';
österb'ottn iska' ' n O' S' te,..' n ö_ t s t»r tni8k OI_u_ n dom lÖdn;n
'Torsdagen den Il 8epl
975
_
30 p -
,
31'
)
Åldersgräns
'VI BEGÄR CIVILTJÄNST ,
i hela rin, en
Varför inte
L...
o DET BLIR åldersbegräns ning inom femte ringen vid alla lördagsdanser. Så be stämde , ringens, vinterarran görer vid ett möte senaste vecka., För söndagsdanserna gäller åldersbegränsningen
D VID DEN FöRSTA upp
Samtidigt
.av etiska orsaker.
bådsdagen i
sex
te
konstaterades
Tre
att
lördagar och en söndag in
danskväll
inom
femte
ringen
• SI!). SIDAN
It
Närpes l ör med endast e'n orl{ester b NÄRPES - UF går in för en orkester vid 'sina första' daqser under hösten. Tidiga ,re har man diskuterat att köra med endasf en orkes ter, men' någon överenskom melse har man inte lyckats, få ,fram. DärfÖr går nu när pesföreningen ensam in för att fersöka vid sina första danser i Ytt rmarkgården. Faller försöket väl ut, kan . det hända att m!!n . fortsätter på, samma linje hela vinter säsongen.' - Se sid lO!
dem ville välja civiI
av
tjänst av religiösa skäl, en
kommer att utnyttja.s, som
under hösten. Skatila uf avstod
Närpes anhöll
fyra gossar om civiltjänst.
vid 15 år inte.
\
,D VARFÖR väljer ni inte att komma som obevärade, uppbådschefen undrade Mauno överstelöjtnant R a u t o n e n då öP sam manförde honom med kvar tetten
tjänst.
som
ville
ha
-
"
civil
/
D DET DÄR med civiltjänst är en modefluga just nu, sa han. Men det gäller e,ndast i\ fredstid. Kommer kriget. tar vi dem ändå. De som tjä nat som obevärade är då i_ en bättre ställning; de har
fått
dem
en
skolning
vapenfria
också i krigstid. Den har
som
tolv
får
som
uppgifter
civiltjänst
månaders
göringstid.
ger
tjänst
Centralsjukru
set i Vasa är en av de. plat ser . där civilisterna 'får' av tjäna sitt år. De är helt en kelt civila, med normala ar betstider och ledigheter, För obevärade är tjänst göringstide
elva
månad r.
* . De
som anhåller om clviJ tjänst måste motivera v rför. skriftligt och Vid förhör. CivIl tjänsten är en DJOdefluga, an ser övl MaUno Raupmen, här i civilisterna samspråk med (fr.v.) Lars Jansson, Robert Kimto, Stig Ja·nsson och Tom Juslin. Varför väljer ni Inte att komma i arm n som obevärade, un4rade han, och fick även svar på frågan av var. och en i kvarietten.
'i.:
.
,uppbådet tr dition Dator,er far ,ov,er? -
UfPBADSGRANSKNINGEN kunde utföras av en dator. Men epligt lag' skall uppbåd hållas. så, därför mönstras
,nu de österbottni ka pojkar som fyller 19 år i år. Upp ådsdagen är deras första t jänstedag i finska armen
Obevärade - alltså pojkar som inte tar vapen, och inte svär faneden på vanligt sätt tjänstgör i truppförband •
SE SIDAN 9
.
('
DE FLESTA har. på förhand. genomgått
ning på sin hälsocentral. M en alla har inte
gjort det.
Därför är . läkare med på upp båden också i år och grans kar vederbörandes hälsotillstånd på vanligt sätt. Se sid 8
RIGUBBAR lRÅGHÖG ,
o
..--
läkarundersök
/
-
'
/
RIGUBBAR känner inte till någon könsdislu;iminering.
Såväl kvinnor som män tituleras
hel
rigubbar.
enkelt
Vid troskfesten i Purmo i lördags fungerade Karin Sand-' ström och Josef Lund som rigubbar. På bilden tar de 'paus arbete t och dricker kaffe' vid högen a" nytrö kad råg. Tröskgänget skulle dricka' kaffet inne i rian. Där var
det också vannt och behag
ligt. . Tröskfesten
blev
en
ny
framgång för arrangörerna.
Man
hade
tu!!en
biljetter
tryckta. men de tog slut in nan
alla
betalan(ie' var
plats. Och många var
agerande
som
kom in
,tis. -Se sid 8!
\
på
ed gra
2
öSTERBOTTNISKA
11 sept. 1975
och -de unga
Dagens unga människor får· en hyggl}g grundutbild ning, som bl.a. ger dem åt
minstone nöjaktiga kunskaper i finska, men trots detta är
det viktigt - också för de -
att
det finns
språklig trygghet.
en
·Det finns hos vissa unga en tendens att nedvärdera det
egna modersmålets betydelse,' vilket på sikt kan utgöra en
fara. I dag behöver man inte i Finland - om man beortser
från enstaka enspråkigt sven
ska kommuner - arbeta för
I de nämnda landskapen,
som
ges
television,
märks
också
svenska
igen
ningens "bunden et" till det "
som också märks. i ungdoms
osv - och dels !ltt skapa en
svenska kulturen; eft faktum
föreningssammanhang :
språkiga servicen i de flesta
men både i Nyland och Abo land är d et oerhört viktigt _ att den svenska servicen, t.ex. /
på sjukhus, förbättras.
Alt ltlra g nila gott om 'goda lagar D etochfinns förordningar. Problemet
är att det inte alltid finns eko nomiska res!lrser för att myn digheterna skulle kunna leva upp till vad riksdagen i sin nåd hal' lovat medborgarna. Ett färskt exempel 'är det 'statliga bosUidsbidraget. I Vasa län fick 130 understöd - l 418 hade ansökt om bidrag. I Kro noby fick en av 21 sökande bi drag. 1 Maxmo 1 av 40. ""Är 'inte detta 'att lura folk, och särskilt då pensionärer som här säg en möjlighet att rusta upp sina fastigheter, vilka ofta sak-' nar moderna bekvämligheter, Här fmlls en uppgift för den riksdag som snart samlaS. -
Förlegad filosoifi·
miljöer
De
-
skolor, d8:ghem,
positiv inställning
till '. det
unga_ vet nästan allt om sven
svenska språke
om finska.
bland finnarna och svenskar
ska artister men ytterst litet Finlandssvenska
landssvenskarna
överhuvudtaget
Detta
sikt få ödesdigra följder. En finlan
avhjälper
inte·
för att framgångsrikt kunna använda de resurser vi trots
allt förfogar över och som vi
på
anser vara till nytta för både
oss själva och landet
Ho·· stlin::t. ;l
möjlighet
. '
att skapa en egen profil i det medium som har den största
o,bs
kraften.
*
Fortsatt vakthållning
/-
Även om man ·skulle ställa " fullständig tvåspråkighet som ett ideal, visar erfarenheter de flesta fall är det majorite
språk, på sikt kanske det enda som man behärskar. Där fortsatt
•
WIll '-./.
och
medveten vakthållning kring
E
_
verk; men
inte bara det - också flere nya· svenska enheter behövs,
t.ex. vid yrkesutbildnirg t sstyr elsen
och
arbetskraftsminis
teriet. Det är ju t",å instanser
som handlägger viktiga frå
gor.
på - sikt måste man räkna , med att de flesta svenskar
n undersökning som gjorts
i
Åbo visar att barn till tand läkare har bättre tänder än sina jämnåriga kamrater. , Barn är tydligen mottagliga för argument. Frågan är om föräldrar mås te vara tandläkare för att bam och unga skaII förstå att n01r",t,�1 tänderna, Det finns tonäringar som ser ut l munnen som pensionärer med illa skötta tänder. Kunde inte tandläkarna argumll.ntera utanför den egna familjen.
de svenska enheter som finns
vid olika statlig
---
Gamla
att detta är en omöjlighet. I
för krävs en
,
Snart börjar älgja ten, Det. gäller att ta sig i akt för jägarna..
,
tens språk som 'blir huvud-
/
ut, de senare, dvs vi själva,
alla brister,
en
både
tiga kulturkontakterna väster
svensk tv-kanal
men den ger oss
_
språket bl.a. för de livsvik
mycket
kan
....,...
.
- i vid mening - är _starkt
försummad.
och till fin
na. De förra behöver svenska
artister
gäller minoritetens" rättighe-·
fall är fullt tillfredställande,
tet: dels är det nödvändigt
att skapa fungerande svenska
och
Med andra' ord:' den fin landssvenska· populärkulturen
fullt ut eftersom den svensk
det at1l arbeta över hela fäl
den
svenska samhället
detta är . nödvändigt när det
märks dehär problemen inte
För finlandssvenskarna gäller
befolk
svårt att slå sig fram.
Österbotten
svenska miljöer
ökar den
televisionen
majoritetens rättigheter, men_
svenska
* Fungerande'
'sionen i all sin blygsamhet: l
l1ar
I
noriteter som finns.
det svenska utbudet i televi
ÖSterbotten
J
ra generös mot de finska mi
inte har tillgång till" Sveri
att reformvägen "trygga folk
ter.
Torsdagen den 11 sept. - 1975
Svensli3 _språliet
öP
unga
POSTEN
veckans debat
i vårt land skall bo i tvåsprå
kiga miljöer; för många är
Detta Att äta upp allt på tallriken . detta en verklighet. ställer, t.ex. österbottningar - filosofin är förlegad. Det säger dp Risto · Pelkonen na inför nya problem - och i Helsingfors. Finländarna är möjligheter: Här kan de ny redan alltför trinda. ländska och åboläpdska er Det finns ett enkelt sätt: farenheterna bli till nytta. ta mindre portioner. Kunde vi dessutom skapa Att arbeta för bättre vill ett system som mera rättvist kor och framtida /möjligheter skulle fördela jordens gåvor, för finlandssvenskar a, var vore problemet ur världen. De de än bor i landet, är inte det miljoner och åter miljoner som svälter skulle snabbt kon samma som !rtt motarbeta fin sumera den rika världens narna. Tvärtom bör all er överskott/ som nu endast ut . farenhet visa, att man på gör en plåga och som i många svenskt håll har råd att va fall leder till för tidig död.
Politiskt engagerad
•
blir också ferm i att räkna utan dosa. • Skall fem folkhögskolor tvingas stänga 'i vinter? En ligt Vasabladet är' Lapp fjärds folkhögskola, KrODO by folkhögskola, Fria krist liga folkhögskolan i Vasa. Houtskär folkhögSkola och Östra Nylands folkhögskola i Kuggom i farozonen - de har för få elever för att er hålla statsbidrag och skol styrelsen sägs vara' oviJlig att förorda dispens. En besvärlig situation. Och snart är det dags för sk.olstart. Det har länge varit bekant att det finns föl' många folk högskolor i Svenskfinland,
-=-
Folkhögskolan .
i
väcks bru,talt Jag vågar en hacka på att varken FRIS eller dess firi-. ska motsvarighet skall be höva lev.!! under, knapphe tens kalla stjärnor· särskilt länge till. Vilket politiskt parilvågar stöta sig med emigranterna som håller· tio tals mandat i sina händer. Frågan är snarast i1ket parti som kommer först' med begäran om höjda anslag för emigrantorganisatiQnernas viktiga verksamhet.
men trots dlskussioner och kriverier har ingenting gjorts för att bredda under laget, dvs. fusionera skolor na, Nu står folkhögskolorna alltså i det besvärliga läget att flere skolor tvingas upp höra, utan att någon hinner förverkliga eventuella pla ner på samgång. Såhär vill ingen ha del. Det itmliga är - hur vande folkhögskolfolket äD har varit - att skolorna får dispens i år. Med andra ord: Nog om valet. ett eller två år för åtgärder Ja, rösta skall fö'rstås alla som på .sikt tryggar folk - också här hemmavid. högskolans plats i vårt la.ncl • När skali skolorna få räk vilket inte är detsamma nedosor'? sju folJrhögskolor i s\'eDEu ÖSterbotten. I Sverige har man - kom• Specialisering är dock in mit så 'pass långt att man Också speciali.se te allt. överväger att släppa dosorringen förutsätter ett visst na lösa i skolorna, medan befolkningsunderlag. Vid man hos os alltjämt är myc månadsskiftet hade fyra ket tveksam. Här lönar d, t sig knappast att sPJarna sökt till teaterlinjen i Lapp fjärd. Det vittnar om vad eJIl()t: räknedosan är en så dan uppfinning som snabbt ,ÖP tidiga,re sagt; att: spela erövrar marknaden, Men av· teater på fritid är en sak. att lämna arbetet för teater kostnadshänsyn kan det studier 'en annan. Men ändå; dröja, dock; dosorna sjunker visst vore det roligt om tea . i pris sarp.tidigt som de blir terlinjen kom igång - tea allt, mångsi B;,llt bättre, ter för teaterns skull är inte digare. kursen om även dåligt, ' . Ett svenskt experiment vi knappast, skulle bh matnyt sar att räknedosorna stimutig för särskilt många. lerar intresset för materna: ALF SNELLMAN tik: 4 n som: räknar på dosa _
tycker att det är bra att stå IlA Idan 'om allt vad politik heter.
funnits en . olustig ·dragning till överdrifter när man i' en del skolor i stälIet spelat över och beskylIt alIa 'som sysslar med politik och engagerar sig i sam hällsfrågornp. för att vara litet tvive,laktiga och inte att lita på.
De unga ?ch deras inställning till samhällslivet är en alltför viktig fråga för att kunna,skju tas -till sidan, skriver O l e J a k o b s s o n i Jakobstads Tidning. "En del stora ungdomsorgani sationer av "rörelse"-karaktä har varit angelägna att betona ,att de är opolitiska. I skolor na har man intill· gränsen för självutplåning försökt leva upp till ett sannolikt ouppnåeligt mål att stå högt över det "tarv liga politiska spelet". Det har
• Kampen om platserna i rilrsdagen hårdnar.' Det be tyder, att väljarna lovas en ljus framtid. Det blir bättre och bättre dag för dag. Det blir det väl också. Men oss väntar ändå-efter tankens krånka blekhet. Få talar om hur vi skall kunna betala våra utländska miljardIån, 'Kanske beror det på 'att ingen vet - eller " - vågar. • För första gången 'har en finländsk valkampanj Jörts 'utomlal!ds i Sverige, där partiernas toppolitiker ränt omkring för att 'fånga upp livsviktiga emigrantröster. Aldrig har emigranterna varit så i ropet som i höst.
För skolans del håller väl _ ändring på att växa fram, ·MeIl mänga av dagens första gångs v!!.ljare har gått 1 den uttalat oJlolitiska 6ch kanske samhälls frånvända skolan. Dessa måste ' aktiveras nu.
_' .
Dylika i grund felaktiga atti tyder kan få förödande effekt. Unga människor kan väl inte. klart hålla isär det att en orga nisation kan och stundom bör ·vara opolitiSk men ait dess medlemmar skall och bör vara politiskt intresserade och engagerade. Om skolan gör allt för att profilera sig som opolitisk
·
Bä är det naturligt att eleverna
I föreningslivet bör man utan rädsla ta diskussionen om kOD flikten mellan att hälla organi sationen "opolitisk" och att .. dä aktivera medlemmarna till politisk . medvetenhet.
I
I
Om det fInns skygglappar kring dessa frågor är det nöd vändigt att ta bort dem och se vel>kligheten sådan den är,"
Torsdagen
den 11
sept.
-
OSTERBO TNIS .
1975
Dags att be ställlIn R vem' som får din rost
Orl{estrar kan inte
••
spela mot provision I
-
om
,
D
'
det en orkester som har många I
rig blivit av. Me.,i1 nu har jag äntligen kommit mig för .att skriva. _
spelningar,' är den 'nog hellre
orkestergagen.
förslag till
I
nya
Ett annat
De föreslår att
och
när
D För att kunna följa med
sig tid att läsa tidningarna
och till en del också
Replot.
i
skärgården,
men. Tyvärr
dit "drömgränsen". Nu tänker'
Det är
arrangörerna
ytterst
har
en
t.ex.
svenska
publik
tala
Det
mindre.
kanske
Våra
ännu
orkestermedlemmarna
vad
väl
i
konkurrensen
med
svenska.
ger. Av detta kan man dra den
I
• Ett nytt hot mot folkhögsko lans
framtid
höst.
Från
har
högsta
seglat
upp
i
högs olan sam ma
dispens bevilja? åt de skolor som
inte uppnår" minimikrav ver. Beskedet måste
25 ele
ha kännts
som
kämpat
småningom
bygdens
rande
ungdom,
ideella
utgör- fortfa gruIlden
ett
de
andra
ledde
så
sjunkande
somliga samma: folkhögskolor har problem med att få ett till räckligt elevunderlag.
en utbildningshärd för
den
till
som , de\ta
Tendensen i höst har varit den-
• Grundtanken med folkhögsko
lan som
lockade
ekounderlag för folkhögskolorna.
med
elevbriSt de senaste åren.
Folk I stort sett
grupper
skolformerna,
som en kalldusch för de skolors
. företrädare
folkhögskolans
Det sjunkande elevantalet led-
för
de
skolformens verksamhet. Sam hällsförändringarna ,och utbildJlingsreformerna har dock ändrat synen på folkhögskolan som ut-
till
en
I
förnyelsedebatt
folkskolvärIden.
fortgår om
daten arbetar för.
I den så kallade obundna pressen förs en intensiv de
Vissa kandidater följer
samtidigt
Denna
mellanstadiets
Specialiseringen·
med
in!lm
debatt
debatten
reformering. utpekats
har
Även på
annon sid9rna
specialiseringsform
med
/
m'..Ho I.
V enutbildningen har av , tpt många framförts som en, lämp Iig utbildning gren för folkhög
skolan. Problemet därvid har vadåliga
den
finns av vuxenutbildningsbehovet.
Folkhögskolans problem kan tän
kas få en dellösning inom ramen
för en specialisering.
problem
skolformens
Skall
däremot lösas på sikt med långt
måste folkhög utbildningsfunktion pla
verkan,
gående
in
i
en ,helhetsplan
och
dess
över
admi
förverkligande.
mässig
Inventering
landssvenska
av
det
fin
utbildhingsbehovet
I
Valmöten hålls. just nu runt
om i våra svenskbygder och
alla partier håller minst ett
möte i varje kommun.
Den
som har möjlighet att besö
ka ett' valmöte,
SKall 'göra
detta fÖr då får man möj
-' lighet att tenta just det par
tiets åsikter i de frågor som_
man tycker är viktiga för en själv.
jare är vi alla, eller hur?
"En
utbildningshärd
grund
för
ligger
för
mellanstadie
statsrådets
be
tiden och- omsQrgsfulla väl
Henrik Svarfvar
nerarnas förståelse för folkhög..:
skolan ökar.
•
Lösningen
på
fOlkhögskolor.
nas problematik är också ber06
-ende- på om' skolorna beviljas till.
utbildningen och yrkesutblldning
räckliga medel för anställande av
effektivaste ,
som
en. En av
de
jämnlika're
utbUdnlngsutbud
mest billiga och
lösningen
på
ett
är
lkhögskolorna en sektor
att ge
I
man skall läsa alla som man
sitt valprogram i form av
i.nriktad utbildningsfunktion anpasast till bygdens behov och näDenna lösning ringsstruktur.
som' kraver
planering
dylika
full väljare offrar gärna den
presenterar
slut om integrering av gymnasie
an-
läser
D Vissa kanq.idater och även
Som
knytning till bygdens behov och
omsorgsfullt
' D En hel del flrbete och tid sådan kandida.ts annonse , går åt att fÖlja debatten o'ch ring,bör man läsa alla hans ' -på basen av demna välja sin annonser. kandidat, men en omsorgs
reformen
blemet har dock varit !!-tt hitta
nistrat;!on
h;\
med och ta ställning till en
bygdens ungdom".
derlaget för en tid framåt. P ro
För närvarande pågår en helhets
ARBETSPLATSER
program i en' fÖljd av an
nonser. För att kunna följa
ning
,
I enstaka fall har en dylik spe-
•
sitt
foldrar som delas ut till väl
cialisering kunnat rädda elevun
rit
hela
ter i väsentliga frågor., Här
utbildningsbehovet,
FöR VAR UNGDOM
dock
att
utbildningspl fl-
ordentliga lärarkrafter, samtidigt folkhögskolstuderanden
stöd.
En sak är dock säker, folkhög s olan, har som, utbildningsinsU.. tution inte spelat ut sin roll.
Hans In[vesgård
------- -------.
'io-------------....---.. ----------...,
UNGA VÄLJARE NORRöVER! Din kandidat är
BnnlS RENLUND, , 9 •
Rik erfarenhet
•
Sansat omdöme •
I denna s.k. Wahlbäckkommit
®
te, saknar folkhögskolorna· repre
sentation, detta ,med risk för att folkhögskolorna Skall
bort.
problem
lösas bör lösningen ligga i direkt
FRAMSTEGEN
SDP
glöms
folkhögskolornas
L 40-57
relation
med, den
ursprungliga
iden om folkhögskolans målsätt-
bör
garanteras ett tillräckligt studie
och utbildningsresurserna.
UTBILDNING
TRYGGA
ändå
klar linje i sin annonsering
och presenterar
en, del' partier
ceras
THOR GRA'NFORS -BOSTÄDER
som
till
en
får väljarna en uppfattning
skolans
-
går
ter och kanske speciellt vis
en
nons.er och här kan man se
tage.
om de olika partiernas åsik
verksamhetsmöjligheter.
kandidaterna för också fram,
form av artiklar och repor-'
D
samtidigt
De olika
vilka frågor just den kandi
högskolans problem. '
som det förändra
het har direktiv getts att ingen
sitt budSkap i form av an-
spegla flere partiers
som en lösningsmöjlighet av folk
bIldningsinstitution
skolmyndig
söker
inom politiken.
utbildningen '
•
kan få tag i.
presenterar sina förslag och
utvecklas i den riktning som
parti
sa kandidaters "käpphästar"
FulkhögsliQlan5 roll_
Detta är ett bra sätt
det partiet önskar.
är
överdrift men
"Leendets LindIt"
jarna.
att få inblick i den politik
bundna, för debatten i am
i'
,speglar olika partiers åsik
Med hälsningar
sti
som
foldrar, men tid tar det om
debatt som ofta
de
vunna
planer för att vårt land skall
förs ju
batt 'på insänd(!.rsidorna, en
band (många av dem) - står sig
sina
många olika former, en del
åsikter på ledarsidan och i
dans
fram
gått i riksdagsarbetet
som skrivs: Andra igen för
är
man
som utgivaren för, om man
tidnirigar, vilka
åtminstone
österbottniska
för
framgångar under år
och
Tidnirlgsdebatten
arrangör rna
topps-banden".
Alltså kommer gaget att bli det samma, fastän utgifterna för
av
valomgången men
centralplanet.
betalar åt de svenska "socker
ket är precis lika mycket som ifjol,
orkestrarna
hälften
inga
radion I!PP valet både på regional- och
skulle bli som ni föreslår. Be
ta innebär i sin tur att orkes tern får ett gage på 700,-, v il de 'fick
den här
kommer
valdebatter i TV
däremot följer
"dömt att misslyckas" ifall det
sällan
som överskrider 500 pers.
det
,följa
med radio- och TV-program
överskrider 500 personer skulle säkert många att man kan 2 mk per person betalas åt or- räkna "skattebiljettbuntarna". kestern. Det går förstås, men några När man lij,ser detta förstår buntar kan säkert' ha "kommit man att skribenterna inte har bort t misstag" när (publ kan-' "läget under kontroll" d.v.s. de talet skall redogöras för or har inte tänkt· igenom proble kestern. Dessutom är det omöj met så grundligt som de. borde ligt att avgöra för en som står ha gjort. på scen;- hur många personer ' spelning
Viktigt att följa deb tten . noggrant
den debatte!! måste man ge
uppstår
Låt oss ta ett sådant exem 'det är på dansplatsen. pel som att orketsern har en Nej, jag anser att
Där är 8ä
För dessa många är den- debatt som nu' förs viktig, det är ju på basen av' 'denna som man sedan väljer 'sin kandidat ocb sitt parti.
många personer som överskri
publiken
just nu.
frågan avklarad, rr_ n det finns också säkert många Som ännu inte vet någonting om vem ocb ,vilka man skall rösta på.
när man skall börja räkna hur
orkestern skulle ha 700,- som grundgage,
problem
DET HÄR med att välja den kandidat och det parti som vi skan röst på
kert många som redap har de
hemma en lördagskväll i må kussionen om orkestergagerna I senaste ÖP gav "Ett par . tån gratis.
ur' publiken"
\
i valet den 21 och 22 september börjar bli angelä et
orkestergagerna na" på de mindre dansplatser
ganska länge. Flera gånger har na. De vef 'ändå att det inte jag tänkt på att yttra mig i kommer över 500 personer. Är
dEmna spalt, men det h r ald
,
,
att orkestrarna Svar till "Ett par ur publi slutsatsen, ken". Jag har följt med dis kommer att annulera "keikkor
kussion
POS E
SFP
Stödgrupp rna för Bo is inval
till riksdagen
ö ST
E R B O TT
NISK
t\
PO
ST E
N
To
«Jagen den 11 sept. - 1975
----�----�
VI DRAR IGÅNG HöSTENS FöRSTA DANS I .
-
yfferrnark
'
arden
B,ARBARELA
I
LÖRD. 13.9. kl.
I
20.00
-
BUSSAR: lngves
fr.
Wester tro Lappfjärd kl. 19.10 via K:Btad. Tjölk. Pjelax Korsnäl;! kl. 19.30 via Nämpnäs.
o.
Näsby. Wester
fr. PörtolT, kl. 19.30 via överrnark .. Haglund fr. KaSkö kl. 20.00 vIa Näsby. .
.
,
.11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIItlllllllllllmllllllllllllllJlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 ,
-
'
= -
r
E
13. kl.
-
=. -
,9.
öPPNING I
-
ZOTCH·. o. ch
§5
-
..
=
-
E
-
=
-
20-01
'
/
Vi delar ut fribilJetter. ' till 11 okt. då vI dansar med YE L O W OBsr
I,E:x;odus, spelar
.
-
sergr.
:: -
4
'\'
4
bi jgr.
Kvevlax -Vm, Bussar: ,Haldin 19.05 Jeppis -:: Nkby'- Jeppo OT 19.05 V a s ' iinllllllmllllllll111111111111111 IIlIlIilllIIIUlilllllllll" mil' imlllmllll"1II111111illllll 1111111111111111 Ulltlllllllll1111111111lIIillllHII HIllIIIII1111111111111lIilllllllII1111illlllltlllll .
.
Lörd
,
,-
'
1
A M M!;DA_N S-,l,sön��
'; 'DAMERNAS AFTON .'
r
och,
'
._
'
Teriä:.-" Spel lnt;lns.l a:g : ,
'
Ordningsgrupp X
'
_ . '-
:
'1,:'
-
-
'
=i _=
_ . -
',
.
,
.
,
.
f:ntre
5:-.
i i
-
ii
1I JlIIIIIIIII1I1III11111111111111II .
med reapris' .
Ordningsmallllagrupp XI .
\
n IIIIU'lIl1 n llllll llllllllllllllllllllll IIIIIIIIIIIIIIIIUlIII IIIII 'IIIIIIIIIIIIIHII' ,
' -Reservera lön!. 27.9. för en riktig $howkväll Och Avslut. . pi g se annons senare. JÄTTESKOJ PÅ GÅNG.
,
./
.
Sönd.14.9.-kl.20-01 -
i
,
JÄTTEMYSIG S-ÄSÖNGAVSLjJTNING, ' :IL E.. :lI: lL. :a:... -
Orcln. & Serv. gr. l.
OBs! \
)!j;ITi
MUSIKEN slår New Kin s
lörd.13 -kl.
9. 20-01
8&
Re"exbandel IÖl!
New Kings uppträder för sista gången i
Bussar som föru t
Norra österbotten LilIby ungd msföreniög ber härmed
om
att få tacka sin trogna publik för den gångna sommaren. TACK! VÄLMÖTT näSta vår igen. .
ANNONSERA I
,
ÖP
::
-
<,'SOl.fND
'
I
S
.
.
..
13. 9. k120
,G
..
5
-
=
-
-
-
.
:
'
Torsdagen den
11· sept.
-
1975
/
öSTER
OTTNISK
5
POSTRN
Säsong a vs l u In in . . .
.
I
Tyvärr är det slut pu den 'roligq sommaren, men ännu åters..@.t; en helg som vi "krxddat" speciellt. Lördag ·13. 9 kl.
Diskotek:
TACKAR SIN TROGNA DANSPUBLIK VÄLKOMNA IGEN TILL EN NY HÄN AMIN'NE 1976.
I
En helkväll för v
Disc
FÖR I SOMMAR OCH HÄLSAR ER SOMMAR
��
! d tid
GUSTAF WASA CLEOPATRA
AminOR fol ar DELSERIK
20.00-02 OO
a discofans.
I
Taifun & Dj Mara
* MaI.:schaller o. eldar * DlI.mernas halvtimme *
POPULÄRA
--------�--�-
. . Söndag 14. 9 kl.
Medlemsföreningarna
20.00-01.00 .
/
CEGES
En EXTRA helfestlig dartskväll En överraskning för Er som gillar svenska dansband Ett av Sveriges gladaste gäng, med flera utgi na LP skivor
Buss: 13. 9. som tidigare 14. '9. fr. Vasa 19.30, 20.30.
W·CZCOW
;lit·,.'
.
$QÄ24
2
från Uppsala
'2 e
TONÅRSDANS i I\IONA fredagen den
12. 9. kl. 20.00-24.00;
SOUND Gratis inträde. BUSSAR: Jussila 18.40, Pensa la 18.45, Jeppo 19.00, Nykarleby 19.30, Kyrkoby 19..45, Vexala 19.30, Monäs 19.30'. '\
ARPELLA
CARPELLA
/
f8 6 .köp
:�5i�1I eARJlEbbA
* Vad väntar du dig av en säsongöppning ?
* Vårt öppningserbjudande * Svenska Showartister * österbottnisk kvalitets dansmusik * En massa dragoner i 'disco
-
- Vi satsar en fo t på Korsnäs näs a vecka!
<;ARPELLA-BLOT
lördag 13. 9 kl. 20-
. 02
har
redan
:
\
lockat
Sf'l.diecirklarnasta.rtat
flera hundra förhands·
anmälda (? I) besökare bl. a. ett par hundra SOK-anställda samt ett halvt
hundratal
Korsnä;
Lions
Lagstiftningen 'förnyas
frAn
Klubb.
Men det finns utrym GamIllaidansare
frAn
. •
sista,
hela svenska Österbot· ten
är
denna
välkomna
Jylhäs
tango·
orkester Gigli Nylund berättar vitsar och h;s· ier. Servering å
cirklarn a arbetar enligt den nugälla.n
1 jan uari 1976 träder nämligen en
ordning avges i september- oktober:
svarar
Korsnäsgillet odr' ,Kul· lervo
vilken
13.,9. KL. 20
STIG JOHANS
la
I I
.
1975. Den nya lagen
medför bättre verksamjtetsm öjligheter både tidsmässigt och ekonomiskt för cirklarna. St udiecentralerna _kommer bl.a. att erhålla
80 % i statsbjdr ag för administrations-, kurs-,
och föreläsningsverksamhet omtalar
studierektor' SigVard
B a i j a r s vid Svenska stud ieförbundet.
: Studiecirklarna arbetar enligt vikingablot I den gamla lagen till den 31 de Med CARPELLA·BLOT cember 1975.' De studiernoten avslutar vi sommarens som cirklarna håller under danssäsong och tackar , hösten räknas dem till godo )VAr publik - I,)nga och vid tillämpningen av -den nya äldre - för den som· ! lagen, varför ingen' cirkel bemar som gAtt. • höver tveka med att starta Välkomna igen som· verksamheten s tidigt som -naren 19761 möjligt. Skolstyrelsen avger Karperö under hösten exakta instruk lIngdomsförening tioner omulIämpningEm av den nya lagen och för.ordningen, ef RPELLA CARPELLA CARPEL ter det förordningen av etts. ."
LöKD.
ny lag om statsbidrag för st udiecentraler i kraft. Dess för
höstens största
'musiken
under
de la gstiftningen. Den
till
GAMMALDANSTRÄFF För
.
,
1 SEPTEMBER inied des ett nytt studieår för drygt 20.000 studiecirklar i vårt land Höstterminen 1975 är den DEN
me i vAr storpaviljong
t
* Vad kan inte hända när Korsnäs öpp ar den 20/9 ,
inhemskt
KARPERÖ
_
NU!! ENDAST EN VECIU I{VAR
D'
CARPE
omfattar sju akti.li'K finiands svenska författare: Edit Björk holm, Hans Fors Tua Fors· ström, Erik Gra-nvik, Gurli Lin den, RaIf Nordgren och Mau ritz Nylund. Studiepaketet om·fattar utom studieplan upplagd för tolv sammankomster två basböcker, dvs. en roman och en novellsamling samt en ka sett om initehåller lyrik a,v fem författare, en av dem rep re enterad genom dikter, som
Här ro""ker ·Inte Ans v
Studiecentralerna i sin tur in Han formerar därefter cirklarna. SVENSKA studieförbundets nya studieprogram för 197576 har nu utkommit och för medla till studieintresserade i Svenskfinland. I programmet presenter s 79 kurser, av vilka är tonsatta av Sven Sid. 33 är nya för lår. ' övriga inhemska kursnyheter Förbundet ger i september ut studieplanen "Sju finlands är t.ex, Föreningsmappen, Livs svenska författare", som \ är villkoren i vågskålen och Finns skriven av Gunilla Forslm och det ett tredje alternativ? 6 TuberkuIot-OOh LilnlIlhlrIdlklIPlMMMI • BE BIDA.N C!j.tharina Spåre. Studieplanen \ \
ÖSTER BOTTN I SK A
_8__ ___
POSTEN
-, ___--=,--'-..:. -----------------...._ -------
. \!ITREDJ , KA AL N '9® en vasenthg ' fraga aven för uf··rörelsen
®
\\.
rsd a·gen den 11 sept. - 1.975 _ T_o
--.; ..;.;;,.. _ _ __
____
..-
. • VI SOM LEVER (Ich ver- En sådan förändring förutsät kar svensl{a österbotten vet ter alltid att det inträffar en hur bristfällig den service är v'äsentlig minskning i det finskprogramutbudet som vi får på vårt eget mo- språkiga dersmål _från de egna TV - . något som' är ytterst orealis
p
1
konsert i Lappajärvi,
HALKOSA·ARI 13. 9. kl. 20-02.00 .
tillsammans med
på 'en kanal som man inte ge vår språkgrupp en fullgod kan se överallt i österbotten. service på -vårt eget språk. detta Kostnadsmässigt är
Vad har vi tillsvidare gjort för att; avhjälpa denna brist? En stor del av oss har tyvärr
ingen orealistisk lösning, det satsas ofta pengar på projekt som känns mindre väsentliga .
Eero Raitli nen
grammen.
saker som känns väsentligare
i paviljongen DAVE & ork. Intr.
3: 15,-·I
I __________------
t;
• Ett sådant handlande mot inte den medvetenhet som' den' finlandssvenska besvarar
folkningsgruppen visat i andra
. 130 mk per cirkel för stu vi samla oss för att åstadkomdieåret 1974-75. I hela'landet ma en förbättring av TV . erhöll ca 24.000 cirklar med servicen. på vårt eget modersDe rikssvenska kursnyheter 240.000 studerande statsbidrag. na i programmet representerar m ål.
''''''''''"IIIlIIlIIllIIm'"IIIIII!lIIIIII
• STUDIECIRKLARNA
••
' malt
_
Dessa cirklar fördelades på sju
ett brett utbud bl.a. inom äm
olika studiecentraler.
nesområdena litteratur,konst hantverk,teater. religion,
bruk.
och
miljövård
och
musik, jord
STATSBIDRAGET var maxi, Etthundratretton sa jeposmetton he finns bAd sämber
He i k I
.
för hll-n veit va ha,n vill. A så de sir e ut
tå j
,
k O -I
Tå får di sej va di vm
ha jourt mitt.
I
Svenska studieförbundet för
Den rikssvenska televisionen
är bra,men den, borde endast vara ett komplement eftersom
oss en aktuell 615 stu- den inte k n ge
medlade stats och landskaps
4.058 deltagare 74.615,35 mk under studie tvingas följa med rikssvensk åtet 1974-75. Av dessa cirklar leder till att man helt fjär arbetade 487 i Vasa län, 65 i TV mas från det egna samhället Nyland,31 i ÅboIand och 32 på bidrag till sammanlagt diecirklar med
information om det egna lan dets problem. A.tt utestlutande
om
Åland. De fördelade sig på för-
å bätär, ynger å gamblare
Men ja röstar på
sammanhang och därför måste
bundets medlemsorganisationer
462, Sven
'enligt följande: Finlands_ svenska ma:r:thaförbund
33, Finlands svenska ung mation man får ut av ett så -domsförbund 30, Församlings dant program- kan inte sägas förbundet 20, Svenska lant motsvara 'de krav man kan ska
bund
-lantbrukssällskapensför
bruksproducenternas
central
ställa på informationen om det egna samhället.
nykterhetsförbund 5 cirkl r och 51 cirklar som inte hör till nå • Otaliga försök har visat ,att förbund 14,
Finlands svenska
gon särskild organisation.
vi inte kan vänta oss att få. en g av svenskspråkiga pro' erhålla statsbidrag öknin i de två existerande ka gram · bör studiecirklarna anmäla sig na. Åtminstone inte ök till en studiecentral. Cirkelan- naler skulle förändra situa mälningar emottas ännu i mars 'ning som ..... ' något väsentligt sätt. på en tion 1976. För
att
EXTRAKNÄCKA-MED ÖP!
SÖU
söker prenumerationsombud för ÖP inför pernumerationskampanjen ,
Speciellt r Gamlakarleby; Jakobstad,Vasa och Kristinestad
.76
1
I
• Den namninsamling som star tats för att tredjekanalen är detta ett sätt att framhäva krav,en bred opinion ljlan<� befolkningen kan inte nonchale ras i längden. Utnyttja därför ·tillf llet att själv påskynda en lösning av denna fråga. Teckna på någon av de listor som cir kulerar eller genom att skicka in de kuponger som ingår i så gott som alla tidningar'i dessa dagar.
• Också uf-rörelsen borde,.., en gagera sig i denna sak, vi mås
ninKen.
te garantera, en ;jl1eningsfylld • Påståendena \ att en såClan tillvaro för den svenska språk . kanal skulle leda till att fin gruppen oc kså framtiden • l landssvenskarna isoleras från Grundl agens stadganden om ' att det övriga sa hället kan inte "Den finskspråkiga och svensk' 11 ' ' t s på a var. Genom ett nk språkiga befolkningens kultu ,tlgt programval kommer den re Ila ekonomiska behov och att' ha motsatt effekt f"or den skola av staten enligt enJianda som idag Jittar uteslutande på grunder tillgodoses." riks vensk TV:, Varje föreningsstyrelse b r också F rvånan e nog ha d ta frågan till behandling och de fmlands ledmngen for uttala sig för tredjekanalen. svenska televisionen ställt sig . J a n - E r i k F! o s t d a h l främmande till tredje-kanalen
'
I
I
" . lstan, rl·V pa l· Sk· O
1..
Det. går att delta, i namninsamlingen för mera. svensk program på tittarvänliga tider i Finlands television även genom att fylla 'i den.: här kupongen och posta den till TV-kommitten, Kaserngatan 40 C 00130 Helsingfors 13. Någon åldersgräns för att teckna på adressen' finns inte,
lika lite som för att - -.:. - -
- - \-
på tv.
- - -
se
Massadress i. tv-frågan -,
Vi undertecknade finlandssvenskar 'riktar en allvarlig vädjan till landets 'regering om åtgärder för mera svens ka program på tittarvänliga tider, ,i Finlands television.
Vi är övertygade om att den enda lösningen för finlands svenskarna är' en egen TV-kanal med finlandssvenska, två språttiga och nordiska program
Vi- anser att den finlandSSvenska
TV-frågan
,nomiskg, behov skola av staten . tillgodoses. Namn
• • • • ._ • • • • • e_e •
Namn
..
Namn
..
. . . . • . .
.
. . . . . .
• • • • • • •
enligt enahanda
lösas
,
/ . .. . ; ........ Hemort ....
.. r
.
.
grunder
Hemort
. . . .
..
. .
.
. . . . . .. Hemort
Namn
Hemort
Tag kontakt så berättar vi mera.
Namn
Hemort
10 D, Vasa, tel. 961-15 372 eller 13572. -
bör
enligt grundlagens anda och bokstav: Den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens kulturella och eko
GODA FöRTJÄNSTM'öJLIGHETER!!! SöU • .Handelsespl.
motarbetat
det finns ett starkt krav på en forbättrad service och att det ta krav bäst tillgodoses genom en egen TV-kanal.
för den finlandssvenska befolk-
och blir isolerad.
Att följa med finskspråkiga program som man inte helt för står har egentligen samma ef fekt. - Den knaggliga infor
aktivt
också
Den finlandssvenska befolk mngen måste därför visfl. att
resignerat och' helt enkelt valt Ett belysande exempel är att en att titta på rikssvensk TV - viadukt på en motorväg idag eller låtit bli 'att se på TV. An . kostar mera än vad det kostar dra med åtminstone några kun att bygga ut sändningsnätet t torde skaper i finska har valt att för tredjekanalen. följa med de ft kspråkiga pro stå klart vilken av dessa två
FANTASIA, ROrOX
Bussar som tidigare
kanalerna. Några futtiga tim- tiskt att tänka sig. Följaktligen mar ,per vecka och en stor är den enda realistiska lös del av dessa på dåliga tittar- ningen att man skapar en egep . tider. De�lUtom sinds en del finlandssvensk kanal. som kan Tredjekanalen av de svenska programmen
och
den.
Medborgarkommitten för en finlandssvensk TV-kanal.
öP
- 1971J
TMsdagen den 11 sept.
NkJ;Jy "ungdornsnäm d
bastu,
bada
som
"I
Vasa - teater inledde spelåret med nypremiär på den rys;
lämpade för ungdttm
.
�=-��--���----
-Han
kräver mera oostäder
1EN
PO
K
ÖSTER80TTNI
ka komedin Han som bada bas var
Första föreställningen
tu.
av till
fullsatt
r.
delen
största
Pjäsen är
ungdomlig publik.
underhållande men har en myc
ket enkel story.
De roliga effekterna bygger
på en helt otänkbar förväxling.
I Efter ett bastubad i Moskva
I
I
sätts fel m n på ett f!yg till
Leningrad. Ankommen dit sö-
ker sig personen i omtöcknat
tillstånd till samma adress som
han har i Moskva. På "en gata med samma namn finns ett lik
en lika-,
nande hyreshus med
dan lägenhet inredd med sam
ma finska möbler.
I t
När lägenhetens ägare, kommer
lärarinna,
ung
en
hem
f nne : hon en sovande man i . ' " sang.
! SID ,
Författarna 'tlriver med lik
I riktningen tionen
i
av
bostadsproduk
Sovjetunionen
den tog sig uttryck under
sådan
1950-
talet.
Det intressanta i pjäsen är
att människorna tecknas som
vanliga och vardagljga. Det är helt
den
situation
vansinniga
de hamnat i s6m gör pjäsen ro
* Ungdomsnämnden tillfn\gas sällan, även om den är remJssins'taDs I frågor som rör unga. Därför tog nämnden själv initiativ I bostadsfrågan, säger ungdomssekr. Angela Blomqvist.
-
är inte nöjd med o UNGDOMSNÄMNDEN i Nykarleby ' stadens bostadsproduktionsp rogram. Nämnden har granskat programmet, och efter det gå tt in' med
en
resolu on till
stadsstyrelsen. I denna påpe kar nämnden att
städerna i
storleksklassen fyra rom och kök är för många i relation till mindre och mera efterfr ågade bostäder. De ungas bo stadsbehov skulle snabbast tillgodoses om man gick in för
mera bostäder på ett-två
rum
och kokvrå eler kök, bostä
lig - men samtidigt helt otro Hg.
Någon lyckad öppningspjäs är Han som bada bastu knap
past. Synrierligast om man jäm
för med fjolårets Hårda tider.
Det händer inte särskilt myc i
ket
pjäsen.
Och" inte
"offrens"
man fascineras av reaktioner
De
heller.
vudpersonerna
orkar
tre hu
förblir
som
människor rätt "diffusa- typer.
* Birgit Strandberg och
skyddskåristsonen
Lasse Hjelt i Han
Ernfred av
Mischa Hietanen. Kristin Olso-
ni regisserar.
I
sOM
allmänna traf
bada
tu,.:
informationen,
ren och lokalombudens den.
Senaste "lördag hade Vasa tea ter samlat sina nya lokal-
buss
en till teatern, repertoa arvo-
Tankeutbytet var nyttigt för vardera parten, menar fru FeIl
man. Redan den 19, september har ombud till teatern för diskus " Vasa teater premiär på den sion. I våras sände man ett frå t-t tad lokalombud med Systemet Namnden foreslår a ... ss .. geformulär tili' representant.. . p as l!0m ar avsedd att bl'I h"osinebä inte att som de hittills r ··ka mOJ styrelsen sk aIl underso J " , långk"orare, naml'Igen skapsrådets medlemmar och en ,fått i.nformationsmaterial frän "tens g rIgh e terna att fll'-" ....... f a,e Iler b i .. y - Hemma igen av Johim Bargum. del övriga kontaktpersoner representantskapsrå teatern;ga mera sådana hyresbostader ... landsdelen. Man bad dem bl.a. unar P å R n bygger P dets medlemmar, förenings le lämpade för ungdom. J ..; H " emkomsten ge förslag på lämpliga perso dare, - kontaktpersoner ,osv. Sch ldts nov el l ner som "mOt en mindre ersätt ' och handlar om en splittrad fa kommer att bli utan. De får Bostadsbristen gör att de un" kunde bli teaterns ombud ning milj i inbördeskrigets spår, om kanske mindre material och det ga tvingas flytta till andra or på turneorter och tätorter .i en sons hemkomst, om en mors ställs mindre krav på dem. ter, hävdar nämnden, och pekar landsdelen. ikt re h och om konfl k på Pensala som konkr et exemt Nu fin s 18 loka ombud bör Men a,lla goda krafter pel. Där har fyra unga familjer . många till sedda. Minst lika roll gästspelar fortfarande verka för att I moder s tvingats flytta bort, därför att, skulle behövas, säger teaterns I Vasa teater skall bli hela öster_ det planerade radhUSbygget in- Majlis Granlund, fadern spelas Majinformationssekreterare av Sven Wilson, rödgarditsonen bottens teater säger fru Fell te kunde förverkligas. Britt T<'ellm p.. Det kommer ockHjelt, och Lasse v Albin god väg, tror man. Vi är p så att utses flera efter tand. Bristen begränsar också inJ hon. De första , föreställningarflyttnmgen av yngre förvärvsVid träffen på lördagen dis- na av Han som bara bastu har arbetande människor, och bo ,turneer, alla varit slutsålda. teaterns kuterades
der som unga har råd med.
I
!;
KARL-GUSTAV STÅHLBERG
- Sågarbetare, Jakobstad. Ungdomar
som
bildar
--familj bör beviljas ränte
billig" bosättningslån för
,att
underlätta
start som familjer.
Daghem
deras
bör' anskaffas
för sådana -familjer där
kvinnan också är tvung en eller vill deltaga förvärvsarbete.
i
Trots· sin ungdom är Ståhl berg bl.a. ordförande för Jakobtsadsnejdens
4 @
platsorganisation
medlem!!lar'
Hans nummer
i valet äl' Dfff
Facktiga
med
5000 '
å
I stadsbristen
I
är' oftast grunden
till asocialt beteende bland un
ga.
Stadsstyrelsen har sänt reso
lutionen vidare till planerings
nämnden.
'- Att en ungdomsnämnd' tar ett dylikt initiativ torde inte
vara helt vanligt, men dock helt lagligt. En uppgift för nämn-
den är nämligen också att föl ja med de. ungas bostadssitua
Mellan raderna
Senaste fredag startade samnya maga hällsredaktionens
sinprogram
"Mellan
tionen
togs av Thore Wallin,
suppleant i nämnden.
annonsering,
återkommer
varje
gången är det Henrik Helenius
som tagit luppen i sin hand.
Radio fredag kl., 18.00 (sänds '
även om- lördag kl.
den
Seg.
raderna".
vecka. I programmet kommer tre, per soner turvis att gå igenom vec kans finlandssvenska press och följa med hur olika saker ta- ' gits upp och presenterats i de finlandssvenska tidningarna. ',Det är-alltså en pressöversikt uppbyggd på ett litet annor lunda sätt; vad skriver tid-: som
tion, men på'den punkten förbi- ningarna om, vilka saker tas gås nämnden oftast, konstate- upp och vilka tigs ihjäl? , l det första programmet var Anrar ungdomssekreteraren det Leif Selmen som synade gela B l o m q v i s t. tidningsspalterna och den här Initiativet till bostadsreSolu
spellokaJ-r,'
10.45).
DU
som ta;ker dej
på land.:lbYgden,
en framtid
- i lantbruket
- i specialnäringarna - i in1ustrin eller service-' näringarna.
Välj en som arbetar för en
I, "o'
landsbygd med framtjd. Välj o
@SFP
HAKAN MALM
för hel a österbotten
_8
-
_ __ _______ --
_=ö _!E _ _,8 () T T N I
K A ,P n-S T E N_,
_
_ -----_
___ __
Torsd" f'n dfm 11 sept. - 1975
_ ___ _
;
'Slögotakten' satt I mInsann •
•
VISST SATT "slögotakten" i, takten" eller slagtakteD. Olik a och olika orter olika sätt at t en gång hanterat slagan, har
eller "slägotakten", "slago
dialekter har olika uttryck,
räkna takten. Men den som taktsiimet i behåll.
DET VAR MANGA som kunde den saken i Nederpurmo i lördags då Elis -Mattjus och hembygdsvännerna runt ho
nom ställde till tröskfest. N u kom dubbelt mera folk än
då man skar. Tusen biljette r som tryckts fö'r ändamålet ' tog slut i .förtid.
Det var inte bara siagor och tröskande, utan massor med annat som folk bjöds på denna dag. Man bjöd t.ex. på "s}ögo soppo" , en speciell köttsop f pa. Och man bjöd på sång och dans, ml.lsik och tal. Profes sor Erik Kråkström höll festtal, och sist avslutades eagen av biskop John Vik ström före helgmålsring ningen. Då hade festligheter na pågått i sex timmar!
Det blev med andra ord en mammuttillställning, där väl långt ifrån alla orkade hänga med från början till slut. I pauserna mellan pro gramil1slagen, fick publiken fÖlja med tröskningen, eller pröva på .
Och tröskningen - som ju var det centrala för dagen - pågick hela tiden, obe roende 'av progl'ammet. Ef ter ett par-tre timmars jobb var rian tröskad. Sedan fick man fortsätta med att
I
"
,, '
i
* Slagtakten sitter i, båd e för de "ordlnari ", tröskarna i gamla kläd r och de som mera prÖf ar på. Med slagorna fr ..;r. Jarl- Grägg, Rolf Nyman, Yngve Nyman och Kurt Nyman.
tröska boss på den speciella lave som byggts utanför rian, och där'det sedan blev logdans.
Inne i logen var det trångt, dvs. vid gluggarna. ,yar det ont om utrymme för dem som ville se de verk liga tröskarna inne i logen. . Ytterligare hade man ut stäilt gamla redskap, en gammal traktor och en gam-, . mal brandbil gom barnen , med fÖrtj snirig fick åka
.
med.
IBis Mattjus gick omkri.ng och småmyste. Så stort Iil tresse och så mycket folk ,,' har han aldrig fÖrr sett 'vid sin riä. ' .',' ; , ,
"
.
Q Ö8 gen *, 'n8 Ma ;;US, ma neD' bakom skördefesten och tr kni " de arna, som inte blev litet, får orerades'- med stor r08 'a v Helmi WUl.m8o· och Katarina "' , ' " ': ' , '.- ' , pensionärshemsföre,ningen. ' '. * St,öin.' gen eo kastmaskinen. ' , . --'----'--'-----------�-��------�---_ ._�--'-�-----�-�--��� ..... ....HI III I.IIIIII.i II.i. den, som man ,gör med upp-' biljetten i sin hand. De be I ,höver alltså, inte gå och vänta bådsdagen. ' . UPPBADET Och nett t av tillställ ning -
'
'eli'
-'
.
'
.
•••••••••••••••••
Ivars s,akkunskap för osterbotten
.
-
-
,
••
I
I -Granskningen kunde ha l j
l
överstelöjtnant
Klas G.lvars
socialdemokraterna TRYGGA
/
FRAMSTEGEN
fann det Jlaturligt att mång '
vill avtjäna sin' vär plikt i'
- Uppbådet som fmjs av in
ryckningen för de fle8ta, är ett Vasa. \ - Men Vasa kustartilleri- I steg på vägen fråIi yngling till
!
sek ion är tyvärr d . u bl drung8plat e fo . rorhga .kustartillerlet
enda det Fin
I utförts av datorer , säger.I .. 1 lld, konstaterad... an. Dar chefen. för militärdistriktet' ' .. for ar vårt kvot mte stor, Mauno överstelöjtnant och den är finskspråkig. R a u t o n e n. Men enligt - Vi måste också upprätt· lagen skall uppbådet en I tradition som är inte mind-I hålla vår sve k. pr.åki?a r. servo Vasa mlhtardlstrlkt ar re än 420 år - hållas. till 70 procent svenskspråkigt, Avsikten är att pojkarna och Nylands brigad i Dragsvik skall undersökas i hälsocen är den enda 'svenskspråkiga ut tralen före uppbåde. Det ger bildningsplatsen. Visst är per en bättre bild av hälsotill ' misisonsresorna långa för .våra ståndet än en enda underpo kar, men ut n. de blir i te sökning. I sinom tid skall b lga?enS bevarmgskvot tIIl systemet utvecklas så hela rackhgt stor, sade Rautonen. den manliga befolkningen finns med centralernas I * Biljett genast kortsystem.
I
Alla har dock inte, granskats ( förväg nu. Det är inte tvång, och den dag de vikt för under sökning i hälsocentralen räk uas inte ifrån tjänstgöringsti-
.p å när de eventuellt borde ryc ' ka in.'
Kautonen
_
vicehäradshövding svenskösterbottning , Ustorna 40 - 57 I Vasa län
.
••
Uppbådsrundan inleddes, den 2 september i Kristine stad, och avslutas för svenska österbottens del den 29 september i Korsholm.
I ,
.
Vid uppbådet får de som in te anhåller om uppskov genast besked om - inryckningsdag och förlängning . De får redan på uppbådsdagen även järnvägs
I man,
konstaterade
I Beväringstiden ' . .
Jan,
-
men
.:
Rautonen.
är tung i Dör ' mte pil n ågot' sa'tt' _
fruktansvard. * Sök er
till skolan!
Han
många
-önskade
spec;iellt
österbottniska
att
bevä
ringar skulle söka sig 'till
UD-
derofficers- och reservoffice skolan.
Aktiv tjänst inom försva
ret är inte heller någon dålig
lösning, sade Rautonen. Tjäns
tevägen är kanske smal ekono miskt,
men
tämligen
trygg.
Och finska män har ett gott soldatrykte
i
bl.a. inom FN.
världen
i
dag,
, Torsdagen den
11
sept.
Ö S T'E R
- 1.975
BOTTNIS K A
•
P O S T F.
-------��--_r�-
------�---
viltjänst menar att flere skulle välja den vägen om de bara • VI BEGÄR nformera4e om möjlighe __.-------- ,blev ( terna. Själva har de faktiskt med vissa underhållsuppgif känt. till vägarna, och haft på ter. De kan vara kompani klart hur de skulle ha det. Men skrivare, jobba i kök, på det är främst genom äldre verkstäder eller i under kamrater. De tre som varde hållslager. civiltjiinst av religiösa skäl, - Som batteri chef i Nii- har kamrater inom sina , för nisalo hade jag oftast en samlingar som tid gare gått obevärad "närmaste samma väg. som man", säger Rautonen. Det' Robert Kanto tillhör var fina pojkar, och skriva- pingstkyrkan. Församlingen , ren är ju en mycket bety- ställer- inga krav, men ha'n kan delsefull person på en en- inte tänka sLg att ta vapen. net. Att lät:a sig döda, strider mot Rautonen är dock inte hans religiösa övertygelse, Likadant är det med bröder"i , oroad av att några anhåller om civiltjänst. Det , är bara na Lars och Stig J a n s s o n, ' fråga om en bråkdel, de som är baptister. Också de får brukar röra sig kring en själva avgöra. procent, ibland litet under, Tom J u s l i n däremot, har ibland över. ingen församling att falla till Många söker om civiltjänst baka på. Han begärde civil:" eller om att få tjäna som obe tjänst av etiska skäl. Men han värade först' efter uppbådet. anhöll också om: uppskov. och Därf9r har man inte exakta fick följaktligen inte ens mOJ... siffror över hur många de bru" lighet att lämna in sina pap.. \ per nu. kar 'vara. ...:. Det 'är klart att pojkarna .......: Men de har inte ökat, åt minstone inte nämnvärt, säger har ' rätt tt anhålla om civil tjänst, säger' Rautonen. Vad han. jag Jnte kan förstå är bara att Att de var så ' många som ,de . frivilligt väljer --en månad fyra den 'första dagen i Närlängre tjänstgöring, att de inte Pes, ser han som en tillfällighellre kommer som ohevärade. 'het. - Men civiltjänstesär' en modefluga' just'nu, 'mEmar han. edsföreningeD , k medger, han att det in ' Doc irilormeradc,, te 'är bara den enda månadeD som,utgör skillnaden. Den som Men i Nru-pes har fredsföre_ väljer" civiltjänst, har, civila ningen oc saaktivt ,informerat u.p gj fter,;· , n.o;mäla ' Jed}gheter , 'pojkarna oin vilka möjligheter och faner' t;ex. inte under de ' , genom, att d, tribuera De hund' mi,li, iäi-a', aga.rnå: ' " raS Kommittes " informations- : D,:bl!r.det krig, är de S, ", -' jip'p är i "' ti,iraila,so :b schyr som fått en'militär underhålls bå4såld rn. utbildnirtg möbevärade'i en ' Närpes,pöjkårlla har alltså bättre ' ställnin,g:, 's ger han; 'De fått bättre. information än,and har ,sin " uppgifter l!!O , de ut'-_ Inf.ormerar inte uppbåds bildats' för,"I!len 'för civilister 'ra. -mypdighe.tei·na .om" vi.1ka, Inpi- l).a är d'etta: j ht lika" sjä:lv hi.rt. ,ligheter'pojkar,na har att:väg.-' ;'; , "r;"' ' arider' ' , 'ra, vapen ,eller' gå den civila vägen? '. {lIlIillllllllllllllll,
,I{alleFält med bigband
,/
- ,h_
_
Kalle Fält, saxofonist
som
lIka gärna spela.r flöjt.
där överhuvudet svepande ., SAXOFONISTEN Kalle Pekka, Sannanto (bas), Fält har samlat runt sig en Markku Johansson ' (trum-' bra, utan hamnar i, mitten av bra och dålig. Helen har 'massa studiomusiker Jill ett pet), Heikki Laurila (gi fin sångröst, men det räc-, tarr)' m.m. riktigt ' big-band ' komplex. ker inte. Det finns ingenting Resultatet av' detta är Kal Finsk text till' låtarna är les debut-LP .Hey-baQa re gjord' av producenten Vexi , nytt på den här skivan utan .. ' bop. 'den går i samma fotspår' Salmi. , För 'en vanlig musikin Låtar ' , med sting: Basin, .. som dussintalS' skivor med ' tresserad så är väl Kalle solosång på repertoaren. street blues, voit minuun Fäit ett okänt namn: I, yr luottaa, Taivaasta (yrkkaa. XXX .,EN ANNAN TJEJ som kesmusikerkretsar har han däremot fått,' erkännande • F:D, AUSTRALIENAförsöker på ett genombrott REN, numera"amerikanska'" är LINDA LEWIS.'Hon tor som en skicklig musiker. ' Han föddes för tjugosex år ]Dedborgaren HELEN REDde ha bättre möjligheter än sedan i Uleåborg och flyt DY har fått besök.a skivstu-' Heien Reddy. Xi det därför tade till Helsingfors 1971., dion. NO WAy.'.;rO TREAT, 'att' soulmusik -är i"topet? ' Efter att ha spelat" i olika ,1 LADY bär namnet på Nåväl, Lp':n heter NOT '-band blev det slutligen 'Pe .. LP :n. För de som 'inte kän , A LITTLE , GIRL ANYMO p Willbergs Paradise. 'Där ner!ge namp t :Hele Red-, ' -RE. 'Hon sjunger a.tt',h n in ' 'är han en av stöttespelatn : 'dy 'så bör tberiUtas'att,' ,te,lir ,någon liten, flicKa ,läng-. hon har haft hIts Ined, låtar-' ,' re, ,men, då inan-hör' hE!niIes' . • DEN SOM GILLAR jazz, ' na I don't k ow ;how, to, love röst så ,låter "hon som' en ,. sving, bigbandmusik, så är him, Crazy H6rse-'och 'hen-' 'tolvåring. T.o.m., Lena za , Visst fi ns .det med i. å den här skivan en pärla. Ett ne s egen låt I'm woman.' varoni .har kvinnligare röst. broschyr,,. säger Rautonen; fint studiojobb som kulmi är på LP:n fhms det någ Låtskrivarna till 'den här P.ojkarna,:har dock inte lagt neras av Kalles hesa sårig: skivan , är mycket \rända. ra frächa och, nySsbakade märke till någon sådan infor röst. Medverkande på den låtar. Cat Stevens låt Th Leon Russell'" Neii Sedaka, mation i de papper (je fått. Men Don McLean är några ex- old schoolyard och hennes här' skivan är så gott som det kanske är de' finstilta tex alla gamla rävar i musik egen låt Love Love Love. empel. terna. Naturligtvis ligger det ' "sammanhang, Vad sägs om • ..SKIV-AN ÄR',INTE så LABAN inte ' i niilitärmyndighetel'lias -.värVa civiltjänst att intresse ..--------=--------- ...-,..---------....-Ii!III-----.. - ' görare. "
"
,
'
•
•
'
•
o ',
:( :' :./,
,
'
'
Unga friska
t
'Kalvdans n '
'
Skolteatern dvs. Margret von Martens Manna Motaleff; Rune Sandlund qch Le Granit - presenterar om lördag i TV l sin barnpjäs "Kalvdan'sen" efter ett manusktipt av Christi na Andersson.
av
Pjäsen har spelats 128 gång er redan i skolor runt 'om i landet och i Sverige innan TV kamerorna fann den j Dromsö svenska folkskola.
Välj de ungas \
och uf -folk( ts , egen' karidi!!-at!
Hans Ingvesg rd
- ansvar för-fr-llmtiden SU/Sfp
--------------
/
------
Kvar!etten som begärde ci
,
BEHöVS I NYA RIKSDAGEN
SKRIV
-
)
"Kalvdansen" handlar om en finsk pojke som heter Tapio och som flyttat till Sverige med sina föräldrar. Där har barnen tydligen aldrig hört talas om kalvdans (namnet syftar på maträtten). Mycket annat som hör till Tapsas vardag är främ mande för hans nya vänner. För att inte tala om hur vissen han själv känner sig i den nya
miljön där det dessutom, talas ett språk som han inte "riktigt förstår.
,Skolteatern är vi vanliga tit tare inte bortskämda 'med. Skol teatern är inte heller skolbar nen särskilt bortskämda med trots att alla tecken tyder på att skolteater, det vill barnen ha. Sedan många år tillbaka- har vi dock en' skolteater som lig ger i, året rUnt -för att betjäna de svenska kolorna och barn trädgårdarna i Finland. Och trots enorma ekonomi a svå righeter fortsätter skolteatern envist med sin verksamhet. Och) nästa lördag, dvs. 20. 9., får vi följa med skolteatern på turne i programmet "Vi rullar mellan skolorna." TV 1 lördag kl. 16.40.
: GEORG BACKLUND
• Införande av
en effektiv priskOntroll'för alla pro dukter och tjänster. • Beskärning av de högsta lönerna och påfyllning av de lägsta. • De svenska beväringarna , ,i österbottoo som så önskar bör få avtjäna sin värnplikt vid kust artilleriet i Vasa. Backlund har tT tton års erfarenhet av riksdagsarbe tet.
::.=ern
är
r:;) \1)
10 ------------------ --
------------
öS
P O S T,E.N .
TER 8OTTN J SK A
------
---
Torsdagen den 11 sept. - 1915-
---------
------------
--
Närpes uf ·.görförsök Dled b'ara en orkester
D NÄRPES UF har gått in för att i experimentsyfte köra med endast en orkester vid åt minstone de första danserna för hösten. Höstens första dans med ·en orkester är på lör dag i ·Ytt ermarkgården,
där föreningen arrangerar sina vinterdanser. Tidigare har man
diskuterat med andra föreni ngar om att gå in för en· orkes ter
I
per tillställning" men då detta inte gett något konkr et resultat, kör Närpes uf nu en· provperiod oberoende av an dra arrangörer.
- Man kan skönja en pub . Därför är det kanske skäl att te uteslutet att också Närpes likminskning på danserna, sä försöka· anpassa sig till ett vi går in för någon formAlv å1 dersbegransning. ger ordf, Alf B ä c k s t r ö m, kande publikunderlag. " .
- Nöjesskatten borde Vi ' änt ligen. försöka göra någon
Han klagar inte över den gångna säsongen på Fagerö:_ ca. 15.000 personer har dansat där under sommaren. Men nå gon ökning av danspubliken är detta inte, snarare tvärtom. Bäckström tycker att iden \ med åldersgräns på vanliga danser 'inte är så dum. "'Xnnu D ET BLIR premiär planen har man dock inte diskuterat ligt för biografen i Närpes om att eventuellt följa Smeds-, by uf :s exempel, men det är in- I
Biopremiär
ideella föreningar skaU betala
Det
lovar
Närpes
s t r ö m. Premiärfilmen
c
_
S. Poseidons äventyr - är
na .
och då måste helt enkelt bio rafen vara kl r.
m atineer var e söndag klockan 14.
Då skall m51n främst visa
DU SOM STÄLLER STORA KRAV PÅ DIN RIKSDAGSKANDIDATI
som
till· 90
procen.t
drivs av privata .intressen . kommer undan med tio\ pro cent.
_
I
-
__
bidra _ . aOt- Naeerpes uf . _
KO&IMVNALSTYRELSEN i Närpes föresl r för fullmäkti_ ge litt Närpes Of skall få 15 ,OOO i bid,ag för sitt byggpro_ jekt. Fullmäktige avgör frågan vid sitt nästa sammanträ de. Som känt har föreningen fillansieringsproblem, efterl'om man fått vidkänJJa s stora kOstnadsstegringar och dessutom inte blivit beviljade .de lån man räknat med.
Som nya i branschen har vi haft vissa svårigheter, men ändå lyckats få en stor del kva , litetsfilmer av något äldre da tum, säger Bäckström. Bland annat Utvandrarna, Nybyggar na, Sista tangon i Paris och Orientexpressen finns med på den första filmlistan. '-
beställd till den 12 oktober,
föreställningar i veckan, jämte
I
'
-
barnfilmer. I den takten kör man åtminstone tre· månader.
k-
S.
Sedan f ort sa "tter man med fem
av
skatt, medän t.ex. biografer-
gården, trots diverse övriga problem.
25· procent
•
11
bruttoin-, I kom.sten till staten som nöjes-
planenligt
uf:s ordförande Alf B ä
.
ting åt på allvar, säger Bäck- .
ström. Det är horribelt att
Kst fo,res ee 1°ar"150 000
I
Man försöker få publikdrag ande filmer främst. Som ny komling och relativt liten bio graf har man svårigheter att komma över de nyaste och mest efterfrågade filmerna. - Men vi måste försöka ar beta oss upp i det fanet, säger Bäckström. Vi hoppas på go da publiksiffror att visa film bolagen_.dä vi skall ha mera filmer.
*-
-
Närpesgå.rden sådan den ter sig l dagens läge från sydvästra sidan. Biografen vaktmästarbostaden I andra· våningen, nedanför IInns klubbrummen.
finns
l mitten
/
UNG-DOMSKAFE ÖPPNAS I-NYA N.ÄRPESG_ÅRDEN'
- en erfaren, genomärlig. . arbetsvillig och nykter re presentant för alla SIders grupper - känner pro blemen och kommer. Uk som tidigare. att göra allt i sitt riksdagsarbete för ett rättvisare och drägli· gare samhälle.
:g
@ 5
Rösta pi honom, 51 kan du vara övertygad om, att du gjort ett gott vall RÄH;
SVENSKT - SKRIV
SOCIALDEMOKRATERNA
• ALDJ!:RSGRÄNS '
'
,
Bror Lillqvisl
1"'1111111111111111111'111111111111111111....
helt från de danskvällar fö Likad ningen är tilldelad. Singsby ufo Uf Hoppet avst
Vi SKALL ha 19ang ett ungdomskafe i nya Närpesgårdens entrehall, säger Alf. Bäckström. Hallen 81 disponerad för hela hwet, och följaktlige o alltför stor för den d 1 som byggts nu. Dessutom är bel:ovet av ett kafe stort. .
Föreningen vill hyra ut ka ferörelsen. Ännu har något större intresse inte visats för det, men Bäckström är opti mist och tror att man skall få igång den verksamheten. Diskoteket skall man även försöka fä igång så -fort som möjligt, trots ekonomiska svå rig:\leter. Här förlitar Bäck ström .sig i viss mån på den fina talkoända man kunnat no tera på sistone. - Vi öppnar diskoteket även om vi inte får inredningen klar, säger han. Bland annat skall folkdans· laget öva i diskot. Till det krävs inte särskilt omfattande inredning.' Bäckström hoppas också få igång ett juniordans lag med medlemmar under 17 år. Kring biografen ska;lI man
I
också en lördag. Smedsby daD sar inte 20 september och 21 december.
I
försöka få igång- en filmklubb En freda dans för tonåring. Barn och tonårsverksamheBiografen får nämligen inte ten skall bedrivas j tidigare· ar skall·· man försöka med i användas för andra ändamål omfattning, bl.a. i samarbete Skatila. Mötet diskuterade be / än det ·avsedda. med SÖFF-eleverna. Tills vida hovet av att ordna någont:i:a: - Och naturligtvis skall vi 1:1a en nyårsrevy, trots alla svå re skall Hemminggården i Näs för de som inte fyllt 15 lr ... by också stå öppen för tonårin frågan lämnade tillsvidare righeter, säger Bäckström. Revyn går til stor del på ru garna. tin. Men han fruktar ändå att det skall bli svårt att få med en del av "de gamla ·rävarna.", de soin verkligen sitter inne .", ',, :" med rutinen. Det börjar bli be tungande för dem som spelat i Närpes teater under sommaren att också ställa upp i en revy. Men några hoppas han i alla fall få med. Och så har man en ny entusiast i Närpes, Hen ni Vikman, som nu. hunnit sät ta sig 'in mera i bygdens för hållanden. Bäckström vill ocksä försöSVENSK UNGDOM/valet 21.-22. 9. ka få igång en barnteater.
ANSVAR FöR. FRAMTIDEN 78 1-1uns Ingves åtd Håkan Nordman 83
-Torsdagen den 11 sept.
-
Ö S T II: R 8 O T T N I
19'75
------
Närp s fick ny -
SK A
P O S T fl; N
11-
>
.un!!domssekr,et.erare .
o
NY UNGDOMSSEKRETERARE i Närpes sedan den 1 sep tember är Fredrik H a n n u s , 22. Fredrik kommer från Korsnäs där an ännu bor, men troligen flyttar han små ningom till Närpes. Han är k ompetent som ungdomssekrete rare, blev klar från Söff våren 1974. Sedan dess har han avtjänat. värnplikten och job hat som försäljare på en bil firma under sommaren. Fredrik
har
inom
dera ut eg ' na initiativ i någon
Han är inte politiskt engage
in i budgetarbetet genast; sä
Korsnäs
varit
uf,
bl.a.
aktiv som
ningens' dansarrangör. rad,
säger att
han
före
större omfattning.
_
visst
har
åsikter, men att han håller dem
Nu är det dags att hoppa
ger han. Den. måste bygga på tidigare
verksamhet
och
på
för sig själv. Om sina intressen
-femårsplanen.
rad sådär litet av varje, men
räknar han dock med att hinna
säger han att han är intresse inte
fap.atiskt
någonting.
intresserad
av
\
I I
le Plattan är gjuten 'och Ingmar wgson vattnar den danuriande sanden fran;dör: Sedan bilden togs har avancerat en del.
arbetet
Vid sidan om budgetarbetet
med en. turrie till ungdomsföre
ningarna i kommunen ganska
sn rt.
I början hade Fredrik inte
siktat
på
för alla grupper
ungdomssekreterar
banan, utan gick i Söff för atj: kvalificera
sig
för
kommunalhögskolan.
social
Men
och
då
DEN -NYA -uf-lokalen i Nä mpnäs skall inte bara vara ungdomsfö'reningens, utan de n . skall betjäna alla grupper i byn. Därför kallar man bus et allaktivitetshus också i de -ta skede, och alla grupper i b yn är med och jobbar. PLATTAN ÄR nu gjuten för det 360 kvm stora huset, och I torsdags började man på all var med träarbetena. Tomte. har man fått av kommunen, och - sand och stockar fr!\n byns samfälligheter.
-programmet för båda linjerna
var så pass likartat, valde han ändå sekreterarlinjen. En vida reutbildning har funnits med i
bilde!:!,
men
militärtjänsten
gjorde att han inte sökte in till soc'och komm i våras. Just
nu
fu.nderar
han
inte
- Med talkojobb skall myc
särskilt mycket framåt för sin
egen
del,
utan försöker
ket klaras ay,
sätta
Wii
sig in i jobbet som han räknar den
första
skett
som
all
för- projektet.
sandkörning
gratisjobb,
och
så
högg man ju 600 stockar i sam
hann Fredrik förstås inte fun
fälligheternas skog och sågade upp.
sitt jobb. Han menar att man i första hand måste följa den femårsplanen
Ingmar
s o. n, som funger-ar som en
Hittills har
veckan
dera ut några nya planer för
uppgjorda
säger
sorts' pådrivar.e
med kunna sköta några år. Under
Nytt i Nampnäs
- Hittills har vi faktiskt be
för
talat endast betongen,
ungdomsnämnden i kommunen,
säger
han. Och det var fart på den
och i alla fall bli varm i klä
lördag plattan gjöts. Inte mind
derna innan man kan börja fun-
re
än
25 man
jobbade.
Sex
skottkäror var igång, och' den
-
då
gjorde
att
plattan
OLE " NORRBACK
® • han känner det österbott niska
föreningslivet
och
'
dess problem
• han arbetar för .tt nöjes skatten skall avskaffas
• tillglIngen. till statsbidrag mhte
förbättras,
speci
ellt för renovering av uf lokaler. Ole Norrback har uf-rörel sen en kraft att yända sig till för stöd i alla fr gor.
Välj ® Sfp.
Hästskokastningen, idrottsgren,
en gam avgjordes
äv_en lagvis. Någon påstod att
värdklubben Jeppo och kltlbb
4H-konsulenten arrangerade.
'Naturstigen
Bengt med
-
BarKar
12
I
Nämpnäs
Endast tre anställda perso
hästskorna var för
upp
hoppet,
utan skall gå
in
projektet
vi
med ny anhållan. Vi
klarar
om
får 50-60.0 0 i bidrag, säger Wilson.
Kostnader'na har 'stigit kärln
lätta
och
beräkningen gjordes. skall
sti a
g
allt är klart.
till
Nu räk
250.000 innan
Man hade räknat med· att h a
huset klart till julen, men det
tror inte Wilson går nu längre. - Men kanske till nästa jul,
säger han. tävling
individuellt' utan
åt
skillnad på pojkar och fli.ckor•
kanske någon som legat i trä
Efter all tävlingsiver dansa
ning med kraftigare don. Pil
des både shake, vals och tango
kastningen
däremot
blev
..... BB B/D-AlV
en
.
16
-
utbildning
är
framhåller:
hotad.
Landets
försvagade
ekonoml har redan medfört inskränkningar i utbildnings pro rammet och minskade möjli.gheter till en jämlik ufo
g
bildning för alla.
BRUNBERG vill arbeta för ökade och förbättrade utbild ningsmöjligheter. Studiebbtens rÄnta skall också efter stuJliernas slutförande hållas på en rimlig nivå. Boendekostnadernas stegring måste hejdas. Varken unga eller gamla orkar med dem., BRUNBERG KAN OCH VILL. Borgmästare och stadsfullmäktiges ordförande
"
.J'
Skriv därför Stödgruppen för Brunbergs invaljSFP.
tipp
fÖr
sträckan för kort,-men det /var
ULF BRUNBERG
som
ledaren Theresia Lundqvist och
tionerna gratis.
Ungdomens
Vädret var det bästa tänk utomhusaktiviteter
Nämpnäs
,
bara och passade utmärkt för de
bidrag
bygget. Men man har inte gett
------�----
DEN AKTIVASTE perioden inom -klubbarna börjar avta när skolorna startar. Ändå. fiOJi det på höstkan ten tillfällen att träffas och. trivas. Ungefär. 200 ton åringar från m-klubbarna i Kronoby, Esse, Purmo, Mun . sala, Oravais ocb .Jeppo sam lades en fredagkväU i slutet av augusti till m-träff i Yt terjepPo paviljong.
De föreningsaktivas kandidat
bak
na tävlade i tvåmanna lag.
mal
midsomm rafton,
en ·elektriker.J
finns också' många målare
om paviljongen, och ungdomar
•
på
en
har lovat göra alla elinstalla
ningsfrågor fanns utsat
4H-träff l .Y terjep
Ännu har Nämpnäs inte fått
något -kommunalt
nar Wilson med att utgifterna
och
ungdomssekreterare
sa s.pecialarbetafe, t,ex. rörmo
kare.
blev klar på förmiddagen. fribiljett
som
re för talkogänget. Därtill mås- .
te man naturligtvis betala vfs
bart sedan den första kostnads
Ritningarna har' kostat
«ort TaxeD * Fredrik Hanous efterträder .
tillika fungera som arbetsleda
tävlingsanda som fanns med i bilden
iNä.rpes.
ner räknar man med. De skall
..________________••________--
I
--III!---IIII !Ii ... I!"I '
12
öSTERBOTT
ISKA
POSTEN
Hans ,ln,gvesgård: ,
'
Torsdage)l den
11 sept. - 1975
,
Mera statliga investeringar krävs anslag för str turråtiQnalisering UTKOMSTEN, utbildningen" bostaden och friti en ser ' Hans I n g v e s g å r d; 30, s om centrala punkter i det. han
vill jobba för. Alla bör ha sy sselsättning hemorten, säger han och ho ppas
sliall ge möjligheter till nya landsbygden .
österbottniska
och
utkomst
företagsetablering,ar '
på
de nya u-områd es lagarna på
den, '
- Vi är på väg in i eb låg turratio aliseringen inte brom konjunktur med ökad utvand sas som nu. I år tog anslagen ring' til Sverige, sager han. slut i augusti så att lantbruks 'Man får räkna med ökad ar- nämnderna inte ens fick ,ta_ betslöshet i vinter. De ' nya u- emot nya ansökningar. områdeslagarJ;)a bör utnyttjas Boendekostnaderna är oskä-' snabbt så att de kan stimulera ligt höga' hos oss. ,Trots en företagsamheten, säger Hans. kraftig byggverksamhet de 'se Likaså - kan det vara nödvän naste åren är det stor brist på digt att stimulera med skatte billiga hyresbostäder. Den un / ga familJens fÖrsta bostad. är politiska medel. Vasa län och speciellt Sydös orimligt dyr. Vi måste få mera ter botten är förfördelat d:ä det billiga hyresbostäder, och stör gäller statliga investeringar. re möjligheter för unga famiJ Samhället bör försöka motver jer' som vill skaffa eget att få ka lågkonjunkturen med ökade bostadslå'n. investeringar, både i rent statHans b tonar vikten av att -liga investeringar och, !lied me ,unga erbjuds en meningsfylld ra pengar för bostadsPJ:Dduk fritid, och hoppas på' ett bätt tionen. re samarbete mellan skolan, Anslagen för utvecklingen ungdomsnämnden och organi inom jordbruket och dess sido sationer, bha, så' att skolan näringar bör allmänt utökas, mera kan användas för, fritids och då får man, inte förbise verksamhet. UngdomSarbetet t.ex. växthusodlarna och päls-, måSte få utÖkade bidrag från djursnäringen, -både stat' och kommun. Gårdsbruk'ets utvecklings * fond måste få medel så struk- HANS INGVESGARD, 30, är
Gustav Sk.uthälla:,
*
Hans Ingvesgå rd fär hjälpa sonen Tom som fått' problem med leksakstraktorn, medan makan Eva , rp
jo dbrukare- i Lappfjärd m'ed potatisodling som, specialitet. Han är gift med Eva, och har en son, Tom, 'på tre och ett halvt år. Hans' är SÖU-ordförande se
dan 1974, och har>-suttit i SÖU styrelsen sedan 1969. Tidigare var h n bl.a. ordf. i Lappfjärds uf, ()'ch aktiv.,skidlöpare. Han sitter 'i stadsfuHmäktige och stadsstyrelsen, är ordförande
näringsnämnden och semester nämnden och är engagerad i en rad sammanhang. Han är ock så folktingsman. Hans Ingvesgård kandiderar för SU/Sfp.
Slp' bör inte gå in i hö g erregering
unga måste -fa,ckansluta sig mera
./
demokratin får spela - den som inte rGstar skall inte sen , komm'a. och kritisera. , Med adress till de unga i österbotten formulerar Gustav Skuthälla sin politiska/målsätt ning på följande s ä,tt:
VI TRÄFFAR Gustav Skut hälla vid en- av hans blixt ,visiter i österbotten. Han ' konfererar med några mit tenförbund re" med SFP:s nya
löntagarombudsman
österbotten
och
i
han ska))
- Vi går- mot en snå l vinter. Arbetslösheten kommer att ,skrivas i så höga siffror som aldrig tidigare -:- minst 100.000 spås det. Alla undersöknirtgar visar att då arbetslöshetens spöke kna ckar på så drabbas ungdomen först. Ett -sätt att skydda sig ekonomiskt är att , man fackansluter sig. Fackan slutning är ett skydd mo allt för omotiverade uppsägningar och medför en viss social trygg het.
delta i löntagardelegationens möte. Gustav bor numera i Helsingfors och innehar tjänst
som
en
extraordinarie
överinspektör, vid skolstyrel..
sens försöks-. och forsknings byrå.
- Läste du vad jag skrev om
arb_etstagarnas frånvaro från arbetsplatserna och mina beJllötande av' AFC:s beskyll Ilingar, hojtar Skuthälla och, grinar brett. Det tycks ha' väckt Clebatt. Vissa kretsar inom par Uet har kritiserat inl gget men löntagarna håller mel'l mig. Jag lYcker att det här bevisar att löntagarna ryms inom sfp och o alt de ckSå upplever det så. ptistav Skuthälla har värit, •linfagarom Os bo budsman ch inom SFP ter tten o för allmänt ta politik som kanske inte ses med helt blida ögon av högerfll.� blom partiet.
- Vi har världens högsta boendekostnader trots att vi kommer rätt långt.. ner på listan vad gäller inkomstnivå. EDda medicinen är att samhället kraftfullt går in i bo,!tads proStefan Palm, , * G ta SJruthiWa tillsammans med mlttenförbundare och löntagarrepresentanterfr.v. ' , duktionen. Målet bör vara att Jan-Erik F1emming och Yngve Jern. l Skut -" . ' . '.. .,.. den statliga finansieringen u t'- - J pe onhga hals gör hist 90 procent ag förs'öke formulera de för ett eventuellt höge t e l . Sku hallas av all prom sv.enskösterbottmska löntagal'- lanliet ef er valet.' Sfp bor mte ! ,.!! mg till de unga l österbotten J
I
I
I
lduktion.
- All8, krafter bör sättas in nas profil i del: här valet, säger gå in i en regering tillsam- ,lyder: Rösta - utnyttja de få sekundet under fyra, år som på att stärka Vasa som hög Skuthälla. Vi vill Lex. varDA mans med sawlingspartieL
Torsdagen den 11 sep t. =: , 19 75
__ ______ ____ __
__ __
O S T_F. , _R__ B_O __ T_T ____ I_S___ K A
P O_S__T _r._,_ ____ __
________________________
__
rs_
__ ____________
Ung soc.dern-trio: I SamhäIletmåste utnyttjamarken styr - arbetsplatser till glesbygder
-
- DET HÄR är kolchos-jor dbrukarna nu, säger Ossi P u r s i a i n e n när han tillsamm ans med Thea B e r g och Ste
S J ö b e r , g slår-sig ne d för att diskutera socialdemo kratiskt valprogram. I ö P : s valtent'rymdes ingen socialde
fan
mokratisk kandidat med p.g. a. åldersbegränsnillgen till 35 år. Tre sociald emokratiska u ngdomar i Vasa får i stället svara för detia partis sYIlP lIn'kter inför valet.
Det där m kolchos var mest stälJer ,de tre ungdomarna på skämt med anledning av den' främst på socialdemokraternas debatt som förts i ' dagstidning valprogram. - Samhället bör få befogen'arna, Men samhället måste få heter att styra ut arbetsmöjlig rätt att utnyttja marken för heterna till de områden som hål t.ex, bostadsproduktion, säg r ler på att avfolkas, säger Ste fan Sjöberg. Det hjälper inte Ossi betydligt allvarsammare. "frivillighet" som Han har betalat 20 mk/m2 för ined den tomtmark till en egen gård i borgarna talar om, Socialde Smedsby och tycker det är mokraterna är beredda att ta till tvångsmetoder för att styra svinaktigt dyrt. " - Just nu är det pop att inyesteringar och därmed även bygga småhus, säger han. Och arbetsplatser till glesbygderna. det är väi inget fel i det. Det Metoderna är långsiktig' plane är väl det riktigaste sättet'att ring och etableringsköntroll. bo. Men t.ex., Vasa stad' har / -, Möjligheterna 'till hög ingen mark för egnahemstom- skoleutbildning måste utveck , ter. Ett 5Q-tal tomter per år är las 'i Vasa" säger 'rbea, Bez:g. ' vad som ges ut med'an 'behovet Lärarhögskoian bör I;>yggas ut * 0881 Purslalnen, Stefa,li ,SJöberg ,och Th Ber g diskuterar socialdemokraternas va,lprogram. med flera ·fakulteter. '''Sjuk-' är det mångdubbla. . :Då tycker jag nog att några vårdsutbildn ngen p). h9g:!!kole " 'jordbrukare måste maka på sig nivå kan förläggas hit. pm Soc den som inte ,har eget kapit8:1 ,av samhället och att kommu bar specieilf ungdomar ,och och staden ges rätt att, inlösa &komm skall flyttas bör' iterna får förköpsratt till bo ung!l- ,familjer. Det hör till d " det att studer-a. deras 'mark. Längre från tät självklart bli, Va'sa.' .' -,Ännu om bostadspolitiken, stadsmark. Det'måste bli stopp mänskliga rättigheterna aU en orterna finris' det jordbruks Studiestöden' bor. utökas säger rsiainen., Byggande av för- att grynder-firmor köper b tad, i likhet med hälso- och mark 'hur mycket som helst till. och ,iånemöjligh terna tÖi-bijott bostäder får, inte bli föremål upp stora markområden och se' ' , sjukvård,' barrida,gvård" åld., låga priser.. Det finns mycket ras, fyller: Ossi, på nied: , Det för pi'ivat jobberi, Socialdemo- dan förtjänar på dem. r ngsvård osv. inte blir föremål , som är paketerat annu. inan nu 'får ärt bara eri spoti , kraterna ,kräver att produktioBoendekostnaderna är orlm . Ar te, bOstad och utbildnmg styver. Det går, inte ihop 'för ,nen ,av: .nya bostäd r, öyert s ligt höga i Finla,nd Det drab för privat in,stbElgär. ,
I
I I
r,
/
TiI Qrg(l'n ildades .
'
for
{IFiln �eknat progralll
.
MHF..ungdom
för "
UNGA ,MOTORFöRARE ha r fått en egen förening. På ,lördagen bildades en ungdomsförening till MHF. Förenbigens namn är' Motodörarm�s helnykterhetsförbunds
liinsregissör n·
FULLTECKNAT program h ar länsregissören Helge L a s e n i u s redan nu' för hela höstSäsongen. Fle
ung' '
ner han på
domsförening eller kortare MRF-Ungdom. Tidigare har det funnits-.. tre lokala MUFTI-klubbar TJakobstad, Vasa och " " Helsingfors.
,
I
vå ställen. Fem v
ledarkuis, i SÖU regi
_
pa
I K!lrleby uf skall man ta
Y,t
uJ?P pjäsen Butiken på n t. . ungdomsledare för varje -verk.. I ar skall man också ova In ':lP: sam lokal MHF-Ungdomsklubb; Som PIppI Långstrump. och också utbilda dem för sin Pl kommer man att f se Hans speciella uppgift. Låglands dotter Tetb Wen an. Till interimstyreisen valdes Före nyåret gäller .. det väl ock Stefan GustafssonVasa, som så som vanligt hinna produceordförande och medlemmar ra en revy. Torvald Nyqvist Vasa, Bern Teater-Jacob har startat med Bredbacka Jakobsta.? hard Också en Henrik Skytte Jakobstad, Hans en dockteaterkurs. Riska Helsingfors,' Ben'gt Ny- vanlig teaterkurs skall starta. boVasa och Carl-Gustav Stor- Siktet är inställt på en större pjäs. Alexander Slotte har vagårdVasa. rit på tal, men ingenting är .,. fastställt ännu.
N Ybo " ·a k rJ r urs i radiohobbY!l
•
,[
koslut ,leder h n en teater ' -
yö rå folkhqgskola.
Genom den nya takorganisa- ta nya klubbar på 'annat håll i tionen hoppas ma'n kunna star l ndet. Det konstituerande, mö t t hölls på lördagen p Svenska gården i JakoQstad. skolesta�l.. I samband med mel Redan nu torde -det vara lanstådiereformen, som kom klart att flera klubbar kommer . mer att vara, den följande storå l a t bildas. Nykarleby . och Närutbildningspolitiska frågan ef pes har visat intresse för f bil ter grundskolreformen" bör ett dandet av ungdomsklubbar. tillräckligt brett , utbud .av MHF har ca 2.200 medlemmar svenskspråkiga yrkesutbildning och ungefär 300- av dem är ung-' skapas för den svenskösterbott domar, som nu således får en' Diska ungdomen. egen organisation. Gustav Skuthälla är hemma i Det 'har inte tidigare funnits ' Kronoby. Han är 31 år, gift och någon organisation som speci har en dotter. Han blev lärare elit tagit sig an de många ung1964 och pol.mag. senaste år. För såväl Karleby uf som domar som äger ett br nnande ' har vant lärare och t.f. rektor Teater Jacob är det alltså frå intresse för motorer av alla de vid Kronoby folkhögskola och slag. Det är det, som det ny ,för intresserade raarbetat inom skolväsendet i .N K ildade MHF-Ungdom nu tän'b Vasa där han fortfarande har D x - lyssnare Maxmo som har intresse för en lOama orer och ker göra. en ordinarie be attning. En kort planeras av ungdomssekretera liknande kurs kan( ta kontakt På sikt skall man försöka få tid var han kommunaldirektör -ungdomssekreteraren re Carl-Gustav N y k v i s t, med i Malax. Kursen skulle rikta sig till (måndag-tisdag komm.kansli ska österbottens ungdomsförSång, musik och organisa bund och arbetat aKtivt såväl i nybörjare inom branchen. så Vörå, onsdag-torsdag komm tionsliv är hans intressen, Han Svensk Ungdom som Svenska alla ungdoma,r och även äldre ,kansli Oravais. fredag komm. personer iVörå, Oravais 'och'l kansli MaXmo). har varit ordförande för Sven , folkpartiet. '
I
s-
dagar hiil-
ga om två grupper på samma kväll för länsregissören. [Purmo "Och Esse har han lovat jobba samma' kväll. I Pur mo arbetar man med en revy. I Esse är det fråga om en dra makurs och eventuellt en pjäs. Avståndet är inte så långt mel lan de två orterna så man kom mer -kanske överens om hur man skall dela på Lassenius tid ' ·" ster. och tJan Uf Hoppet i Helsingby repe terar Kassabrist av Vilhelm Moberg med bl.a. Olof Örn i en av huvudrollerna, Lassenius re gisserar. En dag per vecka skall Las senius hålla till på Lappfjärd folkhögskola. Den kvällen har Närpes uf, lagt , beslag på ho nom. Där handlar det i första hand om barnteater. - Det rYms inte just mera, konstaterar Lassenius. fiida gen ger jag inte bort,
• .,
......... ,
4 ______________________________ ·_t_ Lauri
Postirllerkkeily
. Oy,
äktlLellt PA
POSTENS
kort
av
kar
paketkort,
samma
endel typ,
som pe två första får frimär kena ic e
borttagagJ står det
med liten text I rutari som är
avsedd
för
frimärkena.
Då
man går och hämtar sitt I>ak t från
posten eller löser ut en
postförskottsförsändelse behål ler posten' kortet.
Korten uppt>evaras I buntar
vid postkontoret dit de kom- .
mit för' att sedan sändas till
Helsingfors
hUVUdpostkontor
där de arkiveras och uppbeva ras
i
3 år.
Efter
denna
tid
rivs frimärkena bort av post
tjänstemän, och sätts i lådor av skoasksfonnat. Varje 'låda
skall
väga
ett
kilo. Därefter säljer post- och telegrafstyrelsens
Stamp-co
Kb,
Oy,
från
filatelisek-
Frimärken
figurera på
....
,
"$uomen
• • • •
• • •
Superbum Abo o.s'v.
,'
o
Men även privatpersoner bru .
postförskottskort - och övriga
'Pelronen
•
•. ALICE COOPER - Ameri
auktionerna.
Frimärkshandlarna, som lever
kas mest makabre popsångare/
arna
de
arna, En 'krävande man. ALI
jer dem styckevis. Det bör på
för 20.000, . och han vill ock så att vid varje scenframträ
på
detta,
säljer
vidare
eller
tvättar
enskilda frimärkena oc
säl
sedda
med
blyplomb
så
Ingen har' kunnat bryta sigil
let och plocka bort t.ex. bätt
i Sverige! Ack, ja ..
Köpte
engång
heJllm a
öppnade
lAdan
dan
till
ett
lika
stort
i
lå
värde
förs.törd
blE�v
sA
direkt
nytta
dem hade jag ej. Man kunde
ju tänka sig att 'använda dem engång till I sin privata kor
I
"vanlig"
tertainer I
kostym
åla
vit
FRED
och
ASTAIRE.
OM MUSiK
TEXT
N Y "i E TE R steppa!!
I
•
•
•
•
.
• • • • • • • " " •
Allt
för
de
sköna dollarnas skull.
gröna .
• HAN ÄR ÄVEN en. "golf
m,aniac" och syns ofta ute på
banorna tillsammans med gam la välkända go1.fare som Bing Crosby, Bob Hope och Groucho
Marx. Alice är m.a.o. en ac
cepterad polare i samhället -
scen - men han är en "BIL
the Establishment.
uppför -Sig som -amerikanska
te bedöma Alice efter utseen
DOLLAR
BABY"
och
Som tur är behöver man ln
det utan efter vad han pres
tid har gjort. Det är ju bara
terar som sångare och låtskri
samhe
räcker att höra Alic.e - att se
vare. Jag tycker nog att det
kanske kommer några att. än
. så att för att väcka uppmärk
per efter att ha sett den här
bransch så måste man tydlige . n gå från en ytterl!g.het till en
honom kan bli lite f9r myc-.
lingar på scenen omgiven av
väntar
inom en
1It hårdare
sig på' AJlces vulgära skräck
annan. Från att nacka
spindlar. babydockor etc. V
allehanda skräckattiraljer tm
framtoning
av
en
divor inom showbusinnes all
produktionen. Mänga har stqtt
gummeringen
och mer likna
LION
dra uppfattning om Alice Coo
som jag betalt för lådan. Men. eftersom de var limmade . pI. pak tkort
.
nerligen påkostad scenshow &
fanns
SCEN
• NATURLIGTVIS är ALICE inte så som han framträder på
MY NIGHTMARE" är en syn
auktion frimärken och dl. jag
• • •
till honom..
Hans show "WELCOME TO
pI. kUovara
det ostämplade'" märken
' .'
• • • •
käPI>
kansk ' sort ,- ·som inte finns
re frimärken.
SK I V OR
som förresten är en god. vän
dande skall det finnas 6 bac kar . öl a v en spect.ell ameri
att
'• •
• • • •
framgångsrik amerikansk en
CE - Gröna Lund byggs om
pekas att papplådorna är för"
•
TE T OM MUSIK
farande. men Alice börjar mer .
entertainer är i Sverige I dag
förpackning
- 1975.
_rsdägen deplr sept. . N _____ _____T_o E ____ P . _O_S_T .:... ____ i\ N_ _ I_S_K _ "'"-'T_T
__
. T X qM MU lK .... . O iE' . 'R J A R N E'BY
är givetvis frimärkshandlarna:
Frimärkso
· Ö_S_T B_O_ E_R_·..;.. __... __ ..:-
med
boaormar,
t
kyck
att uppträda i vit frack och
finns det lite a v det kvar fort-
ket av det goda.
• VI FAR VÄL se vad som oss
spindlarna
,på
Grönan
ller Fred Astaire
'- kanske båda?
respondens?
lci.lovara
som
•
l tiQn dessa lådor i kombination av
10 "kg:s,
kilos satser,
5" kg:s
eller
på auktion r . gånger i året. Den
kilovara,
som
en
-5
<>
VECKANS
OBJEKT
vet som är blandftankerat, det vill säga frankerat med stor-
nu
år
pek
och
pennivalör.
paketkort. Nästa auktion blir
adresserat
10
september. kilo
blir
För
1972-års
en. sats
.kilopriset
på
något
billigare än om man köper se parat Eln
enkilos förpackning.
PriSet har på' auktionerna va
rierat på senare tid mellan 40 och 50 mark, per kilo.
o
DE STöRSTA kÖparna pI.
postens
I
"kilovara"-auktioner
Man
kan
läsa
till
att
det
är
WÄLBORNA
fröken Josephine PIppingsköld
I Nyköping i Sverige och har
gått v'ia Grisslehamn. På dyli
ka brev av denna tid står det
alltid Välborna vilket det var
artigt att skriv Välborna
=
I
Tillhör I
undertecknads ' samlingar.
I
I
tandade frimärken både i ko-,
1975 säljs på auktionen här
stammar alltså från
kan
man kalla det a;biidade bre-
I
I
på den tiden.
välfödd, betyder
grovt ·taget att.' mottagaren bli
vit lyckligt. född eller nu kom
mit lyckligt hit till världen.
,
/
Torbjörn M J Malmberg
'"
"
hi pendi-er
Fondet for dansl{-finsk Bamar
bedje
lediganslår
ISÖUBYGGER'r
stipendier o som
bör sökas före den 30 september
1975 och som utd las för följan
de ändamål:
I
för studier och ar
bete i' Danmark för personer som
avlagt
slutexamen
vid
ARAVABELANADE . HYRESLÄGENHETER UTHYRES I SUNNANVIK, VASA FASTIGHETS AB
universi
tet eller annan högsJfola, högsko
lestuderande, författare, konstn rer,
ungdomsledare
närer,
för
o«h
vetenskaPligt
funktio-, aroete
som är i vartdera landets intres
se,
för hantverkareS och funktio
närers
yrkesstudier,
för
teateD
BISATSEN
gästspel, kon tutställningar rh.m., o
va
syfte är att i Finland väcka·
Lägenhetstyper:
intresse för danskt arbetsliv och
l' r + kv 2 r + kv
dansk kultur.
•
....._......................................
ALLT I GOLVBRANCHEN
I
.
G O L V M A N N E N • erfarna .golvläggare A. lustig • snabb service RSdhusg. 20 • begär offert ·Vasa tel.
242 030
Satsa på kval i tet. - det-l9nar sig . '
.
.
I •
H:U_.�.�.H."'."."""•••••"""'++M • ,
Ansökningsblanketter
2
erhålles
3
genom Pohjola-Norden, Sandviks
kajen 15 A 8, 00180 Helsingfors 18, . tel.
90-640901.
Fonden
danska staten
och
r
_+ k
+. k
48,5 m2 59,5 m2
76,0 m,2
-
,}
ca 10 mk/m2
l
faststä les enligt Bostadsstyrelsens ·normer.
\'
L8ginkomsttagare kari ansöka om statens bost!ldsstöd som
har
uppgär till 20
stiftats med medel som beviljas av
r
Minadshyra:
32,0 m2
dess sty-
,
relse är dansk. Förbundet Pohjo
70 % av hyran beroe.nde av inkomst och
famil jeförhällariden. Närmare information
1
ch ansökningsb anketter erhlllles frän
la-Norden har pA fondens begå
SÖU:s kansli, HandelsespI. 10 D, Vasa, tel . 961·15372 eller
kommitt6, som infonnerar om st!
Ansökningarna skall jnlämnas till SÖU:s kansli senast den
13 572.
ran tillsatt en särskild kontakt
18 okt. 1975.
. pendierna, tar emot ansöknlngar na
och
vidarebefordrar
fondens styrelse I
'
dem
öpenhamn..
till . .
.
, .
OSTERBOTTNISKA
Torsdagen den 11 sept. - 1975 "
.
•
av-ett
delar,
niittdel
delar
såsom och
gäller
'binds och
Katten,
•.
bestAr
fördel,
ba}tdeI. att
främst
de
. bli!
nackdel,
J!'ör
öron,
vud.
Fördelen
ha
samt
en
sammanbinds
största
skinnet.
stor
del
delen
Bakdelen
katt
loss
kroppsdelar beträffar, förbigä
kattens
den
omfattar
nio
kan
vanliga
till
såna
_
den
måste
kommer
vi
deh
kan
inte
släktad
förlåta
söndag
trösta
är
med
oss
liv
alltför
nära
hästen,
ty
Uall
går
.
-
och
möta
väl
en
mänskliga olika
Om
läggning
din
leka. och
att
drag,
katt ha
kul,
då
om
också
värd
Idrottsbok.
ofördärvade
kattens
nu
svikit
slagtas
du
finns
Ifall din
också
förökning
å
det
bestämdaste.
stampande
omnämnd
I
sedan
dikt,
katt n
katten . gått
betjäna mänSkHgl).eten. , Främst . är det cykelindustrin
som betjänas med 'färska katt
ögon,'
Härav märka vi, att katten är ett nyttigt djur.
IRAFIKSKOlORNA . I
ra f;
l
. I.
,
,h
r. TUOMI kl.
17.00.
Choraeusgatan 1 tel. 11 25]
varje
Ny
kurs
torsdag
Bredvid
tel.
börjar 'varje 17 00
kl.
Hankkija
13 003
Ny kurs
börjar
måndag kl. 17.00 Kanalesplanaden 145
I
vane 23
ocb
Golv
Vasa
Kaj
tel.
,.....-'
16 73
Närpes tel- 696 Jakobstad
tel
10 P,72
Kronoby, 'GlI:nborg Matt,bäck, Alln-Britt Rajby Esse, Hans
Holmström,
Stefan
/
Ståhlberg
Nyberg· Purmo,
48
. '
p:
Oravais.
Jakoo..taQ.
Medlel!:l >1\
t1<1nlne rn8.l!
rörouna
\
.
.
.
.
.
.
•
.
.
.
•
.
•
•
.
.
.
.
Volvo 142 GT ..
Saab 96 ..' :-......" FordCapn160() . .. .. .
.
!I.Ol:!varlg . ulg1Var PElli,-bll{Jl ANlIEh:-;U{\I deaaktton JHK,,,,,,,,,,laD 1 . Ja.J{oostaQ tel ,f67I1llI150' .... Posta.aress B 21 _6!S60l JakoOstao t'tf>aaKtör \I Ii!'& s-I!. "i1aaeJ Hanaell1eSl:lIanHder LI D. te. In ;13 W , - OCh
-73 -72
-69
-69
..:- -69;:70
_
Opel Kadett . . ..... .. -69 Morris Mini. . . . . . ... 1500
FordCortina 1500 " Ford Taunus 17 M "
125
-69
ftEVAKTJUN$KAlJl!:T
-67
A.Jt SneUntan
-67
,rians qvtsL
c65
cm -73
Honda 350 ccm .
.
-71
ÖPPET KL. 9-17 LÖRDAGAR STÄNGT
var)
torsaae
tl.eaaKtor
T.I. 1,2446
Dats\ln 100 A
Yamaha
aOfll>ltiQmng .
/.'IDIRDti
ridnmgen u t k ommer
. Fiat 600 SL
Xr...
m ..
OsteroottDlSJ<
Förmånligt från
Kyrko$.rind.t n 51
'1
____
_'______
- -----...- -----...- - -----..... ....---...-
GDSJA
,
...Ö tprhnttniska Po tpn
Esse 2) Munsala
1)
f
'. VI l Känn ditt mått
;"1:
1)
Esse 4) II
3)
L nga kVäIlSdrmkar- . . trista morgnar.
Kaj
Bodbacka Purrno. Hästskokastning, pojkar:
2)' Jeppo
,..
Peugeot 404 ........ -65
frafikskola
12
poäng:
slip
lackering
österbottens
någon
Volvo Amazon . : .... -62
HALDIN & ROSF
tel.
10
Volkswagen
Bewe
J4KOB5TAD
JAKOBSTADS BILSKOLA
AB
Ny kurs böriar
onsdag
•
I
dock".
den
Jakobstad Smedsvägen 11, tel. 1O.31§. .
1
samt
vaxning av pJika sJags trä golv. ,
Smeds, Kaj Ede Purmo, Asa Levander, Marina SandstrQm
Flickor :
1965-75,
.hädan och blivit kattolik, kan
10-:-17,
10--19.
qen
. Också
iumprar för fullvuxna. fred.
..
ny "'traff
3) J e'ppo 4) Kronoby 5) Pur e. e. mo 6) ·Orayais.
NBjes-
dan.
dej,
barnunderklä
Naturstig '
Purmo 5)
läsekretsen
boken
katt hatt flere ägare, före dej, den
'
stans någongång.
Där- Kronoby
tillsvidare i en opublicerad Så-
du fått.
I
sin.
det är 'en bok som borde be
att
vet
som
Boken om M äs-
rekommendera
alla
intressen.
tycker
-;om
alla
vi
att den är en nöjeskatt, Feli's
ocf
då
och
I I
emot vill jag inte för den un-
ga,
har vissa har
en
bs-
Vi' utför kuttring ocb
ning
_
Även
hålligångus;
be
de
känna.
terkatten . är
flyta tar man den
Katterna
om
Foreningar
,
innan dess utdelades små . de bl ast t" alV .l ust'19a prIser t'll I bakI lantle, vilka blev följande:
kattöverhuvud
kattekesen,
position
•
hopp
Pilkast ing, 65 poäng: Ro . • • • Det har skrivits en bert Backman Kronoby, 62 p hel, del om katten. Den - kan- Gun-Viol Vik Esse, 52 p: Den ske mest omfattande boken är nis Rönn Purmo, 49 p: Robert
på nytt' sen man hatt en liten
•
flesta vara nöjda med hemfärd .. i bussar och bilar och' med
Oravais.
torde
•
gol
landets
'
drar
med
:
statskatten, Feli's finlandia.
kan hela
bra
ba,kom
pipa
en
sätet. då har du' hatt aran att
kattastrofövning.
. Öppet: Månd., tisd., onsd , torsd.
det
.
bil med en ensam kat
Katzenjam
alla
.'
.,
vers, en' kaUa,strof. Och skulle
Fabriksför·säl.;ning av _S(ekunda der, T-skjortor
äkta
Inte
inte. versen
morgon
med
.
samlas
fram' en .gitarr och
glädJ'e som d' e sna bba popryt-
en vacker dag se en stor, svart
i,'
tango: >
katterna
med_ en
visan,
den .om
över
kar
mer.
veckodagar
stampande
vet.
Vi
vi
någon
kattens
när
inte att ta miste' på den liVS
kntiten. har du en tobakskatt . . Feh s acCICUS. '0ch skuIl e du ,
för
lugnt. ut
omsättnings- r ______________
11 procenticus . . till Mazeppas toner. 'Det· gick
på
bolmande
den
kattpolka,
glida
svarta
till
som ,söndag och måndag. Där
f,ör
vild
okända
.
Ka-,ttlikt
kat;dagen,. katten kän
inte
en
den
luxus. Kommer du på din katt
k tta.
kommer
.......... 111111111 ... _
om att åka bil eller . motorcy merna framk aIla'de hos d.e un kel, ja då är det tydligen fråga En . klubbmedlemmarna. ga om den finska motorfor, timme fÖre midnatt verkade de . donskatten, Feli's autom<;>bilia
_
de fram på småtimmarna ploc-
, Kattens tidenhet är den väl
ner
skulle orka
verklig
led" I
känna. dej
Har du en katt Som tycker
rimligtvis
på partyn, kån' det hända att
själsliv.
och ett tionde efter dessa. kända
i
att· senare
När vi nu stiftat be
väl för som nackdel' och även
en
sikallsk. Ibland
igenkärmes
kantskap med 'katten va,d så
om
Katten är tempera
•. •
Ibland,
• ••
och vem
inte
katten, Feli's
lyckat
Därutöver är ,den mycket /mu '
bl.a. av att den utgör fäste för
Det
klor,
•
svansen.
inte
oorde hästen
mentsfull,
inälvor
av
jag
du
1
sen: ' Det är vanligtvis tråga .• 4 H-TRÄFF
-
rat upp läppeltrådet.
len eller. den s.k. kroppsdelen. ·hör
tror
vidare'
s all
skulle
hämta ner den, sen den klätt
hu
genom nackdelen med miUde
Hit
vOl.'e
Vilket
då
a.ndra, sidan
det
hovar
skinn
och
hovar..
för hästen heller. Hade katten
samman
morrhår
ha
oväsenc;let
Å
, inte
alla
.Fördelen består av nos, mun,
ögon.
den
jädrans
viktiga
medelst
inälvor.
skulle
lat.' Feli's,
flertal
POSTEN
1
Jr'1rorl1noe
Ulgve8eära, 'iter Iom· hMsteJ t!:rlksl'or )ch I!)rlll Hllggm!lJl
I'IUN PH.lS uno
PgEN'L'Mi!.:kA
-
,
Helt aJ.. . . . . tiflJvt r .
I
k:=tr · ln8V1er
• . • .
•.• ••• • • • '
OVrlgll ,ånaer WÖsDummer
10: 6: 16: 22: -:30
'
_
• • • • •• • _ • •
.
" •
.
_. _ • .
. . . • .
_.
lNU: :iOU:,. Kansll. ·Vasa. :el 61. 1. !l7 'lCI' l 37
",N NUNSMu'I-I'AUj\;
L E O
NUNSIJANST 01-':. .T-expealtlOnen. 'IlKoO>lta.Q.
H1Koosg l tel 7 'la 55fl \.nnonser OÖJ mlamnlU - nast nånaRe Kilt. UI! "Q' KH.nsl1et' ,
Kl
n881
J('"
"-A8MA
.."
t:$( )K" {)HJNG:
13. '"Koostad. 967 '1::l !'tM
'llkOO>leaLat teI
1'46 , ceXlet> ter. ;;exten 1'20 . . . ... lO I.1 m stll < nnor.SR ve-1ft >::restämo OlatE - . 2t De' mm .
.
.
• • •'_ , . ..
" ARUANNUNS1!:R: 1mlfTIl>lt0r1eK on,.
tUO mm
- . 3\
tilläggs. rärg. 50 p.
.Jpmm leh Wor..nmg"sl.m.lten oer ao
')"teroottnrsKc,
t'ost<;!n ansvarar
kaaa <o"' t1JJfo aU annonsOJ pa IDI) ElY' teJ nnonl<el ,<orr lnMngt' qller
ntp
rö,
·Y
.om Ja ip'uno El9 pci>lttörseOlDg 'nl:«> 'nfört , OPe-ii.r1 '... mmer. ,aK.QO>ltHO·
I rvcKPr1
,, ..
I'lClnmga
A.ktletJolag, JakoDstao 1975
16
öSTERBOTTNISK,
POSTEN
Torsdagen den 11 sept - uns
!tlaskeraden framgång 50 med i. Ytterjeppo BETYDLIGT FLER än man
öVflrhuvudtaget
hade
vågat
hoppas på, kom fullt maskerade till In!is!(eraden i Ytterjep
po, som tredje ungdomsring en
arrll,lI el'ade.
Roligare
än"
då kan man knappast tänka sig orkest-ern Zotch. fublikp,n
tjoade och skrp,k av förtjus ning - nä t.a.n som på en vär
re popgala. Orkesterkillarna var
nämlil!t""
utspö!(ade
och
spexad(\ så halsbrytandf:\ att publil.en höll på att få skratt-'
\
kramp i magp,n, För juryn,
den
bäst
som skulle
maskerade,
blev
lJtRe
rlf't!
ingen lätt match, Nis e J{!'OIl
"
Viking Back, Ulla- I inH i Bergman och Moa Thors srnii ; qvist,
lund
och
Kerstin
Hellström,
A n d ra pris fir.l(" Hin Onde själv" ,\n h'l rH var fredliga Ann m qrhi .. ''';ii "r!,;tl'öm från Nykar .. ""h tl'ed.ip ris fick en jep
I,",
p
tit, I p"f . "':'l. S0m mte' ens juryn känt igen, tade. och kilade sig i huvlJrlPt I i""jH./,.:pre;;entaut Men det kunde inte hjälpas, en I Th,') t''':a Lundkvist, som före omkring hela',kvällen och
enda
"bäst
maskerad"
kunrlp
man inte enas om. Så man fick
i all hast g'reja till två extr'a pris,
bestående
av en
tia
till
tredje- och två tior till andrapristagaren.
Första pris,
ett presentkort
på femtio mark gick i alla fall till
två
indianer,
len.
Det
visade
som'
hade
smugit runt i lokalen hela kvälkronobyflickor,
sig vara
Sonja
två
Björk-
Istä::n'
0',,1
och lllJt.
hal'emsdam, b,eslöjad
Egentligen skulle -juryn ha ge pris till många, många fler, för det fanns flera S0m
velat
var riktigt fiffigt maskerade:
de tre små trollen som de fles- .
ta
inte hade någon aning om
vem de var, alla tuffa cowboys,
sjörövare och kineser! Det blev
en lyckad kväl l med ca femtio Tcta maskerade.
*
Kvarte
k
n som fick pris vid mas eraden, fr.v. Ann-Sophie Sandström, Theresia Lundkvist,
BjörkJm,d och Kerstin Hellström,
PRISI(RYS S,ET
)
ORD
NA
o Nu löser vi ett bildkryss. Skicka in lösningarna så att de är oss tillhanda senast måndagen den 22 september. Adressen' Märk är Österbottniska Posten, PH ,27, 68601 Jakobstad. mark. 10 kuvertet "Bildkryss". I pris utlottas 30, 20 och F
Namn: ' dress:
.. ....... ...... ...... ..........