Österbottniska Posten (ÖP) nr. 39 1977 by Österbottniska Posten

österbottniska "p,o s' ,e'n "·' t.

lJg A ------'--------f1stprhof_tni8k O t10mst_idnib _

~en

Höstmodet •• ar

åt

p -39

Bakom- kulisserna

• • på ett semznarzum

Gch vettigt n

Höstens modekläder verkar vettl~ och bekväma. Urvalet är som vanligt större på damsidan än för herrarna, och de snyggaste plaggen ' är I vanllg ordning dy rast troUJ att kvaUteterna är de SSrllm&

Se sid. 6-8!

den 29 sept. 1977

Arets 'orl{est,erforIIIll ordnas i Smedsby SöV ordnar orkesterforum i Smedsby fredagen den 21 ok tober. Tidpunkten är vald med tanke på att festfördelning en då börjar vara klar och dansarrangörema då skall börja .besluta om vilka orkestrar de skall engagera under år 1978. • BE BIDAN 6

att

Lasse

natur filmare

Se sista, sidanl

D DET MASTE FINNAS någon som under ett semi narium ser ti)) att a))a ar rangemang löper smärtfritt och att deltagarna får den service de behöver så att in te hela seminariesituationen faller samman. lJnder det samnordiska "ungdom idrott-kultur" seminariet sköttes det praktiska av ett' kansli, ' som inrättats i ett rum nära själva konferens salen. I kansliet fanns två. heltidsanställda som hade händerna fulla under alla de tre dagar som seminariet va rade. ~ Flickorna, LHsa Ranta och Aulrlkki Siika.nen, skötte om rutt alla papper blev ren skrivna, duplicerade och dis tribuerade. Att simultan tollmingen fungerade och att a.lla bokningar ståJl?de .

..:.... När det inal1es fiIllns tolv arl:letsgIrUpper som ger ut va.r si,t t ' uttalande på miIllst två :maskinsknvna si- ' ,dor som skall översättas au tingen ,till finska eller svens ka blir det en hel del pap per att hål1a reda på. När allt ännu skal1 dupliceras i ca 200 exemplar, sorteras och sta:nsas ihop ~ . det nog arbE;lte :på, heltid för två •

SIDAN '9

Llisa Ranta. och Aulikkl Sillmnen bade händerna fulls med att se till att semlnariedeltagarna skulle förses med en Jämn ström av papper.

Framåt

i Töjby

•

NU SKALL vi få vara med

i angdomsföreningens verksam.

het, utropar första- och sndra kIMsisterna I Töjby lågstadie skola förtjnst. VI skall vara I lokalen en kväll I veckan. DE TYCKER det verkar loc· kaode, och hoppsr framAt på skolgården. De bar inte fått vara med tidigare, men no ska)) det bH organiserad verksamhet fn\n sju är och uppåt. DE YNGSTA slmll ägna sig åt teclming, modeUerlng och annan skapande verksamhet en kväU I veckan. Se sid. 12!

öSTER80TTNISK~

POSTF.N

Torsdagen den 29 sept. -

r-----.,.

Läraren och städerskan

Det mesta i kommunen öP

o 29 sept. 1977

'------~

angar också de unga!

* S'venska Österbottens ungdomsförbunds

tonårs· ting i Ma/ax blev ovanligt lyckat. Tinget visade Tiur man kan aktualisera olika frågor: här gällde det främst det kommunala livet.

* Det finns fortfarande

onödigt , vaUcnläta sIwtt m ellan olika verksamheter i kommunerna, liksom m ellan olika åldersgrupper och intresseriktllingar. Faktum är ju att det mesta i en lwmmun angår alla kommullmedlemmar•

*' Just

nu är det budgettider.

Håkan Nordman,

• I ett reportage i Vbl berätta de nyligen Anita Svensson am klasskillnader I skolorna I Vasa. Lärare är lärare och de vill mte dricka sitt kaffe i säIlskap med städerskor. Vägen till ett jämlikt samhä! som deltog i tinget, påpekade att även om kommu le är lång. ' nernas budgeter inte ger stort spelrum för specie Men man skulle ändå tycka att personer som arbetar under ella ungdomssatsningar kan de unga genom en samma tak .och som dagligen större aktivitet säkra sig en större bit av budget. ser varandra i sitt arbete också skulle kunna dricka sitt kaffe kakan. tillsammans. Det vore en god åskådnings undervisning, men kanske en dy Men - en självklarhet de ungas aktivitet lik inte ryms med i modern pe kan inte begränsas till ett budgetärende, utan ta dagogik.

sig uttryck i en fortsatt verksamhet, som kom· munens b_e slutallde organ inte kan blunda för då

anslagen fördelas.

Tinget, som kan ses som en övers för de projekt SOm de delorsak är förstås, vilket spegel av unga uppfatt unga ställer främst. Detta Nordman också berörde, att ningar, visade att den miss understryker vikten av att de kommunen inte räknar med

uppfattning om vad som är unga aktivt tar del i det kom de ungas medverkan. D et ungdomspolitik, som Nord· munala skeendet. Men natur kommunala informationsma Jna.ll talade om, också finns ligtvis inte bara för att byg terialet, som i regel är brist hos de unga: de var föga giv· gauJl'gdomsgl4"dar -eller dis fälligt och ganska dåligt, har Inilda mot kulturveckor men kotek. Som Nordman sade: sällan adress till de unga. generösa nog att bevilja an det mesta som görs i kom Här kunde kommunerna Slag för ungdomsgård, dieko munerna är riktat dn alla ål verkligen skärpa sig. Lockar anläggning och ungdomssek en kommUll. med ett informa der.>kaiegorier, t.ex. bostads reterare. byggen och arbetsplatser är tionsmaterial som är intres viktiga för de unga, även om salllt och skickligt upplagt är de röner ett lamt intresse det troligt att den OOkså kan Bristande information bland riktigt unga människor. räkna med ett gensvar hos omvänt kan man säga, att de unga. Men nu tycks kom

de som vurmar för kultur· här lama intresset har munerna ta för givet att kom veckor eller allmänt är spar förklarats bero än på det munalpolitik det är någonting samma, inte har mycket till ena, än på det andra. En som de vuxna skall ha för sig

Det

&jälva. Det är naturligtvis en felsyn.

Realinkomsterna SJ-unker

• Enligt utredningar som DY~' gen presenterades kan vi räkDa med att löntagarnas realinkoms Arbeta för stöd ter i år sjunker med drygt f _rra åt ungdomslokalen procent. 'Genom inkomstöverfö ringar m.m. väntas minskning en dock bli något mindre. Också i år finns en stor Om fyra procent är ett mi och viktig fråga som angår tal kan man på goda grunder hävda · att de unga får räkna de flesta i en kommun : det är med att få sina realinkomster sänkta med 6 eller 8 proc:em. ungdomslokalernas underhåll eftersom det är de som - t.ex.. det gäller arbelslöshe och skötsel. Vad är. naturli-' -när tvinga.s bära· en oproporti~ gare än att de unga' samlar nerllg stor börda.

argument för ett brett kom· munalt, stöd Ull de samlings lokaler som tjänar snart &agt

hela den befolkning som finns

i lokalens närhet -

om det

I repliken ~HlIII_.III_IIII_,"llnun'''"''' 'lI lI l ml l ' .I I I I I' IUIHI I "I I' '.1 1 " '" I I I I IO"IUI I "' Imn l l l l ' ' lI lI lIm,.,nl l l mlmnlllllllI" lInl ! •

Vet d:, att du bor i ett ' . Har ni märkt att det är killar, som de intressan· land, där man"';'" ja, ~ärskilt inne att skriva dikter. Näs· taste. män - snabbt förbyter en tan varje tidJ;ling kommet "Om han Inte lever ensam frisk barndom i en sjuk då och då med hela diktsi· räcker hans förstånd till m a . n . d o m . d o r , där fönitagångspoeter att byta ka180nger Varför blir vi, en gång _ och stundom ,etablerade Dte oftare lin annars virldens friskaste barn, författare , _ får avreagera om någon 1U1DaII . lagt ·f ram snabbt världens sjukaste r.ig. ' dom.

;:;

människOr!

5==!§ Ej

i i

1=, ~ §==_

de~å:;:l::ker

ett svar på Det gjorde man härom kvällen också i ett tv-pro. gram. Jag tror knappast att man ... fann gåtans lösning,

men man pekade på nAgre orsaker: ' - felaktig (och alltför riklig) kost, -

bristande motion.

Det är skrämmande l , att- konstatera fler och __I fler unga män hur tvingas söka E Kaarlo pension, sade professor Hartiala, som stod iE

s==

I~ s

I _

Poeter behövs.

Huvut kan Inte fixa ren tvätt lng P

Stundom säger de kloka ord, men då skall de kanske vara hovpoeter som Bo Setterlind, som skriver ovanligt vackra dikter. I en tidning

for" synpunkte~a. Han me. nade att med riktiga kost· vanor och vettig motion kunde många göra en fullgod ins ats i arebtsJivet.

lät man , s .k . kändisar dela ut dopgåvor· åt prinsessan ViC't;.oria; dret finns Sl>m be- kant många sätt att göra meningslöst material om in· te meningsfull så i varje faU ganska intressant. B o Setter l'lD~ A_ var Frid.

d opg å va

• En skaldinna som heter Gunilla RudLing och som jag '. t e VOL "'" någont'mg om s k n· . . ID ver i Fönstret om vanliga

Höj studiestödet studentkårskrav • Studiestödets realvärde sjun

ker i ·takt med den snabba steg

ringen av levnadskostnaderna.

Det här säger Finlands student

kårers förbund, som kräver aD

studiestödet höjs.

Studen~rernas oro är be rättigad. Det är i dag orilllli.."'L svårt - för att inte säga omöj ligt för många stude~ att klara sig på de små under stöd och län som står att upp-

ögonblick bara, varade chocken, medvetslösheten, Anderu ä= = = = _ bringa. , . genomströmning, hypnosen ~ vad det kan vara ... Ju snävare staten - och pen De reser sig upp med egen · ==== ninginrättningarna - drar grän kraft. Verkar omtumlade, kan- serna för studiestödet desto me ske. Verkar förnyade, kanske, :; ra drabbas de l samhället W lll Verkar lyckliga, kanske. ~ har det svårast att finansiera sina studier, dvs. .de studenter : .tinun,.::r pågår det. som inte kan påräkna kännbara Jag såg det. s ekonomiska bidrag från hem

met.

~attoch .,:aU: . : : : hä~:: ~atin~~stv~~ j~i== bilen lika vara Btoz och skildrat. 80ID

bla.nk."

Så !ran man kanske se på en man man är poetiskt

lagd och dessutom (kanske) har bittra erfarenheter.

Jag såg ingen helbrägdagö- ~ relse. De som kom med hör- -= apparater gick bort med hör- ~ apparater. De som kom med

Springa, dikta - gör underverk?

1971

I I

i I

. så gäller en by eller en hej kommun. För . att uppnå önskade re sultat är det sällan nog med a.tt enbart sända in en ansökan om anslag, t.ex. för en grundrenovering. Det krävs inte bara att man gör upp en renoveringsplan utan att man också lägger kraft bakom planerna, kallar till talko, gör insa.n1lingat osv. I ett dylikt läge kan en kom mun sällan undaIi.dra sig sjott delan.svar för samlingsloka · len.

käpp eller krycka gick bort med käpp eller krycka. De som § kom 1 rullstol , eller rullsäng ~ är kvar i stol och säng. Så ~ • I JT ingick härom dagen som jag såg och vet ..•" o:

....... stort reportage (Ole Ja· """L Här· f II h -_~

kobsson) om ett pingstmöte, aons mycket v oc § mycket frid där hundra,tals ' människor . ~ hade mött upp rör att få del Men kanske också medve- _~= t 'lj tt tt av den helande ande som en Vl a a suggerera, a = =__=~. k a . J ag t ror Qitt den pastorerna sades besitta. En . p ...ver på samma gång skrämman- som såg tv-programmet om l_ pingstvännerna i Närpes vet de och viktig läsning: vad det handlar om, en del ~ ..Andesmörjelse.? Under.? i varje fall. 5 = Som Nordman sade: genom Hypnos.? Pingstens Ande G' k d d k IC e som e om.. , _ en större aktivitet kan man mitt ibland dem. ? s I säkra sig en större bit a v En kort kort stund, ett ALF SNELLMAN budgetkakan.

'iiiIJlIIIIIIIIIIJlIIIJlIIIJlIIIJlIIIJlIIIIIIIIIIJlIJlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJlIIIIIIIIIIIUIIIIIIIJlIIIUIIIIIIJlIIIJlJlIJIIJIJIJI1IIJ111111J11J1J11J111111J111111J11J1J1J1I11I11J1J1J1J1I11I11IJ1I11J1J1J1J1J1I1I1I1I11I11UJUUIIIIIIIIIIIIIIII~liIlUII1I11111111111111111111mllllllllllllllllllllllUUIIUIIIJIIIIIIIIIIIIIIIIIUJlllUUUUIIHlUJUUIIIIIIIIUIIIIIII11UlIlIlIlIlIUlIlW

,...."i>~

den 29 sept. -

1977

-----

ftSTERBOT'tNISKi\

------ Snedvriden

P()~

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHillllltlltllUlIIIIIIHUlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111111111111111111111111111111111

information

l" ---

• När man ska· utföra ett ar· bete, måste man förbereda sej Man ska veta vad man sysslal med, och man ska framför allt ba klart för sej vad man strä var till. Det gäller t.ex. {JA man skriver en tidningsartikel Då jag gick I mellanskolan någon gäng I början på sexti· ,. talet, skulle vi lära · oss att disponera uppsatser. Man skul· le "samla · material", som det hette, och sedan skulle mate· rialet ordna8 till en disposi. tion. I värsta fall skulle dis position bifogas, när man läm nade in ~'ppsatsen. I praktiken gick det oftast ti\l så att jag först skrev uppsatsen färdig, och sedan gjordes dispositionen. Det var och arten av information från lite bedrägeri kanske, men å olika hå ll bestämma ut· andra ' sidan tycker jag inte formningen av uppsatsen ell el att läraren hade rätt heller. artikeln, I en sådan situation Jag anser att man borde · bör· trampar man lätt fel och ham· ja med att gö~a upp något nar någonstans på sidan om slags ramdisposi tion. Först den verklighet man tänkt be· därefter samlar man material skriva och försöker inom de fastslag. na ramarna ge en så riktig bild av ämnet som möjligt. • Låt oss t.ex. anta, att man Helhetsplanering och klargö får i uppdrag att skriva en ar· rande av uppgiften är halva tikelom finlandssven.sk ama· a rbetet. törteater i dag. Man kontaktar I en situation där rama rna olika "lnblandade" på området, saknas, och man låter utbudet och eftersom man frän vissa av material - dvs. mängden håll får in en både omfångs·

rik och lämpligt klatschig In· formation, glömmer man kan ske att läsa på om de stora sammanhangen. DA kan det gå som för Lars Hamberg, när han skriver om "Den finlands· sven.ska amatörteaterns profil" I Teatteri-lehti (30 august!

1971-).

Hamberg har tre tyngdpunk. ter l sin artikel. Han har en rätt hyfsad avdelning om den österbottniska revytraditionen (informationen från SÖU hal varit saklig!). Besk.r ivnlngen av sommarteatrarna kan väl också godkännas - med , et! minus för ett par sakfeL

enda verkligt vägande faktorti nämligen ungdomsrörelsen Hamberg (läs': Lönegren) fär nästan i varje tankegång in en sidospark mot UF-rörelsen. Det är så . här menar her rarna, att Centralförbundet sysslar med seriös teater. me dan ungdomsföreningarna spe· lar buskteater. Lönegrens . amat,?rer arbetar med långa, . dramatiskt värdefulla uppsätt. ningar, och ungdomsförening· arna. häller på med. smAsaker som julfestprogram och enak· tare (vad är det för fel pA dem förresten?). Kommentarer

Det tredje huvudavsnittet handlar om det s.k. Central förbundet för svenska teater· amatörer i Finland.. Det är in· te bra. • Centralförbundet är, tyckS Hamberg mena, ell av huvud· komponenterna I finlands· .sven.skt teaterliv i dag. Det är naturligtvis lögn. Å andra si· dan är det Inte svärt att tör stå, att Hamberg låti sej du· peras, Han har samtalat med förbundets ordförande Bjarne Lönegren, och denne är inte di· rekt bortkommen, när det gäl ler att göra reklam för sin lilla skara. • Det skulle inte kräva några vidlyftigare kommentarer, om det hela bara gick ut på att Informera om Centralförbun· det. Men nu är det så att man försöker bygga upp glansbilden a v Centralförbundet genom en nålstingspropaganda mot den

teateraktivitet på uf-häll är be

tydligt överdriven. Det är näm \igen bara ett trettial grupper som är verkligt aktiva. Det kan.ske stämmer - eller ut· tryckt på annat sätt: tio gån ger fler än Centralförbundets medlemsgrupper.

t finlandssvensk amatörteater,

Lönegren har dessutom ma. ge att klaga på ungdomsrörel. sen för att samarbetet Inte _ fungerar. Ändå vet aHa 80m: .. någorlunda känner till området, att det är herr Lönegren själv ~_, som är mannen bakom splitt. ringen. . En splittring 80m egent. llgen är ointressant I dag _ Centralförbundets verksamhet är obetydlig I de stora sam· manhangen.

Lars Hamberg har alltsA

gått vilse i Informatlon.ssko

gen. Han är finlandssVensk och

ger en sned beskrivning av fin

landssvensk verklighet.

• Claes Englund är rikssvensk och tycks känna betydligt bätt.

är egentligen överflödiga. Det är bara att konstatera, att en· falden alltid har haft en par· häst I avundsjukan. • Lönegren framhåller också, att Centralförbundets grupper I motsats till ungdomsförenln. garna sysslar enbart med lea· ter. Det är riktigt. De arbetar bara med teater alla tre grupperna! Vidare menar Lö· negren, att talet om en stor

r.e tm

vad · det handlar om

tEntr~,

nr 4, 1977):

"Det finns fyra olika riks· organisationer .tör amatörtea· tern l Finland. En av dem Centralförbundet, kan l prakti. ken räknas bort. Det är en 11· ten utbrytarorganlsation med tre aktiva grupper. De tre att räkna med är Työväen Näyttä. mölden .Llitto (Arbetarteatrar. nas förbund, TNL) , Suomen Harrastajateatteriliitto (Fin lands amatörteaterförbund, HTL) ocb Finlands Svenska Ungdomsförbund (tör svensk· språltiga ·grupper, FSU)."

BERTEL NYGARD

- - --

iilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111.IIIIIIIIIIlllllil

~Vi

I(ultllrllalllll,d crna

hör hli

lag~tadgade

vill behålla vår finskn kultur~ - VI KÄNNE~ OSS 'som finnar fast vi bor i Sverige. Vi vill behålla den speciella finska kulturen. Men avstånden är långa ·mellan oss och vi har inga samlingslokaler. Dess utom är vår ekonomi dålig. Det här äi problem som Lauri Karinkanta, sekreterare Skelleftebygdens finska förening, går och bär på.

N ä r ungdomens ställning genom I de: Då ,undervisningen I konstnär den tilltagande ungdorn.sarbetslös- I liga ämnen minskar I vära skolor, Men han delar problemen med några andra också. Skel· bet en blir svårare, vinner mass- är man på grund av det ringa leftebygdens finska förening kulturen i stor utsträckning ter- timantalet tvungen att ty sig till räng och förtrampar en ·rik och inkompetenta krafter. Man borde sationernas egna villkor bör tryg har nämligen 180 medlemmar. mångsidig nat~nell kultur. Ansla. sträva till att kommunvis grunda g as. · Det är nödvändigt att erhålla Lauri tippar· att det finns un - gen för olika kufturområden gall- för olika skolor gemensamma lä aHaktivitetshus, dä r nä mnden och gefär 400 finländare i Skel ras i svära ekonomiska situatio- rartjänster för konstund ervisnin organisationerna kan bjuda ut sin lefteå. De flesta arbetar på ner först bort ur samhällets pla- gen. kulturservice. I kommunerna bör Rönnskärsverken (smälter ned ner. Minoritetens kultur bör som de- kultursekreterare anställas samt malm för förädling), Boliden (gruva) eller Vid sidan om förbättrandet av la r av den nationella kulturen stö instruktörer tör hobbyverksamhe aktiebolag ungdomens arbetsläger är det an- I das genom specialåtgärder. Stat en ten. Deras skolning bör skynd SKEGA (gummifabrik). geläget att beakta ungdomens och bör bevilja den svenskspläkiga samt ordnas. Sedan 1970 har den här för hel a folkets kulturella behov på och andl'a minoriteters kultur pro För att kulturutbudet på olika eningen funnits till. Men, som alla kulturens områden och rätt· portionelit större anslag för ut- , orter blir rättvist, borde komrnu· Lauri redan sade. den arbetar vist i alla trakter. vecklanret av deras kultur. nal filmverksamhet ordnas. under ganska krassa omstän Konstämnens undervisning I sko För att förbättra den loka la För att rädda den nationella digheter. Föreningen kan inte loma bör utökas. Redan nu är det kulturverksamheten bör kommu- kulturen borde Skräpkulturen im ordna några större ' tillställ ju mojligt att i undervisning I nernas kulturnämnder bli lagstad· portförbjudas och beläggas med ningar för sina medlemmar, ef olika ämnen Inlemma undervisning gade. Den lag, som är under be- extra skatt.

tersom det inte finns en per i folktraditionen. Exempelvis folk redning bör påskyndas. Nämnden Den nationella kulturen till he manent lokal att samlas i. Det dansernas anslutning till under bör belriva sin verksamhet I sam- ders! Endast så kan vi bevara vår brukar bli litet dans och litet visningen i fysisk fostran. Känne· arbete med orten.s kultur-, ung- känsla för vårt nationella egen idrott för det mesta. · Men till dom om traditioner ökar värde doms- och andra organisationer. , värde.

de festerna kommer inte mån (Uttalande i Närp'es

ga. Till de här tillställningarna s ättningen av vår egen kultur och I' Förutsättningarna för en kUltur- j • SE SID. 11 3.-4. 9. 1977)

minskar masskulturens .inflytan och hobbyverksamhet på organi-

I I

* LauriharKarinkanta slappnar av. han med

Annars hllU sjå ar betel i finska föreningen I Skel lefteä: . med påtryckningar på kommunalpampar för att få pen~ tu och lol,aIitetcr.

.:...'_ _ _...:......;,_ _~_ _~_ _ _ _ _ Ö_S_T__ E_R_B_O_T__ T __ N_IS_K_A_P_O_S_T_E_N_ _ _ _ _ _--.-_____ T_orsd~ . -:....~n den 29 sept.

1977

SÄSONGENS FÖRSTA DANS I

KALLBY

fredagen den 30. 9. kl. 20.00--01.00

»»

Populära 4*'!

O TC H

sv~rar

för D1usiken

*»

BUSSAR: Kronlund fr. Såka kl; '19·.00 via Gamlakarleby kl. 19.15 och Kronoby. Sjönejden: VHobacka kl. 19.00, Lillby 19.20, Forsby 19.45 via -Bennäs.

LöRDAGSöPPNING den l. 10. kl. 20.00--01.00 Antligen hösten första LöRDA.GSDA.NS för dej. - Vi öppnar med

REFLEXBANDET ocll TEAMET • EXTRA DAMERNAS • Buss fr. nedre torget 20.10, 20.40, 21.10. Majors frän SUlldom Nset kl. 19.30 via Munsmo, Solf centralbuUk o . . Solf service, Intr. 15 roll Toby stenbräo kl. 20.00 via GaIilla-Vasa,Kungsvgen.

aarJrJarJrJrJrJrJrJrlrlCrJaFlrlrlarJarJaaaaaaaDaaDaaaaaaaDDDDarJrJrJarJrJrJrJrlrlrJrJC

p . A :..~ g g~. .. .,. g Ig * NYKARLEBY * I

" -,~ NU GÅR STA.RTSKOTTET FöR

gvL

SÄSONGEN.S ALLRA FöRSTA '\OANSKVALL i . .

Il ~g

LöRD. 1. lO. kl. 20-()1

g . Il Il

•

EXODUS -

C .LEQPATRA .~ ~g Il

HÄNG MED FRÅN FöRSTA BöRJAN -

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR ·

HALDINS BUSSAR frän Jakobstad kl. 19.40. Från Gamlakarleby kl. 19.00 via KronobY-~Edsevö. Från Esse kl. ' 19.00' via LappforS----Pw4nO--:-Forsby-Ben- I näs-Kovjoki. Fr. Oravais kl. 19.15 via Jeppo kl. 19.35. . ' . _ . ' . . . .

g a a

" . " CrJrlrJrlrlDrlrlDDDrlrlDDDrJDDDDD DDDDDDaaaaaaa'a DaaaaaaaUrlDrlDrl, D rlaaDrl:t1C

TOI'5dagen den 29 sept. -

(' S T E R B O T T ,N I S ,K 1\

1977

PO~ T E N

SÄSONGENS FöRSTA DANS

Lördag 1. 10. kl. 20-01

OVERMARK BARBARELA

spelar

BUSS. Haglunds fr, Kaskö kl. 19.30 via Pjelax.

Vtiinölä

•

RISTO O.JA-LIPASTI

LöRDAG 1. 10. kl. 20-01

••

BÄSTA DANSARRANGOR! Höstens orkesterny1r.et presenterar sig

BUSSAR SOM TIDIGARE . V Ä L K O ~l M,E N I

Abba·dabba-doo!

Regionalen om älgjakt

Följande svenska personer Qch företeelser anses allmänt som in ternationellt intressanta eller känArets älgjakt, som inleds den da : Kungen, Birgit Nilsson, Inge- · 15 oktober, har förlängts med två mar Stenmark, Ingma r Bergman, veckor till den 15 december. An Björn Borg och ABBA (ingen in talet jaktI!censer har ökat kraf bördes gradering) . Kungens bröl- tigt från drygt 17.000 i fjol till Iop har nyl!gen visats 1 tv, Birgit 24 .500 i . år. På vissa orter, t.ex. 1 Nilsson presenterades härom året Munsala är man tveksam om m'an i tre heltimmes program 1 Sve kan skjuta 160 _älgar. Totalt har vi ca 70.000 älgar 1 rige, Stenmarks oCh Borgs täv linga r visas praktiskt taget jämnt. vårt land och årligen föds ca Ingmar Bergman porträtterades 22.000 älgkalvar. nyligen i tv av Jörn Donner. Var Särskilt I svenska österbotten är det syenskproducerade tv-pro har skogsfolk och jaktvårdare grammet om ABBA? haft olika uppfattning om hur - Var sjunger ABBA för förs stor älgavskjutn5ngen borde vara. ta gången utan playback 1 tv? Skogsägarna har krävt att det _ Var fär man ett miniporträtt skall skjutas 2.000 älgar medan I intervjuform av var och en I jägarna velat hålla sig omkring ABBA? 1.500-1.600. Till höstens jakt har _ Var får man reda på hur beviljats drygt 1.700 l!censer. Skogsägarna v!1l skydda skogs ABEA egentligen arbetar? plantor och ungskog medan jakt Hur de ser på sin musik? Svaret fär du på lördagen i TV vårdarna vä rnar om en tillräck ligt stor älgstam. 1 kl. 18.5:S. Och sä här berättar producenterna om programmet: Vi har sedan tidigt i somras följt Annifrid, Agneta, Björn och. Benny I deras arbete och på deras flitid för att kunna presentera dem på ett vettigt sätt. En del av programmet är filmreportage fr!ln deras skärgårdsö där /de skriver sin musik och kopplar av. En -del är gjort 1 studio. Livekonserten, den första som ABBA gör i tv,

Med ökande antal älgar ökar också antalet trafikolyckor där äigar är inblandade kraftigt. I Vasa jaktvärdsdistrikt inträffade senaste år 80 älgkollisioner. I hela landet betalade staten ut ersättningar för 1.600 älgkollisi0 ner i fjol, totalt 3,4 milj. mk. För de skador som älgar förorsakat jord- och skogsbruket · betalades 7,5 mllj. senaste år. Producent är Paul Lindell. TV 1 lördag 17.30.

• ARETS ORKESTERFORVM

anS4 ax .

• • • • •

HANS BERGSTRöM, sång, trummor GöSTA -HJERPPE, sång, orgel, melotron JOHAN KÄRKINEN, sång, gitarr RALF MITTS, sång, bas BENGT SIEGFRIDS, sång, gitarr

O LYSSNA PA OSS I FINLANDS RUNDRADIO LÖRD. 1. 10. 77 KL. 21.20 DÄR VI UPPTRÄDER I PROGRAMMET "DEN NYGAMLA DANSBANAN" NI KAN BESTÄLLA OSS GENOM SöV.

_-------------------------- Nya länsregissören

star~r nted revyer

Orkesterforumet i Smedsby ... blilr det tredje inom SöU. ~ förSIta höl'ls i Korsnäs och det andra i Oravais. Avsikten med forumet är att orkestrarna. vid ett gemensamt tillfälle skall få möjlighet att pre.senJ1:e!ra sig för d.ru1sarrangörerna. Mening en är oekså att evenemanget skall vara ett korutakttillfälle DEN l -OKTOBER träder län sregissör , Kristina Agren i då a.rrangörer och orlmster tjänst. Många arbetsuppgifter väntar. Flera revygrupper med.len:imaJr skall diskutera ge vill ha hjälp. Hon skall jobba på Peffan i Vasa och inom merusamma problem och ange . arbetarinstitutet. I Svenska studieförbundets regi skall hon ä r det sista vi spelar in för pro lägenheter. dra kortkurser i Vörå, Korsnäs, Kronoby och Kristinestad. grammet. Följande helt nya me- Hon kommer också att vara med på höstens teaterkurser lodier förekommer: "Knowing me I Smedsby kommer uppspel inom SöV. Knowing you", "'Vhen I kissed ningen för arrangörerna att ske the teacher", "Money Money MO uppe i ctis kO'teket i andra vå Kristina Agren valdes till ney", "My Love My Life", "Why ningen. Nere i festsalen blir länsregissör redan i våras. Hon did it have to be me", "Dancing det va.nlig dans till musik av tillträdde inte tjänsten då utan Queen", "Tiger", "Dum Dum de orkestrar som deltar i fo höll moderskapsledigt. Nu är Diddie". rumet. dottern sex veckor och kommer TV 1 lörda g kl. 18.55 (färg). i vinter att tas om hand av pappan. . I samarbete med SÖU:s tea tersekreterare Berit Nygård har Kristina gjort upp ett ar betsprogram redan innan hon tillträder. - Inte går det att bara bör- . ja på och säga: "Nå, vad skall jag göra ?", säger hon. Arbete finns nog, men det gäller att söka fram uppgifterna. Revygrupperna kommer att ta mesta tiden under hösten, konstaterar hon. I Petalax kom Kristina Ågren. mer hon i likhet med senaste · år att leda hela produktions mer att jobba med drama, im1 arbetet. Vid kortkurserna i provisation och dramatisering Vörå, Kronoby och Kristine stad blir det väl också att job av teater. I Vasa arbetarinstitut skall ba med revymaterial. I Korsnäs Kristina Agren leda en teater1 skall man börja med att jobba grupp som traditionellt funnits med drama. inom institutet. Sedan är det bara för teater.. På Peffan är det fråga om introduk tion för teater. för and grupper och föreningar att låta ra årets studerande. Man kom höra av sig.

öST~RBOTTNJSKA

POSTEN

Torsdagen den 29 sept. -

------------------------------------------------------------------------------~----------

1971

SPORTIG ELLER FEMININ

• HÖSTENS DAMMODE har' mest mjuka, bekväma linjer. Färgerna är varma och m.ilda med mycket pastellinslag. Ka mel, svart, röd, peppar, grafitgrå och vintervit är några av Fritidsjackor i anorakmodell syns mycket. Precis Bom i herrmodet spelar stickade halsdukar, mössor o.dyl. en stor roll som tillbehör. Byxorna är raka och k a n vara

t.ex. i tweed eller manchester. Bla zern har blivit viktigare, kombine rad med kjol, byxor eller klänning.

använd med blusar, tunikor och stickade tröj or. Den varierar myc ket i modell; längd och material.

Kjolen är ett grundplagg i höst,

Mest utmärkande för blusarna är

Gunllla PonUn har designat mockakapporna. pä bUden. De gemensamma dragen för kapporna är svarta. kantnlDgar och S-färgkomblna.tloner - brunt/ beige/svart och vinrött/grAtt/svart. Kviltat foder. Kappan med kapuschong kostar 998mk och kappan med päJsbesats kostar 1.198 mk.

D . la en nygam da:nsban,an

ningsredaktionen att bjuda. på. i den nya serien "Den ny-gamla dansbanan" som startar i radion .. , lördagen l. 10. Fyrtio minuter levande flnlands-! Initiativtagare och programma

svensk musik kommer underhåll- kare är Ake Grandell, som berät

l~ckligtvis

J eansmodet växlar -

(Det vore väl trist med enbart bluejeall8?)

·och lyckligtvis finns det två verkligt ambitiösa jeansbutiker som ser till att ~en österbottniska ungdomen kan vara modernt klädd. •

F örst m ed nyhet er •

Alla innemär ken •

·6::corner J a kobstad Tel. 14 775

grundfärgerna. Höstens favoritkappor och -jackor är vida och sköna och har ofta huva. Många är kantade och har vida ärm hål och liten krage .

Enbart toppkvalitet

Oravais Tel. 53488

att kra gen har förminskats betyd

ligt.

Höstens stickade tröjor är stora,

mjuka och bekväma i she tlandsull, angora och mohair.

Klassiska trenchar och vida. kappor rinns i Kestiläs velourkollektIon. Kap porna. har ett varmt kviltfoder. Velourens komposition .är 8'7 % bomull och 13 % polyester. Färger är .s vart, grä o ch brun. Kappan kostar 8'78 mk.

Österbotten-bilder visades i Växsjö

visats på. SmAlandsmuseet i V"axjö tar att redaktionen länge närt denna id~ men att man inte haft under tiden 17 augusti-IS sep tember. resurser att f~rverkliga den tid! gare.

under UtställnIngen visades Men nu öppnas alltsA. en ny ka P'OTOUTSTALLNINGEN ÖSTER. april pA. biblioteken i Rå.slätt, JÖD nal för levande finlandssvensk mu BOT1'EN har med stor framgA.ng köping och Husqvarna samt un sik att nå större lyssnarskaror der andra hälften av juni på. bib runtom i landet. att åka runt till olika dansbanor lioteket i Göllaved. -...... - Jag kommer att välja det i Svenskfiniand men e}l del av .. ' -kor d ansar eft er och programmen k ommer d oc k a tt gu lt HufvudstadsbIadets f .d. redak som mann... tionschet K. G. Lindeman och fo det betyder att lySBIUU'Il8. får höra ras i studio. allt frän poppigaste pop tUl gam - Jag tar också. gärna emot tograf Bengt Carpelan har sam maldans, berättar .Åke. En del av tips om olika · finlandssvenska manställt utställningens ca 150 programmet ligger redan färdigt orkestrar och deras verksamhet bilder ur material från österbot inspelade och serien börjar med . av t.ex. orkestermedlemmarna tens historiska museum, Jakob en presentation av Vörå. spelmans- själva eller av arrangörer. Så. kän stads museum och Folkkultur klubb i österbotten. I följande ner du till någon orkester som arkivet. program fär vi lyssna pä hur verkar på din hemort - popor-, Finland .. Bsvenska Jönköpingsgi! Grankulla Big Band låter och kester, jazzorkester, dansorkester let i samarbete med Finland& därefter är det Martin Br.ushanes eller av vad slag den vara må . och Hans Big Bands tur att kläm-, så ring eller skriv Ull .Åke på svenskarnas Riksförbund l _~ ma i. . radion. ge har stått som arrangor föl' Därefter kommer Åke GrandelI Radion lördag kl. 21.20. dessa fyra utställningar. - J. B.

Torsdagen den 29 sept. -

1977

Ö ST E R8 OTT NISK A

P O S 'I'

If,

~-------------------------------------------------------------------------------~

• l

höst

KLASSISI( OCH SPORTIG • HÖSTENS mode för med sig goda nyheter: kläderlUl ska vara möjliga att kombinera med varann, de ska vara funktio nella och sportiga. Iden är att några diskreta grundfärger ska Bland ytterkläderna för män märks huvudsakligen två modeller: - den klassiska trenchcoaten, svart eller brun i t.ex. poplin, manchester eller mocka.

ulstern i fiskbensmönstrad eller smårutig tweed. Skepparjackan, läderjackan och duffeln hänger också fortfarande med.

Kestilä har gjort en jacldmUeJ{tion för hösten 77 i skepparanda m ed renod lade skepparkavajer, skjortjackor och blousons komblnerademcd fi$l{artröjor, mössor, kepsar och halsduka,r. SI.epparja.clwrna på. bilden kostar 228 mI•. .

k,wna kombineras med och piggas upp av glada Ii.irgillslug i mössor, halsdukar, stickade plagg Halsduken har fått en stor roll i höstens 'mode, den ska ' med färg och material komplettera och piffa upp grundplaggen. Bland de stickade plaggen är

OS1' .

polon favorit . blide i t\lnt och lått matenaI oeh som st.orpo!( , <l li pr. fis kartröja. Gruntlfi-i l',;('['n;l lir 'lp.ige. brunt, svart o(' h g"i'ätt m ed inslag av rött, blått och vitt.

De modernaste ulstrarna för herrar hösten 77 är gjorda. med samma telmil< som kostymer. Tygerna mest tweed j olika mönster och i färger som matchar . Imstymtygernll.. Ma,terialet är 80 % ull, 17 % polyamid och 8 % a.f. Färger brun och beige och priset 848 mIt.

,,---------__-____---_ _-_ -----"""" ...--------- _-_ --------- _ .... .............

...............

.....

-----_._~---_._

...... ~

_----~-

.............

.....

......

nybörjare vet material och därför uppma ra intresserade välkomna. AV-l För att kursen skall kunna nas alla deltagare som har giften för att delta i kursen är arrangeras fordras minst 20 deltagare. sketcher, sångtexter, komposi endast 100 mk per person. SÖU:s teaterkursserie hösten På basen av erfarenheterna tioner etc. att sända in sitt ma 1977 inleds sista veckoslutet från fjolärets revyskrivarkurs terial med anmälan till kursen . : i oktober med revysluivar har teaternämnden inom SöU För att arrangörerna skall hin kurs på SÖFF i yttermark. nu inriktat årets kul's på den na· duplicera och , pj. förpand Kursen är en uppföljning av litterära och den musikaliska sända ut basmaterialet till de den revyskrivarkurs som ar sidan av revyarbetet. VARJE DAG UNDER anmälda vill man ha såväl rangerades 1976, men detta kursanmälan som material se MARKNADSVECKAN Föreläsare blir ' Lars Hulden nast den 17. 10. Anmälan sker cch Henrik Otto Donner - bå till SöU:s kansli i Vasa. Bl.A. VINTERJACKA : dll erfarna och kända från ti Kursen arrangeras i samar digare revysammanhang. Jalle Lindblad (f.d. länsregissör) och bete mellan Svenska Österbot· ENSTEX OVERALLER Kristina Agren (nuvarande tens ungdomsförbund ocll HÖSHNS NYHETER HAR ANLÄNT länsregissör) kommer tillsam Svenska österbottens litter!' mans att fungera som ledare turförening och riktar s :, för den praktiska sidan av främst till aktiva revyskrivarL. Priset endast kursarbetet dvs. att pröva hur skrivare med intresse för dra texter och musik gör sig från matik och till de personer s or.· scenen sett. har hand om musikarrangt' · Salutorget 5, Kristinestad Denna kurs kommer i hög mangen för revyerna. N atur grad att bygga på färdigt skri- Ugtvis är även aJktörer och a nd- , hindrar inte , att kommer med.

Revyskrivarkurs

~RBJUDAN D EN

49-89 ,

89-110,

89,

KANKAMA

ö8TFRBOTTNISKA POSTEN

TOrHdagen den 29 sept.

]977

Inte ·så värst mycket .nytt:

Vettigt och bekvämt. höstmode o

En ovanligt solig och varm septemberdag va1ldrade jag runt · om både modell och nwterial.Någr.a direkta nyhetpr är det infe i ·Vasa och tittade på höstkläderna i de centrala affärerna. heller i höst fråga om, det Ilya är mest små detaljer pa IIW, fl

Snabbt , konstaterade jag att de flesta affärerna har ungefär sam· ma urval höstnyheter. Kläderna verkar vettigt planerade i fråga Ytterkläderna är stort iIIett de samma som förr. Trechcoaten tycks vara oöver· .- innerlig, den förekommer lika mycket för pojkar som för flic ~or, i manchestersammet, ylle ..ller läder. Duffeln har kom mit tillbaka och finns represen terad i t.ex. en fin jackmodell AV vackert mönstrat, luddigt ylle. Capen finns också i affä C'erna igen, bra, tycker jag, för den är både fin och skön att Använda. De varma men otro ligt omfångsrika värmetygsjac korna tycks också vara populä rn, mest på herrsidan, i klassis ka och tråkiga färger med en och annan rand som: . prydnad. Vill man bära nånting innan för ytterkläderna så blir det ..,äl mest jeans. Förutom de van liga jeansen finns det t.ex. jeanssnickarbyxor i både ran-

digt och vanligt jeanstyg. Man chesterjeansen i främst beige och svart tycks bli favoriter i höst och vinter, de är snygga men håller ju inte lika länge som vanliga jeans.

klassiska plagg •.

Precis som jeansen är blazer modet ungefär det samma, för båga könen. Sortimentet är ..ätt rikligt, variatiOner finns mellan sammet i många fina färger och enfärgad eller små l·utig . ylleblandning. Kjol är lika snyggt som hyxor till blazern. Jeanskjolar ;:.i· ganska svåra att hitta i Va .~a, men i manchester finns det rlesto fler, mest hängselkjolar " ch västkjolar. . Annars hänger hela sortimentet av rutiga, ran c;iga, enfärgade och volangkjo lar med. Klänningarna tycks inte vara så populära, men jag hittade en rätt fin modell I mörk man chester med inslag ·av blom migt, quiltat tyg på överdelen. Det har inte heller hänt just nånting med blusar, skjortor och tröjor. De få fina stor

DET ÄR ' MODERNT ATT KÖPA SAMMET o _ . NATURLIGTVIS FRAN HALPA-HALL3

Bilaen: DAM, SLÄT SAMMETS-I

I 179, KLÄNNING (svart, brun)

I'ild"'2s:-:" I

Bilden : ;;M,

VIT

SAMMETS

~ KLfiNNING (svart, brun)

145, ----I Bilden:

DA/\~

.:-. _.-' " I ö.LUS

29, Bilden: DAM, VIT FARMARE . fr. '

SAMMETS

66, HERR, VIT SAMMETSFARMARE (tum storlek) fr.

69, HERR, SLÄT SAMMETSFARMARE (tum storlek)

115,

skjortor man kan hitta här är oskäligt dyra, över 100 mark. För pojkar finns sköna, stor· rutiga flanellmjuka skjortor och varför inte lika gärna för flickor? Tröjorna är stora och härliga, ofta med färginslag i sömmarna:' eller med folklore ränder. (Ur restgarnspåsen kan underverk stiga fram!) d et är ju inte heller någon ny Urvalet på damsidan är stör het för hösten. Mitt allmänna re än på h~rr~idan. tyvärr, men intryck av höstmodet är g- ~n ska

Vi fick ett parti höstens

HERR KOSTYME SMÅ OSYNLIGA TYGFEL

den 29 sept. -

öSTERBOTTNISc. ,

1977

POSTEl\

k r.o.. ster

Nordiskt --seminarium , K rltls-·a om ungdomens fritid kräver åtgärder e

ÖVER 160 DELTAGARE från alla nordiska länder, inklusive Aland och Färöarna, disku terade under veckoslutet ungdom, idrott och kultur på ett seminarium i Karleby. Seminariet &lT1Ulgerades av ,P ohjola-Norden och Karleby stad och pågick i tre dagar med diJtcrt pro gram. Det konkreta resultatet av seminariet blev ett två ~idor långt uttalande där man ' poängterade vikten aven meningsfull fritid och dess nära sammanknytning tiJI den soCiala ' och ekonomiska miljön.

Seminariet efterlY'ser i sin resolution en miljö- och kultur- ' politik i Norden som främjar helheten med familje- och skol organisationslivet och motver kar en uppdelning av männi- ' skor efter ålder, inkomst etc. Uttalandet gjordes på ' basen av de grupparbeten som under lördagens och söndagens lopp utarbetades. Inalles 12 'grupper arbetade med olika aspekter på hur ungdomen kan aktiveras genom kommunala och statliga åtgärder. Gruppresolutionerna kommer också så småningom att sändas ut till olika besluts instanser i Norden.

Josc Ramirez of,h KaJ LiDllholm ser de indlvidueUa diskussioSture nernl\ som det enda konlU"eta resultatet av seminariet.

SöU :s kanslichef, Erickson, höll en inledning för '

en av grupperna om en "orga- [ av ungdomen" där han bl.a. po

nisationsmodell för aktivering ängterade vikten med att en

organisation skall skaffa sig en profil med aktiv, utåtriktad bra, det är ~etti.gt ~ch bekv~t, information. Han visade också men naturbgtvlS ar det Sllyg- på de olika aktiviteter som en gaste dyrast fastän kvalitets-,' organisation behöver för att skillnaden ofta = O. Men tack hålla igång verksamheten samt och lov är de gamla kläderna hur verksamheten. skall upp fortfarande lika moderna, och följas. NORDISKT KULTURPOLIllISKT

man kan piffa upp med färg SEMINARIUM

Deltagarna i tredagarssemi band och glada halsdukar om nariet verkade nöjda med ar man längtar efter något nytt. rangemangen och många indi Det viktigaste är ju ändå att viduella kontakter knöts länder man trivs i sina kläder, om de så härstammade frå n stEmål emellan till gagn för ungdoms organisationerna i Norden. dern. I

UNGDOM

IDROTT

KULTUR

I l

~omsE ! 1 Text och foto:

LARS HEDMAN

Vackert höstmode

1-=-:::::::::::::::::::::::::::::::::= KAN ANV ÄNDAS M~D BÅDE BYXOR OCH KJOL (70% CoHon. 30% Polyester) TillVERKARE: RISSANEN

_e_B_A_K_O_M'!"",_ _..;;;.._ _ _ _ 1 ." '. -

#( .

personer, berättar Liisa.

RISSANEN Oy OCH ""

()

VASA ATRIUM

)

~('

. ~

- FöR IUyeKF';T TYNGDPUNKT lägges vid enbart fri tidsprohlematike n •...anser öve rJärare Kaj ',indholm om rll't kulturpolitiska seminariet i KarJeby. - Man ' får eD ' känsla ' av att seminariet blir ensidigt och ,'ärms 'iuRt så- atf aBa aspekter som dire/(t berör fritiden 5001 hO,s tadsförhållarulp,n, sociaJaproblem och arbetsm,i1jö Jämnas utanför diskus"j r, nen. IUen det är gläd.jandt' att sJutresolut-ionen tar upp fJ-iti dens anknytning till även ancjra selilorer i samhället.

en massa fraser och ingenting görs. Man talar om samarhf! t e, planering och ekonomisering men ' inget om hur något sk:lll genomföras, Vi har pla ne ra t tillr,äCkligt. nu- måste något konkret göras. , - - - - - - -'- - - - - -

- Det är nog bra att semi narier av den här typen ger möjlighet till kontakt mellan fritidsfolk ' och kommunpoliti ker, men det har tyvärr lange varit så att fritidssektorn ser för ensidigt på problematiken och människan indelas i fritids- I människa, bostadsmänniska och ' arbetsmänniska, påpekar han.

SKEPPARROCK I

Dam 258,- ; 228,t·

- Seminariet ger i själva ver ket endast en ' ytlig detaljkun skap och resultatet blir den att de , konkreta resultaten blir de kontakter som knyts mellan olIka personer och de erfaren- I heter som de kan utbyta.

- De konkreta resultaten uteblev verkligen, fortsätter l sin tur Kaj Lindhplm. - De ! koin desto bättre fram i. de in, dividuella diskussionerna. Men det verkar som om ett dylikt "'minnri11m enbart fabricerar , - - _ _ -------_1

i våra butiker

•

Kaj Lindholm uttrycker några av de kritiSKa åsikterna under seminariet i Karleby. , En annan 80m med Kritiska ögon ser på seminariesituationen är kommunrådet Jose Ramirez från Haninge kommun i Sverige. Han är .anställd av kommunen för att sköta om långsikts planeringen och betecknar sig själv som "heltidsa nställd kom munalpolitiker".

FABRIKSBUTIKEN ORAVAIS

GOLDEN FINN

Jockdräkt- och klän ningsmodellerno har

, Kansliet ger verkligen et t intryck av eiI nervcentra!. Papper kommer in, sköts om och delas ut ige~. Folk kommer in och frågor om de mest vitt skilda saker, från hur man skall använda , tolkningsapparaturen tiH vem som håller den juSlt på gående föreläsningen. Flic korna sköter om centralen snabbt oc heffektivt. Allting kcnn.mer tiU slut till sina rätta ställen, a.Ha problem omhändertas, och när semi nariedeltagarna pustar ut efter siltt jobb börjar kans liets , med att se tilI1 a.tt de resultat som seminariet uppnått verkligen kommer till _anvä nd!rung.

BEAVEB JEANS four Sta4{lICtion Is QUllrllnteed

Vala - SelnBlokl

ÖST~RBOTTN'SKA

PORT~N

Torsda.geJ;J den 29 sept. -

1971

Nu sI{all vi få veta Illcra om arhetskraftshyråerna . VI FINLANDSSVENSKAR vet alltför lite om arbetskraftsbyråerna och därmed utnytt

jar vi dem också för lite. Arbetskraftsministeriet har därför gjort en speciell svensksprå

kig broschyr som berättar om arbetskraftsbyråernas serviceformer och visar på. vilka

olika sätt byråerna söker stå till allmänhetens tjänst. BroschYren sprids till dl'ygt 43.600

finlandssvenska hem. Avsikten med broschyren är att på ett lättillgängligt sätt l>erätta om arbetskraftsbyrån. Den är också utarbetad så att man redan genom att skumma igenom rubriker och mellanrubriker kan få en' rätt god uppfattning om vad en sådan byrå kan erbjuda. Men sen gäller det förstås att läsa lite mera här och där under rubrikerna om man märker att någonting är viktigt för en själv eller för nå-

gon familjemedlem. Denna bro schyr ingår som ett led i ar betskraftsministeriets strävan att utveckla sin och de lokala byråernas service till den fin landssvenska befolkningen, sä ger yrkesvägledare Krister An dersson i Jakobstad.

da sig till arbetskraftsbyrån. Det stämmer inte. Varje person som söker arbete, planerar val av yrke, utbildning, eller ar betsplats, eller behöver hlfor mation om arbetslivet och om olika yrken, kan vända sig till ' arbetskraftsbyrån.

•

• Ont om jobb

på många orter

För vem och vad?

En allmän missuppfattning är att bara arbetslösa kan vän-

Det är

klart att man får

Bäst vet du ju sjäiv, var pengarna är bekvämast inom räckhåll för dig. Därför är det din självklara rätt att bestämma vart du vill vända dig i pensions ärenden. Och här på posten och Post banken är vi ju alltid beredda att ge dig pensionsservice. ' Som Postbankens pensionskund har du också rätt till smålån. En trygg hetsfaktor att räkna med. Tycker du att postbanksservicen verkar vara ett bättre alternativ? Välkommen till posten! Tillsammans fyller vi i en pensionsfullmakt och saken är klar.

(1).POSTBANKEN

Arbetsförmedlingen är en av de viktigaste serviceformerna på arbetskraftsbyrån. Dess möjligheter att förmedla jobb lir naturligtvis helt beroende av sysselsättningsläget på orten och inom olika branscher. På en del finlandssvenska orter finns det i viss utsträckning en del ' lediga arbetsplatser, fastän läget eventuellt kan försämras senare, på andra orter är det ganska ont om jobb, säger An desson. Genom broschyren vill man betona vikten av att vända sig till den lokala byrån, också om man söker jobb på en ort där det är ont om arbete. På det viSet får man den bästa infor m"3.tionen om hur läget ser ut, inte bara på hemorten, utan också i närkommuner eller på andra orter i Svenskfinland. Hit t ar man inte jobb i det egna yrket genast, så lyckas man kanske få ett mindre krävande J jobb i branschen eller i någon annan bransch tillsvidare. By råerna kan dessutom informera om vissa andra förmåner eller möjligheter som kan komma ifråga t.ex. ekonomiskt stöd vid flyttning om man får arbete på annan ort, olika möjligheter till sysselsättningskurser, samt er sättningsmöjligheterna vid ar· betslöshet. Grundkravet för att få någon form av arbetslöshets-

KrIster Andersson.

ersättning är också att man är anmäld som arbetslös arbets sökande på någon arbetskrafts byrå.

du tillhör arbetslöshetskassa, och om du är berättigad till nå gon form av ersättning. Du har själv varit med om att betala ihop till denna utkomstförsäk • Utkomstskydd ring i samband med beskatt ning och fackföreningsavgift, Om man inte lyckas hitta ett säger Andersson. jobb trots att man aktivt söker Sysselsättningskurserna genom arbetskraftsbyrån, och yrkesutbildning med studielön. inte heller finner andra lösnin Under en lågkonjunktur är det gar, kan man söka arbetslös många som upplever arbetslös hetsbidrag eller -ersättning. het eller anställningsotrygghet För att få dessa bidrag eller er som en kall verklighet. Arbets sättningar, gäller vissa villkor förmedlingen kan inte heller om åldersgränser, att man mås alltid förmedla jobb åt alla sö te vara arbetsför, dvs. inte kande. Men arbetsförmedling sjukskriven, ,o.a. villkor, som en kan anvisa ett alternativ arbetskraftsbyråerna kan in som i längden ger bättre möj formera närmare om. 'ligheter till stadigvarande ar Tveka inte att ansöka om, bete och tryggad utkomst, näm och lyfta, arbetslöshetsersätt !igen yrkesutbildning genom ning, ' eller s.k. kassabidrag om s.k. sysselsättningskurs. I höst och nästa ' år ordnas ett trettiotal svenskspråkiga yrkeskurser i Svenskfinland. Yrkeskurserna är främst av sedda för vuxna, som har bli vit utan arbete och har svårt .'ltt få jol;>b i den egna yrkes branschen. De är också avsed· da för personer som behöver yrkesutbildhing eller fortbild ning för att förbättra sina möj ligheter på arbetsmarknaden eller höja sin yrkesskicklighet. Den nedre åldersgränsen är 20 år, någori övre finns inte. Man kan dock under vissa för utsättningar antas även om man är under 20 år till yrkes kurs.

Folkdansare l• Jstad

plan.e rar för O~IKRING

1.500 folkdansare väntas till Jakobstad till som maren. För första gången håller Finlands svenska folkdans ring då stämma i Jakobstad. Stämman som pågår i tre da gar hålls i början av juni.

_ I bästa fall blir vi faktiskt så många, ' säger Christer Strömberg som är ordförande i stämmokommitten. För första gången börjar nu stämman redan på fredagen och pågår således i tre dagar. Stämmokommitten har redan hållit sitt första sammanträde och börjat planera för folkdansstämman. Centralplanen är redan bokad och man underhandlar med skolorna om inkvartering och bespisning. Det

krävs smidiga arrangemang om man skall kunna ta hand om så många deltagare. De praktiska arrangemangen mås te fu~gera bra om deltagarna skall trivas på stämman och det är man ju mån om bland arrangörerna. Värdar för folkdansstämman är Vestersundsby folkdanslag i samarbete med norra öster~ bottens folkdansdistrikt 80m omfattar folkdanslagen mellan Oravais och Karleby.

Mycket folkdans ingår för stås i stämmoprogrammet. På lördagen blir det folkdansupp visning i staden och i kommu nerna omkring. De olika folk· danslagen åker då ut med sina spelmän för att göra PR för den stora festuppvisningen på söndagen. Till festuppvisllingen skall dansarna gå i ett färg grant festtåg genom staden. I stämmokommitten anser man att Jakobstad har goda förutsättningar att kunna ta e~ot folkdanslagen så att.. de tnvs. Att någon folkdansstam ~a. av den .här. storleken inte tidIgare hållIts ..1 trakten borde också borga. for att man får den storpubhk som man hop pas på. Redan nu har folkdanslagen runt om i landet inlett övning arna på stämmoprogrammet och förbereder sig för att kom., ma till Jakobstad.

Torsdagen den 29 sept. -

nST~R80TTNISK~

1971

POST'EN

' l(t~laxflickorna

- enbart sexobjekt? o

VAD I ALL VÄRLDEN är ett "romläggarställe"? Hur kan man kalla ell dans plats för något sådant? Kvevlax ' ungdoDllfförening tycks i alla fall anse att de ras dansställe är "ärt den benämningen; Man får i så fall hoppas att åldersgrän sen då är 15 år.

D eltagare I den första ledarlräffen I Kronoby.

~Av.sp.arl{~

för hö:slens

ledarträffar

A VSP ARK för höstens om gång av ledarträffar gjordes tisdagen den 20 september i första ringen, Kronoby. Till ledarlräffen hade samlats ett tjugotal ungdomar för att höra vad instruktörerna Rolf Storgård och Håkan Wester mark hade att komma med. Man diskuterade olika verk samhetsformer för förening ar och tonårsklubbar utöver den information som gavs om SöU:s verksamhet för hös ten. Dessutom diskuterades in formationen mellan föreningar nas ordföranden och tonårs klubbarna. De flesta av delta garna ansåg att informationen fungerade tillfredsställande men det bästa och säkraste sät tet att informationen går fram 'll tonårsledarna från SÖU a" r tl nog via direkta cirkulär till le darna. Deltagarna tyckte att

na, ansåg deltagarna från Ter järv. Man kunde konstatera att verksamheten i tonårsklubbar na inte kommit igång riktigt på allvar ännu. I Nedervetil har man så här inför starten gjort en intresse undersökning bland tonåringar na. Filmkvällar torde ha stått högt på listan i fråga om vilka önskemål som fanns bland ton åringarna. Deltagarna efterlyste fler le darträffar där man kunde dis kutera olika verksamhetsfor mer och annat som är aktuellt för tillfället. Ett förslag från

instruktörerna var att t.ex. ton årsledarna i första ringen kun de samlas nu 80m då och dis kutera igenom verksa,mhets programmen för tonårsklubbar na. På så sätt kunde ledarna få ett större förråd av tips och ideer till verksamhetsformer. I övrigt diskuterade man i en positiv anda samt drack ett ut sökt gott kaffe, som kokats av de manliga deltagarna från Kronoby. Man ,beslöt att nästa ledarträff skall ordnas i Neder vetil inom en snar framtid. Håcke

Tävling mellan länets fotol{lubbar Den sydösterbottniska fotoklubben Focus arrangerar en fo-I totävllng mellan länets fotoklubbar och föreningar. Tävlingsklasserna är svartvit, pappersfärg, dia och dlaserler. Tävlingen 'är både individuell och mellan klubba rna, men lagtävlingen omfattar endast svartvita bHder och diaklassen. Alla ' bllder I tävlingen bedöms, .och priset är ett vandringspris som tillfaller den klubb som först tagit tre segrar. Uget bestA.r av de fyra fotografer vilkas bilder placerat,sig bäst. Endast de bästa placeringarna räknas. , Varje fotograf fär delta med tre bilder. I dlaserien fär endast en serie per fotograf Insändas. Serien skall omfatta 3--5 bilder.

samt fotografens signatur, I ned re vänstra hörnet dA. bUden är rätt vänd. Diabilderna måste monteras l ramar med glas (pappramar god känns ej) 5x5 cm. Dä bHden är rätt vänd lbrunas I nedre vänstra hörnet ett tummärke. Pä dlaramens framsida bör ocksA. finnas en etikett försedd med diats namn samt fotografens signatur. I dlaserierna anges visningsQrdnlngen med 1, 2, 3 osv. pA. tummär~et. I denna eller andra tävlingar prisbelönade bil,d er fär ej. d~lta . Här undantas interna klubb~mper samt eventuellt vänortSut

så

' gerande klubben i gemensam försändelse klubbvIs. Här bifogas 'en förteckning över samtliga bHder och dlaserier samt l sll'.tet kuvert namnen bakom Signaturerna. (En ' deltagare fAr använda olika slgnatur för sina bUder.) Försändelsen bör packas noggran~. BHderna behandlas av arrangör och bedömare med tillbörlig varSamhet, byte. men dessa ansvarar dock ej för Deltagandet är avgiftsfritt, om transportskador. ärstävUngen bekostas med under-' Varje deltagande klubb för" stöd av konstk6mm!ssionen; ' plikUgar sig arrangera en utBilderna tlllsändes den arran- ,ställning av A.tminstone de bästa

man från SÖ U kunde försöka ordna en pidroturnering för da mer. Atminstone i första ringen finns underlag och intresse för en sådan turnering. , Nå gra av d e ungdomar som samlats till träffen hade gått på någon ,av SÖU:S kurser för tonårsledare. Man ansåg att man borde fortsätta med grundkurser för tonårsledare i den stil som de arrangerats hittills. Motivet l samtliga klasser är För dem som redan gått på nA. fritt. gon grundkurs bQrde det ord nas något slag av fortsättnings De svartvita bildernas kortaste sida måste vara minst 24 cm, den kurser. längsta sidan högst 60 cm, mon-I ~ Enligt tonårsledarna Siv teringsunderlaget inberäknat. Pä' Gripström och Robert Backman baksidan anges bUdens namn ~ kan så gott som alla i Kronoby ~ ~ tonårsklubb dansa de vanligas ~ te danserna. En äldre för ~ eningsmedlem uttryckte sig un ~ BILlSTERl gefär så här "ta och fråga av ~ orkestrarna som spelat på dan Spafl;l bränsle serna här". undVik tomgång ,I~ ! I ~ I Terjärv dansar många unga AUTOMOBILFORBUNDET rl folkdans och kan därför säkert J ~ dansa de mera vanliga danser

Man kan ju förstås fråga sig vad som menas med rom läggarställe. Kanske det be tyder att man får lägga sin romflaska där. Men i så fal) måste åldersgränsen höjas till 18. Man kan också förstå det som att man blir severad torskrom, lakrom och andra delikateSser mellan danser na, inte illa, men dyrt om man är en dansande ungdom och penningpungen är ma ger. Det finns ju de som anser att alla vägar leder till Rom, men det har knappast något med väge..rna till romläggar ställ~ att göra. Det finns ju naturligtvis ännu en tolkning, och det är säkert den som krafterna bakom KUF menar att är den rätta. Men är, det verkli gen smickrande att jämföra de ungdomar som brukar gå på dans i Kvevlax med le kande fiskar? Man kan t.o.m. påstå att det är en direkt skymf mot de flickor som brukar dansa där. NäJr man hör a.tt det finns ett romläggarställe i Kvev lax får man för si-g att alla pojkar som kommer till dan sen bara är efter en sak, och

*Kvevla..'I:

Så här ser dekalen ut som uj delar lit.

att flickorna intresserar dem enbart som sexobjekt. , Flic· korna som besöker ungdoms lokalen kommer dA. enligt KUF dit endast för att de är villiga att upplåta sig till an · vändning som honfiskar ! Det är nog inte förenligt med ungdomsföreningarnas mål att genom ,dylika te klamk.nep skaffa underlag till danser. Det betyder att hela glädjen , med sexuellt umgänge går förlorad när det börjar jämföras med laxens parningslek , där ho nans plikt är att underkasta , sig naturens och hanens krav. Hllr kan man bli dans frälst på ett romiäggar· ställe?

bilderna pA. sin respektive hem ort. ' BHderna bedöms av opartiska bedömare utom länet. Dessa kan ' ,vid behov utesluta alster vilka , inte faller under reglernas ram. Tävlingen arrangeras av F6to klubben 'Focus, ordf. 'Bjarne Nybond, 64230 'Närpes st. Tävlings tiden utgår .den 28 oktober 1977. Tävlingspriser: SvartVita.: 300, 200 och 100 mk. övriga: 200, 100 och 50 mk. Priserna fördelas ,mel lan de tre bästa fotografe,r na I varje klass. -

~"""""""""""""""""""""""""'"""""""""""""""""""""""""""""","""'~ ~ • l· hl k ~

Vl S l par oc ac erar •• ERA PARKETT-och TRAGOL V

med nya moderna I)1askiner. Tag kontakt. Begär offert. Snabbservice med garanti.

r----------" lI

l'~

'-------------

'" ~ .

:,.,W~,'x,.

_l~:A':;:'~:

.. Ky Osterbottens Golv Kb Nedre torget Vasa tel. 167·32, 241 927

~ ~

•

,~ ~ ~

~ ~ ~

, ~ -~""'"''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''""""""""""""""""""""""""""~ ~

•

ö8TERBOT1NISKA., PO~"'EN

l'!

T.orsdagen den 29 sept. -

19'7'7

Träffar

'föralln

i Töjby

NU SKALL ungdomsföreningen bi\.lda nAgonttng åt alla ålders gmpper I Töjby. Det har styr.el s en bestämt. De yngsta skall sam las till träffar varje ve'c ka I loka len . De skall teckna och modelle ra med Karin Silen som ledare. TONARINGARNAS program gäl' nästan helt l tävlingsform. Det blir' bordtenn.J.8, corona, pilkast ning, volleyboll och alla möjliga spel som man bara kan kom- ' ma på. TävlingsmoUon, kal lar ungdomsföreningens ordföran de Bengt Silen det hela. Vid van liga träffar frå tonåringarna .trä na och 'tävla som de yill. Seda~ bUr det mästerskap en gång var annan månad, eller så. Dragare för tonåringarna blir Bengt Smed man och Maria Pihlström..

Så. gott som alla dc 41 eleverna i Töjby skola skall vara med i ungdomsföreningens verksamhet i vinter.

'Visst blir det roligt att maa °1 '

Nästan alla elever ställer upp

TIDIGARE har flickorna inte va rit med vid tonårsträffarna sär VISST BLIR DET ROLIGT att teckna .och måla. Det är skilt flitigt. Men Silen tror att första- .och andraklassisrerna i Töjby skola väldigt eniga .också. flickorna skall hänga med .om. Alla räknar med att vara med i den verksamheten s.om sna·rt startar. nu. Och det finns ingen fast ål dersgräns. Också tonårsfli.ckor få.r ägna sig åt att teclma och Ett par andraklassister säger med en hel del nya material mAla antingen bl nd de ngre att de skall cykla in till Töjby också, säger Karin Silen som , a Y . om de inte kommer dit på annat skall leda verksamheten. Det sätt. De bor i Blaxnäs, och har finns så mycket som vi inte alltså ungefär sex kilometer till hinner försöka med i skolan, lokalen. eller som vi inte har råd att Men avståndet avskräcker använda. . inte. Och det finns ju alltid

OCH ALLA i sk.olan är egen tligen p.ositiva till den Yerk~ samheten. Över 90 pr.ocent anmälde direkt sitt intresse, då det första gången blev talGm det hela. 'Det betyder att över 30 ungdomar är med. - Deltagarna skall planera själva, säger hon. De skall inte få order om vad de skall göra, utan det skall de fundera ut Själva. , Förut,om teckning och modellering blir det antagligen en hel del andra hobbyn. Och .

möjlighet att någon förälder rycker in och kör dem. - Vi har så lite teckning i skolan, säger ett par flickor, och teckning är roligt. Därför är vi med. Alla får kanske inte tillräck ligt tid för skapande verksam het i dagens skola. Då är träf farna ett bra tillskott. Och träf farna är ju frivilliga. Vi skall försöka a.rb.e ta

lssporter • Intresserar *

blir det litet tävlingar då och då. V' h . te h ff å t' l ar In a n gon mg för de yngsta tidigare i för. eningen, säger B, engt Silen. Men intresset i den åldersgruppen är stort. Förutom töjbybor kommer också 'en del från Blaxnäs och Träskböle. ,I fjol betalade nästan alla därifrån också medlemsavgift.

eller också. i en målarkurs som medborgarinstitutet ordnar i byn.

Bengt Silen, lärare och of-ord fÖl'ande vill att de unga skall se byns nyrenoverade lokal som sin . egen. De mAste ' få den känslan för I.okalen att dörrarna kunde vara .olåsta, att de kunde träffas där när som helst.

Iså

FöR DE ÄLDRE vill styrelsen också ordna aktiviteter. Gainmal Anna-Karin ViderOO8, Ros-Marie Stenman och Tina Backlund tycker det skall bil roligt I1tt mAla mera. danserna blir fem I vår, plus jul fest och något annat jippo. Men dessutom skall man försöka ord na resor för de äldre; I b(jrjan blir det till Vasa teater, senare kanske ' någon form av utbyte med andra föreningar.

ISSPORTERNA är mycket popu lära i Töjby. Sedan man får Is I rinken är den det naturliga sam lingsstället för de flesta unga. Pojkarna spelar Ishockey. Till sammans med Rangsby och N 01'1'

Läsning

och sport

VAD GöR de yngsta tonå.rlngar na I en by som TÖjby en vanlig kväll? Det finns ingen bar i byn, Ingen naturlig plats där man kan träff!j.s. - Två kvällar I veckan är vi I biblioteket, säger fyra sjätteklas sister, Mona, Maria, Maria och Ann-Louice. Då. sitter vi där och läser. Och så är vi ute och springer, säger de. Eleverna i Töjby-skolan har re dan börjat träna till nästa års stafettkarneval. Men i övrigt finns det inte .så Karin Silen blir ledare för de yngstas verksamhet, här tIlIsam mycket. Därför är det bra att nå mans med Carina StenhoIm. Och l vår skall alstrea visas npp på ea Läsning och sport Intresserar tr.v. Mona Asplund, Maria. LInden, gonting börjar händaI lokalen. MarIa VlkatraDd och Ann-Louice Westberg. atBtiiJlDing.

den 29 sept. -

öSTERBOTTNISKA POSTEN

19'7'7

AKTUELL DUELL

Lundström

1) Elektorsvalet Elektorsvalet diskuteras dagligen i massmedia.

a) När hålls nästa elektorsval? (Dag, mAnad, år)

b) Hur många elektore~ väljs?

e) Hur gammal skall man vara fÖl' att få rösta?

Egen ,poäng

FDme

2) Tidningar Olika förbund och organisationer ger ofta ut en egen tidning. Vem ger ut: ' ' ,

a) Horisont

b) Löntagaren

e) LandsbygdeD.9 Folk

0,5

3) Sport Finlands svenska orienteringsförbunds mästerskap (F:SOM)

arrangerades senaste veckoslut i Korsnäs och Kun!.

a) Vilka 2 föreningar stod som arrangör?

b) Vem vann budkavlen (staf1!tten) i M-klassen (seniorer)

e) Vem arrangerar åretsFM i budkavle (stafett)

4) Samhällskunskap

I de flesta länder finns en ledande nyhetsbyrå vanligen nära

knuten Ull staten. Vad heter nyhetsbyråerna i: a) Sovjet b) Sverige e) England

S) AktueUt a) Regionplaneförbundet håller på att göra upp en plan för naturskydd och rekreation i Vasa län. Vad heter region planechefen ? ' b) Vad heter Vasa läns miljövårdslnspektör? c) Vad ,heter den förening i Vasa som aktivt bevakat miljö Intressena I samband med stadsplaneringen

Leif Lundström är 26 år och arbetar som byggmästare bos byggnadsbyrA. Arne Jun gerstam. Han bar studerat vid Tekniska IäroaDstaltent I Vasa pä Tekniska skolans husbygg nadslinJe. I Smedsby ut är han ordförande andra äret ä rad. I den egna föreningen har ban specialiserat sig på nöJes arrangemang. I SöU:s arbets utskott sitter Leif Lundström andra äret. I är är ban ordfö rande för utskottet. Utöver föreningsarbetet är han intres serad bänkidrottare när det gäller ishockey och motor sport.

•

VI VILL

Carl-Johan FInne, 28 Ar, frän Forsby I Pedersöre, skall bli byggnadsingenjör. Han stu derar vid Telmlska läroanstal ten I Vasa.. På somrarna hug· ger han I vid brodern Per-ErIk Finnes (kli.nd SöU:&re) JÖi.r.- bruk I Forsby. Som en av de starka mänDen I Forsby BH hM han I aU 'fungerat 110m sekreterare, men bM sedan Karl-Gustav OUD åkte UD Aoo också skött ordförandes"-Pet Han är andra ' året medlem " .. SöU:s styrelse oclI sitter I för. bundets arbetsutskott. Dess utom är han parUpoUUsId 'eD· gagerad 000 "bänlddrottare";

6) Musik

En finländsk musikgrupp har ' l dagarna kommit in på den

svenska' försäljningslistan.

a) Vad heter gruppen?

b) Vad heter låten?

c) Vad , heter den kvinnliga so],isten?

7,5

Poäng totalt De rätta svaren på sid. 14. har litet svårt att få ihop en tillräckligt stor grupp.

Nu tas nya tag för revy i Malax

Lauri är inte enbart aktiv hyr föreningen någon skolbe inom finska föreningen, han spisningslokal eller ett ställe engagerar sig i invandrarfråNu har malaxborna tagit sig som heter Bolidengården. gor i största allmänhet också. själva l kragen och beslutat att - Det har hittills varit litet Han sitter med i en alldeles återuppliva sin gamla revytradi dåligt med den kulturella si nybildad invandrarkommitte, tlon. Det är l -det närmaste tio år dan, säger Lauri. Men nu skall som skall försöka 'göra på- : sedan det senast spelades revy på det bli en ändl'ing på det. En tryckningar på myndigheterna. I tiljorna. i Bygdegården ~h Solkommitte ä.r tillsatt som skall Kraven är att få en tolk till hem~ , försöka dra igång någon form invandrarnas förfogande och j En skara teaterglada uf-männl av folkdansverksamhet. Så har att få en invandrarbyrå inrät- skor' samlades för en tid sedan till ma'n också funderat litet på att börja luckra upp och utveckla tad. InvandrarbyråJns uppgifter diskuSsion5träft , i Bygdegården teaterintresset inom förening skulle bestå i att ge informa och beslöt sig tör att spotta i nä en. Men det är bara det, att de tion till invandrarna i f~ckIiga varna Igen. I ledet sågs bl.a. ve frågor och hjälpa till om det teranerna K-J Sjöström och Klas t. ex. skulle uppstå trassel på Damsten, som snabbt övertygades näs bildar pojkarna i Töjby laget om att det nu är dags att bruka revyskrivarpennan igen. I lä för Winnipeg Jets. Det laget vann arbetsplatsen. ' byturneringen överlägset I fjol. Men i första hand väntar nu höstvindarna och medan mörkret föll över yttennalax föddes ideer 9ch den segern räknar de med Lauri och hans vänner i finska så smått och innan mötets slut I att upprepa. föreningen på litet slantar och hade man bestämt om en ny Flickorna fick undervisning ett eget ställe. Då kanske det träff. Tisdagen den 18 oktob.' skönskrinning i fjol. Det blir det skall man samlas igen - den!' : börjar ordna upp sig. en fortsättning på i år. Som mest gång i Solhelm - för att diskute var 38 flickOl' med l fjol, och in ra riktl1njer för revyn och allt an tresset verkar hålla i sig. nat som hör till startgroparna. • Två flickor från Vasa undervi Då har också alla teaterintresse sade i konståkning, och det fort rade malaxbor som mlssad1! Byg

sätter man med i utvidgad form degårds-träffen möjJlghet att ta l år. Kommunen har gett bidrag sig , ut och vara med från - början. för verksamheten. Dessutom blir Ungdomar och äldre, garvade och det resor till ishallen i Vasa där undervisning ocksll. ges. nybörjare, , häng med!

/lÖN elle,sMJI1

TV-ANTENNENI UPP&iF" AiT TA ! EMOT Si&NAI-ER MEN ! UT'E $TÄN~A taTÖRNiN~- i , AR. ' MED

ENKEL. S.K. HALvvlGS ANTENN BESTÅR AV ETT 5PRÖT (Dipo,-). L:.i.NIioD'. ~ V.s."L.;.r.N~D. .

MED D;NN~ 8A~iFRÅN l

MiNDRE eRA :.i.R ATT SiwNAL&R

5Ä

BAKVÄGEN

KAN

DOCI< STÄNGö..... 'J MEO E.TT SPRÖT SOM

I<AL.L~~

ANTENN

-~.........~

~AN

R&FLE.KTO'R.

•

IIIIII.II6e,.

-.,,.,/'UII/1tI11

•

-lekniki bild---,

•

FÖR~TÄRKNiN& ~

•• RIKTVERKAN ÖKAS ~IiNOM a:rT A.NTAL. SPRÖT, DIRIU<TORER.

'.K.

öSTERROTTNISKA POSTEN

DX-ing intressant • - Ingen dyr hobby DX-ing är helt enkelt att lyssna på utländska radiostatio ner och r,a pportera hörbarheten. Det verkar kanske som en komplicerad och dyr hobby för den oinvigde. men så är det inte alls, på pekar ett gäng DX-are i Vaasan DX-kuunteli jat. Allt en DX-are behöver är en radio som är i .god kon dition. ,IUanbehöver inte vara sp,e clalist på främmande språk för att klara sig; det ordförråd som behövs är så litet att man lär sig snabbt. }\Ien glömda språkkunskaper återupplivas.

som

man

lyssnar på. Men också på mel lan- och lå ngvåg finns intres santa. sändare. •

VARFöR DX-ING?

RadiOSli:.aJtw.ner har aLLtid va rit intresserrude av hur deras sänd.ningar h örs på ~lika håll i världen. Utan DX-~nas hjälp skuHe det V3ll"a nästan omÖjligt fi5l" dem att kOll'brollera hör barheten. Dårför är radiosta tionerna intresserBide av DXa,r nas rapporler. De är tek niskt mera g i'Vande än uppgif BBC i London. ter från va nJi.ga rarltiolyssnare. Ett välkänt QSL-kort från Sta;tionerna upprä;t.t håller också lyssnarnas intresse ge • VILKEN STATION? nom att som tack · sända färg- ' glada QSL-kort, viqJ. plar, post Att identifiera stationerna är k ort, frimär k en Of\V. Och s å da förstås viktigt. Alla stBitioner 00. samlar DX-arna på. DX-för al1!llläJer ~itt namn varje hel enmgar och -klubbar ordnar of- ! ener halvtimme eller ännu of ta t ävliJngar s om går ut på att tare. un.der en viss tid s~~. så l Det är svårt att ge några många QSL-kort SLlm mOJhgt. , exakta tid'e r för när stationer na hörs bäst. Europeiska sta tioner hörs i allmänhet hela • VAD BEHöVER DU? dygn~t. Afrika hör du bäst på DX-a,ren b eh över en radioap ~vällar~, me~an ~ellan- och parat med kortvåg som funge_l...,ydamerlka hors bast på nat raJt'. Det kan vara en transis- ten och ~orgonen, och Afrika tor, eller en ny och fin stereo- l på efte.:mlddag~n. . anläggning. Men du lyckas kan-' Av:stan(h;~t till l statloneM?3. ske bäst m ed en gammal radio h~r mt e så stor betydelse for från farfa rs tid. h~rba.rheten. Som exempel kan , namnas att Nya Zeeland och Antennen är viktig. I böi'jan Australien med starka sändare kla,rar du d i,g nästan med ,hur hÖTS bra i Finland. Däremot är kort bit koppa r1::råd som helst, I det mycket svårt att höra den eller med radions teleskopan- : svaga norska sändaren tenn. Men om du börjar lyssna Tromsö. på allvasr och vill hoca "rari- I teber" behöver du någoniUng ' . VARFöR? bättre. Bäs t är någon uteanVarför ha.r så många valt te nn, t.ex. L-antenn. Den som DX-ing till sin hobby? Alla bor i tätorter etler hög hus får har naturligtvis sina egna skäl. nöja sig med centralantenn. En kan lyssna på de n musik

. *' rå" I'A

den 29 sept. -

1977

_-_..._---_..._---_...,' 'Loe~

I .I lil"Dllliell

,.,,......

Sommarens

' rocl~sldva

• ILE KALLIOS solo LP "ffiOCK" (LRLP 234) fär väl räknas till en av sommarens'

När man talar om DX-ing tror många Bitt det brum är

kortvågsstationer

Torsd~n

gitarrkompet . Standarden på låtarna är väl gan.ska hygglig om inte allting lät så tunt och tomt. Men så låter ju finska skivor l allmänhet. T.ex. trum morna tycker jag lAter för be drövliga. Vet Inte vem mall skall skylla på, men ibland lå ter det som sagt bedl·övllgt.

komponerat till Stanleys text. Pekka. Pöyry spelar här saxo fon och det ger mera färg och variation åt läten. OckaA "Love song" som ne skrivit både text och mUBik till får räknas till de bättre. "Love song" sjunger dessutom TIe gan.ska bra. Pianot trakteras för övrigt . av Wi~ams HeSBU Hletanen. Tyvärr endast på just nämn da "Love song....

• Nåja, på skivan är Des hetaste nyheter på rockfronten kumpaner Mauri "Maukka" i Finland inte minst för att Siirala på bas och Markku han tll!hör Hurriganes utan Luukkanen på trummor. TIe också för att han för första • TIes skiva har väckt ganska har alltså bAde komponerat gången presenterar sig bäde stort intresse inte bara I Fin som sångare och kompositör, musiken och skrivit text till land utan också l Sverige där tre av låtarna. På fyra. andra TIe övertog ju Albert Jätvlnens Hurriganes under det här året har Rlckard Stanley (som pro krävande (?) roll som gitar fått en massa beundrare. Men ducerat skivan) bidragit med rist i Hurriganes för något år att den här LP:n S'kulle sälja text till Des musik. De tre sedan och den uppgiften har återstående låtarna är Beatles' i Sverige, det tror jag ändä han ju klarat med bravur. Kal inte på, utan TIe Kalllo fär nog "Drive my ear', James Tay· lio kommer troligen med denna vara nöjd med de skivor som ' lors "Night oml" och andy solo LP också att nä. samma tonårsflickorna här I Finland aIifornias "I've got a line on popularitet som den forne Hur. köper. Men en skaplig LP i you". riganes-gitarristen. Lätar som speciellt kan näm alla. fall. Skivan, ja, den är modern THUMBA nas är "You and me" som Ile 70-talsrock med det vanliga __""____ ~ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Smalfilmsfestival ~änt.. runto~. i världen. Du I med måno-a filmer

han ~illaT, en annan på nyhe- !

ter for att snabbt få veta vad I

s.? m lar dl,g kanna framrpande plM- 1 ser, lär dig språk och skaffar ' vänner utomland s. För många studerande har DX-ing varit hemligheten bak om goda framgångar i språk undervisningen. Ofta sägs <1et att det inte fin.ns bättre upp slagsverk än DX-lyssnare. Att samla QSL-kort och brev kan också va.ra inbressant. QSL korten är ofta stilfulla små konstverk. Fast man inte be a ktar det känslo mässiga i att ha skaffat sig korten, kan man få vackra väggdekorationer av dem. Och de kan ju inte köpas för penga.r. Varje kort är ett bevis på att du hört just den stationen. Orsaken til'l DX-ingens popu laritet ligger 'säkert; i spännin gen och stimulansen ,det ger lyssnaren Den som en gång börjat med DX-ing fortsätter i många år. Vaasan DX-kuuntelijat ,"ord nar en utställning just nu i ul1!gdomsgården i Vasa. Ut ställningen är öpJ)C'n ännu i dag och i morgon mellan 18 och 21, och klubben hälsar också svenskspråki,g a besökare välkomna.

Duc1]5

O SöU:s smalfilmsfestival den 22-23 oktober på Vörå folkhögskola blir inte en till ställning med långa och torra 1 . a) 15 och ' 16 janua ri, b) 300 föreläsningar. Det handlar ju elektorer , c) 18 år. om film, och föreläsningarna 2. a) Svenska österbottens backa.s upp med filmer. Litteraturförening, b) FFC Fack föreningarnas centralorga nisation Birger Wassenius inleder c) SLC Svenska lantbruksprodti med att tala om aktuellt för centernas förbund. 3. a) Ma lax IF och IF Fem smalfilmare, om berättartelmik och nya möjligheter. Wassenius man, bl Lovisa Tor, c) II{ Kro är mycket känd i smalfilms nano 4. a) Tass, b) TT (Tidningar kretsar_ Han har vunnit flera internationella tävlingar , och nas telegrambyrå. ) , c) Reuter . gjort filmer som En handfull 5. a) Henry HolmIund, b) Esko sand, Regnbågen, Fiskarliv i Räsänen, c) Vasa Miljöför ~ning. Nyland och Hotad kust. At6. al Cumulus, b) Höstvisa, c) minstone de två sistnämnda Anki Lindqvist. har han med i Vörå som före läsningsmaterial. Länskonstnär Christian Ols son har gjort en speciell film att backa upp sin föreläsning Från ide till filmvisning med. Han understryker särskilt vik ten av planering, förarbete, dis position osv. Båda framträder på lördag, liksom Lars-Erik Ir" jala, naturfilmaren 'som pre senteras på annan plats i da gens ÖP.

Lördagskvällens program är fri samvaro med visning av del': tagarnas egna filmer. På söndag visar Bengt Storm och Bror-Erik Karlsson upp sin dokumentärfiIni om Korsholms teater. På eftermiddagen blir det visning av tävlingsfilmer varvat med andra filmer, en tillställning som också är öp pen för publik utifrån.

ÖP FÖRS MK

Nu har 77 (och sänd in 5 mk :s

du chansen att få ÖP hemburen i postlådan varje torsdag för resten av år du får några nummer in på 78 också). Fyll Dars i nedanstående kupong och den till: österbottniska Posten, PB 27, 68001 Jakobstad. Bifoga i kuvertet en sedel och prenumerationen är ordnad.

Namn:

.........................................................................

Adress: ....•.••••..•. _•................ " ...'........ _....... , : ....•.. _....... .

välutbyggd anläggnblg fik DX-~.

Torsdagen den 29 sept. -

öSTERBOTTNISK

19'7'7

PRYLBORSEN_.

. .

Vil1 du sälja~ köpa

eller ·byta prylar?

du - sälla. köpa. byta eller skänka bort olika prylar? 04 kan dU &lUlOll8e1'8 I ÖP:II p ryi'börs , För tio mark fAr du en annOJlB på bögst fem rader (ca 20 ord) .

i I

.JAK08STADS BILSKOLA

I rankskola 1-1 A1.01N & ROSE

I rafikskola I. fl 10MJ Ah

Ny Kurs börjar "arJt'

Ny Kurs börjar varjt' måndag kl 17.00 Kanalesplanaden 23 l.eJ. l2145

Ny kurs börjar varje

F.:N SöD-FOLDER, fylld med information om en späckad verksamhetsperiod, distribueras som bäst till ungdomsför eningarna. Samlade och komprimerade är årets SÖU-akti vit~ter imponerande. Foldern heter "SöU-INFO" och är mastigt men vänligt brun.

Prylbörsen är aVlledd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varsna pris t annonsen, och glöm Inte uppge vart intresserade skall vända sig, t.ex. telefonnummer.

- . - - - - - - - '-

DAG~

PRYLBORSE.~

TORS

D'EN •••••••••••• _ •••••••••••• _ ••

ANNONSTEXT:

...... _- ....... .;.. __ ........ ___ ... _ ....... -

(Vad god texta!) ___ ... __ •• __ ............ _ .___ .........

... - ...... -_ .. .... _............... _---- ....... ...... - ... _..... ................ - ...-_...

.,..

---------~._-------

...- ................................... _......

-~. -.

. .............. _

Tel. nr _ .. e-./_......-... ~-..;_

Namn: ___.__ ... _____ •• ___ ... ___ ........

••

Adress: ••• _ ... _ ....... __ ...... ' ................... _ ... _ .......... ...

Pt>8tnr: ..............

P.os.ladr.: ..................... ...-. •.• _ ... __

Jag bifogar 10 mk sedel/check. Adrll88en är: PrylbörseD Osterbottntska Posten PB 27 68601 Jakobstad

rel. 13 (}lJ3

m,ed

c,;päckat program

Uomarkssedel eller en check.

JAG BESTALLER EN ANNONS 1

_..

onsdag Id. -17.00 Choraeusgatan 7 tel. 11 l51

ISöV~folder

Annonsen mAste betalas kontant. Skicka därför med en

--- -

rorsdag kl. l'? .00 KanalespI. 8

Att annonsera , prylbörsen är enkelt. Du ryUer bara I ku pongen bär nedanför, och skickar ID den Ull öP. S"nast på måndag mAste bef'tällntngen vara Inne, rör att annODS.e n skall hinna med samma· vecka.

Klipp bllr! -

TRAF:::SKOLORNA I JAKOBSlAD

, .

POSTEN

••

I TILL SALU I HAl\tl\:lOND SPINET

ELORGEL ca 2 år använd huvudsakligen i h emmabruk, samt ett Ibah

piano av äldI'e modell säljes .

Sa..tsningen på ledarskolning Teaterpedagog Grete Nissen Närmare Kaskö tel. 331. ,Infattar en fritidsledarkurs på från . Norge leder kursen i vil ';ÖFF, en tOllårsledarkurs på ken tOnvikten är lagd ' på prak SLANGVARMARE Norrvalla, en barnledarkurs tiskt arbete. passande till bil eller tra l{tor, nå SÖFF och åtta ledarträffar. Kursverksamheten för teaslanginnerdiam. 40--42 mm \ bl. Vid fritidsledarkursen 1-2 terfolket avrundaS med tre a. Moskwitz). Beg. 2 män. Pris : · -iktober medverkar freelance praktiska kurser, el). tor d~ko 80 mk. pedagogen Håkan Wall 'från ratörer, de andra för de som Tel. tjo Esse 52, prlv. Esse 121. Sverige. Vid ett tidigare besök anSvarar för sminkningen av i österbotten hann han göra aktörerna. :;ig känd och uppska.ttad. Det Kursen för scenograferna Öst("rhottniska torde knappast vara några pro- leds av Krister Lägland och blem att få deltagare till kur- Jarl Lindbla.d. Sminkös Lilli :;eri på SöFF. · Markkanen lär ut sminkningPosten Barnledarkursen hå1ls 15-16 , ens konster och knep. Dekor oktober och tonårsledarkursen kursen hälls i Vörå och smink Osterbottn1sJl ungdomstlctnmg 29-30 oktober. Vardera krä- kurserna såväl i Vörå som på Jakobstad, Fln Jan" ver minst 15 deltagare. SöFF. Medlem av Uarungar~ f"örbund En revyskrivarkurs i samarDet finns mycket annat ~ bete med Svenska österbottens .kurser och utbildning i SöU rtdnlngE'.n utkommer varJt li-tteraturförening toppar !rets foldern. På en halv sida berät torsdag kursverksllmhet inom teater- taa om s:ma.lfilmsfestival, pjäsRedaktör I sektorn. idetävling, Orkesterforum, ung OCh ansvarig utglvan , SOm föreläsare har man lyc- domspolitiska konferenser. Ak- I PER-ERIC ANlJERSON · kats engagera. teamet Lars tuell duell, SöU:s höstmöte J Redaktion Jakoosgatan 1::< i Huld{m och Henrik Otto Don 06V. Jakobstad, tel. ~6'l113 '5 b5 ' ner samt dessutom Jarl Lind På följande halva sida finns PostadreBII t'B 27 · blad.. 6860] Jakobstad en sammanfattning av !reta Kursen, Som hä.lls 28-30 ok- tävlingsaktiviteter. Nyheter för . RedaktÖr I I/asa S-E. G1ader tober på SöFF, torde bli start året är en badminton-turnering Handelsesplanaden 10 O · skobt för årets revysäsong. och en Superstar-tävling. tel. g61/13522 ! Knappast miss&- nägon revy REDAI<TlONSRADE'l Information om förenings I producent chansen att delta i Alf Snellman, ordförandE: service, artist- och musikerför denna kurs. Smeds, LeI1 Rex, I En kurs i rörelseträning är medlin~n, österbottniska Pos Margareta ~Jrgitts SnlckaTS. PhUlp Häl· , följande kurs inom tea.tersek ten, SÖU:8 personal och Mer lund torn. Kursen hä.lls på · Vörå stående danser under år 1977 PRENU MERA TlONSPRIS folkhögskola 11-13 november. fyller ' upp resten av foldern.

1977

Helt ir

HaJvt Al

............. _ ..

. Skand1nav1en

17,-

0 · • • • •_ . _ 0_ _

Lösnummer

_.___

0 . 0 ••

o o • a • •

10, -25,

-.60

~NNONSMoTTAGNING

"30U:s IU\llsli, lIasa

ceJ. g6l113 !'i72 . Jcb

U137~

OP:e ANNUNl:>TJANS1

JT-exped1UOD, JaJtob8tao. JaJtobsgatan ' 13. teJ. 967/13555 Annonsel DÖr InläffiJl8J' senast måndag kl. 16

t<ASSA OCH BOKFORlNG JaJtobsgataD 13. Jakoostao te1. .,67/13 55b A.NNUNSPRIS

I texten .. . _ ._ ._ ~. o . ' 1,90 Efter texter ._ ..•. o • • ; 1,70 tlestänlo pJal$ -,20 per rum frARUANNONSl!:i'(

MlntmtBtorlell

200 mm, Ull läggsPMB -,30 spmm och färg .

FörenIngsspajteD -per rao 50 p. Poster 'lnsva

08terbot~rlska

rar Inte fbJ el/ . skada ~om Ull rogat> annonsör pä grund all

rel I annonser ' som (ortngts eller. som på gruDd all post

försening Inte .. mförts • .begärt numm.er, Jakobsta ds 'fryc kerl och ' Ndntnga Ak tietlolag , Ja kobstad. 197'i

.:.

öSTERROTTNI~KA

18 ~

POgTEN

.T orsdagen den 29 sept.

19'7'7

.................................................................................................................

Han gör filmerna utan vinklingar

•• vill ,visa naturen sådan ' den ar

RAKT PÅ SAK utan några vinklingar i någon bestämd rikt- MEN DET ÄR KLART: all filmningär~n forT'" av manipule ning vill Lars.Erik Irjala, 34, i Jakobstad filma naturen. Han ring med verkligheten. ' Den som filmar tar med och uteläm.

vill visa oss naturen sådan den är, vill att vi skall acceptera nar enligt sitt eget tycke. In$en människa blir glad av att se

en film som visar en händelselös verklighet. Naturfilmaren naturen ulan att "förmänskliga" den. Genom aU vi lär oss me- måste l~ksom andra filma och redigera, innan filmen blir en ra om naturen, lär vi oss också aU akta och skydda den. helhet att visa upp. Att vara naturfilmare är Han tycker bara att jägar- • JIatteninsekter • Gör manus • Filmar oita

alltid en tidskrävande syss- examen kunde göras mycket i akvarium i efterskott andra motiv

:•

la. Det kan bli både kallt och hungrigt att ligga i ett gömsle och vänta på att någonting skall hända. ~ Men sådant rår man ofta för själv, säger Lasse. Det är bäst att rusta sig med mat och kläder så man kan vänta en hel dag om det behövs. Ofta blir det att vänta längre äI\ man tänkt sig. Det är inte så lätt att bryta upp, då någon rar fågel finns in om synhåll. Då väntar man gärn8, någon timme extra på att fågeln skall komma : fraInför objektivet. : - Det krävs främst en god portion tro på att nå gonting skall hända, och tå lamod. Och- så måste man ha en förmåga att trivas med sig själv, säger Lasse.'

, Han filmar nästan alltid en~

sam. Han har hållit på med na turfilmer sedan 1959. Sedan 1968 har det varit mera på allvar. En del av hans fil· mer har gått i TV, både så dana som han producerat själv,och sådana som han filmat speciellt för 'rV. '

,. ~

mera krävande; att de som

får jaga verkligen måste Ofta går Lasse ut för att

I all litteratur undervisas Lasse sysslar en hel del känna till naturen. man om att göra manus filma en viss fågelart, men med att filma vatteninsek filmar någonting helt annat. ter. Det gör han så att han först innap. man börjar fil • Enkelt n~nipulera ma. Också när det gäller na placerar både växter och in - Numera filmar jag det sekter i akvarium och filmar turfilm. Men Lasse har inte som kommer. Tidigare mis Som filmare skulle det där. följt den principen. Visserli sade jag ofta motiven, .där förstås vara enkelt att rikta gen sparar man både tid och Han gillar över huvud ta för att jag 'ville vara säker sig mot jägarna, om Lasse pengar i allmänhet då man get inte att visa våld. Vis på att någonting skulle hän ville det. Filmen har god serligen är naturens lagar filmar efter ett klart manus, da innan jag startade kame· genomslagskraft: genom att -' men då det gäller naturfilm, hårda. Som filmare kunde ran. Men nu filmar jag, ocb är det svårt. ', göra lagom råa filmer, skul han visa dramatiska händel le det vara lätt ' att skapa Först då ha.n har bilderna hoppas att någonting skall

ser. Men folk vill inte gärna

hända då jag startat kame opinioner - särskilt de fil se alltför mycket våld. Där klara, gör han manuset. Se ran. mer som TV:n visar. för censurerar Lasse också dan kan han komplettera Men att vinkla på det sät med de bilder han anser sig Det går dock mycket me i sina naturfilmer. tet, roar inte Lasse. ' Där behöva till. ra film på det sättet än an emot vill han gärna väcka Det gör också Jan Lind ...:.. Det går inte att i för nars. Televisionens normer oss till insikt om att både blad: han visar dramatiska väg bestämma vilken väg är att en tredjedel av den ormar C?ch igelkottar och händelser, men inte just då haren skall skutta eller hur , tagna filmen skall' användas efter klippningen. Lasse räk nar med att han använder ungefär en tiondedel. - Men de övriga nio tion dedelarna är inte bortkasta de, säger han. Ofta använ der jag bilder ur dem i något annat sammanhang. Nu håller han bl.a. på med en film om kråkan. Men samtidigt filmar ban en mas sa annat, som kanske kan användas någon gång.

"Allätare"

Lasse är "allätare" då det gäller naturfilmer och natu ren över huvud taget. Hfm filmar allt från små insekter till stora älgar. Växter tar han också gärna. Naturintresset är en för utsättning fö~ den som skall göra naturfilmer. Den som inte är verkligt intresserad av naturen, har inte nå.gon chans att lyckas med filmer na. Det krävs också en hel del kunskaper om olika djurs och fåglars beteende. Sveriges TV visar ju ofta naturfilmer. Dessa har skapat ett positivt intresse för naturen. Men ett intresse som också har sina baksidor: folk börjar vistas mera i naturen med allt vad det innebär av förslitning. Men det finns så mycket annat :!lom verkar negativt på naturen, säger Lasse, så det här är inget stort problem. Det kan inte jämföras med t.ex. industriers nedsmutsning. Lasse är ingen Jagare, iven om han har jägare om· kring sig. Men han är inte emot jakten som sådan. ,

•

alla andra djurarter har en uppgift att fylla, lära oss skydda dem och inte döda dem. - Nu är det den årstid då huggormarna samlas till sina övervintringsplatser. Men det är absolut ingen ide att gå till skogs och döda så många man kan i en sådan samling, säger han. Man lyckas ändå inte döda alla, och kan följaktligen inte va· .ra säker på att inte bli ormbiten trots det. Nej, ormarna är nyttiga f naturen. Dem skall vi låta leva. Och naturligtvis skall .vi inte köra över igelkottar om vi bara kan undvika det. Det är självklara ~ker för många, men fnte för alla.

Bisamvattnet debut i TJI

-Flera av Lasses filmer har gått i TV. Debuten var fil men Bisamvattnet, som Hel ge ' Englund gjorde manuset till. . Sedan dess har Lasse ·gjort flera till, iqland säda na , som TV Iproducerat, ibland som bart producerat själv och bjudit ut sedan de varit färdiga.

djur blir tagnS. och uppätna älgen skall stå, säger han. Numera pro,d ucerar. han Och i naturen råkar man of. av andra djur. - Många bar svårt att ta in i situationer som man helst själv. Då f,år han mera göra som han vill. Men eko förstå naturens lagar. Där- inte kunnat vänta sig. nomiskt är det ofördelakti för är det bäst att inte visa En sådan situation var då gare : televisionen hyr oftast allt, säger Lasse. Han har ' t.ex. filDlar två orrhönorna plötsligt började filmen, och ersättningen täc dykarlarver; där den ena ' spela. Lasse var ute för att ker inte kostnaderna-o Då filma orrspelet. Plötsligt han lyckats samla tillräck äter upp den andra. Dykar larverna är kannibaler. Det kom ett 30-tal hönor ner på ligt många naturfilmer åker är"' en verkligt dramatisk marken och började jaga · han kanske utomlands för scen: den ·starkare får över . varandra precis som spelan. att bjuda ut till andra TV bolag. taget, sprutar in magsaften qe tuppar. i den andra och äter upp den Vid SöU :s filmsemina - Jag trodde först det halvsmält. rium 22-23 oktober skall Lasse tror inte att han var fråga om en ny art, sä· Lasse berätta om naturfilm kommer att visa de bilderna. ger han. Men jag har senare ning. Där skall han också Insekter blir hemska mons- hört andra som också sett ter då de förstoras upp på liknande. Hade jag filmat visa både klara och halvfär filmduken. Hos många ska- efter manus, hade jag inte diga filmer. par sådana scener ' mera av- kunnat vänta någonting så.

wnder

sky än förståelse. dant.

••

•• •• ••• ••• •• • ••• • •• •• ••• ••

• ••• ••• •• • ••• ••• •• ••• •• •• •• •• •• :

i• • :• •

•• • :•

• ~ ............................................ ~...................................................................: