jäkligt o varje gang
•
Det säger Lisen Svens och Jan Nybäck om bi lorienteringstävlingar na de deltar i. Men ef tersom de båda fått täv landet i blodet kan de bara inte låta bli att ställa upp då det drar ihop sig till en ny täv ling. ÖP åkte med de två orienterarna genom att nattligt Vörå senaste fredag då den tredje deltävlingen av Oravals uf:s bilorienteringscup gick av stapeln. Kolla sidorna 8-9.
4H-flickorna kring mopeden Eftersom de flesta 4H-instruktörer är flickor, och
eftersom mopedskötsel är att vanligt 4H-före~g,
måste flickorna också känna till en del om tvåhju
lingen.
Se sidan tio.
'Jag och Andra'
Tonåringarna måste lära sig a!t förstå .~in egen känslor och lyssna till andra da de försoker tala om dem. Det är en av utgångspunkterna Folkhäl sans satsning på kurser i samlevnadsfrågor i ame rikansk stil. . I Vörå hölls senaste vecka den första kursen I ÖSterbotten. Se sidan fem.
2
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin
Det internationella året
Som bekant har 1985 proklamerats som det internatio rrella ungdomsåret, något som förhoppningsvis kommer att betyda mycket mera än en lång rad av seminarier och fester där olika ungdomsfrågor ventileras. Man får hoppas att året kommer att bidra till att allt breda folklager och politiker blir medvetna om de ungdomspolitiska frågorna. Nu om någonsin borde ungdomsorganisationer ha möjlig het att få fram sina budskap. Redan innan planeringen av året kommit igång har det redan hunnit kritiseras för att vara alldeles för byråkra tiskt uppbyggt. Och visst har man all orsak att höja ett för våningens ögonbryn över de pyramidartade skapelser som växer fram inför året, men å andra sidan - vad är alterna tivet? Man får också hoppas att 1985 kommer att få en stark betoning på ordet "internationella". Ordet minst sagt inbjuder till utbyte över gränserna och
det bo~de bli en sjlilvskriven regel att det under 1985 blir ungdomarna och inte kommundirektörerna som åker på vänortsbesök . På musikens område har det länge funnits ett starkt ut byte med Sverige. Men varför bara just med det landet. Det finns en lång rad andra länder varifrån artister och musiker gärna skulle besöka vårt, i deras ögon så exotiska och avlägsna, land . Hur stimulerande det kan vara med internationella kon takter på dethär planet vet alla som varit med en afton då publiken ryckts med under något artistuppträdande på de österbottniska dansplatserna. Det ryktas också om internationella inslag vid nästa års SÖUROCK. Och varför inte? Den finlandssvenska rock musiken lider inte av att det kommer nya impulser utifrån.
tioner. Organisationssekreterare Eki Häggman har i mar' rest runt och sonderat terrängen i de nordiska gr länderna och mycket tyder på att de skall finnas möjlighe ter att åstadkomma utbyten. I ett större perspektiv borde uf-rörelsen vara ak ti i ternationella frågor. Har man till exempel aldrig ö att ansluta sig till ungdomsavdelningen av den internaIio nella organisationen för minoritetsspråk? Teatrarna har genom åren deltagit i det intematio utbytet, men varför inte folkdansare eller ungdom ningar i största allmänhet. Och hur är det ställt med den internationella solidarite ten. Visst är det nu ett bra tag sedan man inom uf-rö satsade på hjälp till något u-land. Visserligen kan det säps att vi har/ nog med egna problem och att vi först skall sopa rent vid egen trappa, men det finns också ett annat tal som säger att det är genom att glömma sig själv som kan finna sig själv.
Men också på flera andra plan borde uf-rörelsen sträva till att bredda sitt utbyte med andra länder och organisa-
Att man från högsta nivå, det vill säga FN, gått in för an proklamera ett speciellt temaår kring ungdomsfrågor vin nar om att man är medveten om betydelsen av att saLsa pi den uppväxande generationen. Man får bara hoppas att det inte är ett uttryck för den allmänna negativa attityden till ungdomar som har fåll le maåret till stånd. Man kan inte blunda för det faktum många personer sätter likhetstecken mellan ungdom oc:b problem . . Visst finns det problemområden som är nära förknippa de med ungdomar, men inte på så vis att det skulle vara märkande för en hel åldersgrupp. Visst förkn ippas ert drogmissbruk med ungdomar, men samma missbruk finns också hos äldre personer. Visst finns det en speciell ung domsbrottslighet, nu på senare tid mest synlig i formen a de urbana samhällenas ungdomsgäng, men kan det på nå got sätt mäta sig med till exempel maffian . Här på hemmaplan är det största problemet den håglös. het som ger sig uttryck i gaturally och hängande i gatuhöJ nen. l och för sig ganska oskyldiga sysselsättningar ändå sådant som borde gå att ersätta med någonting mera meningsfullt. Själva namnet "Det internationella ungdomsåret" inne håller två intressanta och spännande ord . "Internationd Ia" och "ungdomsåret". Nu gäller det bara att ta tillvara de möjligheter orden ger.
Veckans klipp
Egna alternativ Flera aktiviteter för hela familjen efterlyser Benita Mattsson i tid ningen Åland som ett medel mot ungdomens rastlöshet. Mattsson ger exempel på aktiviteter som re dan finns i landskapet men efter lyser ungdomarnas egna initiativ. "Man får ibland en känsla av att den fria uppfostran fått motsatt effekt än vad man ursprungligen trodde. Att tillåta sina barn allt och att visa dem ett obegränsat förtroende kan, av barnen, tas som brist på intresse. Visst måste föräldrar och andra vux na våga reagera, våga säga ifrån och våga lägga sig i när man ser att någonting är på Väg att gå snett. Barn och ungdomar testar ju under perioder sin omgivning för att ta reda på var gränserna går. Om de vuxna då underlåter att reagera får de unga tör sIg att det inte finns några normer eller regler som bestämmer hur de får · göra. Den mänskliga kontakten är det absolut viktigaste inslaget i barns uppfostran. Men, det är inte lätt att
vara förälder i dagens samhälle. Vill man ha en viss standard fordras det att båda föräldrarna arbetar och att barnen tas om hand av andra . För ensamstående föräldrar finns oftast inget val alls. Man talar om framtidens samhälle där arbetstiden ytterligare har för kortats och låt oss hoppas att det för småbarnsföräldrar blir en realitet. Man kan också hoppas på-att deltids arbete blir vanligt också för män och att de får mer tid att vara till· sammans med sina barn . Dagens uppskruvade arbetstakt gör att stressen sitter i långt in på kvällen och all barnen ofta får umgås med irriterade och trötta föräldrar. Det är långt ifrån alla som har till gång till far- eller morföräldrar boen de på samma ort men de som har det borde i högre grad utnyttja den kon takten bakåt i tiden. Få barn och ungdomar att prata med äldre och det på ett naturligt sätt. Idag §er man, beklämmande nog, föräldrar som förser sina barn med seriemaga sin att läsa medan de själva talar med sina föräldrar. En total stumhet och ett stopp i den muntliga och naturHga berättartraditionen som fortgått ge nom seklerna . Inte är det väl alldeles
säkert att da8ens barn tackar sina föräldrar för seriemagasinen när de vid mogen ålder försöker återskapa. sina rÖller."
Identitetspop Det behövs mera än Södergran, Ågren, Sund och Kustrock för att upprätthålla en finlands svensk identitet bland den ung dom som nu växer upp. Ja, det behöv's mera än Tove Jansson och mumintroll för att få det fin landssvenska att framstå tillräck ligt häftigt för de unga, kommen terar Birger Enges i Österbott ningen en undersökning bland finlandssvenska ungdomar i Helsingforsregionen . " Vad behövs då? En sak är helt klar. Ungdomen finner ingen meningsfull het i femalens fraser .o m en finlands svensk identitet samt i betydelsen av all fortfarande känna, tänka finlandssvenskt och samlas under de finlandssvenska färgerna. I så all mänt formulerade fraser har inte en
bart ungdomen svårt att finna me ning och innehåll.
Ungdomen följer den popkultur som är starkast. Det är den som ger dem identiteten och föreskriver beteendet. Vill· man påverka ungdomen och ge dem en finlandssvensk identitet kan man alltså effektivast göra det genom popkulturen, genom all understöda och ' medvetet satsa på den finlandssvenska popkultur som nu håller på att växa upp, medvetet stöda de finlandssvenska . rock band som håller på att slå sig fram på den nationella och internationella mark . naden, eller systematiskt satsa på popstjärnor från Sverige av typ Ca . rola, Herreys som motvikt till den finska gruppen, . Huvudstadsregionens samarbets delegation har utfört en undersök ning i Helsingfors.regionen som visar all den finlandssvenska . ungdomen där inte ger mycket för sin finlands svenskhet och inte ser stor nylla av den. Undersökningen visar också all det är popkultur och klädvanor som skapar identitet mellan ungdomar, en
identitet som grupperna.
går genom språk
Mot bakgrunden av de för fi nlands svenskheten nedslående resultat SOlD undersökningen visar, är det verk ligen orsak all målmedvetnare än M tills stöda och främja en ungdoms kultur som kan bli en motvikt tiU den finska·popkulturen och som kan ska pa en finlandssvensk identitet. Hår har kulturfonden en uppgift som den hillills i mycket ringa grad har tagit sig an. Det räcker inte med omsorgen om ÖP. All i det här avseendet mål medvetet satsa på all understöda finlandssvensk popkultur, finlands svenska popband, produktion av "häftig" musik, konst, litteratur som går hem hos de unga, är en investering i framtiden, en investe ring med större ringeffekter än vad nian i förstone kan föreställa sig. Det är egentligen det enda som vi kan gö ra om vi viII al! den ungdom som nu växer upp skall få en egen kultur och som gör det möjligt för dem al! också under sil! vuxna liv känna sig finlandssvenskar . Det är nu som be hovet aven motvikt till finsk internationell pop är särskilt starlrt..·
-------------------------------------------------------------------------------3
BREV FRÅN LASARNA
Mormons bok och Spauldings manuskript Historiskt sett har den mest populära förklaringen till Mor mons boks ursprung bland anti Mormoner eller icke-Mormoner varit att den baserats på ett manuskript skriv\!t av Solomon Spaulding, trots sina svagheter fortsätter ' denna teori att dyka upp då och då ända in i vår tid. Solo mon Spaulding föddes 1761 i Connecticut och levde i New England och New York tills han flyttade till Conneaut i OHIO år 1809. Hans verksamhet där hade föga framgång, och han bestämde sig för att skriva en be rättelse om vissa av Amerikas ur sprungliga innevånare som han hoppades kunna publicera och sälja. År 1812 flyttade han till området kring Pittsburg i Penn sylvania, där han dog 1816, utan att ha funnit någon utgivare för sitt manuskript. Omkring 50 år senare, 1884 fann L.L. Rice detta manuskript. Han lämnade manuskriptet till Oberlin College i Ohio, och det publicerades påföljande år. Manuskriptet, som fick titeln "Berättelse i manuskriptform Conneaut Creek", har inga lik heter med Mormons bok i vare sig stil eller innehåll. Berättelsen är skriven på modern engelska och har endast omkring en sjätte del av Mormons boks omfång.
hur han fann manuskriptet beg ravt i jorden, men det var på per gament och skrivet på latin, inte från Mellanöstern och skrivet på metallplåtar med reformerad egyptiska . Alla vittnens vittnesbörd om Mormons bok: "Det göres veterligt för alla nationer, släkten, tungomål och folk till vilka della verk kommer, all Joseph Smith den yngre, della verks översäIIare, har visat oss de omtalade plåtar, vilka se ut som om de vore av guld. Alla de plåtar, . som ovannämnda Smith har översall, höllo 'vi i våra hän der och såga inristningarna därpå, och alltsammans har ut seende av ell forntida konstnär ligt arbete. Vi bära vittne'med all varliga ord, all ovannämnda Scenen där Svejk tas i förhör av tyskarna är väldigt farfylld. Med sin kvickhet och oförarglighet driver Smith har visat oss plåtarna, ty vi Svejk SS-männen nästan till vanvett. Fr. v. Kristian Thulesius, Antonio di Ponz.iano, Pekka Sonck och hava sell och lyft dem och veta, Göran Sjöholm. all han har dem i sin ägo. Vi överlämna våra namn och vil/na för världen om vad vi hava sel/. Vi ljuga icke, Gud är vårt villne. CHRISTIAN WHJTMER, JA COB WHITMER, PETER WHITMER, JOHN WHIT " MER, HAIRAM PAGE, JO- . SEPH SMITH dä., HYROM SMITH, SAMUEL H SMITH."
Likheterna mellan detta ma nuskript och Mormons bok kan i bästa fall beteck nas som allmän na och ytliga. I introduktionen till sin roman beskrev Spaulding
Man kan säga att alla kan hitta något i "Svejk i andra världskriget" som bade premiär på Wasa Teater fredagen den 21 september. Den som söker bumor finner den, den som vm ha ett fredsbudskap hittar det. De som sö ker effekter på scenen får också sin beskärda del. Många olika trådar är sammanflätade och man har plo~kat fram något från varje. Och fastän pjäsen utspelar sig i andra världskriget, är det ju ändåiinte riktigt det det handlar om. Det kan gälla vilka människor som helst var som helst. Om det så är i ett krig mot tyskar eller mot en stor roterande samhällsapparat, så är det människans kamp som är det viktigaste.
Här retar den gode Svejk
gal1.fteber på SS-männen
Övrig upplysning om Mormo nerna kan fås av Missioniedaren för Jakobstads distrikt inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars He liga . Bengt E. Lindholm, Rajåker 66900 Nykarleby.
Bengt Lindholm
När det gilller pjäser skrivna av Bertolt Brecht har man ganska stora tolkningsmöjligheter. Här hav man valt att göra en ganska rolig version, med typer eller krumelurer . . Men i det roliga IJnns /alltid allvaret, hotet och $kräcken. Man kan skratta gott /åt S~ejk, men man behöver in I te. Allt beror på vilken tolkning m~ som publik väljer , och för ' sk,å despelarna erbjuder pjäsen ga alternativ.
I
Mrs. Hannelore Kleinert
g~:iiO;~!~;;ka Hartbstr.
2/ t
Önskemål: Söker brevvänner I Svejk är också' full av små som är ärliga och uppriktiga och !:detaljer som smyckar ut helhe som kan skriva till henne på hen-ten. Man har inte låtit just nes eget språk (tyska). Hon läse något slumpas bort. Man har engelska, men uppger att de inte vridit ur nästan varje replik och är särskilt bra ännu. Hon har tvä det är kanske de små detaljerna barn; en flicka och en pojke. som gör att pjäsen blir rolig . Regissör Anita Myllymäki har plockat fram de små goda tin "Male , 37, interested in corres gen och skapat kontinuitet i rol pondence and exchanges with lerna, som de flesta är starka railroademployeed , or person personligheter. interested in railway subjects the world over. I also enjoy a candid Trots att det bland skådespe debate om world politics". larna finns både utbildade och Kenneth Ondracek outbildade samt testelever kan Route l , Box 168 man inte märka några större Waterloo, Nebraska 68 069 skillnader.i agerande!. SkådeUSA
~amn: Mr. Aqeel Ahmed (bil den)
Namn: Indahwati (Miss)
Adress: 14/1 Officers Colony, Adress: c/o Kupang Segunting
LHR-13, PAKISTAN.
3/7 Surabaya 60264 ÅJder: 20 år.
INDONESIEN.
Intressen: musik, vänskap, hun
Ålder: 19 år.
dar, kort osv.
Intressen: vänskap världen över, Önskemål: vill brevväxla med brevväxling, resor, frimärken, flickor och pojkar i alla åldrar.
postkort, mynt.
spelarna bildar tillsammans en jämn ensamble som komplette rar varandra. Pekka . Sonck gör huvudrol len som Svejk. Han klarar sig bra i att alltid vara medgörlig, optimistisk uppkäftig och hitta de rätta replikerna som villar bort SS-männen. Man han är också på samma gång svag, och full av värme. Den lilla män niskan med andra ord . Svejk är en sån roll som klär Pekka Sonck. Som värdshusvärdinnan An na Kopecka ser vi Anna Grönb lom. Hon är rejäl och princip fast. Anna Grönblom är verkli gen säker i sin roll. Ett hetsigt och temperament fyllt spel gör Göran Sjöholm. Med något vilt i blicken gestal tar han gruppledare i SS. Matts Stenlund börjar också bli varm i kläderna, och gör sin kanske svåraste roll hittills på Wasa Teater som den alltid hungrige fotografen Baloun. De mest fartfyllda i pjäsen är Kristian Thulesius och Antonio
di Ponziano från Malmö scens
. kola. De växlar skickligt från
roll till roll, och de har både en
fin fysik, som utnyttjas flitigt i
pjäsen. Dekorn, gjord av Pekka He iskanen är ändamålsenlig och enkel. Speciellt det vintriga rys ka landskapet är en fin effekt. I dräktväg fascineras man kans ke mest av Hilkka Jaskaris "skumgummi-nazisterna" , som är rent av kusliga . Musiken är också en faktor som starkt bidrar med stäm ning, trots att kompet ibland blir aningen avancerat för de svagare sångerna . Och slutsången om Moldau blev en värdig avslutning på Svejk. När pjäsen är slut så har man nog ändå på känn att man suttit längre i salongen än man i själ-. va verket gjort. Det beror kans ke på att tempot inte riktigt höll i mitten av första akten och i slutet av andra. Men man antar att tempot blir jämnare när skådespelarna får in rutinen ef ter några föreställningar . ANCIHOLM
••
Insamling för OP:s räddning Insamlingskonto: Vasasb 497010-1719066
4
Håll 14-åring hemma manar NUFSjöräldarna:
: "Vi har inte
~ möjlighet att
:, ordna barnvakt"
Skärpt kontroll av åldersgränsen, det utlovar ar rangörerna i Nykarleby inför höstens danssäsong. Det är den två år gamla överenskommelsen arran görerna emellan om 15 års minimiålder vid dan serna som NUFS-arrangörerna faller tillbaka på. Och orsaken till att NUFS:arna skärper ålders kontrollen är att de noterat att en del sommarar rangörer tummat på regeln och låtit yngre komma in. Den som ser väldigt ung ut har alltså all orsak att ta med sig identitetspapper till Nykarleby danserna i vinter. Ordnings niännen i dörrarna kommer att kolla alla som inte verkar ha ål dern inne, och de som inte kan styrka sin ålder blir obönhörligt på utsidan. Arrangörerna vädjar också till föräldrarna att de skall hålla sina 13- och 14-åringar hemma. - Vi har ingen annan möj lighet än att visa ut de som är för unga, men vi har ingen möj lighet att ordna med barnvakt för de som är tolv år och kom mer med dansbussarna. Och vi har heller ingen möjlighet att ta ansvar för det som händer på 'utsidan av idrottsgården, me nar Carita Häger ordförande i NUFS Nykarlebyarrangörerna har för avsikt att hålla väldigt strikt på lS-årsgränsen även om de
betyder att till exempel sådana som under sommaren dansat på sommarställen då måste vägras inträde. . - Det var till exempel ' en mamma som redan ringde och D NUFS' ordförande Ctuita Häger och sekreterare Frej Högdahl utlovar en skärpt ålderskontroll bland frågade hur det bUr med hennes de yngre tonåringar som söker sig till danserna vid Nykarleby idrotts- och ungdomsgård. dotter som fyller femton tre veckor efter det att vi öppnat.' En orsak till det här tror ny att det är en 14-åring och att fö publiken fortsätter dansa läng Flickan har redan gått på dans i \ räldrarna inte vet om att han el karlebyborna ligger i de dans re. sommar, hon är skriftskolagån ler hon är på dans, berättar Hä kurser som arrangerats samt - Inom NUFS har vi rykte gen och har en väninna som Jocke-kampanjen för några år ger. om oss att ha en god ordning fyllt 15. men vi kan inte tumma Den som ser ung ut har alltså sedan. I Nykarleby har eleverna och en hög medelålder på publi på regeln och låta en sådan vid högstadiet också möjlighet all orsak att förse sig med iden ken. På det här viset vill vi mot komina in, berättar Häger. titetspapper innan det bär av till att lära sig dansa på skolans verka att medelåldern sjunker. Frej Högdahl, sekreterare i nykarlebydanserna i vinter. Det klubbtimmar. I Nykarleby har man också NUFS och medlem i orkestern går att förse sjukförsäkrings För att de yngre tonåringarna glädjande nog noterat ett ökat Sound, kan berätta att man kortet med ett fotografi och få inte skall bli utan att göra eller intresse för själva dansen. denna sommar kunnat notera det stämplat eller också att bli utan möjligheter att träffas. - Det var en tid då publiken att allt för unga personer skaffa ett speciellt ID-kort. skall man inom tredje riDgea stod och skakade litet, sedan släppts in till danserna. Han är försöka dra igång tonårswrb NUFS-arrangörerna tror inte stod de och pratade en stund själv grundskollärare och har att den skärpta ålderskontroll amheten igen. Det skall då rön och sedan bar det av ut på park seU egna elever idanspubliken. en automatiskt leder till att man sig om såväl vanliga träffar och eringen. Jag tycker aU det är . - Ofta då det händer någon får tillbaka förlorad äldre pub mera folk på golvet nu än vad danskurser. ting, då någon till exempel för Text och bild: lik, men det kommer i alla faH det var för några år sedan, be lorat en sak, kommer det fram att bidra till att den nuvarande rättar Häger. K-G Otin
Dags att ansöka om medlen för renoveringarna Senaste vecka postades till Fin lands Svenska Ungdomsförbund blanketter för ansökan ' om stat ligt renoveringsbidrag . Blankett erna har gåll till samtliga fören ingsordföranden i hela Svensk finland. Ansökningstiden går ut i okto ber månad . Det är alltså av störs ta vikt att själva ansökningsblan ketten lämnas in till Undervis ningsministeriet inom utsatt tid . Man kim komplettera ansökning en i ett senare skede. Från SÖU-håll uppmanar man föreningarna all söka bidrag! Endast genom att ansöka om statligt renoveringsbidrag kan vi påtala det behov som våra fören ingshus faktiskt är av renovering ar. Sätt lite tid på ansökan och gör den grundlig och snygg. Det vin ner man på i längden, uppmanas det från SÖU-kansliet. 1983 fick 14 föreningar dela på samman, lagt 336.000,- mk. Minsta bidrag. et löd på 10.000.- och dei största på 50.000,-. Det är med andra ord en hyfsad timpenning man får för mödan att göra en bra an sökan.
o
O
. ..pa gang .. .
4.008.406
UFO
vinster har i år redan påträffats i Oy Veikkaus Ab:s olika kupong spel, då 36 spelomgångar har spe lats. I lotto uppgår antalet vinster till 2.938 .932 stycken och av dem är 18 vinster större än en miljon mark. Av miljonvinsterna i lotto är tre öve 4 miljoner mark och en över 5 miljoner mark. I Joker-spelet har påträffats 721.520 vinster, i stryktipset 282 . 126 och i travtipset 25.002 vinster samt i specialtippningarna (olympiatippningarna och land skampstippningen Fin land-Sverige) 40.826 vinster.
I Sovjetunionen har man tillS3tl ett kommission som skall utreda bland annat rapporter om UFO:s, det vill säga Oidenti fierade flygande föremål. Men kommissionen skall också ta sig an andra konstiga fenomen i na turen som ännu inte fått någon vetenskaplig förklaring.
Mammut bara 5 000 år? Archangelsk, APN - Från byn Voskresenskoje ett4O-tal mil syd ost om Archangelsk har stadens hembygdsmuseum fått motta en mammuttand, som hittats i ett grustag vid den lilla floden J u mizj. En närmare undersökning av tanden har lett till oväntade slutsatser. - Blanc! andra fynd av läm ningar efter stora däggdjur, som levde i dessa trakter vid istidens slut, är detta särskilt intressant
Dinosaurier ... av alla de slag kommer att .dy . ka upp vid Gamla Hamn i Jakob stad om de planer som stadens juniorhandelskammaren har dra git upp förverkligas. Det handlar om glasfiberdjur i naturlig stor lek och man hoppas att parken skall bli en turistattraktion av stora mått. Förslaget mal nu i stadens kvarnar. eftersom det visat sig vara bara ungefär 5 000 år gammalt, säger museiföreståndaren A Gaskon skij. Tidigare har man trotl all mammutarna här dog ut för mel lan 8 000 och 13000 år sedan. Nu har tidsgränsen för dessa väldiga djurs liv i Nordeuropa flyttats flera tusen år närmare vår tid~
Tonåringar måste lära sig
uttrycka sina känslor i ord
FDlkhiiJsan satsar på en variant av tonårs- i rksamhet. De kallar . , 'träning i samlevnad för ungdom' och är en s kursverksamhet .. m enligt mönster från :SA kallas 'Jag och ndra'-kurser. Folkhäl introducerade den Itiir verksamheten i Fin IDnd 1981, då en första kdarkurs hölls. En tred je ledarkurs ordnades senaste vecka på V örå f olkhögskola - den föri Österbotten - med ett 20-tal deltagare. Som vanligt när Folkhälsan tar ~ an en fråga gör man det _ ndligt . Till ledarskolningen !ar man lärare , psykologer, torer, ungdomsledare och inom hälsovården. Det är . som redan vet och kan myc l om ungdomsarbete. Sedan förutsätter man att de 90lIl skolats skall leda J ag och And ra-kurserna. Och inga and ra Förutsättningarna för att kur serna skall lyckas är därmed de dra bästa. . l ge ngäld är det förstås inte så många tonåringar som nås av 'budskapet'. Efter den här kur sen finns totalt 50 utbildade le dare . Även om de årligen skulle ra sit;! an en kurs med 1~15 del tagale . så betyder det att endast :iOG--6OO tonåringar årligen får med om den här sam lev m äningen . Behovet torde l'ÖIa sig kring det 20-dubbla i kfinland. lan gör osökt en jämförelse uf-rörelsens satsningar på &ooårs- och barnverksamhet. _ ar Trygve Erikson i tiderna rade Träff på Träff-iden, uf-rörelsen ut med en bred ationsdrive och presente materialet. Samtidigt vär lämpliga ledare i ung öreningarna . Utan desto e skolning sattes dessa att de tonårsgrupper som i ratal växte upp som svam Ul jorden". Ja , resultatet blev inte alltid så Men nog var det . aktivitet i T- lubbarna och föreningar Det var förstås just det som målsättningen -att skapa ·vi te t. För Jag och Andra ma har man en något vid -gare målsättning.
är då en Jag och Andra-kurs
- någonting? Om det berättar dragarna av _ n, psykologerna Brita-Sti- Jungar och Birgitta Jalander. - Jag och Andra är träning i I och samlevnad för ung . De unga får lära sig att ka sina tankar och känslor tt lära sig lyssna på andra - lalar om sina känslor och lem. Att i större och mindre r lösa problemen tiflsam . Att lära sig att leva och ra tillsammans med andra - . kor i hemmet , skolan och 19ruppen, utan att det år konflikter och att sådana ommer. Att lära sig att fin fram till lösningar som till läller alla parter.
Dags för redovisning al' grupparbetet. Längst ttII höger instruerar kursled;,rna Birgitto Jalandt{r och Brita-Stina Jungar. DelUlgarna, bekvämt Almqvist. sittonde på madrasser ärfr. v. Nina Österbacka, Ralf Hiiggqvist, Ann-May Carlsson-Wikström, Lisbeth Saxberg-Blomqvist och
una
Målsättningen för Jag och Andra-kurserna har formulerats så här :
ra sig och fast beslutna att ge nomföra en Jag och Andra-kurs i praktiken.
- att uppmul1tra och hjälpa ungdomar att bli medvetna om sitt eget jag och om sina behov,
Alla ungdomar har behov av den träning och skolning som en kurs innebär, anser de . Något problem med att få deltagare till en kurs t.ex. i en högstadieskola , borde det inte bli . Något urval på basen av egen värdering, ville de inte höra Jalas om. Eftersom alla unga har behov av kursen och alla har någon form av pro
- att lära dem förstå hur mänskliga relationer fungerar, - att ge dem elementära kun skaper i kommunikation och problemlösning, - att låta undornarna uppleva att de själva kan ta ansvar för sitt liv . De utbildade handledarna kommer nu att samla kring sig en grupp ungdomar, 1~15 st. i åldern 13---18 år. Under 14 kurs tillfällen skall de sedan försöka tillämpa det <le lärt sig under" kursen iVörå. Deltagandet i kursen bör helst vara frivilligt och kursdeltagarna bör gärna utgöra ett tvärsnitt av de unga i denna ålder. Helst också både pojkar och flickor. Ett material som utarbetats i USA ställs till kursdeltagarnas förfogande. Det är fråga om ett kompendium med plats för an teckningar samt flera olika kort spel innehållande uppgifter som skall utföras, vanligen att redo göra för en känsla, ett minne sintryck eller en åsikt.
Behov skall ej styra urvalet
Kursdeltagarna föreföll mycket entusiastiska inför det de fått lä
blem, anser de att en grupp inte skall väljas bland de bråkigaste och mest svåranpassade elever na. Aktiva, snälla och blyga ung domar skall ha samma chans att vara med som de som är oroliga och märks mycket. Visst finns det ett stort behov aven bred satsning på sådan här verksamhet, ansåg deltagarna, men å andra sidan tycker de att man skall gå försiktigt fram och se till att de Jag och Andra-kur
ser som ordnas verkligen också genomförs enligt planerna. Nå gon massatsning, som inte blir uppföljd, tycker de inte att Folk hälsan skall sätta i gång. Samma åsikter har även de två dragarna aV handledarkursen. Det Folkhälsan sätter i gång vill man göra ordentligt. Med mera erfarenheter och fler utbildade handledare kan verksamheten byggas ut.
Sven-Erik Glader
6
••••• ~HÖd&SPLRTS&
BUSSAR: Från Vasa kl. 19.30 och 20.45 (via Sun·
dom 19.15). Retur på natten ända till Smedsby med
Oravals Trafik. Från Ovennark 19.30 via Pörtom och Ovennalax. Från Töjby 19.30 via Hamström, Strandmossa, Korsnäs och Petaiax. Från Vörå 19.15 via Kaltsor och Palvls.
VÄLKOMMEN! ÖP:s specialerbjudande under Å.lnne-dansen gratis annons för privatper son. Köp, sälj, byt, hälsa osv••• prenu.eration tID årets slut
20, LÖRDAGEN 29. 9.
kl. 20.00-01.00
••••••••••
••• •• •••••
Ordningsmän o. anställda kom ihåg att anmäla er till festen 27. 10. Anm.lista I ordn.mannastugan. Säg din åsikt o. vad so. helst: ko. och berätta för ÖP-.... daktörerna vad du tycker o. precis vad so. helst!
7
. ... . . .. .
kommande vecka fattas •• slut om OP:s framtid ramnet ÖP, Österbottnisk Ungdomstidning, är inte till salu, men kan hy iftsfritt till SÖU. . JTT:s villkor för fortsatt utgivning är ÖP med nugällande arrangemang är JrT har garantier för att ÖP blir lönsam. Detta är JTT:s VD Leif Rex korta svar på de frågor 'De äldres råd' riktade fijntaget via tidningspressen, efter 'ett möte för .en tid sedan. D
ÖP-namnet inte till
Rex tillägger dessutom att om SÖU:s styrelse anser det önskvärt är han be men kan lånas. att diskutera ÖP-utgivningen med 'De äldres råd'. råd är en grupp Cd. ak SÖU-Iedare. När SÖU hade ett tiotal personer till en 'åI:~tgnin' g hörsammade sex ..,:ltmllef inbjudan. Ett par som lörhindrade hade meddelat bar intresse av att göra en för att rädda ÖP. Närva vid mötet var Håkan • Allan Blom, Harry Back Gustav Skuthälla, Paul tman och Paul Lindell. De förstnämnda har underteck det öppna brevet till JTT. De äldres råd kommer att sam på nytt den l oktober. Den 3 ober samlas SÖU:s styrelse till möte som ajournerades för tid sedan. Då är det meningen en beslut skall fattas om ÖP ges ut även nästa år.
• FÖI'eningarna lovar ID prenumeranter förutsättning för att löna sig att satsa på ÖP-utgivning är att ..._~ranlternas antal ökas Det konstaterade De öd och det har ' även 'Telse varit medveten r inleddes 'Operation OP' med en serit" ring
träffar, vid vilka man hörde sig och skulle kanske kunna medver för om föreningarna kville ha ka till att en del avannonseringen . kvar ÖP och om de var villiga att under året sker i ÖP. Men samtidigt konstaterades jobba för att prenumerantanta att i så fall måste upplagan helst let skall öka. upp till 15 000 exemplar och så Till ringräffarna kom drygt borde tidningen börja köra med hälften av medlemsföreningar särskilda temanummer och stor na. De lovade nästan hundra spridningar. procentigt att försöka fylla den Därmed är bollen tillbaka vid prenumerationskvot som alla föreningarna och hur de lyckas föreningar tilldelats. Efter det med den prenumerationskam har SÖU-kansliet kontaktat al panj som eventuellt dras i gång . la som inte deltog i ringsmötes serien. I detta nu har ungefär . 95 ~o av alla föreningar lovat
• Stödfonden
fylla sin kvot.
ingen räddning
Hur mycket det löftet sedan är
värt. Det har visat sig tidigare
Särskilt många bidrag har ännu att föreningarna inte alltid
inte influtit till den stödfond som håller vad de lovat.
upprättades på Georg Heikfolks Målet för den prenumera . initiativ för att ge medel för fort tionskampanj som kanske in satt ÖP-utgivning. Förutom leds 'är minst 10000 prenume Heikfolk har två personer betalat ranter. Det betyder en ökning in pengar till fonden. av nuvarande prenumerantan- . En förening hiu däremot före tal med 75-80 %. gått med ett fint exempel. Uf St i Långårninne har betalat • Kostnaderna för ÖP inrimman 2000 mk till fonden. minst en miljon
Ett annat fint initiativ är den dans som Äminne folkpark ord Om föreningarna lyckas skaffa
10 000 prenumeranter ger det en nar till förmån för fonden . Den kan säkert ge ett vackert tillskott. nettoinkomst på ca en halv mil
På sOV hoppas man att jon mark. Kanslichef Ulf Johans
många föreningar följer Strim son tror dock att det kanske
krävs extraordinära åtgärder och mans och Äminnes exempel. - Vi räknar inte med att ens därmed ökande kostnader för att
kilda personer eller företag i komma upp till detta prenumera
tionstal. Han talar bl.a. om en någon större utsträckning skall särskild person som enbart har ge pengar till stödfonden, säger Johansson . Däremot kunde före till uppgift att värva ombud, in
struerar dem och stöda dem i ningar och institutioner genom en inbetalning visa att ' de stöder kampanjen. Därutöver ett hudra
strävandena att ha kvar en öster procentigt stöd från SÖU:s kans
bottnisk ungdomstidning. Bidrag li. från lions- och rotaryföreningar För att få tidningen att bära sig etc är välkomna. behövs ytterligare inkomster på drygt en halv miljon mk . I år be räknas annonsc;:rna i tidningen inbringa ca 300 000 mk och allmänna understöd ytterligare närmare 100 000 mk. Om an nonsinkomsterna 'kan ökas med ungefär . 200 000 mk, borde det hela ha möjligheter att gå ihop. En förskräckligt stor summa, verkar det.
da ut innan ett slutligt beslut om fortsatt ÖP-utgivning kan fattas. Kan SÖU ge de ekonomiska garantier som JTT kräver för en utgivning enligt nuvarande prin ciper? Knappast: Vilka andra alternativ finns? Det enklaste för SÖU är att köpa. tjänster av JTT dvs att ÖP trycks och distribueras av JTT . Men då borde även redaktionen vara i Jakobstad. Det blir många olägenheter med redaktionen i Vasa - vilket är naturligt om nu varande samarbete med JTT upphör och den övriga produktionen i Jakobstad. Sedan finns möjligheten att tryckningen och distributionen förläggs till något tryckeri i Vasa.
Underhandlingar förs om en sådan lösning. Men då måste man starta nästan helt från bör jan. Hos JTT finns i alla fall re dan teknik, adresskartotek och en distributionsapparat anpassad för ÖP. En klar fördel om JTT vill konkurrera med andra tryc kerier om försäiljning av tjänster åt SÖU . Hur som helst kan det bli stressigt på sOU:s kansli i vinter med prenumerationskampanj , upprättande av adresskartotek och distributionsapparat, överta gande av fakturering och bokfö reing, försträkning av redaktion och annonsavdelning etc. etc.
Sven-Erik GIDder
• .Var placeras redaktionen?
• Annonsstöd från näringslivet? Fyll i nummer och kryssa nör MC (musikkassett) eller LP (skiva)
De äldres råd diskuterade särskilt möjligheterna att gå ut med en vädjan till firmor och företag i landsdelen för att försöka få för handslöften om att de skulle stö da " ÖP genom annonsering. Många f.d . SÖU-Iedare sitter på höga poster inom olika företag
NAMN: .............................. .. ................................................ ADRESS: .. .......... ............... ~ ...... .. ........................................ . För postning tillkommer 10,-':'
_ _B • • • •
• •
• • • • •
« • • •
• • • •
• • •
• • __
• •
• •
4
•
•
•
•
•
•
•
•
•
+ • • •
-.
ellan stubbar och stenar går
en nattliga jakten på kontroller
ä Lisen Svens sätter 'sig vid ratten Jan Nybäck som tar om kartläsandet. ch så är det förstås (jP-reportern, som efter en lång stunds parla menterande och löfte om att hålla sig tyst un 'der tävlingen, har fått !lov att följa med i bi/en. Det handlar nämligen om bi/orientering och då skall man absolut inte l'ara flera än två i kär r an. Men ingen regelut an undantag . . .
går spåren av de tiotal bilar vilka startat tidigare. Färden fortsätter längs smala vägar tills den första tidskontrol len dyker upp. E(ler rättare sagt låter sig hittas. Den är gömd bakom två parkerade långtra dare. Efter ytterligare en stunds kö rande är vi framme vid pausplat sen. Av funktionären får Jan den nya tiden och ger sig i kast med att försöka räkna fram hur myc-
sedan, nickar Jan igenkännande på ett stälLe. - Jag känner en som bor just där, berättar Lisen om ett annat ställe som dyker upp på kartan. Färden fortsätter längs de smala vägarna. Ibland blir det att ta en gir in i skogen. På ett ställe kommer Jan och Lisen ner på fel gårdsplan. De försöker köra runt uthusen, som kartan visar, men där är det stopp. Återstår bara att sätta i backen.
Sandgropen full Färden går vidare mellan de ståt liga tvåvånings bondgårdarna och uthusen. På ett ställe drar banan in i ett grustag. Här blir det en massa körande och letan de. Totalt finns det ett tiotal bi lar i sandtaget. Banan är lagd så att man skall köra två olika varv i gropen, så det gäller inte enbart att hitta alla skyltarna, utan också att få dem i rätt ordning.
1j<;en kopplar på alla extraljusen O(ih spänner fast säkerhetsbältet .m edan Jan knäpper på stereon Och LA-radion. Och så bär det ~v, men inte i någon racertäv lingsfart, utan i lugn normal kör hastighet. - Vi har jngen tripmätare att räkna med, det hinner man inte med. I stället försöker vi köra
igenom banan i en så normal
hastighet som möjligt, förklarar Jan mellan det att han försöker beräkna avstånden utgående från de kartor han fått vid start platsen Efter ett par svängar längs de större vägarna bär det av in på mindre landsvägar. - Här blir det till vänster, utro par Jan plötsligt och Lisen bromsar. Ba~an går in på en liten gårds plan, upp mellan några uthus och sedan ut till vägen igen. I ett fönster står någon och tittar ut på trafiken som plötsligt blivit så livlig runt stugknutarna. Under svängen dyker också den första av de närmaste 40 skyltar de tävlande skall pricka in längs banan upp. Skyltarna är numrerade och skall bokföras i rätt ordning. Lämnar man bort någon krc)k på banan, är risken stor att man missar någon av skyltarna. Nästa sväng blir än värre. Runt en stor sten, di't någon knappast skulle vågat sig med bi len ifall det inte funnits ett spår där redan tidigare. Men hur det var för den som först körde här. blir obesvarat för den oinvigde. Men det skall bli värre. Kar torna visar att banan svänger av mothöger. Men där finns ingen ting. Bara ett stort svart potatis land. Lisen och Jan besluter sig för' att pröva i alla fall. - Vart häver du mig pojk? frå gar Lisen oroligt då de dyker ner på det svarta landet. Och se, där
det att köra längs re na traktorvägen, om ens det. små björkarna böjer sig medan bilen åker slalom de tjockare tallstamma rna. normala fall skulle en bitisl rig drömma om att köra vanlig personbil här. En bit längre ner är del les Ij ust i skogen nere till om vägen. Där en svar vända gonstans i en skogslv-1......~, sandgrop. Alla tycks leta e någonting. I de mera välul:rUSD de bilarna har man starka kastare man lyser in bland karna med. Ett par försök att va nda bland buschen misslycka. på det tredje stället verkar an. Lisen varvar upp molom styr in bland lövslyet. A lll" gå bra, men så är det plö stopp. Där finns ingent ing. än stenar. Absolut ingen mOJ _ het att komma vidare. Det säga om ens bil inte är ut som James Bonds kärra. -len tersom vi inte är några ny hemliga agenter blir det i att backa. Inte alls någon In"\. sysselsättning och det bel inte bättre av att det dyker ytterligare en bil bakom Nåja, reder upp sig och ningom kan vi lämna gro men tyvärr ännu med aUdeJ få kontroller. Inget för fin bilen
En aning trötta är de, Jan Nybäck och Lisen Svens, då de äntligen kommit i mål vid Årvasgården.
Mot slutet av banan börjar \; _ la bli trötta. Det är tungt att . bil i mörker. Speciellt om skall in bland stenar och st stup i kvarten. En av de svängarna blir en riktig ne rare. Det är en liten skogsbU som inte alls ser inbjudä nde ::; Bilens botten slår orO\'äc stenarna på mittkanten och suckar djupt. - Nog är det tusan a tt måste lägga banan såhä r. De: helt annat att köra med en bil i dagsljus och lägga bana - att såhär i mörker och . och med en liten låg bi) samma väg. - Skall man delta i såUill.l."""';;"'" tävlingar går det nog inte an mammas och pappas fi nbil. skall nog vara en kärra. inte är så noga med. En stund senare hans ord. U nder en S\i - _ till en av gårdarna dyke r eupp mitt på vägen och lens botten så att vi lUll! par decimeter upp i Illften..
Efter det andra varvet är Jan Undras bara vad gårdsfolket Men det räcker inte med skall tänka om den nattliga trafi fortfarande missnöjd. Det är all En stund senare dyker en deles för få skyltar man hittat. upp ur intet och Lisen ken mellan deras uthus. Skall de försöka ett varv till och Där banan går fram har alla bli ännu mera efter i tiden eller på den. Vid en senare ~ markägare tillfrågats och gett sitt skall de fortsätta längs banan? visar det sig att bilen inte lats. Det var tydligen bara .. tillstiind, men hur är det har na framhjul som kollide rade Det blir ett varv till vilket bety Lokalkännedom , turligtvis inte de markägare som hjälper egentligen inte berörs av banan, der att tiden kommer all gå rakt och studsade mot srene n. men dit felkörningar för delta åt helvete. Men nej, det verkar Men det är inte slut ffi Lisen- och Jan har den fördelen garna. Under en tävling för inte vara omöjligt att hitta vad den korna där inte. Ytterligare då de deltar i Oravais UF:s liiv så länge sedan inne på finska si runda kartan beskriver. Kanske längre ner längs ban an lingar all de något kiinner till de dan, hiinde det sig att en uppre har grustaget ändrat utseende ' ner i en gyttjegrop. T ställen.diir banan drar fram. tad markägare sköt ett skott på sedan det att banan lades. hjälp från ell par medLd-".::....._ - Wir körde jag för någon da.',; en tävlingsbil. Längre ner längs banan blir och gemensamma krafter l\ ket de ligger efter eller före. Det har gått ganska bra. Inga direkta felkörningar hittills, men proble met är att Lisen och Jan har hit tat Sil få kontroller.
-
9 • •
l
o
OP-dansen i Aminne:
'The Love Machine och atis annonser
Mycket sent på lUlIten tiU lördagen håJIerpoängberäkning på. Totalt medverkar från Oravais uf:s sida ett 15 tal funktionärer per tävling. vi. om än gyttjiga om skorna , få upp bilen ur soppan. Hur det skulle se ut längs banan ifall täv lingarna föregåtts av ett regn, kan man bara föreställa sig .
Poängräkning Målet finns vid Årvasgården och där pågår poängräkningen för fullt då Lisen och Jan rullar i mål vid ettiden på natten . De tävlan de har lämnat in sina kort och väntar i spänning på resultaten. Två tävlande från Jeppo är missnöjda med den behandling de fått senaste cup-omgång. De hade åkt hem och bett några vänner hämta ut deras kort. Men
Fem välsjungande, vackert dansande och snygga ameri kanska tjejer blir huvud pro grammet vid den ÖP-dans som arrangeras i Åminne nu på lör dag. "The Love Machine" be ter gruppen som kommer från Los Angeles och som också en gång tidigare gästat Åminne. Det utlovas nu show-program i bäst funk-soul musikstil. Töser na kompas av ett sjumanna band kallat Freedom Express. Uppträdandet i Åminne bl.ir avslutning på en tvåveckorstur ne i Finland. ÖP-dansen är ett initiativ från Åminne folkparksföre ning. Intäkterna från danstill ställningen går till det stödkon . to SÖU öppnat till förmån för ÖP:s utgivning 1985. Nu hop pas man från SÖU-håll aU flere arrangörer följer upp Åminne initiativ. Dansmusiken sköts under kvällen av ALPHA, maIaxsö nerna, som har lovat ställa upp för minimiersättning. Under ÖP-dansen har publi ken också möjlighet att säga vad de tycker i tidningen. ÖP teamet kommer aU finnas på plats i discoteket och vill att du . som har något aU säga skall komma in för en pratstund. Det du. har på hjärtat kan röra vad
som helst, allt från skolan till kapprustning. Huvudsaken är att du faktiskt har åsikter om någonting. OP kör också ett annat er bjudande under kvällen. Alla som besöker dansen får chan sen att annonsera gratis i tid ningen! Det går bra att annon sera ut den gamla Rolls Roycen som står hemma på bakgården, fiolen eller 8eatlesskivan. Hu vudsaken är att det inte är i kommersiellt syfte man vill an nonsera. Alltså gratis-annon serna är inget för företagare och affärsmän. De är som tidi gare välkomna på våra vanliga annonssidor. Annonserna behöver inte ba ra gälla köp eller försäljning. Det går också bra att hälsa via ÖP. Varför inte sända en häls ning ,till hjärtevännen. Eller ef terlys den sköna tjejen du såg i Åminne för två år sedan. Vem vet, kanske hon går omkring och tänker på dig. Och natur ligtvis läser hon OP! ÖP har också ett annat speci alerbjudande under danskväl len. En prenumeration till årets slut för bara 20 mark. Håll i pengarna så det räcker, för vi vill ha betalt kontant. Väl mött i Åminne-discot nu på lördag alltså!
så visade det sig att domarna räknat fel och att de fått en be tydligt sämre placering än vad de borde . Eftersom protesttiden är en halvtimme efter det att täv lingsresultatet tillkännagetts, kan arrangörerna inte ge dem upprättelse. Jan och Lisen är uttröttade. Lisen hotar med att inte köra fler gånger. I stället anmäler hon sig som tidskontrollant till nästa lopp. - Det är samma sak efter var je lopp. Det känns jävligt och vi säger aldrig mer. . . Men så är det glömt så fort det blir täv Iingsdags igen, konstaterar Jan .
-
Vid pauskontrollen ger Ingmar Boback nya instruktioner. En markiigare har ändrat sig och låter inte tävlingen gå över hans marker, trots aU han tidigare gett lov. Banan måste därför kortas med en sträcka. Johannes Jåfs t.h . har kommit ut för att titta på den myckna trafiken.
c
10
4H-flickorna måste kunna lära pojkarna att sköta sina mopeder - Ni måste .åtminstone kunna byta tändstift, justera bromsarna och ställa in strålkastarna så att de inte bländar mötande. Det är 4H-konsulenten Bengt Barkar som står runt en moped och förklarar för en grupp flickor. Mopedskötsel är nämligen ett 4H-företag och då måste 4H-instruktörerna kunna kolla att 'företa garna' utför de demonstrationsuppgifter som hör till. Förutom de nämnda uppgifterna ingår också att ställa in rätt avstånd på tändningens avbrytar mekanism och att rengöra förgasaren. 4H-instruktörerna måste verk ligen vara tusenkonstnärer. Så samlas de också ett par gånger i året till fortbildningsdagar. Senaste vecka var de samlade på Korsholms skolor. Förutom snabbkursen i mopedskötsel fick de då lära sig att stöpa ljus, tillverka gipsfigurer och utföra stamkvistning och rågångs märkning. I programmet in gick också planering av kom mande verksamhet t.ex att be stämm a tem a för kommande vinters studietävling och att ut forma ett nytt häfte för husd jursskötsel. - Det är verkligen duktigt folk vi har som instruktörer, framhåJler Barkar. Sedan kommunerna numera insett betydelsen av det här arbetet och ger oss de pengar vi be höver, har instruktörerna också i storutsträckning suttit kvar på sina tjänster. Enda problemet är att eftersom he la J5 av de 16 österbottniska instruktörerna är damer, så är hela tiden ett par-tre på mammaledigt. Barkar berättar att medlem santalet i klubbarna hel a tiden ökar. Det har ökat med nästan tusen sedan instruktörstj äns-
tema blev heltidstjänster, så att det nu finns ungefär 3()OO 4H-medlemmar i Svenska Os terbotten . Detta skall ses mot bakgrunden att omsättrungen av medlemmar hela tiden är mycket stor. Tredubbel nytta med stamkvistning Under fortbildningsdagarna ägnades en eftermiddag åt in formation om och demonstra-. tion av stam kvistning och rå gangsmärkning. För informa tionen svarade Sune Haga och Karl Hamberg från Vasa di striktsskogsnämnd. En exkur sion till skogen ingick också i programmet. - Avsikten är att stam kvistning och rågångsmärk ning skall bli eU nytt 4H-före tag, berättar Barkar. Till ex empel längs vägarna kan stamkvistning medföra tre dubbel nytta. Förutom att stamkvistning ger bättre tim mar kan den innebära ett skydd för trafikanter samt in verka förskönande på lands kapet. Om det är fri sikt längs vägarna minskar bevisligen älgolyckor-
D Kan någon peka ut tändstift, förgasare och bromsar på den här nu, säger Benl{! B~rk~!. Åtminsto~e Mariil Granlund från Karleby (i mitten) visade sig behärska mopedens mysterier. Ovnga ar fr. v. LoUISe Sund Sundom, Eya-Mariil Sandberg Oravais, Ann-Katrin Kull Korsholm och Bodil Vikström Larsmo.
na. Om vägen går längs en sJö eller ett vattendrag finns det ofta en skärm av träd som skymmer utsikten. D å kan en stamkvistning på ett avgörande sätt höja skönhetsvä rdset i landskapsbilden . Han påpekar dock att stamkvistning inte bör göras på unga växande grana r. Det kan leda till . att trädet ta r skada . Björkar och tallar är dä remot mindre känsliga. - I första hand skall först ås ett sådant här företag utföra,s i egen skog. Det gäller i allra högsta grad rågångsmarkning. Det kan bli bråk om en 4H-are
tar sig för att gå upp andras råar, säger Barkar. Sädesslag tema rör studietävlingen Temat för kommande vinters studie täv Ii ng var först föremål för grupparbete, varefter man skulle försöka enas om ett äm ne . Detta visade sig vara rätt svårt för varje grupp kom med flera alternativ. Många viUe ha någonting med husdjur, andra höll på hantverk och hobby. Mera ovanliga ämnen var "Livet un der vattnet" och "Levande jor den " . Att det inte skulle vara alltför teoretiskt var alla eniga om.
Fi nlQndssvens~a
"~TONER -
En ,personlig
opersonlighet
Jeppisbandet Break lär ha sam lat dryga tusentalet ungdomar till Borgbacken i slutet av augusti, och det är inte dåligt eftersom det är barnens nöjes park. Nu var det emellertid också fråga om FM i break dance, men man kommer inte ifrån att den pop Break framför onekligen riktar in sig på de läg-
re tonå ~, och intet ont i det. Gr@.pen är förresten en av de ntest internationella vi har i landet. Det är få förunnat att få spela 'in en video för lOO.()()() mk som ska lansera bandet i stora' världen. Poj karna siktar målmedvetet in sig på en kar riär" det nuvarande skivbolaget Sonet-Polar likaså, och då för-
• Break står man att det blir prydligt, på engelska . . Single n "All My Loving/ Bleking Me Down" (Sonet Polar sopas 106) är
verkligt proffsigt gjord på grän sen till perfektion. "All My Lo ving" (inte att förväxla med Lennor)-McCartneys låt) är "discokama" medryckande
" Vår sädesslag" hade också flera förespråkare . - Då kunde man göra halm arbeten och tillJ!erka långhalm. sade t.f. konsulenten Ann-Sofi Rosendahl. - Och tänk så mycket man kan göra med mjöI'och gryn . sade någon annan . Gun-Britt Lindvall från Kronoby-Nede r vetil påpekade att det finns många ungdomar som inte känner igen våra vanligaste sä desslag. Argumentationen gick tyd ligen hem för när man föret og en provomröstning höll majo riteten på sädesslags-tema.
Sven-Erik Glader
som den tvåspråkige skulle sä ga. Komponerad av Stig Nygård, textad av producenten Toni Britnell och arrad av Bre ak, vilket betyder markanta, metalliska synthackordmattor och pulserande, livlig bas, som förhindrar att låtarna dör monotoni-döden. Lägg till en behaglig sång och A-sidan sitter. "Breaking Me B-sidan Down" är en lånad låt (Golde Bruno-Schwats). Ypperlig stämsång, lite ELO, lite Queen (bl.a. gitarrsoundet) i en per sonlig kryddlag. Denhär singlen har nog en personlig opersonlighet över sig som gör att den med rätt matchning kan slå lite varstans. I mitt ty6ke är den ändå i snällare laget, men så är jag ju inte heller någon snäll tonårs kille längre.
Rock-Berra Lindell
...
____________________________~----------------------~--------------.----~11 I Osterbottniska
r
••
.
Posten
Medlem i tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
1akobstads Tryckeri och Tidnings
Aktielx?lag - 1984
ÖP·rådet: Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
10hansson
Chefredak tör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967-13 555,
hem tel. 967·13 420
Redaktion: 1akobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa:
Sven·Erik Glader
tel. 961·113 522,
hem tel. 961·32 698
PRENUMERATIONSPRIS
1984
Helt år ............................... 65, Halvt år ................. ;........... 40, Skandinavien ...................... 70, Lösnummer .... .. ................... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13. Jakobstad
Tel. 967·13 5S5
.;/
DU! . QUAKER STATE förlän ger motorns l'lvslängd.
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311
ANNONSMOTfAGNJNG
SÖU:s kansli,
Handelsesplanaden lO D,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Hemtel. 96/·222 508
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
VASA musikbranschens specialaffär
_111110_11111
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ~ 65100 VAASA -VASA ~o 11'110159
ANNONSPRIS I texten .................. .. ........... 3,75 Efter texten ................ ~ ......... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm
PRESENTER Kaffe, bakverk och presenter ...
'Pre~'lt~i"lJrell Inneh.: Lena Wilson Tel. 962·41 423 källarvån. hos Annie Sigg
FÅRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm.
FärgtiUägg -,3S spmJri
.torsdag
NÖjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesfÖrmeclling.
Asfaltblomman
olm
Sverigefinnen och författaren Antti Jalava fick kämpa hårt för att lära sig finska och hans väg till författare blev lång och bes värlig. Hans generation fick ingen skolundervisning i finska i Sverige. Inte heller gavs det någon möjlighet att bruka mod ersmålet på fritiden. En ungdom som varken kunde finska eller svenska saknade identitet. 'Asfaltblomman' , en tv-film som bygger på Jalavas roman med samman namn, beskriver Anuis och många andra finnars . . öde i Sverige.
HandelsespI. 10 065100 Vasa 10, tel. 961·113572
REPLOT FÄRJF • HAMBURGERBAR :
fi~~~RNING
AV VIDEO· FILMER OCH . BANDSPELARE Tel. 961·38020
VI HYR UT! PA & UUS
AlLÄHIIllSAR
för ant emellan rockkonserter
och friluftsmöten
sound check %7 • 73 1137
tt; '\
lS
KOLLAÄLLTID
FÖRST' Allt inom
. mUsik Stans billigaste LP-NYHETER
SOUMDSIDf VASAESPlANADENis TEL: Il' m el. 120 015 Öppet: vwd. •17. 16 &-13
Filmens huvudpersoner tillhör en borttappad generation. Erkki och Sirkka är andra generatio nens emigranter. På grund av "olyckliga omständigheter" försöker Erkki skriva en bok på svenska. Sirkka lever utanför samhället: hon s~knar arbete, hon saknar en lycklig barndom, hon saknar en framtid. Att vara finsk känns som en skam och
"helvetet Finland" vill Sirkka in te veta av. Antti Jalava belönades med J. H. Erkko -priset här i Finland och i Sverige har han fått ett fler tal stipendier. Paula Lehdistö har gjort ma nus och regisserat filmen. Den ' spelades in i Stockholm. Samtliga roller görs av amatörer som själv upplevt vad det är att vara emig rant i Sverige. I huvudrollen ser vi Petra Oesch ochPauli Virta. TV 1, torsdag 27.9 kl 21.35.
Söndagsöppet granskar videovåldet Huvudtemat i 'Söndagsöppet' är filmvåld. Hur påverkar det oss? Vilka vägar når det oss? Vad bor de göras? Vem bär ansvaret för vilka intryck barn och ungdomar suger i sig ur videoapparaten? Hur långt kan vi nå med lag och cencur? Den sista av dessa frågor är ut
ÖSterbottniska Posten ansvarar inte
för eventuell skada som tillfogas an
nonser vilka meddelats per telefon el·
ler som på grund av postförsening in·
te införts i begärt n·Jmmer .
gångspunkt för en diskussion med justitieminister Christoffer TaxelI och chefen för statens 'filmgranskningsbyrå, Jerker A. Eriksson. I programmet intervjuas också Åboforskaren Kaj Björkqvist som har undersökt barns och ungdomars tiuarreaktioner inför våldsscener i filmer. Tittarsidan representeras av 12-årige Chris tian Engblom, vars personliga längdrekord i videotittning är nio timmar. Dessutom framför Sixten Lundberg två monologer, skriv na av Eirik Udd . I 'Söndagsöppet' ingår också . ett konstnärsporträtt: Leif Jakobsson presenterar konst nären, naturvetaren Riggen Munsterhjelm. OBS! Sändningen riktas tHl vux
na, framför allt föräldrar. Som
illustrationer används avsnitt
med skräck- och våldinslag.
Programmet är därför inte lämp
ligt för barn.
TV 2, söndag 30.9 kl 16.30.
...
,. .,.
.'
.'
.
1
... Denhär mannen i utlUlnten av staden Tetouan är ikliidd typisk lång dräkt. Hur han stod ut i den hettan är svårt au förstii. Då han märkte att han blev fotograferad blev han urförbannad och börja de vifta med sin stav.
'Mötet med Marocko
blev en kulturchock'
Efter att ha läst artikeln om marockalnen Mostafas besök i Purmo kan j inte bli att berätta om mina egna intryck av Marocko för ÖP: läsare. Jag reste glad i hågen och utan alltför många fördomar, eller 8Ddra förutfattade meningar i bagaget, genom Spanien, hoppade på båtea i Algeciras och landsteg i Tanger, Marocko efter cirka två timmars båtfinl. För mig blev besöket i Marocko något aven kulturchock! Jag kände . som förflyttad till ett annat århundrade, och det trots aU Tangier ändå relativt "eur'!.PCiskt" och också ett turistcentrum. Tiggande människ barn som försökte sälja tuggummi och cigaretter styckevis, smutsiga h och gator, och den eviga stanken av smuts och mat; det är bilden man ar av Tangier.
./
Och värre bUr det ju längre inåt landet man reser. Jag tog bussen (om man nu kan kalla rishögen för buss) till staden Tetuan i nordöstra Marocko, 60 km från Tanger. Visserligen var buss resan, en och en halv timme, så gott som gratis, men inte fick man mycket valuta tör pengarna. Bagaget surrades på taket och inne i bussen satt pas sagerarna fem i bredd med en minimal gång i mitten. Hettan både inne i och utanför bussen var oIidli~.
.... .
Smdflickor i åldern 10-/2 år var ingen ovanlig syn i de marockanska fabrikerna. I den hör fabriken knöt barnarbetskraften mattor för eU par mark om dagen. Turister på besök skulle också knyta en knut och för den upplellelsen måste man betala en dirham (drlUl 50 penni).
I staden Tetuan en medels tor kuststad, tillbringade jag ett par dagar på stranden. De kvinnliga badgästerna var lätt räknade på en hands fingrar, så man blev minst sagt uttittad. Jag sov på ett hotell, där den enda lyxen var en säng! Låt vara att man intt' bytt sängklä der på år och dagar... Vatten och en dusch var inte ens att tänka på. Jag fortsatte min färd med ett proppfullt tåg till Fez-musli
mernas "huvudstad". P.g.a. ning och spydde som en gris i att kung Hassan U:s dotter gif två dygn. te sig samma dag var alla hotell Alkohol ser man inte mycbt fullsatta. Jag hade dock turen av i Marocko, men i stället U. att bli bekant med en marockan dar haschisch överallt. S~ som inbjöd mig att bo hos ho· blev jag tillfrågade om j ag nom och hans familj. Min ny köpa något. funne vän visade mig runt i den Religionen, islam, är eD labyrintIiknande innerstan. tig del av marockaneraas 'far Medina kallad, där gatorna dag. Förutom att det bes da .,. kantades av fullpackade åsnor, tal gånger om dagen, ~ tiggande kvinnor och sjuka en högtalare på klodtaa fyra barn. Jag besökte även en fa morgonen (natten). DeDDII s.r brik där 10-12-åriga ftickor över staden med en klag '1 arbetade med att knyta rya stämma, som bönar odI ber i timmar (känns det som). mattor. Ständigt uppmanades jag att Trots att aUt detta U. hålla ögonen på mitt bagage. väldigt negativt, ångrar ;111 ' Jag följde rådet, men blev ändå tör en sekund att jag ikk .. bestulen på en del småsaker. Marocko. Det var ett or~ Träffade också ett typiskt par Iigt äventyr utan like. 0dI . . som blivit av med allt utom alla framtida Marocko-nsed rer vill jag bara ge ridet: lir' passet. Maten var ett kapitel för sig. . beredda på att Marocko sIåQer Kokade rätter och mineralvat sig drastiskt från Europa. Mo. ten på naska är OK, men und· rocko är Afrika, med alt ... vik sallader och frukter som in det innebär. te kan skalas. Men ändå går man aldrig säker. Själv råkade Text och bilder: jag ut för en slags matförgift- Birgitta Björk