Österbottniska Posten (ÖP) nr. 37 1980 by Österbottniska Posten

- OSTER

OTTNISKA ·POS \

Camilla vann högklassig Talang jaktsfinal Den som hade besvä rat sig till Marieham för att avlyssna årets Talangjakt ångrade sig säkerligen inte. Uppbådet av talang er var verkligen impo nerande. . Juryn fick lov att fundera i två omgång ar innan den kunde plocka fram hedersom- ] . nämnandena. Camilla Holmgård från Korsholm fick det första hedersomnäm nandet i vokalklassen medan Lars-Göran • Göran HedsiTÖm Strengett Jran Kf,mf,to - Knarket kommer tillJakobstad också. Fö" el fick hedersomnämnan ler senare. . det i imtrumentalklas Den varningen uttalade Göran Hedström vid en sen. debatt om drogproblem bland ungdomar. Df'batten - Men skillnaderna var minimala till de hölls i samband med ungdomsmässan i Jakobstad. - Också i Jakobstad finns det en marknad för andra, påstod domar knarket och någon kommer fö" eller senare att upp kollegiet. täcka att det går att göra pengar på kn'ilrk här i Jakobstad också. Ännu är knarkproblemen in· te stora i ]akobstad ans~g b~de chefsläkare Risto Pomoell och kommissarie Erkki Nurmi, som dock varnade för att endast för· lita sig p~ po'lisens statistik; - Det vi ser är bara toppen p~ isberget . . . Dehär tankeg~ngarna fick också understöd av Mats Allan· son, som jobbar tillsammans med Göran p~ ungdomsbydn i Skelleftd: - Den officiella statistiken talar om ett 30·tal tunga miss· brukare, men jag vet att det finns minst ett Go·tal . . . Mats och Göran arbetar p~ ett projekt som kallas Kamp med droger i Skelleftd. Det är viktigt att fritids· ghdarna fortsättningsvis driver

\ ••

Peter iOsterled:

Gjorde en pangdebut! Väl framkommen till Växjö i svemka Småland träf fade ÖP Peter Utrillinen, Id. Vasa-kille som emi· grerat i akt och mening att spela all~vemk fotboll. Nu har han debuterat för sitt lag Öster och de· buten blev väl inte sJ pjåkig: mål efter ] j sekunder. .. Om livet på och utanför plan berättar Peter på si· dan åtta!

de kommer till v~ra till· ställningar... ingen får vara

p~verkad.

Dethär har faktiskt helt ac· cepterats av ungdomarna själ. va, ~dr Göran och berättar om den kväll när en drogfri danstillställning konkurrerade med en annan danstillställning där det mesta var fritt upp: - Vi hade 500 ungdomar, den andra tillställnineen fem ... d~ blir man g.l.a·d . . Mats: - Det är ungdomarna själ. va som upptäckt att spriten och narkotikan -är ett problem och reagerat därefter . . . inte för· äldrarna. Narkotikan fick i alla fall in· te n~got större utryumme vid paneldebatten i ungdoms.

I (

[

~.~.~n;.n:.~.~.7.~.:.~.i~.;o.~.:.ri :..i:..~d.:.: ~.i.m:.~.~i..rla.O.~.~.~.d.o.dca.t.k~.hd.:.;.:~.. ~ ~1t ; ; ; = "'"C= ; ; ;I"f= ; ;: ; I " 1 __

• Rent

rxh

jlart,

helt

IIl11n IICjomj>anjemtlng, sjöng hon, CamiJla.

_ ~;_~ ' ~ t----------------~~~~~------------~~~~~~~::~--------------------------------------~ Torsdagen 11.09.1980 ~ OsTERBOTTNlaKA ~STEN

Den Stora Kärleken

Sanslös förstöring Farbror Sven i Ung attackerar sam ma fenomen som vi har här i Fin land - nämligen den sanslösa för störingen av städerna: Tusentals människor står i kö för bostad i den här staden . De skulle gdta av lycka om de ba ra fick en enda liten etta utan vatm vatten och dusch . Men det finns inga lägenhet et. Däremot finns det en massa par keringshus och en jävla massa ·fina VIadukter och 3-filIga motorvägar och tunnlar och trafikljus och avgaser och helvete . Människorna bor inte i den här stan. De bot i grå ghetton långt utanför centrum. Vatje dag tvingas de ner under jorden för att ta sig till sina arbetSplatSer som ofta lIgger mitt inne i stan.

Ovan jord kan inte en ji/vel vistIlS. Dör mon inte av avgaserna så kan mon ge sig fan på att mon blir över· körd fort som helvete. Så är denna vackra stad konstruerad. Den som vill ha roligt kan alltså släpa sig hem genom trängseln vid 5 rycket på en fullpackad tunnelbana . slänga i sig lite käk och sen dra in i stan igen kvickt som fan lagom till 7 föreställningen och sen hem igen och stupa i säng vid II-tiden för att sen stiga upp igen halv sex för all packa in sig på tunnelbanan . Vilket liv . . Tänk om människorna nntl<>r· " " ' i stan . Tänk om arbelSp runt om stan. Vilken levande miljö . il Nä. så är det inte . Der iir binrr Ut bilarna har tak över huvuet än an • lever i en stad där människor uP; __

Fy fao!

Det är fint att tycka om varann. Det är skönt att bli kär. Och att med intensivt darr på rösten viska fram ett" jag älskar dig", det är riktigt pricken över i. Hur viktig kärleken faktiskt är avslöjas t.ex. i de miljoner romantik-böcker, som årli~en säljs i landet. Det avslöjas i snart sagt varje film och veckotidning. Och till det mest beundransvärda, i klass med missionärsgär ningen hör att offra allt för sin kärleks skull. Att bygga upp sitt liv kring en förälskelse. Kärlek finns nuförtiden också i annonser, t.ex. småbarn, som g?r reklam för toalettpapper genom att gå hand i hand och se kara ut.

"Man kan känna

en sund kärlek

till flera mänskor"

Ja små söta reportage om hur Angelika, 8, blivit kär i Hans Jörgen, 9, tycks faktiskt vara den verkliga älsklingsläsningen i dag: . Och hur kan någon tycka annat än att kärlek är fint - i den na hatfyllda värld . O Beklagligtvis är kärleken inte så där enkel. Tyvärr är det mesta kärleksbeteendet bara inlärt, bara efterhärmning. Ty värr verkar människor älska mindre ju mer de säger att ae gör det. O Folklivsforskare är ett brokigt släkte. Somliga av dem sam lar p~ folkdrä~ter och jublar av lycka när de fått dussinet fullt. SomlIga folkltvsforskare lyckas förklara att vi är som vi är därför att våra förfäder var som de var. Folklivsforskarna av det senare slaget må ha sina brister, men de har ändå lyckats säga mycket om bl.a. den moderna kärle kens uppkomst. De har t.ex. förklarat hur kärlekskulten uppkom i borgar klassen på 180D-talet. Mycket kort sagt hade borgarna ett be hov av att hävda sig och sin livsstil. Och de måste hålla ihop. Men det enda som på ett naturligt sätt för människor sam man är arbetsgemenskap . Och borgarfamiljen hade ingen sådan eftersom den bara umgicks på familjefaderns fritid. Därför tog borgarna Den Stora Kärleken som bindemedel .för familjen. För henne ansågs Han vara den ende. medan Hon

var den enda för ~onom. Römantiken ~Iev en k~nsla överläg senalIt annat, nagot oantastbart som mget 1 varlden kunde . hindra. Tills döden skiljer oss åt. O Men förmodligen mådde människorna bra i kärlekshänse ende också före kärlekskultens uppkomst. Sannolikt var de lyckligare, eftersom det inte fanns något ttyck på dem att älska i nöd och lust . O Nu är förstås inte allt om tyckande av varann, alla känslor av ömhet o. dyl. falska. Allt är inte rat~onaliseringar av borgarnas ~örträngnmgar . Det finns en kärna 1 det som kaHas kärlek som ar sund. Tyvärr är det omöjligt att exakt säga hur denna kärna ser ut, eftersom det är täckt med så många lager kultur. Men det är åtminstone säkert att det inte är något givet att leva i tvåsamhet, i par. Att bygga sitt liv kring en förälskelse. Man kan känna sund kärlek till många människor lika väl som till en. Till samma människor man känner kärlek kan man samtidigt känna besvikelse, ilska. hat osv. Och ått kärlek på något sätt skulle ha att göra med den sk . sexuella troheten, därom tiger naturens ordning visligen. O Hur ser riktig kärlek ut då? Ja en allmän sanning, som utesluter de flesta fdn kärleken, är att det är omöjligt att älska någon om man inte är emotio nellt hel: om man inte är någotsånär oskadad i sina känslor. Men tyvärr är denna värld scizofren. De flesta äröverstimu lerade av yttre intryck från TV, radio, tidningar, reklam m.m. men och understimulerade i sina känslor. Man kan också säga att människorna är skadade 1 sm identifikationsförmåga. De kan inte sätta sig in i andra män niskors situationer. De har en ångest så stor att de inte finner den ro som behövs för att de ska kunna "gå utanför sig själva" . Men en människa som inte förstår sina egna känslor, som in te kan relatera dem till andra människor, den människan kan inte föstå andra människors känslor heller. Den människan kan yarken ta eller ge kärlek. O Så, det låter egoistiskt, men man kan inte tycka om någon om man inte tycker om sig själv. En "uppoffrande" kärlek är i regel sjuk, är i regel mest en flykt fdn egna problem. Antagligen är sanningen helt odramatiskt denna: Riktig kär lek är enbart insikt, är enbart förståelse för hur andra männi skor har det. SVEN OLOF KARLSSON

Olönsamma studier Lasse l-J.edman, f.d. MK-Nytt, nu mera Osterbottningen, har upp täckt att det inte är ekonomISkt förnufti$t att satsa en massa tid på akademISka stuider:

tJ D Har det blivit olönsamt all Stu dera i vån land nuföniden) Det ,'er kar så. i alla fall om man ser kra.,-q ekonomiskt på studierna. D D Det kan också verka orättvist all mäoniskor studerar och sedan märker att de är övtrutbildade till de tjänster som finns på arbees marknaden . Det finns inga arbct:al som motsvarar deras kompetens. Söker de I stället anställmng som inte motSvarar utbildningen känns studierna bortkastade eller så. Br <k inte arbete eftersom arbetsgn-um. är rädda för all s.k. " överu[bikhd e" inte stannar kvar i tjänsten Ullräd digl länge . 0- D Vi måste se sanningen i vitö gat. Vi producerar alldeles för många akademiker i vårt land för det behov som finns på arbetSmarknaden. Man förväntar sig efter flera års studier att det skall ges någon slags kompensallon för stUldeskulder. rän tor och förlorad arbetsinkomst under studietiden . Men många har blivit besvikna . D D Det - är självklart att något måste göras på sikt. Vi måste fort sätta att se över vårt utbildnings system och anpassa det efter arbetS marknadens behov. Studierna måste göras mera ända målsenliga och yrkesinriktade. Dess utom måste vi se till att studierna kompenseras på ett eller annat säll om de betyder en ekonomisk beJast ning för den som studerar.· D D Om vi har ett högskolesystem som blir dyn för både samhället och den som studerar. måste vi väl i rimlighetens namn se till att båda får maximal nytta av systemet. Annars är det bortkastade pengar. och det känns mera hos Individen än hos samhället.

Torsdagen 11.09.1980

3 , ~

b ,.+. . ue att,orum. . . J

Har du äs~~ter om nånting, vad det än må vara: Skriv till OP:s deba~.tforum. Adressen är enkel: OP, PB 27, 68601 Jakobstad. ----

Svenolofl "Vi är förda bakom ljuset"

Har du redan blivit

trött på Högsnåre?

Jag ger mej ogii1'1lll in på lånxdraxna insiindllrkrig, men jag anser mej tvungen en Iandsbo kunna spela piano? D NÄR JAG läser SOK:s ledare att riitta till några ·missför Det har väl att göra med anlag, av den 6.9. känner jag ~lötsligt stånd. Jag sa aldrig att Mi inte var man bor. igen mig - förstår varifrån du kael PietiIii och jag tillhör hämtat inspirationen till leda D I "KONSEKVENSEN" påstår skilda generationer, jag ville ren. du att alla i byn är misstänksam bara påvisa det faktum att Jag kan hålla med dig om myc ma / fientli~ / tvivlar på det n;te vår generation iir ordentligt ket, men tycker ändå att du tar ningsfulla I vad de gör/avundsJu till ganska grova generaliserin. förd bakom ljuset. ka/småsinta/att man baktalar Jag vill inte ens påstå att jag skulle vara klokare än Mikael, jag är antagligen lika duperad som alla andra. Det svåra är bara au inse det. Vi ska inte sitta och tro att ingen focsöker fostra oss i någon politisk riktning, att vi har vår fria vilja att välja själva . Och den svenske österbottnin gen har ännu mindre valfrihet än någon annan. Se er omkring, Mikael och andra österbottningar. Hur många i släkten tillhör eller sympatiserar med SFP? Hur många med något annat? Hur många lärare? Vilken inställning har man i skolan till dem som inte har hjärtat hos detta parti? Man kan ju fråga om man är osäker (Ursäkta ma gistern, hur ställer ni er till svenska folkpartiet?) . Mycket är ännu oklart för oss unga och oerfarna. Jag har full förståelse fOr dem som inte begriper mina ordsoppor, näl de bara lärt sej förstå svensk toppstexter i hela sitt liv . Jag hänvisar igen till den s.k. fördu mningen. Vi kan ju förstås ännu ändra P.å det här, t.ex. skriva brev till OP. Det som jag tycker fattas mest av allt i denhär tidningen är olika åsikter på insändarsi dorna. Jag menar nu inte bara åldersgränsfrågan, som ju är en pipa snus (som någon sa). Den här diskussionen bör alltså fortsätta, men helst utan mej. Hoppla!

Kamratliga hälsningar JONNA KEVIN

gar. - Emigrationen kan vara en sund reaktion, skriver du och det är riktigt. Möjligheten att få bryta upp, att byta miljö, att pröva på nåt nytt är en viktig rätti~het i vårt samhälle och all ra viktigast och mest förståeligt är emigrationen om man använ der den som ett medel att ut veckla sig själv. Mindre nödvändigt anser jag det vara att man emigrerar för 500-1000 mk i endast månaden. Så dåligt är det inte i Finland. Såhär långt håller jag med dig i stort. "Premiss l" stämmer väl till en del, men dessa "gubbar och gummor" fmns säkert också i stadssamhäUet.

D "PREMISS 2" skulle kunna handla om hur mycket som helst, t.ex. om villkoren för en bonde, som helt ensam ska sköta ett jordbruk. Det är helt narur Iigt en sund reaktion att han funderar om han gjort helt rätt eftersom hans lott är mest arbe te. Men tror du att han med Den Höga Lönen i Sverige är så nöjd? På vintrarna drömmer han om sina hemttakter för att på sommaren komma med sin fi na bil och försöka övertyga sig själv om att han äJ:ldå valt rätt. Han är kanske också besviken. Innerst inne känner väl de flesta . mänskor sig i viss mån besvikna på sig själva. Man ser nackdelar i sin egen situation och endast fördelarna i en annan situation. Förresten, varför skulle inte

dom som lyckas m.m. Så är det väl ändå inte. Ryktet kan visserligen kom ma Igång i byn kanske lättare än i stan eller I Sverige, men det fmns med överallt och det är all tid, varsomhelst ett av mänsklig hetens gissel - nån antar. nåt, som följande hört, som fölJande vet.

D I "SLUTSATSEN" påstår du bl.a. att det är de klokaste som fly~pr. . Ar det då bara dårar som bill kvar? Visst kan emigration vara en lösnin~, ~n 1;1tväg s~m ~nns .rätt och rikug I en VISS situation. Men knappast är de som bill kvar så misslyckade som du vill beskriva dem. Nog kan man ut vecklas fast man bor kvar. För många är hemtrakten, rötterna, de dagliga och årliga rutinerna och - sist men inte minst gemenskapen saker som många inte vill byta bott, inte ens för allt guld i världen.

D HAR DU redan blivit led på Högsnåre, Svenolof, en gårds· grupp, byn som du för några månader sedan h§jde till skyarna i ett repottage i OP? EUer vill du bara f.i igång de batt?

GUY KÄCKO

Bäste Guy Visst kan man strängt språkligt säga att jag hade några "ganska grova generaliseringar" i det jag

Varmansklassen kör FM-fmal i Vasa

Man kan ju bli så arg så man blir förb .. .d,. Om ~et hade var.it mera "trams" i ÖP:s debanforum 21.08 hade VI onekligen sl;rucklt. Det finns ju massvis med tidningar som behandlar politik för typis· ka "vi-ska-engagera-oss-fans. . . . Vi tycker att det är hemskt att det finns vISsa typer som vIII att ÖP skall bli politisk Det är fi normala ungdomar ~om gillar att läsa om politik . Man hoppar i allmänhet över dessa artiklar. Ointressant! Ett undantag att artikeln av JK blev läst av oss. . ÖP blev faktiskt omgjord tiIf danstidning för ett antal år sen. Det har i alla fall nått våra öron. Ut ÖP vara politiskt obunden! Se n vårt svar till J ocke. . . Dansdemokrati är BRA . Vi tycker att det är du som är såskopp I det fallet. Vilken diskriminering, att flickorna bara fär bjuda upp 112 h. Du ville ha svar på följande frågor: - Hur ska man då veta vem som vill dansa? Så vitt vi föcstoö det så var det bara 1 fråga. Jaa, hur ska Jockepojken veta vilka som vill dansa . Eftersom vi antar att du för några (kanske riktigt många) är sen lärde dig att prata, så kunde du ju gå fram till flickan och fråga. (Vi antar att du är en pojke.) . . . Inte behöver man känna sig dum fastän flickan nobbar. Eller pOJ ken. FRAM FÖR DANSDEMOKRATI!

''Två passiva Iiisare av generation ljusblå" P:S. LEVE SOMMARVALSEN

skrev. Men en viss grad av gene ralisering får man ta till i debat ter för att inte heJt förlora sig i al la detaljer och förbehå.ll. Du använder dig i ditt svar av generaliseringar på samma sätt, t ex när du säger att jag "påstår" att det bara är de klokaste som flyttar. . I själva verket skrev jag att man "kanske" kan säga att det är de klokaste som flyttar. Jag borde kanske ha uttryckt det sA att det för många kanske är klo kast att de flyttar. På samma sätt generaliseral du för mycket när du påstår att jag säger att "alla" i byn är 1DlSS tänksamma etc. Jag skrev obes tämt att "folk" i byarna är miss tänksamma etc.

D .S.

Det kan ju tyckas vara pedan tiskt att orda om ord på dethär sättet. Men det är ju faktiskt från de här orden du tar utgångs punkten i ditt resonemang. Annars kan jag hålla med om mycket i ditt inläg$' Det är på gott och ont att elDlgcera och på gott och ont att bo kvar i en by hela sitt liv. Att jag valde ifrågavarande ämne ror ledaren har att göra med den överdrivna fmlands svenskhet, den oförstAebe för emigranten alltmer hör ut tryckas på olika håll. . Högsnåre ~ ~ordanå är_ jag Lnte alls led pa. VI som bor där är väl som folk är mest.

man

SVENOLOF KARLSSON

Rattmästerskap för nykterhet

I vaNnansklassens FM-final som ordnas i Vasa 14.09, kommer man att få uppleva en kamp av siil/an skådat slag. I tiivlinga1'1lll möts ca 100 fö rare från hela Finland, de har kvalificerat sig via olika dis triktstiivlingar: Varmawklassen fick sin början i Björneborgsuakten år 1975. Då väcktes tanken att man kunde tävla med berydligt billigare bilar än dem som man då tävlade med. Bilar som tagits ur bruk byggdes om till tävlingsbilar genom att man satte in störtbåpr och trimmade bilen . Tävlingarna blev direkt från forsta början en succe ocb de spred sig snabbt till övriga Finland. Fastän bilarnas hastighet inte är

,'låt ÖP förbli politiskt obunden!"

högre än 80 kml h, så har man flist stor vikt vid bilarnas säkerhetsutiust· ning. Bilen skall vara utrustad med störtbåge, stol med nackstöd, fyra. punktssäkerhetsbälte, skumsläckare samt en huvudströmbrytare på bilens utsida. Föraren skall vara fOrsedd med en brands3ker 'tävlingsdress och en av AKK godltänd .hjälm. Föraren forbinder sig dessutom att

sälja sin bil fOr 3.000 mk, detta fOr att gartntera att ingen ställer opp med en alltfor snabb bil. Föraren måste ock$å ha tävlingsli cens.. Favorit till årets tävlin~r är finl~ "' nWl3RJl}armo Valin. Tävlingew le ,dare }OnDll Uotinen tror att den som Vill nnna IllVungen maste Kora VerK ligen bra. Arrangör är Vasa Sport bi· lister.

om hur alkoholen inverkar på körsättet och bedömningsförmågan. Kampanjen berör yrkesskolor, tek· niska skolor och läroverk samt mi'li~ära 'fijrband, och det beräknade deltagar' antalet rör sig om dryga 1000. SpeCiellt att kampanjen besöker Nylands Kampanjen kallas MHF- det, Brigad en hel vecka, är glädjande och Ungdoms Rattmästerskap 1980, deltagarantalet där väntas bh stort. och ärett arrangemang.för de un UriCter den teoritimme som inleder ga traf'lbnterna i åldern 18-25 besöket i skolan, focbandet, berörs frågor år. rörande berusningsmedel och .uanken, vidare ges en ~cesentation om MHF· Kampanjen motiveras bl. a.. av att allt ungdom. Teontif!unen avslutas med for många i den aktuella åldern kör i ett teoriprov , därefter fol\' er ett prak. rattonyktert tillstånd och är omedvetna tiskt manö"ecprov med bi . .

En allnordisk traflksäkerhets- och traftknykterhetskampanj genom förs som bäst. Så även I vårt land, där MHF-ungdom drar arrange manget i svenska Finland.

90-4 11281

Om du slår dt:'! telefonnumret kommer du fram till HalvåtIas automatiska telefonsvarare. öppen dygnet runt. Hall 'alta -

!isda;:ar ocb !onda;:ar i radio !I.

Torsdagen 11.09.1980

AMIIIIE

SÄ·SONGA VSLUTNING I år med något helt enastående! Världsartister från Los Angeles:

Love Machine * Fartfylld sång- och dansshowkl. 22.30 - fortsättningen på Gibson Brothers-sucl:en?!

* Vi hakar på deras Skandinavienturne,

för att ge vår bublik nåt alldeles .extra! Dansmusik

Exom * Mash

Diskoteket:

Åter internationell show.

KIELT

LAKI

- finsk discojytä

* Busstrafik som tidigare. * Gratis klädförvaring. * Marschaller i höstnatten. * Sista mioigolfchansen.

Lyckospikdans !

Nu 2,-/spelomgång!

Göstas varma broilers ·om du står vid spiken.

Vi ber att få tacka vår trogna

bublik för i sommar.

Vi hälsar Er alla välkomna

igen till en ny händelserik

Amionesommar 1981!

Ha det så bra tills dess!!

. ~

,i-.t>0

p .S. Åminnes egna James Bonds i

"Opeln på vattnet"

~Q!;

Säsongavslutning

•

RÖRGRUND ~:~~..

lördag 13. 9. kl. 20.00

i disco

CLEOPATRA

INFLATION

Vi tackar publiken för den gångna säsongen BUSSAR:

Ingves fr.-Korsnäs kl. 19.40 via Nämpnäs och Näsby. Wester kl. 19.15 fr. Pörtom via Övermark, Yttermark och Näsby.

Kl. 19.15 Dagsmark, K·stad och Tjöck. Haglund kl. 20.00 fr. Kaskö via Näsby.

Höstmöte

i november

. SÖU:shöstmöte äger rum den 15:e november. Under mötet väljs den nye rorbundsordf()randen, rorbundsstyrelsen och A & M sty relsen. Budgeten och verksamhets planen ror -81 kommer också att fastslås. En annan viktig fclga blir bärkraftskIassiflCCCingen av Ung domsroreningama. . Till rorbundSlllÖtet har varje enskild medlemsförening eller ungdomsring rätt att inlämna mo tioner i ärenden som de önskar fl behandlade. Motionen bör hänfö ra ~g till sådana ärenden som är

motiverade av att behandlas på förbundsmötet. För att en motion skall kunna upptas till behandling bör den komma styrelsen tillhanda senast inom september månad. Denna motionsrätt blir alltfOr sällan utnyttjad! Det är utan tve kan bäst att lufta sina känslor när tillJ2lIe ges än att tida i det tysta ute på Biltet. Tyck cill och väl mött!

FATI'IGDOM och kriminali tet är ofta ödet ror barnen i Co lombias huvudstad Bogota. Pro grammet ingår i 1V:s serie om 1.2 tinamerika. • STV l, Milli/I 22.3J.

Botnia

:marsch!

Sila Brodraforb '!ndet Jterupp sill? Spellulationerna gJr vilda i trtmten, pJeldade av det fall- . tum att Botnia-11IIIrschen snart slllr for dörren. Ni Ilo",mer viii iM$. det brödraförbund so", instiftades för alt Illjlra av Botnia/oppet. På SÖU-Ilansliet har 11IIIn i förbifarten höft repliller so",: - Det sila nog gå umler sex ti",11IIIr!

Botniamarschen g~ söndagen den 29:e dennes. Sträckan Kuni·Skatila-Korsholms lantbruksskolor är 25 km och löpes som täv linj(sklass av bide herrar och damer. S!U!en sker vid Kuni I1RStadieskol a kl 09.00. Skolan är belägen ca 4 km norr ut längs riJW.tt1Ul räknat fdn Kvevlax centrum. Sträckan Skatila-Korsholms lant· bruksskolor är 15 km och löpes i fölian de tvi klasser: damer och flickor samt herrar och pojkar. Starten sker kl. 09.00 vid ungdomslokalen l Skatila. Skatilaär beläget invid Kyro älv mitte· mellan Veikars och Voitby. Saftkomroller finns utplacerade längs banan som till största delen går längs skogsstigar och skogsbilvägar . Vid milet väntar Bastu. Medalj utdelas även till alla som fu IIgjon marschen. Den . goJa kvittensen över erla,d startllvgift bör uppvisas åt starttunkuo oärema. I samband med detta nr du

Pjelax ut

ett målkort på vilket du med tydliga bokstäver skall skriva ditt namn och ro rening eller hemort. Omedelbart efter du har passerat målet skall målkortet överlämnas åt målfunktionärerna. Anmälningsavj:iften är 20:-. För fa milj är anmälmngsavgiften för den första familjemedlemmen 20,- förövri· ga 15.·. Föq~ojkar och flickor under 13 ir hörande ull familjen uppbäres ingen anmälningsavgift. För pojkar och flic· kor under 13 :te som löper ensamma är anmälningsavgiften 15,-.

o WALTER är tolv år. Han bor i utkanten av Miinchen i Västtysk land och ska snart börja i realsko lan. Bara han klarar inträdespro ven. Men det blir svårt - det fUlDS ju så mvcket annat som lockar. • STV2, lorslltlg ltI. 18.30.

isl__________________

T_OlSdagen 11.09.1980

~~~et nland dansplatser

vi njuder upp till DANS i __

r. . . ., . .

Lördagen 13.09 kl. 20.00-01.00

LII......-_SO_U_ IN_D----..IIITEA MET BUSSAR: Ekman fr. J:stad 19.30 via Kållby, - Kronlund fr. Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby, Sjönejden fr. Vilobacka 19.10, purmo 19.30 via Forsby och Bennäs.

I .mdml4gs uppenbarade sig SÖU:s nya teatersekreterare pJ kansliet. En glaff leende flicka med rödbrunt hJr. Verkade pigg medfrisk aptit pJ all si/Ila i gJng med nJ~onting. - jag skalljara ut och tri/ffa föreningarna först sJ f Jr vi se vad vi si/ller i gJng med.

Arets höjdpunkt Ivarmansklassen, FM-tävHngama med deltagare frÅn

FM-FINALEN I VARMANSKLASSEN

~~~~f'· Vem blir finsk

mästare?

p Å VASA TRAVBANA SÖNDAGEN 14. 9. -81 KL. 13.

Gunlög WesterIund heter hon, är hemma fr2n Kimito och har stu d~t till ungdomssekret~ på SOFF. Blev klar med utbildningen 1976 men har inte gjon avhand lingen f.irdig. Har också gån nykterhetssekreterarkursen. - Jag blev ~tr~rad .av förerungsarbete när lag gIck en vm ter i folkhögskolan I Pantas. berät tar hon. SA jobbade jag litet i Kimi· tl.!. uf ocb sökte tälJande böst tiU SOFF .. - Efter SOFF var jag ungdoms. sekreterare i Mariehamn i två år. Jag ville pröva på något nyn och flyttade till Sverige. Jobbade en par år i Borlänge (Dalarna) som hemspråklärare och fritidsgårds. föreståndare . ...:. Det var dock hela tiden me· ninl/en att ial/ skulle återvända till Finland - det Ar indA hem. landet. Eftersom jag håller ihop med en österbottnisk pojke och han fick jobb i Vasa, så var det na· rurligt an jag också sökte mej hit.

Ett hundratal förare, som hör till de bät,tre inom sitt distrikt, gör nu upp

,,\ IIIONII

•

Hej gammaldansare

ALEXANDERS spelar på Kanonerna på lördag.

Tel. 961-53 132.

• Och sJ det Mr med letlter? - Ja, jag har alltid varit intres serad av t~ter. Har spebt själv i skolan på SOFF. I Borlänge har jag också jobbat med teater . - Jag trof,;1tt intresset ror teater är ston här i Osterbonen. An man jobbar ideeUt med teater. Det sbll bli roliat hODoa in och försöka göra en insats. SEG

hela landet

"Ska bli roligt" -

RAMONA spelar VI TACKAR VAR ENORMT FINA, MOGNA 'PUBLlK OCH ÖNSKAR ER TI L'L BAKA SÄSONGEN -81. FORSBY BOLLKLUBB r.t.

Flera bidrag önskas till fototävling - Mera bidrag är vilkomna till vår fototävling i miljöårets tecken sä ger verksamhetsledare Erik Hägg man på FSU. Tävlingstiden slutar den 15.10.

på den efterfrågade DAMERNAS AFTON Lördagen 13. 09. Ikl. 20-01

FSU vill med fototävlingen väc ka ungdomens intresse ror att i högre utsträckning än tidigare do kumentera vår fInlandssvenska närmiliö och vardaRSmiljö. Huvudtema ror tävlingen är ungdom och miljö och motiven kan behandla allt från miljörorstö ring till vår dagliga miljö. Tävlin gen är öppen ror alla ungdomar under 24 år.

Man tävlar i tre klasser, nämli gen svartvit, farg och dia. Fotonas storlek ä·r valfria men vi rekom menderar 18XZ4 cm. De bästa i varje klass erhåller 500 mk de övri· ga fotOartiklar. TävlinRSbidragen bedöms av en jury besdende av Henrik Öster holm, Vldar LmdqvlSt, Thorlelt Tverin och Erik ffiggman.

1_ _ _ __ _

~ ~---------------------------------------T--o-~-d~ag-e-n-l-l~.-O-9-.1-9-8-O-------------------------------------~~NI.KA ~.TE!

!.-_----!

Alkoholdebatt i Jakobstad:

Mest gamla

• sannIngar

- De äldre mänskornas alkoholvanor, seder och

bruk är ungdomens största alkoholproblem.

Det sa överste Jarl Jarkka , uppflugen från Helsingfors, i panel debatten om alkohol som ordnades i Jakobstad. FÖrutom det fick man höra att han träffat ' UKK ett fyrtiotal gånger och aldrig tagit sig en hutt i landsfaderns sällskap och att han inte behövt göra det i andra höjdares sällskap heUer. . Inte ens när han snackar med sin jämbördige polare rörmokarn . Va bra . Alkoholdeba.lt~n i unl!do~- . ~h idroll5gården blev förvånansvärt livlig och preas lika vung som alla paneldebatter brukar vara . Mest var d.c;t förfliktande av Den E$na Sanningen i alkoholfrågan. OP återger debatten i lika vimga. banor som slen fördes , måhända kan nån luska ut en del guldkorn . .. D RISTO PomoeU, läkare här iJeppis, snackade procenter, preås som man brukar göra när man ' diskuterar det stora samhälleliga problemet alkohol. . - I Frankrike är hälften av aUa sjukhusplatser belagda av perso ner med alkoholskador. Att 7 % av alla som brukar alkohol i republiken Finland är alko holiserade och att 10 % av konsumenterna spiller i sig hälften av det brännevin som dricks i landet, berättade han också. - Målsättningen med alkoholpolitiken måste ju vara att mini mera skadorna.

,'Det är inte suspekt

att låta bli

ati dricka alkohol"

D KOMMISSARIE Erkki Nurmi berättade om hur många faU i året J:stadspolisen har där alkoholen tf inblandad: oCh sa en av de viktigare sanningarDll under kvällen: - Uet bär är bara stattsuk, det finns större lögner ... D CHRISTINA Helsing, som jobbar på socialbyrån, mediterade en srund över den klassiska frågan "varför?" . Hon utgick från 101 jande: När ungdomarna har det så bra materieUt bord.e de väl vara harmoniska och inte revoltera mot den äldre generationen. . Föräldrarna väntar sig att barnens revolt ska hävas av den mate riella standarden, men jag tror att revolten mot de äldres attityder är en nödvändi2 urvecklin2 . Konkurrensen slår ut mänskor så inrättar vi byråer fiir att bygga upp deras självförtroende igen . . .

UPPMUNTRANDE av de posi tiva lyssnar- och titrarreaktionerna efter provsändninxarna av aktuali tersprogrammet 'Stoff' senaste vår har Skol- TV besl~rat uppra pro

grammet på nytt

Jan-Erik Nyman

Jarl Jarkka D KYRKOHERDE Jan-Erik Nyman sa att folk dricker sprit och mår illa fysiskt och socialt: - Och ungdomarna mår knappast bättre av sprit än andra . . . Sedan olockade Nvman fram Husis och pekade på en AIko annons rubricerad "lagom är bäst - då njuter du mest" och tag nu mte helt Inne på Alkas ImJe: - Lagom är i så faU lika med noU. Nyman ryckte också att man är inne på ·rätt spår om man tar till hårdare tag i alkoholfrågan: - Det är inte suspekt att låta bli att dricka alkohol, det borde man lära ut och inte hill man beter sig snyggt med alkohol.

O ELSE-MAJ &Ström, lektor och lorilder, pekade ~ Ionroendefiii:håUandet meUan loräldrar och barn. Man bör kunna diskutera alkoholen, menade hon. - Är rorhåUandet OK bör man kunna komma överens om att barnen inte ska börja dricka alkoholIor ridigt. - Jag tror inte på fiirbud ... men inte heUer på att föräldrarna ska bjuda en I5-åring på vin. D EN KIllE i publiken talade om behovet av att fylla ett andligt tomrum: - När det är fyUt behöver vi inga droger, sa han och berättade om mycket goda resultat från försök i USA enligt den linjen. D SAlOMO Lillkvist ryckte att ordet fiirbud börjar bli uttjatat: - Vi kunde tala om förpliktelser mot nästan i stäUet. Ungdo marna saknar trygghet och behöver ett alternativ till det vakuum som uppstår när de inte har trygghet. Sa Lillkvist och tyckte att det var kyrkan som skullr görat. D NÄR kyrkoherde Nyman tog till orda igen visade han På exemplets makt. . - När alla andra dricker .. . varför inte jag? Dessutom ansåg han att roräldrarna har inkompetentfiirklarat sig själva genom att alltfiir ofta upprepat att de inte klamt av upp fostran. - Upprepar man en lögn tillräckligt ofta blir det en sanning. D CHRISTINA Helsing kom åter in på utslagningen: . - Dåligt självförtroende beror på det konkurrensförhållande som flOns överaUt. . Hon ansåg att det var de vuxna som måste skapa sig ett nytt al koholbeteende . .. attityderna måste förändras . D ELSE:MAJ Bosttöm ryckte att nykterhetsrörelsen är intolerant.

D AlICE Teir jobbar på socialbyrån och ville vara lite provokativ ,

höst. PrOlram

met sänds-vara80an fredag i 'tv l. Avsikten med programmet är att ror.klara nyheterna och de stora

sammanhangen i vårt samhälle på ett sätt som också lätt kan rorstås av barn vilket inte alltid är fallet med de normala nyhets- och ak tualiterssändningarna visar en un dersökning som Rundradion liort.

hänvisade till Jarkkas tal om att göra veckans goda gärning genom att öppna dörren åt nån ~mmal tant, och frågade hur många som sökt upp nån ung männISka med alkoholproblem och sagt: - Kom till mej om du behöver diskutera. Så kunde alla gÖra en insats menade hon . . . och ulIe bara de som jobbar på socialen. D KOMMISSARIE Nurmi trodde inte att det skulle hjälpa med förbud : - Problemet skjuter bara upp nån annanstans .. . och då kan det vara nåt värre. D EN ÄLDRE ~entleman i publiken ville förbjuda arbetslösheten. - Alkoholmissbruk är en flykt bon från arbetslösheten och me ningslösheten ... tiink att utbilda sig, fä sin examen och stå där utan jobb. ••

,'Ar det sa enkelt: i brist på annat super man!" D NÅN'i publiken: - Tänk om det är så här enkelt: i brist på annat super man. D UNGDOMSNÄMNDENS ordlorande Märta-Lisa Westman ryckte att livet blir lättare och mera avslappnat efter en drink: - Vatflir då inte leva så att man inte behöver slappna av ibland? Hon ryckte också att kyrkan kunde stiiUa upp med personer som man kunde snacka med: - Bättre det än predikan! - Välkommen till mentalvårdsbyrån, sa Helsing. Vi lyssnar på vad folk säger . . . folk fär prata. Sen fortsatte diskussionen. Mycket blev sagt och ryckt. Men nåt viktigt fat~des. Var visst Cay Sandelin på]T som saet: - Varför ska den sista raden vara tyst. IY~r satt dom som saken gällde. Ungdornarna. PETER GRANSTRÖM

Tyngdpunkten i programmet kommer art ligga vid olika aktuella händelser i Svensk6nland och man strävar efter att skapa en egen fm landssvensk profd som till en del skiljer sig från de övriga aktuali·

tetsprog[",unmen. Aktuella teman i höst blir bl.a. Folktingsvalet och olika kulturfrålt0r. • FIV1 il. 11.3; och 17.35 pJfrethg!

Torsdagen 11.09.1980

~DD Tal4ngjaktsjinalen på Ål4nd blev verkligen högkl4s s'g.

D D D De fyra herrarna i juryn lovade frankt att ha resulta ten kl4ra på tio minuter efter att all4 tal4nger viii hade upp trätt.

DDD Det to/( närmare halvtimmen innan resultaten var

kl4ra. Och d4 påpekade juryn nogsamt: - Det var mycket

snui differenser som skilde delta/{arna åt. .

DDD Hur de kunde komma fram tiJJ några skillnader är

svårt att förstå för en lekman.

DDD Synd bara att plenisalen i självstyrelsegården var en dast halvfylld, nog hade denhär uppvisningen varit viird en

större publik.

Högklassig

talangjakt

Den sjunde tal4ngjaktsjinalen tonbildning, ren sång och överty· gick av stapeln i Mariehamn, gande scenisk tolknillg. Andra priset tilldelades tvil· närmare bestiimt i självsty Iingssystrarna Eva och Solveig relsegården.

.A.

• LArs Lemström använde sågen på ett kulturellt sött. Det var svårare än man trodde att locka fram musik ur sågen,

'. LArs· Göran Strtmgell jobbade med både händer och fötter på Hammond-orgeln, SOm jobbade så bra att juryn föll direkt.

Österbottningarna .kom till ö-ri ket med "5 deltll,!{are: Ann-Katrin Back från J~ngsund, Camilla Holmghd från Vasa, Catharina Smeds från Oravais och Esseflick orna Helen Krohn och Maja Kronqvist. Nytt för hets talanjaktsfinal var att segrarna ges chansen att delta i ungdomens konstevene mang i Karleby nästa h. Sjutton olika solister och grup' per stod ute i kulisserna och tam· pades med rampfebern allt medan FSU:s ordförande Thorleif Tverin förklarade inför en halvfylld sal att man från arrangörshåll inte ser tävlingsmonentet . som det vikti· gaste. Själva mönstringen och uppbådet av talanger är viktigare. Speakern UU Griissner lyckades I vokalmusikklassen gick 13· higa Camilla Holmghds rena och klara röst hem hos juryn. Camilla vann sin klass och juryn motivera·· de sitt beslut med att hon hade fin

Gräsbäck från Åbo. Juryn tog fas ta på deras lediga uppträdande och utmärkta textbehandling i sången Countrygirl. Tredie pris gick.till Trio Nigolo. kvällens orginellaste inslag ge d.v.s. Ingåflickorna Gitte Löfberg. nom att spela "Nu nalkas ljuvlig Lotta Svanbäck och Nina Svan· sommar" och "Ålänningarnas · bäck. Juryn motiverade sitt sång" på såg. Tonerna skar som melodiska utlåtande med att Trio Nigolo genom salen alltmedan ju vindtjut övertygade med sin rena sång i ryn försökte få grepp om hans Nocturne. Ett speeciellt omnämnade i klas· tolkning. Lars Lemsuöm belöna sen vokalmusik förtjänar den åbo· des också med pris och hedersom· ländska gruppen Beat som upp näJpnande. Deri åländska juryn sa sig spe· trädde med en egen låt i finalen. ciellt ha tyckt om "Alänningarnas I klassen för instrumentalmusik vann Esbopojken Lars·GÖran St· sång" där de tyckte att sågen rengell som spelade Hammondor· påminde om vinden ute på Ålands gel. Juryn fastnade främst för hans hav. Ser man på talangjaktsfinalen i förmåga till improvisationer. Mor t kan man inte låta bli att Tvåa kom den pianospelande Karispojken Håkan Lindroos, han förvånas över det stora antal ta tolkade Beethoven med "god ny langer svenskfinland har till sitt förfogande och den lilla · pUblik ansering" och "god färdighet". I klassen Fri underhållning del· som Ulötte opp. Text:LEIF SJÖSTRÖM tog endast 68-hige Lars Lemst· röm från Kyrkslätt. Han bjöd på Bild: PETER GRANSTRÖM

• Håkan LindroDS lirade flygel så att t,o,m, Beethoven hade gillat kt,

Torsdagen 11.09.1980

.'.

K vevlax spelmansgille på skiva:

,'Ett bra minne Nu har även Kvevlax spelmansgille upphöjt sig själv till den grupp som har gett lit en skiva. - Det börjar ju höra till att ett gille med självaktning att ha en skiva, säger Alvar Pensar, en av dragarna i gruppen. Skivan heter "Ge mig ungdomen åter" och innehåller 16 klämmip gamma ldanslå ta r med tonvikt på svensk 50- och 60 talsmusIk. - Det där med titeln på skivan vill vi nog helst att lyssnarna skall uppfatta så att de p:i,minnes om sin ungdomstid, om den musik som spelades på danserna då och som de dansade till för 10-30 år sedan, förklarar Alvar Pensar. En annan sak är att den låten rydligen . inte finns insp.elad på skiva ti digare . Ätminstone har man från bl.a. radion frågat efter den . Lyssnare har önskat höra låten men radion har inte kun nat tillmötesgå öns kemålet. - Nu har vi sänt ett par skivor tiJl radion så nu går det att börja fram föra önskemål att få höra Kvevlax spelrnansgilJe framföra "Ge mej ung domen åter" .

.Tvilli"gartUI Griishäck sjö"g till eget giltlrrfKkomjltmjemtlflg ."ges "Cou"try .rirl" och gav SIImtidigt prov på "ledigt upptriidtl1llk" och "utmärkt 1extheha"d/ing".

Titellåten är för övri$t en av de bästa på skivan. Helge Gädda sjunger sä-

kert och energiskt. Det rätta gammaldanssuget soundet kommer bäst fram just i den biten. Annars dominerar sånglåtarna. 1 hela elva av de låtar som finns på skivan sjunger Helge Gädda solo. Nästan så man tycker att dragspe len borde hitt komma fram något mera i någon av de nyare låtarna. Av låtarna utan sång lägger Jruln främst märke till Veikko Ahvenainens "Åselevals". Ett intres sant arrangemang som gillet klarar bra. Två instrumentallåtar har sitt ursprung i Kvev lax. Det är Kvevlax schottis och Kvevlax vals. Den första är rätt intres sant och litet ovanlig. Båcla låtarna har upp tecknats i Kvevlax i slutet av forra århundradet.

stanade. Antalet med lemmar har rört sig kring 20 st . På skivan medver kar 18 spelmän. Där ibland fyra unga damer. Förutom Alvar Pensar fungerar Holger Nybäck och Per-Erik Backlund som musikaliska dragare av gillet. Som administ ratörer fungerar ordför anden Vilhelm Norrgård och sekreteraren Paul Frantz.

Skivan har spelats in på Björn Schaumans srudio i Jungsund. Kostnaderna belöper sig till ungefär 20 000 mark. Av Svenska kulturfonden har Jruln fått ett bidrag på 2 000 Jrulrk . Resten svarar gillet självt för . Tillsvidare bar man tagit 600 skivor och 300 kassetter.

- Det ser inte ut att räcka till , säger Vilhelm Norrgård. Åtgången har varit god . Slutligen vill både Pensa r och Norrgård framhålla att viktigaste orsaken till att man har gjort skivan nog är attman vill ha ett minne från de år då Jruln hölJ på med det här musiceran· det, med kamratliga övningar och trevliga spelresor bl.a. ända till Sveri ge.

Gruppen Sea Level bilda des 1976 efter det att blues bandet Al/man Brothers upplösts. Sea Level som till en början bestod av AI/ mantrion Chuck Leavell (klaviaturer, sång), Lamar Williams (bas) och Jai Johnny Johanssen (trum mor) plus gitarristen Jim my Nalls troddes al/må'nt bli bärare av Allman Brot hers fall1ll111111ntel, men un der Leavells inflytande började gruppen dock spela en mera jazzrock-orien terad musik.

•

tå

~ ....

JIIIt tik

SVEN-ERIK GLADER

Ungefär åtta år tror Alvar Pensa r att det är sedan Kvevlax spelmansgille

SEA LEVEL: Long Walk On A Short Pier

- Nu är gillet på tOPP vad musiken beträffar åtminstone hittills. Man vet ju aldrig hur länge man kommer att hålla ihop.

Omöjligt

tt lyssna

• •• sIg matt

iii..

På debutalbumet "Sea Level" som kom ut 1977 kretsade musiken också mycket kring Chuck Leavells stundom helt grandiosa klaviaturspel. I och med att nya förmågor har införlivats med gruppen har dock balansen förskjutits en aning, så även om Leavells

röd tråd genom Sea Levels mu sik så är han inte längre ensam om att lyfta fram gruppen utan har god konkurrens både som musiker och låtskrivare av sångaren, saxofonisten och pi anisten Randall Bramblett, den nye gitarristen Davis eau sey och den gamle diton Jim. my Nalls. Ett tredje nyförvärv utgör Joe English (med förflutet i Wings, av alla grupper) som tog över bakom trummorna 1978 när Johanssen återgick till det då återuppståndna All. man Brothers. Till dags dato har Sea Level hunnit med ytterligare tre al bum, "Cats On The Coast", "On The Edge" och pinfärska "Long Walk On A Short Pier". Från att ha svävat mellan Le avells pianojazz och Brambletts soulrock är musiken nu mera enhetlig; en jazzig sydstatsrock (med betoning på jazzig) där inspirationskällor som bl.a. soul, rhytm & blues och funk kan uppdagas. Trots det minutiösa arran. gemanget är resultatet ändå en otvungen och okonstlad mu-

,.tiano . ~ortfarande Ar.JBm; ... . .:111 . . . . . .si

•

sound där man in i minsta de talj kan urskilja hur instru menten sammanvävda av ett visst tema virvlar runt, bildan de ett ständigt växlande mönster. Leavell i full gåpåar-anda och en något mer avvaktande Bramblett bakom tangenterna, dubbelgitarristerna, där Cau sey kompletterar Nalls' ryt miskt fräna gitarrspel med sin egen melodiska eftertänksam het, samtidigt som Williams' bas och English' trummor inte enbart fyller sin uppgift som rytminstrument utan som sam tidigt också deltar i de övrigas "high life". Vad arrangemanget anbelan gar är det enda direkt nya för "Long Walk. . . blås sektionen som t.ex. på den lug· na "Morning Light" smyger in och förhöjer skönhetsvärdet ytterligare. Man kunde räkna upp samt liga låtar som exempel på en bra låt men i stället vill jag ge rådet: Lyssna själv! Det är en njutbar LP som det är så gott som omöjligt att .i~i

WIr.

.a t'· ....

ÖII~RaOTTNI.KA ~ST.N

g~e_n_ll_.0_9~. 19_8_0___________________________I 10

"....-.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r..r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.rJ"J".r.r.rJ".rJ".rJ".r.rJ"J"J"J".r-,;

Arvasgården invigdes §g

I§

" Vasa sjukvårdsläroanstalt Svenskspråkig RÖNTGENSKÖTARUTBILDNING påbörjas i januari 1981. Utbildningen varar 2Y2 år och ger röntgenskötarkompetens. INTRÄDESFORDRINGAR: ålder 18 år, Grundutbildning: mellanskola, gymnasium eller grundskola med minst mellankurs i matematik och första främmande språk och låRkurs i andra främmande språk, god fysisk och psykisk hälsa och lämplighet för yrket. Temporär BARNSKÖTARUTBILDNING påbörjas i januari 1981. Utbildningen varar I år och ger barnskötarkompetens. INTRÄDESFORDRINGAR: ålder 18 år. Grundutbildning minst grund· skola eller medborgarskola, god fysisk och psykisk hälsa och lämplighet för yrket. Ansökningstid till båda linjerna 10. 9.-10. 10. 1980. Inträdesprövning anordnas under senare delen av oktober. Ansökningsformulär och anvisningar erhålles från läroanstaltens kansli Sandviksgatan 6, '65130 Vasa 13, tel. 961-116312.

FÖR DEJ SOM Vill TJÄNA EXTRA PENGAR Till JUL Beställ redan nu Jultidningsförlagets stora forsäljnings· katalog . Vi postar den till dig den 17 sept. utan några som helst förbindelser från din sida. Att sälja jultid· ningar är ett kul och lönande jobb som du klarar på Din fritid, efter skola och läxläsning. Sänd in kupongen till:

TION INGSTJÄNST, Box4. 22IOI Mariehamn . ,...--------------- ~----I

I I I ........ ..... .... ... .. .. .. .. .. .. .... .... ............ I ålder

I ,

I .. ............................................. .. ... , , gat~, box, etc. I I I

...... .... .... '.... .............. 'Ö'p .'

~;~~i~d;. · L p~~i~~" ____________________

Uppbåd!

§ § § § § § ~ § § §

l1li

melo", vider och v,nd ulan plln$ på bIlrII. Kllpten Rosenlöv (med ryggen tiJI) IInmiJler för chefen för VIlSII Mil,t4rdistrikt överSlelöjtllllnt RutIInen.

§ § § § § § § § § § § § § § § § .8 • Efter en lort presentlltion liV Finlands jOrsvllrsmaJtt ir det så dags för lite S pllppersexercis, vIlrunder jOrsvllrsmaJtten uppvislIr en påtringlInde jOrkiirlek för ens personuppgifter. §

§ § § § § § § §§ 8

§ § § § § § §

§ § § § § § § § § 8

Även den lokalen, som var pla. cerad nere i kyrkbyn, brann ner tiU grunden den 10 februari 1979. Och nu, sna" 75 år sedan fOrsta lokalens invi~ning, · kan oravais· borna åter inViga eq ståtligt bygge i och med den nya Arvasgården. il il Söndagens festbcsökare kunde forst bekanta sig med de nya ut· rymmena under gnidning av aktiva fOreningsmänskor. Därefter bjöd foreningen på kaffe med dopp. Efter att alla hade beskådat byg· get och avnjutit sin kaffekopp kun· de själva programmet börja, det bestod b1.a. av körsång, blåsor kester,· folkmwik och folkdans. Fesnalare var chefredaktör Ole Jakobsson, delegat i Svenska Kulturfonden. Ordforande Erik ' Karls kunde i sitt hälsningsan. forande tacka alla som på något sän bidragit till att fOrverkliga byg get. - En tavla skaU göras på alla donatorer. Det fanns forvisso redan i SÖn· dags en tavla uppsatt, men den var ofullständig p.g.a. att insamlings· listorna ännu inte blivit intagna. Därfor finns det ännu möjlighet att ex. teckna stolinköp och få sitt namn på tavlan. Vidare informerade Karls om · byggets data. Årvasgården är en enplansbyggnad med källarvåning . Den omfattar 1 076 kvm byggnads yta och en väningsvta på 1 406 kvm. Volymen är 6 517 kbm. , Karls berättade också an det finns en del nya utrymmen som in te funnits i tidigare lokaler. - Mörkrummet fOr fUmfram kallnin!! i nedre vän ingen och bio ~rafen I övre våningen skall köras Igång redan i höst om allt går plan. • Som sistIllInhalt på vigen mot en militir kllrriilr skall man så infinllll sig hos enligt. överSlelöjtllll".~ Rut:'ne.n ock försöklI komma öv~ens med hono", Vllr och niir Vid ordet fritt blev fOreningen man sk~lIl1vtJillll Sin vimplilt. So", svenmsprtllllg hll",lIIIr man niislan siken i uppvakrad av olika roreningar och ~ Dl'llgsvik ",edan mIIn diJre",ot glInsklI frill får viljll o", "'lIn vill rycka in i feb. Ss nlllri, juni eller oktober. . il institutioner, bl.a. kommunen , Li· På bilden kVliterllr Mlltli Asphol", ut en IIndrll.klass tJgbiljett och förbinder ~ ons, Lady Lions, Rotary, Vasa Spar. bank, Manhoma, Församlingen, sig sll",tidigt IItt infinllll sig i Drllgsvik den 9 februari 1981. Svensk·Finland, Andelsringen och ungdomsrorenjpgar från niir och VSH fjärran samr SOV. l..r..r..rJ.:lO""..r..r..rJ"..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r.r.r.r..r..r..r..r.r..r.r.r..r..r..r..r..r.r..r.r..rJ

§ §

GUNVOR WESTERHOLM . rektor

namn

Senaste söndag invigde Dra· vais Ungdomsförening sin tredje ungdomslokal. Första lokalen var placerad alldeles intill den nuvarande, men den brann ner den 1 januari 1939. En ny lokal byggdes då upp tämligen snabbt men pga. vinterkri~et upp· sköts invigningen till hösten 1940.

§ § § § § § § § § § § ~ § § § § § § § • FörsIa kont11kten medjOrsvllrsmakten. Y nghngllmtlllv årgång ·61 får be";tt· S hur kort och koncis en hilming liV IIr"';"'odell ir. Inget kringgående SVII",· g

I I

T_omh __

j ___________________________

§ § § § § § § § § § § § § §

§ § § § § § § § § § § § ~ § § § § § § §

§ § § § §

S S

& 8

~ ~

111 I~~ - __________~___T_ors_da----!g~e_n_ll___.09-=---.19=--8_0~~..........~~~_ _ _ _ _ _ _ ~

kERBOTTN'S"A ~STI!J

Sjätte ringen

vaknar till. .

•

Sjätte ringen tar ny fart, repre sentanter för ringen samman kom för att hålla ett reorganise rande möte. Till ordförande för sjätte rin gen valdes ungdomssekreterare Stig Lundqvist, sekreterare blev Anja Wester (Nyby .UF) och kassör Ulla-Ma, Spemn~ (Ma lax UF). Medlemmar i nngsty relsen blev Glenn Nylund (Pe talax UF), Erik V. Söderholm (Bergö l) F) och Anna-Lisa Svenns (Over-Malax UF) VI ringen beslöt bl.a . att: • Satsa hårt på höstens dans kampanj. • Starta en ringserie i damfot boll, med preliminär start den 14.9. i Petaiax . • Försöka få igång en revy grupp inom ringen . • Ta en dust med kommunens ledning för att få en fältassistent / fältledare till dist riktet. Man beslöt också att försöka få större bidrag, eventuellt av kommunen, för att räcka före ningarnas lokalkostnader. Den 10:e oktober kommer ringen att ha ett nytt möte i Bergö för att se hur de olika projekten ror löpt.

.och körigång danskampanjen i oktober -Ledningsgruppen for dans kampanjen inom sjätte ringen har hållit krigsråd och beslu tat att danskurserna kommer att genomforas under oktober månad, med preliminär start den sjunde. Tillsvidare är det enbart Över-Malax UF som har sitt dansande på det klara. Där kommer Anna-Lisa Svenns att fungera som danslärare. Anna Lisa har också lovat att ta hand om Malax UF ifall man inte lyc kas få tag på någon annan lära re där. Bergö UF, Petalax UF och Nyby UF ligger ännu i startgro parna men tisdagen den 23.9. håller ledningsgruppen ett mö te och då torde det framkomma närmare besked om hur dans kampanjen skall genomloras i dessa föreningar. Ledningsgruppen beslöt vi dare att dansläraren skall f.i. en femtilapp per kväll. Lednings gruppen skall också samarbeta med ungdoms- och nykterhets nämnden och eventuellt försö ka få bidrag av dem. Anmälan till VI-ringens danskurser kommer att kunna göras på namnlistor i skolorna runtom i kommunen.

. . . händelser. . . Berärta om vad som händer i din rorening. E~t gör du det ge nom att ringa OP, 967-13 555 eller 961-11 35 22, och berärta . Eller skriv en rad till ÖP, PB 27, 68601~ )AKOBSTAD.

Vet FSU

vad FSU

håller på med?

Prisdifferentiering

på.dansntarknad?

o Det blir ingen begriinsning av importen av orkestrar, show band och artister från Sverige och/eller andra liinder. O Toppriset för österbottniska dansband en lördagkviill då bandet ensam får stå för musiken vid en dans blir 3400 mk. Det är de två viktigaste överenskommelserna man kom fram till vid det möte som hölls senaste vecka mellan arrangörerna och orkestra,na. Vid mötet var sju orkestrar och sju föreningar representerade. Det hela började med att arrangörerna träffades separat. De skulle ta stälJ· ning till orkestrarnas krav på imponbegränsning. - På fredagar och söndagar kan det absolut inte bli fciga om någon be gränsning, var man helt eniga om. Lördagar kunde man kanske diskutera men helst ingen imponbegränsning alls. I fciga om toppriset beslöt arrangörerna acceptera 3 300 mk. När det blev träff med orkestrarna konstaterade dessa att eftersom arrangö rerna inte $ick med på imponbegränsning kunde det inte bli tal om 3 300 mk som tOpprIs . Efter förhandlingspaus kom orkestrarna med ett slutligt bud. Toppris 4 400 mk men lägre pns för smärre arrangörer. Dansbanden mrde in pnncipen om graderade priser i debatten. Storarr-dngörerna satte sig förstås på .I;>akhasorna. - Vem är stor och vem är mindre? Ar det orkestrarna som i så fall skall be sluta om vilka som skalJ betala det högre priset? Orkestrarna framhöll att de ville hjälpa nya arrangörer som vill in på mark naden. Därmed kunde de kanske på sikt ta flere spelningar. De etablerade ar rangörerna borde också stöda en sådan satsning. Vid mötet i Gamla Vasa kom man inte fram till någon överenskommelse om 2raderade priser. Fci2an skall diskuteras vidare. Däremot acceoterade de när varande arrangörerWl 3 400 mk som toppris. Fördelad spelning blir priset en lördag 2 900 mk. För fr~ och söndagar _omändrat 2 300 mk. Skärgårdspriset är 2 300 mk om mrm . gen sker efter ordinarie bokningssäsong. Från arrangörernas sida fInns ett förbehåll inbakat i godkiinnandet av topp riset. De -vill att orkestrarna skall börja göra alla papper som rör betalningen klar-d på förhand . De bör alltså även skriva ut innehållsbevisen fardigt så att kassören bara har att undeneckna och betala in förskonsinnehåUet. Orkestrarna å sin sida har rvå önskemål. Det bör fInnas ordningsmän i närheten av estraden som kan påkallas om personer ur publiken blir allför närgångna på t.ex utrustningen.

Sture Ericson liigger ut texten om FSU:s principprogram, som behandkules vIII ett seminarium i samband med årets talangjakt. FSU-ordförande Thor/etl Tverin i forgrunden.

Har FSU halkat efter i utvecklingen? Det var i alla fall vad mAnga lät pbkina under seminariet FSU och åttiotalet i samband med talangjakten på Aland. Förbundsordföranden Thorleif Tverin sade det rätt försiktigt: - FSU som är den största ungdomsorganisationen i Svensk· finland bör anpassa sina strävanden i enlighet med de Itrav samhäll· sutvecklingen och framför allt ungdomen ställer.

" Ungdom en vet inte vad FSU är" Eki Htggman på FSU-kansliet:

- Vi saknar måtsättningar för de flesta verksamhetsformer. FSU

arbetar slentrianmllssigt...vi mbte hitta nya vägar och kanaler. Outsiderna Åke GrandelI och Kurt Streng gick ut bArdast: - Uf-rörelsen missade tjget på 70-talet genom oförml&an att motsvara tidens krav. medan andra oraanisationer vlxte. GrandeH nlmDde idrottsrörelsen, spelmansförbundet, mill·örörel. sen. Han kunde också ba nämnt de mlnga töreningarna för evande musik. GrandelI efterlyste ett totalt bokslut och en hänsynslös utvärde ring av verksamheten. _ - _FSU mbte hjälpa ungdomen -att välja livsmönster i dagens överflöd på alternativ. Han talade om en ny idealism, om en ny aktiv entusiasm, om prak tiknära, idealistiska ledare med båda dojorna på marken och med skolning och resurser. - FSU behöver -ett klart bandlingsprogram med tidslimiter, prio riteringar och ansvarsfördelning. Marknadsföringen av uf-rörelsen motsvarar inte beller tidens krav. Ungdomen vet inte vad FSU är, menade GrandelI.

Sture Erikson, SÖLJ:s viceordförande sade att man inte skulle för

falla till_pessimism: - Vi har en bra rörelse med stor sktivitet. Håkan Westermark, kanslikukku på SÖU tillbakavisade en del av grandeIlska kritiken: Det är väldigt lätt att kritisera.•.att förslå samarbete...att siga att vi ska ta vara på nya strömningar...men GrandelI känner inte till de - ekonomiska och personella resurserna som vi arbetar med. - De mbte man beakta när man diskuterar möjligheten att ut veckla verksamheten. Till seminariet hade FSU-styrelsen utarbetat ett förslag till prin cipprogram med ett ritt löst principiellt mediterande och ett hand lingsprogram i mera konkreta ordalag. ThorJeif Tvermg:

AIrangörerna bör ordna med trygga parkeringsplatser för orkesterns buss. Nu hänvisas denna för det mesta till baksidan av lokalen där vad som helst kan -hända . Gemensamt kom arrangörer och orkestrar överens om att om det blir bråk inne i danssalen (på paviljonggolvet) eller om musikerna ser att skadegörelse är på gång, så bör de om~elban upphöra att spela. Det är enklaste och snabbas te sättet att alarmera mreningens ordningsmän. SEG

- Programmet ska ge svar på frågan "Vad vill FSU" och "Vad är FSU". Programmet ska vara en handlingsnorm som ska bållas svn lig och ge möjlighet att se över verksamheten och följa upp sanktio nerna. Under _seminariet utbröt en debattunge om vem programmet !gentligen ska skriva för. Endel talade om att göra ett program för internt bruk för att FSU ska veta vad FSU borde göra. Ett program som också skulle tala om för anslagsbeviljande myndigheter vad FSU stAr för. Endel pratade om ett program osm skulle anvlndas i marknadsfö -ringen, dvs tala om för den finlandssvenska ungdomen vad FSU le.

Principprogram

konkreta ordalag

De två målslttningarna ställer nämligen helt olika krav på innehåll, språkdrälu och utformning. Efter diverse diskussioner kom man fram till att tre arbetsgrupper skulle utarbeta förslag till ett internt program som sedan skulle ligga till grund för marknadsföringen av FSU. Och det var ju förnuftigt. Arbetsgruppernas förslas ska nu tillstlllas FSU-styrelsen, som på basen av dem ska utarbeta ett principprogram för FSU i si konkreta ordalas som möjligt. PETER GRANSTRÖM

Slappna av i möbler från MÖBELLAGERFÖRSÄUNING På Tegelbruksgatan 31 i Vasa tel. 961-117199

Ortens förmånligaste och bästa! ! Stick dig in, vi tar nog hand om dig. Öppet: må, fre 9.00-20.00, ti, ans, to 9-18, lör. 9-14.00.

~ Torsdagen 11.09.1980 r;;;l OsT.RBOTTNlaKA.-o~ ---------.....:.::=::::...::.:..:::..:..:.::=---------~-~: I 12 I

Efter en trög start i Öster har det lossnat med besked: - Vi stortrivs hiir i Viixjö och har blivit viii omh4ndertllgna av Osters IF. På fotbollsplan var det viii lite /rögt for mig IiII en början, men nu har det lossnat med besked. . $å!?iir beriittar Va!a unxa fotbolls/Jroffi Peter Utriainen som t lult mJnad tog ptck och pack och flytlade till Vilxjö i SmJ land. En tid efteråt kom Peters fiistmö Anette Tamminen också till Viixjö och inslllllerade sig tillsammans medPeter i en tvdrummare.

För oinvigda kan berättas att de i all hemlighet gick och förlovade sig i somras. De bor nu i ett v:1ningshus i stadsdelen Öster (!) och h:1ller som bäst p:1 och inreder lägenheten. Det törsta Yeter tYCkte man SkUlle SKal fa var en fabulös stereoanläggning. Efterhand utökade man med möbler och allt vad som nu hör till och när ÖP kom p:1 besök var det b:1de snyggt och hemtrevligt ord nat. Peter tycks ha oanade talanger även inom annat än fotbollen tyd ligen .

Tungt i början S:1 kom vi in p:1 fotbollen igen: - Det var lite tungt i början i och med att jag kom hit under serie pausen och vi körde dubbla pass varje dag. Nog har jag kört dubbla Dass även tidigare, men dethär var n:1gonting helt annat i fdga om tempo och hirdhet. - Följden var att jag blev styv och när vi sen inte f:1r massage här i Öster s:1 tog det n:1gon vecka innan det började lossna. I början var man som en träbock. I stället för massage s:1 tar vi varmvatten bad efter varje träning, men det tar ju lite tid förrän man vänjer sig när man blivit van vid massage. _ ' - Jag fick börja i Östers B-lag och etter en trög början s:1 har det blivit lite flyt i spelet de senaste matcherna. Sex m:1l har Peter gjort i B-lags matcherna hittills . . . I Sverige s:1 kör man ju med B lag och standarden p:1 dem är hög. Att Peter inte genast gick in i A laget är inte att förundra sig över. Förutom att Öster efter suveränt spel hela säsongen toppar allsven skan s:1 vimlar det av spelare med landslagsmeriter. Och p:1 ett vin nande lag ändrar man IOte s:1 gär na. Vidare s:1 matchar man talanger na försiktigt i Sverige.

Hårdare tempo - Det är inget märkvärdigt eller komplicerat med träningarna

Fortsatt

jilmsatsning

i Kristinestad

Det satsas ordentligt på fIlm i Kri stinestad i höst. De fem 16 mm:s ftlmJdu~barna som redan några år verkat 1 byarna har nu utökats med ue nya rorevisningsställen. Nu visas alltså.,film ror både barn och vuxna i O mossa , Härkmeri, Skaftung. Sideby, Henriksdal, DaJ(Smark. Korsbäck och TjOCk.

det finns inga trollkonster. Uet som främst skiljer träningen fdn den vi kört hemma i Finland är tempot och h:1rdheten . - Man tar och ger för kung och fosterland även p:1 träningarna utan pip och gnälJ.

• Imponerad av svenskarna? - Nej, dom är Otrotigt överrekla merade. Den enda som hitintills imponerat p:1 mig är min klubb kamrat Mats Nordgren, som fak tiskt är en finsnickrare. ' - Vi har fin stämning inom truppen, alla hetsar varandra un der träningarna och skämten är m:1nga. - Visst märks det att man är nykomling och att de övriga inte riktigt litar p:1 en när man trä ningsspelar, ofta Hr man bollen ; först när dom blivit trängda och d:1 är det vanligtvis för sent. Men det är inget att göra:1t utan det är bara att g:1 p:1 s:1 vänjer dom sig. Peter berättade vidare om hur den legendariske Öster-ledaren Stig Svensson alltid efter en Öster seger kom in i omklädningsrum met och ledde' alls:1ngen. Stäm ningen när alla sjunger med i Östers:1ngen g:1r inte att beskriva.

Spelarna halvproffs Spelarna i Öster är till största delen halv proffs med en fast m:1nadslön fdn klubben . Ta till exempel is ländske kanonskytten T eitur Thor daesson, som lär ha en femsiffrig m:1na.dslön. Sen tillkommer seger-o premier m.m . . . . Givetvis har inte alla lön som Teitur men det ger en bild om vil ka summor som det rör sig om för den som lyckas. ' När ÖP träffade Peter var han mest intresserad av hur det Sick för ' forna klubben VIFK. För VISSt har han lite hemlänjttan trots allt. Efter en träO/ng i förra veckan kom lagledaren Tommy Svensson och sa till Peter: - Det bör;ar vara dags nu. Peter blev !Oplockad p:1 bänken i"toppmatchen mot IFK Götebor~, Anglarna allts:1, och fick göra sm allsvenska debut när en halvtimme :1terstod av matchen.

Klubbarna är i höst i medbor rinstitutcts regi och det blir filmföJ:e revisning en gång i månaden i var je !dubb_ VuxenfdmfOrevisningarna be kostas av medborgarinstitutet och ~r :,tt delta dä~ bör. ~ .erIä$p mshtu tets mskrivrungsavgttt. BarnfIlmerna bekostas av ung doms- och kulturnämnden och fö revisningarna är avgiftsfria. Förutöm dessa !dubbar bedriver också ungdoms- och kulturnämn den fIlmverksamhet i Kristinestad och Lappfjärd. I Kiistinestad på

Peter Utriainen stortrivs i Växjö Och snacka om kanonstart: Peter var p:1 plan i endast 15 se kunder innan hag gjorde sitt första allsvenska m:11. A ven i övrigt gick matchen rätt hyfsat för Peter. Detsamma' kan man tyvärr inte säga om Öster, som :1kte p:1 sitt andra nederlag för säsongen i :1rets allsvenska: 4-1.

dier varje dag fdn kl. 8.00-12.00 plus hemläsning. "Halva frun" Anette börjar ocks:1 jobba inom kort s:1 det lär inte bli mycket dötid för dem .

• Ni If!ver vill bra pd den lön dufdr frdn Öster förstdr jag? Va sa du, flr jag betalt ocks:1? ? ? ? svarar Peter storskrat tande. TOR SPARV

"Min tid kommer" Efter dethär lyckade inhoppet kan Peter säkert räkna med flera chan ser i Öster. - Min tid kommer om jas bara sköter mig och tränar maxunalt. Träning ger resultat heter det visst. Den' tesen passar in p:1 Peter bättre än p:1 n:1gon annan finsk fotbollsspelare idag tror jag mig v:1ga p:1st:1. För ingen har som Pe ter jobbat för den framg:1ng som han redan n:1tt. Känner jag Peter rätt s;\ nöjer han sig inte med att ta en plats i Öster;s A-lag utan han siktar högre - men står änd:1 kvar p:1 jorden. Peter känner till att det inte finns n:1gon genväg till toppen, det räc ker inte bara med talang utan det gäller att sköta sig b:1de p:1 och utanför fotbollsplan om man vill n:1 resultat. Peter är inte färdig som fot bollsspelare än - det blir man aldrig - men han är p:1 rätt väg.

Pluggar ekonomi Fdn och med september m:1nad sruderar Peter ekonomi vid hög skolan i Växjö, vilket betyder stu~

Brahegården visas fIlm för barn andra tisdagen i månaden och i Lappfjärd andra onsdagen manaden.'

Aktiviteter

för alla

i Skaftung

Aktiviteter fOr ung och gam mal vill Skaftung uf satsa på i höst, det beslöt roreningens sty relsemöte senaste vecka. För ung

domarna kommer man att ordna en teater- och programgrupp som öppethuskvlllar varje tisdag. BOrd-' skall göra programmet till före tenrus, olIka spel och musik skall de få sysselsätta sig med. Om ung domarna är intresserade skall de få ordna olika slags programkvällar. För barn skall det bli gratis fIlm förevisning en onsdag i månaden. För vuxna blir det ftlm en gång i månaden, vuxen fdmfOrevisningar arrangeras av medborgarinstitutet_ En Luciafest med program och basar skall man ordna det 14 de cember. Inom roreninsen verkar eD

ningens julfest den 26 december. Intresset för ett musikcale är sto'tt och man kommer eventuellt att försöka ordna ett sådant. Sommaraktiviteterna har varit många, hela fem danstillställning ar ordnades i somras. Dansernas lönsamhet blir allt sämre främst p.g.a. stigande orkesterpriser. Näs ta sommar kommer man att ordna f.irre danstillställningar. Förutom anordnandet av olika aktiviteter beslöt man också att ha talkokvällar på lokalen

Torsdagen 11.09.1980 :M......... ~. ~____~'-----------------------------------------------------=~~~~----~~~---------------------------------------------~

T• .:

Berätta för ÖP

så berättar Ö p

Den .5 september 1980 hölls skon. Man räknar med att rore och hänvisade till pizzeriorna i Vasa. ställningarna i medeltal skall besökas Mari fick de äldre med på noterrut och åter ett historiskt möte i So/ planeringen skall i fortsänningen utga av 50 personer och an tre rore hem - tid styre/ser11l1 for före ställningar per vecka skall ges under från detta alternativ. Föreningarrut var ense om an man ningarnll i Malax diskuterade perioden I. 8.-31. 5. . borde f.i. fler affärsintressen med i pro Barn- och familjeroreställningar ges de bio~rafp/aner som funnits jektet och beslöt att i en senare skede 5Ömbgar och man räkrulr även med en tid t Ma/ax. Ingen vet iinnu skolforeställningar efterhöra dylika. under vinterhalv resultatet av detta möte, men året. Kulturnämnden borde kunna ge Föreningarna beslöt enhälligt ingå till kommunen med anhållan om romt ,'gå-på" andan iir god. bidrag så länge verksamheten ger for Ordforanden L-G Sperring i den arbelSgrupp som undersökt biograf möjligheterna och ungdomssekreterare Stig Lundqvist informerade om de ut redningar och kontakter som hittills ta gilS med kommunen och andra bio grafer. Projektet skulle omfatta en biograf om ca 150 plalSer, en grillbar och ett kansJirum for en verksamhelSledare. Kostnadsmiissigt överskrider projektet 1 milj. mark och man räknar med ett kommunalt bidrag på 30 % av kostna derna jämte tomt. FöreningarIllIS in vestering utgöres av 100.000 mk per år under sex års tid . Större delen av byggnadskostnaderna skall upplånas och amorteras med foreningarnas satsa de kapital. Det som i sista hand möjliggjort denna salSning är slopandet av nöjes skatten.

Underskott

de två första åren

ArbelSgruppen presenterade även en driflSbudget som åtminstone de rvå forsta åren Iler foreningarna ett under

lust, men arbetsgruppen är överrygad om att verksamheten på sikt skall ge en överskott. Finlands ftlrostiftelse ger lån med subventionerad ränta och kan även ge räntestöd till biografer med stora övri ga lån. I övrigt räknar man med en upplåning i lokalbankerna och for säkrinesbolall. Arbetsgruppen har enats om att om· rådet mellan kommungården och nya malaxvägen i Y ttertnalax är den lämp ligaste plalSen for en biograf. För detta talar exempelvis bosättningen och centrumbildningen, närheten for petalax- och bergöbor, tomten kan in köpas av kommunen och kommun gårdens parkering kan användas som reservparkering .

Positiv diskussion Efter arbelSgruppens information ulSpann sig en klan positiv diskussion. Medlemmar forde fram forslaget om an en pizzeria i stället for enbart en grillbankulle löna sig. Särskilt de yng re tyckte att en dylik hör till tidens krav

samt ett principbeslut om kommunens deltagande i kostnaderna . Eftersom projektet enban kan forverkligas med kommunens benägna bistånd, beslöt man invänta detta innan planeringen fortsätter. Mötet ansåg likväl initiativet vara så bra an man är beredd att överta pro jektet, trots att det slukar mycket av fo reningarnas pengar under de närmaste åren. - Vi är ju ändå till for ungdomens trivsel och aktiviteter, ansåg man . I övrigt informerade ungdomsselue teraren om vinterns fWnaktiviteter i fo reningarna som skall ske på ungdoms nämndens forsorg en gång per fore ning och nllinad och den luingresande biograf som skall engageras 23-28. lO. fOr filmJorevisningar i St rimman, Solhem, Bygdegården och Petalax. ..Anna-Lisa Svenns, ringens medlem i SOU:s styrelse, informe.rade om hös· tens danskampanj och OP-kampanjen som snart inleds. Mabxforeningarna har organisationen och dansledare kla ra och väntar bara på rek.lammatenalet. Efteråt skingrades mötets deltagare med film och pizza i blicken . LGS

• HÖR HIT uf-folk, ungdomssekreterare och övrigalflgdom sametare!

• VIll DU att ditt område och din förenings verksamhet ska' noteras i ÖP? - Meddela i så {all redaktionen om vad som är på gån~! • GÖR TILL exempel så här:

• Ring eller skriv korta meddelanden om både smått och stort ! • Skriv reportage eller artiklar om viktigare händelser! Gör det själv eller kontakta nån av ÖP:s lokala korrespondent er. Skriv hellre kort än långt, då är risken mindre att det inte ryms med. • Skicka en bild (svartvit)! infonnera om en sak.

En bild är det bästa stättet att

Ring till Malaxred. 961-651514 Vasared . 961-113 522 Jakobstadsred. 967-13555 Har du en strand? frågar vi i hös tens första skolradioprogram för årskurs 5-6 torsdagen den 11.9 kl. 9.05. Vi vill inspirera eleverna att berärta om en strand - om vad man kan se, höra , känna och fanti sera vid en srrand . Det kan bli en

r----------------------------------

katalog över fåglar och växter, en lyrisk skildring aven sommar strand , eller kanske en mer realis tisk beskrivning med inslag av ilandflutna mjölkförpackningar och plastkassar. Radion, torsdag kl. 9.05 .

-,.

upp- NAZI REP SÅ'LL ANDE S~AP

ANGEl< , TID I

1' .

••

•

i Priskryss

Det är Iä.oge sen sist

mcq_ nu ska vi lösa ett priskryss igen.

O Lösningarna vill vi ha till OP, PB 27, 68601 }akobstad senast mind2gen 22.09. O BJand rättkryssade lottas 30, 20 och 10 mark ut.

ruunn: ........................................ .

adress: ........................................ . L __________________________________________ _

Torsdagen 11.09.1980

Bertel är

desl1erat

Bara två lag ställde upp 1 friidrott

Karl Erik

Femte ringens friidrottsdag i Kvevlax blev inte vad Kenth Storm, Biltledare, hade hop pats. Inte var vädret på hans . ?Ch ringens sida. Och tydligen Inte foreningarna och friidrot - De (öre,!ingar som ännu in,te lämnat in sina fråge ta~ heller. Två foreningar ha formulär för lokaldokumentattonen ska föra det ome de I alla fall sänt deltagare. In delbart, ryter en smJtt desperat Berte Nygård från MallIX. . tressant är att flickor och pojkar tävlade i samma ldass. Boken ska vara färdigskriven om några veckor, nämligen. Resultat: Bråttom, brållom med andra ord. 100 M: I den mJn en föreningshistorik finns ska den bifogas. 1) ~~rid Backman, Kvevlax, 14.5, 2) fredrik Sand, V-Hankmo Uf, 14.5, - Och, säger en svettig Bertel, skriv ner några rader Fråga: "Har man bevis på att det som står i Bibeln 3) Anders Näsman, V-Hankmo Uf, fJm läget i föreningen också. 15.0, Poäng: V-Hankmo 12, Kvev lax 6.

Längd:

Du, svenska ÖsterboHningl

VIII Du lira Dig flyga?

har Du beslutat bli en IIker och skicklig pilot?

vIII Du iteruppllva Ditt gamla certifikat?

vIII Du förkovra Ditt kunnande?

tlnker Du bygga p6 Ditt nuvarande certifikat?

vIII du Skapa Dig en kreativ fritid

KOM DÅ DIREKT TILL LOCOS FLYGSKOLAI Utbildningen sker pj Ditt eget moderam", svenska. Denna spec/a//Curs börjar den 1 olctober 1980. Ring till Harry tanner pi kvällen tel. 961-241 413 (eller 981-110 311.)

HARRY TANNER

l) fredrik Sand, V-Hankmo, 4.81. 2) Tom Hurin, V-Hankmo. 4.50, 3) Mårten LövdahJ, V-Hankmo. 3.92. Poäng: V-Hankmo 16, Kvevlax 3.

Kula: 1) Eugen Haglund, Kvevlax. 12.11, 2) Tom Hurin, V-Hankmo, 11.97, 3) Mårten Lövdahl, V-Hankmo. 11.54. Poäng: V-Hankmo 14, Kvevlax 9.

Stafett: V-Hankmo I, Mårten LövdahJ, fred rik Sand, Jan Bergfors och Tom Hurin, 3.14.9. Kvevlax Uf, Ingrid Backman, Pia Haglund, Britt-Marie Haglund och Kristet Knipström. 3.40.0. V-Hankmo D, Anders Näsman, Henrik Stenfors. Henrik Näsman och Martin Bergfors, 3.47.0.

LOCOS AVIATlON

Poäng: V-Hankmo 9, Kvevbx 4.

utblldnlnguektlonen SkolhuIg."n -88-88 A 85120 V.II 12

Sammanlagd poäng: Västerhankmo UfSl, KvevbxUf23.

Lirkkulla-atlftallanl folkakada

mi startar den 13 oktober 1980 en

lirje. som skall behandla PRESS. FOTO, RADIO och lV. MAlaittnlng:

- att skapa en ökad förtrogenhet med massmediernas värld. - att lära ut hur man skall använda massmedierna· för att nå ut med ett budskap. - ~tt stimulera. en kritisk hållning till massmediernas produktion. - att ge en grundläggande inblick i mediafrågor, men inte att ge yr kesutbildning .

Wu RLilZE

För Dig 10m viII

WEINBAC

pröva om ett mediayrke skulle passa Dig - ägna Dig åt journalistik och ska pandeverksamhet i olika med ier. - arb.eta med information i organi sation. kyrka och församling.

:Röster.

UndarvIlning :

Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transpor1. Om du besluter älg för att köpa pia not kreälterar vi älg för betald må nadshyra och transport.

"kk' O MUSII I

Vasa-affären Hovrättsespl. 20 Tel. 961·117011

Informationsteori. kommunikations

lära. intervjuteknik. reproduktions

teknik. lay-out. fotografering. pro-

d~ktlon för tidningspress och radio.

Video-lV; svenska, finska. samhälls

och kommunallära, sociologi, mo

dern politisk historia, maskinskriv

ning. m.m. Praktiska övningar i jour

nalistik och studio.

Linjen omfattar 26 studieveckor.

Pris 130 mk per vecka för undervis

ning. kost och logi. Alder: minst 17

Ar. Ansökningstiden utgår 6. 10. och

linjen startar om skolstyrelsen ger

sitt tillstånd. 13. 10.

Kontakta genast Lärkkulla-stiftel

sen s Folkakademi 10300 Karis. tel

911/30498.30112. kl 9-12.

verkligen är sant?"

•

Svar: Det är viktigt att göra klart för sig att Bibeln egentligen. är sammanställd av många olika böcker, som har kommit till under en tid av ca 1000 år. Bibelns sextiosex böcker innehåller olika slags lit· teratur, d. v.s. myter, historiska berättelser, profetiska förutsägelser, poesi m.m. Frågan "är det sant" brukar man närmast ställa till sådant, som be rättas att har hänt nå~on dn Il_ Vad Bibeln beträffar skulle den frAsan nIemast sllla de historiska berättelserna, t.ex. om Israels folks öden. Att berättelserna är historiska betyder att de bestäms till tid och plats. Sjllva händelserna kan vi inte mera fl tag pi annat llD just som be rättelser. Deras geografiska och materiella underlag kan man dock i viss mån undersöka. Av intresse för den historiska sanningsfrågan har arkeloger därför i över hundra års tid gjort omfattande utgrävningar i Palestina och omgivande länder. Utjl:rävninjl:arna har blottat en massa lämningar som vittnar om den rika kultur, som i årtusenden blomstrat i Mel lanöstern. Det berättas ofta om att israelerna gör sina utgrävningar med Bi beln som främsta guide. Uppgifterna i Bibeln har därvid visat sig vara häpnadsväckande exakta. De arkeologiska utgrävningarna har också bragt i dagen litterära källor (andra än Bibeln), som t.ex. hela bibliotek av lertavlor, på vii· ka man funnit samma händelser omnämnda som omtalas i G.T. Ar keologin har alltså bekräftat Bibeln som en tillförlitlig bok. Uourna listen Verner Keller berättar poj)ullet om dessa bekräftelser i bo ken Men Bibeln hade rätt). Frågan "är det sant" kan givetvis också ställas om en sång eller en dikt, fast på ett annat sätt. Vanligen är det livserfarenheter, upplevel ser och känslor, som uttrycks genom poesi eller dikt. Det viktiga i detta slag av litteratur är inte tider och orter. Det handlar istället om den "livssanning" som varje mänska kan känna igen som en inre verklighet. Vad underberättelserna beträffar, kan det vara intressant att ve ta, att aUa de under, som omtalas i NT, också har hänt (och händer hela tiden) i vår egen tid på olika håll i världen. Bibeln har alltså genom vetenskaplig forskning visat sig vara en tillförlitlig bok. Att vissa historiska berättelser har en del utsmyck ningar och överdrifter får man räkna med. Bibelns avsikt är att ge oss sanningen om Gud och om oss själva. Den sanningen förmedlas genom de historiska personer och person ligheter som skildras. Vi får den också genom poesi och profetia och. framför allt genom berättelserna om Jesus och hans undervisning. Den kristna kyrkan är ett stort levande vittnesbörd om att Jesus inte le påltittad, utan en som levat och verkat och genom sin död och uppståndelse gav upphov till den kristna tron, som i dag är spridd över hela jorden. KARL-ERIK BERG D NU SKA de äntligen visas! Alla D AB SVENSK ROCK är pro fel och misstag som begås vid en giammet som både syns och hörs. eller tv-inspelning. Och som En fredagskväll i månaden, från det är meningen att vi aldrig skul september till maj, i direktsänd ning från Rock Palais i Stockholm le fått se. För a1\;l som arbetar med att göra filmer och tv-program är kommer AB SVENSK ROCK. Massor av ny, ung, frisk och dödligt rädda fOr att misstagen stark rock framförd livs levande som ju alltid görs - ska synas på för publiken på Rock Palais och ftlmduken eller i tv-rutan. Det är skådespelarna Glenda för dig hemma i soffan. AB Svensk Rock kan avnjutas i färg . Jackson, George Segal, Richard och stereo. Det enda som behövs Harris och nyligen bortgångne Peter Sellers som 'berättar om roli är en f.irgTV och en stereoradio. ga misstag de gjort under sina ota Har ni hört talas om Raketer liga rilln- och tv-inspelningar. Och na? Jaså, inte det. Ja, då får ni några exempel lär vi också få se . stanna hemma den 12 september Det ligger nämligen till så att aJ för då gör fyra Farstakillar sin la misslyckade tagningar vid en in TV I radio-debut med levnadsglad spelning arkiveras. rock för fräckt showande.

rUm-

• STV/, fredag kl. 2/.35.

• STV2,/redllg kl. 2/.()().

I15

11_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ __ __

T_O_~~g_en_l_1._~_.1_9_80_ ___- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

lIi1ill ~ t l~ERBOTTNISKA POSTEN

Teaterkurs i Karleby

Trafikskolor· i Jakobstad HALO.IN &ROSE

JAKOBSTAOS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

För pälsningstiden 20. 10. -80-ca J. 2. -81 anställes både

MÄN och KVINNOR vid våra pälserier i Socklot, Nykarleby och Ytterjeppo. Tidigare erfarenhet ej nödvändig. Skjuts kan ordnas. För november månad behövs dessutom

MINK- och RÄVFLÅARE Anmälan per tel. 967-20522 vardagar 8.00-15.30 eller vid person ligt besök på vårt kontor.

E~~: -:~, !:'e~-'öllöifu

Sartkgatan 17,

66900 Nykarleby

Nykarleby pälsningscentral Ab

UNGdomsfÖrenin~smedle.~

mar, fonroendemän lflom SOU och övrig~ uf-aktiva skall anmäla sig till SOU:s kansli fore den 15 september om de tänker vara med på forbundets orkesterparad på Waskia den 24 oktober.

O DE orkestrar som har möjlig het att vara med på orkesterpara den skall bekräfta sitt deltagande till förbundskansliet senast den 12 september.

O FÖRBUNDETS arbetsutskott sammankommer till möte onsda gen den 17 september. O DE med.lemsföreningar som in te ärmu har lämnat in uppgifter om lokalen eller paviljongen för förbundets föreningsdokument bör göra det fortast möjligt. O UNGDOMSringarnas lednings grupper för danskurserna bör sammankomma och meddela för bundets kansli vilka planer som de har dragit upp . Vidare skall före ningarna meddela förb!lndskans liet vilka ombud de har valt till att skö~ prenumerationskampanjen för Osterbottniska Posten .

anställer ett större antal

MÄN OCH KVINNOR för pälsningsarbete för ca 4 månader. Kom in eller ring tel. 967-20810, så ger Häggblom eller Lebeitsuk närmare uppgifter.

~bllqqen

byggen i Mariehamn anställer

Timmermän/snickare och betongarbetare till större byggarbetsplatser i Mariehamn för längre tid. Goda förtjänstmöjligheter. Tel 928-21606/Eriksson.

• SEX TIMMAR arbete och sex timmar ledigt - dygnet runt. • TIO DYGN på havet och ett dygn i land - året runt. Denna rytm är vardag och verk lighet för många av de norska trålfiskarna i dag. Men trots sli tet i mörker och snöyra blir intäkter na inte så stora. Timlönen för trålfiskarna stiger sällan över 30 norska kronor. Med extra vaktturer då det finns mycket fisk, kan arbetsdygnet va· ra i upp till 18 timmar. Men trots allt är det inte fel på varken hu möret eller kamratskapet om· bord. • FTV ikväll kl. 19.15

Till höstens forsta teaterkurs i Österbotten har man lyckats engagera en verkligt kunnig och erkänd dragare nämligen Georg Malvius, teaterchef vid Abo svenska teater. Tema for kursen, som hålls på Jun~s borg i Karleby, är "Från pJäs till foreställning" . Kursen är tvådagars veckoslutskurs och hålls den 20-21 september. Arbetet vid kursen är indelat i fem skeden . Man börjar med analys av pjäsen. Andra skedet handlar om drarnarurgi. Sedan fö ,ljer scenogra fi. Fi~rpe skedet är skådespelarens och regissörens ar~te och femte skedet vägen till premiären. En liknande kurs kommer sena· re att ordnas i södra delen av SÖU:s verksamhetsområde . Närmare informationer om tea· terkurserna ger SÖU:s kansli i Vasa eller FSU:s kansli i Helsingfors.

Förmånligt från Närpes Volvo 244 DL, vit, snygg Opel Kadett ........... Flat 131 ........ .. ..... VW Golf LO grön, körd 70.000 km ....... . . Saab 99 GL .... ... ..... Volvo 142 .............. vw Golf ... ... ......... Fiat 127 ....... . ....... VW 1300 ..... .. ........

-76 -76 -79 -78 -77 -74 ·75 -74 ·73

Därtill ett tiotal billigare bilar

LABOR

Närpes tel. 962-41 461

Österbottniska

Posten

Chevrolet Impala......•.. -64 V-S Autom. Snygg

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad. Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Datsun 100 A ........ _.... -76 Toyota Corolla ........ -72, -75 Lada 1200................ -75

Tidningen utkommer varje torsdaa

Plymouth Fury..•..•...... ·75 Sport Coupe, Jättesnygg Opel Kadett.......... . .. . ·72 Saab 96.............. ·72, ·75 Mini 1000...•........ . .... ·70 Rambier CIassic.......... -65 Otroligt men sant, bilen är som ny. Kom och checka. Opel Commodore autom ... ·71 Wartburg..... . ........... ·76 Volkswagen 1300......... ·68 Volvo 244................ ·75

kedaktör och

ansvaria utaivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsaatan 13,

Jakobstad. tel. 967-13SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

. Redaktör i Vasa S-E . Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113 S22

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961·651514

REDAKTIONSRÄDET

Alf Snellman, ordförande,

S u~annr

Lillkull. Karin Blomqvisl.

Brila Svedlund. Ralf SHlar och

Lass.e Erikwm.

KwaRIV. 17, Va.a tal. 961·113411

PRENUMERAnONSPRIS

1980

Helt år.... ... .......... 30, .Halvt le................. 20, Skandinavien' . . . . . ... ... . 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . . 1, ANNONSMOTTAGNJNG

SÖU :s kansli. Vasa.

tel. 961·113572 och 115372

ÖP:s ANNO.t'lST )ÄNST

Kjell Vestetback

Jakobsaatan 13, Jakobstad,

tel. 967·11827

Annonser bör inlamnas senast

måndag ·kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 555

Stor ' Klas och Lill Klas

JNGEAJ MER " MJÖLI< • VARFÖR~

ANNONSPRIS l texten ... .. ....... . , . .... 2.60

Efter texten ............ . .. . 2.40

Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillaggspris

-.30 spmm och färg. förenings

spalten per rad 1,-. Österbottnis

ka Posten ansvarar inte för ev. ska

da som tillfogas annonser som in

ringts eller som pi grund av post

försening inte införts i begärt num·

mer .

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1980

•

Torsdagen 11.09_1980

Siv och Pia på turist byrån i Vasa: När jag kliver in p<l turistbydn i Vasa träffar jag Siv Lund~ren ~h Pia Wiik, som dkar vara I Jobb JUSt d<l. - Det är ganska lugnt här nu, säger Pia men i juli hade vj för det mesta fullt hus. En hundra tal tU rister kunde sticka sig in under da gens lopp. Men s<l här i slutet av augusti kan det vara dagar r:ar VI inte har mer än en tiotal besokare.

• Hur kommer det sig fö"esten att ni jobbar Mr? - Rena slumpen, säger de b<l da . Via bekanta fick vi nys om job .. bet p<l bydn . - Arbetet är mycket omvaxlan de, ja vi är n<lgot av allvetare .sä~er Siv. Vi Hr svara p<l de mest mOJhga och omöjliga fdgor. En g<lng kom det in en fransman som skulle an mäla sig till Vasaloppet p<l skidor! Plötsligt hörs ett rasslande och en knattrande. Det är telexen som g<lr. En telex ser i det närmaste Ut som en skrivmaskin. Det är en sk rivmaskin ocks<l, modell större. Det är bara den skillnaden an man kan kommunicera med en telex skrivmaskin. JUSt nu va.r det turistbyr<ln i Wien som vll.le .ha uppgifter om semesterbyar I Fm land.

VÄRLDSBERÖMDA STUNDARS • Vad ger ni dd för rdd och tips dt de turister som besöker Vasa?

,";

• Siv Lundgren kommunicerar med Wien via telex.

, ,Vi får svara

på de mest omöjliga frågor' , - Vasa har en l<lng rad av hög klassiga museer. Man bör hminstone besöka n<lt av dem. Och s<l har vi ju Stundars först<ls . Kalasen p<l Srundars är sm<ln 'världsberömda vid det här laget , sm<ller Pia . -

ma.'T' a.1Sel1 EPISOD 1':- NAc;TET PRODUCED BY: .CH5 CHS UTAS AV: LS

Vi fh inte glömma bort

skärghdskryssningarna, säger Siv. Speciellt i juli när vädret var så vac kert utnyttjade m<lnga mÖJlighet en an <lka ut i skärghden . Däremot blir många besvikna över besöket i Gamla Vasa , m<lnga turister väntar sig en gammal exo~ tisk stadsdel, modell Gamla stan I Stockholm.

• Pia Wiik tillhrinl(ar en hel del av sin tid med alt snacka i telefon.

Man kan r<lka ut för lite vad som VACKRA helst när man har med turister an VASA? skaffa. Pia har en exempel p<l en . s<ln här lite annorlunda arbetsupp - Det är synd, säger Siv, Vasa gjft. är en vacker stad! - En dag kom en amerikansk Här vill Pia protestera en aning: turist in och förklarade an hans fru - Det är synd an se hur det ena hade rönerna i Finland. Fruns trähuset efter det andra rivs ner. I morfar hade en g<lng i tiderna stället bygger man sterila betong

emigrerat till USA . Med lite detek klossar.

tivarbete l\,ckades vi luska ut an de . - Det här en sak som turisterna

hade släktingar I Storkyro. ocks<l lagt märke till. Det vore p<l - S<ldana g<lnger blir man glad, tiden au vi vasa bor skulle upptäc intygar Siv och Pia. Man känner an ka vad som h<lller p<l och sker med jobbet är meningsfyllt. v<lr stad I - Men visst har vi en vacker • Finns det dd ingenting nega ti"t att säga om jobbet pd byrdn? stad trots allt. En stad som säkert De sociala utrymmena är kommer an upptäckas av allt fler urusla, säger de b<lda med en turister, avslutar Siv och Pia. mun. Ta nu kafferummet tex . en Text: Han Honans litet kyffe. Där skall vi alla trängas . under kaffe och matpauser. Bilder: Klaus Berndtson