--
· OSTERBOTTNIS~
Myten om
Västern Dethär är John Wayne, en av mAnga tuffa västernhjältar på bioduken. Men filmernas bild av den amerikanska vilda västern är förljugen. Leif Sjöström har tagit sig en närmare titt på västernfil merna och deras bakgrund. Se sidan åtta!
;
E~
bra gjord västern har o·n ekli· sJn charm. Hi/r ser vi John WQyne i HowQrd HQwiu tiö!ia" laddmk film " El Dorado "
g",
English
Lesson
Peter CordweIl analyserar i veckans English Lesson den engelska fotbollen: - Vår fotboll innehål-
ler mera kamp än finess, helt enkelt därför att de flesta managers beundrar sAn't. Det passar deras egen brist på fantasi . • Bland annat det skriver Peter på sidan l
Den som vill veta vem locke är kan bläddra fram till mittuppslaget. Där presenteras han Jamtidigt som S(jU:s -stora danskampanj.
~ ~~, 1______________________________T_o_~~~en_ _18_,O_9_1_9_~_ _____________________________________--; OaTERBOTTNlaKA ~"'EN
Vad tog åt MHF?
Att förändra sig själv Det å'r tjusigt när folk å'r lite kritiska. Det kå'nns rejält när folk säger Sanningar så att samvetet får sitt emellanåt.
o
Varför läser folk böcker som de vet kommer att skrämma upp dem? Varför går de på bio för att identi.fi~ra sig med hjäl tar som råkar ut för olyckor eller t o m tas Ihjäl? Ja det behövs inte några psykologiska utläggr:ingar för . att inse att de vill bli uppskrämda. Det är en vanlig mekamsm inom litteratur, film och ibland också musik att först skrämma upp för att sedan kunna trösta . Ibland tröstar man inte . Man skrämmer bara upp . Också det finns det ett läsarbehov av .
Liksom man nog kan läsa hårresande historier hemma i länsstolen med en chokladparlin i handen. Att lyssna på kritik renar följaktligen folks sjuka samveten en aning - på samma sätt som tron på frälsaren Jesus renar, känns trygg för samvetet. När man satt sin skärv i kollekten mår man bättre, som re dan Jesus konstaterade. När man lånat sitt öra åt kritiken mår man också bättre.
Stenåldersmänskan var med säkerhet lyckligare än vi"
Romanfigurerna är med andra ord ställföreträdare för män niskors behov att leva - och leva ut det som är förbjudet i det "riktiga" livet.
"Det .undermedvetna kan vi inte fostra" D Freud hade många fel och drog för vittgående slutsatser av sina teorier. Men genom honom fick många kunskap om ett viktigt djup inom sig: det undermedvetna. Det vi känner och tänker medvetet är bara en del av oss. Den andra delen består av sådant vi känner och tänker men aldrig märker, därför att det försiggår i delar av hjärnan som inte finns organiserade i vårt medvetande. Våra medvetna känslor och tankar är vi oftast herrar över. Som en följd av uppfostran och kulturell påverkan kan vi lä~g~ band på de drifter och spontana lustar som naturen lagt m I
oss .
Men det undermedvetna kan vi inte fostra. Det re~träfOär vi hämnas, när vi egentligen vill ett , men_gör ett annat. Det undermedvetna är motorn som fåf-oss aIt'1eva ut' det förbjud na - genolJLhtäJtar6Ch a ndra identifikationsobjekt i fantasi -väridar, -som t ex Allersromaner och sexböcker. D Men vad har skräck och samhällskritik gemensamt? Jo för de flesta människor fungerar skräck och kritik på sam, ma sätt. De viH få en dos kritik emellanåt för att bli lagom upprörda. Kritikern får en ställföreträ.dande funktion, han framlägger avslöjande upprörande sannlOgar som folk har b~ hov av men är för hämmade för att kunna komma fram till själva . Folk lyssnar m a o på kritik -:- ofta skräc~slagna över ~ur ra dikal den är - mest för att slippa företa sig något radikalt. Folk vill höra den obehagliga sanningen om sig själva bara de samtidigt känner att de har kylskåpet, sängen och jobbet inom tryggt räckhåll.
D Men att leva riktigt, att ta sig själv på allvar , att inte låta sig kuschas (hämmas), vad innebär det? Det innebär, kort sagt, att se sanningen i vitögat. Och den är, för att upprepa den saken än en gång , att män niskan föds fri, hämmas och 'kultiveras' av sin uppfostran, men dör i alla fall. StenåJdersmänniskan lär ha arbetat bara 16' timmar i veckan. Hon hade tak över huvudet och tillräckligt med mat. Hon st ressade sig inte till döds för att hinna koppla av så mxcket som möjligt. Hon led inte av några besvärande förträngnmgar och behövde inte ljuga för sig själv . . . Stenåldersmänniskan var med säkerhet lyckligare än vår tids människa.
I
Första felet med marschen mot mellanölet miste vara att den artade sig till ett slag mot den seriösa nykterhetsrörelsen. Nu har nykterhetsstrlvaode na sorterats in i samma fack som annan frälsning och bel brägdagörelse. Det 11' trl.k.i&t i en tid dl man föreställer sig att indignationsmoralen inte ger Ar nykterhetsrörelsens mest tongivande princip. Tvärtom har väl sakligheten präglat nykterhetsorganisa.tio nerna de senaste Aren, Dl det lite märkligt att man lita' alkoholdiskussionen domi.nen5 av lösa predikantklhar, I och för sig är inte marschea något att bli upprörd över_ O stora grupper av frire' mänskor är negativt ins tiIlda till mellanölet ska de natur ligt, vis ordna sin demonstrations marsch till huvudstaden , precis som kärnkraftsmotsIlndarna ordnar sina marscher. Men vad som gör en förund rad är att motorförarnas hel nykterhetsförbund MHF drar ut i ett korstlg dir illusionislen Ylivainio är banerförare. I Samtidigt noterar man som positivt att Finlands Svenska Nykterhetsförbund inte ställde upp som organisatior., BERTEL NYGÅRD
D Redan Jesus tyckte att det inte var nog att sätta av sitt Öv,pr.._ _ -. flöd i kollekten. Personligen föredrog han anJeva ternativt i en högst bokstavlig bemärkelse. -fermod1lgen var han en vis man. Yil.l....rpan vara vis i dag tar man k~itik I?å sa~.ina sätt, ..dv.~ på Bryggerierna i Finland bar a var. Ar man klok förtränger man Inte sm kntlk utan forsoker gltt ut med en stor annonskam ödmjukt kolla upp vilka konsekvenser den har på en personli panj där de dels talar om vad de gen . . tycker om mellanölet dels vad Det där är svårt det, säger de flesta. Inte kan man väl kräva finska folket tyckte om alkohol att folk helt plötsligt ska sluta upp med ~et ~e håller på med politiken 1987, och börja leva 'besvärligare' att de ska sälja sma hus och gå ut Annonserna visar tvl saker: För det första har brygge rier, som tiggarmunkar. . Nej förstås, inte är det någon men!ng att gå fr~ den ena.Yt nas partsinlaga klart markerat sin stAndpunkt. Det Ir bra efter terligheten till den andra, Det orkar lOgen med. LIvets mening som det alltid ir vettigare aH är inte att späka sig . diskutera om man vet vlr .,.r, Men man kan försöka ändra sig på lång sikt. Man kan försö terna stAr. ka bryta en ovana åt gången. Man kan stegvis gå över f~ån det För det andra visar den lui, man vet är dumt till det man vet är ett bättre alternativ. tydundersökning som Finy.1 Framtiden i våra händer ,folkrörelsen i Norge, försöker änd Gaiiup bar gjort Itt nykterhets ra på världen och sig själv enligt den principen. Men det finns rörelsens argumentering in~ andra principer. Det finns faktiskt ett obegränsat antal sätt att gAlt hem i nAgon stö rre utst gå till väga för att ändra på dig .
Finska folket och alkoholen
--
SVENOLOF KARLSSON
räckning, Därav kunde de uempelYis lärdom.
bl
'krff.~L---------------------------------------------------N~on
~ _
2
" -_ _-'
•
Våldoch
·srn _ _ __ vandal1
Utgtie;u/e frå" e" "e,. vräkt soffa skriver Sof! lockes (Bosse Sten ström) i Å U om våld och vatld4lism.
o I ABO KASTAR någon stora tunga blomlådor överända. lIågra hjälps åt att slänga ner en parksoffa framför Ingmanska huse t' - el! jobb som de på nyk· ter kaluv och i dagsljus skulle kräva betalt för . I Zurich och andra schweiz iska städer pågår
kravaller för att ung domarna kräver ungdomscentra . Ifrån buvudstadsregio. nen kommer Uj"giftd om tonåringars vål l"mol andra tonåringar, om el! par ung· domar som slår ihjäl en an· nan o Av tämligen obe· grip liga skäl. Liknande uppgifter kommer från andra håll. På Ruis'tock tog sig ett beräitigat missnöje med ar· rangemangeh ett oberätti. gat uttryck i vandalism fOr tusentals mark som allvar· ligt hotar liknande festi · valer i framtiden . Pensionärer slås ned. framförallt i Sverige, och rånas på någon tia . En svensk yngling omkom nyligen då han försökte ordna så att ett el-råg skulle spåra ur . VåIJ och !ö,.störtllselftSt4 t,.ots att TVserie"", inte visa,. så ",yc-
kan inte förbises . Den drabbar de unga så mycket starkare som de har växt upp i ett samhälle med överflöd och hopp om O VÅLDET OCH van da· ' ännu b ättre tl'd er . · r: ~ II er att vara På IIsmen,öre,a De har växt upp I. ett tilltagande .. Samhället är samhälle som ser ner ~å tämligen hjälplöst - för manuellt arbete och " skit· som Dag Wallgren skriver i jobb " och .i en tv-värld , Hbl har de kommunala åt· som mer än våld I;>råntat lO gärderna i främsta hand en bild där männIskorna är nått de någorlunda välan · vackra . unga . fria även i sina spännande ofh välavpassade. medan problem. ungdomen måste förpassas lönade Jobb och där män. från ungdomsgårdar och niskorna har snabba bilar . diskotek . snabba kärleksäventyr och När inte ungdoms pengett spritglas i handen livet arna har gått till lillgamla igenom . partipolitiker för parti. . politisk verksamhet som 10· fJ DE LEVER I ETI allt te loc kar de politiskt apatis. passivare samhälle. ka . Ett samhälle där pessimismen inför rustningar. na . arvet från kärnkraften . D DET FINNS MYCKET arvet fdn kärnkraften . giftsom kan användas som delspridningen m.m. ännu förklaringar. lyckats aktivera en del unga Ungdomsarbe ts lös hcu:fI i s.k. ensalcsröre:lser. ket våIJ lii.grtl. Fö" va,. det tk ro", !!G,. p.te.torsaJae..
har betecknat vllndalismen som en ersättning för skapande, och något ligger det vät i det.
Det förefaller som -om det moderna samhällets medel mol uni!domsptob lemet vore ungdomsgårdar och diskotek . Men ;>roblemungdomen tycks vara ut stånd att utnyttja ung domsgårdarna och allt serveras I regel "färdigt". Diskoteken igen fOrefaller vara ungdomspolitikernas tröstnapp och elektronikernas massa~c· apparater för syn· och hörsel, där en reflekterande människa måste se sig som ett kolli .
o DET MODERNA sam· hället placerar olika ålders· grupper skilt för sig i var si tt bås . medan familjerna har allt mindre gemen samt.
Det råder el! hos i de värderingar de unga möter. Men det är inte läl! att ge d~ unga eh klar världsbild nät även äldre: genera. -Iever l. el! "Kaos av !Ioner ' värdenngar . Frånvaron aven gemen. sam moraluppfattning lik · som möjligheterna till ano· nymitet Istadssamhällen bIdrar till våldet och Vandalismen.
o
ningen av egen
skjurer ungdom""rTlI""''''' heten alltfOr ofta &am
svarstagandet för d~ qna tillvaron . En del fors ~ JU ck. ökade intresset fUr jJ.h. m ke , brädsegling . ~ stigning, fa hoppnlOg etc . som ut slag for manbarh drome!. Men dehär spur terna ligger ofta umm rid: håll för dem som skulle ~ höva den bäst.
I TUFFHETSKULTEN ser endel socialantropo Dessa tyr sig ra loger frånvaron av dct publikhuliganism (i &D0"mandomsprov" som un ga genomgick i " primitiva pa) och vandalism . re" samhällen .
Det finns liksom inget
sät! för unga att visa au de
har axlat en roll i de full· vuxnas samhällt·. I ett tidigare industri· samhälle med god syssel· sättning var ett jobb det första steget. Sen anskaff
Torsdagen 18.09 1980
3 ---
Gamla ringar
" . debatt/orum. . .
Visst är dansen
kontaktskapande
Några kommentarer med anledning av Eki Häggmans skiverier i denna tidning 4/9. ' Du behöver inte alls tycka synd om oss Eki! Nog vet vi vad vi vill. Avsikten med insändarna har varit att få till stånd en diskussion och debatt kring hur SÖV kan vidga sina vyer och samtidigt br.edda sill aktivitetsutbud. Vi t.rcker att vi har lyckats med detta ganska bra - hoppas att vi kan VIdareutveckla diskussionen i framtiden. , Vi har aldrig påstått att dans är någonting negativt, vilket Eki låter påskina. Att dansen har en kontaktskapande funktion kan inte förnekas men om dansen är det enda tillfälle när kontakt mellan de båda kö· nen skapas, då är det nånting som är ·galet. Nog skall väl pojkar och flickor kunna umgås även om man inte råkar befinna sig på ett dansgolv! Till sist det där med masurbjörkarna. Nej, VOV har inte planterat någon ,masurbjör~ . Vi är av den åsikten att det nog behövs mera ge· nomgnpande aktioner för att lösa de akuta miljöproblem som vårt samhälle brottas med i dag. HANS HORT ANS JONNA KEVIN
Dubbelpremiär
på Vasa teater
Vasa teater har dragit igång spelåret med två premiärer under sam· ma vecka. På stora scenen spelade man upp komedin Två herrars tjänare, en farsartad historia från 1700·talet skriven av Carlo Goldini . På Vasallen inledde man med el! cabareprogram, Snurra min jord, som sammanställts av Kristin Olsoni och framfördes av fyra av teaterns skådespelare . Kommande lördag är det nypremiär på musikalen " Du sto(e tid " på stora scenen . Mus ikalen hade premiär i våras och väckt e stort intres· se , men hann av o lika omständigheter inte slutspelas . Musikalens handling är förlagd till 1600· 1700-talet och har skrivits av Lars Hul den . Teaterns kapellmästare GuiHermo Michel har gjOrt musiken .
D O D För un ga te a terbesökare rekommenderas speciellt Vasallen· programmet. Temat i Snurra min jord är krig och fred . Kristin Olson i har plockat pärl or ur flera förfal!ares produktion . Representerade är Tage Danie lsso n. Lars Forsell, Lars Hulden, Bengt Ahlfors, Benedict Zilliacus, Claes Andersson, Sandro Key-Åberg, m.fl. . I olika form och från olika vinklingar diskuteras krigets förbannelse. Författare, producent och artister tar ställning mot krig och för fred. Trots det allvarsamma temat har Kristin & co åstadkommit en fräsch och stundtals rolig underhållning. . Av de medverkande uppmärksammar man särskilt Annika Miiros och Dick Idman, den senare ny för året på teatern , Båda visar sig vara duktiga cabarearrister. Annika Miiros sjunger några verkliga pärlor. DICk Idman har ett uurycksfullt ansikte. en intressant röst och sjunger hyfsat. De tvl övriga medverkande är Manin Kurren och Guillermo Mic hel. Snurra min jord kommer att turnera i landsdelen. Alla som är int resserade av det som rör sig i tiden borde se den här produktionen,
D D D Tvl herrars tjänare är en helt annorlunda underhlllning , Den har in get egentligt budskap och även innehållet i pjäsen är tunnt. Teaterhistoriskt har pjäsen en viss betydelse. Den är en av de första som skrevs Ut i sin helhet. Tidigare hade teater mest gjorts som impro visationer kring en given Story. Carlo Goldini blev alltsl stilbildande fören komedityp som fortfarande spelas. Patrick Drake , regissören. har jobbat mycket med både innehlll och skådespelare. Pl gOl! och Ont. Pjäsen är ganska råddig . Personerna är karikerade och konstruerade, Det finns en hel del intressant och värt att notera inbakat i regin , Men det är kanske inte sl lätt för den vanliga teaterbesökaren att hänga med i alla förvecklingar , gags, upptåg , anspelningar , karikat y rer. rolltyper etc, . Ganska rolig är pjäsen nog sol den kan ses ocksl enbart som harmlös underhållning, fast och spex. SVEN-ERIK GLADER
Vem minns Friedebert Tuglas?
I ett exemplar modell äldre av Österbottningen finner vi att det här med ungdomsringar inte är något speciellt nytt påfund. Redan i början av seklet bildades en ungdomsring i Karle bytrakten för att komma tillrätta med den starkt utpräglade kuntpatriotismen, hette det. Läs vidare själva:
För en forskning som berör den estnis· ke författarens Friedebert Tuglas (1886-1971) liv och litterära produk. lion behövs minnen och uppgifter av alla dem, som har känt honom per· sonligen eller någon gång haft något att göra med honom . Som flykting av tsardömet 1906-1917 var hap t vungen att vistas i Finland och på Aland under många olika namn: F.J. MicheIsson , IImari Aalto, Gustav Suits, Villem Griinthal. Det skulle vara viktigt att få även små uppgifter, fotografier, brev eller min· ' nen, som kunde belysa författarens förbindelser.
j fUle
--
IIl:tJigningsfefte g °flfllS6elll famfabe5
!-. Il C er fL 1') ha' ... b bell " 0'-' uenne5 bf ,":, I" "Q~ , olll\öfulellillgatno i ,: egerabe fur ung~ i ller. 'l:et gMbe att bl.(;?lggallbe (01l11l1U ~ i gen j
! gOllbet af fOlllorbete I utera" om Ollorb~ , .Ett ett fåbont fomorZlc(fall furellinganIa.
, fnUt oet) bärför v cte IVure bet~beffe~ f)n!' Ii FfelO ulIRb olbe" fUlllma ti((;tånb to na.t5. ~if1u5riu~~~r:>m.~ten t.ibigare be~ 101Ibln[(jqaft frin rorbe f.lg IIU 6uf~ lIallbet af fafell. g Q;~et pra(t,~f1a anorb~ foft9be forffag bei{"t U f;ef ~~nngb fram~ ~II ungbomr:>ring fTall fonVärUiga. . fe blfbo,.;, llmfattonb: er -- freg, f!uf~ ; garrr~, uctj äflven b ungbom5 förenin~ (~t, 10,m Ivi((e allfluta !lf~rtel:getsförenill= l e I), 9lebenvetif ::t "" Ig: l @am!a(ar~ ~ebe!'5 Ö (SfQ(f6' ,!fljOrtvl, S1ronoo~ o !, (IIln. tf till ftållb genom ~). ~omarbete ftll{(e fom: att f'" le ell beföfte l)tv orrnrngarna i , be en be[ of roarallbra ortj bå utför~ b~a, föreni!lgen~ Il~omlllet tvib ben an. bol'Jo 11Icb oef[ö/S f ft e((er llIötr. Wtt l unber bet (ommal;b~lt.lJlO~e förrning ~n annan förellillg ell a,ret IllI((e beföfa ?,rsfcft, odj att re r gong, /Vib beJIlIe5 toremIlnar t'ff f p e,felltonter för o"f . n I amma f f nga b as, odj beftälllbes " e t f!.u((e inbju {~~var! ben f!lI{(e ref~or ?~.aqe fÖtening Ulelllllge:l"; frft f b 'Wlb ben anbra n,lcb alft fåbant r lin e man Uppträba ulfbonbet af ett ' ~m fall [)ällförJ6 tiU fnnbe möte5h r go t, g!abt odl oml"" b " I" ogram <1: " . 1 val' e 1I00llIa fig ti{( (,I~ uOrelllngarna fun~ ·!-. ':J garonbra ucb1 'Jh j' r."fpa fI)lvarollbra IVIuare ~lvor~lJbra lJä[~nillas enoln att tiH;änba ~ns[ragor, artWar ffT:'flvet1er, bifTui3fi, tlbllIng o. f. IV. rall ell föreniJlRs
Wasa Teater har inbjudits av Nor diska Kultursekretariatet att gästspela. vid öppnandet av Nor dens Hus i Thorshavn på Färöarna med Medborgare i republiken Fin land, framförd av Östen Engström och en musiker.
f
Medborgare i republiken Fin land är ett program med 40 sånger och dikter av 19 författare. Det hade premiär på självständighets dagen den 6 december 1977. Åren 1978 och 1979 turnerade Östen Engström och teaterns ka pellmästare Guillermo Michel med programmet i Norden och blev mycket uppskattade.
Att de lyckades visar bl.a. det stora antalet föreställningar, sam manlagt 47, den nordiska turnen och nu inbjudan till Färöarna.
ungbotllsriug.
j 0 r.-- "" i " . :.terqnnvi Un b
Medborgare
i republiken
Finland
till Färöarna
I en intervju inför premiären ;\r 1977 säger Kristin Olson i att ur valet av dikter verkligen var knep igt. Dikterna måste naturligtvis fylla önskade litterära krav och de måste även vara skrivna så att de kan framföras - läsas eller sjun gas. Därtill skall de passa in i den 60-åriga självständighetsramen. Kristin Olsoni, Östen Engström och Ingmar Svedberg arbetade i över ett halvt år med att samman ställa programmet som skulle spegla den arbetande mänskans liv och vardag i Svensk-Finland un der 60 självständiga år.
(En
,
,,J
Jag ber alla som någonting vet om denna kulturhistoriskt intressanta sak, vänligen kontakta fil. mag. Hannu·Pekka Lappakzinen Husbyggarvägen 10 C 34 00370 Helsingfors 37 tel. 90-552565
Medborgare i republiken Fin land handlar om finlandssvensk 1900-talslyrik från Tegengren och Mörne 1917 till Anita Wik man 1977.
-
,l
v
" [tt fteg framåt
•
.
roreffens områbe i pa ~Ingbom5förellings~ llIeb tanet c. loara b9gber är [II"nr_ b . t J · -.;;:;amlllan N t . 1 en5 fträfwan "f IIU mng bet är tl' <1:" Utvrral(t et Hor att Ivira att ' o y bet är gobt.
UI.I~a fUllbe 9a IVlfja tvi ti(( f'
fama~be,te me((an be en" InISflOn att ftJ[fa
refe~ntelJs utta(~~lb~~fora
föfjollbe ifrån bt)gb ' . fi
~ellflöbe~ en flarr er .~Inea önllu mån"
; ftJfm, fom lVi måfte utpragrab rnutpatrio~
te Därför oftare r a ut.rotab . .mi må~
91V 0raubra. ,wi md mllla .. 1 berörillg meb l)tvarallbra oet) IV' fte, battre fära rönn
,9 tv orallbra: met lr;mafte börja arbeta fö~
InOIII ungbomen öf~ger fnågont:llg gobt
f..rambraga betta era T~. .Båtom ora
ogon, Tåt ben ena g~ba uti l)tlJaranbras
o~ en allnan meb om ma fram meb ett
t~.1 fToTa aTTt mer ett annat gobt, od}
~aro~,...att bet finne~ lom.ma tilT infitt
I. ~enJanoi fom i .\h bugTlga ungbomar
tl! fom i @amT<Jr onobt}, i meber~~
i lianslVärba fnutpa~~f~~~ odj ~e/l. förfa~ anb IIngbomen flaT! f" me~ atmhtrtone orftvinna". ,
1
,,-0 tvåra
.Ogni.
'{{~~.
---------------=-~-----------------:----I Torsdagen 18.09 1980
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
-+
~ - + -+OANC'E CENTER"
I
4
HURRA, HURRA!!! NU ÄR DET DAGS, VI ÖPPNAR PORTARNA TILL EN NY SKÖN
DANSSÄSONG
t -+KVEVLAX CLEPOPATRA t EXODUS
Nr1
LÖRDAGEN 20.9. -80 20-01
• 15-års åldersgräns • Bevakad klädfOrvarlng
Då spelar och
BUSSAR:
just för er
.- .-
• Ekmans frAn Bock 19.15 via Gerby. lskmo. KarperO och Smedsby.
• OT frAn GrIllcenter. Oravals kl. 19.30 via Kaltsor. VOrA kl. 19.45.
• Haidins frAn Vasa busstation 20.15 och 20.30.
KVEVLAX
, .J
• Majors frAn NAset 1 S ' 3 Muns 0;Jla mo, Solf centralbutik 19.50 via To by stenbro och Velkars.
.- . .
KLACKEN SÄSONGAVSLUTNING " LILLBY_MUSIKEN' TIDEN:
* • * *
EXOM OCH
**
20.9. kl. 20-01
Bussar som förut.
Vad händer nu då?? Jo, vi hälsar Er välkomna på en nöjesrik
SÄSONGSTART i YTTERMARKGARDEN
S NA D
LÖRD. 20. 9. kl. 20.00
BUSSAR: Wester 19.15 från Dagsmark via Lappfjärd, K-stad, Pjelax, Näsby. Ingves 19.40 från Helenelund via Norrnäs, Nämpnäs.
LÖRDAGEN 20. 9. kl. 20-02.00 FÖRLÄNGD TID! SOMMARSÄSONGENS
AVSLUTNING
r------_
VI tackar publiken för sommaren -80. Effektiv uppvärmning I Vi syns åter våren -81! i Kupolen Par väljs till lördags dansen I TV. Bussar som tidigare.
MED TvA POPULÄRA ORKESTRAR! ' TU LIPU NARUUSUT & RAIMO PIIPPONEN . Humppaorke5tern
SYKE
sol.
TARJA LlMNELL
Dans i
Norra Vallgrund
20. 9. -80 kl. 20.00
MASH
spelar
I
_ - .~ .
5
Torsdasen 18.09 1980
..", .
.
~--------------------------------------------------~~--~------------------------~--------------- ~NISKA
!.------'
.NU ÄNTLIGEN -
.
~ .. . . . '.
POST.!
HÖSTENS FÖRSTA DANS liNNESTÄLLET LÖRD. 20. 9. kl. 20.00-01.00 ~
BUSSAR: Normäs kl. 19.30 via TÖjby, Korsnäs, Molpe_ Vasa busst. 19.15 via Sundom, Solf Centralbutik, Malax Drop In, Havras, Lenni Back.
VUS satsar på Barnens Dag För barnförbundet Vi Under Sexton (VUS) ser det att bli minst lika aktiv höst som se naste år. I fjol satsade man ju bl. a. på en barnkulturmånad medan man i år planerar att arrange ra en Barnens dag i förenin gen. VUS:s medlemsförenin gar runtom i svenska Öster botten skall uppmanas att ar rangera en speciell dag för barnen och med barnen i före ningen. Datumet för Barnens dag blir lördagen den 25 oktober. Förbundet kommer ocksl i lr att arrangera en barnledarkurs. den här gången blIr det i Vöd den 29-30 november. Dragare för kutsen blir Kent Taipale och Tor Sparv. Vidare kommer pl försök att ' anordnas kurser pl ringnivå med början i Lappfjärd. Om försöket sill väl ut kommer en fortsättning att ske bland de övriga ungdoms ringarna. VUS böt jade i våras med en tur ne aven barnteaterpjäs bland medlemsföreningarna. i höst är det meningen att turnen skall rulla vidare. Hoppeligen får man även nu Teater-Jacob att ställa upp för deras besök i Nykarleby i våras blev en succe. Förbundets höstmöte glr av stapeln i Wasa Uf Skatilas lokal Skatila lördagen den 8 november kl. 12.00. Tyvärr har VUS nuvarande ord förande Kent Taipale "hotat" med att avgl vid höstrnötet pga. att tiden inre vill räcka till för att sköta ordförandeskapet. Om inte övertalning hjälper sl gäller det att skaka fram lämpliga ordförande kandidater till höstrnötet i Skatila. Vidare kan berättas att VUS har varit över i Sverige för att diskutera samarbete med Vi Unga och dess lokalorganisation i Västerbotten.
.
Sjunde ringen uppmanar till aktivt valdeltagande Sjunde ringen som beslår av föreningarna i Närpes och Korsnäs kommuner konsta terade vid sitt möte på månda gen att· kommunalvalet när-
,,\ IllDI'I OPEL CUP
Lokaltävling
.,
KOM FAST ALLA
Hej gammaldansare
Modeshow
ALEXANDERS spelar pi Kanonerna pi lördag.
på Idrottsgården i Munsala tisdagen den 23 september kl. 19.00.
tDI lan~a &anna. åren 1900-1950
på Stadshuset
sönd_ 21. 9. -80 kl. 15_00
Tel. 961-53 132.
med
Håkan Streng
Precisionskörning med egen bil eller med turnebil!
ARTO KOS Kl
Arr.: Nykarlebynejdens MHF
Buffe i pausen Biljetter 15,
Stina till Stockholm Stina Ekblad. Solf-f1icka och fi rad skådespelerska, som fåll mån ga lovord för sitt framförande av bl.a. Århundradets kärlekssaga, är fr.o.m. denna höst anstäHdpå Stadsteatern i Stockholm. Stina Ekblad gjorde år 1979 ett så bejublat gästspel på Stockholms Stadsteater med just kärlekssagan, att teatern nu tar upp pjäsen på sin repertoar. Kärlekssagan, vars sce nografi gjorts av Tero Kiiskinen och som dramatiserats och regis serats av Kristin Olsoni tas upp i samarbete med Wasa Teater och nypremiär blir det i Stockholm fredagen den 19 september. Detta betyder att Århundradets Kärlekssaga nu på fredag har sin tredje premiär med samma upp sättning: Urpremiär var det på Wasa Teater den' 19 april 1979, nypremiär var det på samma teater den 5 maj 1980 och nu är de alltså åter dass för en nypremiär, denna dock för ovanlighetens skull i Stockholm•
mar sig. Valet hålls 19-20. 10. - Nu borde alla ungdomar i Närpes och Korsnäs utnyttja den rättighet som de har flH, nämli gen rösta. - Många glnger fu ungdomar na inre komma med till beslutsfat tande organ. Ofta baseras deHa pl aH ungdomarna har visat en dllig rösrningsaktivitet. - Nu bör vi ungdomar visa att vi är aktiva och att vi vill vara med och påverka morgondagens sam-
säljer
J an~a t;anna och
Lollipop samt I t. före visningen
VÄLKOMMEN!
Du, svenska ÖsterboHningl -
VIII Du Ilrl Dig flygl? hlr Du beslutit bli en slker och aklckllg pilot? vIII Du AteruppIlvI Ditt glmll certifikat? vIII Du förkovrl Ditt kunnlnde? tlnker Du byggl pA Ditt nuvlrlnde certlflklt? vIII du akapt! Dig en kreativ fritid
KOM DÅ DIREKT TILL LOCOS FLYGSKOLAI Utbildningen ske' pi Ditt eget mode,.",.', svenska. Denna specialkufS ba,/a, den 1 olctobe, 1980. Ring till Harry tlnner pi kvillen tel. 981-241 413 (eli... "1-110 311.)
LOCOS AVIATlON HARRY TANNEA
hälle. Vi vill själva vara med och utforma vua fritidsaktiviteter. vua utbildningsmöjligheter. vua bo städer osv. - Genom aH rösta i kommu nalvalet så kan vi påverka mor gondagens Närpes och Korsnäs och även vu egen framtid, konstaterar sjunde ringens styrelse.
000 D Till ny sekreterare för ringen valdes ungdomssekreterare Lisbeth Saxberg, vidare beslöts att ringen ordnar buss till SÖU:s orkesterpa-
utbIldnlnguektlonen A Skolhueptan
"'-18
85120 V... 12
rad på Waskia. D TONARSLEDARNA kommer att börja samlas till regelbundna träffar. där ringen och ungdoms sekreteraren ska ge tonhsledarna ideer och tips för olika verksam hetsformer. D RINGENS gammaldansfestför delningstillfälle h;ills 01. 10. i Pör tom och vidare hestämdes att sjun de ringens usmöte h;ills 22. 10. i Närpesguden.
- --
--
Torsdagen 18.09 1980
6
Jocke är en helt vanlig ös terbottnisk to1Uirskille. Han går i skola. Det första intrycket av ho nom å"r tuffingens, men det vi sar sig närmast vara en täck mantel för att dölja en viss blygsel och en lätt reserverad inställnillg till främmande mänskor; Nå","man pratat med honom en stund må"rker man att han nog har åsikter, fast han inte är den första att ropa ut dem. Om hur det känns att ung berå"ttar han i ÖP. Det handlar närmast om att komma i kontakt med nya må"nskor .. .att tråffa nya kompisar, både killar och tje ;er. Och det handlar en hel del om alkohol: - Egentligen å"r det bara . opraktiskt att vara full, tycker Jocke.
Torsdagen 18.09 1980
7
Jag :\ker p:\ dans för at[ träffa nya män· skor ... speciellt tjejer. Visst träffar man folk i skolan ocks:\ men det är en annan sak, det är ' att träffas i skolan och . helt annat . träffas p:\ fritiden. ISSt träffar jag ocks:\ folk när sitter p:\ baren eller är med i . , men det är ju mest ba ra samma polare. Jag tror att de flesta som far p:\ en dans vill träffa nya mänskor och H nya kompisar, b:\de killar och tjejer, men egentligen är det väl ganska H som gör det. Det är som om det skulle finnas n:\nslags konstigt staket mellan alla som är på en dans fast alla vill träf fas och kunna snacka . ,
"Svårt att hitta nåt att säga" Det är svårt att hitta på nåt att säga när man står där med en snärtig tjej ... det märks att vi både vill snacka men ingen hittar på nåt att säga. Konstigt. 0;\ är det i alla fall bra om orkes tern spelar en tryckare så kan man säga det man vill säga med kropps spdket i stället ... det är många g;\nger bättre än att säga det lord . Om jag träffar en tjej som jag tycker om vill jag gärna säga det ;\t henne ...men jag ater ofta bli då det Mter s;\ fjantigt . .. man vill ju inte göra bort sej heller.
Jag kan
dansa rätt bra
Jag har det bra p;\ det viset att syr ran har lärt mej att dansa n;\ts;\när, jag kan tryckare, vals och schottis och s;\ en till. Men rock skulle jag vilja lära mej, det ser tufft ut när de som kan dansa rock gör det. Det är lättare att H kontakt med tjejer om man kan dansa, det har jag märkt. Det är svm om man är lite blyg och inte Hn lära sej dansa_ Det är m;\nga som jag känner som m:lste. ta sej ett par supar för att våga sej opp p;\ dan~golvet .
Det gjorde jag ocks:\ förr men jag har försökt sluta med det, det är inte n;\n bra metod, ingen tjej tycker riktigt om att dansa men en om man är full ... jag tycker inte alls om att dansa med fulla tjejer, dom är s:\ onaturliga. Tror att det är samma med tje jer, fulla killar blir väl rätt kladdiga kan jag tänka mej . Jag har en kompis som tycker att man inte kan fara och dansa om man inte dricker. Ofta hänger jag med för att jag inte orkar killa emot. Han säger att det inte g:iI att ha roligt utan sprit. _ .fast egent ligen tycker jag att det är dumt sagt. Jag har varit p;\ mmga fester där vi haft hemskt roligt fast ingen har druckit n;\got.
"Man har inte ens roligt" Det är skillnad mellan att dricka ett par öl och att dricka sej full _ . _det är ju hemskt dumt och opraktiskt, man har ju inte ens ro ligt. Jag tycker inte det är speciellt ro ligt att bli så full att man inte ens kommer in på dansen , det är ju att kasta bort en lördagskväll . . . och dom finns det inte alltför m;\nga av. Jag kommer ih;\g en g;\ng d;\ jag druckit nästan en hel flaska Kos kis. Jag blev utslängd fdn lokalen och gick och lallade omkring där ute hela kvällen och m;\dde skit och så rev jag sönder bY1<0rna också. Då var farsan och morsan för bannade, farsan kanske mest för att han också hade krabbis, det syntes p;\ honom . Förresten, varför sku int jag. H dricka då han f:iI ... nog vet lag att de sitter och skålar därhemma när de har främmande eller tar med sej en plunta på gammeldans.
"De behandlar mej som en barnunge" Det skulle vara bra om jag skulle kunna dIskutera detdär med brännvin med farsan och morsan, men det är så sv:\rt när de behand lar mej som en liten barnunge helt u tan ansvar . Jag vet nog vad jag gör fast' det inte verkar s;\ alla gmger ... ib land tar man faktiskt mera än man borde bara för att visa dom - bara för att demonstrera för morsan att det inte hjälper med att tjata . .. men det fattar hon ju inte i alla fall. Det är faktiskt bättre att disku tera med farfar han kommer inte med förmaningar hela tiden utan berättar ofta vad han varit med om när han var ung, , , och det är ju ro ligt att höra p;\ . .
Torsdagen 18.09 1980
• ÄIeI4 cowboys som på 188fJ.l4let parodierar på Västerws rylete för
ItIglösbet. På bi/de1r drar _ ,.,volver på slciimt vid ett improviserat
leortspel och e. fkulca whisley lul4r bel4dligt i förgn4.u.. (Ur bo
le.. " Cowboys'').
D Viltl4-viiste,." filmen firar snart sitt 80-i1rsj*bile*m. SiilIan har en filmgenre fått motta så mycket kritik som viiste,.". Kritiken har i många fall varit beriittigad - viiste,.,,-filmen tiger om folkmordet på indianenIQ, viiste,."filmen glorifierar "revolverpsykojJtlter" och våldet. D Men man kommer samtidigt inte ijnin att viistern filmen har *tvecklatfilmkonsten. Den första dramatis luI spelftlme1l VIIr en viiste,." och med jämna mellan rwm sen dess har det dykt *pp regissörer som jIlst ge nom "banala" viistef'1lSkildringar tillfört filmkonsten nya grepp. D ViJste,."filme1l handsluls vårdslöst med sanning då'rjör att de1I tar ftJSta på Iege1llknIQ och myterna. Den franske film kritikem Andre Bazin menade att detta iir ett medvetet grepp och jämför viiste,." med den revol*ti01liira filme1l i Sovjet. - Både amerilulnsk och sovjetisk filmkonst har slulpat de myter som VIIr nödviindiga för att bekräfta Hist~rien, &itIa har varit tv*ngna att återwpptiicka moralen och finna den la gens princip som slulpar ordning i luIos, skiljer himmel och jord.
.",.
• G",,.. är ;'te sllltleörtl ini. Vi be· höver bom ti/14 ptJ tv's lItInuI av väs· terruerier för 1111 fö~ oss om tU.
berättelser om vlbterns hjlltar skapade han den västernmyt som Innu i vAra dar torde existera i det allmänna med vetandet.
Vi mhte inse den krassa verkligbe ten. Den typiske vlbternhjllten Ir en bluff frin början till slut. Västerns re volverhjältar tillhörde oftast samhäl· lets rötägg och kan svArligen karaktä· riseras som nAt annat än simpla mörda· re. Vi kan ta några exempel:
Västernfilmen och nutiden
• Kid Curry, en av hjältarna i tv-serien "Alias Smitb & Jones" var i verklighe ten en hänsynslös typ som under sina dagar hann döda ett tjugotal karlar in· nan han själv tog livet av sig.
Under och efter andra världskriget genomgick visternfilmen en föränd· ring. Regissörerna valde allt oftare att tolka sin egen tid och dess problem i sina filmer . Indianerna som tidigare upptrItt som barbariska vildar fick en mänskli· gare framtoning. I Jobn Fords "Cheynne Autumn" har ett drastiskt rollbyte skett. De vita Ir vildar och de ras offer (indianerna) Ir hjältar. D FRED ZINNEMANS "Sheriffen" (I 952) sigs anspela pi Koreakriget och • Sam Peclci.pahs ll.dergå.gsmiirlel4 bjiill4r i sol.edgtMgsväsrer. "Det viI • USA 's ~14 presidtmt? På bil· siAr dIrmed ett slag för USA som en dagä.get". tU. ser vi sJuitkspelaren Ro_Id samfönvarare av "den fria demokra ReaglI. i fllmlm "lAglöst tiska vlrlden". Cody blev '" 1870-talet producent och h-n F d om nitk ". Ma tycleer sig se Ms stjlrna i ett antal vlsternmelodramer O 01'< D NICHOLAS RAY tar ställning mot Iltstrril.i.g gå ige. i presidettt. som turnerade runt om i staterna. den bibliske skönmå/aren "Mc Cactyismen" (Kommunistjakten) va/slcamjJtmj... i "Johnny Guitar" (1954). Enligt re 1882 satte han upp en egen show Samma Ar som Buffalo Bill dog gissören Ir det en skildring av ett S8J!1 som han senare döpte till "Vilda VIs (191n,startade J o h n F or d stn . bana Den viktiaaste orsaken Ir att myten lillle pi facismens brant, illr man till ' Fords genom brott ... i vilda vIstern skapades tern" - en blAndande utomhusföre om cowboyen som rilm resusör. Underbetalda slut stannar upp i ett slags sjllvrannsa ställning med IitsaSanfaU av riktiga in kedd 1924 ed "Jlrnha" s e m ..ten , en medan cowboyen och vilda vIstern An· kan. boskapsskötare nu existerade. Bland de fönta som sat diankrigare, vilt skjutande och allt vad skildring om hur man drog den fönta . im uppfattades som livet i som i övr Kli . Ber ...•
te i system att förvrlnga bilden av vls jlrnvigen genom PPl8a gen. D SAM PECKINPAHS "Det vilda M.. ~r VM tUt med cowboy. då, vilda vlstern.
tern var sensationsförfattare och jour. Typiskt för Ford Ir att han placerar bopen" (1969) handlar om hur frihe Cirkusdirektör Codys show Ir vilda· h d . h ' . k INI. som levde tUt fri4 livet på Jlriin nalister. Tack vare ingpressens infö sina uvu personer I ett dtons t ten i vIstern tog slut stro före fönta bltnuJ smygtmtk ituliaMr och y"'-tk rande utvecklades visternromantiken vlsternfilmens anfader. skeende som ban sedan spinner vidare världskriget, men regissören slger sig coyotes? kring. Flera av hans filmer sigs vara snabbt till en industri. ocksl skildra slutet", den stora ameri· Den amerikanske cowboyn var en "The Great en amerikansk iterupprepning av is· Redan i början av 1870-taIet fanns kanska drömmen, 1969. underbetald boSkapsskötare som uno det miljoner amerikaner som Iiste om raelernas uttAg ur Egypten och sökan En amerikansk fonkare, Julian der sitt korta och trista liv fick dras det vilda och tuffa livet i vistern i Train Robbery' det efter det heliga landet. Smith,. bar undersökt Vietnamnkriget med allehanda yrkessjukdomar. Det Höjdpunkten anses "Diligensen" massfabricerade novellmagasin. I dessa i amerikansk film och kommit fram var inte ovanligt att han "satt pi hlst föregingsböcker till dagens kiosklitte År 1903 hade den fönta dramatiska (1939) vara. Filmen har tolkats som en till att Vietnam bar drastiskt förAn· ryggen" 1-4 minader i strl4 innan ratur utmllades cowboyen som en spe1lilmen premilr. Filmen hette illustration till liknelsen om fariseen drat filmens sitt att behandla tidigare han kom till en boskapsstad. "Den stora ligplundringen" och rqis och publikanen. bArdför och Idel bjllte och klimatet i krig. SlIunda kom erövringen av vis NIr dessa utslitna grovjobbare vIstern som ett enda ihllIande kul sören Edwin S. Poner blev vlrJdsbe.. I diligensen flrdas bl.a. den prosti tern att f ramstllJas som ett regelrätt n&dde stan med alla dess frestelser römd '" kuppen för sitt anvAndande tuerade som visar sig mera aktnings regn. folkmord samtidigt som vi kan ana oss rumlade de omkring i fyllan och villan Vlsterns min var inte sena att av nirbilder, parallellhandlingar och vlrd An de "respektabla" som förföljt till att indianerna Ir förklldda vietna· och betedde sig inte alls lika Blamor~t anamma den erforderliga imagen och bögt uppskruvat tempo. henne, en alkoholiserad likare som meser. som John Wayne. favoritsysselsIttningar blev att arran· "Den stora tlgplundringen" hand bevisar att ban kan utöva sitt yrke gera Iltsasdueller och litsaslynchning. med kompetens och osjllviskhet, en lar om nigra maskerade banditer som D RALPH NELSONS skildring av in Myten
ar inför vilt stirrande turister gör ett jlrnvigsöverfall, om jakten '" jagad laglös som visar lojalitet, mod diankrigen i "Soldier Blue" (1970) vi· österifrin. banditerna och hur banditerna slutli· och stoninthet medan en ansedd och sar klait att resissörens sympatier lig. om viistern .
En som föntod att dra nytta av Iiget gen omringas och avväpnas av modiga · respektabel bankdirektör rymmer med ger hos indianerna. -'' _H - ' - b var William F. Cody, mera kAnd som kassan. cowboys. H le . skil. . lir ommer - t symbolnl ng .... - - tUt o. " varit . Det torde inte vara nin överdrift att Id I ARTHUR PENNS musuga Allt sedan dess h ar " action slcapsslcör.n. blivit för Buffalo Bill. Han hade ett fö rfl utet IInJ""";Ju.s1ca och slcapat e. fllmi. som spejare och buffeljAgare och gjor pAsti att vlsternfilmens storbetstid dring om "Little Big Man" (1971) MÖnAgot av ett varumlrke för visternfil dMstri ,"",,1iI«e? de karrilr som PR-sinnad skrytmlns. men. sammanfaller med John Fords. I sina ter vi en iregirig och oresonlig gene
J
~------------------------
. . . . . .- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -. . .
~grum9
9
To"".... '8.09 '980
~
_
~------------------------------------------------~~--~~~----~~----------------------------------------- ~NI.KA
POSTE!
!.------!
. .. jobbet . .. jobbet . .. jobbet . .. jobbet . . . jobbet . .. jobbet . .. jobbet . ~ . jobbet. D En tältsemester 1975 som inte blev speciellt lyckad till följd av ett asigt sommarväder. -- Aldrig mer en semester i tält, sa Håkan. . O En brand i en fabrik i Kurikka vintern 1980 som stoppade produktionen av glasfiberdelar till husvagnar. O Där är två helt oberoende händelser som faktiskt gav impulsen till ett nytt företag ~ Caravan Shop i BennAs, Pedersöre. -- Nu är jag allt från direktör till springpojke, säger Håkan Enholm, äga ren till kommanditbolaget.
Håkan Enholm privatföretagare:
'Det lönar sig med ärliga och uppriktiga kundförhållanden ' Det var detdär dåliga sommarväd ret för fem u sen som fick Håkan att intressera sig för husvagnar . Aret därefter började han köpa husvagnar aven importör och sälja dem i Jeppistrakten. -- Då var det bara sivubisnis. Intresset för husvagnar växte i och med att han själv had~ skaffat en och 1976 åkte han på sm första husvagnssemester i Sverige och träffade en kille i Boden som visste 0":1 att Fjällv~gnen, en hu~~agnsfa bnkör, kraftigt skuJle utoka pro duktionen . -- Killen föreslog att jag skulle bör/oa importera Fjällvagnen till Fin and . Då tyckte jag nog att det inte var nåt för mej utan nåt för de stora pojkarna.
Med i expansionen I december 1977 fick Håkan syn på ett reportage i en husvagnstid ning där Fjällvagnens expansions planer presenterades och där det berättades att Fjällvagnen skulle marknadsföras i hela Sverige. -- Jag fick tag på marknadsfö ringschefens namn, ringde upp och föreslog att jag skulle köpa Fjällvagnen och sälja i Finland. -- Det passade killen direkt . Håkan stack över till Sverige i ja nuari 1978 och diskuterade ett par dagar, kom överens om alla detal jer och körde igång importen . Försäljningen skötte Håkan vid sidan om sitt ordinarie jobb som bilförsäljare. Tills branden i Kurikka .
Starlalk tillverkning som underleverantör Från Kurikka fabriken hade han nämligen köpt vissa glasfiberdelar , som han exponerat till Sverige . I och med branden skulle det natur ligtvis tia blivit ett leveransstopp.
• MYTEN ral Custer (Nixon?) som bedriver hets jakt på indianer och gör slu tligen fias ko vid Little Big Horn.
Förnyaren
av västernfilmen
En förnyare av v/lsternfilmen på 60.. och 70-talet Ir Sam Peckinpah. Hans
filmer Ir fyllda av realism och våld och har san fart på debanen om underhåll ningsvåldets vara eller inte vara. Sjillv sA8er Peckinpah an han i mot sats till Hollywoodmyten om boven med hjlrta av guld vill skildra vålds
• lUJum E"holm fr_för Je" &st-HDII som smiJluus upp i mab"" ryck efter Dit /i_llSieri"gtm Nr orrl1tllfl. Dilr blir småIIi"gom utstiiJl"i"gshall, Im ti/lverk"i"gshall Stlmt ko"torsutrym_ och SOa4/Q utrym_o
Håkan snackade med en kusin, sedan göt de av den del som skulle tillverkas och gjorde en form, och ringde först därefter upp till Sveri ge och berättade om branden .. -- Ja~ berättade också att Jag startat tillverkning i egen regi och frågade om det var OK att jag själv ~jade leverera glasfiberdelarna . Han fick naturligtvis ett OK och stod följaktligen där utan ända målsenliga tillverkningsutrym men. -- Då kom en hall med i bilden ... jag beslöt mej för en tillverkningshall kombinerad med en utställningshall.
minnen som de mördare de var. Peckinpahs filmer skildrar ofta det gamla v/lstern i upplösoing. Denna typ av v/lsternfilm kallas sen· eller solned- . gAngsv/lstern och kinnetecknande för dem Ir an de har en reaktionlr under ton - "allt var så mycket blnre och rejillare på den gamla goda tiden". I ett farvill till den gamla v/lsterne poken låter Peckinpah sin hjllte Cable Hogue i "Balladen om Cable Hogue" dö efter an ha blivit påkörd av orteos första bil.
o DON SIEGELS "Den sista gunfish
tern" innebIr ocksA en avsked till det gamla vAstern. Samtidigt Ir "Den sista gunfightern" John Waynes avsked till filmen.
Håkan undersökte finansierings möjligheterna och- efter att ha fått klartecken från bank och försäk ringsbolag avancerade det hela rätt snabbt. Nu i dagarna blev hallen färdig.
Skapa nåt eget I vuas sa Håkan Enholm opp sej från sitt bilförsäljarjobb och blev sin egen herre. Visst är inkomsten osäkrare. .. den varierar från
Filmen handlar om en gammal re vOIVernl8D Uohn Wayne) som Ir döds dömd i cancer. Gunfightern tillbrin· gar sin sista tid i en stad dir den nya ti den hAller på att bryta in j form aven h/lstdrasen spirvagn, gator som sten beläggs och t.o.m. en bil. Den snart aktuella "Bronco Billy" med Clint Eastwood i huvudrollen kan också karaktIriseras som solned gAngsv/lstern. Broneo Billy Ir en f.d. skoförsäljare som upptrlder som upp visningscowboy på olika tivolin. En trasikomisk figur som har svArt att an passa sig till dasens cyniska vlrld och som lIngtar tillbaka till den gamla go da tiden.
I""ebiir detta titt viisu",hjiilttm kommer Dit sluta si_ tlDr som e" p..
månad till månad. Men å andra si dan fu man skapa någonting själv... man fu ge utlopp för eg na ideer. Konkurrensen är hud i hus vagnsbranschen liksom i de flesta andra brancher. . . -- Det gäller att vara på alenen och att sköta bra om kunderna. På lång sikt lönar det sig med ärli~a och uppriktiga förhållanden till kunderna. Det är A. och O. Håkan räknar med att börja tillverka olika husvagnsdelar som underleverantör och exponera till Sverige. Han. håller också hda ti
teNsk cirkusclofJfI och Dtt deSStl Sim eller sol"edgti"gsviisu", iir sluut ptJ Imftlmepok? Nej, genren Ir inte förbrukad In. Vi behöver bara titta på tVDS utbud av v/lsternserier för an förvissa 055 om den saken. Inom en snar framtid kom· mer .vi t.ex. atLlA se en långkörare i tv som lir ska bli indianernas motsvarig het till "rötter".
V äste,."film på rymmen Men Iven om den traditionella v/ls ternfilmen försvinner kommer dess ide vidd och hjlltar all dyka upp i nya miljöer. 54 har redan skett i "lingua-
e"
jlermll"lmt
den upp ögonen efter delar som han kunde köpa här i Finland och sedan exportera till Sverige. Dessutom ska han småningom börjar importera olika slags tillbe hör till husvagnar. Tillsvidare har han "bara" sin kusin anställd med siktar på att komma upp i fem anställda på sikt . Återförsäljningen ska bygga ut från nuvarande sju återförsäljare till ett tiotal över hela landet. -- Det gäller att ligga i hela ti den.
PETER GRANSTROM
darvlstern" typ Sam Peckinpahs "Konvoj" och Hal Needhams "Nu blåser vi snuten". Det finns ocksA po lislilmer dir "hjillten" renar stan på villklnt maner. VAsterniilmen har visat sis vara den livskraftigaste av alla filmgenrer men det Ir dock svArt an tro på det som tid skriften Life entusiastisk föruupådde 1953: - Den första riktiga filmen var en vildavlstern-film, och om det nAgonsin blir en sista film så kommer den också an bli en vilda v/lstern.
LEIF SJÖSTRÖM
Torsdagen 18.09 1980
Föreningar!
Anmäl ÖP:s prenumerationsombud (961-113572) så fort som möjligt!
till
Sick of watching machines
SÖV
Trött på att kika på maskiner
London/ÖP London (ÖP) vyskrivarna och till att få fram D THE TROUBLE with D PROBLEMET med en nya förmågor inom revyskrivar English joothaII at inter SÖU:s teaternämnd planerade vid kretsar.. gelsk jotholl på interna- I sitt senaste möte följande kurser • En dekorkursplaneras till Vörå nationallevei is that the tionell nivå är att det and för hösten: other won't /et U-S have the ra laget inte låter oss ha i början av november. Kursen syf • En pantomim och akrobatik tar till att ge tips och råd till enkla ' hall. ho Ilen. kurs planeras att hMlas i jakob och billiga scenlösningar, hur Och vad värre är, när ni är på vig att sätta in en
Worse that that, when we go to tackle them - in stad i mitten av oktober. Kursen man bygger dekor, lämpliga mate true, brave British style - they pass it! tackling - i gammal, tuff engelsk stil - så passar de
handlar bl.a. om hur man rör sig rial m.m. This strikes us as fundamentally unfair and typi bollen vidare!
på scen m.m. Mera information om de olika Vi anser att dethär är i grunden ojust och mycket cal of the Continental "pansies" we' forced to face • En revyskrivarkurs planeras till kurserna fås av teatersekreteraren on the football field. typiskt för de kontinentala "homon" vi tvingas Vasa den 25-26.10. Kursen syf på SÖU:s kansli. Tel. 115372. Why can't they be like us? We taught the world möta på fotbollsarenan. tar till att ge nya impulser till rethe bloody game and they go and change the rules! Varför kan de inte vara med oss? Vi lärde världen What are they, men or mice? The essence of a re dethär jävla spelet och så går de och ändrar regler al football match is not all that pansying about, all na! that fancy footwork, but a full-bloodied 50-50 Vad är de egentligen, män eller möss? Det väsent· liga i en fotbollsmatch är inte fjantandet omkring, tackle where you win the ball and hopefully put an allt detdär fantasifulla fotarbetet, utan en fullblodig opponent in hospital. 50-50 tackling där man erövrar bollen och för D I JOKE, of course. But the opinions expressed in hoppningsvis placerar en motspelare på sjukhus_ those paragraphs are still around, in one euphe D OK, jag skämtar, naturligtvis. Men åsikterna här mism or another, in English football today. ovan finns fortsättningsvis, mer eller mindre förs Taht's why our Rame is stilllZeared to work-rate könade, i dagens engelska fotboll. instead of flair bacause, deep down, that's what Det är därför som vår fotboll innehåller mera most managers and coaches choose to admire. It kamp än finess, helt enkelt därför att det är det som Kaisa ar tillyerkad a" suits their own lack of imagination. nalUrfärgad björk. de flesta managers och tränare innerst inne beund Why else do we continue with the most punis· Madrassto rl eken rar. Det passar deras egna brist på fantasi. l60x 200 cm, hing League system in the world, with top players Varför annars fortsätter vi med det tuffaste serie ~s~~~~sr~fet haveing to tur~ out 60 or 70 times in conditions systemet i världen, där toppspelare måste visa upp more in line with an Army assault course? sig 60 eller 70 gAnger under förhållanden som bättre
Teaternytt
D THERE WAS the usual outcry in the Press for more skill and flair af ter England's flop in the Eu ropean Championships, but the response from the game's administrators was a deafening silence. There would be no cutting down of the First Di· vision to, say, 16 teams. No extra point for an away win to encourage attacking ideas. No switch away from the deep mud and snow of November and De cember. No nothing. They treat change like the plague.
ÖPPET: YARD . 10-17 FRED . 10-19 LÖRD . 10-13
D IT'S FUNNY, actually, to look back at how Eng
RIIHILUOMAS MÖBEL Närpes 962-42130 .
D THE SAME mentaJity exists today. People say things like: - No one wants to watch Continental football week in, week out. People want goalmouth thrilIs, blood and thunder. There is some truth in that, but there is also a great many people who are sick of watching machi nes week efter week. And if they had the possibility of seeing, say, a Greaves or a Law now and again they wouldn't turn the chance down! The chances of that happening are getting less as each Saturday passes. Personality players who can exite a crowd in England can be counted on the fin gers of a rude gesture! Press, television and ridiculous transfer fees build ordinary players up into overnight superstars, but the public isnt fooled. Gates are falling. People are looking elsewhere for their entertainment.
Wu RLilZ E R WEINBAC
:Röster
o WHICH brings me to another area where the ad
Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transport. Om du besluter älg för att köpa pia not krediterar vi älg för betald må nadshyra och transport.
' .h~~ IJ ~ ~
~
lish football has fought ch ange in the past. We were very slow to indroduce substituites, be lieving that - if they were real men - players would stay on the pitch with anything from a broken back to brain damage. I can even remember when we persevered with excrutiating "c1odhopper" boots, with the studs nailed, in, while the Continetal "pansies" wore lightweight low-cut boots. .
Vasa.affäre'n Hovrä tt sespl. 20 Tel. 961·117011
ministrators are hopeless. People are still expected to turn up to watch a ga me in a draghty, badly-covered stadium where the tea is like dishwater, the food like card board and the players like computers. Apart from a few ancient records played over a sub-standard Tannoy system, there is no other entertainment. People turn up, pay up, shout out, go out. Fans are not made to feel a part of the club because that would take away the directors' most prized posses sion - the aura that separates THEM from US. And it's that remoteness that will surely lead to the death of some c1ubs, especially in the lower di visions, in the 1980s. I will shed a tear for the fans, perhaps even for some of the players, but not for the directors.
o
I DON'T mind them being old. It's their old ide as I can't tolerate.
passar under en militär anfallsövning. O VI HADE de vanliga ropen på mera skicklighet och finess i pressen efter Englands flopp i Europa· mästerskapen, men responsen frAn fotbollens ledar stab var en bedövande tystnad. Ingen nedskärning av antalet lag i division ett till, låt oss säga, 16 lag. Ingen extra poäng för bortasegrar för att uppmuntra offensiva ideer. In ger nejtack till djup lera och snö i november och de cember. Absolut ingenting. De behandlar förändringar som pesten. O DET ÄR faktiskt roligt att se tillbaka på hur en gelsk fotboll har kämpat mot förändringar. Vi var mycket sena med att introducera avbytare vi ansåg länge att spelarna - om de var verkliga män - skulle vara kvar på plan trots allt frAn en bruten rygg till en ramponerad hjärna. jag kommer till och med ihåg att vi framhärdade i att tortera oss med dedär högskaftade dojorna med fastspikade dobbar ännu när de kontinentala "homona" hade lätta, lågskurna skor. O DET ÄR samma mentalitet i dag. Folk säger saker som: - Ingen vill se kontinemal fotboll vecka in och vecka ut. Folk vill ha spänning framför målet, blod och åska. Däri finns en del sanning men det finns också många mänskor som spyr av att titta på maskiner vecka ut och vecka in. Och om de hade möjlighet att se en Greaves eller en Law igen skulle de abso lut inte tacka nej. Chansen att sånt ska hända blir mindre och mind re för varje lördag som går. Spelarpersonligheter som ensamma kan roa en publik i England kan räk nas på fingrarna i en mycket ful gest! O PRESS, teve och löjligt hÖga transferssummor bygger upp ordinära spelare tiII superstjärnor över en natt, men allmänheten lurar man inte. Publiken minskar. Folk söker underhållning på annat håll. Vilket för mej till ett annat område där ledarna är hopplösa. Folk förväntas fortfarande ställa upp och se ma tcher i dragiga stadion utan tak, där teet är som diskvatten, maten som kartong och spelarna som datorer. Med undantag frAn ett par antika skivor, spelade på ett undermåligt Tannoy-system, finns det ingen underhållning. Folk dyker upp, hostar upp pengar, skriker ett tag och sticker. .Man försÖker inte alls ge fansen känslan av att vara en del av klubban, eftersom det skulle ta ifrAn direktörerna deras mest värdefulla egendom - au ran som skiljer DEM frAn OSS. Och det avstAndet kommer helt säkert att leda till några klubbars undergång, speciellt i de lägre se rierna, under 80-talet. Jag kommer att fälla en tår för fansen, kanske för några av spelarna, men inte för direktörerna. D JAG HAR inget emot att de är gamla_Det är de ras gamla ideer jag inte kan tolerera.
111 1
~~
To........ 18.09 1980
'--------------------------------------~~~~~~~~-----------------------------------l:~O!.!T!ER~B=O~T·T~N;I.;K;A;;P;O~.;TE;NJ
LEDIGA PLATSER
Vi anställer omedelbart
SNICKARE
Unga filatelister NORMA 1981 katalogen kom de första dagarna i augusti tjoc kare och mera innehållsrik än någonsin tidigare med pärmen i trevlig blå färg, pris 3),00 mk för de 224 sidorna. 1980 å.rs katalog var på 216 sidor. NORMA 1981 innehåller igen förnyelser och kompletteringar som denna gång hänför sig till förfilatelin samt nyare frimärken och brev. För första gången är kro noposten och brev med fjädrar medtagna . Modell-3D bruksfrimärken har förnyats och likaså avdelningen "automathäften" som gjorts enklare med tanke på de otaliga olika versioner som förekommer. Av stOf( intresse är förteckningen över posttaxorna, vilken har be tydelse då man samlar brev för att kunna kontrollera at[ franke ringen varit d::n riktiga .
O
PRISUTDELNINGAR har fö rekommit såväl uppåt som ned åt . Hela brev från 1930-ta!et uppvisar den största prisstegring en . Likaså de gamla "kano nerna" från 1880-talet, då där emOt nya märken ej alls stigit i pris. Bruksfrimärket 20,00 Lex . har sjunkit från 30,00 till 2) ,00 ostämplat. Man skall komma ihåg att högvalörs bruksfrimärken lönar det sig. inte att köpa forrän långt efter utgivningen i och med att priset är högt, speciellt för stämplade då de finns litet och de går speciellt på byte till utlan det. i 970·talets bästa märken blir VM pI\. skidor, 1977 och Eruopa 1978 1,00 och 1,20,
HUOLTO
WESTWOOD Kb, Ar
h. 'r.in till din tjän!-.t
Nykarleby
I BEHOV AV ARBETE ELLER YRKES UTBILDNING? Läs 'om förmånliga yrkeskurser m,m, i broschyren "Arbets kraftsbyrån till din tjänst"! Skaffa den genom
ARBETSKRAFTSBYRÄERNA
,.-
.----------
tel. 967-10911
I 1981 års katalog är årssatser na för första gången upptagna som helhet. D DANMARK utgav 9 sept. två fr imärken i valören 1, 30 och 1,80 kronor. Det är frågan om det nordiska motivet för nordenfri· märkena, äldre brukskonst från det resp ektive landet. Frimärke na avbildar ett dryckesstop samt ett kärl, D NÅGOT senare än Norma ut· kom LaPe , Katalogen är i färg, vaket är den största nyheten. Prisstegringen är inom samma gränser som Norma och är mått· full. Ende! enstaka märken som handlarna har brist på har de na· turligtvis fOrsö'kt höja i pris. Båda katalogerna är viktiga handböcker for den initieade Finland ·samlaren ,
Föreningarnas verksamhet har kommit i gång på allvar. Vasa Fi . latelisters möten hålls på v.asa Högsskola, nybyggnaden , tredje våningen varannan torsdag kl. 19.00. Den tidigare införda ung domstimmen slopas och en ung· domsavdelning bildades torsd . 18. 9. och kommer då att sam· manträda de däremellan infal· lande 'torsdagarna, emedan ett exceptionellt stort intresse visats av de unga frimärkssamlarna ,
tare med makt att dirigera rörelser· na i publikhavet.
SERVICE '
med eller utan yrkesvana.
Kontakta Erik WesterIund, tel. 20162 ,
• 'UNDRAR
MATTI KUJANPAÄ ORAVAINEN - ORAVAlS puh. 53153
VI UTFOR
• tvätt - vaxning
• oljebyte - smörjning
• byte av tändstift
- spetsar
• avgastestning - tänd ningsinställning • bromsarbeten • installation
av avgassystem
• besiktning av bilar • FORD-peisonbilsservice • ford-originaldelar
Men det är kanske inte bara discjockeyn som kan dirigera pub. 'Iiken~ Nelson är av den åsikten an en dansarrangör kan styra åldern på sin publik . Den erfarenheten gjorde han i somras när man hade Cool Candys på besök. liDO perso ner mötte upp och medelåldern rörde sig kring 24 år I - Jag tycker det är många som är på dansgolvet och dansar ikväll, säger Stig Beijar, Cleopatra, när orkestern håller paus. - Skriv upp det I, sä,ger Nelson och riktar blickan mot OP:s repor ter.
-.
LEIF SJÖSTRÖM
Österbottniska Posten Osterbollnisk ungdomstidning
Jakobstad . Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje torsdal
Redaktör och
ansvarig utlivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobs,atan 13,
Jakobstad, tel. 967·13SSS
Postadress PS 27.
68601 Jakobstad
I st. stor 6-plattors EL-SPIS, Redaktör i Vasa S·E. Glader,
I st. stort VARMESKA'P för mat
Handelsesplanaden lO D,
tel. 961·1 13 522
passande för barer, matserve ringar, föreningar och dylikt,
Redaktör i Sydösterbollen i gott skick. Tel. 961-/16852
Sene! Nygård, kl. 9-17.
Box 21. 66100 Malax. tel. 961·651514
.
Obetydligt beg. gitarrförst. REDAKTIONSRÄDET
YAMAHA I(}() W, säljes som
Alf Snellman, ordförande.
obehövlig, samt GUILD el I Susannt' lillkull . Karin Blumqvisl ,
gitarr med Di Mar'l.io mikrofo Brita Svedlund . Ralf SUtar o(' h
ner. Tel. kvällar 961-32702.
LUDWIG TRUMSET 22" säl La~se Erikwlfi .
jes. Tel. 961-42210, dilgtid och Förstärkare ELKA 50 wall PRENUMERAnONSPRlS kvällstid. 700,-. Tel. 967-16877.
PRYLUÖRSE:\
1980
Helt år. , .. "", .. "",. 30. Halvt le.... , ..•........ 20,Skandinavien, , .. , , , , . , " 40,
lösnummer . " ..... " " . 1.
Stor Klas och Lill Klas VRO SVARAR OU~
I
i
ANNONSMOTTAGNING
SÖU :s kansli, Vasa ,
tel. 961·113572 och 115372
ÖP':s ANNONSTJÄNST
Kjell Vcstcrback
Jakobslataii 13, Jakobstad.
ttl . 967·11827
Annonser bör inlämnas stnaSt
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13. Jakobstad,
tel. 967· 13 555
P L U
ANNONSPRIS
I texten . . . . . . ............ .' 2,60
Ef ter texten, ............... ' 2,40
Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER
T
Minimistorlek 200 mm, tilläggspris
-,30 spmm och färg. Förenings
spa.lten per rad 1,-. Österbottnis
ka Posten ansvarar inte rör ev . ska·
da som tillfogäs annonser som in·
ringts eller som på grund av post ·
försening inte införts i begärt num·
mer .
N
Jakobslad s ry.:keri och T idnings
Aktiebolag - 1980
T
E
Torsdagen 18.09 1980
kompis eller ut till vilb.n . _ _ - Tiderna förändr as och i med dem, säger Thea .
"Undrar hur låenge vi får dras med minskande publik"
•
Fredlig danspublik
Höstmörkret ruvar över med sitt nedsänkta dansgolv och Rörgrund niir den första buss· den äldre med sitt upphöjda discjockeybås . lasten kommer. Discot i Rörgrund är värt en när - Det börjar vara i senare mare presentation . Det byggdes i Jaget att ordna sommartIans, fjol våras på talko. Man inrättade tycker Rainer Nelson och till· discot efter paviljongförhållandena lägger: - själva stereon med dess ljudtek - Men utvecklingen har ju nik och ljustekniken . Det som gör Rörgrundsdiscot lett till allt tidigare öppnings· tIatum och allt senare avslut· originellt är att discjockeyn tronar i ensam majestät under paviljongta ningstlatum. Ungdomarna kommer i ket på en egen platrform som om ger mittpelaren . jämn ström till "Grånne" mest sydösterbottningar, det Discot
framkommer tydligt aV dia en ointaglig
lekterna. jästning
- Jag undrar hur länge tlanspJatserna får dras med Discjockeyn klättrar upp på en minskande Publiksiffror, filo. stege till sitt "arbetSrum" och • Det är roligt att smila i". E" smet soferar Nelson, någongång denna stege kan han sen dra upp till och med i" jast ha" hade gäll4nde måste ju utvecklingen svänga. så att det hela får karaktären aven stå'mpell . • Hur tycker de att saker och ting Jag tror att vi är i behov aven ointaglig fästning. - Först när jag hörde förslaget förändrats på åonJemo sen du bör· tIanskampanj här i (jsterbot· ter på nån restaurang . . - Danspubliken har också bli ten, en Jtor del aV ungdomen att bygga utrymme för discjockeyn jade inom Pjelax UF? under taket så tyckte jag det lät - Större alkoholförtänng än tI vit yngre, säger Thea, föa .ar de.t.. kan inte tIansa . . .men för att idiotiskt, säger Nelson, men nu in- digare . Förr var det också ett uno kampanjen skall lyckas måste ser jag att det är utan tvekan den dantag att man så fulla flickor. .Sen undantag med såna som var under . vi få gängletlarna till tians· bästa lösningen . Discjockeyn har är det ju förstås det att publtkc:n 1~ på danse~na . - Nuförtiden slutar man sknft kurserna. överblick över hela dansgolvet minskar på danserna. skolan ·vid yngre år än förr , säger - Det måste anses tufft att Vi vandrar Vidare och kommer - Men discot har inneburit ett Rainer. Föräldrarna släpper också tIansa. tO i ordningsmännens kafferum . uppsving, inflikar ~iner, jag und ut sina barn tidigare nuförtiden. Vi spankulerar in i den tudelade paviljongen - den nyare längan
Där sitter Thea Nelson, aktiv inom rar vart ~en publtken tar vägen Pjelax UF och med i styrelsen sen ' . som utebllC från danserna? Kanske 68. sysslar de med bilraggning eller sit
Men jag tror nog att det är många som åker olovandes på dans . De säger kanske att de skall till någon
I paviljongen är "nöjeshvet " i full gång . Det är e n g lad och täm ligen fredlig danspu blik som är ure och firar säsongavslutning i Rörg rund . - Jag tror nog au blypt'1 - . största orsaken till ~(( folk sup« pi danserna , säger Ralner Nelson , d« krävs en och annan sup innan ffiW vågar gå och hålla en flicka i han den . - Kläderna spelar säkert också en roll när man pratar om tillta gande oroligheter på dansplarser na .
• Kliidemo???
- Förr när man klädde upp sig i kostym var det inte så bara att ryka ihop och slåss. Tänk om man skul le nvit hål på kostymen och smut sat ner den , då hade det nog blivit ett himla liv . Jag begrundar denna intressanta teori och styr kosan mot Rörgrunds "Super DISCa " . Där strömmar "One for you and one for me" (el ler vad den nu heter) ur stereoan iäggnignen . Jag undrar om inte Rörgrundsdiscot är ett av landetS originellaste discotek . I taket hänger två båtar av äldre modell, den ena cirka 100 år oc.h run. åtarna svävar ryssjor av varie rande sto lekar.. I centrum av detta lufthav sitter discjoc eyr; , eHer~gt discjockeyna. ikväIJ är det nämli· gen Matti Risko och Peter Kro~ . man i Inflation som sköter mUSI ken . De påminner om rvå fyrvaktare där de sitter i sitt torn, två fyrvak
Se sidan 1I
I
t.2J ,c::~
; r~ ~.....
•
i,PI c;OD " : JAIC'TEN
PtODUCED Sy; eliS CMS RilA' AV s LS
.