Österbottniska Posten (ÖP) nr. 37 1984 by Österbottniska Posten

~dP

,..,. ........

" Svenskt bolag \ I investerar , ~ i österbottnisk I \ artistförmedling)' \ Nr 37. Torsdagen den 13 september 1984. Mk 2,50.

Se sidan sju ___ fJlf'

STORFRÄSAREN SLÅR TILL IGEN:

He, he...

Herrey's

Oj . vad glada de är, helyllebröderna med de gyllene skorna och diggi loo:et fastvuxet pi läpparna. Men si har de ju all orsak aU va ra nöjda . Herrey-bröderna lockade nämligen rekordpublik till siväl "'orsby som Fagerö senaste vecko slut. Ö P :s P atrik Sten vall hade blivit lovad en spec:ialintervju med brö derna i bastun. Men pi grund av tidsbrist och rädsla fö r all det skulle ha blivit rubriker i de svenska tid ningarna (!) blev .bastugreJen inte av. Däremot fick Ö P en lAng prat 'nget fel på humöret här inte. Trots det intensiva turnerandet ör bröderna Per, R;ckard och Louis flerrey 1; stund med bröderna helt privat ko fräscha och pigga som " dgonsin. I bakgrunden skymtar en liluud glad och fräsch mamma o.d. (Foto: Kolla sidorDa 4-6 P. Sten vall)

Möt denna vecka i ÖP:

Mostafa . . . från Maroco som steg av bussen i Lillby , Purmo, en tidig morgon för ett par veckor edan. Kallt men oj så grönt,är hans intryctka av vårt nordliga land. Se sista sidan!

Pickan

~~~

. . . som troligtvis är kommunalvalets yngsta kandidat. Hon ställer upp för Konstitutionella Högerpartiet i Pedersöre och vill - om ungdo marna väljer in henna - köra en sparsam Se sidan tre. linje.

.' ............................................................................................................e

ÖP pådisco i Polen!

e 6 o

Sidan 12.

(# (J

o o o o o o

. .~~HH~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

. Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin

Ryktet om vår död Sommarens långa debatt om uf-rörelsens och ÖP:s kris har nu övergått i handlingsvilja . På initiativ utifrån har en insamling startat med siktet ställt på 100.000 mark och därmed tidningens räddande. Vid en första anblick kan· summan måhända verka ouppnåelig, men då man beak tar vilka resurser det finns bakom den i hela det breda uf fältet, finns det ingen orsak att tro att det skulle vara möjligt att skrapa ihop pengarna. Det bör poängteras att det faktiskt handlar om den fortsatta utgivningen av tidningen och ifall målet inte nås och tidningen läggs ned kommer medlen att tillfalla ett annat ungdomskulturelIt ändamål i Svenska Österbotten . Det är enligt statuterna för insamlingen SÖU:s styrelse som förvaltar insamlingens medel och besluter om even tuella utbetalningar.

säga Aminne Folkpark , som först lanserade iden om spe ciella ÖP-danser . Andra arrangörer har visat sig positivt inställda till tanken och det är troligt att det blir flera sådana evenemang under hösten. Glädjande nog har också orkestrar inom A&M nappat på iden och ställer upp till reducerat pris. I flera fall är det möjligt att arrang era ÖP-danserna på kvällar som inte utnyttjas i festför delningen. Eftersom det rör sig om stordansplatser och tillställningar med förhållandevis små omkostnader borde nettobehållningen bli kännbar. Ett annat initiativ kommer från Georg Heikfolk, politi ker med anknytning till Finlands Landsbygdsparti , och österbottning i förskingringen . Heikfolk har föreslagit en insamling där allmänheten kan bidra med en slant för tidningens räddande .

Initiativet tilL insamlingen kommer egentligen frå två håll. Det är ingen mindre än Storfräsaren själv, det vill

I veckan som gått har det också visat sig att man rå partipolitiskt håll följt med ÖP-problematiken. SFP:s

• •

centralstyrelse vill ge ett extra presstöd för tidnin utgivning. men då detta visade sig omöjligt p.g.a. a\ ÖP har stöd från annat statligt håll gick medlen i stället fö r dr tekniska investeringarna hos tidningens utgivare JTI. Förutom den markrnässiga behållningen ger insam l.i ngen också en moralisk styrka till kampen som förs fOr OP:s räddning. Förbundsledningen har nu, då förening;rr verkligen visat att de vill ha sin tidning , lättare att ror handla med sponsorer och bidragsgivare . FramstälInin.., om stöd skulle klinga mycket sämre om det inte gjo rdes någonting konkret på det lokala planet. För näringslivet är det också att observera att en C'\ tuell sponsorering inte innebär en direkt välgöre utan en satsning avannonsmedel i ett organ som på d:l selektivt sä!t når en attraktiv målgrupp.

I olika sammanhang har det framkommit att tidningen borde bli organ för hela den finlandssvenska uf-rörelse ja rentav hela Svenskfinlands ungdom. Tyvärr har de tidigare försöken som gjorts i den riktningen inte utfaDil positivt. Det har alltid, och kanske också med all rän. hävdats från de övriga landskapsförbunden att det i så borde anställas redaktörer också där. En tanke som 00 första anblicken verkar orealistisk då man beaktar hur ut spritt vårt kära Svenskfinland är och vad det kostar an avlöna redaktionell personal. Ändå borde man med tanke på den återvändsgränd den nuvarande utgivningsformen hamnat i noga under söka alla nya alternativ med ett öppet sinne. De närmaste dagarna skall flera viktiga avgörandca. göras då det gäller OP:s framtid. Förbundsstyrelsen inkommande fredag ta ställning i ÖP-frågan och deras be slut från mötet kommer att ha en avgörande betydelse fä de framtida riktlinjerna. Utan tvekan blir det beslutet en av de viktigaste och mest ansvarstyngda SÖU-Iednin har tagit i mannaminne.

nder sommarens heta svängar i debatten han n själva gravera ÖP:s gravsten . Kollegerna tog fram be gravningskostymen och började öva dödsdanser. . I som läget nu ser ut dristar vi oss att satsa en femma på an det blir att knacka bort dödsårtalet från minnesplattan. Kollegerna kan lämpligen hänga in begravningskostymen respektive spara dansstegen till någon av ÖP-danserna . Eller för att låna ett uttryck av Mark Twain : Ryktet o m vår död är betydligt överd~ivet.

Slorfösaren har god ap tU på ÖP. En extra ÖP dans har han ockå loval arrangera. Sedan gäller del för andra arrangö rer all hakll på.

Veckans klipp

Politiken i uf-lokalerna Å/änningarna j(Jrtsäller all gruffas 0111 politiken inolll IItrö re/sen och . i 1If-/oka/ema. Tid ningen Nya Å/and ger i en ledare svar "å He//::<, Sölgens . inliig/:: i tidningen Å/and (senaste I'eckm kli",,) gäl/ande socialdell/ok ru ternas krav på af( få lu1!la //Iöte också i II!-/oka/ema: "Ing\: n politik i un,gdomslokalerna ". manar tidningcn Aland i \:n ledar\: och menar synb,lrligen friimst all dessa hör h,illas viii Iiista fiir social· llemokrater. Som sa ofta rör sig chefredaktör Helge Sölg':n p,i mossiga stigar i \:n ov\:rklic vii rid . Han har till excmpd för sig ';Itt politiska mötcn "int\: f,lr förl'komma" i ungdomslokalerna . Men det finns ju massor av exempd pa all dc partipolitiska or!!anisatio

ncrna häller mötcn i olika ungdoms lokaler. D\:t iir inte mer iin riitl. för par ticrna Ur ju samhällshyccand\: och ingalunda niigra hemsk~~ samfund som vill förvilla viira oskyldiga ung domar. Int\: minst ccntern har hii llit livligt hcsökta mötcn i uf-Iokaler hcl ,1 riirds\:n drog faktiskt igång i

Hammarbo i Hammariand. ,. Sölg':n har tydligen spiints för Fria Alands vagn - dcnna förening vill ju hd st förbjuda politiska partier. lian g,ir villigt i sd\:n - mcn pro

pagandan är säkert fruktlös."

efTA Sorgen har sina gränser, har inga. Ty vi men frukt sorJer e ast över det som har hän, men vi fruktar allt som möjligen kan hända. Plin;us d.y.

Uf-trädet tappar grenarna I en debattartikel i Vasa bladet kommenterar Mikae/ Piet i/ä de batten om krisen inom uf-rörel sen . Pietiiä förliknar rörelsen v,id ett stormkraftigt träd som skall kunna bära och utveckla den kulturella ungdomsverksamhe tens frukter. Han har också nå gra förslag hur detta skall gå till: "Uf-rörelsernas ledare för kluh barna kundc lämpligen utbildas av yrkcspedagoger (l.cx . lärare) . Var för har l.ex . SOU inget egentligt officiellt samarbcte med Pedagogis landets enda ka F<lkultClen. svensk~priikiga lärarutbildningsen hd och specialist på frågor av peda gogisk natur. Det hör kanske för ovetandc niim nas all Pedagogiska Fakulteten är heliiget i samma stad (Vasa) ett par kvarter fnin SOU :s kansli. Medel för ledarskolning kunde

lämpligen dirigeras av SOU. en an nan möjlighet vore genom budgete ring i de kommunala ungdomsnämn derna . Vid en enkätundersökning (Pietiiä & Koivune n) i J(orsholm hösten 1983 framkom att av kommu nens lågstadielärare förhöll sig 68,9 procent positivt eller mycket positivt till uf-rörelsen . Dessutom ansåg 20,0 procent uf-rörelsen vara varken posi tiv eller negativ. En negativ stånd punkt omfattas av endast 8.9 procent av de svarande . Det torde säkert finnas krafter som är villiga att dra en ledarskol ning. Så torde även vara fallet i and m svenskösterbottniska kommuner. En grundsanning är all utan ledare och initiativtagare skapas ingen verksamhet . Vilken form av ungdomsverksam het skall vi då prioritera') Vi vet av erfarenhet all all verksamhet kräver planering för att lyckas. Enligt för ordning (F 41&'72) åligger det de kommunala ungdomsnämnderna all upprätthålla förbindelse med sklorna och skolnämnden. och mill förslag innebär att ungdomsnämnden i sam: verkan med skolnämnden i augusti

(möjligen i början av september) gör upp en prociserad förteckning ÖYe'r de klubbtimmar som finns att o p för föreningarna . Denna fört kunde uppta timantal. skol och skolförestådnarens och lWal ingsordförandens önskemål. Föreo ingarna och skolorna informeras . ungdomskansliet respektive skol kansliet . Vidare föreslås all denna form av samarbete skola-föreningar upptas somen del i den lokala läroplan som träder i kraft fr.o.m . hösten 1985. Ungdomsverksamheten som skul le bedrivas i dessa klubbar borde rik tas in på det lokala plamet och verka för ett levande intresse för den egna hembygden och kulturen. Vi borde m ,a. o. skapa en samhällsbefrämjan de och identitetsskapande ungdoms verksamhet. Varför inte låta ungdomarna pr0 ducera en egen bytidning? Va nor il ne låta ungdomarna göra en \.ideo film om sin egen bys/närmiljös histo ria oeh dagliga liv? Varför inte riVlI enegen Byns Historia? Varför in skapa ell eget dramastycke? arf(w inte skapa egen musik?

----------------------------------------

Kommunalvalets yngsta kandidat vill hushålla!

B REV FRÅN LÄSARNA

Dans utmaning egen informationskanal och :5 språkrör ÖP är nedlägg otad . Det har blåst snåla r under ett par års tid och tycks tidningsförlaget JIT ha ämt sig. Något fler förlustår btir det inte för ÖP:s dej. I denna situation måste vi alla känna solidaritet. . Vi måste visa att ÖP har en o nomisk grund - att tidningbehövs. Dansarrangörerna i ÖSte rbotten var från början den ekonomiska grunden och tiHika den p ådrivande kraften. Låt oss . att kraften finns kvar! Åminne Folkpark utmanar därför alla dansarrangörer i ös terbotten, sommar- som vinter festplatser , att ordna en dans till förmån för "vår egen tidning ÖP"

Åminne kommer att ordna en extra danskväll lördag 29.9 .. fö r att samla medel för en fortsatt

utgivning. Vi tror oss på detta sätt kunna bidra med 10--20.000 mk till insamlingen. Vi har sparat informationen

om kvällen tills nu när kontrak tet med den amerikanska show gruppen Lovemachine är helt klart. Love Machine är en sång och dansgrupp från Los Angeles som tidigare uppträtt i Åminne. Deras show var då en publiksuc ce. Vi kan också glatt meddela att Alpha spelar halvgratis till dansen . Ungdomar och föreningar! Dansa med oss - dansa för OP! Åminne Folkpark r.f. L-G Sperring ordförande

Orkestrar i Österbotten Är det inte så ätt ÖP är litet av 'vår tidning" också'! Ingen an nan tidning har följt upp vår 'ierksarnhet så noggrant som ÖP. Dansarrangörerna är ofta må na om att våra namn, ibland bil der, får en framstående plats i tidningens annonser. Handen på hjärtat. .. Dans arrangörerna och ÖP till sammans är nog de som gör mest rek lam åt oss, inte vi själva. u vacklar ÖP's hälsa och en massa medicinsk verksamhet har påbö rjats. En hästkur kallas ÖP DANSER. ÖP-DANSEN inne bär att en del dansarrangörer inom snar framtid kommer att anordna en danskvälL där de av står från nettoinkomsten som 0-

: 28 år. "'!re~n:

Läsning, rock- och IISik, film, strandliv, djur, och att möta folk. ar: frimärken och vykort .

SllIIq:art. Arkansas 72160

Läsning, brevskriv

möta nya människor, clju:r. barn, kvinnor, lant

'ng. fiske och musik. ~...--_

atJändska mynt, frimär , \-ykort, förstadags etiketter och klister-

Vi hittar henne bakom disken vid en servicestation i Lövö . Stationen ägs och drivs av hen nes mamma och strax intill har pappan bilförsäljning . Det är med andra ord en renodlad fö retagarfamilj Pickan kommer ifrån och hon har också siktet inställt på ett eget företag i en eller annan form. Tillsammans med fästmannen Kaj Sundqvist är hon också delägare i servi cestationen och det är troligt att de en dag tar över driften. Varför ställer då en IB-åring upp i kommunalvalet?

avkortat går till Österbottniska postens insamlingskonto 497010 1719066. Om arrangörerna avstår från inkomsterna en, kväll är väl inte vi orkestrar sämre än att vi kan åka ut och spela mot endast rese ersättning vid just en dylik till ställning. Därför utmanar vi i orkesten SOUND alla orkestrar inom A&M att delta i en ÖP-DANS endast mot reseersättning. Ring BG på Artist och Musikerför medlingen redan idag och anmäl Er orkester. ÖP skriver musik-ÖP skall vi ha. Leif, Olav, Tom, Ulf, Frej och Clas.

Mr. Bret Leduo . P.O. Box 6173 Burbank, CA 91510 USA ' Ålder: 11 år. Intressen: Simning, sport, dato rer, rymdforskning samt resor.

Antonio Sandoval Ap1ado Postal 11-549 - ,D.F, 06100 ICO

Egentligen heter hon Anette Nyman, men för de allra flesta är hon kort och gott "Pickan". Hon är 18 år och eftersom hon firar födelsedag bara en vecka före nyåret, borde hon höra till de allra yngsta av kandidaterna i höstens kommunalval.

Hon ställer upp för konstitutionella högerpartiet i Pedersöre och är bland partiets tio

kandidater den enda kvinnan och direkta ungdomskandidaten.

- Orsaken är väl den att jag vill att ungdomarna skall bli mera informerade och intresse rade av politiken. Kanske bör jar de tänka mera på politiken då de ser att det är en ungdom skandidat uppställd . Att det blivit just konstitu tionella högerpartiet hon kan diderar för beror .på att hon tycker att de ställer upp för ungdomarna såväl som för åld ringarna: - Ehrnrooth har bland annat sagt att studielånen borde ut vecklas till studiestöd, trots att vi i princip är emot bidrag. De ungdomar som vill gå i skoja skall ha möjlighet till det. Som det är i dag har man en lång utbildningstid och då den är över tar det nästan en halv livs tid innan man har lånen be talda , Att Pickan valt att bli konsti tutionell beror på de diskussio ner man fört i hemmet och den information om olika partier hon fått i skolan.

Hon är nu sekreterare för Konstitutionella kvinnor i Pe dersöre och inom föreningsli vet har hon varit aktiv både in-

om Forsby Bollklubb och Kåll by uf. På frågan hur kamrater och bekanta reagerat på att hon dykt upp på kandidatlistorna

svarar Picka n att de nog blivit ganska förvånade. Kanske mest för att hon är så ung. - Det har nog drivits en hel del med oss konstitutionella här i Pedersöre och jag är nog beredd på att det kommer att skojas också med mig. Men i det här jobbet får man ju en del skinn på näsan .. . Ifall det går så att hon blir invald i Pedersöre kommun fullmäktige är det en väldigt sparsam linje hon vill föra. - Det får inte vara så att bara vissa grupper av ungdomar gynnas, utan alla skall behand las lika, menar hon utan att förklara sig närmare . - Skattörena skall användas förnuftigt. Man skall inte lova en hel massa saker för andras skattepengar. I stället för att lova en hel massa saker borde de ta medlen ur egen börs. - Inte är det någonting spe ciell.! jag tycker är uppåt sko gen här i Pedersöre, men som invald skulle jag stå för mina åsikter som konstitutionell. Ifall det går så att hon blir invald hoppas Pickan att det skall vara möjligt att samarbe ta med de övriga partierna. Pickan vill också poängtera att hemnnes parti är tvåsprå kigt och att det efterlyser stör re respekt de två språkgrup perna emellan. - När man arbetar sida vid sida, en finskspråkig och en svenskspråkig person , lär man sig att respektera varandra. Pickan anser att de finskspråkiga i större grad bor-

de välja svenska som första

språk [ skolan. Från svenskan

är det sedan lätt att lära sig

andra språk.

En allmän fr åga som står de konstitutionella varmt om hjärtat är krigsinvaliderna och -veteranerna. - Folk borde uppskatta dem mera. för det är någonting otroligt de har gjort för vårt I land . Men nu verkar det som om de skulle glömmas bort. Ja, de blir nästan behandlade som brotts'l ingar trots att de försva rat oss och alla kommande ge nerationer. I ett större perspektiv är Pi c kan emot kärnvapnen, trots att det kanske är de som har gjort att världsfreden bibehållits över 40 år. - Egentligen borde det tas in i Finlands grundlag att kärnva pen inte få r stationeras i vårt land. Det har vår partiordfö rande Ehrnrooth föreslagit. Däremot har Pickan ingen förståelse för de som gör civilt jänstgöring. - Under den tid då min Kaj var i militären mognade han någonting otroligt. Det är en · mognadsprocess som är bra för alla . Till och med jag mognade mycket under den tid han var borta. Någon egentlig valkampanj kommer Pickan inte att satsa på . Det blir mest att diskutera med folk som kommer in på baren. Inte ens en kaffekopp kommer hon att lägga ut för att locka över någon väljare. Det skulle liksom verka som någon form av muta berättar Picka n och avslutar intervjun för att ta betalt aven av dagens bensinkunder.

I I I I I I I I I

ÖP:s Skriv till mig-spalt är av

giftstjritt öppen för alla som sö

ker brevvänner. Uppge lIamn,

adress, ålder, intressen mm. Fotografier publiceras också helt gratis. Adressen är:

ÖP, PB 27, 68601 Jakobstad.

•pa gang • Datumen för höstens orkester

parader har spikats . Gammal

dansparaden arrangeras i V örå

den 26 oktober. Dans- och show

bandens parad hålls i Nykarleby

fredagen den 16 november.

FSU

ordförande . .. Ingmar Karlsson har meddelat att han inte ställer upp för omval.

Motiveringen lär vara väntad till

ökning i fam'ljen samt bygg

planer.

o Anette "Pick(m" Nyman hittar man för det mesta bakom disken i servicestationen i LÖvö. l höst har hon också dykt upp på listorna över kandidater i kommunalvalet.

----- __________________________________ J

Perfekt likadana på scenen, men "...... . .re""S Privat ha' Ber .1 .....

• • •

. 1.,.. ·t a '· ',." '8'" , n at inte I1lYCae :i~a.J.:..\d.' ~nal1ln.et getn ~ .' - Skulle vi vara tillsammans dygnet runt skulle vi bli tokiga. Det berättar Herrey-bröderna om sitt privatliv i en specialintervju för ÖP. Trots de tre bröderns till perfektionism drivna likformighet på scenen, har de alltså valt att leva väldigt individuellt privat. Fastän Herrey-bröderna under sommaren avverkat 6O-talet folkparksuppträdanden i Sveri ge, Norge och Danmark, ett an tal TV-inspelningar runt om i Europa samt de senaste dagar na It re uppträdanden i Finland, såg de fräscha, svala och väl mående ut då de dök upp vid presskonferensen i Oravais. Presskonferensen blev ,.en ganska tam och intetsägande happening med frågor som brö derna svarat på oräkneliga gånger. Frågorna gällde saker som hur pojkarna känner sig nu, vad de skall göra med alla pengarna och så .vidare. Per, äldsta av bröderna, sva rade på frågan om hur det känns att vara så populär med "visst är det kul". - Det är roligt att se att folk uppskattar oss och vad vi gjort.

Men alla skall veta att vi inte rått någonting gratis. Vi har faktiskt hårdjobbat men hela tiden vetat att vi skulle lyckas någon g~ng. Frågan har alltid varit NAR vi skall lyckas. Nu har vi det. Pengarna från turneerna, TV-inspelningarna, prylför säljningen och sist men inte minst vinsten från skivförsälj ningen, vad gör Herrey's med dem? Ja, vi hoppas ju på att det skall räcka till för framtiden också. En stor del av den vinst vi hittills gjort har gått åt till omkostnaderna. Men man får inte heller glömma den tid som vi jobbat oss upp till det vi är i dag, och det är oavlönat. Pojkarna har i sommar av verkat 60 konserter i Sverige plus ett antal i Norge, Danmark och nu i Finland. Nästan en

o Herrejs-bröderna ; cowboy-version var eU av de mera uppskauade numren; den 45-m;nuler långa showen. Men alla vet ju att ÖP inte är halv miljon människor .har sett samtalade med ett par flickor i någon porrtidning och mamma deras show och omsättningen 12-13-årsåldern. Gerd ger klarsignal. har varit fantastiska 12,5 miljo Mamma Gerd kom ner till ner kronor. receptionen för att kolla vilken RiclUlrd förkyld Detta om något berättar väl tidning pojkarna skulle interv om hur mycket en seger i Euro juas för. Hon avslöjade sedan Endast två tredjedelar al' visan är värd. Därtill kommer att de hemma i Sverige måste se brödratrion var med på inten' nettot från skivförsäljningen upp litet med till vilka tidning jun för mellersta brodern Ric och annat. Det är alltså ingen ar de ger intervjuer. Hon tyc kard hade dragit på sig en för småpotatis det är frågan om. ker nämligen att de flesta sven kylning och behövde stanna i ska ungdomstidningarna an säng. I stället fick Per och Lou spelar fOr mycket på porr och Ingen bastu is hjälp av pappa Willy som satt till sådana tidningar vill de inte och nickade respekttive skaka ge några intervjuer. ÖP hade blivit ,lovad en specia de på huvudet när bröderna Gerd Herrey berättar till ex lintervju medBröderna Herrey var tveksamma på vad de skul empel ,att då tidningen Frida i bastun, men då de anlände till le svara. gjorde en intervju med Louis Oravais låg man redan långt ef Första frågan fick bli vad de satte de in en bild av honom på ter tidtabellen. I stället lovade tycker om alla eflerhängsamma fOrsta sidan tillsammans med de ställa upp på en intervju på journalister som vill ha specia ett helnaket par. lördagen vid Fenno hotell i lintervju hit och dit, t.o.m. in Inte tycker jag att ungdo Vasa. tervjuer i bastun. Frågan stäD marna skall behöva köpa ung des mest för att s.a.s. sondera domstidningar där dom får När ÖP anlände till hotellet terrängen. porr på köpet, säger mamma tidigt på lördag förmiddag satt Per svarade med att visst kan Per och Louis i receptionen och Gerd.

D Per

Vad är mormoner? Eftersom den reLigiösa rikt .mg som kallar sig för mor oller dyker upp i il/tervjul/ ed bröderna Herrrey är det kal/ske på sin pLats att kLargöra Litet vad mormo llerna egentligen är. H är i våra trakter är mormonerna inte så ovanLi I{a. EnLigt en rapport från Abo Akademis forsknings institut fanns det i FinLand /98/ Imgefär4.000 mormo Iler fördelade på 22 försam lillgar. BLand annat i Vasa, Jakobstad och KarLeby finns det mormonförs am Lingar med medLemsantaL under hundra.

de n skull e inneh å lla Am e rik as fornhist o ria och det full stä ndi ga e vagelie t. För att kunna ö ve rs ätta tex • ten s kulle han be höva ett spe ciellt par glasögon . l R27 bö rja de han översätta och dikt e ra ba kom e n s kärm för tv ii sekre te rare . Boke n gilr nu under namnet Mormons bo k . Maroni tog sedan tillba ka gl asögonen oeh g uldpl,ii tarna av Smith . D e t paradoxala iir att det sägs att Joseph Smith var analfa bet. Smith mö rdad es I H44 av e n ilske n fo lkhop. Enligt Mo rmons bo k flydd e isra e le n Le hi och hans fa milj frän .lerusal e m till Am e rika o mkring SYO f. Kr. De blev de' amerikan ska indianernas fö rfä de r. Efter s in uppst å nd e lse be Mo rmonerna, eller Jesu Kristi sökte .Iesus Amerika . Där kyrka av de sista dagar he liga grundade han en kyrka e ft e r som grupperingen egentligen som han inte längre kund e heter. uppg ii r idag i he la värl hoppas pii ~ >1rnla världe n . o Bröderna Herry's äntrar scenen på Fagerö. Bland publiken finn$ många barn och ungdomar i full den till cirk a se x miljon e r. förväntan att se några av de största svenska artiskerna som färdats i Österbotten denna sommar. Världe ns antagligen mest D e t finn s hela tiden 10.000 känd mormoner är de sju me d mormonmissiunärer som arbe . lemmarna i po pgruppe n Th e tar med att utök a medlemsan Osmo/lds. D e har säkert va rit talet. Mormonfamiljerna ser en bra reklam för mormon de t som en förm å n a tt låta sina kyrkan . Liksom de stora stjärnorna, Bröderna Herrey's, var det många som kom till Fagerö i sön e r aka ut för tv å å rs mis Mo rmonerna iir noggr a nna mammas och pappas sällskap till årets stora spektakel inom nöjesbranschen. På lördag kväll sionstjänst. under vilken de få r med att leva efter en hög mo tjäna sitt uppehälle geno m noterades publikrekord på Fagerö med över 4.000 personer. Trängseln var enorm, och folk ral. Bland annat ger d e tionde dörr-till-d ö rr-a rbet e. stod packade som sillar ror att få en glimt av sina idoler. Inomhus var varje kvadratmilIime av inkomste rna till kyrkan , fas Rö relse ns ce ntrum finns i ter upptagen, och på utsidan stod folk som fastklistrade vid väggarna. Några hade dock sökt ta r en gå ng i må naden, använ Salt Lake City i Utah, en stat sig ut bland träden, och accepterade smått besviket sitt öde - att bara lyssna inte se. der inga njutningsmedel - in där 60 procent av befolkningen , te ens kaffe - och så vidare. är mormoner. - Det här är nog den lugnaste nerat av sparbankerna i Sydös Tidigare a nsågs må nggifte som derhållare tilltalar barnen är Tro ts att dagens mormoner tillställningen här i Fagerö, "'belt tydligt. Om det då beror på terbotten. Cirka hälften av en re ligiös plikt inom rörelsen. anses vara mycker ärli ga och trots publik mängd en, säger publiken hade köpt sina biljet Enligt lära n kommer endast deras danskunnande, sjungan uppriktiga och ta r sin tro på Egil Träskvik, ordningsman ter via någon sparbank. Den mormoner till himlen . Joseph de, rumsrenhet, eller något an allva r . måste man säga att rö under kvälle.n. Smith är den sanne Messias, stora driven har gett tydliga re nat är svårt att säga. relsens ursprung är mycket tvi - Inget brdk, trots att en del sultat, men som någon under Jesus va r enbart hans förelöp a Jag tror det är dansen, och vela kt igt. Grundare, en viss var lite besvikna, men jag tror kvällen frågade sig: skulle inte re . Mormons bok är Guds se det att de är så solidariska, sä Joseph Smith, sade sig ha fått nog inte det var så farligt. naste uppenbarelse och har folk ha kommit ändå? ger en mor i publiken. en uppenbarelse vid IS-å rs å l Största delen av publiken var samma auktoritet som Bibeln . För många var det dock en Bland de som sökt sig ut på der där Gud sade att han inte barn i tioårsåldern med sina Gud är en upphöjd människa , stor upplevelse att se dessa be gården hör ett gäng från Solv. skulle gå in i någon kyrka , ef roräldrar . Tre tioåriga när römda bröder Herrey's. Om - Nog är de säkert bra, bara han har både kropp och fysik tersom "alla deras trossatser ä r pesgröbbor tyckte nog att det publiken sedan lämnade kon och är sa mma perso n som man skulle se något. Man bor en styggelse". var för mycket folk. serten med ny livslust, eller Adam. Gud hade enligt mor de nog hitta en bättre plats så Några år senare blev Smith - Det var trångt framme, monernas tro ett sexuellt för svagt mumlande det av Ulf att alla kunde rymmas, sport tillsagd av ängeln Maroni att men de sjunger ju bra, och så håHande till Maria för att avla LundelI myntade begreppet plan, till exempel. bege sig till en kulle nära New är de söta. "dansande deodoranter" är ju Jesus. York . Där skulle han hitta en Som bekant var ju Herry's sedan ror var och en att avgöra. bok skriven på guld plåtar, oc h Att dessa tvåldoftande unuppträdande starkt subventioPatrik StenvaJI AnCi Holm

Publikrekord i Fagerö

det bli jobbigt. Men journalis terna har ju också hjälpt brö derna i deras karriär medger lian och tillägger: hlgenting ont som inte för med sig något gott. - Men det där med bastun var kanske nog en aning ror originellt. Vet du vad reaktio oerna skulle ha blivit i Sverige. Alla stora tidningar skulle ha slagit upp det på rorsta sidan: " Finsk journalist fick Herrey's i bastun". Efter att ha sett dem uppträ da k"äIJen innan där perfektio nismen var slående - de sjunger likadant, dansar likadant och ser likad~na ut - ställer man sig frågan: Ar de privat likadana också? Nu blandar sig Louis i sam talet:

- Nej, privat är vi mycket indjviduella och vi har inte mycket mera gemensamt än mnet. Pojkarna berättar att de inte umgås särskilt mycket på fri tiden. - Skulle vi vara tillsammans d) gnet runt skulle vi bli tokiga.

Louis - Trötter De har le,·t ett hektiskt liv de e

månaderna.

Flängt

från ort till ort och knappt hun nit renektera över i vilken ände av världen de befinner sig. - Var är vi nu brukar Louis, Trötter i gänget, sömdrycket fråga när ban kliver ur bilen eller nygplanet, berättar pappa Willy. Louis är den tröttaste i den övrigt så alerta brödratrion. Hans största nöje vid sidan om sbowandet är att sova. Per berättar att när man väc ker Louis på morgnarna kom mer han med standardrepli ken: "Jag vill bara pigga upp mig litet först". Louis är också den stora charmgossen bland bröderna. Per berättar en episod från Norge. Under ett solonummer av Louis såg han på en tjej i publiken och det räckte för att hon skulle segna till marken. Man kan säga att det var en lyckoträfT att bröderna hittade vägen till de österbottniska dans platserna. Herrey's var bokade redan innan den sven ska uttagningen till Eurovisan. Pappa Willy berättar att be söket i Finland var länkt som en sondering av terrängen men alla blev så positivt överraska-

de aU de absolut ville komma tillbaka hit. - Inte trodde jag att det var så fint här och att levnadsstan darden var så hög. Den är ju på sätt och vis högre än i Sverige och USA. Som bekant bor Herrey's i Kalifornien i USA och de kom mer så småningom att resa hem dit. Bara allt blir avklarat med turnen och inspelningen aven ny LP.

Alla heter Per

showbiz inte går att kombine ra, att de är varandras motpo ler. Det är helt fel. För mig är religionen till hjälp i mitt ar betsliv, avhåller mig från soc ker och saker som jag inte mår bra av. Droger? - Ja, just det, droger. Jag tycker att man får i sig så myc ket skit utan att man använder sig av droger. Här blir vi tvungna att avslu ta intervjun ror Per har redan

en längre stund suttit och mas serat sina muskler och kommit med små anmärkningar om aU det är länge sedan han har varit ute och joggat. Jag rorstår vinken_

Alla bröderna heter Per som första namn och det gör även pappa Willy. Hur det kommer sig kunde varken Per eller Lou is svara på. Pappa Willy säger aU det blivit något aven tradi tion i släkten aU ha Per som första namn . Familjen Herrey bekänner sig till mormonerna, en grup pering inom kristendomen. Hur går det då att kombinera religion och showbusiness? Per svarar att de alltid varit kristna eller mormoner och att de inte blivit det för showbusi nessens skull. - Många tror att religion och

o Mamma och pappa Herrey följde med guldgossarna på Finlands tumcII och blev ",äkta förvållade över levnadsstalldarden här.

Musiken en besvikelse showen· och dansen bäst EUROVISIONSSCHLAGERVINNAR NA anno 1984 har varit i Österbotten och visat upp sina gyllene skor ~ DET handlar naturligtvis om bröderna Herrey, Per Rickard och Louise. Där HerNär fansen fick reda på att Her rey's skulle vara med på ett byggjippo i Oravais samlades de i hundratal för att få se skymten av helylle-gossarna, och tumultartade scener upp stod då bröderna försökte sig på autografskrivande. I Forsby hade drygt 3.000 personer trängt in sig i pavil jongen. Små flickor och pojkar sökte sig fram till den provi soriska scenen för att få en bra plats att uppleva Herreys från. Men trängseln längst fram blev så stor att en del av publiken mer eller mindre måste bäras bort. Herreys uppmanade med jämna mellanrum publiken att ta ett par steg bakåt. Men vart då? Det var nästan lika fullt där bak .

Alla inbetalande rymdes inte in i paviljongen eller ville inte gå in på grund av trycket. För att musiken skulle nå också utomhus och för att luften inte skulle bli för kvav måste arran görerna snabbt lyfta ut fönstren kring paviljongen. En eloge måste tillräknas Forsby BK:s ordningsmän, för trots den sto ra publiktillströmningen var det god ordning på dansplatsen. Men å andra sidan brukar ju in te heller 10014-åringar föra så mycket väsen kring sig.

Musikaliskt sett dålig Vad kan man säga om själva showen . Musikaliskt sett gav den inte mycket. Men det vi suella intrycket var däremot ett plus; visst kan bröderna showa och dansa .

rey's drar fram är sig ingenting likt, utom möjligen bröderna själva. IDOLHYSTERIN växer fram var än de än trampar med sina gyllene skor.

Under den 45 minuter långa konserten hann pojkarna byta kläder fyra gånger. I och med klädbytena uppstod en viss dödtid, även om man försökte hålla i gång hela tiden . Bröderna Herreys inledde konserten iklädda randiga T shits och kortbyxor: Efter den fjärde låten var det dags för första klädbytet. När bröderna gör entre igen är de klädda som cowboys i rutiga skjortor med vita revär, cowboystövlar och breda hattar. Med varsin grön gitarr på magen sjöng de Alabamas låt "Mountain music". Inte så illa och då de sedan bjöd upp till fartfylld cowboydans tände publ iken ytterligare. Tyvärr lugnades tempot di

rekt med nästa nummer. Per ensam vid pianot sjöng "01/1

du vill bli min vän ". Att Louis gick bäst hem bland den yngre publiken märktes när det var dags för hans första solonummer "Ar

det sant".

Steppnummer bäst Brödernas bästa grej under showen var i mitt tycke när de körde ett dansnummer med både stepp och hopp varvat med trumpinnar och koskällor. Tydligen är bröderna förtjus ta i Chicago-gruppen Blues Brothers, för nästa låt var " Gi ve me some loving" med bröderna utklädda i svarta hat tar, kavajer och glasögon . Sista låten var "Mirror, mir-

ror" och sedan försvann Her reys från scenen. Tack och 10\ tyckte säkert många fäder som haft sina småttingar på axlarna de senaste tre kvarterna. Men ännu fattades något för publiken . Inga Herreys utan den låten. Och visst gav de ett par extranummer med bland annat "Diggi-Ioo,~iggi-Iey". Nåja, det är säkert många som lever på den upplevelsen i flera veckor. Ni som missade Herreys misströsta ej . De kommer med all Säkerhet tillbaka hit till Fin land . Detta besök var bara för att sondera terrängen, enligt pappa Willys egna ord.

Patrik Stenl'all

Den kontntersiella

förntedIingen oroar

På SÖU:s förbundskansli ser man inte med blida ögon på den förmedlinesverksamhet som håller på att TOMAS lEDIN ,t• •••CAPTUR växa kommersiella fram i Österbotten. Tidigare har SÖUensamt skött så gott som alla orkesterförmedlingar till till föreningarna men för några år sedan uppstod en privat förmedlingsbyrå, Vasa Produktion. Den byrån har nu fallit bort ur bilden men nu håller således Bo-Göran Neuman på att bygga upp en annan förmedling. IU

l ••

tll'.

"t'lI

Kanslichef Ulf Johansson och orkesterförmedlllre B-G LaxeU visar inte upp några sura miner trots den nya konkurrensen på nöjesmarknaden.

- Vi har en längre tid haft planer på att starta en produktionsbyrå av denhär typen, berättar kan slichef Ulf Joh ansson vid SÖU . - de är klart att vi inte kanst å och bara titta på då någonkom mer in på marknaden på dethär viset. Vi måste överväga"att göra någon form av motdrag. Förutom planerna på en egen produktionsbyrå har man också försökt effektivera den nuvaran de Artist och Musikerförmed lingen . Till en del har det också lyckats tack vare att största delen kontrakten mellan arrangörer och orkestrar numera gå r via A&M. A&M verkar nu med tillstånd från arbetskraftsministeriet och den provision som uppbärs är så låg Som tre procent av bruttoga gema, berättar Johansson . Per den 31 juli i år hade provi sionerna inbringat 20.500 till för bundet. En siffra som är betyd ligt bättre än senaste å r, men som ligger betydligt under det man budgeterat med. För att kunna förmedla ut ländska artister borde man in om SÖU blida ett separat för medlingsbolag. Sonderingarna i den riktningen har pågått en längre tid. Bland annat har kan slichefen och orkesterförmedla ren B-G LaxelI nyligen besökt

Stockholm . - Tidigare har kontakterna lill Sverige oftast bara medfört an viblivit hävisade till Vasa Pro duktion P & B Produktion elle r någon annan importör i Helsing fors. Genom att vi VP nu är borta ur bilden skulle det ha rit ett lämpligt tillfälle för oss an ta över förmedlingen av de sve n ska programmen. Det som kanske mest irriterar i sammanhanget är att del upp enbarligen kommer att fin nas svenska intressen på den öster bottniska nöjesmarknaden ifall Showringen blir delägare i det nya bolaget. - Det vi fruktar är att det ut vecklas till någonting liknande Viihdeohjelmat på finskt håll. Det vill säga produktionsbolag som hyr upp lokaler och kör verksamheten med kortsiktiga vinstintressen . Sedan det "inte går längre drar de vidare till näs ta ställe. Kanslichef Johansson ser det som beklämmande att en av ak. tionärerna i det nya förmedlings bolaget kommer att vara.en a SÖU :s egna aktiva. Dan Ornda! sitter nämligen med i förbundets ekonomieutskott. Han har tidi gare varit viceordförande i för bundet och är för tillfället supp leant i FSU .

Ensamma?

••

Osterbottens B. Karlsson

Svenska intressen i österbottniskt produktionsbolag! Låt oss kalla honom Pensalas mest interna tionella person. Eller varför inte Österbot tens Bert Karlsson. Det är han som ser till den Österbottniska danspubliken, och över andra delar av landet, får uppleva stora artis ter från andra sidan potten. Hasse Anders son och K vinnoböske band, John Ballard, Janne Lucas, Elisa beth Andreasson, .Ca rola och till sist Herreys. Bara för att nämna några grupper och artister. Företaget går under namnet P&B produc tion. OP träffade Bo-Göran Neu man på Fenno hotell efter in tervjun med Harrey's. Bo-Gö ran verkar pigg trots att han flängt omkring med Herrey's i Finland - tre konserter inne i veckan nere i Södra Finland, Forsby på fredagkväll och än nu återstår Fagerö . . Det som Bo-Göran Neuman sysslar med är alltså att för medla orkestrar och artister från Sverige till dansföreningar i österbotten och andra intres serade sammanslutningar runt om i FinlaRd . - Arrangörerna får önska 'g vilka artister de vill ha och sedan gör jag mitt bästa med an försöka skaffa fram dem, berättar Neuman. I Sverige finns en rad stora artistförmedlingar som t.ex. Tonart. showringen och Ema T elstar. Det är från showring en och Tonart som Neuman nnedlar vidare till Finland . Tonart i Göteborg har i sitt stall artister som till exempel John Ballard och Hasse An dersson medan showringen har största namnen av svenska - er idag. Det är frågan om i Danielsson, Carola IUggkvist och Eurovisions ervinnarna bröderna Ikrrey·s. 'euman berättar att det ut IS ett speciellt ömsesi förtroende mellan P&B tion och showringen . till detta förtroende såd när Neuman vågade sig på fö rsta stora artisten från nämligen Kikki. Det

Människans roll är tills vi" dare passiv i väntan på signaler utifrån men varför inte sjäh'a upplysa om vår existens? Där för all det skulle krävas många gånger större energimängd än vad som produceras på hela jorden f n för att bara den "närmaste omgivningen" inom en radie av 300-500 ljusår skulle upptäcka oss.

dlkade sig så att Kikki hade en kväll ledig på turnelistan men att platsen för att få tidtahellen att hålla . Bo-Göran körde själv, ned Kikki och company till Helsingfors varifr[1O de kunde fortsätta och hinna i tid till nästa show.

Situationen är emellertid inte hopplös. För tre år sedan, vid spektralanalys av Mars, upp täckte de båda '"ysikerna B Gor diets och V Pantjenko en ovan lig luminiscens i planetens atmosfär, dagsidan direkt efter solens uppgång. . Specialisterna fastställde våglängden hos den mystiska utstrålningen och kom fram till att det fanns en laser på Mars. Under påverkan av solstrålningen existeras koldi oxidmolekylerna i den laddade atmosfären och börjar avge ljusvågor. Och det är just dessa vetenskapsmännen ämnar an vända som interstellärt kommunikationsmedel.

På showringen tyckte de att jag ordnade detaljerna så hra och för mig tände förmedlings verksamheten på allvar, berät tar Neuman. Men redan innan Bo-Göran satsade på Kikki hade han re dan kört in sig som orkester förmedlare . Det var dansor kestern Creamers , i vilken han kände en av medlemmarna, som ville ha hjälp med att få speltillfällen här uppe i Öster botten, här där det ännu den tiden fanns gott om ungdoms föreningar som ordnade danser. - Jag förmedlade Creamers ett tjugotal gånger och tyckte att det var intressant. Dessu .tom behövdes det konkurrens inom branchen.P&B produc tion grundades med min svå gers fru Pirk ko som delägare . Till en början förmedlade vi ganska mycket till restaurang er men det var först i och med Kikki som vi insåg våra möjlig heter inom branschen . - Redan då, sommaren -83 alltså, gjorde förfrågningar om 1983-års stora artist Caro la, men det visade sig att hela sommaren var fullbokad. Men jag fick löfte om att få henne till nästa sommar, alltså den SOMmar S0II'I har vartt . Show ringen höll sitt röfte ocll det kan knappast ha oodgått nå gon att Carola har varit till ös terbotten. Det är säkert många som har funderat över hur tusan Eurovisionsschlager vinnarna årgång 1984 har hittat till öster botten. Det verkar som om Bo-Gö ran Neuman har fått gåvan att kunna se in i framtiden. Redan innan den svenska uttagningen till schlagerfestivalen bokade han bröderna Herrey's och kom överens om ett pris. Se dan blev det inte sämre av att de sedan gick och vann sven ska uttagningen och till och med Eurovisionsschalgerfesti valen i Luxemburg. Något aven lottovinst för P&B produktion. Nästa år kommer P&B pro duktion att ombildas till ett ak tiebolag. I dag är Bo-Göran ensam ägare sedan Pirk ko hoppade av. Ett nytt namn kommer aktiebolaget att få

Är vi 'e nsamma i universum? Finns det hopp om alt komma i kontakt med främmande civili sationer? Än så länge finns det inget entydigt svar på dessa frågor.

Vid första anblicken verkar förslaget naivt. Marslasern ger en låg effekt och strålningen är spridd. Men forskarna föreslår att man placerar två sfäriska speglar i synkrona omlo,p ps banor runt Mars på en höjd av 20 000 km. Speglarnas reflek tionsytor skall vara riktade mot

o Bo-Göran NeulIUln har fåJt det svenska produktionsbolilget Show ringen att gå med som delägare i den artistförmedling han luJuller på att bygga upp. och aktiemajoriteten kommer han själv att inneha. Andra aktieägare blir Dan Örndahl och, hör och häpna, showring en från Stockholm. Det om nå got visar vilket förtroende showringen har för P&B pro duktion. Företaget kolRftter att ha en anställd nämligen Bo~ Görans fästmö Marlene Ylinen. P&B produktion har för öv rigt ensamrätt på artister från showringen och Tonart. I och med att aktiebolaget bil das kommer vi också att försö ka utvidga verksamheten. Bland annat kommer vi att för söka få de svenska artisterna lanserade till den finska mark naden, berättar Bo-Göran och tillägger att det . finns stora möjligheter att exportera de finländska artisterna till Sve rige. - Nu verkar det ju som om detta skulle vara tidskrävande men mera tidskrävande är det inte än att jag hinner sköta det på kvällstid, berättar Bo Göran. Till vardags jobbar Neuman på Oravais hus i Oravais. Han bor numera i Vasa, så han har en ganska lång resa till arbetet varje dag. Till hans uppgifter på företaget hör indrivnings

frågor och kundfinansieringen. Några planer på att ge upp sitt jobb har han inte och han be rättar att han är mycket tack sam mot företaget att det ger honom tid att sköta förmed lingsverksamheten. Oka är det så, a-tt de stora hajarna inom musikbranchen är omusikaliska . Bert Karlsson skivkungen i Sverige är ett ex empel. Men på frågan om Bo Göran själv kan spela något in strument och om han varit med i något, band så avslöjar han att han var med i ett inte helt obekanta band på sin tid, nämligen Action. Intervjun som egentligen var ett samtal övergår till Ac tion och dess storhetstid . Bo Göran ler förnöjt vid minnena från den tiden ...

(Text och foto: Patrik Sten vall)

varandra, så att en tänkt linje mellan dem går genom plane tens atmosf. pi en höjd av 70 km, vinkelrätt mot den in kommande solstrålningen. Då kan speglarna fånga koldioxid molekylernas naturliga strål ning och genom mångdubblad reflektion förstärka den. Där efter kan den sändas ut ur spegelsystemet i form av ett rik tat Ij usknippe. Kalkyler visar att speglar med en diameter på 50 meter räcker för . . . . . . _ . ett lj1I8 kIri,.e " cirka 2 _ walt. Bd llIter itde IIIYcket ilie. ryMdea har sIRa egna lagar. För iakt tagare på avlägsna planeter ver kar den 700 gånger starkare än solen. Alltså skulle man kunna använda spegelsystemet till att skicka morsesignaler eller någonting i samma stil. Så småningom skulle man enligt experterna kunna kon struera speglar med en diameter på upp till 10 km och skapa en laser med en effekt på 80 mil joner watt. Dess signaler skulle synas t o m i Vintergatans ut kanter. Enligt andra, kanske mer försiktiga forskare, skulle spegelsystemet runt Mars och Venus (som uppvisar ett lik nande laserfenomen) i fram tiden kunna förse blivande rymdstationer i omloppsbana kring dessa båda planeter med energi. -APN

ÖPPNING!

Kom ur höstrugget in i vår sköna lokal

lörd. 15 september kl. 20-01. -

Hett program på toppenplejset! • Aldersgr. 15 år • ID·kort med • Bevakad klädförvaring

I SALEN:

I DISCOT:

BUSSAR: 19.15 Sundom, Vasa busst. 19.30 Solf Barkarno. 19.30 Långåminne Björkells Kråkbacken . Drop·in Vias.lenni Back. 19.30 Töjby. Harrstrom. Tak laJ . Korsnäs, Molpe. 19.30 Näsby via Y·mark, Ö·mark, Pörtom o. Dahlback.

UNGDOMSDANS

BUSSAR: Kronlund: Såka 19.00, Karleby busstation 19.15. OBS! Via Kronoby. Haldi.D &; Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Ny karleby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40.

J(lac~arTla l

taket! Åldersgräns 15 år.

P-------~--~~--------------------------__,

••••••••"• •••••

Tae" lö" somma,.en -84 :··~\a ett fartfyllt och spännande 1985

-så klart

--------------------------------------- .. Annonsera i OP! . --------------------------------------- . ... ... .-. . .. . . . . . . . ... "

* ~\1.1.a\\e\\\a\!te

: Y'

~"t'lP

*.L" \. a.~ "'."'. ......

öppet

Vlrd 16-22 Iö SÖ 12-22

,ÄMIIIIIE @[j) ·dans 29. '9.

FOLKPARK * MALAX

LOVEMACHINE & (från Los Angeles USA)

56ndatar:

stående bord Flera alternativ på varmrät ter, sallader, fisk m.m. Barnen har egen glad me ny. * • •

Fredag 14.9

Video-show

Disco K 2

Under septemlter under 1lIIIler er Slflsatlonella

DERBY TRIO

t ,a

Det var många som blev besvikna när Freestyletäv Hngen och -undervisningen på Restaurang Källare i Jakobstad senaste onsdag inte visade sig uppfylla förväntningarna. Själva danstävlingen, som för övrigt vanns av Susan Backlund från Jakobstad, var för pub'liken mycket roande och underhållande om man får tyda de muntra skratten, applåderna och visslingarna. kar och flickor. Bland dessa ut

Nej, besvikelsen för publikens gallrades de bästa dansarna ge

del blev det då det visade sig att nom deltiivlingar och till sist

dragaren för tävlingen, Jari Sam återstod endast e tt tävlande . Var

ulin , inte själv dansade. Enligt och en av dem fick äran att dan

utannonseringen och ryktet skul sa ensamma och en jury röstade

le han också ha dansat och det fram de tre bibta .

var främit det som lockade så Lyckliga denna gång blev Su

mycket fol k. Den ut lovade breakdancen uteblev ocksl1 helt san Backlund Jakobstad: Stina Solvin, Munsala och Hannu Lu och hållet. oma från Jakobstad. Dessa tre Att det skulle vara så enkelt gi't r_vidare till Finska miisterska

att få folk upp och tävla trodde pen i discodans i Helsingfors i

väl knappast ingen av de som be slutet av månaden.

sökte restaurangen . Samulin lyc kades fä upp ett femtontal poj

TIt.'".,...

.. ~ _ ~ E~-i'~~" '-i;;i~®~@>'f@i~®".1K@>'f@~®0~@'i@[,@;".~@'i~~@0';:?~'f@?A~~~'<@~@;~ _-

~ \~ . :'->'~,.•.. "" •. ~.'i"",,,,,,"~.<>.,.•.

""'.. :5>.<>.,.... "" •.:5>.<>.,.•

'<<0"

~.'#"

Mun~ala Grillbar som ocksa kommer att fungera som

* ~t '.~;.

~~~

' .. BUSSTATION I MUNSALA Val komna och bekanta er med den nya samlingsplatsen!

_. *

ÄT GOTT, ÄT GRILLAT FRÄN

ORAVAIS ~RILLEN

ÖPPET (MUNSALA):'

~ÖPPET: (ORAVAlS):

~@lii o:

:<t

~~"

MÅN-TO ......... 17.00-01.00~~~ YARD ...................8.00-24.00 FRED ................. 12.00-03.00~~;. W RD ...................8.00-02.00 LÖRD ................. 12.00-05.00:.,~" SOND.................12.00-24.0 SÖND................. 12.00-01.00~~~ ~~~ ;~ ··• -~~:~'r@~@.~iI'r@.J:@·~4'®'f@j~®·~®"f@~i)~~'f@i~@· '~'f@.J:~·~i)r&! '.'@,;' .. ~___lC •. ·~ .<!>..0,;,u:. , 'S: .0.0(.~LC" .~~ ,~0r.u: .....~ .0i<:jr:~.""., .0..0r.11.. :~ .0~0 ..~· . . ~h .. , ~~' .

JAKOBSTAD .. '..~ .P

. ~. . ~ , . - _ . - . , •

J .. . . . . .

•

~tu. !' ''

D Susann Backlund korades till den bästa discodansaren i uttanings itävlingarna i lakobstad senaste vecka.

• • • •

., ~

••• • • . . . . ....... • .... • •

» ..... » ••

•

• •

•

• » •

•

... .

Tiden måste hållas. Sluidespelarna gör sig klara för repetitum och mycket ska man hinna med på fem m·inuter.

"Ingen dag är en annan lik"

Sångrepetitionen är i full gång när jag kommer till Wasa Teater på lör dag förmiddag. Jag sätter mig i sa longen och ska börja kolla in hur det arbetas. Så tystnar sången. - Det blir nog bättre för var gång, säger kapellmästare Guillermo Michel. - Lunchpaus, säger regissör Anita Myllymäki. Vi fortsätter om en timme. Någon lunchpaus blir det inte i alla fall för min del. Inte för teaterchef Tomas Backlund, heller, eftersom jag be slagtar .honom för en intervju.

kvällen . Samma sak gäller de på syateljen. De ska sy kläder på sin arbetstid, och se hur kläderna tar sig ut på scen under repetitioner. Den konstnärliga personalen kör ibland "lång dag'. Det vill säga man kör två repetitioner i ett , för att kvällen ska bli ledig. Man börjar nio. och håller på till halv sex . I vanliga fall delas dagen upp i två pass. Ett mellan klockan elva och klockan tre, det andra 18.30-22.00. -

Vad gör en teaterchef?

- Tja, jag rycker in efter behov , kan man säga. Ibland 14-15 timmar per dag. En teaterchefs uppgifter är bland annat att leda och övervaka verksamheten på teatern, ansvara för att budgeten håller och också ha det konst närliga ansvaret. Sen har teaterchefen också sista ordet i repertoarfrågan, och pjäsval.

- V" av... .u pjisval? f2.- Det IllAste ju vara något

- Svårt att säga. Ingen dag är en annan lik. Det finns tre grupper som arbetar inom teatern. Den administrativa personalen jobbar vanlig kontorstid. Den tekniska per sonalen dels åtta till fyra, dels s,ka de följa skådespe larna under repetitioner eller föreställningar. Så ibland kan en tekniker jobba från åtta på morgon till tio på

SORl

dels passar ensemblen,

dels något som ligger i tiden. Eftersom nu Tomas Backlund är ensam teaterchef har han inte ännu i höst velat spela teater. - Är man två kan man turas om, men det är så mycket annat med rutiner och det administrativa. Fast jag skulle gärna vilja vara på scenen.

- Hur många repetitioner är det på en produktion ro en premiär? - Ca 60-70 st. Ett repetitionstillfälle är 3,5-4 ti långt. Minsta tillåtna antal repetitioner för en för ning är 44 . Och hela tiden utvecklas pjäsen under del man spelar. Det kan vara stor skillnad på första odI sista föreställningen . Både i positiv och negativ riktnm Ibland tycker man att premiären skulle kunna vara fl veckor före den planerats, ibland tycker man att ingel färdigt när premiären kommer. - Finns det ännu idag rordomar mot skådespelare? - Inte är det så allmänt numera . Eftersom yrket en fyraårig, stenhård utbildning, så respekteras del tq.. Fast det är klart att man ibland hör föräldrar till ungtb mar som ska satsa på teaterutbildning: "Jo, jo. skaffa dej ett yrke först, så kan du sen göra vad vill . . . " ; -

På vilket sätt firhered« en sk~ . . nr.

- Det gäller att läsa på, skaffa fram historiska grundsfakta om pjäsen är historisk. För ofta görs mera dramatiskt i pjäsen än det var i verkligheten. så är det ju bra om man läser andra verk aV förta Ibland är det nödvändigt att bygga upp en psyko bakgrund till rollen .

-Ingen dog är en annan lik på teatern, säger Wasa ' Teaters chef Tomas Back lund. Själv har han vall alt håI/a sej borta från scenen under hösten.

Regissör Anita MyUymäki tar en klunk mjölk som ska ge krafter under repetitio nen. - Jag har en.... för skräcklig huvudvärk i dog . ..

• TJska tidningar problem pausen börjar lida mot sitt slut. Jag tassar upp scenen. och där träffar jag på hl.a. Gunvor - -n. som är rekvisitör och sufflös. Hon omges aven bög rekvisita till teaterns kommande prodtuktion. i andra världskriget. - Dethär är verkligen ett jobb på heltid. Det som inte kan få tag p. måste göras. berättar hon. - Nu bar jag en längre tid sprungit och försökt fä tag på tyska - ningar från 40-talet. men ännu har jag inte hittat några. Men där finns tjeckiska ölflaskor. "skumgum mi t". en moped, glas, flaskor·, Biblar, möbler etc. etc.... - Jag har ett outsinligt rekvisital?ger hemma på vin den. berättar Gunvor. - Det har varit bra många gånger. Just nu håller hon på att söka fram rekvisita för dagens repetition, och i kulisserna håller man pä och gör scenen i ordning. Jag förflyttar mig till kafferummet där nu skådisarna har ca fem minuter på sig att dricka lite kaffe, plåstra om sina skador som ibland kan uppstå, lindra huvudvär ken med lite apsirin . . . Allt går snabbt, för på teatern ska tiderna hållas . Repetitionen börjar. Alla samlas för att höra regissö rens instruktioner. Det gäller kläder, som en del passar eller inte passar, enskilda personinstruktioner, ljus och ljudeffekter kollas, musikerna letar bland noterna, och rekvisitan ska vara på plats. Den som ska hålla ordning på allt sånt .är inspicienten . Han ko.llar hela tiden upp: Finns det? Ar den och den' på plats? Fungerar ljuset? Ljuset tonas ner, tonas upp, och spelet börjar. Nästan som föreställning, bara med den skillnaden att ibland hamnar skådisarna att spela i mörker då ljuset inte fungerar som det skall, ibland hjälper Gunvor till med replikerna . Regissören avbryter: - Kan du komma fram lite tidi gare i repliken? Samtidigt sjuder det också av liv i resten av teaterhu

set. Arhetet pågår håde på den administrativa och den tekniska= I kansliutrymmena hittar jag hl.a . Patricia Pohto som är informations- och PR-sekreterare . - Jag sköter annonser. affisch.-tryck. samlar material till och gör programhlad . kontaktar tidningar och allt sådant som gör att teatern syns ut t. heriittar hon. Patric1a är med den konstnärliga personalen redan från första genomläsning av pjiisen . - Man kan alltid snappa upp något som kan vara hra i reklamsyfte. På kanslisidan johbar också en produktionssekrete rare. en ekonom. en kontorist. en bokförare och försälj ningssekreterare och biljettförsäljare.

• Irriterande då kläderna inte passar Anna-Lena Jansson och Elisabeth Bäck har fullt upp i syateljen . Premiären närmar sig och litet av vare ska göras. . För det mesta samarbetar syateljen med scenografin där dräktskisserna kommer till. Wasa Teater har ett rätt stort klädlager. och där finns ofta något som kan användas eller sys om. - Men ibland får vi sy helt nytt, säger Anna-Lena. Till historiska pjäser kan det ibland vara svårt att hitta tyger. så vi får färga, eller patinera. Det gäller att expe rimentera. - Dethär byxorna jag syr just nu ska förstöras och söndras när de är färdiga. Det är ju en sak som skiljer teatersömnad från vanlig klädsömnad . - Och så är det ju mera omväxlande, säger Elisabeth. Fast man kan ju bli irriterad när man sytt samma sak fyra gånger om , och det ännu inte passar. Maskör Hilkka Jaskari har till "Svejk" gjort masker av fyra kända tyskar, Hitler & co. Maskerna är gjorda av svetsarskärrnar med skummgummi som limmats på. Nu ska också skumgummibyxor tillverkas och limmas ihop. - Kom hit och sniffa lim bara , skrattar hon.

Det iir ocksii Hilkka som sköter smink och frisyrer pa teatern . Rummet hredvid ser mest ut som ett arkitektkontor. med rithord och millimeterpappar. skisser. ritningar och Greta Thorsdottir. - Jag är egentligen scenograf här. men nu h:tller jag prt med att kartliigga scenerna i regionen. Det hlir lät tare att jämföra sedan niir man gör scenografi till turne föreställningar. så att scenografin passar sä mänga sce ner som möjligt ute i regionen. I snickereriverkstaden johhar Alvar Lithen och Stig Lund . - Vi reparerar sånt som sk;tdespelarna slår sönder under repetitioner och föreställningar. heriittar Stig som just hM ler plI med en stol. i verkstaden hyggs dekor och större rekvisita, främst möbler. Den dekor som byggs i verkstaden firas upp via en lucka upp till scen. - Ihland hygger vi direkt på scenen. eftersom taket är hälften för lågt här. säger Alvar-: Förutom sotare och takläggare är det väl inte många andra. utom ljusteknikern på Wasa Teater som ska gå på taket för att komma till sin arbetsplats: Genom många. långa gångar och upp på teaterns tak för mig Håkan Burman. Det är vackert väder. så utsikten är fin . - Det går ju an nu. men det är värre när det hlir vinter och kalt . säger han . I ett litet rum under taket. mittemot finns ljustekni kerns rum med det för i höst nya ljusbordet. Det gamla "museala" ljusbordet var alltid på sidan av scenen. - Det är nog bakifrån ljuset ska manövreras. så alt man också ser vad som händer på scen . och lältare kan hänga med. tycker Håkan. på Wasa teater går man nu mot premiär på Svejk i andra världskriget. en pjäs av Bertolt Brecht. och det är med Svejk man jobbar nu . Verksamheten är i full gång. mycket ska göras innan spelet kan börja. Anei Holm

1 snickeriverksllUlen jobbar Alvar LiJhin och Stig Lund.

HålUJn BurTlUln har god ut sikt över scenen och teater salongen från kontroll rummet.

Oravais uf:s bilorientering:

Nyvall-Fridlund vann första deltävlingen DEN FÖRSTA deltävlingen av fyra i Oravis Uf:s cup i bilo rientering kördes på fredagskvällen i terrängen runt Masungen. Deltävlingen hade lockat ca 40 bilar som var upp delade i allmän- och i nybörjarklass. BANAN var krävande och i synnerhet nybörjarna hade svårig heter ibland. En handfull deltagare tvingades också avbryta tävlingen. DEN andra deltävlingen i cupen körs den 14 september med start från Esso i Munsala. Banan skall dras av några munsala bor. Den tredje tävlingen startar den 21.9. från Union i Kaitsor den fjärde och sista den 19.10 från Årvasgården. Resultat allmän klass:

LeppänenlKjell Nybäck 9.361. JO} Kjell Kronqvist/Lars Ny mark 9.409 , 11) Sture Nylund/ Sune Lind 9.552, 12) Tom Bäckstrand St~g-Johan Jungar 11 .324, 13) Bo Enlund/Björn Roslund 11.754, 14) John Ny gård/Bengt Mård 12.000, 15} In gmar Teräs/Stig Nymark 12.600, 16) Bernt Nordqvist/Kjell-Erik

I) Leif NyvalUHenrik Fridlund . 2) Henry Södersved/Hol _ Södersved 6.531. 3) Armas TlttanenIBore Lax 6.776, 4) Jan - - Håkan Siren 7.995, 5) Kaj Forslund/Stig Nyqvist 8.502, 6) Roland Herberts/Stig Södergård . 7) Lars Eriksson/Peter Ganell 9.029. 8) Stefan Sand ini

Göran Backman 9.188, 9} Timo Hannus 13.673.

Nybörjarklass: l) Helge HäggblomlBo-Erik Ny man 8.119, 2) Peter WikJund/Ka ri Strandvall 9.600, 3) Jan-An ders Karv/Kennth Sola JO.800, 4) Puura Mats KorpinenlAare 10.957, 5) Bo-Erik Granlund/ Jan Granlund 11.400, 6} Sven Höglund/Hardy Norrgård 12.512, 7) Kjell Nykvist/Kim Hjortman 12.600, 8) John Haals/ Anders Näsman 13.200,9) Bjar ne Jusslin/Gunilla Jusslin 13.472, JO) Stefan Berg/Bo Lövbacka 13 .800, Il} Björn Lundqvist/ Kenneth Heimdahl 13.822," 12) Håkan Granlund/Rainer Kanto la 14.400, 13} Glenn ÅhmanlKaj Nylund 15.488, 14) Bo-Stefan Lönnqvist . Grannas/Anders 15.929, 15} Mikael Granholm/ Kenneth Mattas 16.200, 16) Ralf Glasberg/Marita Glasberg 17.400, 17) Leif ÖstmanIMonica Östman 17.400, 18) Lisbeth Nordlund/Anette • Saarela 20.400, 19} Harry Holmqvist/Mi kael Hoilmqvist 28 .200.

Felprogrammerade robotar En robot i ett system är jag,

insatt på en bestämd plats,

infogad för att foga andra

små robotar i systemet.

Ett system där man får tiden att gå

genom att inhämta kunskaper

färdigt serverade. Varsågod och ta dig för!

- l den här uppgiften skall du välja

mellan tre svarsalternativ, a, b och c.

- Jaha, var det så enkelt.

- Du går vidare i egen takt

och sitter tyst. Tjugo minuter senare. - Men du har ju inte skrivit något? - Nej, jag skulle gå vidare i egen takt. Den stora roboten fick inte den lilla

att arbeta.

Den stora roboten var programmerad

av läroboken, som i sin tur var programmerad

av hjärnor, vilka tänkt ut färdiga svar

stereotypa, fantasilösa.

Att gissa rätt svar ger diffusa begrepp.

När i livet får du färdiga svar att välja mellan?

Som robotar i ett system arbetar vi ofta

- utan att ifrågasätta, det är bara att gå på.

Lejonet

Solidaritet lever

men ligger lågt

Solidaritet, den fria fackföreningsrörelsen i Polen är inte död, trots att krigstillståndet i lan det har hävts och livet återgått till det nor mala. Den sista augusti in föll årsdagen av Soli daritets tillblivelse. Da gen förf/öt lugnt. Men spänning låg i luften och milisen (polisen) var på sin vakt. Men allt var lugnt... Jag står utanför Lenin varvets fabrik sport, varvet ligger alldeles nära Gdansk centrum . En bit utanför fabriksporten reser sig det enorma stenmonumentet till minne av de tio arbetare som dog i kravallerna 1970. Men monu mentet har lika mycket blivit Solidaritets monument. Om inte direkt så indirekt tillhör monu mentet Solidaritet. Klockan är strax efter tio på förmiddagen . Det är stilla. En dast inifrån varvet hörs maskin buller. Det har samlats en del människor kring monumentet. Men just inga arbetare mest äldre människor som sitter på park bänkarna och diskuterar. Ibland

går någon och sätter ned blom mor nedanför de tre höga pelare som utgör monumentet. Det finns mycket blommor. Blom mor som hyllar de så tragiskt om komna arbetarna och blommor som hyllar Solidaritet. Några milisbilar står parkerade en bit längre bort. De håller sig diskret i bakgrunden. Vi ställer oss under en alle av parkträd. Väntar, a\.la tycks vän ta på något. Nu anländer två filmteam. Först kommer kameramännen bärande på sina kameror sedan ljudtekniker och journalist. Efter en stunds förhandlande med mili sen släpps de fram . De är ameri kanska BBC och ett västtyskt filmteam. Villrådiga ser de sig omkring, ingenting händer? Ef ter en stund börjar de filma, en äldre kvinna för en bukett röda rosor till monumentet. En kort ceremoni. Filmteamet är nöjda med denna filmsnutt och packar ihop sin utrustning. Klockan är elva . Fortfarande händer ingenting. Vi hade väntat att varvsarbetarna skulle komma ut under lunchpausen men det gör de inte. Efter en stunds tve kan går vi åter mot stadens cent rum. Vi besJuter gå tillbaks till fab~ riken klockan tre, då är det skift-

Full rulle på Gdansk 's discon

Leninvarvets port. Det var här som den fria fackorganisaionen Solidaritet startade för fyra år sedan. byte. Vi går för att äta och för driva tid på stan. Klockan går nu mot två och nu händer det. .. miliser vart än man ser. I grupper om fyra till åtta man står de grå-grönklädda mili serna . Men livet fortsätter på ga torna. Stadsborna tar ingen notis om polisstyrkorna. De lär nog vara vana vid dem. Folk kommer och går, på väg till och från jobb och skolorna. Kvinnorna går in i matvarubutiken och köar för hel gens uppköp. Köer ja, sådana finns, främst i köttbutiken. Men de köande kvinnorna ser inte speciellt stressade ut. Medan de

Möts av misstänksamma blickar. Detta beror inte på att po lackerna skulle vara ovänliga, tvärtom. Misstänksamheten grundar sig i att vår kamera ligger helt synlig · framme på bordet. Förbannar oss själva för att vi glömde ta med en liten väska att I Polen gillar man att dansa. Discoteken i Gdansk är hålla den i. Vi dricker vodka med smockfulla kväll efter kväll. "Wake me up before Pepsi, grogg nummer ett i Polen. Stark sak, lite blandvatten myc you go go ... " Den låten kör man om och om igen. ket vodka. Våra polska vänner Det är västerländsk musik och västerländska kläder dricker sparsamt, mest Pepsi. för hela slanten. Man ,k unde tro att man befinner sig Man är fullt upptagen av att dan sa . på Birras discotek i Vasa. Klockan går, närmar sig halv tolv. Som på ett trollslag töms marna är skickliga på att dansa

Men vi sitter på ett rökigt och dansgolvet nästan helt. Detta och det märks att de gillar det.

svettigt disco i Gdansk. Feelingen trots att stället är öppet ända till Man dansar i alla fall estetiskt ,

står högt i tak och det är trångt klockan två. Det verkar finnas en inget hångel på dansgolvet här in

på dansgolvet. Dansstilarna är oskriven [ag att flickorna ska va te.

kanske inte de samma som här ra inne före tolv . Vi sitter och kikar runt oss.

hemma . Men de polska ungdoBeslutar oss för att byta plats och söka oss längre in bland bor den. Får syn på två killar som sit ter ensamma vid ett bord. Döm om vår förvåning när killarna bjuder oss att säll oss till bords. Min första tanke var att de var turister. Men icke, de var hemma från inlandet. Från en liten stad, Gliwice. Det är nämligen inte mänga polska ungdomar som be härskar engelska . Men de här kil larna som hör alltså till undan tagen. pratar utmärkt engelska. Killarna heter Jakub och Krzys ztof och jobbar som ingenjörer på ett stål verk. Det visade sig all de visste en hel massa om väs tcuropeisk mu sik och litt eratur. Krzysztof hade vistats en tid i Österrike under Gdan.l'k är Polens viktigaste hamnstad och har som sådan Iradilioner stud iet idcn . från 1200-lalel. Den var i liderna en belydande hamnslad vilkel också Tillsammans med våra ny framgår (II' de många impol/erande husen i del/ gamla sladskärnal/. vunna vänner som guider kunde VI/der al/dra världskrigel förslördes sladen niislan lolall men I/U har vi nu bege oss utanför Gdansk. husen reslaurerals i ursprungligl skick .

•

köar hinner de skvallra en god stund. Någon större varubrist kunde vi inte heller iaktta. Urvalet i köttdiskarna var dock begränsat, kött i form av kotletter fanns det gott om, däre mot begränsat av korv och andra scarkuterivaror. Fler miliser och polisfordon. Nu känns det lite spänt. Jag knäpper några bilder aven grupp miliser på avstånd . Vi går åter mot varvet. Men vi hinner inte långt förrän vi hejdas aven kedja miliser. Området kring varvet är avstängt. Det kommer inte att finnas utomstående utanför var Strax utanför staden ·ligger en mycket känd bad- och semester ort, Sopot. En liten idyllisk stad med många små krogar och ba rer. Och en enorm sandstrand, flere kilometer lång. Vi hann också besöka den lilla l1amnstaden Gdynia . De tre stä derna ligger alldeles in till varandra har tillsammans över en halv miljon invånare. Polen av i dag är ett av de mest väst influerade socialistländerna. Man går klädd i så gott som en bart västerländska k läder och livsstiii.:n som helhet verkar väs terländsk . Det man mest lägger märke till är den katolska kyr kans starka ställning. Polac'ker na, åtminstone de äldre, är djukpt troende katoliker. Mäs sorna på söndagsmorgnana går för fulla hus . Och kyrkorna i Po len är inte små. Hans Horlans

Orwellskt i lakobstad Inkommande fredag arrangerar Jeppis Musa och fredsförening arna i Jakbstad en konsert, som kommer att bli någonting utöver det normala. Förutom häftig mu sik aven rad namnkunniga ja kobstadsband , kommer det att bjudas på sketscher kring temat 1984. Det handlar alltså om Orwells kända och nu så aktuella framtid sroman där han beskriver de mest utpräglade dragen i det totalitära samhället .

hemkomsten veta att a r uo;14 höll en minnesstund vid mentet och att Lech Walesa

U _

ceremoni som förekom . In ting annat, inga som b demonstrationer och oroligheter. Allt tyder nu på att Solidaritet ligger lågt. I stället för pro cerande demonstrationer oroligheter, går man nu in r& förhandla. KrigstiUstånd et häfts och allt tyder på en no lisering av förhållandena i l~ _

Hans Ho

Kallträskpojkar vann i fotbollen Det var Sideby uf:s andra lag som vann fotbollsturnerin _ inom åttonde ungdomsringeo_ laget har pojkar från Kall spelat. Vid en tidigare ul rä . hade det insmugit sig ett fel i bellen och då verkade det om Lappfjärds uf:s lag skulle vunnit, men nu har man rett misstaget och det är klan Kallträskpojkarna vann. Lappfjärds uf:s lag kom mer andra plats och Lappfjärd andra lag som består av P pojkar på tredje plats. T medverkade åtta lag iturneri i år. I KaHträsk-laget har följ ~ spelare medverkat: Ahola Ta ni, Ahola Arto, Ollila Pek Ollila Mika,Korpunen V Svanvik Harri, Vinanen Jarmo Haavisto Pekka, Kallioniemi .>\s. ko, Hedkrok Ove, Kangasn- . Ole.

Den slutgiltiga tabellen i ålla ungdomsringens fot bo IIs LUrnr ring : Sid ur 2 (Kallträsk) .. Lappfjärds uf. ........ Luf2(Perus) ...... ... Härkmeri uf ..... .... . Sideby uf .... ... ... .. .. Huf 2 ' (Dalen) . .. .. .. Skaftung uf .... .. . .. Korsbäc k uJ...........

19- ..

28- 11

26- ~

19-1'

16-1 .:J

16-1 9

8-2 ~

5-3'

National Eiseddfod walesarnas stora kultur/estival

ÖP i Wales

TnI 1If'/'

'" ld,~r:

A'·G OL I N

Det rader en förtätad at

mosfär i den så kallade pa

riljongen. Varenda en av

närmare 5 000 sittplat

serna är fyllda av männi

or i alla åldrar vilka an

däktigt fOljer med vad som

försiggår på scenen.

Scenen, ja, den bjuder

pli någonting alldeles spe

ciellt. Något liknande kun

de man kanske hitta i en

Asterix-serie, men absolut

ingen annanstans.

befinner oss i en liten stad i 'ales, alltså Storbritanniens väs hörn, där årets slora kymris ta fest ival Eisteddfoden går av stapeln . Festivalen är en manifes • rn av det walesiska språket. Har talas det engelska endast i Yt lCrSla nöd fall och utan tolknings - pen från den lokala TV-sta kulle det vara så gott som jligt för en utomstående att uvud taget begripa någona v vad som försiggår. I

-Scen där krönandet av banden pågår är någonting alldeles speciellt.

.Del som håller på att ske är en

ttstivalveckans höjdpurikt det av barden . (Den som erix minns kanske att bar en diktare och sångare). på scenen står ett hund penoner i de mest fantasi och färggranna kreationer. diverse inledande ceremoni er tre äldre herrar upp en . Den äldsta av dem på klingande walesiska ._::a!:!!'5Cra dikter inför en spänt 1!1;ml!lde publik. Så småningom domaren i sin analys den diktare som skall till bard . Den gode dikta bland publiken och un och applåder förs han scenen där han får motta

en krona och kåpa som tecken på sin värdighet. Samlar folk Hela ceremonin tar inte mera än drygt en timme i anspråk . Trots att den går av stapeln mitt under brinnande olympiad, trots att vädrets makter inte gynnar till ställningen och trots att allt går på ett språk som inte mera än en halv miljon människor talar, samlar ceremonin en publik på närmare 5 000 betalande. Och detta pågår år efter år. Vem kan väl säga annat än att det walesiska språket lever?

Kröningsceremonin är bara en liten del av den stora festival som kallas Eisteddfod. Det är en stor samling där walesiska kulturer i alla former möts. Det tävlas främst i sång och musik, men också i olika konstformer, hant verk, teater, dans, recitation m.m . Till och med tävlingen mel lan ambulanskårerna avgörs i samband med Eisteddfod . Eisteddfoden är ett årligen återkommande evenemang. Det arrangeras vartannat år i södra och vartannat år i norra delen av Wales. En Eisteddfod kräver ett förarbete som pågår i tre år. St rax efter det att en festival avslu tats rivs det omfattande pavil-

jongkomplexet ner och flyttas till följande värd ort. Urgammal tradition Eisteddfoden går tillbaka på tra ditioner som härrör från medelti den. Den äldsta Eisteddfoden som finns nämnd i skrifterna hölls så tidigt som 1176. I den nu. varande formen, det vill säga som den Nationella Eisteddfoden har festivalerna hållits sedan 1860-61. Eisteddfoderna har vuxit i om fång från år till år och samlar nu mer alltid över 100 000 besökare. Förutom tävlingarna, konserter na och de övriga framförandena i huvud paviljongen omfattar Ei steddfod-begreppet .numera ock så ett omfattande marknadsfält där utställningar och försäljning pågår. På plats finns också tre (!) TV-bolag: BBC-Wales, HTV och den egna walesiska kanalen S4C. I ett speciellt tält tävlar ungdo marna i modern musi'k och kvällstid arrangeras runtom själ va festivalplatsen ett flertal till ställningar med walesisk ung domsmusik .

steddfod innebär. Ärets omsätt

ning beräknas bli 834 000 pund

(cirka 6,7 miljoner mark), berät

tar Irdis Evans, som är ansvarig för de lokala arrangemangen . . Eisteddfoden är trots sitt om fång en så gott som uteslutande walesisk företeelse. Det enda in ternationella inslaget utgörs av den sammankomst som hålls för walesare i förskingringen . Varje år kommer ett hundratal utlän ningar med rötterna i Wales till baka och ti'll det gamla landet och Eisteddfoden är då en naturlig plats att träffa släktingar och vänner. I ett speciellt tält hålls en ceremoni där de återvändande hälsas välkomna till sina rötters land. - Alla är välkomna att delta i Eisteddfoden så länge de uppträ der på walesiska . I år har vi en kör från London som deltar, be· rättar en person i arrangörssta ben . De utlänningar som på eget språk vill delta i kulturutbyte med walesarna är däremot hänvi sade till en speciell internationell Eisteddfod. Sedan finns det ock så en tredje Eisteddfod, vilken riktar sig enbart till ungdomar.

Eisteddfloden bjuder på en Liten organisation rad aktiviteter.

Deltagarna till ungdomsevene

Här är tkt de Trots Eisteddfodernas imponera manget tas ut genom tävlingar yngsta som ro de omfattning har de en påfallan mycket liknande ungdomens ar sig. Obser de liten organisation. De fast an konstevenemang hos oss. Hela vera hur den ställda är inte flera än fem perso arrangemanget dras av organisa engelskspråki ner. Men därtiH kommer cirka tionen Urdd Gobaith Cymru , ett ga läckts över tretusen frivilligt arbetande. ungdomsförbund som väldigt nere till vänster - Personalen är mycket liten mycket påminner om den fin i bild. om man beaktar det .ansvar en Eilandssvenska ungdomsrörelsen .

Föreningarna •• ställer upp för OP Ringrundan angående ÖP:s framtid är nu avslutad. I förra veckan besöktes alla ungdomsringar, där siffror presentera des för samtliga föreningar om hur många prenumerationer som ska skaffas till per förening för att höja upplagan. Tyvärr hade endast dryga SO procent av ungdomsförening arna visat sig på träffarna, vilket man från SÖU:s sida är aningen besvikna över. De närmaste dagarna skall SÖU:s styrelse fatta ett mycket viktigt beslut, det svåraste på väl digt länge. Vi skall nämligen av göra framtiden för den nedlägg ningshotade tidningen ÖP, fort sättning eller ej. Skall läget be dömas som så att tidningen ännu har ett tillräckligt starkt fotfäste i vårt uf-medvetande eller skall man låta rationellt ekonomiskt saneringstänkande bestämma framtiden? . Hur ser dagsläget ut? Tidningen har ett stort stöd i det allmänna medvetandet. Ty värr är det för det mesta ett gans ka passivt stöd som är svårt att

varit med och beslutat något sånt? Det finns ännu många fråge-' tecken som skall rätas ut tills fre dagskvällens styrelsemöte då den "unga ledningens" omdömesför måga verkligen sätts p'å hårda prov. Agerandet från SOU:s sida i tidningsfrågan har ju hittills va rit att på ett objektivt sätt utröna huruvida det finns realistiska grunder för en ungdomstidning att utkomma även efter år 1984, detta utan att alltför mycket be lasta förbundets redan från förut håTt ansträngda ekonomi. Det känns även vibrationer

ÖP:s öde i vågskålen fånga upp i mark och penni vilket i luften som säger att förbundet kommer att vara avgörande när kommer att genomgå föränd beslutet fattas. (Det skall för ringar under höstens lopp, åtgär övrigt bli intressant att se vad der som siktar till att skapa ett ÖP-stödkontot kan inbringa.) mera slagkraftigt och up to date De olika penningbeviljande in betonat förbund. Vilka dessa för stitutioner vi varit i kontakt med ändringar blir får framtiden ut har alla sträckt fram en hjäl visa. pande hand och är beredda att Inom ledningen har vi ansett göra en insats. Bra så, men en sak det som viktigare att hellre låta måste man dock komma ihå~ i resultaten av vårt arbete tala för sammanhanget, det är att denna sig själv i efterhand än att ägna tidning inte förmår leva av enbart krafterna åt att före en debatt bidrag och understöd. När man tex. i massmedia mot alla ufrörel räknar ihop alla de tänkbara för sens kritiker som ju alla har kun höjda bidrag som tidningen kan nat peka på de svaga punkterna få under -85 så kommer man upp medan dock ingen har kunnat till en siffra som tiII högst 15070 prestera konkreta förslag till för motsvarar totala budgeten. Res bättringar. Det gemensamma för ten eller 85% måste komma i alla kritiker är ju även att man form av prenumerationsavgifter hellre rackar ner på andra när det går dåligt än man själv gör en in och annonsintäkter. Hur ser stödet från före sats. Månne det är kommunal valet som spökar'! ningarna ut'! De ringträffar som har hållits Det positiva som nu hänger i har varit en aning tvetydiga. Drygt hälften av alla föreningar i luften är att förslagen kommer landskapet har mött upp för att från ufrörelsens eget folk som säga sin åsikt i tidningsfrågan känner problemen utan och in och reaktionerna har överlag va nan. Alla är överens om att något rit positiva. Men hur skall det tol bör göras, några vet vad, och nu kas när föreningar helt sonika börjar det bli dags för handling. lämnar bort från beslutsfattandet Det är vi som leder föreningar, kring ÖP'! Bryr man sig inte alls, fogar ringar och förbund idag som nu man sig i de närvarandes beslut måste gå på offensiven och göra ellet nöjer man sig med att i efter vad vi anser rätt och riktigt, ef hand säga att det där gör vi tervärlden får avgöra om vi gjor ingenting åt eftersom vi inte har de rätt eller ej.

Från Broadway till Vasa

....

Nu får österbotten storfrämman de igen. Inkommande helg bjuds det på enBroadwaymusikal i Va sa. Från det stora landet i väster kommer man med en musikal som heter "One Moore Time", i originaluppsättning. Musikalen spelas ännu på Broadway sex kvällar i veckan. - Urpremiären hölls 1978, och äl}nu spelas samma gäng

med. - Det är ett unikt fall,

uppger Dave Liebkind. Skåde spelarna är några av världens

"One

mest professionella. Moore Time" baserar sig på den

Nu båller man från SÖU-kan sliets sida på och ringer upp de . frånvarande föreningarna, för att höra vad man anser, ocb om man är beredd att kämpa för ÖP:s fortsatta utgivning. - De föreningar som varit med på träffarna har annars över lag varit positivt inställda, säger Bror Jakobsson. Hittills bar 20-talet av de frånvarande föreningarna blivit uppringda, ocb de bar inte beller ansett att böjandet av prenumerationer na skulle vara någon omöj Iigbet. - Hur det så sist ocb slutligen går med prenumerationsan skaffandet är ju den stora frå gan, säger Ulf Jobansson. Det får inte finnas någon svag länk i den bär kedjan, inte någon Iik 'nande det som "Nöjesplatsen" blev. I:a ringens träff var välbe sökt och positiv, trots att man upplevde prenumerationskvo terna aningen böga. Man före slog att ett frilansnät skulle

upprättas över bela Österbot ten och ÖP:s tryckkostnader upplevdes höga . I andra ringen var attityden mera negativ till prenumera tionsanskaffningen eftersom allt som bar med dans, ÖP ocb uf-verksambet inte värderas speciellt bögt i den regionen. - Men vi måste ju vara med vetna om att ÖP:s spalter är öppna för allt ocb alla, även kristna frågor, säger Jo bansson. Bra uppslutning ocb iderike dom rådde i tredje ringen. Där kom fram ett förslag om att uf föreningarna ocb dess medlem mar skulle stå till tjänst ocb hjälpa till l!1ed annonsanskaff ningen till OP. Det skulle ske i samarbete med annonskonsul ten, ocb ge en viss procent på annonspriset till den som tipsat om annonsen. Ett mindre antal roreningar bade samlats till fjärde ringens träff. Det tycktes att siffrorna var böga, men föreningarna

Göran Eklund.

var nog beredda att göra \'ad Ik kan. I femte ringen var ä\'en fil stor del av föreningarna frå ...... varande. Mera om femte ring en kan läsas i föregående num mer av ÖP. Sjätte ringen uttalade en ÖD skan om att ÖP-redaktionen på något sätt borde knytas närma re SÖU, och deras kansli. Sjunde ringens föreningar var representerad till hälften al sina medlemsföreningar. Och ÖP fick kritik för att inte vara på plats. Förslaget om att ha en lokal korrespondent vann dock gehör av de flesta närvarande. En medlem undrade i alla fal om det inte räcker att stöda. eller måste man göra tidningra nu, också. I övrigt ville maD nog inom sjunde ril'!gen ta sitt ansvar i frågan om OP-stödet. Ett nytt försök till samling gjordes på tisdagskvällen i åttonde ringen, eftersom förra veckans träff var väldigt under bemannad . På samtliga ringträffar har innehållet i OP väckt debatt. - Det är ju en debatt SOUl förts så länge tidningen funnits. och kommer troligen alltid att föras, säger Johansson. Fredagen ocb SÖU:s styrel semöte kommer förboppnings vis att resultera i ett beslut i ÖP-frågan. Beslutet görs stor del på basen av föreningar nas uttalanden om höjande al" prenumeranter. Blir det ja till ÖP:s fortsätt ning körs prenumerationskam panjen igång, ocb föreningarna får infria sina löften i fonn al" prenumeranter.

AnCi Holm

Förlängning i II-ringen

EFTER en mycket jämn och spännande match kunde Pe dersöre uf:s lag kamma hem segern i årets mixed-fotboll i II-ringen. Finalmatchen, som spelades på Falli i Bennäs senaste söndag, måste förlängas då målsiffrorna stod 4-4 vid sluttid. DET BLEV Göran Eklund som petade in det avgörande målet för Pedersöres räkning. Eklund svarade f. ö. för en stark insats under dagen. Han gjorde också två av de 0 1" riga målen. Andra må/petare i Pedersöre uf:s lag var To Stenvall och Johan Fredriksson.

svarta musiken, jazzens, ur sprung i New Orleans på 20-ta let. Handlingen utspelar sig på Orleansteatern "Lyric Thea thre", som fött många stora ar tister. Bl.a Ethcl Williams, Be ssie Smith, och Bill Robinson. Musikalen beskriver stäm- . ningen och vardagslivet på den na teater, och samma musik spe las nu som spelades då. - Det är en glad musikal, be rättar Liebkind. Full med spelg lädje och glad jazz. När jazz spe lades i New Orleans skrek publi ken "One moore Time", därav namnet. Musikalen har nyligen turne rat i Sverige, där den fått de mest lysande resensioner. Det vinnande Pedersöre-Iaget. AnCiHolm '. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

• i

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund .

Österbottnisk ungdom stidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktieb91ag - 1984

ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande

Sture Erickson , Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare : Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 555,

hemtel. 967-13 420

Redaktion : Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven-Erik Glader

tel. 961-113 522,

hem tel. 961·32698

Redaktör i Sydösterbotten :

Hans Hortans, tel. 961-113 522,

hemtel. 961-271 071

PRENUMERATIONSPRlS 1984

Helt år. ...... ... ...... ... .. .. ........ 65 1

Halvt år ... .. ..... ...... .. ........ _. . 40, Skandinavien." ..... .. .... .... .... . 70, Lösnummer .... .... . ... ... ...... .... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967- 13 555

ANNONSMOTIAGNING

Skolornas dagsverke På grundskolans högstadier, gymnasierna och yrkesskolorna anordnas i höst en traditionell dagsverke till förmån för de rö relsehandikappade. Skoleleverna arbetar under en dag och överlå ter sin rön till Invalidförbundet. I de flesta skolorna anordnas dags \-erke fredagen den 28 september. Dagsverkets avkastning kom mer att användas till att bygga en ny träningscentral. Invalidför-

bundet kommer att anordna i den nya centralen anpassnings träning för personer med rörelse handikapp och för familjer där någon av familjemedlemmarna är handikappad. Centralen pla neras så att de rörelsehandikap pade kan använda den också till motions- och idrottsträning. Centralen kommer att tjäna framför allt barn och ungdomar med rörelsehandikapp och deras familjer. Som dagsverksarbete duger allehanda hemsysslor som t.ex. att städa på vinden eller i källa ren, kratta löv på gården osv.

PRESENTER·

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

Pre~e'lt~iiUllre'l I""eh , lena Wilso n

Tel 96 2· 41 423

Kä Ilarvåningen

unde"r

Mode Ulrika Närpes

1111•• '11'

REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH

BANDSPELARE

Tel. 961·38020

Höstsysslorna är omtyckta: sådant som t.ex. bär- och svamp plockning eller andra skördear beten är mycket populära bland eleverna. I stan får skoleleverna nöja sig med jobb på företag eller hos föreningar och församlingar. Då blir det oftast kopiering, städ ning, maskinskrivning och andra kontorssysslor . Som dagslön re kommenderas i år 40 mark. Sko lorna tar gärna emot anställning ar. Invalidförbundet har försäk rat alla elever som deltar i dags verket. Genom att erbjuda skol eleverna arbete, får man själv höststädningen gjord och samti-

RESEBYRÅ

VASA

INGVES

RESOR

musikbranschens specialaffär

__110_111_

NÄRPES

PITKÄKATU

TEL. 962-42 048 _ Teln: 7311~

STORALANGGATAN 71' 110159 "

~ 65100 VAASA - VASA 10

INHEMSKA OCH

INTERNATIONELLA

ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961·119920

ttI 11-\

KOLLA AllTID

digt stöder man Invalidförbun dets verksamhet och är med i att bygga en ny träningscentral. Alla villiga elever får inte alltid ett jobb. Då har de möjlighet att delta genom att sälja reflexbric kor som kostar fem mark styck . Invalidförbundet har i samarbete med Trafikskyddet och Kansa och Tapiola-försäkringsbolagen utarbetat reflexkampanjen för att främja reflexernas använd ning. I samband med dagsverket får skolorna ett gratis informations paket som består av ett häfte som heter Ung och rörelsehandikap pad samt aven diaserie med ljud som berättar om två handikappa de ungdomars skoldag. Med materialet - som skolstyrelsen har godkänt - vill man sprida information om ungdomarnas rörelsehandikapp och allmänt om frågor kring handikappet. Trots att materialet är i första hand avsett för eleverna, ger det också information till lärarna för att kunna ändra på attityderna mot handikappet.

FO··RST'. Allt inom musik

sOU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

65100 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961·121 564

Hemtel. 961-222508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

ANNONSPRIS 1 texten ........... .......... .... ...... 3,75 Efter texter. ......... ........ .. ... .. .. 3,75 Bestäind plats -,20 per mm FÄRGAN NONSER

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm

Österbottniska Posten ansvarar inte

för eventuell skada som tillfogas an- '

nonser vilka meddelats per telefon el

ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

Popblandning Pugh Rogefeldt med låten "Mec hanical Love" är en av artisterna i den tredje "Popblandningen" med utländska och inhemska gäster. Pughs inslag är bandat vid konserten i Helsingfors i vintras . Bland de övriga medverkande finns den engelska gruppen Ha ircut 100 och artister fråri bland annat Belgien och Italien .

Stans billigaste Lp·NYHETER

SOUt-lD SIDE VASAESPLANAOEN lS

Finlands TVI, lördag 15.9. kl. 17.00

TEL: 116899 el. 120 015 Öppet: ...... 1-17. 161-13

KÖNACYKLA

PA & LJUS ANLÄ"NIN'AR för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

sound check 1)(,7 •

7J OJ7

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nÖjes,örmecling.

oam

HandelsespI. 10 065100

Vasa 10, tel. 961·113572

JUST FÖR DIG

- HOS OSS

DU!

QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson

Karlav. 3 YASA, 961·120 311

!~ mST6S [fj ,H ELKAMA - CRESCENT NOPSA - OBS

!~"~ ,~'?4:/f!'!> "

y AMAHA 100 W gitarrförstär kare mod. G 100-112 samt IBA NEZ elgitarr. I mycket bra skick. Tel. 967-10904.

Iio. ....

Mostafa om Finland:

•

'Kallt, men OJ sa det grönskar'

•.

Mostafa hade visserligen skrivit på rörhand men aldrig hunnit få svaret - med Ann-Catrins inbjudan - innan han lämnade Marocko. - Till en början hade jag inte rör avsikt att resa till Fin land, eftersom jag inte visste om jag skulle få besöka Ann Catrin, berättar Mostafa. Men när jag sedan befann mig I Stockholm och var så nära blev det ett måste att se Finland och Lillby. På den vägen hamnade han så småningom i Bennäs och därifrån blev det att fortsätta med buss. Vad tänker då en marockan som en måndags morgon "landar" i Lillby. - Jag steg ur bussen och tänkte att nu skall jag nog hitta henne. Så svårt var det inte hel· ler, bussen stannar nämligen bara ett stenkast från Ann-Cat rins hem. Det var bara att stiga ur rör att stiga in igen. Mostafa är mycket trevlig men samtidigt lite blyg, varför intervjun till en början inte rik tigt vill rulla igång. Men när han väl blivit varm i kläderna berättar han mera äa gärna om sig själv. lian studerar fqr andra året på University Mohamed V i Ra bat, på linjen för fysik och ke mi. I tankarna och fr..mtidspla nerna finns bl.a. förväntan om en plats som lärare vid univer sitetet. Matematik är också hans starka sida-Catrin lät ho nom pröl'a på uppgifterna från studentexamen och dem "plöj de" han igenom utan synbara svårigheter. Själv menar han ändå aU det inte är hans för tjänst utan det bör han tacka sina välutbildade lärare för.

• Svenskarna ytligare Hur upplever då en marockan Finland, som han tidigare bara stiftat närmare bekantskap med via brev och kartböcker? - lIär är mycket kallt, men oj så allt grönskar, säger han med inlevelse. Nog kan man

Mostafa, 80 % av landets invit nare källOedom om läs- . . skrivkonsten. Den fmländska maka ir l'a ligt den långväga gästen oc:ksi mycket bra och specleDt !l\iölk och vAr ost är prodD~ som tilltalar honom.

Lillby i Purmo har i dagarna haft en smått exotisk besökare. Det är den 20-årige Mos tafa Akrache från Ra bat i Marocko som en morgon steg av bussen mitt i byn. Inte aven ren händelse rorstås utan för att hälsa på brevvännen Ann-Cat rin Östman. De båda har redan skrivit till varandra i ungefär tre års tid, men ändå kom besö ket som en ordentlig överraskning för fa miljen Östman.

Diktatur och propaganda Det finns knappast nAgon at oss som inte vet att Marocko ir ett fattigt land med hög arbets löshet. Men betydligt färre är det som har hört om det frak· tansvärda inbördeskrig som tir på landets små resurser. Gnp peringen Polisario rör ett geril lakrig för att bryta sig ut . . skapa en självständig stat. - Visst kämpar PolisariD hårt men de kan aldrig ,inna. säger Mostafa. Marocko k~ mer aldrig att delas! Samtidigt visar emellertid Mostafa att han inte hyser Di got större förtroende för dr som handhar styret i dagens Marocko. - Jag bryr mig faktiskt inte så mycket om de nyheter SOIII \i får via vår television och radiö - det är mest frågan om ren propaganda. Jag lever i en diktatur och försöker skal'ra mig inCormation via mera objektiva nyhetskanaler , som t.ex. de franska!

• Ungdomen röker haschisch

Mostafa Akrache från Marocko och Ann-Cmrin Östmanfrän Purmo började skriva till varandrajör ire år sedan , kuntakten knöts via brevväns-klubben Youlh Service. Nu har Mostaja besökt P UmlO och fdll se bl,a, Lt)~'lenen och divison J-laget Jaro i aktiJJn . J framtiden åker kanske Ann-Catrin till Marocko uch befäster vänskapsförbindelserna. för tå att han tycker all det är fantastiskt grönt här, då han själv bor "halvvägs" in i Saha raöknen. Samtidigt önskar man också all han hade möjlig het att komma till Finland i slu tet av juni eller början av juli då grönskan är som ljuvligast. Vårt lands invånare verkar också att behaga honom i allra högsta grad. - Folk är så snälla och gäst fria , i Marocko är vi ingalunda så här hyggliga. Som urinvånare har man

svårt all tro att han talar från hjärtat. men han verkar fak tiskt att mena vad han säger. _ Dessutom är Finland ell mycket rikt land. Jag besökte

TEXT OCH FOTO: PATRIK SUNDQVIST en bondgård här i byn och blev mycket förvånad over hur väl försedd den verkade-att vara på den tekniska sidan, berättar MostaCa vidare.

Sedan drar han gärna också paralleller mellan Sverige IX."h Finland. - Länderna påminner myc ket om varand ra, speciellt vad levnadsstandarden anhelaDger, men de båda folken är mycket oHka. Svensken har eU mera ytligt och "tokigt" (crazy) sin nelag medan finländaren inger ett mera sansat intryck och inte gör så mycket väsen av sig. I Marocko är Finland - pre cis som det övriga Skandina vien något mycket okänt, men så saknar också, enlh~t

MostaCa har tagit sig till Fin land med tåg, som innehavare aven interrailbiljett. En biljett kostar i Marocko cirka 900 Fmk. Billigt för oss, men eD nästan astronomisk summa för de nesta marockanska ungdo mar i dag. - För oss finns det mycket sällan någon möjlighet till som marjobb och lönerna föreslår sällan till längre utlandsresor. Som exempel nämner han att en gymnasielärares lön uppgår till ungefär I 800 mark i måna d...n. Samtidigt framhåller han att han ingalunda tillhör lan dets överklass. - Min far är kapten i arm...n vilket betyder aU vi är en typisk medelklllssfamilj . Ungdomen i dagens Marocko har rätt få möjlighet när det gäller att besöka olika nöjestill tällningar. - De sambls för det mesta ute på gatorna, det är ofta allt för dyrt att gå ut och dansa. Alkohol rör man mera sällan, men däremot är bruket av ha schisch mycket utbrett. Det är dessutom mycket billigt och lätt att få tag i! Själv använder jag mig inte av det. I Marocko är det islam som dominerar men Mostafa är inte muslim. - Jag har fortfarande inte hittat sanningen, men jag söker vidare! En dag hittar jag säkert den religion som p&'lSllr mig.