fl
Österbottnisk ungdomstidning
den 21 januari 1971
man i ny
s ola
25 P
"'spn I ;;; giiI;'i"'U : I ·
o Psykologin är ung, än
har stora planer,
nu yngre psykologen som 'yrkesman' och allra yn st skolpsykologen, som blev ett känt begrepp i vår lag stiftning först
i
sambaucl
I
grundskolan
D Skolpsykologen ä
allt
så en ny företeelse i en ny
IIII1111iii
u )-
;t
la = , =
skola och en av de första ' som prövat på det arbetet
I
hos oss är Kurt Tuomi, se dan höstterminens början skolpsykolog i Jakoh6tad.
;
D Han är för det mesta
n
på språng, ute i skolorna
,1-
för att dels göra sig känd,
:-
och erkänd, och del.s dis
å
i
kutera elevernas problem
med lärare och föräldrar.
Han berättar om sitt jobb,
,som mest går ut på före
1e
byggande dan sex.
'r "
I
elevvård på si
1-
E
E
D Om nervpressen på da gens
skolelev
I
skriver fil.
!
mag. Camilla Edgren i t>n Ele artikel på sidan -tre.
11,-
verna reagerar med
11
§
I
kol
i
leda, skolkning. troti'. allt symptom
u
Sdm
besl:-.,ffas
både hemma och i skolan
iI
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
BD
lJ D D D D D
J ämtland alangjakten startar , arpes uf aktiver as
Nordival Se sidan åUa
EJD
D D
Q C
,1:
I
'
§
o Greta Sundström (hilden)
§EJ
framtirlsplaner. Mari ämnar delta i Kauslbyfesli Mera om valeJ:l och i JularhndalZt'n i Avesta. vårt första spe. .aIlSf:iIIe på sidan !öI;u.
Se sidan åtta
•................................ II!! •••••••••••••••••• "
b::#'f0t ; ;i;f II I i femte
är yngst ringens nystartade spelmansgiIIe'L som fakti!!ikt har Jularbogillet· ..om förebild. GUlet har stora
••
D"
!?
•
Se .ista !lida n
8 D
B
1
I
med aU lagen och förord om
3
-
,
'
,
!l!
.
UU� i
1I111111111111111mllnllllnnl0l1lllUlllflllllllllllllnllllllllllllllllll11l1ll1l11lllUIIIIIIUIIIIIIUWlUlUUII1II IIUI!llIllUIllIlIllIlIlUUIIIUIlIlUUUUl
lIlll
.....
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
2
C gåITettrökning
np
21 jan. 1971
1969
cerföreningen
inledde
mindre
eller
år.
efter ett
- blev därefter. cigarretter
6 500 000 000
trots
Detta
na till tobaksrökning och rök
kunde långt mera än hittills
_.
som
dom och vuxna. För ändamå
net.
säckade
Resultatet
Finland' sål
I
miljarder
6,5
des senaste år
---
alltså
stycken!
medicinsk
att
expertiR
slagit 'fast,
nolikhet
bidrar
tt . ci
garrettrökning med stor san eer.
kan
lu
till
Och inte bara till lung
kancer, utan också till hjärl
rad
en
och
magsår
infarkt,
andra sjukdomar.
minska
sumtion
förbättra ett
stort
cigarrettkon
och' därmed
också
hälsotillståndet .för människor.
antal
Svaret är: Inte mycket. Ja,
det
kan
formuleras
Förvånansvärt
om
till:
Eller
litet.
nästan ingenting.
På statlig till.skyndan· skall
man - nu
vanor,
let
kartlägga_ - attityder-
både
bland
git
30 000
mk,
vilket
är
finns
klarhet · Ledarbristen mänt och
,
är
länder
-
erkänt
fäk
tum. Under de-' senaste åren
har
ungdomsledarfrågan
diskuterats
ur
ett
synvinklar - I)ch
flertal
nya be
nämningar har sett dagens ljus.
\
under
som
,1950-
c:garrettrökningen. I
Amerika
har
belagt
nistratör Kan
Vid
och
det
fritidsadmi
instruktör.
sägaa
ett
möte
enklare?
Vasa
i
konstaterade Olav Storgård att ituationen· på fritids ledarfronten
·är
ett
i
hopkok
österbotten och
sam
melsuJnum av-olika' anställ ningsförhållanden tjänsttypel'-- deltid,
heltid
kommunala
ganisationsan tällda,
och
och
och
or
genom
kommunsamarbete och utan sådant (allt i pressen).
enligt
referat
Olav Storgård sade även
att dethär skapar förvirring och
att
organisationerna
för kommunerna borde kun-·
JU! presentera modell. Det. låter
en
vettigt.
allmän Kunde
man kar.ske börja med att hyfsa
yrkesbenämningarna.
man
Barn
skylt ·som
en
oör
vänta
med
att röka tills de är .så vuxna
att de int
vill börja metl det.
Någonting att tänka på.
och
men med
myndighe
clgarrettrekla-.
och tack· vare flere kampall . jer
har man
,
kunnat
minska
en fjärdedel på fyra år. Storbritannien
I
att
anser
20' 000
personer
som
förorsakats
man
årlige av
. )_1
\-
!,arrettrökning.
de
finländska
terna
vakna
att
ordentIi
politikerna
beviljar
.
och
]ullandet, Nlilo Tarvajärvls stolta skapelse,
har
ser
Ar
1It
för
- tänker de 'överhuvudtaget
,
på att de kunde vidta åtgär
der som skulle minska cigar-· rettkonsumtionen?
Det
är bra.
än
Och
ma kostnadsökninge ning
är
där-·
för
en
i stor utsträck
"indus rilandsbeto
Man har en. känsla av· att
dast
-
sett
en
hittills
tobakens
accissidan.
ena
Men
det
sida
är
troligt att de inkomster som
tobaksrökningen tillför stats kassan äts upp av
betydligt
större belopp på utgiftssi(ian
- för sjukvård! Något
att
tänka
riksdagsmän,
som
tionera
Men
att
hitta
andra.
på
har
någonting
om.
att
fÖr
svårt' mo
även. för
i
Nykterhetsrörelsen har klar målsättning: den vill ar
beta för en
'cigarrettrökningen.
vad säger
Folkhälsan?
Men Har
Folkhälsan gjort allt vad den
borde
sak.
göra
Också
i
denna
viktiga
ungdomsrörelsen
1 under
en
Julen
konkurs
närmar kunde
så lierad som tom
- och romantiken. neralisera. Va.
tid
har
nog
sin
ort och var
rmnantik.
är det
skillnad
och ser
en
takt
samma
som
i
Mellersta
Finlands
län' har i cirkulär till skolor
na påpekat vikten av reflex 1;iand. Det är bra.
ut
Skolavdelningen säger att
rent
reflexbrickan är. oän
damålsenlig för barn och att skolorna borde. fråga ,föräld
rarna om refl.exband ..,- som
är den, bästa lösningen -får
fästats på der.
barnens ytterklä
Arbetet kunde. enligt skoJ
avdelningen
ske
betstimmar. Sämr
på
ning kan man ha.
handar
sysselsättI
I cirkuläret heter det:
-.
"Det har konstaterats att reflexbanden är· den reflexan ordning som ur trafiksäker hetssynpunkt ger det bästa resultatet. Detta betyder dock ej att man skall frångå an vändningen av reflextape på skor, skolväskor, skidstavar, cyklar etc eller reflexbricka.
Det kan vara skäl att äg
na denna form av livförsäk
ring en stunds eftertanke -
kanske
,någonting
behöver
rättas till. Det har gått fle
re
törlorar
månader
ket inträdde.
sedan
också
kontakten
med
ander, - som
spelade
några
i
gäst.....
förresten
österbotten
för
år sedan. Zarah L i
all ära, men en hel stjärn
himmel kan hort... inte ersät
ta.
finns
av
bjuds
filmerna
undantag.
undantagen och
driva
stadsbo
,Många
Det
mellan
att
Sverige,
i gamla arkiv:
Men
att promenera längs en tyst vinterväg
och
kunde må väl att få stanna
svarar I
Halvan,
som
För
Helan
Jag
per
sonligen finner hejdlöst roli
_
gaJ Deras öga för öga och tand
det
Det
.:ör -tand-attityd
förgångnas är 'inte
nutida
hör
värld
till.
som
slår.
många
-komikerna
av
ce
H & H på fingrarna. Möj ligen
kan
dem i
Jerry
Lewis
hand - då
i
ta
han är
som bäst.
Men honorr. ser vi sällan
televisionen.
Tack i
varje fall för He
lan och Halvan!
,Se på stjärnorna de på himlen!-
•
•
Skolavdelningen vid länssty
relsen
mer.
Nåja, man skall inte ge
-
•
•
Finland
·månskenet
sig
spola
InItIatIv
giftfri miljö och
det innebär att dEm vill stop
pa
kon
Lovvärt
med på sikt stoppa den enor
sjukvård so
av
staten. ger en miljon mk
på denhär 'saken. år
hotats
stöd?
att
Hl,lr
vi då och då på gamla fil
förkväver
na får den se på Zarah Le
.... ..
förvanansvärt
ljus
Stadens
Skall vår tid se en stj9.r
ten bilvit med kommersen.
myndighe
vakna -
Sl
är
• I televisionen, både från
förmiddagsansi,kte.
landsbon
Uarar
Det
tyst- kring våra forskare.
för stadsbor? Det enda man
stjärnorna.
•
oss?
fullmåne
vägbelysningen byggs ut på
om
ci
fullmåne.
ser av månen är dess bleka
landsvägen
dör som en följd av sjukdo- bort tomten mar
haft
betyde"
Stjärnor
Ab -Jullandet skulle klara sig -
Det finns andra uppgifter.
har
vad
mellan höghus i en stad.
med kurs, men nu ser det ut som om
ciga:-rettkonsumtionen
Vi
•
Men
sällan. I
hårda restriktioner'
myndigheterna
mellan
har
säger:
pre
folkhälsonivån är att minska
som inte skall vara ett mel
lanthig
når
ta de kan göra för att höja
nad".
ungdomsledare,
som
1960-talet insett att. det bäs
·Nu talar man om fritids administraJörel OCh menar
kommunala
rige
mcn
större anslag för SjUkvården
all-
nikoti
na tala om. vad 'lom följer i
- som ;>å grund av de un
dersökningsresultat
De
ett
mot
tobaksrökningens spår. I Sve
Finland hör inte till dem
senterats
kampen
. de unga borde i klartext kun
minsta laget. Det
upp
Ungdomsrörelsen
i
Skulle det inte vara dags för
Mot ölmd
ta
skolung
9ar statsmakterna ansla
terna
Vad gör myndigheterna för att
o
gatt
,som
kan-
tobaks
en
bekämpningskampanj
ihop
1971
I veckan
fara för, livet
I
januari
21
I
H ös!en mer
Torsdagen den
höstmör
långt en · kväll, Gå ut bort ftån stadens och byg dens ljus och du skall få
se stjärnorna. Det tar, sägs
halvtimme · innan ögonen vänjer sig vid mörk en
det,
ret och du ser allt vad ett mänskligt
öga
kan
klar vinternatt.
cn
se
-
-
Vad du ser är ett oänd
ligt
_
system
av
stjärnor,
befinner sig
som
på solårs Även
från jorden.
avstånd
om en stund med stjärnor na
mest
ar
faktauppgift:
känsla
- en
med ett ljus
år förstås den sträcka som
På
•
tal
om
television.
Färg-TV är alltjämt en lyx
som
med.
få
anse
Undra
apparat
på
sig
kostar
3 000 mk.
Ett hutlöst
det,
ha
råd
då
en
omkring
pris.
Men ett
pris som sannolikt inte hål ler så många år till. Japa
nerna
har
tittilis
inte
lyc
kats KC?mma. in på den eu ropeiska marknaden - de
ras system har inte kunnat
användas.
panerna
Men' nu
löst
jätteföretaget kar snar
har
probll"met Hitachi
ja
och
ban
på vår dörr. Den
ljuset tillryggalägger i tom
färgapparat som bolaget p.r
tigheten
kring
ma· rymden på ett år (has är
300 000
sekunden).
km
i
• Ett litet bidrag till gi,ft
bjuder
kostar
2 000
endast
nk.
Om
om den
kommer till Finland· - och varför' skulle det inte det?
I fjol · köpte amerikaner
debatten: Ralph Nader, den ,2 miljoner japanska na amerikanske advokaten som ',färg-TV. Hur många köper kämpat mot bilindustrin, vi? Hitachis apparater har har slagit till mot FDA mindre bildyta - mellan 12 ·-
,(Food
and
trat on).
betraktas
Drug
som
som
A4minis-_ och 17 tum, vilket sägs va kim ra till fördel för bildkvaJi en motsva teten.
kf.nske
righet . Folkhälsån. Han frå gar
varför
ger
som
larm
om
man
två
livsmedelsfär
framkallat
kancer
. hos möss. Det är fråga om citrusrött
och
Nipopns
inte slagit
violett,
som
används bl.a. för att "måla"
•
söner
LiIl-Babs
rit "någöt av en följetong i
aldrig få bli lycklig? frågar
re
så
skalad Hur
larm
polisen. är
det
om
forska
fabriks
ri tigt
hos
sig
nordisk veckupress. Ska hon en tidning.
slagit
skilt
och under flere veckor va
apelsiner och i sötsaker. I Sverige har en
har
kan ...
Ett svar {rån sidan: Inte' länge
hon
på löpsedlarna.
skall
vandra
(
.öSTERBOTTNISKA' POST..EN
.. %1 Januari 1971
ervp ress n tvingar in i ond cirkel ""Hermoprässi"
så betonas på samma sätt.
visar
ett suggestivt sätt den so m
•.aiioa
n.änniskor
J:rUPP
_.lJe i som
råder
dag.
för
dessutom
rättsskydd
Den nervpress som eleven
en
utsätts
i' vårt
Unga
inte
las
har
i
skolan,
här
en
i
artikel
Ding riet
samhället.
vid
för
Arrangörer
att stoppa upp och få
socionomförbund
ännu
eller
Helsingfors
var
erIll8 skall ha förutsätt
eleverna
som
prov.
Ca
extra
också
svår
de
varje kan
riskerar
ma
får
demonstrerat
tom
seminariet
na
svenska
bestraffas
na gonting
som
i
skolan.
Ni tan varje fall
..r"turligtv.is
på onda
dag
psykisk.. cirkeln
Fastän
lösas på
orsakerna.
snurrar
skol n
Den
igång.
misslyc stressfaktorerna, en diskuterat,
inför
ändå
är
SOIT.
Det
är
jag just skolan
ungas
helhetssi I
,ko
är roende
problem, därför
är
av
elevvården
nödvändig.
så
oll'
håll.
i
nt>
primärp obje
skolpl'o men uppstått där eller på
att
Vilken vux blemen ar av sekundär karak" nat
klasskamrater.
de
lan behöv.er ju in!:e framkalla
fast
betydliga,
tydliga
för
sekun
betydelse
tuation, Alla svårigheter
utpekas psykiska
ofta
att som huvudsyndabock och
man
blev de
skolpr'obl l.!len
för dära
si värrar de bakomliggande, djll fulla
andra pare
stor grupp männi&l<-or, inför .'i det
Känslan
av
a n
mis-<lvc
en perso.' är i dag i den situa tär. De primära ors&kerna till kanden och krav i skolan häm
vid
tionen att han varje dag kan problem
od,
klandras och erfara ett neder problemet,
punkter på elevvården.
t egentliga skol
alltid
kandet
konferensen gavs olika syn
Vi har
en
ställes
misslyckas,
höstas.
och
i
men
Ingenting
rutin,
elevvårdssemina
Helsin gfors i
i
kan int.e vär;ta sig att
till stånd.
tuation,
fÖJeläs
Edgre n
mi.lJa
-tuation som andra grup
ändring
turligtvis
bem
baserar sig på fil.mag.
sam
-:jligheter att 'påverka sin
__
för
met och på fritiden behand
männi
eller
De svagare eleverna är
lag med en massa andra män nas inställning,
Sva t på vin på misslyckande
vuxen
Med jämna L..ellanrum kom
mjsslycl s inför andra?
mer
misslyckandena
vitt
\
Man
det sta"
får
en
ett
svart
papper
prydlig
siffra
p;l
<fär
på
föräldrar
psykiska
ningar eller kris i
niskor som vittnen.
ungdomskravaller,
miljö tas hem, och i nemmet är kra
handicap,
heIl'\ffiet,
ven
inte mindre.
Ofta är det j
stör
puberteten. resultaten
hemm et
värderas
skol
hårdast,
på stress
Symptom
straffas av .sl{ola hem
\
i
ens nederlag. Någongång kom
Doktor Max Frisk har ar hemmet kräver att man skall rapporter om publicerat en undersök utbilda sig allt längre och. man kan få sota 1968 "_Ila till en mera elevvänlig ha alla de rättigheter som ett för detta genom kvarstanning, ning av tonårsproblem i Hel längre. Hemmet nöjer sig inte Den omfattar 216 med att man går folkskolan liI:.Itioln där den enskilda in- yrke ger en. som många elever erfar som singfors: Aridlems speciella problem skulDet blir i framtidens sam ett. straff. För endel elever blir ungdomar som besökt tonårs ut och sedan skaffar sig ett vid Folkhälsan. praktislrt jobb, /utan man skall hälle allt viktigare att ha ett detta att uppträda inför klas polikliniken IIppDILä-.rlksammas. det ju
också inte har en ordentlig examen, mer
..an utan kravaller kunde kan
man
inte
vänta
sig
det
längre
att samma sak,
bakom nervpres- ordentligt papper på sin ut sen, att hålla föredrag, ntt De är i åldern 11-20 år, dess pressas allt längre och längre, är ofta mycket komplice- bildning. Det blir allt svårare offentligt stiga fram och ge si utom har han en jämförelse oberoende om förutsättningar grupp, med' ungefär lika mån na finns eller inte. odl inflätade i varandra, att komma in i de olika yr na svar, väldigt svårt. uppkommer den onda ch;-.kesskolorna och universiteten. Alla är inte modiga, sådana ga ungdomar som är slump
Orsakerna
där ett orosmoemnt stär- -Det krävs goda skolbetyg. Spe som utan vidare kan klara den mässigt valda och represente vik här pressen av att veta att de rar en s.k. normalpopulation.
.... ett annat och där det till ciellt avgångsbetyget blir omöjligt att på egen tigt.
bryta
Studentexamen
cirkeln. Det är där arbetats
till
sd.rt att belysa de enskil- det här. pmkterna
liksom
sammanhang.
skall
fästa
ryckta t
ta
speciella
togs upp i filmen. Tre skicklig
..trala
eD
.;;ra.
punkter
som
i
exempel
upp skall
någon
på
. barnets examen.
i
Man
knoppar,
att
Men
"preppas" ke,
skriva
är
de
man
eD
föredrag
en
Det finns ingen
student måste
de
plats där
Problem
på
pressas
för
ett
yrke
krävs ske
inte
med
at'
räknar
fram
till
eleven
skolk,
kan trationssvårighet r,
i
vid
pa till hemma. Man kunde an
mening,
detta ras då såväl lärar ratproblem
När eleven reagerar på stres och skolleda,
Dessutom måste barnen hjäl
håll
Han konstaterar i sin unde�'
en med hemmet och tonar just sitt' ämne, ger ofta sen genom olika syrr.ptom som c. sitt ämne, och
annal
man slipper sökning att om man betraktar
rätta i varje enskilt fall.
liksom
ha,ndicap.
1/4
I så
inklude
och
kam
svårigheter
fall 'synes
.av fallen ha sina svå
koncen righeter som en följd av pri
irritabili mära problem i skolan.
3/4
har
har tet, trots och 'lämning, är det alltså sina primärproblem från
yrkesexamen, Om man många andra ämnen, som ock ofta
just
så
att
dubbelarbetande
om'
blir göra dylika saker. Nej, eleven skolan
bt..r meci skolan kunskaperna?' Varje lä:-are be
le .... i dag är f'tt konkurrens- i
4I!t
vecka.
ett
möjHghet för eleverna -att dra
.s .ed fritiden. Vårt samhäl- långe, och svåra uppgifter just t.ex.
wrwIrjDe.
hålla
I gymnasiet lär man sig of sig undan, ingen chans som' för stundentexamen och för en vuxen att välja ett yr
uppmärk- inte för livet.
_"mm vid just de tre punk- i
ett
har
Skolbarnen
dessa symp något annat
håll.
Men· i
näs
tagligen
säga
att
skolbarnen
är en inte så mycket omtalad grupp av dubbelarbetande. Man
kräver ett perfekt uppförand .
Dåligt trots
h mör
är
b straffas
förbjudet.
och
Man
får m..
inte visa aggressivitet och te
avreagera
sig.
Ens åsikter
värderas inte, kamraterna ·ogil.. las.
Se sidan elMo ('1)(1/t ,
_____IIIIW IIUllIUIUIIIIIIIIIIIIHIIIUIUlIIIIIIIIHHIIIHltIllllllIllInIlIllIllllWllll IIIHIllIlIllIUlIIlUUIllIlIllIlIlUlHIlIUIIIIIIJII1II11I1I1I11I11I1NIIIUIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIUIIU·IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUWUIUlIUlUUIUIWlIIUlIIIIUWIUJIIIUIUUUIIIIIIIIIIIIWIlIlU1II111111111UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHMIIJ IINIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIUIUIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMI IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIWII
Veckans n RÅTI
l
I ett uttalande från mitten-
ungdom heter det t.ex. såhär:
..
{
mycket aktiv arbetsutskottsordior
..a. ar 'orum -,
ande, var betYdligt mera insatt i skolpoiltiken.
"Redan före sessionen med • deIadp. de socialdemokratiska organisationerna att de kom mer att göra allt för att sessionen skall misslyckas och Asam- I kade p A grund av denna inståll Under de .50 Ar som FSS har ordförande.., och styrelsevalen. Un nin gen allvarlig .);Jprtcka ! tör blndelserna mellat;. de nordlska arbetat har många viktiga förä der den timmen ställdes nä tan ungdomsorganisationernIl. " rtngar ägt rum. En av de viktigas- uteslutande "riktade" frågor d.v.s.
i I
\
Det händer
l
FSS
nd
Tydligen var det orealistiskt te befinner sig nu I sitt slutskede frägorna var sannskyldiga fällor sin törsta session. Delega:" att försöka skapa en ungdomlig nämligen den s.k. politiseringen. som omsorgsfullt gillrades I bägge Ordförandekandidaterna beslöt bland annat att motsvarighet till .Nordiska rå. År från Ar blir partipolitiken allt lägren, session också skulle bli det - de politiska ungdomsför mera skönjbar, vänstern (de s.k. fick hela tiden svara pil frAgor progressiva) och centergruppe som frågeställarna trodde. att de sista. Det var ett klokt be .b undens styrkeförhålhinden aven misslyckad organisa motsvarar inte moderpartiernas ringen (allmändemokraternal blir inte skulle veta svaret på, Trots ....... konstruktion skriver D a och redan detta skapar problem. . allt fastare block Inom FSS. Den- allt fick man ut en del av fråge här utvecklingen är väl på båda timme. Bland annat framkom att s N y h e t e r. N y a P r e s s e n skr-iv.er: gott och ont, det onda består I Tom Berglund under det senaste Ungdomens nordiska råd har
-Att Ungdomens nordiska IM gAtt i stöpet behöver emel lI!Irtid inte betyda att kontak tI!IDa mellan nordiska ung
l
officiella-observatörer Ull Nor
diska rådets-sessioner."
Det fanns många orsaker till det gick som' det gick.
_
kan
man
hem debatten pA sina kvicka o«:.h stundtal
rent kåserande inlägg,
I det här sammanhanget kan J8.g Inte IAta bli att lite kO,mmentera Rollos und Sturens "referat" frän "Jan-Erik".
En
komisk
detalj
framkom i deras tolkning av re visorernas förslag att elevriksda gen skulle tillsätta ett ekonomie utskptt. anses
Förslaget kan
päkallat;
med. fog
ekonomin
är
ur
usel. 10.000 1 pnbart växelskulder ger en påtaglig bild av läget. Varje'
år har elevriksdagen sparsamhet,
dock
manat
utan
till '
resultat.
Att revisorerna i ett sånt -läge väd av de inre slitningar året varit tämligen inaktiv. Som "Men speciellt de, socialdemo . varje fall jar direkt till elevriksdagen är ba ratiska re e8entarterna fann som uppstår inom förbundet. Ett orsak Ilppgav han att han inte : ra naturligt. I När Rollo & Sture . mte några fornyade experIment intressant symptom t.rots detta ansåg sig på politise haJt tid, . sedan talar om "högerkupp" är meningsfulla. De anser det vik .. . rmgen var den "ordforandenas Berglund kunna åta sig ordföran tigare att tillbudsstående me- l man frestad att kalla det sjuklig som ordnades på deskap. Hur han' resonerar är del utnyttjas för ilirekt nor frågetimme" Vidare tycks misstänksamhet. före svärt att förstä särskilt som han i diskt samarbete mellan likasin- (.!Ievriksdagen I Helsingfors nämnda duo fara fram med beår skriVer studenten. Mänskligt nade politiska ungdomsorgani tänkliga halvsa nningar, att kalla" att döma borde han nu ha mind sationer. Kan så vara. 1'rosviss mer med tiden. Om det överhu Viklunds overlämnande av klub re tid än någonsin. Vidare kunde vud kommer. het gränsande Ull intolerans är ban för misstroendevotum tange För vär del tycker vi ändå man märka en markant skillnad ett drag i bilden på den politis Det' rar nog det tillåtnas gräns. att det var synd att detta förs mellan Berglund och Hemnell Man är ka ungdomsfronten. gick nämligen så till att ett par ta försök med nordisk politisk (den andra ordf.kandldaten) så till il1,t road av.orqskifte med oU ungdomssamling uppenbarligen vida att Hemnell, som varit en Se sidan elva, spalt 2 slog fel". katänkande. Slikt kanske ko m-
I
dalll!ipOli"tikler stagnerar. Dels Ilar i regel ungdomsförbunden etablerade kontakter med bro derorganisationema i grann liDderna.. Dels har ungdomsför bunden mÖjlighet att sända
Allmänt
dock konstatera att Berglund tog
öSTE RB OTT N IS KA POSTE N
jan 20--01 GAMMELDANS med' I;;rd. 23
•
_I 'lYr i, _
if'"
pålitliga och beprövade
TERJIRV SPELMANSLAG
Januari
Tol'8dagen den 21
Sönd. 24
jan 20-01
:JohDns
* Bussar som
Ordn.
ti digare
}J. gr.
II
Pedersöre Uf
Pedersöre Uf
På lördag möter vi igen upp till dans i ,J
••
"
,- -
e1"'
a,r
,
c:::;)
e "''E1ga,rc:Ie:a1 '
En verklig stordans blir det lördagen 23. l. kl. 20-01
och FöR MUSIKEN SV ARAR INGEN MINDRE ÄN
TAlSTO AHOLA
BUSSAR: Strandlinjen från Y-Malax kl. 19.15 via Långåminne o. pörtom. Wester från Lappfjärd kl. 19.15 via K:stad o. Pjelax. Ingves från Rangsby kl. 19.20 via Nämpnäs. Haglund från Kaskö kl. 19.30.
U NGDOMAR FRAN NÄR OCH FJÄRRAN NU ATER EN RIKTIG FULLTRÄFF
g,ltafifa Dansmusiken sköts
av
I
LöRDAGEN DEN 23. 1. KL 20-01.
och den i södra Finland mycket
österbottens populära orkester
GRANADA & ELLINOR
.
omtyckta orkestern
GUYS
BWISal'. Stadslinjen från Centru m kl. 19.30 via Gamla Vasa. Ekman från Gerby kl. 19.00 via Iskmo Koskö och Kvevlax.
*
.
*
1
,
och
D! FAR VI TILL
PETALA lördagkväH 23. l kl. 20-01
Dessutom
Disco med JEW's HARP Serv. gr. 1
Bussarl
Strandlinjen frAn Vasa 19.30
och 20.30.
Från
Långåminne 19.30 via Paxal och Vias. Från Solf Centralbutik 19.30
Näset och Söderfjirden. Från Näsby 19.15 via Nämpnäs, Norrnäs, Töjby, Korsnäs och Molpe.
VARM,KORV
VAR M KORV KOM OCH FIRA EN TOPPENKV ÄLL
Också fransk fru får bestärinna
o.
via
2.
Ordn. gr. 1
.
Munsmo
Simdom
7.rsdagen ... n !
Ö ST E R B oT T N I S K A
januari 1971
P o ST E N
s
,ISSA I YKARLE .Jeppo.
LÖRDAG 23. 1. CA RACAS
KL. 20.00' - 01.00 G S TI · -.JOHANS
1
Haldins, från J :stad ! kl. 19.40. Från Gamlakarleby kl. 18.45 v'la Kronoby, Bennäs, Sundby. Från Esse kl.119.00
Från
Oravais kl. 19.30 via Hirvlax.
KO·SKEBY·
I lörd.23. l. kl. 20--01
-
4, 8,
I: I:=R (I) - -- =
15 o. 16
-
Bussar som tidie-are
- -' ---' r-I' -- J-E-P-P-, O
inkommande lördag 23. 1. kl..20--2 rafflande NATT-DANS
''Tangoprinsen'
PAULI
,
_
Närpes
_
Tiöck
Kristinestadoch via Lappfjärd, Atervänder
'
tors d. 21
DUF
•----------------------------------.1
;;. 4.1'Mt :I -..a.. -V- ..a..: ;i..a.. Sönd. 24. l. * DAN NES _
T.u b r us sar
o t rge .t '
!
SöNDAGKVÄLL 24. 1. kl. 20.00
lngdr
Naturligtvis i Oravais Buss från Vörå kl.
kanska .
19.40
i
låt
av
sångerskan svensk
ameri
Melanu:.
version
Lasse B:s jul-LP. Om
hr
Berghagen
kan
pd
an
nars sägas att han f.n. linkar
o
a en· ny å lt svens top pen
Rena stiltjen pd S1JensktoP
pen den här veckan.
Enda förändringen i svens
ka
1
folket8
tyckerier
omkring
kring fotskada.
på
krycka,
med
Samt Knåpar
en
på en
barnbok. I sommar ska han juryröst " turnera : folkparkerna med ' . Sven-Ingvars nmgen. Lyc.. .. rl Anm'f'd L yngsta d. Fl'lCk van kan", tia förra söndagen, I till den på sistone ständig låtarna sen
förra
26.
Stadgeenliga
1
Ture
med
Tel.
l.
H&ggh:om
1 il!)
Närpes
16.30.
Ö.
MALAX
Benny
1 Hej, gamle mall 2 l
"ftP.T
1 s Id.
(IF
1
An-
skö::
Roger
3 Allting
Johnson är
derbart
så
Lasse Lönndahl av
kärleken
allt
..
un-'
är
Arne Lamberth och Sven
OlOf
kör
Wall
5 Pröva dina ',ringar
( 5) 34 ( . 9)
n
O
Berghagen .. (ny)
Cornelis
2) 17
Vreeswijk
91 En ton av tY'3tnad TOl31my
Körberg . .
( 2) 16
10 Morgon Arne Lamberth och Sven
Olof
doffs kör
jag
ihjäl en okänd man
doffs
I
Lars
8 Sonja och Siv
Anc;l.ersson ( 8) 41
dag
4 Störst
I
Ulvaeus,
Björn
Benny
SÖlfd.
t:.Smöte
ärenden.
SVEN."KTOPPEN
hagens "Ge mif1 din sdng". en
tisd.
tlersson ...
I
är
hålles
svensktopps-Ettan,
Lasse Be1•g
m'ltd\el'na
Samtidigt lottas i ål-ets serie.
I
======
Lördagen den 23. L kl. 21.
Det
-
•
onsdag kl. 20
NIGHT
petadees ut av
.
till
g-arCE'n
7 febr, 1971 kl. 13.00. Välkomm, S..;.,_y t r_e _l __nes ____ __ _ _ _ Stvrl"lsen BIO SCALA NykarJeby KERKLAX (]IJOHN och MARY. F. ' håller årsmöte den 31. jan. id. Fredag kl. 20 14.00. Söndag kl. 18 och 20.15 TRE SERGEANTER F. '
1•
Upplev'
lHII!as
iNilrD
onsd. 27 - jan. kl. ] 9.0(1
'-I(ORSHOLMS UF· kl. 19.30.
k.l 20
4 ggr/tim, f r ån nedre
Österbotte n s mest omskrivna di skotek
diskussionsmöte
- Anmälningar av lBli . ·)s emot vid samma tillfii!l • -------------= -'Vid förhinder kan l<"IH·!I t •
årsmöte
"
i Bio Scala ·Nykarleby
SJUNDE RINHF;NS
bordtennissepiare
J-. an.r
kl 19 30
.....
GOSP'E,L
"t !"""' q ' \;..-....- -I nrII _ -'ö,!-!. ...-
TONÅRSTRÄFF
LEHTOLA
.... sin orkester. Musik från tango-soul. Damernas halvtimme 22.15-22.45. frän ÖVermark 19.15
.. -..-
,,-
-- -' -e - . -'--i--- -M -- ·K-- " J D-- G M G G A S AR S DO S AR D N
:el'
Purmo. Lillby, Markby
J
•
p-.
via
Wall. .
.
. . . ( 3) 15 _
TOPPENTIPSET 11. En kväll i juni - Lars Berghagen.
12. Nu
-
Towa.
Carson och Lars Lönndahl. 13.
l dag sköt jag ihjäl en okänd
man - Tommy Körberg,
( 6) 25 Hopplös
blues
14.
Corneli-s
Vreeswijk. 15. Vinga fyr tig Anna-Lena .Löfgren ( 5) 2,1 ger inte vid Mälar'n - Östen 6 Det är sol . dina Warnerbring. 16. Brudmarsch ögon (10) 23 från Delsbo -- Trio me Bum· Sten Carlsson
7 Ge mig din så,ng
ba.
öSTERBOTTNISKA
8
Psykologi
-
Torsdagen den 21 januari 1971
POSTEN
gI
stInt förnuft, inte
ma
Första jobbet: att göra- sig känd - Det är inte frågan om magi eller nigon patentmedicin. Del är bara frå ' gan oJ.D systematiskt arhete och ordnat sunt fijrnuft. Så' säger Kurt Tnoini om sitt arbete. Hall är skolpsykolog -- en av de få som finns i ','årt land änriu. När man motioD('I:ade om tjänsten i stadsfullmäktige i Jakobstad för två år sedan fanns begreppet överhuvudtaget inte i ,finländsk skollagt,ext, men i dag nämns 'skolpsykologen uttrycklige' n i stadgandena o," grumlskö lart. Det är således ett ,jQbb med framtiden för sig .. Kurt' Tuomi anställdes vid höstterminens början och just nu är han i färd med att insti tutionera sig. Det låter krångligt och han. förklarar: Det gäI1er helt enkelt att, göra skolp.sykologen känd och erkänd i skolorna, bland' lärar na, bland eleverna och också bland föräldrarna.' De' skall veta att han' ' finns till och varför,' det skall bli naturligt att ta kontakt om mim 'har problem och att inte dra 'sig utan göra det i tid - innan man kört rik , tigt fast i bekymren. - Skolpsykologen skall dyka upp i lärarrummen, diskutera med lärarna, dyka upp i klasserna 'så att el,everna .vänjer sig vid att så kan ske, ha kon takt med föräldrarna även om inga problem föreligger. Det är nämligen mycket lättare att få kontakt sedan om en elev får problem ifall man känn,er .var andra sedan' tidigare. Han 'bör också sätta sig in i hur skolan fungerar - Lex. hur man räk nar på trean - för att kunna föra ett meningsfullt samtal med elev och föräldrar. . Det är främst till.de .lägsta klasserna som arbetet koncen treras. Problemen är på det st a di.et lättast att åtgärda. men naturligtvis tar Kurt Tuomi , också del av de äldre elevernas svårigheter, även om de äldsta eleverna ofta är så låsta i sina ,attityder att goda resultat är svåra att nå med rimliga insat :ser a V tid, och. arbete. --c'
• Kurt Tuomi träffas säkrast mellan 8 och 9 på morguIlen. Det är då han planerar sitt arbete, ofta per telefon. I
,
Skolmognadsprov
_.
vardefllllliontalit Skolmogn dspl'ov J..ommer för första gången all hållas ilakoDstad, i 'vål;. -Det är '180 barn i vardera , 8pråkgruppen som skall t stas." skolmognadsktasser - Vi har Visserlig n'ing barnen från bör känna fall alla i lär vi men ännu,
jan och ev ntuellt kOlpmer behovet ,av . skolmog nadsklasse alt visa sig, säger skolspsykolog -!(tirt Tuomi. Och det är inte- 'frågan om att gallra bort och uiestäng elever' från s olan utan tvärtom alt undanröja svårigheterna för så många som möj
ligt. '
'
-
,
-
-
Prove går tiil så att klilss lärarna, först prövar de' blivän de eleverna i grupper under ett par timmar. De som misslyckas med proven går vidare till skol , psykologen som, fo tsätter med enskilda prov och test. - Minst hälften av de som misslyckas i gruppen klarar sig bra i proven på tumanhand, un derstryker Kurt Tuomi. Att blotta omnämnandet av skol psykologen inför föräldrarna betyder hjälpklass för deras barn är ett grovt missförstånd som han' tir angelägen att un danröja. Det äl' ytterst få som är i behov att gå i hjälpklass och i Jakobstad finns numera ambulerande läs-, och skrivkli niker med speciallärare som kan hjälpa upp situationen i många " fall.
Grundskola på tio platser
\ Enbart, grundskolan i, Jakob rarna drar sig ofta för att stad arbetar i tio 'Olika hus, fem söka upp föräldrar:na här en för var språkgrupp ' och därtill elev visar tecken på att vara kommer alla de övriga skolorna, ur gängorna. Dock har det bl i yrkesskolan, handelsläroverket, vit mycket bättre och detta Lyckebo, båda läroverken och underlättat: psykologens: arbe_ måste te. Han· möter ofta en betyd Lannä lund. Därför tyngdpunkten läggas på det ligt mera' positiv inställning som ger kontakt med många hOG föräldrarna om 'skolan 11n på en gång ,och tiden för enskil derrättat dem';>å förhand 0120 da konsultationer, test, diag dis uterat med dem. nosticering och terapi är -myc - I allmänhet är föräldrar ket begränsad. Dessutom borde na' mycket positiva även om allting ske på förmiddagarna det finns fall när man med medan speciellt de yngre bar lärarnas beskrivning. av n nen ännu är pigga. elev a ena sidan och förald Kurt Tuomi har sitt kansli i rarnas å den andx:.a inte tror hälsogården med ingång från att det är, sam a männi ska !ll , Herrholmsgatan. Det är ett bra man pratar om. , ' ställe, anser han. Dit är folk Skolpsykologens uppgift är Dä: finns läka e. främst förebyggande elevråd. vana att_ g . " tandlakare, radglvmng och h l- Att hoppa in i en nyinrättad sosystrar. Han har telefon ,tld , Kurt tjäns är djirfö: sv':'rt. mellan 8 och 9 på morgo.nen Tuoml' r . tjäns < 'tgior't 'o'c1sa i ' och d kan man' ringa å el r Sverige, i en stad där' man haft . titta I o h komma overens skolpsykolog i tio år. Det var . om bes kst :d och plats. en väldig skillnad.' Där 'Jar Medan VI resonerar om allt skolpsykologen en institu ion d tta ringer en lärare och be här gäll r det att ' böt',ia rattar om e -elev om , haft från början, informera och . problem en langre hd. Kurt åter informera. Tuomi . lovar ått titta in till} Elevvårdskonferenser har_ skolan. och närmare resonera man ännu inte l Jakobstad, . om elevens SI'tuat'lOn. Med SIg men de är påtänkta ' och kan har han då ett formulär där införas när som helst. I dem dels läraren och· del!". skolskö deltar alla berörda - l"arare, terskan skall ge&ina synpu k skolpsykolog skolsköterskor, ' ter på problemen. och om sådan finns skolkura E n av skolpsykologens förs - tor och studiehandledare. Där tf frågor i ett sådant fall är: diskuterar man öppet de pro Vad säger elevens ' föräldrar? blem som f inns och d et b et yDenha"r gången får han svar der' bl.a. annat att probleme e n p å sin, frå'ga, skolan har fak I'onith r' j"d ägen på tt tidigt tiskt kontaktat hemmet. stadium, sedan följer man sys . •
",
_
- Det h1inder inte alltid. tematiskt lIPP vilka åtgärder - Mitt st örsta problem är Kontakten skola-helL kunde som vidtagits, och vilka ,resulskolan och lättare förstå vilka nämligen att få mej själv och förbättras betydligt, men lä tat ,mar. nått. I nger problem de har. Att nå re ul tiden att räcka til} för aflt jag tat men en tonårig problem vill göra," säger Kurt Tuomi. :elev med djupt rotad negativ inställning till såväl skola och lärare som hem och föräldrar - Vi lever i en skarvtid, tror är svårt. O h ofta ligger, det han på l om oron i ungdoms dessutom en hel del i elevens väriden i dag. Från att under synpunkter på sin omgivning, lång tid ha' hållit på. den ena ' medger Tuomi. ytterligheten - t.ex.' auktori
Demonsiration-
av Saab-bilar
Föräldrarna kan - trots att vara myc de ,är rätt unga ket fastlåsta i sin inställning och fakti$kt vara - som ele-, ven ofta säger .:...:... mossiga. Pendel mellan ytterligheter
I skolan igen är problemet att auktoritärt fostrade människor plötsligt skall fungera' demo kratiskt - och det är svårt, Att lära känna eleverna på hur man än försöker. Och att ett så tidigt stadium som möj lärarna faktiskt är angelägna ligt· är viktigt .för s olpsykolo om att hänga IMd i utveckling gen och lärarna, som då kan en, är en erfarenhet som Kurt följa -deras vidare utveckling i Tuomi gjort.
teten och rena kunskapsinlär ningen I har pendeln slagit över till den andra ytterlighe ten. I Sverige är denhär utveck lingen ett faktum och även vi skall väl gå igenom samma sak. Men jag tror aU pendeln kom mer att söka sig mer mot mit ten och stabilisera sig där. Kurt Tuomi är optimist. Si tuationen kommer att reda upp sig, menar han och bereder sig att hasta iväg för att om möj ligt reda upp e'n ·skolelevs pro blerii. I trappan möter en be sökare och Kurt svänger tvärt. - Kom in, kom in, i' nte skall vi ta det så högtidligt. In g er
,/
IÖJ'da en den 23. 1.
v
id
'
Union
Service
station
Jeppo"
kl. 10-15.
Mella n a'lla provkörare utlottas en transistorradio. Kaf ebjudning.
Scån-Auto V ASA,
tel. 24 1298
\
7
öSTE R B O T T NISK A POSTEN
en;Ite ringen först medspelmansgiHe yfe tiviil!och tadagen hiigrar popularitet stiger snabbt igen. Se uttrycket fÖr det är det s.k. Korsholn1.sgi1let. tjugotal spelmän från Korsholm,Solf,och Vasa, Qck gnista'; av Jularhogillet och som nu också e den äldre puhliken något - alltså de soin, upplever sin tredje och fjärde popålder, som Åsbacka säger. Korsholmsgillet har ba några repetitioner bakom sig. Det första stora trädandet··blir j slutet av månaden iSmedshy. målen
födde
är hÖga. I som- som
iden,
JUlar.bogillet
planerar Åsbacka-bröder har lovat att hjälpa med no
och Tage ett ter, och vid repetitionen tonar ".illriidlUKIe på Kaustbyfesti' Julaz:.bos melodier fram så det - tJllsamman� med Ju- ekar i Korsholms uf:5 lokaL de
öS TERBOTTNISKA
tänker
LA TAR FR AM
' Men vi ska inte bara 'gå • 12-åriga Greta Sundström och hennes pappa Joel sitter i n för hans musik. Vi kommer, drar igång. Man ser gärna att flera flickor kommer med. .
gillet
när
,varandra
bredvid
"
.
inte riktigt. / Efter d ( andra sitt eget solonumm.er . och 8tår .
Femtoni.' starten blir fyrtio snart
inte "sina
besöket i höst fattade vi ä t trots" sin . ungdom manliga
ligen mod, satte in en annons äldre
Hittills
i tidningen och första kvällen efter. var
redan
vi
deltagare.
Först på
nästan
hon
är
den
gillet.
är
. Äldst
Valter
-
ensam
fägringen
femton om den kvinnliga
var
trappan
kolleger' tåri gt
,
Berg
i
med
-Joel Sundström . ocrr-sina 58 år. bara vi kommit igång, att bör gerar verksamheten inom ring 12-åriga Greta dotter Vi hoppas bara att .det hans ja lElta fram gamla österbott en för att få med spelmän från Jungsund. .De s:tter ock skall komma flera flickor med! - niska melodier, sådana som det också från andra kommuner Alla n Greta har så i första ledet. inte, finns ""noter till och som och vi hoppas få in en kurs i ba,ra finns upptecknade -f nå edborgarinstitutet så att vi got huvud, försäkrar deltagar också kan klara det ekonomis
'na..
- Jiuvu saken
är
för
oss ka.
att de spelmän som finns in om
kvällen
femte
ringens
te
låter
sina
ha
med
alla
glömda i
område
instrument
,
in
FATTADE MOD EFTER
stå
ANDRA BESöKET
någon kilUt. Vi vill
säger Åsbacka.
som
kan
spela,
Hittills
har
Korsholmc;
'uf
r dag är deltagarna omkring bar} upplåtit sina derrar för ' tjugo. Men så många har re gillet. 'Men så småningom mås ' dan anmält sitt intresse att te man borja ta hyra och då man 'räkn r med att snärt yaska gillet ha pengar. Det hop. ra uppe I 30, Ja kanske 40, " : pas man få genom framLraspelmän. . . danden vid olika fester. Flera Alf Sund på" fiol. - Vi' är nog inte så litet finns redan bokade. Och i bak Vi ar stolta över - det här. skymtar redan t;n bodagen i Avesta till hös första ringen i hela FSU som grunden .
tagit upp gammaldans egen konsert med gammaldans, Igen Som synes är Jularbo något och musik som verksamhets efteråt. hållpunkt för femte form, säger Åsbach inte så en - Efter Jularbogillets för3 det vdr hans gille litet självmedvetet. 'Vi arran ta besök i maj i fjol ringde Tage mig, berättarTor-Göran.
Han tyckte att vi borde ' få nå: •Tor-Göran Åsbacka ochTure
got
liknande
vi
men
vågade mande'
venemang.
Häggblom diskuterar I
plÄLSREA och
Kvalitetspälsar till 1/2 p iset . K ANI N
...........
KRIMKLO
......
fr.
MINKBI T
fr.
KINESISK T , FAR
fr.
I
Observera
• Gillet har stora plane::- för framtiden och man går med och lust in för sJ?e1 .!ldet.
.
våra
KRIM Obs!
..
under_
........
fr,
..........
fr.
MINKHATT
fl".
I MlTAT
165:550:900:300:-
kom
75:900:lC!0:-
( Måndag "ch fred g till kl,
skyltfönster.
L V_A_R L _ _ ___H _ A__
20
VASA ' Ne dreTorget ,
___
_
_
_
_
_
_
_
_
_
__1. _
8
öSTERBOTTNISKA
POSTEN
ToOrsdagen den 21 januari 1911
Fritidssysselsättningen på noll l Närpes, 'men nu ljusnar det •
Vad erbjuds {ör dl:' unga i Närpes i dag? Vilka fritidssysselsättningar finns för dem? Ingenting! Ordföranden för nya mastodonta Närpes uf, Per-Ole LundelI tvekar inte med svaret. -Fritidss)(8selsäHningen, befinner sig på noll
punktep, Säger han. Men hoppet om en ljusning finns. Ungdomsledaren har just inlett sin \'erksamhet och i sommar startar en jätte insats {ör att gÖra Närpe ården till nå ot av 'allaktivitetshus.
Sedan den 24 september ha den nya storfö'reningen; exist rat. I dag har den omkripg , 1200 ,medlemmar!' Förmodligen vår största förening. Men bildandet gick inte helt smärtfritt. Inte heller är alla närpesföreningar i dag anslut na. Det är, Yttermark, Finby, Näsby -och Rangsby som hit· tills gått med. ' Vtanför 'står ännu bland andra Pjelax, därför att man där än så lä)1ge vill behå.lla sin sommardansplats. Storför ening.:n planerar sin sommar stplats i Rangsby. - Men vi hoppas att - också jelax kunde komma med, !'lä P ger LundelI. Vi kunde ju ock så tänka oss att ha två som mardansplatser. ,I sommar börjar II}an redan med att utvidga parkeringsplatsen ,i Rangsby.
Arets revy-succe i Närpes har gett den nya föreningen luft under vingarna. Alla föreställningar har hittills varit slutsålda. ReVYll var pA samma gång det första kraftprov et för Närpes uf, Recensenterna har sett det sOm en' klar förstärkning tt ;man nu fick alla sAngförmågor saml ade. Ungdomsledare J'ellfolk får nu ta vid' och fortsätta att knyta de band som revyn bör jade med. Reglementet ,är uPpgjort i samband med ungdoms'
.
nämnden. -"" Hans -huvuduppgift blir naturligtvis att sköta om När pes uf, säger LundelI. Men dessutom kommer han helt na turligt' också .ttt ta hand om tonårsverksamheten hela kommunen.
'
Dan kurs, ungdomsteater
föreningen koncentreras· till Närpesgården, Men, påpekar Lundell, Yttermark-lokalen ska också användas för danser. Och så kostnaderna för he la denna satsning? - Det ska inte bli alltför stora bekymmel', anser Lunden: Vi har t:n god eko.1omi. Re vyn ,har gett oss er. hel del, lokaleq är uthyrd nästan var je vecka. Och .iå räknar hån naturligtvis med att, åtminsto ne en del a de 120 000 mark som Finby fick när Algots köpte ungdomslOkalen ska till komma.
Diskotek , och spelhallar
- Det har tidigare varit en alltför stor uppgift för våra ungdomsledare att sköta om både nykterhets och idrotts arbetet förutom ungdomsverk samheten.
En hel del planer för den kommande verksamhetsperi
oden har Närpes of och ungdomsnämnden i Närpes. Det skall bli kurser av olika slag,
teater
och
gammaldans
aftnar ocb när nämndens intresseundersökning
bland
ungdomarna är klar planerar man att bilda ett t.onårs ' råd.
BI.
a. skaJl
lm
danskurs och en kurs i mötesteknik bAl
las. ,Också en gitarrkul"$ och 'lonårsgymnastik är plane ,rad om intresse finns. För att fA fram förmågor till' Närpes
teater
,showkväll
och
skall en
försöka
sig
pA wlgdomsteater. En
m.odevisning blir det under våren. Ock
så de äldre medlemmarna har man tänkt på och planerar gammaldansaftnar under vinterns lopp.
l
Detta program 'för vinterns och vArens aktiviteter pre
senterades nyligen av Närpes uf:s styrelse.
Därför har de kommunala anslagen ,'i år delats upp ilA att idrotten får 50 procent, ungdomsarbetet 30 och nykter hetsarbetet 20 procent. Redan i höst räknar närpesungdvmarna med att kUIlna inviga sin nya lokal.) en Beslutsamhet och vilJa att försöka åstadkomma förbättringar präglade' den konferens mellan nybyggnad på baksidan av polismyndigheterna och nöjesarrangörerna som på sjunde ringens initiativ hölls i Närpes se Närpesgården tänker man in· Efter deltog. naste vecka. Ett 80-tal personer från Malax i norr till' Lappfjärd i söder reda diskotek, i källaren blir fast: klämmar och beslut följande slogs ebatt konstruktiv' och saklig timmars drygt två det spelhallar för bl.a. bord-' • SÖV skall ombesorja att om 1.000 personer bör finnas • Arrangörerna, bör i fort te'nnis, schack,biljard och uppemot 20 ordningsmän. alla dansarrangörer irrom områ sättningen lämna in resolutions även en bingosal. • SöV och ungdomsringarna ansökan till länsmannen senast Från hösten övergår ock å det erhåller fem exemplar var av lagen (Nr 492/1968) inom området bör se till att det tre dagar före ,tillställingens dera biografen i samma hu.S i uf och förordningen (Nr 687/1968) hålls minst två ordningsmanna- hållande. , , ägo. Festsalen kommer att om offentliga nöjestillställning- kurser eller -informationer per • Arrangörerna bö mera än i den är a som ungefär s håll år inom varje ring - en under tidigare göra anmälan om de ar. dag - . Det är b a scenen som • SöV skall i samråd med po vintersäsongen och en under som stört ordningen vid en nö . kommer. att förstoras lismyndigheterna utarbeta någ sommarsäsongen. jes illställning. Därmed ska också dall$erna Ta kor ta och lättfattliga regler och tillställningarna i den nya om nöjesarrangörernas skyldig ""'1111111111111111111111111111111111111";"" IJ.I''''!/I'IIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIUlllllllllllllllllillllllIllIllIlIllIllIIlIllIllHHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111'111" ... heter och vad besökare vid nöak ll : t ka
120 registrerade ordningsmän
villkor för dansarrangemang
,
�:!;�
"
'Närpes- får ton,arsråd?
.
"
! i=�
I 1
;
:�:;: I�: :;: �il�::: ;:::�2 i; e: , . .:!
i
er
Det blir, Nordival l·
:::
Ja--....tIan. .d le ]e11li . ...-n
.
liilellllffit" - till, l iirellillt,sl.;IIII ell'
-
I vårt Irontor. Gör Din ungdomsdepösition på lång sikt förb,1i bank,och rejäl en välja Det lönar sig. att från början tår i alltid kund ordinarie där. Du märker-snart att en särställning, till exerT'!pel då det gäller krediter. 't'
NYKARLEBY
:I= = ==== _= ,;;=_= ===
!' d skolor och andra samlingsPlat Det blir Nordival i Jämtland i sommar. Föreningen ser _där information om dessa Norden i Sverige har' beslutat' sa manslå årets nordiska frågor kan förmedlas. ungdomsstämma och Nordivalen. Därmed kan ungdomen • De närvarande arrangörer i österbotten börja planera för en resa till östersund i na beslöt att i fortsättningen gå mitten på juli. in för att konsekvent mota bort § Det har gått trögt med förberedelserna för årets Nordi alla beru-sade personer redan val. Eldsjälen Sven Rehnberg har vari sjuk och inte mäk vid dörren eller, ingången till, tat blåsa under intresset i Jämtland. Nu har han kryat § S E festplatsen. på sig och börjat sätta i gång med planeringen. • De närvarande enades om Samtidigt fick föreningen Norden i Sverge återbud från att det vore önskvärt att ord Göteborg där årets nordiska ungdomsstämma skulle ha ningsvakterna vid tillställning ordnats. Då vände man blicken mot östersund och beslöt ar..na' förutom. armbindlarna att hoppa på de förberedelser för ett nordiskt evenemang även skulle bära uniformsmössom redan var vidtagna där ;: sa. Nordivalen i Jämtland planeras hållas 1 14 juli. Det d e a i b g g e fö eP S a l N a o ordningsmän skall i fortsätt sund. Den 1 18 juli hålls en stor musikvecka. Det 'blir ningen tillämpas alltså m'ånga olika evenemang att välja på för den som - att förening för att få anvill vara med på Nordivaeln. Dessutom planeras flera ;: ordna nöjestillställning bör 'delarrangemang inom ramen för Nordivalen. ha minst 20 registrerade ordPohjola-Nordens ungdomsrepresentant8kap i, Vasa län ningsmän, koinmer att ordna en konferens med sikte på Nordivalen - att minimiantalet ordningsVörå på folkhö skolan Breidablick i mitten av mars. g i - män vid en tillställning bör Gäs ter kommer att inbJ'udas från alla nordiska länder. vara minst tio o h att vid , tillställnin1!ar med en publik imlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllUlIIlIlIlIIlIlIIlIlIllIIlIIlIIlIlIIlIHlIIllIllIlIlIIlIlIIlIIlI1I1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIInIlIllHIIIIII III II IIIIIIIIHlllllllliii _
II__t,.I••lllstlel•••s,iti••llc.ell;1
, i I
' '
;: 1_
§
:
:;
= = § ; ; !: ; I== _ == = = ;;, §:=_
I
: : :::.: ri:. ��
�li !!
:: :m ::
= § !:: :=_ _ ==
;
öSTERBOTTNISKA.
POSTEN
9.
L flesta
Administratörer, specialledare
av
dessa
kan
vara
delavlönade eller arbeta
arvodesbasis.
med
organiserar var fritid i framtiden
I
på
samarbe:e
medborgarinstituten
kan man få folkdansledare'
teaterledare,
motionsgym
. nastikledare, sång och mu sikledare
osv.
Ledare
specialidrotter vara,
emot
borde
särskilt
de; helt eller delvis.
rör
där-
'I
l
YA M A H A
avlöna
-
- Alla dessa - förutom MT-
ledarna - skall vara kom munalt
avlönade.
nomförd
kan
till
man
provisoriska
ty
sig
lösningar
som i femte och sjätte -: , rmgarna - men sedan stor kommunerna är klara blir det lyckligast för alla parter
na
om
som
det
är
2 cyl.
Innan geär
kommunreformen
kommuner
anställer
och
VÄRLDSMÄRKET
Den idealiske snöskotern Mångsidig - Driftsäker -
350
cc. -
23 hkr.
Marknadens prisbilligaste:
3.1 00:
I A U TO
Distriktsförsiiljning:
I
av
-
AC R O
Skolgatan 23, Jakobstad Tel. 11 888
sionen
lönar. För deltidsledare kan
ovannämnda
banor..
an sade i sitt inledande . anslag dock ges till någon H tt vi nu efter specialförening som t.ex. en förande idrottsförening.
-
URSTARK
I
an .6
. års experImenterade borde bor
tlig Ilet ja komma till ' någon enhe linje hur vi vill ha det. Över att finnas såväl organisaså raskande nog kunde alla törer som speciaiister inom småningom omfatta ovannämn organisationerna. da riktlinjer som först skisse· Diskussionen inom femte rades upp av Stefan Gustafs
_
Diskussi onen fortsatte efter mötet .ar.lfvar och Roger Lind.
_
..
på bilden Leif Ingman,
Olav
Storgård,
Utöver
dessa
kommer
ringen hade ordnat -> på initia son. tiv av den kommit te som !eI diskussionen Lleitog ett 20 der och ansvarar för femte tal representanter för ovan ringens ungdomsledares verk- nämnda organisationer. hom samhet. I planen deltog 0ID:s munerna inom femte ungdoms
JIenrik
ordförande FSN:s
.. _ju- k1ama på fritidsledarfronten, . är man frestad aH utropa efter deatbten inom
Erikson
och
Olav
Det behöver kans e experimenteras något år ännu. Och framför ant måste det a._Da en lag om statligt stöd för ledarna$ avlöning. Sen återstår bara att få fart på "'H'dringsfrågoma.
Storgård
som
fick
ringen. I varje fall börjar
Det
man
kom
till
i
onsda
debatt inC'm femte ring-
1'31" : !
behöver först och främst
GrgaDisatärer/administratö rer.
Deras
verksamhetsom
I
Det . var
organisationernas folk nu vara eniga om hur de vill ha
längre
nistratör.
varande kommuner. De bli
och en idrottsadministratör.
storkommunerna
vande ett
lämpligt
område
är
verksamhets-
för en fritidsadmi
'.
I
Under
_
p.
kanske
behövs
större område än våra nu
dessa
en
allmän
organisatörer
(eller vid sidan om) behövs en massa specialledare. De
'
MÄNDAGS- OCH FREDAGSÖPPET TILL KL 20
framför
Tio
sikt
råde bör omfatta ett något
Nyberg ringen samt representanter för Trygve ungdoms-, idrotts och nykt rStorgård helsnämnderna inom kommu-
Folke
ordförande
allt
in
Olav nerna.
Diskussionen leddes
diskus He-nrik Svarfvar.
detal.jer
av
sk il ipr
I
I
ALLA· TIDER,S
R E Ä L I S-AT lON VÄLDIG A
MÄNGDER
• Vaddtäcken. Filtar. Dynor. Sängöverkast. Draperi-Gardintyger • Ylletyger • Sidentyger
med
-20-60 % Förr
Nu
. . .
11 :60
9:20
. . . . .
24:50
20:90
..
3:90
2:90
EXEMPEL: Bomullsfiltar
. . . .
Vaddtäcken
..
Frottehanddukar O b 51
m m
.
.
. .
Dynor 2: 10
Barnfiltar 3:40
rabaH
EXEMPEL:
Förr
Terylenegardiner
4:90
... . . .. . .
Spetsgardiner
Ylletyger
.
.
. .
.
. . .
Bomullstyger fr. 1 :50
Sidentyger fr. 1 :50
.
.
Nu 3:50
2:75
1:95
23:50
7:90
Nylontyger 1:
Lakanbitar
OBS! Kvalitetsvaror till REA-priser!.
VasaespI. 14
ORVAS
Tel.
12213
l
De ba.>,
tJC:I."1
:H'r
vid
rör" ta
påseendet
exakt
IH<lHh .;a
i tI· man tio def".lJoo på si ...an elva. återfinns I,ösningen bilden. rade på den undre ut,
men jänliör man dem no a 'finnex
öSTE RB OTTNISKA
Torsdagen den 21 januari
P OSTEN
Sommarmunte
-Flera duschar bättre ordning l Nykarleby
, m:en först måste vi få SNÖ Botnialoppet 7 mars
•
sommardagar Roa turister och ortsbor under n ågr man att göra också i Nykarleby i sommar. tioner som bl.a. sommarteater, barnteater, bingo, minir
CHRISTER BOUCHT står
medan någon anhörig irrar
ooh önskar -snö. På lördagen
omkring och söker en med
delta
önskade han som mest.
kläderna.
"Botniaiopp" i den '7 februari.
Och då kom den! Men mera be hövs, sådär 30-40 centime ter och då är bossen och de andra
arrangörerna
Botnialoppet nöjda.
bakom
Och vad
mera? Deltagare naturligtvis och helst då närmare 1500,
det är vad man kan ta emot.
Därför,
tag varning alla
deltagare och anhöriga! Låt deltagaren själv fästa sin nummerkupong på väs
uppradad bland de andra och du
fram
tiD din väska och
Berts O<'h hennes flickor att
kan gå i bastu och ha de tor
utspisa alla.
ra kläderna med. Den 15 februari går anmäl
Och
för
att det dl ska
klaffa har man i år lärt av de
två föregående årens miss
tag. Nu ska det finnas flera duschar
vid målet,
nu
ska
det också bli bättre ordning vid målplatsen.
I år ska man inte heller be höva sitta i timtal i bastun
ltalienarsa har under åren
ningstiden ut. Innan dess ska
Och inte gör Boueht någon att hal1
Tjecken Jan Blazicel{ vän
Han deltog i I
fjol kom han inte alls, men, i
na att
inbjudan gått till honom bå
. den
internationt',lla
tydligt större-än tidigare. Om
några
dagar
åker
Bouchten själv ner· till Ita
första
och
stå
bakom
Sommarteatern
ändamålet
ligen
Botniaolppet.
ter och Åsbacka tror att det wall,
och Finlands idrotts
Skolaktion i Nykarleby
förbusd. Så. den 7 mars alltså, 65
eller 45 kilometer konditions
lopp.
prövande Botniaiopp !
l
ska
till..ammans
I
PR-kampanj
behövs
Lassander,
Hans Wikman '
och Håkan Häggblom Jeppo.
Minikrysset
Den 21-24. 1. -71 hålles i Nykarleby en kristen skolung aktion, arrangör är NY-' ==;====== do karleby skolors Kristliga Kam-. rater. Huvudtema för denna i sätt som när vi i dag kalla H an
Guy
Blom,
de från Botnialoppets arran
lien för att göra PR fö... "sitt"
kunde
till Juth
man planerade en sommartea- Helmer King, Raimynd
år har en speciell personlig
görer
förläggas
medan barnteatern kunde och för några dagar - före la till i Rummelbacken. slagsvis 2 2 25 juli - .11l organisa .. vu.,.... VJLUu,.. öka folkrttängden i Nykarleby. Samtidigt skul;t." man samla 'som konstituerat sig se n pengar åt föreningarna. gick i press, sitter förutom Iden kom ursprungligen då backa Anna-Brita
tas i år alldeles speciellt av
det
att
bara ett uppslag. Problemet att få tag på en regissör.
är att roa turister och andra
till Bohlialoppet.
bank.
fägringen i loppet ska bli be
arrangema:ngen
försöka värva italienare med
arrasgörerna·.
' I år hoppas arrangörer
tredje· ringen
ska
alla deltagare ha betalat in
sin 20 mark till någon spar
- Vi vet ännu inte vad vi finns intresse ocl: förmågor nejden. Mobergs Rid i natt föreslagen som lämplig men det hela är ännu så
skall kalla evenemanget. Kan ske sommardag&.r i idyllen el lel något ditåt, säger kommit tens sammankallare Bengt As backa. Eventuellt kommer
som går i de itali nska alper- .
hemlighet av
har
slagits och-en organisationskommitte har tillsatts att dera vidare på arrangemangen.
blivit aUt flera i Vasa-loppet
na norr om Poslätteu..
transportera den till
dans med JularbogiIlet och motorbåtstäv.lingar
första
1'Iarcialonga
målet. Där finns den prydligt
rerna
bli litet svårt
vecka senare än i fjOl - den 7 mars.
italienarnas
d rför startar de i år sitt eget lopp på 68 kilometer
efter väluträUat värv lotsas
l år går Botnialoppet en
i
kan med kläder, låt arrangö
Blir det ännu flera kan det för Dagmar
med fyra modiga finländare
I
,
I
klubblokalen för diskotek så är aktion är Kärlekens Revoluden hur pop som helst -:-- medan tion. Möten hålles torsdagen 21. l .. när ingen reagerar nämnvärt 'och fredagen .22. 1. kl. 1,9.00 i man talar om klubblokal. snmlyceets festsal och vid des ord irkelkonferensen Studiec man över äm nades av Studiefrämjandet i sa möten talar tion i mitt liv " nena "Revolu - Mera reklam för studiecirklarna! ÖSterbotten. Ett 30 tal av med resp. "Världsrevolution". Gos - Vi borde hitta pi eD ny henämning i stället för studi lemsorganisationernas tjänste- . cirkel! Dessa. förslag framfördes av SöU:s rcpr....sent&nter vid män, uptaktsmötes-. -och kam- pel Night \ blir det lördagen Bio ell! konferens kring studiecirkelfrågor som ordnades senaste panjledare deltog. Inledningsan - den 23. 1. kl. 21.00 på vecka i \'asa. föranden hölls av studierektor Scala. Aktionen avslutas sön t. ed at m den n 1. dagen 24. G eust Sigvard Baijars, Stina Nykarleby 2venska Studieförbundet höver lära mera. Propagera för loch Dan Witting. Diskussioner- vardsgudstjänst i borde &JJ.stiil la en PR-man som vuxenstudier. Detta skall PR- I.1a var inte särskilt livliga eller kyrka. Medverkande: pastorer skulle ;lägga upp en PR-kam- killen göra. Genom information, konstruktiva. Inte ens SöU-re- na Stig-Olof Fernström, Jan studenter och panj för studiecirk1arDa inom uppl ysning, reklam och propa-, presentanternas brandfacklor Erik Nyman, I svenska Finland. I Sverige är ganda skall folk läras att ut- tände någon gnista i försam- skolungdomar. studiecirklarna populära och ef- nyttja studiecirklarna. !ingen. terfrågade, här mlste de form - Men namnet borde ändras. Man kom i alla fall överens försöka få en föreläsning eller ligen trugas på folk. VI miste Nu formligen fasar de unga för om att h ålla tre regionala träf- ett föredrag i något aktuellt iiIt.J. skapa ett behov av cirkelstu": oroet studiecirkel. Vi måste hit far för cirkeldeltagare i början ne som skulle locka till deltadier. Upplysa folk om att de ta på ett nytt namn. På samma r.v mars. Till dessa! skall man gande i träffarna.
för studiecirl{larna
,
SOM
Lösning
nästa
nummer.
---- .. _--_._-_._.__. _------ ---_._ ._-- --_._--
SOCKER
HAR BÖRJAT_
pA
HOS OSS
BOTTEN ...
-
BILLIGA
Vi betjänar Er fredagar _till kl. 20 och lördagar , till kl. 15
HALLEN
JAKOBSTAD NYKARLEBY
ÖSTERBOTTNISK
dea %1 januari 1971
t
'
undersök
konstaterades
llöga
hem,
det
barn
ur
den· ena
av
dvs.
att
skilsmäs
POSTEN
11
Bara 50 censurfria ar
Läsarforum
o
och freden
För.svaret
signifika
procenter
A
för 2(}O-årig idni g.spress I år har 200 hr förflutit sedan
Ro.lf No.rdmans artikel i öster räknas vara tillräckliga för att av
blicerades i
saknades av någon bo.ttniska Posten 8. 1. 1971 - värja en eventuell mo.t natio.nen Föräldraattityder, som "Världsfred - men hur? Försvar riktad militär verksamhet. En dy
tiativ
av
Finland. Del} 15
1771
Denna
s\'ens.l!;språkiga
komma till år 1785. Ar 1775 grundade Lizelius
emotic·nellt resonans har ÖP som gått in för en saklig internatio.nell avspänningssyn anklagande och ungdo.msdebattlinje här gjo.rt miss punkt. sett en Po.sitiv fakto.r då den attityd, avsaknad av taget att publicera en fanatisk ar varken .väcker mo.treaktlo.ner eller
tidningen
utkom .på
pu
ini
den
första' finskspråkiga
tidning
orkade
kyrkoherde
tidningen
IIt
Ander'1
"Suomalaiset
Tieto-Sanomat ', som 'dock måste upphöra redan följande ål'.
attityd,
Enligt. europeisk måttstOCK do tikel So.m delvis kan anses Som en underblåser kappr1,lstning. Tvärt är der. tidnings finländska direkt uppvigling till; brott mo.t I o.m har det visat sig' att speciellt pressen ' ännu rätt ung, ty rear1;lete SODl skolpsyko kraftvarande lag. Det är bara att de enheter so.m neutrala ·stater dan i början av 1600-talet bör ,o.ch Niljan
första
Aurorasällskapet· "Tidningll-r utgifne af et Säll
skap i Abo " .
i signifikativt· hög andel - lära sig döda" - föranleder krl lik vapenmakt, helt I enlighet med )l&tientmaterialet, var t.ex. tik i två avseenden För det första vår neutralitetsPo.litik, är även ur
den
januari
på högst 200 ex. Idag är vårt lands egentliga tidningspress'
att
totalupplaga . redan 2,2 milj 0ner ex. År 1900 fanns det i re· vårt land 55 mmst tre gånger
maa alla dessa sa ho.Ppas ätt ansvariga red ktö en ej ställt till Förenta Natio.nernas för- jade de första tidningarna i fo.rtsättnlngen 'gör sig skyldig fo.gande är användbara I o.rganisa- gelbundet ofta. Tysk- i veckan utkommande tidning utkomma i till liknande omdömeslöshet. tio.nens fredebevarande verksam land. I Sverige ut om den förs- ar, 1935 inalles 109 och' år Efter genomläsandet av artikeln hej:.
ta tidningen ' år 1645, meniin 1970 88 8tycken.
Finland,s "militarister" understöländarna fick vänta ännu övet ren som en o.mogen Idealist, vars der en likadan o.ch gemensam ned 's
kvarstår bilden
v artikelförfatta':
hundra år förrän de fick
pacifistiska tankar Inte I någo.t av rustning. Men så länge ingen karl
slut .låg. _ ord om fri seende verkar om det nu finns någon är
Här
väl
JII'ObIemet.
just
skulle
det
önska
Den· sam
övertygande.
o.ckså för
egen tidning. Ett tryckeri ha-
Jag ko.mma med ett Po.sitivt, l prakt!
de dock grundats i Åbo' redan
herr No.rdman ken geno.mförbart förslag är det
framhålla. att
det
ål' 1642.
o.nödigt o.ch barnsligt att på det
kanske
historieforskare
Många
för en fredssträvande sätt hr No.rdman föreslår gömma
viktigaste
,,200 årsjubileet fira ' först början av juni detta år.
in
an
,Österbottniska
ser att världens äldsta tidning finländsk pacifist är att - svårt I huvudet i busken. Världen I dag " J r ulius'·Caesars Acta Diurna, med tid på hemarbetet, sanning - akta och försöka efter o.ch den framtid vi kan skönja är' slavarna skrev och dupti om matematiklektion i eleven får sätta åt-
"EI'IlDIIle
:
leva landets lagar. Geno.m ett, så alltjämt präglad aV'internatio.nella
skulle enligt en be
cerade.
dant förfarande o.ch geno.m att ut konflikter.
Posten
En annan föregångare
anses den kinesiska Tsing-Pao en nyttja de möjilgheter vår demo. Vad sedan hr No.rdmans glo.M.III_leS aroete hemma för kratl ger att verka I uppbyggande la krigsexempel angår visar väl vara, som antagligen grunda des redan på 500-talet och upp medföra
en
och
- ej nedrivande
österbo.ttnlsk ungdo.mstidning' Jako.bstad, Finland. Medlem av tidningarnas . förbund.
just de med all önskvärd tydlighet
.syfte, blir o.ck
hörde att utkomm'.1 först 1935. på tiden för så de pacifistiska tankegångarna hur viktigt det är o.ckså för FinVärldens äldsta nu utkomman man dåligt bättre förstådda. Iand att upprätthålla sitt försvar. de tidning är Wiener Zeitung, vet att man lÖ Beträffande det finska försva No.g sagt. grundad år 1703 och som ut utpekas och miss rets betydelse kan nämnas, att 0111 R e k o l a kommit oavbrutet sedan dess dag. Har m n tt Finland o.ch dess "militarister" In
med
ett . kort
uppehåll
Tidningen utko.mmer varje torsdag. Redaktör INGER LUOMA Nykarleby, tel. 20 149 Redaktion : Jako.bsgatan 13 Jåkobstad, tel. 13555
under
illItreae för någonting, te på någo.t sätt strävar till en SVAR: naziockupatiohen. detta otvivelaktigt kapprustning med grannländerna Ro.lf Nordmans artikel 'är, ett Vårt lands tidningspress har Den . tid "nan eller and . ra stater. Hr No.rdmans debattinlägg av en mycket ung vila, rekreation uppfattning är både demago.gisk människa för vilken krigandet ver- under sin levnadstid i drygt kaJnrater är Ii- o.ch felaktig. Vårt försvar syftar kar meningslöst o.ch världsfreden 150 år varit underställd cenCensuren' som härstam mo.t. Ett sur. enbart till självförsvar; det hör ett mål värt att sträva
till vår neutralltE)ts grundide att inlägg·1 en debatt ur vilken
tiden
_
får made
i vi ho.Ppas _ så småningo.m detta
iandet inte kan ställas under nå
Redaktör i Vas.a Allan Helsing , HandelsespI. 10 D, tel. 13522 REDAKTIONSRADET: Alf Snellman ordförande, Paul Enlund Lappfjärd, Rolf No.rd nian PetaIax,' Bro.r-Uno Kvist Solf, Henrik Fågelbärj Vasa, Bruno Köhler Vasa, Dan Sko.g Vasso.r, Eivo.r Eklund Kimo., Margot Nilsson Pedersöre och Lisbet Bjo.n Gamlakarleby.
från svenska tiden- gick
arv till ryska tiden och var
å synnerligen sträng för den tv-programmen go.n sto.rmakts beskydd. Vår utri po.sitiva, l praktiken geno.mförbara d kiga pressen, som un finsksprå kesPo.litik bör kunna stödas med utkristallisera sig. förslag skall dlldsmentalitet, världs der en tid av år ej fick publi sådana försvarsåtgärder So.m be' generatio.n Ro.lf No.rdmans Kanske "IIII_� «tras ållt närmare skall lyckas bättre, med det än cera annat på finska är, reli massmedia. A v generatio.nen giös och ekonomisk text. Un styrande nu den är
der
gJ·o.rt.
finna sina eg- DET HÄNDER . lriioslan av otry'gghat i dominerande.· De un röster balt I salen yrkade på att ö\"er lltt de inte hinViklund skulle gå, vilket han o.ck djupt intresseväckand
med risk för att kallas o.mdömes ningar,
dvs.
förtrycksperioden
upph"orde en
25
tredJe ' d el
PRENUMERA.TIONSPRIS 1971 Helt år . . • . . . . . ; ..... 5: Halvt år . . ... ... . • • • • • _. 3: Kvartal . . . • . • • • • • • • •_ 2: Skandinavien . • • . • • • • • 10: övriga länder ..• ••• ._ ... 16: Lösnummer . . . . . . . . . . -:25
l t'd av
dåvarande tidningspress lös ibland, till att låta unga männl vår .. 0sko.r komma till tals i för 'dem an- och 77, tidningar m " ste upph"
gjo.rde.
Någo.n röstning föreko.m så gelägna frågqr. tur, de hinner inte inte, och ingen steg upp o.ch Yttöver sig sjruva'och dp.
inte
första
1899-1905
För övrigt strävar redaktio.nen,
. ra för en gIven t'd l . F" orst med
1919
R e d.
rade sig. Hela saken avgjordes av
års
pressen
fri
tryrkfrihetslag ,blev från
\
ANNONSMOTTAGNING: SÖU:s kansl1, Vasa, tel. 135 72 o. 15372
förhandscen
uh-eckJa sin per- ett par ano.nym a röster. Detta är suren och samma år intogs i Förhållandet till ingalunda o.rdningen vid misstro • Utanför Pelisön vid den sov regeringsform en en försäkrAn hinner inte hell':lr endevo.tum. jetiska stillahavskusten råka- om yttrandefrihet. Således har Angående FSS:s framtid kan de en cykare G Zjukov på 45 vår tidningspress först fr.o.m . man hysa allvarliga farhågor. Dels Dieters djup stöta på en bläck ,1919 i egentlig mening kunnat p.g.a. ordförandevalets utgång. fisk för en tid sedan. Bläck- göra skäl f ör att vara den Eko.no.min är, so.m redan nämnts fisken
slog
mycket tikral, o.ch verkliga kraft
I
omkull
dykaren fjärde statsmakten. Tidningar utgifn
tag är av nöden, d.v.s. verksamhe ten
blir
mycket
inskränkt.
Det
medför · en. sämre service, vilket är beklagansvärt . l dessa tider då FSS redan står långt från eleven . l gemen.
i!' bär också att obmånga
av de
l tomen ..Bylllp .......
fy-
ha!"
U n g d e m Q k r at
i
orsaker. Sådant ka ofta visade sig vara sken kontakttagandet. värk,' illamående, orsaker för oeb gynekologiska De skapade naturligtvis en bra
bu vara helt psy- grund de fy ning.
�ti:a:gade. Ofta är av
uppen-
för
Elevens
en
psykisk
situation
utred
har
h är
betyd,else utmålats i till en del kanske psykiska pro bjärta färger, men. dock inom
helt reela gränser. Mycket har " nt onam t ex bll'VI't nästa. n undersÄk'J
hälften· av kontakt
pa helt
.'
"
'
..
kamratforhållandeL, •
som
på inte alltid är det bästa tänk
vil- bara.
'.
" .
.
-
, Här är de tio d'etalj rna_
I
'.
'1. Luffarens till vänster byx o.t:. är lappade Vid kMt. 2. Han har nu o.ckså ·vante på andra handen. . 3. Hålet i fönsterrutan är större. 4. Hans ko.mpis har en cigar rett I munnen. 5 . Handtaget på ko.Ppen på marken är trasigt. 6. Månen har flyttat sig. 7. En bräda l staketet är ko.r tare. 8. Polisko.nstapelns hakrem är borta. 9. Locket på ko.nservburken till höger är borta. 1110. Skylten på husväggen har svart ram. .
I
I
.
.
.
öP:s ANNONSTJANST JT-expeditio.nen, Jakobstad Jakobsg. 13, tel. 13555 JT-ko.nto.ret, Nykarleby tel. 20 024
.
.
I
Anno.nser bör inlämnas senast måndag kl. 16 till SöU-kansliet senast kl. 20.
af et Säll
skap i Abo nM,de en upplaga men råkade trassla in armar-
I
KASSA OCH BOKFöRING Jakobsgatan 13, Jako.bstad tel. 13555
na i s gnalslangen och fastna .
de. Både dykare och bläckfisk måste dras upp till ytan.
I
,Det visade sig vara ett· re
jält exemplar - armarna
var
3 meter långa: och hela b)äcl{ fisken vägde 200 kilo!
• En pilkare pa isen l VoJga deltat märkte plötsligt att pil ken hade fastnat. När han för sökte få.. loss. den
kände han
ait det inte var ett bottennapp,
I
I
I 'l:
utan.. ett. veJ;"kl.igt .. toppnapP' 1 Ensam kunde han inte få uPp!
fångsten, utan var tvungen be
andra
om hjälp
isflskare i
'i'tt
ANNONSPRIS:
l texten
:
. . . . . • . . . . . . . . - 90 Efter texten . . . . . . . . . . -: 83 Dödsannonser . . . . . . . . -: 83 Mlhsta annonsavgift . . 10: Bestämd plats -: 10 per mm. li'ARGANNONSER: minimistorlek 200 m m, tilläggs pris -:20/spmm. och färg. Anno.nser angående förlovade vigda, födda ........... 10: Föreningsspalten per rad 50 pi. österbottniska Po.sten ansvarar Inte för ev. skada som tillto. gats annonsör på grund av fel l anno.nser som tnringts eller so.m på grund av postförstlning 'Inte . införts· 1· begärt nummer.
.
,....,
.
närheten Jako.bstads Tryckeri o.ch Tidn n t ga Aktiebolag, Jakobstad 1971
.
•
"
12
öSTERBOTTNISKA
Torsdagen den 21
POSTEN
Ett fantastiskt erbjudande Poem,halla e
och Iiie gladjaz I Januari .
.
.
-
\
Ett nytt år, ,betyder åt minstone i teorin en massa
. saker. För musikälskanna be
Vi behöver få lagret putsat efter inventeringen. Därför erbjuder vi Er
"
möbler av äldre modeller till VRAKPRISER t.ex.: ' PEHT09RI-bäddsoffa + 2 fåtöljer med JUNKKARI-siUsoffa + 2 fåtöljer med lösa dynor' beklädd med konstläder lösa dynor tygbeklädd , Förr l 033,- NU 690,Förr l 391,, Nu 780,, J PICTUS-bokhyUa 3 del., teak, med, fondHEIDI-sittsoffa + 2 fåtöljer med lösa Förr 828,- Nu 590,vägg dynor tygbeklädd " Förr l 404,- Nu 790,-:-
tyder själva årsskiftet att en
lugn period efterträder, ju
lens hetsiga .verksamhet.Och
under de långa 'och talrika
helgdagarna har man gott
om tid att liyssna på nya
skivor. tIär kommer några
tankar om några aktuella
, Välkommen in och gör ett verkligt fynd!
.
skivor. "Poem, ballader och litet blues" är namnet på Corne lis Vreeswijks senaste. ' Det är ett dubbelalbum tillägnat frun Bim, och innehållet är precis det som rubriken an ger. Efter två magnifika al bum, "Tio vackra visor och "Cornelis sjunger Taube"
iEt+Jml!m CENTRUM
Talangjakten igång igen Viktigast att nlånga är med • __
väntar man sig en hel del, och inte blir man besviken.
Såvida man inte förargar sig över att portionen poesi har blivit aningen stor på den fräna I balladens bekostnad. Men å andra sidan är det poesi med äkta klang, och of tast mycket effektfulla bak
Premiären för året talangjakt ','Artistforum' står inför dörren. I år äl' det l () år sedan den fÖI"sta: I jubileets tecken sawla ; man i år på 16' platst:r till lokala jnformativa lOanilingar'- där de lokala förmågorna får banda in ,sina
grunder. Höjdpunkter är his torien om Sonja och Siv, som är äkta Cornelis, likasom be rättelsen om Frans, Bellmans "Märk hur vår skugga" !hed sin gripande blandning av
I
'
bi,drag. , ',Från arrang\irshålJ påpekar man i år speci, ni att det inte är s.iälva täv lingsmomentet 'som är det viktiga, i stälJet fä.,ster ,man v klen vid ull så mån ga som möjligt ställer upp. Bland dem som ställer
plockas
några
l?resenteras
i
ut
som' sedan
Lal!dskapsrå
dions talangparad. .
Den 17 apdl går ,Sö. U:s tala:ngjaktsfinal i Kvevlax '.' , " I / , " , '
3. 2 Kristinest'\d,
20. 1 Petalak uf:s lokal
upp -
gården
' 21. 1 Solf folkskola
- 22. 1. Smedsby, skolad
4. 2 Lappfjärd
F.!ögstadie
folkhög
skola
sv.
8. 2 Gamlakarleby
_
25. 1 Vasa Forum
_
26. 1 Vörå Norrvalla
-samlyceum
- 9. 2 Terjärv folkskola - 27. 1 Oravais folkskola lingens final iSmedsby. - 10. 2 Kronooy folkhögsko ' ,,' , , '" - 28. 1 Nykarleby unga.. o. la Och ,slutHgen, den 5, och 6 idrottsgård ,11. 2 Esse folkskola juni går hela SveuRka Finlands Lag ans stora' ,fina] 'j 'Ekenäs i samband - 29. 1 Jakobst!ld _ Till alla dem som vill ha / ,folkskola rr,ed 'F,S,U, :5, " , års, mb ,' ,te:' närmare information står SöD 1. 2 KorsnäS folkskola till tjänst. uttagningarna De lokala Den 19 maj går orkestertä
arrangeras p,å
öljånde platser:
,2.
2 SöFF
TIO I TOPP l
Pren erera p . ÖP 1971 _
O
Dawn ... .. . ... . ( 9) 89 2 Cracklin' Rosie (10) 87 Meil Diamond 3 I hear you knocking Edmunds' 'Dave Rockpile
4 What done
Blue
lag prenumererlU'
•
. .......
they
song,
(
3)
75
... . .".. ( 6) 57
and his '>andwagon (ny) 14
-
.. .
my
6 Blame it on the
pony express
Johnny Johnson
69039.
-
have
to
5 Curried Soul
Du som, ej nAtts av vära pr60umerantsamlare, prenumere Postgiro ra genom att sända in 'oedanstAende kupong.
AdresS"
. . .. . . .. ( 3) 18
ma?
New Seekers
Endast 5 mk
-. amD
Candida
e·. e_e .... .... e'e
•.•
_ .... __
.. _...... _....
a.e ••
-:-- ............... - .._
:
e.e ••• •••
a·a ...
.............. e'e ...... _
;
.... - __ ...
about
hi1dren ,Mary Hopkin
på öP för 191L
.
Think
•.•
_..... ... . ..
_
•
e.a
• •••
e.e ••• •_
e.e e· •
.... .......
a.e . ... ....
••e .·e •. e
__
... . a.e
••a
a·e .... .... ............e ••
your
8 Föräldralåten Pugh Ro efeldt ""
( 2) ·1-2
( 7)
40
9 San Bernadino
Christie ....." "" 10 Woodstock
(11) 39
Matthews S(luthern Comfort
.
. , .. " ."
(11) 35
melankoli inför döden, röko. kons melodiideal och Corne lis bluesfä,rgade gitarr, och den direkt geniala tolkningen
av Frödings "Ett gammalt bergstroll". Kom Ihåg Metro norne DMLP-l. Det lönar sig. "Bengt Hallberg il la Car te" ger oss en av världens
främsta jazzpianister i krog miljö med Viljasången, Es trellita, Mustalainen, Fibichs Poem, Indian Love Call och Wien Du Stadt meiner Träu me och annat gott på pro grammet. Bas och trummor fullbordar, och skivan är en önskedröm för er, som gillar mjuk, melodiös, lågmäld' jazz med humor och finess och en droppe sentimentala minnen från forna dagars krogar. (Columbia E 062 -:- 34148). Glad
jazz
På den inhemska sidan hurrar jag främst för Matti Olilings lIappy Jazz Band (Finnlevy SFLP 9508). Det är en tjusig blandning av glad jazz och småleende pop. Kejsaren OiJing står i, och baronen P,aakkunainen, se kunderar. Högklassigt utan egentliga pretentioner på tt vara något. Festligaste spår - Oling Boiling. Pekka Gronow har , 'satt ihop "Bluesin mestareita", och skivan ger nog .ett gans ka gott genomsnitt. men vid
sidan av den här skivan skul le jag og vilja sätta, upp CBS' dubbelalbum' ' "History
•
Cornelis
Vreeswijk
tillägnat sitt senaste album sin nyblivna fru \
of the Blues", som dels till specialpris, dels har ökats med en volym ,-dagårna. Lemons I Lp med namn (Love Records 30) ger oss Leif Ki "insats som textförfattare kompositör. Personligen lar jag grabbarna och \ skattar deras klara mot ett personligt u sätt. Men produktionen de vara bättre.I det här let 'opponerar jag mig bristen på balans mellan
och bakgrund. Mera notisartat man att Kullervo Linna gett ut en utan sång, och det tas säkert i svenska att Irwin Goodman snart har ett nytt ranta tack vare sin att Björn Ulfvaeus ' är ganska lyckad, att bie Manns' senaste är certo Gross in D Blues'" som sådan mycket om än inte fullständigt tygande, att vänner tarrmusik med det bedes baraste Jim Halls "!t's nice fith you" (en oerhört vad och kjinslig kOryltnär en produktion, som till det ,perfekta), och Curved Air sysselsätter ganska mycket just nu sin Lp " ,...,.n·nrl'h,,,n',nO" som är något av det
intressanta på just nu, trots tydliga ser från B, S & T. hinner ni lmappast er med förrän vi hörs Sköt om er! Broder