Österbottniska Posten (ÖP) nr. 39 1981 by Österbottniska Posten

'(Ni vet han där i Måndagsbörsen) STRil/(

--------+-++-.It--+---+ HI/NO

Tillhör du dem som satt och svor framför teve i måndags? O Eller hör du till gruppen som skrattade och trivdes? O Något däremellan är det det svårt att hitta då det gäller Måndagsbörsen och galenskaparen Jonas Hallberg. - Mellangruppen är väl dom som inte ser programmet, sä jer Jonas själv. Det är ju fortfarande inte hela befolkningen som gör det ... - Men okey, jag förstår att folk retar upp sej på mej. Jag skulle själv reta mej på en kille som bar sej åt som jag. Om jag tog det på allvar nämligen! Bläddra framåt i veckans ÖP så får du se Hall berg v(?)treut veckla sina funderingar. O Hal/bergs Hylla heter inslaget i Måndagsbörsen diir Jonas Ha/lbergbrukar vända ut och in på sina intervjuoffer. Vi vände på det där och satte Hallberg själv på hyllan i stället. D Lång intervju på-sidorna 8-10.

kester parad pa gang, gott folk! •

Orkcsmparaden närmar sig. och den !Om vill vara med om

musikkvälleo P! Waskia .ska anmäla sig till SO U så fon som möjligt. Den 23 oktober äger

paraden rum. Den som anmäler s.ig bestäl ler samtidigr bord på Waskia

fOr St ..-. och pi boIdet

kommer han au rurta saIbd, östetboanilk IaIlHllJf)U och btTe. Supekorteo skickas JIIO( posdQnkott. mtddeIar Susan på kaasliet. Paradodtesttaroa är dcsu: [j ExOOl

D D D D

Exodus Teamet Zeoith

Hope

O Sound D Snad D Ccitic

D RockSoap

D Styrox De rre sistnämnda har kvalifi cerat sig fr.in Utmanarparaden.

Det måste börja hända nånting på tonårsfronten! Sidan Il !

'{.{«i'll.~"~'

.•'

1'~4dl~-

Torsdagen den l oktober ~!!!=~;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;-------------_._-_._--------ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

----·- L!J

Riktiga karlar?

de har satt sej ner och resonerat fram ett alibi for sitt , 'Debatten om neutronbom struktören som tillverkar bomben, och politikern liv, ett försvar för att han har ägnat årtionden åt att order om det. ben är emotionell och man konstruera atomvapen och neutronbomber. Kanske somDågerblirhonom tröstnappen inte så mycket "basfakta' . glömmer basfakta. " har han övertygat sej själv om att världens framtid är utan den omständigheten att det finns något under

,'En emotionellt präglad kampanj mot neutronvapnet är i full gång. " .

en fråga om att styrka mäts mot styrka. Kanske har han drivit "Iogiken" till sin spets och lyckats skala bort allt vad sidoeffekter och känslomässigt tjafs he ter i föreställningen om en oundviklig stormaktsupp görelse. . Övertygad verkade han i varje fall.

alla bunkrarna . Att det finns en allmänhet att påver ka, och att det finns politiker som inte sitter med he la kroppen i bunkern. Politiker som kanske till och med står och vacklar. Makthavare som inte är så säkra på sin sak . Att det går att påverka.

Det första uttalandet har gjorts av Samuel Cohen, neutronbombens fader. Det andra har gjorts aven finländsk politiker. Båda har klara åsikter, och ingen av dem kan väl påstås ha några varmare sympatier för fredsrörelsen och folk som är så "ologiska" att de tror man kan å stadkomma fred genom att gå från Köpenhamn till Paris . Politikern talar om nödvändigheten av den ky liga analysen, i motsats då till något"Som han kallar , 'emotionell otrygghet" . Bombkonstruktören menar att krig visserligen är något att frukta, men" ett krig mellan supermakter med atomvapen blir mycket lindrigare för Europa än om man använde konventionella vapen" . "Lindrigt" för USA, hans hemland, kommer det automatiskt att bli för neutronbomben ska ju inte användas där, och förresten befinner sej hans son på en båt nånstans ute på världshaven så han kommer säkert inte att träffas . . .

O MÖJLIGEN är det på samma sätt med politikern. Han är förskansad i ett fixerat läge på den politiska skalan och är tvingad att med "kylig analys" formu lera en inställning till neutronbomben och fredsrörel sen som överensstämmer med detta . Han lyckas till och med få neutronbomben att framstå som ett fram steg jämfört med vanliga kärnvapen som "raserar byggnader" . Bombkonstruktör~r och appl:1derande politiker är " logiska" , "kyliga" och rör sej med "basfakta" i stället för" emotioner" . "Basfakta " kan kanske an vändas för att förklara varför ett kärnvapenkrig är oundvikligt (Cohen kör på den linjen). "Basfakta" kan väl också nyttjas om man vill tala för en terrorba- · lans , en negativ fred som bygger på att motståndarna har kapacitet att radera ut varandra (en del politiker är svaga för den synen) .

O TA NU en kommundirektör i Svenska ÖsterbOl ten som ställer sej upp vid ett uppbåd och förklarar att civiltjänstgörare inte är några riktiga karlar. og måste han gå att göra något åt. Om bombkonsuuk törer och bunkerpolitiker har tänkt" logiskt" , så inte är väl kommundirektörensfadäs resultatet av några tankegångar. Han må vara löjtnant men inte är såna där uttalanden så mycket mera än vanlig omedveren het, artighet inför gästande militärer eller smådumt i största allmänhet.

SÅG NI intervjun med Samuel Cohen i teve? Naivt och blåögt utan- like, men på samma gång skrämmande genomtänkt på något ",is. Ingen tvekan om att bombfadern var övertygad om att det han sa var sant . Det var ingen advokatroll han spelade. Han trodde på sej själv, neutronbomben och världen som ett schackspel där pjäserna heter taktiska kärnvapen. Kanske är det så att Samuel Cohen i ett tidigt ske

MEN VAD HAR "basfakta' , för betydelse för vanligt folk då raketerna lämnar avfyrningsramper na? Vad är " basfakta" för trö.srnapp att ty sej till för tvivlare som fruktar att den där balansen inte håller hur länge som helst? Bombkonstruktörer och låsta politiker sitter i sina åsiktsbunkrar och är oemottagliga. De nås knappast av ett ord från fredsrörelsen . ·- Och ändå är det kon-

D SÅNT KAN MAN påverka. Säkert har Birgina Boucht och Tatiana Sundgren rätt, när de i Folktid ningen Ny Tid säjer att fredsmarschens resultat inte handlar om snabba beslut på politikernivån, utan mera om att de människor som berördes av den kan påverka sin omgivning och bilda opinioner. Överhuvudtaget handlar det väl om att något ska komma underifrån, om den internationella förståel-. sen som något som ska vakna på ett personligt plan: Henrik Osterholm, klok miljökämpe, skrev så här 1 Finlands Natur:

"Den betydelse, t.ex. Kaustbyfestivalen, fyväskylii S01lJ11N1T och inteNt;fltionella ungdomsläger har för att minsu1lWl tagligheten för kngspropagant/a bör inte underWillis. Dr. som kom på iden mot Inte"ail-kort borde egentligen tiJkk. las Nobels fredspris. " BERTEL NYGÄRD

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Fiende utan ansikte Jarl Nyberg undrar i Arenan i Hbl vem Finland egentligen ska försvara sig mot: Den moderna vapemeknologin rör sig ledigl övn s(Ora områ den . Kri'g mellan kOn!inenl("[ är prakliskl hel! möjliga "rh i dag kan man d~nill spekulera om mililära uppgö!elser lill o,: h med i rymden ulanför den· na jord . Krigiska bedrifler i r inl(' bngrc på samma säu ,om fiirr bundna lill fa sl mark . Men indå ~r d('1 vii "Iltjillll IirHlerna i grannskapn (},h d(" ras alliuade man länker på J;i man lIirsiikn framm a na någon bild av SlU hemland ('ngagcral

i e(( framlida krig . Dälvid f;l r (' n finländale flarn följande ul va l: Vi har landgrä ns mot Sveri gl' . Norgl' o, h Sovjelunionen . På andra sidan ÖSlersjön, som vi har del i. finns däniII Polen . Ö mvsk la nd . Vämvskland orh Dan~ark. . D('ssa sju länder kan grupp'· ras s:i här : . Sovjeluniol1(·n. Polen orh Ösuvskla nd ingår i Warszawa pakr(·n . . V ~ suvskLand. Danmark och ·"rgt· hör lill Naw . Svt'rig(' iir n(·utrah . men all nl;11l1 vä~tl>ri("nl(,: rat .

VH hland dessa länder. die, ilh,rk a\' liindt't finns den link ila ra ficnd(' .' om vi redan i fr('d" id bii r fiirsiib a,"skräåa g('(HlIll aU ., blb "" l11('[a ",h hiiu rc ""pen Od1 ,e I11tlrska u I) I br d(,(1I1:I fi('n,k all s n;igtlr ;11l ~ iklc: ?

Otillåten läsning Signaturen Peo (Sundell) i Vasabladet satter fingret på en märklig foreteelse i böc kernas värld: -

Men porr är som bekant en ö ml å ligl om r:ide. del vel inte mins! denna lidnings läsa re . Krig orh jävulskap \ stymp ningar av enskilda orh massa krer av he la folk. del är lillålen läsning . Men en lile mera sensuell beskrivning av vad som kan hä nda i ('n sängkammare. där evenwdh ('n nyn liv alstras. ä r nagol obs\TnI ' orh så ll( sOJT. vät'ker riimådiga medborgare~ harm .

Ingen tvekan om prioritering Kjell Nybacka i Finlands Natur skriver om vad Kait forsen lärt: Man har ~I. a. mOliverat regle ringen av sjög ruppen ovanföl KaiIforsen med an sjöarna kommer a n växa igen ifall val lenn;vån inte hö js . Eu annal flagrant exempel an man i liderna avstod från au förverkliga översvä mn ingss kvdd('1 i nedre delen av;ln med mOIiveringen an del skulle ha försirnral möj lightlerna au bygga UI i Kai Iforsen . ~r

H är räd (' r inte preris n ågo n Iv('kan om vad som prio riIeras .

11111111111111111111111111111111111111111111111111111'11111111111111111111111111111111111111111111111

Stipendier att sökas

oklOber 1981. Ansökningarna r ik las lill Sven ska skolkomm;"en. PS 14(1. 00121 Helsingfors 12.

te n lill ungdomar som Slu de rar vid sven ska gymna· sier på annan O rt än hem· orten.

1) Stipendier för yrkesutbild

Svenska skolkommi((im delar u! slipendi"r lill ungdomar som sluderar vid olika yrkes· ulbildningsanslalter eller går i gymnasium . Stipendierna il! avsedda för vårterminen 1982. Ansökningstid"n Ulgår den 30

ning utdelas lill ungdomar vid yrk es ulbildningsaoslal. ter, som (ör inträde kräver ~enomgängen grundskola. 2) Stipendier

till läroverks e1ev"r ulddas av kommir ·

Ansökningarna skrivs på speci. ella blanke((\?!. \·ilka erhålls irån Svenska Kulturfo nde ns kansli. Bulevarden 7. 00110 H"lsingfors 12. Vid bedömningen av ansök ningarna (ar kummiuen hän

syn till framgång i studierna och lill den sökandes ekono. miska sIäIlning. Till ansökan hör därför fogas : l) avskrift av senasIe be lyg . 2) intyg från skaltenämnden (blankelt 52). .') ämbetsbe tyg saml 4) eventu dia r"k o mmendalion e r. Närmare uppgifter om sti· pendiern a !;"s av Svenska Kul lurfonde ns kansli. adress som o\'an. Ifn 90·640313234 eller 90-64 7 893.

Skärpning

på ungdo11tsbyrån

i Vasa, tack!

Det finns en och annan svensk föreningsaktiv i Vasa som blev konfunderad här om dagen , då man fä sej tillsänd en vidlyftig skrift "Vaasan Nuoriso. Vaa san kaupungin nuorisotoimi 1980". Det handlar alltså om en sammanställning av su dens ungdomsver~amhet under fjolåret, och del som förvånar är att texten till praktiskt taget hundn procent är finskspråkig . Några föreningsnamn och en tabell på sista sidan innehåller svenska ord , men mera är det inte. Nu är det väl känt att den svenska servicen på su dens ungdomsbyrå kunde vara bäure. Men även om.. man kan acceptera en eller annan brist , är frågan om inte det skrivna materialet som skickas ut tiU lOtt ningarna borde vara helt tvåspråkigt. Det är klan an det kräver resurser, men räcker inte krafterna pi ungdomsseklOrn till ska man väl åtminstone ror söka hålla sej framme och få tillgång till stadC1l.li översättare. Eller hur? Samtidigt med "årsberättelsen" kom det odI:så ett skolnings program för hösten 1981. [)et är pi svenska, men frågan är om det är så mycket annat än själva programmet som är på det språket . Av de två kurser som ungdomsnämnden själ .. ar rangerar, är möjligen den ena formellt tvåspråkig (hobbyrådgivningen). Den andra skyltar inte em med översall rubrik utan heter helt ärligt " Tehok kaan tiedollamisen kurssi ". Måste man kommentera? BERTEL NYGÄRD

T o_c'-s~ d. agen 3 ______________________

den 1 k_t_o_ec b _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 'l~!!:=~;;;;;;;;;;(,;;'";;'~;;''';;:~;; 'l~!W ;y, ;;

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Varje bok åer en hög samlade erfarenheter "Jag misstror den som inte läser, för

IItan läsande kan man ej få ord att

tiinka med, ideer att reagera på. "

• Rex S/out

D MED DETHÄR citatet inleder jag alltså denna min första bok· spalt. Vem Rex Stout är/var har jag inte lyckats ta reda på, men jag tycker citatet är bra. Med jämna mellanrum ska jag för söka återkomma med tips om böcker och författare. med recen· sioner av böcker och kanske lite om författarna själva, samt med små· prat om böcker och skrivare över lag . Både ny och gammal litteratur har jag tänkt dra fram, såväl klassi , ker som vä.r tids bestsellers . OBS! Jag är ingen proffs på om· rådet! (Men jag hoppas på att bli . . . ) Vad jag vill med denhät spalten är att visa andra hur mvcket böcker kan ge en på alla möj{iga sätt.

D FÖRFATTARNA, vad är det för människor egentligen? Hårt arbetande, säkert, i ett slitsamt jobb som kräver självdisciplin och enormt mycket tänkande, samt tillgång till lugn och ro. Många författare var / är sällsynt egenartade individer, med besynnerligt origi nella vanor och ideer. Honare de Balzac (fransk romanförf. 1799-1850) t.ex. satt och plitade nätterna igenom klädd i vit munkkåpa med svart snodd om li vet. Munkkåpan skulle symbolisera författarskapets renhet och kysk het. Francis Bacon, som levde på 1500- och 1600-talet, påstod att om han lade sig med en kvinna blev inspirationen till författandet kvar i sängen, alltså levde han i celibat. Många författare klarade inte av livet . blev tokiga , alkoholister och narkoman~r , eller tog livet av sig. Amerikanen Hemingway Lex . drack kopiöst och tog till slut självmord . D INSPIRAT10NEN måste ju vara viktig för författarna . Emile Zola plockade fram ett positiv och vevade fram några trudelutter när inspi ratIOnen tröt. Bo Setterlind hade i sin ungdom en dödsskalle på sitt skrivbord att vila ögonen på medan han funderade på en formulering. Balzac hade Slo kaffebryggare av vitt porslin. Den norske Ibsen höll sig med en liten svart djävulsfigur inom räckhåll. och nät den inte me ra kunde försätta honom i dramarisk stämning skaffade han sig ett porträtt av Strindberg. När han betraktade "den galna människan med de vanslOOlga ögonen" flödade inspirationen till . D JAG TÄNKTE avsluta denhär gången med ett kort citat av Alexander Pope. Han var samtida med Francis Bacon och sin tids främste skald i England. "Dllmbommen lever lycklig därfär att han inte vet bå·ttre".

Trafikskolor i Jakobstad IJAKOBSTAOS BILSKOLA

Trafikskola

HALO.IN & ROSE

' I:'

Hörni föreningar!

Ronny kotntner

gärna ut

och instruerar

otn pingis träning

För närvarande [mos det egentli gen bara tre föreni.ngar som spelar tävlingspingis i Österbotten Halex i Jeppis, Barna och Kotiran nan Kunto i Vasa . - För några år sedan låg &rna till och med före oss i Halex i akti vitet, men de har legat lågt på. se nare tid . Kunto hör till TUL.

. Kontakt

med intressanta

D HUR DA kan böcker ge? . Jo, t.ex. varje bok är ju en hög samlade erfarenhe~er. Författaren har, ofta under svett och möda och otroligt tankearbete, skrivit ner sin syn på något och dragit sina slutsatser (eller lämnat till läsaren att dra dem). Dem ger han oss del av via sin bok . För att inte tala om den tröst böcker kan ge! Ingenting ät så bra att ha som en bra bok när man ska försöka glöm ma en misslyckad kärlekshistoria . Sådana gånger kan man ju försöka undVika böcker som Borta Med Vinden och Dimmornas Bro. .. Också som tidsfördriv är en bok det bästa möjliga. I somras fördrev jag en timme i kön till växelkontoret på Gare du Nord i Paris med hjälp av Erica Jongs senaste bok 'Fanny'.

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00: Ka,nalesplanaden 23, tel. 12145

D D Bordtennisförbundets nya giv kan ge SÖV-före ningarna möjligheter till en kompetent tränare. [J O från och med i höst är nämligen Ronny Bränn backa, en av de ledande krafterna bakom Jakob stadsföreningen Halex, ut sedd tiU distriklstränare i Österbotten. - Min första uppgift blir att väcka intresse för pingi sen och få tag på dem som redan spelar så att vi kan sätta oss ner och diskutera om vad som kan göras.

', ,..' Ny kurs börjar varje

" .~,:" "

·torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Vad Ronny i dethär skedet närmast är ute efter är att få kontakt med sådana som redan spelar pingis och är intresserade av att få tips om hur man tränar. - Jag kommer gärna ut och in struerar någon kväll . . Det långsiktiga målet är att bil da föreningar runt om i Österbot ten . Helst specialföreningar, men också andra möjligheter finns , - Det går bra att spela inom ungdomsföreningarna, eller att bilda en sektion inom idrottsföre ningarna. tycker Ronny . Han kommer så småningom att kontakta Bror Jacobsson på SÖU och se hur man skulle kunna ut veckla ett samarbete mellan ho nom och SÖU, För pingisen är traditionellt stark inom ende! föreningar Oravais och Smedsby, för att nu nämna två exempel. - Det räcker med ett tiotal ak tiva som är håka på tennis , som kan börja träna ihop och sedan spela mot exempelvis grannbyn .

finns bord

i skolorna?

En annan möj lig väg att få kontakt

med pingisintresserade är skolor·

na. - Men ett problem är att ~et inte finns pingisbord i alla skolor . Men om bord finns vore kvälls· klubbar i pingis en fin aktivitet . - Pingis är på det viset bra att till och med lO-åringar kan vara med och .kämpa bland seniorerna . En av världens bästa pingisdamer är bara 14 år. Systrarna Grefberg var inte ens tolvåringar när de knep sina första FM-bleckor av den ädlaste valören . Och nu ligger Finlands damer 12 :a i Europa. - Pingisen i Finland är på rätt väg. Vi har en rätt bra tOpp och nu jobbar förbundet på att bredda in tresset.

PR\

I.HOR~", '\

Snyggt, vd/vårdat

ARA} TRUMSET såljes. Tel. 90/ ·64/244 ep. kl /6.

Det är där Ronny och nie andra distriktstränare kommer in i bil den. - Vi jobbar under helt olika förutsättningar. Medan endel fun· derar hur de ska lägga upp trä ningen på rätt sätt för de aktiva jobbar jag här i Österbotten med att hitta intresserade och få klub bar att fungera. Ronny jobbar helt på frivillig basis. Utan ersättning. Förbundet har knapert med stålarna, si. Men han har inte heller några definitiva krav på sig från förbundets sida. - Jag får jobba som det p assar.

Han har gått ut med en liten rundskrivelse till alla idrottssekre terare i kommunerna och bett dom att kontakta honom och berätta om det finns folk som lirar pingis runt om i kommunerna. Intresserade får gärna ta kontakt så kommer han ut och diskuterar vad som kan göras. Telefonnumret är 967-17 124. - Får se vem som ringer upp till först. Annars blir det väl att börja snurra omkring i bygderna. På nåt vis ska man väl få upp intresset för pingisen. PETER GRANSTRÖM

BADRESOR FreI 080. till Jalta

9 dygn, halvpension Så här billigt har det aldrig tidigare varit att ta sig till sägenom spunna badorten Jalta vid Svarta Havet. 1080 mk med plats i dubbelrum på I klass hotell samt frukost, lunch/middag under Jalta-vistelsen samt lunch och middag i Leningrad. På hemresan övernattning i Helsingfors. Luneh i Björneborg. Resorna sker med modern turistbuss till Leningrad. Från Lenin grad flyg till Simferopol och kort bussresa till badorten Jaha. Avresor varje fredag kl. 23.30 från Vasa fram till 13.ILl98l. Pris: 2,9, 16,23_10 från Vasa 1390,- från Helsingfors l 168, 30.10, 6.11 från Vasa l 155,- från Helsingf0rs 945, 13.11 från Vasa 1080,- från Helsingfors 878, Obs! Svenskspråkig guidning under Jalta-vistelsen. Svensksprå kig färdledare YRder bussresan.

Le......., 4 dygA, halvpensioB fr. 630, · Avresedagar 23.09 = 755,-. 7.10,21, 10, 1l.11 = 630,-. · 3 dygn i Leningrad på I klass hotell ink l. halvpension. Svensk språkig färdledare. •TOTALPRIS - EJ TILLÄGG.

Torsdagen den l oktober

- - - - - - - _ .•_ - - - - - - - -

Säsongöppning

lördagen den 3. 10. kl. 20.00 med

EMPIRE

BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Peta lax och Nyby. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och Övermark.

* *

FUNKT_GR. 2/81 Arr. : PÖRTOM UF

DANS I TVÅ SALAR * * *

MUSIK FÖR ALLA Å LDRAR * *

UTHYRES I fastighets Ab Bisatsen Sunnan vik , Vasa

2 RUM + KOK 60 m l Ansökningsblanketter och när mare upplysningar fås frå n SÖU:s kansli td. 961-113 5 2 eller disp. Stenkul! tel. 961117 224 (kvällar). Ansökningarna bör vara oss till handa senast 8. 10. 8L BUSSAR: BUSS 1: Jakobsta€l19.00, Kå"by 19.15, Esse 19.25, Salonkyla 19.40, Lahdenkylä 19.50. BUSS 2: Alajärvi 19.30, Vimpeli 20.00, Itäkylä 20.10, Kivipuro 20.20, Pukkila 20.30. BUSS 3: Seinäjoki 17.20, Lapua 18.05, Kauhava 18.30, Kortesjärvi 19.25, Purmojärvi 19.35, Haapajär venkylä 19.50. BUSS 4: Karvala 19.45, Lappajärv i 20.05, Lammi 20.15, Lassila 20.25. BUSS 5: Pernaa 18.10, Ylihärmä 18.25, Alahärma 18.40, Voltti 18.50, Kortesjärvi 19.25, Evijärvi. BUSS 6 (Salminen): Perho 18.55, Oksakoski 19.00, Peltokangas 19.10, Sääksjärvi 19.20, Räyrinki 20.00, Evijärvi.

* * KOM * * * BEKANTA DIG * *

VÄLJ DITT STAMSTÄLLE * *

~I~~

10. 10. Säsongöppning i O

LEDIGA PLATSER

~--------------------------------------Nykarleby Pälsningscentral Ab

PURMOGARDEN

anställer

män och kvinnor

MAX FENDERS

för pälsn ingsarbeten under tiden 26. 10. 81-20 . 2. 82 . Kontak· ta Häggblom eller Lebeitsuk tel. 967-20810 .

VIK IN TILL

~RM .~

Grillbar

Wirginia

vid Strandvägen (Östmans)

I SOLF

D TV

visar i hibr i repris Leena VihlO nens l11usikserie 'I dnrall på b;ime tider' fdn 1979 varannan lördag kväl L

Ab Farm-Frys anställer i Nykarleby kvinnor och män i

PÄLSNINGSARBETE från månadsskiftet oktober-november. Pälsningsar betet pågår ca tre månader. Transport till och från ar betet kan ordnas . Förhandsanmälningar till kontoret , personalchef Sandås , som också ger närmare upplys· ningar om arbetet.

AB FARM·FRYS, Und.erldllninfs lllllsiken har ge nom tiderna pa et( marklIgr sat( speglar sin egen ridsperiod och i sYllnerher den optimism, som all tid har funnirs, rrOls al! livskvalite-

66900 Nykarleby, tel. 20288

ten i övrigr pendlar ;in hir , ;in dit. Varj e melodi är på sil! sä l! sin rids barn.

Där kan man inre granska un derhållningsmusiken som en fri srående förereeJse fastän händel

VELO-MOTO Storgatan 14 . tel. 10590 tad

sernas bakgrund ofra glöms di musiken le ve r vidare. H l1r mia a\" t. ex. 50-raJsnosralg ikenu egentligen hur . liver såg ur pådeo tiden ?, kan man idag fråga sij!"_ Som konferencier med\" Birgitta Ulfsson (20- och 30-u Lasse Pöysri (40- och 50 sa mr Tom Pöysri (GO 70-talen) .

I l

-. .... >

••

Torsdagen den 1 oktober . --------------------------------------------------------~------------------------------------------------~

't~

&TEt:IIOTTNt•• A

••

- ..- ' .

••

SASONGOPPNING I

YKAQLE

3.10 Kl. 20-01

BUSSAR Haldins från J:STAD 19.40 KARLEBY 19.00 via KRONOBY EDSEVÖ. ESSE 19.00 via LAPPFORS.PURMo. FORSBY BE NNÄS. KOVJOK l. ORAVAI S 19.15 via JEPPO

......... .... .......

............ :• UBF

..................

C ÖVER HUVUD lagel är an· eländel, är Iydligen bok klubbens egen parfym. dan i de färggranna brev som bokklubben har disl.ribueral • ~1 O DET TALAS också i breven lill småbarnsföräldrar, synnerli om all modern nalUrliglvis vill gen diskulabel, menar UBF· • styrelsen. berika sina barns liv, "så långl • 14 Dellalas om all den slackars du kan". När hon inte räcker tt~7 modern som ständigt är omgi till mera, finns Barnens Bokpa keIIiII hands med Yllerligare ven av familjen och eu hopp· • lösl hushållsarbete, ska unna "rikedom"; • sej all tänka på sej själv och - Man ifrågasäller moderns skämma bOr! sej. Bäsla sällel egen kapacitet och ger förljug : O O Ufrörelsens Barnför na omdömen om prOdukterna, au tänka på sej själv är a'u skaf • bund kommer att anmiila säger Eki Häggman. fa sej bokklubbens parfym. : bokklubben Barnens Bok. Och lillägger: Denhar en "skön, fräsch : paket till konsumentskydds - I och för sej är det fråga • ombudsmannen. doft", och den "förgyller din : vardag" . om bra sagor, gamla klassiska • O O ,II Det sIrider mOl lagen al( sådana, men där finns till •• Det gäller ett "sago använda parfymen som en exempel en lidning Skoj som lockvara, då man ska sälja •• Paket" som , menar UBF man lyfter till skyarna och säjer styrelsen, marknadsförs på . h I .. I' al( den "sysseIsäller dina barn i •• nagol e t annal, nam Igen sa • ett felaktigt sätt. goböcker, säjer Eki Häggman . limmar under regniga dagar". D •• Sagoböckerna har Vidare lycker slyrelsen au goda essutom vänder vi oss sagor håller som sådana, u lan • k opplats ihoph med en parmOl tonen I. b reven lill föräld • fjym som samtidiut erb'1'öds en sån här förljugen marknads• fi ' rarna. Bokklubben gör sej lill • barnens mödrar,'" berättar önng. • E'L k tolk för en skev och verklig •• Mi Häggman på FSU helsfrämmande bild av fami! REKLAMBREVEN ger oc si jen och modern . Det enda som • kansliet. Det strider mot sken av all sagorna skulle vara kan "förgylla" del vardagliga nya, i varje fall all del skulle : konsumentskyddslagen.

anmäler

•• bok·k lu·b·b KO.' .•:.

·•..... Rock_ •

•

: •

•:: • : : • • • : • • : • : : •

.·

Du över 15 är välkommen

..... ........................ . •

handla om nya, faOlasliska översällningar. Höjden av förljugenhel blir del på slulel, menar Eki, då man uppmanar föräldrarna all ha kameran till hands då brevbäraren kommer med della fanIastiska bokpakel. Då ska man stå beredd med kameran, för "dina barns glada miner" är ,'ärda all bevaras för framtiden! Det som UBF slöder sej på, då man menar au kopplingen parfym·bokpakel kan ifrågasältas, är kapitel 2, paragraf 4, i konsumenlskyddslagen:

"Vid marknadsföring (tir ske d som tnfle . h iir. all ul b u, L I II ' h I ./ . 1"'/ ",Of/SUmefl IIY Ig e sa fes /I" sammafJS med anflaflflyllighel för ell gemefJSaml pn:'. eller som förulsiiller, al/,',a köp av kOfJSumefltflylliohel afllloll "' kOIlJU melltllylliuhel erhå/lö '" ulall vederlag eller lilllled.,all

h · .1

: : • : • : : ••• • : • : • : : • :

• • •

•• • : . •

• MB 200 D ................ ·78, • MB 220D ·70..72.·73.·74, • Honda Accord 4·d .......... • Honda Accord coupe .... • Honda Civic 3-d.............. • BMW 1602 ...................... • Opel Ascona 1.9............. • Opel Rekord 2.1 D.......... • .Volvo 245 farm............... • Volvo 144 GL .................. • Peugeot 504 GLD ... ·75. • Peugeot 504 GL ·71. ·73. • Saab 99 ...... ·73, ·74, ·76 • Datsun 100 A................... • Toyota Corona 1800 ...... • Toyota Corolla ............... • VW 1300.......................... • Fiat 128........................... • Taunus farm................... • Taunus 1.6...._......... ·75,

·79 ·75 ·78 ·78 ·76 ·72 ·78 ·75 ·75 ·73 ·78 ·77 ·79 ·74 ·75 ·72 ·70 ·75 ·78 ·76

Ab Au.to-Truck Oy Jakobstad tel. 967.12302 _ 967.11 302

. L-~~;':':'''';';;~''''-';;';;';''';''';'';'~'''''''

•

pm, .'avlua me"all ue iii lUU ' Ila kOllJllmelllllylligbel<'Tl/a il'· ke före/igxer ell ({""eIlhari . Jak/ixl sambafld. " .

• • • :

BERT/:l Nr(,AR/)

•

Arctic-Cat

snöskotrar och nya mo deller Winha samt nytt för i år Kawazaki som vi säljer till verkliga intro duktionspriser, så länge lagret räcker. I lager re dan stort urval beg. snö skotrar. Nu säljer vi även Honda motorcyklar och reservdelar, samtliga mo deller ,i lager.

.......................................................~.................~......... :•

.......................

................................................

.L .,. d verr<sl/a C DET BLIR Rockverkslad i Vasa den 10-11 oktober på Pedagogiska fakultelen. Rock verkstan vänder sig lill alla som är inrresserade av rockmusik och framför allt lill dig som är inrresserad av finlandssvensk r~kmusik . Målsäuningen med SOU:s Rockverksamhel är all ~amla unga musiker lill en ge mensam Iräff, och under sak kunnig ledning ge ideer lill all göra sin egen musik . Ledare för Rockverkstan är . (LAVS JÄRVINEN och ALF

... .

Hörspel och improvisa lioner • Skriva slämmor , ~oslspel, lema. Ta med egna instrumenr, gi larr, basgitarr och andra små inslrumenl. Vi kommer all ha en grunduppsällning av inslru menr på plals såsom trummor, gilarr, basgilarr, piano m.m. Deltagaravgift: 50-100 mk/person, beroende på anla. lel dellagare. Preliminärt program ' för RockverksIan : Tid : 10-11 oklOber. Plal\: Pedagogiska faku,Jrelen, Kyrko· esplanaden 12- 14, Vasa. An· mälan och informalion: SÖU I Weslerlund, tel. %1· 113572. ilS 372 .

MYLLERI. Vi kommer all syssla med följande : • Ackord och melodibyggnad • Hur ska man öva? • AckordsätIning och kom. binalioner av acckord • Komposilioner och arran· gemang • Informalion om olika mu sikslilar

Preliminär! lidsschema: tördag 10 oktober kl. 10.00 Öppning och presenlalion av Rock· verkstan . Diskussion och grupparbete. Kl. 12 .00 malpaus . Kl. 13 .00 föreläsningar och diskussioner. Grupparbele. Kl. 18.00 Arbelel slul för dagen. Söndagen den lloklober kl. 10.00 fomällning av gårdagens arbele . Kl. 12 .00 malpaus. Forlsällning på gärdagens arbele. Kl. IS .OO Avslulning a" Rock"erkslan och ul\·iirdering . Programmel kan iindras ifall dehagarna så önskar!

••

•

• : • : : • : :

................................... ..............................•................... (

~.TEM

Seg. MC:n till höstpriser. VALKOMMEN! IILFÖIISAUNlNO

Vasa, Olympiagatan 5-7

Tel. 961/120793

Torsdagen den l oktober ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

- Det bkv ingen cflgCTtSöl p.g.a. färjsrrejken men med dn material vi hade som gru nd lad 1 i alla fall upp en kampa nj . I fO reslog då all den skulle h02 "Dans-i-lag" eller" - tep" _ 'i hadc t.o.m. ell förs lag Lill P vinjerr för kampanjen klar. Så kom somm aren cm t och kom SÖU med )ocke-kampan;m. Och dct var enklas! oc h bas. ut kopplade på förbunde u kam panj. När vi samlade dansleda ma foo. ta gången kom 37 st. Jocke panjen genomfördes i l. 2: nn gens medlemsföreningar.

Innan kommunerna anslällde ungdomssekrelerare var del myckeldiskussion om vad de skulle syssla med. KonnunaJ männen var väldigl rädda för all de skulle bli byråkraler "pappersiigrar" . De borde leda verksam helen i föreningarna. Men skulle del verka häm mande på de frivilliga oavlöna de ledarna? Skulle verksam helen i ungdomsföreningarna hell bli beroende av den kom munala ungdoinsledarens insalser?

50-70 timmar övertid

Så kom ungdomslagen och utbild ningen av kommunala ungdoms sekreterare. Lagen förursa((e a(( ungdomsverksamheten skulle bed rivas i föreningarna. Ungdoms sekrererarna skulle vara admi nistratörer, rådgivare och på sin höjd puffa på litet grand ute i för eningarna. Utbildningen tog i rätt hög grad sikte på organisat ion och administration .

Kent h har besökt alla förenin inom ringen urom Tölb}' hon bygdsförening. Han är ure n3.sl:lll varje kväll undcr vinterhal våret. På dagarna sitler han ändå for det mesta på sill kansli på ämbe huset. - Bara jag får sova på morg n tills jag vaknar är del sedan de t samma vad jag jobbar med. äger han . Jag räknar nog arbe timmar men de lämnar i boken. På vi nt rar na blir det )0-70 timmar öve nid per månad. - Om jag inte har et! be täm t program någon kväll brukar jag fa ra ut med bilen och vika in om det lyser i någon uf-Iokal. Det är för vånande hur ofta det lyser i u lokalerna, säger han.

Administratör i första hand Ungdomssekreterarna är i dag oåså i första hand adminisrra törer. En del av dem rar a.ktivt del j det praktiska ungdomsarberet men flera syns sällan eller aldrig ure på fälter. De si((er på kommunal kansliet under tjänstt"lid men syns ime ute i föreningarna. - ime skulle det· gå att ra bon ungdomssekreterarna, säger Kemh Srorm. Han har jobbat som ungdoms sekreterare i Malax och tidvis även i Korsholm då sekreteranjänsten va ri robesart. - Men alla kommuner borde också ha minst en fältledare , tycker han. Det fungerar inte atr kommu nerna skulle ha enbart fältledare . Ungdomslagstiftningen måste hela tiden följas upp. Om kommunen skall få statsbid rag för ungdoms verksamhet krävs en hel del admi nistrativt joblo. I mindre kommu ner kan en ungdomssekreterare få tid för arbete ute i föreningarna men i större kommuner behövs både sekreterare och fältledare.

Mesta jobbet inom V ringen - Jag har kommit att arbeta mest inom ungdomsföreningarna som hör till SOU, berättar Kenth. De finns ju i varje by inom kommu nen. Femte ringen har 25 medlemsföreningar. Av dem finns fyra inom Vasa srad. Jag brukar in te göra någon åtskillnad. Ingen har heller protesterat. Det är klan att 25 föreningar ger tillrärkhgt med arbete. - Dessutom sätter kommunens ungdomsnämnd ibland i gång någoll aktivitet som jag har att dr;\. Inom centralorten Smedsbv. där det onekligen finns vissa ' ung domsproblem. har man t\'l'kl all jag borde jobba mera än vad jag gör nu. Eftersom jag själv hör till Smeds by uf blir det ända an vara rätt mycket där. Andra förcningar Ilar illle hört av sig . Att sälla ig"1I1g ma akri",itet('r StÖI('[ gcnast p:-' prob lem medutrl·mmen. Alla ungdomar har ju möjlighCl att delta i de aktivircler som ringen om mcdlemsföreningarna har i gång, resonerar KClllh . Livling~ verksamheten är omfattande. DCI

Fältledare Storm

fyller verkligen

en uppgift

D . D FÄlTlEDARE kallas han - Kenth Storm i Korsholm. Det betyder att han har till uppgift att organisera och leda olika verksamhetsformer för ung dom inom ungdomsfOreningarna i Korsholms kommun. Det gör verkligen också Kenth.

Alltid är han i gång med någon aktivitet. Det kan vara fråga om barn verk

.samhet, tonårsaktiviteter, danskurser, föreningsledarkurser, tävlingar, att skri va puffar och referat, skaffa material för verksamhet, sätta i gång någon aktivi tet osv., osv. D D Kenth Storm är populär i föreningen. Han dyker ofta upp när man minst anar. Om han far förbi lokalen och det lyser där så viker han in. Han informerar, ger råd och anvisningar, försöker få föreningarna att tända på nya ideer, skaffar sånt som föreningarna rnte själva får tag på. Han är en av dem - ungdomarna i föreningarna. Honom kan man prata med som en kam rat om allt möjligt. Kenth är en sådan 'tjänsteman' som föreningarna behöver. Som de har nyt ta av. Fältledare Kenth Storm fyller verkligen en uppgift.

iir f01 boll för' damer och herrar. I ringens regi tOrmedlar jag materi \'OllevboII . rinkbandv. förenings . alet till barnklubbarna och även skidningar. bordlennis. trafik till tånårsklubbar och den öppet I:ivlingar orh pidro . Enbart all dra hus-verksamhel som förekommer. alla dc här tävlingarna ,ir nn'rkcr I höst har Kenth puffat i gång jobb. Många hunJra unga ~nga barnkl ubbarna på nn!. De tlesra garas i dcn verksamhetcn . verkar att komma i g:1I1g. komel terar han .

12 nya

barnklubbar! - I vimras tirk \'i i g:lng barn klubhar inol1l h:i1flcn al' tl.ircniJlg ama . Vi samladc bli\'ande harnlc dare lill kdllskursn P;'l rna olika platser . Sm;lningorll körde 12 barnklubhar i g;lng i t'irl'ningama.

Femte ringen startade Jocke-kampanjen - rjol;'lrets h"bdc JOlkc-kampanj inom SÖU qanadt' t'gentligen

inom Femte ringen. säger Kemh Storm. En av de första veckorna efter del jag började som fältledare - det var i mars i fjol - tog rin gen upp "jag vågar slUffa"-iden från Umeå I·id ell ringmöte. Före det hade dt'nna danskurs l'Crksamhet prt'sentetats utförligt i ÖP . - Vid ringrnötet i Sundom rill salles cn arbetsgrupp som bestod al' Jan Hammarslföm. Stig Beijar och jag sj;ih·. Vi skulie planera en danskur~kamp;tnj inom ringen . Skulle bl.a. resa till Umd för all se hur Stuffa-kampanjen genomför des där.

Bild-rapsodi och ringregissör Under denna höst jobbar Kenth med två nya ideer som han hoppas få förverkligade. - för omkring tio år sedan gav ringen i flera år årligen ut en bild rapsodi. Det var bilder från för eningarnas och ringens aktiviteter samt kona sammanfattningar av det viktigaste som hänt under åre t. En liknande bildkrönika tänker Kenth sammanställa och få klar fram till julen. Själv har han tagir en he/ del bilder och säkert finns det också bilder i föreningarna. Den andra iden har litet större format. - Det tycks finnas intresse ro. teater inom alla föreningar. ten de tre regissörer som jobbar i ringen som ledare för MI-kana räcker inre till. Vi borde få en pa son på heltid som skulle hi. nybörjargrupper som vill komma någonting i mindre Kenth har tänkt sig alt fl tet kommunala pengar experiment verksamhet med ro gissör som ringen skulle Det skulle ime behöva \ '2C:i av de etabe/rade regissören:a... kunde vara nagon äldre teateramatör som under ro skulle jobba helt med t(2ltt - Det finns nog \'~ all få loss pengar. säger K finna en lämplig person åta sig det här är kanske Slutligen påminner l<! de filmkvällar han kör en \ månad. Han hn upp en film för en vecka. Han

Torsdagen den 1 oktober . . ------------------~----------------------------------------~=-------------------------------------- ~NISKA POSTE~

,'Talkoandan

har Inte vant så bra

som vi hoppades" D Grannföreningarna Singsby uf och lskmo Jungsund uf i norra Korsholm håller vardera på med utbyggnad av sina lokaler. D I vartdera fallet är det behovet av inomhus WC-er som gett upphov till utbyggnaderna. Båda föreningarna har så pass små lokaler att ett inredan de av ordentliga WC-er inom de gamla väggarna i hög grad skulle ha inskränkt på andra nödvändiga utrymmen.

• LeifBjörk, Johan·Erik Fant och Ruben Lindahl hör till de flitigaste byggarna-kliittrarna i Iskmo-Jungsund u!

• - Bara vi får taket på nu tror jag det blir bättre fart på talkoarbetet, säger Helena Lax tillfemte ringens fältledare Kenth Storm sedan hon strax innan beklagat sig över att intresset för uJ.lokalens utbyggnad inte varit vad man hoppats inom Singsby u! - Vi funderade länge på hur vi skulle lösa utrymmesproblemen för att få WC-er, berättar Helena Lax i Singsby uf. Vi tänkte oss att bygga ut norrut, men vi fick det inte att passa. - Så en eftermiddag gick jag här ensam och mätte och funde rade. Sedan diskuterade jag med farsgubben hemma i Norra Vall grund som är timmerman. Det blev till den lösning som vi:nu för verkligar . - Nu ångrar vi bara att vi inte byggde ut litet till. Tre meter ytterligare mot landsvägen skulle ha gett ett betydligt större serve ringsrum .

Kostar mera än berå'knat Lösningen i Singsby blev att man placerade toaletterna i det som för ut var kök. Nytt kök byggs i en del av gamla serveringsrummet. Den östra flygeln förlängs med tre me ter varvid man ersätter den del som köket tar av serveringsrummet. Ut byggnaden är på totalt 18 m 2 • - Kostriadsförslaget för ut byggnaden och omändringsarbete na lyder på 84 000 mk, berättar Helena! I statligt renoverings bi drag får vi 30 000 mk od~ så har vi tagit ett lån på 10000 mk . 'Litet pengar hade föreningen också samlat ihop, SOm man' kunde satsa. Man har samlat in virke i byn , ordnat en basar som gav bra med pengar och tänker ordna' en pen ninginsamling i byn . - Men det kommer nog att kosta mera än beräknat. Vatten ledningsarbetena, anslutningen av vatten och övriga grundningsarbe ten blev dyrare än beräknat . Arbetet startade l:> juni i år. Av sikten var att det skulle göras un dan snabbt och vara klart redan i oktober.

Fester

en specialitet!

1111

Talkuandan har inte varit så bra som vi huppades. säger Hele na . Arbetet stod stilla nästan helt nu under hösten . Men nu har der åter blivit fart på. Månne vi nu in te kan hålla julfest i en färdigt renoverad lukal .

- Annars ordnar vi fast det in te är klart. För si de här med fester är någon ting av specialiter för Singsby uf. De ger också litet pengar i kassan. Varken ungdoms- eller gammal danser lönar sig i Singsby. Kvinnlig ordförande har före ningen och även annars är der flic korna som drar många aktiviteter i föreningen . Det senaste är att före ningen skall ställa upp ett rent damlag i femte ringens nybörjar serie i pidro. Barnklubben 'Hajen' dras av flickor. Det är Carina och Ann-Sofi Dahl, Anna-Lena Be{ts med He lena Lax som stöd då och då. För Jocke-danskursen var det stort in tresse i Singsby. I fotboll finns både herr- och damlag . Nu är siktet inställt på en vår revy. Ett juniorfolkdanslag skall man försöka få igång. Ett par äldre folkdansare i föreningen har lovat leda verksamheten . Singsby uf har 212 medlemmar. Helena Lax är ordförande andra årer

Idrottsintresset stort i 70-åriga Iskmo-Jungsund ut

Det fanns ingen möjlighet att få utrymme för inomhustoaletter i vår lokal, konstaterar ' skmo-Jung sund uh ordförande Jan-Erik Fant. Därför beslöt vi om en ut byggnad av lokalen. . Den nya delen är på :>4 mi i två våningar. Ut byggnaden sker åt ös ter där huvudingången är. Toalet terna kummer i nedre våningen, garderoben flyttar uch hallen för sturas. J övre våningen åstadkoms ett rymligt klubb- och mötesrum. Ge nom att lokalen delvis har el-upp värmning kommer detta under största delen av året att kunna an vänd as utan att man värmer upp hela lokalen helt uch hållet. Kustnadsförslaget för ut byggna den lyder på ~:> 000 mk . Egna pengar hade fiireningcn inte . Man ::made genast 70 000 mk. I statsbi drag fårman l'iOOOmk . - Vi räknar med att få lika myrket från kommunen . SIlKkar fick man fr ån Iskrno samfällighcrerna och en del från

södra Jungsund. Norra Jungsund samfälligheter har gett grus och sand . Utbyggnadsarbetet påbörja des redan förra sommaren. Det var meningen an det skulle gå snabbt undan men den dåliga hösten och ringa intresse för talkoarbete ledde till ett längre uppehåll under vin tern.

Få äldre

har ställt upp

Under sommaren har arbetet löpt ganska bra fast det mest varit sam ma personer som jobbat. De unga har i alla fall ställt upp bra i Iskmo Jungsund. Bara några få äldre per soner har återkommande deltagit i tal koarbetet. Allt utom vatten- och avloppsar beten och golvslipningen har ändå gjorts på talko. Utsidan börjat vara klar vid det här laget. Det är högt till 'kroppåsen' på Iskmo-Jung sund uf:s lokal. Det har gällt att inte vara rädd att klättra. Inredningsarbctet kan sedan gö ras eherhand. Bara man får WC erna klara går det att börja använ da lokallen. - Nog blir det julfest som van ligt sista lördagen före jul, lovar Johan-Erik. Programskapande har man idkar flitigt i Iskmo-Jungsund de senaste åren. Senaste års julfest program gick i revystil och blev så uppskat tat att man fick lov att ge en repris av festprogrammet. På våren blev det samma sak med vårfestpro grammet.

Idrottsintresse på topp Annars är idrousinrressl't på topp i föreningen . Damlaget vann ring serien i fotb oll inom femte ringen, herrarna blev tvåa. I Korsholms Cup var herrarna uppe i final mot Hoppet men drog det kortare strå et . I-'()reningsskidning arna Inom ringcn vann IskIno-Jungsund se naste vinter . I rinkhandy blev det en andraplal'l'ring. . Detta år h·ller föreningen 70 år. - Om v; hinner senare i höst ordnar vi l'il ;lrerinvignings och jubileumsfesl. SägtT Johan-Erik r:anl . SVEN-ERIK GLADE]{

Torsdagen den 1 oktober POSTEN

nin1IIIlIIIIIIIllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJIIIlUIIIIIIIIIUIIIUIIIII11111111111111111111111111111111111111111111

11111111111111 11I1111111111J I

'laggör .grCl då uppta o En intervju med Jonas Hallberg får väl vara lite bakvänd, så jag ska ta vad jag inte frågade. Jag frågade inte vad Hallberg tycker om Groucho Marx. Jag hade tänkt fråga de. Men sen stämmer man möte på en gata i Stockh~ c~ en kommer lufsande en tvåmeters jäkel som går lätt framåtböjd med SlGr handen. D Som en knäande GrOlKho Marx på filmdukenJ

O Man blirfniurigoch kommer av sej, och-io_an vi h'a r bjuat eJt Olfe att si - -' . aUa frågorna på Groucho M bortglömda. D Men det hade kunnat vara nånting, det där med Marx och Hallberg. Är da Samma till synes obekymrade inställning till publiken hos Groucho M på fil och Jonas H i MåniUzgsbörsen? Samma göra-sio"grej och lita på att publiken resten. Samma insikt om att publiken vill bli berörd. O Och förresten hade också Groucho Marx en serie galenskapsintervjuer i te'-e. olämpningskonstnär" har någon kallat honom - i positiv mening.

O Hallbergs Hylla i MåniUzgsbörsen är kanske mer galenskap än förolämpoin!_ O Konst är det i vilket fall som helst ..

•-

-. ' --1-~----"~-"_",_",,_,-,,,

Text:

BERTEL NYGARD Foto: PETER GRANSTR

• Jonas Hal/berg brukar utsätta sina gäster på hyllan för ett "psykoligiskt" test, där man ska pric ka in se; siått! i ett system st!ag stark/ katt-hund. Så här "prickade" han in se; sjiiJl när ÖP bad om det. Hur man su tol ka resultatet är en annan femma. . • - Men det kan ju vara ganska at' slö;ande, säjer Jonas. Som då 1Guil/ou först frågade efter "'tir dal hade satt sitt kryss. Det är tvU att Guil/otl vill vara starkare iiII dal...

Nu finns det - som känt - också hell ~ " t - -aj ar om Jonas Ha Hberg_ J Svenska MAD man sågade av honom ordentligt för Så här lät det: ., Hej _ Jag heter Jonas Gallfärg l Det if enfaldigheter varje månad _ Alla i min r.aD-u"= liiiIiar-..j Bägge två'" "Jag älskar själv mina krystade id~ "Egentligen borde jag inte pra[a si~as.-= för min hals - massor av tittare har ~ kl _. ra av den _ Men dom skojar väl' Va?" MAD-kritiken tvcker Jonas sjäh' ill2 om. han är både hatad 'och älskad. men han mcn:u fel utgångspunkt. - Jag-förslår att folk kan reta upp ~ pi själv reta mej på en kille som var som jag! trodde att det var pa allvar. och det gir t\'värr. De ser inte mej i teve som en roo ...här jävla korkad är den där killen. - Richard Fuchs som skrev den där g~ i l'IL~ .. . . . . rar tydligen det där. Han menar an dm Hallberg själv _Det är ungefär som om som spelar nån ond typ i en Shake'SpOll"-man fram till honom och säjer USa-L L

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Torsdagen den I oktober

AM t~

~TIERBOTTNf"A ~N

IIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU 1IIIIIU1I1I1I1I11111111I11I1I1I1I1111I111I1I1 IIUIUIIIUIIIIU 11111111II I UI 111111111111111111111111111111111111

as,-d~t

lite .avvikånäe' s~orn · h~lt ..1<ansinnigt;,

• Är det kanske så att du gör en typ som antingen blir väl digt omtyckt eller också nästan på gränsen till baud? Fi"ns det några reaktioner däremellan? - Mitt-emellan-gruppen är väl dom som inte ser pro grammet! Det är fortfarande inte precis hela befolkningen som gör det. Som bäst har vi väl haft 26 procent. Det 'bety der 1,7 miljoner och det är rätt bra för den här 't ypen av program.

öc

"De tror ,att stU/iir jävla korkad är deniJär killen"

- Största gruppen tittare är ungdomar i åldern 18 tlll2~ år. Men vi har också äldre, och det har varit en tendeEl3att fler och fler äldre ser programmet. • Vad ä'r syftet bakom Måndagsbörsen? Hur kom pro grammet till? - Från början var det meningen att vi skulle spegla nöj eslivet i Stockholm. Punkt och slut. - Vi skuJJe tala om för hela landet vad som händer i Stockholm. Men sen gled det i väg lite grann och blev mera ett rockmusikprogram. Från början var det tänkt att en trappa ner skulle man ha scenen, och där skulle jag vara och presentera artisterna. En trappa upp skulle man ha interv juer med dem efter framträdandena. Men sen blev det så att jag började göra egna intervjuer där nere, och så var det ju inte tänkt. .. Jag tyckte det var roligt, och så uppstod det här då att jag började köra med konstiga översätrningar.

"Det finns fortfarande folk som tror att jag är urusel i engeIska" - Det finns fortfarande folk som tror att jag är urusel i en gelska! Det tycker jag är kul. .. - Sen är det också en viss ide med att Måndagsbänen är direktsänd . Det finns en speciell känsla i detta att just nu händer det. Och gör man en tabbe får man förklara den, det går inte att klippa bort. • Hal/bergs Hylla då? Dina kändisintervjuer är ju både allvar och skoj. Vad ä'r iden bakom Hyl/an? - Syftet är främst att göra underhållning. Informatio nen kommer i andra hand, framför aJJt ska det vara under hållande. Sättet att nå den här underhållnIngen är då att man har en duell, en liten mini-ordkastning mellan två personer. Och då b ör intervjuoffret vara så pass känt att alla har en sortS relation till honom eller henne, och tänker "ahaa, den där, nu ska vi se hur den fungerar!" - Idealfallet är att man lyckas visa att den hittills så tris ta och torra makthavaren kanske hade nån ny sida som man inte har tänkt på. Det är inte meningen att man ska sitta och gulla sej med poli.tiker och vara insmickrande.

"Jag tror att det skulle ha blivit pinsamt med Fä"lldin på hylian" • Finns det inte den risken?

- Jo, och vi har ju fått den kritiken. Vi hade två moderater på raken, och då var det folk som sa "han sitter och gullar sej med moderater". Men dels var det en slump all de kom

• Såhä'r ser den svenska crazytidningen MAD på Jonas. Ett synsätt som herr Hallberg inte tycker om - inte för att det är elakt, utan för att det utgår från den roll som han spelar i TV och för utsätter alt rollen = Hallberg själv. Vilket alltså inte är fallet, enligt Hallberg. i följd, dels är det faktiskt så i Sverige att dom -färgstarkaste personerna finns inte i mitten. Dom finns på ytterkanter na. Vi har haft kommunister, socialister och högermän men inga folkpartister, och det är nog ingen slump. - Jag tror inte Fälldin skulle fungera på Hyllan. Det ha de varit kul att ha honom, men jag tror att det skulle bli lite pinsamt på något vis .. • Hur har intervjuobjekten ställt upp? - Det är några som tackat nej, men dom allra flesta stäl ler upp och tycker det är roligt. - Sen är det naturligtvis också så att dom här intervjuer na är nån sortS egotripp för mej personligen. Det hela byg ger lite på all en del tycker illa om mej och min typ, och då får dom glädjen all se att jag kanske blir tillknölad av nån. Och där finns det ett underhållningsvärde. Man undrar hur

fan ska det gå i kväll då.": ska vi se, hur ska han klara den här då , -Den är skarp al' ,så, det kommer han inte att klara'" ,~ - Och då blir'C!et lite av att hålla på olika hästar, och det är underhållande.

• Vem har värit bäst eller sämst att intervjua? - Sämst tror jag att Harry Schein var, och det höll han med om själv. Han var inte alls engagerad, och jag förstår fortfarande inte varför han ställde upp. - En av dom bästa var nog Britr Mogård, skolministern. Hon hade allmänt uppfattats som en makllant , hård och kall, men hon var oerhört lugn och självironisk. Jag tror inte jag har sell något intervjuoffer som varit så avspänt som hon. Och då kan man ju säja att okey, dct här ger plus

poäng åt moderaterna. - So what' Det är inte partierna

jag intervjuar, del är personerna.

Intervjun fortsätter

på nästa sida!

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I111111111111111111111111111111111111111111r

•

Torsdagen den l oktober

~------------------~------~

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1111111I111111111111111111111111111111 • Nå'r man ser Hallbergs Hylla tror man ju att dina in tervjuer är väldigt spontana. Hur mycket förbereder du d eJ··? - Mycket lite. faktiskt. Vi sitter så här som vi gör nu och käkar lunch , några dagar innan eller samma dag i vissa fall. Och då är mitt enda syfte att lära känna personerna. Jag struntar i att bestämma exakt vad vi ska snacka om. I stället frågar jag bara ungefär så här: "Hur har du det då? Vad tycker du om det?" och så vidare. - Jag är fortfarande så där att jag blir nervös som en li ten skolpojke då det kommer ett statsråd och ska käka lunch med mej . Det kanske är lustigt . men så är det. - Narurligtvis läser jag på lite också, pressklipp och sånt. Men det viktiga är den personliga kontakten . En sån som Ulf Adclsohn rill exempel var oerhört lätt att samarbe ta med. Han tyckte det var kul och tog det hela med en klackspark. .

Hallberg om Hallberg

"Jag blir nervös som en skolpojke när ett statsråd ska kåeka lunch, med mej"

- Sen var det en tjej som hade väldigt åtsittande läderbral lor. Jag blev. lite så där du vet. . . det är ju så när man är kille och plötsligt står en tjusig tjej framför en. Vi skulle snacka och jag kom verkligen av mej. Och det kan väl i och för sej vara roligt att man kan tillåta sej det, men det tycker inte alla. - Vi har en sån där jämställdhetskommitte på televisio nen, och dom rog det där bandet och använde det i sin un dervisning: "Så där skulle han inte ha gjort om det hade varit en kille" , sa dom. - Vilket alltså är riktigt. . . • Slittet att intervjua, dr det din egen uppfinning eller kan man tala om 1i4gra förebilder? - Ja har faktiskt inte sett nån som hållit på så där. Det finns visst folk i USA som på sätt och vis gör mycket grövre grejer. Det finns en man i New York som har nåt slags teiefOriprogram där han ringer upp folk som vill bli skändade. - Döm vill det själva alltså! - Då ringer han kanske upp en pensionär o(' h säier: "Går ni där och skräpar tortfarande ' Ska ni inte hoppa i floden' Ni kostar bara en massa pengar till ingen nytta r" - Det tycker jag inte är så speciellt jättekul. - Folk säjer till mej att " du säjer vad fan som helst". men det gör jag ju inte. Det finns klara gränser, saker som man inte ska göra. Der finns känsliga områden där man. får tassa försiktigt . I och för sej tvcker jag ju att vissa människor är för känsliga. men ändå ska det nog finnas gr'inser. Sen kan man diskwera var dorn ska gå nån stans.

Jag heter S"en Joaa Hallberg och bOl' i Stockholm. Jag är född 1944 jag har en familj, som också bOl' I Stockholm. " Vi har t vå b:ma... Den ena heter Martin och ar il, och andra heter Maria och är l - Min sambo heter Birgitta_ Jag är utbildad jurist , har ·juristexamen i Uppsala 1972_ Sea jobbade jag som jurist i oAgra _ . på Riksrevisionsverket och i.ruDo dess hos länsåklagaren i Luleå och hos kronofogden i Umeå. Då jag var i Umeå åkte jag över till Vasa och var där i fyra timmar och åt glass ...

• Du brukar ibland läsa galna dikter i Måndagsbörsen. Hur går den humorn fram tror du? - Jag vet inte. Det är väl andra människor som tycker dikterna är roliga, än dom som tycker om när Hallberg knäpper nåt statsråd på näsan. - Vad jag tycker är viktigast i den här typen av under hållning, är kontraster och överraskningar. Det ska hela ti den vara något oväntat som händer. Man ska inte kunna sä· ja på förhand att jaha, nu kommer den där killen in och det vet man ju vad han säjer, och sen blir det musik och det vet man ju hur det låter. .. - Där är lite av poängen med att vi direktsänder . Detta att man aldrig vet hur det går . • Hur har dom utländska artisterna reagerat på din in .tervjuteknik? - I 98 fall av 100 har dom förstått exakt vad jag håller på med. Men med dom här två återstående då så har det kan ske inte gått så bra. Det var en amerikansk sångerska som blev alldeles skräckslagen, och det berodde mest på an pu bliken skrattade åt mina översättningar och hon trodde att jag stod och drev med henne . Jag försökte förklara att det inte gäller henne, men hon blev oerhört stött och tittade mot sin orkester för att få hjälp.

"Vi skulle snacka och jag kom verkligen av mej"

- Vi hade det här gänget Village People, som alltså har kört i fem år med sin homosexuella image. På under en öv ningsintervju före programmet frågade jag dom vad dorn hade för musiksmak, och det svarade dom på. Sen sa jag " ni har andra speciella preferenser också?", och då var det kataStrof direkt. Dorn kallade till sej sin svenska kontakt man och sa: "Could you mak.e him not put that question to us.I "

"Could you

make him not put_

that Question"

. När jag hade jobbat i fyra år pi Riksrevisionsverket, kände jag an nu måste jag pröva om det hM andra som jag är intresserad av. räcker att hålla på med på heltid_ Därför sökte jag in på Dramatiska Institutet här i Stockholm, som alltså är film-, teve- och radiout bildning. Jag sökte in på film- och teve-regi. Tidigare hade jag sysslat en del med studentspex och lite med tea ter. Jag har också varit road av ly pen "middagsunderhållning". an hålla tal och så_ Jag ville pröva om allt det dir höll, och hittills har det hållit_ Hur länge vet jag inte, men jurisl yrket slutgiltigt lagt åt si

• Personligen tycker jag din styrka är alt du lyckas rfftt mellan galenskap och förnuft, att du stan_ -/11'; Ar det inte någonting sånt det handlar om? - Just det, enormt viktigt! Det där tog mej en ...., _.... lära mej. Jag hade ingen som helst träning och heller. Det var bara an ösa på, och då blev det JUSt tog i för m yc ket , - Jag hade den där grejen förut. .. jag a.nsn att man ska se glad ut själv när man har beränar histotia. Då tycker jag i princip det är roligare am rättande ser allvarlig ut. Men det strider mot n ()(IlEII:t::Z. ve, så gör man inte. Många uppfattade det så di tingen var enormt sur, eller sen då jag la på ett ratt : " Jaha, han skrattar åt sina egna skärnl ~ Han är rolig!" - En dödssynd tydligen att tro att man är ens om man jobbar med underhållningsprognm. ,.. tvdligen tro att man är rolig!

- Det rycker jag var barnsligt. Om dom nu kör med ho mosexualiteten i sitt utspel, och man då något lite antyder i inte~vjun att det är s~, då ska dorn förneka det! • Du är ju trots allt våldigt populär i vida kretsar. Vågar man dra en parallell till M. A. Numminen? Hans popula ritet beror kanske till en del på att han gör det tillåtet att sjunga "dilligt". Kan man se din popularitet sm vår kol lektiva hdmnd på ett samhälle där det inte å'r tillåtet att göra bort sej? - Ja , det tror jag. Det är säkert likadant i Finland som i Sverige. att folk är oerhört rädda för att göra fel. Om det då - Men det är som du säjer, ett slags tim ing_ ro rn:~=:.. plötsligt dvker upp en kille som gör fel gång på gång . så - Jag korn att tänka på det du sa om M_ :\ - :,\;==~::.. tror jag att det känns befriande. Jag uppfattar både Numminen och mej själ - Man identifierar sej över huvud taget med programle ket studentskämtare . som en del av de n lT'2dl-iL"'tI~::I.. daren . Om jag intervjuar Ulf Adelsohn. så tänker kanske då tycker jag det är kul att det fungerar tittarna: "Den där skulle man vilja fråga hur det var med inte är en del av den traditionen . Det är dorn där bastk jolarna det skrevs om. Och då frågar jag: de. för jag f\'cker att det är en rätt specie ll bu "Hur \'ar det med dom där bastkjolarna '" Då blir jag ett srreten. ombud för tittarna och kanske till oc h med lite uppbftiga - I Sverige har vi ju Hasse å Tag förg' re än dom själva skull e \·ara. stanat i samma miljö. Själv anser jag mej ~

"Folk identifierar sig med programledaren"

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Ll2J_____________________

TOr"fhgen den 1 oktober

- Nu måste det börja hända nånting på

tonårsfronten!

ODD

, . Vid tinget i Malax 1977 var man samhii/lsengagerad, precis som }o- -........- ... hannes K på sin tid. Men man det på ett levande och roligt så'tt. - Något att ta efter kanske? rar tonårsrådet.

Vi måste se till att vi får lite sprutt på

tonårstinget igen, och vi ska se till att det

blir så intressant att tonåringarna möter

upp.

ODD

Så resonerade man inom SÖU:s tonårsråd

vid ett möte nyligen. Man diskuterade ar

betsformerna vid det kommande tonårstin

get.

ODD

Temat för årets tonårsting blir antingen

något med populärkultur eller kommunfrå

gor.

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111: verkad av Povel Ramel och hans sätl aLL vara rolig. Jag ring de Povel och ville ha honom på Hyllan, men han ville inte . • Vilka andra har backat Hyllan? - Det vet jag inte om man ska säja. Det har varit så egendomliga skäl, som "nej , jag förekommer för mycket just nu " eller " jag vill inte utsätta mej för sånt där". . - Det sista är naturligtvis en balansgång för mej. Jag får inte vara för otrevlig , för då får jag inga som ställer upp. - Det är väldigt små nyanser vi snackar om . Den ena ex tremen är ju det totalt insmickrande. den andra är polisför höret eller det fullständigt vansinniga samtalet. Då menar jag att jag ligger lite vid sidan om mitten, mot det vansinni ga, men det uppfattas ändå i teve som jag låg långt ute på kanten. - Jag gör grejer som är lite avvikande, ocb då uppfattas det som helt vansinnigt. Just därför kanske att det finns så många andra som gör väldigt vanligll S;l~r..g"ch inte är kon stiga . Och det är ju bra för mej , annars skulle det här inte vara nånting!

"Jag är nästan

totalt okunnig

i musik"

• Är det inte ganska typiskt Sverige det hå'r med tummen upp eller tummen ner och ingenting tJå'remellan? - Ja, och det där hjälper ju kvällspressen till med . Man fräser på och fören klar grejerna : - " Är du slut nu, Jonas Hallberg?" - Ja, jag är slut nu. Ni får skjuta mej i morgon. • Musiksidan i Måndagsbörsen, hur väljer ni banden? - Det är rätt lustigt , men jag är själv nästan totalt okun nig! Vi har en musikexpen i redaktionen . Det är i huvud sak tre personer som väljer musiken , och jag är inte en av dem. Jag har synpunkter förstås, men jag ar inte kunnig i rockmusik. Mitt musikintresse slutade väl med Beatles . Jag vet inte vad som hände. . • Måndagsbörsen har en väldig genomslagskraft. - Ja , och det är ett problem för oss . Vi får ju ett enormt ansvar för den musik vi satsar på . - Till exempel både Noise och Gyllene Tider startade ju lite grann i Måndagsbörsen. • Du lär ha tvekat att stå'lla upp i Måndagsbörsen nu i höst. . - Ja, det var för att jag håller på med en underhåll ningsserie om några advokater. Jag har den här. . . det är aHtså ett manuskript som inte är bra men det är klart' Det ska bearbetas och det tar tid , så därför var det frågan om jag skulle ha haft tid med Måndagsbörsen. - Serien blir i seX avsnitt och kommer rroligen 1982 i november, om den nu blir av . Den ska heta "Bakks". • Ambitioner för framtiden? - Jag hoppas jag kommer att få hålla på med olika sa ker. Idealet är au ha det ungefär som Hasse å Tage . att få pröva på olika saker och inte få föt mycket etikett i pannan . JUSt nu har jag fåtr en sån etiken på mej där det står att de:n här killen är inte riktigt klok, av honom kan man vänta sej vad som helst. - Och det är ju bara för då är det öppet och man kan göra vad som helst . för folk säjer ändå bara ja-ja-ja .

--------

-------=. . . :'-;'__ ---_.

--- ' -----

-----------------

-----'- ----

-IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~ IIIIIIIIIIIII I ==

--~-

IIIe""'-"~

- Jag var med på tonårstinget i Malax 1977 , säjer Anki Lillrank, och det var säkert det bästa tinget hittills. Det handlade om hur en kommun fungerar. Vid malaxtinget jobbade man på ett ovanligt sätt i och med att grupparbetena gavs en mer eller mindre "dramatiserad" form . Delragarna var indelade i olika fullmäktigegrupper , som sedan samlades till stor session. En sty.el se fanns på plats . och dessutom jobbade en skild pressgrupp under hela dagen och delade ut " tidnin gar" bland ddtagarna i tinge:l.

"Vi lärde oss mycket"

- Vi lärde oss väldigt mycket, menar Anki. Jag tycker att man kunde göra det här en gång till . för der är ju helt nya tonåringar det handlar om nu. Anders Fors: - Jag är lite rädd för att temat inte är så lockandc nu, så det tvrks finnas en allmän passivitet som vi måste: hryta. Rohert Lvbärk : - Det t'jatas kanske väl mycket i skolan om såna där saker. Men får vi ut folk, så tror jag nog all du skulle hli väldigt imrtS~aOl . - Kanskt vi väOlar med du här tem at ett år olh tar något mtt dragande den här gängen. säjer I\nki . Men jag tror absolut an vi förr dler senart ska åll:rkonllna till kommunmötl't.

Reda ut vad som är möjligt Mer dragande JUSt nu kunde något med populärkulturen vara, me:n tonårsrådet ville inte slå fast ett te: ma utan överlämnade åt instruktö ren Hans Honans att re:da ut vad som är möjligt. De här alternativa förslagen vill tonårsråde:t överväga:

D 1) Filmkulturen : Man skulle försöka få fram en riktigt dålig film och en så kallad kvalitetsfilm och utgående från de:m göra grupparbeten på vad som Faktiskt är " bra" respekt jve "dåligt" i filmerna .

D 2) Aktiv och passiv popkultur: Bygger på att man skulle få iiver gäster från Sverige . I en skola på andra sidan viken har man gjOrt en egen rol'kopera . och det skulIl' vara roligt all få hit nån som kan ht rälla ()m de, och ge prov på vad man gjort . Samtidigt skulle mafl ha någon från tll ungt rtvvgäng i Östtthollen att bttätta ()m sina tr farl'nnttl'r .

Lockande tema Niig()t av dt hiir l'iir,lagtn ~ l'ller k()mmuntemut - vill mall gl'n()m föra vid ton årstingl't SOIll troligl'fl blir i biirian på novl'lllhl't .

ODeroende av hur själva temat lockar menar rådet att de:t är vik tigt att arbetsformerna är bra ut funderade . Nån form av gruppar beten måste dct vara. men helst på ett " levandt " sätt i stil me:d kommungrejen i Malax 1977 . .. En viktig sak är också att SOU kan ordna med busstransport ge nom landskapet. Enklast blir det då att förlägga tinget till ena än dan av Österbotten och Lappfjärds folkhögskola är påtänkt. Rådet diskuterade: orkså huru vida tinget ska vara en elle:r två da gar. Man kom fram till att de:t iOle går att få tonåringarna imresserade för ttt tvådagars jippo .

••• I'onårsd.du som nu g;1r in för att aktivtta St j under hösten. f()rmule radt också två skrivl'lser under mö tet. Dl'n ena är till SÖU :s ,t\Tl'lst ()rh ut tryl'ke:r missnöjt mtJ att åldtrsgränstn 20 ;'\r vid SÖU:s or kestl'tparad p;"t Waskiu . Den andra skrivl'lsen är riktad till ÖP :s redaktionsråd och viindrr sej mot en del materialbehandling i tidningen . BERTEL NYGÅRD FO INOT : Ton;lrstingl'! hl'ttl' ett tag "ungdomsting " . Illl'n nu viii mall ;"lll'rgå till det gamla namnet. fiir lkt st iimlller hiillfl' mcd ,d'tet bakolll s.;~mlingarn:L Det htt'yder mI/' all m'l'r:inga tllll;hingar iir port t'iirbjudna I

--1·121

Torsdagen den l oktober

-------

Det som är byggt verkar vara byggt i småpiirun, och fungerar bara ibland o Vi tog tåget från

Torino till Savona.

Savona (ÖPj

O Till havet.

O I kupen med tre kvinnor och en präst försökte vi samla

ihop våra intryck om italienarna.

• Inget land i Europa har så gamla byggnader som Italien. Och få länder så dåligt skötta kakar. ..

Torino kallades på 20-talet för hali ens vita stad, Efter kriget började indusrrin, med FIA T i ledningen, all expande ra, Man behövde arbetskraft och sög upp syditalienarna norml. Staden expanderade och förslummades, Idag är staden inte längre vit, utan smutsig och grå och de äldre männi skorna minns vitheten och vojar sej_

D Förfall

-,/ ."" Monaco (ÖP) ~ Konkurrensen om radiolyssnare och TV-tittare i Italien är hård.

• På FM-bandet trängs man om varje hertz och det nationella "TV-bladet" är tjockt som tre Jerry Cotton.

Per vecka.

Man lockar med våld och porr. För barn visas våldsamma japanska recknade robotserier där roborarna drabbar samman med laserkano ner på fötterna och svärd och sköld i händerna. Människor och djur och monster styckas så blodet flyter och huvu den rullar. Rena orgierna i brutali tet - som värvnings- och under visningsfilmer för Röda brigader na. Hur någon som ser dessa filmer kan få en balanserad uppväxt och komma ur barnskorna med för ståndet i behåll är obegripligt.

sikten bon från kameran oeh in mot djungelkulisserna . Mekaniskt.

D Sex och kannibalism

Mot 2-3 tiden är det så dags för hård porren , Här visas de filmer som filmcensuren i Finland inte ens låter komma upp på landets biografer. Okonstnärliga filmer med ka meran i kjol höjd och med mera ligg än prat, Det grymma och per versa sticker också in huvudet. D A vantgardisk

Vi såg en film där man både slaktade en kvinna med köttvxa småprat

och åt en panerad man vid ett fest På kvällen - efter barntimml'n clukat bord, körs filmer som spekulerar i våld

Vissa detaljer gick 1'1 miste om i -lärtporr blandningar. De absur

dl'! VI v;illde ansiktct bort från distiska inslagen och den aVJntgar

TV:Il. diska stilen gjorde att VI ibland in

te visst c om vi drömde tlln var va

ken.

Från sexbomb Och om vi drömde. var dtl m'lr drömmar. till hemmafru

männen ottenrltgt klappar på hu vudet - och i smyg dreglar åt, Ett par år senare är hon lovlig, flirtar på gata och strand, kör mo torcykel medl pojkvännen och blir sent ute, Hon gifter sej tidigt, Blomstrar ut vid 24-26 års ål dern, då hon är gift och har ett par barn, Sväller ut och blir matrona vid 30-35, Hon är först sexbomb och sedan hemmafru, Mönstrer förefaller starkt och in nött och vi tror inte kvinnofrigörel sen har mvcket i Italien~tt skaffa, Enda sättet att frigöra sej från det bestämda mönstret tvcks vara att bli nunna och gå i klo;ter, Men vi vet ju också att italienarna älskar dessa omoral i'ska klosrcräventvr a la Decamerone, Vi hoppas vi inte framstår som Jlltför b:ittrevctande oeh vi utbris ter: D,t :ir sl'Ild om kvinnan i hali cn l

Italien är troligen det land i Eu ropa som har det största antalet gamla byggningar. Det vimlar av palats från 16-1700-talet som idag ännu tjänstgör som bostads hus. Men det underliga är att man inte gör så mycket för att hålla dessa hus i skick eller restaurera dem. Man är van med att ha gamla hus runt sej. Så har det alltid varit. Men det varma klimatet krä ver sitt och river rappning och målfärg från husväggarna och så sitter man där på balkongen med en aperitif i handen, målflagor på bordet och gödselhög under nä san. Orkar inte idag, och förresten är det snart dags för siestan. Det som är byggt, verkar vara byggt i småpiirum och fungerar endast ibland. Familjebanden är starka, och skall man ha något uträttat, Htar man mer på sin systers kusins man, än på vederbörande äm betsman. Tilliten till staten är mycket svag.

D Havet Vi tittar på medpassagerarna

VAR FÖRETAGSAM~ tag kontakt vår service riktar sig liD arbetsgivare och arbetssök den nya listan "Lediga ser" med lediga jobb i svenska Österbotten

D Stel striptease Efl<:r midllatt kom srriptc<lscn billig smpteJse Dam<:r wm fum lade med p:ibar och undcrkJol'lr I vinglig takl lill Jamts Last och P'1U1 IVlavriat. DCllnJ B-underhållning gick ulJcler lJ<lllllH"t "Iup-snrl't-,rrlp tea sl' O fta hrast I"k<1 pokn tale n i SCXI'-luokl'1l flir {;InterIla (l,h de IIL k >~ii ng<l Sllla SlllllJb Je all

Efter att ha sett italiclbkl ptllli,·, dl' i ,'arje tidninpkiosk legill tlure r'lnlk IL"trdporrtidnillg'lrna llled Iluschll,islll och sadislll och italt l'nsk IV, har "I SOIll utLilllllllg kUlllillit tIiI att följalJde kI·illllUSlll esisterar j landet: (Betl:tf{lIldl' 1\ Ilu'te dell Sl;!t lig'l k;lIulcn 1\.\1 LlI,·,llII.iS, l' dCIl h~'L!tl.ir 'CJ l'llthSI Illcd IlIlletn ("II d"kllllll'llt.lrL I'[;tlll 1111 Iid Iga IUII;lrl'n fralllSLIr Il" bil "Ill l'lIngfrulJ dl' jldrc

D Gud och sex För att Idl ,lut :illnu kn, ta ihop tr;'ldarna religion (lch Sl'X, "iii "i n:illlll,1 t'·"1 Jl'allsrckLlmn "i sett: IUd:1 '·",Ir en nhcket kUflig kI·ill lllllnk I jcan"h,'nts, DCIl ('Ila h:ir 1"Xll'll "k.llh II panc", ("!cans ",h hr,,,.I' bihcln, ,ill 1,,11 hröd). DCIl ,llllIr;1 "Ik ,,·11,) ""CS mc, hc ~I lll,"" Illl' (" dCIl S<llll :ilskar Illl'J . h.1I1 1,>lln Illl' l) \'1 Ihlfdh"r 11;lr SI·,ht ,Il I I·iirsr;\ dessa Kllppllllgar,

Prästen frågar hövligt en av damerna om hon vet vilket stop i ordningen Albenga är, han har aldrig varit i trakten tidigare och skall av där. Den unga kvinnan vet ej, men sprätter upp och rusar ut i korri doren för att söka reda på den karta som brukar hänga på kor ridorväggen. Hon återvänder och informerar prästen. Han tac kar och vi, sitter tysta igen. Prästen kom på i Savona och gjorde korstecken då tåget satle igång. Vår resa välsignades, Inte så långt från Savona skymtar vi så äntligen Medelha vet, för första gången sedan ~-i lämnat Oslo. I samma ögonbHck utbrister prästen högt: - Il Marel l Med sådan känsla att han näs tan sprätter upp och gör kors tecknet igen. Lite senare i Albenga stiger ban av och pratet bland kvinnorna tar fart. Vi sitter kvar och stiger a.- i Dino Marina ..

fördelaktiga yrkesk urse:r m.m, Vasa arberskraftsbyrå Te I. 96 1- 116 06 I Karleby arbetskrafrsbyrå Tel. 961-15422 Jakobstads arbetskraftsbyd rel. 96 7-10911

Kristinesrads arbe ~ Tel. 962-12 0>') / 1:> Närpes arbetskra flSbyri Tel. 96 2-41 69-11-11 6'.>;

13/

Torsdagen den l ok.obe.

----------------------------------------------------------=------------------------------------------------------ ~NI'"'A P~TE.:

- Här har ni mej nu -- finns det någon som vill spela SO-talsjazz står jag till tjänst -än lever de gamla gudar na ••. nej .•. takterna (!) i bälgaspelet. Och så sätter Lars Enquist dragspelet på magen och drar en svängande jazzlåt mitt i Handelsesplanaden i Vasa ' så Elites lunchgäster stannar upp och ler glatt igenkännande. Ja, det är många äldre som känner musikern Lars En quist. Det var han som ordnade den första dansorkestertäv lingen i Österbotten. Han enga~erade det första jazz bandet från Sverige för turne iOsterbotten. Han spelade tillsammans med Onni Gideon, Ville Katz, Erik Lindström och alla dom andra numera le gendariska jazzmusikerna från 40- och 50-talet.

Hur utveckla

musikundervisningen

i Korsholm?

"Vill nån lira

happy jazz?"

[] EFTER ETT 20·tal år i Sverige är Lars Enquist 'återvändare' i Finland. Har bosatt sig i Sundby i Pedersöre och funderar på att star ta minkfarm. Men först skulle han vilja veta hur stort intresset för jazzmusik är i den här landsdelen. Han skulle nog kunna tänka sig att bli musiklä rare och kapellmästare och jobba på heltid med musik. För musik modell lätt underhållning och dansmusik det kan han. - Gubben har inte legat av sig under åren i Sverige. Han är inte ens främmande för att lira dagens ' rockmusik om han får lämpliga medspelare.

• Kulturnämndens ordförande i Korsholm, Ernest GrtJ1IJkog inleder en debatt om musikutvecklinxen i kommunen. För inledande anföranden stod t. v. Kurt Gullberx, Rainer Holmgdrd, Leif/oha" Höckert och Per-Henrik /amso1J (med ryggen mot kameran). liingst till /JililSter Korsholms flya kultursekreterare Christel Holmström, en gång kanslichef if/om SÖv.

-- Hur ska musikundervisningen i Korsholm utvecklas?

O Kring den frågeställningen pågår en livlig debatt inom kommunen. Anledningen är de

planer som finns på att utveckla den fria musikutbildning som förekommer inom kommu

D I SVERIGE äger Enquist en stugby invid Siljavägen i norra Väs nen till att bli mera liagstadgad.

terbotten. Den tänker han antingen sälja eller hyra ut. O Inom Korsholm har man de senaste åren satsat stort på breddningen av musikundervis

- Jag är missnöjd med den hårda beskattningen i Sverige och tyc· ningen. Med Solf musikskola som förebild har man startat lokala musikskolor i skärgården,

ker att kurvan allmänt taget pekar nedåt i vårt västra grannland för norra Korsholm, Köklot, Kvevlax och sydöstra Korsholm.

en småföretagare. D Endast Smedsby-Böle-området är utan musikskola, men även där är planerna långt fram

Allt medan Finland blir allt attraktivare. Och Finland är ju ändå skridna. hemlandet. ning - 30 000 mk åt vardera av de om lagstadga t statligt understöd, Utöver detta ges musikundervi, sex lokala musikskolorna , r ör nästa ning inom ramen för Korsholms Hittills har skolan fått eu behovs år har nämnden kalkylerar med prövat sta tssröd , Skolstyrelsen har församlings musikskola, Med kan D ENQUIST har redan bildat ett jazzband tillsammans med gamla 200 000 mk för den lagstadgade förordal ofh man väntar sig posI tor Rainer Holmgård som entusias kompisarna Sak y Sand och Brylle Nylund. De kallar sig Old Times musikskolan och 15 000 mk var tivt besked även i undervisnings· tisk dragare ger denna både en Band. Han kommer att göra några radioprogram och han har planer dera åt dl' lokala musikskolorna el skild- och gruppundervisning. Flera ministeriet. Statsunderstödet på att samla en större grupp dragspelande jazzmusiker i jakobstads ler sammanlagt 2<)0 000 mk, hundra personer, till övervägande varierar mellan 20 och (,0 %, .. nejden. Detta innebär alltså en nedprul' I praktiken kan det bli fråga om del ungdom, är verksamma inom - Eftersom den svenska gillesmusiken slagit så bra iOsterbotten ning åt de senare med hälften, ,,() %, församlingens musikskola, så varför skulle inte svängig 50·talsjazz också kunna gå, säger En Det säge r sig självt att garantifö Men alt bli lagstadgad musi k· Inom de fem lokala musikskolor quist. reningarna inte är helt tillfreds som nu finns inom kommunen får skola innebär förpliktelser o<.h För att också ha någonting nytt att komma med har han kompone med det förslaget, Dl' har satt i m;lnga krav so m skall uppfyllas, uppskattningsvis inemot 400 ung rat en vals som han kallar "Pedersörevalsen". Verksamheten skall omfatta hela gång dcn fria musikverksamheten domar enskild musikundervisning, - Får vi ihop en större grupp kan vi nog också spela nyare musik, med målsättningen att ge grund kommunen (det har man förut :;;! tt I de flesta fall 20 minuter per vec säger han. läggande musikundervisning ;tt så i allh;lllan), Millimiulldnvisnin ka, '" SEG m;inga unga som möjligt , Nu ~ir dl' gen per elev ofh vecka hör vara 4') rädJa fiir att verksamheten m;lstc D Många aktiva minuter , r:iir inträde liU musiksko· in skr~ inkas och att anslagen Inte • Och LaJSe spela så lunchInom skolornas ekvklubbar oc h la st:ills illträde,krav, Ätmlnstone giinget från E/ite glömde dom ~kall räcka till åt alla elever, en del av eleverna bi,r avl,igga vi,,,a medborgarinstitutets olika musik tyngda matsäckarna och trip grupper är ~'tterligare minst lika examina _ . det finns tr(' " ll ib D Kartläggning pade g/att framåt många aktiva, En del av denna nivkr. Musibkolan sbll ha <ir· ;obbet . .. En arhl't.'grupp håller som bäst pl verksamhet är också anknuten till skild f'ijrvaltlllng olh 11('ltldsal1 atl lilbiittas i kommulKn Illed re· musikskolornas verksamhet, Vad st:tllda lärare, prcs('lllalller för kulturnänlnd (' ll . som hör till vad v;illar dock Inga D Kostnaderna stiger kOll1nlunS! vrt"lscn . skolll'inllldell. problem, mcdhorgar'i l1SlilUICI I)ch d(' lokala Alla dc h;ir kr;IVI'll ;ir Illan ()( k,,; Verbamheten finan sieras hu· III usi kskolorllct. beredd atl upph'lIa I K(lrsholm , vudsakligen med kommunala me· (;rUppl'll sbll kartl;igga lill· Det st()ra kru xe l ;ir all kosl fladern a del O( h med sLtlsbidrag, Kursav· gängliga r("lll"('r Inom ,skols('kt"rll per dc\' St igcr med I (JO · - 2()() 'v.. gifter Ol h eXI ra avgifter från dc Det innebar antingen all «'Il'\" Of h ungdo/llskluhhar) {I( h I som ges cnskilJ uIlJcr\'i\f1ing gn DCII ,kall , el! färre antal ungdomar i 1l1l'llborgarinqilulcl oåså en del inkomstn, {)( ks;i giira Ul plall li'l hur arhl'ls, Kor sholm kommer att få Bakom varje mu sik,k"la q;lr en del av musikundervisning J'iirdelningcn I11cllan den 1;lgst;ld· garantiförening som formellt upp· g;:dt, ,,['h dl' 1'11;1 Illlhikskt,lO[lU "lIer att kommunen måste rätthällcr vcrksam hctell. Det 'Ir borde \;Ir;l , satsa b"tydligt m"ra pen meningen att garantifijrelllngarfla Om nl;lll I g;Ii'J,lIt1iircning;IIILI gar på d<:n här verksamh<: skall ha egna aktiviteter '0111 ,kall 1';11 kl;I r;1 be' ked 1"1 It u r "or del ;1v ten jämfört med vad den ge inkomster, Det har fungerai dnas \Trballlhu ""ll d('n l;lg'Lld· gjort hittills. rätt bra i Solf gadc lIlu,ibk" bn bn la ii\n, fiir· Kult urll ,i nllld('n , 'Dill ;ulwarar fiir De andra t'i,reningarna ,ir :IIWU SVlnnel !'iirh"ppllIngS\'is hl'l:lnkl ig . Illu , ib'nbamhelcn. r:;kn;lr illt(' så pass nva au man ini e har Idg()1l hCI('[n;l helriilfandl' sal,nIl1gl'n p;i m('d Idgon ('xlraordill;ir iiknlng a\' större erfarenhet av ck!>llOmi,k l'll lag,u dgad IllUS! ksk"la an,lagell I ;\rcl' hudgcl finns verksamhet. SV EN·ERIK G Lt\DER IXO ()()O mk fiir nlu,ikundervl' Nu har Sol!' musikskola <lnh:tllit

- -----

Torsdagen den 1 oktober

Hänt sen sist • • • och en t i t t framåt • • •

Umeå jazzfestival satsar finländskt

Tvåmånaders kultursatsning l Närpes

Man satsar finländskt vid årets jazzfestival i Umd. Heikki Sarmanto, Matti Oiling och Pori Big Band står för det finländska inslaget. - Vi satsar på finländska grupper därför att de är av hög kvalitet, säjer Lasse Lystedt, programchef för festi valen och själv känd jazzmusiker. De verkligt tunga namnen vid årets festival är Dizzy Gillespie och Toots Thielemans.

Under oktober och november pågår kulturnämn dens storsatsning Kultur -81 i Närpes. Kultur sekreterare Lasse Eriksson beräullf att det i år blir sjätte gången som man ordnar kulturmåRaden. - Egentligen började det hera med e~ kultur vecka hösten -75. Nu har programmet svällt ut år för år. - , Som målsäll ning för i år har vi "kuhur till utbyarna orh perifirin". säger Lasse. RCJl{ konkret kommer detta att ta sig I uttryck genom atl Börje Lång oc h kalasmusikamerna från St undars ger programmet "K limpar I Soppon", De byar som får besök ;l v Hörje Läng & co är Luomanpää, Sidbäck, Skrattnäs. Velkmoss olh Töjby. I Luomanpää. som för övrigt är en hell fimk bl" I det an nars så sve nska Närpcs. kommer programmet att ges i ,fl finsk version.

D Många med Det är många organisationer

olh fi;reningar som är med orh arrangerar tillslällningarna uno d,er Kultur -8 1, Utbudet på aktiviteler och tillställningar ä4' m.-vket stOn , På pregramm.... står bL • . en frl'd,h:st den 23 . .10 , Pi festen dl·har Ulla Gyllenberg ofh Ta· tiana Sundgren. bägge dehaga. re i frcdsmarsdKn till Paris. Medverkar gör också Gö ran von Bondsdorff olh jakob Söder· Inan.

Den 31 oklober ordnas en bussH'sa till Was. Teate r. Tea· tern knmmer otkså aft bnöka Närpes med en turncpjäs den 24, 10 . ges "Den respekt. fulla Skökan" i Bök uf:s lokal.

.-f(u/tursekreterare Lasse Eriksson och ungdMmsekreterare Lisbftth Saxberg framför affischen som informeraT om al/a eve· nemllng som ordnas under Kultur ·81 i Niirpes.

D Ungdoms vecka Som e n del av kultur -111 ord· nas den tradirionella ungdoms. vecka n . Ur ungdomsvnkans program kan bL" , plockas en fotokurs i Norrnäs uh lokal. Ungdomen kommer också all ges [illfälle an sräUa poli[i. kerna m o r väggen j paneldis. kuss ioner. I år är det ungdo· men i Pönom och Näsby som ställer sina politiker m o t väg· gen. Ungdomssek relerarc' Lis· beth Saxberg:

- Dc[ är mycke t viktigt att tillställningar av dw här typen ordnas, Vid de här [iLlfällena har ungdomen möjligheter an uppmärksamgöra ocslutsfan3r· na på de problem som finns i ungdomarnas närmiljö. Saxbng bcräuar att man har ordnat liknande urfrågnings· [illfällen tidigare. Intressct för diskussionerna har varit stort oth säkert nYtligt för poli[iker. na .

FESTIVALEN och jazzlive[ i Umeå överhuvudtaget är nå· got unikt. Föreningen jazz i Umeå arrangerar årligen ett femtiotal konserter, olh del finns ner jazzgrupper i Umeå än i hela övriga Norrland, - Vi brukar kalla Umeå " Norrlands New Orleans", sä· jer Lasse Lystedt. . 'Swinging Umd " börjar bli en image som är mer betecknande än den gamla ., Björkarnas stad" ,

JAZZFESTIVAL har man ordnat i' 14 ar , och del har bi· dragit lill an bredda jazzlntres· SC I.

- Visserligen är det mest en ungdomlig publik , men speciellt när vi har storbands·

konserter kommer ocks ~dr(' människor, - Vi försöker vara ~ binb som möjligr i program mc-t . I slår vakt om rö!!c rn~ mc-d blueskonsener , vi bjuder pI main·sueam i form av nor· band, vi har avancerad jazz som Heikki Sarmamo. och .; arrangerar också gospclk nsc-r . I('L

U NAM so m )'!!erligare bIl nOteras i årets program jr )0 · dec Peters med Bruna Bonor. Bengl Hallberg (årets gäst) . M· ne Domnerus och Her m Egcr· bladh , Lasse Lystedt själv fram· träder m ed Lysted rs Lat m Ja zz. BERT EL NYGARD

HANS HORTANS

Se hit,

alla ÖP-otnbud!

Alla ÖP-ombud, dvs personer som ska sälja ÖP prenumerationer under höstens kampanj, har möjlighet att komma till Jakobstad och bekanta sig med ÖP. Detta sker inkommande måndag - den 5:e - då en buss startar från K:stad kl. 15.30 och rullar vidare via Pjelax, Böle, Näsby busstation (16.10), Nämpnäs, Norrnäs, Töjby, Harrst~.öm, Korsnäs (17,00), Molpe, Malax, Solf och SOV i Vasa (17.40). Därefter fortsätter färden via Kvevlax, Kaitsor, Oravais (18 .20), Ytterjeppo så att man är fram me i Jeppis kl. 19.00. Väl framme berättar OP:s redaktörer om hur tidningen kommer till. Vi får följa med hur tid ningen ombryts (dvs hur sidorna görs) och se på alla tekniska rackerier i samband med tidnings produktionen. Dessutom ska det väl bli · Iite tilltugg. också. vad vi nu kan fatta. Intresserade kan ta kontakt nt\::d Bror Jacobs son på SÖ.~ i Vasa (%1-113572) eller Hans Hor tans på SOV i Närpes (%2-41 221) . , De som bor i närheten av Jeppis hoppas vi kan ta sig hit på egen hand.

•

Hur göra mötet levande? HUf kan man göra !It möte mera levande och in· tressant? - Hur kan man aktivera deltagarna på elt möte? Det var två centrala frå· gestilJ/ningar som tacklades vid en kurs i mötesteknik i Korsnäs. Kursen ordnades gemen· samt av ungdomsnämnden i kommunen och SÖv.

HUVUDINI.EDARE på kur,'eI ' va, Chari[a N,'s[rö m . Hcnno inkdning [og 'rn\'tk rr fasta p" sll<'ialpsvkolugi. dv' hur m'ins· kor fungnar i grupp. (h",i[a kons(a[l'fadc a[[ c[[ mil[c är Cll mö[c mcllan männisb'L - Dc rn'insklig:l miijlighc· [crna kommn in[c lill sin r,i [, på dagcns miilul. dct tekniska mh (ornldJa [ar diid p:, ,pon· [anltc[ orh märkliga inslag , sOU insrruk[iir Hall.' H"r· lan, [aladc om qlldi('rirkcl· vnbamhc[ sum cn ann"rlullda rnö[of"rm, Han prc'clI[l'fadc :kor[ SVCIISka st ud idiirbulldc[, kur,u[bud hii,[en HI Dl'! "'a· dc ,il' a[[ utbudet P'l ,[ ud,,··

rirkel·matrrial var mvtkl'[ mall kundt välja a[i s[u· dna alll fr.n ,a mh ällsk un skap [dl "vä rphiinsl'ns utfod ring '" h ,kö[sd" Ho nans kom lXk"i mcd n[ konkrc[ nieslag : . - Varför ill lc dra igång et'V\'· urh [('a[crgängen i förc· ninga rna lX'h Sla rra med cn quo din'irke' l med [ealcrankn,·[ niug I vä ntan på all r('vy~ l~()( lgl'11 '[arrar på a ll v'lf . Inkornmande lörd ag furrs,il' In kursclI i Kc)fsnäs. då k"m· 1Ill'f [crnat al [ vara pcorok"lI. skrivning . Klorkan 12 .00 bör· jar man fundl'f:{ på prol<>k"lI. skrivning i Kc>rsn'bg.irden . S(Of[.

D Veckoslutet 17-111 ok rober blir der eu ska· pande vec'k"slur p~ sön i Yt· t"rmark . Då sräller nämligen VUS rill med en Barn· och Tonårsledarkurs. Kursen har som syfre all ge verksamhets· tipS för barn och IOnårsgrup. per. Der kommer inte all bli mycker snack på kursen utan "i kommer i första hand all jobba tillsammans. g'\ igenom "erk· S:lInhemips. ledare för kursc'n är bl.a. Kent Swrrn och Kersrin Hinds· berg. Der ,'ore nu hra om före· ningarna i VI. VII och VIII rin· gen började utse sina delta· gare i kursen, N,imnas kan ockd all en liknande kurs ord·

nas på Norrvalla 5-6 decem· ber. H ugade deltagare i kursen kan anmäla sig till Hans Hor· tans Kommungården 64200 N,irpes tel. 962-41 221.

Hejtå! -

Hejtå. Ter;ärvboan! Med dom orden öppnade Håkan Streng Visfyrens framträdande på u r -lokalen i Terjärv, en fullsmockad lokal. Öppningen på Kronoby kommuns kulturmånad kunde inte ha blivit bättre.

Visf"ren - Håkan St reng från Nvkaabi. Helge Songe fra No r· ge. Sid jansso n från Sd rje o(h Karin Vibeke H'lIlsen fra Dan· mark bjöd på små trev li g undnhållning med humor. Prcris som "iSM ska vara . Orh na[urligtvis blcv Je[ hl" la uppska[tat. Under öppningshÖgtidlig. he[en talade Rak e l \X/chkoja "rh GuSta" Skulhälla berättade om nordiska kulturråde ts arbe· [c. na[urlig[,'is p:, basen av nLlfcnl1l'[l"rna från KÖpl·n· 11:1111 n ,

Orh "j \'I saJc TL'f:s f"lk· (bnsbg pw" p" f"lklori ,[iska plflle[[t'f ,

- JOHANNES Klockars står som en symbol for ungdoms. r(lrdsen i Svensktinland. Han mg initi'Hivet till rörelsen. han "If den samlande gcst<llren. (Ich ban var fSU:s torsta ord· förande. Det sa dagens FSU·ordfor· ande Ralf Graltn. n~r tor· hundsstyrelsen uppvaktade "id Klock:lfs ' gr,,\' i Vasa i lördags . - Men det år inre enbar! för uf·insatserna "i ~'ill h\'lIa Klockars. menade Ralf,Grahn. Hda h'lIls gOirning som riks· da~sman. folkbildare (Ich n"k· [er'hetsk;impe st:ir i samkl:;ng med uf·rörelsens ideal. FSl' FYLl.ER 75 :ir (lch uno der :iret "iII man uppmärksam·

ma ell antal gamla rrorpo ~ genom arr uppvakta "id d~ gravar. före Klockars. hy1bdes julius Sundblom på Abnd . ' torbundsstyrelsens mOle dir i augusti. johannes Klockars gruncbde som känt den torsl" ungdomstoreningen i Fi. M"lax ufo år 1888. Före • tick bet\'delse tor heb S. tinland: inte minsl diriO. "ndr" tOrening;" unda ningspolitiken kunde som tilialer under , bo KLOCKARS gick i ~ ,id FSU:s bildande 1906. ,krev också. förbunden egna skrift.- en ~ tnbr kom ut år 1912,

________________________________

T_o_rs_d_a_~g_en_ _d_en_ _l_0_k_t_ob_e_r-----------------------t~~~~~~~~

ARTISTER

NÄRPES Het sommarplats

VASA

Orkesterlörmedling

A&M

Vasa 961-113572

FAGERÖ Närpes UF

BILAFf'ÄRER

TJÖCK

VASA Ny adress

Serv.station - Bar Bil el.avdelning

Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

Tel. 961-56 150

Radio & TV firmor

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

NÄRPES

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEFR GUSTAFSSON AB elhusc{ med scrvice TEl. %7-10')44

Den ledande restaurangen i Sy dösterbonen

Gästgivars

oyhaldinab

Tel. 962-41421

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB Tel. 962-41480

•

NÖJESSTÄLLEN

VÖRÄ Förmånligt möbelhus

STIGS MÖBGL 66600 Vörå tel. 961-56 379

vÖRÄ Dam- och herrfrisering

SALONG HEIDI tel. 56 760 el. 56 742

Mötesarraogörer Vår: PURMOGlRDEN som mötesplats PURMO UF

NÄRPES MÖBELAF.FÄR och TAPETSERING

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

1 1@~)~rl!.'B

MOTORCYKLAR

iu" INI\S ro

I\Y

<MP

1 ;1::::::t:el:.:~:6:2-:4:2:1=3:0:::::; )

."::.... Teuvatel. 962·71 290 .

BLOMMOR VÖRÄ Blommor & Gåvoshop BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961- 56 460

....:

1Y1OIEUFF.

Österbottniska Posten

HÅRVÅRD

Moderna

ARVASGARDE'N

VASA

Tel. 961·118344,962·42321

ORAVAIS

tel. 961-53 142. Oravais uf

."I'~.".

MÖBLER

lit;!: 'eJ! 1',1

TASSEN

586

PlTK.AK.ATU 41 STORALANGGATAN 66100 VAASA VASA 10 n 110 158

Tel. 262·4204R

SOLIFER husvagnar

VÖRÄ Den ledan~~ restaurangen i norra Os(erbotten

musikbranschens specialaffär

FJÄLLVAGNEN -__~ och FLIPPER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

RESTAURANGER

TjOCk bilservice

962~23

VASA, NÄRPES

SERVICEST ATIO NER

Tel.

NÄRPES INGVES BUSSAR INGVES RESOR

Jakobstad

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

RESEBYRÅER

IIl f SVAG'AR

MC specialisten

Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad. Finland Medlem av tidningarnas förbund

Ball•• Ralar

Tidningen utkommer varje torsd..

Terjärv tel. 968-7:> 168

Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsgatan 13. Jakobstad. tel. 967-13 SSS Postadress PB 27. 68601 Jakobstad

KLÄDAFF ÄRER NÄRPES Jeansställe

Redaktör i Vasa S-E . Gladet, Handelsesplanaden 10 D. tel. 961-113 522

Jannes Klädshop Tel. 962-42540

Redaktör i Sydösterbotten Berte! Nygård. Box 21. 66100 Malax. tel. 961-651 514

U S T A

REDAKTIONSRÄDET Alf Snellman, ordförande. Su'"n nt· I.illkull. Karin BlumqviSI. Bru;, Svnllulld . Rall" SU lar orh las.'~ Erikss',n .

PRENUMERATIONSPRIS 1981 Helt år ............................ 40. Halvrår ........................... 25.

f ·r.~i~~a_~~~~~~!~~~;;~~::~t~~~~~~,~~~~~~~~~~~~~~~. 'I Lösn:m;e~~·~~~;;~~~·I·N~·SkandilUvien ..... .. .. . ... .... ... 50.-

S k a

Markl'lillg

Jakobsgatan 13. Jakobstad. tel. %7-11827

p a r e n s ....- - - - - - - ' - - -....................iiiiiii~......- - - - - -

å'~

APADENS

r\l f'I\

~GMNINGAR..~ S~~~ ~Ä ~~~~~~g~~~~~NIMIWSFIWI.(TI(, MAN...

~ 1)

~ D

a :

Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

ICAPrrEL 3 ~

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad. tel. %7-13 5S5

....iiiiiiIo.. .

~ ~ (,NO!\K,EN GA,\Y\J\1I\L FIS\(ARE', SöKLlN6 _ ~ c) @)'-../ !y\A.\(Ati.>E OCH &hB YGGA12E/

:@rn8~~ ~~~':;~i$U~llMA"T g

SÖU:s kansli. Vasa . tel. %1 -113 572 och 115372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Raymond Wcsa~der

P-~~~~~~~-~,.,..

ANNONSPRl S llcxtcn ...... .. ........ .. ...... .... 2.90

Eflcflcxlcn .............. .. ...... . 2.90 Bestämd plats -.20 per mm

~;~m~;;~~~~;;.s~~:::~~;:'

spalten per rad 1.-. Österbollnis ka Posten ansvarar inte för ev . skada som tillfogas annonser som in· ringts eller som på grund av post inte införts i begärt num·

~;:ening ~~~~~----~~ ~.....;;::;;:~~~~......;;........;..;....;~~-----:-----

.....

--i 16

Torsdagen d,e n 1 oktober

RockSoap bildades för dr ygt ett år sedan och i orkestern. spelar Tho mas Melarti, girarr/sång , Teijo Minonen, bas fsår:Jg , Anti, Yljaho, git arr/ så ng och Pasi Juvo nen, trummor, Alla hade rätt lång e r·

faren het från andra orkestrar innan RockSoap s'tartade , Orkestern repertoar b estår dl1 stö rsta delen av egen rock-och po'p m usik och d å tre av medle mmarna ~jLln g n har man Satsat rätt myCket

Sex ton liknande kval tävlingar hålls runlUm i landet och det be tyder också att det är sextoR orkest rar som kommer au mötas i Joen suu i november.

EJ -~AR!A~NE,FNTHfUL hat ei),'l,ippföija re ull "comebac\plauan" "Broken English" ute i affärerna. "Dangerous Acqll4;nlanie" är lIaDlnet .P! ~ som ioteall!i;Ytrkai aU vara, nå~on' (llItig brkantskaj> utan snarare en riktigt läcker grej. 'A tminstone på basen ,av de låtar som jag h~t. Marianne); rös.t har blivit betydligt intres santare med åren - sensueUt och eggande springer hennes hesa röst fram ur högtalarna .

kew

Stort deltagande i bilorientering

Ett svettigt världsrekord?

Vi är fullständigt nöjda, säger Ole Wik i Oravais uf efter att två deltävlingar köns i Ouf:s bi/orientering. - Det kom betydligt flera deltagare än vad jag hade väntat mig. Efter två deltävlingar leder paret Sture Nylund Sune Lind A-klassen på 29 poäng efter en seger och en tredje plats . Allan och Martin Me/in har kört bäst i båda deltävlingarna i nybörjarklassen . fortsättning på bilorienteringen blir det först den 6:e och 13 november. Här är resultaten: mar Tcräs,-Stig-Göran Ny· A-klass: mark 7 670 prickar , 5) Timo I ) Bo Johansson-Stig Svens Välimäki - Pekka Lemberg 690 prickar, 2) B. Ren vall 8 192 pric kar. R. Kronqvist I 140 prickar, 3) SlUre Nylund- Sunc Lind 27 ekipage startade , I 812 prickar, 4) Henry Söder· Efrer två deltävlingar är sved-Holger Södersved I 95 7 prickar. 5) Rainer KanlOla ställningen fö ljande: Kjell Nybäck I 975 prickar. I) Melin- Melin 32 p 26 p 14 par startade alla kom i 2) Haga-Enges 3) Backman- Sand in 26 p mål. Efter två deltävlingar är ställningen följande : I) Nylund- Lind 29 p, 2) Södersved-Södcrsved 26 p. -De föma bidrage'n lill Maskros 3) U ngnabba-Vienonen 2 1 p. Rock har droppa I in. Break från Jeppis och Alke media från Vasa har skickat in D Nybörjarklass sina band. I) Allan Meli n-Manin Melin - Nu hoppas vi på reSlen, 7 051 prickar, 2) Jan Haga- Kent Enges 7 532 pric säger Eki Häggman på FSU . - Tid finns ännu lill sisla kar. 3) Stefan Sand in-Göran Backman 7 580 prickar, 4) (ng- oklober.

r skrivande stllnd håller det på ,att slås viirIdsrekord i bastubad1ling i Abo. Det är Kemistklubben vid Abo Akademi S011' å'r lite efter att komma med på 1Iågra rader i Gtli1/ness Book of Records. Kemistema har byggt en milal/de blIstri som dom skall tllras om medall först dra och seda1l sitta inne i bastun. Det är två stycken som drar och t/lå som sitter i hastIIn och varje timme byter ma1/ o", så att de so", dragit sätter sig på blIstIllave" och ett Nyt! par ställer sig framför den 500 kf!. tunga bastIIn och börjar dra dnl rUl/t i Abo. från stllrtell som skedde Sel/aste torsdag (de1/ 24:e) kl. /8.00 och fram till slut målet . tisdage,; den 29:e kl. //.00 el/er sa"'1IIa1/lagl //4 ti1llmar. å'r det ca. /00 per sOller S01ll skall tllras om att delta.

HETA SINGLAR: fa"oriten i Eldorado, "låten som höjer . över mängden " , är "AstTOSllIl1 " med Adolphson & FaIJl_ D helt ny för mig. " Ghosl Town " med 5; är en annan goding som ar €Xr att vattnas i munnen ih en den skivan naturligtvis bcXjar bli ganska urvattnad vid d et bir get , eftersom den kom rcdaA i somras. Titlll W oymouth, hemmahörande i Talkr6g har skramlat ihop en " grupp" . Tom Tom Club, och spc:bt in riktig läckerbit: "Word), f(gp

Maskros Rock?

Vi på South {ork Fader fock som bor på Southfork. Helgat vare ditt namn men se upp för Julie Grey. Tillkomme ditt rike, bara hon inte lurar det av dej. Ske din vi/ja, men troligen mest i himmelen för på jorden har JR förfalskat ditt testamente. Vårt dagliga bröd giver du oss var torsdag, och förlåter du oss för att vi har köpt på skuld så förlåter vi dej för det du prasslar med Julie. Och skulle du mot förmodan inleda oss i fres telse, så frälser nog Bobby oss ifrån ondo~ Ty även om riket ö'r ditt och makten JR:s, så tillkommer hÖ'rligheten Bobby. I Ewinghet. Amen. • JAG HAR inte sell den nya bibetöversättnin~en. men jag förestäHer mej all det kan låta så här. MenIIlg en har ju , såvitt jag kan förstå. varil att modernisera och ta in ett språk och ell tänkesäll som passar vår lid. Vad är utmärkande för vår lid? Inle är det all silla vid ell slearinljus och läsa snåriga texler från 1917_ Det är .all silla vid elektronljus och få sej samma slory serverad på biIdruIan. Det är säken o ckså andra än jag som har avslöjal Dallas som en filmversion av Böckernas Bok. Där är samma kamp om själarna, samma ständiga armbrylning mellan ondskan och godheten,

BERTEL

NYGARD • LIVET PÅ Southfork är alltså en förtäckt upplaga av The Holy Bible (få se om Max von Sydow dyker upp på slutet?), men det är inte' det som oroar mej. Vad som gör mej lite skärrad är förvanskningen, den svårtpessi mistiska andan i historien. I den riktiga boken är det en viss smidighet, och godheten går ut bland skökor och syndare. Southfork är en fFänarevärld . och del är alltid råstyrkan ,som segrar. Var håller Bobby hus när JR misshandlar omvärl den? Vad ä r det för skräp till messias som alltid är på efter kälken - Slick! sa Julie Grey. Jag vill inte ha dej mera! - Jag brukar få det jag vill ha, kom ihåg det! flinade JR och hällde whiskeyn i den nyköpla rosenbuketten. Då skulle ju Bobby har varil där och gjort någOI! Nix. JR stegar fram och bryler Julie bakål. och ba kom slullexlerna ser man all hon ger efter och lägger armarna runl hans hals.

Styrkan segrar och kanske är det bara ett uttryck fös det allmänt hårdnande andliga klimatet i vår tid. • JAG ÄR medveten om alt det här kan vara en orin vis framsläIlning. Jag vet att jag är partisk_ för jag gil lar Julie. Hon är ju avvikande i Dallas. bon är som folk. ' Förmodligen är jag också ensam i världen om att hålla en hacka på Sue Ellen. Hon har ju Iile svaj på sin existens, i motsats då till änglakören Pamela och Miss EIHe. Sue Ellen och Julie är ganska ensamma om att ha lite mänsklig elakhet i sej. Pam och Bobby har aldrig hön ordet, och JR är tU omiinskligtelak. Jock och Ellie luf sar på i bakgrunden som de evigt snälla jultomtarna. Ja Lucy förstås, hon är ju också skapligt normal. • JAG LÄSTE nånstans att det är mes~ barn och u ng dom som ser Dallas, och då är det ju lire synd au serien ska gå så helt på sidan om bokversionen. Det är att leda de unga själarna in på tvivelaktiga vägar. Vem kan säja vad som ännu ska komma ut ur detta i form av whiskeydrickande. bodybuilding och o ljelet ning. Jag ser en klar ulveckling här från min tids Vi {JQ Solgård till dagens Vi på Southfork.