ÖSTERBOTTNISKA
POST~\N
----.-._---------------------------~
.
...~:-::,. , .,)
t, '
Modeshow med allt från underkläder till pälsar
e Timo Almen iförd baddräkt, modell lite äldre. Kolla bicepserna, förresten!
e
Vasa Kvinnliga Gymnastikförenings tUmer tUnsar till en liicker valsmelodi iförtU rosa klädsel.
D Det var en underbar show! D Klikkr från slutet av 1800-talet till 1950 visades av modeller i alla åldrar för en publik av lika varie rande ålder. Det var allt från underklikkr till piil sar, allt med tillhörande tidsenliga assessoirer.
D Håkan Streng var conferencieroch förklarade både på finska och svenska, sjöng och poserade des sutom som brudgum i sista numret. D Till tonerna från grammofonen trippade/ skred! skuttade modellerna in på scenen, överräckte ett li tet kort till Håkan som därifrån läste upp vad mo dellen hade på sig, trampade av och an ett tag och försvann ner för trappan ut mot Jnlbliken.
D Ibland med näsan före . .. skorna var verkligen ett kapitel för sig.
e En ljuv tUm i Iavendelb/4 klån· ning och en vit Nit ... men vart Nr ef14 skon I4git vägen?
D Första numret var Vasa Kvinnliga Gymnastikfö renings flickor Sussi Hagström, Tuija Mörk, Carina Byholm och Ulla-Maria Tamminen som till toner na av Beethovens femma iklnsade ikliidda "de onämnbara" från slutet av 1800-talet. D Stor succe! D Sen var det 20-tal med midjan vid höfterna och ragtime i bakgrunden, tätt följd aven charleston tjej i storblommi.gt. På det följde strikt svartochvitt, med spets och krås i halsringningen och efter det "den lilla svarta" i tre modeller.
I: - - -:Resa 11:-...... ~-Valet I:-------Valet 1 1 : - - - ....
Nerför Nåerpes ål Vi skulle göra en kanot hajk längs Närpes å - och resan blev av! Med på fär den var följande friskusar: Kerstin Hindsberg, Anna-Stina Jansson, Maj Len Nabb, Hans Hortens och vår huvudlärare Olav Storgård. .Bildreportage på ~ mitt uppslaget.
Ner för solenl - Vi vill börja med att sä ga hej till alla ÖP:s liisare och samtidigt säga att vi in te tycker ett dugg synd om er som måste tillbringa hösten däruppe i det regni ga och kalla Finland. Så börjar Lails och Babs rapport från en sen inter raiiresa. • mittuppslaget!
Klantigt!
Politik i praktiken
Kommunalvalet står lör dörre. Statliga och kommunala instanser har beslutat att göra Mt åt röstningsaktivi teten bland ungdomar: - Klantskallar röstar in te, påstår de i en kampanj. - Ovanligt kantigt, tyc ker Svenolof Karlsson i en av iklgt11ls leiklre. • Se sidan 2!
- Hur fattas egentligen de kommunala besluten, und rade en medlem i ÖP:s tOMrsråd, när detta diskutera de kommunalvalet.
D D Det gav impulsen till en fingerad berättelse, om Per, som anser att den rivningshotade skolan i hans by måste räddas.
D O Den saken gör Per till sin fråga när kan kandide rar till kommunalfullmå'ktige. .Torsiklgspanelens diskussion återfinns på sidan nio och storyn om Per på sidan tio.
~ ~ i ___________________________T_o_r_sd_a~g~en_ _2~5._0~9._1~98_0_ _______________________________________~ ö.T:R!OTTNISKA POSTEN
2
Klantska11ig .demokrati
D Underoisningsministeriet och statens ungdoms. råd kommer inför höstens kommunalval att ge· nomföra en IuImpanj, riktad till ungdom i åldern 18-24 år, under mottot "KlantslullIar röstar inte". Ett stort antal affischer med den texten kommer att spridas till ungdomsställen runtom i landet. An· ledningen tilllulmpanjen är ett försök att få upp röstningsprocenten bland de yngsta väljarna. Det är ju viktigt för demokratin att så många som möjligt röstar.
D Voi voi. Vad är nu detta för klantskallighet? För det första är det inte alls säken att en dylik kampanj överhuvudtaget har n~got att göra med d~t man på ett oftast mycket vagt sätt kallar demokratI. Man kan inte pressa fram demokrati. som man pressar senap ur en tub. Att tvinga på människor känslan att de är andra klassens medborgare om de inte röstar är inte demokrati. Och det är att bedra sig själv att trO att det är vikti· gare för demokratin att folk röstar än hur de röstar. Med "hur" ska då inte försds vilket parti de väljer utan på vilket sätt de väljer.
Men det är trots detta ett förakt mot väljarna att kalla dem som inte röstar för klantskallar. Sanningen är att många förnuftiga, djupt alIvarli· ga män,niskor som vill jobba för ett bättre samhälle I~ter bit att rösta. I huvudsak därför att de anser att de genom att rösta ger stöd ~t ett partisystem som de inte vill ha. Ett system som, anser de kanske, p~ det sätt det fungerar - toppstyn och okänsligt för allt utom sin .vilket är en fara som går hand i hand med konsu egen ~ga mekanism - mer ställer tiH skada för d~ mlSmen, läran att livets mening är att konsumera, att mokratm än hjälper den. välja och vraka, att ha i stället för att göra själv. Att inte rösta är m.a.o. också ett val. Ett val som Eller bestrider de politiska panierna att det är bätt kan mätas statistiskt lika noggrannt som andra valfö re att göra politiska ~ikter själv än att välja ut dem s~ reteelser. där lite nonchalant och varumässigt? . O Det behövs en växelverkan mellan de politiska D Nu kan kampanjens initiativtagare förstås säga at partierna och vanligt folk för att det ska vara me det de vill är just att få ungdomar att tänka själva, att ningsfullt att vara pani. inte bara på ett anti-intellektuellt sätt ta avstånd från Men vill man ha en s~dan växelverkan skulle det politik. förmodligen vara förståndigare att fråga om det inte Och det är ju sant att demokrati bl.a. är att ta initi är partierna som är klantskallar än att g~ och hävda ativ som stimulerar till aktivitet och kritik bland att det är väljarna som är det. 'vanligt folk'. Demokrati är att vara på offensiven. SVENOLOF KARLSSON Ty den eviga faran för all verksamhet här i världen är ytlighet, bekvämlighet, frestelsen att lita sig styras av p~kande, mer eller mindre oförlösta känslor dvs. det som ocks~ kallas anti-intellektualism .
"Att inte rösta är också ett val"
förbjudna
Det mest
D Nå, var ska man börja, när man vill för bättra världen? Man ska förstås böria med det som är närmast och därför enklast att ändra på, dvs. med sig ~Jälva och sm omgIvning. Ma~ kan t.ex. bÖfJa med att fråga Vilken funkti on pälsdjursnäringen fyller. Det är knappast fråga om något större . djurplågeri - som i fråga om den abessin ska katten och hönsen i de österbottniska hönsg:1rdsghettona. Lippjärv-djuren, som lämnades att dö i somras, är förstås ett un dantag. Det finns ett klart ekonomiskt in tresse av att h:11la djuren i trim. Men hur är det med resten av moralen? Hur är det med de miljoner kilo fisk man matar pälsdjuren med? Skulle möjligen denna mat kunna användas bättre? Va? Och hur är det med renligheten? Händer det att pälsdjursfarmer smutsar ned i sin omgivning? Va? Men arbetsplatserna, piper många tiJl med. Ska de f:1 försvinna? Då flyttar folk till Sverige? Jaha? Så företagsamheten duger bara för pälsuppfödning? Så den berömda österbottniska klyftigheten räcker inte till för annat? Den mänskliga fåfängan är förstås en småsak, hur stor del av världens olyckor upptas egentligen av I?äls- och parfymhys teri? Det är bara fanatISm att försöka sticka lite h:11 i fåfängan?
D Pälsar och parfym . Det är fint . Det är
den Stora Världen. Det ger en mondän
touche åt ens liv .
En fin parfym är Chanel 5. Den gör man
av avsöndringar som den abessinska katten
avger, då den stängs in i metallburar som
upphettas mycket kraftigt.
Pälsar gör man som bekant ofta av min
kar och rävar, som lever i burar i Österbot
ten och föds upp med högklassig fiskmat,
till stor del importerad .
Pälsdjursnärmgen är bra för den öster
bottniska ekonomin . Många som satsat på
mink har blivit glada . Ingenstans i Finland
säljs så mycket Mercedes-bilar som i päls
uppfödartrakter.
I Jakobstad har en farmchef nyligen
byggt ett skrythus för någon miljon . Det är
driftiga människors belöning att kunna gö
ra sådant.
D Det finns en hel del människor i v:1rt kä
ra Österbotten som gillar au vara kritiska,
som till och med har betalt för att avlossa
beska salvor om det ena och det andra. le
darskribenter t.ex.
Ett tema som aJltsomoftast dyker ul?P är
nöden i världen. Och det är verklig.en mget
att anmärka på det temavalet. Vem är mot
ståndare till att vi bör öka v:1rt ulandsbi
stånd? Fördela resurserna bättre? Eftersom
dessa skulle räcka till åt alla bara somliga in
te roffade åt sig så mycket.
Även om vi gav bort en tiondedel- och
inte som nu en tv:1hundradedel - av v:1r
välfärd skulle vi forrfarande leva i välfärd.
~}f!tt
~ellanöisförbud
är att öppna dörren
för mera ont"
D Rafael Paro, ledarskribe1lt på Husis, komme1lUrar Ylivai1lios marsch mot melkmölet och fJQt"1IQr för förbudsli1lje1l: Om vi i vår omsorg om ungdomen nöjer oss med att g~ in för förbudslin jen, som dessutom drabbar alla män niskor i samhället utan ~tskillnad, m~te vi veta att vi inte samtidigt öpp-. nar dörrarna för n~gonting ännu mera ont, Lex. övergwg till starksprit eller
ännu värre - skapar en marknad för narkotika . I samhällen av vår typ kan inte lo, kelsc:r släckas med förbud . Vi kan im· säkra de mänskliga värdena och rädd. vår ungdom genom att beuäda en väg . som till slut leder oss till ert samhälle där all mänsklig verksamhet regleras av överheten. Det var inte styrkan i sin egen över· tygelsc: om sunda levnadsvanor och en spritfri tillvaro är bäst för en ung män niska , som demonsuanterna vädjade, utan de vädjade till överheten, besluts· fattarna att komma med p~bud. Det var inte till Senatstorget som de monsuanterna borde ha styrt sina steg. De skulle i stället ha g~tt till dem som behöver hjälp i sin tristess och sitt alkoholmissbruk . De skulle ha g~rt till gängen vid Järnvägsstationen, tiU dl: trista kvarteren i våra förstäder, där
D Det mest förbjudna i Österbotten, det är att kritisera pälsdjursbranschen . SVEN OLOF KARLSSON
sysslolös ungdom vämar att de äldre generationen skall ställa upp med le darskap för meningsfull verksamhet, eller till landsortens kafeer där sitsarna kring ölstopen är nästan den enda fungerande sociala gemenskapen för en ungdom . som är mera vilsen än någonsin i en allt mera skrämmande värld . En aktiv ungdomsledare är viktigare· än 7000 meJlanölsdemonsuamer 'p~ Senatstorget om fr~gan gäller att rädda vår ungdom fC1l.n fördärv.
Drinkare
på förtappelsens
si u ttande väg
o Västra NyJa1Jd är också kritisk till ett förbud. Det hjälper föga, metUlr VN:
En inskränkning eller ett totalförbud drabbar alla urskillingslöst, s~väl missbrukare och dem som man vill skydda som alla de brukare för vilk~ mellanölet inte är eller blir n~got pro· blem . För inte kan väl ens de hetaste nyk terhetsivrarna p~t~ att alla de medbor . gare som n~gon gw~ kÖ1?,er ochdricker n~gon flaska mellanol, därmed ar drm kare l~ngt ute p~ förtappelsens sluttan de väg? Alkoholbruket och -missbruket bland unga och vuxna, brottsli8heten, omoralen, misshälligheterna I hem men, promilleruletten p~ landsvägarna - ingenting av detta försvinner med att det svaga ölet görs lika svår~tkom ligt som den starkare spriten. Bara med outtröttligt upplysningsar bete, attitydbearbetntng och en per sonlighetsfoman kan alkoholbruket och dess skadliga följder f~ att minska .
Se över talangjakten! - Talangjakten är i skriande be hov aven total övergång, menar Åke Grandell i Samarbete och ger Talangjaktsfinalen på Åland en ordentlig skopa: Om det hlr Ir det bAsta som kan åstadkommas i fr~ om information och organisation, om det hlr speglar det ansvar man känner för ungdomens konstnlrliga ambitioner och dess ut veckling, om detta visar vilken status "Talan&iaktsfinalen" anses ha i raden av uppgifter och pitll8anden och om man kan lita det hela mynna ut i nlgra "prenikor", som sIndes i eften kott per post, och i nigra klicheer om hur bra alla och allt har varit ... ja, di tycker jag folk. skall ha först And att avgi, ansvariga skall tänka om och sa ker skall göras.
3
.~ . ~ t
h-------------------------------------------~~==~~~~~~~---------------------------------~~ Torsdagen 25.09.1980
OSTERBOTTNISKA
J b ,..t:. . . ue att,orum. ..
POS'-~
Har du ås~~ter om nånting, vad det än må vara: Skriv till OP:s deba~.tforum. Adressen är enkel: OP, PB 27, 68601 Jakobstad.
"uj-rörelsen måste Jömya sig" I Samarbete tar Curt Strengell sig en titt på uf-rÖrelsen. Han går till -baka till salig Johannes Klockars tid (1888) när den första ungdoms föreningen bildades och påminner om dess målsättning. Curt Strengell menar att organisa tionen har fått det allt svårare att försvara sin plats som samlande or ganisation för ungdomen. Han fortsätter: Specialföreningar och sllIhkap utanför den egentli&a ungdomsrörelsen erbjuder i regel ungdomen betydligt större möjligheter till ak tiviteter och verksamhet än ungdomsrörelsen. I synnerhet i titorter och
befolknin~ntra
är ungdomens kAnnedom om uJ·röreLsen i de flesta fall lika med noll. Konflikter och meningsskiljaktigheter mel· lan landskapsförbunden liksom de organisa· toriska svhigheterna och problemen p4 riks· lörbundsnivå är knappast lIgnade att under lätta framtidsplaneringen i en rörelse, som Andå borde ha tom. en växande uppgift bland ungdomen i en värld som har mycket få lik heter med den värld Johannes Klockars levde i. I dag pAsth många att det inte finns någon idealism inom rörelse som rörelse. Knappast är det så illa s·tAllt. Tvärtom är vill behovet av någonting att leva efter, att tro på, att bygga sitt liv på större idag än någonsin tidi&are. Det enorma informationsflöde som dagens människa och därmed också ungdomen dagli gen matas med gör att den i sitt sökande efter livsvll&, i ett för det stora flertalet urbaniserat
sambAlle, sth ialör val- och identitetspro blern, som Johannes Klockan och hans ung domskamrater aldri& hade. Idealismen behövs, men den måte stAndiBt . kunna förnya si&, den måste kunna leva i ti den och kontinuerligt rensa ut det som inte IAngre bär frukt, som inte lIngre är menings fullt. Det gAller såvlllllråga om nya verksamhetS ideer som på det organisatoriska planet. Akti vitet och handling inom en organisation byg ger på den inneboende kraften och förmågan hos !le enskilda individer,. förtroendevalda och tjänstemAn, som är satta att leda verksam heten och föra den framåt.
Förankring
i verkligheten
På dessa poster behöver ungdomsrörelsen, liksom mången annan folkrörelse, idealister
• Skall vi sträva till att formulera en ideologi som gAller {ör hela distriktsförbunden i Nyland, Åboiand, ÖSterbotten och på Åland var och en för sig utgöra ut-rörelsens ideolo Riska ansikte? SÖU :s svar är att båda nivåerna behövs men att man vinner .på att satsa regionalt. . Denna uppfattning har vi kommit till genom följande resonemang : . För att uf-rörelsen skall hållas vital måste den vara känslig för de behov som [mns hos den enskilde medlemmen, före ningen och ocks:\ i regionen . Behoven måste tillgodoses vid Det hade varit 1I4turligt att börja serien med ett in utformandet av prinCiper. Då utgör uf-rörelsen en organisk liigg om ungdomsjöreningen, den viktigaste bite'! i del i regionen .
"Curt Strengell gör ufrörelsen oråettvisa"
uj-rörelsen. En led4re i Samarbetet (17.9.1980) fick mig dock på andra tankar. Curt Strengelljilosojerar i led4ren över FinltJnds Svenska Ungdomsförbunds verksamhetsprinciper. ]agtar till ord4 därför att Strengell gör uj-rörelsen oriittvisa i sin led4re.
~:IpSU:s Iu1lIsli
borde/lyltiJs IfråIl det jörftllsluule och "'fjattiga Hemlig/ors. "
Han utgu felaktigt ifrin att det som centralorganisationen FSU uträttar eller Inte uträttar gäller för hela uf-rörelsen . Så är naturJigrvis inte fallet. Verksamhets tyngdpunkten ligger i föreningarna, ringar na, lokaJförbunden och distriktsförbunden. Och detta är re sultatet aven medveten strävan . De knappa resurserna ha satts in där de bäst behövs .
J(i"nnedom
om uj-rörelsen
lika med noll
Aven om principprogrammet framför allt skall och bör vara för internt bruk och skol ning, skulle rörelsen siken vara fönjint av att programmet, innan det fastslås, skulle få en så mångsidi& behandling sdm möjlist, också i offentligheten, för att vår stönta finlands svenska föreningsorganisation skall hitta sin vll& igen, till nytta för hela Svensk/inland. En konkret ideologi för 80-talet väntar p4 att bli formulerad.
"FSU-kansliet
fungerar främst
som en rymdstation"
En principprogram fÖr FSU måste anpassas till distrik tens principer. l L
IIgell orsa", att celltralisera, alltså. ..
Vi har ingen anledning inom uf-rörelsen an efterapa den cenualiseringssyn som förekommer inom statsförvaltningen och näringslivet . Fördelningen av statsanslagen till ung domsorganisationerna bygger p:\ att cenualorganisationer na och cenualkanslierna skall vara starka - men det [mns sän att kringgå detta. Inom FSU har detta ocks:\ skett genom utdecenualisering av instruktörstjänster men ytterligare ingrepp behövs .
. .. jlytla ",t FSU-R.allsliet fråll H:fors
Si skriver Leif Rex,
Reserverad inställning De österbottniska ungdomsföreningarna har tidvis förhållit sig reserverade till FSU. De första reaktionerna på namnet FSU brukar vara att det finns någonstans i HelslOgfors och att ungdomsföreningarna inte har så speciellt stor nytta av FSU . Det faktum att FSU tidvis varit ineffektivt och lamsla gits av stridigheter har inte p:\verkat intresset för FSU i posi tiv riktning. SÖU och de österbottniska ungdomsföreningarna har i varje fall funnits med i FSU och är därför delansvarig för FSU :s verksamhet och image . Jag skall redogöra för några av de principer som varit väg ledande för SÖU :s verksamhet inom FSU. En del av de frågeställningar som kom upp i sommarens debatt i de [mlandssvdlska dagstidningarna om reg.iona lism och finlandssvensk kulrurideologi har länge varit ak tuella i FSU·sammanhang. • Skall tunlZdpunkten i verksamheten ligga på FSU- eller distriktsnivå?
med kunnande och förmåga och med bAda föt terna tillrlckligt stadigt förankrade i vM'dagen och verkligheten. Inom FSU har man nYlisen flrtfisstlllh ett utkast till ett principprogram för ungdoms rörelsen för !!O-talet.
SÖU-ordförande i denna artikel om uf-rörelsen.
Den österbottniska uf-rörelsen har levt jämsides med an nat liv och annan verksamhet i Österbotten. Den har en ös terbottnisk identitet. För att ungdomsrörelsen skall hållas vital och kännas angelägen vill vi upprätthålla och stärka denna identitet. Jag tror det var Birger Thölix som skrev att regionen lever sitt eget liv . Detsamma vill vi säga om uf-rörelsen i Öster botten . Den lever med regionen . Detta betyder inte att vi svänger de övriga förbunden inom uf-rörelsen ryggen . Tvärtom . Vi är övenygade om att vi kan ge mest för gemensamma strävanden när den regio nala identiteten är stark . Samarbetet inom FSU måste byg. ga p:\ respekt för särdr~en hos distriktsförbunden .
TRÄFFPUNKT NR 1
1~1~1jjj,UJ~J1jGl~l!J~~
Jag har allt mera börja luta :\t den uppfattningen att FSU:s kansli borde flyttas ut frin Helsingtors. Man kommer inte ifrån att kansliet med nuvarande arrangemang i första hand fungerar som en "rymdstation". På stationen ordnas mö ten och produceras papper. Information om vad som hän der i bygderna erhålles genom fönroendemannabesök och genom att I~a tidningarna . .. .. .. Dena fu Inte förstås som kritik av de anställda. De gor sitt bästa av situationen. Önskvän är dock an kansliet fu ännu mera stimulans och kunslcip om ungdomsföreningarnas behov. Inte enbart s:\ att förtroendemännen fungerar som härold utan så att kansliet stU i fysiSk kontakt med uf-världen. De~ näring som FSU-kansliet ar i det förfmskade och uf-fawga Hel singfors är mager. Kansliet borde s:\ fort tillfälle bjuds flyttas ut till någon av regionerna . Där finns arbetsuppgifterna och inspiratio nen .
I SYD-ÖSTERBOTTEN
--=t 1~J1~!.....·,
~~-....
.w..I..........
,~
.............
Dessutom våra egna Svensk/Finsk ROCK ROCK HAPPENING BREAK '& av fint märke -Fred. 26.9. Kl. 20-01 NORTH-CONNECTION Härligt gungande discorock CRITIC
.....
Torsdagen 25.09.1980
Lördagkväll 27. 9. kl. 20.00-01.00
Av sommarens häftiga program har Ni ännu chansen att fira
~!!!!!!!!~==:::;~=~~
~
il:
Vi tackar vår enorma, ii! :
~\,o~~\,\,~~\, .. ~ ~ publik och tror att vi ses W
/'
~~G 5G'f;'~~ 50~' ~ igen säsongen -81. Under
~~~'~~~'2> '2>~
/'/' ~~~6G~~
•
ffi
Forsby Bollklubb r.f.
>0:
~~~~~fm~tt
~ ~
Aldersgräns 15 år. BUSSAR SOM TIDIGARE!!
,,\ IlNDNII
~
~
vinterns gång försöker vi nytt intressant
~ •
> •
•
!lej gammaldansare
ALEXANDERS spelar på Kanonerna på lördag.
Tel. 961-53132.
•
•
LL
SÄSONGAVSLUTN I NG med toppenmusik av populära SOU N D samt succebandet från SÖU:s utmanarparad BREAK lördagen 27. 9. ~ - Det skulle vara mArkligt k I. 20. ~ 00 -01 inte Break skulle komma . 00 ~ om in på marknaden. JT 24. 8. Re•
g~~~~e
från SÖU:s utmanar
Ärets första GAM MAIL DANS i PURMO-GÄ,RDIEN Lörd. 27. 09. Damernas från kl. 22.00.
HERMANS spelar.
Tond.... 25.09.[980
5
VÖRA
Vi slår upp portarna för en ny säsong i
~REF~.EXBANDET 1:an i Osterbotten i OT's bussar ärbekväma, ta den från Vasa 19.15 via Kvevlax eller den fr. Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravais, Tuckor.
med dunder och brak
Stockholms nya storband Fränt disco·sound med "drag" Skivor på Abba's skivbolag Polar Under Stikkan Anderssons vingar Ny singel: . Lägg dej ner på gatan och dö . Jag behöver ju dej
~'-~~~ OCH
VO·· RA' ~ ~ * N
* * * * Bevakad klädförvaring ~ ~
N
T
LÖRD. 27. 09. 1980
T
• EXTRA DAMERNAS
• Aldersgräns 15 år NUFS
Idellovord trots trögt tempo
• Modeshow Baddräkterna rev ocks:l ner appl:lder , speciellt Timo Almens försök att spänna armmusklerna , iklädd randig baddräkt med ben ä la Lasse Åberg. En rad gröna klänningar fr:ln "underlandet Amerika " följde , och en av dem hade varit presidem Roosewelts sons hustrus om jag in te hörde fel. Men världsdamen i svart med cigarill i l:lngt munstyc ke fick antagligen mest appl:lder där hon världsvant skred av och an och kastade mystiska blickar om kring sig . Ftöken Gunvor Silander var verkligeri enasdende i svart hand sydd sidenklänning, päls och hatt med flor. S:l var det lite latinamerikanskt med H:lkan i sombrero sjungande och modell i röd, vid klänning och med kastanjener i händerna. Vida re var det reskläder i brunt och en ljuv dam i lavendelblå klänning och vit han men med bara en sko (det hittades bara en trots sökande på lehtinens vind). Ett 40-talspar med barnsköter ska och barnvagn i hasorna uppen
~
_
barade sig också . Barnvagnen hade fyra ben trots sina hjul och ungen var s:l gullig i vit tyll(?) . VKG :s flickor dansade en gång till, nu förstärkta med Krisse Ös terberg och Raija Rytöhonka . Det var ett dansprogram till en vals och flickorna hade rosa dräkter på sig . Slutet och höjdpunkten var brudklänningarna. Först en i gam mal stil , den användes senast 19 10, med tillhörande brudgums dräkt. Sedan en vit dröm i Marita Södergårds design . Den hyrs ur för 10Q. mk på Van ha Sanna. Aven om showens tempo var en aning trögt och lite mer övning in te skulle ha skadat var publiken nöjd och man hörde idel lovord i pausen. Butiken Vanha Sanna på Brän dövägen ägs av Marita Södergård . För ett år'sedan öppnade hon den för att, som hon själv säger, alla städer i Finland utom Vasa hade en butik med gamla kläder.
p~ Vanha Sanna säljs också indis ka kläder, de enda kläder som inte är begagnade. Några indiska klän ningar visades upp under showen och en lottades ut bland publiken.
ÅRSMÖTE har det goda kappurvalet
på Idrotts och Ungdomsgår den i Nykarleby tisdag 30.9. kl. 19.00. Sta_dgeenliga ärefi(~en.
- Dessutom var jag trött på att resa lika mycket som tidigare d:l jag var konsulent i hush:lllsmaski ner. - Jag körde igång showen för att jag hade haft för mycket sjukle digt och ville göra nånting ,säger hon med ett skratt och poängterar att utan Britt Hagström, den högra handen , skulle det inte ha gått .
MärkesjeanS"
Warrick
110;
Rancher 89';
TUSSE
Originalla·Paz
sammetsjeans
40-,
Storlek 120-167 -Typ B, C, D
Bildens kappa
HOSTNYHETER för ungdomar! ! Höstens
MASTERKAPPOR fr.
'2 90,--540,
VINTERPOPL.
290,-
398,
JACKOR
250,-
fr.
fr.
348,
~~~~~~ ,
• CHEROKEE jeans i western·stll. • Långa tröjor. • Rutigå skjortor åt killar och tjejer!
~.,~~~ UXSAS BUTIK Strandg. 42 K:stad tel. 962-12250
j
Torsdagen 25.09.1980
6
Efter kamp med Närpes å:
"Vi var slutkörda och mörbultade, men nöjda med oss själva" • Det var en tidig morgon när sex förvänt, ningsjulla typer klev in i bilen. Bilen var des· tinerad till Kivilammen Tekojärvi, en sjö be· lägen i Jurva kommun. Vi var besatta av tanken att utforska När, pes å. Detta skulle vi göra medelst kanot. Tre stycken öppna. kanoter, sk. kanadensa re, hade vi fastsnurrade på bi/taket. De smått utopiska planerna gick ut på alt vi skulle starta vår färd uppe i Jurva, då'r Nå'r· pes å har sina källor. Sen skulle vi ta oss ner för ån, å'nda till mynningen i Kaskö. Nog är man smått fundersam när man sitter in· klämd i bilen på väg upp till Jurva. - Vad är det man har gett sIg in på? Framme vid startplatsen, Tekojärvi , det är bara att sjösätta kanoterna och så iväg, Till en början gu det alldeles utmärkt , kanoterna ~Iider lätt fram längs det smala vattendraget. An är mte bredare än en bäck, tät lövskog växer fram längs ån, främst al. Det är en skön känsla att glida fram i sakta fart . Förmiddagssolen börjar värma . Det där med att hålla kanoten i någorlunda rak färdriktning är svut, det' Den som sitter bak i kano· ten har den otacksamma uppgiften att styra . Vi hade väl vinglat oss fram längs ån ett par tim· mar när nån kommer på iden att vi borde äta . OK , vi gör halt, drar upp kanoterna längs åstranden .
Friska vindar blåser Nu befinner vi oss mitt på )urva-slätten. När vi kommer upp ur ån lägger vi märke till att det blåser ganska friskt. En snål blåst drar fram över slätten . Snabbt riggas stormköken upp och snart har vi kokhett vatten, Vi tillreder en måltid bestående av pUlversoppa", en nktigt god soppa , törresten. Efter maten tar vi en stunds siesta. Vi lägger oss mitt på stubbåkern, det gör gOtt . Det börjar redan "kännas" i rygg och armar. Vu färd fortsatter. An är fortfarande rätt smal men vi slipper lätt fram , Vi rör oss inte på några dju pa vatten, djupet varierar mellan en halv och en och en halv meter, Vi tar det mycket lugnt - stress och jäkt hade vi
glömt hemma! . De mest entusiastiska i gänget klämmer i med en sång, "vi gu över dagg stänkta berg, fallera"!
Ån bara försvann! .
Snart är det emellertid slut på sången, det väntat bistrare tider. Plötsligt var det som om ån bara för· svann! An är i det närmaste helt igenvuxen . Det blir ett
styvt jobb att ta sig fram . Ett visst missmod kan skönjas bland kanotbesättningen . Det här gu bara inte! An är nu helt igenvuxen, högt, grovt gräs så långt ögat kunde se! Nej, nu jädrar! Som tur är stryker landsvägen alldeles tätt förbi ån . Allas vu vän Olav kliver resolut ut mitt på vägen och stoppar första bästa traktor. Vi har tur, gentle, mannen i traktorn inser stundens allvar. Snabbt har vi hivat upp kanoterna på traktorflaken. Vi fick snålskjuts ett par kilometer. Efter traktor färden är vi åter alla vid gOtt mod . Vi kan återuppta färden längs ån . Skymningen faller, det är hög tid att söka läger plats för natten . Vi slu läger i Närvijoki, alldeles in till ortens sågverk . Upp med tälten, på med spritkö ken , nu gu det undan! Vi avslutar dagen med lägerbål och sedvanlig korvgrillning. Man känner att man har gjOrt någonting, man är trÖtt i hela krop. pen ... Utmattad kryper vi i sovsäckarna vid tioti. den, första dan är till ända.
Styv start
på andra dagen
Upp vid niotiden, styv i hela kroppen, trögt att komma igång. Efter en kopp starkt kaffe känns det lite bättre . , Nu är d~t dags att bryta upp . Riva tälten, ~täda upp efter SIg, lasta packningen I kanoterna, sen Iväg . Genast i bör;an har vi en fors som vi måste ta oss igenom. Om VI bara hade vetat hur många forsar vi skulle bli tvungna att trotsa denna dag! Det skulle bli en formlig forscirkus . Femtio meter fritt vatten och så en fors igen! Det är inte lätt alla gånger! Fast egentligen är det mera synd om kanoterna, - tur att kanoter inte kan gråta!
Kanoten ut på egen hand I svå!are forsar måste vi kliva ur kanoterna och släp'
pa dem fritt oc:S egen väg längs ligt våta . Ingen ju egentligen V2.! fen (fast nog Det är kämp' och stärker oss
Torsdagen 25.09.1980
7
Sköna solstunder t"45"EAP'L ,,'LA"o .voAPm ~~ ~ .n ~ och klflsbrytande l ';· GDD~~~~ . . ,--l.::> WIEN LOI'IOOI'l' ·
en"
~ ~
S
S.
,~-"
~,
't3AII..c.El()tlA
vart
Vi inkdtJe intetrail - vi är !AU och Bab - på ett rijtt märkligt sätt, nämligen genom att åka buss ner till Helsingfors från ]eppis, och sedan fortsätta med flyg till Mariehamn. Där tillbringade vi en något ryggig natt i en park innan vi fonsatte med båt till Stockholm. I den svenska huvudstaden bodde vi en nat! hos bekanla och un der tiden passade vi på och besökte Danderyds sjukhus eftersom en av oss hi)U på och tappabenet! Efter en snabb reparation tog vi föl jande kväll tåget till Köpenhamn , det var kl. 00.02. - Nästan på minuten när biljelterna började gälla. Denna knasiga inledning ' av resan har sin knasiga förklaring, som inte be höver förklaras Resan från Miinchen tillSplit på Ju goslaviens västkust tog 20 t immar. Skall man kommentera de jugoslaviska tågen kan man göra det det ganska kort: Tågen är väl okay men undvik att besöka lOalelterna för jugoslaven har ännu inga begrepp om hur man använ der en wc-stol. Antingen det eller så har han så bråttom alt han inte hinner sätta sig ty han lämnar " saker" efter sig lite här och där, mest där. .
Överfallna av gamla tanter
(ör forsen . Kanoten får välja sin sajmfåran . Snart är vi alla sådär pass a SJDmade i aHa fall i nån fors, vilke t raJ ~nd , tänk vilket m o tiv för focogra r.u det nära många gwger) . . . ?i vi pausar med jämna mellanrum
net
I
rmd kaffe .
Vi ger oss
Uthungrade och trötta steg vi av tåget i Split, för att genast överfallas av ett tjog gamla tanter. Vi blev överlyckliga och tänkte: - Hurra, här verkar det att vara brist på karlfolk. men det var inte så bra ändå, tanterna ville bara hyra ut rum åt sådana som oss. Vi nobbade alla anbud för vi var så förbaskat hungriga. I stället gick vi till elt snabbköp i närheten och inhandla de något ätbart. Efter en snabb måltid gick vi tillbaka till tanterna som hela ti den gick runt och skrek: - Sobe, schIafen, schlafe, :timmer,
k i armar och rygg . Det är inte s~ ~_ Alla är vi lika trötta, vi måste så
De senare sitter vi i bilen igen, helt
a de. Men trots allt, - vi är alla oss själva . Inte har vi nå~t Kaskö lndå . Vi har nått fram till Pönom . ilar vi paddlat ca . 30 km.
a llt , inte en enda kanot har kap
o VUS
Text och bild : HANS HORTANS
anordnar en barnledar träff i Lappfjärds daghem onsda gen den 1110 kl. 18.45 för barnie
dare inom VIII-ringen. Föreläsa
re: Kent Taipale och Rosie Djup
sund. O ORKESTERPARADEN på Waskia går av stapeln fredagen . den 24110 klockan 20.00. Refelx bandet deltar inte och Snad hopar in i stället. De dansarrangörer som ännu inte bokat biljett får bo ka via Waskia_ 13 orkestrar deltar i paraden som pågår från 20_0023_30. Mellan 23.30-01 .30 spelar tre orkestrar dansmusik.
Vi betalade hyran i förskott och fick då nyckel till både den yttre dörren och till den egna, vi kunde komma och gå som vi ville. Vi började med att göra det som varje interrailare alltid dröm mer om - att tvätta tänderna. K vällen tillbringade vi på en dansp lats. Entreavgiften gick på 5 FMKlper son - billigt! Alla satt vid bord och männen bjöd upp kvinnorna. Ett jugo slaviskt band stod för musiken och det gjorde de bra, speciellt deras goda en gelska uttal bör berömmas. Fastän det såldes öl och starksprit på dans platsen syntes det inga fulla ung domar där. Medelåldern låg över 20 strecket, inga barnungar där inte! Men redan kl. 23.00 upphörde alla nöjen i Split. När vi vandrade hemåt kl. 22.45 var gatorna redan nästan tomma - en lördagkväll! Söndagen tillbringade vi nästan helt på stranden , endast ett kort avbrott för mat på en restaurant i närheten gjor des. Eftersom det brister "något" i vAra jugoslaviska språkkunskaper så måste vi peka på det vi ville ha. K vällen tillbringade vi i den gamla stadsdelen där vi gick runt och tittade i skyltfönstren.
Gastkramande busstur Följande dag, måndag, beslöt vi fort sätta till Dubrovnik, en liten vacker stad som ligger 220 km söder om Split. EfterSom det saknas järnvägsförbindel se längs Jugoslaviens västkust så är bus
sen det bästa alternativet för en interrailare. Snabbt gAr det inte p.g.a. det bergiga landskapet och bussarnas trötta motorer. Resan tog 5 timmar och under dessa timmar satt man allt som oftast med hälften av de inre organen i halsgropen eftersom chauffören var gaspedalsfan. tast. Bussresan gick för det mesta längs kusten och ofta fick man se hisnande vyer när det stupade brant ner i hav~t . Fem minuter efter ankomsten ull Dubrovnik hade vi hyrt ett rum för en· dast 16 FMK/natt/person hos en fa milj. Vi blev mycket väl mottagna med vin innan vi visades till vArt rum i UHa ren. Följande morgon, redan 8.00, pro . menerade vi in till det gamla och kän da Dubrovnik som är byggt innanför höga och bastanta murar. Denna plats befolkades redan på 600-talet men murarna restes först kring 1400-talet och är fortfarande idag, 1980, mycket välbevarade. Själva staden bestAr endast av gamla h us och smala gator och gränder föru tom den breda huvudgatan Pina. Staden är full av souveniraffärer, speciellt silversmycken är mycket ef tertraktade och vackra och dessutom förmlnliga. Vi använde förmiddagen till att gå runt på Dubrovniks murar och de vack ra vyerna som öppnade sig för vAra ögon inspirerade till mycken fotografe· ring. Att turisterna är stadens viktigaste in· komstkälla behöver man inte hysa några tvivel om sedan man t,rängts med dem på stadens smala gator.
Solen tar död på en
Resten av vAra dagar i Dubrovnik gick i samma stil. En stund varje dag tillbringadd inne i stadens hjärta me dan resten spenderades vid någon av de olika stränderna. I det här faHet var det ingalunda frågan om några Iinga och vackra sandstränder för de bestod uteslutande av stenar och klippor men vattnet var rent och härligt. Vårt nöjesliv i Dubrovnik inskränkte . sig till någon enstaka öl på en uteres taurant där man kunde sitta och be trakta det ganska trista nattlivet.
Krig om sittplatser Sent en eftermiddag lämnade vi Dub rovnik med bussen. En överfull buss var det . Det är fortfarande en gåta för oss hur tiotalet passagerare hamnade att stå fastän de löst sittplatsbiljett. Det såldes flera sittplatsbiljetter än det fanns bänkar i bussen, följden blev kaos och nästan fullständigt krig oss passagerare emellan. Saken unde.rlätta· des inte av att bänkarna saknade num mer. Vi hade lyckats sätta oss i bakbänken och grinade bara åt dem som försökte flytta på oss så där satt vi hela resan. Vi åkte buss i 13 timmar så inte för rän vid 6-tiden följande morgon nådde vi vArt mål Skopje. Den resan var kort sagt ett rent hel vete! Tåginformationen i Skopje var inget att hänga i julgranen. Enligt tidtabel· len skulle tåget till Athen avgå 7.10. När vi frågade i "infon" sa de både 7.30, 8.00 och 8.30 och varje gång · skulle det avgå från olika spAr - det blev en jäv la massa tåg det. En gång när vi frågade hade tydligen tågen tagit slut för då stängdes luckan bara igen i ansiktet på ossl
Resten av dagen tillbringade vi på klip porna utanför stadens murar. Solbada de och simmade, att bli bruna är ett av Kl. 9.20 (redan) fånn vi vArt tåg på vAra mål under resan. Man är tvungen perrong 3 sA då började vAr resa söderut - om man vill må någorlunda bra mot Athen fast det är en annan histo at! kasta sig i vattnet ungefär en gång i ria. halvtimmen för annars tar solen död på en.
får jag inte ens tag i. Och jag !Dåste ha dem nu på lördagen då VI skall spela . Det var mellan 50 och 60 swgtexter i mapren . Om det gäll de någon specie/text kunde de ha frågat. Nog skulle jag låta dem
skriva av . Eftersom Ann -Katrin inte får tag i några av texterna skulle hon vara glad om den som knyckte mappen skulle sända den tillbaka åt henne . Adressen är 65 730, Jungsund .
- Vem knyckte mina sångtex ter i Åminne lördagen den 13 september, undrar en ledsen Ann-Katrin Back i dansbandet Mash.
- Det är fräckt och onödigt att ta sånt som jag behöver. Det ligger mycket arbete ba kom alla texter jag hade sam lat. .
kör igång i första och andra rin gen i början av oktober.
Sångtexterna fanns i en röd mapp som Ann-Katrin hade lagt ifrw sig på scenen . Sedan började det dräl la folk omkring på scenen - det borde det inte få göra. Ordnings mwnen borde se till att publiken inte skulle få komma upp på sce nen . När Ann-Katrin sedan skulle ha sin mapp var den borta.
O DANSKURSER startar runt om i föreningarna första veckan i oktober.
Det är för d)äklot, säger h<;>n . Nu får jag börp om frw bÖfjan och skriva om aBa texterna. Mwga
O ÖP:s prenumerationskamparij
~'~~~~~~~~~~~~~~"'I
Drömma att få tvätta tänderna
Vem har knyckt Ann-Katrins texter?
rbryta färden . Klockan 16.00 tar vi 5lIt. V i ringde skolan : komma och söka oss ?
!
rooms osv. Vi diskuterade och "käbblade" om priset med en av dem, till sist kom vi överens om 150 dinares/natt/person, cirka 21 FMK. . Tanten tog oss med ull den gamla delen av Split där hon bodde högst uppe i en femvlningskåk. Vi fick dela eu rum och hade tillgång till toalett och dusch.
~
moderna, kläder av hög kvalitet åt ungdomliga människor At dig
unge man Rutig OscafSkjofta al' WHfcIlgt hög kvalitet
Ar ER FLICKOR Stickade plagg I 100 % ull eller angora, I pastelltälf/fH.
HandelsespI. 17, Vasa
•.
- Detfinns en gyllne medelväg niir det gäller mode, sa An ki och fick medhåll av de övriga i tomirspanelen. - Jag fattar inte hurfanken min har råd att hela tiden köpa det senaste i modeviig? undrade Stefan. - Jag har hört om personer som spenderat hela sin somt1Ulr lön i kläder, sa Anders. - Det tycker jag är fel, sa Anna-Lotta. Ingen i tomirspanelen vill kallas modeslav även om de som Anders sa ''passivt följer modet". Finns det för övrigt mit an nat alternativ? TotUirspanelen ansåg att det år Sverige som dikterar modet i (jsterbotten och att högstadiet var första anhalten på vägen in i modets förgängliga värld. Vi låter som vanligt rådet prata för sig självt. Rose: - Jas tror att ett mode bör· jar med att man ser nåt som är nytt och så tycker man "Ahaal Det där är snyggt. Det där måste i8.l! hal" Till slut breder det ut sig så art alla som har råd skaffar sig såna grejor. Toffe: - Tycker du det är snyggt? Rose: - Jag är sån jag att jag vän· jer mig vid allting. När ett mo· de kommer kan jas säga "Men huu dål" Men när det gått nån vecka så är det bra ... men inte köper man nåt som är fult. Stefan: - Men inte är dehär lökäri· byxorna snygga. Anna·Lotta: - Joo. . . nå inte dehär som är riktigt stora, men nog de som är passliga, tycker jas är jättefina. Toffe: - Nå varför har man de där riktigt stora byxorna? Anna·Lotta: - ,Det är såna som är fiftare det.
Toffe: - Men det är ett mode det också. Anders: - Det är klart. Är man fifta· re har man ett par byxor som hänger som om de skulle vara 30 nummer för stora och ett par "picko·skor". Det hör till. Jag är fiftare, så här är jag! Nu är jag punkare och då har jag en läderväst och en mutter som hänger i näsan. Rose: - Det har inte så mycket med mode att göra. Jag tror att det är nån slags uniform. Anna·Lotta: - Nog har det med mode att göra. Inte har man varit klädd sådär förrän ifjol. Rose: - På,ett sätt är det mode... men jag 'tror att punkarna bara vill bekänna färg.
• Allt är relativt - så ock i modets värld.
LEIF SJÖSTRÖM
vara annorlunda. Anders: - En som är utstött t.ex... Rose: - Det är JUSt såna som inte hänger med som blir mobba· de. .• pappas' gamla konfir· mationsbyxor o.S.V.
Stefan: - Kommer jag till en affär och skall ha ett par byxor som liknar dom jas har på mig och det råkar vara ett annat mode, är det svårt att få tag på just dom här byxorna., Anders: - De säljer det som är mo·
modet. Anders: - Pojkarna följer mera pas· sivt med när det gäller mode. Rose: - För flickorna har kläder· na alltid varit viktigare. Anders: - Så har det varit i allan värId att flickorna skall vara snygga, vackra och sköna. Anna-Lotta: det inte beror på kläderna. - En pojke som far på dans turday Night Fever" Anders: och blev ni i så fall kanske bara kammar håret lite - Nå int köper mamma och medan nickorna tänker "Oj påverkade att köpa Tra pappa nåt SOm är helt annor· vad ska jag ta på mig ikväll och voJta-svid? lunda heller. hur ska jag ha håret?" Anna·Lotta: Anna·Lotta: • Tror ni t1UIn beter sig -Nä. - Jag tror nog att de flesta enligt hur t1UIn är människor vill följa modet. Rose: ' klädd? Tror ni t.ex. att - Me~, nog blev del•• popu. • Tror ni veckotidning lärt att dårisa som TravCIIIta' punkare är vildare än och att ha rasvatukka.
• Tror ni att det är ett starkt grupptryck mot såna som är annorlunda tJOB8ER1ET klädda? Blir de utstöt
ta? KöP DI ~A PLA<7& ,
KROlSA
Rose: - Det beror lite på hur människan själv är. Det kan var och en SOm har en stark personlig stil och som går i si· na lumpor eller vad som helst utan att nån säger nåt om det.
RBETAtl
N!
• Är ni påverkade av modet?
Rose: - Handen på hjärtat. Ja! Nog är det så att om man ser en pryl som jag sett på många andra så till slut tycker nog jag a tt det är snyggt också. Anna·Lotta: - Det tycker inte jag. Om alla andra har en sak vill inte jag ha den. Rose: - Nää... int vill jag ha det heller och inte går jag och kö· per saken... men på nåt sätt så vänjer man sig och tycker "Nå ja nog ser det bra ut". Men • Hur är det med dem man kan ha den fitosofin också som varken är fiftare el att om alla andra ser ut på ett ler punkare? Följer inte visst sätt så skall inte JAG se de modet? ut så där. Speciellt hos flickor
har jag märkt att såna som av· Anna·Lotta:
skyr den traditionella kvinno· - JäA•.• det finns mycket Anna·Lotta: bilden, med högklackade skor annat mode.•. - Om man handlar vid såna och sidenklänning, så kan de Anki: landsbutiker då kan man få tag ta på sig några gamla pjäxor - En gyllne medelväg. på nåt riktigt grymt... och en vadmalskjol. • Toffe: Stefan: - Då jas var ung så kom • Du säger grymt. Är - Det är klädesfabrikörerna dethär att flickor skulle börjar det fult det som inte är som styr modet i grund och ha långkappor. Vi stred myc· på modet? botten. Ta t.ex. domhär lökä· ket om det i skolan och sa åt ribyxorna, nästa år är det sä· Anna·Lotta: flickorna: "Ni tycker inte själ· kert stuprör. - Nää, inte är det fult preva att det är snyggt l Bara för Anki: cis... att kamraten har köpt så kö· Rose: per dul" Och jas tror det in· - Nu försöker du få in - Det är bara det att man verkar mycket om kamraten sexti·talet. inte lä~er märke till det. köpt en sak. Rose: Anna·Lotta: Rose:' - Det som vill ha en egen - Det är så tantigt och... - Kanske om man är riktigt stil hittar nästan inga kläder Rose: ung, men nog ändras det så att köpa. Man får lov att köpa - Jag tror att man sitter fast småningom... det som finns. Det är firmorna i modet, därför att man är så Anna·Lotta: som bestämmer. himla räd'da att man skall skilja - Men det är nog många • Ni menar alltså att ni ur. Åtminstone före man blev som gör som alla andra. Som så gammal att man fattar att sitter fast i modet? inte vågar ha en egen stil. .•
andra? • Vad anser ni om je Anders:
- Det verkar så.
ans? Anders: • Deanare då? - Nog är dom bra dom här jeansen so'm vi har nu jämfört med dom där vida jeansen som slog i när man dansade. De här som vi har nu är mera praktis· ka.
Rose: - De jättespända byxorna tror jag nog blev så uppmärk· sammade från läkarhåll att de har 'att komma.p~, gytt.
'svlrt
Anki: - Klart det. De är i grupp och skall vara tuffa och hårda och ge exempelvis punkarna stryk.
• Varför tror ni att pun karna går klädda som de gör? Anders: - Sjacki. Det har blivit ett
• Men de blev också gäng som går likadant klädda uppmå'rksammade när och det ger nog nån slags trygghet. de var som bäst på mo det. • Känner t1UIn sig trygg Anders: om t1UIn ser andra som - Jag undrar jag om vi får är likadant klädda? se nån flicka med t·skjorta som lämnar magen bar och med spända jeans i fortsättningen. Stefan: - Det kommer nog igen. Var så säker på detl
• Modeskaparna finner alltid utvä gar. Nu kör man med "Anti-mode - alltid mode". ar typ " Veck o Revyn" har migon inverkan vid klädvalet. Rose: - Såna kläder kan man iu inte köpa här.
• Tror ni musiken kan styra modet? Anders: - Ja det gör den nog. Om det kommer en 50-tals orkes· ter så har de sin klädsel och de som börjar lyssna på deöhär 50·talsmusiken har också 50· talskläder. Det finns vissa sorts personer som inte enbart kan lyssna på en skild sorts musik utan de är så in i detdär att de också måste klä sig på ett visst sätt.
• Har ni sett filmen "Sa-
Anders: - Inte känner man sig trygg mesamma utan det är inuti en det känns. Anki: - Man ser nog efter om andra är likadant klädda. Om att andra tittar extra mycket på en ut blir man osäker.
• Menar du Anders modet hela tiden vecklas mot det b/ittre.
Rose; - Kanske man inte gör om samma dumheter... men det kommer nya hela tiden. Stefan: - Nog har det kommit myc· ket praktiska kläder nu.•. de sitter inte så tätt efter krop-
• Är det speciellt vik tigt för tomiringar att vara klädda som andra.
Anders: - Nog är det så•.. allt har ju sina för· och nackdelar.
Anki: - Det är klart. Det är mest tonåringar som är modes lavar. Men jag skåda på barnavdel· ningen vid Stockmanns och såg att de har lila modetröjor och collegetröjor åt I·åringar l Rose: - Det är nog många unga föräldrar som är noga med vad de sätter på barnen. Anki:
- Ren när barnen är så små
att de knappt kan gå har de såna jeans som hänger med.
• Är det min skillnad på pojkar och flickor när det gäller modet?
• Du menar att t1UIn kan uppfostra barnen att börja följa modet?
Anna·Lotta: - Jag tror inte att pojkar bryr sig så himla mycket om
Anki: - Det blir ju på det sättet då.
pen•••
• Kan det vara på det siittet att det som är på modet så tycker t1UIn är praktiskt?
Torsdagen 25.09.1980
~
valet
"Politik år ointressant, trist och impopulårt" D D Politik å'r trist, ointressant och impopulärt bland ung domar! D D Politik verkar så invecklat och svårt och så anvå'nder man så många svåra ord. D D Ungdomar anser att de vet för litet om politik, då'iför röstar de inte. ' D D Att rösta å'r att ta ställning och ansvar och det vill unga inte göra så länge de vet för litet om politik. O D Så få'nge man går i skolan finns det så mycket som man tycker å'r viktigare, inte krävs det där att man skall kunna en massa om politik. Ungefär så formulerade sig medlemmarna av SÖU:s ronårsråd / ÖP:s ronårspanel när ÖP inför kommu nalvalet diskuterade inställningen till politik och vad OP borde göra för att intressera de unga att delta i valet . Til l SÖU :s t6nårsrå d hör Rosita Klemets , Krono by, Ann-Christine Lillrank Pedersöre , Anders Fors Nykarleby , Stefan Påhls. Vörå , Rose Strandberg Korsholm , Anna-Lona Ostvall Malax och Mikael Brommels Övermark. Rosita Klemets och Mikael Brommels var inte med l diskussionen om politik. . Vi kom överens med deltagarna att de denna gång IOte skulle behöva skylta med sina namn . En orsak därtill är att större delen av panelen är så unga att de Inte Hr rösta . En orsak till alt de ännu inte fördjupat sIg I de här frågorna _
"Man borde ha
direkt nytta
av att kunna politik"
Panelen kom med många .orsaker till att de unga in te är Intresserade av politik. - Man borde ha någon direkt nytta av att veta och kunna, menade de . I skolan får man (måste man) lära sig mycket som man vet att man bör kun na . Politik hör Inte till sådana ämnen, - I ~amhällslära f~ man nog lära sig vilka politis ka partier det finns I vårt land, Men ofta är läraren mycket försiktig när det gäller sådana frågor. Han är rädd för att hans egna åsikter skall komma fram. Lä rarna diskuterar inte heller politik med eleverna . En paneldeltagare undrade om man får diskutera politik hur som helst och var som helst. Oa. det får man, om det nu inte är direkt opassande i n~ot spe ciellt sammanhang).
"Det är svårt att välja parti" Det där med ovanliga och svåra ord tycks också ta emot. - Man . vill inte verka alltför okunnig om man skall delta I ett samtal. Det gäller att kunna det poli tiska språket, att veta vad partierna heter och vad de Står för, vem som företräder ett visst pani och myc ket , mycket annat. . Det finns många trösklar ungdomarna måste över innan de blir politiskt medvetna . - De flesta som röstar väljer en kandidat som far eller mor eller n~on äldre kamrat säger att de skall rösta på, sade en av paneldeltagarna.
I kvalet. .. .
. . .till valet
Sven-Erik Glader > skriver om höstens kommunalval
Ett sådant förfarand e re agerar de starkt emot . - Man borde vera allt om alla panier, sa en an nan. - Men vem kan ge en full srändig objekriv infor mation när inte lärarna vågar göra der. - Nog borde man ju höra till ett parti om man skall rösra . Arminstone ha klart för sig att man håller på samma' saker som ett visst parti . - Jag är rädd att börja rota i politik - tänk om jag skulle börja gilla ett parti som de flesta skäller på. - Om jag inre vet vilket parti jag skall rösta med så tycker jag det är bäst att låta bli. De fem ungdomarna var överens om att nog är politik viktigt nog borde man vara intresserad och nog borde man rösta men, men, men .. . Ansvaret och plikten tynger och när man inte kän ner sig mogen skapar det. lätt en anti-attityd - man bil! på n~ot sätt I opposition mot det här med poli tik och kommunalval.
.
Henriksdal van n åt o ndes
-".'.
Östergård, Hasse Grannas, Ove Grannas, Jan-Olof Grannas, Ben ny Dahlgren, Gustav Östergård, Charles Granqvist, Rolf Grannas och Per Stenlund.
fotbol1sturneri~g
HENRIKSDAL HÄR KMERluf SKAFTUNG uf SIDEBYuf LAPPFJÄRD uf DAGSMARKuf PERUS
Det blev Heoriksdals fotbollslag som tog segern i åttonde -ung domsri ngens fotbollsturnering. Fem ungdomsföreningar har spelat i turneringen, dessutom har fotbollsintresserade i Henriksdal och Perus haft egna lag och getts tillstånd att vara med och spela. Det är nu andra året som Hen rikdalslaget segrar i turneringen. l laget har följande spelat: Göran Andtfolk, Kaj Kärr, lngoll
27-3 17-9 18-14 12-11 12-10 11-17 4-37
Il
8 7 7
6
3 O
HÖSTMODET hos
apt;~p VI.e.1 Vasa, Handels"pl. 19
Tel. 961-113623
De bästa märkesjeansen - hittar du hos oss
"Berätta om vilken betydelse politiken har" - Berätta om vilken betydelse politiken har . - Förklara bur besluten sker och om hur en en skild ledamot kan påverka . - Låt kandidaterna berätta vad de står för - vad de vill göra . . . . . - Men de är så många . Och då blir OP återigen beskylld för att tidningen är politisk. - Gör en fingerad historia. Berätta om hur en le damot av fullmäktige kan föra en fråga från förslag till be'slut och verkställighet. . Det var Rose Strandberg som kommer med det sista förslaget. OP-redaktören lovade att fundera på en sådan ide . Att s!. -iva en mini-roman om kom munalpolitik och fullmäktigearbete. - Men det skall vara humoristiskt och läniäst, sa Stefan Påhls . Vi pratade en stund om Roses förslag och sedan tyckte de fem ungdomarna att de inre hade n~onring mera att komma med i den här fr~an. SVEN-ERlK GLADER
.
-.
\.
'!Miil
-
stuprörs, raka, pösjeans
'ij!'Jll m.· Forum 962-11263
Kristinestad
VASA ATRIUM
I
FABRIKSBUTIKEN ORAVAIS
POBTEN
..
"Någonting måste·händit"
Dethå'r behöver du veta om kommunalvalet
I dag ... ••• k det en dryg mAnad kvar till kommunalvalet. Valdapr k söndagen den 19 och mlndll3en den 20 oktober. Val lokalerna hllls bAda dagarna öppna kl. 9.00-20.00.
SI-<OLAN MÅSTE. FÅ KVAR
I
BYN''"
Förhandsröstningen · · · '~-r" • •. inleds nu pA mlndagen den 29 september och pJpr till den 15 oktober. Den som k förhindrad att rösta i den "egna" val lokalen under va1dagarna kan rösta pi förhand pA postell.
Vem får rösta? AIia
finI1ndska medborgare som fyllt 18 ir d.voS. k födda 1961 eller ticlipre fir/k skyldiga att rösta. Man bör rösta i den kommun dir man bodde (mantalsskrevs) vid nyket.
ÖP informerar ... • •. under de fyra iterstAende veckorna fram till valet pA olika sitt om hur valet gir till och varför man bör rösta.
Det är viktigt att d" som är ""g delIlIr i komm"1UIlva/et!
- Vi skall gå iII för att sko1411 skall bli kvar här i byll. Det tiillker jag arbelll för om jag blir illvald i jullmäktige. Nu var det sagt . Per drog en djup osynlig suck. Han satt bland ett par andra fullmäktigekandidater i hembynas skola. Mötet var ordnat för att kandidaterna skulle Hr re dogöra för vad de vill arbeta för om de blir invalda i fullmäktige . - Elevantalet räcker till för en rv;\lärarskola i flera år "ännu. Det samma gäller för skolan i grann byn . Båda skolorna bör få fortsäna hellre än att de slås samman till en
uelärarskola. Den här skolan kan renoveras och då har vi samtidigt en samlingsplats här i byn.
Motvillig kandidatur Per har gått och funderat över den här frågan ända sedan han morvil ligt giCk med på an kandidera för fullmäktige. Han vet att det står i kommunens skolstadga att skolor na i de här rvå byarna skall sam manslås till en . Tillsvidare har de fån fortsätta med stöd av s.k. över gångsstadganden .
Men inställningen till små skolor har förändrats sedan skolstadgan skrevs . Per har tagit reda på a n aet nog går att ändra en skolstadga . Nog har man sagt tidigare i byn att skolan borde f;\ bli kvar men in gen har riktigt tagit itu med sa!ten .
Bostaden
är problemet
Sedan Per kommit igång har han mycket mera an påstå. - Elevstatistiken h;\ller på an förbättras, säger han. Flera unga par har bosatt sig på orten. Han
vet aven par unga familjer som funderar på an flyna hem frio Sverige. Och ett par av hans kam- . rater som snart skall gifta sig skulle gärna bosätta sig i byn . Problemet är var de skall bo.
rn kör han fram sin andra ide. - Vi skall börja arbeta för att det skall byggas en radhus här i byn med t.ex. sex hyreslägenheter. Om kommunen ställer tomtmark till förfogande fmns det nog bygg nadsfrrmor som vill bygga . Det blir livlig diskussion efter Pers andragande. Det skulle kans ke fmnas chans att H behllia sko
lan i byn, men ett hyreshus - ne ej, det tror inte de äldre i byn ~ . Men kandidaten Per hade blIvit uppmärksammad . Kanske man borde rösta på honom. Vid senaste kommunalval var man oenig i byn och fick ingen kandidat invald.
En aktiv ung man Fullmäktigekandidaten Per är en aktiv ung man på drygt 20 år. Han har varit aktiv idrottsman och siner i idrottsföreningens styrelse. Han är byggmästare och jobbar som ar betsledare åt en byggnadsfirma i stan . Firman har haft en del byg gen i kommunen vid vilka Per varit ansvarig byggmästare.
Ungdomsföreningen har han också försökt blåsa liv i men det är .inte så lätt då lokalen är i dlligt skick och det finns få ungdomar på • • • • orten .
NU [OTMS
l RÅTTAV31
Lottots spelform har ändrats. Nu lottas 7 rätt av 37. Dessutom lottas 4 ti/läggsnummer mot tidigare 2.
NY VINSTKLASS - 6 + TlI.I.ÄGGSNUMMER 6 + ti/läggsnummer kan ge tusentals mark i vinst!
NU lOTTIIS f TlI.LiiGGsNUMMEIl MOT T11J/GARl2 Fyra tilläggsnummer ger större vinstmöjligheter i lottots lägsta vinstklass 4 + tilläggsnummer.
NUMERA PENGAR PÅ SMÄVINSTERNA
Vinstsummornas procentuella andel i de olika vinstklasserna ändras till småvinsternas fördel. Gammalt lotto 6/40 Nytt lotto 7/37
-.
6 rätt 40 % 5 rätt 15 % 4 rätt 20 % 3 + 1 rätt 25 %
7 rätt 30 %
Ny vinstklass 6 + 1 rätt 10 %
6 rätt 10 % 5 rätt 15 % 4 + 1 rätt 35 %
ST~ENDE LOmJ KANSPELAS /GEN!
PrisetffJrtf(JffJnrle l mil Oy VeikkausAb
Han är nygift och har en barn. Frun och han är överens om an de vill bo kvar i byn. De har rustat upp Pers föräldrahem och har bör jat med trädgårdsodling i rnindr~ skala. De överväger som bäst om de skall satsa på ett växthus eller börja odla sockerbeter.
Diskutertrar med kompisar Per har ganska kJart för sig hur han skall försöka driva igenom de idea han lade fram vid valmötet i sko lan . Det skulle förstås vara enkJare om han skulle bli invald i fullmäk tige . Men vågar man lita på de yngre väljarna? Det är ju i första hand de som skall rösta på honom . Så ofta han får tillfaJJe diskute rar han med sina kamrater och jämnåriga. Någonting måste ske om inte all service skall försvmna . Butiken lär inte gå så bra och buss turerna genom byn blir bara färre . och färre. Men det allra viktigaste är sko lan . Blir den indragen och eleverna placeras i grannbyns skol.a fortSät ter med säkerhet avfolknmgen .
• Nästa gållg får vi veta hur det går för Per i (.Ijfo /et.
T_o_rs_d_a~g_en__2_5_.0_9_._19_8_0________________________________ ~ ~t (PO;;;.RBOTTNOS.. PO.".
______________________________________________
11
ställer upp mot kilometerersätt ning med två spelningar per orkes ter. Sammanlagt åtta kurser ska hållas. Danspaikkorna alternerar i kommunerna så att Vörå dansar i uf-lokalen i centrum och i Hellnäs, Oravais i Årvasgården och i Keskis, Maxmo i Kerklax, Hellnäs och eventuellt Österö. Busstransporterna ordnas till dariskurserna. Dansledare är Ulf Johansson & co, Karl-Gustav Niemi & co, Stina & UUe, och Anna-Lena Östern & co.
Musikklubb i Arvasgården o
En musikklubb i samband med öppethus tillställningar på fre. dagarna ska det bli i Ärvasgår. den, den nybyggda. _ Det blir mjukstart nu på fredag, då vi närmast ska kolla intresset och se vad folk vill göra, säger verksamhetSledare Uffe Johansson. Musikklubb? - En ny sak. Det är fritt att välja 1Jiir man vill spela, om man vill spela, bur man vill spela... eller om man vill sjunga i stället. .. eller bara höra på. . . Bara att ta med sej ett Instrument och susa in alltSå. På fredag.
Ung i ]eppis Ungdomsnimnden i Jakobstad kommer att utge en tidning som heter "Ung i Jakobstad". Denna tidning kommer att publiceras före kommunalvalet. Tidningens upp gift är att fortsätta med den infor mation som ungdomsmässan star· tade. Tidningen riktar sig till alla ung domar som vill veta vilka möjlighe ter det finns till olika fritidssyssel.
" Jag tänder. · ." i fjärde ringen "Jag tänder på dans" i Oravais, Vörå och MaxJDo, alltså i fjärde ringen, kör igång tisdagen den sjunde oktorber. Orkestrarna Leysir och Hope GO< SPf:T.
"
"'G
~
~
,
'.
':•• PlAlCOR.
'.'
.
;..-'
~~. :y:'~.
[ ~~. L ~ """ G "IF O Al L A /) O G A "" A M A G E R
~ ~~ ~roQME ~~vl"r':
SO. .
LUT
S~T
~ ~1 I( A
fI~ ;~::=~
ME R A ~~ . ;Ii FOR ' ~' ~ ~~~'. ;:~I~ ~t.r~ ~ :":J.. ,,~~~ .... .. A R SIV A liNDE F6Rt I~ ~~ ~~ l: S E R 1/ I S~.Q.. ' IV o~ G ~~KII A T ROSA~ K R IV5 ~ '" K ARIE$~'ii.;'fV ,.,,, r'D A Il ~ p~ r A ~. ~ Å' 8 ' 0 ;iIi& Al IV ;;t! $ I /) ,If '" S g E lY Alf NI ,f Il IG i* ,/ s A T ~K ~ G t( p ~. Il .f Il P I ~ ":! T .. f Il ~ I(, .;:~ ~ /) c L A il~4-A /) A ~ II s r ;'f ' I K A l? O S ~~Ji '"'" , ~'" .,. r E lY O /1/ C IV ,"'" M A lY A G e jR ~ 6 t/ «.."'~~ S ~~ K L A IV C IV l..~ R A M E NAIi' A r ~ ~. I. • • L. _••: /, 7.~';<,~
=
"_r... .
y-
pp
D",Io!'
P<A6(.
,u..o.
..
...""
.
TU
M ""
.,.
vpp· ViRV
JJ"Z'
"
,~
1..11) I
6'iffl~ ·
D Svenska
o "SNACK" följer fotbollstjejer. na i Skå IK:s A.lag, när de tränar, värmer upp, taktiksnackar och spe lar match. Caro, Suss och Maud berättar om varför de hAller på med tjejfot· boll. Varför det är så kul. Och vad omgivningen - föräldrar, kompi· sar, killar - tycker om deras fri tidshobbv. • S P3 kl. 19.05 på fredag.
.,.
~laC5i5i
PRYLBÖRSE.'\
Österbottniska Posten
Tidningen utkommer varje torsdaa
Redaktör och
ansvarii utlivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobslatan 13,
Jakobstad, tel. 967-13 555
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-113 S22
Wu RLmE
Redaktör i Sydösterbotten
Bertel Nygård,
Box 21, 66100 Malax,
tel. 961-6S1 SI4
REDAKTlONSRADET
Alf Snellman, ordförande,
WEINBAC
Sound belter than ever with BOSS
Soundar bättre än nåns iln med BOSS
-
folkakademin i Borgä har för verk I Fastighets Ab Bisatsen i Sun samhetsåret 1980-1981 antagit 70 W F.A.L. gitarr förstärkare nanvik, Vasa uthyres 122 sruderande, 102 kvinnliga och +Hagström PA-80 sånganlägg 20 manliga. Totala antalet sökande 2 RUM + KÖK (59 kvm) ning. Tel. 961-644192 efter kl. var rekordmånga 213. Ansökningsblanketter och när 16.00. Svenska folkakademin arbetar i mare upplysningar fås. från år med fem linjer: den kommuna Förstär. Fender-Super- Twin SÖU:s kansli tel. 961-113572 el + WAH-FUZZ (3500,-) la och sociala linjen, fria fortbil.d ningslinjen, informationslinjen, ler disp. Sten kull tel. 961 Fender Telecaster eostom + srudentlinjen och vårdlinjen. 117224. Ansökningarna bör vara vlJska (1500,-). IBANEZ-EKO För första gången i skolans (J 200,-). Tel. 967-16882 ejter oss tillhanda senast 01. 10. 80. Borgähistoria får skolantillgäng 16.00. Disponenten till egna internatsurrymmen. Till sammans med Borgå stad och elevkåren vid Turistinstitutet i m' 10k:JJer. HuvudfInansiär för Borgå har folkakademin byggt ett bostadsprojektet är bostadsstyrel sen. elevhem som snart kan tas i an Folkakademin inleder sin verk vändning. Folkakademin dispone rar över sju st 65,5 m' och åtta 45,5 samhet den l oktober 1980. ÖsterbOttnisk ungdomstid ni ng
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
• •.
• Första pris i ÖP:s senaste priskryss går till Doris Fagernäs i Ja· kobstad. Andra pris går till Dage Häggstrand i Jeppo. Tredje pris går till Carina Strandwall i Jakobstad.
- Jo visst, säger Åke GrandelI på radion i tel· fon till ÖP, visst finns "Ge mej ungdomen åter" på skiva. Närpes Spelmansgille spelade in låten i somras, påpekar GrandelI med anledning av att ÖP i en sk iv· recension (Kvevlax Spelmansgille) påstod att låten ifråga inte tidigare förekommit på skiva. Därmed vare den saken rättad.
LUTBJUDES HYRA~
e .,.
.,.
~A"
sättningar i Jakobstad. Tidningens centrala tema är kommunalvalet och information om detta. Stadsförbundet, Suo· men kunnallisliitto, Finlands Svenska Kommunförbund och Undervisningsministeriet har ut lyst. en röstningstilvling mellan kommunerna. I denna aktivitets· tävlingk~ alla 18-24 åringar delta, ungClo~nimnden. hoppas på hjälp av ungdomsföreningarna med att aktivera SIt. ungdolDar att delta i kommunalv~
Susanne I.illkull. Karin Blomgvist.
Brita Svedlund. Ralf SUtar och
Lasse ErikssCJn.
:Röster
PRENUMERAnONSPRlS 1980
Storalånggatan 41, Vasa tel. 961-110159
Trafikskolor i Jakobstad HALO.IN &ROSE
JAKOBSTAOS BILSKOLA
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 121-45
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
Trafikskola
G
U.
S
T
A
p
l-ItJ5AtJ '" JAG t\ITER JON. JAG ÄR. lEQ::.NARE . D~ ~R ÄR MIN
\<Alf GuSTAF
Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transport. Om du besluter älg för att köpa pia not krediterar vi cIg för betald må nadshyra och transport.
©PIB co".....".
ÖP;~
ANNONST JÄNST
Kjell Vdteroack
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-11827
Annonser bör inlämnas senast
• måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-13555
J'M
"9AVf5
Helt år. ................ 30, Halvt år...............• 20, Skandinavien ............ 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . . 1, ANNONSMOTTAGNING
SÖU;s kansli, Vasa.
tel. 961·113 S72 och 115372
MIt\! ENDA LJ?PG1FT
AU WA ER.
AR.
ANNONSPRIS l texten ................... 2.60 Efter texten ................ 2,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. ÖsterbottnisI ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in· ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer.
.,
~!!!:!!~~~PO::Irr~.~N
-
___________________________T_o_rS_d~~~e_n_2_5_.0_9._1_98_0______________________________________-;1 12 I
"Dubbelmoralen i alkoholpolitiken är sk rämmande" - Vi måste skapa attitydfö rändringar när det gäller in ställningen till alkohol. - Vi borde bli mjukare mot varandra, . våga tycka om va randra! = Det måste bli tufft att va ra nykter! Ja det var några recept mot den ökade alkoholkonsumtio nen som lades fram av delta garna i panelen - när årets första S(JFFlorum gick av sta peln.
•
North Connectio - ett av de
intressan tas te
banden i Sverige
Åtgärder för att minska alkohol konsumtionen var temat för kväl len . Eftersom jag själv satt med i panelen som representant för elevkåren kommer jag helt enkelt att berätta om mina personliga in tryck av diskussionen. Det var med en viss skepsis jag tog plats framme. i salen tillsam~ mans med de övnga deltagarna l panelen . få si hur många som somnar bland publiken, tänkte jag ironiskt . Men tro mig eller inte, det blev en fin debatt! Mycket tack . vare "nykterhetSmissionären " Stefan Sjöberg som lyckades få det. att "tända till" redan från ooCJan. Han körde hårt från första stund.
- Var tionde ungdom riskerar att få alkoholproblem! sade Stefan och spände ögonen i den unga publiken. Som avslutning på sitt inled ningsanförande visade han upp en teckning som beskrev någonting som han kallade "symtomteorin" Den har Leif Sjöström illustre rat här invid . Bilden är onekligen talande , den visar hur handfallen vårt sam hälle står inför problemet alkohol. Man konstaterar att det finns, som man säger, oroande symtom. ORSAKERNA till symtomerna - ja, därom tvistar de lärda. Dubbelmoralen i vårt lands al koholpolitik är skrämmande. Man stryker medhårs med den ena han den och slår på tassen med den andra. Inte underligt att ungdo men bli konfunderad aven sådan politiki Vad är meningen egentligen? O DET SADES och tycktes myc ket under kvällens lopp. I flera in lägg pratades om attitydförändrin gar gentemot alkohol . - Vi borde bli mjukare mot va randra, våga tycka om varandra . Det måste bli " tufft " att vara nyk ter! Röster ~r publiken hördes också . - Vi får allting fördigtuggat sa
mor· 'uolsen. E:fl SOD 20:
JA~TEN
(FORl'i.
PRODUCED BY: CHS
CHS RITAe,) AV: LS
- Det här bandet är det i,, tressantaste just flU i Sverige_ Det är det första ba1Ukt so", Stickan A1UkrssoflS slUvhoJgg Polar har satsat på efter A b6a. Det är mycket sPiifl~ .et se vad som kommer att hiiIMJ. med det bilr bandet. Så säger Leif OIS011 i Vasa Produktionsbyrå om North Connection, ett rockband som han förmedlat till Ytte1T1Ulr1t och V örå nu på freiklg och /ör iklg.
MEt'J BARNEN DÅ KALL DE" ock'.sÅ ViifJTA? de Johan, vi tår inte göra nånting med våra egna händer, tänka ut nånting själval Ett inlägg som manar till efter tanke. En protest mot vårt kon sum tionssamhälle. Det finns oroande tendenser som visar hur samhället försöker forma ungdo
men till en passiv och likriktad konsumentgru pp i samhället. Debatten vågor gick höga under kvällen lopp. Inte kom vi på några patentlös ningar på problemet men visst fick man ett och annat att fundera på. . . HANS HORTANS
I bandet spelar två pojkar fdn V. sa. Det är Mikko IUntanen. f.d. Zotch och Jan Stolpe från Ram ling Band. De skall nu presentera sig för den publik som de för 3-4 år sedan spelade för . Bandets första skiva kom ut i Sverige för ett par veckor sedan och kommer att släppas ut i Fin land i samband med turnen bir_ Låtarna p~ skivan är "lägg dej ned på gatan och dö" och "Jag behö ver ju dej". Titellåten på skivan "Iägg dej ned . . ." vill uttrycka den desper» ta känslan av vrede man känna' över att en polare helt kontrollen över sitt drogam.m. ruk. Polaren var en mycket talang full musiker. Namnet North Connection tO« pojkarna genom att två musiker kommer från Finland. Mikko Rintanen spelar orgel och gitarr och sjunger. Jan Stolpe - ego från Södra Vallgrun~ - spe; lar gitarr och sjunger. OH~ I bandet är Bengt Novik, . kIa~ iam:r och sång. Torbjörn Osterliod. trummor och Göran Pripp. t-s och sång.
H~ND5
ur
VMl I
V~n
NI