Österbottniska Posten (ÖP) nr. 38 1981 by Österbottniska Posten

Vad annat fitnns

då i veckans O p .

BÖLE UF, som har firar. Denhär gången för att lokalen är färdigrenoverad .

KIM CASEN , som fonfarande irrar omkring ute i Europa. Han har bl.a. besökt Italiens ledande sexsrreeta.

LAXELL, som nästan har återhämtat sig från mötet med Kee. och som där efter för(v)irrar sig in bland musikvärldens freaks.

STIG BJÖRKAS, som slår en slag för Eldorado . hum melmusikens sena mjukisjand, för den som orkar vara uppe sent på närterna och tidigt på morrnarna.

~ 'l~~ / ______________._______

Tor~dag~n

24. 09

OsTIERBOTTNISKA ~ST.N

D MED VMDET är det så arr det handlar om av stånd . ~et kän~s mera ju närmare det är, ju starkare anknytnIngen ull ens egen person är. )u närma~~ den egna käften befinner sej det ställe dar ~!aget träffar, d~~to ~era .berö~soch upprörs du . .Har om dagen korde Jag 10 pa en servICestation ~![[ u~der pågående slagsmål. En man som förmod ligen gJon något fuffens inne i lokalen strax innan bröts ner på marken. Ansiktet var pressat mot asfal: t~n, m.~staschen var röd av blod, och alltsammans såg bte otackr. ut. Efter e~ stund kom en polisbil, och man Iyf~e 10 manne~ I bIlen där han tydligen pake terades Ihop med bOjor på något vis. D DET VAR som sagt lite otäckt men inte så mycket mera - så länge jag sarr kvar i bilen och såg det hela "på film" . " Sen n~, jag stets ut var jag plötsligt i läge arr själv råka ut , och Jag tog en vId sväng runt händel sernas centrum för arr undvika all inblandning Plötsli~t kom .!a~. att tän~a på bilen, och jag gick till: baka för arr forsäkra mej om arr dörrarna var låsta. Jag var naturligtvis mån om an avståndet mellan !Dm person och egendom och det pågående våldet Inte skulle bh för kort. Och - det var först då, när det höll på arr bli kon som jag berördes och reagerade . '

••• D SLAGSMÅL på servicestaiion är en sak och krig och ond bråd död en annan , men beröringsfenome net har de gemensamt. Kriget blir riktigt upprörande och något mera än filmintrig först då man Själv berörs av det - eller filmen är så skickligt gjord an man känner sej berörd. I den pågående kärnvapendiskussionen är det en sak som särskilt bör noteras . Det är försöken arr för länga avståndet mellan individerna och kärnvapen kriget , försöken an göra beröringen så liten som möj ligt. Man talar om " begränsade kärnvapenkrig" och kärnvapen med begränsad förstörelseeffekt (neutron bomben) , och vad det handlar om är naturligtvis an man vill legitimera kärnvapenkriget. Man vill göra avståndet längre och kärnvapnen därmed acceptabla . Man vill få oss arr tro arr kärnva penkrig kan föras" nånsrnas där bona" utan arr alla människor nödvändigtvis behöver stryka med, i varje fall inte vi. D NÅGON HAR sagt arr det i grunden handlar om an stormakterna vill slå vakt om kriget som err poli tiskt instrument , något trovärdigt arr laborera med i den internationella kraftmätningen . Kan man övertyga medborgarna om arr kärnvap nen kan användas utan arr det medför världens un-

.:Ia'"C

.s~""

Struntsnack om Nordsat Kritiken mot Nordsat har varit idiotisk, menar Stefan Jarl. Det har pratats om kommersialisering av kulturen, hot mot "den natio nella kulturen", att man ska för bjuda antennerna, . , - D'·I h Oi r ;i r ju full ' l:illdig l lii j. lil(l . D'·I glr illl" all f' ·' rhj"d a '·arl' , ig alllclllln. bil a r l' lIn ll'k f'"ll"T. Vad som hO"I> gl'lIo m "u" k" uth alldra ~ a[dliln J r '·lIramlcfrih l' ll'n och uppho\,;\r :illC:ll . Vi .' ;b någul man gjon i Danmark . I\, klalld d · In Finland ,1 , k;. man ha IWlalr för dl'I ' Osiikl kommn jag all l:inka pl "n illlt'fvju ml'd Co, mit OVl'fll", l' i

D VAD ÄR NU derra för en epidemi som MIla att sprida sej till och med utanför extremistlägrm? Det är nästan så man går och väntar sej an Sl" ~T ska föreslå en andra protestmarsch till Mos med anledning av Reagans ja tiJI neutronbomben ___

••• D I OCH FÖR SEJ kan man hålla me.d Ehmrotb om art reaktionerna på sovjetisk upprustnlOg brukar \l alltför lama . En orsak är naturligrvis art man så sällan vet när och hur den äger rum. Klart är i varje fall an :let finns sovjetiska taktiska kärnvapen utplacerade . )Ch då är det givetvis orsak till protest .

dergång, blir kärnvapt>nkriget err smidigare instru ment i det politiska spelet . Tidigare har det kanske inte varit så. Kärnvapnen har vafJt err.al1t-eller-intet-hot . och folk har sett dem som mordredskap som automatiskt medför själv mord . Det innebär arr man har känt sej berörd obe roende av geografiska avstånd . Under Kuba-krisen på sextitalet kunde en tonåring i Vörå ha mardrömmar om atomkriget och med bä van följa med de senaste nyheterna från krisområdet. Den tiden var det med andra ord naturli!!:t att säja err absolut. inte ett begränsat, nej till, allt i kärnvapen väg . D I DAG har det nästan blivit skamligt arr vara så kategorisk i det avseendet. Är man det så skriver FiB/Kulturfront och Jan MyrdaJ an fredsvännerna visserligen vill väl men de är lurade i någon sorts fäl la . Arr delta i en fredsmarsch blir med myrdalska ord lika förvirrat som an "smörja sig med malön och tugga flugsvamp och besvärja krigens demoner" . Andra hakar på och menar arr man är ensidig om . man ',tu protesterar mot USA:s kärnvapenuppladd nlOg I Västeuropa . Sydösterborren/Närpes Tidning föreslår en protestmarsch till Mo~k~a . Georg C Ehrn: r.oth med flera talar om de sovJeuska kärnvapnen I Östersjön och på Kolahalvön och får det att låta som om man därför inte ska protestera mot taktiska kärn vapen i Västeuropa. Ehrnroth skriver också småtrevligt om neutron bomben och tycker nästan det är synd arr den inte fanns under andra världskriget, för då skulle man ha sparat " otaliga städer och oersättliga kulturvärden" . Svenska Dagbladet är också för "trovärdiga kärn vapen " och menar arr de. ·för att vara avskräckande och "fredsbevarande", måste kunna "tillgripas i ett visst konfliktläge".

Dr !<rall. Skånes bästa musik ·fanzi· IH::

. )J~ l urrUr i/JI., dd Ilcl(.Jl ivfI i lII,ullill .. . V d "" '5Jl i l'J

onlt: 1

/I/l.t! " 'd ,-ki nell j r i II i ntr: In gfki n t'!l i ,"n; . . . [ ),:I,Jr (rjs:"" v III ve'" f 0 111 JII IJJI/dl'r IIh Uk i Jl t:'1I och i ut/ket S),r 1<, . . . Vd ' ;lIkJ /lied ,/", hlir r.lIl/ h.illd .ir dOI li llJ dil r(J1II .. /l'r. (Jch III/r d" 1111/1'/1 iJr IIIJ .. klll<'IfIJ I iii JI/I

I'''''''''I!,. Stefan menar att man måste börja mejsla ut en egen strategi istället för att ropa på förbud, -

Del kan bli j:idigl br a pru· gr:tnl gc:nom N or d;\~H I" .ex . ~1 kan progralll on) ;\anKfr :~lg:;tn S(':--

;1\'

sa ·

mrr i hela Nord l'n ut h elI p rogram 0111 invandrare: i Sq : rlgc.: . ka n sc..':\ ;. t v andra blld,·rs ill\' andrarl' . Vi m i' ll' allv ;;IIJa leknik l' n . - Varfiir ,ka ,a ldlilt'fna bara vara lill fiir spionagl' u, h väderr ap porter!

Nordsat blir statsfinansirad och fri från reklam, Stefan gillar inte teknikfientlighet. Man måste, me-

nar hari, hålla isä~kritiken av ytt ringarna och tekniken i sig, Tek niken kan användas till att bygga massför5[örelsevapen och till au bygga ut en teknik som männis kan inte kan rå över, som kärn kraften. -Men leknikl' n kan oc kså an· vänd as lill bra sak,·f. :<om 1.t'X. a[( giira angd:igl'n d" kuml'Il!Jrfilm.

• Ur .'11 illleT/,ill .II' Ch ri,h,m Irili,mll i 11(/ 1I1l1~"1I l'J') 111" (/ SIe/:m

/Jd. IIIJIIII<' II IJJkulII l illllallJ .·DulII kJIIJr (j1' 1

IIIUdf"

'l.illdi~ 1

()ch .'F"

.111

lil' ··.

Säg nej idag! :"J DET MÅSTE bli en slul på den för· enklade synen på människor som för· budspoli[iken innebär. Befolkningen i en av världens mest

Men nog är det väl ändå så att man måste B protestera ensidigt mot USA när USA laddar upp. Precis som man ska kunna protestera ensidigt mOt Sovjet då Sovjet faddar upp. Nu är det USA som rustar med taktiska kärnvapal och neutronbomber. Vi känner till att det är så , och det är orsak till protest. D EN ANNAN och viktig sak är att protesten gärna får ha formen av ett avståndstagande över huvud ta ge.t mot legitimeringen av det begränsade kärnvapen krIget. Försöken arr skyla över kärnvapnens faror och få oss att uo att vi inte berörs av dem . Err begränsat kärnvapenkrig mellan stormaktem är möjligt bara om dessa enas om spelets regler , eoas om att till exempel Europa kan offras i en konflikt så länge stormakterna själva kan freda sina territorier. Err begränsat kärnvapenkrig med bara en stormakt inblandad kan naturligtvis vara möjligt. Många me nar arr talet om neutronbomben i Europa bara är en spel. Avsikten skulle i själva verket vara arr använda neutronbomben i stormakternas världspolisagerande . mot stater som själva saknar atomvapen att slå till ba ka med . Neutronbomber stormakterna emellan är för farligt, eftersom följden blir err totalt atomkrig. D är emot skulle en neutronbomb ha "surrit" bra till exempel i Vietnam . . . D FÖR ÖVRIGT kan man diskutera spelregler stor makterna emellan hur som helst, det finns ändå kriti ker som menar an till exempel err anfall med ne u tronbomber automatiskt leder till storkrig'. Daniel Ellsberg i .USA .har sagt arr de anfallna truppe~na själ va kan blI en fISk. Största delen av dem dör IOte ge nast utan fonsätter att vara helt operationsdugliga _ EIIsberg påpekar att sovjetiska pansardivisioner är bestyckade med atomvapen , och han fruktar vad de levande döda soldaterna skulle ställa till med efter ett amerikanskt neutronbombsanfall oberoende av spel reglerna i Moskva och Washington. . BERTEL NYGÅRD

upplys[a och utbildade länder som var· je dag sköter komplicerade maskiner, vet hur man fyller i en deklara[ion. har rä[[ a[[ välj a lande[s regering och så vi· dare. ska nalurlig[vis oc kså själva kun· na [a s[ ällning till o rd och bilder. Om sedan ungdomar växer upp i en overklig värld . så overklig a[[ verklig he[l'n i video är mer spännande och lockande . behöver man ime vara hel· idiot för a[[ förstå au grunden är den overkliga situation som grundar sig på en skola som mer och mer är en fÖrva· ringsbox för ungdomen.

O A TT SKAPA en samhälle som ime stöter u[ en allt srörre del av medbor· garna är en viktig uppgift. De[ gör m an ime genom a[[ fÖrbju. da Ulan genom uppl ysning och en kamp mot dl' omständigheter som ska· par soc ial nöd och föm yck av alla slag . En såd an uppl ys ning föru[sä[[er en uvrk· och vmandefrihe[ som är hel och odelbar. ' Därför måste vi vara mO[ alla försök a[[ censurera . [J FÖR SÄGER vi ime [iII idag - så vet vi ime om del överhuvudtaget

finns någon möjlighe[ a[[ säga n~goo. [iog alls i morgon . Och dc t är egentligen del del hand lar om . ~

Kommentar från tidningen ETC samband med po"iittegång_ mol dess "Sflf,uagsjoumal". Tex ten ur en specialtidning, .'Kiirklt inför riilla" , som gavs ut inför riiI· legången. I

Dubbelbottnat! När nu människor reagerar mO[ kom mersiell exploa[ering av sexualire[ m. är del en sund reaktion. Men frågan är också dubbelbou n_ Dels finns en övenro på lagarnas be de!se i kampen mO[ exploa[ering Dels kan såd ana lagar lä[[ förvrä np och bli redskap för del andra säne[ hindra människans sexuali[e[ från [a sig gl ädjefulla och skapande unr, Under mask av a[[ bekämpa por~ avancerar de konservativa . A[a!e[ mor ETC med stöd av lagen om barnpor grafi är exempel på juSt denna före[ ed se .

• Riksdagsman Jöm Svem_

(VPK) i ETc...

Torsdagen 24. 09

,'Staden sköt bara upp

avgörandet om

Gerby uf:s anslag"

D Har stadsfuUmäktige i Vasa stad nekat en av sina aktiv aste ungdom~föreningar et[ kommunalt understöd? D D Både OP:s och Vbl:s ledarskribenter har i vidlyftiga ut läggningar gjort behandlingen aven enskild stadsfullmäktiges motion om understöd åt sin förening till en viugående fråga om pr!nciper och åtminstone antyu aU staden är negativt ins tälld ull uf-rörelsen. Efrersom jag personligen fårr framsr å som någor slags bromskloss r iII ifråga. varande iniriariv vill jag även i ÖP :s spalter försöka klarlägga min syn på frågan . För der försra rror jag au der i Vasa sradsfullmäkrigeförsamling råder en ur bredd enigher om behover arr sröda de föreningar som uppräuhåller egen lokal. Därom viunar både de omfau· ande bidrag som senasre åren givirs åt (145.000 mk). Sundom Gerby (175.000 mk) och år Korsholms ur (32.000 mk) samr der principbeslur på basen aven motion från Gerby uh ordförande - om au sraden i sin fem· årsplan skall inra anslag av underhåll och renovering av samlingslokaler samr även för hyresurgifrer som föreningar med ungdomsverksamher kan ha .

D Diffus gränsdragning För der andra har åtminsrone jag per· sonligen hafr den uppfauningen au frågor om anslag och bidrag speciellt till föreningar och organisarioner som inre drivs av staden, skall behandlas samridigr då budgeten för nästa år är framme för behandling. Denna regel bör i princip gälla alla men det skall medges au gränsdrag. ningen tycks vara en aning diffus. Så behandlas vid samma möre r.ex. en tillläggsanslag åt Vasa Konstis· baneförening och tidigare har behand lats önskan om tilläggsanslag åt en daghemsförening . Nämnda rilläggsanslag beviljades med mOl iveringen au det rör sig om verksamhet som det egentligen åligger

staden au bedriva och an det dessurom rör sig om föreningar som är helt obe roende av bidrag från staden för au klara sin verksamher. Nåja, om man frånser de formella hindren d .v.s. det au inre föreningen inlämnade ansökan i eger namn, an den gjordes miu under en löpande budgerperiod då man ännu inre hade någon klar bild av hur toraIbehovet av anslag för ungdomsverksamhet sku Ile börja se ur - allt der som gjorde au Tor Sparvs morion inre gick genom i fullmäktigebehandlingen i Vasa den 17 augusti - kan man ändi famlå an ungdomsverksamheren - även den som bedrivs av de fria organisarionerna i sril med Gerby uf håller på au få en mera officiell starus även i Vasa srad.

D Vad menas? Vad menas med deua ) Jo genom de anslag som redan har givits av staden håller ungdoms föreningarna på an få en mera erkänd posirion som organisationer med ung· domsarbere på siu program. Har sta den en g:\ng börjat ge anslag åt en före· ning åligger der även staden au se till au föreningen har resu'rser an bedriva verksamher och an dess lokal är i an vändbart skick. Ovanstående resonemang , vilket har som logiska konsekvens an u-före ningarna till allra största delen fung erar helr frisrående från kommunen med egen verksamhet, borde emeller tid inre få hindra au föreningarna även tar vara på det indirekta stöd som loka lens användning för r. ex, arbetar- eller mcdborgarinstitutkurser innebär.

Reedd , a a

Korsnäs-discot!

När jag såg i ÖP att disko skulle stängas i Korsnäs på grund av brand· myndigheternas krav. så var det som en kalldusch skulle ha kommit över mig. En del av vinterns program skulle skäras ned. Det betyder väl att alla dom rockband som skulle ha spelat i diskot uteblir nu?

Enda lösningen vore väl att bygga om en del där nere så det blir godkänt och kan öppnas igen. Diskovännerna kommer aU sakna grottan och en del kommer inte till dansen alls.

STEF AN HJERPE

D Staden har inte sagt nei! Svaret på den fråga jag själv ställde blir au staden nog inre nekat Gerby uf eu undersröd. Snarast sköts avgörandet

Kom ut

Bästa sättet att nå

den österbottniska,

ungdom$n ä~. en

ANNONSIOP

967-11827

'---------~~~---------------------------__________________J

upp rill dess ordinarie budget för år 1982 skall behandlas och det är di som der gäller an lägga in ansträngningarna för an föreningens äskande ska gå ige nom. Der var också deua jag personligen framhöll vid stadsfullmäktiges möre den 17 , 8 . Till sist vill jag framhålla au aldrig underskaua den fria ungdomsrörelsens betyddse i dess arbete för au ge meningsfull sysselsäuning åt ung domen. Jag tvivlar inre heller på rörel sens förmåga arr självständigt sköta sin verksamher. Däremor vill jag understryka der vik tiga i au uf-rörelsen accepterar staden med sin verksamh~r som l'U komple menr till uf-rörelsen och au den därför är villig an för staden upplåta sina eg na utrymmt·n . För konrinuitl'tl'ns skull om inre annar behövs bide frivillig och kommunal satsning på ungdomsverk samheten , På så sän kan vi åtmi"swne undvika an dcr p.g.a. gl'neration"sväxlingar uppstår av bron i vcrksamht·tcn. Dena har ju varit fallet r.ex. i Ge rby och så lär vara fallet JUSt nu i Korsholm I Gamla Vasa . PER HELLMAN

från Korsholms skolor kl. 7.45 och från Nedre Torget kl. 1l.00. Anmälningsavgiften 20 mk kan betalas till i dag på Sparbanker na, till sportaWirerna till freda gen, Anmälningar tas också på platsen och då kostar det 25 mk.

VI undertecknade vasabor föreslår för stadsfullmäktige i Vasa, att fullmäktige vid sin jubileumssession vid 375·årsju· bileet skulle sända följande brev till Sovjetunionens och Förenta _Staternas presidenter Leonid Breznev och Ronald Reagan:

För 375 år sedan Ilck den vid Kvarken i Bottniska viken be lägna och aven vacker skärgård omgivna Mustasaari socken Iladsrättigheter av Sven'ges ko· nung Karl IX, jämte rätlighe Ur att använda den svemka ko nungaätten Vasas namn .

Orkesterparaderna stod det en del om också, och det har klagats på det är för mycket rockband dom anmäler sig till paraderna. Men man kan väl ordna skilda parader för rock banden och skilda för dansbanden så blir det rättvisare.

Eller för an ra till eu bekanr umyck för "öppet.hus verksamhet". Det kan ju bara inre vara så an en lo kal srälIs rill arbis ' eller ungdoms nämndens förfogande någon kväll i veckan, ja, då kommer plötsligr helt andra människor till, lokalen än de som u-f~reningarna vanligen vänder sig rill. Ar der inre snarare så än man helt enkelt Hr konstatera an så fungerar nu vårt samhälle au det finns institurioner som är rill för arr ge människor meningsfull sysselsänning (arbis, ung domsnämnden, kulturnämnden m.fl.) och au dessa insrirurioner förfogar över anslag . Dessa anslag kan sedan an vändas Lex . som hyror år den förening som äger en lokal som behövs för arr r.ex. en folkdanskurs ska kunna genomföras. Med dessa hyresinräkter tillsammans med det direkta bidraget från staden kan sedan föreningen driva sin lokal och sin egen verksamher.

Hördu Ronald!

Enligt en hemlig, av Förenta Statema fortfarande icke de menterad ra/J/Jort, NUCLEAR YIELD REQUIREMENTS, som avslöjades i den engelska tid· skn/ten Guardian sommaren 1980, var Vasa redan /Jå 6O-ta let en av de 21 stlider som var mål för /Jlanerade kämva/Jenat tacker. "

Med hämyn till det föregå ende kan Vasaames kunna bli föremål för anfall till och med med kämva/Jen vid en intema tionell kriHituation.

Veterligen hotar ingen i Vasa belägen mIlitär eller civil an läggning varken några amen' kamka ståaer eller intreHen. Av den orsaken lir det obegn/J ligt alt vår stad har glorts till föremål för anfalls/Jlaner.

Vi firar som bäst vår stads 375 -årSlubileum, i fredligatec Jun trots ett hårdnande inter nationellt läge.' Vi ber högakt nim..:sfullt om svar /Jå frågan om Vasa fortfarande är mål för en möilig kämva/Jenattack och vi kräver garantier för alt vår stad inte anfalls med kämva /Jen. vt/krt för sin del skulle va · ~a cif steg !Tamåt för ska/Jl1ndet aven kämvil/Jenfri zon i Nor den .

· och knalla, femte I! ringare! !.1 DÅ

fEMTE ringens styrelse under det gångna året kunnat konstatc;r.I all största delen av föreningsmedlemmarna i ring en saknar ork, vill vi på della vis utmana alla föreningsmed lemmar inom vårt verksamhets omr.ide all delta i Botnia marschen inkommande sön dag. STARTEN sker i Skatila el ler Kuni kl. 9.00. Buss avgår

VI TRÄFFAS alltså i Bomia marschen, där vi kan diskutera Skavsårens uppkomst och mr fall. Andningsteknik, Skova l, Olika Gångteknikers t()rdelar och nackdelar salllt i)vnga 111 tressanta ärenden .

Vi Syns. h : nHt.' l ! ll~d')lll\ril1.'!t:I\'

'I Hd 'c.:

Manl'n l.il\<I,,1I1. (;knn ·M,,, . t'l\. Kl'l1th S"'"". Ih" Öm dahl. Su,,,,, Kkllll'I'. 'I:orn' Ö'ft·"uoHt. Sil 11,· (hfl'f"k,·'-. J·ja!:.r Illg". :\1111-1\.'''''11 l\ark. Kc..'I1IH:lh 1'11111(", rur Spar\ 11th Tholll.i' KUIlI.

,..........................................................~....

Vi hOfJb!1s och arbetar för att vi skull j'J fira också vår stads 400-JmubJleum under fredliga förhJllilndo"

Samtidigt förslår vi att Stadsfullmäktige till alla våra vänortsstäder skulle sända upprop om freden och det aktiva arbetet för den.

Högaktningsfullt För Fredskommittegruppen Vasa Heikki Kaatikko Paula Kuorikoski Therese Norrne Marlla Oksanen Kristina Hakola Eino Peltohariu Leila Hil'lninen Kaarlo Koivumäki May Smeds

Vuno O.

Hary Hutila

Ben Sandvik

Torsdagen 24. 09

---------------

~~~~;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;J--------- --- ' --

Lördag 26. 9. -81 KL. 20-01

Häng med på en häftig säsongöppning i VÖRA lördagen den 26. 9. kl. 20.00, med

JUBILEE från Sverige • bevakad klädförvaring • dansdemokrati OT: Från Vasa kl. 19.15 via Kvevlax-Vassor-Vörå . Från Kaurajärvi kl. 19.00 "ia Keskis-Oravais.

I NYKARLEBY. Vi öppnar 3. 10.

SHOW och DANS

Krysslösning

en teatergrupp i ungdomsföre ningen och andra grupper. Ledarskolningen är uppdelad på 4 kurser under hösten och 4 kurser under våren -82 . Vi börjar med en

o U Kursnytt Hösten närmar sig och d å brukar det bli akruelh med skolningsverksamhet och kurser. Sa är det också i hös!. Understödsföreningen för amatörteater i Vasal län r.f. och SÖU planerar all i höst satsa på skolning av amatörteaterledare för de som vill lära sig hur man leder

Grundkurs i ledarskap

i Överesse uf den 3-4 oktober. Kursledare är Mischa Hietanen och Kristina Ågren. Föreläsare är Börje Backholm och Kent Storm. Kursen börjar kl. 10.00 på lördagen och avslutas ca. kl. 16.00 på söndagen . Kursen innehål ler bl.a. verksam hetsplanering, ledarmetodik, grupparbete och diskussioner m . m. Anmälan till SÖU :s kansli. tea tersekreteraren tel. 961 -113 572 eI ler 115 372.

'I)

j (\

.....~

. --. /' /1" l1 ~~,. O

"\', A (2':'" (Jt J

(...... , .

". A I " (;I.)

~ ...., ::;,1

'o, T 'tI" '

l ~;

~~ OJ:.t

(~J"

o..

V / /

. , rv S

I~;~:I

n"" I-: :--isli==' ;;;:,

'-~

:~~~~

B~ 1i "A lY' [) A G c ;. ~? ~ ~~._~ C ~'m: 1\1 O R D E N '" .~

· / ' Jig ~ ~~ ~' ~

_. FnIlST---=

D Ungdoms

'~ ~ ~ Kr A SJ~~ .

lY A T

RE ~ f,;;;

~I ~ ~. ~~ "

R ~."' ~ ' l~l~ N lz.:. "1

~ Bo ~ S ~ i~i' r-: . +. - .." R. A lY A ii"~ A ~ R A ~.{' 8 R. ;,: T T E .... S T O Il O A Il E A ~ ".. l",,· I f,, ~ O ,- o' L (; Il ·'~" S J ...r·:;l D C L A ~--. S' f(A I . " DI (IfI(h~ {'";r

~;'

tf .~ ':'~I--= fttf. O K O R r ~p Il .""5 ,1> N I Y I '~;; A S P '" R m'! - . ~.... . v:: R 11 V I I N '.~,. T A R A : -'~~~ K ' / n T!i;: T € :;:. y - !u~- .;:-t- ......, ::"1. 'I A ,,-, oM " 1 / [) iA G ".",\o/ ~ R U L ".. ~ lE 3~ I~ IT!"1 '" ~;~. I( L A /) E ' ~= s ',:;; c ' L/)/6AItE E . ,~ ,.f, R '" f<.::: i E 1\1 ,.,,1.V ." K A R, D AD .~~ A ' v 'M: L A T .:-' :

..rB?t GH " n °

~t~ ~ "L~D .(l f/".xJi.

o .. fI

~.J~ ~

.......

• Fröke11.,Fortu11a har slagit till ~c:en. Denna gång är det Greta Sjö· berg på Osterö. Märta Kulla i Oja och Karita Backman i Terjärv SO/1/ drabbats al' hem/es y/mest och därllled erhaller de 30. 20 res· pektive 10 mark. Nåja. bara ren och skär tur är det inte - de har varit duktiga och löst ÖP:s priskryss o('ksa. Rall. Vi gratulerar fråll ÖP:s sida. '

nämnden i Krislinestad ...,.. mer all fOrlsälla med den fäll verksamhelen som i.alodoIrs senasIe hös!. Med hjilp _ ligl sysselsällningssl öd man anslätll Aune Waroaea Ranramäki som fältl edare. Hon kommer all f~ Som ledare för fem ellenaid dagsklubbar med sk. verksamhel på prog Denna hösl kommer eltS" middagsklubbarna all _erb I Lappfjärd, fi lågstadiet måndag kl. 15-17 för - l~ åringar. i Skaflung. s... ~ diel varje lorsd ag 1_ 14.30-16.30 för 7-12 ar och i Krislinl!Slad pa och ungdomslokalen v-Je bl dag för 10-12 årin 1;-18. onsdagar f or I} I, åringar kl. 16-18 och ~ gar kl. 13-16 för - 9 ar.

~.J

Torsdagen 24. 09

----------------------- .--... ------------- - -- -- -- - - ;.

~""0~1d

t~~

e STr.:;;&OT"r:";S.:: A

D D Vi ber att få tacka alla som va· rit och hälsat på oss i sommar. - Tacktack! D O Vi hoppas att ni haft det rik· tigt bra. O O Och så får ni väl lov att ge· nomlida den Fin· ländska Vintern ett bra tag fram· över. O D Innan det blir dax tör Vap· pen. O O För då kom· mer vi igen här på toppen.

Ett enormt fyrverkeri och flammande facklor gör stämmningen på Toppen ännu skönare. Ack ja, vilken kväll vi har pa gang ... o

POSTEN

Avslutning

Lördag

26. 09. 20-01

Stor säsongavslutning med de bästa band Österbotten kan erbjuda:

BUSSAR: Vidjeskog: Småbön· ders 18.40, Terjärv 19.00 via Kolam, Lapp/ors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Mo· näs 19.00 via Mun sala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via Jstad 19.40.

Break. Exom. • Ni visste väl att iii Niemi från f.d. Zotch har börjat lira i Exom.

GAMMAL OCH UNG

D 'A ' N S

Fullt hus på Böle uf:s invigningsfest

i Norra VallQrund lörd. 26. 9. kl. 20.

NISSES spelar. Funkt.gr. 1

D DET VAR fullt hus i lördags då Böle uf i Närpes fir ade återinvigningen av föreningslokalen. Tre hundra personer ungefär och ett allt igenom lyckat program. Festtalet hölls av Gunnar Nybond som berättade min nen från sin tid som lärare i byn. Det var på trettitalet, och Nybond diskuterade ungdomsliv och ungdomsverk samhet på den tiden. Han gav också sin syn på dagens Böle uf och menade att de föreningsaktiva nu är på rätt väg. Nybond betonade det positiva i att man nu allt mera värdesätter de små enheterna. Böle uf är ett gott exem pel på en liten förening som är på väg au lyckas med att skapa vettig sysselsättning för ungdomen i den egna byn. D ORDFÖRANDE Rainer Böling berättade i sin häls ning om det som Böle uf sysslat med under de båda renoveringsåren, och han gick också in på det som man har framför sej. Böling menade att föreningen ska driva en bred verksamhet. Den ska inte begränsa sej till enbart föreningsaktiviteter i vanlig mening utan också ta itu med byproblemet i stort. Festprogrammet i övrigt var en blandning av olika lo kala byförmågor. En grupp flickor bjöd på dans, några lågstadiepojkar bidrog med sång, och den gamla mans kören "Slättens eko" återuppstod åtminston'e' tilifäl ligt.

Den talrika publiken bestod till största delen av bybor

och särskilt inbjudna gäster.

Arsmöte 5:te ringen håller årsmöte 30. 9. kI. 19.00 i Replot uf lokal. Stadgeenliga ärenden och en stadgeändring. • Alla med!

ÄRSMÖTE håller NUFS i idrotts och ungdomsgården onsd. 30. 9. -81 kl. 19.00.

Stadgeenliga ärenden.

Styrelsen

KONSERT med Nordiska Visfyren

Håkan Streng Finland, Sid Jansson Sverige, Karen Vibeke Hansen

Danmark, Helge Songe Norge

i simhallsbyggnadens festsal i Närpes

lördag 26. 9. kl. 19.00

Intr. 15 mk

D Danskväll på Sund uf ska det bli under den mörknande höst lördagen. Vi får höra Ålands spelmansgille spela spralliga toner, orkestern Bonde· fröjd tolka gammeldansmusik och Johan Granlund sjunga. Dessutom berättar Holger Ek lund historier på äkta sunddialekt • Radion kl. 21.20 på lördax.

Arr. Kulturnämnden i Närpes

_1_

TILL SALU _ _

Dodge Coronet

Custom ·74

Tel. 967-16937 efter kl. 16.00.

PR' LUÖRSE' TILL SALU

SÄI.JES

MARSHALL + LANEY HÖGTA LARE 100 W

SYIllhesizcr Mini Korg 700 S, EL - gilarrförslärkarc KA 490 STRINER, EL PIANO Wur - abe!. använd .

lilzer. högtalarskåp PEA VEV SP-2 . Tel. 961/61616 Frt'dagar och Lörda Tel. 961 -22172I / Kaj efter kl. 16.00 . gar.

Tips för vänner av läckerheter:

GOLDENES

POSTHORN

D D Aldrig förr har vi under våra tågresor i E

signade med så få medpassagerare.

D D Där man förut staplade väskor och sacbr pi ".:.._,.

sov på golvet och grälade om de få tomma säten. dir

bara att vräka ut sej över utdragna bänkar i tom

dra för gardinerna mot korridoren.

D D Det. hade t.o.m. blivit möjligt att sova. Tågbyte i Mtinchen och Vero na. Stationen i Verona är byggd i den kännspaka Mussolinisti len, likt stationen i Rom. Stora fyrkantiga stenblock, högt i ta ket och moderna klassiska arka der. Tåget mot Milano fylldes med trötta italienare som läste sin morgontidning, det gick mest på II Stampa.

ID Från Sicilien

• Goldenes Posthorn. Med två guider och ett resesällskap. Och en flaska Mouton·Rotschild 1902 i korgen t.h.

NICE (ÖP) Vi höjer våra glas och skålar. Prost! Genom det kruttorra lokala frankiska musserande vinet iakttar vid också en stund en jättereproduktion av Rembrandts "Natt vakten", som lutar sej värdigt ut från väg gen mot vårt bord. SIäIleI är "Goldenes Poslhorn" I Ntirnberg, Tysklands äldsla vinsluga. Sedan 1498 har man här siäckI sin lörSI och sIiilaI sin hunger. Här sall Al· brechl Dtirer och länkle ul sina penseldrag och rislnin· gar, Hans Sachs skrev sina verser och Richard Wagner en del av sin "MeisIersin· gern".

D Anrikt Trogna vårl mOllO: "Pizza i halien, sacherkaka i Wien och kål i Tyskland" hade vi sökl upp della anrika släl· le. Då den IOrra aperiliven hade slipa I våra smaknerver och relal gommen, bars del in en Bordeaux 1975, Cha· leau Parenchere . 1975:orna av Bordeaux· erna anses vara bland de bäsla. Till förrälIen - Ntirn· berger SauerkraUlsuppe var vinel kanske lile väl mil! och fukligl. Däremol kom den väl lill rälla med huvudrällen.

D Mild viltsmak Vi hade vall fränkischl' /ungschweine - brusI ge·

f till! mit Bratwurstgehäck, Röstkarloffeln. Svinkötlel var så mön all man hade kunnal skära del med tallrikskanten, och fyllningen gav rällen en mild vil!smak, dock inte så myckel viI! all bordeauxen på någol säll försvann mel· lan buskarna. Potatisen var kokl, stekt och välsignad med en kryddblandning som av· rundade kÖllets milda viI!· smak. Då dagen varit varm och vinet hellade våra kinder, rundade vi av med olika glassorter. De olikfärgade kulorna var alldeles tydligl kusiner lill den italienska gelOllOn; frukterna i glassen var så. tydliga som vore de färska. Speciellt föll oss äppel· glassen på läppen med björn bärsglass·yog h urt· sammansvärjningen på sä· ker andrA plats.

vinauktioner runt och säk· rar sej flylande dyrgripar. Dessa guld flaskor fanns utspridda över viniisIan, hovmäslaren slOd till tjänst med prisupplysningar. På vårt bord låg en Mou· IOn-Rolschild 1902 i sin korg vagga, en gammal ba· by som bara väntade på en tunga som kunde legiti· mera det snarl 80-åriga åld· randel. Värden lät påskina all priset var så högt alt han räknade flaskan mera lill sin sam ~ ing än till sin me· ny. Ännu i dag håller Mou· IOn.RolSChild ägaren Erik ROIschiId sina skördar så små all exklusiviteten ga· ranteras.

D Vin från 1902

D Hyllning till smaknerverna

Efter avdukningen fick vi ägaren N.A. Malak upp till vån bord. Han visade sej vara en vinsOImiare av slOra. måll som reser Europas

Efter all vi på Goldenes Posthorn smörjt våra gom· mar och hyllat våra smak· nerver, var vi hel! övertyga de om alt Dtirers konst, Sachs' verser och Wa2ners

IOner är det yppersla för kroppens andra sinnen; ögaIoch Öral.

D Lokala viner och lorvar för matglada och vinintres· serade ·kan ännu rekom menderas Bratwursthaus i gamla staden - där sop· pan serveras i sma koppar. killlar och man kan följa med korvstekningen som sker över en vedeldad brasa och Bocksbeulelkeller vid Operan där konstnärer· na samlas och bland valven plockar i den imponerande vitvinlistan men de lokala frankiska vinerna. Många gourmetiska upplevelser rikare lOg vi farväl av· våra vänner på Hauplbahnhof. Platsbiljell lill Torino viä Mtinchen ha· de vi ej, en sådan skall be· ställas 24·timmar före. Men vi hoppades på lOmma låg. Guide Ntirnberg: Hans. KIM CASEN

Vi bytte igen i Milano och' hängde med huvuden utanför kupefönsuet och iakttog det överfulla Palermotåget som rullade in. Likt ett flyktingtåg i Viet na!ll-Kambodja med männi skor överallt, nästan så man hängde under vagnarna.

Knappt hade b nKItIS:Etc:S gits åt, innan föllSUm • och man börj ade ropa tionsbärarna - slappa blåa rockar, cigarrett i 1IK~.a:-== och skärmmössa med Brasilia" tex tat. Bärarna ropade tillbaka.. sedan började bagaget laSl2S genom ku pefönstren. barn gick samma väg. Bärarna bara stod. tirtack och askade av ibland. Efter att de nyankom fl2 lienarna ännu sinsemellan lat om bärarna och dragit i ras blåa rockar, diskul' man priset, lastade lån på och började stöna iväg I

.... -- ... ,,' ..."

D När en italienare - i alla fall i en landsbf och in i bergsväggen, fäster släktingarna vid oI:!rd!iP." marmorplatta med den förolyckades namn och Hit hämtar man också blommor. När en italienare ber riktigt trägel, och hans bön blir hörd, låter han uppföra en madonnasIaty, eller låter måla en madonnaravla på en vägg. från SundeIIs WC hade man den finaste utsikt över de frodiga bergs. åsarna i Piemonte. Då man på kvällen gjorde sina be· hov kunde man uppe på en av åsarna skymta del g·röna ljuset aven upplyst madonnasIaty, som någon rest i tack· samhet.

D Det stora paradiset Italiens forsta och SlörSIa national· park Gran Paradiso blev lill 1922. Vägen upp gick brant och krokig. Där det gåll ras i fjällen, som läppIIiII vägen med slenbumlingar, hade man flYIlat de värsta bumling. arna några centimeter så en bil näll och jämnt kunde åla sig förbi. Min nesplallorna i bergsväggen var legio. Något annal var ej heller all vänta.

D Yllästuotu • blygsanuna

Torsdagen 24. 09

. -

-------------------------------------------------------=--------------------------------------------------~

iSTEfHIOTTNISKA poSTEN _~

_______

vo>

••---;

~n~"""'''''''''''''''··

... '

" . ·;:;t{8kC;",~.,

.."

Saknar D'u Ungdomen i Din butik ANNONSERA lÖP

taxiköerna . och de överfulla parkeringsplatserna.

tilJsammans med sin hustru J5.erstin varit bosatt i en lands by u tanför Tori no i ca ett år. På stationerna i 'Verona, Mila no och Torino hade vi reagerat över det stora antalet svartkläd da nunnor och munkar som reste med tåg, vinkade av sina

sinlådor och stickade. Banal t lättklädda och väntande. Nunnor och prostituerade, sida vid sida. Ett fenomen och en dubbelmoral vi senare skall återkomma till .

bröder och systrar, eller satt och väntade i väntrummen. Nu, i bilen ut till byn Lanzo reagerade vi över de brokigt klädda prostituerade som kan tade infartsvägarna ti!! Torino . De kunde vara upp i åren komna tanter som satt på apel

KlM CASEN

D , Borgbacken

kunde vi ej upptäcka · någon skarv . Och blyga som vi är skyndade vi snart vidare . Det är ofinr all stirra.

avslutade sin 31 säsong sön

dagen dl:n 6 . 9. med traditio

nellt fl,,·erkeri.

Under säsongens 104 öppen hållningsdagar bes0ktes nöjes

parken av 1.068.797 gäster.

O Vem gör vad? En fråga blev dock väckt : Då de ho·

mosexuella, de lesbiska och prosti

tuerade och transvestiterna, var

gtupp för sej. har speciella galOr, där

man kan plocka upp dem, kan ju in

te dess:1 transvestiters målsällning va

ra all lura kunden all tro han fåll en

kvinna?

Man vet ju på vilken gata man sö

ker efter vad. Vem är det alltsa som

betalar dessa människor, och för vad?

O Bra business?

• . En med isolen'ngstejp reparerad madonnastaty. Text ungefär: "Låt

et d111a tankar stanna vid denna staty. Högre upp finns ett vackrare

u11Idskap: Marias rike ". Höjd ö.h. ca 2500 m .

I de ökänd a kvarteren där köu florerade helt ÖppeL Efler ell hartersrally i Karleby-/a ~1.. d'>lil kring Vi a Ormea. hade lrunrul konsIatera all kortbyxor blonr h:ir var i ropeL Helst skulle .an oc k.~a ,illa på en bilplå t med CSI benet up:x!.rageL ~Ol eli-liden kom transvl:stiterna _ De hade sin egen J(ata i Via Ca· DU .

ID2 rkn~den

rioii . Erk~nnas måste au det fanns exemplar som en nervös, småfull medborgare gou kunde ha tagit för kvinna . Vid eu tillfälle måste vi hoppa ur bilen och ta en ·va relse i närmare fo· kus. Det var främst brösten som fascinerade !r.>S . Vi misstänkte det rörde s<:j om lösa objekt, men hur vi än spände blicken

Längre skall vi inte gå . Bara återge

det väsentligaste vi såg:

Det var en man, klädd som en .

kvinna i höghälade skor. strumpor,

kortbyxor. kortärmad skjorta, peruk

och make up.

Längd ca 180. Grovt byggd . Gången var instabil p.g .a. skorna. Byxorna var strama. gnagade in i den tjocka baken. och utbuktningen

framme doldes under en handväska.

Utbuktningen - som för oss en kort

slUnd varit o'nlvistOld - fick vi be

kräftad genom all överraska perso

nen i en folktom bakgata med väskan

dinglande vid sidan.

Ogonen var så svartmålade att vi

först trodde det · var solglasögon .

Rougen var kladdig och peruken

sned .

Men efterfrågan var det inget fel

pa. T,·" gånger för",ann "det" från

sill gatuhörn och atervände ca 15 mi

nuter senare. ännu underligare.

Sedan åkte vi hem och tillade på

porrlilmerna i italiensk TV. Men me ,d om della i nästa del. .

KIM CASEN

•

Veckans

•

dikt

Italian rzvlera

- kan man ·önska mera?

Tem/Jeraturen är 32

och himlen den e blå.

Medelhavet är grönt (nödlögn)

o livet är skönt.

Italienskorna säger bona sera,

neinu orkar iag inte merei.

LEIF

8 -I ....................................................................................................................

- - - ._-. .Torsdagen , - _. _ ._ _.,- - --24.- -09- - - -

-- -~ ._ - ---------

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

••

' -_ _--"

124 veckor på raken på USA:s Top 100! (Meatloa~ naturligtvis)

•

•: : • • : • : • : • • .: • • : :

: • : • : • • • :•

• •• • : • :

• • • : • • •

•

• •

• • • • : •• • • • • • • • : • : • : • : • :

Police har på senare tid hållit till i skivstudio och uppföljaren till LP:n "Zenyatta Mondatta" väntas komma ut i skivdiskarna någon gång i månadsskiftet septern ber-oktober. Enligt vissa preliminära källor skulle den nya LP:n vara den bästa som de hittills har åstadkom, mit.

Nu har han emellertid hittat den igen och det nya albumet "Dead Ringer" torde så små· ningom hitta sin väg ut i skivhandlarna". I sammanhanget kan kanske nämnas att "Bat out of Hell" legat 124 veckor i ett kör på USA:s Top 100,

'] Greg Lake, som legat lågt sedan Emerson, Lake & Palmer lade av, har skramlat ihop ett nytt band och lär ha ett album i antågande. C Bernie Marsden , till vardags gitarrist i Whitesnake, har gett ut sin andra solo-LP på bara n ågra månader. Hans debutplatta "And about time too" som kom ut i början av sommaren har redan haft så stor framgång i bl.a. Europa och Japan att det nu är dags för näs· ta: "Look at Me" C Rolling Stones, en nästan 20årig institution inom rockmusiken, har släppt en ny LP: " Rol-

•

..J LolCreme och Kevin Godley

I Thin Lizzy, en annan långkörare, kommer ut med lP:n "T bl B '" kb ;~:ll:tenO~~ml ~c~~å e;~s ut som singel är skriven av Billy Bremner från f.d. Rockpile,

som hoppade av från gruppen 10cc för några år sedan och sedan dess jobbat tillsammans både som musiker och producenter, skall ge ut ett nytt album någon gång i september; "Ismism". Som de skickliga och lite udda

D Det har dykt opp en nykom-

. d Ik f r ' mg pa e enge s a örsä ,nlngs· listorna rätt nyligen . Det är "Th e 0'"' jjtcial BBC A Ib um of the Royal Wedding". , , Skivrecension? Har inte sett till någon men ifall någon dylik kommer torde det bli en ganska måttlig kritik. Kanske något i stil med: "Välarrangerat men ointressant. Ingenting nyll". D Meatloaf skall inom en nära framtid komma ut med en länge väntad uppföljare till storsäljaren "Bat out of Hell", -Det är 3 Yz år sedan "Bat out of Hell" kom ut och en bidra· gande orsak till all det nya albumet dröjt så länge lär vara all Meatloaf under en period hade tappat rösten,

L Beethoven håller tydligen oc:kså till i skivstudio för en ny pfatta är utlovad till julrushen,

•

Walsh, The James Gang, Tygers of Pan Tang, Gary Moore, Steppenwolf, Joe Ely, Spyro GyrO', CtJ'mel, Crusaders, BB King och George Thorogood and the Destroyers.

O För några år sedan ~iordes det parodi på The Beatles-genom fil-

:J Harry Chapin, amerikansk : sångare och textförfattare. kom i en trafikolycka i New Yorden 16 juli.

: • • : • Harry Chapin har främst gjon :

sig känd genom sina novella nade •

sångtexter, där han med värme.. :

humor och en lysande berättar- •

konst skildrar normala ameri- •

kanska medb(')r~are. ••

•

Men också all~aret finns i b •

texter , bl.a. i sången "(At"s i. :

the Cradle" som berättar om dis- :

tansen som uppstår mellan en far :

o ch bans son . •

I "DalIce Band On The Tita. •

nic" drar han paralleller meUan :

det sjun'kande Titanic ocb det •

moderna samhället, de som är •

ombord vägrar inse den verkliga •

situationen. :

•

ling Stones Tattoo You".

Tidigare var det "The Long Riders" men nu heter filmen "Southern Comfort" och musiken lär det ska låta en hel del cajun om,

I :

••

perfektionister de är kommer de· ras nya album högst antagligen att vara Il'ka I'ntressant 'om deras tl' dl'ga.re verk. . J

C Peter Erskine, tidvis trummis i Weather Repon, håller på med ett solo·album, • En del av materialet bandas In i New York tillsammans med 'k bl.a, Jaco Pastorius och Mt e Brecker medan resten som banåas in i Los Angeles görs i sällskap av bl.a, . Wayne Shorter och George Cables. O Ry Cooder, amerikansk multi-musiker med utflykter inom de amerikanska musiktraditionerna som specialitet (b1ues, jazz, zydeco, . rock, country, osv,), fortsäller att göra filmrnu· sik,

Före det skall det dock komma en singel: "Ludvig van".

O Mångmiljonärerna

_men och albumet med "The Rutles",

Pink

Nu skall också BeeGees få sina

Floyd har lovord från ett kanske lite oväntat håll. Komsomolskaya Pravda som är språkrör för en kommunistisk d . , P' k ung omsorganlsatlOn kallar In Floyd för "fyra ärliga musiker" och anser att "The Wall" är "ett

dubbelgångare i de tre "bruderna" Dobbin, Garry och Norris i gruppen HeeBeeGeeBees. 'Deras första album "439 Gol-

försök att bryta genom skiljeväggen me II ao e I"Ilen I väst oc h d en b r ed a massan " ,(???) '" Ironi eller allvar? O "Det här är en gammal Bob Dylan-sång som jag dedikerar till honom i hopp om att han snart skall krya på sig," Detta sagt av Kevin Coyne på en konsert i New York i juni när han introducerade "Knockin' on Heaven's Door",

O Hör ni till dem som brukar söka efter fynd i skivafiärernas lågprishyllor? I så fall kan ni gUldja er åt att MCA records skall ge ut en serie lågprisplallor med en rad kända namn, bl.a, Wishborne Ash, Joe

tkn Greats (Or, Never Mind The Originals, Here,s The HeeBeeG B -,,, b d f' h ' ee ees" or e Innas os sklvh an dl arna så ' . " smaOlngom.

O Jerry Lee Lewis blev under sommaren intagen på sjukhus för undersökning och då uptäckte man att han hade växter i magtrakten. Växterna har förorsakat inre blödningar och tillståndet för den 45-åriga pianorockaren lär tidvis ha varit mycket kritiskt. Jerry Lee Lewis' verkliga storhetstid inföll i slutet av 50-talet men i och med den 50-talsvåg som blossade upp på andra halvan av 70-talet har han lyckats nå ut också till en yngre publik,

- Problemet är att de flesta av oss leker strutsar, har Chapin sagt. Jag ser mig själv som en som försöker få folk att inse det de redan vet. Till hans mest kända sånger hör förutom ovan nämnda: "TaXl, "The Sniper", " W,O.L.V", "Woman Child" och "Mail Order Annie",

•: . ' : • : ••

: • : • • : • • . ••

Chapins humoristiska sida kommer väl fram i t,ex. "Six St'O h ' rmg i vilken en nyb . rc , estra", . öqarguarnst berättar om alla si' . na svångheter. • Bl.a. Brasse Brännström ha.r : gjort en svensk version av "Six •• • String Orchestra", "Brasses en mansband", och på finskt håll •• har Hector gjort den finska mot • •• svarigheten, • Harry Chapins sånger bar doc : inte på långt när lyckats uppnå • samma popularitet i Europa som : i hemlandet USA. • : Chapins sista album "BOIIrd- • walk" gavs ut i våras, : • BG LA XEll :

•. ...................................................................................................................•

Lyssna på Eldorado HELSINGFORSPUBLIKEN har under en kort tidsrymd fåll se och höra två verkligt intressanta nya-vågen band, nämligen Au Pairs och New Ortkr, Det sist nämnda lår utomordentliga re censioner för sin konsert på kul rurhuset inför en knappt halvfull sal. Öet som retar mig mest är all jag var i H:fors några dagar tidi gare och missade den uppskatta- ·. de konserten med en hårsmån .

programmet som bjuder på sammetsmusik!

sion ger belägg för: - They used lO call il grave robbing , now rhey gi ve it a more polile name and marker ir". Filmen med samma namn rveke r han dock art man kan se dc h om vi har rålamod så dyker d e n nog upp i finsk eller sve nsk TV förr eller senare (om d e nu iIlle red an visat den n. Finsk TV offrade ju annars en , förm odli gen rätt avsev ärd, sum ma av sin undcrh å llningsbiJdger på att visa tre konserter med SKIVFÖLJETONGEN E/vi, Pm· El vIs I augusl i. ley fortS ärter trOlS all det nu är

Politik och musik har räll oft a fyra år sen han dog . ReA hal ett nära samröre. I England är grävt fra m gamma l skåpmal och rasoroligheler numera eH var gett ul " nya" LP :n "This is Ef. dagligl pro blem -- vi minns väl vis ", all a kravallerna i Brixton i som· MM:s ski vrt'censenr var iIlle ras, speciellt förtjusr i vinylen, vilket Ska-gruppen Mad1/ess h a r in1edningsraderna i hans reeen· känt sig urpekade för att ha haft

samröre med Neo-n azistgruppe· ringar. Därför har de nu uttalal all de inre stöder något poliriskt parti med rasi stpolitik :på sitt program och uppmanar sina

fanns art göra likadanr done l

Well

ABBA har fått konkurrens! En grupp med del välklingande (hm)) namner BABBA bjuder på

jag arr det är ett mjukt _ ABBA-parodier - kanske elakt srarta söndagen på, gjort men det läl riktigt skoj, Kjel/ Alinge, Len1ll1r1 Nej. der finns ingen grupp li11d, m.fl. srofiler håller i med del namnet uran bakom na. De har ett olroligt jl1 BABBA döljer sig artister som ende och omger sig med sIopm gått in för an parodisera mera känd a, stora namn . Tidigare har som " Programmet sänds I sHkn_ de haft trevligt med bl.a , Bee och all ring är så lrxig l. del ~ Gees och David Bowie melodier. pling, del säger plong_ det \ho aldrig yxigl " eller "Vi sänder ( TISDAGAR och söndagar kom mer Eldorado ridande på radlo- . siden , Eldorado - cn fl festv åning på dri fl i nat len.. pi vågorna i P3. Tisdagssä ndningar na kräver dock all man är en vifl i sammeten , Ja, vi ~crn nattens nam-nam och stjäIOOrItlS' naHuggla eftersom sändningsri den är renr okristlig. 23-01 . cha-cha-cha. "

I Eldorado spelas l2usmilt Söndagssändningarna är d är· emot på en mera lyssnarvä nlig musik : dct är lrendskapande och så bjuds det alllid på en godbtt rid . kl. 10-12 på förmiddagar från 60·talel. Hörvärt - men na , knappasl för hårdrock fantastrr Har man varir Ule och slarval och punkäJskare eftersom d på lördagskväUen kan det ju kän nas kymigt att börja röra på sig musak mer eller mindre har pan vid ID-tiden, men annars t\'cker förbud i Eldorado.

Tor,d""en 24. 09

. .

~_5) __~r---------------------------------------------~~~~~~~~~-------------------------------------- ~NI.KA ~.TE!

Leif Strengell, lärare i det undanskuffade ämnet teckning:

"Det borde

finnas mera tid för teck ningen i skolan' ,

Text: ANKI ANDERSSON

Foto: PETER GRANSTROM

o O Visst är det mångas dröm att en gång få stu dera på Ateneum i Helsingfors. -- Men hur många är det som vågar sig på den skolan. O O Leif Strengell, en tjugofemårig Vasapojke, är en av de få som haft den chansen. O O Bakom sig har han en fyra-årig utbildning. O O För tillfället vistas han i Jakobstad. Han job bar som tecknelärare i Jakobstads svenska gymna sium. En liten erfarenhet av liknande jobb, har han från en konstklubb för ungdomar i Grankulla. Hur kom Leif på au bli tecknelära re? -- Egemligen så var.jag ime alls inucsserad av teckning, när jag var - mindre . Jag tröunade pä livet i Va sa och fonsaue mina gymnasies[U dier i Vörä gymnasium . Efter an 112 klarat av dem, blev det militä ren . -- Det var säken den lugna m il

jön i Vörå , som fick mig inuesse rad av konSL Sä det var egendigen mest för permissionens skull i mili tären som jag sökte in till "Kuva mataideen opetusJinja". Även om jag inte var sä säker pä min finska . För au du skall komma in till denna konstskola , kr,ävs student examen . Leif blev nästan inspar kad . Det är en väldigt liten pro-

cem kompetenta tecknelärare i Svenskösterbouen . Därför är chan sen an komma in pä utbildnings linjen rätt swr.

D Behöver inte vara tecknihgsproffs Vad krävs dä au du skall kunna ? Såhär säger Leif: -- Bra är det förstås om du är ät minswne lite imresserad av konst och teckning . Du behöver ime va ra proffs pä att teckna. I skolan hit tar du din egen stil inom olika lin Jer. -- Huvudsaken är att du är full av ideer. För tillfället är utbild ningen pä finska . Pä fyra är varvas

det teoretiska upp med det prak tiska . Man läser bl.a. pedagogik , konsthiswria och sociologi . I fort sättningen ska utbi\~ningen för längas till fem är. Amnena skall sammanslås, praktiken skall mins kas och teori blir det mera av .

D Onödigt ämne? Många anser kanske au teckning är en helt onödigt ämne i skolunder visningen . Men hur är det egemli gen, Leif? -- . Vi har helt glömt borr art teckning hör ihop med bildkons ten . Allt vi tänker och gör sker i bilder . Modersmälet har ocksä en del i bildkonsten . Man tänker helt bild lik L -- Teckning är ett väldigt svän ämne, jämfört med t.ex . maue . I maw: har du alltid facit att gä till, men det kan du ime göra i teck ning . Du kan aldrig ta och kolla om det är rän eller fel.

DI Välinformerad Vad krävs aven teckningslärare? -- Det är viktigt att man häller sig välinformerad om vad som händer i dag. Lättaste sättet att följa med dagsaktualiteterna ärgenom mass media . Teckningslärarjobbet är väl ändå ganska fritr ~ -- Det är inget jobb som man kopplar på klockan nio på morgo nen och av klockan fem, och går se n hem och sover . Det här jobbet är absolut inte dygnsrytmindelat . Man kan hela tiden förnya sig och sina ideer . -- Men det kan vara kämpig t . Som JUSt i mitt fall. Jag har hel t nya människor att jobba med . så innan jag lär känn a alla så ..

D Lärare och elev ska vara kompisar Hur är rel atione n ekv·lärare' - Varke n lärare eller elev får ha

en [Uff attityd . Alla skall kunna ac ceptera alla. Man måste kunna komma in i den vanliga rutinen . Läraren och eleverna måste kunna vara kompisar, men ändå ime så an eleverna tar över lektionen . Ib land kan man vara väldigt nervös inför en ny klass. Men man måste bara försöka . __ Med hjälp av samarbete kla rar man av del. Hur kan man planera dessa tim mar? - Det får inte vara någon direkt planering . Men man måste nog ha något att gå efter. Man måste ta lä raryrket på allvar. Eleven är där för att lära sig och du själv skall lära ut. -- Ibland kan det ske improvisa tioner, men eleven borde förstå, an man försöker bjuda till. Viktigt är att m a n koncentrerar sig på ett ämne . -- Det finns en hel del konstnä rer, som extraknäcker, som teck ningslärare . För d em känns det in te som p~ samma sän . De sitter nu där för att få sina pengar.

D Mera tid! -- Det sku Ile vara roligt om det fanns mera tid för teckningsunder visning . Man kunde göra annat än att sitta vid en pulpet och teckna sin teckning. T .ex . kunde det vara roligt att göra vi deofilmer. Det är ju också en bildkonsL -- Eleven borde ställa krav , men själv också göra något . Leif jobbar ganska m ycket med grafik på sin lediga tid. Han skulle gärna fonsätta med det på heltid. men del finn s inga ekonomiska möjlig heler. -- All a som j r intresse rade av någol ino m konsl . re kommendera r jag den skolan {iII 100 % . Ocr är fantasliskt all job ba m<:d dessa sa ker. Du lär känn a dig sjä lv o<:h andra . saml alt du f:ir ge uttryck fö r din fa ntasi oc h dina ta nkar .

•

___.___.___. __!ors~agen _24. ~2. ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

____._ ____.

.. Op tussade ihop en "gammal" lärar e

----

---

När Johan Wägar första dagen höll skola i Kvevlax den l mars 1961 var Siv Hagberg knappt en månad gammal. Det var Johans första tjänst och han kom att stanna i Kvevlax.

"Det är no

på allt

om man

D D Småningom blev också Si v hans e lev.

D D I dag har Johan ,kunnat fira 20-års jubileeum som lärare.

-----

D O Siv har blivit student och går tred je året i Pedagogiska fakulteten för att bli lärare. D D ÖP har sammanfört dessa två kvevlaxbor för att diskutera kring lärarut bildningen i går och i dag, om ideer, mål sättningar, förhoppningar och om hur de förverkligats - i sistnämnda avseende för Johans del.

------

----

---

-- D --

---

- Jag sruderade rilllärare vid semi narier I Nykarleby 19')')-60, be· rälladohan. Jag hade väl ime spniellt tänkt mej all bii lära re men nå· gonting sku lle man ju försöka sig på. Hter sju år folkskola besökte jag Kristliga folkhögskolan i Nyka rleby. Det var kanske der som ledde till semmanet.

- Jag har alltid länkr äll jag skulle bli lärare , säger Siv . Jag minns

hemskt bra min första lärare . Det var Kersrin Jossandr. Jag och mina kompisar hade henne som idol och förebild . Jag minns hur hon va r klädd och vad hon hade för glasögo n. - Jag tror all alla vi flickor då ville bli lärarinnor.

"Preussiskt" och teoretiskt

Vi låte r Johan Wägar berälla . _ Det var hårda ordningsföresk rifter och en småll preussisk anda i seminariet på den tiden. Närvaro vid föreläsningarna va r obligalO' riskr, helsr till \00 procenr. Man sku lle vara svårr sjuk för au få vara frånvarande . - Det ansågs opassande att man for hem över veckosluten . Studier· na sku lle ske på heltid - sju dagar i veckan . Ville någon r.ex . gå på dans på Karleborg en lördag måste de vara hemma på bestämda tider. - Kom man för sent var man fruktansvärr rädd för upptäckt. _ Fast mitt hem inte var längre borr än i Pörrom reste jag hem en dast till de SlOra högtiderna. _ Undervisningen var lagd på kunskapsinlärande . Vi pluggade in mycket teoretiskt slOff. Ingen fältpraktik förekom . Först dct femrc å ret fick vi börja hålla lektioner i övningsskolan . _ Jag kommer ihåg all jag jobbade mycket för att lära mej spe la. Vi måste kunna etr visst antal psalmer i psalmboken. Men jag lärde mej spe la alla efter noter. Nu har jag nog glömr det mesta av musiken. - Det var ganska få som ifrågasatte och diskuterade. Lärarna un dervisadc utgående från all det de lärde var det riktiga. Om någon form av kritik förekom upptOgs det my(ket allvarligt al' seminariets ledning. Man .kan väl säga att vi för det mesta godtOg och accep terade undervisningen så som den var upplagd. Johan minns inre all man särskilt mycket skulle ha diskuterat mål sä ttningar och metoder. Man lärde sig så mycket som möjligt för att kunna lära det vida re som lära re. Principer som r.ex. all lära sig Sjä lv <;iika. kunskaoerna haL .komlDi~ senare .

---

-------

-- U --

-----

•

Svdrt att td jobb

Det va r svårt att få j6bbnär jag blev färdig lärare (trOtS art Johan hade klassens bästa betyg. kryper det fram) . . - Jag sökte en tjänst i Petaiax. Jag räknade inr e riktigt med den (Kh beslöt lifta till militären i Dragsvik via Korpo i Åboiand där det fanns en tjänst som jag kanske sku lle få. - Jag vände i Nagu när jag redan passerat rre färjor o(h tyckte all det ännu var långt kvar till Korpo. Ell jobb där ute verkade för avs i des.

- Så fick jag rips om tjänsten i Kvevlax och fick den . Efrer slurförd militärrjänsl. tillrrädde jag tjänsten l mars 1<)61. Fem dagar senare gif te jag mej med min nu varande fru. Vi hade träffats i Nykarleby och nu gICk hon I Kvnlax hemslöjdsskola. På det sället kunde vi genast

ffi1l1l1l111l11l11l1l1l1111l1l11l1l1l1l1l1l1l1l1l1l111l1l1l1l1l11111l1l1l1l111l111l1U11I II1111111111111111111111111111111111111111111111

1______________~~________________T __ or_S_d~agen__2_4~.~O~9______________________-----

och hans elev -

som också ska bli lärare.

•

,7 friare dag

iitt

på PF

Bland annat pendIandet gjorde att han redan följande år tog ett vi kariat som föreståndare för medborgarskolan iSmedsby. - Jag tror nog att mina elever där tyckte att jag hade hårda kra v på ordning och disciplin. Det var den anda vi fått in i oss i seminari-:t som tillämpades. Här i Kvevlax har det inte varit nödvändigt att ta till några h;hda tag. Kvevlaxborna har av tradition en kritisk inställning till lärarna. - Jag har varit på min vakt men också försökt möta dem. Jag tror att jag alltid trivts ganska bra här i Kvevlax .

D Johan lekte med bil

vid första mötet med Siv

ör med Semi"

- Det var p:1 tredje klassen som jag första gången hade Johan som lä rare, minns Siv. Han var lärare i finska. Jag minns att han hade en le k saksbil med sig som han körde med på katedern. När han började pra ta finska med oss förstod vi inte ett ord. - Det skulle väl handla om bilar och trafik. Johan minns ingenting av det Siv berättar men noterar att han via familjen Hagberg - Sivs far satt i skoldirektionen - nog kände den mörkögda och livliga. damen. - la, min kamrat Asa och jag var nog ganska livliga, säger Siv . Men inte tror jag vi var elaka. En gång fick vi nog si tta kvar då vi retat de yngre eleverna.

D "Korvstoppning"

eller "lära sig själv' '.

- Det är nog friare på alla sätt i dag i PF jämfört med seminariet, konstaterar Siv. Inte kontrolleras vi på ledig tid. Vi diskuterar, frågar och ifrågasätter. - Det är meningen att det skall vara så.

- Föreläsarna för också ofta en diskussion när de lägger fram ett

ämne. Undervisningen är inte "det enda sanna och rätta" so m det tycks ha varit på Johans tid i seminariet. - Vi måste förstås delta i förcläsningarnasä myået som möjligt. Det finns en minimigräns för hur mycket vi måste delta i ett ämne vanligen till 75 procent. - Men vi har så mycker på gång att man sällan hinner stanna upp och tänka efter. Nog handlar det fortfarande om att vi försöker lära oss så my cket som möjligt. Baskunskaper behövs nog. - Och vi har ju tenter som vi måste klara. Siv hör till den grupp lärarstuderande som för första gången skall studera i fyra år, mot tidigare tre år. Hon specialiserar sig i musik och nybörjarundervisni ng . - Jag sku lle inte vilja vara en outbildad lärare, säger hon. Vi accep terar nog i allmänher att vi har att lära oss en hel del basfärdigherer, att läsa iII ganska mycket teoretisk kunskap. - Jag tror nog ate en lärare bör kunna en hel del utan att slå upp i en bok. Siv accepterar alltså en hel del s.k. korvstoppning. Men erkänner också att hon nog tvingas lära sig en hel del som hon inte tror att hon har användning för som lärare. Johan: - Vi so m utbildades på 50-talet har nog fått ompröva de princi per man då lärde ut. Inte går det att bara proppa i eleverna en massa teo retiska kunskaper. Men inte går det heller att bara lära dem hur de själva skall söka kunskaper.

.......:. Vissa basfärdigheter måste nog nötas in. Var gränsen skall dras är

jag inte själv säker på .

D Är läraryrket ett drömyrke ?

- Nog har man tyckt att det är svårt många g:l.nger, säger Johan. Men jag tror nog inte att jag :l.ngrat mej på allvar. Det finns ändå m:l.nga fördelar - då får man också ta nackdela[[la. - Ibland känner man också att man behövs. S,)m lärare kan man göra mycket för de unga människorna. Man kan lära dem art känna ansvar för sin omgivning och för samhället. Någon stor uppskattning Hr läraren inte för dct arbete han/hon ut för. Man får lov att försöka känna och uppleva tillfredsställelsen med arbetet och resultaten när man utför sin dagliga gärning. Siv: - Jag har aldrig tvivlat när det gäl lt att bli lärare. - Jag tror att jag valt rätt. D et blir spännande att se hur det går. Det finns de som säger 'Hur vågar du / '. De tänker väl på hur man skriver om hur det är oroligt i skolan. . - Jag tror att det beror på lärarna hur eleverna är. Barn behöver se läraren som en människa. Läraren skall vara ett stöd för de unga i de ras utveckling som individ er. - Inte väntar jag mej att möra bara snälla barn. Inte behöver de va ra bara tysta och lugna . Jag huppas kunna möta dem som medmänni skor. Får Siv välja ägnar hon sig gärna åt sina specialämnen. Det skulle • Något fundersamt betraktar betyda klasslärare på nybä rjarklasse r med extra t,i mmar i musik. John Wiigar sin tidigare eleti - Men jag är nog också beredd at[ jobba som klasslärare på alla ni· Siv Hagberg få'rdigheter å har våer i lågstadiet. momet, det gamla som hon SVEN-ERIK GLADER

83 elever på sju klasser. Jo d et fanns inga bostäder vid

----

-----

-= -IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 111111111111111111111 11111111111111 ffi fick åhöra redan i småskolan.

111111111111111111111111 ......_

...

i.--._~___

---

----

------ ---- -

-----

---

= --

----:.

________T~or~S_d~ag~e_n_2_4_._0_9______________________________~1 12

Mimmi Forsen på ettan i Kalax lågstadieskola:

'lag var rädd att de stora

skulle bråka men det var inte så farligt" - Jag var rädd att de stora skulle bråka

då jag kom till skolan, men inte bråkar de

så det går bra,

- Skolan är bra och så är matematik

bra och att vi får böcker och lär oss stava!

- Fast jag tror nog jag tröttnar sen på

våren , , , och så när jag blir tie ska jag få

örhängen för det har pappa och mamma

lovat! .

Mimmi Forsen, första-åring i Kalax

lågstadieskola i Närpes.

" Så är det att gå

på

:an

i lågstadiet.

Mimmi är inte så där särskilt kritisk till skolan. Däremot har hon en viss distans både till skolvärlden och sej själv. - Jag har haft tutten så länge så jag talar inte så bra, säjer hon min i allt då hon ska förklara hur man tillverkar pappersapor i skolan .

D Det mesta är bra Det mesta är bra i skolan. Särskilt lärarinnan, Gun, som hon återkommer till då och då. Men också de andra lärarna håller månet. _ lag var jätterädd först för Gun, men hon är snäll. Fast hon har svära frågor ibland, men jag kan nog svara! Vi har åtta b&ker och s~ får vi läxor i alla .. . (Kanske har sortimentet urökats sen den tiden då undertecknad bil dade sej ett helt år bara med "Vi på Solgård"?) . - l skolan är man för att lära sej, säjer Mimmi och meddelar I näs .ta sekund an det kanske " tar ont " då man säner örhängen i öronen. Hur är det på klassen dP Är ni tillsammans på rasterna ? - Vi är 17 på enan men bara 4 på tvåan. Jag är tillsammans med Mikaela och Carin och i dag just då vi skulle spela tennis rmgde det mi

D Koja i skogen ._ Vi leker på rasterna . Jag är nog också med Katarina och Johanna och Tanja, inte bara med Mikaela och Carina. Och så brukar VI vara I en koja som vi har byggt i skogen. Men vi får inte fara upp I träde n för

då kan kvistarna ramla av och så faller vi ner. Mimmi tyc.ker det är bättre i år än i fjol då hon inte gick i skolan. Fast på morgnarna var det ju nog roligare i somras, då man fick sova längre . Hon far med buss till skolan på morgonen och kommt:r hem . antingen klockan tolv, ett. rvå ('Iler trC, . _ Vi har läsning, skrivning, matemauk och läscordnmg . Jag tyc ker bäst om malt:matik för del är bra att räkna. och så tycker jag om läsning.

Vad är bäst i skolan) - At.t vara ute på ras r och så läsebokeni Vad är sämst) - Jag viJl an man inte alls ska gå på ·uean och fyran utan bara på enan och tvåan hela tiden. - Men vi får bra mat fast inte så bra som hemma .

D Inga "riktiga" betyg I Kalax lågstadium går sammanlagt 73 elever. Skolan har tre lärare.

På enan får man inga " riktiga" bet yg, man får som Mimmis syster säger, " nästan betyg", som beränar ungefär hur det har gån det förs ta året. - Och så har vi lärt oss trafikreglerna , säjer Mimmi och demonst rerar hur hon kan känna igen olika märken. Det är som nästan allt annat i skolan" bra ". BERTEL NYGÄRD

tema=

skolan

Torsdagen 24. 09

elena Lillfors, klass fem N ärpes cen tral· lågstadium:

D Träffen, ungdomsprogrammet, har funnits i ett år nu . I höst återkommer det i ny skepnad och med delvis ny be sättning. "Träffen" kommer att sändas tio gånger under året på torsdagar kl. 20.05 i P3. Det förs ta programmet i serien sänds nu på torsdag. Från och med i höst innehåller Träffen två' delar. Först kl. 20.05 glider vi in i S'kymningszonen. Där berättar Mia Lund, med hjälp av lyssnare, om ungdomsböcker - de bra och de dåliga, de tryckta oc'h de otryckta. I det första Träffen/Skymnings zonen, tar Mia Lund upp inte bara nya, bra böcker utan också ny bra musik. Vid 20.30-tiden börjar Träf fen/Reportage, där vi får träffa ungdomar som gör någonting.

UPPREPA

Era

ANNONSER

lÖP

BADRESOR Fr. 1 080,

annonseffekten

"Vi har och förbättras avsevärt

gjort D Tre till Jalta en mjuk start i år"

9 dygn, halvpension

Så är det att gå På

:an

lördagar i rad får vi följa med An na, 8 år, och se hur besvärligt hon har det för att hon är tjock. Kam raterna ser inte Anna, utan 'bara en flicka som är tjock, och som kallas Fläsk-Fia. Programmen berättar om hur Anna själv upplever världen om kring sig: den skyddade och tryg ga miljön hemma i kontrast mot kamraternas hjärtlöshet. Pro grammen innehåller en hel del dramatik, men samtidigt tankar, som säkert kan diskuteras efteråt. • TVI kl. 16.45 på lördag.

Så här billigt har det aldrig tidigare varit att ta sig till sägenom spunna badorten JaIta vid Svarta Havet. 1080 mk med plats i dubbelrum på I klass hotell samt frukost, lunch/middag under Jalta-vistelsen samt lunch och middag i Leningrad. På hemresan övernattning i Helsingfors. Lunch i Björneborg. Resorna sker med modem turistbuss till Leningrad. Från Lenin

grad flyg till Simferopol och kort bussresa till badorten JaIta.

Avresor varje fredag kl. 23.30 från Vasa fram till 13.1 l.l 98 I.

Pris: 2,9, 16,23.10 från Vasa 1390,- från Helsingfors 1160, 30.10, 6_11 från Vasa 1155,- från Helsingfors 945, 13.11 från Vasa 1080,- från Helsingfors 870,Obsl Svenskspråkig guidning under Jalta-vistelsen. Svensksprå

kig färdledare under bussresan .

• Torsdagen kl. 20.0S i P3.

Rinta.Jouppi, Tervajoki till "Före-snön-kommer"pris

Leningrad, 4 dygn, halvpension fr. 630,

•Avresedagar 23.09 = 755,-. 7.10,21, lO, 11.11 = 630,-. i lågs tadiet. 3 dygn i Leningrad på I klass hotell inkl. halvpension. Svensk språkig färdledare. Inte är det så stor skill TOTALPRIS - EJ TILLÄGG.

UPPREPA

Era

nad mellan fyran och fem man. RESEB'yRA » . « . ' ,.;, ' . .'" ~, .-~;:,= Den slutsatsen har Hele VASA Stiltlonsg<ltilrl 7 tel '161 112112 na Lillfors i klass 5 i central NARPt:S tel 96241271 lågstadieskolan i Närpes visserligen baserat på endast drygt en månads skolgång - men i alla fall. ~ Vi har gjort en mjuk och annonseffekten start i år . .. MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

ANNONSER lÖP BDlIIUI

förbättras avsevärt

D ATT BÖRJA på klass fem i lågstadiet innebär i aHa fall en del nymodigheter. Till de tidigare ämnena får eleverna lov att lägga både historia och ett språk till nämligen engelska. , - Det är kul att börja med

engelskan, tycker Helena.

D ETT PROBLEM som de flesta klasser i de flesta skolor dras med är klassernas storlek, dvs det är oftast alldeles för många elever i klasserna. Så ock på klass fem i Närpes , centrallågstadium. Där pluggar 33 elever på Helenas klass. - Det är nog lite för många, tycker hon. - Men några speciella pro blem har vi inte, varesig på klassen eller i skolan som hel het. D SOM SÅ ofta annars ute på landsbygden används inte fins kan i det dagliga livet och där för upplever Helena just det ämnet som jobbigast . - Annars löper skolarbetet bra. Efter denhär månadens mjukstart har vi börjat komma igång på allvar med skol arbetet. D HELENA har redan i dessa unga år bestämt sig för vad som ska hända efter att hon gått ut högstadiet. - Jag börjar i gymnasiet. DI: t är bäst så, efter att man gått där har man större möjlig heter att välja mellan olika 'andra skolor. HANS HORTANS

DI Anna

ALLA DAGAR: Dagens rätt 13050inkl. smör, bröd, mjölk

, ~rolina och Joakim lär sig bygga cot=e - Jl.est:oCJJl.Ong och flyga drakar i ett program av svenska barn- och ungdomsredak tionen. Trots all det gäller ell yard . 08 .00-21.00

barnprogram är det ändå avsett lö, sö .10 .OQ-21 .00

för hela familjen. Drakbygge är nämligen en ypperlig sysselsätt 66200 KORSNÄS 1r961-641152 ning för både föräldrar och barn - tillsammans. Det lönar sig att plocka fram papper och penna för att skriva ner mått på drakar under pro- p _______________________-

catJfz

, grammet. • TV 1 kl. 17.35 på fredag.

UPPREPA

Era

ANNONSER

lÖP

Du,svenska· Österbottning! vIII Du lära dig flyga?

har Du beslutat bli en säker och skicklig pilot?

vIII Du iteruppllva OUt gamla certifikat?

vIII Du förkovra Ditt kunnande?

tänker Du bygga pi DI" nuvarande certifikat?

vIII Du skapa Dig en kreat'lv fritid?

KOM DA DIREKT TILL LOCOS FLYGSKOLA! Utbildningen sker pi Ditt eget modersmil, svenska. Denna specialkurs börjar den 1 oktober 1981. Ring till Harry Tanner, tel. 981·289311 eller 961 110311

och annonseffekten förbättras avsevärt

LOCOS AVIATION ' ps. Be.tlll nu ett FLYGFOTO av Din egendom, odling eller villa! Ring oss gena.U

Ford C rtina beslkt. 5/81 ............ .. .................... -72 p. 4.900 mk Toyota CoroUa ........... -69 p. 1.950 mk Ford Cortina 4-dörr .... -71 p. 4.500 mk VW 1300 ...... .............. -69 p. 900 mk S.ab99 ..................... -72 p. 8.700 mk Ford 17 M smygfarm. -68 be,s ikt. 4181, p. 2.000 mk Toyota MK U HT ......... -71 p. 9.400 mk Saab99 .. ................... -72 p. 7.800 mk Mazda 1500 ............... -68 p. 3.300 mk Oatsun 2200 dsl bra ... -71 p. 12.500 mk Renault 8 ...... .. ........... -71 bra motor, p. 2.300 mk Mazda 1300 .. ............. -74 p. 13.000 mk Toyota CoroUa ......... .. -70 p . 3 .700 mk VW 1300 .................... -72 p . 7 .500 mk Opel Ascona1,9 ......... -72 p. 11.900 mk VauxhaU Viva .. .......... -74 p. 9.500 mk Toyota CoroUa ........... -68 bra mot. p. 3.800 mk Opel Kadett Festival .. -73 p_ 2.200 mk Oatsun 1200 Finn ....... ·71 p. 7.300 mk S.ab99 ..................... -71 p. 8.800 mk Lada 1200 farm . ......... -75 p. 6.900 mk Renault 12TL ..... ........ -73 p. 6.200 mk Mosse Elite ..... ........... -74 p. !500 mk Mo... Ellte ................ -76 p. 4 .800 mk , Opel Kadett ............... -70 p. 3.000 mk Ford Tranait buss ,.. u.-' -70 ny motor, p. 8.500 mk Ford 406 pak.bil .. ....... -77 p. 18.000 mk Toyota HiAce ...... ....... -76 p. 8.700 mk Ford Transit dal .. ........ -73 p. 8.300 mk Volvo Amazon ........... -65 p. 1.800 mk Lada 1200 .................. -74 p. 6.200 mk Ford Taunus .............. . -66 p. 1.200 mk Toyota MK U ........... ... -71 p. '3.200 mk Peugeot 404 smygfarm ........ ...... ___......... _.__ .... -70 dsl. p. 4.200 mk VW Variant ............. ... -68 p. 1.300 mk Öppet vard kl 9-18 lörd kl 9-15 tel vixel 961-75142

't-Ur~H. T orsdagen. 24 ' 71~~~'" =~;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;----------------,_.

__Ifl4l

Susanne Sjöblom, klass 7 D i Oxhamns skola:

-öP tema:

"Jag brukar laga undan läxorna direkt jag kommer hem

- Jag trodde att man skulle bli retad me

ra ... men int e de nån större skillnad.

Susanne Sjöblom har tagit det stora ste

get från lågstadiet till högstadiet i och med

att hon började på sjuan, 7 D i Oxhamns,

närmare bestämt.

- Jag trodde nog att det skulle vara en

större förändring.

Den största förändringen är, enligt Su san, att sjuorna måste ta större ansvar för sig själva. - Nu skriver lärarna inte mera upp näs

ta dags läxor på tavlan .

På.,

Så är det att gå

'an -

Lisen Sundqvist, klass 8 C i Oxhamns skola:

högstadiet.

o Läxläsningen slukar närmare halvt:rnmen varje dag för Susannes del. Mera om finska eller engelska står på programmet, - Jag brukar laga undan läxorna direkt jag kommer hem från skolan,

D Finskan är svårast Svårare än sexan är sj uan i alla fall inre , - Ja veit inr riktigt, der har inre ändrat så mycker. Finska är i alla fall svåras!. - Der har ändrar på nål vis S,n sexan. Och jag kan inre praktisk finska som över hälften av klassen . Rä[[ jobbigt är del också med rättstavnrngen I svens· ka. - Men bara man lär sig reglerna går del nog gans b bra. Historian blev en liten chock, läxa dIrekt trän första timmen. - Lärarn sa((t' skräck i en direkl. han vnbr v:t ra St· ~~ ,

Carina och Lise n (som har viss erfarenhel fr ån Jen ox· hamnska skolvärlden) prolcslu:tr och lillriill:tläggcr di . rekl: - Int e han så sträng b:tr:t m:tn lär känn htlnom . 'Oc h Sus:tnlll· tycker all Jct iir bämc meJ en lite SI · rängare linJc - Endel läure behandlar oss som Olll VI vore hemskl b:trnsliga.

Lugn start

Starten i högsladict lur för Sus:tnJlcs del v:trit räll lugn . - Dethär är 11\' (( för all:t. ~a :t Ila >I i kl:tssm h:tr sut.· til räll tysta. . Ju är 11Igl1:tre iiJl förr. O;ir hiller lille C:trin:t och Lisen med hcller , Canna: - På v;'ir klass var alla SI\ va: ":\1I bÖrJar vi på sjuan så nu skiler vi i skolan och Uxorna . Lisen: - MeJ os hiirjadc dc Jirckl. ." .. PETER C;R :\~SIR( Ivl

"Attan år värsta klassen" - Åttan iir viirst klassen i högstadiet. Man sitter liksom mitt emellan . .. och he e int naa kul. Den som tycker det iir Lisen Sundqvist pd BC i Oxhamns skola. BC iir en liten klass, med "bara" 21 elever. "En ganska vild klass ", enligt bedömare. .. - fag tycker att den iir passligt stor, faktiskt. Fast nog kan man krypa 6åkom nån annan i en sd liten klass också. Lisen har bara hunnit pröva på åttan i några få veckor ännu och tycker inte att det är så mycket svårare än sjuan. Mest bara repetitioner hittills. - Men det är skönt an komma från sjuan, då allting verkade så stort ... och så sa alla mulle åt en hela tiden.

D Inte lika pirrigt Speciellt jobbigt är det inte att gå på åttan - tycker Li· sen i alla fall. - Nu är det inte lika pirrigt som på sjuan när man inte lä5t läxorna . . då var ju lärarens ord jag ... men nu vet man ju att de inte kan göra någonting fasr man inte läst. - Jag brukar i alla fall läsa läxorna . läser så gOtt jag kan och pluggar ordentligt del jag inte är så bra på finska till exempel. Ett annat jobbigt ämne är matte . - Det kan va ra svårt att försrå att man sk ulle ha nån nytta av bråktal. till exempel. Ell iirnne som är "ga nska kul" är engelska.

Så älr det att gå på :an i högstadiet. D För stora grupper - Men det är lite synd att det blir mest skrivande. Det skulle vara kul om man kunde prata mera ... men \'i har för stora grupper. - Man kunde kanske lära sig bättre om man fick h;i mera grupparbete, och om man fick diskutera mera. Historia är också ett intressant ämne. , - Men man kunde få lära sig lite mera detaljer. nu är det nä5tan alltför översiktligt. Hur "bra" ett ämne är beror myrket på läraren. Li· sens intresse för historia beror till en del på att läraren (Göran Fallenius. heter han) kan göra ämnet intressa nt. - Och så kan man diskutera med honom . - Ibland kan ett ämne också vara så intressant att man går till bibban och lånar böcker och läser mera om det.

ID Bra med betyg Vi halkar i det sammanhanget rn på betygen. Lisen tycker att man ska ha betyg.

I 15

~ t~ t

Torsdagen 24. 09

----------------------------------------------~~~~~::-=~~~----------------------------------------~

7.TERIIOTTNISKA POSTEN

Carina NickuIl, klass 9 C i Oxhamns skola: o

, 'Feeling beror på oss i nian

- Feelingen i skolan beror på oss i nian. Det är vi som styr skolan ... vi är ju ändå äldst. Carina Nickull går på klass 9 C i Ox hamns skola, en klass med 31 elever, ett an tal som enligt Carina är alldeles för stort. - Alltid är det någon som sitter och pra tar någonstans. Läraren får inte tyst på klas sen.

Så är det att gå på :an l

högstadiet.

Nian är - som bekant - sista året i grundskolan . Det år som - enligt lärarna - är avgörande med tanke på de t fortsatta Iifvet och lefvernet. - l år är ni nior. N·l-O-R .. - Tänk på betygen. Där är två repliker som Carina och hennes kompisar i klass 9 C har fått höra a ll tsom oftast den första måna den . .

-"'

D Inget speciellt - Själv tycker jag inte det är någonting speciellt. Hit· tills har det varit som vanligt . Det är många förväntningar som byggs upp före man börjar på en ny klass. Före varje kl ass. - När man skulle börja på sjuan trodde man an det skulle bli jättejättesvårr .. . men i själva verket var det lättare på sjuan än på sexan . - Om man läser och följer med klarar man sig .

D Mycket onödigt Carina tycker att det mesta hon lär(t) sig i skolan är bra även om det i alla ämnen finns onödiga saker. Mera i end el mindre i andra. - Alltid gnäller vi om nåt . - l många ämnen sitter vi och diskutetar hit och dit utan att komma nån vart . Vi kommer in på matte, ett ämne som Carina inte be traktar med någon odelad förtjusning . - Varför måååste vi . .. frågar vi när det blir riktigt svårt. .. vad har vi för nytta av det här. Det är mycket som verkar onödigt att lära sig i matte . - Och ibland svarar läraren helt enkelt att inre har vi nån nytta av der. .. men vi måste kunna det när vi kommer till gymnasier.

D Språken är O K Ämnen som Carina gillar är finska och engelska . - Men vi borde lära oss det mera praktiskt. Det enda vi nu talar är när vi svarar på frågor. Detta med passivt lärande är - fortfarande - ut· märkande för undervisningen på nian . - Vi läser i böcker och fyller i papper , kikar på diase· rier och filmer , hör på band ... men mest av allt hör vi på när läraren berättar - Det borde nog vara mera självständigt. Fast vi har nog fått mera att säja till om sen vi började på nian .

D Gymnasiet sedan - Man kan lägga upp ett mål fö r sig om man har be tyg, att höja från sju till åtta , till exempel. Betygen som hon får anser usen vara rättvisa . - Lärarna är så vana att ge bet yg att de borde kunna det. Framtiden för Lisen är ä nnu höljd i dunkel.

- Det blir väl gymnasiet efter högstadiet, säger hon efter att ha funderat en stund . Jag vill ha ett jobb där man träffar mänskor och får prata med dom . - Det vore i alla fall kulare om man skulle H. si lite på olika jobb. PETER GRANSTRÖM

Carina har redan beslutat sig för att fortsätta i gymnasi et. - Ungefär hälften av klassen tänker fonsätta. medan andra hälften inte har en aning om vad de ska göra efter man . Sen siktar Carina på någonting inom sjukvården . - Vi har blivit lovade en pryovecka och den tänker jag göra på ett sjukhus . . . om vi nu får nån pryovecka . PETER GRANSTRÖM

•

Torsdagen 24. 09

------1116

Karl-Gustav Svedjebäck, klass 1 i Närpes gymnasium:

....

...

- .:.

'-x

"Det är stor skillnad

,, på högstadiet och gymnasiet - Det är nog stor skillnad mellan högstadiet och gymnasiet. Inte di rekt så att det skulle vara så mycket svårare studier i gymnasiet, men allt är så helt annorlunda. Man får till exempel ett eget kbssrum! Så säjer Karl-Gustav Svedjebäck i Närpes gymnasium. Han har pers pektiv på sin årskurs såtillvida att det är andra året han går på ettan. - När man var i högstadiet tyckte man att det var roligt att flytta från rum till rum , men nu inser man nog att ett eget klassrum är viktigt. I högstadiet blir aJIting så "löst" på något vis. Här har man en egen fast punkt i klassrummet. När det gäller själva undervisningen, situationen un der lektionerna, är det däremot inte så stor skillnad, menar Kalle.

Så är det att gå på

gymnasiet.

D Bättre klassanda Klassandan däremot är något helt annat än i högstadiet, givetv~s av den orsaken att man har ett eget rum.

man som jag från mellankursen i högstadiet. är det näs tan övermäktigt att klara gymnasiefinskan . - Däremot är det inga direkta problem med de nya ämnen som tyska och psykologi .

D Ensidigt plugg - Först då man kommer till gymnasiet. tror man ju att det ska vara något helt annorlunda man ska lära sej. Men sen märker man att det mest är en fördjupning av det gamla. - Det som skiljer är väl att man har ett större ansvar i gymnasiet. Visserligen kan man vända sej till en lärare. här också. precis som i högstadiet . men på något sätt är de:r underförstått att man ska klara sej själv. IJ~ .. 't par punkter skiljer sej undervisningen ändå tdn rH'gstadiet. Det gäller matte och finska. ämnen . J!Ti ~j'lrde att Kalle fick gå om ettan. -- Finskan innebär nog en stor omställning. Kommer

En klar skillnad då man jämför med högstadiet, är den bättre ordningen. Alltid finns det ju nån som "småstör" och pratar lite, men inte är det så aJIvarligt som i högstadiet. - Det kan bero på att de som stör inte går vidare till gymnasiet, funderar KaJle. Samtidigt är kontakterna meJlan elever och lärare inte bättre i gymnasiet. - Här är det så få lärare, och de håJler sej mer för sej själva .

En likhet med högstadiet är den ensidiga undervis ningssituationen i klassrummet. Eleverna tar alltför lite del i undervisningen. menar Kalle men tycker ändå inte att någon särskild grupp ska belastas för det felet. - Det blir ju mest att läraren står och förklarar och stäJJer frågor . · medan elever sitter passivt och lyssnar. Det är inte lärarens feJ och inte heJler elevernas. Det ba ra blir så då heJa målet för gymnasiet tycks vara att klara sej bra i studentskrivningarnai - Klasserna är också för stora. Vi är 26 i min klass. och på kemilektionerna är vi 35 1

- A andra sidan tror jag att klyftorna är större mellan olika klasser och årskurser. I högstadiet "tvingades" man att umgås utöver klassens ramar. Här är man mera olika enheter . och särskilt tydlig är gränsen mellan de tre årskurserna . Gemensamma elevaktiviteter i klassen. eller hela sko lan. förekommer ganska sparsamt. Mest tillbringar man rasterna med att sitta och prata. Det är tiJlåtet att gå på högstadiets skoldanser. Men några regelbundna gemen samma saker utöver julförberedelserna håller man inte på med . - Fast i fjol var det två elever som tog initiativet till en gemensam weekendresa till Stockholm, och det lyckades väldigt bra. Det blir troligen aven gång till. Diskussionskvällar och liknande tror Kalle inte myck et på. om man inte har något nära ämne som superiet på danserna eller så. Det är vanligen bara en aktiv grupp på ett tiotal personer som möter upp annars . Själv valde Kalle gymnasiet för att han var osäker över framtiden. Gymnasiet finns ju "häim·å-kring". - Det var inte helt avgörande. men det bidrog (iII mitt beslut. BERTEL NYGÄRD

_t~

____________________________________________1r_o __r_s_d_a~g~e_n__2__4_._0_9__________------------------------------- ~NI.KA PO~TE!

Marina Klåvus, abiturient i Närpes gymnasium -- Året som abiturient fordrar mer aven än de andra årskurserna i gymnasiet. Må let är klart och man ska dit till varje pris, man ska bli student. -- Det som kan vara lite skrämmande är att det ändå bara är ett delmål. Först efter studentexamen börjar allvaret! Marina Klåvus, Närpes gymnasium, har börjat sista året i gymnasiet och gör mot det som man i gymnasiet ofta upp fattar som det första stora målet i livet, studentexamen.

Så är det att gå

på :a~

i gymnasiet.

Men är det föt livet man har lärt sej ~ frågar hon. Allt är upplagr så att man ska klara studentexamen. "Det där kan komma" är ju en vanlig kommentar när man är abiturient. , - A andra sidan ska man inte förneka art gymnasiet ger en fin all mänbildning. Vissa saker är nog trors allt också "för livet".

D Rätt krävande Gymnasiet som helhet och sista året i synnerhet är rätt krävande. Man måste helt enkelt läsa, och Marina säger att det är myckat att ta igen under abiturientåret. Sånt som man inte hunnit med tidigare. - Det är också mycket repeterande i undervisningen. Det ska klaf- . fa sen på våren, så det gäller att hela tiden repetera. Då Marina jämför gymnasiet och högstadiet, kommer hon fram till att gymnasiet nog är bättre på många sätt. Det som skiljer är i första hand elevernas ålder och därmed sammanhängande mognad . - I gymnasiet tar man allvarligare på studierna. Kanske beror det också på att man g:1r där frivilligt. Man är inte tvingad att slå i sej en massa ämnen, man har valt det själv. - Sen tror jag också det krävs att man personligen lägger sej in i de olika ämnena och inte bara litar på läraren . Då inser man kanske nyt tan med ämnena, och därmed blir de också intressanta.

D Intressantare? Undervisningssituationen i klasstummet har mycket art göra med det sistnämnda. Vidare är der naturligtvis en fråga om lärarnas sätt att ta sej an ämnena . - Jag har setr att ganska ointressanta ämnen, alltså såna som har verkat ointressanta, kan göras inrressanta om läraren utformar under visningen bra. Överhuvudtaget tycker jag att förhållandet tiJllärarna är bättre än i högstadiet. Kan man tala om någon skild "abi-anda" bland eleverna~ - Efter vad andra har sagt brukar det där komma först på våren, då man kämpar i lag . Än så länge är det nog mest som vilken årskurs som helst. Några elevaktiviteter att tala om, frånsett skolans frilufts- och id· romdagar, förekommer knappast. Sj älv är Marina nyvald ordförande för gymnasierådet , men där har man inte hunnit uträtta så mycket än.

D Späckat program - Elevaktiviteterna blir nog lidande av arr vi har err rän så späckat studieprogram . Det finns helr enkelt inte plats för så mycket exrra. Sammanhållningen bland eleverna är dock bättre än i högstad ier, i första hand då inom klasserna. Orsaken är givetvis arr man har eget klassrum . Rasterna ägnas åt läsning. kortspel och diskussioner. Något särskilt aktuellt diskussionsämne kan Marina inte erinta sej JUSt nu . Att det blev gymnasiet för Marina, berodde på att hon inte visste vad hon ville bli . Före gymnasiet tog hon ett sabbatsår. - Sen är det ju viktigt naturligtvis arr studentexamen leder till fonsa tta st uder i högskolan . BERTEL NYGARD

"Målet å-r klart och man ska dit till varje pris"

Torsdagen 24. 09

- - ---- -- - - - - - -------_ ._ - - - - - - -- - - - - - - -- - - - - -,

aO:an)

Hänt sen s i s t . . .

och en t i t t :framåt •••

,82SillS2S2S2S82Sill52S25252S.5cS2S2~i2S2illcSill56t'S2S2S2S2S252S.52S2S2S2S2S2S2~ii!!-ii!!.ii!!.~ji~i5i5!w§ii

Höstens tävlingar inom SÖV kör igång

Opel Cup!

Jordcirkus!

D MHF:s Ungdom arran enr för fjärde gången MHF- n doms Rattmästerskap /Opcl Cup . Tävlingen är till för alla kör kortsinnehavare mellan 18 och 25 år och består aven dam- h en herrklass. Först hålls en teorilektion som avslutas med ett pro\' och därefter ett praktiskt prov med bil på en manöverbana . Poän gerna från teorin och praktiken räknas samman och den bästa från varje klass Hr della i lands finalen i St Michel 10 ok! . Från landsfinalen kvalifi eI2I sig en dam och tv:!. herrar ti ll Nordiska finalen i Västtyskiand den 25-31 okt.

N u drar höstens tävlingsverksamhet igå ng inom SÖU . Under hösten kommer det a tt handla om ringkval i pidro- o ch bordtennisturneringen samt en dagsturne~ ring i Unihoc . som arrangeras i sa marbete med NUFS I ~ykarleby . Pidroturneringen kommer att spelas enligt tidigare mönster . Ett föreningslag ska bestå av sex spelare och la gen bör anmälas till de olika ringarnas kontaktpersoner före den 10 oktober. Ringkvalen påbörjas därefter och bör vara färdig spelade före den 28 februari 1982. Därefter spelas semi finalerna, uppsamlingssemifinal och final detta kommer att ske inom mars månad .

Bordtennisturneringen kommer också att spelas som

tidigare år . Ett föreningslag skall bestå av fyra spelare

och lagen bör anmälas till de olika ringarnas kontakt

personer före den 10 oktober. Därefter startar nng

kvalen, som i likhet med ringkvalen i pidroturneringen

bör vara färdigspelade före den 28 februari .

Semifinalerna och final, spelas om möjligt inom mars månad. . Dagsturneringen i Unihoc arrangeras i samarbete med NUFS lördagen den 24 oktober på ungdomsgirden i N ykarleby. Turneringen kommer att arrangeras med skild dam . och herrklass . Lagen skall bestå av fyra spelare plus ett fritt antal av bytare. De föreningar, som är intresserade av unihoc turneringen bör anmäla sina lag till SÖU:s kansli tel. 961-115 372 senast den 10 oktober.

Kontaktpersoner i bordtennis och pidro :

I-ringen I1.ringen III-ringen IV -ringen V-ringen VI-ringen VII-ringen VIII-ringen .

Brita Svedlund-Hästö Helmer King Fritidsbyrån Magnus Lindholm Kenth Storm Rolf Storgård Hans Hortans Hans Honans

tel. t j . tel.tj. tel. t j . tel.tj . tel.tj . tel . tj . tel. t j . tel.tj .

968-45200 967-62052 967-20541 961-56456 961-222311 961-651207 962-41221 962-41221

p .S. Vad beträffar anmälningar till pidroturneringer inom V -ringen så har anmälningstiden redan gått ut.

• jordcirkus. en rikssvensk teatergrupp, besöker som båst Vasa. Teatergruppen up pehåller sig i Vasa en hel vecka och ger flera föreställningar under veckans lopp. Nu på lörMg blir det stor gatuteaterföreställning på Rewell center i Vasa med bör ian kl. 12.00. På sönMg kvåll kl. 19.30 ges pjåSe11 "jordbävning" på BorgaregatalIs skola.

Liv i pingisen i Österbotten? o

Nu ska det bli liv i pingisen i Österbotten.

O Ronny Brännbacka, en av de ledandefigu rerna bakom aktiva Halex i Jeppis, har blivit utsedd till Bordtennisförbundets distriktsträ nare i samband med Victor Barna Cup för ett tag sedan. - För närvarande . berättar Ronny. finns det ytterst liten tävlingsverksamhet i Österbotten. Den enda ordnade aktiviteten är väl SÖU :s pingis. plus några strötävlingar. Ronny vill ha kontakt med sådana som är intresse rade av att börja träna och spela pingis under lite mera ordnade former. - De som är intresserade kan kontakta mig i hel gen i Vasa på Kotirannan Kuntos tävlingar. som går lördag och söndag. Ronny kommer gärna Ut och instruerar intressera de eller visar hur man ska lägga upp träningen för JunIOrer. - Så att vi kommer igång. säger Ronny . På sikt är det meningen att klubbar ska bildas på oner där det inte spelas klubbpingis . Andra möjlig heter aH organisera det intresse som finns är förstås ungdomsföreningarna. som redan spelar. Intresserade kan också ta kontakt "Il1ed Ronny där hemma på Pedersesplanaden 5 D. Eller ringa ' upp ()67- .17 124 på kvällstid .

Skattung tidning . om t idigare lirat ihop med bl.a. Paul McCartny & Wings kommer på besök till Jeppis och idroltsgården lördagen den 3:e oktober. Besöket är en del av hans stora Europaturne. Han, Joe, lirade tre år med Paul och pojkarna och sågs då av ca tre miljoner konsertbesö· kare i Europa, Australien och USA. . Efter att hans h ust ru skadats svårt i en trafikolycka blev Joe "troende". samlade ihop ett nyy band och spelade in LP:n "Lights in the World". Den plattan anser ende! vara den mest professionell t gjorda

kristna Heavy·LP:n någonsin . Nu är han ute och reser och berättar om det som för ho nom blivit livsviktigt. Med på turen är också den engelsk·kanadensiska trubadu · ren Barry Crompton.

D Onsdagen den 30 seplember. inte 15 sep

t(;'mher, som det ,.,laktigt upp

gavs i OP för nån vecka sl-dan. blir del ordningsmannainl() p;i SÖH i YlIerll1ark . Anna" st31l1de uPP2if1erll:J som 2;0'" i notisen. Klockslaget är 19.00. Platsen för informationstill !':illet är SÖH.

Skaftung uf har slagil bSI hösten program . I höst kom mer man att ha bl.a. studiecirkelverksamhet och valde bl.a. UI sludiecirkeln "Byn. ell levande n;irsamhälle". som man skall sludera en gång i m.inaden. Musikcafeer har alllid variIomtyckta i Skaftung och man beslöl all anordna 1.'11 dylikt i oklOber. För lOnåringarna kommer man all ha iippel-husverk samhel varje lisdag och söndag . /-'iir att I;i lips och ideer till ton,irsverk.,amheten kommer man ait anlila SÖU in.\ truklören Hans Honans. Beslöts ocks:i all inrresserade skall ha miijlighel all ddla I den ronarsledarkurs som ordnas p;i SOff den

17 . - 1l!.10. Skafrung-lidningen nummer 2 skall o(ks:i utkomiua till :imkiflet om ;tllr g;ir enligl planerna. MedhorgarinslilutelS lilmkluhh kOllImer att t"oCls:illa pa uf-Iokalen en going i m;llladen likas;'\ en gymn:\slik kurs varje lisdag.

D Ett digert program har kultur· och ung domsnämnden i Kronoby sam manställt till kulturmånaden som infaller 27. 9.-31. 10. Låtom oss plocka i program· met: 4. 10 kommer Thorstein Bergman på besök till Gille stugan i Nedervetil. Med sig har han två musiker. 9. JO har de lokala banden sin egen kväll i TUF:s lokal. De lokala är Daizy. Ludicrous. Styrox och Country Life. Både konsert och dans ska det bli. I l. 10 bjuder Kronoby uf Solhemmets ungdomar till samlingshuset. Program och dans ska del bli. . 17-18 ordnar MI en kurs i föreningskunskap . 17. 10 kommer Wasa Tea ters respektfulla sköka på be sök. 21. 10 kommer Wasa Teater också på besök med sitt rock program . Fullt drag och ff ut lovas. 29. 10 visas filmen Fem i knipa i Småbönders uf:s lokal. 30. 10 kommer MA och det nyfolkliga allmogebandet Ped ro Hietanen till Kronoby. Med mera, med mera.

D Kultur nämnden i Närpes arrangerar i samband med kultur 81 en konsert nu på lördag. Medver kande blir den Nordiska Visfy ren med Håkan Streng i spet sen. Kultursekreterare Lasse Eriksson väntar sig mycket folk till arrangemanget.

D Bertel Back och Gust;I\' Back. den för ra från Hoppet och den senare fr· n Iskmo-Jungsunds ut'. seg rade i fenH" rin/(ens VM i pid ro . D.. linalhe,egrad" Peler P:J da och Mikad Om . båda från Karperö uf. hir iivri/(l wg det heb fyra linullar aU u "r~uu (on ~t"~rarc i VM:e!. /)t'l ' ·u I,ir'ta g;i ngen l.,nlle ringt'n 'i'l'bdt' VM.

I samarbete med MHRJ ar rangerar nykterhets- och ung domsnämnderna i Korsholm ett tävlingstillfälle för kors holmsunga. Alla intresserade är välkomna till Ämbetshuset i

Smedsby månd. den 28 sept. kl. 17.30 då teoridelen av täv lingen hålles . Praktikprovet kan utföras tisd . den 29 sept. kl. 16.30-IS.00 vid Vasa Cent ralsjukhus ' nedre parkerings plats eller onsd . den 30 sept. kl. 16.00-IS.00 vid ÖSter bottens Centralyrkesskola Brändö. Elever i Korsholms gymna sium, Korsholms Lantb ruks skola och Korsholms Husmo dersskola har möiljPb..' .rr udöra teori provet på skoltid. Och så en liten morot: de korsholmare som nått de bästa resultaten tilldelas fina priser.

Kultur -81 i K:stad Ungdomsnämnden i Kristine stad diskuterade på sitt senaste möte lämpliga aktiviteter för ungdomarna i Kristinestad i anslutning till Kultur -SI . som kommer att ordnas i novem ber. De förslag som gavs och som närmare skall utredas för att eventuellt anordnas var bl.a. "csök av någon ungdomsboks författare . skrivanävling bland ungdomen . skapande verkstad på Spectra för barn och ton åringar. teaterbesök. fotografc ringskvällar för ungdomar där råd och anvisningar i fotografe. ring och användning av kame· ran skall ges. öppet-hus i scout ungdomslokalen. de förening ar. som verkar d är får presente· ra sin verksamhet. discodan m.m . tn stor del av aktiviteterna som skall ord nas försöker man få att ske i samråd med dc verl: samma ungdom~föreningarna. Nämnden beslöt ersätta 30 mk åt Kristinestads demokra tiska unga r J. för rcseutgifter i samband med att ungdomar deltog i den tredje vänskaps· festivalen för Finlands och Sov jets ungdomar. Nämndens vieeordf. Teijo Småträsk beviljades rätt att del· taga i en kurs i Esbo 1.-2. 10. I()SI.

Till nykterhetsnämnd ... svenskspråkiga n)'kterhetspou tiska paneldebatt p:i folkhög skolan den 26 . 10 . valdes Sug Rosengren 3[[ representera ungdomsn;imnden . Till et motsvarande finskspråkiga lill fället de n 27. 10 . på fins l:lgst3dil' l i K: slad valdes LcCll:1 Ryynäncn .

Torsdagen 24. 09

------------------------------------~~--~~------------------------------------------ ~NI.KA ~~TEH •

~.ACTOQCF~"Tt

H ' TV LLNTEP .

ARTISTER

NÄRPES

RESEBYRÅER

Hl 'SVAG:\AR

Het sommarplats

FAGERÖ

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961·113572

Närpes UF

_ --'-~

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

SERVICEST ATIO NER

BILAFFÄRER

Serv.station - Bar Bil el.avdelning

RESTAURANGER

TASSEN Den ledande restaurangen i Sy . dösterbotten

Gästgivars Tel. 962·41421

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB

NÖJESSTÄLLEN

Tel. 962-41480

VASA musikbranschens specialaffär

• 1111.0.l1li. PITKAKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA lO 110 159

S T A

VASA,NÄRPES

Nya Volvo och bytesbilar

NÄRPES

TEL 967-1054 4

JA& e,ÖJUAfl. Bli FÖR. LAT, JA6 e,EHöue.R LITE. fiO(ION ., ,

Tel. 961-56 150

STIGS MÖBEL. 66600 Vörå tel. 961-56 379

@A.HOLM::

Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbotten

GUSTAFSSON AB dhuser mcd scrvirc

G' U

VÖRÅ Förmånligt möbelhus

SOLlFER husvagnar

VÖRÅ

Radio & TV firmor JAKOBSTAD

MÖBLER

VASA, NÄRPES

Tel. 962-23586

PHILIPS • PIONEER

F.JÄLLVAGNEN och FLIPPER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·17 373

VASA

Ny adress

TJOCK Tjöck bilservice

NÄRPES INGVES BUSSAR INGVES RESOR

Jakobstad

oy hu,i din ab Tel. 961·118344,962·42321

NÄRPES

MÖBELAFFÄR

och TAPETSERING

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

1(3~ Ilr l ~~ B tel. \)62- 42 130

KY IMIINAsrO c<~-::=~f: ""':===;::J) -

, ,.

Teuva tel. 962-71 290

HÅRVÅRD

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad. Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

MC specialisten VÖRÄ Dam- och herrfrisering

Moderna

SALONG HEIDI

Balla. lIalal'

ARVASGARDEN tel. 961-53142.

tel. 56 760 eL 56 742

Terjärv tel. 968-75 168

Oravais uf .

Mötesarrangörer Välj:

PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

Österbottniska Posten

~I""

ORAVAIS .

IYIÖIEIJIFFdII

MOTORCYKLAR

BLOMMOR

Tidningen utkommer varje torsd..

Redaktör och

ansvaria utaivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsaatan 13,

Jakobstad, tel. 967-1 3 ~H

Postadress PS 27,

68601 Jakobstad

KLÄDAFFÄRER

VÖRÅ Blommor & Gåvoshop

]eansställe

BLOMSTERTJÄNST

Jannes Klädshop

Vörå te!. 961- 56 460

Tel. 962-42540

NÄRPES

Redaktör i Vasa S-E. Glader •

Handelsesplanaden 10 D.

tel. 961·II3S22

Redaktör i Sydösterbotten

Sertel Nygård.

Box 21 . 66100 Malax,

tel. 961-6SIS14

GÄSP! /

REDAKTIONSRÅDET

Alf SneHman, ordförande,

S ll '~ nn e Ldlkull . Kari" Blomqvisl.

Bri " Sn·d lund. Rall" Ska lar or h l a~se ErikWln .

PRENUMERAnONSPRIS 1981 Hel! år . . .......................... 40.- .

Halvl år. ... ... ....... ........ ... .. 25. Skandinavien ....... ... .... ...... 50. ' Lösnummer .......... .... ...... .. 1.

ANNONSMOTT AGNING

SÖU:s kansli, Vasa .

tel. 961 - 113572 och IlS 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST Ravmond Wesander · ,\hrk'·ling . Jakobsgatan 13. Jakobstad, tel. 967· 11 827

S k a

Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad. tel. 967-13 5S5

ANNONSPRIS Ilcxlen ,...... ............ ........ 2.90 Eflerrexlen ..... ..... . 2.90 Ekstamd plats -,20 per mm

g ii r

FÄRGANNONSER

,n n g a r'

......

Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -.30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som inringts eHer som på grund av post· försening inte införts i begart num mer.

· .. I

~""'-

Torsdagen 24. 09

DANMARK utgav 10.9 ett frimärk" i valören 1.60 kr, som symboliserar landsbygdens omändring till tätort. Samma dag utgavs även f N märket som symboliserar handikapparet , och redan utgetts i ett nertailänder. I Danmark är valören 2,00 plus 0,20 kr .

••

ordentligt?

- DEN 8.10 utger samma land igen fyra frimärKen i en mOlivserie. som avbildar

nyg"'s utveckling genom tiderna. Valö' rerna är I kr. 1.30 kr, 1.60 kr och 2,30 kr. För motivsamiare är utgåvan en väl· kommen komplettering . INGENTING vet man ännu om 198~ ars utgivning av finska frimärken. mcn den vackra serien med bondgårdar runt· om i Finland och på en upplaga' Om cn dast I milj.ex. per märke kommer att få en fonsättning, utlovas det. 1979 ars Io ä(te finns nog på endel håll kvar och borde användas i större utsträckning. Köp dessa vackra häft en hellre än de matta leijonmärkena.

D - DEN REGNIGA sommaren gjorde att det var full rulle i våra frimärksaffä·, rer. svarar innehavarna på en telefonför frågan. som jag ställt . Främst turis",. har i Åbo. Hangö och H:fors uppenbarat sig SOm nya köpare. Det är nu andra året i följd. som dessa frimärkshandlare märker en ökning sommartid. Säljare har det däremot inte hört sig av. Auktioner - anbudsauktio ner förekommer inte sommanid - och hösten är deras melodi . Glädjande är att allt ner lokala före ningar har börjat med dylik verksamhet.

••

SOFF vaxer Frimi/'rks aktuellt Torbjörn M J Malmberg

varan kommer ut på marknaden. ty kontrollen borde vara sträng. Situatio nen kan inte förklaras med annat än att tryckeriet har mycket arbete. man tryc ker ju där tre kategorier av värdepapper. då kan även en-ffi-inare avancerad samla a/frimärken & stämpelmärken. b/sedlar. re komma över någon ting, ty på de cia ktieb rev % kupongark samt statenS "kända kvalitetsauktionerna" blir den obligationer. I en annan avdelning präg ne samlare ofta utan. på grund av höga lar man mynt. men detta hör numismati priser. ken till . VÅRENS upplaga av NORDlA-fri TILL BJÖRNEBORG är det inte märket blev 412984 SI. vilket var myc oöverkomligt långt och där anordnas ket mindre än mången väntat. Mötesar 26-27.9 en föreningsutställning i med rangörerna iutställarna ha ~i: lIog fön en borgarinstiwtets lokaliteter . Dylika små försiktig budgH. men trOtS det är uppla utställningar brukar vara värda ett he- ' gan I.ex. 18000 st mindre än 1975-års sök ty där uppenbarar sig ofta "söndags märke. Många nya filatelister har kom filat e listen ". som kan ha fina mit till sedan dess. 1966-års frimärke ha "rariteter". som han ej tidigare "våga t" de förvisso en upplaga om endast presentera i större sammanhang. 250000 SI. POST och televerkets generaldirek ÅBO-tidningen "abo-phil " rapporte tör Pekka Tarjanne har låtit förstå att rar i sitt första nummer för hösten att en frimärkets främsta uppgift ,är postal. lycklig filatelist i Vanda funnit I O-marks d.v.s. kvitto på erlagd post avg ift. eller bruksfrimärket i arkform -med en sida för av posten utförd betjäning. Den fins helt operforerad. ka utgivningspolitiken kommer att hål Man förundrar sig över det "slarv" las inom snava ramar och basera sig på som Finlands Banks Sedeltryckeri gör då sunda grunder.

SÖFF kan komma att växa till sej ordentligt om det går som man helst vill att det ska gå. Det handlar om n)'li// skott på en hel skola, Nordens folkliga akademi som troligen kommer all utlokaliseras [rdn Kunglilv. D - FÅR VI bestämma är det OK. säjer man på Söff och När pes kommun. Men det är också andra som ska säja sill. - Vi tycker all vi har ell rea listiskt alternativ. och vi tror all skolan skulle betyda mycket för bygden. Nordens folkliga akademi har problem med utrymmena i Kungälv . Hymavtalel är upp sagt och man söker alternativ _ Eli sådant är Närpes . - Vi är först med all ha gåll ut i detalj i diskussionen. säjer Bjarne Smeds som var en a" dem som diskulerdde med re presentanter för Nordiska mi nisterrådets kultursekretariat i förra veckan. - Vi har presenterat ell al ternativoch man kan säja all

man från kullursekretariatet har visat ett aktivt intresse.

D BESLUT i frågan tas inom della år. Från och med 1983 ska skolan i Kungälv ha nya ut rymmen . För Söff innebär en eventuell utlokalisering alt man får satsa på en Ulbyggnad för adminis tration . undervisning och boende. Söff bygger och aka demin hyr utr)'mmena . Att det handlar om Söff har all göra med den allmänna nordiska orienteringen som man gett uttryck .för på skolan. Bland annat är man ju intresse: rad al" den nordiska konsIUI bildningen. BERTEL NYGÅRD

. -~-

",\0 ... /

Sil'TTR i--=~~

OCH

Kl/R

RAD ERR

E/'I1

Bf/R KERI1

SOM VARIT

upp

OFTA

HöG

R.ESTA

Vll'RRE UTE SLU TEN

o VI

FORR. EMBRL Lf/GE FO·R. KIlRAMELLER.

TAR och löser ett bildkryss nu igen. Lös krysset och posta det till ÖP, PB 27, 68601 JAKOBSTAD: Märk kuver·

tet "Kryss".

MEJ ERI

;;088

Namn: ....................................................................................... ..

Adress: ....................................................................................... .

D FÖRE 03. 10 vill vi ha de rätta lösningarna om de ska hin na med i dragningen om prispengarna 30, 20 och 10 mk.

....................................................................................................