paviljongen är , urtypen för en Typisk Österbottnis~ Danspaviljong. Den byggdes på två veckor (!) i början a\ 1950-talet efter en strong tallwinsats av töreningsmed· lemmarna.

Paviljongen renoveras gammaldans p/fineras efter 10 års uppehåll!

De första so~rarna blev Töjby känt som ett populän dansställe men I slutet av 1960-talet hårdnade konkurren· sen mellan dansplatserna . En del klarade sig och blev ännu större medan andra - som Töjby - gick under. 1969 stängdes paviljongdörrarna för gott. Brännässlorna tog över.

- I höst kommer vi i varje fall att arrangera en ung domsdans och tre gammaldanser. Men det krävs tydligen dragplåster och olika jippon också på gammaldanserna. En så enkel sak som utlottning av båtresor till Sverige drog t.ex. väldigt mycket folk I fjol.

Enformigt på gammeldans

Ajöss med Törnrosa Men nu tycker uf-medlemmarna i Töjby att deras paviljong sovit sin Törnrosa-sömn länge nog. På försommaren bOrja de medlemmarna diskutera om paviljongverksamheten kunde åtti upptas . Resultatet blev ett medlemsmöte i bör jan av juni där en kommitte som skulle göra upp kostnads förslag till ;attes. Kommi ten ställer sig positiv till en renovering men det slutgiltiga beslutet kommer att fattas antingen vid ett med lemsmöte i september eller vid årsmötet. Blir renoveringen av kommer den att påbörjas i vår. Töjby uf är med sina 150 medlemmar en förening i det mindre formatet . Verksamheten har under senare år in skränkt sig till en ungdomsdans och några gammaldanser per vinter. Klarar en så liten förening av att på en gång ut vidga verksamheten med 50 %? - Jag tror att vi har en möjlighet att åter komma in på sommardansmarknaden, säger Töjby uf:s ordförande Börje Vikstrand. Det låter ju positivt för dansarrangörerna JUSt nu i och med slopandet av nöjesskatten. - Vi vill återuppliva paviljongverksamheten främst för att vi räknar med att sommardanserna skulle ge ett välbe hövligt kassatillskott, berättar han. Våra gammaldanser på

vintrarna har inte gett något överskott precis . . .

••

- .Jag har en känsla av att det i allmänhet är ganska er, formlgt på gammaldanserna, säger Börje Vikstrand . Men jag tror ~tt det åter kan bli populärt med dans i Töjby pavii Jong. VI tänker först och främst satsa på gammaldans - åt mmstone de som dansade här när de var unga borde kom ma hit! - Och så har ju !.aviljongen ett väldigt fint läge, på pekar Börje Yiksu.a n . Jag har själv hunnit dans här några gånge.r och Jag mmns vad det var fint här förr, säger han och. visar på det num.era övervuxna området. Om allt går enlIgt planerna kan VI på nytt dansa här nästa sommar . Men innan dess är det mycket som skall ordnas. Paviljon· ge~ skall målas utvändigt och nytt tak skall läggas . Reno venngskostnaderna beräknas uppgå till 10000 mk och pro blemet ~.[ det vanliga - varifrån ta pengar? - VI tänker ansöka om kommunalt renoveringsbidrag, berättar Vikstrand . funderar också på att föooka bidrag av Töjby skifteslag. Så ska väl den ekonomiska sidan ordna sig. - Lite oroligare är vi för själva renoveringen, som vi tänkt klara av med gemensamma krafter. Vi hoppas att talkoandan återupplivas i byn. Ulrika Bengts

. • .• • • #.#. • .,. . . . . . . . . . . . . . ..

•

Nashville är nu saligen avsomnad . Före dess död var den en av de många små rock klubbarna i London, ett ställe där man kunde höra fantastisk rock av helt okända band. Man tar Piccadilly Line eller District Line till West Kesington, skrider upp ur underjorden, går runt hörnet, ser en skylt - Nashville - och knallar in. Och hamnar o~e1bart på I?uben Nashville. Efter en pmt ljummen bmer och ett snack med den äldre gentlemannen bredvid dörren till herrar nas får man klart för sig att det gäller att knalla runt ännu ett hörn för att man ska komma in på rock· klubben. • En IviJJtiikta pun kare. Borde vara i fiirg for all alla de· taljer skulle fram gå. Liigg märke till 1. Frisyren, 1. Leo pard(?)skinnel som hänger under uni formen.

sA GJORDE även jag ett par dagar före Nashvil

les la~t Stand . - Den nostalgiska och högljudda av slutnIngen på en era . I puben är man i tillfälle att beundra de fantastis· ka kläd- och hårskapelser som kännetecknar en äkta punkare . O NASHVILLE är en mycket schabbig och utnött lokal. Några enkla trästolar ligger utströdda kring några sönderfimpade bord. Det mesta är skitigt . Längst bak i s~len finns en bardisk, längst fram en scen och längst ull vänster en dörr till herrarnas . Vil ken busstation som hels~ i Finland har högre stan dard på toa ...:.. hur otrolIgt det än låter. O PÅ SCENEN lirar ett gäng biltjuvar (Car Thie ves) . Så kallade s!g i alla fall det band som uppträdde som förband till kvällens huvudband No Idea . För bandet var definitivt bättre. Car Thieves lirad rakt-på-sak rock, ett öronbedöv ande (o)ljud som får öronen an knottra ihop . De brassade på med full effekt trots att stället inte kan ta mer än max 200 pers - dvs är rätt litet.

Jag blev imponerad av basisten - och hans kon· dis. Killen studsade omkring på scen under alla de 90 minuter som örontortyren räckte. Ibland studsade han till och med ner från scen och ut bland publiken . Huvudbandet N~ Idea var I?reci~ lika tanklöst som namnet antyder - mget speCIellt Imponerande över den gruppen, trots att sologitarristen psykopatiskt flängde . fram och tillIbaks över scenen i några solon . Tre timmar räckte konserten och den kostade ett pund. Efteråt ringde öronen i ett par dar. oRONNIE SCOTTS - en av världens mest be römda j~zzklub~ar -:- ligger i Soho. Porten är ytterst oansenlIg men mtenören desto flottare . Och så lirar en herre vid namnJoe Pass . Ujyj, vi.lken gitarrist: Han trolfband hela publi ken I två timmar med sma fingrars lek över strängar na. Imponerade i kubik. Det k?star uPI? till fem pund att ta sig in genom d.örren ull Ronnies, priset varierar beroende på ar- . ust. Svindyrt med andra ord, men det oaktat v~rkligen värt ett besök.

I LONDON finns väl en mill'on olika rockklub bar, jazzklubbar, discotek, nattk ubbar, musikklub bar och alla andra upptänkliga klubbar. Och när man ramlar ut från nån klubb klockan fy ra på morronen går det hur bra som helst att knall In på en matrestaurant och ta sig en bit mat . Ochd~ menar jag inte en fattig hamburgare, utan en hel, mycket sen, middag med förrätt, varmrätt och efterrätt, allt efter ett. London sover aldrig.

...

Torsdagen 04.09 1980

Ungdomsmässa

för vettig fritid

I dag öppnas ungdomsmiJssan i jakobstad. . . . SiadSairektör Hans Finne öppnar miJssan och under tnVtg ningen lirar Terhakat och Siv & Tia. I kväll blir det en av de mera seriösa punkterna på program met, nämligen en alkoholdebatt. DragplJstret i aen debatten är överste jarl jarkka, polare med Yli-Vainio i marschen mot mellanölet. Sten ~esterho~, nyktc;.rh~tsförb_un. det, sliter ordforande. Ovnga Ill2ns· kor i panelen är Erkki Nurmi (poli sen) Christina Helsing (A· kliniken) , Risto PomoeU (läkare), Yvonne Ahls· ved (elev), Else-Maj Bosrröm (fiiräl der), Jan-Erik Nyman (kyrkan) ocb nån från yrkesskolan. - Debatten är närmast tänkt f01 fOräldrarna, säger ungdomsnämn dens ordfiirande Mäna·Lisa West man. - Vi har försökt plocka ihop pa.

nelen på ett sånt sätt att den inte ska bli nån rordölll2nde instans . . . Ungdomsmässan fortsätter veckan ut, på programmet flD.Ds punkter som dans- och gymnastikuppvisning, modevisning, vattenshow (på lördag), sång, musik, ftlme.r, teater (mordmors hämnd) och en avslutan de parad på söndag. - På mässan kan ungdolll2r kans ke hitta vettiga fritidsaktiviteter, me nar Mäna·Lisa Westman.

Molpe uf

kommer igen

SÖV beslöt vid sitt vårmöte 1980 att en aktivare sats ning, både från för-eningar nas och förbundets sida skall göras för att lära ung domarna dansa. Förbundet och hela uf rörelsen vill genom dans kampanjen verka för:

• nyktrare och trivsammare danstillställningar • ett ökat intresse bland ung dOJllllrna för dans som fritids sysselsättning • au lära ungdomarna dansa • att överbygga "barriärer" bland ungdoJllllrna genom att göra dansen kontaktskapande. Höstens danskampanj . ska m.a.o. bli en nykterhetspolitisk insats i svenska Osterbouen.

•

D En stor del av arbetet sker på ringnivå, dvs. alla åtta ungdoms ringarna skall urse lednings grupper på 4--5 personer som kommer att få i uppgift att: • göra upp en tidsplan ror dans ku rsernas . genomfOrande i rore ningarna .

• i samråd med föreningarna skaffa fram dansledare ror kur serna • söka saJllllrbete med ungdoms och nykterhetsnämnderna, sko lorna, föräldrarna och andra int ressanta grupper. • sköta en del av distributionen av kampanj materialet • göra upp en budget för kurser

• ordna busstransporter där av stånden är långa ..

• hålla kontakter med SOU och ÖP • rorhandla fram billig musik till kurserna • se till au danskurser startas i foreningarna

D Den lokala föreningen skall se till att: • det finns lediga kvällar i loka len för danskurserna • att ungdomarna möter upp till kursen • att man lyckas skaffa fram danskursledare • att kampan;JlllIterialet distri bueras åt kursdeltagarna • att dansledarna får ersättning ror sina kurser

Danskurserna väntas komma igång i början av oktober. D Från början av oktober kom mer också en aktiv prenumerationskampal1; för ÖP att dras igång inom SOU. Inst ruktörerna kommer att åka ut och triffil ombuden och rorsöka folja upp resultatet. Föreningar na kan redan i det här skedet börja plocka ut sina ombud och skicka in listor med ombudens namn och adress till SÖU kansliet. Före den 20 dennes ska listor na vara inne. Vecka 34 och 35 besökte SÖU:s instruktörer de olika rin garnaoc;p informerade om dans och OP-kampanjen. Upp slutningen från roreningarna VId ringträffarna varierade mellan femton och tjugo personer - fö rutom vid andra och fjärde rin gen. Endast tre personer mötte upp vid fjärde ringens träff. Där för görs nu ett nytt försök tors dagen den fjärde september kl. 19.30 vid Oravais UF:s nya lokal. - Andra ringen kommer också inom kort att samman kallas till ett nyu möte, med delar instruktör Jakobsson.

När nåt händer i Molpe så sker det med dunder och brak. I sommar har man haft svårigheter att få ut frivilliga funktio storsamlingar." Föreläsare är psykolog närer ttll bl.a. danstillställningarna. Ann-May Carlsson och länsman Timo - Så här kan Vt'ju inte ha det, resonerade uf-styrelsen och Loman. Denhär fiireläsningen, liksom alla de andra, börjar kl. 19.00. Där gick helt resolut från gård till gård med namnlistor för att få efter finns möjlighet att diskutera klarhet i vem som fortfarande ville ställa upp för föreningen eventuella övriga problem. och vad de ville göra inom föreningen. . Den andra roreläsningen håUs i Ska - Inte tror jag att Molpe UF behöver stänga dö"arna, säger o FEMTE Ringen inleder höstsä tila Uf:lokal den 16 oktober. Redaktör Sven-Erik Glader berättar om "Före jan-Henrik Häggdahl, tillfällig ordförande. Namnlistorna vi songen på söndag med friidrott. Det är ningens externa och interna informati främst en tiivling mellan un,doms sar att ca 90 % fortfarande vill hjälpa till.

O DANSKAMPANJEN startar i okro ber. Vi väntar på att alla roreningar skall anmäla sina dansledare tiU oss. Många roreningar har problem med att hitta ledare, så är just du intresserad så ta kontakt med den som är ordförande i din hemby. Alla som varit ledare får ftikon tiU alla danser som ordnas under en säsong i ringen.

Efter nyår fortsätter vi med reno vering, 10reningsjuridik och marknads lOring. Mera därom senare. Den tredje nyheten är att vi inför en nygammalgren i ringen, nämligen pil kastning. Det nya är att vi inte tiivlar 10reningar emellan utan istiillet tiivlar i olika zoner. 1:a zonen bestiir av Kvev lax, Hankmo byar, Petsmo, Vassar, Koskö och Rönnvik. 2:a zonen består av Smedsby, Gamla Vasa, Karperö, Bäle, Singsby och Gerby. 3:e zonen består av Solf, Tölby, Vikby, Sundom, Skatila och Hoppet. Den 4:e består av alla skärgårdsfOreningar samt Iskmo Jungsund. Hur det skall gå till informerar vi mera om i ett senare skede.

o DESSUTOM börjar det bli dags att värma upp kortfingrama. Pidrorur neringen startar ttoligrvis i november. Det är möjligt att vi infor en nybörjar turnering om det fmos intresse för det. Vi vörsöker åstadkomma en verk samhet som skall passa de mest skiftan de intressen. Tycker du ändå att det saknas något, eller att du inte är nöjd med pro grammet, kan du ta kontakt med mej tel. 222311 under arbetstid, eUer nr för inte skicka ett kort. Adressen Ar Femte Ungdomsringen Centrumvl8en 465610 Smedsby. KENlH STOll)(

Femte ringen sparkar igång verksamheten

Det finns ingen anledning att tro att bristande intresse för uf verksamhet är nåt som enbart drabbat Molpe. Tvärtom - det är eu problem som hela lands ändan dras med. Men i Molpe kunde man inte tänka sig au ungdomsföreningen långsamt skulle tvina bort. Därför tillgrep man den här drastiska metoden.

- Nu har vi svart på vitt vem

som ställer upp nästa sommar. - Det som skulle vara viktigt för vår del är aU vi fick ung domarrta aktiverade. Nu är det

mest äldre personer som stätler upp för föreningen när det är tal ko på gång. De yngre tycks inte vara lika positivt lflStällda till UF rörelsen som de äldre . . . . Men 'näSta sommar planerar vi att ordna allaktiviteter här vid pavil jongen så au också de yngre år gångarna skall få del av utbudet. - Senaste tid har vi nästan enbart. haft gammaldans här. .:.- Jag hoppas verkligen att de som tecknat på listorna håller vad de lovat . . .

10reningarna, men också indiVIdueUt. Grenarna är 100 m, kula, längd samt stafett 4 x banan runt. Nytt för i år är att poängräkningen ändrats så att den nu mer än tidigare gynnar den fiire ning som har de flesta deltagarna: tre an 3 p, fyran 2 p, övriga får en poäng.

O RINGEN har inlett sa/ll2rbete med medborgarinstitutet. I fjol började rin ,en hålla ordJorandekonferenser med Jämna mellanrum. I år håUs dessa med en inledande fiireläsning om aktuella frågeställningar fiir 10reningama. Påpekas bör att fiireläsningarna är öppna ror alla intresserade. Föreläsningsserien inleds den 18 sep· tember i Kvevlax över ämnet "GänJ' bildning och ordningsproblem VId

on",

~---~________.___________________________T_o~ __~m __~ ~.~~~ 198_0________________________________

I9 I

1liliiii ~ lnR.QTTN,,,, ....... I

Gökboet filmen som enade kritikerkåren ......_ - LEIF SJÖSTRÖM - -..

D Med jiimna intervIIIler dyker succefilmen Gökboet upp på biografernas rep~rtoa.r,:r. . D Siilllln hllr filmkntiker vllnt så rörlInde enigll om IItt höjll en filmprodukt till skYlIrna som i detta fIlII. . D Men den ursprungliglI upp hovsmannen till Gökboet ii, besviIlen. - "Filmen iir rena klltllstro fen!", pJstår hlln. Ar 1962 gav den amerikanska för fattaren Ken Kesey ut sin bok "One flew over the cuckoo's nest . . Boken handlar om en sm~skurk vid namn Mc Murphy som blir förflyttad fr~n ett fängelse till ett mentalsjukhus genom att 1:1tsas va ra psykiskt störd . Mc Murphy chockeras av den stereotypa apati som r~der bakom sjukhusdörrarna och han besluter att försöka införa motst:lndslust och livsvilja bland patienterna på sin avdelning . Redan från första srund stöter han på motst~nd från sjukhusledningen. Mc Murphy lyckas stärka med patienternas självkänsla gen?m att ~stadkomma en del fräcka unpro visationer bland sjukhusrutinerna . Men överheten I~ter sig inte gäc kas, hämnden blir obeveklig upprorsmakaren Mc Murphy oms· tÖps till ett hjälplöst vårdpaket och de övriga patienterna sj,:nker åter in i den "ofarliga" apatin .

Boken

en bestseller

Boken hamnade genast p~ bestsel ler listorna. avgudad av den ameri kanska srudentgenerationen. 1963 blev romanen uppford som pjäs på Broadway med .Kirk Douglas i .~uvudrol~~n: Han Insåg snabbt pJasens mOJ hgheter och passade p~ att ~öpa filmrätten . Därefter började han se sig om efter en lämplig regissör. Valet föll p~ Milos Forman. en tjeckisk regissör som (:enom sina satiriska vardagsskildnngar även hade blivit känd utanför Tjeckoslo vakiens gränser. Men av n~gon an ledning kom Douglas och Form~n inte i kontakt med varandra . Kirk Douglas vände sig då till Hol lywood med sina filmplaner men mötte inget gensvar. 1971 tyckte den 55-årige Kirk Douglas att han blivit för gammal för att spela huvudrollen och han s~lde filmrätten till sin son. produ centen Michael Douglas. Michael tog kontakt med Milos Forman som hade g~tt i frivillig landsflykt och förlagt Sin verksam· het till staterna . Michael visste inte då att fadern försökt med samma regissör ett decennium tidigare . Forman tackade ja och tog itu med arbetet 1974. Jack Nicholson erbjöds huvudrollen och han nap pade. inte oväntat eftersom han

försökt köpa filmrätten samtidigt som Kirk Douglas.

900 skådisar testades Över 900 skådespelare testades för de andra rollerna . Forman gick noggrant till väga vid valet av de medverkande eftersom han ansåg att det var viktigt att de skulle vara relativt okända skådespelare då fil men skulle ge inblick i en värld som f~ känner till. Handlingen i Keseys bok utspe lar sig p~ Oregon State HOS'pital, . ett mentalsjukhus for pauenter med stark kriminell belastning och Forman fick tillsclnd att spela in filmen i den autentiska miljön. Regissören hade aldrig varit inne i ett mentalsjukhus innan han bör jade arbeta med Gök boet. För att kompensera den bristen "bodde" han och författaren under en minads tid i sjukhuset medan man utarbetade manuskriptet. Samarbetet med Sjukhuset fun gerade klanderfritt. Forman fick röra sig var han ville och prata med vem han ville av patienterna, bit rädena och läkarna. Under dena fyraveckors period plockade också Forman fram en modellpatient för varje karaktär i filmen . Skådespelarna anlände till sjuk huset en vecka innan filminspel ningarna började . Under denna vecka tog Forman skådespelarna till avdelningarna och visade dem p~ just den patient han ville att de skulle gestalta . De fick i uppgift att srudera "sin egen" patient extra n.oga och försöka få en så exakt blid som möjligt av dennes beteende - hur

han talade, hur han gick och hur han uppförde sig. De patienter som var medvetna om vad det hela rörde sig om ställde sig välvilliga till projektet och delade med sig av sina erfarenheter.

Sjukhusmiljön gav apati Jack Nicholson sa senare att rollen som Mc Murphy lärde honom mer än n~got annat han gjOrt i sitt liv. - J ag fick klatt for mig en gång for alla att patienteroa i Oregon var precis lika mycket människor som de som gick fria i Hollywood . Och frå~n var om patienterna in te var fflSkare . Han p~stod ocks~ att sjukhus miljön gav honom en sällsam apati och drev honom in i ett flenal sv~ ra depressioner. Ve tIesta pauenterna var intres serade av au delta i filmen och ett åttiotal är med och. spelar sig själ. va. Det gör ocks~ Sjukhusets över· läkare . Milos Forman p~stod att manu set följdes mycket exakt men att han inte för den skull hindrade skådespelarna att komma fram med egna spontana ideer. I den färdiga filmen räknas ca 10 % vara resultat av improvisationer .

Överhopad av Oscars Resten känner vi till. Gök boet överhopades ~ed oscar~tatyetter och fordes I ett tnumfanat segert~g till västvärldens alla bio grafer. Jack Nicholson fick en oscar för

•

bästa manliga huvudroll och blev med ens en av Hollywoods mest omhuldade sIddespelare. Han har också procent p~ vinsten för filmen och räknar med att kamma hem över 10 miljoner dollar. Milos Forman hade åstadkom mit sin hittills största succe och be visade att han inte hade drunknat i västvärldens ,. dekadens " . Michael Douglas blev ett namn att räkna med i producentkretsar och man filr anta att framgången med Gökboet delvis bäddade for hans foljande succe - Kinasynd, romet, kärnkraftsfilm som han producerade och spelade en av hu vudrollerna i.

Tolkningen en katastrof Ken Keseys författarskap återupptäcktes tack vare filmen och han böcker såldes med en för nyad intensitet. Men författaren själv var uppbragt. Enligt honom var Formans tolkning av romanen rena katastrofen eftersom han tyckte att bokens budskap inte kom fram . - "Filmen Iychdes inte med nåt annat än att visa hur livat det är att bo i .. d~rhus" , löd hans bitt ra kommentar. M~nga är också av den åsikten att boken är bätue än filmen. Men hur som helst - jag tycker att For mans balansgång mellan det upps luppna och det nattsvarta är ett prov p~ anisteri av högsta klass. Filmen bjuder också på ett ston antal mästerliga rollporträtt och enban dessa gör filmen sevärd . Till alla som ännu inte har sett Gök boet kan ja~ bara säga: - Missa lnte f LImen nästa gång den dyker upp!

Vi ska ta oss en kOrl titt på några fLImer som kommer att bli akruella påbiorepertoarerna i höst:

D Can't stop the music heter en slags musical med den crazyga discogruppen Village People. Massor med gliller och scener i typisk amerikansk showstil bjuder ftlmen på. I högen av !:itar kan man också höra Village Peoples hitlåtar, dedär gamla bekanta som alla känner till och har hört en miljon gånger. Gillar man disco är ftlmen OK.

D American Gigolo heter en ftlm om en ung vråJsnygg kilk som sysselsätter sig med att säll· skapa med äldre damer a 1000 dollar per kväll I nall. Huvudrollen spelas av Richard Ge re, och han blir dels involverad i ell mordfall, dels i en kärleksaffiir m~d Senatorns hustru. Behållningen av filmen är dess signarurmelodi, gjorda av Blondie.

D Bronco Billy är Clint Eastwoods allra nyaste

film, hans roligaste påsllir reklamen. Och gillar man Eastwood-humor är det väl sant. Filmen är fOrlagd till en ruroerande-rodeo-miljö och inne håller en hel del traditionella västern·scener. PETER GRANSTRÖM

--110,

~~~ ) ~·~~ ______________________T_O~~ge_n_~_.~_1_98_0__________________________ _ - - - - - . . . , . W ASA TEATER

Sture tackade JA! Efter ett långt pässande har Sture Ericson tackat ja till po~ten som ordlorande från SOV . Sture är f.d. instruktör, f.d. kanslici1~f, viceord forande for SOV samt ord

fårande for den mycket ak tiva femte ringen. Meriter finns med andra ord. Valet kommer att ske i mitten av november. Fram till dess men inte

längre fortsätter Leif Rex som ordförande, om nu nån inte visste det.

bjuder för tredje året i följd sina besökare en biljenrabatt om 50 procerit. Denna rabatt får den som köper ett teaterkon . Teaterkonet är ett litet häfte som detta år innehåller 15 löstag bara talonger. Varje talong gäller till en föres tälln ing och för en person. Nor malpris för en biljett till en talfö restäIlning är i år 18 mark. För den som har teaterkort är priset endast hälften eller 9 mark. En musikal biljett kostar i år 25 mark men med teaterkortet kostar den endast 12 mark .

Den första pjäs som kommer upp på stora scenen i år heter ' 'Två herrars tjänare" och den har pre miär den 10 september. På Vasallen kostar inträdet i år 10 mark, men de som har teater kon betalar endast hälften eller 5 mark.

Teaterkonet kostar 25 mark och kan antingen köpas i teaterns kas sa, Sandögatan 7 som är öppen varje dag mellan kl. 10-14 samt en timme före föreställning , eller i Montins bokhandel.

MATTI KUJANPAÄ OMVAlNEN • OMVAlS puh. 53153

VI UTFOR • tvatt vaxning • oljebyte smörjning • byte av tand stift - spetsar • avgastestning tand ningsinställning • bromsarbeten • installation av avgassystem • besiktning av bilar • FORD-personbilsservice • ford-originaldelar

BIlTIKEN ÄR FULL

AV HOSTENS NYHETERII

- brev från fängelse • JAG HAJAR hli/tigl till i min oroliga dvalll. MInting hårt och kao, trlinger sig djupt in i mi· 1111 öron. Ett nervsUran· de oljud kryssar omk ring bill"" nervcellerna och /dr pannbenet aU vibrera. Jag slår upp ögonen: Ett brunfliickigt tak, och runt omkring likadana väggar, ställvis med bruna vatten ränder, ljusbruna band, som slurar i en märkare, torkad droppe , nerklotrade teckningar, slagord, studier av kvinnokroppen , skämt teckningar, namn . .. Nu kommer jag på var jag är: i Rundi (isolerings cellen). Någon bökar vid dörren och vill in. Jag fly ger upp som skjuten ur en kanon, slår rotterna i golvet och blir sittande - stirrar på den slamrande dörren. Vakten eller sjuksköra ren? Vad kan klockan vara .. . Jag ~räver i mina dimmi ga ounnesceUer . . . söker åtminstone någon Bist punkt . . . men serpste ti ders händelser - om det nu överhuvudraget funnits några sådana - är som en mixed sallad i mitt susande huvud. Försöken blir bara till några diffusa gissningar: Morron och grötutdel ning . . . eller kvällsmat ... eller har jag kärlen i cellen, kanske kommer nån och hämrar dem ... nä, de fmns inte här.

Kommer de och ger mej på käften? D FAN VET om det inte är natt och de kommer för att ge mej ordentligt med st ryk. Kommer murhatyhmän (den interna ord.n.ingspat rullen i fångelset)? Hur gick det egentligen till när jag blev hidOrd . .. tänk om jag jävlades med dem . Perkele, vem vet om de kommer hit och häm nas . Slutligen slutar låsen att konstra och dörren slits upp. Vakten skymrar i dör röppningen och ropar: - Uterast. Sedan skramlar låset i grannkoppin. Jag kikar på det lilla fönstret där högt under raket , kikar ut ge nom ronstret med ett tätt merallgardin och ett sra digt galler. . Genom de små hålen si-

Till isoleringscell för att han duade en av vakterna! las solstri1arna till trådtunna pelare som rors vinner i betonggolvets mörka, karga kolv . Just ja, l'ag fick ju tio da gar på iso eringen - fylle ri . Det går upp för mig just när jag reser min moJnande kropp och styr mina steg mot dörren. Just det - en promenad naturligtvis mumlar jag ror mi~ själv när jag tågar fram I iosle ringsavdelningens gångar. Vad är det ror andra ty per här pil rasten, av nAn Iruisle 'man väl få en tobak pommad. Ett par yngre kaveri är redan på väg ut genom stålpottarna mot ytterdör ren. De för ordentligt oljud och den ena gestikulerar iv rigt med händerna för att understryka vad han säger.

Benen känns som gele Vakten skramlar med låsen i ett par celler till. Jag går ror mig själv efter de två andra. Benen känns som gele och jag vinglar lite. Ena örat susar som ett ge tingbo och nacken är öm och styv. Verkar som om vakterna klippt till mig i nacken då de släpade mig till isole ringscellen. Stengolvet svik rar under mina sleg. D VERKAR som om jag varit ordentligt i fyllan i ·natt eftersom dom hämra de mig ur ceUen min . . . hur kan det ha gått till . . . och vad ska nu kompisarna säga . .. det var säkert show. Korridoren är tom. De andra har redan gått ut ge: nom dörren, bakom mig kommer ett par killar in ge nom porten. I vaktkoppens glasrura skym rar vaktens ansikte och en annan vakt står i dörröppningen . - Kommer det flera? Verkar så ... det kommer väl ett par till. Åter ett par steg ner ror sråltrappan och jag blir stående vid isoleringsavdel ningens yttetvägg . Om j.ag bara skulle få dendär ag gen. De där två som kom

ut först går omkring på promenadområdet. elg garna ryker. . . den ena verkar bekant . . . de går och snackar. En kille till kommer ner ror trappart, han är från samma bostadsavdelning som jag, känner igen ansik tet, men kommer inte ihåg vad han heter. - Hej har du en cigar rett? - Nä, jag slurade röka ror ett par månader sedan, men de där andra har sä kert tobak. - Det har de väl. Jag får min cigg.

SPlintIa nerver D KAVERIN stiger upp och börjar promenera, och jag hinner ett par steg efter honom när jag ser attjanne kommer. Janne jobbar i fångelsets tryckeri, precis som ja~ själv. - SIdujanne, varför har du hamnat i isoleringscel len. Hördu , kan du inte kasra hil ett par cig{<lr, det blev så brånom Rår J88 for. Janne kollar in de pro menerande killarna och rO ker tyst, gräver sedan fram en Aroma ur fickan och jag rar en cigg. När hamnade du dit i källaren. För ett par dagar sen . . . vi går och sätter oss där i solen. OK, säger jag och kikar på vakIen. . - Nog får man sitra där i hörnet, säger Janne när han märker min tveksam ma blick.

Sling av cement - HELVETE, nacken är sjuk. precis som om jag skulle ha en järnstång i ryggraden . Men nog log jag mej en ordentlig fylla alltid . N etverna har varit spända en längre tid, spända som fiobträngar .. . vad är det nu mer med det. Hur brände de dej, egentli ge'2. Det var dendär jäkla arbetsledaren, jag rorstår mej inte på dendär. Jag sa du till honom och så

frågade han när vi Uslal titlarna. Jag sa att om vi in te har gjort det tidipre si är det gjort nu. Och så im jag iväg till vaktchefen si det smällde om'et och si vidare till isolerinJl5Cdlen. - Bara för att du doade honom . .. djävlades du inte med honom? - Nä. Han sa bara att här duar inte 6.ngarna bas sarna och så gick vi till vaktchefen och han kom menderade mej till best raffningskommitten och de gav mej sex dygn i isole ringscellen, utan sängkli der. Sängen är av cement.

Jag ska hitta en fyrklöver! D EN KRÅKA gungar på en björkgren på andra si dan muren. Dess svatta sil huett syns tydligt mot de vira molnen. Barnens glada rop hörs över muren från bollplanen invid . Dagen är varm. Jag lägger mej på rygg och tänder en cigg. Varken Janne eller jag prarar. De andra går sida vid si da längs promenadringen, p'rarar med huvudena ritt ihop. Inne i ringen finns det inte någon egen tlig gräsmatta - några växter finns där i alla fall . Klöver. Min blick fastnar pA klöv· ret. Treklöver och fyrklö ver, . . . finns det kanske fyrklöver . . . lyckoklöver. Jag stiger upp och går fram till området, går ner på knäna. sträcker ut min hand och stryker vatSalIll över den mjuka klövermal ran: tre blad . . . nog sia jag ännu hitra en fyrklöver. en lyckoklöver. Jag sänker huvudet ännu mera och söker noggrant, räknar, räknar. Där, där finns en - nä . . . men nog ska jag hitra en fyrklö ver. - Promenaden är slut. In med er. Jag ska nog hilra en fyrk löver, jag ska visa åt alla, alla en fyrklöver . . . - Nå, hör ni inte" in med er dit i isoleringscel len, och det gensast . Jag tillbringar min som mar i .flingelset. .. JORGEN INGSTROM

v: har stickade plagg med mönster i höstens nya färger.

~~~~o~.~<-/ Byxor för varje tillfälle! SPECIALAFFÄR FÖR BARN- OCH UNGDOMSKLÄDER

LllSAS BUTIK

Strandg. 42 K:stad, tel. 962-12250.

ORAVAIS GRILLBAR, ungdomens eget mysställe

Stället där du kan få en kaffe eller en ham·

burgare fast klockan är mycket.

Kolla vilka öppet·tider Mån-tors .. . 18.00-00.30 Lördag .. ..... 12.00-04.00 Fredagar..... 18.00-02.00 Söndag...... 12.00-02.00

VÄLKOMMEN!

PRYLBÖRSE~

Vill du sälja, köpa eller byta prylar? Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord) Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check.

11: 11

~ _ ' .

Torsdagen 04.09 1980

o/l'1r~. ~ ~

I~----------------------------------------------~~---------------------------------------------- ~NISKA

Nu över 100.000 Saabar på Finlands väga

LEDIGA PLATSER

OSUUSKUNTA METSÄUITTO, Vasa anskaffningsdistrikt söker

SKOGSARBETARE till följande platser: Korsnäs, Malax, Korsholm, Vörå, Maxmo,

Oravais, Munsala

I Korsholm, Kvevlax, finns bostad om 2 r + k ledig att hyra (hu

set byggt 1978)

Närmare upplysningar ges av

Korsnäs områdeskontor, Ulfvens, tel. 961-641119

Korsholms områdeskontor, Storm tel. 961-118500

Vörå områdeskontor, Ollus, tel. 961-56305

Alf Bäck, Munsala tel. 967-41173.

m begränsning. Kom och provkör. Nu, då urvalet är som störst.

SAAB Trygg. Pålitlig. Inhemsk.

:.EEl I

SCAN-AUTO

I TVÅ PROGRAM lär vi mötll

de båda artisterna Tommy Kör berg och Björn Skib. Tommy är kvällens värd och om en vecka är det Björns rur. Vi kommer att bju das musik av alla de slag och ut över Tommys kompgrupp Stefans med Per medverkar Kungliga Hovkapellet 5alI,l;t ett storband un der ledning av Orjan Fahlström. • SIV l, lördag kl. 21.35.

FARBROR Melker, vet du va'. Kommer ni ihåg den repliken? Nu kommer ni att få höra den' igen, ror i kväll och ytterligare 11 lördagar kommer Tjorven och al la de andra på Saltkråkan tillbaka . 1977 såg ni dem senast här i TVI. Förutom Tjorven får ni också träffa hennes familj som också in ne&ttar Båtsman, hennes hund, fISkare Westman och hans barn

PRYLUÖRSE'

------

JA~, SÄGER NI OET~ OCH KöRKORTeT ~

-76 -73 -77

IPTaunu.1,6 ---------------------., I Volvo 244 L ......... _._. -77

barn Stina, farbror Melkers stora familj, som bl.a. består av Malin, som håller ordning på familjen, lillebror Pelle, som ömmar ror al LAB·SERIE: Förstärkare säljes som obehövlig. la djuren och så småningom också Obetydligt använd, Malins vildbasare till dotter, Skrållan. Ring Svante 96]·2]2230. I kväll lur Tjorven och Stirul att tag i en groda - en ronrollad SERIETIDNINGAR o. BÖCKER prins rorsw. Det är bara att kyssa köpes. g,rodan så ar de en prins åt Malin Vardagar te/. 96] - ] ] 7-988. • SIV l, lördag Il/. 19.30

Stor Klas O'=D Lill Klas

-74

reg. 19.10.78 synn. förml.

Jakobslad, Kållbyvägen Tel. 967-13200

Mercede. 220 D ._.... -77 bra, snygg Opel Rekord die.el _...... bra, snygg, garanti Dat.un 120 Y _..._. __ ._ ...._. 2 st bra snygga Opel Manta .__ ..... _.......... 1,9 snygg Wartburg .... _............... _. bra snygg, förmånI.

VECKANS FYND: MERCEDES BENZ 220 välhållen -60 VOLVO AMAZON ...... . -66 FIAT 128................ -70 TOYOTA COROLLA..... -71 TOYOTA MARK 11. .. . .. . -71 VAUXHALL VIVA .. .. . . .. -73 FORD CORTINA. . ...... -69 BMW 2002 . . ... . .. . .. . .. -68 VOLKSWAGEN 1300. . .. -70 DATSUN 1600 VAN .. . .. . -70

•

Nykarleby, lel. 967-20801 .

erhåller arbete vid fabrik i Smedsby Närmare upplysningar från Vasa årbetskraftsbyrås bygg nadsavdelning, Storalånggatan 34 e, tel. 961-116061 .

SAAB 99.............. .. -72

SAAB 96.............. . . -72

RENAULT 12............ -72

DATSUN 100 A.......... -71

FRILL-BIL

Vasa anskaffningsdistrikt

Storalånggatan 38 C

65100 Vasa 10

ELEMENTAIR BETARE OCH

TIMMERMÄN

II köparen aven ny eller nästan ny ~a.:lD.1 I Jllbilleumsier1:>judalr1d4!t gäller följande populära Saabar: Saabar: 2-dörrars Saab 99 GL- och GLs-modellerna 3-dörrars Saab 900 GL- och GLs-modellerna. ~ ~rte~!5&labar: alla Saab 99- och 900-modeller av års modell-?? eller yngre. Jubileumserbjudandet gäller under tiden 19.8.-30.9.1980. I samma datum gäller även det oslagbara BytesSaab i-erbjudandet för Saab 99- och 900-modellerna av rc>rnrv"4oll -77 eller yngre: ett års garanti utan km-

OSUUSKUNTA METSÄLIlTTO

POSTE!

Ytterligare ca 15 .t .måbilar under 16_000. Varet 8-18.00 lörd_ 9-13.00. Välkommen

Österbottniska Posten Österbollnisk ungdomstidning

Jakobstad. Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsda, Redaktör och

ansvari, utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobs,atan 13,

Jakobstad, tel. 967-13555

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsespl.anaden 10 D,

tel. 961-113 522

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård.

Box 21 , 66100 Malax,

tel. 961-651514

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

Su ~ ann e

Lillkull. Karin Blomqvist,

Brita Svedlund. Ralf Skålar och

Lasse ErikWJn.

PRENUMERA TIONSPRIS 1980 , Helt år....... .. .. .. . ... 30, Halvt h . .. ............. 20, Skandinavien' . . . .... , ... . 40, Lösnummer .. ..... . . .... l, ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli, Vasa.

tel. 961-113572 och 1'15 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

. Kjell Vesterback

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlamnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13 , Jakobstad,

tel. 967-13555

ANNONSPRIS I texten ...... .. . ' .' . .... . . .\ 2.60 Efter texten . . .... . . .. . ... . . ') .40 I Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillaggspris -,30 spmm och farg. förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer , Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1980

....

!!~!!=~==

____________

En intressant postförsändelse

Wu RLiIZE R WEINBAC

:Röster Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transport. Om du besluter älg för att köpa pia not krediterar vi älg för betald må nadshyra qc:h trvnsporf. .

.h~~ ~

E. PI S6D \1: SANNINGEN PRODUCED BY-

elis

--1121

TO_rsd....:ag::....en_04 ___ 09_19_80_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vasa-affären Hovrättsespl. 20 TeI.961·1H011

I bland stöter man pi en intres sant postförsåndelse, där en eller fle ra detaljer bildar en intressant hel het. På det avbildade postkortet är ett krigssjukhus från ryska tiden , 1918. Det är frågan om Krigssjukhus No I i Tammerfors med patienter och per sonaL Kortet ger en bra och framför allt äkta bild av de dåtida forhållandena. Det intressanta på kortet är röda korsstämpeln, som inte är så vanlig. Även Tammerfors krigscensurstäm· peln har sitt givna intresse. Förr var det vanligt att på vykort avbilda människor i arbete och dagli. ga sysselsättningar. Därför har dessa postkort forutom det filatelistiska värdet även sitt kulturhistoriska vär· de. O DEN 3.6. utkom i H:fors (Yd fyra ställen ett nytt automathäfle i valö ren fem mark. Femmarksslantarna är inte så vanliga, varfor det torde dröja en god stund innan automaterna sprider sig norrut. Det ökade post portot kommer dock att leda tiU att ett allt större behov uppstår. Den som rörde sig i H:fors 3.6 . på t.ex . formiddagen och avreste med tåg kunde köpa nämnda häfte och frankera brev och posta brevet på an nan ort än häftets litgivningsort. Därfor forekommer nämnda häfte stämplat även på andra orter, vilket

-maxpo80 .....

IWlSA1lNAUsn ERAMESSUT-80

är bra att komma ihåg då man efter några år börjar forvåna sig över att in· te H :fors var den ända utgivningsor· ten . O FÖR TILLFÄLLET råder det stor efterfrågan på frimärken och filate liskt materiaL Tilrexempel Vasa Fila telisters auktion innehöll 728 objekt varav 563 såldes. Alltså ca 78 pro cent. Sammanlagt utsändes 733 au k tionslistor till privatpersoner och fo reningar. 215 brev med sammanlagt 1653 anbud kom. 161 anbudsgivare lyckades få någonting medan 54 b lev helt utan. Det visade sig att de popu lära automat häftena hade den bästa ~.tgången hela 95 procent såldes. Aven brev, kort , /alt post 1918 samt FN-stämplar såldes nästan tillfullo.

Sämsta åtgången hade vissa ut ländska brev samt kommunikativa kedjestämplar, som inte tycks vara så populära iOsterbotten . Nästa auktion blir i september med deadline 9 . 10_ Även nu finll5 mycket intressant bLa _ kan nämnas de populära häftena i några hundra· tål. Auktionslistan kan beställas a..· giftsfritt från Åke Berglund. Bdndö väge!J 36 B 28, 65200 VAS_o\ 28_ O BREDVID AVBILDADE speri:aJ stämplar utkom iförsomras odt .. kryllar" det av dem ända IåDfI iii I september med anledning av de många sommarevenemang. anordnats runtom i bygderna_