2
Pärmbild: Jungen
LedarskribeaJ
Leif Sjöströ
Konstnärens moraliska ansvar
- Hur upplevde du det att man på Gotland ville att du skulle göra avbön på "Jack "? - Det är ju vansinnigt. Hur skall en män.niska kunna
göra avbön på sitt liv?
(Ulf lundelI i ÖP-intervju /98/)
Jag förstår att Finlands svenska nykterhetsförbund vill allas väl. De strävar naturligtvis efter att skapa ett samhälle utan drog- och spritproblem. Ett lyckoland där alla lever nyk tert och sunt. Men ibland blir man betänksam. I senaste nummer av Replik, språkrör för Finlands svens ka nykterhetsrörelse, varnar Sten Westellholm för den annalkande drogfaran (se nedan!). I Westerholms för övrigt angelägna artikel dömer han ut bl.a. Ulf LundelIs roman" Jack" därför att Westerholm 'ydligen anser att boken innehåller farlig drogpropaganda. "Jack" handlar om ett gäng stockholmsungdomar och deras öden och äventyr från slutet av hippieperioden vid sjuttiotalets början fram till mitten av samma decen nium. Läsaren dras med i en skildr:ing av "vad som i början kan te sig som en Bellmansk glädjeyra men som utveck lar sit till en allt dystrare backanal". Romanens huvud person, Jack, försöker mellan hasch- och vinfesterna förverkliga sina författarambitioner. Hans vänner fam lar också efter en mening i tillvaron. Men romanens hu vudpersoner har svårt att acceptera verkligheten och man tar sin tillflykt allehanda utsvävningar. "Det är min förhoppning", skriver Ulf LundelI som baksidestext till romanen, "att läsarna skall förstå att Jack och hans vänner inte bara är en hög desperata drin kare, dom är människor också, innerst inne väldigt bra människor, bara så förbannat insnärjda och utlämnade" . Den förståelse för Jack och hans vänner som LundelI
I Replik nr 7, den 24 augusti, skriver Sten Westerholm om droger.
Nya droger
står' i farstun
Trots ganska effektiv övervakning från polis och tullmyndigheter, finns narkotika i vår miljö. Den nya livsstilen bland unga människor är drogvänlig och banar väg för nya droger också i vårt land. Of ta handlar det om omedvetenhet och okunskap att ungdomen ställer upp på drogpropagandan. - Vi vuxna är helt tagna på sängen i detta land, när det gäller narkotikan. För en tid sedan åkte jag med en av sverigebåtarna mel, [an Åbo och Stockholm. I herrtoaletten hade någon med klatschig handstil textat på väggen med en tuschpenna: "Legalize it! Enjoy Cocain!" De flesta som ser den här texten rycker kanske på axlarna. Men när jag ser sådant här, blir jag starkt oroad. - Jag har sett samma uppma ning på tåget mellan Helsingfors och Bennäs: Legalisera det, njut kokain! Sådana här texter är inte ett utslag av någons klotter behov . Utan det är ett medvetet och raffinerat sätt att fö ra in nya droger i vårt samhälle. Bakom står hela den in ternationella narkotikamarknaden. De ord, som an vänds för att öppna vägen för nya droger, är signalord som fungerar lika effektivt på vissa människor, som hus ses kommandoord på hunden. Propagandan för fri för
efterlyste har det blivit si och så med. Den kanske mest förbluffande bristen på förståelse kom hösten -81 när en etablerad folklivsforskare hävda de att Jack var den vidrigaste skildring av ungdom och subkultur som han nånsin hade läsL I vissa kretsar på Gotland har man också reagerat mycket negativt på "Jack". Man anser t.O.m. att det är Ulf Lundell som in direkt genom sin roman infört haschmissbruk på ön och man har krävt att LundelI skall göra offentlig avbön på "Jack". Och nu senast utdömer Sten Westerholm boken som flum. En dialog mellan LundelI och hans kritik synes omöjlig eftersom man pratar om två vitt skilda saker. LundelI har fabulerat kring fem år av sitt liv och resul tatet blev en skönlitterär produkt som inte gör det minsta anspråk på att vara en moralisk handbok. LundelIs kritiker däremot tycks upprörda över att Jack är moraliskt klandervärd. Man kan då fråga sig om författaren, rocksångaren eller konstnären bör agera moralfilosof? Jag anser det inte. Det räcker om konstnären är ärlig gentemot det han skildrar. Är U lf LundelI ärlig mot Jack och hans vänner? Ja. När Jack röker hasch och lever sitt ansvarslösa liv är det närmast en·följd av hans karaktär och livsfilosofi. Men märk också att Jacks kortsynta utsvävningar inte skildras som nåt slags livsideal. Tvärtom breder hopplös heten ut sig alltmer ju längre man kommer i handlingen. Oärlig skulle LundelI ha varit om han skildrat Jacks liv som en idealtillvaro. Men det gör han inte. Händelserna i boken, sedda genom Jacks ögon, talar för sig själva. Oärligt skulle det också vara om bokens huvudperso ner börjat beskärma sig över spritens och drogernas ska deverkningar. Dels därför att det skulle strida mot hu
säljning av hasch och andra narkotiska preparat pågår över hela vår värld i dag och man utnyttjar scener, pop orkestrar, pop-stjärnor, skivomslag, T-shirts, tändsticks askar, nyckelringar, smycken, väggar, t.o.m. litteratu ren. Målgruppen för den här propagandan är unga män niskor, som helt aningslösa sväljer vad deras idoler serve rar. Det här är tragiskt. Det är alltid tragiskt när någon manipuleras av andra. Sällan i historien har unga män niskor varit föremål för manipulation så som i vår tid. Nya brukare ger pengar Det var hippierörelsen på 6O-talet i USA, som väckte in tresset för drogerna bland unga, ofta välutbildade ung domar, som ville älska i stället för att kriga. Som för kunnade glädje, ärlighet och icke-våld. Men de gjorde det ödesdigra misstaget att .de trodde att zen-buddismen och droger skulle kunna skapa en ny kultur, en ny konst och religion och att de med dessa skulle kunna bekämpa samhällets orättvisor. I stället blev de själva offer för drogerna, och snart tog smarta affärsmän över komman dot eftersom de såg att det fanns pengar, stora pengar, att hämta i narkotikan. I dag täcker den internationella narkotikamarknaden hela världen, och i alla både små och stora knarkkungars intresse ligger att skapa nya och nya beroendegrupper . Flum ger sig ut att vara kultur Den drog, som är den mest spridda i världssamhället är haschisch, ett ämte som utvinns ur den obefniktade blomställningarna hos den indiska hampan Cannabis Sa tiva. Det rusgivande ämnet i "hasch" heter tetrahydro cannabinol. Ibland röker man hela bloms kott av denna hampplanta. Detta kallas marijuana eller "gräs" på knarkspråket. I dag räknar man med att omkring 200 miljoner människor jorden runt, röker, dricker eller äter hasch.
vudpersoneFnas karaktärer och dels därför att h ......,UTI-
en tilldrar sig vid den tid, som också Sten West
nämner, då man hade en väldigt naiv inställning till
ger.
Det enda man kan kräva av konsten i ana dess ror.--_ att den uppfyller ärlighetskravet.
_
Visst finns det Lex. rocksångare som framställer som nån slags patentlösning på livets alla m~ Men är de ärliga? Nej, de är lika oärliga som när fia mingo-kvintetten sjunger om kärlek. Till exempel. Vi måse se nyktert på ungdomskulturen. Det är i att vare sig förgylla avigsidorna (som vissa mc senter gör) eller att försöka få de unga att bära sk) par och öronproppar. Jag anser det enda föräldrar, lärare och andra ODU-u-aai bildare skall göra, om de vill intensifiera kampen drogmissbruk, är att informera och åter informna drogernas skadeverkningar. Men bra är det också de verkligen bemödade sig om att sätta sig in i den domskU'l!ur som står till buds. Annars finns risken att man i blindo utdömer seri6sa .konstprodukter och det gör bara ett löjligt int ryck; som den amerikanske författaren Kurt Vonnegu! vid 'en tillfälle att omotiverad censur är som om Göran skulle anfalla sängöverkast och gökur. Censur har också den egenskapen att den fö rr dIer ~ nare drabbar den som censurerar oberoende hur \'ällo ga avsikter han säger sig ha. Bästa sättet att verkligen skapa en drogkult är att Sl'III'I lista rockgrupper, författare och konstnärer. Då ~ man de martyrer som ingen, utom måhända kna~-.cIi katen, har någon glädje av.
Haschruset skapar en känsla av lycka och ~,'3lJ1JCI1D nande, tids- och rumsuppfattningen förvrängs, h påverkas o.s.v. Men bruket av denna drog skapar bo niska skador på hjärnan, framkallar psykoser och mänt förfall och likgiltighet för omvärlden. RegelbUDda hasch rökande leder all/tid till personlighetsförändringar_ Haschbrukaren passiveras och blir en börda för sin 0m givning. Det var framförallt popstjärnorna som spred hasch kulten över världen: Mick Jagger i Rolling Stones, Beat les, Rod Stewart, Bob Maney och Pete Tosch med reggeanmusik m.fl. Författaren Castaneda skriver t j romaner med bara flum, flum, d.v.s. han återskapar dm inbillningsvärld som den haschpåverkade lever i uncI!s ruset. Andra författare som följer honom, som Ulf l dell med sin ungdomsbok "Jack" som sålts i huncl:ralD sentals exemplar här i Norden. Och allt det här är en - tig del av ungdomens verklighet i dag. Denna sub-k uIt:ur. dom drogerna skapar, formar allt fler unga männis kan verklighetsuppfattning. Den hamras in i deras hjlU:Dal" till dunket från trummor och rytmisk musik. Den vrålas in i deras hjärnor genom högfrekventa högtalaranIag ningar. Och den smeker, sig in närmast deras hjärtan gr nom förföriska viskande haschpropagandaord. Större verksamhet behövs Det är naivt att tro att Finland skulle skonats från hasc het eller de andra drogerna - 1979 rökte svenskarna upp 24 ton hasch - och därför bör innehållet i den musik, de texter, de symboler som ungdomen kommer i kontakt med, noggrannt undersökas av föräldrar, lärare och and ra fostrare. Det är den smygande propagandan som ar den mest farliga och unga människor är inte rustade an själva bedöma i alla sammanhang vad som är sant eller osant. - Så förälder: ta dig tid att lyssna på texterna i din tonårings skivarkiv. Hittar du ord som "grass" gräs och "gröna blad" och andra liknande slanguttryck , då har du all orsak att bli skärpt.
3
U===omd=u läser de=thär på fo=,m'd a gen är mixningen i full gång, lä er du dcthär på kvällen är d en redan undanstökad. Mix n ingen till det skivprojekt som bär arbetsnamnet "Kust rock II". Skivan kommer inte att he ta så, varför FSU å det snaraste är tacksamt för ' namnförslag! Däremot s tår FSU i år en samt för producentskapet, och s kivan kommer därför ut på Kustrock Record s. Omslaget i fyrfärgstryck görs av Ben An tell, och personligen ska jag verka för att få texterna till lå tarna på skivpåsen . . .
I år finn s alltså fem finlands svenska band och artister med : Ragnar Hare från lakobstad och Ö s terbotten, Tom Trick, Raffe Q, Kid & the Canyons och Slem & the Actionmen från Helsingfors-Esbo-Gran k u Ila. Alla har två låtar med på ski van, förutom Slem & the Ac tionmen som har en låt, och Ragnar Hare som har tre låtar.
Rockens Rändervållat lite huvudbry... Av årets bidragsskörd (35 artist~r med över 120 bidrag!) hade A land tyvärr inte så mycket att komma med i år. Åboiand föll närmast på att artisterna inte passade in i ~ällskapet. Juryn
är ändå han so m i s ista hand ansvarar för slutres ultatet. P.g.a. årets linjeval (som jag in te häl' på !lägra rader vill ge mig in på att karakteri sera) föll ock så m ä nga österbott ni sk a band bort som i och för sig kunde ha
(och ev. ner sälda skivor?) eller musikali s ka kriterier. Visa av erfarenheterna och utvärde ringen från i fjol prioriterades de musikaliska kriterierna. Det är ju ändå fråga om MUSIK, som oeksa utgör ett dokument
Vad ska "Kustrock " heta? hittade genast en linje hos de starkaste banden, och var i öv rigt o c kså rätt enig i sitt arbete. Har man en producent måste också hans ord väga tungt, det
plat sa t. Men det blir väl ner' sk ivor får man hoppas, och nya linjer . . . I år gäHde det att antingen prioritera regionala asoekter
för framtiden . Dess utom har rocken aldrig frågat efter regio nala s krankor, och god rock ska sälja av sig själv. Släkting arna och vännerna är ändå be-
Viktor Hurrnio behövs inom s in sektor, men han får inte bli allenarådande stjär'n a på den finlandssvenska rockhimlen om finland ssvensk rock ska bli värt sitt namn. Utan att förringa de andras insatser tyder mycket på att Ragnar Hare blir årets fin landssvensk band. Och då inte nödvändigtvis enbart i Öster botten och Svenskfinland. Det skulle i så fall visa att arbe te och målmedvetenhet lönar sig. En sak som i så fall gäller hela skivprojektet. Befrukt ningen gick Il yckligt, födseln li kaså, prästen är beställd 'och Eiki Häggman står beredd som fadder .. ; nu skulle det alltså gälla att hitta på ett namn, för skivan ska finnas på skivdiskar na i början av oktober. Hör av er med förslag till FSU, tel. 90-644 959
Kraven har verkligen varit högt ställda på aHa fronter, och för utsättningarna har varit goda visavi det mesta. B1.a. har FSU i år fått hyfsade bidrag till s kiv projektet. Bidrag som närmast offrats på mer studiotid.
Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1983
På sätt och vi s är dct en ödcts ironi att 4/ 5 av de medverkande artisterna kommer från tätorts Svenskfioland, som inte är lika uf-medvetet, och som inte aHtid finner det angeläget att sjunga på svenska. Å andra sidan kan man se det hela som en konkret aktion i FSU:5 arbete för en in brytning i tätorterna, och det lär vara mu siken som ska visa vägen i säd ana sammanhang ... En inbrytning som nog måste anses stärka både FSU och Sven s kfinland.
Enligt förhandsuppgifter lär Ragnar Hare bli skivans "af fischband". Producenten Mats Hulden och inspelningstekni kern Måns Groundstroem har kön hårt med pojkarna (tyvärr finns inte en enda flicka med i år) och inte lämnat något åt slumpen. Endel har efteråt trötta men nöjda - betecknat inspelningarna som "det värsta de varit med om"!
I år har alltså fjolårets I I band och 13 låtar från 4 fin landssvens ka landskap bantats ner till 5 band, I l låtar och 2 lal1dskap. Enligt uppgift lär "den regionala chansen" ha
gränsade. I fjol sålde dc olika uf-för bundskanslierna en stor del av skivupplagan, med undantag av NSU:s kansli som tyvärr intc lyckades intressera en enda kö pare (!). Trycket har alltså ökat avsevärt åt det hå ll et i å r, och vi litar på att andra förbunden är tillräckligt vidsynta och ideclla för att backa upp s kivan. Och att folk fragal' efter d e n helt en kelt för alt dc vill ha den.
ÖP
Ragnar Hare
ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson .. och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 'n 68600 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E Glader tel. %1-113 522 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng tel. 961-'1 22779 PRENUMERATIONSPRlS
1983 Helt år ...... ........ .............. 60, Halvt år ........ .... .. .. ........... 40, Skandinavien ...... ...... ........ 70, Lösnummer ....................... 2,50
Tomas Kuni
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555 ANNONSMOITAGNING
SÖU:s kansli
Clas Holm
tel. 961-121 564
månd., tisd. tel. 967-11827
kvällar (hem tel) 961-222 508
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
Rock-Berra Lindell
r texten
ANNONSPRIS
.......... .. .............. .. 3,75 Efter texten ...................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm färg. 'Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.
I
4
"FeInI nd IS nice but it's very e
e
uomi" Katja
Det är snarare regel än undantag aU man åtminstone en gång under sin livstid skall ha prövat på interrail. Man besöker länder, träffar människor och återvänder hem i hopp om aU ha vid gat sin världsbild. Men hur tillförlitliga är våra syn- och hörselintryck? Katja Alves-Martins, 22 år, född i Por tugal men bosatt i Zörich och Martin Rindlisbacher, 23 år, också han bosatt i Zörich befinner sig på interrail. Båda har luffat omkring i vårt avlånga land och de ger här sin syn på Finland och finländare. Läs och bedöm själva! Innan Martin och Katja kom till Finland hade de hört av andra interrailare att människorna i Finland är tysta, all varliga och att de håller distans till främlingar. Katja hade också hört att många finländare begår självmord när de hårda och mörka vintrarna kommer och att finländare kan ibland bli väldigt aggressiva. Martin hade en vag uppfattning om att Finland var ett tämligen socialistiskt land - främst med tanke på sjuk hus- och åldringsvården. När Katja och Martin steg iland i Åbo mötte de en ung amerikan som sade sig ha rest i landet från norr till sö der. Amerikanen sa: Finland is nice but it's very suomi . " Med dessa något kryptiska välkomstord begynte .Martins och Katjas finlandsvistelse. När de båda interrailarna dyker upp i Jakobstad säger de att de mer och mer börjat förstå vad amerikanen me nal. Katja tror att finländarna är väldigt stolta över sitt land. - De betonar jämt och ständigt att de är finländare och att de bor i Finland . Det är också intressant att notera att finländare ofta säger att de skulle vilja resa till Europa. Det tycker jag är konstigt därför att jag upplever Finland som en del av Europa. Men tydligen gör inte finländarna det. Martin har också lagt märke till finländarnas självmed vetenhet.
- Men jag tycker inte att det slår över i nån slags sned vriden nationalism . Jag tror t.ex. att finländarna varken hatar eller älskar Sovjetunionen. De intar en neutral atti tyd till sitt grannland i öster samtidigt söm de betraktar sitt eget land med sund stolthet. Det som verkligen förvånat Martin och Katja är (hör och häpna!) finländarnas vänlighet. - T.ex. när vi satt på tåget kom en helt främmande man fram till oss och bjöd på cigarretter och sen gick han sin väg utan att säga ett ord, minns Martin. - En annan gång kom en välklädd man, troligen en affärsman, fram till oss och han gav oss en påse vin druvor. Nåt sånt skulle aldrig inträffa i Schweiz, säger Katja . Martin tycker också att han känner sig väldigt fri i fin land . . - Går man omkring i Ziirich med långt hår och avvi kande kläder kan man bli väldigt aggressivt bemött av äldre människor. Det har jag aldrig råkat ut för i Fin land. . - Kanske människorna blir mer toleranta om de har stora ytor att röra sig på, filosoferar han halvt på skämt halvt på allvar . - Men ibland har jag känt mig som jag antar att en blond flicka känner sig i Italien eller Turkiet. Alla tittar på en och många kommer och vill prata ... men sällan när de är helt nyktra, säger Katja och fortsätter att berät ta en episod från orten Valla i norra Finland. - Martin och jag åkte dit därför att vi ville se en liten by. När vi kom fram trätTade vi en ortspojke som erbjöd oss skjuts i sin bil till en bar. Bäst som vi satt där och drack kaffe samlades en massa stora karlar runt vårt bord . Alla pratade och tittade på mig och vi förstod na turligtvis inte ett dugg av vad de sa .. En av männen drog kniv . Troligen ville han skoja med oss men vi kände oss i alla fall skrämda . När vi for därifrån sa en av dem : "See you later". I bilen började vår chaufför göra en massa antydnin gar åt mig som det inte gick att ta miste på och när vi kom till järnvägsstationen för att övernatta, vägrade han att lämna oss. Han gestikulerade vilt och blev allt hög ljuddare. Till sist, när han försvann för ett ögonblick, passade Martin och jag på att springa till skogs. Efter ett tag kom 4-5 bilar till stationen och de satte igång med att rikta biJljusen mot skogen och alla ropade och hojta de . Det kan hända att de bara ville prata med oss men det kändes i alla fall rätt kusligt så vi beslöt att tillbringa nat ten i skogen. Men överlag har varken Katja eller Martin känt sig hota-
de i Finland. Tvärtom förefaller båda förvånade över att man kan röra sig ofredad på gatorna nattetid. - I Ziirich är jag verkligen rädd om jag mÖter berusade män nattetid men inte i Finland .. Här blir man inte antas tad utan finländarna förefaller bara att vilja prata, säger Katja och spinner vidare på sin teori om finländska män . - Det verka] på ett sätt som om männen i Finland är väldigt måna om sin mansroll. Jag satt t.ex. på ett kafl: och såg hur en man av stolthet vägrade ta emot eld av sin bordsdam. I stället använde han sina egna tändstickor. Går man på restaurang och dansar följer alltid män nen sina danspartners tillbaka till bordet ... och ta t.ex. alla bilar som kör runt, runt här i Jakobstad på kvällar na. Det är oftast pojkar som kör medan flickorna står på trottoarerna och ser på. För mig förefaller det hela som nån slags manlighetsdemonstration . Bland det märkligaste Katja upplevt i Finland är när hon gick in på ALKO i Jakobstad. - Det kändes väldigt underligt. Det var precis som att komma in i ett apotek. Allt var så sterilt och kliniskt och man fick nästan ett intryck av att kunderna tänkte köpa medicin . När jag kom fram till kassan fick jag en stark känsla av att jag gjorde nåt brottsligt eft~rsom expediten före' föll så sträng och fördömande . Det skulle inte förvåna mig om de unga dricker i Fin land därför att det inger dem en känsla av att göra nåt som är förbjudet. Martin å andra sidan säger att han tidigare trott att ung .d omarna i Finland inle har nåt att fylla sin fritid med. - Men nu vet jag att det inte är på det viset. Visserligen verkar ungdomen i Finland mera politiskt ointresserad än Lex. i Schweiz men i stället tror jag att ungdomarna i Finland är mera intresserade av t.ex. iitteratur och mu sik. Jag tror att finländarna läser mycket. Jag har t.ex . sett biblioteksbussar i avlägsna byar i norra Finland . I Schweiz har vi ingen sån verksamhet. Både Martin och Katja säger sig vilja återvända till Fin land. IKalja menar att del är fullt möjligt att hon åter vänder redan näsla år. - Det är så vackert i Finland med skogarna, sjöarna och de flacka landskapen. Man blir nämligen ganska trött på alla berg i Schweiz.
Leif Sjöström
---_---.:._---------------~~-~----_ .
__ ._-.._.
5
ULF LUNDELL Vilken salig röra som möter oss när vi blir insläppta i LundelIs skrivarlya på Söder i Stockholm. Skivor i stora högar på golvet, odiskade kaffe koppar osv. LundelI plockar undan ett par LP'n från fåtölj erna och ber oss slå oss ned. I en fåtölj sitter Bob Dylan ... eller rättare sagt Ulf Gerhard LundelI föddes den 20 november på Söder i Stock holm. Redan som ung var han intresserad av att spela gitarr och att skriva. Hemma hos LundelI lyssnade man mycket på musik . - Radion stod på för jämnan. När jag var sex, sju år började jag lira lite gitarr. Mina idoler på den tiden var Cliff Richard och Elvis, berättar LundelI. I slutet av sextiotalet började han som springpojke på ett kon tor i Stockholm.
- Den tiden var nära att ta kål på mig, berättar LundelI. Jag sysslade med nånting så knäppt som tillbedjan av hasch och LSD. Men jag kom mig upp ur skiten. LundelI har släppt sju LP'n och den sista heter som bekant "Kär och galen". Unikt för den plattan är att den är övervägande positivt stämd. - Många av mina kolleger har uppfattat "Kär och galen " som publikfrieri. Ulf klagar över att han låter fruktansvärt illa på äldre plattor.
- Jag led nämligen av studio skräck och jag är fortfarande in gen överdängare i inspelnings situationen. Man måste ha ett enormt kunnande för att få ige nom sina musikaliska ideeer ... och vill man få igenom sina musi kaliska ideeer är det ännu värre. Förra sommarens landsplåga "Öppna landskap" tycker inte Ulf LundelI att det är nåt märk värdigt med. - Det är helt enkelt en enkel melodi och en enkel text. Heia ideen är enkel. - Hur skulle det va"ra med ett internationellt genombrott på gamla dar? - "Gamla dar"?! Javisst är jag gammal (34) men jag tycker att jag nyss börjat med rock musiken och författandet. Inter nationellt genombrott ... tja ... nää det vet jag inte . Min musik bygger mycket på de svenska texterna. Utomlands skulle svenska aldrig gå hem. Förutom musicerande! har också Ulf LundelI gett ut en hel knippe böcker, . romanerna "Jack", "Sömnen'!, "Vinter i
en docka i naturlig storlek föreställande Bob Dylan. - Han är min idol, säger LundelI. - Jag brukar ha honom i fåtöljen därför att han hjälper mig i mitt arbete. Tro nu inte att LundelI är knäpp. Det var menat som ett skämt.
snart utkommer och dels filmati seringen av "Sömnen". Planerna på att filma "Söm nen" tog form redan 1978. Sen dess har projektet valsat hit och diL Men nu skall de! som sagt bli av . I början var det meningen att Ulf LundelI skulle göra huvud rollen som Tommy Cosmo men i stället blir det Mats Ronander som iklär sig huvudrollen. Men LundelI har både skrivit filmmanus och kommer att göra filmmusiken. Handlingen i filmen börjar i romanens mitt när Tommy Cos mo börjar bygga måsen som spe lar en så stor roll i romanen. "Jack" har redan filmats . - Har du aldrig funderat på att göra mm av Lex. "Vinter i paradiset" . - Jovisst. Det skulle vara kul.
paradiset", diktsamlingen "Fru set guld " och den poetiska kon sertdagboken "Det är långt mel lan lycka och leda" . Inom kort ger han ut en ny roman . - Var du nybörjare när du sk rev" Jack"? Hade du inte skrivit nåt för skrivbordslådan Lex .? - Oja, säger LundelI och visar på . fyra tjocka pärmar i bok hyllan. Jag skreven hel del dik ter, prosastycken och noveller. En del av dem finns publicerade i
"Fruset guld". - Vari ligger böckernas betyd else? - Jag tror att romaner bJ.a. ger tröst, spänning och under hållning. Jag strävar efter all ge mina läsare en rolig upplevelse. Jag försöker kombinera spän ning, litet dårskap och kärlek. Allting kryddas sen med lite ten dens till kriminalfall. I höst har LundelI två stora sa ker på gång. Dels romanen som
"Vinter i paradiset" är den bok jag helst av allt skulle vilja göra film på. Men ingen har visat in tresse ... - Till SiSL Hur känns det att vara nationalhelgon? - Det var ganska charmer ande i början. Men med tiden har det blivit ell ok. Det är väldigt obehagligt att blir utnämnd till nationalhelgon när man som jag skriver och kritiserar samhället. Då får man se upp ...
6
Carpella 3/9-83
Klockan är litet över åtta. Mörk ret börjar sänka sig medan bil arna börjar samlas på parker ingsplatsen . Inifrån paviljongen hörs tonerna från Noise's sista spelning. Det är en av orsakerna till mitt besök i kväll. Den andra orsaken sitter i or kesterlogen. Där hittar jag Torolf Ågren, gitarrist och sångare i Tush. Ett av de nyare banden i trakten. Torolf berättar att Tush egent ligen har existerat över ett år vid dethär laget, men det är bara han själv och basisten Mikael Sund man som varit med från början. För knappt ett år sedan fick man förstärkning av Lasse Malmberg, gitarr och sång och nuvarande trummisen Reidar Billing har va rit med ca ett halvt år. Även om Tush verkar att spela mest för egen skull så har man haft en del mindre keikkor. I fjol i Carpella och Fagerö, i vintras i Storviken och ett par gånger på ungdomsgården och nu nyligen spelade man på Welmus Kippari kväll tillsammans med The Roots.
- Och glöm inte Molpe, in skjuter Malmberg, medan han stämmer gitarren. Där var vi ju också. - Ja, det ja, säger Torolf. Vi spelade på Söurock på den s.k. jamtillställningen på lördagkväll. När allt annat var slut och alla re dan farit till Äminne. Jag tycker man borde ha tagit Climax Blues Band till Molpe i stället och gjort tillställningen till en ordentlig fes tival som hållit på in på natten. För övrigt tycker jag allt det här med fin1andssvensk rock blivit onödigt stort uppblåst. Finlands svensk rock? Varifrån kommer egentligen ett sådant uttryck. Rock är ändå alltid rock, som bygger på bluesen - oberoende av var musiken görs. Men de, ska vi kalla dem "finlandssvenska rockarna" gör ju egen musik och egna texter. Är inte det värt att uppmuntras? - Jovisst, säger Lasse. Visst är det bra att det görs egen musik. Men inte blir det väl någon spe ciell rock för att texterna görs på finlandssvenska? Hur vill ni själva karaktärisera
den musik ni spelar? - Vi spelar det som vi vill kal la Rock'n' Roll, säger Thoroif. - Även om en del tilt och med karaktäriserat det som heavy, til lägger Lasse. Svettig musik, det är det viktigaste. Jag tycker att vad som saknas i finlandssvensk musik är känsla och inlevelse. Vår musik ska vara sådan att man är genomsvettig efter spel ningen. Då är jag nöjd. Ni spelar ingen egen musik? - Jodå, fast nu har vi bara en egen låt på repertoaren. Hur ser ni på synthmusiken då? - Jag tycker inte riktigt att man kan säga som endel vill få det till att syntvågen skulle vara någonting så alldeles nytt. Visst bygger väl också synthmusiken, det mesta i alla fall, på de gamla bluesgångarna. För övrigt är jag inte intresserad av synthmusik. Den är så kall och känslolös me nar Torolf. - Nånej! Det är Lasse som in te håller med. Visst finns det syntmusik med känslor. Ta nu Peter Gabriel t.ex. S.iälv sysslar
Den är disig, ja nästan dimmig denna milda regn tunga septemberkväll. Högt uppifrån hörs rödvinge trasternas lockläten medan de försöker hålla flocken samlad. Sommardanssäsongen går mot sitt slut. För Carpellas del är det sista ungdomsdansen för året. Nästa helg äl det säsongavslutning med gamma/ dans.
jag också litet med synthmusik på egen hand, det passar inte in i den 'här sättningen och den musik vi spelar nu. Plötsligt blir det liv i luckan. Noise tar paus och kommer ner ramlande i logen. - Det är omöjligt att spela med alla domdär strålkastarna i ögonen, säger Hasse Lundqvist, sångare och gitarrist. Det 'blir in gen "feeling". Anledningen till denna blyghet för spotlights är att hela scenen badar i ljus. Ljus som behövs för att den pågående videoband ningen skall vara möjlig. Noise har nämligen ordnat med att de ras sista spelning skall förevigas på videokassett. En bärbar TV-monitor kopp las på och Noisarna får se sig själva i aktion. - Ojoj, där for det nog lite falskt. - Går det inte att få nåt bättre ljud. Om vi skulle försöka banda med mikrofon. - H.oppsan, litet oskarpt där. . Noise torkar svetten och kliver tillbaka upp på scen, nu med be
tydligt mildare belysning. Torolf börjar stämma sin giatarr och själv går jag ut till de första regn dropparna som stilla faller på. publiken som går av och an lan biljettluckorna och pavir gen. Ute på parkeringen dånar bilstereo och några pjäser SO förmodligen b.lev över på villaa,, slutningen väser iväg upp i tjoc kan. Det verkar som om de n skulle vara sysselsatta med all sp ringa av och an. Utan att stamD. vare sig på ett eller annat ställe. Under gatlamporna tecknar dansande natttlyn sina rispor i nattens svarhet, medan fler och fler par samlas på golvet tm lo nerna av kvällens första lång samma. En stund senare ger NoiseplaLs på scen för Tush och tar själv eD kaffepaus.
- Oj, vad roligt, bara en . me kvar, skrattar Börje Gri sång och gitarr. Nu kommer j2g nog att ta en längre paus med spelandet. Jag sysslar med si
7 -- . ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
mycket annat att det mest har bli vit eD belastning. Clas-Erik Holm, keyboards och sång menar att det finns flera bra orsaker till att sluta. Dels minskar antalet danstillfällen med färre spelningar att dela på som naturlig följd. - Dessutom sA har vi aldrig satsat riktigt pA allvar, det är mycket annat som gAtt parallellt. Givetvis har ocksA familjelivet i ~iss mån blivit lidande. Det är väl nAgot som drabbar de flesta dansbandsmusiker. En vacker dag kanske man står där och spe har för sina egna barn och det är väl inte så lyckat alla gånger ...
,
Tänker ni lägga av helt med spelandet? - Svårt att säga just nu, me nar Alf Österåker, bas. åt minstone blir det ett uppehåll. De som har allvarliga planer på att fortsätta är Hasse, som för modligen kommer att fortsätta i något annat dansband och Clas som har endel egna projekt på gång. Noise har existerat i snart åtta år nu. Av den ursprungliga sätt· ningen återstår Clas och Alf, som i begynnelsen spelade trummor respektive gitarr. I den sättningen spelade Henrik Beijar bas. -76 övergick Clas till klaviatur, Bei·
jar slutade så Alf bytte gitarren mot basen, Börje Grims kom med på gitarr och Bernt SalJdvik köpte Clas' trummor. Rutinen skaffades på motel Manda där de spelade samman· lagt tre månader på ett år. - Det måste ha varit -78, fun derar Grims. Det var tur att vi fick tag i en trummis med kör kort. Alla andra var utan. För två år sedan fick man för· stärkning av Hasse, med ett för· flutet i bl.a. Mash. En liten sorglustig fotnot är att Noise blivit helt skuldfria vad ut· rustningen beträffar först i som· mar - lagom till avslutningen så
att säga. Medan vi pratar börjar det gå allt hetare på scen. Lasse Malm bergs tal om svettig musik visar sig hålla streck. Det finns gott om ös och energi i Tush. Ty"ärr lyser bristen på rutin och scenvana ige nom då och då. Och då är kanske inte en österbottnisk dans publik modell·S3 den riktigt rätta publi ken för gamla Stones-, Henrix och Nej) Young klassiker. Träffar en gammal bekant som hamnat i Carpella mest aven till fällighet denna kväll. Han är både imponerad och inte så litet konfunderad: "Kom just in här
och ramlade rakt in i en Jimi Henriz·låt. Tog faktiskt en stund innan jag fick allt att börja stäm ma".
Jag knallar åter ut i natten där ett par typer i bara kalsongerna med byxorna knutna runt halsen försöker förklara någonting för en overallklädd ordningsman. Dags att söka sig hemåt. Vid väg kanten står ett par silhuetter. Det ser ut som om dom liftar men nejdå. Ulf LundelI har så rätt då han över vindrutetorkarnas vi nande kamp med regnet dånat ur bilstereon "Kär och gaaleeeen
8
MALAX
&
* ~* *
**. * *
10. 9. kl. 20.00-01.00
4f..q rr, \1. •.
Alla tidigare och nuvarande medlemmar i Exom samlas en enda kväll för att ge en avskedskonsert som Ni sent skall glömma.
8..q:!/4f
ii/(1
* *
*
*
Från Vasa kl. 19.30 och 20.45 (via Sundom 19.15). Från Över mark kl. 19.30 via Pörtom och Övermalax. Från Töjt.JY kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa, Korsnäs, Petaiax. Från Vörå kl. 19.15, Palvis 19.30, Kvevlax 19.50.
Exom last waltz Nu på lördag är det förmodli gen sista tillfället i historisk tid för att se och höra dansbandet Exom. Efter tio år på de öster bottniska dansställena tycker medlemmarna det är dags att göra något annat. pröva lite andra musikaliska banor. Från första versionen av år 1972 fram till i dag har Exom funnits i sammanlagt sex olika
uppsättningar. Nu vid den sista spelningen har man lyckats få tag i alla som varit med varför publiken kommer att bjudas på en kavalkad genom eran Exom. Allt från den första "Black Sabbath" -versionen fram till dagens uppsättning . Exom var väl också det förs ta dansband som gjorde en sin gel på egen bekostnad. Fem hundra exemplar trycktes upp och såldes på egen hand. Orsaken till att man slutar är
Philips Video 2000 -systemet växer. Nu presenterar vi den nya portabla.bildspelaren VR 2220 kombinerad med en separat tunerItimer, modell VR 2120. VR 2220 och VR 2120 presterar tillsammans allt vad en vanlig hem video kan. Till Video 2000 -systemets bildspelare får du hundratals färdigt inspelade program kassetter med text.
e
VÄLJ FÖRNUFTIGT - VÄLJ PHILIPS ELHUSET MED SERVICE OCH NYHETER
~
iIIiI G U S TA F S S O N
Stationsvågen 1. tel. 10544
ingalunda brist på spelningar, tvärtom. Medlemmarna menar själva att det varit mer eller mindre "halvprofessionellt" , så gott som varenda helg har varit fullbokad. Inte kan man ju heller välja bort spelningar,
menar de, utan i stället är det bättre att sluta och börja om från början i annan uppsätt ning. Sista spelningen görs alltså nu på lördag i Aminne.
Arbis vill nå de unga '
- Varför är ungdomen inte i högre grad intresserad av kur serna vid Vasa arbetarinstitut? Det undrar Matts Andersen, rektor för Arbis i Vasa . Är från år hade institutet lockat allt fler personer till sina kurser, men de unga tycks vara svårflirtade. Det här är något som Malts An dersen gärna vill ändra på han är beredd att lyssna till ungdomarnas krav på nya och intressanta kurser. Arbis i Vasa bjuder i år på över 160 olika kurser, och prog rammetomfattar allt från hant verksmässiga kurser och mat lagning till språk- och musik kurser. Antalet kursdeltagare har varit stadigt ökande de se naste åren. De enda sOlTl-i högre grad inte lockats till Arbis är ungdomarna . - Det här är fel, säger rektor Matts . Andersen. Arbetarinsti tutet är en form av kommunal service och även de unga har rätt att kräva kurser som intres serar dem. Undervisningen vid arbetar och medborgarinstituten runt om i landet är öppen för al'la som fyllt 16 år. - Ett undantag är musik kur serna, <lär också yngre personer får delta, berättar Matts Ander sen. Det är speciellt i åldersgrup pen mellan 16 och 20 år som ar betarinstitutet har få elever. Det här beror säkert till stor del på att de flesta i den åldern sli ter skolbänken på dagarna och tycker att det gott räcker till med den undervisningen . Men undervisningen vid ar betar- och medborgarinstitut skiljer sig från den traditionella skolan och kan vara en god fri
tidssysselsättning också för stu derande. - Den som har förslag på nya kurser kan vända sig till mej , säger Matts Andersen, som gärna vill veta vilka kurser som intresserar dem i övre ton åren. Med över 160 olika kurser i årets program finns det natur ligtvis mycket att välja mellan - och en hel del borde intresse ra också ungdomen. Bland årets nyheter finns bland annat en kurs i filmkunskap och en kurs som handlar om hur man gör egna videofilmer: Utbudet av språk- och konstkurser är stort: så kan man till exempel läsa esperanto eller fördjupa sig i oljemålning. Och musikkurserna är som sagt öppna också för dem som ännu inte fyllt 16 år, säger Matts Andersen. Den som inte är intresserad av kurser kan i stället gå på oli ka föreläsningar . De är öppna för alla intresserade. - Den 12 september berättar Susanna Ginman om Nicara gua, som hon har besökt ett par gånger, säger Matts Andersen. Det kan ju vara intressant för dem som deltog i fjolårets dags verkesinsamling i skolorna det var just i egenskap av med lem i dagsverke-kommitten som Susanna Ginman besökte Nica ragua . l mitten av september drar Arbis igång med verksamheten. Den som är intresserad av kurs utbudet får mer information i studieprogrammet, som delats ut till alla svenska hushåll i Va sa och som också finns i bok handlar och bibliotek.
VASP är BankE - VASP är dig all . Vasa-trakten_ - Kontorens öp håller öppet b,anJOO3~1II kontoret och Ce till kl17! - Köbildningen utvecklat be talrlJ.Il!~. snabbanker. - Filialkontorens mdil~ avsevärt fdrbä - Banktjänsterna Lex. efter tan:W.lmdlS~~ Välkommen och
Du är
för
9
- - ----------------------.------------------~~---------
K L·A C K EN Säsongavsllutning i Lillby lördagen 10. 9. ,kl. 20.00
Sound ll~
örtroende måste en bank rs vänskap . Annars blir något opersonligt och maski - inte, fOr fOrst och främst är ju en och hennes bankärenden undema egentligen väntar 'ASP gjort en del undersökå sinsemellan diskuterat sin - som utgångspunkt har vi satt uw...u....ttans fana högt.
1ce. " SP har de flesta kontoren i tider har forlängts. De flesta 9.30 till 16.30. Huvud (oret måndagar t.o.m. betydligt genom att vi rna och tagit i bruk !lt'!!lDandlingsmöjligheter har erligt utvecklats - fråga ecialförmåner! prov!
erEtt
~VASA
VASP SPARBANK BankEttan
•
Ordningsmannagrupp 2
Serveringsgrupp 2
10
~------------------------------------------------------------------------------
Filma själv med video? Är det möjUgt för vem som helst? Eller dyra avancerade leksaker? Vad behövs för utrustning? Och kanske framför allt, vad kostar det? Jämför man videofiImning med närmast jämförbara alternativ smalfilmning finner man å ena si dan stora 'likheter men samtidigt också viktiga skillnader. Själva kameran är i det stora hela lika dan, vad beträffar de praktiska sidorna (den rent tekniska sidan av bildproduktionen är sedan en annan sak.) Kamerorna är i sam ma storleksklass, bärbara och ut rustade med olika finesser bero ende på prisklass. En stor skillnad ligger däri att man med en smalfilmskamera kan stoppa filmkassetten direkt i kameran medan videokameran kräver en separat bandningsen het, portabel video kallas det på fackspråk. Den är då utrustad med accumulator som förser bå~ de bandspelare och kamera med ström. Har man redan en vanlig video går det också att filma med den som bandningsenhet t.ex. hemma, men i så fall behöver en s.k. strömförsörjningsenhet kopplas till för att förse med ka meran med ström. Med video har man alltså mera att bära på ifall man vill ut och filma. Eller har haft! Enligt Harry Sigfrids på Lind roos i Vasa väntas i höst en nyhet som kommer att utgöra ett verk 'ligt hot mot smalfilmskameror na. Det är Sony som tagit fram en videokamera som inte kräver någon extra bandningsenhet. Man stoppar kassetten direkt i kameran och slipper därmed alla extra påhäng och sladdar. Om den versionen blir allmän - och varför skulle den inte det? - blir videon utan tvekan i framtiden
ett intressant alternativ till smal filmningen.
Ekonomiska aspekter Smalfilm kontra video ur ekono misk synvinkel har två sidor. Dels inköpskostnader för utrust ningen, dels "brukskostnader" . En smalfilmskamera får man för ca 900-1 000 mk men vill man ha en litet mera avancerad kame ra (exempelvis med ljudfilm) får ·man punga ut omkring tvåtusen. Dessutom behöver man en pro jektor för att kunna visa filmen. För en ljudprojektor får man också ge från litet under tvåtusen och uppåt. Videoutrustningen å sin sida be står aven kamera som man får från c. 3 000 mk och uppåt. Men till denna behövs då som sagt en portabel video som man får beta la mellan sju och åttatusen för. Samma portabla video används också för visning - då lämpligen kopplad till en TV-apparat. Den kommande Sony-kameran kom mer åtminstone i början att vara nästan lika dyr som nuvaran,de ka me ra -po rta vid eo -k o m b in a tion, alltså bortåt tio långschalar. Låter ju inte som något för rik tigt vem som helst. Men det här är inte riktigt hela sanningen . Utrustningen är en sak. Kostnaderna för använd ningen - själva filmandet är också det också skäl att ta i beak tande .
Brukskostnader Till ungefär samma pris som en
kassett smalfilm innehållande ca 3,5 minuters speltid (inklusive framkallning) får man en video kassett med speltid från 215 mi nuter upp till 2 X 4 timmar. Dess utom har videon den fördelen att man kan använda samma kassett om och om igen - förutsatt att man inte vill spara det man fil mat. När man redigerar smalfilm går det som man inte kan använ da ohjälpligt till spillo (ifall man inte gör en egen "B-film", kan bli nog så rolig) . För redigering av videobandat material behövs egentligen bara två kopplingsbara videobandspe lare. Sedan bandar man över det man vill spara och har åter första kassetten ledig för användning. Emellertid blir kvaliteten lidande för varje gång man ska banda över ett materiel till en ny kassett. Det går inte hur många gånger som helst.
Visning Den som filmar brukar i allmän het vilja visa det vid ett eller an nat tillfälle. Här finns också en skillnad mellan film och video som var och en må ta ställning till. Å ena sidan är det lite omstän digare med filmprojektor, duk och mörkläggning - varvid man emellertid har möjlighet att dra upp bilden ganska ordentligt till den storlek som passar tillfället. Här är videon i och för sig behän digare - men samtidigt är man hänvisad till tv-rutans storlek ifall man inte satsar stort och skaffar förstoringsenheter. Men därmed har också enkelheten
dag en liten del. gått förlorad. Nu behöver man ju i och för sig inte satsa pengar i egen utrust ning ifall det endast är fråga om att föreviga vissa enskilda till stä'lIningar. Det börjar småning om bli populärt med en egen "dop-kassett" eller "bröllops kassett" • Små privata bolag vä xer i dag upp som med hra utrust ning och mer eller mindre skickli ga kameramän mot ersättning ställer upp och förevigar. Frågan är givetvis huruvida detta endast är ett övergående "nyhetens be hag"-fenomen eller om det små ningom bHr lika rituellt som be söket hos fotografen i slika sam manhang. Det må tiden utvisa.
ning för en viss tid. Priserna rierar beroende på hur avancerad kamera man vill ha, om mab s ha portabel video med och gh vis hur länge man vill ha UtrU_ ningen. I allmänhet sjunker dags hyran ganska drastiskt ocb hyr för flera dygn. Att hym komplett utrustning för bara dygn kan kosta ända upp till _ mk. Hur man än vrider och vandc:r det kommer man till att \ ' filmning åtminstone i dagen inte riktigt är någon varma:m egendom. Däremot har b~ större skolor upptäckt möjli tema att använda video i undtt visningssammanhang. Men om den delen i framtiden.
Ännu en möjlighet finns, nämli gen att hyra en filmningsutrust
VHS? BETA? Video 2000? Vad står dom där bokstäverna för egentligen. Vilken praktisk be tydelse har de för den som ska hyra eller köpa video. Bokstavskombinationen står för tre olika videosystem. Det är alltså fråga om tre olika typer av kassetter. Som i och för sig ser ganska likadana ut, men som ändå inte passar i en bandspelare a\ annan typ. Småningom kommer förmodligen de olika företagen att samsai om en gemensam standardmodell (på samma sätt som musik kassetterna) men ännu finns för mycket att hämta rent ekonomiskt ur de olika systemen för att det skulle vara 'l önsamt att satsa på än nu ett. Dessutom kommer tekniken att utvecklas så att kassetterna kan krympas betydligt i storlek. För den som köper videobandspelare och vill hyra hem fi lmer kan det vara skäl att kolla vilka typer som finns till uthyrning på orten. I Vasatrakten utgörs ca 70-80 !t7o av VHS-kassetter i södra Österbotten är det ganska jämn fördelning. För den som själv vill banda kan det vara av intresse att \'e1a bandningsmöjligheterna. VHS har numera inöjlighet att köra med halverad hastighet varvid en kassett rymmer 8 timmar. Kvaliteten blir något lidande. Beta har en maxtid på 3 tim 35 min medan Vi~ deo '2000 har en vändbar kassett med 2x4 timmar bandningstid.
-. 11
- -------
Medan debatten om kustkanalen, kabel- TV, satellit- TV och dessas positiva respektive negativa påverkan på dels finlandssvenskheten och dels människorna över/ag går het fortsätter utbyggna den av videouthyrningen. I och för sig har den videostorm som drabbade Sverige för några år sedan inte på långt när lyckats få de fin ländska konsumenterna att hals över huvud störta iväg och skaffa "innerprylen" . Även om endeloptimistiska tippningar menar att antalet videoapparater i vårt land kommer att ligga kring ca . 120000 vid årsskiftet är det ganska långt kvar till den miljon som sålts i Sverige. Harry Sigfrids på Lindroos i Vasa menar attvi visserli ge brukar vara något år efter Sverige oberoende vad det gäller, men ifall det inte blir någon rush nu i höst så kan vi glömma det helt och hållet och i stället vänta oss en jämn och stadig uppgång _ För visst är videon få fram marsch - om än inte med buller och bång. Det stora intresset för videon i Sverige fick en hel de lyckosökare all sätt igång också på den här sidan viken. l dag lär det finnas ca . 35 punkter för uthyrning av video filmer - bara i Vasa! I den siffran ryms då allt, inklusive kiosker och liknade med ett tämmeligen begränsat urval. Också de flesta radio- och TV -förSäljare har idag ett större eller mindre lager av filmer.
• Specialiserade videouthyrare Emellertid finns det också mer eller mindre nystartade företag som specialiserat sig på enbart uthyrning, såväl av filmer för längre eller kortare tid som av ett paket med kassettdäck och ett visst antal kassetterm, exempelvis över en helg. Butiksföreståndare Hasse Dahlström på Videohouse säger att de idag har ca . 500 titlar i hyllorna. Det är då enbart kassetter av VHS-typ. Det mesta finns både med S'"ensk och finsk text. Hos Lindroos har man alla tre typerna, VHS, Beata och Video 2000, i den tämligen nyöppnade uthyrningsav delningen . Mellan två och trehundra titlar finns att tillgå
beroende på vilken kassett typ man önskar och om man vill ha finsk eller svensk textning . Kikar man i hyllorna hittar man en hel del filmer som gått på biograferna för inte så länge sedan. Mest är det frågan om sk . " action"-filmer, karate och snabba bilar, en de western , skärckfilmer plus endel "gladporr".
• Det mesta är
biofilmer
Så gott som alla filmer som idag finns till uthyrning på den officiella marknaden är kopierade från 35 mm bio fil mer. l allmänhet har biograferna ensamrätt på filmerna ungefär åtta månader - i vissa speciella fall upp till ett år. Sedan kan importörerna börja tävla om vem som ska få köpa rättigheten att kopiera och distribuera filmen på videokasseter. [ dag finns det runt 20 videoimportörer i Finland som slåss om marknade. Det börjar emeHertid bli aHt vanligare i dag att produ centerna satsar på att göra en film direkt på video. Inspelningskostnaderna sjunker nämligen ganska dras tiskt. Speciellt de mer tvivelaktiga porrfilmer som existe rar "under disk" så att säga har gjorts på det sättet- En ligt den nya videoiagen från i maj i år är det visserligen förbjudet att utbjuda filmer som inte är godkända för visning på biografer, men den [agen är ganska lätt att kringgå för den som har rymligt samvete. Det verkar dock som om "vidioternar" börjar bli alltmer kvalitetsmedvetna, till en del säkert beroende på de vide ok lubbar som de flesta seriösa uthyrare har startat. Med lemsskap i klubben betyder billigare hyra och ibland för tur till nya filmer som är på kommande. Hasse Dahlst röm menar att det direkt märks när en klubb-medlem kommer in. Han / hon vet oftast direkt vilken film han / hon vill ha. Finns den inte inne så är det bara att vänta . Annat kan vara fallet med de som kommer in "di rekt från gatan" och hyr både bandspelare och en ladd ning kassetter över ett veckoslut. Då går det bra med vad som helst, bara det är något kånt namn och "fart och spänning" . Det händer ibland att gamla filmer återkommer efter som någon skådespelare som har en liten biroll i filmen
senare blivit känd för någon annan film. Inte desto mindre körs namnet fram stort i rollisten, matchad med en lagom läcker bild. Priset för att hyra en film ligger idag runt 30 mk per dygn i Vasatrakten. I allmänhet heter det i kontraktet mellan uthyrare och importör all priserna på orten ska följas. Försök att dumpa marknaden kan bl.a. resultera i att en affär försätts i nyhetsblockad, dvs . inte får nyhe terna vartefter de kommer. Något som säkerligen blir allt viktigare på en hårdnade marknad. Enligt de uppgifter ÖP fått från olika videohandlare är den typiska videofilmhyraren "vidioten" , inte så typisk längre . Visserligen är det fortfarande ungdomar i tjugoårsåldern som utgör den största kundkretsen, men också äldre par, barnfamiljer m .m. börjar bli vanligare kunder. Någon större efterfrågan på verkligt djupa, konstnärliga filmer finns dock inte ännu. Kanske be roende på att den publiken fortfarande vill se filmen på en biograf, med allt vad det innebär av stämning och at mosfär. Hetaste filmerna just nu verkar vara Bond-filmerna och Chuck Norris' "karatewestern" . På kommande i höst är också "Rocky III", varigenom alla Rocky filmerna finns på video. . Förutom att hyra långfilmer har också videoägaren möj lighet att banda långfilmer från TV :n för att sen avnjuta dem vid behov. Hannu Lindblom vid Musik Wikström i Jakobstad an ser det inte alldeles omöjligt att videoägarna mer och mer börjar lagra "filmbibliotek " i bokhyllorna . - Men en ganska stor del av vår kundkrets bandar musikprogram och som dc tittar på när andan faller på. Nåt som Lindblom också tror blir allt vanligare är att orkestrar börjar lansera sig själv med hjälp av video-tej par. - Vill man presentera sig själv för en nöjesarrangör är det väldigt behändigt all göra det i form av ett video band. Åtminstone ger det en bättre bild av bandet än en vanlig musikkassett. Men det allra vanligaste tror dock Lindblom är när man bandar sena nattprogram som man, hellre än att sit ta halvsovande framför TV :n, vill se i piggt och nytert tillstånd.
...
12
Efterlysning i· Korsholm En byråkrat söker nya och spännande ideer. Finnes: pengar och en god vilja. Korsholm hade för några må nader sedan sin egen byråkrati kontraverksamhet-diskussion. Den var varken ny, unik eller alarmerande, dessvärre alltför typisk. Eftersom jag är kom munal kulturtjänsteman och byråkrat, som jobbar även bland de unga, fick debatten mej att känna mej hopplöst trå kig, trist, fantasilös och miss lyckad. Och visst har väl de kri tiska rätt, ibland är vi ganska trista. Men vad kan göras? Vi måste bättra oss så klart! För inte nöjer sej väl kritikerna med
att, för att citera Mårten Löv dahl, "skjuta skarpt"? Risken finns ju då att vi blir dödligt så rade. Jag tror att de flesta byrå krater, som jobbar inom fri tidssektorn, vill bli mer sprud lade, engagerade och fiffiga. Enklast går det med draghjälp från fältet. Man skall ju inte bara skälla! I Korsholm håJler vi nu på och planerar två händelserika månader. Vi det är bland andra ungdomsnämnden, kultur nämnden och skolorna . Hela programblocket gick tidigare
under namnet Kultur-81-82 osv. Nu funderar vi på ett nytt namn, som skall motsvara det förhoppningsvis fränare inne hållet. I höst kommer vi att satsa ex tra mycket på barn och ung dom. Pengar finns, · men var finns alla fräscha, farliga, flum miga och framfusiga ideer? Tag kontakt och berätta om vad vi gärna tillsammans med föreningen skall ordna för de unga i Korsholm under hösten. Om vi inte får tips, finns risken att resultatet av våra byråkratis ka ansträngningar blir lika trå kigt, som vi påstås vara. Detta sagt som en varning. Ring till Korsholms kommun (tel. 222 311) och fråga efter
Radioaktivitet Det nya ungdomsprogrammet
.- ------------. PRE •• I I I I I
I I
"Radioaktivitet" kör igång i I dag . Programmet går ut en gång i l veckan, dvs varje tisdagkväll. : "Radioaktivitet" fortsätter på I den linje som Halvåtta-, Bad rock- och Input-output-program men har stakat ut. Varje sänd ning kommer att innehålla ett in slag, men största delen av pro gramtimmen upptas av musik. Den enda egentliga skillnaden till föregångarna är att "Radioakti vitet" kommer att ha en snabb are rytm med en massa korta "jingles", dvs snabba snuttar med diverse galenskaper mellan musiken .
I
NU
.'•
••
I I
•
ME
RE TELEFUNKEN I: När det gäller VIDEO! •• RA! Christel Holmström
I I I I I
•
I
I
I
I 'Har ni tänkt köpa Video? Chansa inte! Köp VHS~ systemet med 70 % av sålda videon i Finland. ..
--- -- -
- - - ~-.:- -
.. _- . .:.,. . - ,
Hyr video från oss 180,. 'per mån.
I:; I
4.950,.
Stort urval Filmer VHS
i i ~ ~ ~ il): I~i ~: I
'. ,
·specialisten
Ab Petalax EL-byrå Oy Tel. 961/60 250
BOTNIA VIDEO "'CLUB'"
------------ ~J~
"11-\1
VIDEOFILMI I~·
8
VHS
timmars bandning
- utan aH vända kassetten
• Tänkande bildskärm • 4 veckors programmering • Automatisk re wind och O-stopmemory • Fin bild reglering av bildskärpan • Trådlös fjärrstyrning • Frontmatningssystem
AKAI VH5-VIDEOKASSETI E-180
65,-/ st.
-
AKAI
,. S mk rabatt på alla videofilmer 2. 10 % rabatt på tomma videoband 3. 20 % rabatt på tomma videofodral 4.20 % rabatt på videopaket (innehåller VHS videobandspelare +6 filmer)
S.Rätt att kostnadsfritt reservera videofilmer
6. Gratis medlemstidning och material hem 7. TOP TEN videolista varje månad 8. sve's videokatalog gratis 9. Rätt att annonsera I SVC's medlemstidning och medlems· butikernas anslagstavlor 10. Tre butikers förmåner Botnia Videoclubs med/emsa.glH är 50 mk per ka/ender.r. A/dersllräns 18 .r. Bli medlem! ID·kort och loto med. Du I.r .Ideon .erkllllt billigt Ir. 10 mk och bot händigt.
VIDEO TEKNIKENS KRAFTORD -
Musikhuset med komplett service
I
BOTNIA VIDEOCLUBS 10 FÖRMANER:
All Musik
:I mUJik.uJikJtröm I Alholmsg. 4 Tel. 14707
~ lu'iIIkkI KaUdd
Täyden palve lun musiikkitalo
All Musik
VIDEO-HOUSE Keuppapu1stlkko 35 Hanaelsesplanaoen
puh. 120000
1 200 10
tel.
VIDEOKESKUS
VIDEO-NURKKA
Pltkäketu 59 Hand e l s esplanaden
Paloaaaren.tle 1,4-16 Brind ov agen
puh . 124&<4A5 tel.
puh. 116669 tel.
ATER TILL EVIGHETEN: En spännande skildring där for· den får besök från en annan planet. Som present lamn främlingarna en strid på liv och död åt människosläktet.
13
VÖRÄBOR!
10.9. är det 1 år sedan Rautia-hallen kom till Vörå. Vi firar nu med ETTARSJUBILEUM samtidigt som firman bytt ägare. VI HETER NU:
56877
vORA 56 677
JÄRN & FRITID Dagen till ära bjuder vi på kaffe hela daoen. Dessutom uppträder: HAKAN STRENG • • • •
Vi förevisar jakt och andra filmer på video Massor med specialerbjudnden Utlottning av jakttillbehör De 50 första kunderna får en shoppingväska gratis.
~
Vörå videouthyrning erbjuder:
ALLA HYRFILMER
20,-
Aterinlämningsdag: Måndag GOOD GUYS WEAR BLACK: CHUCH NORRIS I FARTEN IGEN John T. Brooker. Vietnamkrigets kommendör har hamnat överst på CIA's dödstoppllsta. Hår följer en kapplöpning mitt emellan liv och död.
KOM IN OCH BEKANTA ER MED OSS OCH VAR BUTIK!
56877vöRA ..........
JÄRN & FRITID
- a ~~":~~nd VI-deD VD'ra
FINSK O. SVENSK ·textade filmer ~ ~ li 7Im
'. U
~
Jubne~rbjudande
~
l.!.IYl
HOVRÄnSESPL. 11 Öppet månd-fred. 10-20 lörd 10-14
112 ess
,
pA SVENSKA LLAMERIKA -4l. .
VHS·VIDEO
Cå.~~(),.J
-
Klockradio med batteri ·
SEATTLE 4.410,
(190~
SOMMAREN ·843 JUNI-24 JUNI
-
.NEI5IIN5
tur och retur möjlighet att fortsätta till Florida (4.085,-) möjlighet att vistas längre eller kortare tid än nämnda datum.
NÄRPES TEL. 962·41 ·450
tur och retur, med olika anslutningsresor
Förfrågningar och anmälningar riktas till Ulf Johansson, SÖU:s kansli, 961·113572 , HandelsespI. 10 D, 65100 VASA 10
14
Bland ·.romantikdödare och havremopeiler
- >j-
D Jag besökte ett antikvariat
häromdagen och fick då tag på en
vä ldigt lustig bok. "Svensk
slangordbok" av Haldo Gibson
från 1978. En diger lunta på
250 sidor som borde passa bra
som hängmattelektyr i sommar .värmen, tyckte jag. .
Slang är någonting som alltid har funnits så länge som det har existerat elt officiellt språk. Slang är ju framför allt ett talat sp råk so m först på senare tid smygit sig in i litteratur, press och massmedia. Många slangord har dialek talt utsprung. Användadet av slang är vanligast bland sko
lun gdom, militärer och andra yrkesutövare. Sotarna hade åt minstone tidigare ett eget språk. Även i andra kretsar fö rekommer slang titt och tätt. Idrottare och speciellt förbryta re och narkomaner slänger sig gärna med olika specialuttryck: Eftersom författaren bor I Stockholm härstammar en stor del av slangen i den här boken därifrå n. Många ord känner man ändå igen även om man är österbottning, dels tack vare vår starka knytning till svensk kultur och massmedia, dels ef tersom många slanguttryck i boken även används på den här
sidan viken. Författaren berättar att han inte tagit med den osmakligaste sexslangen i boken, men trots det finns många pärlor där. Jag tänkte nu ge en hel del exempel på vad som förekom mer i boken och liksom förfat taren tar jag det hela i alfabe tisk ordning. Har ni någon aning om vad en agronomkleptoman är? Det är en helt vanlig bondtjuv. Är . man en Beatles-cabriolet har man lika mycket hår på skallen som en sk inhead . Brukar ni äta bolsjevikgurkor till maten? Ja, rödbetor alltså. Är det någon
som kan traktera en drängkam marorgel eller en Jularbo-Stein way? Jaså inte, men det går kanske bättre med ett dragspel. Tycker ni inte att det är be svärligt med alla dessa fotknö lar som går hur som helst. Fot gängare utan trafik vett. En grill är inte enbart ett matställe utan även ett krematorium . Havre mopederna har minskat på landsbygden. Numera ser man bara traktorer. ·Vad anser månne en mannekäng om att bli kallad klädhängare. Eftersom ÖP:s läsare är er känt känsliga skall jag ,i nte ta med några vulgära uttryck, men ett par småroliga skall få slinka med i alla fall . Kärleksf .järilar är ju egentligen vanliga flatlöss. Nöjesskatt existerar fortfarande, dvs . underhåll för barn • utanför äktenskapet. Okänd soldat är ett militärt slanguttryck för pyttipanna el
ler kalops. Ett exempel på en förkortning är pdv som betyder gravid (på det viset). På vintern har du kanske ro mantikdödare, men det är ju i alla fall varmt med yllekalsong er . Blir det för kallt kan du åka på semester ti'Jl yttre skärgår den, eller du kanske redan har varit på Kanarieöarna. Det här och mycket, mycket mer finns i "Svensk slangord bok" . Slangen är målande och ger en festlig touch åt språket. En felaktig uppfattning är att slangord är kortlivade. Många tas så småningom upp i var dagsspråket. Ett slangord kan många gånger täcka ett begrepp för vilket vi sak nar ett kort och adekvat ord. Slutligen ett par ord som är gemensamma för Sverige och Österbotten . Regering, fejs och finito, vilka som vi alla vet be tyder hustru, ansikte och slut.
Stefan Nyman
DET ÄRRÄ
• NÄ/HORRU JOSEPH! DET DÄR L<OMMER HAN ALDRIG ATI GÅ !"lED P)\ l DE VA NOG
MEN l NGEN DET S\(U GÖIlAS
pA ffi
MJ~AT
SÄTI ~
att ge gott rum åt cyklande NORDISKA TRAFIK SÄKERHETSARET 1983
Welmu - Nu startar Welmu, musik människornas egen förening i Vasa, med höstaktiviteterna på allvar. Varje tisdagskväll klockan 18 blir det möte på gamla Arbetets Vänners l okal, Storalånggatan
30.
>.
Dit är alla Vasaungdomar hjärtligt välkomna, i synnerhet om man har några ideer til verksamhet för Welmu hälsar Welmu-ordföranden·
DETJ ÄRRÄn
-~
att la ett öga på 'barnen NORDISKA TRAFIK SÄKERHETSÄRET 1983
-
1
VASA Crkesterförmedling A&M Vasa 961·113572
VASA musikbranschens specialaffär Inneh Lena Wilson
Tel 962- 41 423
Källarvaningen under ~TKAKATU41 S TORALAN~GATAN
65 100 VAASA
V A SA 10
n- 110 159
....._sb o. internationella artister
PRODUKTION 961·119920
DEn ÄRRÄn VIDEOBANDSPELAR· NYHET
............................. ....... ....... ....... ....... ...... .. ....... ...... ....... ....... ....... ...... ....... ............... , •••
'.'
•• •
.'0
0.00.0
•••••••••••••••••••••••
•••••••
"0 •••
!SI;I~ber.
Brigaden vill förstär - band till ett av dess vi kti rekryteringsområden gean delta i 175-års festlighe som ordnas till minne av i Oravais och Jutas under -n-ska kriget 1808 ~ Iarsdlavdelningen omfattar a ylands Brigads Jägar~on . delar av Transport ~:tqJ2mie ' t och Underhållskom- . Avdelningen leds av Jäpstmaljonens kommendör, elöjtnant Lars Stenström. Dragsvik Musikkår under led av kapten Matti Pelander kommer att medverka under hen.
••••••••••••••••••••••• : Förmånl!ga : : :
TILLBEHOR o. RESERVDELAR
:
autosähkö· bilelektriska
65100
•••• ••
•• 0
O"
•••
::: ::: ::::::0
:::
:.~
::! ::d :::
: :
Mångsidig färgbandspelare, fjärrkontroll med kabel, slow motioni snabbspolning. Bild sökning i färg bakåt och framåt stillbild. En veckas förinställ-
I
: Vaasa10 .......................
Pelle Miljoona kommer till Vasa nästa onsdag, den 14 september alltså. Pelle ger konsert i stadshuset.
MAGNASONIC
o •••••
••••••••••••••
• •••• 0 ••••••••••••• • • • • • • • • • • • 0. 001 •••••••
l·
i!~~k~'~~~!~b~~?' • 961.114951
••• • '0
4.590,-
att hålla Till salu TAMA Imperial Star Trumset med Consert Tomtums P AIS TE Cymbaler. Bytes även mot billigare! Tel. 967-67464.
eHögapå barnen NORDISKA TRAFIK SÄKERHETSÅRET 1983
·PRENUMERE
e
KÄND JAPANSK SANYO-KVAUTET
,F~ii2!! E
R
Hovrättsespl. 20
,•
~~--
L~ I
I I I
.JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
ÖP betalar portot
O 30 NK tiD året••Iut
I
-I
SKANDINAVIEN
I
I I
O 40 NK till året••Iut
Namn:•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• I I
lAdre••: .••.•.•••••••••••.•••••••••••••••••••• I I I
I Bet. namn och adre••: ••••••••.••••••. I I. I
.....................•............................ ..................................................
ÖP PB27 68601 dAKOBSTAD Svarsförsändelse 16/72 dakobstad
..
•
16
West'ermark ny '-j!.
SÖV-ordförande? I lördagens Lugna Gatan l
Vbl utpekades Håkan Wes
termark som ny SÖU-ordfö
rande.
- Det stämmer inte alls,
hojtar Westermark.
- Visserligen är jag fort
farande intresserad av ung
domsrörelsen och av ung domsverksamhet men mitt nuvarande jobb som dis triktsrepresentant i ett för säkringsbolag för det svårt för mig att åta mig uppdra get. - Mitt svar blir ett defi nitivt nej och det som stod i Lugna Gatan är således inte
Segrarna från Vass or uf sa mlade kring Stig Beijar.
IV-ringens fotbollscup annat än sparv kvitter • av slutar den något vredgade sydösterbottningen.
VM i pidro
Senaste vecka var det dags för fjärde ungdomsringens fot bollscup för juniorer. Cupen arrangerades i Maxmo och man hade bjudit in . Vassor uf från femte ungdomsringen för att
Resultat:
Hellnäsnejdens uflBertby uf-Maxmo uf. .............. .O-l
Hellnäsnejdens uflBertby uf-Vasso r uf. .............. ..O- J
Maxmo uf-Vassor uf. ...... ;............... ... ....... .. ..... ~göra cupen lite "internationell" Det visade sig också alt Vassor uf hade det bästa laget och kun de därmed hemföra segern i he la turneringen. De övriga lagen som deltog var Maxmo uf. som
SÖU:s Lapplandsresa
Fina/bordet med segrarna G/ader/Sundqvist och tvåorna Frans
ho/m/Beijar.
Senaste söndag arrangerades femte ringens pidromästerskap i Karperö . 8 par ställde opp i tävlingen, som spelades som cup. Karperö uf hade de flesta dellagarna på plats och det blev
...
sist och slutligen en ren
Karperö-final. l finalen var det
sedan paret Dan-Ove Glader
oc h Bo-Håkan Sundqvi st , som
hemförde segern.
En annorlunda julhelg Svenska Österbottens Ung domsförbund, SÖU, planerar utöka sina resernål på Ameri kanska kontinenten. Nu till jul och nyårshelgen finns det möj lighet att resa till New York.
priset 4085,-. Ifall man öns
kar vara kortare eller längre tid
på resande fot medför detta en
dast en liten merkostnad
(150,-).
Tidpunkten för resan är 19 december och returen sker den 2 januari.
Gläd Era släktingar och vän ner "over there" med ett be sök, kontakta SÖU/Ulf Jo hansson, Handelsesplanaden 10 D, teJ. 961-113572,115372 för närmare information .
Resan som är en gruppresa ' kostar till New York 3395,-. Fortsätter man till Florida blir
Så här ser det ut om man åker ner för Ylläs-fjället med liftbanan . Det
har du möjlighet att uppleva ifall du kommer med _på SÖU:s fjällresa
till "Pedesi Pörtte" i Yljäsjärvi. Fjällresan kommer att starta från Va
sa fredagen den 23 : 9. kl. 17.00 och tillbaka i Vasa är man kring mid
natt på söndagen . Priset på resan är 330 mk som inkluderar bussresa,
mat och logi . Anmälningar senast måndagen den 19 september till
SÖU:s kansli tel. 961-113 572, SÖU-kansliet ger också närmare infor
mation om resan.
tidigare under sommaren nit över Vassor uf men nu det som sagt förlust med siffror. Som tredje lag i deltog ett bhmdlag friD näsnejdens uf och Bertby här var pojkarna ännu Ijte i rocken för laget bestod at" kar i åldern 10-12 år odI åldersgränsen var 16 år det bara så. Men om d kar får växa till sig ett par ... blir de ett svårslaget lag i