2
•
~OOtlGlOQ)1]1][J[)OO 1.). mr'l~I.}.
Pi'mbUdm,
r'\~rY.")1~~, .
UlJ,.Jl..;JUU~ l.Il..I.:.J~l..;J
K,,, KroH. _
- - - , - - , - , - _ I s"e_riges l" mes_tll mUSi.k _ 5 .
-
Foto: John Ahläng.
Monty Python i kyrkan? Man blir fortfarande lika förbryllad när man noterar att personer som utger sig för att vara sanna kristna alltid blir oerhört upprörda över Lex. skoIteaterfö re ställningar eller tidningsar tiklar som behandlar sex samtidigt som samma perso ner utan att blinka bevittnar ett flertal mer eller mindre raffinerande mord under en genomsnittlig TV-kväU. Man kan också fråga st vad det beror på att samma präster som ta'iar varmt för jämlikhet inför Herren får nåt iskallt i blicken så fon kvinnliga präster kornmn på tal? Det är också märkligt an vår lutherska statskyrka ta lar vackert för fred och D rustning i internatione sammanhang men inte god känner vapenvägrare i n~ egna kyrkoväggar . Och varför har kyrkan alltid varit beredd att kom promissa kring budet • DtI skall icke dräpa" samtidigt som man förespråkat att allt liv är heligt? Kyrkan försvarar sig i dag med att man måste göra eftergi f ter på radikaJpacif15 men som Jesus förkunnade för att kunna försvara sin samhälle . Men är förld a ringen tiHfredsställande o man betänker att soldater i alla tider marscherat ut i fäll i den fasta förvissninge n an de försvarat kollektivet? Kyrkan är och komm förmodligen att förbli sägelsefull. Därför är också B · uppmaning till självstän _ tänkande alltid lika ak och angelägen . Jag anser Lo.m. au men 'borde ha en själv ven plats i skolornas gionsundervisning.
"Life of Brian" heter en mycket omdiskuterad, en gelsk film som gjordes för ett par år sen av det minst li ka omdiskuterade Monty python -gänget. Handlingen är förlagd till Pa'lestina på Jesu tid och skeendet kretsar kring Brian som råkar födas samtidigt som Jesus. "Li fe of Brian" tilldrar sig i en tid religiöst och poli
tiskt kaos och filmens
huvudperson blir mot sin
vilja utnämnd till Messias .
Under en vild flykt undan
, sina anhängare råkar Brian
dels tappa en lerkruka och
dels en av sina sandaler. Förföljarna finner kru kan och sandalen och delar snabbt upp sig i en kruk och en sandalsekL Allt vad Brian säger åt si na efterhängsna tillbedjare tolkas som gudomliga på ståenden och när han i ett sista desperat försök ber dem tänka självständigt eftersom de alla är unika individer skanderar massan i korus: Låt oss vara indivi der! "Life of Brian" är främst
tänkt som en uppgörelse
med politisk inskränkthet
och handlingsförlamning i
dagens England.
Filmens budskap kan
sammanfattas i att man skall
bilda sig en egen uppfatt
ning istället för att hemfalla
åt bokstavstyranni.
Viktigt i sammanhanget
är också att filmen inte på
det minsta sätt parodierar
Jesu s utan " Li fe of Brian"
är snarare en uppbackning
av bergspredikan än tvär
tom.
Men märkligt nog är det inom kyrkan man ansett sig påtrampade av filmen. 1 England ville en kyrklig dignitär spärra in Python gänget, i Norge totalför bjöds filmen och i Finland gjorde en kyrklig tidning ett krampaktigt försök att av förda filmen med att den in- , te ens är rolig. Osv. Det är svårt att tolka de kyrkliga reaktionerna på an nat sätt än att intoleransen
fortfarande har god jord mån bak kyrkomurarna . Man kommer osökt att tänka på "Life of Brian", när man tar del av dopfej den som under en längre tid utkämpas på Vasabladets insändarsidor. Med förvå-
ning har man noterat att lutheraner på fullt allvar är beredd att ge odöpta späd barn respass till helvetet. Lika förvånande är det också när författaren Erik Andren i en artikel i samma tidning ifrågasätter Luthers
helvetslära och får till svar att det bästa en man med Andrens förstånd kan göra är att dagligen läsa Fader Vår, Guds tio budord, tros a rtiklarna samt förklaring arna till budorden och tros artiklarna.
Life of Brian skulle k motverka kyrkans st framtoning som sträng dyster bostadsförmedlin Vad hjälper det att mart nadsföra saligt belägna ningar så länge man gt» tyckligt avvisar de bos sökande?
Leif Sjöström
- --- --- ---,._ - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - -3 /BESTÄLL GRATIS FILMKATALOG INAMN ..................................................... )
ADRESS
IVHS
Monå uf 50 år UF Svanen 10 år Uf Svanen hade premiär på pjäsen Midnattssol för att fira Monå uf:s 50 års re spektive uf Svanens 10 års jubileum. Ännu ett antal fö restäJlningar ges.
Efter talet överräckte Nykarleby stad och tredje ungdomsringen varsin bukett blommor. Efter det kom det man egentligen kommit för. pjäsen. Namnet Midnattssol . säger kanske genast att pJä sen var en folklivsskildring från Lappland Den handlar ' . till stor del om en nybyggare och vilka problem han ställer till med för lapparna. Det andra huvudämnet är naturll'gtvl's kärlek och I'nte den heller utan problem. (gen får uf Svanen visa sina
(Jag var egentligen inte förberedd på att recensera pjäsen. men när jag märkte att ÖP inte hade någon ut sänd representant beslöt jag mig för att skriva en snutL) J u b'l . de I eums f es t en bö rJa med ett kort välkomsttal som hölls av Marlene Vidner . Talet innehöll det klas-
skådespelartalanger. Man bör nämna Björn Stubb som fjällappen Nila Lasko. han gjorde sin roll med inlevelse som den hundraårige man nen Nila. Andra som bör nämnas är AnCi Ho l m I. ro llen som Nilas dotter Sargit, samt Jan Sundholm som nybyggarsonen Lars. Sargit och Lars borde ha fått varandra, men icke. Någonting som var negativt var att personerna sufflerades en hel del. men någon riktig "dab. kåd l be" o·orde s espe arna dock inte. Dessutom var pjäsen ganska lång (ca 45 min.) och man kunde nog ha strukit en del av de repliker som upprepades. Lyckligtvis var dessa repliker inte så väldigt många.
.................................................
D
Peter Bergfeldt som vid dethär laget är ganska känd för sina insatser sköter ock så den här gången om frisy~ rer & smink vilket han gjor de bra. Denhär pjäsen är full med a"ldre personer och främst där gäller det att kunna sminka på teatervis. Dekoren är också ett fint konstnärligt inslag som gjorts av Solveig Fågelbärj, Jörjen Nordman, m.fl. I pausen bJ'öd uf Svanen på tårta och kaffe. något man' I'nte kunde ml·ssa. Vi kan konstatera att • Kristina Agren åter gjort ett lyckat arbete och vi kan hoppas att hon ställer upp för teaterbitna Svanen nå gongång igen.
Bo Nylund
BETA D
Barnledarkurs
i Korsholm
II
Det lär vara litet dåligt med barnverksambeten i Korsholms ungdomsföreningar för tillfäIlet. För ungdomsnämnden att råda bot på detta ordnar en barnledarkurs i Solf uf-Iokal söndagen den 9 oktober kl. 12.00. Kursen vänder sig till alla som är intresserade av att fungera som barnledare. Dragare för kursen är Kerstin Hindsberg och k Hans Hortans. M .L aJ- en Ungdomsse reterare Kuivamäki hoppas att man ef h k k "å ' å ter den är ursen s a l Jg ng barnverksamhet i alla förening ar i kommunen. För visst finns det barn som vill syssla med oH ka saker. blott utrymme finns. Du som är intresserad av kur sen kan kontakta Maj-Len. tel. 222311 eller 'komma direkt tiII Solfuf-Iokal den 9 oktober.
ockens Ränder===T=K~==~=kfk=an=O=~:=e~=v=· : = e~=I =: =:=n=e=fl=e=~=._=ti
; : ~=~=~=a=bu=Ön=r~=~=~a=~r=~=~=~=c=~=.o=t~=~=k=u=~' =
==R
I
II
I och för sig ser dethär inte så tokigt ut. Det som är illa är at! det är den inhemska rocken som fått styrka på foten. Den inhemska underhållnings musiken. typ Matti & Teppo. har sin trogna kundkrets som köper sin skiva varje år. medan den potentiella rockpubliken alltmer placerar sina pengar i
Amerikaniseringen. likriktning en och urvattningen breder ut sig på det nationellas bekost nad, och det är det som är det verkligt illavarslande i hela sop pan.
Epe Helenius. boss för Poko Records i Tammerfors. som i mångt och mycket stod bakom
'":wl"w _ _
~
w"r
~
FINSK
~
1982 höll länge på att bli ett verkligt katastrofår för den finska skivindustrin. Försälj ningssifforna dalade markant. men så kom julruschen, då man i stället sålde mer än normalt. och redde upp det hela. Det var då man beslöt sig för att följande höst inleda en kam panj för att tuta in i folks med vetande att en skiva alltid är en skiva. Den som går på visit kan lika gärna ge en skiva som blommor eller böcker. Blom mor vissnar efter några dagar och böcker läser man oftast ba ra en gång. En skiva spelar man flera gånger. (Om mottagaren tycker om den. vill säga). Vi skulle alltså vara mitt uppe i den finländska skivans kam panj just nu. En sådan behövs minsann. för den negativa tren den har fortsatt. och ingen vet om julruschen lyckas också i år. Följderna av denhär utveck lingen får naturligtvis konse kvenser på många håll. F-nskapet började förstås i U.S.A .• där man redan år 1981 sålde mindre än året förut. Se dan dess har minskningen hållit sig kring 25-30 0/0. i England har försäljningen också mins kat med 20 %. Både dehär länderna hör till skivhandelns stormakter. I fjol såldes skivor för 330 miljoner mk i Finland. Av den här summan sålde de s.k. orga niserade skivprodu.centerna för 200 miljoner mk. de resterande 130 miljonerna togs om hand av sk iv importörerna och de . "vilda" skivproducenterna.
hits och idoler. den allmänna krisen, den goda försäljningen av skidutrustningar, cyklar, osv på sistone . .. - de skärpta kvalitets kraven. eftersom de yttre attributen fått en allt större be tydelse. Det är i dag mera inne med rena silkesstrumpor och sidenskjortor än yllestrumpor och träningsoverall. Därför är det bara Hanoi Rocks. Broad cast och ett par till som kan konkurrera med utlänningarna. Och sd fenomenet Hurriganes förstås . ..
SKlYI~_DJl~TB1
I KRIS -_
~~
...
~-
utländsk rock och discounder- " hållning. ABC och Flashdance säljer i över 40.000 ex .• medan de bästsäIjande finska rockarna i dag - med några undantag når upp i endast 10.000 ex. Det är alltså inte så svårt a tt förstå endel bands lystna blickar på utlandet. och att de bl.a. därför sjunger på engelska. Faktum är nämligep att FI~SKAN HÅL LER PA ATI FORLORA SIN STÄLLNING INOM FINSK ROCK. Precis på samma sätt som Henrik Jansson påstår att SVENSKA HÅLLER PÅ ATI MISTA SIN STÄLLNING I SVERIGE. Båda två till för- . mån för engelskan.
den finska rockvågen. analyser ar situationen såhär:
- man har inte lyckats hitta nya artister, utan gamla band och artister som Pelle Mdjoona och Eppu Normaali får alltfort husera fritt. - de ungas potentiella "nöjesbudget " går aUtmer till video, o.dyl. - den skärpta konkurren sen, bl.a. sedan Polar-Sonet kom in på marknaden - hemkopieringen, billig skivorna (cuts outs), piratin spelningarna (bootlegs), uthyr ningsverksamheten, bristen på
De stora skivbolagen satsar i dag bara på säkra (underhåll nings) namn. men desto mera på marknadsföringen av just dem. Nya förmågor göre sig ic ke besvär. Utom då hos de små skiv producenterna. Tack vare ut slagmekanismen har de fått hand om många stora namn. Johanna Records. Kompass Records och endel andra har fått hand om storheter som Pel le Miljoona, M . A. Numrninen. Hasse Walli. J. Karjalainen. m.fl . Epe Helenius tror också att de riktigt små skivprodu centerna kan klara sig bättre i den uppkomna situationen än de stora producenterna. Så län ge de håller sig tillräckligt små.
bilitet och iderikedom. bättre projektuppföljning och "vi- anda". Tacka Gud för de små producenterna. det handlar ju äildå om vår egen kultur och våra egna tidsdokument! Förhållandena ter sig alltså gynnsamma för FSU och dess skivmärke "Kustrock Records" som i höst släpper "Bandbrus" . Den finlands svenska rocken är ännu bara i sin början. men det torde räcka länge innan taket är nått. Svenskan vinner stadigt ter räng. bl.a. tack vare "tvång" att sjunga på svenska i tid och otid. och tack vare idogt "svenskt" arbete på olika plan på olika håll . En attitydsväng ning till finlandssvenska som rockspråk är onekligen på gång. och "grannens pojkar" börjar tas på nästan lika stort allvar som de "riktiga" rock idolerna. Makt- och penningin stanserna i Svensk-Finland bör jar också ge med sig ... Det är alltså i dessa tider de rätta eller orätta dragen görs som så småningom ska utvisa vad det blir av den finl.sv. roc ken och dess livskraft. I det komplexet ingår också skivför säljningen som en betydelsefull ingrediens. Vi är många som delar på an svaret i en bransch som är Yt terst känslig och oberäknelig.
Bertel P. S. Fortsättning nästa vecka D.S.
4
•
.y,r.... "'.
-
' . .,.
- -
,
.
'
.
En ny ungdomslokal reser sig på back rönet i Utter mos sa. Den gamla brann ner till grunden i maj detta år. Det var morsdagsmorgonen 1983 som speciellt alla möd rar i Uttermossa kommer att minnas för livet, och inte bara mödrarna utan hela byn kommer att minnas då brandbilssirenerna tjöt ge nom byn och ungdomsloka len brann ner till grunden , I dag tre månader efteråt reser sig en ny ungdomslo kal på backrönet på samma plats där den gamla stod .
Ny lokal Tanken på en ny lokal föd des väl redan vid släcknings-
.
arbetet säger ord f öra n d e · k' D k" d Al f Alttamä l. et an es ' I k I h bittert att bl I utan o a oc . d f'" ' te än l ag orstar man In . d h b . riktigt att en ar runmt. Det blev en utmaning att få en ny ungdomslokal. Medan det ännu pyrde ur ask~n av den gamla lokalen Vidtog planerna på en ny lokal.
"
.
vår nya lokal färdig nästa sommar . Och vad kommer då att börja hända inom de nya väggarna? Danserna fortsätter vi förstås med och kurser och ·möten av alle handa slag får gärna förläg gas till lokalen. Det viktigas te är att vi får en samlingslo kal, för det finns ju ingen sådan i hela Uttermossa. AI la sammankomster skall därför kunna ske i ungdomslokalen. Alf Aittamäki som är en av drivkrafterna bakom nybyggnadsprojektet och som hela byn i dag står bakom , säger att det var som en del av hemmet skulle ha brunnit då lokalen brann. Det kan en förstå som själv är engagerad kring en ungdomslokal. Enungdomsfö.rening och en ungdomslokal utgör en livsnerv för var]'e by, Det är strongt gjort av Uttermossa-borna att bygga upp en ny ungdomslokal i en by med ett 80-ta,1 invånare.
Uttermossa UF
bygger ny lokal
Att få finansieringen ordnad för ett dylikt bygge är förstås det svåraste och det viktigaste. Sålunda igångsattes insamlingar av stockar och pengar, från staden Kristinestad erhölls 300 stockar, sedan fick man en del av byborna och från grannbyn Kärjenkoski. Svenska Kulturfonden gav ett 5000 mk:s bidrag och mera ska man anhålla om . På bankerna finns insamlingslistor utplacerade och man försöker hela tiden få ihop mera pengar för att klara av nybygget.
Talkoarbete Allt arbete ut förs som talko-
arbete. Det betyder att man sedan efter midsommar har talkojobbat S.g.S. varje lördag med 10-20 personer engagerade. Talkofolket består av män och kvinnor, ungdomar och äldre och förstås i huvudsak Uttermossabor men även från andra byar kommer det folk och hjälper till säger ordförande Alf Aittamäki. Även semesterfirarna fick i år variation på sin semester då de fick vara 'med och bygga upp Uttermossas nya ungdomslokal. Tidigare somrar har det varit ett populärt nöje att dansa på Uttermos sa lokal och slå klackarna i golvet, i år fick
de istället ~lå in spik .
"Kvinnornas rum" Den nya lokalen innehåller danssal, serverings utrymme, kök, WC-utrymmen, och ett mötesrum. Dessutom byggs ett eget rum för kvinnorna. Med det menas ett rum där de kan väva, ha kurser, syjuntor och möten av alla slag. Något sådant har inte funnits tidigare i Uttermossa.
Viktigt med lokal Vi bygger så långt pengarna räcker, säger ordförande Alf Aittamäki, kanske är
_
~
~
~ ~ ~ ~ ~
~ ~ ~ ~
~
~ ~ ~
~~ ~
~
~ ~
~ ~
Harriet Lindelöf ~
~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~
5
Vi ville· ge ungdomen
jobb på hemorten
r'tetaf, i
\Jo\.
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I II I I I I I,
~\
~ dtittif," °ocb eO ät ~nl"f,s\~"ot tt 90 tal
pojluu som trivs mell siIUljobb, MIII'JiII Fonst,6m oeh Jtlllne Elclund som
Uni y,,~ OC~"~.et~"t lö:""tbe~t ~ d~:,~o ut,öt lJminaskin. och 11m""" fNlPPM'Slt1dor. Tiöc~ sottl ,'~ tötet"g6C\l_bot. Vote töt tnlof," \ .. • f,lO~!~\ide~e {lest" ~ttif, arbetspb1~S ed _-- nu inga somhelst ·planer på at~ ""std"\~~~'" otd eO V O ~b dis",ute'':!~i~\\\e _---~\6·. sluta. Det är bra att ha nära till jobbet, för då får man sova till Ole .. l""e O ~ l ,.oc\\ \l ~6 .., c~-bot. O ··~t Uni-bO ~ tötet"f,e • lS st,te '{e~\ t:;-y.o~\\l __- sista stund säger den morgon T1 b"t beS b ostä\\d" p ~et1let Stotetlu > od st,~\e\\" _- sömniga Forsström. ynder otdt. OC oOeo söd töt ~~ _ sommaren är det mera lådor " "säf,et St)'te\se ""f,t,,ti b K"t\..Gus~~erts \,C~"ts b" _ -.. som produceras och då är arbe tet givetvis tyngre. Som enda stoPPd"t ~l Un\ y,,~~c DAt b"t ~~ooleo T1ÖC~~bt°b~". ' negativa sak med arbetet är att ~I" ~...a e .. all t det ibland känns en aning lång seo ot·dt i uoi . f, s~u\\e st P~ ,,00 ' tråkigt. Men som helhet trivs te\se . tv~ töteta lo ut~ot1t rade ungdomslokalen. 1973 t"O deSS" O tt sö~" S byggdes sedan den nuvarande jag nog, speciellt bra senaste fabrikshallen där idag närmare månad då jag hade semester sä U 't tvuof,e "
st" vid, I
U"
0Y
v"n
positivt på fabrikens framtid. Vår viktigaste uppgift är att ga rantera den egna ungdomen jobb och det tycker jag är en sak som vi har lyckats ganska bra med, försäkrar Storås. Uni Cel
Uni Pak Tillverkar förpackningslådor för bl.a. grönsaker som t.ex. tomat och gurka. Verner Storås . är styrelseordförande för bola get och på frågan om varför fa briken byggdes svarar han så Tillverkar engångskläder. De här: Diskussionerna om att gö största konsumenterna finner ra något åt den stora emigratio man inom sjukhus- och indus nen började gå varma redan i tribranchen. En stor mängd oli slutet av 50-talet. Då Tjöck An ka saker har man dock hunnit delsmejeri och staden Kristine tillverka i fibertyg sedan starten stad gick med på ett hörn med i början av 1970, omtalar styrel att teckna aktier klarnade situa seordf. K-G Söderlund. Orsa tionen och aktiebolaget Uni ken till att Uni Cel startades var Pak grundades 1961. Den defi liksom för Uni Paks del den att nitiva starten skedde sedan emigrationen var mycket stor. 1962 då produktionen av lådor Vi måste ju göra något så att vi påbörjades, säger Storås. skulle kunna behålla "våra" I början 'hade 6-8 personer flickor i byn, säger Söderlund arbete och idag har vi omkting skojsamt. 20 anställda av vilka de flesta är Då aktiebolaget startades den från hemorten. Verner StorAS II maj 1970 hade man 15 an som varit med i styrelsen sedan ställda och som lokalitet funge bolagets start, säger att han ser
60 personer får sin utkomst. Hallen är hyrd av staden och har förstorats i 3 olika etapper. K-G Söderlund kan berätta att lönsamheten varit god och att omkring 60070 av försäljningen utgörs av export. De anställda på Uni Cel kom mer från hela stor Kristinestad. En sak som är viktig är att vi har kunnat bjuda sommarjobb åt skolelever, tycker slutligen Söderlund.
Nära till jobbet Inne i fabrikshallen på Uni Pak är man i full gång med att till verka papperslådor. Maskiner na stansar, limmar, viker och resultatet är en färdig förpack ningsIåda. Martin Forsström står och sköter limmaskinen och limmar lådor. Han har arbetat på Uni Pak sedllO 1978 och han har än'
ger skojfriska Martin Fors ström. Janne Eklund är en annan ung man som haft arbete på Uni Pak sedan han slutade i grundskolan 1981. Eklund som jobbar vid en tryckmaskin tyck er att det är bra att det finns ar bete på hemorten. Lönen skulle ju gärna få vara högre, men i övrigt trivs jag nog utmärkt, speciellt de trevliga arbetskam raterna gör att man trivs i ar betsmiljön. Och att det råder en fin arbetsanda går det inte att ta miste på efter besöket på Uni Pak. Då man kommer in på Uni Cel ser man en stor grupp med flitiga sömmerskor. Ett gam malt ordstäv säger "är du flitigt som en myra så blir det ingen fyra" och här om någonstans gäller det att hela tiden ha ord stävet i bakhuvudet, ty de flesta som är anställda på Uni Cel jobbar på ackord.
••
Trots hård arbetstakt och svår are tider visar inte UniCel och UniPaks anställda några sura miner. När man lämnar fab riksområdet är det en positiv bild man fått av de båda bolag en i Tjöck som bildades en gång i tiden för att förhindra emigra tionen och för att ge den egna ungdomen möjligheter till ar bete på hemorten .
Annonsera i OP!
6 ------------------------------------------------------------------------. - ------
Richard III
Frågetecknen hopar sig efter teaterpremiären·. i brödfabriken i Vasa senaste fredag. Man frågar sig hur Rkhard III skulle ha funge rat i Vasa hösten 1983 om inte uppsättningen hade skett i gamla brödfabriken. Shakespeares sätt att fånga maktkampen och historiens obevekliga gång är i och för sig tidlös och kan gott appliceras på vår tid lika väl som vilken annan tid som helst. Men det är som om själva inramningen till Wasa Teaters uppsättning ger det största och kanhända också mest bestående intrycket. Ett enormt arbete har utan tve kan lagts ned p~ denna upp sättning. Den gamla bröd fabrikens nedersta våning har med försiktig hand delvis rivits ned och åter byggts upp för att - inte skapa - utan snarare ytterligare accentuera den miljö som redan finns där. Ingen för finad miljö med glitterkronor och marmorgolv . l stället tegel väggar, avsågade armerings järn, betonggolv och väggmål ningar. Målningarna är återgiv ningar, fragment av Hierony mus Boschs verk. Hans målningar visar vad som blir följden av ett alltför osedligt och tygellöst leverne. Nog så passande i sammanhanget. Bosch revde och verkade under samma tid som den historiska bakgrunden till Shakespears verk utspelas. Scenografen Kaj Niemi har själv sett orginalmålningarna och sedan med Marrku Susi mäki återskapat dem längs väggarna i - ska man kalla det spelsalen? Som åskådare sitter man inte som i en vanlig teater salong med scenen framför sig. I stället sitter publiken på rote rande stolar - lånade speciellt för denna uppsättning - mitt i salen medan spelet rör sig fram för, på sidorna och ovanför / bakom. Häri ligger en av tjus ningarna och samtidigt ett litet irritationsmoment. Eftersom publiken befinner sig på samma höjd som scenen kan det vara nog så besvärligt för den som sitter vid ena sidan att få grepp på vad som händer i andra än dan av salen. Spelet böljar fram och till baka, stannar upp och för flyttar åter, ibland med skåde spelarna, ibland med ljussätt ningen. För övrigt en detalj som understryker den speciella miljön - mycket riktad belys ning, punktbelysning och låg ljussättning som ytterligare sug gererar de djupa skuggorna, skumraskspelet och intrigerna.
För Richard III är ett spel om och kring människors ständiga maktkamp, intrigerande och slutliga undergång i sina egna nät. Tidlöst, överallt närvar ande såväl i stort som i smått. En direkt tillämpning av Ric h·ard III på dagens värld låter . sig helt naturligt inte göras. Shakespeare skrev utgående från den människosyn och de värderingar som var rådande då . Det sena 1400-talets Eng land var ett feodalsamhälle med enorma klasskillnader. Rosor nas krig - kampen mellan ät terna Lancaster och York - ut kämpades visserligen i regel rätta slag men även till stor del i de befästa borgarnas chimära trygghet. Mänskligt liv vär derades på ett annat sätt än i dagens "civiliserade" väst värld . Den som hade makt kun de i princip rättfärdiga mord, exempelvis genom att hänvisa till statens säkerhet. Plockar vi emellertid bort dolkar, bödelsyxor och fram bärandet av avhuggna huvuden kan vi dra paralleller till det mesta även i dag. Människans ständiga kamp för att nå ett pinnhål högre, ett steg längre, en ständig kamp efter större och större njutning tills kampen i sig tar överhanden och över skuggar själva målen. Då följ ande handling rättfärdigas av de föregående, eftersom allt an nars vore förgäves, då man gått så långt "att brott leder ti II brott" som Richard själv säger då han nått tronen men inte ens då kan få lugn . Faror hotar ständigt, inbillade eller verkliga - och sin metod har han redan för länge sedan valt. En intressant poäng i sammanhanget är att Richard 111 knappast var någon stÖrre bov än sina samtida, enligt historikerna. Richards förebild har visserligen existerat i tiden, han blev kung 1483, men knappast i den blodtörstiga ver sion som Shakespeare tecknar.
Den verkliga bilden av Richard Förefaller dold i de berömda historiska töcknet. Ättlingar till hertigen av Richmond som be segrade Richard 1485 ville un der 1500-talet mana fram en bild aven galen och bestialisk Richard III, allt för att fram hiiva ätten Tudor. Det var des sas krönikörer som skrev ihop den Richard som Shakespeare lånade de dramatiska dragen ifrån - och tydligen såg man också nogsamt till att alla hand lingar som framställde Richard i en bättre dagar försvann ur historien. Så Richard får alltså framstå som ondskan personifierad, i Wasa Teaters uppsättning spe lad av Pekka Sonck , som lyckas ganska bra, speciellt med att framställa den nyblivne ko nungens begynnande vansinne. Andra som man lägger märke till är teatereleverna Stina Eng ström och Ylva Ekblad. Båda har roller som ger plats för känslosvall och personifiering, något som knappast är möjligt med många av alla de olika roll figurerna. Många fladdrar mer eller mindre förbi - inte så mycket på grund av brist hos skådespelarna som av personer nas mångfald. . Rollistan är imponerande, bemannad av nästan hela tea terensemblen, åtta av eleverna på Teaterhögskolans tredje årskurs, en teateramatör samt soldater från Vasa militär distrikt. Därtill dubblerar några skådespelare för att täcka de mindre rollerna. . Ytterligare en faktor som Iråddar till begreppen är de in vecklade släk tförhållandena samt det faktum att Shake speare sin vana trogen har dra git ihop händelser från en tolv årsperiod till att utspela sig un der ett dygn. Shakespeare var inte historiker och kunde där för handskas ganska löst med historiska fakta och tidsbe grepp. Slutintrycket blir att man är klart imponerad, dels av sats ningen som sådan och dels av genomförandet. Ett och annat kunde givetvis ha varit bättre, men vi ska väl närmast se denna satsning som dels ett sätt att vi sa historien som mekanism, ständigt på marsh, framåt av sin egen tyngd, dels som en in laga i debatten om behovet av utrymmen i Vasa. Bröd fabriken kan användas - det är härmed bevisat.
John Ahläne
det bästa sättet
att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidning
ring redan i dag
9&1-1215&'4
1-----------------------------------------" DEADLINE FREDAGAR,_________
Att Vasa stad själva kan ta ini tiativ och ordna jazzkonserter brukar bevisas några gånger i decenniet. Senaste fredag hade man i samband med Vasa-da- . garna ordnat en konsert med det bästa och det mesta man kan komma över i jazzväg·i lan det, nämligen UMO och Opus
5. UMO är i mångt och mycket en ganska unik företeelse . Dels finns det ganska få storband i Europa som fungerat lika som UMO. Sektionerna har även hållits ganska intak ta rried Yt terst få byten. Det här betyder att orkesterns sound hela tiden blivit bättre och enhetligare, trots att mycket olika personlig" . heter sitter med i t.ex. saxsek tionen (jämför ex. Unto Haa pa-Aho och Junnu Aaltonen). Unikt blir UMO även från och med årsskiftet då Rundradion, Undervisningsministeriet och Helsingfors stad finansierar Finlands enda heltids jazzor kester. För ett par år sedan gjordes ett halvårs försök i Rundradions regi med ett hel tids UMO, men det blev inte mera än ett experiment. När Si belius-akademin nu börjar ut bilda jazzmusiker och Åggelbys konservatorium inte är långt borta, är det ju på tiden att det skapas arbetstillfällen för dessa musiker. Tillbaka till konser ten. UMO:s konsertprogram var ganska varierat inom ramen för traditionell storbands musik. Det mest traditionella represen terade Benny Carters 'latinare' Sao Paolo och South Side Sam ba . I orkestern finns även kom positörer och arrangörer att till gå. Den flitigaste av dem är Ee ro Koivistoinen, vars Sea Suite var en mycket angenäm bekant skap. Kompositionen är när mast kontrapunktisk, de olika sektionerna spelar ganska själv ständiga melodisekvenser, men helhetsintrycket blir för den skull inte splittrat. Solona exe kverades av komponisten själv, som med sin täta behärskade ton alltid spelar lyriskt och in tressant. Den andra solisten var Markku Johansson, vars spel alltid ger kalla kårar längs rygg raden. Trots att Markku nästan behärskar alla jazzens stilarter . är hans solon alltid fina helhe ter, spelade. med stilkänsla och personligt sound. Framför allt på flygelhornet är han oöverträffad i dessa nordliga jazztrak ter. Annars finns det gott om go da solister i hela bandet. Sax sektionen är idel solist-adel, trots att varken Junnu eller Pe na Lahti fick rum för solon i fredagens konsert. Bland basu nerna är Mirsha Stan den mest rutinerade solisten , nog för att han spelar väl etyd-akademiskt ibland, som i Dizzy's Ray's Idea. I trumpetmusiken finns förutom nämnde Markku även Esko Heikkinen som spelar tek niska solon, dock ännu utan den känsla som den ovannämn da kollegan har. Sektionen leds annars av Simo Salminen, som
nu flyttat tillbaka från staterna och keikkorna med Buddy Rida och Mel Lewis. En bättre lead lär man få leta efter och Simos skyhöga, bombsäkra ton Iyfles bandet flera decimeter. I kompet svänger det bra om Rusina Rosnell bakom kaggar na. Rusina är samma typ a\ slOrbandstrummis som Mel Le wis, han gör allt rätt, är med på alla accenter utan att därför d0 minera - samt inte minsl. svänger som sju hus. Bra stens får han av den allestädes
G
oda människa Men fOrnuftig till din bank säkert het vet man att när tröskeln, flyger zu.u", ....._ kundförhållande . hopa sig på en blå
VASP tar hand om -jaUa livsskeden.
Ett Stamkundsfö~_ alla dina pennini!afEiI=,1 ligt Stamku nd Stamkundens spetillllirJ
1. Du får ett ~~.~
g enast i <)CUW.LlJd.UU (högst 20. den annan iIl· 6 mån.
lko.'"
.3. Du garante
4. Du fåFrr~e~n1h~~1i1l affärer. 5. Du faroc kund (t.ex. fad~_
VASPvill varaBaaU~
Välkommen
\
..
7
- . ---_._----------------------------------~~-------
l Id
i ti)Jp pk 'ass
"'-.z::lI::Il1r Pekka Sarman som ~'_Ie sin klass i trumpetar
e solonummer. I can! - nu arrangerad för 1IIII!Ir-m1D_ S}nd att akustiken ~!::aL1Ie bon Pekkis finesser. 5 ar en sånggrupp vars I:::::a:s:ade bJjr allt mera hög 1U:Z:lll:!l~ lng; n av de fem är nå vardigare solist men ~iZmDI3J1lS fungerar de desto Renheten och tonträff kan man bara lyfta på L Känslan finns också, isades kanske bäst i lio.kolas kompositioner.
Balladen Pelto joka palaa var en pärla . Hela konserten avslu tades med Opus 5:s version av A nightengale sang in Barkleby Square, Manhattan Transfers kända Gene Puerling arrange· mango En värdig avslutning. Så här till sist bör jag nämna om att bland dessa toppinusil<er i UMO hittar vi igen Mikael Långbacka, som tagit Tom Bil· dots plats med bastrombonen. Vi lyfter på huvudbonaden för en dylik prestation!
Rolf Nordman OUuden Musiikin Orkesteri, solist Micke Långbacka från Vasa.
n er är det viktigaste i livet. du är, kommer dina relationer n god tvåa. Av gammal erfaren r~.....·.ugsbekymren tågar in över ut genom fönstret. Ett tryggt ank förhindrar molnen att I.
,.
et du dirigerar alla dina alltid har kontroll över din kontot har kopplats alla t.ex: ekonomitjänst, bank ~lr:iIlda snabbank etc. "....~~:!l, (högst lO.()()() mk) n och Snabblån t att lönen eller regelbun AoUJ..I.ll.lJit till baskontot under
~VASA
. VASP SPARBANK BankEttan
8
JAN AKKERMAN Söndag kväll i Vasa stad.
konserten börjar en halv Det regnar och en genom
timme senare än beräknat. trängande vind drar stötvis
Arrangörerna kollar kloc genom stan. "Vintern bör
korna. Senast klockan nio jar på söndag" hotade dags
skall lokalen vara tömd för tidningen redan på fredag .
att ge plats för de ordianrie Skynda på stegen.
gästerna. Ingen snö ännu tack och Förväntningar. lov.
Har någon hört Ackermann Paraplyet hotar hela tiden sedan tiden i Focus? med att följa med någo;: Dras han fortfarande mot vindstöt och är mera till be
den klassiska musiken? svär än till nytta.
Ännu större förväntningar. Följer husväggarna för Mina damer och herrar ... att kanske lura någon kast Bandet startar upp med en vind att smita förbi utan att . ambitiös jazz. märka en. Toppmusiker. Hopplöst företag. Efter ett par låtar tunnas Tar en dårrusning tvärs det ut. över gatan mot nästa vägg Jazz och hinner nätt och jämt skickligt återvinna värdigheten innan går trögt. en affisch dyker upp. Akkerman visar upp sin "Jan Akkerman (f.d. Fo ryggtavla. cus) Kroon Dancing Funk, House söndag 25/9 kl. . teknik 19.00". Hastar in och hin skickligt, ner knappt få av sig rocken stampar på stalfet. innan någon berättar att Akkerman vänder sig
om
Solf UF: A
FULL FART
FRÄN· BÖRJAN Sol f Ungdomsförening börjar en ny verksamhetsperiod den l oktober. På grund av detta hålls naturligtvis årsmöte, preli minärt bestämt till 20. 10. Fö reningen är i stort behov av ordförandekandidater för den nuvarande, Nils Martin, har be stämt avböjt återval. Tonårsträffarna har redan körts igång, hålls onsdagar kl. 19-22. Nya tonårsledare är Ulla-Britt Heinonen, 18 och Carina Lervik, 16, som skall försöka få nya tonåringar med i verksamheten. På tonårsträff-
BILORIENTERING Jakobstads Motorklubb r.f. inbjuder alla nejdens bilister till Jaakon Ajot 07. 10. 1983 kl. 19.02 med NTB:s tillstånd Nr 96/suunn.l83 enl. NTB:s regler för bilsport 1983. Tävlingsklasser M-A, B, C och D. Deltagaravgift 60 mk. Startplats meddelas i sam band med deltagarförfeckning. Landsvägskarta 7/83 samt arrangörens tillägskartor an vänds. Anmälningar göres sk riftligen senast 30. 09. 1983 kl. 18.00 under adress: Jakobstads Motorklubb, Herrholmsgatan 1868600 Jakobstad.
ama lyssnar man på musik, dansar, spelar uni-hoc, kort osv. På den äldre sidan av med lems kåren och gammaldansare från när och fjärran ordnas gammaldans med Ramona re dan I oktober. Senare i höst kommer en slags medlemsfest att ordnas. För att festen skall lyckas krävs det att också älg jägarna hänger med, och en kväll kan ni väl vara ur skogen? Två ungdomsdanser är in bokade, den första 29. 10 med Alpha. Solf Ungdomsförening är gammal, grundad 1896. I detta nu ligger medlemsantalet kring 450 och föreningens verksam het kunde vara bred om inte "försoffningen" skulle ha brett ut sig som den gjort. Men kans ke trenden håller på att ändras, tonårningarna verkar mycket positivt till kurser och annan verksamhet. - Fanns det bara tillräckligt med pengar skulle vi ordna vad som helst, uppger kassör Monica Smeds. Som det nu är kan vi inte ens ha lokalen varm mer än ett par kvällar i veckan. Från styrelsehåll meddelar man nu att man tänker köra hårt från början med hopp om att lokalen skall kunna f~' lIas av aktiva medlemmar - och star ten den sker på lördag kväll!
o
Dina Wakott och Jan AkkermtUl.
och klagar på att det inte hörs något ur monitorn. Vänder ryggen till. :Jaurock, . teknik, .
mycket skickligt, enspårigt. . Extranummer. Långsam blues.
~~~!>!> J?!'!~.s.
Klo<;kan nio! Tack och god afton! Följande konsert söndagat den 9 oktober med TOlta Blues Band. B-G ......IAIE.
!ävlingsdans Drama-hnptovisa~onskurs t'. I Jakobstad Andra söndagen i oktober an ordnar dansk lubben Påetar saaren Pisto för första gången en danssporttävling i Jakob stad. Tävlingen blir på dis triktsnivå med tävlare från Va sa, Lappo, Karleby. Uleåborg och Jakobstad, sammanlagt .74 par. Barn, juniorer och vuxna dansar vals, tango, foxtrot, quickstep, samba, cha-cha, rumba och jive i serierna F, E och D. Tävlingsledare är Marja-Terttu Ahola, tränare för "Corte" i Karleby. För be dömningen svarar Sal me Raukovaara, Carola Tuokko och Jukka Talja. Keijo Kinnu nen från Jyväskylä sitter som jury och övervakar att paren in te dansar otillåtna figurer. Kris tina Toiviainen från Pisto är speaker. Dansklubben Pisto har i snart 12 år tränat och tävlat un der ledning av Kristina och Leo Toiviainen. Är efter år har främst" Ina" försö'kt intressera och locka nya medlemmar till klubben. Huvudvikten behöver inte ställas på tävlingar utan dansen som sådan är en utom ordentlig motionsform som passar· alla åldrar . Så därför alla dansens vänner från när och fjärran, kom och heja på våra dansare som änt ligen får tävla på hemmaplan! Lägg alltså på minnet : JEPPIS-KISAT DEN 9 OK TOBER I lDROTTSGÄRD- ' EN!
Britt-Marie Storing
Lördagen den 15 oktober 10.00 ordnas en dramaimp vlsatlonskun I Jaköbstad, ed Kristina Ågren som drapre. VI hAller tUll Brandkmhuset. : Kunen omfattar 6 timmar och InnehAIler olika drama~vnlngar, revy- och sketchskrlltjlrsituationer, kroppsspråk $ch andra uttrycksmedel. Dramaimprovisatlonskunen ordn~ I samarbete med Arbetarinstltu-
tet med syfte att ge olika ~ per möjlighet att u..ec:k.I.s ..... viduelIt ocb i dea rik. . . . som gru,pen h... Wsaa sättningar för. . Anmälningar motta SÖU:s IuInsli, Han'l " I: den 10 D, 65100 VASA 11 961-113571/Ulf JoIIl_ _L Anmäl Dig/Din grapp den 10 oktober!
Föreningar i Malax-Korsnäs Hur ska en bra dansannons se ut? Hur skriver man en "juttu"? Hur kan man informera om en förenings verksamhet? Hur få föreningens interna information bättre? Dessa frågor och andra likarta de kommer att behandlas tisda gen den 4 och torsdagen den 6 oktober nu i höst i Petalax uf lokal klockan 19.00. Kursen
vänder sig till förenings~ är helt gratis. Samtidigt ser ÖP skribenter som tresserade av att hjälpa en bevaka vad som händer_ De behöver inte nödvändigl' sig om braskande rubribliaH alla gånger. Förhandsanmälninpr kursen bör ske senast 3. l till SÖU:s kansli/Bror J son tel. I I3 572 el. 115 samma man fås också uppgifter för den som skar. Kursen ordnas i saIlIiII:tIcllr mellan SÖU och Sve dieförbundet.
Vi Under Sexton VUS r.f. söker
VERKSAMHETSLEIDARE (hal fr.o.m. 17. 10. -83 till 31. 12. ·83 med trolig fortsättning nyåL.. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. följande - koordinera barnverksamheten i Uf·fOreningarna - planera skolningsverksamheten - bistå barnledare ute i föreningarna med verksa tips och material m.m. Närmare uppgifter om tj~.nsten ges av viceordf. Tor S teLtj. 961/121 504 eI.SOU:s kansli tel. 961/113572 115372.
,
Beklädnadstekniska linjen klass II vid Yrkesskolan i Jakobstad besökte Vatevamässan i Helsingfors den 24 augusti 1983. Den finska konfektionsindustrin gav en förhandsvisning på modet för våren och sommaren -84. Sommarens mode indelas i 7 grupper: New chic, Olympics, Cali forn ia Beach, Martime, Summer uniform, Modern art och Colo nial.
I I I I I
I
I I I I I
I I I I I I I I I I I I I I I ~
California Beach
•
har inspirerats av det färgrika och avslappnade livet på Cali forniens stränder. Skjortorna är som jackor och byxorna är shorts eller bemudas. Mate rialet är bomull. Alla klara färger förekommer.
Summer uniforms • trenden
turvitt. Kanvas, t will och nättYJ;
~orrmma.teritllen för Summer uniJ'
Modern art
•
Modellen på kläderna är vikti gare än detaljerna. Typen är ru tiga eller randiga med geome triska former. Färgerna är svart, vitt, grått och brunt i oli ka nyanser.
har tropiska drag, med inspira tion av bl.a. främlingslegionen och 40- och 50-ta/s armekläder. Colonial. Detaljerna skall vara patron . bälten. fältflaskor, armeväskor Elegant, nostalgisk stil. Denna och andra militärliknande stil har detaljer från den tradi accessoarer. Plaggens färger tionella safaridräkten. Färgerna . I ·kha/;.· . k .. h a "ar varma, so lbran .. d a, gu Idgar l , troplS gronoe n -
VA TE VA MASSAN -83 ••
bruna och olika nyanser i beige. Tygerna är lätta gabardiner, popliner och silke.
Olymnics r
•
är en stil för sportintresserade. . Kläderna har gjorts för olym piaden i Los Angeles -84. Tyget är elastiskt och töjbart, gjort för att man skall kunna röra sig fritt i det. Färgerna är rena och klara och oftast har man. också vitt med. Ibland är också jac korna i flere olika färger medan byxorna är enfärgade.
Marl'time
•
Har en /läkt av hav och sjö .. " mansromanti'k . Fargerna ar
främst blått och vitt, med accessoarer; rött. Mycket ran digt förekommer.
ew chic
I\T
1 ~I
•
Färgerma är mycket mjuka och neutrala. Tygerna är gabardin, poplin och crepe. Materialet är silke, linne och ylle. Inspiratio nen har plockats från 30-talet och silhuetten är löng och stilig.
-lit..
Allmänt om modet, sommaren -84.
I I II I
Jackor
I
I I I I Byxor I Byxorna är raka och korta. I Byxbenen är vidare än förut. I Jackorna är oftast kombinera de med byxor och kjolar i samma färg.
Kjolar Kjolarnas vidd varierar från trådsmala till 50-tals vida. Kjol längden är strax nedanför knäna.
Ritva, Eva, Mia, Max, Gun-Mari, Tove, Sussi, LiIIi, Nanno, Carola, Rosita, Ann, Maiju och I nga.
Accessoarer
Bältena är breda eller så har man två smaJa. På huvudet ska man ha hatt eller sjal.
Skor
Skorna . II är som förut, dvs. balJe rIDa e er pumps.
I I I I I I I I I I I II
.
..........•........................................................
.
sou ••
Tävlingsverksamheten inom Svenska Österbottens Ung domsförbund kommer denna höst att bestå av pidro, bord tennis, unihoc samt en fototäv Iing.
Pidro Pidroturneringen kommer un der hösten att starta med ring kval i de åtta ungdomsringarna. Anmälan om deltagande bör göras till ringens kontaktperson senast den 14 oktober. (Anmäl ningstiden inom V-ringen har utgått och inom VII-ringen ut-
går anmälningstiden 30.9.) Ringkvalet kommer att skötas av ringens kontaktperson och bör vara färdigspelade senast 29.2. 1984. Därefter blir det dags för semifinaler och final, som kommer att skötas av SÖU. Pidroreglerna kan erhål las av kontaktpersonerna eller från SÖU.
Bordtennis Årets bordtennisturnering kommer i likhet med pidrotur neringen att starta med ringkval i de åtta ungdomsringarna. in tresserade bör anmäla sina lag till ringens kontaktperson se nast den 14 oktober. Ringkvalet kommer att skötas av ringens kontaktperson och bör vara
.
färdigspelade senast 29.2. 1984. Därefter blir det dags för semifinaler och fina1,
som kommer att skötas av SÖU. Spejare som klassats som elit-, A- eller B-spelare får inte delta i turneringen . Bordtennis reglerna kan erhållas av kon taktpersonerna eller från SÖU. Via SÖU kan ni också köpa bordtennisartiklar till förmånliga priser.
Unihoc Slutspelet i årets unihoc-turne ring kommer att arrangeras i samarbete med NUFS i Nykar leby lördagen den 10 december. TilJ slutspelet går ringsegrarna i både dam- och herrklasserna . Intresserade bör anmäla sig till
KONTAKTPERSONER FÖR PIDRO, BORDTENNIS, UNI HOC: l-ringen Catarina Silvander................... II-ringen Pia Höglund ........................... III-ringen Nancy Strömbäck ..................... IV-ringen Carl-Gustav Nyqvist ................ V-ringen Maj-Len Kuivamäki.. .............. VI-ringen Rolf Storgård ......................... VII-ringen Lisbeth Saxberg-Blomqvist ........ VIII-ringen Harriet Lindelöf.. .................... Inom SÖu pågår vidare en foto tävling där tävlings bidragen bör vara på SÖU:s kansli senast den ringens kontaktperson senast den 14 oktober. Ringkvalen bör vara färdigspe1ade senast den 30.11. 1983. Unihocreglerna
tel.tj. tel.tj. tel .tj. tel.tj. tel.tj. tel.tj. tel.tj. tel.tj.
968- 45 200
967- 62 052
967- 20 541
961- 53 154
961-222311
961-651 207
962- 41 221
962- 12 200
15.10. 1983. Närmare uppgif ter om tävlingen ges av Bro Ja cobson på SÖU. kan erhållas av kontaktperso nerna eller från SÖU. Via SÖU kan ni också köpa unihoc-artik lar till förmånliga priser.
10
Botnia marschen ••
o
J.F\-lM~FATT
~OC>13
I
-6ST~~&:rrTE"l.HA-N 0L~V HI tJDRAO ( ErT FL 'I&PtAN OcH 13m NNtR SUr Alv t Vt'\S4
•
II
\
"\
Höstens stora motio nstlfti~.. het d.l'.s. Botniamarsc söndagen den 2 oktober med start !både i Kuni odt lila. Sträckan Kuni-SkaJ":- Korsholm skolor är 25 . löpes a\' både herrar odt mer. Buss till Kulli via torget i Vasa al'går fria holms skolor kJ. 07.45. gift 10 mk. Starten sker ni lågstadieskola kl. 9. . lan är belägen ca 6 km längs riksåttan räkna' Kl'el'lax centrum. SkatilaSträckan holms skolor är 15 km pes a\' herrar och d...... till Skalila l'ia Korsbo lor al'går från nedre ' Old i sa kl. 08.00. BUSS8l'gift l Starten sker kl. 09.00 domsiokaJen i Skatila. ungdomslokal är beligm • Kyro äll' mittemellan , och Voitby. Anmälningsal'giftea .. mk. För familj är 1lJU1lill1lilrp al'giften för första f·"Q~. lemmen 30 mk samt för . ga 15 mk/medlem. OBS! Den bila h it ·- önr erlagd anmälaill~....!iri bör uppl'isas åt StartfuU1bC11D rema. I samba.nd med detta du ett målkort på "ilket et. tydliga bokstänr textar namn och förening eller ort. Omedelbart efter passerat mållinjen kortet öl'erlämnas åt m tionärema. Du kananmäJa dig pi re ande ställen: I Närpes: _'.irpe:s nejdens Jakt & Sport, i P - tom: Pörtom Andels.....' Petaiax: Petalax [J·B)"'. i lax: Lenni Back (BareII). i Solf Centralbutik samt O. man Radio/TV, i H eIsi·.,"= Waasko, i Veikars: W Vasa: Sportaffär Sportaffär Kurre, Sportia, Meriläinen 0" al'delningen, iSmedsby: ko, i Kl'el'lax: K\'el'lu handel, i Maxmo: a Vörå: Lantbrukscen Oral'ais: Grill·Center, i _ leby: Sportaffär Mat Jakobstad: sportaffär son, Visasbacken. Anmälningstiden utpr dagen den 30 septem 12.00. Vår förhoppning ir du anmäler dig i god tid. anmälningar tas hen startplatserna men "i ka . garantera att du hinDet' l'id utsatt starttid. Eft....._oiL Ilingsngiften är 35 mk.
Mikael S
Österbottniska Posten Mt-dlem i tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1983
ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Jansson .
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Leif Sjöström
Tel. 9671J 555, hem tel.
967-18697
Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-113 522, hemtel.
961-32698
Redaktör i Sydösterbotten
John Ahläng , tel. 961-113 522,
hemtel. 961-112001.
PRENUMERATIONSPRIS
1983
Helt år ....... ..... ......... ........... 6O, Halvt' år. ... ..... . .;... ... ... ....... .. 40, Skandinavien .... .......... .... .. ... 70, Lösnummer ......................... 2,50
-
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad
Tel. 967-13 555
ANNONSPRIS I texten.. .. . .... . .. . ... . .. .. .... ... .. _.3. Efter texten .. .... .. .. ........ ... .... . J. Bestämd plats -,20 per mm
ANNONSMOTTAGNING
SÖU:s kansli, Handelses
planaden 10 D, 65 100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Tisd. tel. 967-11 827
Hemtel. 961-222508
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar för eventuell skada som tillfogas nonser vilka meddelats per tele~ å ler som på grund av post förseninz te införts i begärt nummeT _
11
GOD ITALIENSK MAT
'[)]ZZfJRI31
:
FormAnilUs
:
: :
TILLBEHOR o. RESERVDELAR
:
NÄRPES • NÄRPIÖ
.............
Ta lIIr bedBt och
.-ornrnen
65100 \ Vaasa10
l'" • ~
•
0
•
•••••
·0
0.0
••
0
0.
0
•••••
•
0.0
0
0
0.
0
•••••
•
'
pizza fred. - sänd. ~~~
..........
~
an ögkvalitets oljan i din motor QUAKER STATE för· länger motorns livslängd
Erickson & Enckson VASA
~G~
..
16-22
INHEMSKA o. INTERNATIONELLA ARTISTER
961·119920
\~"
V ..' - l l....I~'l.
lö SÖ 12-22
~
VASA P,R ODUKTION
~
§
!sepänkYläntie
:: 961·114951 •
TEL 962 • 43140 PUH.
le
• • • ••• * --li·· • . ~ ~~ :* a_la". a ••• ISV~~h~Ö~~~As~aDI* ,,\1.t 6e\\\."~.ei< ... ; .f_ \ J ,. I;ISmedSbY~ägen! * ~1\.I\~p, • I"'-=-====~=====-=:?'J , .:* 1\\ ~ i ~iiiii; ::l/ ~~~i~[~ \T \ :....................•,* lP "'."'. öppet
:::::::. : vÖ:r6 : Vlrd
..........~•••~••••••!+ . . . . . . . .
Karlav. 3 VASA, %1-120 311
.
~~
8&.F()A&A&..JN...a
PRESENTER
-..-EL--.::JMS-OCM
S"f'I!!rToAMV~RVICE
('
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
PA-UTRUSTNING TILL SALU.
'Prec5ellt~illl"e'l Inneh Lena Wilson
y AMAHA SK 20 synt
YAMAHA PM 700 mixer BOSS KM 60 mixer PEAVEV CS 400 slutsteg HAGSTRÖM slutsteg MS delningsfilter Disk/mellan/bas -högt. Lågbashom Roland space echo Fjärrmixerkabel Ring 961-53599 weekend el. kvällar
Tel 96 2· 41 4 23
Källarvåningen under
musi,kbranschens specialaffär
.
Mode Ulrika Närpes
_1II110_1II1t PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA 10 n' 110159
••
Carola ochOP Otroligt ÖP:s möte med Carola ·Häggkvist blev en intressant tillställning. Det vet ÖP läsarna. Efter den Intervjun har ÖP förmedlat massor av brev frän ÖP-Iäsama till Carola. ÖP är med där det händer, när Kronoby UF & NF berättar om höstens UF-ak tivlteter och när Kim WlIde diskuterar sin kommande LP. Mera intressanta intervjuer och reportage är pä kommande. I höst kommer du bl.a. att fä läsa ÖP-intervjuer med Agneta Fältskog, det engelska succebandet Wham, Bosse Pamevik m.m., m.m.
förmånligt!
' I
Specialerbjudande Dessutom ger vi nu ett specialerbjudande: Du får ÖP hela hösten och hela 1984 för endast 70 mk. Om du är snabb får ~~ med andra ord ÖP nästan gratis under resten av hösten. Tänk, 12 nummer OP nästan gratis!
~~-l-~ -
-;
I
I . JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
I
ÖP
:
betalar portot
O 70 MK
.: SKANDINAVIEN
••I O 80 MK I J
I Namn:•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 1
ÖP
.1 Adress:••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
PB27
•
•1 •• Bet. namn och adress:••••••••••••••••
1
I. ••••••••••••••••••••••••••••••••.••••••••••••••••••
I ; ...................................................
J.
68601 JAKOBSTAD Svanföl'Sändelse -16 / 72 Jakobstad
I I
•
~----------------- -~----~--~-------~-~
16
_ .-
..
----------~------------------------------_
BUSSAR: Haidins från busstationen i VASA kl. 19.00 via VÖRA och MUNSALA, J:STAD 19.40, KA.RLEBY 19.00 via ÖJA, KRONOBY, EDSEVÖ, ESSE 19.00 via LAPPFORS, PURMO, FORSBY, BENNÄS, KOVJOKI, ORAVAIS 19.15 via JEPPO.
***
*
ÄNNU EN MYSIG OCH TRIVSAM LlNGDOMSDANS
SUNDOM [MJ [~[Q)fatWal LÖRD~ 1. 10 20-01
STRANDLINJEN från Petalax, Nyby kl. 19.10 via Köpings, Kby Havras, Drop in 19.55. Brinken, Solf Service 20.15, Munsmo. MAJORS från Vikby kl. 19.10 via Helsingby, Toby Stenbro, Gamla Vasa 19.30, Roparnäs, Vasa Grosbok·
handel 19.50. '
•
Äldersgräns 15 år Bevakad klädförvaring Funktionärsgrupp 3
LÖRD. 1. 10. .
VIKTOR HURMIO
&
SCHTANK04 på scen! Vilken chans! !
BUSSAR: Strandlinjetrafik: Från Sundom 19.15, Vasa 19.30, SOlf, Ytter-Malax, Drop·in,Petalax. Haglund: Från Skrattnäs 19.20, K·stad 19.30, Tjöck 19.40, Pjelax 19.50, Kaskö 20.00, Närpes 20.15, Övermark 20.30.
Amatörteater i radio Söndagen den 2 oktober kl. 16.05 sänder Rundradion Erik Ågrens radioteaterpjäs "Stenen". Pjäsen har regis serats av Kristina Ågren och aktörerna består enbart av amatörer. Det är medlem mar ur bJ.a. KorshoJms Tea-
ter, Björköby uf och Molpe ufo
"Stenen" går i repris torsdagen den 6 oktober kl. 20.05. Skruva på radioapparaten på söndag och torsdag för att höra genuin österbott· nisk amatörteater gå ut i etern.
PrenulDerera •• pa p! o