Österbottniska Posten (ÖP) nr. 36 1984 by Österbottniska Posten

En skiva till stjärnfJrn a Sidan tolv.

••••••••••••••••••" ••"""""•••••••" •••""...........................................'

~HM"

___ ' 41. . . . . . . .. .

•

ÖP oi Wales

Walesiskan -ett språk som slåss tillbaka

Man måste nästan vara fÖdd på orten som dehär två pojkarna, för att klara av att uttala det som uppges ~'IIrtl världens längsta ortsnamn.

LLANFAIRPWLLGWYNGYLLGOGERYC HWYRNDROBWLLLLANTYSILIOGCGO GOCH - är enligt uppgifter världens längsta ortnamn. Så heter faktiskt en liten stad i °.1orra Wales. Språket i namnet är naturligtvis walesis kan, ett av Storbritanniens hotade minoritets språk. ÖP:s K-G OUn har besökt Wales och be rättar i detta nummer om språket och ung domsorganisationen U rdd Gobaith Cymru. Se sidorna fyra och fem .

. .MM. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .l• •4. .~• • 4t.4t.4~.4~1••'••,• •••••'• •'.~. .~t.4t.4~4~.I. . . .·•••••••~•• ~•• ~t.4t.

Mycket att läsa i veckans ÖP: Pengar, pengar •.•

••

SO U tog hem potten Tjuvtitt på vårens mode

Jätteinsamling •• skall rädda O P! 100.000 mark är målet för en insamling som skall rädda

ÖP:s framtida utgivning.

Insamlingen riktar sig till alla som vill ge ett bidrag för att tidningen ska U kunna fortsätta utkomma.

Det pågår också planer på speciella ÖP-danser, där

IteäJlningen skulle gå till insamlingen. Både arrangörer och

orkestrar har lovat ställa upp för att ge insamlingen fart i

1J'IIftI.

Uader de första ringträffarna som hållits har också

fii.rH ingsfolket lovat dra sitt strå till stacken. Prenumera . skall säljas till vart fjärde hushåll.

Se sidan sex.

Tufft och galant ••• • ar Inne Igen Sidorna 10-11.

Och så ...

Ett besök i Biergarten Sista sidan

Sesid••

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav OHn

Mörkt för vita duken ••• ?•

Enligt förhandsuppgifter kommer våra biografer att tvingas notera en mycket markant nedgång i besökarsiff rorna under årets första hälft. Det talas om en minskning i miljonklassen, i jämförelse med en motsvarande tidspe riod senaste år. Den första tanken som slår en då man tar del av siffror av det .slaget, är att videon håller på att slå ut det traditio nella biografbesöket. Men enligt folk i branschen behöver siffrorna inte alls betyda det. Man lägger i stället skulden till nedgången på att det inte funnits några riktigt publik dragande filmer under halvåret. Vilken som är den egentliga orsaken måste tiden utvisa. Men det står klart att den traditionella biograffilmen just nu upplever ett mycket trångt läge. Uppgången inom

branschen för några år sedan, då publiken av allt att döma tröttande på att sitta framför TV-apparaterna, riskerar nu alt vändas i en ny nedgångsperiod . Orsakerna står att fin na inte enbart i videon, utan också i TV:n, som på flera sätt naggar biografpubliken i kanterna. TV-bolagen pro ducerar långa serier till kostnader som ännu för ett årtion de var helt otänkbara. Istället för att köra produktionerna uppdelade i korta avsnitt satsar man på att visa långa två timmarsavsnitt varje kväll. Exempel på denhär sortens produktioner är serierna Shogun och Törnfåglarna. Men TV har också tagit upp ett stort antal gamla bio graffilmer på sin repertoar. Det rör sig inte längre om gam la svartvita Chaplin-filmer, utan om högklassiga filmer vil ka gick på biograferna bara för något år sedan.

I utlandet är denhär trenden ännu mera påfallande hemma hos oss.

T V:n visar också att förhåll.andevis stort antal så kallade kvalitets filmer. Något som gör det ännu svårare för bi0 graferna att ta upp sådana på repertoarerna. Inte ens i dr små sidosalongerna lyckas man samla tillräckligt med pub lik till mera seriös film. Dethär är naturligtvis tråkigt, mea man skall hålla i minnet att biograferna väljer sin reper toar efter den publik som kommer, inte efter den som • ter hemma .

B iografernas andra stora konkurrent , videon, tävlar'

e om den seriösa publiken. Det område där videon ha:r största publik är mera tvivelaktiga produktioner av t)1JOJ. vålds- och vanlig pornografi. Naturligtvis finns det oc en annan sida av videoutbudet, men en snabb kontfi i hyllorna visar att det åtminstone ännu går tio blod besudla de brudar på ett gökbo. Många video-filmer ger säken tit taren en större behållning hemma i vardagsrummet.

Men vad blir då kvar över för biograferna? Det måste b stora och jättedyra satsningar av typen Superman, James Bond, Stjärnornas krig osv. En annan trend är att lyfta fram gamla succefilmer och göra nya versioner av dem. Speciellt lyckat blir det inte alla gånger och hela filmindustrin har på något sätt stannaI upp i utvecklingen. Man vågar helt enkelt inte satsa på an nat än säkra kort. Därför verkar det också bli på det . att vi i framtiden kommer att ha ett fåtal verkligt publik dragande filmer och utöver det ett ganska magert utbud ~ hyfsade filmer gjorda med normala budgetramar.

Som medium kommer biograffilmen av allt att döma au

förlora en stor publik inom de närmaste åren. Och vi kan ännu bara ana vad ny teknik i form av TV-satelliter ocb TV-skärmar stora som väggar kommer att betyda i en längre perspektiv.

o Krävs det storfilmer av typen

"Indiana Jones och De fördömdas tempel" för att locka publiken från TV och video tillbaka till biografsalongerna?

Tråkigt är det minst sagt. För vad går väl upp mot an tillsammans med en hel mängd andra bänka sig i biograf salongen och slappna av i väntan på att föreställni ngen skall köra igång.

Veckans klipp

Efier sin tid I en ledare i Vasabladet kommen terar Bertel Nygård seminaret Österbotten år 2000 och drar pa ralleller till 3D-talet då man bek lagade sig över att de traditionel la verksamhetsformerna inte längre dög åt ungdomen. Istället för de traditionella danserna som polskor, menuetter och nio ma nengel ägnade ungdomarna sig åt "nigger och apachedanser" . Problem hade man också på den tiden med månadsmöten och soarer. Visserligen kom ungdo marna till tillställningarna, men de satt bara passivt och lyssnade till vad dom bjöds. "Sanningen är att det breda intresset och engagemanget knappast någonsin har funnits . Ta de omtalade soareerna och programverksamheten. Den stora massan föreningsmedlemmar har all tid suttit i publiken och följt mera uppmärksamt med pojkgänget som

skrålat på sista bänk än med den stackars deklamatören på estraden. Efter programobligatoriet har man med välbehag hängett sig åt "nigger apacheavdelningen" . Men u f-verksamheten fungerade på något sätt - därför att det inte fanns så mycket annat att välja på. Det fanns inga andra ställen än före ningshuset att gå till. En stor del av uf-rörelsen etablera des redan vid eller strax efter sekels kiftet. Från den tiden och fram till säg sextiotalet hände det mycket i materiellt och socialt hänseende. Men hände det något inom det som moderna byråkrater kallar fritidssek torn? I stort sett kan man säga att fritids revolutionen hör sjuttio- och åttiotalen till, mest det senare. Före den tiden hade uf-rörelsen en chans även fast den tillät sig att släpa efter.

Den elektoniska ungdomskulturen har vänt upp och ned på alltsam mans, och man kan bara föreställa sig hur alienerad fröken Ström borg skulle ha känt sig med sin niomanen gel. Om allting låter bekant vid ett se minarium i Österbotten år 1984, så är

det inte att uppfatta som kritik mot seminariedebattörerna. Det visar ba ra hur oerhört svårt det är att komma vidare på åttiotalet jämfört med tret tiotalet. Tidigare "tog man nya tag", valde ett roligare lustspel att öva in, ordna de en uttlykt till skärgården, ställde till med maskerad. Ungdomarna kom med, därför att det inte fanns något annat. I dag vet man varken ut eller in. Klyftan är så mycket större och all varligare. Frågan är om någon sitter inne med några lösningar. Man kan för all del efterlysa "me ningsfulla" aktiviteter , men vad in nebär sådant seminarietal i praktiken om man sätter som mål att inte redu cera uf-verksamheten till en vuxen världens påbyggnad? Klarar man av alt röra sig på ett fält där den traditi onella "kulturella ungdomsrörelsen" känner sig ganska vilsen. En del uf-ideologer säger att det är en organisatorisk fråga. Det är de un ga ledarna man ska bygga på . Det gäller bara att ge dem något att luta sig mot - en "kontinuitet" och ganska mycket pengar."

Ingen politik i uj-lokalen På Åland fortsätter debatten om politiseringen av uf-rörelser. Denna gång är det socialdemo kraterna som gjort ett utspel om uf-Iokalernas användning. Enligt en ledare i tidningen Åland, skri ven av Helge Sölgen, har social demokraterna under ett mC/te ondgjort sig över att lokalerna används enbart för SO-årskalas. Socialdemokraterna skulle också ha kritiserat uf-föreningarna för att de inte låter politiska förenin gar hålla silJa möten i lokalerna: Tidningen Aland kommenterar: Den praktiska skötseln och uthyrnin gtn av ungdomsföreningslokalerna har alltid skötts av ungdomarna själ va och det måste ju alltjämt vara ungdomsföreningarna som i sista hand bestämmer vem som skall anv ända lokalerna. En klar linje bör dock föreningar na hålla då det gäller att hyra ut loka lerna för politiska möten . Det bör in

te vara någon självklarhet att till~ empel socialdemokraterna får hyn. ungdomsföreningslokalerna. En trolig målsättning för socialde· mokraternas utspel om ungdomslo alerna och deras användning är au denna politiska fraktion också ,;O hålla möten och fester i lokalerna_ Här bör emellertid ungdomsfö ren ingarna vara observanta och tillampa den gamla regeln att politiska mölea inte får förekomma i ungdomsfören ingslokalerna . Undantag kan IllÖjlig en vara politiska debatter inför \'ilko där alla fraktioner deltar. I Ö\'rigt besr man enligt vår åsikt tillämpa samma praxis som i skolorna. Låt ungdomsföreningslokale rna vara fria från politisk agitation och propaganda.

CITATET Den lärde är stolt över an han kan så mycket, den vise ödmjuk för att han inte kan mer. WILLIAM COWPER

~---------------------------,

• M· ' W· . I .arlanne , In t er .sJggger ut: '

BREV FRAN LÄSARNA

ÖP får ej dö! bara behövas lite pengar den s\lenska ungdomsrö tidning räddas. Viljan att en insats för den svenska omen i Österbotten måste ju

stark .

Herbert Linden den sista

i har samlat ihop en halv lian för sfp:s valkassa, är det att starta en insamling för den första september. SI bästa SÖU:s styrelse, sätt in

annons i Vasabladet med gironummer för insa~.lings lOt. Heikfolk betalar ~ genast - 200 mark och utmanar Herbert liod:n till samma satsning samt pas att han, som har vanan , även skriver någon rad för bmpanjen. När bankgirona är Oppnade sätter säkert bankirerna

lapfu~~u~~~~s~~n ~!I~1~~n~e~~:~:~~n~aa~li~~e~! II doms~ulla

kan på sätt bidra till att stöda in-

IJ •

Så utmanar vi regionens riks- dagsmän med en större sedelvalör. De vet ju bättre än andra •

~~~:v~~~~~\:~~::a~~:!:"~o~e~>O~:~ få ekonomiskt stöd i vårt samhälle i dag. Sätt i gång! Georg Heikfolk P.S. Blir det pengar över, bilda en kulturfond för den kulturella ungdomsrörelsen!

pyrt länge inom henne under

I hennes nio år som verksamhets-

I I I I I I

II I I

Kvistiga djur

ormar.

I I I

Skall bli både musikal och film. Musikalen sätts upp i Stockholm och är skriven av Peter Falck och Urban Wrethagen. I samband .Tor Ahlstrand besöker Fjalar med att Fantomens skapare Lee Falk gav sitt tillstånd till musika Zinra. len kunde han också berätta att Fmlands TV 1 måndag 10.9 kl han själv arbetar på ett manus till 11.35, repris onsdag kl 11.10 en riktig Fantomen-fIlm.

Fotboll

I I I

Att det föreligger vissa ' fördomar är väl ganska klart, eftersom Närpes Teater ofta beskyllts för att spela p01itisk teater.

Partipolitik sysslar vi överhuvudtaget inte alls med. Närpes Teater har ju också fått ta del av den traditionella kritiken, att pjäserna som spelas är för tunga. - Vi har nu gått inför den linjen att vi vill bjuda på både budskap och underhållning. Det betyder inte att pjäserna bör vara tråkiga för det. Speciellt har ju sommarens pjäs väckt en del uppseende. Den visar ju på moral, dubbelmoral, moralisk styrka och så vidare. Dessutom finns ju en hel del humor. Man måste väl kunna skratta åt sig själv. - Dessutom, tillägger Winter, så passar inte närpesbon till allt, men denhär typen tycker vi passar bra. Och alla sommarteatrar har ju sin egen linje. Passar inte det ena, har man ju valfrihet att fara någon annanstans. Hon tycker att det är många som klagar, men få som ställer upp, och att de inte vet hur mycket arbete som ligger bakom en produktion.

"De flesta av oss som arbetat med produktionen har gjort det helt gratis. Jag som verksamhetsledare har inte krävt elt penni ersättning, tvärtom har jag t.o.m. betalt sådana utgifter som varit teaterns. I fjol var mitt "bidrag" lika stort som Svenska Kulturfondens, och det kan jag naturligtvis inte fortsätta med. Dessutom gör många närpesbors ringa intresse och rent av likgiltighet för teatern att jag helt förlorat motivationen," skriver också Marianne Winter i sitt brev. - Men nu när jag slutar som verksamhets ledare, är det ju

språkar en linjeändring att ta chansen och dra Närpes Teater. Vad det gäller kommunen, så är den nog positivt inställd till '

teaterverksamheten, men det är svårare att få pengar. Nu har ,

Närpes Teater anhållit om kommunal borgen till ett lån, och dessutom om ett kommunalt understöd. Kommunstyrelsen har också föreslagit att understöden beviljas.

Sedan hoppas man att det ska finnas personiella resurser inför fortsättningen . Just nu går Närpes Teater genom en generationsväxling. Marianne Winter hoppas att

hennes utspel kommer att ge resultat i form av bättre uppslutning kring teatern.

- Naturligtvis kan man inte dra alla över en kam när man

talar om tröga närpesbor, och man kan ju inte vinna älla, men lite mera intresse skulle väl kun na finnas . Sommartid finns ju förstås en stor konkurrens om olika evenemang och människor har ju ofta många intressen. - Men jag hoppas att det åt minstone finns de som vill prioritera teater, och fortsätta spela, och se våra föreställ ningar. Själv kommer jag nog att i fortsättningen vara med, men jag vill inte längre ha hela

ansvaret. Närpes Teater och framtiden, framtida repertoarer och dy-

lika saker är ännu oklara, men man hoppas på en fortSättning

med teaterverk samheten. Diskussionen kring det här kommer att tas upp senare un-

der hösten.

Ringseriemästaren 1984: Iskmo-Jungsund

lskmoJungsund II II o II 7 I Gerby lI II 6 2 t II 6 I bv II 5 3 II 5 I ~ II 3 4

I I

Skatila 8 7 O I 29- 7 14 I Hoppet 8 4 2 2 19- 6 10 I lskmo-Jungsund 8 4 I 3 34-13 9

Kuffen 8 2 2 4 6- 18 6 I Singsby 8 O I 7 5-49 I

I Ringseriemästaren 1984:

I Skat ila I I I I I Rlngserlen, damer

RiDgserien, herrar Gen", I

teater överhuvudtaget, fördomar mot Närpes Teater eller har det med min person att göra? Diskussioner om Närpes Teaters vara eller icke vara är alltså fortfarande aktuell."

II - Det är en stor bluff, säger Winter. Visst har t.ex. Väinö Tölby II 4 2 5 23-32 10 I Linnas pjäser en viss politisk Smedsby II 4 O 7 27·22 8 I tendens, men det är ju Finlands MaxmoVassor II 3 2 6 18-45 8

historia det gäller. Och Linna Kuffen II 3 I 7 22-41 7

I är ju en författare som är II I I 10 11-66 I

Vallvik I accepterad i alla läger. Vi spelar

i "-ringen

o 543 3 4 3 5 4

6 22

39-14 48-28 26-13 27-22 19-18 30-37

II 10

JAKOBSTAD

I I I tlOnen for arbetet med teatern. Detta på grund av att det råder såväl tröghet, I I likgi~~ighet som fördomar när det gäller tea~er i Närpes. Högst antagligen är I

I dethar problem som de flesta teaterledare far dras med, men tiger stilla. Nu I har Marianne Winter brutit tystnaden och låtit både tungan och pennan spela I I i dehär frågorna. I

I' I Hon säger sig att dethär har teater med samhällelig tendens. fritt fram för de som före- I

• någotsånär ekonomiskt, men denhär produktionen har varit dyrare. Dels av de orsakerna att PIPPI närpesborna inte ställt upp, så umgstrump kanske blir fIlm vi har varit tvungna att ta folk utifrån, säger hon. Dessutom stjärna igen. Men denhär gången har ju vädret inte varit det bä sinte hemma i Sverige utan i Hol ta. lywood. En förutsäUning är aU ~e Dombrowski _ Det är som om närpesAstrid Lindgren godkänner ma borna lever på sina lagrar. Man P .O Box 325 nuset. bara tror att teatern alltid ska VaJparaiso, FL 32580 USA fmnas, utan att man behöver Ålder: 19 år göra något för den. 'GHOSTBUSTERS Hobbies: Resor, friluftsliv, mu I ett brev till kommunal, poStkort, djur, sport och fri . .. heter en ny amerikansk fIlm styrelsen i Närpes skriver Winsom håller på att sIA kassarekord. marken. ter bl.a. såhär: "Det har varit svart alt få folk alt ställa upp, Under de tio första veckorna i USA har filmen spelat in cirka , svart alt fa de kommunala beslutsfaltarna med. Inte bara 300 miljoner mark. En summa när det gällt "Runar och Kylsom ligger en bra bit över Indian - Av stickor kan man göra likki" utan även tidigare. Vad fjIIlandskap eller en trollskog, av na Jones och de fördömdas tem det beror ea far någon annan tvistar och stubbar kan det bli pel. svara på. Ar det fördomar mot

FANTOMEN

mot teatern!'

~erksa~hetsledare för Närpes Teater, Marianne Winter har tappat motiva-

.pa gang .

Fotboll i V-ringen

Skott, Långbacka osv en 1000

_________~________________ I ledare. Men droppen som fått bägaren att rinna över är somI, marens säsong med "Runar o O och KyUikki" . I _ Hittills har vi klarat oss

Så här säger Fjalar Zittra i Ny karleby. Han är pensionerad från sin jobb som skogstekniker och bar snickrat till ett hundratal [antasidjur hemma i sitt garage.

I 'Närpesborna tröga, I lek el e ' Olik~ II l gl tiga o,ch J;-ö • r -

I I

I I I

I I

AnCi Holm I I

I I I I

-----,,-----------,--------,-,--_..1

L"Runar och Kyllikki" drog inte den publik man räknat med till Närpes Teater.

o Triangeln med de gröna, röda och vita färgerna är Urdd Gobaiths traditionella symbol. Till höger jmns Master Urdd, en figur man skapat utlående från det traditionella miirket.

URDD GOBAITH CYMRU - Det Walesiska Ungdomsförbundet - är en organisation som verksamhetsmässigt har mycket gemensamt med den finlandssvenska ungdomsrörelsen. Enligt de målsättningar som 1922 drogs upp av förbundets grundare Sir Ifan ab Owen Edwards betonar man i verksamheten tre saker: den walesiska kulturen, medmänniskan och religionen. Den sista av de tre verksamhetsgrunderna har på senare tid allt mera fått ge vika för en annan vik tig del av verksamheten, nämligen det walesiska språket.

o - Walesiskan kommer inte att dö ut bara den används, menar Elisabeth Stevens och Dafydd Båda kommer från helt engelskspråkiga hem, men har genom studier liirt sig walesiskml.

Ungdomsorganisationen som inte gick på.prinsens mottagning Urdd Gobaith verkar uteslutan de på walesiskan och det är för medlemmarna omöjligt att man skulle utsträcka verksamheten till att också omfatta engelska. Eller som en aktiv uttryckte det "Dör walesiskan, ut, dör också Urdd Gobaith". Inom Urdd Gobaith nöjer man sig inte enbart med att slå vakt om det man har i språkligt avseende, Man har också tagit initiativ till att starta undervis ning i walesiskan för engelsk språkiga. Numera sker denna "missionverksamhet" till stora delar i samarbete med skolmyn digheterna. Man arrangerar kvällskurser och ger ut tids skrifter speciellt avsedda för de som vill läsa språket. Men vikti gast av allt är dock de lägervec kor med språkstudier som hålls

vid förbundets två lägerområ den. Segling på walesiska Då vi hälsar på vid Urdd Go baits lägerområde vid Bala sjön i de centrala delarna av Wales håller deltagarna på med vat tensporter, det vill säga wind surfing och segling. De instruk tioner ledarna ger går helt på walesiska och eftersom de engelskspråkiga lägerdeltagar na redan läst språket flera år i s,k olan borde det inte få uppstå någon språkförbistring. Vår värd Mai Jones visar oss omkring på lägerområdet som bland annat omfattar gymnas tiksal och simhall . - Just nu planerar vi omfat

tande tillbyggnader som bland annat skall omfatta en ny gym nastik- och festsal. Den gamla . gymnastiksalen skall användas för teaterövningar, berättar hon. TiUbyggnaden blir möjlig tack vare bidrag från de wale siska myndigheterna. Under lägerveckorna för de icke-walesisktalande varvas fri 'l uftsaktiviteter, tävlingar och direkta språklektioner. För utom språket försöker man också väcka intresset för den walesiska historien och kultu ren. Nationens språk Två av lägerdeltagarna, Dafydd Levis och Elisabeth Stevens, be rättar att de deltagit i flera mot

D Genom försäljning av prylar försöker Urdd Gooaiht Cymru förbättra sin ekonomi. Här är det John Japeth från organisationens huvudkontor som sköter kommersen.

svarande läger tidigare. De hy ser båda ett strakt intresse för de walesiska språket trots att de kommer från engelskspråkiga hem. Elisabeth siktar på att bli lä rarinna i walesiska trots att in gen annan i hennes familj talar språket. För Dafydds stod valet vid ett tillfälle mellan att läsa walesiska eller franska, och ef tersom han inte var något vida re bra i det senare, så blev det walesiska. Senare har hans in tresse vuxit till sig och han har också anammat de språkligt- nationalistiska tankegångarna: - Vi skall minnas att wale siskan var majoriteIsspråk här i Wales fram till sekelskiftet. Men han är inte alls överty gad om att det går att återstäl la språkets status:

- Det går inte aU n ' någon att lära sig eU Det försöker man med '" land och där är språkd döende. Motsatsen har vi i bretangiskan, ett språk ingen bryr sig om, och som utdöende också det. Stor organisation I Wales huvudstad Carcliff oM far vi Urdd Gobaits lokale te presentant Alan Gwynam är i full färd med att bygga organisationens lokaler. - Det skall bli konlor Ungdomens Eisteddfod hålls här i Cardiff inko'rnD[IIiII:.r år, berättar han. Ungdomens Eisteddfod stormönstring av den Vi-"~· ungdomskulturen. Even

o En språklektion pågår vid Urdd Gobaiths lägerområde. Läraren har själl' engelska som hemspråk och modersmål, men har lärt sig språket genom studier.

ÖP i Wales

Text och bi/der: K-G OLIN

BOMBATTENTAT mot vattenledningar och TV-stationer samt mordbränder på gårdar vilka engelsmännen köpt upp som sommarhus. Det är några av de mera drastiska exempel på de medel walesarna använder i sin kamp för att bibehålla sitt språk. I vissa fall handlar kampen också om att göra Wales självständigt från England. Även om de extremister som ut för handlingarna inte har något större stöd bland breda allmän heten, har tanken på en själv ständig nation ett visst stöd bland walesarna. Vid en folkomröstning 1979 var det emellertid inte mera än cirka en femtedel av de som röstade som höll på ett begränsat självstyre för landet. I Skottland däremot, där de skotska nationalisterna sällan tas riktigt på allvar, gav samma omröstning överraskande det resultatet att majoriteten ville ha självstyre. Men långt viktigare och myc ket mera realistisk än självstyre är den kamp som förs för ett bevarande av det walesiska språket. Idag finns det knappast någon walesare kvar som inte kan tala engelska. Det gamla språket talas huvudsakligen i mindre sam hällen på landsbygden, medan de större industri- och gruvsam hällen i söder är så gott som helt dominerade av engelskan. Orsaken till att extremisterna sprängt de vattenledningar som transporterar vatten från Wales till industriorterna kring Bir

Alan Gwynant, Urdd Gobaiths man i Cardiff, skulle personligen se att tävlingsinsloget inom förbundets verksamhet dämpades

_ .ung.

som mycket påminner om omens konstevenemang oss engagerar årligen om 45.000 ungdomar. Till -.J'"-IJl lilJen kommer inte mindre omkring 12.000 deltagare. Ungdomesn Eisteddfod är återkommande och al ar mellan norr och söder nat år, på så sätt att den ·oUiderar med den stora eUa Eisteddfod. Organisationen omsätter årli cirka 1,2 miljon pund (när 10 miljoner mark) och har 50 heltidsanställda . Verk en riktar sig till ungdo i ålder 7-25 år, men de av de cirka 55 .000 med finns i de lägre ålders

- Dethär beror på att det i så l m varje walesiskspråkig ieskola finns en klubb sanimankommer efter sko , berättar Gwynant. fInns omkring 1.200 lo bbar runtom i Wales . av dem på landsbyg rr, där det walesiska r starkast. sysslar med inom är bland annat

discodanser, rockkonserter, te ater, folkdans, insamlingar, fri idrott, fotboll rugby, körsång osv. - Det finns ett väldigt starkt moment av tävling i allt det vi sysslar med. Personligen skulle jag bättre tycka om att man umgicks och trivdes utan att he la tiden behöva tävla, anser Gwynant.

Trängd ekonomi John Japeth från förbundets huvudkontor berättar att man för en tid sedan kämpade med svåra ekonomiska problem. Skulderna till bankerna upp gick till omkring 200.000 pund (1,6 Mmk), men den summan har man nu lyckats få ner. För att komma till rätta med de ekonomiska problemen grundade man för några år se dan ett speciellt bolag som syss lar med att framställa och för sälja olika prylar. Efter en del problem i början har verksam heten nu börjat gå ihop. - Man måste hela tiden hitta på någonting nytt om det skall intressera, framhåller Japeth med hänvisning till både verk-

samheten och prylförsälj ningen. - Men samtidigt måste man akta sig för att det inte skall bli business av allt det man gör. Av förbundets utgifter kan man räkna med i runt tal tio procent i bidrag från olika myndigheter. Resten av medlen måste organisationen själv skaffa fram. Inkomstkällor har man i språklägren, Ungdomens Eisteddfod, insamlingar och donationer. Urdd Gobaith är visserligen en helt opolitisk orgaliisation, men Japeth anser all det inte går all frånse all man gör politiska ställningstagande. - Eftersom språket är en politisk fråga här i Wales är vi automatiskt inblandade i poli tiken, menar han. Förbundet kan också ta ställning i dagsaktuella frågor som berör ungdomen, till exempel arbetslösheten. Vid ell tillfälle gick förbundet ell steg längre. Det var i samband med en mottagning som arrangerades av Prinsen av Wales. Urdd Gobailh var då den enda walsiska organisa tionen som uteblev i protest. - Vi är inte emot kunga huset i och för sig, men vi an ser all ifall det skall finnas en Prins av Wales, så skall det vara en walesisk sådan och in te en engelsk ...

mingham i England att man an ser att engelsmännen betalar ett allt för lågt pris för vattnet. Ett pris som är betydligt lägre än det walesarna själva måste betala.

(Jver eller ta ner engelsk språkiga vlJg skyltar lycka des Den Wale siska Språk fOreningen tvinga fram också . wale siskspråkiga skyltar. Ännu idag ser man hlJr och var i Wales skyltar som målats Over. Walesiska SpråkjOreningen att

Brännandet av semesterhusen igen är en protest mot att stugor i de vackraste delarna av landet köps av utomstående som använ der dem bara under en kortare tid av året. Dethär betyder att priserna går upp och att unga familjer inte har råd att köpa ett hus i sin hemby. Semesterhusen betyder också att den krympande andelen bofasta får en betydligt sämre servicestandard. Det finns byar där merparten av husen an också walesiskspråkiga väg skyltar kom upp längs vägarna. vänds som sommarställen. På 6O-talet verkade en liten Sprängningen av TV-masterna var ett viktigt led i kampen för en färgstark organisation, Free Wa egen walesiskspråkig TV-station. les Army, som fick en mängd Något som vi kommer att berätta rublicitet, men som inte gjorde annat än marscherade längs mera om i en senare artikel. Det finns också mindre extre [atorna. Någon risk för att ituationen skulle utveckla sig tiII ma men nog så olagliga metoder man använder sig av i kampen någonting motsvarande den i för det egna språket. Genom att Nord-Irland, har det dock aldrig måla över eller plocka ner varit. Det aktiva motståndet har engelskspråkiga vägskyltar åstad enbart riktat sig mot materiella kom en organisation kallad Den ting, aldrig mot människor.

• Wales, frånsett den södra delen, är ett förhållandevis glesbebott område i Storbritannien. Här finns också flera nationalparker . där nybyggnation är begränsad.

Nu går startskottet för den insamling som har sikte på att skrapa ihop 100.000 mark för att trygga den fortsat ta utgivningen av ÖP. Initiativet till insamlingen kom mer från Georg Heikfolk, som själv lovat bidra med en grundplåt på 200 mark. Nu har alltså alla andra som tycker att Österbotten bör ha en ungdomstidning möjlighet att vi sa så genom att betala in en slant. Stort eller litet, alla bidrag är väl komna. Varför inte skramla ihop en mark per elev i en skolklass? El ler en tia inom varje föreningssty relse? Det går också bra att utmana andra . att delta i insamlingen. Kolla in hur Jocke Stuff har fyllt i sin inbetalning till insamlingen. ÖP publicerar utmaningarna i den takt de kommer in på kon tot. För insamlingen gäller följan de regler: FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR ÖP:s STÖDlNSAMLlNO (VASP 497010-1719066) l.

Insamlingens namn är Österbott ninska Postens stödinsamling. Den förvaltas av styrelsen för Svenska Österbottens Ungdoms förbund (SÖU) rf och ingår som ett särskilt konto i SÖU:s bok föring.

2. Insamlingens syfte är att främja Österbottniska Postens utgivning 1985 och framåt.

"Låt ÖP bli organ/ör hela rörelsen· Det är inget p'anipclmish han kommer med, folk, då han manar söt : ta en insamling för ÖP:s fa:mc:a utgivning. - Det har inget politik att göra än aU ro vara Jyhörda inför \ håller Heikfolk, som tror samlingen kan få en bra valtiderna. Han menar också au det finns något i tiden som talar en kris inom ungdomsror Då folk nu tröttnar på de tiska organisationerna stället intresset öka för det tiska fri kulturella ung:dOms-. betet.

Föreningarnas andel:

Prenumeration till vart fjärde hushåll Nu börjar det bli dags aU avgöra hur vi ska ha det med Österbottniska Posten i framtiden. Och ligger till en stor del hos ungdomsföreningarna själva. Under veckan arrangerar SOU ringträffar, där man pejlat stämningarna inom föreningarna. a~görandet

Det förslag som utarbetats av SÖU går ut på att varje förening ska skaffa ÖP-prenumeranter till vart fjärde svenskt hushåll på den ort där föreningen är verksam.

På måndagen träffade SÖU fem te ringen i Singsby uf-lokal. 11 av 3.

de 27 medlemsföreningarna var Insamlingens medel förkovras på plats. De flesta ansåg sig ha genom frivilliga donationer och möjligheter att kunna höja anta nettobehållning av förbundet let prenumeranter på sina respek arrangerade ·

tive orter. För femte ringens del "ÖP-tillställningar". Insamlin- . betyder det att antalet prenume gen kan även motta andra dona

tioner och testamenten, förvärva

.och besiUa fast och lös egendom

samt motta anslag ur aHmänna

medel.

ranter ska höjas från 1.278 till 2.200 st. - Ska vi bevisa att krafterna finns, och fortsätta ÖP:s utgiv ningen, eller segla med i krisen och lägga ned? undrade SÖU:s kanslichef Ulf Johansson. - Vi står inför ett vägskäl, och

vi måste välja. Stödet från fältet är A-O, eftersom endast 15 OJo av tidningens intäkter utgörs av bidrag med 85 OJa skall täckas av prenumerationer och annonser, framhöll förbundsordförande Mårten Lövdahl.

Forts. sid sju.

Styrelsen för SÖU besluter om

utbetalningar av de insamlade medlen.

Georg Heik/olk

Heikfolk vill också mana till uppslutning kring tid . utanför Österbotten. K rentav ett samarbete med andm opolitiska ungdomsorga nisa tioner. Det borde bildas insamlings fonder också här i södra Finland.. Nog har man ofta samlat in me del i Österbotten för projekt h söderut, så varför inte den andr.l vägen en gång. Heikfolk menar att ÖP borde bli hela uf-rörelsens organ. Inne hållet i FSU-Nytt kunde till exempel ingå i ÖP. De finns många organisations tidskrifter som täcker hela Svensk finland, till exempel Sport-Pressen och Svensk bygden, så varför skulle inte ÖP kunna göra det också.

5. l det fall ungdomstidningen Österbottniska Posten upphör utkomma kan de insamlade med len användas till av SÖU styrel sen anvisat ungdomskulturelIt ändamål i Svenska Österbotten.

o I Singsby dehatterades ÖP:s innehåll och profilering. Överlag rådde en positiv inställning till ÖP:s bem rande.

Insamlingskonto : Vasa sb 497010-1719066

•••••••• j~~~~Sp - LnTS~~I~~~~~~~~~~~~7. . . . Jt;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ~

•

&14111111 FOLKPARK * MALAX

S:Ä SONGAVSLUTNING ~ •

LÖRD. 8. 9. KL. 20-01

•

MED DET BÄSTA I M'USIKVÄG •

•

~.RHII~' Dis~R'!&Uic 15·ARS ALDERSGRÄNS • BUSSAR SOM TIDIGARE

VÄLKOMNA!

MINNE TACKAR ALLA BESÖKARE o. ANSTÄLDA FÖR EN TREVLIG * VI SES IGEN 4 MAJ ·85

FOLKPARK~SOMMAR

ORDNINGSMAN OCH ANSTÄLDA KOM IHAG ATT ANMÄLA ER TILL

Sommarens sista. • .• .

GaDlDlaldans Lörd. 8. 9. kl. 20.00 med omtyckta

Prenumerationer... Vis~t kan vi säkert höja pre eratIOnerna för ett år, men det 5 år, 10 år? undrade Sune Glader. - Vad det kanske .ofta brustit på med prenumerationsanskaff Dingarna är au ombuden inte haft tillräckligt med argument r att bjuda ut tidningen, argu nt~rade Johansson. Ofta går u ll på det sättet att någon er in med sidan före och : "!tt ska ni ha ÖP" och u t igen när svaret blivit' nej. - Vr borde satsa på ombuds oIning, och förse ombuden argument, ansåg Mårten . hl. Vi. kan inte ha några Järtade msatser. Blir det ak med en prenumerations :b:lnpimj kommer en person att cstlllJas, och ge föreningarna med prenumerationsan d;affningarna. arIor är ÖP så viktigt då?

det. Från SÖU håll argu

iaZmzr.l.o;; det med att annonserna

e, föreningarna behö

en bart ty sig till dagstid

ningarnas inställning till verk samheten. Man får större spridning på sin i.nformation, eftersom ÖP täcker Österbotten, SÖU har ett språk rör, och man hoppas ju att tid ningen kan stimulera läsintresset hos ungdomarna, så att de små ningom också övergår till att läsa dagstidningar. Som så många gånger tidigare gled. diskussion~n in på frågor om mnehållet i ÖP. - Som det nu är är det svårt att sälja ÖP till sådana hushåll där det inte finns ungdomar, tyckte Kestin Nieminen. Innehål let borde breddas. - Hellre borde vi då skapa en motivation för de äldre att följa med ungdomsrörelsen och försö ka förstå ungdomarna. Nu kän ner de inte till, och vill inte lära känna. Men vi är ingen hemsk ungdom, förklarade Sune Gla der. Peter Sahlström från Kvevlax uf undrade över varför det inte går att sälja ÖP . - Är det fel på tidningen? Har man gjort något för att få den mera attraktiv?

- Det är svårt att tillfredsstäl la en så bred läsekrets, förklarade Ulf Johansson. Man hör att det inte finns något att läsa, ätt det är dyrt, att det är bara dansannon ser. Men de konstruktiva svaren uteblir ofta. - Föreningsfolk efterlyser me ra om föreningshändelser , och då hänger det mycket på att förenin garna själva informerar. - ÖP:s linje har tidvis varit enformig, ansåg Monica Smeds Solv. Men nu tycker jag att de~ blivit bättre -:- för oss över 20. Samtidigt med ringträffen i Singsby hade också sjätte ringen palaver med SÖU i Över-Malax. Där var antalet prenumerationer som ska höjas något större, men där rådde också en positiv inställ ning till att bevara ÖP. 5 av 7 föreningar hade mött upp. Eftersom prenumerationer na i sjätte ringen ska höjas från 452 till 800 tyckte man att det var höga siffror, men inte helt orea listiskt. ~ Vi vet vad det handlar om att det betyder allvar, trots att det kräver en hel del jobb!

Sagt om ' ÖP-krisen <>;>terbottniska Posten sjunger pa sista versen och när den be gravs följs den av gäspningar också den. Tidningen byggde pA att uf rörelsen bestod av danser. När man inte ens gitter dansa läng re, dA är det ingenting annat att göra för döddansarna än att sätta sig ner pA golvet i nAgon paviljong och fundera om 10 kalen kanske skulle kunna an vändas som rävfarm. .. Rolf Söderling i Ostra Nyland ·

hade situationen varit en annan om tidningen i tid förvandlats till en all finlandssvensk ange lägenhet, nu verkar det för sent. Dennis Rundt i Vasabladet ÖP-krisen är det mest synliga i en allmän uf-kris. Till det kan man naturligtvis säga att uf kriser alltid har funnits, men då gäller det att observera de nya dragen i åttiotalets kris. Sertel NygArd i Vasabladet

De e.~onomiska problemen kring OP och det indragnings hot de medför visar i alla fall Men gAr ÖP att rädda? I höst klart en sak: åtminstone när det skall ungdomsföreningen reso gäller kultur i tidningstappning nera sig fram till om den vAgar och skapandet aven finlands ta a.nsvar .! ör en egen tidning el svensk identitet den vägen skall ~er mte. Aven om tidningspro- den vara ekonomiskt lönsam. Allmänt intresse och fagra tal Jektet. kunde ge liv At förenin g~rna är utgAngsläget osäkert. väger lätt när de ställs mot OP:s dilemma idag är att tid mark och penni. ningen kom till som ett bihang Stig Kankkonen __________________________________ till ungdomsförbundet. Kanske i Hbl-artikel

ANCIHOLM~

FREDAGEN 7 september kl. 20.00 ~

uppträder redan kl. 21.00 BILJETTPRIS 40, BARN UNDER 6 ÅR GRATIS!

TOPPHITS FRÄN HELA VÄRLDEN SERVERADE A V DISCJOCKEY

PALHM

VINN EN STOCKHOLMS-resa för två.

Vi frågar:

_.3 I

®liII• '.

Vilken ränta betalar banken på van

lig sparräkning? Vid vilken ålder kan man skaffa sig Sparbankens behändiga bankkort?

I. 0,25 "70 D 2. 2,25 % D

3. 5,25 % D l. Vid 15 år D 2. 18 år D 3. 20 å r D

Avsändarens namn: ..... ........ .......... . .. .. .. .. . .................................. ..

Adress: ...... ...... .. .. .. . ... . ... ........ ..... ........... .. . .. .............. ... ........ .

Ålder: ......... ... . ........... ......... ..... .

Innebörden i ungdomens BSP-konto I. you'd Better Save Please D

(BostadsSparPremie-konto) kunde 2. Beg , Stcal and Prison D

• lämpligen översättas till engelska 3. Body , Soul and Pen nies D

mcd :

Kryssa i, klipp ut , lämna in till vilket Deposita-kontor som helst eller sänd till adress

SPARBANKEN DEPOSITA, MARKE: Stockholm for two , PR 26, 68601 JAKORSTAD!

Bland alla som returnerat sina svar till oss senast fred agen d en 14 september. lottar vi ut en ToureJla .... I~eke'ndre·sa till Stockholm för två personer, samt dessutom ett dussintal trevliga tröstepriser.

~SPARBANKEN DEPOSITA BUSSAR: Kronlund: Såka 19.00, Karleby busstation 19.15 . OBS! Via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40.

..• ..• ..... *' •• ... .* . ...,

. . vw@[3ffiQJ· .

--.~

---~,F -

••

LORDAGEN 8 september kl. 20.00

~~ uppträder redan kl. 21.00 BILJETTPRIS 40, BARN UNDER 6 ÄR GRATIS!

"ono.r ~

KIND MOT.KIN~ YANSENS MÄSTARE BJUDER PA SKOONA TONER.

TOPPHITS FRÅN HELA VÄRLDEN SERVERADE A V DISJOCKEY

PALHM

OBS... OBS... OBS!!! Du kan hämta RABATTBILJETTER till HERREY'S kvällen i Fagerö från SPARBANKEN på Din HEMORT.

(~ NÄRPE~SPARBANK KORSNASSPARBANK LAPPliJÄRD-SIDEBY SPARBANK

SPARBANKEN I KRISTINESTAD ÖVERMARK SPARBANK YTTERMARKSPARBANK

•

BUSSAR: Ingves: Sid bäck 19.00, Pörtom, Övermark, Ytter mark Näverås. Haglund: Kaskö 19.15, Bäckby, Kåtnäs, När pes, Kalax, Nämpnäs , Norrnäs. Westerlines: 19.05 Dagsmark, kl. 19.15 Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Böle-Näsby.

En liten tjuvtitt nå

vårens/sommarens mode

New Rustic

Grace Kelly Den eleganta stilen. Långa kap por, blusarna smala och byxor na vida. Färgerna är ljusa pas tellfärger och kvaliteten i övrigt hög .

Rymliga och fräcka linjer. Axelvaddar är en viktig detalj till både jackor och blusar. Bå de män och kvinnor har lösa kläder i den här stilen. Färgerna är mörka och intensiva. Blått är en viktig färg. Naturfärger fö rekommer också.

Såhär då höstrusket kryper närmare inpå kan det vara nog så skönt att tänka på en ny vår och sommar. Det gör i alla fall mode skaparna. Andra årskursen vid Jakobstads Yrkesskol as Beklädnadslinje har besökt VA TEV A-mäs san i Helsingfors där Finlands konfektions industri förhandsvisade

Campus Innehåller sportkläker och trä ningsdräkter; grundfärger och pastellfärger kombinerat med vitt eller grått.

Poetry Kjolarna är långa och vida. By xorna ankellånga. Matta pas tellfärger med vitt dominerar.

våren och sommaren 1985. Dethär är några av de observationerna de modeintresserade flick orna gjorde.

min smak. De var sjömansinspir- . erade kläder i vitt, rött och mar inblått. En annan grej som blir jättehäftigt till sommaren är ruti ga och pösiga byxor och kjolar, menar Marina.

- Av de cirka 300 utställarna var Progress den firma som intresser ade mig mest. De hade fräscha häftiga urrgdoms-sommarkläder i pasteller och klara färger, berätt ar Marina Björk. En grej som Marina tror att skalJ bli väldigt inne till sommar en är breda ränder :kombinerade med smala ränder. - Kestilä hade också kläder i

. .. är fräcka klara färger som

gult, blått, grönt och rött.

... ljusa transparenta pastellfärger

som ljusgult, aprikos, rosa, ljus

blått och vitt.

.. .intensiva skuggade färger som

lila, blått samt olika bruna och

röda färger.

... fru ktpastellfärger som citron

gul, himmelsblå, orangebrun,

ljtislila, rosa, karamellgrön.

FÄRGERNA

Swing Overaller, hawaiiskojonor. kläderna skall vara storIDÖ rad e och färgglada. Svan ar viktig färg.

Nya fräscha linjer

Karperö satsar

ännu friskare

o pa moge dansen ~ogendanssäsongen

på Carpella är för denhär sä songen avslutad. Nu gäller det aU börja dra summa streck och addera och multiplicera. Dethär var förs ta gången det satsats på mogendansen i Karperö i så stor utsträckning som i sommar. Hela tio mogen danser har ordnats, och i medeltal har 150-200 per o - Vi har /ärt oss mycket av mogendanssäsongen i danstilIfäIIe dansat moget. Karperö-ordförande Sune Glader. Trapetslinjen med korta och nertill vida jackor och blusar. Kjolar och byxor är mycket smala nertill.

- Det är kanske lägre siffror än vad vi väntat, säger Sune Glader, ordförande för Karperö ufo Men vi har lärt oss mycket under den här gången, och vi tänker fortsät ta nästa år med mogendansen och friskare satsningar. Mogendansarna är i åldern 25-45, vilket kanske blivit en

för stor grupp. De yngre har inte varit ut varje gång, och de äldre har ibland tyckt att det varit för ungt folk på danserna. - Annars har intrycket av vå ra besökare varit positivt och några som helst ordningsproblem har vi inte haft, uppger Glader. - Polisen har utan större svå righeter kunnat ge förlängd tid

till klockan två varje danskväll. Men en släng av danskrisen har även Karperö uf fått känna av. - Ja~ tror att det inte räcker mera i Österbotten med att bara ordna dans, utan man måste bju da på någonting mera också, sä ger Glader. -

Nästa år ska vi satsa på att

sommar, säger

ha några stora artister från Sveri ge, och ett par helt finska kvällar. Några äkta gammaldanser ska vi också arrangera. På Carpella kommer det också att anordnas shower och uppvis ningar av olika slag utöver bara dansen. .

ANCIHOLM

••

SOV fick större bit vid FSV~ fördelningen FSU har igen fördelat de årliga penninganslagen till ungdoms föreningarnas landskapsförbund, vilket för Svenskfinlands del innebär NSU i Nyland, SÖU och Åbuf i Åboiand. För att få en någotsånär rättvis fördelning samlades FSU:s styrelse för ett år sedan på Mastö på Åland för att ställa upp kriterier för att det skulle kunna bli en rättvis fördelning.

Den åtsittande linjen med skarpt betonade höfter. Kort överdel med smal midja och breda axlar. Smal kjol.

Den långa bredaxlade linjen. Den långa jackan sträcker sig till höjten. Byxorna är ganska vida och sträcker sig till ank larna.

Man enades då om följande kriterier: Att varje landskaps förbund får en viss summa, bunden till en årslön i löneklass A 16. Tio pro cent av återstoden utbetalas för deltagande i möten, Kust-Rock skivan o.dyl. Totalt delade FSU ut 551 000 mark i år. Den gemensamma grundplåten gick på 166. 140 mk, delat på tre förbund. Den tio procentiga poängdelen uppgick till 38.486 mk . För 700 år sedan tilldrog sig i Hameln vid floden Weser det "kriminal Resten, dvs 173.187 mk, förde fall", som ligger till grund för sägnen om "råt/fängaren". Invånarna i las enligt antal medlemmar 7-24 Hameln firar i sommar och höst denna sägengestalt, som gjort deras år inom landskapsförbunden, stad världsberömd. (Foto: DaD/Bias) och enligt antal föreningar inom förbunden . Hameln - (DaD). Historien är världsbekant genom bröderna - Föreningarna skickar ju års Grimm: En flöjtblåsare ger sig ut för att vara skadedjursbe rapporter till FSU, berättar Eki kämpare, befriar en tysk stad från råttplågan och luras på den Karlberg, FSU.

utlovade lönen, därför att han gått okonventionellt till väga, nämligen med hokuspokus. Han hämnas på så sätt, att han med sitt flöjtspel, som redan råttorna följt blint,lockar med sig J30 barn ut ur staden för att aldrig återkomma.

Söta X-linjen . En 50-/als s/il med kort å/sil/ande ö vredel och lång klockkjol.

Enligt urkunderna inträffade händelsen för pr.ecis 700 år se dan. Den gamla staden Hameln (Förbundsrepubliken Tyskland) vid floden Weser tveka r inte att till jubileet på mångahanda sätt fira den ominöse råttfängaren , som den har att tacka för sitt ryk te (och det myckna livet och rör elsen under turistsäsongen) . Det ska bli både festtåg och regelbun det återk ommande utomhus före ställni ngar, till vilka präktiga gamla byggnader från Weser-ren ässa nssens daga r ger den st ä m ningsfulla inramningen. I oktober träffas vetenska ps

män i Hameln, både historiker och folklivsforskare , som tänker klarlägga "kriminalfallet" från år 1284 och försöka komma und erfund med den hemlighetsfulle råttfängaren , som är lika bekant i Japan som i hela den engelsktal ande världen , där han tack va re Rober t Browning går under benämningen " Pied Piper". Det råder nämligen inget tvivel om att de 130 bortförda " barnen" eg entligen var ungdomar frim Ha mein i ställe t. Fors ka rna utga r ifrån, att det egentligen var fråga om barn till mindre privilegierade män niskor,

Landskapsförbunden rapporterar också . Men dessa rapporter kan s,kilja sig från va randra. Vi har dock i styrelsen beslutat att ta föreningarnas års rapporter i beaktande. som övertalades att utvandra till ett land, som utlovade bä ttre lev nadsvillkor. Råttfängaren var all tså ett slags värvare . Vart de 130 unga hamelnborna tog vägen kan man i brist på klara bevis disku t era. Som mål nämnes Sieben bUrgen, Bö hmen, Mähren och Pommern . Den hist oriska san ningen sk lille nog inte inverk a menligt på den gamla råttfänga r sägnen i alla fall. Karl MelJinger

Med alla medräknade kriterier föll fördelningen ut så att NSU fick 167.579 mk, SÖU 237.321 mk, och Åbuf 146.110 mk. - För att ingen ska få mindre än senaste år räknar vi alltid på en inflation på 7"10, uppger Karl berg. - En viss besvikelse blev det för nylänningarna, eftersom de räknat med en större andel av pengarna. För dem kommer det här att betyda ett underskott i bokslutet. Men styrelsen har enats om sina kriterier och dem kan vi inte frångå. Och det finns alltid för lite pengar. Karlberg uppger att fördelan det av pengarna var upphov till långa diskussioner, eftersom för delningen är en svår fråga, och svårt att få alla att acceptera utgången av fördelningen. En arbetsgrupp har tillsatts som ska försöka förbättra krite rierna och hitta ett sätt att mäta verksamheten.

AnCi Holm

Popblandning Västtyske Joachim Witt är en av artisterna i den andra Popbland ningen med rockartister från hela Europa . Övriga bidrag kommer från Spanien och Irland, inhemskt bjuder denna gång Greenlight med "Silly Boy Blue" på . Programledare är PaulOIin, och redakt ör Ingegerd Pesonen. TV l lördag 8. 9. kl. 16.00.

--------------~~--------------------------------------------------~

Från stjärna till bakverk

För att baka en blåbärspaj behövs det blåbär, ItIjöl, smör och en hel-del andra

ingredienser. Blåbären skulle vid en närmare undersökning visa sig bestå av

vatten, socker mm. Vattnet och sockret kan delas upp i sina beståndsdelar, vattnet till atomerna syre och väte, och sockret i sina atomer. Vattnet och sockret är molekyler vilka består av olika atomer. Det finns något mer än nit ti atomer i vår värld. Allt det vi ser och känner till är uppbyggt av något eller några av dessa nittio

tal atomer. Varifrån kommer då dessa atomer? Förutom vätet kommer de al

la från stjärnorna. Stjärnorna är alla ett slags jättelika kosmiska kök där enk

lare grundämnen blandas samman och bildar nya. Du, jag, den här ÖP:n du

håller i, allting är gjort av stjärnstoft. Vill man baka en b'låbärspaj från bör

jan måste man först uppfinna universum.

alla tider har väl människor

na stått och förundrat betraktat stjärnhimlen, och frågat sig:

Vad är de?

Under den största delen av mänsklighetens historia fanns det inget sätt att få reda på den

saken, det enda man kunde gö

ra var att spekulera. De första

människorna var jägare och därför såg de olika djurmotiv uppe bland stjärnorna. Där fanns en Stor Björn och en Lilla Björn och en jägare. Man för sökte förstå stjärnhimlen ge nom att befolka den med kända föremål. Naturligtvis fanns des sa föremål inte på himlen. Man drog bara tänkta band mellan olika stjärnor och formade bil der i huvudet.

kan som tvingade Galileo att ta

tillbaka sina kätterska påstå enden om att " Jorden rörde sig

och att det fanns månar runt

Jupiter". Det var efter denna avtvingade bekännelse han lär ha yttrat "Och ändå rör den sig" .

E fter denna mörka tid, denna

kyrkans tyranni, har astrono min utvecklats långt. Vi håller på att avlura Universum dess Voyager lI:s interstellära skiva innehåller upplysningar om jorden. hemligheter. Vi har skickat Upplysningar som kanske ndr någon annan civilisation ute i rymden människor till vår närmaste i en avlägsen framtid. granne i rymden, obemannade farkoster har landat på Venus det har visat sig att samma sin omdaning tills det helt aven och Mars och två små rymd skepp, Voyager I och II, fyllda grundämnen som finns här på slump en gång i de varma urha Jorden existerar i hela Uni med elektronisk utrustning hål ven hade bildats en molekyl med förmåga att göra kopior av ler på att lämna vårt solsystem. versum. Den teori som bäst förklarar sig själv. D På 1500-taJet började en ny vårt Universiums tillkomst och Detta är bilder som inte kan världsbild växa fram. Jorden De två voyager-skeppen har varande kallas för "Big-Bang Under årmiljardernas gång, ses från något annat ställe än var inte platt utan rund. Men gett oss värdefull information teorin" - Stora Smällen teo Jorden. På en annan plats i med solen som outtröttlig ener fortfarande ville man se den om de yttersta planeterna och rin. Enligt denna var all materia Vintergatan ser man helt andra gikälla, fortsatte dessa moleky som världsalltets centrum. Bil kommer att fortsätta ut på rym i hela Universum samlade i en stjärnbilder. Dessutom rör sig ler att utvecklas genom slump den är från Martin Luthers Bib dens ocean för att kanske enda klump för ca 15 miljarder stjärnorna så att bilderna hela artade mutationer. liD, utgiven 1534. någon gång , plockas upp av år sedan. Denna materia måste tiden ändras . En del av de första urdjuren främmande rymdskepp och för plats. Jorden var Universums ha existerat i energiform och märkte att det gick att leva på den eventualiteten bär de med centrum. den exploderade i den största Med undantag för en liten tid land och lämnade vattnet. sig budskap från planeten Jor Denna sk. geocentriska smäll som någonsin funnits och under den grekiska storhetseran Jättelika monster, vägande fle världsbild var förhärskande än den. spred ut materian i alla riktnin så har den förhärskande bilden ra ton men med hjärnor stora da till 1500-talet då personer gar. av solsystemet varit den att Jor som valnötter klampade om som Tycho Brahe, Johannes e största framgångarna vad Omkring en miljard år efter den är a11tings centrum och att kring på landytan. Förskräckta gäller astronomin har dock Kepler och Galileo Galilei samt Big Bang hade materiens för . små djur med mjuk päls födde Solen, stjärnorna och alla pla kommit genom radioteleskopen delning i Universum blivit en Nikolaus Kopernikus fick detta neter snurrar runt denna. Det levande ungar och gömde sig och spektrografin. Med dessa korthus att rasa till förmån för smula klimpig. Gasmolnen, till är ju en helt naturlig tanke som under årmiljoner undan de jät hjälpmedel kan man utforska den heliocentriska värld bilden största delen bestående av väte alla kan förstå. Solen stiger upp telika kräldjuren . Sedan, av hit Universum långt bortom vår som satte solen i centrum och och helium, klumpade ihop sig på morgonen och går ett varv tills okänd anledning, försvann syngräns. Med spektrografin lät Jorden och de andra plane allt mer och blev tätare och tä över Jorden och sjunker sedan alla dessa stora kräldjur och de kan man få redan på vad andra terna kretsa kring denna. Men tare. Lagen om rörelsemomen på andra sidan. Jorden verkar små däggdjuren trädde in på stjärnor är uppbyggda av och det var en hård strid mot kyrtets bevarnade tvingade dessa Jordens arena som ensamma ligga stilla och stabil på sin komprinerade gasmoln att rote härskare. ra och till slut hade så mycket Milj oner år förflöt tills en materia samlats på ett ställe att dag en art av dessa klättrade den oerhörda gravitationen i ner ur träden och lärde sig an mitten av gasmolnet tvingade vända redskap, byggde vapen fram en kärn fusion . Den första och städer och som den. första stjärnan hade tänts. art iaktta himlen med dess Tusentals stjärnor tändes och stjärnor och ställa frågan: hur? bildade stjärnmoln, galaxer. Denna art är människan med De heta unga stjärnorna ut all sin nyfikenhet som har fått vecklades snabbt, ödslade be henne att fundera och ifråga kymmerlöst bort sitt kärnbrän sätta. Denna människa, du och sle och kollapsade sedan i jätte jag, är inget annat än Univer lika supernovaexplosioner och sum som betraktar och utfor spred ut sin aska i rymden: kol , skar sig självt. Hon håller nu helium, syre och andra tyngre på att lämna den vagga där hon grundämnen som skapats i blivit född och fostrad och ge stjärnans heta inre . Alltsam sig till att resa till de stjärnor mans ursprungligen gjort av vä från vilka hon en gång kommit. te. Allt detta är vad väteatomer För 6-7 milj. år sedan bör kan uträtta om de lämnas åt sig jade dessa tyngre grundämnen själva under femton miljarder att kluma ihop sig i ett litet av år.

lägset hörn aven helt ordinär Gäller det sedan att tillverka

galax. Dessa tyngre grund en galax eller en blåbärspaj.

ämnen bildade planeter och för tjö Matti ca fem miljarder år sedan tän des den stjärna som vi nu kallar solen . Källa: Kosmos av Carl Sagan. På den tredje av denna stjär (Varifrån också illustrationerna Den ena sidan av Voyager ll:s skiva ser ut som en ordinär grammofonskiva. På andra sidan finns in nas planeter fortsatte materian är hämtade). struktioner hur upphittclrna på främmande värlar skall bära sig dt för att spela skivan.

------------------------------------------------------------------_.

.. .13

Visst finns det hästintresse

i Esse

Tanken på ett even tuellt ridstall föddes re dan för många år till baka av nykterhetsföre- ' ningen i Överesse; Efter att i många år käht, såväl föräldrar som ungdomar på pulsen beslöt man att sammankalla till ett all mänt diskussionsmöte. Till mötet mötte opp ett fyrtiotal föräldrar och unga för att dryfta oli ka frågeställningar. Annika Mård (t.h.) har egen häst och vet att det inte är någon dans på rosor. Men Marina Granö, Karina Eklund, Maria Granstubb och Anette Södö tror nog att det går om man hjälps åt.

NYKTERHETS SEKRETERARE Helmer King, som suttit med i den av nykterhetsföreningen tillsatta arbets gruppen, inledde diskussionstillfället med att berätta vad som hittills var gjort, tänkt och planerat. Helmer King konstaterade vidare att mötet har många och stora saker att grunna på. Jonas Borgmästars, som valdes till mötesordförande, konstaterade att flickorna nog är förfördelade då det gäller fritidsverksamhet. Han betona de också samtidigt viktigheten i att ta tillvara det som man mär ker röner stort intresse bland ungdomen . Efter att ha tagit del av erfarenheterna från Malax rid klubb, som är i den storleken

som var tänkt i Esse, ombads de församlade att fritt låta åsik terna flöda . Och åsikter fanns det :log. De flesta tankarna rör de sig till först kring bygg naden. En del ansåg att man borde undersöka möjligheten att flyt ta en redan befintlig byggnad, ladugård eller dylikt, innan man ger sig i kast med tanken att bygga helt nytt. Andra

FINNS det intresse tillräckligt i Esse för att ett ridstall skall kunna fås till stånd och framförallt fortgå? Varifrån skall pengarna tas till själva stallbyggnaden? Kommer föräldrarna att ställa upp, med sin sak kunskap och erfarenhet, för att tanken skall kunna bli verklighet?

ansåg igen att det är viktigt att satsa på kvalitet, det lönar sig alltid . Samt att en ny byggnad är lättare skött än en gammal. Efter en livlig diskussion bes löts dock att den utökade arbetsgruppen skall undersöka möjligheten till att flytta en äld re byggnad till det planerade området. Vidare rörde sig en stor del av diskussionen om vem som

skall ha ansvaret för stallet. Den allmänt rådande åsikten var den att det borde finnas en ansvarsperson som kunde koordinera turerna så att aUt fungerar sen när det dras igång och om det gör det. Andra problem som förutspåddes var de som kan tänkas förorsakas av de dåliga bussförbindelserna i kommunen . Och därigenom kom man än en gång fram till

hur viktigt det är att föräld rarna ställer upp. Problemen var många och uppenbara, men den entu siastiska skaran var ense om att intresse nog fanns och efter en livlig diskussion i optimistisk anda enades man om att spinna vidare på tanken på att rid stallet i Esse skulle bli verk lighet.

Pia Höglund

pA öp TILL ARETS SLUT

- för bara 30 mark ,..~------------

PRENUMERERA

: D JA,

Med ÖP håller du dig underrättad o om det som ar pa gang runt om i Österbotten.

••

ÖP

I JAG PRENUMERAR

betalar portot

pA ÖP TILL ARETS SLUT FÖR FUTTIGA ' 30 mark.

Namn: ........................................

Adress: .....................................

Bet.namn och adress: ................

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD

Klipp till genast! -------~-_-

___

Svarsförsändelse 16/72 Jakobstad

____________ J

Replot och Koskö inspelningsplatser:

'Aktörer och statister söks för TV-film • I 50-talets uf -milj ö

Succe-karneval, Bo tniamarsch en

Höstens 'Botniamarsch håll och nu Herrey's söndagen den 7 oktober med

Senaste lördag hölls Fagerö Car nevals med sam baryt mer och sambaflickor. Till dansen spelade Korsholmsgillet och Svängom gänget. K-2 disco med dj Börje spelade de senaste hit-låtarna i carnevaldiscot. -Vi är nöjda med de första Fagerö-Carnevals, säger Kjell · Lind, viceordförande för Rangs by uf. -Publiken hängde med fint och många svängde och en brytning för kulturen, och en Nu kommer jilmkamerorna att börja rulla igen på tid när folkkonstnärerna inte "sambade" med samba den österbottniska slätten. Kino-tuotanto ska i längre var så accepterade. Man flickorna. Nästa sommar ska karnevalen bytte kulturform, säger Christian samproduktion med Yleisradio och Kino-Botnia gö arrangeras i juli, eftersom många ra en 'kortjilm jör TV. De jlesta scenerna kommer Olsson. -Det märktes också inom i publiken ville ha karnevalen att tas i Replot respektive Koskö uj-lokaler. Film mitt i sommaren. Lex. ungdomsföreningarna. Man -Då kan man verkligen kom manuset bygger på en novell av Elmer Dictonius. gick över till den urbana kultu ren, och började ordna större ma "samba-klädd" utan att fry Novellen heter "Häng dej, pojkjan", och jilmen danser. Det lilla mänskliga sa ihjäl, berättar Lind . -Dethär kommer troligen att ha samma namn. var ett försök, publiken trivdes, umgänget betydde mindre. Fil men handlar just om mänsklig så nästa år blir det Fagerö Came vals igen. tragik, att inte vara accepterad -Det är kanske ett ganska botten. Det är lättare att få kon En publik på ca 2 500 personer provokativt namn, säger Clas takt och regionerna är mera för dessa kringresande artister. var med om de första Fagerö Den tangerar frågor kring liv, Olsson, som gjort filmmanus och homogena. Carnevals, vilket man kunde död, att bli vuxen. Och så kom kommer att regissera. - Vi har åkt omkring i Öster konstatera att är en bra siffra mer filmen också att innehålla -Men man hoppas ju att folk botten med "Huset mitt i byn" i med tanke på att det regnade. ska bli intresserade för den skull. handen, men Koskö och Replot humor. Inkommande helg, fredag i Problem har man haft med att Varför man vill göra ftlmen var några av de få som var i Forsby, lördag på Fagerö är det hitta skådespelare. Ursprung just i Österbotten, och just i användbart och ursprungligt dags för bröderna Herrey's att ligen var det tänkt att två amatö Replot-Koskö, är att det går lätt skick från 50-talet. erövra Österbotten. att konstruera en 50-talsmiljö. Under rundturerna har man rer från orten skulle ha huvud Bröderna Herrey's uppträder rollerna som de båda bröderna. -När det inte på något annat fascinerats av Carpellas nöjes -Problemet var ju det att vi redan kl. 21.00. Arrangörerna sätt kommer fram i filmen att det centrum. -Det skulle vara utspelar sig på landsbygden, så ypperligt att göra en skräckftlm måste ha några som kan jonglera uppger att tiden är anpassad så att yngre såväl som äldre ska måste man ju hitta en miljö som där, myser Olsson. Tänk er: och som behärskar akrobatik. Och vi har för lite tid att börja kunna få se showen, utan att det ger antydningar om landsbygd, "Mordet på Carpella. säger Olsson. Egentligen är Dictonius novell öva upp någon . Istället kommer ska bli ett evigt väntande. Arran vi nu att finna ca 50 amatörer görena vill också att publiken ska -Och Österbotten har så myc skriven i en miljö från 2O-talet. dansa, förutom att de får se en ket kvar med sina lador. Nu just -Men med att ändra det till från Koskö och Replot som sta tister plus tio stycken i mindre ordentlig show. är största proeiemet för film 50-talet kan man lägga in ett an teamet att hitta en kiosk och Disco Rotation uppträder både nat djup i ftlmen. Den handlar talrollar . Huvudrollsinnehavarna kommer från Teaterhögskolan i i Forsby och Fagerö. I Fagerö karameller av märket "Rock" om två bröder som reser runtom från 50-talet. spelar Sonor till dansen och Mo kring och visar upp jonglering Helsingfors. I mitten av septem ber inleds ftlmandeL -Sen är det mycket lättare att och akrobatiska trix. nica & Jeanette uppträder med göra film på svenska i ÖsterAnCi Holm sång. -Slutet av femtiotalet innebar

start kl. 09.00 både i Ska tila Kuni. Målet är beläget id arr holms lantbruksskolor i Gam Vasa (trädgårdsskolan) . Sträckan Kuni - Skatila Höstves - Korsholms lantbru . skolor är 25 km och löpes av bå de herrar och damer. Buss Kuni via nedre torget i Vasa a _ år kl. 07.45 från Korsholms bruksskolor. Starten sker \'d K ni lågstadieskola som är bel invid riksåttan ca 6 km norr Kvevlax centrum. Kl. 11.30 a~ buss från Korsholms lantbru ks skolor tillbaka till Kuni. Sträckan Skatila - Höstves Korsholm skolor är 15 km i mi klasser d.v.s. damer och flickor samt herrar och pojkar. Buss tiD Skatila via Korsholms lantbruks skolor avgår från nedre torget i Vasa kl. 08.00. Starten sker . ungdomslokalen i Skatila. Skati la ungdomslokal är belägen invid Kyro älv mittemellan Veikars och Voitby. Efter marschen avgår buss från Korsholms lantbruks skolor kl. 11.30 tillbaka till Skati la. OBS: bussavgift 10 mk. Saftkontroller finns utplacera de längs banan som till en stor del går längs stigar och småvilgal. Från Höstves går banan längs män landsväg. Vid målet vänw bastu, medalj och förfris kningar.

I Sydösterbotten sponsar spar bankerna tillställningen g att dela ut rabattbiljetter. I Forsby är också den lokala sparbanken med på ett hörn och lottar ut Sverige-resor bland de som svarår på frågorna i kundtävling.

: •••..........•....•............ ............•....•..•.....•• ...................................•

~ Kaos

:: • : • • : • • : • • : • • • : • : • • • : • • : • • : • : • • : • • • : • : • :

på flygterminalen

Det är de små avstånden som tar längst tid. . Var jag en tivlare av ovans tående, vilket Gud förlåte, så tror jag nu. Efter att ha synat en sådan inrättning som flygterminalerna. (Eller banker vid f yratiden eller en del större tågstationer. Nu råkar det bli flygterminaier.) Enda chansen att mobilisera sig innan ä(på vägen ut till flygfältet. Sedan börjar det. Köandet. Har nån tänkt på vilket förfärligt massa köandet det är överallt när man skall flyga någonstans? Strax man kommer tiU terminalen ser man den . Den gråsvart-daskiga ringelormen med färgstänk aven och annan svensk. Där alla fyller upp sin plats, egoismen frodas och ingen flyttar på sig fastän man bara skall igenom . Överallt finns dom . Är det inte direkt påtagliga köer så är det större fol ksamJingar som stoppar upp. Skall man inte i mängden av väntande så skall man igenom den . Allting är ett enda trampande hit och dit. Hela terminalen är en enda stor orgie av väntande och köande, där unga som gamla besinningslöst kastas in, småbarn skriker och svetten lackar, alltmedan den olidliga hetsen och spänningen stiger.

.:::::::: '

< -- •

Man bär omkring amera- _ väskan, handväskan och en kabinväska modell större fram och tillbaka. Om man inte vill sälla sig till den skara troget väntande som vid varje termi-

nal tryckta mot glaSVäggar och inväntar den stora vita silverfågeln. Nu köar man till biljett kontrollen och eventuella tull kontroHer. Sedan är vägarna öpp-

na. Tusentals lystna resenärer känner friheten och så hastar alla iväg och springer så trenchcoaterna flaxar och väskorna daskar mot benen till flygplanet eller bussen ut - för att sedan

~~~:n:::~:,::::::: ~

framåt mot det totala kaoset. Alla vill sitta på samma plais. En herre längst fram bestämmer att platsen han såg st:raX han kom in i planet nog var bäst i alla fall. Så han vänder och ålar sig motströms. En fåfängt företag, särskilt om man betänker att hälften av alla passagerare står i gången och klär av sig . Metodiskt armbågas kap~na av, sedan viks halsdukarna prydligt ihop och läggs varsamt som innehöll de fädernearvet Här är endera vingen i vägen eller så är fönstret fel. När alla satt sig reser sig förstgångs flygama upp och baxar in kabinväskan på hyllan ovanför bänken. Har han tur hinner han inte fullfölja illdådet innan den evigt leende värdinnan låter resenären förstå att väskan låter vi allt stå på golvet. Nu ler vi vaneflygare menaden åt varann och känner oss som en enda stor familj, Väl framme börjar proceduren om igen. I omvänd ordning. Jag kom osökt att tänka på den gång när alla passagerare hamnade att sitta och vänta i planet medan markpersonalen gick igenom alla biljetterna. Då var det visst två stycken som gått på utan att passera biljettkontrollen. Tänka sig! Bara gått på och missat en kö... INGER ÖSTMAN

.,. .. : • • : • • :

« • : .. « : .. .. : .. • : • .. :

« • : il!

: il!

• • : .. : .. : .. .. : ..

..................................................... .............................................

. -~

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund.

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

1akobstads Tryckeri och Tidnings

Aktieb91ag - 1984

ÖP·rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

1ohansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav OHn

Tel. 967- 13 SSS,

hem tel. 967-13 420

Redaktion: 1akobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 1AKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven·Erik Glader

tel. 961-113 Sn

hemtel. 961-32698

Redaktör i Sydösterbotten:

Hans Hortans, tel. 961-113 S22,

hemtel. 961-271 071

PRENUMERATlONSPRIS

1984

Helt år .... ...... .... . ..... ........... 6S, Halvt år ......... .................... 40, Skandinavien .. ..... ... ........ .... 70, 1:. Lösnummer ......... .... .... .... .... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

1akobsgatan 13, 1akobstad

TeL 967-13 555

era Text-TV Hih, säsongen i TV bjuder på ad textning till svenska av ut -ka program. Hittills har ba ra de inhemska långfilmerna för med svensk text - nu kom också ett flertal utländska gfilmer i TV l att få textning renska, i Text-TV. FOr den, som funderar på att åaITa sig en text-TV-mottagare det att välja en modell med erat dubbelljud eller bered för detta - nästa steg i ut-

vecklingen kommer nämligen att vara möjligheten att välja språk för programmet man vill se på. Deckarserierna "Den gamle räven" och "Så är fallet" som al ternerar i TV 2 på onsdags kvällarna, kan nu ses med svensk text i Text-TV, sid. 334. Den första utländska lång filmen som förses med svensk . text i Text-TV är Charlie Chap lins klassiker från 1936, "Moder na tider", som sänds i TV l lör dag 8.9. Under höstens lopp får . vi se ett flertal av Chaplins filmer

PRESENTER

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m . .

Pre~rtt~ii"Gre'l L ena Wilson

Tel 9~2 · 41 423

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

IIII• •W

REP LOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH

BANDSPELARE

Tel. 961·38 020

Yl HYR UT!

PA & LJUS ARLÄHIIIR'AR allt emellan rock konserter friluftsmöten I

sound check

'167 • 7.1 0;\7

i tv, och meningen är att texta al la dessa till svenska. Senare i höst kommer söndags kvällen i TV I att bjuda på en dramatiserad tv-serie om Sig mund Freud, och denna serie för ses med svensk text i Text-TV. Vårens populära tv-serie om Nils Holgersson och hans även tyr, som sändes på söndagen, har nu fått en efterträdare i tv-serien "Tao-tao, den lilla pandan" som också. har svensk text. Utökningen av den svenska textningen i tv är ett led i planer-

VASA musikbranschens specialaffär PITKÄKATU 41 STORALÄNGGATAN - VASA 10 7l' 110159

~ 65100 VAASA

ttJ A

ARTISTER

TEL: 1188119 01. 120 015

Opp.t: v.ld. 9-17, 16 9-13

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nÖjesförmecling.

HandelsespI. 10 065100 Vasa 10, tel. 961·113572

FÖRST' Allt inom • musik Stans billigaste LP·NYHETER VASAESPLANADEN 15

Tel. 961·119920

oam

KOLLA AllTID

SOUMDSIDf

VASA PRodukTioN

DU! QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd. I

ANNONSPRIS l texten .... ... ......... .... ..... ... ... 3,75 Efter texten .. ..... .... ...... ..... .... 3,7 S Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. FärgtiHägg -,3~ spmm Österbottniska Posten l:nsvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

Studiehand'l edarkurs

_MilO_Mil

INHEMSKA OCH

INTERNATIONELLA

na på ökad service på svenska i tv - från att man tidigare textat ca en timme i veckan är målet nu ca två timmar i veckan.

ANNONSMOTIAGNING

sOU :s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

6SI00 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Hemtel. 961-222 50s

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

Erickson & Erickson Karlav. 3 VAS~, 961·120311

....

Svenska Österbottens Ungdomsförbund arrangerar i samarbete med Studiecentralen Svenska Studieförbundet en studiebandledarkurs sön dagen den 16 september med början klockan 12.00. Kursen hålls i Studieförbundets nya distri'ktskansli i Vasa, Rådhusgatan 21 B. En deltagaravgift på 30 mk uppbärs och förhandsanmälan om del tagande i kursen bör göras senast torsdagen den 13 september till SÖU:s kansli tel. 961/113572 el. 115372. Dagsprogrammet för studiehandledarkursen söndagen den 16 sep tember. 12.00 - 12.45 Öppning Svenska Österbottens Ungdomsförbund av idag Mårten Lövdahl 12.45 - 13.30 Studiecirkel - Vilken möjlighet Peter Backa 13.45 - 14.30 Presentation av studieprojekt Ulf Johansson 14.30 - 15.00 Kaffepaus 15.00 - 16.30 Ungdomsföreningens roll i framtiden

Kjell Herbets

16.45 - 17 .30 Avslutning och utvärdering Peter Backa

Ulf Johansson.

••

Annonsera i OP!

D Finns det nåxonting mera tyskt än att sitta i en Biergarten över en öl? Det fragar sig OP:s medarbetare Birgitta Björk, som under sin Tysklands-vistelse blivit stormförtjust i ölgardarna.

BIERGARTEN

en oas i stadsöknen

Tyskarna älskar öl och genast vädret til låter det rusar de till närmast belägna Bier garten, ordagrant översatt 'ölträdgård' . Där samlas de, sällan ensamma utan till sammans med goda vänner och sitter i tim mar över en eller flera Mass öl. Biergarten fjnns det överallt i staden såväl som på landet. Jag gjorde för en tid sedan en cykel tur med en vän ut på landet och märkte att det i varje by finns åtminstone en Biergarten. Se nare fick jag höra att det till en by med anseende hör en kyrka och en Biergarten ... Ölträdgårdama ligger ofta underbart belägna. Under sto ra, lummiga kastanjer och lön nar sitter man vid träbord och lyssnar till typisk bayersk 'ompa-pompa' - blåsmusik. Till Biergarten går man var dag som helg. Dit går högt upp satta tjänstemän med sina sekreterare och dit går bönder na för att ta sig en middagsöl. Till Biergarten går man för aU ta en paus från vardagen, för att tillsammans med goda vän-

ner diskutera vädret, ölet. fot boll och läget i allmänhet. Vill man skaffa sig nya be kanta är det bästa sättet att gå till en Biergarten; här får man

genast kontakt med glada bay rare i lederhosen och tyroler hatt, såväl som med turister med Cannon-kameran på ma gen.

Ölet är billigt i Tyskland. och extra billigt i Biergarten. För ett Mass öl (ungefär l liter) betalar du 5 DM. Ibland kan man se små skyltar, " Broll.eil dar!

g Folk lar sig ut till Biergarten för alt över en öl diskutera vädret, fotbollen och ölet.

nicht mitgebracht werrII:a • (man får ej ta med sia mat), men oftast får med sig smörgåsar och IIAI_ -= hemifrån, eller så köper mu al 'Brezen' där. Det fantastiska med en Biergarten är att man yttcnt sällan, nästan aldrig, ser ha personer, och det trots att öIrc flödar här. Skulle man äncY någon ligga under bordet odt vråla kan man lugnt anta an denne är från Finland. DeC ... hänt mig flera gånger au . . fått skämmas över att ftBJ_ ... inte kan dricka alkobol folk. Men alkoholmentaHtdal är nu en gång rör alla Inte dm samma i Finland som i yd europa. I Miinchen finns ....... största Biergarten, Augustiller. öppnad 1901, med plats för 5200 gäster. Där säljs 10.• • ter öl varje dag. p~ tycker jag att den BierpI1ea som ligger i Engliscber Gartea (den största parken I Miillldlea) är den mest intressanta. dir träffar man allt från ba)'l'1U"e iii rmländare. Härom d. . - tril fade jag fyra flickor frin Stod holm. De jobbade alla 50IIl pair, men skulle snart Miinchen, och de var ö om att det de mest skulle var stämningen i Bierprtnt.