österbottn iska
posten
Österhottni8k ungdomstidning Torsdagen den 20 sept. 1979
... __ 4' __ ,ou
u "4 LUR\:d"
-;& C.;
. . . . d ,; en e sc:wn
".
7&t
•
nwn
Nya botnialöpare • l startgroparna: men det blev
80p-SS
ep
en start med förhinder
o o Det blev en trä.
nin{(sstart med för'
hinder.
O O En av deltagarna
i Brödraförbundet
"Tro. Lopp. Och
Tj;{rlek" Bertd ·
Nygård hade lå.'it
sin ~'keloch tappat
nycklarna.
O O Båda. I stället för ett startskott inför Bot. niaträningen blev det ett mera utdraget fi' lande och sågande. Låset gav i alla fall med sig och träning. en är nit i full (nåja) gång.
*
Hope vann utnlanarparaden
MEN LAZY BLEV
PUBLII(FAVORI'i'
O o Tidsschemat höll. Ar rangemangen löpte fint. Or kestrarna hyfsade. Inte spe ciellt mycket folk. O O Kanske för a.tt Hösten infunnit 8ig, och det med be sked.
O O De icke-etablerade dans. banden - för nybörjare vill dom inte kalla sig - skötte sig med den äran. Visade att de - flesta - i alla fall har en fyra-Iåtarsrepertoar som är konkurrenskraftig.
Och lappobandet Hard Rock Sallinen tål nog jämföras i vilket sällskap som helst. De ras version av "Land of a Thousand Dances" var magni fik.
de dansande tjejerna som hade all möda i världen att passa in "In the Navy"-stegen på den tuffa improviserade rock musik som Sallinens preste rade.
Där funkade inte discostilell. Men SaBinen vann inte ÖP-reportage fran utmanar närmast för att de spelade allt för bard rock. Inte dansmusik. paraden på mittuppslaget Det såg man inte minst på med bilder på alla band.
IJpvrört på SöV.. kansliet inför teatermönstringen!
Res·ekostnader1lll •• • ersatts lnte - österbottniska. deltagare drabbas
Här börjar första etappen
på "Rovan" Nygårds rård mot mAlet I Gamla Vasa. Låset på 700-markscykeln sågas uppl Cykeln blev stående nån gl\og i juli då båda nycklarna för
svann pä okli.nda vägar. Men .
nu är det uppsågat, och for
men är på väg.
O
Ska det bli något Botnialopp för öP:s
testgru.pp?
o
O Det slöts ett brödraförbund på SöV:s kansli i för ra veckan. Ett förbund vars mål är att ta sej till målet.
O O Målet ligger i Gamla Vasa och utgör ändpunkt
för Botnialoppet.
O O Det målet ska erövras! Därom är förbunds.
bröderna ense.
00 Bröderna - instruktörerna- "Storbullen" · Jacobson
och "Målarn" Sparv, kanslichefen "Hurt-Håkan" Wes
termark ··samt undertecknad, "Rovan" Nygård är
emellertid realister. De inser att en viss grad av tvång
är nödvändig. Därför g-l.r de ut och blottar sej i of
fentligheten.
o Det har kommit lite smolk i bägaren inför
_årets teatermönstring i Ekenäs. Inom SöU är man missnöjd med att de deltagande grupper na inte ska få sina resekostnader erlagda.
o o FSU: s teaterråd beslöt vid siu senaste mö te, att specialanslaget på 10.000 mark -ska ~ vändas för gruppernas kost och logi, medan lanLlskapsförbunden eller föreningarna själva skulle stå för resorna.
O O Samtidigt blir brooraförbwldet startskottet för en Dlotionskampanj i öP Wlder hösten och vintern.
O O Beslutet går emot det system som tillämpa. des vid fjolårets mönstring i Närpes. SÖU:8 re· presentanter i teaterrådet var inte informerad.e om detta vid teaterrådets möte.
• SE SISTA SIDAN
• SE SIDAN 8
•
WPII2b2 c o.
urcta e • 1iSJRiIbd' •••
OSTERBOTTNI~KA
öP
POSTEN
Torsdagen den 20 .... 19'7'
•
lVagran att InSe
.' 20 sept. 197<)
*
Går man och ser "Kinasyndromet", filmen om
den ·hotamk kärnkraftsolyckan, så räcker det inte
med att man blir upprörd. Man förvånar sej också
över sitt eget sätt att reagera.
Man kommer ut från biografen och man tänker
'Så här:
...;.... Vilken tur (!) att det inträ//ade en olycka i
Harrisburg! Utan den hade ingen tagit den här fil.
men på allvar.
Möjligen är den reaktionen betecknande för si.
tuationen i stort · när det gäller motståndet mot
kärnkraften. .
*
* *
Motståndarna har prövat depåverkningslnÖjlig:'
heter som · /inns - utan resuhat, om man ser till
världen i stort. Nu kanske man tvingas invänta en
.torkatastrof, innan världen tar reson.
Asa Moberg 1 kärnkraftsmot- Harrisburg var ju för dem ståndare · i Sverige, menar . bara ett exempel på att "vi" (enligt Tor Högnlis i Vbl) kan hantera en katastrofsi att det-oviktiga i Sverige äi' tuation ... Efter "Kinasyndromets" att skjuta fram kärnkrafts -OM JA(:, S€ T T !o<1t/A5YNDROP\ET? utbyggnaden så mycket som sverigepremiär sa kärnkrafts ~f\6- O<'H TITTAO€ . PÅ J(ÄRNKRAFT'JE,fU<E..T möjligt. Under tiden hinner tänkarna i teve, att det är
Varje gång man börjar met" (även om Jack Lem· det inträffa en storkatastrof, oansvarigt att visa en sådan bortförklara en felskriven mon säjer att budskapet inte och det är den som slutgiltigt film. Det här kan aldrig in ska Skjuta. kärnkraftsideolo· träffa, sa man. Inte ens i Har· bruksanvisning i Olkiluoto, är viktigast f filmen - vad risburg. Och det kan hur som borde vi - samtidigt som det han nu menar med det ...).
gin i sank. helst aldrig hända i Sverige. skrämmer oss - le igenkän Asa Moberg är alltså des Därmed gav de I ett nöt nande och tänka på "Kina perat. En thriller skal uttryck för det som "Ki syndromet". - än sen då? Hon har anledning att va ra det: Det är alltf'ör många nasyndromet" ju handlar om. Varje gång man försöker "Kinasyndromet" är inte nå De flesta kärnkraftstänka.. hälleberg som sk!ljer kärn slingra sej förbi sprickorna i gon teknikdiskussion 1)00 kärn re avvisar "Kinasyndromet" kraftsbyggarna från det bud reaktorkärlet och de feldi. skap som motståndarna sår kraften, något inlägg som på mensionerade kylsystemen i direkt och kallar filmen fysikaliska grunder kan av Lovisa, har vi orsak att tän ut. "osaklig" och "oans\'arig". Genast efter premiären på färdas som "osakligt". "Kina kli'- på hur ledningen för ~en Men det firms ocks! motstån· "Kinasyndromet" slog man syndromet" handlar om väg tana-verket uppträdde. dare som är skeptiskal ~ons ifrån sej o.c h förklarade att ran att inse. .Varje gång ska vi inse att tigt nog. När experterna på filmens filmen bara var uppfantiserad de vägrar att inse. Venfana-kraftverk står och verklighet. Harrisburg - ett De säjer så här: Det är det som är det vik
bortförklarar -olyckstillbuden, par veckor senare - fick van Filmen gör thriller .av Hgt folk att reagera. Men in så är det någonting högst tiga och det som ~ka kallas kärnkraftsfrågan. "Kinasyn"budskapet" i "KJnasyndrota kärnkraftsid'.lologerna! aktuellt just nu . och just här.
~
NEJ, MEJJ röARA VECKA"
*
111111111 IIIIIIUIIIIIIIIIII 1IIIIIIIIIIIIII1II1Text:
Bertel Nygård. Teckning: Leif Sjöström.
Ideologi? Ideologi! .
Om
• I en ledartext BOm . efterlyser bättre Information på svenska. har Husis (Catha,rina SpAre) ett märkligt konstaterande. Det stå.r så här:
- VISserligen kan man säga att småningom kan de Oesta svenskar också finska. Kanske häller det konstate
randet i fräga om (len så kalla. de huvudstaden. Men vad säjer man l skärgården, i österbotten och pä Alan d ?
Ett missfoster
I
VAR
.
dromet" blir bara en spän
nande och alltför typisk ame"
rikansk film.
Vad menar de? Skulle det faktum att fil men är skickligt gjord och spännande förta verk.. ~ '']V de man vill säja? Skull' :lra något fel i att engagera folk? Givetvis inte. - Utsagor i den stilen är bara ännu ett exempel på hur svårt det är att · skilja på form och inne håll. En film är inte dålig för att den är gjord i thrillerns form. En l!.llvarlig film kan vara spännande likaväl som en all"
varlig film kan vara rolig.
11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111.1111111111111111111111"1111111111111111111111
Vem kan finska?
"Stor-Klas och LiD Klas", sommarpjäs I Drags fjärd: Det är synd att det Inte finns fieT' pjäser av denna typ, som sä Idealiskt kombinerar . . spänning, humor, en händelse rik och logisk Intrig och tack- . • I ett valextra I Sverige teve sa den här Gylling, frän fin samma. "ollflgurer. landssvenska teve nyheterna, att I jämförelse med denna pjäs det är tråkigt att kärnkraften verkar de flesta operetter är sä vIktig I ett politiskt val. ganska banala och stöpta I .Det borde handla mer om "ideosamma form och de flesta folk logi", sa Gylling. lustspel plumpa och enfaldiga. Det vore hög Ud att vidga
sommarteatrarnas repertoarer Vadä ideologi? - För varje med fräschare pjäser. Inspire människa som är engagerad i rad av Stor-Klas och Lill-Kla:s
kärnkraftsfrägan framstå.r den i undrar :nan om d€t inte bland allra högsta grad som en ideo de gamla folksa gorna finns så logisk · fråga. dana som kunde dramatiseras .
I t .ex. den rvska folks ago Inte stAr vi ju och väljer mel floran finns det massor av lan kärnkraft, olja, kol, sol, händelserika och spännande sa vind med mera på samma sätt gor. Det samma !råller många som vi trycker fram önskat okandra länder. också vårt eget. . tantal på servlcestationen. Vi Och varför gör ingen en gör det utifrån ett ideologiskt pjäs av materiel ur Eddan. resonemang. Borde vi ordna en stor pjäs skrivartävling. Eller kanske Åtminstone på motständarsi· skola upp eP"IJa dramaturger? dan. Där man kanske har kom· • MONICA I I mit aningen längre 1 hellietB N8TJ -t.f'at<-rlnfo. 41'79 länkandet, •• •
'lOVI~.
bland paragrafer • Povel Ramel har råkat ut för den beryktade n<ljesskatten. En ligt lag-ena (ormulerin.gar har
tillgripa . bäde ironi och humor, ban därmed klassats som "schla Eventuellt är det just dessa va· gersA.t1gare" . pen som gör tfllvaron uthärdlig Det lir väl . bara finländska poUsmyndIgheter som skulle . och en övervintring möjlig." komma på att kalla Ramel sä. Man ser hur den stackars Å andra sidan: lagen .är lika konstnären fÖrsöker häll2 humö idIotisk - även om han vore ret uppe, fast isbj<lrnarna stry "schlagersångare" . ker runt hyddan ...
Det - kan påmInnas om att Konstnären bor l Pudasjärvi, Ramels skattematch Inte är "ett stycke nordost om Uleä unik. Ungdomsföreningarna "rä borg". kar" varje vecka ut för det där Dan Sundell skriver i en tid missfostret bland paragraferna. ning i Helsingfors, någonstans l närheten av Esbo,
Nånstans i närhrten av Esbo • l en konstrapport i Husis skriver Dan Sundell om konst närer i "regionen" som om allt utanför HelSingfors var en frå ga om förvisningsorter. Han tycker till exempel att om man bor långt borta, hör det till att man "besöker huvudstaden för att avlägga rapport". Han aä1er ocksä så här: ....". "~ • .har en iallenhet för att
Studenters matsmak
• Statsrådet har beslutat sub ventionera studenternas ätande med sex miljoner mark. Det in nebär ett understöd på 1 mark per måltid om dagen. Emellertid har studenten ingen möjlighet att själv komponera sin måltid. Vill han ha den sub ventionerade maten fär han ta. vad någon i systemet valt ut till "dageIlB rätt". Inte ens en personlig matsmak får studenten ba.
öSTERBOTTNISBA POSTEN
Ungdomsplaceringskonsulenter sim hjälpa unga att få utbildning I takt med den förbättrade arbetslöshetsstatistiken yp pas också flera arbetstillfäl. len för unga. Arbetskraftsbyråerna har också satsat på . nya tjänster för att göra någonting åt ungdomsarbetslösheten. I f jo) grundades 20 nya tjänster . s.k. ungdomspla.ceringsk(}nsn
lenter.
I år bar 35 nya ungdoms 'placeringskonsulenter börjat jobba med att' skaffa jobb, Tre finns i svenska österbot ten: Eila Palmgren i~Karle by, Elsa Harmaakivi i Vasa och Margit Häyry i Jakob stad.
betalas åt företag som anstål ler unga.
• Ett sysselsättningsstöd, där staten betalar 420 mark mån atligen under de 12 första må naderna av ett ordinarie jobb. - Om vi inte kan erbjuda • Ett sysselsättningsstöd för studiemöjligheter genast för unga i läroavtal - 750 mark söker vi placera dem i olika i månaden i 12 månader. jobb,
För att uppbåda flera ar betsplatser för unga finns någ ra stödformer - där medel ut
• Ett kommunalt sysselsätt ningsstöd för tillfälliga halv dagsjobb.
•
D
I
El
B 8 8 D D
Exkrementvägen 4
• På nuvarande uppehållsorten har man börjat sätta upp gatskyltar längs vägarna. Jag åker förbi ett gäng skyltresare en dag, och jag förvånar mej över deras ål-
som dominerar i världen
Den ena är stadsborna. DI'
andra är de som vill '
stadsbor.
Den senare typen uPP'
der stundtals rätt riklio"
na lekar.
hov av s t as s go t t a.
~8 :1:;' f!~":;..l:~, a!~f~~: :~::~~JE:;'~I;~~I:!~
~ SkYlta~::'~~~ ~a~å~:db::i: ~~;::: v:~~:~~: r~~vi~":'
g ga~;.ret handl., möjlig,n ;,;,;,,,ga~~:m:":'::,
C C
om någon form av missriktat ordningssinne.
Cc
E • C
E C C E E E
Jag har förstått att det finns två människotyper
C
E C E C C[ C
C
tycker ändA den bör omnäm
nas. AJlt&\ Cleopatras skivde but.
Cleopatra., som lit ett av ös terbottens popuJätastc dans band, fel' nertill Tanunerfol'll oell MSL-stlldion, där två låtar III' deras dansrepertoar banda des In. Pengar fh:ades nr egen licl,a
j'
h h fl
il il •
ni
• II
n n MUlnl n. II a ffi
R. d' •• Innnnnnl'Jr:D"V'lj"",DDDDDODDDODOO
3
~
Dyngb,ackan
~ till D
Tyvärr är den lL<i.r 8ing~JD inte riktigt dagsfärsk, men jag
Vi har lyckats placera en hel del med hjälp av stöd formerna. Visst är- det fråga om hur man praktiskt ska gå om tillfälliga jobb men i alla tillväga när man sOKer jobb fall. De ger ju viktig ar berättar den om olika yrkes kurser. I österbotten främst i betspraktik. I dagarna kommer arbets Korsnäs kurscentral men också kraftsbyrån ut med en skrift i Vasa. till vart tredje svenskt hem -I Arbetskraftsbyrån till din Till KO. rsnäs ~terkomm=r öP tjänst heter den. 1 en snar framtId om an ie- , Förutom att den förtäljer ke en alltför omedelbar.
'
0El~ Från
ODD.
nas" vAgar man Inte, och att flickor och pojkar bjuder upp samtidigt verkar ju inte fungera. Nej, dansarrangörer och orkest rar, eller vem det nu är som be stämmer I denna fråga. Skärp er! T.ex. varannan timme "damer nas" skulle uppskattas Inte bara av oss, Vilken är pojkarnas åsikt i den na sak?
Cleopatras singel • kan bli en rarttet
Viktig praktik
2POOODDDDOJD[)(]OOOnOOOODODDDDDDDDnDDDDDDDDDLAJOlIIhJOLhJDCxn.-., ••
El
När ·får vi jämlikhet
ern,u.? pao da ns, När skall det bli jämlikhet på dansplatserna? Det är · en fråga man sannerligen kan ställa sej efter att hela sommaren ha be sökt de olika dansplatserna här I norra österbotten. Vanligtvis är det bara 2-3 dan ser per kväll som vi flickor egentligen har chans att 'v älja vem vi vill dansa med, Bjuda upp när det är "herrar-
'-o
Margit säger: - Vi har till uppgift att be främja yrkesutbildningen , för ~a utan egentlig yrkesutbild ning. Vi ska främst aktivera unga arbetslösa och intressera dem' för yrkesutbildning.
I
•
BERTEL NYGAoRO
[ SLAGRUTAN
E
geometriskt vis, son oändlig rad av endimel .nella punkter. Man asfalte rar framför residenshyddan och kallar det "torg". Och man reser gatskyltar. Sen skriver man ut ett vägnamn som går på hög svenska, och det är viktigt. Det är det aV$örande steget som får ess att känna oss som r i k t i g a stadsbor. Det ger oss lindring för vår stadssjuka, och man måste förstå oss. För visst är det en lätt nad om man slipper säja,att man bor på Dyngbackan och
~:'~~~ .
_.. -
_---~-
v'<;.;.;;·,-\!t~JI;:l\''I~ I
"."'1. 4" " ' .
~r
y,~:::ll( " .
I
I
'
\
~
3
~
~
~
3~ 3
II, la I '::'~" 1J..!..1t .r,:: '\\< '~, ~ .'... :.~ ~lfl!Jl.I /
h
,'Vi.»·,: .... ' ,~, ' . o,': :'~ .~, ~l / ) I j~ / (V/~'f)J",·r,: ..... , .: ,-. :1..4.~'fj , '1~ ';'." .' _. ':.' " , ,~~ '.
~
I
~~ . :%'~;~~~>:'.:.)::>.:- ",.'.',. ] tt~~~1~-?:,,'" ~)f'~f' 9~1 ~ :' ',: . .~ . '" ";.., ~. 3 ,Jtli):/:' fil;;/y~II' :fl (I;j"~.' :ii ~: J 1t7{A f'!(I(/(/U '~"'/ '(/1/: ' :I
l/
jl.
~~~
1.l111,~Y
l'
"11,"1'/
\.
::J
III Jf'/ .:
3J
j
It.
\
,,\
I(j
"f1-I7~,
::J
i stället får seknva in Ex krementvägen 4 på visitkor tet. • Har jag förstått det rätt så kommer denna vår vand ring mot staden att fortsät ta. Man· har ju redan börjat tala om "behovet av grön områden" i bygder där det vimlar av grönt bara något hundratal meter från cent rumasfalten. Få r Jag . då · k omma me d ett konkret 'förslag: Låt
nästa etapp i stadstänkan det bli iordningställandet .a v trafikljus över Solfsläton! Producenterna i Solf har en märklig förmåga att sty ra sin traktor ut på vägen varje gång jag kommer su sande och har bråttom nån~ stans. Det,kunde vi avhjälpa med lite trafikljus. • Och så kunde Solf bli en föregångare (förlåt, jag me nor Korsholm - Solf är ju
ockUl· an kunde g1.. det gäller att o r d n a u p p landsbygden. Det är ju det det handlar om, inte sant. Att ordna upp, · att systematisera, att sätta etiketter, att tillfredsställa vår geometrisinne. Kort sagt att göra världen lätthanterlig.
3 J
~1 ]
j ]
3 3
3 J 3 :J
•
Ä ven om den aldrig kan
bli det.. . BERTEL NYGARD
3 J :J j
3
ononnonmmoonomOOloooooomoooOOOOOOODODDDDDOOOOODDoooomoooom::J
• ö S T E R B O T T N l S Il A P O S T E N Torsdagen den 20 sept. 1979 ---~,----------------------------------------~----------~~~------------------~~~~~~~~~~
HEJ pA ER! DANSPUBLIKEN!!NU GÖR KORSNÄS "COME BACK"!! FESTLIGT, VA! LÖRDAG 22.09 KL. 20.00!! HÄFTIGA GREJER. BE SURE!
I ZOTe H THe BACK TO 60'S" .
.....,
.
~
~
.
~
/
EN NY FARTFYL.LD SÄSONG STAR FÖR DÖR· REN! I KORSNÄS KOMMER VI ATT SATSA HART FÖR ATT OU SKALL TIIVAS MED O~~! VI KOMMER ATT FÖRSÖKA TILLFREDSSTALLA ALLA SMAKRIKTNINGAR VÄLKOMMEIN TILL SYDÖSTERBOTTENS PO· puLA NT NSPLATS!
/,.7'
Y
••
II NOITAVAIMO BEVAKAD KLÄDFÖRVARING I KÄLLAREN
III BIO VIKING 1
..IEPtNt-.S 11'2 .
O~'"
INMID'· NIGHT DISCO!!
BUSSAR: Sundom 18.50, Vasa 19.155011 Service 1 randlInjen Irån Vasa bu,sstatlon 19.15via Handelsespl.19.15 från Långåminne via 0- och Y·malax. 19.00 från Närvjoki, Pörtom Raineback och Petalax. lngves 19.00 från pörlmos· sa via O:mark, Östra linjen, Granlid Näverås 19.10 från Kas· kö via Närpes. Westers från 19.15 via Krislineslad, TJöck.
dLlSTdlRmdCLEdn DET GYLLENE MÖTET
aaaaaaaaaaaaaaDaaaaaaaaaaaaaaDDaaaDaaaaaDacaaaaDDDaaaaaaaa
II
SÄSONGA VSLUTNING
*
I g
Stålkt diir
KLACKEN, Lillby
man trivs!
I
8
LöRDA.G 22. 9. kl. 20-01
§ !a
! !a
CLEOPATRA
Il
S_V,GR, •
a
SO VN D
ORON,GR'
•
§
FYRVERKERI I
aa aaaaaaaaaaaaaDDaaaCD'Oaa tlDDDaaaDaDtlDDDaaaaaaaaa laaaaaaaaaaaa
Il Il
-
BUSSAR: Kronlunds fr, SAka 18.45 via Karleby, Kronoby, KAllby, Esse. Nkby, Jeppo, Markby.
-
Sjönejden frän Jakobstad 19.30 via Ben:näs. "- Sjönejdens fr. Hirvlax via Munsala,
..
-a
aDaaDaaaaDaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaDDaaa~aDaaaaaaaaal
EJ
g g EJ EJ
8
§
g
'
TRO DET ELLER EJ.... MEN NUUUU Slår vi upp portarna för en ny säsong med slort lördagspartaj den 22. 9. kl. 2tJ.OO .
••••
ÖPPNINGSDANS
E X OM
l med superb ra, svängiga
D
I E1 • EJ •
g•
-
*
..
~
g g D
I Denver
r .och Rwrtsköna . ..
8 a a
o
Häng med!! Vart då?? Till VOORA Så.klart på
*
8
jeans shop
o
EN RIKTIG MYSARE·HELKV ALL I VORA MED HELA GÄNGET DANSSTÄLLET MED DET SLUTIANDE TAKET HÖSTKVÄLL UPPLEV VÄRMEN MED VÄNNEN DIN
B U S S A R: CYI' :s frän VMa busst. kl. 19.00 via Kvevlax. CYI': s fr. Kaurajärvl kl. 19.00
~Cko~~SkiS,
Kimo,
Oravais,
D
al ~
-
DDaaaaaaaDDaaaaaaaaaaaaa~CaaaaDaaaaCaaaaaCaaaaal och skivan är väl nog tänkt mera som PR och r eklam än som någon storsäljare (?!!)
finsk text av Cleopatra-gitar risten Ralf Petell. Arrange manget står Cleopatra för, lik-
Första sidans "TuuleD kulskaus" är en Wisex-låt som lAtt
som
B·sidans "Kiss Me, Baby",-, en Ernie and the på
Sha.kers skiva I gammal god 50·talsstil.
keboxarna. Soundmässigt hål. ler den finländsk kvalitet.
Låtarna tycker jag person ligen är helt okej och borde nog platsa i de finländska ju
Inte många mixningar och dubbningar har gjorts så C1eo pah'a låter nog lika bra på
Radhusg.atan 20,Va<;a Tel 961-242 R6'; scen. Så du som ännu Inte skaf fat skivan ~ka ha brt\ttom tUl närmaste skiva.ff"år eller Cleo patra själva, för den är tryckt i ett begränsat anlal - i svart vinyl med hAJ i mitten. Kom mer med sannoli·kllet a.tt höra tiU rariteterna Inom skivbran . schen om några är.
·'THUMBA'"
________________________
Torsdagen den 20 sept. 1979
O S T E R B~~~~~~~~~ O T T N I S K A P O S T E PI
. . uf-rörelser
uf-rörelser är den spalt i ÖP där föreningar ska få presentera sin verk samhet. Kortfattat. spelar upp till säsongens första Vad som händer alltså.
Bertel Nygård på tel. 961-113522 tar emot
tips.
RAMONA
Ii I\ristinestad ,
Kulturnämnden I KriBtinestad De filmförevisningar som be- I arrangerar ett arr.atörteaterseml drivs av Kultur- och ungdoms- narium den 7 oktober på högsta nämnderna tillsammans med ung- dieskolan. Ellinor Silius. mrika
G A M M A L DAN S'
I NVKARLEBV '
domsföreningarna I Dagsmark Wikström. Reinhold "Weckis" och HärkmerJ kör igång igen I Weckström och Stina Ågren före september. läser. En representant för Närpes Ring alltså och berätta Det har varit okl~ om möj- Teater berättar om teaterns tlll vad som händer i förligheter ~tt fortsatta eftersom komst och sätt att arbeta. eningen! ungdomsnamndens anslag inte räckt till. Nu kommer Kultur* nämnden att betala höstens film- I l förevisningar. Oktober konuner att bU en med Peter Snlckars och Pekka Filmklubbsverksamheten Inleds I "Barnets Månad" l Kristfncstad. Sonck . Busstransport och 1nträde
LöRD. 22. 9. ,kl. 20
I
.....;..-------------------------~
~_ . . . 7""'~
B °nad . K· d amet.Iii ma rlStl.n esta
i Dagsmark torsdagen 20 septem- ; ber. sedan blir det en visning I
~~~'WSV &~
_ ....,.,...,,;; ;
I
gä:~:enpåha;::;:ISb\~~g07 ~~::~:
gare medverkar. holm . Göran Andtfolk är filmföre- • Den 3 oktober är det ungdomsvisare I Härkmerl. teater. "Vilken feeling" av och För att barnen frän Skaftung skall ha möjlighet att se barnfilmerna kommer Skaftung uf att
U-na**mnden
Malax
I
~:r:.:~ets
Ål''' arrangeras I sko • Det blir en fototävling med barnmotiv.
klubbsverksamheten genom att be-
'1'1
•
ungdomsklubbar. Ungdomsklub-. Karleby ut). barna är en form av klubbverk- • En fä1tledare för ungdomaför samhet där man får ta ledare I eningsverksamheten (VI ringen) utifrån. De är ämnade för ungdo- är utlovad. Det blir klart om nåmar upp till 21 är. I Ma1ax bar gon vecka. man tänkt sej en verksamhet med • Nämnden fortsätter (på upp danskurser. Man hoppas med det drag av kommunstyrelsen) att be kunna göra något åt den ICke-I vaka sItuationen 1 fråga om ung dansande grupp av tonåringar domaarbetslösheten. Under som som ofta ställer till "oro" på, maren lyckades man ordna några ·
'laS
dans~~atserna. Namnden
karie Ulrika Wikström. famlljedagvärdslE'd."re Monlka Gran- • skog. kultursekr. Harry Sten
. film
understöder
Justerade
lund, ungdomsnämndsledamot Marklru Auronen och ungdoms sekr. Harriet Lindelöf. Gruppen föreslår att försök
MÄSTARENS VISNING AV 50-TALET!
Leading Lady Satu Pentlkälnen
H.HI~r Tokazler & Sharp Sound
17 'PERSON
' ER I SHOWGRUPPEN SOM
UPPTRÄDER CA EN TIMME
Showkva··llen-börjar kl 20
1-
HOTEL
~·lS 1I'~j
j
VAASA VASA
OravaisgriIlen har flyttat och hlivit ORAVAlS GRILLBAR vid Kullas köpcenter invid riksväg 8. öppettider: yard. 60.00-24.00 fred. 06.00-.-02.00 Iörd. 06.00-04.00 sönd. 09.00-24.00 Vik in på en smakbit eller en kopp kaffe. ORAVAIS GRR..LBAR tel. 961-53299 Inh. Berit Björklund
i
rätt omfattandt kursverksamhet En stor vetenskaplig undersök- 1nom arbetar- och medborgarinsti Ding av amatörtea.terfältet i ' tuten under hösten.
värt land ska genomföras onDet kan bland annat nämnas der hösten. Två forskare är att nygrundade Vasa Amatörtea
gagerade rör uppgiften, och 1Dl- , terförening har tagit Initiativ till dersölmlngen omfattar alla fyra' en kurs l Vasa. I Korsholm ord amat{jrteaterf'orbunden I landet. nas 1nte mindre än 7 (! ) teater Undersökningen konuner att kurser. I över-Malax blir det en ventlleJ'88 ytterUgare vid årets kurs. likaså l Jakobstad, Karleby hÖ!'tmöte l Vasa, dAr de bAda och Kristinestad.
Anslutförenine:en till VUS!
.
r~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
eD-,
Dansutrednin~en
~~.,
Teaterkurs Bastuvinnarn SöU:s egna teaterkur D Här är de lyckliga vinnarna i IserFörutom kommer det ocksä att bli en SöU:s lotteri. ÖP-red. har n t e vunnit någonting och alla chanser
påbörJas i Kristinestad och i LaPP-I'
fjärd. TiU att börja med kom'
mer man att ha vi!lningar en SöU:s tävlingsutskott har dis-I gäng I månaden. Gruppen an- kuterat den situation som uppstod lIer att fllmf!rna bör väljas av II fråga om pidroturneringen 11 personer som har god känne- fjol, dä det blev nästan lika myc dom om barnfilmer och att det ket protestskrivande som pidro är viktigt att man diskuterar! spelande. Man har sett över reg filmerna med barnen. lerna och hoppas att det ska Iö Kultur- och ongdomsnämnderna pa smidigare under kommande fo",kama (kan svenska) med verkar, konuner , att bekosta fUmföre- turnering. som kör Igång inom visningarna Ifall anslag erhålles ringarna under hösten.
I nästa A.rs budget.
!
rIl
Menukort 50,- bör lösas ut i samband med
bordsbeställningen ,
---------------------------..1
åt
Amatörteatern unders()ks
pidroregler
~~ barnfil~Sförevisnlngar
Itillfälliga semestervikariat "stämplande" ungdomar.
~~.~ , . '
Tel. 241444
och e
Den arbetsgrupp som skall utreda möjHf{hetema till att star-: ta barnfilmsklubbar. föreslår' att barnfUmsförevisningar In-I leds fr.o.m. årsskiftet. I arbetsgruppen. ·sitter bibliote-
,
..-.,.". , . '
.. .. . . . .
tala busstransporter till visning-
··- . SI(3
•
.
reviBningstillfällena anordna transporter itill Härk:nerl. de tre fö- :1. • arn8. Det kommer att ordnas med • Nämnden undersöker möjllghe- ' ett teaterbesök I Petalax under
terna att få komma in pä sko- hösten. Någonting för ungdomen
lornas verksamhet med så kallade är planerat (Skolteatern eller
-l J
~
ett program. och den står själv tillsammans med olika föreningar för arrangemangen. Här barnmänaden l sammandrag:
•
L
"".
En konunittk har flmderat ut är gratiB.
• Ett diskussionstlllrålle om barnoktober och en I november. Barnoch ungdomsfrågor arrangeras.
filmer visas klockan 18.00 en Psykolog Birgitta Nissinen medtimme framåt och vuxenfilmer verkar.
från kl. 19.30. • Den 12 oktober är det dlskoFormula-1 heter filmen som. Biograferna i Lappfjärd och dans I Brahegården. Busstranspor
DagslParkklubben visar först. det "Stadin" har barn- och ungdoms- ter ordnas.
är en film om Jackie Stewart och. filmer på repertoaren och ung- • Biblioteket kör med barnlitterahans förberedelser för VM.deltäv-1 domsnämnden visar barnfilm I al- tur. UlrJca Wikström föreläser lingen I Monte Carlo. Ila byar I Kristinestad. för dagmammor, och skolklasser I Härkmeri kör man Igång en , . Nykterhetsnämnden håller in- kommer på besök. ' vecka senare. tisdagen 25 sep- formationstillfällen I skolorna. • Konstföreningen Spectra har e n tember. Barnen har sin timme I färg- och formdag I egen lokal. Den 27 oktober blir det barnK f r å n 18 .00 oc h de vuxna får se fest I musikens tecken å Brahe-. yrkliga evenemang blir det i
den svenska filmen "Lyftet" gjord, å d Antt' H . j !~~. D' form av fam. ilje- och barnfester. 1978 av Christer Dahl. j g rden , 1 ~o a .• "",,1 JUp-. En uppsatstävlIng pä temat . sun o ch någon fmskspråklg sän-
n el barnf l msklubb
~--~------------------------~D
HEJ aHa gammaldansvänner
rreatersemi
Filmförevisning i ul-lokalerna i Kriliitinestad
____
i
finns således. Bastu: 4631.
Resor, Vasa-Umeå t.r.: 468. 581. 708. 1609. 2405, 3056. 3131. 3577. 4027. 4270. Vinnarna bedes kontakta SöU:s kansli. Adress: Handelsespl. 10 D, 65100 Vasa 10. Tel. 961-11 3572 eller 11 53 72.
D ORAVAlS UF håUer med Jemsmöte inkommande söndag kL 15.00 I förvaltningshuset. Offert anbudE'.n på nya Arvasgården ska På lördagen inviger Arbetets behandlas. vänner 1 Vasa. medlemsfÖr'enlng i I
AV.invlp"nin!!
att.......
I' Böu. sin nya lokal vid Fonnans- D RlNGTRAFFEN för andra rin. gatan 14 l Vasa. Invigningsfesten, _ k i ytte
SöU:s utredning över dansverkI .. ~n onuner .......as resse
VI under sexton (VlTS) har än MoIpe of och NUFS. hälls pA eftermiddagen. På kväl-j_ Ol'h alltRå Inte I Kållb , som samh eten har k ommit sA längt ; len ordnas en sup(! för medlem-. .. y att "basutredningen" är klar Det så länge bara ett fåtal medJems- . VUS:s styrelse uppmanar alla mar och tDbjudna. felaktigt uppgavs l forra veckans är alltså fråga om uppsatsskrlv föreningar i sina rullor. De 80m rorenlngar med barnwrksamhet,' Redan ~A d 'mvigs själ- I' ÖP. t"" f r e agen n.tngen l skolorna och undersök hittills har g odkä . n t 8 ROm med- på programmet att _sluta seJ. ' . - ..- - - - - - - - - - - f"1J d N .. of . va buset t Vilket bIA. Vasa stad nlngarna Inom föreningarna • [ mmar o an e: ormas • Information om VUS kommer att I också är .aktieägare. , •. var klart och kunde tas l bruk morg-on frp~al!' möts IItrp.dTlings- VorA of, Uf ~rtimmRn. Oravals & at I samband med rlnghilf- j Den D:\1l ",V-lokalen har redan den första jllnl. Byg-lnHIOq-rbetena gruppen och di.skuterar vidare. l ut, Wasa of SkaWa, I'örtom of, I farna (tidtabeD: se förra öPI) i varit 1 användning en tid. Huset inleddes l auguatl förra året. (
Ile
,,-
I
I
I l
•
08TER60TTNI~KA
Det är oberättigat att kaNa de här banden för nybör jarband. Många av de här är mogna att komma ut på dans marknaden. Andra spelar kan ske inte den musik som arran görerna vlll ha. Personligen lyssnar jag helst till band som Hope, Mash, Snad och Empire. • NUs Gustafsson, Barbarela. - Det är jämn och bra klass fast det är unga band. Mania tycker jag bra om och vöråor kestern Hope. • MJkael Nygård, Kvevlax.
Lazy är tuffa dem skall vi ta till Pjelax. Mash har bra fart fMt de är unga. • Stella Wikström, Pargas (Ralner Nels0I!S fästmö) - Det är många olika stilar och varierande musik som pre senterats. Hope tycker jag om. Empire kan verkligen sjunga. • Klas Holm, Noise, - Tur att vi kallar detta ut manarparad och inte någonting på "nybörjar", Återväxten är tryggad Inom SÖV när det gäller dansmusik. Jag gillar Hope och Empire bäst. •
Leif Lundström, Smedsby.
POS~EN
Det skulle inte vara så roigt att sitta i juryn. Jag skulle vilja välja ut tre band och sända vidare till stora Orkesterparaden. Med reserva tion för' att jag missat Mash väljer jag Hope, Snad oeh Em. pire. • Stig Beijar, Cleopatra.' - Förvånansvärd hög stan dard på våra s.k. nybörjar band. Mash motsvarar nog de högt ställda· förväntningar jag hade på bandet. Lazy spelar en rak 5O·talsmusik som ver kar äkta på något vis. " Karl-Gustav Olin, värd, ! Forsby.
Torsdagen den 20 sept. 1979
'Svårt att väljl det bästa ban(~ sii.~
- överraskningarna har nog varit åt det positivare hållet, spelningen börjar lida mot sitt slut.
- Det blir svårt att plocka ut bästa bandet. Det är dessutom Synd att spelningarna inte räcker till så att de här banden sk1 marknaden.
Som kriterier för bedömning • fungerar kompet en har vi Slagit fast sex punk • musikaliska soloinslag ter, berättar Nordman. De är • solosång J • stämsång • balansen i· bandet O repertoaren, svårighetsgrad och arrangemang. , Positinvare än väntat var också Henrik Bergs utlåtande när uppspelningen håller på att slutföras. Många band har gjort bra ifrån sig och är nog EMPIRE mogna för dansmarknaden, . (Smedsby MJkael Streng, Mår Alf Mylläri redOVIsar för re" ten Streng, Jan Ahrn.e r och sultatet av juryns bedömning:
\' j ~
Johan Ström.
Sj
1lJ'
' 51 ri III lä
le :8
3t :e
- Hope hade en fint arran i l gerad musik, sångstämmorna klingade bra, det var bra ba lans i hela bandet, bandet ve r" kl kar att kunna mycket dans fe musik. Vi lade särskilt mä.rke till pianisten i bandet. Precisio nen börjar också vara tillfreds ställande. S€ .e
POWER
-
(Vasa) Lasse Päls, Lido Sa (onen, Juha RaJamä.ki och Si mo Grönfors.
Hard Rock Sallinen var Id
I publikomröstningen gick
do'~
Lazy Empire I\lash Daizy ." ...... "., ••.... Hard Rock Sallinen Sammanlagt 200 röster avgav Juryn, som bestod av Alf Myi Henrik Berg, utsåg Hope till I omröstningen fick Hope 14 J'Ö Lazy och Hope går vidare till på Waskia.
LAZY (Jakobstad) IPIf Norrena, Stig Nygård. TfJrl' T i~. Kai Heikki nen och Bo Nygärd.
JUNIC (Esse) Stig-Erik WärD, Inge
m"r
N~'lll"d
~ I ure
Nyman och
AJ[an Sjöbac~
HOPE (VÖi'l\) Mats Malm, Bo Nord- _
qvlst, .Björn Helr. Robert .AhJ- I skog och MIkael Ötiterberg.
*
I
-' . '
. :>
~J~
•
Juryn
satt fr.v. RoIfNoi-dmar Il
.
Torsdagen den 20 sept. 1979
OSTERBOTTNISKA POSTE"
.., J
I
r.a ut
HARD ROCK S4.LLINEN (KauJlavs) Jukka SalJillen, Ju hani Renko och Seppo SalJl
r/et'
DtID.
- ger Rolf Nordman . nll.. upp tom fråga om så olika musik. skulle komma ·ut på dansvärsta konkurrenten. Det är rutinerade pojkar med bra sam _ spel. Det som kanske fällde ~tslaget till Hopesfavör var att det ju egentligen varfrå ga om dansmusik. · Det är inte riktigt sånt som Sallinens spe lar. Gitarristen i Power vill Myl läri ge en ros. - Han spelade de bästa so· lona under hela kvällen. ~ Lazy hade några fina lå· lar utan alltför många fel i 3tämmorna, men bandet är in Le så bra balanserat. Empire hade fina sång irrangemang som klingade bra.
I
MANI4 (Karlcby) Juha PeltoJa, Janno Kinnarl. Velkko Tömisevä. Erk kl IsosIlarl. Matfi Savanto och Immo Karhulahtf.
\
•
lMIZY (Kronoby) MArten HOlm,Olav Krook, Ulf Akerlund, Stefan Haga och Johan Holmbä.ck.
Mash hade bra puls i , kompet och får ett extra plus t ör d.enkvinnliga sångsolisten. Även Snad hade bra låtar. - Mest brister det i balan sering och nvanser - i det fal .et var Hope bäst, tycker Alf Mylläri.
SVAD (Vasa) Svante BetJehem. Cbrhtei Nyberg, Petri Larnpl m'ikl, Peter · H"rtsberg, Leif GranJund och Albert Johnsson.
de flesta rösterna till
. ....... · . .. .. .. .. •
. ·. ............ ... ··.· ........ ... ·. ·.. ... ·. .......... . .. ·. '"
42 röster 83 " 30 " 28
27
"
·gavs. MylJäri, Rolf Nordman och bästa bandet. (I publik t
,·öster.)
RATZ (Vasa)
Relno HeikkiJä, Rolf Per Häggblom HarIOU LahnakosJd.
Hi~g-hlom,
till stora Orkesterparaden
MASH (Korsholm) Ann-Katrln Hasse Lundqvist, Hasse vall. Tomas Kiicko, Lundqvist och Matias
88('k. Linde· Tomas
GrÖhD.
RF-LAX I' . Alf
MylllLrl och Henrik
8erg.
(Jakobstad) Karl Vlrkama, Kim Gr:anlnJU. Ulf .Fagerholm och om Björkbla4.
-
l
d .:! 1. Ii " ft Ui. ! N • :!
at A l' U s 'l
E
'.l:orltOligen
N
Den
ZU
sept. 1979
,
D· " rang ,t, mattan.
När man hör ordet j u d o börjar man, i alla fall jag, tän ka på små, snedögda japaneser som hoppar omkring, sparkar, slår, fäller och klänger på varandra.
"~~,l'"
Men jag har totalt ändrat uppfattning om denna "un derliga sport" efter att ha följt med träningen på grund kursnivå.
ut Det ser men mattsynaren
• •• ar snabbt uppe Igen
• Judon passar
flickor lika bra
A v Karleby judoförenings 83 medlemmar är 60, pojkar.
I
Cirka l::} ungdomar hade samlats i den lilla tränings salen .(dojo) vars golv var täckt av tjockare mattor. Mest pojkar i äldern 1417, men också några flickor stod vid mattkanten och följde med när de längre hunna hade sina uppvärm ningsövrungar. - Det är viktigt att vär ma upp sig ordentligt före varje träning, förklarar le darna Kalevi och Arto Nis kala. Efter gymnastiken övar man fall. Det ser grymt ut när någon tar tag i sin part ner och bokstavligt dänger ner honom i golvet. Men han är strax uppe igen. Det mest förvånansvärda är att han inte slog sej ett enda dugg. Slutligen testar man re flexernas snabbhet. Judo är en japansk sport, som utvecklats från jiu-jit su. Jiu-jitsu i sin tur är en
urgammal japansk självför svars- och krigsteknik. • Utveckling från Jiu-jitsu Jigaro Kano Kodokani grundade den första judo skolan i Tokio år 1882, efter att ha studerat i många oli ka jiu-jitsu-skolor. Han ute slöt alla farliga sparkar och slag som kunde tänkas såra motståndaren. Strypgrepp och låsteknik
får inte undervisas förrän
perso~en i fråga fyllt 14 år och haT det gröna bältet. Bältenas fä~ anger gra den av skicklighet. Den SkiCkligaste innehar det svarta bältet, av vilket det finns 10 olika svårighets grader. Därefter följer det bruna, blåa, gröna, orangefärgade, gula och vita bältet. I teorin är det möjligt att nå första gradens svarta bälte inom fyra år.
•
Viktigt med uppförandet
Viktigt i judo - i syn nerhet när man avlägger gu la bältet - är uppförandet. Man måste buga sig när man stiger in i salen, när man . stiger på mattan och 'åt sin motståndare.
(Bättre tag flickor!) Judo passar dock flickor lika bra. Många har säkert varit in tresserade men ändrat sig och tänkt: Ääh, jag är nog ändå för svag. Det är emellertid fel för judo grundar Sig främst på taktik. Men visst är mot ståndarens vikt och storlek också av en viss betydelse. Ifall en person på 100 kil') mpti hl!!" hiiltet tävlar
mot en person på 90 kilo med bruna bältet är det inte alls säkert att personen med bruna bältet skulle avgå med seger. Men en 70 kilos brun bältare segrar nog över en 100 kilos gulbältare. Då är den taktiska skill naden redan så stor. Karleby judoförening Skall i mitten av januari delta i serietävlingar för första gån gen. - Det ska bli spännande tycker Lasse Malinen, som själv har blåa bältet. Ja vi får väl bara önska dem lycka till. GINGO
Så den som inte lär sig judo lär sig i alla fall boc ka. Till min förvåning upp täckte jag en massa toff lor vid sidan av mattan. Se nare fick jag veta att de är mycket noga med att man tvättar fötterna före varje träning. Det är förbjudet att gå strumpfotad eller med skor upp på mattan, för den får inte bli smutsig. Därför mås te man ha tofflorna på sej när man går från omkläd ningsrummet till salen.
,------------------------------~--I. Jerusalem: - hårdrock !I UPPRöRT
På SÖU:8 kansli är man upprörd: I fjol prioriterades reseersättningarna och nylänningar och åbolänningar dro.g nytta av det. I är när mönstringen äger rum i Ny land, tas ersättningarna . bort och de österbottniska deltagarna blir lidande! Teaterrådets ordförande Johan Fredriksson, Abo, sä jer att problemet är att pen garna inte räcker till:
- Inkvarteringen på. mo tell blir dyr. Det går på ca 45 mark per person och är från en judouppvisning I Nykarleby. Janne Widjeskog dygn. Den fackmannajury togBilden bilden. som ska bedöma föreställ ningarna kostar också myc ket. ungefär 2.000 mark plUS socialavgifter. Johan anser själv att man borde hålla sej inom Under visningsministeriets anslag K-tel top-nyheten Play it agaln på 10.000 mark. För att lät ta på kostnaderna försöker Alla finska och eng,elska skivor och
man knappa in på reklamen kassetter 37,.
bland annat. - Vi godkä.nner givetvis Alla svenska skivor och kassettelr 35,.
Inte det här inom SöU, sä (bl.a. Soppers N:r 1)
jer Leif Bex. Jag ska ta UPP ' I saken på Aå.sfn styrelsemöte. I Stort urval skivor och kassetter 20,. Det naturliga II.r jo att man Ett parti amerikanska LP-skivor 5,. i fönta hand anviLnder pen garna till resorna. Det lI.r Fredsg. 18 rättvisast, då drabbas alla FÖRST NAR DET GALLER HITS 651 00 VASA 10
deJfaore på samma dtt Tel. 961·110900
eventuella egna kostnader'.
I
för Guds skull - De säger att vår musik är djävulens musik. Det sade . folk också när fiolen och dragspelet började trakteras i ti
derna. Då var det också djävulskt.
- Vi gör bara vad vi känner är rä.tt. Vi talar ungdomens språk, vi är själva unga. Vi är uppvuxna med rockmusik. Det här säger Ulf Cbristiansson. sångare i denrikssvens l,a kristna 'rockgruppen Jerusalem, som gav en konsert i
Ilögstadieskolan i Nykarleby senaste fredag. Jerusalem är rakt på sak, de som inte kan karaktäriseras spelar hårdrock - mycket bra som troende. Hälften av Jau hårdrock - med mottot: för salema publik är icke-troende. Guds skull! Sedan är det ju det här med Det är många som under de budskapet. När jag först lyss fyra år grupnen har existerat nade till dem tänkte jag: mil-I rynkat på nästan och chocke- de tid, det här får de nog sota rat utbrustit: se djävulen! för, de rara gossarna. . Så här Men pojkarna i Jerusalem är ingen van att höra kristet motiverar sin verksamhet med budskap på. uppriktigt engagemang: vi tror Men jag tror att de beh5vs inte att Gud är så inskränkt i församlingarna. Eller, för att att han bara tål att hans bud- använda deras eget uttryck: skap förs fram på ett sätt. Det - Vi måste komma ur det finns så många språk. Rock- , kristna ekorrhjulet. gå ut och I musiken är ungdomens språk. göra något radikalt. De krist- I - Vi når också fler ungdo- na är inte bara gamla tanter mar så här, säger Ulf. Vi når med knut j nacken. Det finns dem som inte annars är med ungdomar här i världen också. i församlingsa.i-betet. Det ärl Vare sig man nu tror eller väl bra? inte så måste man erkänna att Faktum är att Jerusalem de är intressanta. Det är drar många sådana ungdomar i särken när de kör igång.
SUSl
*
OLLIMUSA 1 AR
Firandet fortsätter
35,·
I
avI
Ollilllusa
.:
~-
OSTERBOTTNISKA
Torsdagen den 20 sept. 1979
POSTE~
9
Glädjande budgetanslag: Statsbidrag för reparation av nf-Jokaler
Dave Edmunds
- en anduahandsfigur utan utstrålning på scen D D l förra veckans ÖP kunde vi läsa om bör
Förslaget till budget för nästa innehåller ett anslag som bör glädja ungdomsföreningar na. Det statliga stöd~t för re parationer av ungdomsför eningshus föreslAs bU 650.000 mk. Av de pengarna kan när mare 100.000 mk komma till Svenskfinland. Av landets 8!)() uf-Iokaler finns nämligen heJa 210 eller 25 procent inom svenska Finland. aV
jan på Dave Edmunds karriär. Hur han bl.a. bil dade bandet Love Sculpture och så småningom fick jättehiten "Sabre Dance". Dave Edmunds måste väl anses som den sto ra doldisen i popvärlden. D D
D D
Han presenteras i ÖP av B. G. Laxell.
Den andra delen av presentationen startar med Dave Edmunds tid hos Stiff Records: D D
Ett nytt skede 'i Ed munds'musik började när han flyttade tillba ka till London. Dels ha 00 han tröttnat på det lantliga livet och dels saknade han den press som behövs på en för att någonting skall bU gjort. I London träffade han igen Nick Lowe och de uppträdde ett tag under namnet Disco Brothers och gjorde en singel 1976.
,
Genom Nick träffade Dave Jake Riviera, Dr. Feelgoods ex-manager, som tillsammans med Dave Robinson grundat Stiff Records. Denna be kantskap ledde till att Edmunds gav några gamla inspelningar åt Riviera som material till samlingsalbumet "A Bunch of Stiff Recol'ds". Som t.ex. en underlig version av Chuck Berrys "jo Jo Gunne". som till en början bara var en träning med ljudeffekter och inte var menat f,ö r publicering men som flera år efteråt visad.e sig lämplig för Stlff albumet. Dave har också med-
•
Rockpile
riga i gruppen. medan , Bremner (som inte bör förväxlas med en känd fotbollsspelare med sam ma namn) då och då. spelar in 'singlar. som
Hört talas om Skolfestivalen? - Har du någonsin hört ta las om SKOLFESTIVAL"~N? Om inte så ska du veta att det i år är fjortonde gången man arrangerar den! Skolfestivalen är ett slags "konstjeppo" inom skolvärl den. ~'est.ivalen al'l'angel'as
when necessary". Det här albumet skil jer sig från "Tra.cks on Wax" såtillvida att det nya albumet endast In nclJåller tre av Rockpile-
Edmunds är inte känd som någon stor låtskri vare, han har själv sagt: - Varför ska jag gö ra låtar när det finns så. många 'bra lätskrivare från förut. Men trots det var han helt eller d~lvlB ansva rig för tre fina sånger på "Tracks on Wax". "Repent VV'hen Neces sary" uppnår samma höga kvalitet som "Tracks on Wax" och är därtill karulke en aning mera varierad. I övrigt gäller samma beskriv ning också för det här nya al,bumet. Låtarna på albu.m et kan avgränsas med den country-betonade "We Were Both Wrong" och "Bad is Bad" en rythm & blues-bit av Hugh'le Lewis som ock så är med och spelar munspel. Andra härliga sånger är Elvis Costellos "Giris
hunnit tröttna, på den. eningar om att dessa pengar finns, och det år väl (J(' k'" "tt s3.~er Leif Rex. Förbundet kom betyg så gott som n1\. ""'I'Y också att hjälpa föreningar got. r na så Mt derM ansökningshar.d I;"n·~r Io:;y riktigt formulerade och w: lllll nödiga handlingar finns • Saknar iJtstråJnlng med Till slut kan man fun dera över varför Ed (lm österbottens kvot av ap·lf! mtinds Inte nått högre get ökar ,i samma proportion ,nm .. l t anslaget 0k'lt har vi chans att ., på be romme sens sege .. d .. f II t I 30.000---~C> oon mk till vAr lands an va som ar a e . del.
I
Till en liten del kan det bero på att Ed munds är en ökänd scenpersonlighet som saknar all form a v sce nisk utstrålning och blir allt som oftast en and rahandsfigur t skuggan av partnern Nick Lowe. FMt å. andra sidan. såsom Bob Dylan sagt· Att vara artist är inte annorlunda än at: vara , målare, man kiätt rar inte högre på stegen än man själv vill
- Det betydl"r att 4--5 förenin gar kan få. en kännbar g-ratis hjälp , från staten för uf-Iok~J!'1"s renovering, Via FSU har, vi ork<' ä vissa möjligheter att ' fÖlja IlOP hur pengarna fördelas, framhåller R('x
Kåkan Westprmark ' konstateYflr det nog minsann finns "hA '" att stoppa pengarna i. P'i\ rq k arm . räknar han upp ett tiotIll 'öYf~ningar som håller på att re novera eller som planerar en re novpring av lokalen. Att
som en del av det mer känStig och Ann-Catrine har da Ungdomens Konstevene- tänkt sej att dra igång aktivi mang. teter både i fråga qm Sk'Jlfes Konstjippot brukar väcka tivalen och Ungdomens Konst ett ganska lamt intresse på I jippo. Ma~ sk~. ordna en ge" ter b o tt ms . kt h'll svens k os a . mensam fmal for de båda kom .. . munerna någon gång under • Skolfestivalen ar ett I det vintern. närmaste ()känt fenomen. Stig Lundqvist och Aml-Catrine Backa, ungdomssekreterare i l\Ialax r~spektive Korsnäs, tycker att man borde göra något åt det där.
_ Vi har varit ut och infor merat lärarna och vi hoppas att dessa jobbar vidare inom sina olika ämnen. De är mer kompetenta än vi att plocka ut talangerna. •
SE 81DAlV 10
. ....
*
Stig Lundqvist ocb Ann-Catrine Bucka..
öSTEB~()TTN· IS K A POST'EN
18
Torsdagen den
Att använda blixt vid fotogr<;lfering:
STORT URVAL ÄVEN AV GAMLA REJÄLA SKIIVOR. NU LÖNAR DET SIG A TT KOMMA OCH
att skaffa en elektronbl.ixt Samtidigt som dagarna blir kortare, ökar behovet av blixtljus för den som vill fort sätta att fotografera. Med en dyrare kamera och ljusstarl,t obJektiv; kan man ·ännu' klara sig i relativt svag belysning, i synnerhet om man använder ljuskänslig film. Med en enklare kamera däremot. med ett ljussvagt objektiv, ä.r det omöjligt att fotografera t.ex. inomhus eller i skymning utan blixt. De förut vanliga blixtarna med solfjäderreflektor och ut bytbara lampor tror jag knap past att man hittar i fotoaffä rer mera, utom möjligen på hyllan för begagnat. För den som sällan fotogra ferar, finns de moderna en gångsblixtarna. De är antingen av kubtyp med fyra · lampor per kub eller också av typen "topflash", en platta med åtta
RENT
Sakn8.s en sådan tabell kan man utgående från ledtalet och avståndet beräkna bländaren . Ledtalet är ett för varje blixt typ fastställt tal, vanligen mel lan 10 och 40, och anger på sätt och Vis blixtens ljusstyrka. . Genom att dividera ledtalet med . avståndet, får man ett lämpligt värde på bländaren. Om blixten t.ex. har led talet 33/100 ASA och avståndet är 3 m är · rätt bländare 11, om 100 ASA-film används. •
TEKNISKT
Den /lOm tycker att :inställ ningen av bländaren verkar komplicerad gÖT kanske klo kast i att skaffa en automat blixt. Vid fotografering med en sådan ställs alltid blända ren in på ett bestämt värde . Utgående från den ljus mängd, som reflekteras tillba ka från föremålet, reglerar blixten lystiden mellan 1/30000 och 1/1000 sekund. Med nyare och dyrare blixt aggregat kan man ändå Välja mellan flera bländaröppningar och har därigenom möjlighet att reglera skärpedjupet också vid blixtfotografering.
lampor, av vilka man samti digt kan använda fiera, om lju set från en inte räcker till, •
Elektronblixt
För den som fotograferar li te oftare kan det · i längden lö na sig att skaffa en elektron blixt. l stället för den gamla blixtens utbytbara lampor har den ett urladdningsrör, som för en vanlig amatörfotograf är outslitl~t.
-
. Likaså blir fotografierna un der exponerade om blixtens ljuskänsliga öga, sensorn. träf fas av stril::lar frän någon an nan stark ljuskälla t.ex. solljus från ett fönster eller ljus från någon stark lampa. De flesta blixtfoton tas "rakt på", vilket resulterar I att t.ex. ansikten verkar platta och liv lösa. Ett betydligt Itättre foto får man med indirekt belysning. Blixten riktas då mOt taket el ler en ljus vägg, så att ljuset reflekteras mot föremålet som , skall fotograferas. På det sät tet får man en naturligare be lysning och mjul!:are fota. Vid beräkning av bländar.e med indirekt blixt, räknas som avstånd den sträcka ljuset går dvs. från blixten till väggen och vidare till föremålet. Om det verkliga avståndet blixt föremål är 4 m, är kanske av ståndet blixt-vägg-föremål 3 m+3 m=6 m. Med en blixt med ·ledtalet 30, skulle man då få bländaren 30:6=5 (=5.6) . Eftersom en del av ljuset går förlQrat .vid reflektion mot väggen, blir man dessutom tvungen att öka ett bländar steg till 4. Om avståndet hade beräknats på vanligt sätt skul le man ha fått 30:4=7.25 , ( = 8) dvs. två stegs felexpone ring. Indirekt belysning med autO matblixt är vanligtvis omöjligt eftersom sensorn då mäter det ljus som reflekteras tillbaka från väggen och inte det som reflekteras från föremålet. Un dantag är förstås de blixtar . som har löstagbar sensor eller annars är konstruera-de så att sensorn kan riktas mot före målet trots att urladdningsrö ret vrids åt annat håll CHRISTER SIMONS
Automatblid
Elektrtmblixten kan vara ma nuell OCh/eller automatisk. Vid blixtfotografering är ka meran alltid inställd på sam ma tid, 1/60, 1/100 eller 1/125 sekunn beroende på kameraty pen. Då urladdningsröret på en manuell blixt har konstant lys tid, ungefär 1/1000 sekund. mås te ljusmängden som träffar filmen därför regleras med ka merans bländare. Ofta finns bakpå blixten en tabell där man kan avläsa rätt bländare, om man känn~r av ståndet till föremålet som skall fotograferas (och filrnkänslig heten) .
•
FeJexponering,
Trots att automatblixten är nästan idiotsäker, ger den I vissa fall upphov till felexpo neringar. Eftersom den är kon struerad för normala förhål landen (ett "grått", medelstort rum) kommer en person som fotograferas mot en kritvit vägg eller nära ett blänkande föremål. t.ex. en spegel att bli underexponerad, då blixtauto matiken luras av de kraftiga reflexerna från väggen eller spegeln.
XIV Skolfestivalen. De är följande: musik, modersmålet, arbetsskicklighet (hushåll , tek niskt arbete och textnarbete ). gymnastik och idrott, schack, "Undersöka Pröva Ut ve ckla" h o bb y tå v l'mgen oc h "En trivsam omgivning".
,IItIllIUllllllllllllnlllllllllllllllllllllllllnlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllNIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIlII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
Skolfestivalen omfattar ung domar födda 1956 eller senare.
BOY WISTBACKA
Skolfestivalenoch konstjip pot går i år hand i hand. . Den gemensamma finalen äger rum i Tammerfors den 17-18 maj
-
Tisdagen 25. 9. öppnas
_
Syatelje LISA i
Ma]ax (bredvid motell Manda) -
-
~
ÖPPET: tisd.-fred. kl. 9-17. Lärd. kl. 9-14. Tel. 961-651026 (hem 654266)
~
Välkommen!
_
GUN-LIS BUSS
~1I1IIlII1ll11II1I1I1I1II11I1I1I1!IIII111II1I1I1I11I1I1I11I1IUIllIUIlIlIlIllIllIlIlIllIllllIllIIlIlIllIUIIIIUIIUIIIIUIIUUUUWIWIIII. JIJllU:llllllllii; ::t,I:hlii:lIlUU~
VÄlJA!~
EM I
Hård Hock kassett och sklvserie bl,a. Eddie Cochran Rickie Nelson The Shadows Fats Domino Wentures Gene Vincent· Cliff Richard
Pris endast 29,- .
CITYMARKET
VARUHU:~
I BEHOV AV ·ARBETE .... ElLE,R YRKES· UTBILDNING? läs om förm6nliga yrkes kurser m.m. I broschyren "Arbetskraftsbyr6n till din tjönst" I Skaffa den genom
JAKOBSTADS ARBETSKRAFTSBYRÅ tel'. 967-10911. r
••
KORSNASKURSCENTRAL anordnar följande yrkeskurser . med kontinuerlig elevintag uing -
svarvare fräsare bägsvetsare MIG-svetsare plålodagare
-
-
pJåtsJagare-svet8are .YVs-montörer m a... kl n ritare kockar
Nya kursel - InstallationseJektriker - kylmontörer - byggnadsritare - 'fIG-svetsare - VV'S-ritare - rör-svetsare Kurst>rnas längd varierar från 3-· 12 mån beroende på grund utbildning. Lediga elevplatser finns fBr tillfället inom samt liga utbildningslinjer och ansökningar mottages varje vecka. Dessutom anordnas följande separata kurser
Iför
nästa. år. Före det har man uttagningar på kommunnivån under tiden 15 januari till 29 februari och på länsnivån un-I der tiden l till 31 marS. . .. . Det fmns _ en . mangd ohka ämnen att tavla f Inom ramen
•
sept. .1979
CI1YMARKET FÖRSTORAR sin LÖST SKIVURVAl HEJD 1
~ig
l liingden lönar det
20
Ungdomens Konstjippo har tre klasser i år: litteratur, bildkonst och fotografi, Eve nemanget omfattar ålders gruppen 13-24 år. ÖP kommer. med närmare in formation om hur man deltar i Konstjippot och Skolfestiva len.
BERTEL NYGARD
-
päJsdjursfarunare hemhjälpare sjukhusbiträden växthusodling av grönsake,· fastighetsskötare oljebrännarmontörer
murare -
äldre ladda.re ledande . hemvårdare reningsverksskötare
Korsnäs l. 10. -79 1. 10. -79 VörA 5. 11, -79 Vasa 5. 11. -79 Närpes Närpes · 2. 01. -80 Korsnäs 5. 11. -79 Korsnäs 3. 12. -79 2. 01. -80 Korsnäs Korsnäs 4. 02. -80 Vasa 4. 02. -80 Korsnäs 18. 02. -80
Ansökan bör inlämnas senast l
3 mån. 1 män
4 mån och 1 män 1 män. 2,5 mån. 6 mån. 3 veckor 4 mån. 2 mån.
vecka före kursen börjar
Under kurstiden fås un-dervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildnlngsstöd erhällas. An sökan till ku!'serna kan göras på närmaste arbetskraftsbyrå, ~om dessutom ger närmare upplysningar . Tidigare arbets- och <kol betyg bör meritagas.
ARBETSKRAFTSBYRAERNA
~
:\.."II1II_. . .____
ö
Torsdagen den %0 sept. .nr7'9
~
rE RBol r Nl ~K
A P l) ~
r f, ~
tr
NU.FS
Färgstarkt i Vasa HemmasoJ~
ÅRSMöTE 28. 9. kl. 19.30
på idrottsgården i Nykar~
leby.
Stadgeenliga ärenden.
Styrelsen
Unto Soininen klart snabbast Vasa sportbilisters egen gosse
Solninen i en Porsche
gjorde dagens snabbaste tid och
tog bem segern I kvaJheatet,
grupp V över 1800 cm3 och he
ta heatet. )l ven den fli.rgstarke
gnISspeclalisten Bror Ragnell
gjorde ett ypperligt lopp Inför
2.000 åskådare l ett härligt och
soligt höstvlUler i Vasa.
l DADKAR, l VEDSPIS, Högfors, ca 500 vita fasadtegel, Taktegel. Tel. 967-15619.
Un~
Till salu
'WG-ORGEL
+LESLI
om.
~=-=o=-= . .::r..,;cp::r...r...r...r...r...r...r...r~...r...r1~·N ~~IS
._ . ....................
Tel.. . 961-25 39 '(8/Lalne.
Bengt och NUs-Gusta\l Will!; I en härd duell OlD rorstaplat8en, Denna gäng .ann Ben,.t. I beta Bror var med sin BMW enda gi al bli med karoandrift som ställde heatet var ro~rna ombytta med lika knapp segermar n I upp i grupp V i heta heatet. bröderna · Bengt och NUs-Gustav norra . kurvan lite olyckligt och ''Unskl'' Solninen tog starten klart Wlik . Bengt len vacker Alfa Ro- skar ner i ytterkurvans kant med· med resten av porukkan på ' be- meo Alfetta tog starten och be- den påföljd att bilen gjorde en
I
tryggande avständ redan I 'första höll första platsen ända in I mU par tre volter. kurvan . Ragnell lyckades skaka Nicke hängde bra med aIla varv av sig de övriga men Porschen men orkade inte riktigt förbi fast Den såg ut som ett skrynkIlgt nådde han inte riktigt.
han flera . gånger nosade I bak- I russin men Keltto kröp ·nästan luckan på Alfan. Bengt segrade' oskadd ur vraket. Han fördes för • Inte fy skam knappt en halv sekund före Nicke. I observation till Centralsjukhuset Det var verkligen glädjande att där man konstaterade att endast En andra plats är inte heller fy Bengt fick visa vad Alfan går .nacken var öm efter den vådliga skam med en föråld~d kardan för. I bÖrjan av säsongen var bi- . vurpan. I
dkriVen bli, allra minst 1 den kon urrensen. Intressant var det också att studera NIIs-Gustav Wiik i grupp V över 1300 cm3; Han hade bytt bil med Bjarne Grynngärds och rattade dennes Opel Ascona. Alla, visste från tldigare tävlingar att där fanns kraft. Men Ingen UlIräckligt van och kompetent förare hade hittills klarat av den. Nicke visade dock vad Opeln gick för och lå g några varv gans-I ka nära Soininen men måste t yvärr bryta p .g .a . att motorn gick mycket ojämnt .
len såpass ny och han visste inte : riktigt hur den skulle föras . Detta visar hur skyddad föraMen i förra veckan I Vännäs ren är tack vare störtbur av gro vann han sin klass före brodern va stålrör samt fYrpunkts säker och så. även nu. Lennl Laasonen hade en hel hetsbälte. del att säga UIl om I grupp V TEXT & FOTO' MYNTrI under 1300 cm3. Han gjorde e n ' HANS
mycket va cker och flytande kör ning och klockades för dagens ,
näst snabbaste tid . Han vann klart I klassen 8 sekunder före Juhanl Autio och Einar Westvik frän Norge. rafikskola
S
I ().
I
SI
I
GYN NA VARA A N NO N SÖ RE
'!J ~
•
Dagens vurpa
.. Intressant fight Dagens vurpa gjordes i den här I grupp I över 1300 cm3 blev klassen. Det var Risto Keltto . i en det en intressant fight mellan Sunbeam Stiletto som kom ut ur
r
HAI.UlN & ROSE
I
måndag kl
•
tCeaaXtOI
ocJl !UlBVana ,JtgJvan
PmTER GRANSTROM
"e<laKUOIl lakoD8taQ, JaKoDsglitaD teI. .I6".lb ~.
cml'
n.
~ tJI:! 18601 JaKotl8tat ~eGaKtoJ
I
uaac:1eJ
II'IlB8 ~-u..
o.
Haoc:1eJBe8pJaDadell 10
961.11 85 Z
ta1.
jAKUB~T AllS BILSKOLA
cteOSKWJ
~ya08terOOtt8ll
I
N yg&rQ. 80s U. 681(1(; MaIrUL. te!. 96] -6fI ", 1. ~erteJ
'l.oo,
n,oo,
Kanalesplanaden 23, t"t 1214!1
p()~ t ~n
l'ldnlngCD utKorruneJ var)' tol'lJdai
Ny Inu"!! börjar varje torsdag Id. l Kanalespt, 8, fpl 1~ ooa
N Y Inu"!! oörjar varje
l (' r ho Il n i s k a
)sterbOttnl8ll IlJlgaoUJIIUdD1ng JaKObBtaQ, iMn~ : : r : ngarnu
n~...r...rJ.:);"'...r...r...r...r...r...r...r...r....-...rJCC .. -
Trafikskolorna i Jakobs'ad
l
S
l'iedlem
I
~~.
HAYMAN TRUMSET
......................
Ann'onsera I" ' O·· p
. *
tU!llJAK·l·lUN~t(A1)h.
•
AJr lIDelImBD. 1JnUöraDde,
wu-gareta lImeGa. I..eu Re&.
tlotmströrn. Hantel
wnClelÖl, t!a, W18tbacKa, 1'0"
lIDlCkara. Kar....JWltaw Oun.
";hrhöteJ
Stor- K m~ orh Lill-Klas
t'KENUMEHA'l'lUNSPiUb
t9'lV
d.81t ar ......,___:......... rtalvt ar __._:_,_ ._ 1'1. ,KandlDav18IJ _.___ &.
.JR(; VILL BRRR
RÖNTGR,
t...OsDummeJ
BRÖSTET.
__,__ _
--.8l
IlNNUN~MlTl·1· AON~N'-'
:IOU:a
KaDBb.. 'I. ., l~ 'X:O II 531;,
C8L 116] • ., S6
Ot>=-
A.NNuNtnJAN~1
lIUIl .JUDDal 'aKODagatall ~ 'akoDllta" W UlDODBeJ
.161.11 CIOI
~enaal
IlUlUlUIaIo
mänGag ~~A
~2'1
tQ.
'.t'
tSUKl''OtUN'-' la, 'aKODst&<1 teL .MI1.U, ~ .J(;h
'ILkODllgatall
&.NNUN~Wb
fl ~M
U T
'r
E N
.axteD
1
...: tteJ
.I !
~estAmc
!
iI,at. a,ll
_ _ _._ ._ _._
c.eXteII _ _ _ _ _ .,aabo
-.2l
DeJ
lIlJII
II'AJillAN NUN;:, r·.t\
i
"IJI. ~ WJ - .A .puur lCI1 rärg
'IIl.UWlUtit.orte.
IJ--I-~o.r
8.g~tlp~
• orenw~"",päjteIl Je.! .>.,t.erOott.nJ>jKB "'O>IleJ ·. Dtf f OJ ~" .Katlb \JlDOD8eJ <om "leJ 1011 pe ~nc onteDJ.na IDU \nforbo '&I
:! :r
oga.t
il
I
I
,ununer //,
993
"&C
'''
uurv& wU)
WJ·
· nnn~
n
post.
[)ei1U1
--
Torsdagen den - 29 sept. 19'79
öSTERBOTTNISKA POSTEN
•
SKA DET
I
UtgångspWlktema för vå-l ra Botnia-hjältar är något olika. Precis som för övriga Botnia-Iöpare. Två, har till exempel åkt loppet förr. De båda andra har aldrig vågat tänka tankentiJl slut.
I
HAkan "Hurt·Håkan" Westermark: -
Bror "Storbullen" Jacobson: - - - Tor "Målarn" Sparv: """'----- hrtel "Rova,," Nygård:
Alder: 25 år Matchvik!: 91 kg Längd: 184 cm Viiopul s: 70
Alder: 24 år Matchvik!: 105 kg Längd: 180 cm VIIopuls: 65 Önskad placering i 80tnialop· pet: 55O:e (av 600 möjlig.a) Skidmerlter: Näst sist på klasstävlIngarna I folkskolan . Oregelbunden träning förra vintern. Äger glasflberlaggar.
I
Alder: 31 år Matchvikt: 88 kg Längd: 185 cm VIIopuls: 92
Alder: 24 år Matchvlkl: 80 kg Längd: 183 cm Vilopuls: 50
.
Önskad placering i 80tnialop pet: Före kanslichef Wester·
mark .
,.~ \ . . Dagsformen: På boHen. "," . ' Skidmerlter: Tövlade till 16· " '...."c".. ' Arsåldern. Sen ingenting före i :.., fjol då det blev 100 kilometer '/ " • · ~tranlng . Äger glasfIbervaror. ,. .~ Har skldal 80tnlas 45 kllomo· ter. '
\
Idrottsmeriterna i allmän het är sparsamma. Frånsett Må.larn, som vi andra be traktar som halvproffs och därför inte riktigt tar på, allvar. Ser man till fakta sål ligger mÖjligen Rovan och Storbullen sämst till. Den förra har ett så stort lass I att forsla med sej, den se-! nare har en puls som inte är av denna världen.
I I I I I I
i
Men sånt ska vara justerat tills det bär av. I
I I
Önskad placering i 80tnialop·
pet: 499:e
Dögsformen : Som en femt i·
åring.
Skidmeriter: Aktiv fram till 16·
ärsAldern. Sen fram till 22 år
fyra dagar per år I Lappland ,
De senaste åren en månad s
skidåkning varje vinter. Beslt·
ter glasfiber. Har skid at Botni·
a3 45 kilomter.
Önskad place,lng i Botnl
pet: Målet I Gamla Vasa.
Dagsformen: Se pulsen!
Sk id meriter: Vallningssvårig
heler på Kråkbergsloppet I
folkskolan. Tycker bättre om
att lärdas, nerfOr an uppfOr.
Har ett par träskidor från mil
len av sextitalet. Bambusta·
var finns.
Tro. Hopp. Och tjärlek.
fram! saJer Hurt-Håkan irrite rat och viftar bort kvinnans misstro. Hurt-Håkan har faktiskt åkt förr, även om det var bara från Vörå. Hustrun tror in~e på hO-I Det är bra att Hurt-Håkan och det har tagIt honom har meriter. Det gör de så kal lade gubbarna mer jämspelta i matchen mot ungkarlarna. Det Klart att jag orkar ända är nämligen också frå ga om en
Ska vi saJa ett par ord om Hurt-Håkan också så har hans .törsta problem hittills varit uppbackningen från de anhö riga. nom, hårt. -
kamp i kampen, även om vi kallar det ett brödraförbund. Ungkarlarna ligger hyfsat till genom Målarn men har en belastning ( !) i Storbullen. Gubbarna har ett halvbra ut gångsläge i Hurt-Håkan men har ett problem att släpa på (!) i form av Rovan. Vi får se var styrkan ligger i äktenskapet eller bland
Disookulturen - vår tids flykt från verkligheten. En livsstil, en storindust.ri där miljonerna rullar. En livsstil skapad av duktigt företagsfoUL En tvärs igenom nltten atmosfär där egoism och stäm ningslöshet härskar. Discot är ett samlingssUiUe där de inre egenska'p erna är uta.n intresse. DansskickJigheten och kläderna är av större betydelse. Du skall vara vacker, ge 'fan i politiken och världens elän de. Ingen soUdaritetsfeeling - det enda som gäller är att Dl8,n är inne. Hårda ord 'l Javäl, men vi vågar påstå det. Vi säg det i "Saturday Night Fever" och vi känner igen det från vära egna. discotelL Under en orgie av "Valoshow" 0<;11 höga decibel kan du flyga din väg från vardagens sorger.
den vildsinta nutidsungdomen. en hel del befolkning j svenska Låt oss så till sist slå fast, österbotten som skulle må bra ' a~t det här inte handlar bara av ett och annat botnialöp ..• . om en personlig utmaning. Vi BERTEL NYGARD har tänkt lägga fram en del utmaningar under höstens lopp. .PS I k-' d t d å ; " k' t I'" . s rIvan e s un n r oss ' D arom s a mge a vs oJas, men! ., det är ju inte sagt att söU:s nyheten om Carters kollaps I styrelse går helt fri i samman- något motionslopp i Amerika. hanget. Det rubbar inte vårt brödraSen får vi se. det finns ju I förbund! DS.
I
The disco är en succe. ~Ien skall en aft~n pä diskoteket vara max lyckad bör man ha "en viss stil". Det .skall helst vara något mer än en vit skjorta och guld medaljong under ett brunt ansikte med mödosamt friseran~e hårsträn på. toppen. Modeskaparna. har ett stort fält att vält.ra sig på.
';:<
ViII du veta viLd som är "inne" behöver du bara. besöka ett av våra populäraste discotek. Helst i huvudstaden men också. ute i "provinsen". Discokulturen låter sig inte stoppas av stadsgränser fastäri källaren på. ungdomsgärden aldl"ig kan bli det "riktiga" stäl let för disco. Men i källaren är stämningen i topp och där rör sig det "vanliga gänget". I andra nordiska länder har söta flickor och pojkar fätt sig Under den sista tiden har frågan om kvinnoförtryck f. disco gra.tili tilldelat modekläder av företag och agenter tör att gå musiken varit starkt framme. Texterna är gärna baserade på. erotik, kvinnan måste vac runt på. cUscotek och visa. upp sig• kert finna stg i att vara stämplad som sexobjekt. Mannen Hur det är I Finland vA.gar jag Inte säga.
I ekonomiskt dåliga tider är det extra status att vara
är helheten, den självsäkra. Kvinnans roU I popmusiken har för övrigt alltid varit be . klädd I märkesvaror. För d~t har en gång tör aIla. blivit så gränsad.' Hon skall vara sångerska. Inte skriva texterna själv att en del märken är mera Inne än andra. DA. tAr det kosta och Inte skapa musiken. Hon slwl endast stå och sjunga och vad det vill. VIndtygjackornas tid är definitivt förbi. göra sig vacker. Baceara och Boney M är inte enastående. Under GO-talet Pengar är en viktig del av discostilen. Bara i USA har hade vi Ronettes, Sypremes och Shangri Las - för att nämna discoindustrin en omsättning på. h\ngt över 50 mUjarder mark. några. Representa,nter för den finska dlscomusiken kan Inte kalla om Aret. Folk i skivbranschen tror att dlscovågen kommer att hålla det någon "guldgruva". Man brukar Inte särskilt mycket tid ännu några är. Kommer miljön att bU ännu tuffare'! Hur på att ma.riUladsföra denna musikstiI hJLr i landet. skall det sluta '! De ffesta låtar är som regel redan godkända på. radiosta ULRIKA tionerna ner på. kontinenten Innan de kommer hit.
*
..
*
4