Österbottniska Posten (ÖP) nr. 38 1976 by Österbottniska Posten

-ppåt

j-J.- tt:"sprf;eda glä-'dJe,ar hlIns ,.,IV

i tonårsklubbar

. .,4

..edare vill traffa

ackholm på nytt roSA.RSLEDARE från sex

föreningar

och

femte

_lut i Vasa. I de sex föreningarna och kanske nåtill är det uppåt värre inför . höststarten, konstate SöU:s instruktör Barbro E n h o I m. Ien samtidigt höstgenomgång

ringen var samlade till

pr hon att många föreningar

föreningar som· var

_K'!!!Senierade var -Wasa uf, Uf

Hoppet,

hölls

oeh Petalax uf. Sam _-=z.:1I21 deltog 16 ledare i Ya!ax uf, Över-Ma

en gång tiI!

överens

månd,a'

några le-.

ledarmetodik

Börje

Deltagarna nom

sänt

intressant fö

ycket

läsning

Sun

inte

senaste

ville

Backholm.

träffa

och

kom

' • SE SIDAN 11 att

samlas

tiH

lian du

* Tomten kom j september till barnen pli Vörå dagcenter. Och naturligtvis var denna tomte lika välkommen nu som tomten aUtid brukar vara.. Men den här tomten är dessutom en IjJdlg tomte som jobbar. året Qm.

ÖRHANDSRöSTA

• DU VET förstås att vi har kommunalval den 1'7-18

.W!er •

lIEN

hemma då

har du· möjlighet att i din egen hemorts vallokal - inom ditt eget röst mride!

Rptember

tiU

oktober.

• Se sid. dtta

sep

Vasa

uppleva

på måndagen. Då fick de be sök

• DET MA S TE DU göra klart fÖr dej nu på förhand.

!'7

mitt

utvecklingsstör

rå, Soll___.och

.. du ir förhindrad att rösta på hemorten den 17 -18 Irtober så kan du' förhandsröst" på 'posten från

fick

da barn och ungdomar i V

efter. mindre lin fyra veckor:

ÄR DU

JULAFTON

tember

TEN,

den

Yngve

riktiga

"u n d q v i s t

från Sollefteå. . .

gåvor

till

Han

.TOM

delade

psykiskt

ut·

vecklingsstörda barn. på .vö

Tomlenkom I septe_mber! •

rå

dagcenter' ochSolf

• Se 8M. tio

KårkulJasskyddade verkstad·

dag-

klubb samt till klienterna på

i Brändö.

Nu -'fylls

.'Bygg ut

simhallen

bibliotek

•

Närpes

·d gfJrde11'· I

• NU FYLLS bassäugen i

• N YA NÄRPESGAR DEN sakna,r viktiga ut

peso Simhallen är ett pro

d n nya simhallen i När

jekt

rymmen.

som kostat åtta mil· pengar,

flesta.

Nästa

anser vecka

hallen officiellt i

den

finns

som

också

nya

aastiksal.

får

den

tas

hallen.

Se sid 7.

stor

råd

nya

gymnastiksalen

kan ta emot många stör

bruk.

utbyte

ungdoms·

har. inte

att bygga till gåtden, och

re publiksamlingar.

Meo det är inte bara sim

marna

Men

föreningen

jon r, men det är väl an·

rinda

att

bygga ett modernt bibliotek Ett

a\(

huset

* Simhallen kan utnyttjas mAximalt

I anslutning tiD skolorna. säger Bjarne Nybond

några

skulle

sl u tning . till

och

gym·

sätt

Se s id 6.

vara

i an Närpesgården.

klubbrum

•

ö S T E R B o TT N I S K A P o S T E N To rsd agen den 2S sept.-------------------------------....:.-..: . -:... ----- -----------------

öP

23 sept." 1976

också en populärkultur! populärkul

Ungdomsrörelsen betonat

har sina

alla

va upp till vissa målsättningar samhället

prioritet. Bl.a. därför har ung vissa. - tider

domsrörelsen

bilden finns som sagt ock och skvaller om s.k. kändisar,

gär

na framtonat sig som en bild ett

mer

mindre

eller

än

många

vet. , Det

passivt domliga publik som fyllas ned

ningens utbu d i utvecklade sys

Sedan

det dåvarande ledarskiktet med

år tillbaka

är

också

!Anders G Lindqvist i spetsen dansbanden - orkestrarna rörelsens betydelse för fritiden. nära lie,;.ade med föreningarna

relse.

viktigt

Denna till

målmedvetna

att

allt

bättre

underhållning

dans-

ungdoms t8 hindrar il).te att de unga på nära håll vill se de underhåll ningsstjärnor

lande nära det som vi med ett Det *

handlar ju om att erbjuda loc·

den

Orkestrarna är stilbildande

skivor

lySer

televisionen de

gärna

och

Studielå.n och studiRr Om vi räknar studier

get.

Ilg! arbete, och det bör Vi )et låter som en rimlig begä- Iigtvis göra, så är ju de

emot vilkas

lyssnar

randc de enda i Finland

ran.

på.

under

Men

noveller, romaner, mat,

kunna samla - de unga.

mode ä

ändå:

hur

många

vietnameser

arbeta

utan

lön.

ungdomsrörels ns försvann spårlöst utan att någon Fön var' det endast de öde. om deras besked ungar exakt fick som -fick gå i skola:.a b o tid roll å som p pulärkulturella Vi saknar naturligtvis fritiden, sysselsättningar som j Amerika tack vare - Från sidan sett borde statligt och k n veckotid- dc skapare och-_ förmedlare - av vara den sista som vill rota i det många fall måste ha populär· ni gar av gängse r.alt stöd sam t studielån kriget. grymma och mångåriga populärkultur kulturens förtecken för att ningstyp som skulle erbjuda finlandssvensk kande sysselsättningar

Men

som

På grund av den amerikanska in ställningen har FN:s säkerhets råd, skjutit frAm behandlingen av Vietnams ansökan. Förenta sta terna kräver en redogörelse -för vad som har hänt med de ameri kanska _ soldater som rapporterades som saknade i det långa kri -

ts kontakter, t vlingar och dis· band är av en betydligt högre ma ' orkestrarna

-'äsarforum

har ansökt om med Vietnam lemskap i Förenta nationerna..

har också gett tydliga resultat.

. kussioner bidrar till att inlem klass än gårdagens. Men det

Detta låg och ligger snubb rörelsen.

]

strävan

på vilkas danser de spelar. Tä Dagens finlandssvenska

Ungdomsrörelsen var och skul le profileras som en fritidsrö

ansetts

ett stort och - ansvarsfullt ar det är stil och klass på både arrangemang och uppträdande. bete att arrangera danser!

Under sextiotalet underströk

ord kallar populärkultur.

alltid

arrangemang - det är i dag

alt;.; ativ

Vietnam

cirklar, För ungdomsrörelsen har det

-eelsäUningar: teater,

Ungdomnöre)sen ...,.. ett

betydelse

icke utan rätt. mottagande. Ofta består före för deras estrader.

;Ilingsrörelse

vilka ___

plan, Kritikerna bland finns jord och skogsb'ru]Its::: teriet med minister Heimo IIpl.. i spetsen anser att ringarnas förslag till veringar för olika fritidsj-ilXl:Iz-. är på tok för stora. Enligt ministeriet är 10.000 ha föreslagna bli tionsområden, medan 31. är upptagna som ollll"AdeD miljöv'år1c1sf1onlil:il frilufts och nerna speciellt skall upp ko:nme:r sammas, Därtill 46.700 ha är föreslagna skyddsområdesreserveriDgar_ Är detta mycket? 31.000 ha är 1,2 procent a nets jord- och skogsomrAden. talt handlar det således terst få procent: 10.00 ha är under en procent. Skall vi tänka på framt:idi!D några procent inte myekft ropa om.

så en annan sida. I många men i dansorkestrarna och de- kunde vara på sin plats att fall förutsätter nämligen ung ras vokalister har vi onekligen vetskapen om det verkliga lä domsrörelsens populärkulturel ett lokalt om icke alltså så get blev mera allmän, också la aktiviteter ett visst mått av klart lysande stjärnregn, vars bland dem som gärna diskute aktivitet hos mottagaren. Det uppförande och stil har en be är alltså inte enbart fråga om tydande inverkan på den ung rar finlandssvenska livsfrågor.

seriösa

drag, därför att den önskat ledet 'etablerade

har uppstätt strid Detgionalplaneförbundets

klart - aU ungdomsrörelsen står för ett brett ut hud av en populärkultur, som dessutom har d t för populärkulturen på pass unika draget att den krä ver ett visst mått av aktivitet hos mottagaren.

turen (dvs bristen på en bred populärkultur)rul lar vidare. Man diskuterar behovet av finlands svenska spelfilmer, veckotidningar och grammofon skivor, men man glöm-mer - eller är det för själv

som

fritid

* Debatten om den finlandssvenska

tider

Framtidens

l våra föreningar finns

större

om!attning

och

blivit

Ge V ietnam en plats I FN!

möjl gt

även

för

medlade att skaffa sig

sk·n>r..

ning.

re p l-k l en-

nad! Ar för år blir det-allt fär re som ser september som en tid då man bärgar in lö-

nen' för en stor del av Krets arbete. JoJ;:dens folk blir stadsbor;

i§ lE 5

De la or Sl'g," mer än deri,gom ständigt lever nära naturen, att Se september som - fär

i JE I

gel'l�as ti d ruskans tid. p å ordet - ruskan! Tänk För den som _ har gjort

lapplandsresor och fått upp leva hur - ett landskap explo

derar i j9l'disk skönhet känns ordet riktigt, nastan svenskt.

5!_

RUSkan .har komit - för a tt stanna. Det finns sämre lånord. Vappen är ett sådant.

_=_ = =

• Vad skall man säga om utt!yck som _multis för inter

!§

i§=E

:!!

"På

bästis, godis ord som får multis att låta som en vän

vän. Det är nog inte så vi up p

fattar de jätte8t0rtJ, företa gen, vilka of följer sina eg

na lagar.

tvättmedelsmarknaden

��:��t,

läget såhär: -

jag -

"En<i&g hade jag _ tern ke-

Håll- fast -vid' en intressant rubrik: "l}ubb tvättmaskin ?" Vem tänker t.ex. på att tvättmedel som Ariel, Tag,

och Omo är holländska och

på besök.

Och jag frågar mig: är det ta nödvändigt. Det måste ju

kosta fruktansvärt med pen

gar att avlöna alla dessa sprlngpoj . Som dessutom_ reser omkring och ger rabatt

på - varorna.! Skulle; det inte vara bättre att med en end a gång sänka de ordinarie pri serna ?"

Köpmannen travesterade en gammal kyrkoherde och sa-

de: "Låtom oss icke förtröttas att säga nej". Världen är obeskrivlig.

; =_

författaren svenske den Bengt Anderberg skriver:

kornfältet utsände ett sådant säreget lj . Vec korna dA kornet mognar är något enastående t världen, dess glans lyser upp hela Ull landskap t rAn morgon "

. . •

= _ ==

l. Si

SOlnmaren •••

mikaHetörsäljare

lar det multinationellt i din

Ajax. och Spick &, Spann är amerikanska och att ärken som Surf, Cora', Luvil, Andy

:e i

• En åländsk köpman på _ - kongress i Jakobstad beskrev

= _

• Stundom är det också obeskrivligt skönt. Eller som

a märkesreklamen under lättar Inte valet ett dugg".

lig, kanske något rundlagd

• I E-lf:onsumenten sel"

brittiska. Inhemska är mär , ken som Tend, - Teps och tionell -är ju :bå4 -lång1; och -- - -Kap: svårt. Men vem vet det. I en tidning ser jag jäm rörelsen: kondis, tjockis, E-konsumenten skriver: nationeUa _ företag; multina-

drar in på studielånen.

- ,", nIlIllUlIlIlIIlIlIlIlIIlIlHlllllllllnllnmlllllllmlllillllllmmnlllllllllllllmnllllllllllllllnllIIl11nlllllll"nlllllllnnIfIllIllUIRllnnllllllllllllll'III11I11I11I1I1I11I11I1I11I11UIIIIIIII'"'lIIl1u"n"1lIIWIIUlllllllllllllllllllll"II111111IU'IIIIIIII

------------..;. • September - skördemA.

;"..

Så kommer skrällen. '

nå är vi ju på väg tilIbU:a

den

tid då studentmÖ8IIaD 'till pappas plånbok. Följande de blir då inte de påtalade

teutnämningarna

enligt

boken - utan enligt pllnooa. det

bör

studlet den

är genomki

så läget behöver Inte tö Har bal;lkerna gjort sI.dir i

man

fråg a

sig! DI!l

ara.-

Jag

kom

att

som

turist

hålla mig I den Sovjet ka

republikens huvudstad

kol den dag

I våras

när dr:J"'� a där

avslutades där_ Det v r

Visst, håll fast vid som marens sista dallrande stun der.

ALF SNELLMAN

vii! varje människa ta avstånd Itrln.. Det - är nog tlJlräckl igt oc

rige nu kan

ke statsmakten ingripa?

är väl så att allt vad de Sverige skall vi göra efter. samma huru huvudlöst det ..

kväll, ja långt In t skym ningen kan man se anna rs obemärkta . tält långt borta de träder vid skogsbryn, _ fram I drömmande stilla skimmer, man kan inte av göra om det är -vemod eller glädje, nien allt vOl dröja, det är de sista sommar nät terna".

tiskt så utlämnade åt rättningarnas godtycke?

IIIII:IUlUUUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIIIIIIII1II11I11I11I1I11UllllllllllllllIi nllHIIIIlIIllIIlIlIIlIIlIIIIIIlIIlIIIIIIIIIIlIIlIlIIIlIlIIlIIIlIIlIlIII!IIIIlIlIlIlIlIIlIIlIlIUIUllIlIIlIlIIlIIlI1I1IlIlIIllIlIlIlIIlIlIlIlIlIIUllllllllllll lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllli lllllllll

hade en svensk och en lande guide som väl

kunde &le

.. %3 sept.

öSTERBOTTNISKA POSTE

1916

et 'ri jeansmodet århundradetshIuff! .

läste häromdan om en

•

lIOID

jeans.

Vad

_ZIUKIe, var den -

hon

himmelsvl

slatuBskillnaden

A duger minsann Inte bra som märke B, må då

kosta

minst

Naturligtvis

ljå man fick problem med le-

att man inte skall kunna' kIa

gll på

och adress

Nej, orsaken är den, att sku

'. le

oderna,

de 'enkla

det

inget

konsument

får Inte sälja

tillverkaren

är

modell

lemen kunde lös-as.

naste

år

sen

mycket

vill.

att

jeansväg, något

Men

kom' Inte

jeansen

verkningen.

.Hälften

gick

medan andra

till y och

är

svara

på

frågor

men

tvärtom;

grupp

jag

tycker

kör

eller

det en

vore

artist

ner

jämlikhetens

alla

statusungars

ror att Inte tala om Skadeg

på

var

både

inte

Vi såg int

levande något

och

att

döda

Skan han utpeka!!.

räkna hel1 r t ill nAgon '

.ry.��:ka.p och vid besök bL a. vi int

skall

bli

han

. är

att

alla

dugliga' är

sam

redan

för sent ute när man 'börjar 'byg

gå Illed en 100

Jacka nar en annan kom

Nu råkade det sig vara så att turistgrupp .

fanns vår Ingen, , tecknet . till minska skade" mer med n 1000 marks. För att egentltig lIko rman varför '1 inte st. ' fö hålla ndet inte visa 'sitt minder vä.rde kan tvärsäkert kan peka på flSr och han ,göra 'sig tuff på ett 'annat nackdela,-r 1. v årt och det. sövjetls oinråde eller knycka ett klädes- kR skolsystemet, däremot har jag plagg.

Eg nt1igen

samhl:j.llet.

som

pågå.

•

FöR

b estraffad

4lte

man

bär

är. SQm. !!ondra".

tyckte

lärare

miljövården

att det skulle verka I berättade med

trist med ana skolbarn -lika kIäd dagliga livet

Inlevelse

det

.Bankernas

pt\ dag,helJlllel t och ka. på.

beslut

att

Qrnställningar som des måste vi vara beredda på

till

kräVs

får

stånd

inte

bart en annan inställning i

företag

instanser

kritiserar

eller

enskilda

instanser

för

att

lite

därmed försummelser och anse slg ha gjprt en miljö vårdsinsats. Det är, också skäl närmare 'granska

dagens

konsumtion.svaror och fråga,

sig' vad som 'är nödvändigt och' vad - som vi' kan avstå

et så att r .7 den' eller de industriproces sOql ser som vi angriper miljöförsötrande, som slut ifrån.

Ibland

produkt' har en vara som, vi

betraktar som' oundgän.glig och Som vi ännu naturligt

dB"

barn Ull julfest. Föreståndarinnan

annat

naturen

förbättringar

det

får försaka "'när man mi och med . da föräldrar. När en har sl' Var lir skolpsykologen ,egentYgen tvingas betala rantor på statens när det' firas farsdag och !flors studier färdig måste han för studielån när :sonen avtjänlli sin dag ? Vet han inte att mänga sig att t tre lr arbeta på Yiirnplikt_ !sknar far och mor !lC!) kan tän viss plats, men det an I mAn ka sig till huru de s.!tall ,känna' fall vara en fördel jämfört Med det ovanstående har , jag , det Innerst inne. här när' det kan vara svårt velat peka på n,ågra missförhål få arbete och endel kan få l Petroskot besCikte vi ett barn,. lande i vårt samltälle Qet är in ' daghem för' barn i ålder två till nerst Inne frågan om f'ördelI\ing I och med att skoldräkten är sju år. De var aUa ,klädda. l lika eD av bördan, tar- en"f>Öl' mycket förd är det för oss så betun- dräkter som verkade mera fes t av kakan får ju en annan för li gande klädmodet ur världen. dräkt. De bjöd på säng och mu tet.. "'Man Ar· Inte dåligt klädd när' sik och var lika övade som våra

A'IT få

skapat

lingen" men det är

stöd från

att

. 00'1'-1

då vi, bekostat tre barn I skolan och "brotts h ar en bitter erfarenhet a 17ad närt steg bakåt,. att övetfora ' som en an som l;>Ilr det i bä.r"för 'föräl rarna d dan'; l' ' enskIl de skyldiga. sroA inkomster, vad allt man själ, v

är

• sa

investe

förstöringen

penningbeviljande

"ga ungdo!;ilsfängelser; steget '.. . Vi kan knappast fatta va Q en ter'är återfallsförbrytare. O! lev skall känn , .sig minder

II vardlg

:UPP-j

engång

hällsmedborgare. Man

roende

håll.

utan också bland allmänhe ten. Det räcker i nte med

I lika klädsel är ju fint ansåg att det är I detta tidiga ' 1Il.nga av de problem som' sk bortsett ,från d,en 'ändamålsenllg skede sOm samhället skal) Ingrl brottas med här och då sär -het det skapar. Om en elev i en pa och lägga grunden till yad som mrarna, tycktes inte finnas skora är avvikande, från de"and' Tobak; mellanöl och nark tl ra, bättre kiädd eller sämre klädd

ske till prisförböjningar el . ler till att industrin blirQe

ekonomiska

som åSamkats

län.gre

avgörande

vården av barnen. Jag näm därför

miljö ,

svårare att reparera de ska

dor

säg,

är

'om detta

lingsarbete eftersom det blir

dej

Genius Anonymus

En föränd·

processen

forskn g . för kontinuerligt utveck

och

under

att man

skolväsendet da,

vänligare riktning leder kan.

fråga.

det

energi osv.

nämnas

garanteras

om.

andra

ing

kan

fallet miljövård borde medel

på stan I anonym jeans?

fick en plåtbricka

och

ter

ex mpel

nomiskt svåra tider för med

märket på baken och visa sej

hälften döptes

rangens

be·

. sig, insJrränkninga.r, men'

förste som vågar sprätta bort

som

Som

lågkonjunkturer. Det är förståeligt att eko

som

symbol. Vem månne blir den

jeansen

den dock inte

försvarare

framgår

. uteblir

Och

förbigången av nya konkurren

sej

s()m tidigare, under namnet X,

han inte haft det tidigare.

år.

tecken, då har QU fel. Märkes

såg

ter? Jo, man delade upp till

gen att betala tillverkaren av , ett innemärke för att få det,'

starka

jeansföretag 121ötslig

av tillverkaren. Ingen kon kurrens. inga p.risfall. I dag är butiksägaren nästan tvun

företag

per

binigt

skärs kraftigt och inom. vis sa sektorer till och med

fritt att köpa vilka jeans du

landets äldsta och för ett fem

tiotal

gång

ett

ringar på miljövården, ned_

• Naturligtvis står det

• Vad hände t.ex. när en av

vad

och

första

statliga

inte varje kille/tjej har.

'två och två.

helst, utan marknaden de

Detta

har

ställning ar

sina

många

traktas

körts fram som det allra se

. börja tänka själv. Lägg ihop

Vem

stärkt

har

varje gång har det nya märket'

säljs i stans billiga butik för

byggd. Jo. varje märke har helst

att

femtiolappen, ' kunde. du rentav

dd för jeansköparna? Har är då jeansmarknaden återförsäljarkedja.

vikti_

Trots att miljövården

te åren bytt· namn på samma

hundramarks-byxor och de som

trick

tiIkerkarna begagnar? Varför

fiDDs

och

vård och Iä.gger fram syn punkter på hur mi)jöprob·

samma brallSch har de senas-,

densamma för dina något-'över

ungdom läta· lura sej av

Ett annat, mindre

man göra hos återförsäljaren.

sakna, tillverkarens Ilamn

fatalt

veranserna.

kavlil:eten, ty det kan

partier

medborgarorganisatio-'

ner, tar ställning fö r miljö

Vem' vågar vis-a sig i anonyma jeans?

till

tidningspapper, plastproduk

som smort, försäljningen steg

den politis-ka debatten. Alla

gare

förunnat att sälja .detta' exklu

vill

pris.

po itiska

få

är inte bara tör

par jeans. De

Scramblers",

lysta

var, det bara

siva .märke. Och nu gick det'

120,

• Hur' kan dagens

dem rOr fotografering.

vis

d r de senaste åren intagit

en rätt framskjuten plats i

på

• Varför finns det så sällan

släppa färg och vara ett

fällan.

uppgifter om tillverkare i ett

par nummet' för små. d bäras av popbandet "The

säljas I nåt litet krypin,

anta,l

sser och drog jeansen

na och håller dem där. Och du;'

I din unga enfa:Jd, går rakt j

dagens

jll!l1IIS;m,!U'knad gett upphov till.

Y, plockade fram ett

dettll sätt kör man upp priser

inte

• MIWöVARDEN har un

DessiItom höjde man priset på

nars tas rättigheten bort. På

klädväg - nu går alla

att bet,ala?·

en extra söm på bakfickan.

s,er tillverkaren bestämmer, an

berättade, att äntli

det slut på klasski1lna

war

som tecken på skillnaden, samt

Butiken måste hålla de l'iktpri

heredda

•

inskrän

studielånen är ett reaktlo

och inställda på att försva

när

ställer

krav

på

industriprocessel". renare .Det är frågan om att byg ga i "hänsy.nen tm miljön"

som kostnadspost - som en dei av varans pris.' Ju : tidio desto gare detta ,kan ske bättre. De försuinmelser som

i dag sker blir mångfalt dy_ rare; att. återställa ju sena re det sker.

LEIF REX

bör bäras av hela samhället.

W. N.

FORD-ägare"" MOTO E såsom Vi utför olika slag av reparationer IKTNINBILBES och N RBETE PARATIONER, PLATA GAlt.

POWER AUY'O LANNÄSLUND

öSTERBOTTNI KA POSTEN

Kom ut till säsongens förl>ta dans i Petalax

RISTO

Torsdagen deg 23 ....

-, -

OJA-LIPASTI

Håll i gång med·

ESKO

'I discot

NUMMISUUTARI

BUSSAR Strandlinjen f r:1n Vasa busst. kl 19.30. Från Långåminne kl 19.30 via Paxaioch Vias. Från övermark kl 19.30 via Pörtom, Rainebäck. Från Norrnäs kl 19.30 via

Töjby,

Korsnäs och

Molpe.

HÖSTENS FÖ.STA DANS

iVöRA ,

Dama

Träffas

'Trivs'

TILL TONERNA AV TOPPORKE5TERN BUSSAR: OT:s från Vasa busst. kl. 19.00 via KvevJax OT:s från Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskis, Kimo, . · Oravais och Tuckor. Ekmans fr. Bock 19.00 via Gerby, ISkmo, Kalvholm, Koskö Ahl o. Karperö.

Nöjescentrum

· '

I /

Lörd. 25. 9. -76

kl. 20.00-01.00

DA NS - , BOLAGETfrån SVERIGE

oor1l

Vi träffas då!

MISSA INTE

Säsongöppningen i ,LAPPFJ MlD .

lördagen 25. 9. kl. 20-01

OPUS

:skoter om att ni trivs

BUSS R: Sideby Trafik från Sideby 19.30, Skaftung 19.40, Dalen 19.50, Härkmeri 19.55. Wester från Kaskö 19.30, nya vägen till med bU"ssen från övermark. Från övermark 19.15 Näsby 19.35 och Pjelax 19.45, Tjöck 19.55 och Kstad 20.00. Ordningsgrupp II

Pjelax

19.45

komb'

ILF

Det är dags att ta farväl för denna säsong och,det gör vi med en rejäl ,

lärd. 25. 9. kl. 2

SÄS O,N GAVS LV-TN I N_G "

lges.

. hjaltar"

* BUSSARNA

ZO TeH

från Sverige

LEIF ENG VALL S . samt ' ' .

Full fart från åtta till två gör att ingen ,hinner frysa Håll-i-gång • .

Vi k mmer ,igen Valborg -77 med nya friska krafter

Ett tack till alla som besökt oss under säsongen

kör

som

tidigare

Ordningsmannagrupper

,V, VI, VII.

T.ndagen den %3 sept.

- 19'i6

ö STE R BO TT N I S K A

•

TE N

------�--��--�--

EXODUS river loss en rivande rolig säson öppr.ing i I ytter arkgården lördag 25. 9. kl. 20 BUSSAR: Wester tro Lapptjärd 19.10 via K:stad, Tjöck, Pjelax

"Spritjobbarna' premiärklara

DANS

Vestersundsby

Näsby. Wester fr. Pörtom kl 19.30 via övermark. Haglund fr. Kaskö kl 20.00 via Näsby.

samlingshus

HöSTENS

" pritjobbarna"

Granholms - ha r

sin första föreställ ning på fredag i Martin Kur

SOUND 6,

nyproduk

tion på Vasa teater - Olof

FREDAGEN DEN 24. 9. KL. 20-01

Inträd

första

tens

regi.

Pjäsen

har

bear

betats dramaturgiskt aV An

Arr.: Pietarsaaren Pisto

neli Mäkelä, tillsanunans med Kristin Olsoni och skådespe

larna.

den

Stadgeenliga handlas.

Pensala. Yaxmo 18.30

LoUax,

Hellnäs.\

Vörå,

via

Kerklax,

Tuckor

.....

•

' I I I

un.gdoms_

ärenden

humoristisk pjäs av Olof Gnmholm. Regi: Martin Kurten Seenografi J alle Lindblad [ rollerna: Lasse Hjelt, Len nart Snickars, Birgit Strand berg, Rune Bergman, Mischa Hietanen, Stina Svensson, Marjorita Hulden, Olof örn. FöRKöPET HAR BöRJAT. STARTPRIS 5 MK!,

Femte ungdoms ringen r.f. hål månd. den 27. 09. ler ÅRSMöTE ' kl . 19.30 I-Kvevlax uf:s lokal Stadgeenliga ärenden samt pris.. utdelning i ringens olika tävlingar. TYRELSEN

Biljettkassan tel. 14 661 tisd .• fred. 10--15, lörd. 10-13 samt' före varje föreställning.

ren

Hugo

mitt

händelsernas

vill

starta

skydds

kår och övertalar Per och Hugo

att

skriva

väl

att

spela

sig.

Han

förstår

på

deras

foster

aningslösa

känsla

för

lag

och

ordning. Och Per och Hugo blir

ler

Handelsman

ner

på

elt p tat. ·

Mikael

har

spritsmuggling spritskuta

ute

pla

och

när

uppenbarar

sig

mitt

sitt

tillfälle. Mikael övertalar Eu

gen

att

tag.

I Kvarken ser han

komma

utnyttja

sitt

Per

med

genom

ekonomiska

och

hantlangare.

Hugo Som

nillgssägare

över

blir

villiga

pjäsens

framstår

att

san-

Valde.

Han har varit i Am erilta,

har

sett

han

tänker

sig

och

världen

känner

på

han och ett

annat sätt än de andra byborna. gör

har sig impopu

lär

och sedan han genom skval

ler

och

Tilda,

och småbruka

Därigenom

:Bokringen

I I

Eugen

fiskaren Per

en estnisk

En bokri g estår av en _------------.... : samling mänskor som träffas I för att diskutera böcker de WASA TEATER läst. En bokring kan verka in fr 24. 9., lö 25. 9., ons' 29. 9. om ramen för ett studieför ges de första förestälIn. av bund, på ett arbetarinstitut el

Spritjoqbarna

korpraley.,

landskärlek, rödgardistskräck och

.1·"·öreningSSpalten I

BUSSAR: Monäs 18.30 via HirvIa.."I:, Munsala, Nykarl by, Ytterjeppo, Jeppo och

Örn.

nar

Eugen

Styrelsen

ett fyrtiotal

kurser

fr;ln

Kurserna om

tidigare s0n:t visat sig vara sä rsldlt populära.

brul{smaskiner till andliga odlingar såsom konst, mus i ,l< och

fattar allt som kan rymmas mellan växthusodling oc:, lallt. . religion.

hembygdsvård och bygdekultur återspeglas av

nyproduktionen

Carl-Adam-Nycop skisserar upp

den politiska och kulturella .it

studiemateriaL

med ett konkret handlingsför

ser den moderna masskulturen

rivning eller alltför dyra grund

Inabes tar höstElns nya s udie

slag

när

det

gäller.

"onödig"

renoveringar av gamla hus. ÖS

terbottensgården är ,den första

boken i sin genre i Svenskfin land, som ger råd i allt från re paration av grund till skorsten.

Hembygd i vidare perspektiv

kan studeras inom ramen för en

ny kurs om Finland. Finlands

Expressen-redaktören

födda

------

-_.... ----

samarbetsorgan förenings -ä1:rninstone stundtals villiga verk mycket de håller av varandra. r.f. håller årsmöte onsdagen tyg I Eugens händer. För Eugen Olof Granholm har på sitt ,all den 29 sept. 1976 kl. 19.30 är en välsedd man" en aukto ri deles speciella sätt skildrat dra på Idrotts och ungdomsgår tet i byn. matiska skeenden I Finlands his den i Nykarleby.

med

kl. 20-24

Olof

centrum.

NUFS' årsmöte

ORAVAIS fred. 24. 9.

gästande

Wahlroos ,ankomst till byn ham

WUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111111111111111111111"

ZOTCH

ten. Dessutom har man bibehållit

Det tilltagande intresset för

förre, försäkringsagenten,

nuvarande

Bussar 4 ggr/tim. fr. Nedre torget

DANS I

och

Med

Nykarlebynejdens

förta

är

han

mist en

sin

toria. Han har valt att göra det med

ironins

och

den

drastiska

humorns hjälp. Han berättar om 1920-talet med dess fiskare, små

brukare och deras utpinade kvin nor, om backstugosittare och an nat

'småfolk.

Per

och

Han

Hugo,

ber ttar deras

löshet och utsatthet. Per kan är

med.

välja.

inte

lingssätt nu

ch'l.ns.

program. upp

kurser

12 nya

som berör livsåskådning och re ligion.

Bland övriga

projekt

. kan

nämnas kurser i föräldnk'Jn

skap, ett par kurser som 'tar

upp pensionärernas jazzimprovisation

musiklyssnande,

problem,

och

aktivt

växtfärgning,

en grundkurs i maskin lära "ch

ett komplement till den tidi a

re kursen om vår sociala trygg .

het.

'Senaste

år

studiecirklar

påbörjades i

samråd

500

med

Svenska studieförbundet. r kur

serna deltog ca 2.800 persone .

f.ir Studiecirklarna är öppna t en finlandssvensk bygd på vem som helst men anordnas' i

livet

som en kyrkans stora

har

det

valt

bara

för

hjälp

och Hu-

Deras

att

hand

dem

och

marschera

allmänhet inom ramen för en

organisation.

Studieförbundet

har' denna

höst anställt hum.kand.

Maj

Britt Palmgren att i samarbete med organisationerna

handha

utbildningen av cirkeIledare och

fÖrbundets allmänna kursverk-

samhet.

käresta,

mycket

ensam

människa. Kärleken Tilda

gär

mellan som

Valde röd

och

tråd

nom pjäsen, men det viII många dramatiska de

hittar

,p.ytt

händelser

fram

till

och' äntligen

till

Innan

varandra förstår

på. hur

Om· lördag sänds ett· nytt I�--;-+--""";'-�---turcirkeln vid Kyrkslätts med progr'am . i radion producerat av: 'samhäl'lSredaktionen, som borgarinstitut diskutera en av de finlandssvenska höstnyhe . }:eter' · ' ok.ringen'. I det får heterna. lyssnarna . stifta. bekantskap Redaktörer för programmet med verksamheten i en bok-

ring eller bokcirkel och det nya

programmet månaden.

sänds

veCkling som har skapat Fi I en kurs lands egenart. Rune Bergman, Mischa Hletanen, kallad Österbottensgården kom Har Gud skapat tätorten. frå Stina Svensson, Marjorita Hul mer Elias Härö och Anu Kaila gar författaren till en kurs som

BARBARELA I

I rollerna ses Lasse Hjelt, Len

sönd. den 26. 9. kl. 20.00

TONÅRS·

är

nart Snickars, Birgit Strandberg,

GAMLA VASA med

Scenografin

ETT SEXTIOTAL nya kurs:lr för studiecirl, dar prese te ..ar Svenska studieförbundet. i si tt nya stl,ldiel)rogram för h..is

Jalle Lindblad.

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!.

SÄSONGöPPNING

Nytt' programutbud for studiecirliJal·

gång

är

Kristina Rotkirch och Ma rianne Tarkka. Radion

(Sönds

I det första hör vi littera. 13.00),

lördag'

även

14.00.

måndag

* Repetition8bU ur Olof Granholms Spritjobbarna, fr.v. jorita Huld6n, Birgit StrlUldberg ... Stina Svellli8OD.

Mar

. fl

ö S T E R B O T T N I.S K A

, Nödvä"diea

POSTE N

Torsdagen den

,. 'rVD.men

23 sept.-

Nf,hnas

o DET BORDE SKE någonting med den nya Närp.esgården, men 'vad och hur? Nu saknas det viktigaste i gården, utrymmen där unga kan vistas utan aU ha en slant i näven_då de kommer, säger Närpes uf:s ordförande Bjarne N y b o n d. Ungdomsföreningen har absolut inga resurser aU bygga ut går. den. Men det borde nödvändigt göras.

Mod·ernt bibliotel{-> 1{lubbruDl nästa del

Närpesgården?

De två klubbrum som finns i

* Danssal

gården hyrs ut åt betalande. Diskoteket som startade i vå r.as, gick väldigt dåligt.

behövs inte?

Om det skulle vara genom

förbart att bygga til.l Närpes gården, borde man räkna med I att denna tillbyggnad också ... skulle tJana andra ungdoms föreningens samlingar. bond. Men av den åldersgrup Egentligen är det onödigt pen borde man inte behöva ploc att bygga ut någon stor dans,. "" a p nga . M n borde ku n Skulle vi sal, säger Nybond. . er.bJU a n "go n mg utan att e göra det, blir Yttermarkgården .. bl Ir dyrt for dem. o Ig. O ch d" overfl"d' ar går danser Också i kommunala instanser na hyfsat.' I den . nya gymnastiksalen bar man på vissa håll diskute

utan

att

behöva

massa pengar.

. .. .. .. - VI forsok e ora det my· . . Slgt, men' det Ville mte gå Ihop. Bäst gick det då vi riktade oss . b'U 12-13- årmgar, sage " r Ny-

- En teaterscen skulle kanske också vara nödvändig, säger Nybond. För. Närpes teater, revygäng och gästspel behövs en ordentlig scen. . . .. Gymnastiksalen ar I första

skulle också vara nödvändi ga, där. unga bara kunde va

hand byggd för att vara gym nastiksal, och alltså inte någon riktigt lämplig teatersalong.

* Vi saknar nödvändiga utrymmen,

säger

Bjame N_

Den gamla Närpesgården hade tjänat sitt ändamål. Med bra, säger Nybond. utrymmen i anslutning rat vad som kunde göras åt finns plats för 650 personer. den hade föreningen varit Men nu borde föreningen, nya NärpesgArden. den' ohållbara situationen, som Den får olika organisationer an 1."'"-'-'" skuldfri och då hade vi mått trots skuldsättningen, få mera vända, och därför blir det en åu beror på att föreningen till följd av kraftigt stegrade bygg plats för alla större evenemang. nadskostnader måste skuldsät Den salen får dessutom använ ta sig långt mera .än beräknat das avgiftsfritt. - Om ungdomsföreningen då Närpesgården byggdes.

skulle ha en större samlingssal, Även inom ungdomsförening borde denna också kunna-erbj U en diskuteras frågan, men skul das andra gratis. Och det går derna sätter stopp för planerna ju inte . på vidare utbyggnad. Men Nybond har en egen tan - Det finns inget utrymme ke: för ideellt arbete nu, säger 'Ny

- Ett nytt bibliotek finns på

bond. Arrangerar föreningen en

kommunens önskelista.

lycllad dans, går hela nettot till

Närpesgården, och detta med

att försöka klara skulderna.

allt som hör till ett modernt

Inga medel blir över för den verksamhet

Det

kunde byggas i anslutning till

bibliotek, såsom musikhörnor o.dyl.

föreningen främst

borde driva.

Några

små

sällskapsrum

Biof,!rafen c·

"ar bäst o

e ·

kor att han inte skulle qelta Ann Esch. De representerar så mycket i det praktiska ar sin gren. betet, eftersom han inte har Kommitteerna handhar tid. - 'Jag är ordförande !lIer pande frågorna, medan eller mindre till form n, men är en grupp som kan går ständigt omkring med då då snabba beslut krä\"S.. Des

ligt samvete, säger han_ Verk dinarie styrelsen med supplel.. o BIOGRAFEN har varit i samhetsledare Håkan Holm har ter består av 17 personer. gång hela sommaren. Biogra ett stort ansvar. de 17 återfinns inom fen är den enda delen av När kommitteerna. Föreningen har gått in för pe . s uf:s verksamnetsgrenar en ny organisationsmodell i år. som just nu ser riktigt bra Verksamheten har delats upp i ut. Den är ryggraden i eko tre olika' grenar: _den renQdla nomin, säger föreningens nya de ungdomsverksamheten med ordförande Bjarne N y b o n d sysseisättning för unga, dans Tjejer ocn killar. Också danserna har gått rätt verksamheten och den ekono problem med -håret. bra under senare delen av miska sidan. till oss. sommaren. För var och en av dessa tre

Salon Chic

.arrangorsraserl ••

•

o DANSARRANGöRERNA har gått till överdrift med att Importera svenska orkestrar och i övrigt slå på stort var je danskväll. Det säger Närpes uf:s ordförande Bjarne Nybond. 'Nu medför varje danskväll en oerhörd ekonomisk risk för arrangörerna. På något sätt borde importen av orkestrar begränsas, så detta var möjligt endast vid vis sa tillfällen.

Men det är svårt för före ningarna att komma överens

Men med det nuvarande ra seriet får nybörjare aldrig en

om sådana saker.

chans. Alla de unga som vill spela, hetsas att skaffa en dyr utrustning, säger_ Ny

- Allt går ju sist och slut ligen ut över de ungas pen gar, säger Nybond Vad hjäl per det att inkomsterna sti ger, då utgifterna också sti ' ger så att nettot inte alls blir törre. DESSUTOM:

det finns en

hel massa unga

förmågor

som borde få komma fram.

bond. De skaffar en sådan utrustning att de· borde ha ingenjörsexamen för att be härska den. OCH ÄNDA har de svårt att komma fram, eftersom ar rangörerna fått för sig att det skall vara en vensk orkester.

Bjarne Nybond, 42, har inte finns en kommitte, och ovanom dessa finns en trepersoners sty tidigare varit engagerad "inom Fredsg. 4 tel. %-I» relse som består av Bjarne Ny ungdomsföreningen. Till var Gunilla oclt 6.-.... bond, Alf Bäckström och Maridags är han lärare, och vid si dan om jobbet brukar han all tid ha någon extra syssla. Han har varit kurator, förbindelse DATSUN lärare, sysslat med fotbollslag fSs ännu till gammalt pris frän värt lager. Nya och just nu håller han på med ler t.ex. att skriva en lärobok. Han är också ordförande i fotoklubben, sekreterare osv.

skolmusikkåren

Då Nybond blev .ombedd att bli ordförande. för ungdomsför eningen ställde han som ett vill-

Armaturer, presentartiklar, kemikalier BJöRK-MANS NÄRPES

TEL. 80

Datsun 100 A Datsun 120 A F2 2- och 4 dörrar. LJIiS;�. 165 J Datsun 180 B Datsun 220 dies. BYTESBILAR: Dodge Dart· .......... Datsun 180 B Datsun 180 B . . . ... . Datsun 120 Y Datsun dies .

•

Datsun 100 A Saab 96

•

- 74 -75 74 -74 -7 3

Toyota Corolla . . . .. Toyota Corolta 4 dön-w Fiat 12 7 3-dörrar _

Ford Taunus . . . .. . . . . Volvo Amazon . . . .. . -73 Dodge Dart automat . -72 m.m., m.m. samt billiga bilar

NÄRPES

BILHALL

A. WESTERBACK 64 230 Närpes st. Tel. 96 244485. Öppen ocksä på

dea 23 sept. -

öSTERBOTTNISKA

- 1976

TEN

Sifuh';ii�'�'' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '�;' ' '"å;;;;iij' ri'� h'ri utnyttjas maximalt vid skolorna

""' ' ' ; . •

SIMHALLEN i Närpes las oficiellt i bruk den l

ektober. Reda ' n nu har bygget slutsynats, men än

återstår en del inredningsdetaljer innan huset

klart.

C SDIHALLEN är kommunens' dyraste ca

: totalt har huset ko tat jämförelse kan nämnas

... 450 elever, kostade

all

milj.

8,5

hus

milj.

hit

mark.

högstadieskolan

Det

huset blev

för ett år sedan.'

lIEN DET krävs många special konstruktioner i

ni !!.imhall som kostar stora

pengar.

Ett

exempel

reningsverket.

Simhallen och huset i övrigt utnyttjas maximalt då det i anslutning till skolorna, Bjar", Nybond. Han sitmed i en grupp som planerar användningen av alla fritrymmen -på Mosebacke. I samma hus finns också en r gymnastiksal på 520 kvatmeter, sa.mt matsal och koK för aUa skolorna på Mose-

backe. Totalt är det ca 750 ele

ver som dagligen skall använ

da matsalen. SKOLORNA skall använda sim hallen och övriga utrymmen på dagarna. Simhallen är öppen för allmänheten mellan 7 och . 9 samt från 16 till 21. Det gäl-

* Simhallen blir centrum för IIport- och friluftsliv I Närpes.

ålla öppet så mycket som möjgt. h p ler vardagar. Hur det blir å .. . . Det ar mte bara eleverna l lördagar och söndagar är ännu Mosebacke-skolorna som skall oklart men man strävar till att få använda hallen. Också byskolornas elever skall regelbun r------� det få åka till centrum för O I gymnastiktimmar i simhallen. De simövervakare som finns skall ge simundervisning, så att de som inte kan simma lär sig. . .. Nybond räknar med att det knappast blir mera än en tim me simning per Vecka. för varje I klass eller skola. Det är många som skall dela på timmarna. GYMNASTIKSALEN skall ock så kunna användas för andra ändamål än rent idrottsliga. Sittplatser finns för en rätt stor publik, och de sittplatser na kan skuffas ihop mot en av pallens kortväggar så att de inte tar just något utrymme alls då de inte behövs.

--- 'I

. Fraga om

ELEVERNAS matsal är någon ting helt annat än de typiska gamla skolmatsalarna brukar vara : eleverna skall äta vid småbord och sitta på stoppad

Nyhond är nöjd med att sim hallen nu kan tas i bruk. Han satt med i den kommitte som utredde behovet, och kom fram till att behov (inns -' Det var bra att fullmäk tige tog beslutet om att hygga hallen då de gjorde det, trots

Hur ser den kökshelhet ut 'som har valts till Finlands vackraste?

Vad

innebär det att en köksutrustning är special designad, s.k skräddararbete?

Hur får man färdiga skåp och bord levererade vid hemdörren?

liAIIYSSI -köket tillverkas av

Kurikan

puunjalostustehdas Oy

"'_. il I.

iI ; i

I i'

Snickericentralen Ab ]akobsgatan 41

c, 68600 ]akobstad tel 967-12352 '

att alla simhallar går med för.. lust, säger han. Men hade vi inte fått ett beslut och kunnat bygga hallen nu, hade vi fått vänta åtminstone tio år till Och det är osäkert om vi nå.. gonsin fått en simhall.

ASA

1300 HiFi Studiobio En fullständig stereo kom bination. Stereoförstärkare med FM-radio, kassettdäck, skivspelare. "Allt i ett"., . Musikeffekt 2x20W, sisuseffekt 2x12W. Quadro-sound.

.§nst8 NOELSESPL1

tel 13551

FÖRMANLIGA

Philips RR 454

Radio-bandspelare för batteri- och nätdrift. Alla våglängdsområden. , Anpassad även för kromkassetter. Automatisk inställning av band ningsnivå och bandhastighet. Bandräkneverk.lnbyggd mikrofon.

61300 Kurikka tel. 964-52\14

Om du vill veta mera om denna individuella köksinredning, kontakta då nedanstående representant

stolar, och mattorna är till sto ra delar av huset heltäckande. DET FINNS OCKSÅ utrymme f.ör en bowlinghall, men ingen inredning ännu. Det" finns inte heller något beSlut om inred ningen fö bowlingen. Den in redningen skulle kanske kosta 300 000. - Det finns två olika åsikts riktningar om bowlingen, säger Nybond. En del anser att kom munen inte skall satsa så stora pengar på en sport som inte är någon folksport. Själv anser han att tennis i bollhallen är samma sak, och att man nu har en chans att föra in en ny sport om man in reder bowlinghållen. Han, tror att det blir full beläggning i bowlinghallen sedan man kom mit i gång. Det finns säkert ett behov i en så stor kommun som Närpes. - Tar man tillräckligt stor avgift, finns det chans att bow linghallen' förräntar, sig betyd 'ligt bättre än simhallen, säger han.

o. Öslmans Radio'o. TV SOLF - Tel. 35 240

SKINNKLÄDER

Berr

NAPPAROCKAR

350,

D m

NAPPATRENCHCOATS

Dam med

NAPPATRENCHCOATS

550, 790, ,

löstagbar sjubbkrage

OSTERBOTTNI

FotbollsiIltr,ess.et håller - I

Kraft har r:ekord

•

POSTEN

Torsdagen den !S

sept. -

SIg •

att re§a!

o FOTBOLLSOORESSET håler i sig i Närpes. Kraft har en medelpublik på 1000 personer vid sina hemmamatcher, och dN torde vara landsrekord, säger bollsektionens ordförande Christer E r i·k s s o n. O KRAFT SPELAR nu första Säsongen i division II. Målsättningen är aU komma b.and de sex bästa lagen, och det målet verkar inte särskilt avl set. Kraft-lirarna har tagit poäng av alla lag de mött. Men Kraft har också rekord i långa resor. Laget har dåliga träningsmöjligheter på hemma plan. För träningsmatcherna måste de åka både till Gamla karleby och Björneborg.

ter. Nu hoppas Christer på att träningsplanen vid Mosedal skall bli användbar i höst. - Vi har t.o.m. fått träna på parkeringsplatser, säger han.

Och

för seriematcherna måste spe larna åka ända till Hangö och Mariehamn.

Resorna Dessutom digt tung med långa

Vi har en livaktig suppor te;<dubb, säger Christer. Det fi,n's medlemmar både i Ameri

blir dyra för laget. blir träningen onö då den är förenad resor.

- Men vi har ett bra publik stöd, säger Christer. Det är också bra för ekonomin. Dess utom får vi en del kommunalt stöd, inkomster från program blad och· supportersklubben skaffar många vackra slantar.

ka och Sverige, samt en med lem i Panama! Och bland pu bliken finns en stamtrupp på

50 personer som hänger med vid varje bortamatch. Kraft förlorade inte på elva . matcher. Men den tolfte mot Turun Veikot slutade med en

* Krafts speciella skyttekund Aarno "Lin ko" Lifidbolm genombrottsförsök. Bakom honom Krafts senaste nyfii

pojkla.ndslagsmannen

ESlI Alraksinen.

för två år sedan. Laget avan cerade genast till div. V. Och nu

.UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUllW...--

marscherar Kamp in i - fyran.

• LEDARE

När två matcher återstod ledde

----,;..---

ledarträffar rin.gvis ber. Då skall Börje rlI:. . tet mera ·om ungdo,...."""'" logi, hur tonåringar -

" pecialaiiär behövs'

och handlar, varför så och om hur man

De säljer delar

dare bör förhålla lIi« medlemm'arna i en tml:ir...

grupp. Övriga

till alla billllarken

var kursledare.

O Efter e halvår kan vi gott säga att det finns behov av en reservdels och tillbehörs affär för bilar och båtar i När pM säger Alf, 29. och Carl, ·23. Tidigare fanns enbart mär kesaffärer. Till de bilmärken som inte såldes i Närpes, var .

Som grupparbete ha

tagarna att göra detaljerat verksaJWIlIei.:� gram för tio träffar tonårsklubb. Bland föreslogs teter som

knepigt att få reservdelar.

flora av märken och modeller kan de naturligtvis inte ha alla tänkbara delar i lager. Men det som inte finns i lager, försöker de skaffa snabbt. I viss mån

har de tniktordelar·i lager ock"; så. - Förutom enskilda kunder hade jag inte vågat ge mig in riktar vi också in oss på verk städer, säger Alf. Det är mån* Ett exempel på. reservdelar som har olika pris i olika för på det här, säger Alf. packningar, men som är exakt likadana, är bromsldossarna, helt vaniiga bilmärken som ga . . Eftersom det finns en så rik inte finns re resimt.erade bland . säger Carl t.v. och Alf- Bäckström. ortens: bilaffärer. - Didör har vi klart •• tt at def fi nns ett •• o specialiserat sig just på den deBröderna säljer också båtar hov. .. . .. . taljen.. Genom att köpa delarna och båttillbehör. Det var eb Den"har a faren salJer o ta ditekt' av sådana företag, får bransch som de inte hade sam ett betyd hgt servdelar till ? man dem betydligt billigare, än ma erfarenhet av, men de räk . . lagre prls . Men det betyd:r m e om de går via märkesaffären nar med att lära sig den delen . någ?t satt ar att delarna p och säljs i ett bestämt bilmär också. Tidigare fanns ingen spe . - .... . FORBUNOf"T sekUl da: det ar ongma del r, kes speciella förpackning. ciaIaffär för' båtar på orten, NING UT ....ECKl:NGSHM. . I. . . for ackmng an men l en a nan INVALlDfO,Ol.H(,)r.QfT . och Närpes har som känt stor .. KR'GS'rNALlDEPNAS 8RODRAFOPBUND den som markesaffaren anvan - Vi säljer också diverse till skärgård. Det senaste tillskot :..t.::.C:-, ,;.:),�:-';RflUNOfr behör, som det också finns stor der. tet är mopeder och cyklar, och de hardikappades En. stor del av bildelarna är efterfrågan på, säger Alf. Ett valinsamling sådana som tillverkas av un exempel är olika extraljus till från 1 oktober är tre personer

gor var vag

. ljusare j......

bi-I

•.

och andra gäster svara fö r progra der en kväll. Alla

derleverantörer,

företag

som

Nästa tonArsledarklU'S i Lappfjärd 9-10 oktlb:: för sjunde och åtto garna . Kommande \1!(:k.ac::

bilarna.

heltidssysselsatta i affären.

e ....... P "PII' ..

var överens om att garna var bästa ty tonårsträffar.

hålls höstens första ledarkurs i Nykar eb

It6At.� lr'G PA RCSTNINGSSTALLEN

nämnas byggande av eget mysrum. danslrurs... terbesök, utbyte med tonårsklubbar och in konsulenter.

- Utan åtta och ett halvt års erfarenhet av bilbranschen

vid

om som berättade verksamhetsformer i årsklubben och Ingrid berg som berättade aarbro E-:c!IlIIba diecirklar.

Alf och Calle Bäckström. Vanligen kallar närpeSborna fir man för ABC-motor.

av' bilmärken - och modeller.

föreläsare

sen var psykolog Bo berg, som talade om psykologi, Lisbeth SalQa�

o ABC-MOTOR är ett tämligen nytt företag i Närpes. Att namnet blivit- så beror inte på att gossarna bakom företa get bar svårt nieCl alfabetet, utan bok täverna kommer från

Alf och Calle har de vanligas te reservdelarna till vanliga bilmärken i lager. De har alltså för en massa olika märken, och det finns som känt en djungel

Supportersklubben ordnar en .. . lag : IK Kamp. K mp b rJade . Kamp serien med 26 tomatinsamling varje höst. Då . vandra genom serlen l dlV. VI re Ruutupaidat med 23. bidrar ortens tomatodlare

* Christer Eriksson.

3-2-förlust för Kraft. Ledande Mariehamns IFK slog Kraft efter nyår, och höll på med det vilka som känt är många i När med 2-0. fram till seriestarten. pes - med tomater som klub ben sedan säljer. . . . .. '1' . . .. . 'hö Kraftganget ' de med att Men tramngsmoJ 19heterna l "rJa -träns en gång i veckan strax Närpes var dåliga senaste vinKraft har också ett dotter-

det rät

nharo skäl att säga: alkoholfritt. ck

öSTERBOTTNISKA

Hon vill vara en' lDannis){3

Lednre på deltid

som· elever. vågar prata med

ungdomsledare,

efter Gunveig Andersson. Därför sköter lär. Edvin B e r au

för ,ungdomsarbete 'inom församlingen D NÄRPES FÖRSAMLING fick . ingen

P9STEN.

ungdomsledarsysslan på deltid. I förra veckan startade

verksamheten för hösten med juniorgrupper i byarna, barn kören började öva, gitarrgrupperna >

startade. Edvin

Bernas

har

hittills

mest organiserat upp barn- och ungdomsarbetet i församlingen.

Det bepövs många frivilliga för

och

söndagsskolorna

start fredagen den 1 ok'tober.

Ung gudstjänst innehåller myc

ket sång och musik med egna

grupper och unga grupper uti

de många olika grupper som är från. Liturgin och predikan är

i gång. En ledare klarar inte kort, hela gudstjänsten går på allt, speciellt inte på deltid. ungefär en timme. K yrkorgeln och psalmb,oken används inte Inom församlingen finns en ' just alls, utan man sjunger nyaungdomslrommitte som 'består re sånger till gitarrer av både unga och, äldre. Den . Till desas gudstjänster kom kommitten drar upp riktlinjer mer också ungdomar som an na för arbetet, och arbetar ef nars inte är med i församlings fektivt, säger Bernas. Kommit arbetet. Likaså kommer unga lim arbetar självständigt i di som är engagerade i frikyrkoT rekta verksamhetsfrågor, men na. kan naturligtvis inte bsluta' i Den 9 oktober är ungdoms ekonomiska frågor. gruppens första lördagsträff. En såda,n aktuell fråga är' att - LördagskväJl rnas träffar * SocIalkurator Siv Westeriund framför Rådmans skola. skaffa högtalaranläggning till riktar sig till troende ungdomar kyrkan, som Bernas vill se som som vill träffas i en krinten mil ETT HELT NYTT arbetsfält öppnar sig för Siv Westerlun di Jakobstad när hon frau centrum för all andlig verksam jö, säger B,ernas.

första september fö söker dra upp riktlinjerna och sätta sig in i den n ya skolklJrator .

het, också för de unga. tjänsten. Staden har tidigare inte haft någon sådan tjänst, skolpsykologen och o('hl'näml1 Där hj lper också ungdomsEftersom de ungas röster of. den fick i främsta hand ta hand om fall som nu faller inom hennes sektor. till : orga lsatJonernas f lk ta är för svaga för att få fram .? yr ans ungdo s Gosta Wes då de sjunger eller talar i I[yr- K K Siv Westerluhd kommer från bar'n- och ungdomsmottagnin Hon avsäger sig beslali'i t'ol ter, ch Evangehslm ungas An kan, behövs anläggningen. socialnämnden, där hon tidiga- gar, b.arnpsykiatriska poliklini len som bestraffande m.vndig na-Llsa Storfors. De båda del re haft tjänst som avdelnings- ken i Vasa eller motsvarande hetsperson, hon vi ll vara en Ung gudstjänst blir det en tar också i övrigt i församling sekreterare, och därför är hon avdelningar i Uleåborg och Eke i gång månaden i kyrkan, med ens ungdomsarbete.' vanlig människa som elever,ia .ingalunda främmande för ar- näs. betsuppgifterna. Hon är bland Vård i barnhem eller ersätt kan och vågar prata n,ed "'ffi kan också annat 'väl insatt i den nog så ningshe komma allt som tynger - och vet Filt dystra statistiken över ungdom ifråga, men tyvärr är det i Ja de gör det i förtroende som det av en eller annan orsak kobstad svårt att hitta ersätt "gått snett" för här i livet; En ningshem; man vill inte ta in statistik som säger att åtmins främmande barn i huset ens tone 21 elever över 15 år äta mot hyggligt betalt. I synner lats inför domstol under ,1975 het inte om det rör sig - om , och till slutet av augusti 1976. ",problembarn". Skolkuratorn fäster speciell Pnder samma tid tog social;O

nämnden

emot

br'ottsanmälningar

lika

många

uppmärksamhet vid de .preven

gällande tiva vårdinsatserna, att komma

ungdom under 15 år, alltså icke åt symptom så tidigt som möj straffsrättsligt myndig.

ligt,

helst redan innan symp

främst är tre olika grundorsa

lärarnas och erevernas arbets

när störningar uppstår. Socla

trygghet i skolan.

i hemmet, missbruk av berus

förmåga till anpassning

Man har konstaterat att det tomen visar sig genom att öka'

ker

som

ligger

bakgrunden ro och åstadkomma trivsel och

la bakgrunden med störningar

- Det krävs både vilja och

PAKn ,RESOR TilL UMEA,

-OCH s !

och

ningsmedel, inte· bara av eleven samarbete för att arbetet skall kanske i lika hög lyckas, .'konstaterar Siv Wester ' lund.

själv utan

grad missbruk i hemmet, samt som tredje faktor 'olika slag av

. kriminalitet .

. Senaste år var 15 ungdomar

under 18 år föremål för åtgär der från

socialnämndens

sida

Till en paketresa hör båt· resan fram och tillbaka. logi på hotell, samt f rukost och betjä ning. Sundsvall och Umeå är färgstarka städer med mycket att bjuda på . i synne r h et nu under hösten. Närmare upplysningar från din resebyrå. eller direkt från oss, tel. 961/244411.

till följd av missbruk av berus . ningsmedel. Skolkuratorn har tjänsterum

met på stadens skolkansli och

kan nås via stadens växel. Be sök ute i skolorna

hqr o kså

till arbetsordningen, vidare ges information via skolornas an

slagstavlor.

Skolkuratorn ensam har, be

gränsade möjligheter att vidta

åtgärder. Samarbete sker där

för i hög grad med skolpsyko logen och socialnämnden, men

också med andra vårdinrättnin

* Edvin Benlas ål' ungdomsledare på deltog inom församlingen. ,

gar!

främst

skol älsovården,

EH barn har avArt aH uppskaHa avstAnd och hasflgheter. Och eH barn tror ofta aH en bli kan stanna upp pA nolltid.

TRAfJKSKYDD

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Opus. bytte. bassist, satsar pu framtiden _ ALLA som fö ljer med vad som händer k ri ng de österIm

'ka orkestrarna hal' säkert märkt att ett nytt &Bute el upp bakom basen i orkestern Opqs. Detta nya "opus"

rar till namnet Ralf Mitts eller till smeknamnet Hugo.

är 23 år, gift och till vanlags sttldenr han, till el-iJlc

vid ''Teknis'' i Vasa. Hugo

började

i,-sin

gröna

I:Hlgdom med att spela på ung domsrevyer ,i

Lappfjärd

och

Tjöck, Som är hans hemtrakter. Han märkte att han fann en meningsfull

. fritidssysselsätt

ning i att spela, så han och någ

kompisar bildade popgruppen .

Action .

Men som säkert aHa: vet sak

nar "äkta" popgrupper mark

nad, så efter en· tid ombilda

* Tomten Yngve Sundqvist hemma I ----- ,.

• TOMTEN

är

sin verkstad

ban

reparerar

skadade l eksaker.

des Action till dansorkester

der namnet' Wiktoria, där Hu

ga också hanterade' basgi'tar klubbs tur. Fyra barn hade och tacksamhet, barnen visar .. r,en.

Som 14-1&-åring vårdades väntat hela förmiddagen. Alla Nu oj höst började en av med fick också här 3-4 presenter. Yngve själv på ett hem för lemmarna i 'wiktoria stud!'l{a i Särskilt Bengt var strålande epeleptiker i Uppsala. Han fick Åbo, och man såg ingen annan

glad över en mjuk teddybjörn. komma hem till julen men såg utvag än att splittra orkestern. hur kamraterna grät som mås Samtidigt kom Juhani Harju Slutligen besökte Tomten te stanna på hemmet. att dra sig ur orkestern Opus, Kårkullas skyddade verkstad. Det ledde till att han bör och genom sin k l. asskamrat och barnaögon lyste av förväntan. Tjugotalet ungdomar fick ski jade ta presenter med sig åt trumpet-hanteraren i Opus, Den riktiga tomten skulle kom vor, ka ssetter, rakvatten. par kamraterna. -Det fortsatte han Hannu Kypärä kom Hugo att ma. fym er osv. med sedan han fick komma överta Juhanis plats som basist "Tomten" Yngve Sundqvist i dansbandet. hem. hade varken skägg, toppluva 2500 barn Op är ett dansband som * S I flera år Vl'\. r det bara pa här · df't ser ban u t, å eller päls. Men jättestora. kar får julgå.vor tienterna på vårdhemmet i satsar på framtiden. Just nu "Opuset"· Ralf "Hu go" Mitts.. tonger som innehöl l paket till Uppsala SDm blev delaktiga av håller grabbarna på att utveck barnen. Yvonne, Maarit, Rose, Tomten Yngve Sundq vist är Yngve Sundqvists juLg å vOT. la en ljusanläggning. Fyra av han. Pia, Bengt och Mika fick alla en' märklig man. H an är 39 år Men efterhand kom han i kon- grabbarna, studerar till ingenDe övriga medlemm.arua i tr e gåvor vardera. Oh, vad och sjukpensionär. . I 24 år har takt med andra vårdhem och jörer, så de har inga problem Opus är.' trummisen Fredrik Yv;onne var glad och vad hon han varit' Tomt e och rest om- inrättninar för psyki'Skt uteck- med kunskaperna inom elektro - "Freddi" Hjerppe. Sjunger ,kramade om Tomten. De and_ kring i, Sverige och get pre t li n[;sstörda barn. Han.g gfädje_ niken. För övrigt har gruppen Johan "Käkä" Kärkäinen i ra barnen var mera blyga, men senter åt. psykiSkt utveckl n i gs s pridar-verksamhet har svällt pungat ut med en hel del vackra vanliga fall, men i ovanliga småningom fick Tomten en go' störda barn. Han samlar s älv j , mer 2 500 barn slantar i en helt ny såriganlägg- klämmer också Richard ''Rida ut. I år kOm tackkram av alla.. ihop alla de presenter han ger på 31 oli ka p latser att få jul- ning, förutom det att Hugos 'Nygård i och sjunger sam Sedan var, det Solfs dag- bort. Hans lön är den glädje gåvor av Tomten Yngve Sund- gamla basanläggning inte räck- som han spelar sologitarT_ Or ----- qvi-st. te till niir han kom till bandet: geln sköts av Gösta HHan fick köpa en ny. och blåBverken blåser Med Snoddas När jag pratade med Hugo "Hanski'... Kypärä på tnunpet Det började iVörå på mor-o

gonen. Julmusiken tonade från en bandspelare och sex par

_-' � nik i b i l d'-' ' 4 ': tek

MiKROSKOP[ T

OPTiSKT

MEN,T

iN5TRU

CA FÖR ' .

FOR "",,1..

\000. G;'NGER STORiNG.

OBjEl<il'T FÖR i OBjEK T.ivET Ti.LL E REELL BtLO Vtt.· I<EN i OKULARET YTTERLiGARE FÖR5 ,TC?RAS DEN

TiL.L

VIRTUELL"

BiLD vt

och Pekka Kypärä på Alla tre sistnämnda stänpwr Vid besöken på vårdhemmen - Men vi har ju alla våra o.ckså in Qär "Käkä" skall och inrättningarn a brukar Yng- gamla ljus kvar ännu, säg r kas upp med stämsång. ve också sjunga och underhål- , - - ----

la barnen . Det var på så sätt han kom i kontakt med Snod- brevlåda. De flesta av de gå jandet ger 4.000 kronor. dag Nordgren'och hans 'drag- VOr som han småningoIP skall vor av Lions-klubbar, b spelare Karl-Erik Johansson. aela ·ut står klara och väntar klubbar m.fl . få r han UD Det var' tillsammans med , dexn på hyllorna i hans tomteverk lika 'mycket.

, som han i sommar "upptäcktf)" 'stad. Efterhand spm önskeIis . I wenska öst erbotten när Snod- torna kommer in skall han bör ja lå in paket.' : dct5 gästade Karperö. reser I slutet av oktober Yngves egentliga -ärende var dock' ått f kontakt med ut- han ut' som j ultidnin-gsförsäl ''-veCkH gsst Ö rrla . ba.m i Finland. jare för att få iMp litet res Det fick han också. Kontak- kassa. Urider en månads tid terrra:'ledde till det besök han säljer han jultidningar på va denna'· vecka gjarde iVörå,' ruhus i mellansverige. Hela förtjänsten går till to!nte-verk SO-lfoch Brända-.

STORAS

SER.

kunde han inte lova ått ljusän läggningen skulle vara klar

till Finlaud

Dessa pengar räcker

gefär 3.0 procent av de

får ro Oftast i fQrm av leksaker är ,söndriga eller har

han

från

delar ut.' Resten industrier

och

jobb i göra sakenaa

fel. Då får' tomten verkstad sådant'

att

skick

att

de kan

bort till barnen . . De . pengar han får in ,' V ' älkommen igen" sade barn . samlieten. och vårdpersonal såväl i V6rå, I slutet av ,november startar till dockor, teddybjörnar.

So-if. Troligen kommer' han sedan sin jul- urne till de fymer, rakvatten osv. Tomten igen." Men han har' 31 platser han skall hinna. be dana varor köper Yngve också siktet inställt'på Kår :söka före ZO december. Hans nettopriser. Ja, 'hela Yngve SUDdq1n.ts . kuna centralanstalt i Pargas. resor går ända från Skåne· i 'som

•

iii

GENOM5l<fN\.lGA> N6Mi..'I'SI>S oej}tKT oeRiF Å!'I '. ' : t _.-

ari I . tar! '

vet

aldrig

med Tom-' söder UPP. till trakterna av den o.ch Hapa.randa.

Delar själv julgåvor på. 31 platser

verksamhet är, som

en il-l.IsU!:lL

Det är nästan så man Gissa om glädjen är' stor tror - det fast man ser med näl"' na ögon. bland de 2.500 barnen Hans ögon lyser av IIIilldlllet ,Tomten själv kommer för att och. livsglädje. Särskilt dela ut juLgåvorna.

Och hur frnansierar' han den han kan· glädja barnen . Men nu fram tm j,ulen. är' Också i Finland finns det Sollefteå-tomten en jäktad man na tomte-verksamhet? Vilken dag som heist droppar .:::.. Jag satsar 1.5.00' kronor några tiotal barn och önskelistorna

och' särskolor

från

vårdhem per år av min sjukpension, be mar som vet att det finns

Tomtens rättar

Yngve.

Tidningsförsäl riktig TOMTE.

Seg.

lim %3 sept. - 1976

öSTERBOTTNISKA

ordisk lägerskola

•

i Da nmark och Göteborg i Sverige. Det är fråga om den lägerskola som varje år hålls igång {IleI Ian dessa fyra städer. Bergen, Arhus och Göteborg är för resten Abos vänorter. Det är sjätte gången som denna lä

de har kanske gift sig och

egna kommunens centraIval nämnd .

Hur själva röstningen sker finns det detaljerade anvis ningar om . Sådana får man från alla postanstalter.

kOT

Vid

fjOlårets

riksdagsval

Däremot

får man inte för handsrösta på vilken post anstal" som helst Inom Va

"var det hela 214.336 perso

dessa grupper har varit i våra grannländer

har

det

ordnats

med tolkning.

Abo slott var en upplevelse för

mig,

sade

han

med

det

samma. Själva resan blir rätt

Lägerskolan blir rätt dyr, så dyr om man räknar alla pri men ekonomin har ordnats upp "ata kostnader, annars tycker så att eleverna själva betalar han att det är toppen med' lä

Om diskoteket sade en liten summa och en del sam gerskola. fund står för resten. Ett exem han att hans första tanke var

ner som förhandsröstade

vårt land. Enbart inom Va sa 'län

avgavs

sa län finn s det iOl postan stalter som kan stå till tjänst. Förteckning över

närmare

förhandsrester.

14.000

Det är inte svårare att för hansrösta

än

dessa finns också på alla postanstalter. Samma prin_ ciper gäller i hela landet.

att

rösta på Men nå gra

normalt sätt. saker bör man känna till.

Senast onsdagen den 13 ok tober ' kl 16.00 bör du ha förhandsröstat. Men det är onödigt att spara ,det -till sista d::tgen. Det kan bara

- Mar.

bör veta var man 1 var, mantalsskriven den

' januari 1976. _

Man bör också käIUl'a till

numret

på

den

leda

till att man i onödan hamnar att vänta på andra förhandsrösta senfärdiga

kandidat

man tänker rösta på. Sedan

skall

ktmna

styrka

man

förstås

sin

identitet

o _________--'-_ __ _ _

genom uppvisande av Lex. kö rkort, militärpass, sjuk Stu

Ös tpr hottn iska

eller

Posten

försäkringskort försett med fotografi diebok

och

från

stämpel, högskolå

av studentkår utfärdat stu dentkort.

Ett

identitetsbe

Osterbottnisk ungaomstIdning Jakobstad. Finland Medlem av Udnlngarnaa förbund

'pel är Sverige: totala kostna usch vilket ställe, men jag än larhorn är det roligt, det är ett derna per elev är 530 Skr... av drade mig snabbt. trevligt ställe. det betalar eleverna 180 Skr MoDika, Sverige: och Skolstyrelsen resten. Kost Klaus, Danmark: naderna i de övriga länderna är Resan gick bra, fast jag ock Abo är en trist stad, resorna ungefär de samma. så mådde illa i bussen. Kamrat är roliga, dyrt blir det men det skapen är det inget fel på, men • Besök i Korpo Abo är ingen kul stad, finnar är nyttigt. Har är prima i kväll. De höll sig inte enbart i Abo na är alltför slöa. Här på Gjal Camilla, Finland: Vi

'RAFtKSKOLORNA 1,IAKOaSTAD Trafikskola T. TIJOMJ Ab lIJy Irun börjar varje :>nsdAg kl 17.00.

r rafik!"kola HALBIN & R()S" Ny 8:'lJ'f börjar li'ar]f måndag ltl

aal8$pl 130"::/

utfärdat av polisen el-' ler någon annan myndigh'et duger också bra. Helst bör man också vid - förhands Töstningen ha med sig det gula kort man fått från den

tare resa.

kolan i Abo deltog ca ; finner sig i än om de skulle under veckan skolan räckte, ! och 11 lärare, men sitta i ett klassrum i sitt eget utan åkte en dag ut till' Korpo, mycket för att där bekanta sig med li gör Ektverna projektet lägerskola upp land. ca 400 elever och 40 ledare. grupparbeten. Alla nationalite. vet i skärgården, som avslut betyder att det i alla des- ter är representerade i varje ning på dagen besökte man I Korpo ungdomsförening och ordnas en liknande grupp. Carin som tredje året i följd deras Disco Gjallarhorn. ...ter någon av årets års.. leder lägerskolan i Abo hoppas De markte genast tt kam att den skail fortSätta och i det ratskapen var god, Ja, endel . .. ' . amme r de andra ledarna, lnst" var så r00' da om sma nye van .. fråga om men det ar forstås " att de måste gå och hålla den . pengar. ihand; Jag talade med några . kan l u I sa sv:årigh eter V' s av eleverna vad de tyckte om uppkomam på grun d av språ r' agerskolan och Jallarhorn, G' . ar Inte enba.... ",.. svensk ket. Det.. så h" ar var deras uti åtande: .. talande klasser som ar med vill man med en sådan det finns också finsktalande. Då Ane, Norge:

fiOiLlJande i det land de be-

som

på någon längre eller

,gerskola ordnas.

Iden med det hela är skall vara tillsammans et som möjligt. lär sig också bättre om

unga

flyttat hemifrån under det här året eller de är kans'ke

• I EN VECKAS tid har Ab() varit invaderat av elever från

många

eller arbetar på annan ort, "

Bergen i Norge, Arhus

och aktiviteten i klassen ..,dI!'t bättre. Vi lärare har en massa saker-att diskuibland kommer vi till kI.reta förslag om vi kan gei undervisningen. sä-

är

f rhandsröstar. De studera r

-'r:.a_ID1a? Jo, man vill skapa 'g kontakt elever-Iä emellan liksom också ele 'WIr--elner och lärare--Iärare, Carin lägerchef siger i. D e, Abo. - Jag tror att eD sådan lägerskola är

vis

PA MANDAG Det

ittio el ev,er i nian deltog

POSTEN

i7 00 . -KanaJ»"planaden 23. te' l2 14l\

Choraeusgatan 1

kommer

Danskarna

är

bra

överens.

roligast

fast

l'idnlngen utkommer varje torsdag

R eda kt Öl' och ansvari g utgivare

PER-ERIC

Redaktion Jakoosgatan 13 Jakobstad tel. 967/13555

Postadress PB 27 68601 Jakobstad Redaktör I "asa ::$-E. Glader Handelsesplanaden 10 D

te!. 961/13 522

ibland blir de långtråkiga. På

REbAKTIONSRADE'l

frågan om hon hellre skulle ha åkt till något av grannländer na, sVarade Camille: -:- Ja, det skulle ha varit trevligt. Vi är friare nu än i vår riktiga skola, fortsätter hon.

tel. 11 2.'11

Jöije

ANDERSON

Alf Snellman. ordförande Hans Ingvesgärd;' iSh1Jtp HlU lund, Karl-Gustav OUn, 't.aase Eksttöm

PRENUMERATIONSPRIS. 1916 ' Hell- Ar' " ' ' 13,- Halvt är 8, Skandinavien 18, 26, Ovriga länder Lösnu er -.30 . • • • • • • . ... .'. _ . • . • __ .n _ _ _ _ _

_ _ _ _

L E O

«(( t "

•

. . _:- - -' )iii /

.___ ._

ONSMOTTAGN1NO

(

SOp:a kaD81i. Vasa

tel. ,961/13172 OCh 1Un . ' OP:a

A,NNONSTJANB'l

JT tJo lakob8B. ta. 'te1.

'JakotNlt8CS 1187/l8 650 nser D& lJlJAInDa8. eenul mlndag kl 141 tllJ SOUll

•

ftASBA OCH BOKFORlNG

, Jakobaptan aa.,iåkob8tad . tel. 7J11 G&6

:;:::;--:-

A.NNONSPIUS • textaD . . 1,80 ' l,tO 1Dfter: texteD , -8eatAmd plata -.20 per

... ... .

P L U T T E N

_ _ _

. • • • . • • ••_

S'ARGANNONSER M1n1mtstorleIK 200 mm. tID Iäggspl18 -.30 spmm ocb ,rärg. Förentngssp atten per rad 50 p. Ö8terbottntska Posten ansvarar IDU r ev. skada

10m U11togata' annonsör pk grunCl a." rel • a,nnonser som tnrtngta e ll er som på grund'

a.v postförsentng Inte Införta \ begärt Dummer

Jakobstads !'ryckerl' 000 l'Idntnp-'

ttebql.ag. Jakobstad, 1976

öSTERBOTTNISKA

Torsdac

POSTEN

dN !3

------

Efter .·st?mfrtarpr iitik -

- , .

Sverige:

•

-Lära"allt om biodynamisk odling,' det ,ar··.e-n· livsuppgift, säger Berit! ••

•

D ET ÄR EN L1VSUPPGIFf all lära sig allt Det är ett vin begrepp

biodynamisk

OBI

odling.

är svårt att förstå för den som inte själv experi

som

menterat med olika metoder, säger Berit Pe I t o n .. n från Vasa. I en och en halv månad i, sommar har hon arbetat på en I-{ård i Sverige som bedri ver biodynamiskt jordbruk. Går·den heter Godgölen och ligger 40 ' om Norrköping. Berit studerar miljövård vid HelSingfors

universitet.

Där

deltog hon senaste vinter i en studiecirkel

alternativ

Jing, men intresset hade väckts

långt tidigare. Arbetet i Sverige

I *

In te biologisk odling

som den bästa regeln.

Vi fick

rådet att själva experimentera

Biodynamisk

odling

förväx

oss fram till det vi tror är rik

las ibland med biologisk odling,

De båda metoderna har det' ge-

mensamt,

m norr·'

tigt, att under olika månfaser

I så

t.ex. rädisor och se hur de

baseras på I utveckla's olika.

att -de

skaffade hon dels för att hon

giftfri

ville lära mer om alternativ od

sel och giftiga bekämpningsme

ting, dels för att få studieprak

del. Jorden skall tillföras sam-

Efter

ma ämnen som tagits ur den,

ägnade alla sig åt yoga varef

tik.

I vintras

kontaktade

Berit

Kjell Arman, som är konsulent på biodynamiska föreningen Sverige.

Han

ordnade

arbets

platsen på Godgölen åt henne. Godgölen är en handelsträd gård som ägs av Märth

man och Beata Bergström. Od lingsväxterna är potatis. jord gubbar, rödbetor, morötter, lök, sallat

och

kryddväxter.

Pro

dukterna säljs på torget. Vem som helst får komma till Godgölen och arbeta.

I som

mar bestod arbetsstyrkan av nio personer, två av dem kom

från Holland. Något fast ställd lön får den som arbetar på gården inte, förutom mat,

odling,

utan

ingenting annat. odling

kons ' tgöd-

Alla

på

olika

himlakropparna.

månfaser

uppträder

eller bär.

under ett månvarv, Beroende på

vilken fas månen står i vid sådden utvecklas plantorna olika,

till

antingen

bladtyp,

rottyp,

blomtyg eller frötyp. I en såkalender

finns

klockan

sju

fil och specialkomponerad mUs

av jordens och växternas växel- I Ii

Tre

väckningen

ter de sprang' ner till sjön och de I badade. Frukosten bestod av

här principerna på iakttagelser med

God

Biodynamisk

bygger förutom

verkan

som arbetade på

gölen bodde också på gården.

den

rätta

tid

punkten att så olika växter an-

Häl sokostare

Alla var hälsokostare och ve

getarianer.

Varsin

de om hushållet.

dag

skötte

De levde av

vad gården gav, det enda som köptes var mjölk och ost och mjöl.

given. Den viktigaste läroboken

Varje morgon gjorde alla till

för alla som odlar biodynamiskt

sammans upp ett dagsprogram

kurs.

och rensas.

alla kände ansvar och allt .blev

är Rudolf Steiners Lantbruks om vad som skulle vattnas, sås

Näringsk:valitet

husrum och en del av' inkoms - Jag är mest intresserad ten från torghandelR, av biologisk- odling pch närings- De flesta som jobbade där . kvalitet. Det ligger ju i allas var studerande som ville' lära 'ntresse' att äta: så giftfritt som grunderna för giftfri ·odling. öjligt . Om biodynamIsk .od Gårdens lönsamhet var'pius mi . . . lmg . vet Jag ganska litet. På nus noll, Ägarna har den i upp . Godgölen försökte ingen påver lysningssyfte; säger Berit. -

Vi beslöt allt kollektivt,

.gjort. .. , På formlddagarna och några o . timmar på efter lddagarna ar. ·

Ogräset hotade grönsaksskörden för en odlare i SkAlle. IM ut: de for· till SkAne ocIl

manskapef frän Godgölen nägra dagar·, te

r�l . betade d . Jle sDJngen tog myc över vätxerna eller att helt en heterna att göra olika ket tid, eftersom inga giftiga kelt· plocka bort skadei sekter ningar av växterna är waR.. . .. bekampmngsmedel anvandes. I för hand. • " rande. stället för giftiga bekämpnings Människorna på Ett annat sätt· att undvika medel tog -niail 'till andra kne-p, samlade också vilda växteE. ka oss att ta detta odlingssätt t.ex. att spruta nässelvatten skadeinsekter är att plantera kände naturligtvis till vissa växter nära varand a. verkan. Åkerfräken är ett Kålfjärilen skyr tomatdoft, därför undviker mån kålmask om man planterar tomat

och

kål tillsammans.

* Torghandel Fredagarna

* Växelbruk Vartannat år byter växterna planerat på förhand.

är

ningsämnet

det

göd

inom biodynamisk Komposten görs på

sommaren

och

den

medicinalväxter.

hösten.

hat samma funktion i kompos ten som hormonerna i männi skokroppen. ha en hud

Komposten

skulle

ett jordlager och '

en päls - halm. -

Allra

intressantast

nog kryddgården.

var

Där odlades

frAn

veri,

citronmeliss . . .

par timmar. Priset på

Beata

man

dier, för det mesta läste från Lantbrukskursen. På Godgölen levde alla enda

storfamilj,

intresset

för

förenade

biodyn

Ung. Berita dröm är att

gång få starta ett likna

jekt på nå on gård i

Och nästa sommar hon en resa för att be

med biodynamisk odling i

land,

hos

sina

nyfön-j-u-..'WIiP

holländska vänner. I vin var en hon lära holländska.

t.ex. dragon, lipsticka, mejram,

Ett par dagar hade Godgölen besök av tvA eng e1s.ka fUckor. Au och, Hanne, .om bOdde där blot att de 1 rnJlUd bJä1ete t1I1 1 p' prden! Här arbetar de tiUsall1Dl&n8 med Jonas BI\lch

tOr'g1ål�r.

terna var gängse torgJris.. Kvällarna ägnade

enda

odling. tillsätts

var

och hela lagret tog slut

plats, och allt är mycket noga

Kompost

versalmedel

allt, ..

riktig örtgumma och visste det mesta ·om . olika växter. Möjlig