•• ETAADER Trafiksäkerhetskampanj kör i gång i länet Se sidan tio! Nr 38. Torsdagen den 20 september 1984. Mk 2,50.
Denna vecka tar vi
en titt på kläderna
Tarja Sjöberg berättar om hur man skall sköta plaggen. Ta dig själv i kragen och koUa in sidan åtta.
Brylle Nylund är oslagbar mästare, i att gör a vitsiga jeansannon ser . Läs om jeansmask, maffiaatTårer. jeans av minkskinn ock så vidare på sidan nio.
2
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin
På hemmafronten
D en
finländska försvarsmakten har den senaste tiden fått vidkännas ett flertal olyckstillbud vilka gör att allt fle ra ställer sig frågan om vårt militära system inte följer med sin tid . Nyligen avled en österbottning troligen till följd aven sjukdom han dragit på sig under en Lapplandsmanöver och i Helsingfors rånades en vakt på sitt stormgevär och följden blev ett skottdrama med dödlig utgång. Också en nyligen avslutad militärmanöver drabbades i slutskedet av ett olyckstillbud som fick dödlig utgång. Olyckor av denhär typen gör att allmänheten nu frågar sig om det är nödvändigt att bevaka offentliga byggnader med dessa högeffektiva stormgevär, vilka tycks vara mera ett hot än ett skydd. Från militärt håll kommenterade man intermezzot i He1singfors med att man själv framfört kra vet på avlönad stampersonal och modernare utrustning.
Som utomstående tycker man att beslutsfattarna skulle lyssna då sådana önskerriål kommer från militärens sida. De om någon borde ju känna till hur en bevakning av den här typen ordnas på säkrast sätt. Man kan heller inte undgå att fråga sig om det är riktigt att sätta dessa högeffektiva vapen i händerna på unga män, i vissa fall under myndighetsålder. Människor i den åldern hör som bekant inte till de som alltid värnar om för siktighet och handlar eftertänksamt. Man kan inte heller bortse ifrån att det var en stor skillnad på de klumpiga gamla Ukku-Pekka-gevären och dagens högeffektiva stormgevär. Åtminstone vittnar kriminella elements intres se för de nya vapnen om att dessa kan användas till annat än försvarssyfte. Mot bakgrunden av de flera fruktansvärda olyckor som drabbat beväringar inom en relativt kort tid måste man ställa sig frågan hur det egentligen är ställt med det som skall motsvara det civila livets arbetsskydd. För att ta ett exempel. Enligt djurskyddslagen är det för bjudet att transportera grisar på öppet lastbilsflak. Bevä-
ringar däremot kan man mycket väl transportera på. da set. Ä ven om de militära myndigheterna säkert med en intygar att de gör allt vad som bara kan göras för au RiIr bättra säkerheten, blir det enbart en läpparnas bekänndsr.. Det militära systemet har i alla tider visat sig väldigt och oemottagligt för nya ideer, kanske beroende på an som vistats för länge i den militära miljön drabbas lin en yrkessjukdom närmast liknande hånfull arrogans. En annan sida av problematiken är beväringarnas IDCD tala hälsa, som uppenbarligen är ett oupptäckt kapitel r& många stamanställda. A v tradition skall fältprästerna stö ta beväringarnas själavård, trots att det i dag fmns en större behov av psykologer. Kuratortjänsten vid Ny Brigad är ett glädjande tecken på nytänkande i delbar seendet.
D en finländska militärmakten har all orsak att se o m
hus. Ä ven om vårt lands försvar alltid - och även i freds tid - kommer att kräva människoliv, finns det my et som kan göras för att effektivera utbildningen, öka sakcr heten och förbättra trivseln för beväringarna. I många stamanställda befäls ögon är beväringarna fortfarande en råvara som skall bearbetas och anpassas ef ter försvarets behov. Att denna råvara under den senare ti den ändrat karaktären till frågvisa och ifrågasättande iDfi.. vider tycks på något sätt ha undgått den militära bi ningen.
Någonting nytt. Senaste vecka fattade regeringen principbeslut om an ändra reglerna för civiltjänstgöring. Prövningsnämnderna avskaffas men istälet förlängs civiltjänstgöringstid D nuvarande 12 till 16 månader. Att det var riktigt att avskaffa prövningsnämnderna tycks alla vara ense om. Däremot är man från civilljänsl görarnas och fredsvännernas sida besviken med den för längda tjänstgöringstiden. Man är också missnöjd med an civiltjänstgöringen nu kommer att knytas till totalförs varet. Beträffande den förlängda civiltjänstgöringstidca måste man konstatera att det bör finnas en skillnad mel lan den tuffa utbildningen inom militären och den lättare civila tjänstgöringen . Men det kunde ha gått att _ en annan väg . Varför inte istället korta på militärtjän ~ ringstiden?
Veckans klipp
Inte lättare trots välfärd I Västra Ny/and är Mary Ann Bäcksbacka oroad över den gene ration som så att säga skall ta öv er. Oron beror inte på ökad kri minalitet och arbetslöshet i och för sig, utan mera över att ingen ting gjorts för att eliminera eller minska dem. Man kan kanske uttrycka det så att trots den ökade välfärden har det inte blivit ett dugg lättare att vara ung, tvärtom, problemens art har bestått genom åren, men de har ökat i om fattning . Ungomarna är fysiskt star kare och har något mera pengar att röra sig med än tidigare, men den mentala hälsan har inte berörts i en sundare rik tning. Det har blivit allt vanligare att ung domar dör på grund av olycksfall och våld . Av alla dödsorsaker mellan 15 och 24 år utgör självmorden för män nen en tredjedel och för kvinnorna en femtedel. Mönstret följer det som
gäller befolkningen i landet som hel het, bl.a. gäller att mannen i välfärd samhället trots att han är gynnad t.ex . vad inkomsterna beträffar mår i genomsnitt sämre än kvinnorna. Detta att väldigt litet blivit bättre, men en hel del sämre när det gäller ungdomens icke-materiella förhåll anden målar upp en rätt dyster fram tidsbild. De som skall överta ansvaret för samhället - och det utvecklas in te i en lättare överskådlig och hanter' lig riktning - verkar inte vara enk om eller särskilt väl rustade för upp giften. Det, SOm i dag ser ut som trampan de i den föregående generationens fotspår och därvid dessutom gör sned- och sidospåren bara djupare, kan förändras . Det måste man tro . Och det sägs ju att man växer med uppgiften.
Krigsförklaring Det vore för vårt land en nesa att i egenskap aven nordisk rätts stat bli prickad som en nation som håller samvetsfångar, på
samma sätt som t.ex . Sydafrika . Det konstaterar Österbottning ens Birger Enges i en kommentar till förslaget om ny lag om civilt jänstgöring. Enges varnar för att civilt jänstgörarna kommer att fram stå som bråkmakare ifall de via Amnesty International får de finländska civiltjänstgörarna att framstå som samvetsfångar. .. Att nu förklara krig mot regering en genast så fort ett principbeslut har fattats som till väsentliga delar är ett förnuftigt och ett viktigt beslut, vore dock av civiltjänstgörarna både dumt och överilat. Med det riskerar de att gå miste om den förståelse som de rönt och det stöd som de fått i vida kretsar den senaste tiden , en förstå else och ett stöd som indirekt har framtvingat det nya principbeslutet. Att nu framstå som bråkmakare i tid .och otid vore för civiltjänstgörar na liktydigt med att såga av den gren som de med benägen hjälp av många andra har nått upp till. Det nya förslaget måste dock ses
som ett stort steg framåt. Det fastsl år den viktiga principen att var och en skall ha den valmöjlighet som en etisk, eller religiös övertygelse kräver, utan utomstående prövning. Samtidigt befriar det hela den grupp av vapenvägrande jehovasvittnen som hittills konsekvent har valt fäng else framom vapenfri tjänst. Också ur civiltjänstgörarnas synpunkt bor de det nu vara rimligt och väsentligt att acceptera förslaget som en viktig principiell milstolpe från vilken man kan gå vidare när det gäller den va penfria tjänstens längd och innehåll. Att nu förklara krig och hota med att via Amnesty International stipulera exempel på samvetsfångar förefaller enbart oövertänkt. En dylik nesa skulle definitivt vända irritationen mot civiltjänstgörarna själva".
Lära för livet Examensreformen och de kurs bundna studierna har kritiserats bland annat från studentkårshåll för att göra studerande till passi va jägare av studieveckor, kons tateras det på ledarplats i Västra Ny/and.
Enligt VN går eleverna genom universitetsutbildningen som ge nom ett rör och kommer ut i ar betslivet som perspektivlösa ocb lätt styrbara fackidioter. "Den kritik som nu riktas mOl UDi versitetens funktion har många likbe ter med bLa. den som hörts i fråp om grundskolsystemet. Det kan kan ske optimistiskt tolkas som att aJh flera kommer till insikt om att våra utbildningsinstitutioner är heJ t an passade efter samhällets behov dell nierade alltid i ekonomiska termer när de i stället kunde vara instru ment för att göra samhället humanare och mera anpassat efter individens be hov. Att förändra utbildningens inne håll i skolor och universitet genom att ge de humanistiska och allmänbil dande ämnen större plats förändrar inte samhället som helhet och i en nafs, men är en nödVändig förulSä\[ ning om vi inte vill att medborgarna skall vara en hop rörformade och lau styrbara fackidioter. Det är kanske just det vi vill? Vad säger Lex. par tierna och fackföreningarna? '
3
BREV FRÅN L ASARNA
Felaktigheter
om mormonerna
ÖP-läsare, i senaste num av ÖP presenterades som be l bröderna Herrey i ett stort anikeluppslag. I samband med ckna skrevs också en artikel un drT rubriken "Vad är mormo ner?". Tyvärr har flera sakfel smugit sig in i texten. I artikeln sägs det att endast monnoner kommer till himlen. enligt sann mormonsk lära ommer nästan alla människor tiD himlen. Det är bara mycket grova fall av gudsförnekelse som kan leda människor till det ytters ta mörkret. I dagens läge är det säkert mer än 90 OJo av jordens befolkning som kommer till him len. "Joseph Smith är den sanne Messias" är en mening som full ständigt strider med mormonsk lära. Det finns bara en sann Mes sias, och det är Jesus Kristus. Jo seph Smith är däremot Guds pro fet. Övriga profeter som kan om nämnas är de från Gamla Testa mentet välkända Jesaja och Jere
mia.
I artikeln står det också att
Gud och Adam är en och samma
person. Det är en villolära som
INTE förekommer inom mor
monkyrkan. Adam är ett av
Guds barn precis som alla andra
människor på jorden.
I dag finns det ingalunda
10 000 mormonmissionärer , utan
antalet torde röra sig kring
25 000. Dessa åker ej längre ut på
en två års mission, utan tiden har
förkortats till aderton månader. I
artikeln sägs det att "de får tjäna
sitt uppehälle genom dörr-till
dörr arbete". Detta uttryck är
förvillande, eftersom det ger en anledning att tro att mormoner skulle förtjäna pengar på missi
onsarbetet. Faktum är att de inte
får ett penni betalning. Tvärtom förtjänar de pengar FÖRRÄN de åker på mission, för att själva kunna finansiera en sådan. Be roende på vart man blir sänd kos tar en mission mellan 20 000 och 35000 mk! Tack för ordet!
.. - Det finns ungdomar som blivit intresserade av vår kyrka i samband med Herrey's besök hiir i OsterboUen, berättar Klas Byggmästar, församlingsföreståndare för mormonerna i lakobstad. l den vidstående artikeln ptesenterar Byggmästar kort mormonläran som de själva ser den.
Sådana är "mormoner"
Christian Näsman, Vasa
En suspekt historia
'ppgifterna i artikeln "Vad är mormoner?" är hämtade från boken "En bok om religion, my Slik och ockultism" (bokförbgel Libris) skriven av Myrtle han ley. John Butterworth och John Allan. Sifferuppgifterna, som tydligen är föråldrade, kommer från skriften"Aktuella religiösa rörelser i Finland", publicerad av Åbo Akademis forsknings central. Enligt den förstnämnda boken mormonerna ut följande e r: - Endast mormoner kommer himlen . - Joseph Smith är den sanne -ias. - Gud är en upphöjd männi. han har en fysisk kropp och
- samma person som Adam. Att våra mormoner inte håller om att dessa uppgifter är ribiga kanske beror på att det -gt samma källa) har gjorts 3 000 ändringar i Mormons sedan 1830. Samma källa har också en del essanta saker att berätta om h Smith och hans leverne. samlade 62 av hans grannar under en skrivelse där han bans familj utpekades som morallösa. Smith skall också blivit fast för sedelförfalsk -
En del av läsarna som tog del av artikeln om monnonerna i föregående nummer av ÖP tyckte säkert att det var fråga om en något konstig torsinriktning.
ning. Vid 'sin död efterlämnade han 17 fruar, 56 barn och en för mögenhet som motsvarar tre miljoner mark. Beträffande Mormons Bok finns det också en intressant uppgift om att en viss Salomon Spaulding skulle ha skrivit en uppdiktad historia om två civili sationer som kommit över till Amerika. Vid hans död fanns manuset kvar på tryckeriet , där en tryckare skulle ha lagt beslag på det. Tryckaren, som senare blev mormon, skulle ha gett det till Smith, som presenterat det som Mormons Bok. Spauldings änka processade också om upp hovsmannarätten till boken med Smith. Vidare har arkeologer som specialiserat sig på indianernas historia uttalat sig i mycket nega tiva ordalag om sanningshalten i de historiska händelser som finns beskrivna i boken. Artikeln "Vad är mormo ner?" är ingalunda ett försök att smutskasta de säkert uppriktigt och ärligt troende mormonerna. Det är endast ett försök att nå got belysa den synnerligen sus pekta historia rörelsen grundar sig på. Patrik Sten vall
Mormonerna själva, eller som kyrkan egentligen heter Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars. Heliga, har själva en helt annan syn på en del av de uppgifter somframkom i artikeln. Dethär beroende på att artikeln grundar sig på material som inte kommer från kyrkan själv. l Gästtyckare berättar Klas Byggmästar, församlingsföreståndare för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Jakobstad, om den egna synen på rörelsen.
Innebörden i kyrkans officiella namn, Jesu Kris ti Kyrka av Sista Dagars Heliga, bör understry kas . Vi tror att det skedde ett avfall inom Jesu Kristi ursprungliga kyrka, varvid många viktiga sanningar samt prästadömets sanna myndighet gick förlorade . Detta är ju också någonting som reformationerna på sin tid uppmärksamgjorde sin omvärld för. För att Kristus skall kunna fullgöra sin uppgift som världens frälsare behövdes därför en åter ställelse av ett rent och oförfalskat evangelium samt att fullmakten och myndigheten att utöva det rätta prästerdömet åter gavs till jorden .
I I
-------------- ------------1 Mr. Mourad Louafi 36, Rue Hihi Mekki Ain-Betda (04) ALGERIET Ålder: 23 år. Intressen: Musik, filmer, sport, resor osv. Önskemål: Vänskaplig brev växling världen över. Sänd med fotografi om möjligt.
Carolos Rivera Av. Cmdte. Espinar 530 Miraflores, Lima 18 PERU Önskemål: "Wishes to exchange worldwide banknotes. Replies assu red " •
Vi tror att denna återupprättelse skedde i och med de uppenbarelser som Joseph Smith hade i början av 1800-talet, vilket ledde tiII att Jesu Kris ti Kyrka åter grundades och organiserades, nu med tillägget "av Sista Dagars Heliga" till nam net för att understryka kyrkans återställelse _
1 Kyrkan är ju kanske främst känd för sin stora 1 missionsiver. I detta nu verkar över 25 000 mis
1 1
1 I
I'
I
1
sionärer på olika håll i världen, inspirerade av den missionsuppmaning som Kristus lämnade si na lärjungar. Vanligen sker detta så att ungdomar i 20-års åldern, inte enbart pojkar utan även en del flic kor, tar en l II2-års paus i sina normala liv och helt ägnar denna tid till' att förkunna Kristi evang elium. Denna verksamhet bekostas oftast med egna besparingar eller med hjälp från familjea nhöriga.
Beträffande Mormons Bok så anser vi den vara en helig skrift jämställd med Bibeln . Mormon~ Bok innehåller i [ikhet med Bibeln historiska uppteckningar, i detta fall angående en del av befolkningen på de amerikanska kontinenterna.
Ävenså innehåller den uppenbarelser som olika
profeter fick till folkens vägledning.
Bokens kanske intressantaste del är nog be
skrivningen av Kristi 'besök bland dessa folk.
Detta är ju någonting helt logiskt och som även
finner stöd i de legender som finns bland ur
sprungsbefolkningen i Amerika . Vi känner ju till hur Columbus andra samtida blev mottagna som
"Den stora vite guden som en dag skall åter
vända" .
I och med återupprättandet av kyrkan och präs tadömet tror vi även att Gud fortsätter att uppen bara sin vilja på jorden. I kyrkans ledning finns en profet och tolv apostlar helt enligt det mönster som Kristus har gett.
Beträffande kyrkan så ser vi inte den som nå
got självändamål, utan istället som ett medel i
Herrans hand för att åstadkomma en den enskil-
de individens utveckling till en kristuslik personlighet . Detta är för oss en levande tro, att vi tar emot Jesus Kristus och försöker följa de bud och anvisningar han gett oss. En av de saker som kyrkan strävar efter är att bygga upp starka familjeband, eftersom en av de största förutsättni ngarna för att man skall kunna utvecklas till en harmonisk och balanserad person, är att man får känna sig älskad och värderad av andra. Någonting som vi ser som speCiellt viktigt just för ungdomarna är att de upprätthåller höga mo raliska normer. T.ex. understryker vi bestämt att föräktenskapliga sexuella förbindelser är av ondo. Däremot anyända på rätt sätt inom äkten skapet är det sexuella någonting som på ett fint sätt stärker banden mellan äkta makar. Vi tro att människan är til.l för att ha glädje och genom att Ileva våra liv på ett rätt sätt kan vi uppnå denna rena och sanna glädje.
1 1 1 1 1 1 1
1
Klas Byggmästar P.S. Sådana påståenden som att Joseph Smith skulle vara för mera än Jesus Kristus, att Gud och han skulle vara samma person m.m. får de perso ner som gjort dem stå för. Vi tror på sanningen sådan som den är, och· den finns i de heliga skrifterna.
~----------------------------
4
.
~_G~____3G_________ aG ~~_ 3'__----C j - __--_O______ -C 3G------jC --------~--6----------~a3G a3G , G____~'~ a_ __--__ aG ~~--a'------aG
[ Ungdoma~s kamp för språket ( leder ofta till fängelsestraff [ [ [ [ [ [ [
Det man som utlänning i första hand förknippar namnet Wales med är ofta
den kungliga brittiska titeln Prince of Wales.
Titeln, som går tillbaka så långt i historien som till 1200-talet, kom till efter
ett mycket makabert skämt. Ett skämt som fick en ödesdiger följd för det
walesiska språket.
I [ [
[
[
Det var kung Edward I av Eng land som i slutet av l200-talet lyckades kuva walesarna. Men för att få de motsträviga och uppstudsiga kymrerna att gå med på att lyda under det en gelska kungahuset lovade han dem en prins som var född i Wales och som inte kunde ett ord engelska. I tron om att de skulle få en lokal walesisktalande härskare gick walesarna med på dethär , varpå Edward sände dem sin havande fru. Barnet, Edward II, föddes således i Wales och kunde inte tala ett enda ord engelska! Efter den något _makabra händelsen i historien har det engelska språket allt mera trängt under walesiskan och i dag är det endast omkring en halv miljon människor som ta
lar det gamla språket.
Den mest inflytelserika organisationen som arbetar för Wales är språkpartiet Plaid Cyrriru. Enligt partiets stadgar arbetar man för tre huvudmål sättningar: 1) Ett fullständigt självstän digt Wales genom grundandet aven socialistisk stat. 2) Genom en decentraJ,istisk och socialistisk politik verka för att stärka den walesiska ekonomin, språket samt skyd da naturtillgångarna. 3) En egen plats i Förenta Nationerna. Ä ven om det socialistiska in slaget varit kraftigt under par tiets 60-åriga histora var det så sent som för något år sedan man efter omröstning fogade till skrivningen om socialism i partistadgarna .
Partisekreterare Daf~dd
Williams berättar att partIets
stöd de senaste åren varierat
mellan 9-12 procent. För till
fället har man två platser i det brittiska parlamentet och i se naste val var man nära till att återerövra ett tredje.
• Kanalen engagerade
Att partiet i det senaste valet
inte samlade mera än nio pro
cent av rösterna i Wales är en
klar motgång och Williams ute
sluter inte att en bidragande
orsak kan stå att finna i att par
tiet officiellt proklamerade sig
som socialistiskt. De starkaste fästena har par
tiet i de walesiska språkliga de
larna av landet, som till största
delen är jordbruksområden. I
• Språkpartkt Som vi berättade i en tidigare
artikel finns det ännu i dag
krafter som kämpar inte enbart
för det walesiska språkets ställ
ning, utan också för en själv ständig nation.
Vid sidan om de extremist grupper som får en mängd
publicitet finns det också ett
mera etablerat motstånd.
D Anghard Tomos, ordfoT'tiIJM för Den Walesiska Språlforr ningen,harsjälvsuUUi~~
en kortare tid som en .följIl In den kamp honförtför sill språk.
D Maggie mjölkar Wales, ~b denhär affISchen, m4JDd pi bergväggen, säga.
Gwynfor Evans hotade till och de större arbetarsamhällena med att gå i hungerstrejk ifaO har partiet fortfarande svårig regeringen inte ändrade del heter aU göra sig gällande. En nya beslutet och förverkligade annan orsak till nedgången kan kanalen. enligt Williams stå att finna i Starka krafter och känslor det faktum att andelen wale sattes i rörelse i samband med sisktalande hela tiden sjunker. TV-kampen och det fjnns ~ - Vårt parti upplevde en Tt'XI O('/t hi/der: A'-G GLIN som tror att motsättningarm i stark uppgång i samband med Wales skulle ha utvecklats kampen för en egen walesisks någonting helt annat, ifaO pråkig TV-kanal. Vi hade bli London gav efter för pålry vit lovade kanalen, men Lon D Plaid Cyml'fis partisekreterare ningarna. don-regeringen tog tillbaka sitt Dafydd Williams berättar att En " annan sakfråga P löfte. partiet tvingats notera minskat Cymru kör hårt med just nu är Läget var vid tidpunkten understöd efter det att den enga det de kallar för vatten-expor mycket spänt i Wales. Plaid gerande frågan om en egen TV Cymrus dåvarande ordförande kanal rotts i land.
[ [ [ [
$C
9'
se
?'
se
se
se
SE
ee
'e
se
se
se
SE
9
5
•
x
te
as
Stora delar av de närlig gande industriområdena på enIska sidan får sitt vatten från reservoarerna i Wales. Det mest irriterar i samman get är att vattnet går ut för I lägre pris än det walesarna -- \·a betalar. Sommarens tor b gjorde dessutom att man in förde restriktioner gällande ttnets användning, men bara i Wales och inte på den engel ka sidan. Plaid Cymru har nu fört frå gan om vattenpriserna till en högre domstol för. ett avö grande.
• Språkjöreningen Även om TV-kanalen
var en stor seger för Plaid
Cymru kan det inte ta äran till
sig för att ha satt krafterna i
rörelse i kampen för kanalen.
Det var istället en mindre
grupp I!ngdomar som kallar sig
för Den Walesiska Språkföre
ningen. Det vackra namnet till
trots är det en organisation
som genom direkta och ofta
olagliga metoder kämpar för
att förbättra det walesiska
språkets ställning.
as
3G
se
1&
Hur många av medlemmar som fängslats är omöjligt r ordföranden att uppskatta, eftersom de gått in och ut ur gelserna mest hela tiden. Dethär mest på grund av att vägrar betala utdömda bötesstraff. Just nu driver föreningen en kampanj för walesiskspråkig rvisning. Trots att antalet lor med walesiskan som un rvisningsspråk stadigt ökat senaste åren finns det fort de ett stort behov av mera dning på det egna språket. - Vi strävar efter att det stall skapas en speciell wale 5is1sprakig skolmyndighet som ha hand om undervisningpå språket, berättar Tomos. [)el man också protesterar ar att det finns så få skol - er på walesiska och att på vissa hålla måste resa _ sträckor varje dag för att dd av undervisning på det spraket.
aG
te
3&
3C
se
ac
as
a
En satsning som Iy-ckats:
Den nystartade walesiska TV -kanalen S4C har fått god vind i seglen. Kanske inte så mycket i form av goda tittarsiffror - på den punkten är det snarare tvärtom - utan i form aven speciell ritad figur kallad SUPERTED. . Det är en liten nallebjörn med superkrafter , nå gonting aven fablernas Stålmannen. Han är en snäll liten varelse som alla barn gillar. Inte bara i Wales.
Superted håller på att erövra hela världen. Hans ritade TV program har redan sålts till ett 4O-tal länder. Bland de mera kända köparna är Walt Disneys Productions kabelnät i USA. Superted är en satsning på högklassig animerad film. Superteds skapare heter Mike Young, och är inte alls wale siskspråkig, trots att det är den walesiskspråkiga kanalen som Mest uppmärksammad blev . står för produktionen och Su föreningen i samband med de perteds modersmål " är wale otaliga fall där man målat över siskan. eller på annat sätt förstört en Det är också S4C som står gelskspråkiga vägskyltar. för marknadsföringen av alla de prylar som följer superbjör- · Eftersom föreningen arbetar nen i spåren. Det rör sig om alf! med olagliga metoder betyder från sagoböcker till nallar och det att de aktiva medlemmarna kläder. gått ut och in i fängelserna. - Alla dehär produkterna Just nu råder det ett visst lugn, säljer bra. Till exempel Walt eftersom kravet på en TV-ka Disney Productions kabelnät nal och walesiskspråkiga skyl beställde två miljoner teddy tar har blivit tillfredsställda. björnar. Vi försöker placera - Föreningens verksamhet tillverkningen här i Wales, så startade 1962 i syftet att säkra att Superted kan hjälpa till att walesiskans framtid. Till skill skapa nya arbetsplatser också, nad från Placid Cymru var vi berättar miss Beynon. beredda att bryta mot lagen i Enligt Ann Beynon vid S4C direkta aktioner, men med ic har de investeringar man gjort i ke-våldsmetoder, berättar för figuren redan betalat sig. eningens ordförande miss An- . - Vi hoppas att Superted ghard Tomos. De aktioner föreningsmed lemmar företar sträcker sig så långt som till sabotage mot offentliga inrättningar , men man drar en skarp gräns då det gäller att inte riskera männi skoliv. Därför tar man också avstånd från användande av t.ex. dynamit.
aG
skall börja ge i~omster så småningom, för vi vet att det inte går att bygga upp kanalen enbart med medel från den stat liga TV -myndigheten. Superted . är till vardags en alldeles vanlig snäll liten teddy björn. Ibland då situationen kräver det kryper han ur björn fållen och uppträder då i en röd trikå. På samma sätt som Stål mannen har han superkrafter och kan bland annat flyga. Un der sina äventyr brukar Super ted hjälpa djur och barn i kni pa.
Unga problem Den walesiska TV-kanalen har nu drygt ett år på nacken och även om prövotiden ännu inte har gått ut, är det redan avgjort att kanalen får fortsätta sin verksamhet. - För då kanalen köm igång fanns det ett missnöje från bå da språkgrupperna här i Wales. De walesiskspråkiga var miss nöjda med att de fick så liten sändningstid och de engelsk-
D Ann Beynonjrån den walesiska TV-lumalen S4C tiUsammons med stotionens verkliga förgrundsfigur teddybjörnen Superted.
språkiga var missnöjda med de walesiskaspråkiga programmen vilka tog upp tid, berättar Ann Beynon. I motsats till vad man skulle kunna tro skapar den nya kana len därför inte motsättningar utan harmoni mellan språken. Kanalen kommer definitivt också att betyda att det wale siska språket blir mera respek terat. Den senaste tidens tittarsiff ror har inte varit speciellt gynn samma för S4C. Det kan man inte blunda för. En grupp titta re som man enligt Beynon har haft speciella problem att nå är ungdomar i åldern 16-24 år.
ReklamInkomster En annan inkomstkälla för ka nalen är försäljnjng av reklam tid . Men eftersom tiden säljs tillsammans med den andra wa lesiska kanalen, vet man inte exakt vad reklamen gett. Ett är dock klart att kanalen som rek lammedium blivit mera populär än man först föreställde sig. ) Men samtidigt skall det också påpekas att de allra _ flesta reklaminslagen är på engelska, ha,. någm få på wal"i,ka. )
- I andra europeiska länder har man ,löst problemet genom att köpa amerikanska serier. Det skulle inte riktigt passa sig att vi dubbade Sex miljoner mannen eller Charlies änglar till walesiska. Det man försöker utveckla är ett bra popprogram. De nuva rande programmen tar bara upp den walesiska musiken. För att få dem mera populära . borde man ta upp också musik på andra språk .. - De mera konservativa ser . det som en väldig förlust om det engelska språket börjar komma in på walesiskspråkig tid, men det är en eftergift vi kanske måste göra, förklarar Beynon.
-
• S4C står för Sanel Pedwar Cymru - Wales fjärde kanal. Dethär är porten till TV kanalens huvudkvarter i Car di/f.
• Superted, en snäll liten ted
I 1
~~~,:uF:"m:~~: ]j
kom från den nationella TV myndigheten, som i sin tur har sina inkomster från de andra kanalerna. Därför har det också uppstått en så konstig si tuation att skottarna, som också de har ett eget gammalt språk, tvingas ge mera bidrag för de walesiska programmen än vad de kan satsa i produkti on på det egna minoritetssprå ket!
]
6
ÖdS
iti-!(~A B i!bil~!{
L..-_~="""_ _ _ _ _ _ _.!.!N",-O,-"RR",A,,-D,,",E=>L,E= ,,N s POPULÄRA DANS PLATS
GAMMALDANS I HElSINGBY LÖRD. 22. 9. kl. 20-01
GAMMALDANS
med
lUKKAS Arr.: Uf Hoppel
Lörd. 22. ,. kl. 20.00
. ...
•••••
Välkomna!
6. 10.
STOR UNDSOMSDANS SÄSONGÖPPNING
o ••
,'o
• •• • •••
, :::. ::: .:;::: ::: . 0.0
tlRAMONA
..... ..... ..
.
.. . . .... . . ... ... . .
::::::: :::': '. ::: .. 0::
med populära NUFS håller
o
••
••••
:::-;: . ••• •
c
vo r a
ÅRSMÖTE 28. 9. kl. 19.00 i Idrollsgården Stadgeenliga ärenden. Alla med. Styrelsen
••
SOV-styrelsen sköt fram
beslutet om ÖP:s framtid
Angående OP:s framtid hade SÖU:s styrelse hoppats kunna ta ett beslut på sitt möte senaste fre dag. Mö.~et ajournerades dock till början av oktober. Så med andra ord kan man ännu säga högst lite om OP:s framtida öde. Orsaken till att något beslut inte fattades var vad som bestämdes på "de äldres råds" möte förra veckans onsdag. De äldres råd, som består av tidigare SÖU-ordför anden och uf-kämpar föreslog att SÖU måste kräva klara besked av JTT angående ÖP-frågan. Det gäller närmast svar på två frågor som även gått ut i dagspressen: Vad kostar namnet Öster bottniska Posten? Vilka är JTT:s ekonomiska villkor för fortsatt samarbete? Innan slyrelsen kan falla "ågol beslul måsle man ha klarl svar, svarl på vill från JIT på dessa frågor. Vad som också kom mil fram på "de äldres råds" möle är all någon slörre lilllro lill förening arnas kapacilei aU skaffa fram prenumeranler har man inle. Del måsle in mera proffesionalism och kommersialism. Från SÖU:s sida kommer man i en eveniuelI kommande prenueralionskamp anj alt vädja liII ungdomsfören ingarna all skaffa fram drifligl folk som kan föra en lönande prenumeralionskampanj. Man mås le också hållas öppna för ell eveniuelII namnbyle på lidningen om samarbelel med JTT läggs ned. Offerler från andra Iryckeri er har också begärls. men de har inle skiljl sig så myckel från de Iryckkoslnader JTT har. - Faklum är all vi börjar lida av lidsbrisl. Och Irols bidrag, ~resslöd, och in.~omsler från OP-danser. /har SOU ekonomis ka mojligheler all la över lidnin gen? Vi måsle forlfarande vara. beredda all lägga ned, fortfaran de beredda all la borl lidningen
från JIT, forlfarande beredda all samarbela. Nu måsle vi in vänla JIT:s svar, sedan får "de äldres råd" ge en rekommendali on, förklarade ordförande Mårl en Lövdahl.
• Produktionsbolag
bildas
Den andra slora frågan som dis kuleras var SÖU:s planer på aU bilda ell produklionsbolag för förmedling av ulländska arlisler. Där började del också bli bråll om, eflersom del är bekanl all del finns andra med liknande in · Iressen. - Vi kan inle bara slå och lilla på när privala inlressen slyr ul vecklingen, ansåg Ulf Johansson. Musikverksamhelen är en så slor del av vår verksamhel, all vi mås le kunna hålla någonslags kon på den. - Om del finns någon form av solidarilei mol SÖU från slorarr angörernas sida, så borde ju SÖU logisk I sell få en slörre uppslul ning kring sill produklionsbolag. är ju Medlemsföreningarna SÖU:s slyrka, och SÖU kan ge dem en rällvis behandling, ansåg
. . . .. ...... ......... . .. . .
Robert Selänniemi. - Och om vi inle gör någon ling - vart hamnar vi då? · Slyrelsen beslöl all snarasl möjligl bilda. ell produklionsbo lag, men all A&M för saken vida re och reder ul möjligheler och konlakler med olika bolag och arlislförmedlingar. Slyrelsen fasislår bolagsbildandei då mera informalion finns IiIlgängJigl.
• Sekreterare eller
regissör
. Angående regissörs frågan för amatöneatergrupper diskutera des att eftersom SÖU inte har ek onomiska resurser till att anställa både regissör och teatersekretera re borde någon av dess tjänster prioriteras. Men man ville först kontrollera hur stor efterfrågan på regissörer det är på fältet just nu. Någon form av tävling "Öster bottens underhållare nr J" disku terades också för kommande verksamhetsår. Tävlingen skall vara öppen för alla former av un derhållning. För arrangemangen
kommer främst teaternämnden och A&M att stå. Det är också tänkt att A&M ska kunna för medla bidragen. Björköby uf Stjärnan tilldela des ett bidrag på 3.000 mk för en turne till Stockholm med" Joon asus heimanä" .
o Ungdomen för ung? SÖU:s höstmöte kommer antag ligen att hållas den 18. J I . Platsen är ännu oklar . Från styrelsens si da befarar man att den kritik som hittills riktats mot kansli och styrelse att de är för unga komm er att tas upp där. - Att styrelsen skulle vara för ung, det tror jag inte på, menade Kaj Karlstedt. Men vad som där emot är ett större varningstecken är att vi inte alltid varit besluts förda. Vi måste höja profilen in om styrelsen, kunna säga nej åt svärmor och komma ut. Vi måste visa att SÖU inte är någon skydd ad verkstad.
Karlstedt efterlyste ochi ideer av utskott och nämnder om SÖU. - Äldre det blir vi j u då:rI'!Il:E:!t för var dag, tillade haD_ Med de problem SÖ åldras man snabbt, rq:1ia::ul1å: ordföranden Lövdahl. Förutom redan oäJnnda närvara nd e v id st yreiscc::aO::::, denna gång Christina AllJala:,. Susanne Karlsson, Rolf folk, Ole Wiik, Patrik S Harald Björklund, Glenn kog, Stefan Påhls och B-G elI.
7
• • • • • • • • • • • +• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
rit. "
iliI~~~~~_'iG~®~"fii~®"~®~@~®0~®·t'@~®"~;y't~?A]~~'t@~@,~ _.::.»"Jlli_ .... ~<r,.':Ii! .... Ae,.~."I"' .. "" •.~ ."I,., .. "" •. ~ .C1!'·•. JC'. . !J; .• .'V '~'"
.;::
Mun$ala Gr'i llbar* ~~ som ocksa kommer att fungera som ORAVAIS GRILLEN
~ ÖPPET: (ORAVAlS):
(M UNSALA):
• • - •
» • • •
Orwell-rock blev en succe:
Text och foto: Marita Granroth
~I!f;;' i;,~y
Ner med Storebror!
:.~;
FRIHET är slaveri. Tänk inte själv. Du behöver inte, Storebror, Dig Drother, tänker för dig ...
* ~~~~~~
HAN hade det inte lätt, Ral.f Hoikkanen, när han med fascistiska och nazistiska symboler förs ökte övertyga publiken om det enda riktiga; att lyda Storebror.
BUSSTATION l' MUNSALA Välkomna och bekanta er med den nya samlingspl!ltsen!
ÄT GOTT, ÄT GRILLAT FRÅN
~
~;;
~~~
'@" HANS argument motarbetades av orkestrarnas musik och aven fredsönskande publik. Rop, så MA N-TO ......... 17.00-01.00~~g, ...................8.00-24.0 FREO ................. 12.00-03.00~~;. som: - Ner med Storebror! hördes under programmets gång från den samling på omkring 400 _RD ................... 8.00-02.00 LÖRO ................. 12.00-05.00 ~~~ unga som hade sökt sig till fredagskvällens Orwell-rock i Jakobstad. 0 ................. 12.00-24.0 SÖN 0 ................. 12.00-01.00 ~~~
4- ·~···<'~~@~®·' 0.:,"";,,;,""®.)0:;.":<':@ · ··~.;;;·'lj"~· ... "".;;;·)~":<':·· · ;>y.;;;.,lj' ,,:<,:" ""g ;/;)' '''~'0 :'@,t!!. EN publiksucce. Arrangörerna Jeppis Musa och de olika fredsföreningarna i staden har all an ~-?'=~i·_~."'''''''·<.:;: ·~:c: ·~~~o~ö"~ ~'S..~i~0r.~·::' ~ ~~ .~ci~t~~,;.~~~0!iftj;}~J~C9;f.i0-9f.(}~}-~@;6O':0~!1\~-ft.~,· :r~(: ledning att vara nöjda med sitt samarbete.
Vasaesplanaden 14, 65100 Vasa 10, tel. (961) 122865
Åter en gång har påståendet att rockmusiken skulle vara död ved erlagts . Arrangörerna haJe :yck ats engagera sex orkestrar från Jakobstadsnejden till konserten, däribland två verkligt stora drag plåster, nämligen Break och Thai Sticks. Lite vemod bidrog Steen Röös med. Orkestern gav sin sista kon sert på fredagen. Steen Röös spli ttras p.g .a. studier och värnplikt. Men reggaen hålls vid liv. Grupp en Dreadline med Frippe Weneli us och Tumba Haldin skall se till den saken.
idag? Går vi mot ett sådant sam hälle? Krig kan väl inte vara fred? Tankeinjektionerna var många. Fredsföreningarnas Karin Stenhäll var positivt överraskad över att en så stor publik hade slutit upp och att så många intr esserade sig för fredsföreningar nas material, böcker, affischer, märken m.m. som fanns fram lagt. För att understryka den visuella effekten hade man bakom scen en satt upp en duk med ett jät testort öga, dvs. storebrors öga. Mot kvällens slut revs duken med det övervakande ögat ned och ersattes aven bild med ett brutet gevär och orden Fred, Rauha textat med stora bokstä ver. Fredsk ra f ter besegrar Stor ebrors öga.
Det höll också killarna i Thai Sticks med om. Thai Sticks har inte uppträtt i Jakobstad sedan de korades till rockkungar i Niva la. Och rock blev det för hela slanten när de ställde sig på scen en, ivrigt väntade av publiken. Inget knusslande. - Det var kul att framträda inför "hemmapubliken" igen och nog kom vi hit också för fredstemats skull, förklarar Rape gruppens framträdande efter en så lång paus . Thai Sticks nästa mål på rock stigen är att ge ut ytterligare en singel, så snart som möjligt. Ragnar Hare, jakobstadspubli ken trogen, uppträdde också vid konserten och hade fredstemat till ära gjort tre nya låtar . Sassa berättar, att en av låtarna blev klar så sent som natten före kon serten. Andra band som framträdde under kvällens lopp var WDM, Stormbringer och Dreadline. Litet prat bland publiken visa de att konserten uppskattades till max. Mika, Esa, Jimmy och Tom, alla 16 år och från Jakob stad väntade ivrigt på att få höra och se Break uppträda. Pojkarna tyckte, att det gott kunde ordnas konserter lite ofta re i staden. - Nog går vi på konserter, ba ra de ordnas, intygade de. Då de flesta orkestrarna fram trädde med 10-15 låtar, blev kvällen långt liden innan konsert en var slut. Att ta emot så mycket musik, både rock, reggae· och punk, så många tankeväckande ord om fred och krig blev något för mycket. Publikleden glesnade också efter Breaks framträdande.
Programmet mellan orkester framträdandena vid OrwelI rock, också kallad All weil NYHET. NYHET· NYHET· NYHET· NYHET rock stod fredsföreningarna (ör. Ralf Hoikkanen från Fredskämparna fungerade dels Vi har öppnat ett som konferencier, dels som Storebrors hängivna un Bland orkestrarna var Break och rgurites frisering
derlydande. Hoikkanens sist Thai Sticks de största publikdra nämnda roll baserade sig på KOM OCH NJUT 3 GANGER FOR 30 mk'
garna. Det är inte att undra på, George Orwells bok 1984, den det har gått en lång tid sedan de '........ september mAnad). Tel. 187·20 003 bok som skrevs för 35 år sedan båda orkestrarna uppträtt på en och som i år debatterats i jakobstadsscen. många sammanhang. För Breaks del var det frågan I'artiordforande Per Sten bad foU:pafl .cl i Jakob>;lad I Orwells 1984 lever man i en om två år. 1982 deltog de i Jepp IOf\dagt- n dt"n 20 198<1 . totalitär stat där Storebror is-rock. Gruppen sade sig ha haft Välkommen till Arken! (makten) alltid kan iaktta invå alldeles för ont om tid. Spelning I den stora husbåten Arken ar på annat håll, videoinspelning fanns det djur av alla de slag - . narna. Storebror kan registrera invånarnas göranden lika väl m.m. De berättade, videospel små, stora och ännu större, till som deras innersta tankar och ningen för tillfället ligger på fjär· sammans med gubben Noak och åsikter. Huvudpersonen Wins de plats på en engelsk tio i topp hans tre söner ... ton har svårt att anpassa sig till lista. I dag träffar vi några med tillvaron. Han vet aU han är en Kari Virkama , gruppens solist, tankeförbrytare och har svårt lemmar ut Arkens nya besätt menade att Orwell-rockens tema, att inse det riktiga i partiets ning, som varannan fredag under freden, hade en stor betydelse för s.lagord: Krig är fred, fribet är deras deltagande. hösten och vintern kommer att • V"lSQ.nS vönner slaveri, okunnighet är styrka. Han berättade, att det känns prata om olika djur, om växter • JKG • l /or Hurmio och Fe/knopparna svårare att uppträda för en känd om saker som händer i natu och • Kaffeservering Programmet vid Orwell-rock var publik. Att publiken här hemma ren. jclcobstadsbor uppbyggt kring den orweIlska är mera kritisk än en okänd pub I det första programmet ser hjärtligt välkomna! . framtidsvisionen. Hur är det lik. Henrik, John och Clara på' en film om igelkotten och funderar bland annat på varför igelkotten --~ ~~b:IQ.) går i ide över vintern. I samband med varje program ställs en fråga till tittarna, som kan sända in svaret och delta i en tävling. Producent för Arken är Gunb ritt Zilliacus. TV l fredag 21.9 kl. 17.25. 'allin, från Oravais, heter _ ordföranden för Fjärde t:"JiIPIID5 ringen . Det här blev Övriga funktionärer valdes sedan ringen haft konsti också på det konstituerande mö .1_all~ möle i samband med tet. Tomas Kattil, Vörå, valdes Söu sammankallat till viceordförande, Stefan Påhls, numera vasa bo, fungerar som 1b:~1lS organisation har änd sekreterare medan kassörsupp "l Wallin är inte ordfö giften sköts av Sören Kock, max ringens styrelse, utan mobo i förskingringen . r ett .. ordförandens Nästa möte kommer Fjärde ext betyder att på ungdomsringen att ha 10 oktober te väljs ingen st y i Årvasgården, Oravais. Då drar ' ordförande rådet" " ordförandens råd" upp riktlin ringens medlemsfö jerna för ringens verksamhet. Al ordföranden. Denna la som har synpunkter på den o Brea;" var kanske kvällens största dragplåster. Att deras popularitet inte har minskat under deras långa .~D:.1DI:1:riJl1g godkändes på severksamheten torde vara välkom tystnad i Jakobstad syntes klart. Snarare tvärtom. Trängselnframme vid scenen blev under deras framträd ande mycket påtaglig. na .
NYKARLEBYBO !
'[ARIUM
vJd
be ~okn"
S\' el l.\o ~ lI.
~pl l:m bn'
Arken
aUin leder · ärde ringen
"
• •*• • • • •• • • • • •• •• • • • • • • • •• •
•
8
Fi nlondssvensK.O
, .~TONER
.
Sköt dina kläder, så håller de längre! De är ett budskap som man inom konsumentrådgivningen tagit fasta Vasa går ännu denna vecka en utställning om klädvård. Man riktar sig Ii till ungdomar och skolelever. Värdinna på utställningen är Tarja Sjö konsumentrådgivare. I medeltal har sex klasser per dag besökt utställ.._·u.,;~ - Vi har i första hand velat informera ungdomarna, trots att det oftast föräldrarna som tvättar kläderna, säger Tarja Sjöberg. - Men vi måste ju börja någostans med informationen, och de som . ännu själva tvättar sina kläder kommer ju att börja, och på så vis kan . undvika många onödiga klagomål, som uppstår på grund av feltvätt. Så har det då hänt, Österbottens vackraste rhythm & blues band, the Roots, har gett ut sin första LP "Maximum Drive & Beat" (Evitskog Rcs ERLP-2). Trots spaltvinjetten går allt ändå på engelska, också texten på det svartvita skivom slaget, (med tanke också på den finska publiken, och why not?). Huvudsångaren Ilkka "Fafa" som förresten är allra svårast Niemi har utvecklat en person just i lugna ballader. Yeah. lig engelska, det skulle vara ro Gitarristen Tom Nyman har ligt att veta hur många engels en röst som gör sig ypperligt i män som förstod honom och . en viss sorts låtar, som t.ex. i den cockney-influerade engels den egna "slowfoxen" . "A kan...men ska det vara 6O-tal Change Is Gonna Come" ska det vara! Svensk finlands Scott McKenzie
Maximum Drive & Heat - en välavvägd helhet •
Det kan sägas med en gång: denhär skivan berör ändå främst (under)-kroppen, som det anstår god r & b. Jag tycker nämligen att pojkarna har lyc kats utomordentligt väl i sitt "uppkok", men varför fick in gen chansen då för 15-20 år sedan?! Pojkarna har gjort det de känner mest för, och då blev det 60-talsmässigt. Det kan förresten dagens tonåringar må bra av de också. Dessutom måste nog huvudkriteriet för skapande vara en känsla för det man gör. Allt är väl ändå inte uppkok, 3 av de 12 låtarna är egna, och de står sig ypperligt i konkurrensen med sådana klassi ker som blueskontra basistveteranen Willie Dixons " Se vent Son", och Johnny Guitar Watsons "Looking Back" - den låt som främst i John Mayalls version satte fart på hormonerna då för längese dan . Tom Nymans alerta gitarr solo i den låten förtjänar ett ex tra beröm, akta dig bara för gitarristtalangscouten Mayall, han håller på än! . Greppet på låtarna är rappt och säkert,åren i b1.a. Zotch och Exom har inte gått oför märkt förbi . Ile sjunger nästan fenomenalt bra, han är nog en av de få österbottningar som " rea/ly has got the blues". Spe ciellt i den blåa tolvtaktaren "Stormy Monday " manar han fram en elektrisk spänning,
II
är född! (han med "San Fran sisco"). Skivan utgör en välavvägd helhet i de flesta avseenden, och här anar man nog basisten Hip pi Hovis handfasta ledning och tankearbete. Trummisen Rolf Kuula sköter sin andel på kag garna säkert, och jag håller med omslaget om att hans jobb i låten "You Don't Love Me" föser på ordentligt!
För en ung människa uppgår kostnader på baskläder till ca 4000 mk . Då är det nödvändi gaste medräknat. Från uilder k'läderna tiU en ytterrock. - Det är rätt höga kostna der, och därför är det viktigt att kläderna sköts, säger Sjö berg. Oftast när kläder köps, non chalerar man att titta på den lilla lappen som finns bak i kra gen eller vid byxlinningen. Där framgår för det mesta de upp gifter man behöver för att kun na ge plagget rätt behandling. Man ska också alltid i affären kontrollera kläderna och se om dä,r finns några fabriksfel. - Ta också alltid och spara kvittot när ni köpt kläder, då kan det gå lättare att få varan byt_t! Men ett kö~ kan inte upphävas om man ångrar sig. Vill man gardera sig kan man använda sig av öppet köp, d.v.s . att man försöker få var an på prov. Tvättningen är en viktig del av klädvården. Vissa kläder kan man inte tvätta hemma , utan måste skickas till kemt ~ätt, och det är ganska dyrt . - Man kan ju fråga sig om det lönar sig att först köpa ett dyrt plagg, och sedan bli tvung
en att betala kemtvättsavgif ten, undrar Sjöberg. Vilka råd kan då en konsu mentrådgivare ge i fråga om klädvård? - Det är viktigt att man re dan innan tvätten sorterar plaggen i de grupper som pas sar bästa. Bland t.ex. aldrig vittvätt med kulörttvätt. Och skulle det hända att något plagg färgar av sig, kan man ju försöka bleka med klorid. Val av tvätt pulver är också viktigt. - Vissa tyger klarar tvätten bättre också om man vänder plagget på avigsidan, berättar Sjöberg. Uppstår det fläckar finns det fläckborttagningsmedel och diskmedel kan också användas · i många fall. När man stryker kläderna kan man också göra mycket för att förstöra kläderna om man inte kontrollerar vilken tempe . ratur olika material ska ha. Li kadant är det med blötlägg ning. Många lägger kläderna i vattnet och häller på tvättmed let. Men man ska alltså lösa upp tvättmedlet ordentligt i vattnet innan man blötlägger plagget. Det är ju naturligtvis inte all
tid konsumenten som har något galet när han plö står med ett spoilerat pta i sin hand. Ofta är det fel på det material som plagget är gjort av, eller något fabriksfel. att något gått fel i kemtvätteD.. Då kan man i vissa fall fa er sättning. - Ersättning kan utbetalas från klädfabriken Lex när t}"gef är så dåligt att det inte bålle:r för användning, eller om ~ gon uppgift Lex . angående tvätt eller strykning inte fram. går på infolappen som finns ~ kläderna. Och om man köpt vara som hängt i skyltfönstret en längre tid så att solen t.ex gjort materialet ohållabart kan man också få byta. Det kommer också klagomil på att vissa plagg luktar. Och det kan hända att det i tillverk ningsprocessen blir tillsatt ni got ämne som gör att de får lukt som inte går bort. Då kall man på plagget bygg. Pälsar börjar ju ofta lukta när de blir våta, men det tillhör deras na tur, och då kan man inte byta varan . Ja, kanske man själv borde ta sig i kragen och sluta JD.iss.. handla sina kläder...
AnCi Hol",
Dehär .pojkarna har det de spelar i fingertopparna, dess utom är studiojobbet och mix ningen O.K . Minre bra är det spartanska ski vomslaget som inte alls gör det sprakande innehållet rättvi sa, och de som inte spisar med (under)-kroppen skulle säkert ha blivit glada över ett textblad.
Rock-Berra Lindell
Faktaruta:
The Roots,
r&b-grupp från Vasa-nejden,
genombroII på SÖV-rock 1983,
succe också 1984.
IIkka "Fafa" Niemi: Sång, gi
tarr, munspel .
Heikki "Hippi" Hovi: Fender
bas.
Rolf Kuula: Trummor, sång.
Tom Nyman: Sologitarr, sång.
Första skivan: "Maximum Dri
ve & Reat".
Evilskog Rcs ERLP-2 1984, 500
ex. inspelad i "Ton & Teknik" ,
Sverige.
o Konsumentrådgivare Tarja Sjöberg informerar här en klass från Österbottens Centralyrkesskoill _ hur de ska sköta sina kläder, så att de håller både iform och färg.
••
Annonsera i OP!
9
Mannen med de roligaste annonserna:
Jeansmask, minkskinnsjeans,
illaklädda painpar och maffia • • •
Efter tio år i branschen har norra Österbottens jea nskung Brylle Nylund ~bdikerat. De fyra butikerna - h'å i Jakobstad en i Nykarleby och en i Oravais har alla sålts. Men den ena av dem, Canal 18 i Jakobstad, sköts fortfarlande av "kungen", som har ett par år kvar till pensionen. . Köpare till den år nämligen sonen Pontus, som ännu går i handels skola och blir klar aU ta över driften först om något
ar.
- Det har varit en rolig tid, berättar Brylle Nylund om de tio aren inom jeansbranchen . - Före jag började med dethär \'ar jag musiker och då det blev slut med det var jag väldigt oro lig över vad jag skulle hitta som var lika roligt som musikerlivet. Brylle var då redan över 50 år och det var många som aldrig trodde att det skulle gå för ho nom att slå sig på affärer, och allra minst ungdomsmode. - Kanske var det då jag hör de sådana negativa inställningar som jag sporrades. Annars kun de det kanske ha gått så att jag inte tagit affärerna riktigt på all var, menar han. Men med handen på hjärtat kan Brylle Nylund .inte påstå att han tagit det hela riktigt på all var. Det märker man inte minst på hans annonsering . Vissa av hans annonser pryder fortfaran de väggarna hos tillverkare och grosister. Men mest uppmärk samhet har i alla fall hans l:a april-annonser väckt. Annonser na är utformade som tidningsno tiser och läsarna kan lätt tro att det är tidningens nyheter. Ett år kunde man i Jakobstads Tidning läsa en notis om en jea nsmask som angripit jeansen i liker mindre kvalitetsmässiga plagg. Hans egen butik 6-corner, m satsade på kvalitet, hade na bJJligtvis inte drabbats av ahyran. Ett annat år gällde l:a april annonsen en ny sorts jeans som !iordes av minkskinn . Hårsidan av skinnen vändes i byxorna in, så att inga kalsonger be -,·des. - Det kom faktiskt in folk som
frågade om vi hittat någon jea nsmask ännu och sådana som vil Ie se på minkskinnsjeansen , be rättar Nylund . Ett annat år kunde tidningslä sarna ta del av uppgiften om att jeansen blivit godkända som folkdräkt. Ett annat år gällde skämtet att maffian var insyltad i jeansmarknaden och att Nylund och en stadens bankdirektörer flytt ur landet undan FBI (Fin ska Bylingars Investigations byrå). - Det råkade sig så att HAB direktören Eklund var i Florida och jag själv i London l april det året, drar sig Nylund till minnes om skämtet. . I samband med att man disku terade höjning av älven i Nykar leby var Nylund naturligtvis framme. Hans butik i staden lig ger alldeles intill älven vilket fick honom att annonsera efter unga män med god sångröst. De skul le bli gondolilerer och sköta tra fiken mellan stadshuset och jea nsbutiken. I år handlade l :a april-skäm tet om att hans butiker utsetts att ekipera stadens beslutsfattare. Det hade nämligen visat sig, kunde tidningsnotisen berätta , att herrarna som förkom så ofta i offentligheten gick omkring i ål derdomliga och illasittande klä der. Det bär ledde till att de blev mobbade , vilket i sin tur ledde till dåliga beslut... En annan sak som jeanskungen i Jakobstad har gjort sig känd för är hans frispråkighet. Med risk för att få kundernas vrede över sig har han under tiden som affärsman deltagit i den all männa debatten på ett sätt som
o Många tusentols jeans har gått genom Brylle Nylunds händer genom drens lopp. Men själv använder han aldrig jeans .... fått folk att reagera. Bland annat sonen etablerade sig med fem har kyrkan och pälsdjursfarm
butiker i Mariehamn och att de ningen blivit föremål för hans tillsammans representerad~ en vassa kritik.
avsevärd försäljning. På vissa - Nu efteråt är jag glad att jag märken var de till och med störst inte föll för frestelsen att hålla in
i landet. ne med mina åsikter för affärer
-Jag minns till exempel då Sgt nas skull, menar han.
Pepper kom till landet. Det nya märket hade föregåtts av rykten Började med
och då det dök upp på Vateva ett märke mässan i Helsingfors viLIe alla ha Den första jeansbutiken öppna det. Trots att jag visste vilken de Brylle Nylund tillsammans konkurrens det var om märket med en annan son redan 1974. gick jag in och presenterade mig Det var 6-corner som då körde som Brylle Nylund från Jakob med ett enda jeansmärke! stad. - Det var ett fint märke som Namnet gjorde inget intryck hette Qui. Det franska namnet på de svenska representanterna, till rots gjordes kläderna i Sveri men då Nylund efter en stunds ge. Det gick bra ända tills dess överläggningar skulle gå, fråga att svenskarna började köpa ty de svenskarna vad hans butik get utanför EFTA. Då fick vi 35 hette . Då de fick höra att det var procent tull på plaggen . 6-corner sken de upp och ut Efter det' första märket har brast: - Men det är ju ni som skall ha Nylunds butiker varit de som lanserat en rad märken i staden . dem... ... Saken var med andra ord av Dethär blev möjligt tack vare att gjord redan på förhand. Ungdomarna medvetna Brylle Nylund anser att folk väl digt mycket underskattar ungdo
marna då de manar att de beta lar ett dyrt pris enbart för ett speciellt jeansmärke: - Det är ju så att ett visst mär ke garanterar kvaliteten på klä derna. Om tillverkaren började fuska bara något litet med kvali ten sprider sig ryktet fort . - Det finns exempel på inhem ska tillverkare som byter namn på märkens vartannat år. Så fort de skämt ut sig med ett namn, byter de till ett anna t. Under åren som jeansförsälja re har Nylund inte kunnat annat än förundras över hur kvalitets och modemedvetna ungdomarna i Österbotten är. Ofta är inte mammorna alls så insatta i vad det handlar om. Själv håller Nylund på att vän ja sig vid tanken på att dra sig tillbaka . Tills vidare karaktärise rar han sig själv som "ståka gubb" och i den egenskapen han kommer att fortsätta med det jeansaffäjrerna fram till penssio neringen om ett par år. Och kan ske efter det också för den delen .
.....
Text och bild: K-G Olin
Skåd•••
och höra länsmannen hälsa till dem via radio.
att ställa frågor. Och visst fanns det sådant man vill fråga om: Måste det finnas reflexer på sidan av cykeln? Får man cykla och hålla i styrstången med bara en · hand? Får man skjutsa på en cy kel? Måste man stanna då man kommer till stora vägen? Och som sig bör delades det ut reflexer. I Oravais kommer man att förse varje barn, i familjedag vård, barnträdgård eller skola med en reflexbricka. Sist men inte minst kunde bar nen bekanta sig med polisbilen
Klasslärare Christer Smeds berät tar att man visserligen ser kam panjer av den här typen som ett välkommet inslag men han efter lyser föräldrarna. - Egentligen har barnen en li ten del att säga till om då det gäl ler att utrusta cyklarna. Föräld rarna borde också få denhär upp lysningen. Smeds kan också berätta att man från skolans sida brukar hjälpa till och låta eleverna sköta sina cyklar i skolans metallverk stad . Såhär på höstkanten brukar det höra till att man sätter lyktor na på.
..I
10
leansmodet svänger:
Smalare upptill, bredare nertill!
Som med aUt inom mode, går det också bland vågrörelsen jeansen. Från bredare till smalare, från längre till kortare, från lösare till spändare o.s.v. Micke Kulju, på Roxet i Vasa, med sju års erfarenhet i jeansbranchen, berättar att nu svänger trenden igen. - Vi har nu i några år gått med jeans som är lösa upptill, men som smalnat av vid vristerna. Det nya inom jeansmodet, blir att de nedre delarna av benen vidare. Inte så vida som i början av 70-talet, men en ny modeU blir det. Han uppger också att en upp gång i jeansförsäljningen just har börjat. De senast två åren har jeansförsäljningen kraftigt minskat, eftersom försäljningen av bomullsbyxor ökat. Så även där svänger trenden. - En annan orsak till att jeansförsäljningen minskat är att det blivit ett större utbud bland överdelen. Förr köpte man sina jeans och collegetröjor, men nu finns det så många olika slags skjortor och blusar att välja på och kombinera. Men även byxmodellerna har ökat avsevärt, om man jämför med en för en fem, sex år sedan. - En sak som nuförtiden ofta avgör ett jeansköp är tvättning en, säger Micke. Man kan välja mellan tvättade och otvättade. Förut var ju de flesta jeans otvättade och hårda som plan kor. Nu har vi de som är sten tvättade, man sätter nämniigen med småstenar i tvättmaskinen, och tvättar i olika grader. Då blir byxorna mjukare. Ett par "märkesjeans" kostar i dagens läge ca 250 mk.
- Någon större skillnad mel lan de märken som jeansaffärer na saluför är det inte, berättar Micke . Kvaliteten är i stort sett densamma. Men mellan "märkes"-jea nsen och lågprisjea'1s finna oftast en kvalitetsskillnad. Det är klart att man kan hitta ett par håUbara jeans i en lågprisbu tik, men modellerna är ofta säm re, de sitter sämre, det blir knä påsar, och så vidare. Och går t.ex dragkedjan på ett par låg prisb-yxor sönder andra dagen du har dem finns ingen garanti ,vil ket vi kan ge. Vi kan också ge kunnig hjälp om hur olika byxor beter sig. Vi är specialiserade på jeans, och kan ge en viss service. Under sina sju år i branchen har Micke kunnat märka att så väl modemedvetenheten som kvalitetsmedveten blivit större hos ungdomarna. - Nu betalar man hellre lite mera för något som man verkli gen vill ha, och man vet vad man vill ha. Förut var det märket som gav säkerhet för att man skulle
Micke Ku/jus, kunnig man inom jeansbranschen: - Nu betyder inte märket aUt, istället satsar man på man viU ha. vara rätt klädd, nu tittar man mera på hur det ser ut. Micke Kulju påstår också att den mest modemedvetna ungdo men i Finland just finns i Vasa med omnejd. Vad kan då det be-o ro på? - Orsak: Umeå, säger Micke. Sverige påverkar oerhört, efter som här finns både svensk- och finskspråkiga. Folk ställer verk ligen krav på oss. Vi måste serva dem med det senaste. Sen är det
ju också förstås att här finns inga stora städer, så allt syns så myc ket bättre, än t.ex i Åbo och Helsingfors. Och på finskt håll har man svårare att motta de starka impulserna från Sverige. Konsumtionen av jeans sträc ker sig bara högre upp i åldrar na. Att folk kring 40 år köper modejeans är ingen ovanlighet. Och det kanske beroende på att de upplevt den medvetenhet som ungdomarna fick under
sextio-talet. - Vad som mest ändrats jeansbranchen de se~ åren är att det skett en modell- och materialutva:3UI1:l1!.. Förut var jeansen klassade olika ändamål: fest, fritid, te ... nu kan man använda mesta tiII allt. Och nu ju så mycket flera färger att ,, på. .
Senaste år omkom 66 människor i trafiken i Vasa län. Det är en mycket dyster siffra. Nästan dubbelt så stor som året innan. Bland annat denhär utvecklingen har gjort att landshövding Mauno Kangasniemi har tillsatt en kommitte som skall dra en trafiksäkerhetskampanj i länet. Kampanjen, som körde igång se naste lördag och skall pågå två månader, har fått ett mycket folkligt namn: Skåd et aader (Havaatte toisekki). Länets mest olycksdrabbade kommuner har utsetts till speciel la kampanjkommuner. På svenskt håll är det Jakobstad,
Karleby, Korsholm, NykarIeby, Närpes, Vasa och Kristinestad som är de mörka fläckarna i sta tistiken. Men den verkliga rivstarten i kampanjen gjorde man i Oravais, som egentligen inte hör till de premiära kampanjkommunerna. - Vi tyckte att det var en så
o Föräldrarna borde fås med också, menar klassliirare Christer Smeds då han samtalar med länsmannen via polisbilens radio.
o Cykeln är det vanligaste transportmedlet eleverna använder sig av och det var många frågor de vilJe farbror polisen Ossi Hautanen och ungdomssekreterare Carl-Gustav Nyqvist. delning av retlexer vid den män åker iväg till olika nöjen ... oerhört viktig kampanj att vi be Reflexbrickor är en viktig ut orienteringstävling som ~ slöt delta också, berättar ung rustning för den som skall röra rades av Oravais UFo På d omssek reterare Carl-Gu stav gen stod yngre oravaisbor i sig ute på vägarna i mörker. Nyqvist. - Det finns en uppgift på att då Nyqvist tillsammans med - Speciellt barn och ungdo det har delats ut 15 miljoner ref lokala polisen informerade i mar tillbringar en stor del av sin lexbrickor i vårt land: Och ändå lor och barnträdgårdar. fritid i trafiken. Så fort de sätter Informationen till de _ är det bara sextio procent av de foten utanför dörren är de ute i gällde helt naturligt det fi sig i trafiken som bär ref som rör trafiken. som de mest använder sig lexer, berättar Nyqvist. Nyqvist kan också berätta att nämligen cykeln. fredag är den farligaste veckoda "Farbror polisen" Rivstart gen att röra sig i trafiken. Enligt om belysningar, reflex och olycksfallsstatistiken inträffar de Redan sent på fredagkväll deltog dant och eleverna fick mö' • överlägset flesta olyckorna den Nyqvist med information och ut dagen. Något att tänka på då Forts. sid. 9
11
Österbottniska
Posten
Medlem i tidningarnas förbund .
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar .
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktie~lag - 1984
ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967- 13 5~5,
hemtel. 967·13 420
Redaktion : Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-113 522,
hemtel. 961-32698
Redaktör i Sydösterbotten:
Hans HortaI\s, tel. 961-113 522;
hemtel. 961-271 071
PRENUMERATIONSPRIS
.1984
Helt år ................. .. ............ 65, Halvt år ........... .... ..... .... ..... 40, Skandinavien .. .................... 70, Lösnummer ..... . ............ ... .... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad
Tel. 967-13 555
PR ESENTER
,_ _ to,: Lena Wilson 962·41423 ~H""... ån. hos Annie Sigg
I
UBF-kurs kring drama 13--14 oktober anordnar Ung domsrörelsens Barnförbund ett dramaseminarium på Hanahol mens kurscentrum. Kursen kom mer att handla om dramapeda gogernas arbete, utbildning och framtid. Deltagarna kommer också att få diskutera och arbeta
med drama i grupp. Kursdragare är Unger Johns son och Staffan Carlsson. De kommer båda från Sverige och har erfarenheter av dramautbild ning och ofganisering av drama pedagoger. Vad som bland an nat kommer att diskuteras är dramapedagogerna i dag, vilken målsättning man har , utbildning och tjänstesituation , samt orga nisa tionsbehov. Kursavgiften är 500 mk, och inkluderar kost och logi. Delta gare har också möjligheter att anhålla om dett stipendium på RESEBYRÅ
VASA
INGVES RES()R
musikbranschens specialaffär
_MIIOUIIIIII
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VA ASA VASA 10 'Zl' 110 159
NARPES TEL. 962 -42 048 Telea 73115
ANNONSMOTIAGNING sOU:s kansli,
Handelsesplanaden 10 D,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Hemtel. 961-222 508
Annonserna bOr inlämnas senast
måndag kl. 16.
200 mk.. Har du tankar på att utbilda dig till dramapedagog, eller är du annars dramaintresserad kan du anmäla dig till UBF, Kerstin SjöJund, tel. 90-607 338.
ANNONSPRIS 1texten . .... .......... .............. .. 3,75 Efter texter. .. .... .......... ~ ......... 3,75 Bestämd plats - ,20 per mm
Flygande drakar
FÄRGAN NONSER Minimistorlek 200 mm.
FärgtilllIgg -,3~ spmm
Att flyga drakar är mera än en bart teknik . Det är en samverkan mellan eget arbete och naturens krafter. Att flyga drake är, när det är som bäst, en konstupp levelse. Förutom spännande episoder där drakar har spelat stor roll i historiska sammanhang ger pro-
Österbottniska Posten ansvarar inte
för eventuell skada som tillfogas an
nonser vilka meddelats per telefon el
ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer .
grammet en arbetsbeskrivning på hur drakar byggs. Radion torsdag 20.9 kl. 10.05.
1·.
1813 VASA SJUKVARDSLÄROANSTALT Följande utbildningslinjer börjar i januari 1985
REPLOT •
RJFÄSTE
BURGERBAR
• CAFEYRNING AV VIDEO·
•
~...-;;:=E=ROCH
-....,~PELARE
Tet 961-38 020
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961-119920
M
(sil
KOLLAÄLLTID FÖRST! ~~si,~om Stans billigaste Lp·NYHETER
SOUMDSIDf VASAESPLANADEN15 tEL: 118 _
el. 120015 Oppet: vanS. •17, 10 .13
sound check .',, - • -J UJ7
nÖj~[~ciU~~~_ I
·o'im '!!
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961-113572
Hjälpskötarutbildning Barnskötarutbildning Laboratorieskötarutbildning SjukskötarutbIldning
3 2 5 5
terminer terminer terminer terminer
Inträdesfordringar: ålder 18 år, god hälsa, skolbildning: för Hjälp· o. barnskötarutb. = grundskola för Laboratorieskötarutb. = grundskola med
gymnasiebehörighet
för sjukskötarutb. = studentexamen
Inträdesprövningar anordnas 26. 10.-02. 11. 1984
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen
355 359 370 435
:. DU! QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd ~
'Erickson & Erickson Karlav.3 VASA, 961·120311
ANSÖKNINGSTID 01-30. 09.1984 Ansökan sändes till länets elevantagnlngsnäl1lnd. Ansökningskort och anvisningar erhålles från elevantagnings· nämnden eller yrkesvägledningsbyråerna och från läroanstaltens . kansli, Sandviksgatan 6, 65130 Vasa, tel. 961 -116312. VASA SJUKVARDSLÄROANSTALT Gunvor Westerholm rektor
..
12
D Förberedelserna drar ut på tiden. KliUkma ska provas och de redan klara viinUJr på tagning.
,
Att _det skall vara så svårt att göra en timme TV-film! DET är som aU kliva bakåt i tiden, till 50-talet då man kommer till Koskö uf:s lokal när filmteamet från Kino-Tuotanto och Yleisradio, samt 40-talet kosköamatörer gör film. När jag kommer till platsen - i bil kommer en hysteriskt vif tllnde Anders Engslröm prin gande mot mej: Aj , sj utton! De hAller visst pA och spelar in, sA ljudet min bil Astadkommer är inte vidare populärt. Men det är även andra än jag som för oljud eller kommer fel i bild: skäl lande hundar, traktorer, bilar, joggare och kor. - Kan vi få be om tyst naaaad! ropar regissör Clas Olsson. Han kontrollerar om både bandspelaren och kame ran gAr, och ger skådespelarna tecken att börja. Fi.lmen som handlar om h oå bröder, . kringresande konsl närer har en speciell höjdpunkl. Den äldre av bröderna kan ett lrick som går ul på aU hänga ig - utan 1111 bli hängd. Under en
föreställning är den äldre bro dern hindrad att närvara, och den yngre som inte helt behärs kar tricket blir påtryckt av pub liken all genomföra det ... Hur det går? Ja, del får vi se i TV i börjlln pA nästa år. I rollerna som de båda brö derna ser vi Marcus Groth och Tom Salmela från teaterhög skolan. Stina Rautelin är också en medverkande teaterelev. Många av de äldre som är med från Koskö kommer ihAg tiden när Koskö ungdomslokal besöktes av kringresande konst närer. Speciellt den kände Hautavlita minns man. - J a, nog kommer jag Ihåg HautavIIta, säger GJadys Bur-
DÄR finns bilar och cyklar från femtiotalet och alla rollpersoner och statister är klädda i auten tiska SO-talskläder. Det ska bli film av Elmer Dic tonius novell "Häng dej, pojkfan".
man, mäkta stolt att med sina sjullio år får vara med pA film. - Inte har jag nu tänkt pA att det skulle vara så speciellt svArt att stå framför kameran, säger Siri SDickars. - Det är ju så mAnga med. Värre skulle det väl vara om man var ensam. Men inte visste man ju riktigt vad det var man lade sig i när man började. Inspelningen har också loc kat en del bUdare från byn, som står uppradade längs vä garna. - Tänk att det ska vara så svårt att göra film som det tar en timme att se på i TV. Någon lätt match är det ju in te. Det blir långa dagar för skådespelarna. Och långa nät ter. Inspelningarna pågår så goU som dygnet runt, eftersom D l Koskö har man mest wgiJ ulomhusbi/der. l förgrunden finns Stina Rautelin som gör den binnliga hu vud rollen. D Färdigklädda väntar ma" på IJlgning. såvöl gammal som ung. Kosköbor na har varit tiU stor nytta for film-teamet. och hjälpt till all 'kaf/a fram saker.
det ska vara- både dags- och kvällsscener. Några bilar från SO-talet har man också med, men de har problem att gå igång utan att mågon skuffar. Det är mycket förberedelser innan kameran kan börja rulla. Till exempel med smink och kläder. Mona Aho har hand om den saken, och hon har en del all göra innlln alla ser ut som de ska. Och stackars dekoratören, Perlti Hilkkamo slet i Oravals med aU rA ell autentiskt SO-tals butiksfönster, men det kommer Inte att användas. - Men det är ganska nor malt när det gäller film, berät tar Christer Lindberg. Filmandet med huvudrolls Innehavarna tar ganska lång tid, och kosköborna makar sig fogligt undan vartefter de är I
vä.gen. - De har verklJ&ea bra att arbeta med, si&er Olsson. De har stiDt manngrannt, och bjitpt att få fram kläder och aW ligt som vi behövt. - Det är ju intressaDl hur det går tiU att göra m men man får ju inte UgoI man hang i det när sceoera huller om buller, tyckfl Erik Österberg, koskö - Men inte är det vii så ligt det här att stA framför meran....
Text och bilder: AnCi Holm