Österbottniska Posten (ÖP) nr. 3 1979

österbottniska posten Österbottnisk

ungdomstidning

Torsdagen den .18 jan. 1979

Barnen

•

80 p ­

3

centrum:

Vi konl{urr,erar Ult~

med andras arbete

O VI SKALL ställa barnet icentrwn och inte konkur­ rera med de organisationer som redan bar barllver!(­ på programmet. Det säger Kent '.faipale, 24, ny irdföraode i det nybildalle barnförbundet Vi under sex­ lo.. (VUS). Och det är .naturligtvis föräldrarna som ~kal.l bestämma var barnen är med. ~t

n g

Kent är föreståndare för barndaghenunet Lappfjärd . Han jobbar alltså agligen med barn.

- Föräldrarna sätter sä­ kert värde på att vi kan

ge deras barn en menings­ full fritidssysselsättning, hellre än att de springer omkring utan att någon vet var de finns, säger Se sid. 6!

Kent.

'S

.e

:.e

.a n å il Ii

Förbunden ta,r . form

o

UBF, Ungdomsrö.relsens barnförbund, har hållit sitt första styrelsemöte. Ordföranden Bengt Lybiicl. konsta­ terar att man på distriktsplanet håller på att bilda egna förbund i alla tre landsJiap. URF är ju · topporgan fÖ.r hela Svenskfinland, som skall leda och samordna verl,­ ~amheten. Se sid. 6!

*

sIg.

Möjligheterna och förslagen ii.r många, men det ii.r svårt att bes~ma ' Fram till våren hin" . ner man sakert ändra sig ·e.n och allnan gång, konstat.erar fr.v. Carola Backman, An~ LiUrallk, 1\Ia­ rina Snickars, Gun JansSon och Sune Ekst.rand.

D DET ÄR ALLDELES Nr tidigt att besluta sig nu för v3d man skall ,ägna sig åt nä8-­ ta höst. Det tycker fem elever som vi talat med på Vörå folkhögskola. Många kom tiJI folkhögskolan för att få tid på sig att besluta' om fortsatta studier. ~Ien nu måste de ha detta kla'rtför sig då bara halva läsåret gått. .

De tror att de flesta är i samma situation: både de som går i skolor och de som jobbar hade inte räknat med att be­ höva bestämma sig för nästa höst ännu. Själva är de ocks;\

R

~m

ganska osäkra på vad 'de \ -----'---------­ fortsätta med. Men de som Hl ­ te går i grundskolan måste be­ stämma sig inom januari.

-

Se sid. 8!

'Byaandan kvar i Böle -byn på stathgränsen

BY AANDAN finns kvar i Böle i KorshoJm, fastän halva byn numera hör till Vasa. ,\vståndet till Vasa centrum är bara några kilometer, men ändå ligger byn på många sätt dtt 'avsides.

*

BÖLE UF:s lag b.rukar vara omöjligt att rå på i ringens skidsta·fetter. Upp till 60 procent av medlemmarna, eller val' fjärde bybo har deltagit. Det är just från stafetterna som Mi Amin, spelad av Fredrik föreningen är mest känd. ÖP besöl.er i dag Böle.

Nybäck, är en av dem som figure­

Barnen behöver en vettig sysselsättning också på fritiden, mena.r det österbottniska barnförbundet VUS' första ordfö­ rande Kent Taipale. De som jobbar i t.rä på bUden, finns på barndaghemmet i Lappfjärd där Kent jobbar.

*

.J

Se sid. 12-131

rar i Uf Svanens revy som hade premiär i fredags. - Se sid, 31

Torsdagen den 18 januari 1979

öSTER BOTT NI S KA POSTEN

-j'

löp Yrkesskolan-högskolan 18 jan.

1979

ett omöjligt .äktenskap?

* Mellanstadiet -

det som märkligt nog följer ef­ ter högstadiet! - står i blickpunkten. Den gemen­ samma elevantagningen inför nästa år är aktuell, men också mera i stort diskuterar man mellansta­ dieutbildningen. Det finns olika åsikter i den dis­ kussionen.

En yrkesinriktning garan­ terar att vi utbildar yrkes­ skickligt fackfolk, menar Suomen Kuvalehti. A andra sidan kan man se öppningen mot högskolan som ett sätt att jämställa yrkesskolor och institut med det teoretisk in­ rikade mellanstadiet, gymna­ siet.

Inställningen i den här frå­ gan har mycket att göra med en allmän syn på skola och utbildning. Det har att göra med om man ser skolan som en mänsklig rättighet eller som ett kompetensgivande "körkortsprov". Det handlar om vad man inlägger för vär­ den i ord som "färdigheter", "kunskaper", "personlighets­ utveckling" ...

När Suomen Kuvalehti ta­ lar för en yrkesinriktning, värnar man mera om närings­ livets behov av folk Som pro­ duktionsfaktorer, "kuggar i hjulet", än om "produktions­ faktorernas" u tveckling som människor.

Tidningen säger att vårt välstånd beror på om vi - kan konkurrera på världsmarkna­ den. Konkurrensen förutsät­ ter en produktion som har tillgång till skickliga yrkes­ män och -kvinnor. Det bety-

debatt

der, menar Suomen Kuvalehti, att utbildningen ska vara hårt yrkesinriktad.

*

Yrkesskolan nedvärderad

Varför verkar klyftan mel­ lan yrkesskolan och högsko­ lan så stor? Kan det ha att göra med att vi ,alltid har nedvärderat yrkesutbildning­ en i jämförelse med gymna­ siet? Gymnasiet går man i om ·man vill studera. Yr­ kesskolan blir ett ställe som man söker sig till, om man har lågt medeltal och vill ha ett yrke så fort som möjligt. Är man egentligen så myc­ ket mera "krutuppfinnare" ef­ ter gymnasiet än efter yrkes­ skolan?

Yrkesutbildning och prak­ tiskt kunnande nedvärderas.

Det är något Som grundläggs redan i grundskolan. Slöjden - det som med en finare term kallas, tekniskt arbete - är på retur, säger Martin Sand­ vik i ett inlägg i Vasabladet.

Han säger också så här: "Det talas ofta halvt nedsät­ tande om folk på verkstads­ golvet. En av slöjdens upp­ gifter är att ändra på dessa attityder och värderingar. Vä­

* Inom yrkesskolorna lär

man säger Suomen Kuvalehti vara för en strikt yrkesinriktning i studierna. Skolfolk på ministerienivå vill, att de olika linjerna i mellanstadiet ska kunna leda fram till högskolestudier. Det betyder att studierna ock­ så skall vara allmiinbildande.

gen till det så mycket omtala­ de mellanstadiet skall väl gå genom skolornas Slöjdsalar om någon helhet väntas på det hållet."

*

"Tvärkunnande"

Öppnar man vägen till hög­ skolan efter yrkesutbildning­ en, höjer man yrkesskolans status. Det stöter givetvis på stop problem. Man förestäl­ le; sig exempelvis, att en elev som siktar på en teknisk hög­ skoleutbildning, måste lära sig avsevärt mera matematik än man lär sig i yrkesskolan i dag. Är det en omöjlighet att nå dit? Det kan det väl inte va­ ra. Man kan ju kasta blickar­ na på Sverige, där gymnasie­ skolan (mellanstadiet) är åt­ minstone en bit på väg mot det som planerarna har före­ ställt sig.

Förändringen kräver mera "tvärvetenskap" i yrkesutbild­ ningen. Frågan är om det inte egentligen bara är något po­ sitivt. Ett "tvärkunnande" är viktigt på alla nivåer, såväl i yrkesskolan som i högskolan.

En svetsare behöver inte bara kunna svetsa, han ska också

veta något om världen bakom ansiktsskyddet.

Om yrkesskolan ska bli jämställd med gymnasiet, är det något som man får se långsiktigt på. Resurserna är ett hinder, det gäller till exem­ pel lärartjänsterna. Elevmate­ rialet är inte heller jämför­ bart med gymnasiets, så länge man ser yrkesutbildningen ba­ ra som ett "surrogat" för teo­ retiska studier. Efter en tid av "jämställdhet" kan yrkes­ skolan kanske bli ett lika attraktivt alternativ som gym­ nasiet.

Ser man utbildningen som en mänsklig rättighet, beto­ nar man också "tvärkunnan­ det", inte bara en maskin­ mässig yrkesskicklighet. En öppning mot högskolan krä­ ver kanske en utveckling mot "tvärvetenskap" i yrkesut­ bildningen, ett större inslag av allmänna studier.

Det blir svårgenomförbart, men en sådan utveckling kan väl ändå inte bara avfärdas - som Suomen Kuvalehti gör som ett "slöseri med tid och pengar".

Ledarskribent:

BERTEL NYGARD

Både 'för' och 'med' '. Det a r 1979 och vi lever i Barnets är. Republiken bestär sig med en särskild kommitte för "barnafirandet". Den har gett ut en broschyr med titeln "För ba r net med barnet".

Vi ska kanske ta fasta pli. det andra av de båda små orden, "med".

Man kan fira Barnets är pli. mänga sä.tt. Är man president, säger nägra val valda ord i ny­ äl'steven. Sitter man i en kom­ mitte, skriver man betänkanden. Är ma!'! uf-engagerad, grundar man ett barnförbund. - Är man ledarskribent, skriver man ett ledarstick.

Det viktiga ar att man lägger bakom öronen, vad det är man häller pli. och firar. Att man när­ mar sig barnen pli. deras egna villkor, i deras egen värld.

President, kommittemediem, ungdomsarbetare eller ledarskri­ bent - alla har lika stor anled­ ning att styra kosan mot dag­ hemmet eller lägstadieskolan.

Om foder­ kostnader • Det måste vara en tillfällig­ het, men strax invid sin ledare "Barnets är" har Landsbygdens Folk en notis under rubriken "Smägrisarnas utfodring". I no­ tisen talas det om "{ördelarna med en tidig avvänjning av sm.å.grisar" .

- Foderkostnaderna per smä­ gris blir lagre och gviinstallet kan utnyttjas bättre, .heter det i notisen.

Orattvis som man är, drar man paralleller: - Omkostna­ derna per elev blir lägre och sko~an kan utnyttjas bättre . . .

Våld mQt våld? '. I Sverige har man förbjudit

krigs leksaker, och det spekule­ ras I om Finland ska följa efter.

I Sveriges teve sa en barnpsyko­ log. att krigsleksaker är bra. De ger barnen en möjlighet att "le­ ka av sig" sina aggressioner, menade psykologen.

Verkar det inte lite sökt?

Påminner det inte om filmpro­ ducenterna, som säger att de gör våldsfilmer för att avskräc­ ka frän våld?

Pli. nägot sätt bakvä nt, Inte sant?

'11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIlIUIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIII11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

inte minst tevetittandet. Man kommer på sig själv med att bara undantagsvis se på fin­ ländsk teve. Sverige dominerar D' Man undrar ibland om vi totalt. svenskösterbottningar håller på Svenska litteratursällskapets att bli rikssvenskar. Det gäller i Finland nämnd för samhälls­ forskning har intresserat sig för frågor av den arten. I Skär­ • - Dä ett vattenlednings­ gård (tidSkrift utgiven av Skär­ rör som nu har frusit till, byggdes, tittade kanske plane­ gårdsinstitutet vid Abo akade­ raren i sina papper och sa mi) berättar Kjell Herberts om stolt: "Bara en gäng på hund­ en undersökning Replot, ra år kommer det en sädan Sundom och Vasa. vinter, att de här rören riske­ rar att frysa ,till."

"Att orienteringen gentemot Nu har vi den vintern. "En Sverige ar ganska klar fram­ gång pli. hundra är", "en pli. gäl' även av det faktum att dä miljonen", "ytterst osannolikt" svararna bads välja vilken - allt det har vi nägon gång grupp de känner största sam­ framför oss. hörighet med valde hela en tredjedel av Replot och Sund­ Pekka Vuoristo I Suomen Kuvalehti, som ett omsvararna rikssvenskarna. exempel pli. hur särbart män­ -Andra alternativa grupper var niskans "systemtankande" ar. finskspräkiga vasa bor eller ös­ terbottningar och flnlands­

Är vi mest rikssvenskar?

grupper förutom finland ansågs av många som svenSka svenskösterbottningarna. I Va­ omöjlig. sa ansäg sig endast en tionde­ - Språket och trivseln spe­ del ha störst samhörighet med rikssvenskar." lar en stor roll, konstaterar Kjell Herberls.

Tre fjärdedelar av Replot­ "Sålunda kan situationen och Sundom-borna uppgav ock­ verka rätt så hopplös för kö­ så Sverige som det mest lockan­ karbon som blivit Intagen på de alternativet, om de blev universitetssjukhuset I Abo och inte har möjligheter att kom­ tvungna att flytta bort på municera vare sig med värd­ grund av arbetslöshet. En flytt­ personal eller med medpatIen­ ter. Pellingegrabben tycker sig ning till en annan ort i Svenskbli orättvist behandlad vid po­ lisens trafikrazzia då han inte kan svara på polisens frågor.

Den information Partipolltikerna ska inte, A b ensms . t a tl onföreständaren p~ en i K ors• h o I ma s kä rg...r A d fä r f r...n A b en­ som det nu heter "sänka si u till ungdomarnas nivä". De sinbolaget i huvudstaden ar fär lov att försöka bygga upp enbart pli. finska. Det kan ta veckor innan bolagets di­ en så hög nivä att den intres­ serar. striktsrepresentant kommer ut Ledare i Abo Underrättelser för att översätta de ibland vik­ tiga meddelandena.

(Bo Stenström) För den enskilde individen som rent formellt borde ha rätt

att bli betjänad på sitt moders­ mål, framstår situationen som långt ifrån gynnsam. Risken för att man inte tycker sig komma språkligt tillrätta i sitt eget land är överhängande."

•

Men vi mäste arbeta med hjärnan utan att glömma bort hjartat. Vad hade det bli­ vit av det som är specifikt för finländskt litteratur, konst och musik utan den finländska na­ turen. - Tag myrarna, "La­ pin kairat", tranor och svalor.

Sädant har och liknande skrat­ tar Vattenstyreisen och -di­ strilden ät mim det ger man­ känsla, hembygdskänsla. käns­ la för det land de lever i. Det galler ocksä städer, varje stad borde ha sin karaktär som gör den till just det den är,

I

Henrik österholm i Finlands Natur

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUUIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111"

öSTERBOTTNISKA POSTEW

Torsdagen den 18 januari 1979

läsarforum '. .

Ungdo!m sselu-eteraren .

skrivbordsmänniska?

Angående artikeln i ÖP av den bar för barn och ungdomar 1 olika 21. 12. 1978 och Lars-Göran Sper- åldrar. Detta innebär både teori .

rings uttalanden i samband med denna, vill vi bUvande ungdomssekreterare på SöFF framföra följande fakta: Under vårt. första studieår är vi med l en hel del aktiviteter ute pli. fältet. Var och en av oss leder ba rn- och tonArsklubbar ~ timmar l vecnan i olika förening­ ar runt om I Närpes. Dessutom är vi ansVAriga för sportlovsakti­ viteterna l kommunen, vilket inte innebär enbart planering, utan aktiv medverkan frän vår sida vid de flesta evenemang.

och praktiska övningar.

Under det andra studieåret del­ tar vi i planerIngen och genom­ förandet av ungdomsveckan 1 .samband med höstens kulturmA­ nad. Undervisningen i metodik fortsätter, dock med mera prak­ tik. Vi anser, att vi under hela vår studietid uppmanas att delta i fältarbete. Är inte ovanstående fakta ett bevis på att vi i n t e blir "itu­ tad tt . k I bara med e a V1 s a syss a skrivbordsjobb" ? ? ? ?

I undervisningen t metodik får vi lära oss hur vi skall leda klub­

SamhäJlspedagoglska linjen n

Hur många styrelser

heslötom höjning,e'n?

Beklagar Guy att vI int~ hann meddela dIg om NUFS slutliga beslut beträffande biljettpriserna, men tiden blev för knapp för att hinna med l ditt något snabba be­ s lut.

När Käcko några dagar före

nyår kontaktade mig om förhöj, ningen, gav jag tyvärr vissa för­ hoppningar till honom, men ingen­ ting slutligt eftersom NUFS sty­ relse inte hade tagit stä llning till frågan. När sedan NUFS tisda­ • SE SIDAN fl

I

* Häftig sAng frän en

het världsdel. I mitten Folke Nyholm.

~

aktörer som säkert kommer igen.

Fjortonåriga J ohan Backlund är en av dem. Han blev publik­ ~ favorit vid premiären i fredags, bl.a. som en av damerna på re­ san.

I sketchdelen behandlas ocJcså • UF SVANENS spex Fram me l\funsäl består liksom tidi­ i det här spexet Jonund. Andra gare aven del som upptar ett antal sketcher och en litet sketcher behandla r kommunens lä ngre t emadel. Temadelen tillägnas den här gången turistre­ sparande, Storsand, minkfar­ s orna med buss, och resan går till Hamburg. Där får publi­ marna och hälsovårdsmyndighe­ ken följa med resenärerna s äventyr under ett dygn. terna och familjescener kring julfirandet. Stig Antell som den Det är nu femte året i rad har varit med från början. Det stressade husfadern snavar lika som Svanen-gänget spexar. Men ' är också dessa veteraner som konsekvent som betjänten i den i år .är det ganska många nya till stor ~el håller upp sp~xet'l där tv-filmen som gått så mån­ med l gruppen. Endast fyra-fem I Men ocksa bland de nya fInns , ga gånger i repris.

Mellan sketcherna ingår ock.., så några sånger, med bl.a. Fol­ ke Nyholm, Monica Walander och Ann-Catrin Holm som so­ lister. Och Fredrik Nybäck sjunger en kuplett sminkad till Idi Amin.

Hoppas det är en bruksi den stora byttan", eller var­ för inte "Mannen med Pop- anvisning med, ifall man Den röda tråden itemadelen A-Loten". skulle gå och dra på sig en O kring bussresan är kanske sva.. sån där Pop-A-Lot någon gare än i tidigare års revyer~ Multikannan gör mig gång.

O Men slutet på denna och på he­ misstänksam. En kanna som la spexet är ändå det bästa: där går att använda till allting?

Pop-A-Lot räkJlas till av­ O finns fart och många människor delningen leksaker. Orkar i rörelse.

Det påminner mig om man alls ta Tupperware­ O O Eftersom resan är förlagd mannen som annonserade om fenomenet på allvar, så är O till Hamburg, blir det kanske en klädhängare med tiotals det väl i leksaksbranschen 13 :1onödigt mycket tyska på scen. användningsmö]ligheter. Kö- man ska bli mest upprörd.

IVisserligen är språkförbistringO en orsak till en del dråpliga förvecklingar, "llen publiken är

Strapatsril{ bussresa te:ma l Svanen-spex

I

"Ila{!rutan ~DDDCDJDOCJJDDDIDJtIIJ:IIlITlODDDD=rnDOOODDD""'1

3 3 • En multikanna eller ett 3 kabarefat? - det är frågan. :J

3 :J

3 :J

i

Eller en Pop-A-Lot för 37 mark?

Ett par strölingar kunde man också tänka sig, eller varför inte en serveiett eller en pusselboll ? · ­ Jag h ar S vå r t a tt b es täm .

M å t å ma mIg. en n go m s t e det bli; jag har fått kaffe med dopp och alla andra kö­ per någonting.

Pop-A-Loten ser frestande

:J

:1

3

§ 3

3 ~ .:J

3 3 :J

! nD::n

siktssmörjor.

Tupperware säljer svindyra plastbyttor.

Båda systemen..bygger på agenter och - som det he­ ter på modern svenska ­ home parties. Man samlas hos en Värdinna, som kokar kaffe och får en present.

Tupperware-damen de~onstrerar plastbyttor, och all­ ting kostar under 100 mark.

• Har ni hört talas om ka­ t och strölingar, så - också vad Tupperware r

Jag inte så mycket om Tupperwa.re bara att det på­ minner lite för mycket om Holiday Magic, som härjade för n ågra år sedan. Holiday 'e lurade Folk med an­

8 B B•

!.

8

§

B

B

En P op-.A ..Lot k,an vara bra

~:k:ä~e~:~. och

Eller kabarefatet kan­ ske ... Men vad ska man ha det till? - Något att bära skaffning på, då man går på nyårsrevy?

Och multikannan ?

29 mark ; dyr och därför bra, jag vet inte . . .

J ag tve k ar.

Man betalar gladeligen, och alla är nöjda även om man hade fått sin plastbox tio gånger billigare i när­ maste butik.

parna fick en tretumsspik och instruktioner om hur man slå r in den i väggen. . .

·· f' Det ar mt med home par­ ties.

Multikanna ? - Allt som har botten, väggar och en öppning att hälla genom, är väl .e n multikanna.

Ändå måste väl plast­ branschen vara mindre gla­ morös än ansiktssmörjorna.

Kosmetika är fint, så chefen för Holiday Magic kallade sig stolt för "Mannen på den vita hästen".

Vad heter Tupperware­ bossen? - Kanske "Damen

• Pop-A-Loten som jag har pratat en hel del om, vet ni väl inte vad det är. Jag vet det inte heller. Den ser ut som såna där "kvastar" i skärgården som båtarna kör mellan. Det följer med någ­ ra bollar, men vad man ska ha dem till vet jag inte.

!.

Den billigaste plastprylen he­ ter pusselboll och kostar 35 mark. Den dyraste (Busy Blocks) kostar 70 mark.

• s· t' f" l tl k JU Ior or en p as e ­ sak! _ Det svindlar för ögo­ nen för en yngling som har växt upp med hemgjorda käppakärror och badminton­ bollar som hölls ihop med tejp och isoleringsband.

Men det är väl bra plast i Busy Blocksen . . .

BERTEL NYGARD

BI

§ ~~r~~;~. särskilt

kunnig i det

B

I temadelen ingår också ett dansnummer med Marlene Vidner, och en hel del goda sångO I inslag. Förutom de nämnda BII sångarna medverkar också Olof O Nyberg, också han en publikfaO O vorit. Han skulle gärna ha fått sjunga litet mera i spexet, det O skulle alltsammans ha vunnit O 00 på.

O .

I O • Det är som vanlIgt ett speg latt gäng som spexar. För muEl siken står som tidigare Berndt O Norrbo & Co, dekoren har gjorts som · grupparbete och . Ulf Sme~berg står för texterna C och regm. , Vid premiären i lörda gs var monålokalen inte h elf y lld. Men det blir fler f örest ä llningar.

B B

B

BI

I

E

B

I

E E 8

R

" " " " ' 1 " (Tl!looooDDoDOODDDDoDDDODDDDDDoDDDDDDDDDOODOm: ODDDODDODDDDDDDDDDDODDDODDDDODDDDDD

P-E ANDERSON

C"

4

öSTERBOTTNISKA POSTEN

m

Torsdagen den 18 januari 1979

"MUSIKPAKET"

I KOLOSSAL FORMAT -- FRÄN KORSNÄS )

ALLT INGÅR I SAMMA 81~ETTPRIS

"ROCK·HUSET" SOM VET VAD DU VILL HA I

* EXOM * BAROCK * MINNS DU DEM ÄN? Duuar: Sundotn 18.50. VOla 19.15, Solf lefVice 19 .35.

Strandllnten'r6n Voso bu.. tation 19.15 via HondeiMSP­

Ionoden, 19.15 "an lang6m;nn. .;0 oc.b_ 't:molo>!...

CHUCK BERRY, JERRY LEE LEWIS EN HEL HOP ANDRA ARTtSTER ••• MÄNNEN SOM FÖDDE ROCKEN

+

19.00 "an

~iold .

_

o.

. ao;nebIkk. retalox.

In_

19.00 fr6n POrtmols.o vio O-mark. ÖStra linieft. · Gran­

t.,.

lid Nav.,.&s 19. 10 fran Ko,k6 vio Nltrpft. W. .

Loppfj6rd " 15 via Krilt lnfttod. Ttöck.

fran

Lördagen den 20. 1. kl. 20.00 ÅRETS FÖRSTA DANS på INNESTÄLLET!

Vi har håll.i-gång hela kvällen lång med

EXODUS·* Jldersgräns 15 år Vi kör med en extra damernas!

BUSSAR fr. n edre torget kl. 20.10, 20.40, 21 .10

och 22.10.

Engelsk topporkester erövrar Lappfltird UF Bussar som tidigare också från Koskö.

Direkt från

England

RICKY &

THE SPITFIRES

~GAMMA-LD-ÄNs-7------l

INGEN ÅLDERSGRÄNS

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .v • • ~ . . . . . .

i• •

KULBY inleder året med en festlig "I

I ~ . lör~.~~o::~~ns J: .f:J eL E o • ;

P A T R A

BUSSA R: KronJund fr . S Aka kl. 19.00 via Karleby kl. 19.15 oc h K l'onoby. ba cka kl. 19.00, Lillby kl. 19.20, For'sby kl. 19.45 via B ennä s.

~J"':

I H· •

l~

E=1 iii ej Sjön ejden : Vilo-

LÖRD. 20. 1. kl. 20

i

* KV~~k~~~~~!~IST~} !

ATER EN TOPPENKVÄLL TILL TONERNA AV

I\--;;::-~-o:-::::;.:--------~--~

.Ikulor i fick a n och t a ppa r de m, : vad har du då?

• • K alle: - H å l i f ic kan.

..................................... ................. ............

~

~

~

F rök en: -

era

•

Om du

hi1.r fy ra

kö t tbullar d å, och ä ter upp de m, vad h a r du Itva r?

-

Ka ll e: -

Pot at isen .

NYBY uf

ARSl\iöTE Fred. 26. 1. kl. 19.30. s tadgeenliga ärenden.

S kivd a n s. K a ffe s ervering All a väl mött!

Styrelsen

II

öSTERBOTTNISKA rOSTEN

Torsdagen den 18 januari 1979

------------------------------------------------------------------~----~--

.............................................

i

!

i

TONÅRSDANS i

ESSEGARDEN :• FRED. 19. 1. kl. 20----01 tilllonerna av

TEAMET •

GRATIS BUSS: Ekmans fr. Jakobslad kL 19.00, Bennäs 19.20, Forsby 19.30, Sisbacka 19.40, Lillby 19.45. .

•

Inträde 12,-

Arr.: ÖUF, ENF

• HUR MÅNGA gen den 2 jan. hade styrelsemöte (samma dag som ÖP går I tryck) tog jag före styrelsemötet kontakt med Käcko, för att höra resultatet av hansförhöjningskampanj. Resultatet framfördes sedan på styrelsemötet.

NUFS styrelse beslöt, som tldlgara har framkommit, att Inte tillsvidare gå in för någon förhöjning av biljettpriserna, förutom vid vissa speciella tillställningar.

Majoriteten i styrelsen tog klart ställning tör ungdomen och deras

Iii

:.............................................

föräldrars utgifter, som belastas Men bästa Guy, du bör nog inte genom en förhöjning. belastas för ditt skriveri I ÖP och Vidare hade en gentlemanna- bortlämna~e av NUFS, det står överenskommelse skett senaste vi nog för själva. höst I Smedsby att biljettpriserna Men det borde vi ha lärt oss av skulle bli oförändrade ifal! or- detta att beslut i en så viktig kestrarna Inte skulle höja sina fråga som denna, Inte borde ske priser så mycket. (BeKräftat ge- per telefon. Pä det här sättet kan nom SöU.) den som driver frågan påverka på Ingen uttalade sig i något som fel sätt och man kan inte ta del helst konkurrerande syfte. Jag av de övrigas resonemang. tror nog alla är införstådda på Hur många av de andra för. samarbete. eningarnas styrelser hade tagit Vi är nog medvetna om att en ställning till förhöjningen? höjning sä småningom borde ske, I hopp om en god fortsättnlng men i detta skede.är vi Inte en-· på säsongen önskar Ralt Skåtar hälligt med om någon förhöjning. ordf; i NUFS

----------------------------------------------------------------

o

HAR DU GLUMT NAGO .VIKTIGT?

Är det kanske så, att Du har glömt att prenumerera

på öSTERBOTINISI(A POSTEN?

-.

Då får Du ÖP bara en gång till. Nästa nummer av öP

•

är det sista som skickas till dem som inte förnyat sin prenumeration ännu!!

••

•

UNDVIK AVBROTT -

PRENUIHERERA NU.· VÄLJ

•• ••

•

Prenumerera nu, annars blir Du snart utan tidning!

NÅGOT AV FöLJANDE 3 SÄTT:

l. Prenumerera på ÖP på posten, handelslaget.

Österbottniska Posten

2. Ring söu tel. 961-115372 eDer ÖP tel. 967­ 13555, 11827.

3. Skicka in kupongen.

JAG BESTÄLLER öP FöR 1979 Namn: ••. " ." ••.• Adress:

I

•••••••

"

I

•••

'.~

••••••••••••••

........................................

Postadress:

....................................

K1ipp ut kupongen och skicka den tiU SöU, Handels­

D Ungdomstidningen 80m samarbetar med Svenska lJsterbottens Ung­

domsförbund för ungdomarna i Österbotten.

o

Tidningen som berättar om det som händer i lUlgdomsföreningaT1Ul.

O Tidningen ~peglar de ungas situation

i lJsterbotten och överallt.

esplanaden 10 D, 65100 VASA 10.

D Tidningen som ger vem som helst möjligheter att skriva.

ETf ÅR FÖR ENDAST 25 MARK. - JAG BE­ TALAR DÅ JAG FÅR INBETALNINGSKORTET.

o

lJp ger också Dig som står utanför löreningslivet viktig information om det som händer bland ungdomarna.

öSTERBOTTNr"lKA PO"lTFN ....;..........;;......:.;;..----~~~~----------_._

..

- - -_.

Tor!'!"""'''''' ""," l~

{1I.",l1"i

1979

8Dl11.UI(j(j(j(][][][J[)ODDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDOJDOnOOmDDDDDDOOOOOODODDDDDOOnOf"1.:JOOODOoOOtJLJLJuUUULJuuLJLJULJODO

::J- ­

. ::J :J :J J ]

J J

.:J

::J :::J D D D D D

'Barnverksamheten ,nom vvs skall inte konkurrera med andra' •

D O D D D

D D D D

D D D

B, D

n

D ÅLÄNNING, nylänning och österbottning - alla de beteckningarna passar in på Kent Taipale, 24, 80m är nybliven ordförande i del österbottniska barndistriktet Vi under sexton (VUS). Kent är född i Mariehamn, han har bott en stor del av sin ungdomstid i· Lovisa, och han är österbottning se­

dan några år tillbaka.

Kent är barnträdgårdslärare från "Semi" i Jakobstad och jobbar just nu som föreståndare för daghemmet i Lappfjärd.

Han har också genomgått Folkakademin i Borgå och avlagt examen som sinnessjukvårdare i Ekenäs.

ga, att det är barnen som är framtiden.

I fråga om VUS är det na­ turligtvis svårt att säga någon­ ting, innan vi har kommit igång. Vi har inte ens sett var­ I andra inom styrelsen ännu i det här skedet. Men det ska bli spännande att se hur vi kan Varför sadlar man om från förverkliga de mål som ställs mentalvård till daghemsjobb ? upp.

- Jag har nog inte sadlat om på något sätt. Under studie­ tiden jobbade jag också med barn, och senare har jag haft jobb på Barnens Borg i Hel­ singfors - det är ett barnsjuk­ hus. Utbildningen till barnträd­ gårdslärare var ett naturligt steg vidare.

Kan man väntar sig några problem?

- Problem dyker alltid upp.

Något som kan bli lite svårt för kontakterna inom styrelsen ./ är, att vi är utspridda över hela Kent Talpale jobbar 80m barnträdgärdsföreståndare I Lappfjärd. Här vid matbordet med ett par österbotten. Å andra sidan är av barnen. det också positivt. Vi kan göra

en arbetsfördelning, det vill sä-

Barndistrlktet då, VUS! Hur ga dela in området i regioner Man menar att barnen borde hinder för barnverksamheten. springer omkring som nyckel­ "hållas hemma hos föräldrar- I Föräldrarna avgör vad barnen barn. &er du pa" det? . som var och en håller ö g o n e n . . ..

Barnverksamheten inom VUS . " no." också och mte syssla bara går på, och många f6raldrar _ Jag tycker det är ett myc­ pa. , med klubbverksamhet. Vad an- sätter säkert värde på en me­ ska inte på något sätt konkur­ ket p sitivt i itiativ Det ä ik-I Ibland har man kritiserat uf- ser du om sådana synpunkter? ningsfull fritidssysselsättning rera med andra barnaktiviteter, . o .. n . r v rörelsens engagemang i barn.. .. för barnen. Det gäller till ex­ exempelvis inom scoutrörelsen tIgt att fora fram barnen, och verksamheten genom att säga, - Det ar naturlIgtVIs något empel föräldrar som jobbar eller församlingarna. VUS ska det är viktigt inte bara under att det redan finns tillräckligt man bör tänka på. Men jag tror kvällstid. Hellre en riktig fri­ vara ett alternativ att välja Barnets år. Man brukar ju sä- med fritidsaktiviteter för barn. inte att det ska få bli något tidsverksamhet än att ungarna bland. Vi vill inte förringa nå-

*

I

I

I

UBF:

Distriktsförbund bildas

Enighet om riktlinjerna

UBF, UF-RöRELSENS barnförbund, har kommit en bit på väg i fråga om styrelsearbetet.

Man har hunnit med en telefonkonferens, och man har haft ett första "riktigt" möte.

- Det verkar som man i de tre distrikten skulle vara eniga om riktlinjerna för UBF:s verk­ samhet, säger ordföranden Bengt Lybäck.

Ute i landskapen håller man som bäst på att bilda distrikts­ förbund. I Österbotten har man redan grundat VUS, Vi under sexton. I Aboland och Nyland har man interrimstyrelser som förbereder grundandet.

Precis som i fråga öm uf­ rörelsen i övrigt är arbetsför­ delningen mellan takorganisa­ tionen och distriktsförbunden en fråga som hela tiden måste diskuteras På styrelsemötet var man ense om att verksamheten måste ha tyngdpunkten i regio­ nerna. Det gäller till exempel de kurser som kommer att bli aktuella.

- Samtidigt ville man in­ om styrelsen betona att UBF är en finlandssvensk sam­ lingsorganisation, säger Bengt Lybäck. Det gäller att

"dela med sig" till exempel genom att inbjuda andra di­ strikt och informera när man ordnar kurser och annat.

problem i inkörningsstadiet.

Man har ansökt om projektstöd pa 20.000 mark. FSU torde bi­ dra med 10.000 mark, och dess­ utom hoppas styrelsen kunna Kansli- och utskottsarbetet låna 20.000 mark från FSU. inom UBF ska så långt som Det blir en sak för ekonomiut­ möjligt samordnas med FSU. skottet att grunna på.

Styrelsen fann ingen orsak att Från Svenska kulturfonden tillsätta ett särskilt arbetsut­ anhåiler UBF om 12.000 mark. skott, utan frågorna kommer I fråga om verksamheten har. att hänskjutas till FSU:s ar- man diskuterat en längre kurs besutskott. Också skolningsut­ i samarbete med FSU, ett even­ skottet och ekonomiska utskot­ tuelIt engagemang i "Barnets tet inom FSU kommer att få ta kulturrnånad", som ingår sig an UBF-angelägenheter.

VUS-planerna med mera.

Styrelsen beslöt också att un­ Styrelsen vill vänta till di-

dersöka huruvida man kunde striktsförbunden har bildats, in­ anställa en person med syssel­ nan man Slutgiltigt tar ställ­ sättningsbidrag för att orga- I ning till hur verksamheten ska

nisera verksamheten. Personen utformas. i fråga skull€. i så fall anställas av Helsingfors stad.

I fråga om den kommande

Ekonomin blir självfallet ett anslagsfördelningen avvak-

*

Bengt Lybäck tillsammans med fästmön Märla Antman.

för respektive Nyland, öster­ tar man också, närmast be­ roende på att Aboland inte botten och Aboland. var representerat på styrelse­ Till viceordförande i UBF­ mötet. Anslagsfördelningen styrelsen har valts Leif Gran­ blir ändå ingen stridsfråga, qvist, Nyland, och som kassör så mycket är klart redan nu. och sekreterare fungerar Bo Wilenius, också han från Ny­ Man torde enas om en fördel­ land,

BERTEL NYGARD ning enligt modellen 2:2:1

öSTERBOTTNISKA

TOI'8dagen den 18 januari 1979

u

8D El D El D D D D D D

o

POSTE~

~:n::o:x:lDpPOOOClDIJIXI:lDJOOD[][]["<IIJ:l;lr~ ,

Först skall barnförbundet jobba med de klubbar som redan finns

.

I [J

VI HAR SOM KÄNT fått ett finlandssvenskt barnförbund, VBF. heten inom -den närmaste framtiden, i första hand naturlig.tvis­ för arbetet inom VVS.

Vi har också fått ett österbottniskt distrikt inom förbundet,

Ekonomin, organiseringen av barnklubbarna och verksamheten

VVS. Båda är nybildade och har hittills så aU säga funnits mera under det j.Jrsta året (Bar,!ets år) stod i förgrunden.

på papperet än i verkligheten. Vid en diskussion på SÖV:s kans­ li senaste vecka försökte 11U1n dra upp riktlinjerna för verksam-

I diskussionen deltog från SÖU instruktörerna Håkan Wester­ mark och Rolf Storgård, kansll­ chefen Christel Holmström och ordförande Leif Rex. h.ent Talpa­ le. nyvald ordförande, represente­ rade VUS. Från UBF närvar ord­

av diskussionen, en diskussion som ger en inblick I hur tanke­ gångarna går just nu i fråga om bamverksamheten.

• Organiseringen av barnklubbarna

förande Bengt Lybäck, som gav Det finns redan barnklubbar in­ synpunkter på UBF :s roll i sam­ om ramen för uf-rörelsen. Det manhanget. första steget blir att ansluta dem Här följer en sammanfattning till VUS, Man kommer att gå ut, troligen via ungdomssekreterarna, och inventera vad som finns i dag. gon annans barnverksamhet.

Det andra steget blir att grun­ I det här sammanhanget är da nya klubbar, där det visar sig det viktigast av allt, att vi kan finnas ett behov. få till stånd en bra skolning a v I I samband med inventeringen ba:rnledarna. Då vet föräl:dTarna ska man undersöka vilken verk­ att de kan lita på ledarna, att se..mhet klubbarna har. Det kan ge det är en riktig verksamhet viktigt stoff för bland annat le­ man håller på med. Barnledar­ darutbildningen. na själva känner kanske att de betyder något, om de vet att de I organiseringsskedet handlar kan sina uppgifter. det naturligtvis om att mark­ nadsföra VUS. Man enades om En annan kritik som man åt­ att någon särskild presentations­ minstone teoretiskt kan komma broschyr inte behövs; informatio­ med, är att det är något nega­ nen sköts via ÖP, midvlntertlnget Barnen ställer mangrant upp tivt i att dela in folk i ålders­ och nästa ordförandekonferens. grupper. Är inte VUS och För de barnklubbar som finns, kommer man att ordna ledarträf­ UBF - också ett sätt att byg­ far, sammanlagt 16 stycken. ga under åldersskiktnblgen mera och berätta vidare om det samhället? vi får fram.

• Ledarutbildningen I

*

Det finns naturligtvis nega­ th-a sidor att dela in människor i åldersgrupper. Å andra sidan kan det också vara tvärtom.

Ett särskilt förbund för barnen innebär, att vi koncentrerar vå­ ra krafter på just d~n gruppen av människor, en grupp som ju behöver någon som för dess ta­ lan.

Sedan ska vi inte heller glöm­ ma föräldrarnas roll, när vi ta­ lar om barnverksamheten. Det gäller speciellt ålderr. 5 till 7 år . Vi bör försöka ordna saker för barn och föräldrar t ' i lI­ s a m m a n s. Vi måste försöka få föräldrarna med, få dem att "e sina synpunkter och över huvud taget sträva till en sam­ verkan över åldersgränserna.

Det gäller också barnens sys­ kon.

Hur ser du på VUS rent kon­ kret? Vad bör verksamheten i klubbarna gå ut på, och hur ska man få med klubbarna i förbun­ det?

- Vi får börja med att kolla upp vad det finns för barnklub­ bar redan nu och försöka få d em att ansluta sig. Sedan ska det nog gå att grunda nya, då man ser vad de gamla håller på med Vi ska också göra en sam­ manställning av vad man hål­ ler på med inom klubbarna. Där kan man sedan jämföra och få fram värdefulla verksamhets­ former. Vi kommer att infor­

för fotografering i "Rents" barntr ädgärd.

bildningen att sättas i första rum- I UBF bekostar, kunde spridas ut met. till distrikten. Det kan bli d~' rt I samband med fortsättnings­ till exempel med högklassiga fö_ kursen kommer det att arrange­ reläsare, men Kent menade att ras ett barnlägcr på Storsand. En man skulle försöka få med också.

Hur ser du principiellt på Fyra barnledarkurser och en barnteaterkurs I lägerform är barnträdgårdslärarna och första­ barnverksamheten ? Vad ska fortsättningskurs ingår verk­ också planerad till SO':l1maren. klasslärarna i lågstadiet i kUI's­ man eftersträva i aktiviteter­ samhetsplanerna för det första Barnets är uppmärksammas verksamheten. Det kur.de under­ na? året. bland annat vid SöU:s midvinter­ lätta finansieringen.

Någon form av förutbildning ting och under en "Barnets kul­ Ett samarbete med utbildnings­ - Det ar så mycket som skIl­ för dem som ska leda kurserna är turmånad" på hösten, troligen I Institutioner (folkhögskolor, ,.) jer barn åt,beroende på ålder önskvärd. Man efterlyste en hög­ oktober. MIdvintertinget (3 mars, efterlystes i fråga om dyra och och annat. Man får anpassa ak­ klassig veckoslutskurs med en Norrvalla) blir ett tillfälle att centrala kurser. tiviteterna i enlighet med det. konkret Inriktning, Nä.. det gäller marknadsföra VUS. 1\-ran har ock­ UBF :s roll lutrikeskontakterna Redan i ett daghem varierar impulserna utifrån, kan nämnas I så tänkt sig att ordna en gemen" betonades också. verksamheten ganska mycket att man har sökt pengar från I sam kväll för föräldrar och barn Man kunde tänka sig att UBF beroende till exempel på om Kulturfonden Sverige-Finland för samt en konkret Information (de­ hakar på Id~n om "Barnets kul­ det är treåringar eller sexårin­ samarbete med VI unga i Väster­ monstration) om hur man kan turml\.nad". I sä fall skulle man gar som jobbar skilt för sig, botten. jobba med barn. "Barnets kultur­ fä till ständ aktiviteter samtidigt eller om det exempelvis är en månad" ska bestå av aktiviteter inom alla medlemsdistrikten l syskongrupp med både tre- och • Ekonomin på föreningsnivån i samarbete Svenskfiniand. sexåringar. Mellan 7 och 15 år med ungdomsnämnderna. finns det också mycket varia­ Det är Inte möjligt att få något • öP:s roll tioner. statsstöd för verksamheten under • UBF:s roll Behovet ·a v en barnsida l ÖP Det är inte lätt att säga vad det första året. Det är en regel man ska sträva efter. Natur­ som gäller allmänt för nygrunda­ I diskussionen om VUS, UBF 'har redan tidigare efterlysts. ligtvis är en meningsfull fri­ de organisationer. Däremot torde och distriktsförbunden ska sam­ Förutsättningen för att en barn­ tidssysselsättning målet. Ett man fä projektpengar för att sät­ ordna sin verksamhet, kom man sida ska fungera är, att materia.. in på sådana tankegångar som ' let görs av barnen Ejälva. Man viktigt mål med all barnverk­ ta Igång verksamheten. samhet är åtminstone, att man Ser man på nästa, kommer har varit aktuella Inom uf-rörel- enades om att ett sätt att angripa ska lära barnen att anpassa sig årets verksamhet naturligtvis att sen redan tidigare. Det gäller tjll problemet är att göra skrivandet till varandra. Det gäller också ligga till grund för hur statsstö­ exempel frågan om centrala eller till en aktivitet inom barnklub­ de olika åldrarna. det beviljas. VUS behöver med regionala kurser. barna. SöU:s instruktörer ska stA andra ord kunna visa på en om­ Från VUS vill man helst ha I kontakt medbarnledarna och or.

Barnets år har ibland kallats fattande verksamhet (och mot­ kurserna regionalt fördelade. ganlsera öP-aktlviteterna. ett jippo. Vad är din åsikt om svarande omsättning) under året. UBF:s kurser skulle vara pli. en "jippot" ?

Ekonomin kommer till stor del "högre" nivå, medan de vanliga ..:... Jag tycker inte alls det är att falla på servicenämndens inom ledarkurserna ordnas inom dl­ något jippo. Det måste ju vara SöU ansvar. Servicenämnden blir strikten. positivt att man för fram bar- I alltså ett gemensamt utskott för Bengt Lybäck, UBF-ordföran­ nen, att man koncentrerar SÖU och VUS. de, menade att UBF kanske kun­ krafterna på dem för en gångs de ta hand om förutbildningen a v skull. För vår del inom VUS • Verksamheten dem som ska leda kurserna regio­ nalt. får vi se Barnets år som en utInom verksamheten pil. distrikts­ Kent Taipale, VUS-Ol'dförande, maning.

BERTEL NYGARD j nivån kommer självfallet ledarut­ såg gärna att också. de kurser sODa

..

. l

I

I

öSTERBOTTNIRKA POSTEN

o DET ÄR FÖR TIDIGT att redan nu bestämma sig för vad man skall göra nästa höst. Det är fem elever som vi diskuterat med i Vörå folkhögskola överens om. Själva är deosäkra på vad de skall fortsätta med efter året i folkhögskolan. De vet också att de flesta kamraterna är lika osäkra.

De fem tycker det är fel att! går på Norrvallalinjen nu. Näs­ de skall tvingas bestämma sig ta höst kan det hända att hon redan nu. Dessutom fick de ve- ~ fortsätter på Norrvalla II, eller ta om att de skulle söka studie- ; försöker få jobb. . '. plats redan i januari alldeles GUN som också går på för sent. Hade det varit klart I Norrvallalinjen sltall söka till redan från hösten, hade läget; yrkesskola, Solvalla eller kan­ varit annorlunda. Men nu fick Il ake till hotell- och restaurangde veta strax före jullovet att skola. Hon har alltså flere alderas tid går ut sista januari. ternativ, och tycker det är på De fyra flickorna i gruppen, tok för tidigt att bestämma sig Marina Snickars Karleby, Gun I nu.

Jansson Vörå, Anki Lillrank . <?AROLA: som går på vård­ Pedersöre och Carola Backman i hnJen, vet lnt: heller vad hon Vörå, kom till folkhögSkolan I skall kryssa for på blanketten. för att de inte viste vad de Hjälpsköterskeyrket skulle in­ le satsa på efter grundskolan. tressera, men man måste vara I dag är de inte så mycket 18 för att komma in i utbildnin­ säkrare än de var i våras. gen. Nu bIL: det kanske i stäl­ let trädgårdsskola.

MARINA gick ett år i gym­ nasiet, men tröttnade och tog ANKI skall försöka jobba ett folkhögskolåret emellan. Då år, om hon får tag på ett arbe­ hon slutade gymnasiet, tänkte te. Helst vill hon bli polis. Men hon på möjligheten att fortsät- sjukgymnast, massör eller nå­ ta i höst. Men nu räknar hon I gonting liknande. inte med att gå tillbaka till DEN ENDA i gruppen som gymnasiet längre. visste bestämt varför han kom Nu funderar hon på att söka till Vörå är Sune Ekstrand, Pe-. till en konditionsskötarkurs I dersöre. Han kom för att få som börjar i januari 1980. Hon I möjligheter att träna systema­

Torsdagen den 18 januari 1979

o MÅNGA KOM til' folkhögskolan därför att de inte kunde bestämma sig för vilken utbildning de skulle fortsätta med. Ett år i folkhögskolan skulle ge tid alt tänka efter, tid att pröva på vissa saker. Men då helt plötsligt kommer beskedet aU de måste bestämma sig redan då halva läsåret gått.

i

I·

I

I

ViI-I

STATENS HEMSLÖjDSLÄROVERK

08 Abo Hemslöjdslärarinstitut Tjärhovsgatan 6,20810 ÅbO 81. tel. 921-353684 Nya studerande mottas till följande kurser. som börjar den 14.08.1979 Institutet (3-årigt) Inträdesfor<lringar: genomgången grundskola eller motsvarande . kunskaper, 2-årlg hemslöjdsskola. ålder 18 år.

Ansökningstiden utgår den 07.06.1979.

Ansökan sker på blankett som sänds på begäran. Till ansökan bifo­ gas ämbetsbetyg och bevittnade avskrifter av skolbetyg. Läkarutlå­ tande önskas före terminens början av elever som blivit godkända.

Hemslöjdsskolan (2-årlg) 200 Qrundkurs I vävning Inträdesfordringar: genomgången grundskola eller motsvarande , kunskaper, ålder 16 år.

Deltar I den gemensamma elevantagningen med ansökningstid för sökande utom grundskolan 01.-31.01. 1979, för sökande som går I grundskolan 01.-31.03.1979.

Ansökningskort fås från närmaste yrkesvägledningsbyrå och sänds till det egna länets elevantagningsnämnd.

Arskurs II

Inträdesfordringar: en ettårig kurs i någon hemslöjdsskola.

Ansökningstid och -handlingar som för I.ärarlnstitutet.

36 Åbo Hemslöjdslärarinstitut

200 Kudontaosasto (1~vuothen)

Pääsyvaatimukset: Peruskoulun oppimärä tai vastaavat tiedot ja 16

vuoden ikä. .

Tältä kurssilta voldaan hakea suomenklellsten kotlteolllsuuskoulujen

II-vuosikurssille, tal ruotslnklellselle II-vuoslkursllie. Koulu kuuluu yh­

teishaun pilriin.

Hakuaika: el peruskoululaiset 01.-31.01.1979

peruskoululaiset 01.-31.03.1979

Hakukortteja ja -ohj'elta saa työvoimatolmistoista ja koulullta.

Fredrika WetterhoHln Kotlteolllauuaoplato

PL.90,13101 Hämeenlinna 10, puh. 917-69331 .

Uusia oplskelijolta: Kotlteolllsuusoprsto (3-vuotlnen), hakuaika päät­

tyy 12.04.1979.

Kotlteolllsuuskoulu (2-vuotinen) kuuluu yhteishaun pllrlin

YRKESUTBILDNINQSSTYRELSEN - AMMA TTIKASVATUSHALLI­ • TUS

*

Det är för tidigt att bestämma sig nu, konstaterar fr.v. Carola Backman, Anki Ullrank, Marina Snicka.rs, Gun JaJl880n och Sune Ekstrand. Längst t.v. Torbjörn Ehrman.

tiskt, och då passade Norrval­ dan nu bestämma sig för höS-I inom januari skall anmälning­ lalinjen bra. Till nästa år blir ten : arna vara inlämnade för nästa det kanske Norrvalla II för års studier för alla som inte går hans del, eller en svensk idrotts­ • Ett halvår i grundskolan. Sedan må elever­ folkhögskola i Piteå. en lång tid na vara hur skoltrötta som helst just nu.

• Grundlig handledning För en tonåring är ett Att inte anmäla sig nu med­ i högstadiet halvår en väldigt lång tid, sä­ för stora risker. Den som kom­ ger han. Eleverna är inne i en mer för sent får ju bara välja I vilken mån kommer folk­ mognadsperiod just nu. Innan bland de platser som blivit över högskoleleverna i kontakt med hösten kan de se helt annorlun­ då andra valt. studiehandledare och yrkesväg­ da på många saker. ledare?

Men nu är det som det är: PER-ERIC ANDERSON - Vj fick så grundlig studie­ handledning i högstadiet att det räcker också för i år, säger Sune. Allt med den centralise­ rade antagningen behindjades : ordentligt i fjol. .

- Från skolans sida gick vi redan från början igenom vart D VärdilIlleskolan, (01-013) 6 mån. vinterkur.

varje elev siktade, säger rektor D Lantmannaskolan, (01-001) 6 mån. vinterkurs

i Torbjörn Ehrman. Redan då vi ! gjorde upp läsordningen för var D Jordbrukstekniska skolan, (01-002) 2 årig

ny, med odlarlinje och teknisk linje och en, diskuterade vi också I O Pälsdjursskolan, (01-018) Helårskurs vad de siktar på nästa år.

O Mejeriskojans mejerilinje, (01-021) 2 årig I Nu fortsätter den diskussio­ O Mejerisiwialls livsmedelstekniska 8 mån. nen, och den sker mest indivi­ linje (01-151) duellt.

D Trädgårdsskolan, ny (01-022) 1 årig

Ehrman tror att de som går i någon skola blir påminda om Ansökan inom JANUARI, grundskolelever i MARS. När­

att de måste tänka på nästa mare upplysningar finns i skolornas prospekt, som jämte

höst redan nu. Men värre är ansökningskort erhålles genom att du sänder in annonsen

det med dem som finns utanför (sätt kryss för önskad skola).

skolorna, de som jobbar eller är arbetslösa. Många av dem mis­ Namn: sar. ~ntagli?en anmälningstiden I nu l JanuarI. Adress: - Därför försöker vi också Till n:orsholms skolor, 65380 Vasa 38 hålla ett visst antal platser Obe-I Tel. Dagtid 267506, kvällstid 267605. satta, för att ge dem som inte Skolorna deltar i gemensam elevantagning. Ansöknings­ anmält sig i januari en chans, kortet insändes under adress: Elevantagningsnämnden i säger Ehrman.

Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PB 200, 65101 Också han håller med om att Vasa 10. det är på tok för tidigt att re- . . . . . ._ • •_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

I I i

:~~~::~~;~!~~~:~LMI

...

ÖSTEK80TtNISR . ~

Torsdagen den 18 januari 1979

..

'Praktiken viktig del av var undervisning'

OSTRA NYLANDS YRKESSKOLA (08) .

antar elever till en

o

l-ÅRIG KARTRITARKURS Ii.od. 146

för det läsår som börjar den 14 augusti 1979.

Elevantagningsområdets kod är 04.

Skolan har elevhem.

An.sökh~gstiden för dem som inte går I grundskola är 1. 1.­ 31. 1. 1979. Ansökningskort och Ifyllnadsanvisningar erhälles

från skolan, telefon 915-15 42 44 eller från närmaste arbets­

kraftsbyrå.

Ansökningskortet sändes UI! elevaDltagnlngsnämnden I det län, där s ökanden är bosatt.

Urlel Jämström

rektor

Haiko

06400 BORGA 40

PRAKTIKEN är en viktig del i hela vår undervisning, säger rektor Torbjörn Ehrman på Vörn folkhögskola. Vi försöker hela tiden förankra undervisningen i verkligheten genom att varva teorilektionerna med praktik. Detta gäller ju i hög grad NorrvaUa-linjen som ger en gedigen fritidsledarutbildning, men också i den övriga undervisrungen.

I

- Vi strävar till att få in så jobba med barn, och skulle ha De som går på Norrvalla- mycket praktik som möjligt kunnat tänka sig någonting in­ linjen blir idrottsledare eller överallt, säger Ehrman. När ·vi I om den sektorn. Men efter tre ungdomsledare. De BOm skall talar om straff och processrätt, veckors praktik I barnträdgår­ bli idrottsledare fungerar som följer vi upp lektionerna med den, har båda spolat sådana ledare i olika idrottsgrupper. att vara med om en domstols planer.

Nu finns bl.a. en Botnia-trä- arbete en dag. Vi åker på eX- I Däremot hade de inget större ningsgrupp och en boxnings- kursion till fängelset och disku- intresse för åldringsvården. grupp. Eleverna leder också terar med fängelsedirektören Men efter praktiI{en meq. dem, damgymnastikgrupper och skö- vad man skall göra med brotts- I skulle de båda kunna tänka sig ter gymnastikundervisningen i lingar osv. Tyvärr får vi inte ett sådant yrke. Det var mycket lågstadieskolan i Rökiö. tala med internerna. Då vi ta- positivare än de väntat sig.

Dessutom händer det en hel lar om psykiska sjukdomar i I -Åldringarna var givande, del runt sko. lan under vintern II psykologin, .~öljer vi upp d~tta men bar~en alltför bråkiga, me­ där de blivande ledarna får lära med att besoka ett mentalsJuk­ nar Ankl. sig praktiskt hur de skall ar- hus.

• Idrotten viktig del rangera större eller mindre tävUndervisningen försöker lingar. Botnialoppet är en. täv- vi göra så mycket yrkesoriente­ Bland årets 41 elever går 24 ling där alla får fu~gera. llör- rande som möjligt. Vårdlinjens på Norrvalla-linjen, 15 första d~~ ordn~de .. en firma .sto~a elever praktiserar också. i barn­ året och nio andra året. Många tävlingar l Vo m . NaturIJgt~'1s I trädgård och på åldringshem; kommer till skolan för att få en var det de blivande ledarna chans att träna rationellt. som skötte det mesta.

• "Viktigt få smaka på"

•

- ~et är viktigt att d e som tänker sig en fortsatt utbildFör ungdomsledarnas prak­ ning på ett område får smaka tik samarbetar skolan med I på yrket en smula i förväg, säVörå ufo Ledarna sköter bl.a. ger Ehrman . Och visst hänl1er ~ klubb. det att elever kommer underfund med att det som de sett 'årdlinjens elever fungerar som ett drömyrke i verklighe-.

BOm barnledare i de sex barn- ten var någonting helt annat. klubbar som är igång i de olika Men det är bara bra att de tibya~a. Också denna verksam-I· digt kan ändra sina planer. t ar ett samarbete mellan Andra igen blir mera övertygaoch Vörå ufo de om att det yrke de tänkt sig • .... är det rätta.

- Pa det har sattet har förvälordnad barnverkAnki Lillrank och Carola samlre i hela kommunen, säger Ba.ckman på vårdlinjen är bra Ehrman. Och eleverna trivs exempel på det: att jobba i klubbarna.

Båda var intresserade av att

I

PERNÅ

••

o

I

för hälsokurer D INTRESSET för hälsokurer är stort. Som ett resultat av vår vällevnad söker sig varje år 200-300 finlandssvenskar . till olika hälsohem i Sverige.

Men eftersom NorrvaIla kan er­ bjuda samma möjligheter och I mångsidig motion, gär vi in för att ordna liknande hälsokurer

~

: •

Wrethalla Husmodersskola, Kimito : -

•

i samarbete med intresserade grupper.

HUSMODERSSKOLA, inträdeskrav genomgången skolplikt • ANSTALTSVARDARLINJE, inträdeskrav genomgängen : husmoders- eller hushållsskola. :

Den första som ordnades i fjol lyckades bra. Nu blir det fortsättning med kurer i mars, maj och augusti. Till marsku­

i

Skolan deltar i gemensa m elevantagning och ansökningstiden : för personer ~om inte går i grundskola är 1. 1.-31. l. 79. Tag. kontakt med skolan. tel. 925-1052 eller Arbetskraitsbyrän på •• Din hemort.

•• ... .

• ANITA SJöBLOM, foreståndare

i

l

IS .

I' tort Intresse

.

Utbildning hösten 1979

I

I

:+++............................ ••••••••••: I • : • • : :

FOLKHöGSKOLA (92)

I

.

SKARGARDSSKOLA

vid Östra Nylands tOlkhögskola, kod 96-339, börjar nytt

läsår den 10 september 1979.

Skärgårdsskolan ger framföra llt mångsidig undervisning j

båtbygge, såväl i trä som glasfiber. Dessutom omfattar

programmet navigation, radiotelefoni, motorlära och me­

tallslöjd m.m.

Ansökan göres på ansökningskort som fås fråll skolan och

arbetskraftsbyråer och som sänds till elevantagningsnämn­ den i sökandens eget län. Elevantagningsområdets kod för Nyland är 04.

Broschyrer och llärmare upplysningar erhälles från skolan, adress 07945 KUGGOM. tel. 915-562253. 915-562251.

:

FINNS

- Det här är den enda SkO-] lan i Finland där eleverna till hundra procent kan utveckla sig själva idrottsligt, säger Ehrman. Vi hjälper dem med

att göra träningsprogram och

med att fullfölja sitt program.

Här får de allt från näringsrik­

tig mat till träningsprogram.

De har också tillgång till vår

idrottspoliklinik. Där tar läka­

ren Urho Puronvarsi och fysio­

terapeuten Harry Krohn emot

varje tisdag.

D t f' å d f"" å e mns m nga go. ~ orm ­ gor bland Norrvalla-llnJens ele­ ver, bl.a. en finländs..!: mästare i rodd, Irja Westeriund och boxaren Tage Winter från Hangö. Lisbeth Fors, den enda rikssvenska eleven, är en av Sveriges bästa fotbollsflickor.

Och det är många andra som visat sig i resultatlistorna ...

Samarbete i barnklubbar

i .1

t...........................................:

•

~OS!EN

ren är många redan anmälda.

Skolan ordnar också en mängd kurser i samarbete med bl.a. ungdoms- och idrottsorga­ nisationerna, Folkhälsan, 4H och Vasa sommaruniversitet.

FINNS FOLKHöGSKOLA är en specialiserad 2-årig folkhög­ skola med inriktning pä ledarutbildning, skapande verl{sam­ het och praktiskt samhällsarbete. VI tillämpar arbetsformer som utgår frän deltagarnas eget ansvar och initiativ.

LINJEN FöR BARN OCH UNGDOMSAKTIVITET (867) passar för blivande lärare, barndagvårdare, ungdomsledare, socialarbetare och värdare.

LINJEN FöR SKAPANDE VERKSAMHET (S08) passar för blivande lärare, ungdomsledare, sysselsättnIngs­ terapeuter, för kommande yrkesstudier för olika slag av ska­

pande verksamhet, samt för den som efter genomgången mel­

lanskola/grundskola eller avlagd studentexamen vill ha ett

"skapande är" för att med större säkerhet kunna göra sitt

studie/yrkesval.

.,

LINJEN FöR FRITIDSLEDAR/FRITIDSPEDAGOG­

UTBILDNING (819)

Utbildningen är två årig. Nästa intagning sker våren 1980.

Ansökningstid: 1-31. l. 1979 (för grundskolelever 1-31. 3) .

Studieprospekt, anvisningar och a nsökningskort fås från yr­

kesvägledningsbyr·äerna eller från Finns folkhögsl{ola, 02780

Esbo 78, tel. 90-811 205, Ansökningskorten sän.ds till elevan­

tagningsnämnden I eget län.

Olav Storgärd, rektor

Har du för avsikt att söka inträde till nedanstående skolor år 1979 bör du beakta följande: den gemensamma elevantagningen som verkställs för första

gången i Nylands län berör dessa två skolor,

ifall Du inte går i grundskolans sista klass bör Din ansökan in·

gå före 31 .1. 1979,

ansökningstiden är 1.3-31.3 för dem som går i grundskola,

även elever, som önskar byta studielinje inom nuvarande sko­

la eller till annan skola bör inlämna ansökan inom januari må­

nad,

ansökan bör ske pUör ändamålet avsett ansökningskort (utan

bilagor) och skickas till Elevintagningsnämnden I Nylands län,

Kaserngatan 23 A 00130 Helsingfors 13

Nylands läns kodnummer för svenskspråkig undervisning är

04

MELLERSTA NYLANDS YRKESSKOLA (Kod 06) M,t..!\ll!svägen 4, Helsingfors Aggelby tel. 90·722166 Skolan har följande studielinjer med motsvarande kodnummer inom parentes: Studietid FörutbIldning StudielinJe 2år Grund· eller medborgarskola Elmontör (086) 3år Grund- eller medborgarskola Telefonmontör (081) Radio·Tv·montör (084) Mellanskola eller grundskola med kurser som motsvarar mel­ lanskolan 2 + 1 år Mellanskola eller grundskola Maskinritare (039) med kurser som motsvarar mel­ 2år lanskolan 2år Grund- eller medborgarskola Montör·verkstads· mekaniker (032)

2år

Grundlinjen för resGrund- eller medborgarskola taurangbranschen (157)

ÖVERBY TRÄDGARDS OCH LANTBRUKSSKOLOR (Kod 02) 02940 Esbo 94 tel. 90-866 976

Jordbrukstekniska skolan (002) Trädgårdsyrkesskola (022)

2-årig kurs

1-årig kurs

Respektive skola står till tjänst med både

kort och råd för ifyllande av korten

Skolornas upprätthållare: Kommunalförbundet för huvudstadsre­

gionens svenskspråkiga yrkesskolor (HSY)

..

öSTERBOTTNisKA POSTEN

10

Tondagen deR 18 Januari 1979

Yrkesskolor kompletterar varandra

'Äldre med arhetserfarenhet

'har lättare få yrkesskolplats

o ALLA

CODA TING ÄR TRE, säger Erik Ekman, t.f. rektor vid Österbottens centralyrkesskola. I årets bestämmelser om den gemensamma elevan­ tagningen finns det tre goda ting, som gäller ung­ domar i 18- till 19-årsåldern. De har vissa favörer som gör att de nu borde paSSa på och skaffa sig en yrkesutbildning.

Erik Ekman säger vidare, att det fönttom den här gruppen finns ytterligare några grupper han vill rikta sig till då han talar för yrkesutbildningen.

Det gäller folk som har tvåårig utbildning inom de områden där man har ettåriga fortsättningslinjer.

Yrkesskolorna i Vasa och Ja­ kobstad kompletterar varandra t görligaste män, men konkurrerar ocksä i viss mån i och med att flera utbildningslinjer är de sam­ ma. Det gäller till exempel utbild­ ningen för industrilaboranter, där mari tar in elever samma år.

De sistnämnda grupperna borde nappa på fortsättnings­ linjerna. Det gäller särskilt om man inte har fast anställning eller om jobbet inte motsvarar utbildningen.

•

ta året efter respektive skolas åldersgräns för inträde. I yrkes­ skolornas fall gäller de alltså det sextonde året.

För det andra beaktar man a r b e t s e r f a r e n h e t e n.

Förtjänstarbete efter läroplik­ - Det är säkert många som ten kan beroende på hur länge har tagit första bästa jobb helt arbetet har varat, ge upp till 6 enkelt för att det är svårt på pluspoäng. arbetsmarknaden just nu, säger Ekman. Yrkesskolan borde va­ Den tredje viktiga faktorn är ra ett förmånligt alternativ i tilläggspoäng för a n n a n u tdet läget. b i l d n i n g.

Fortsättningslinjerna står på !'i0an om den gemensamma e ·vantagningen. Man ska allt­ Su söka direkt till skolan.

of> Tre favörer - De ungdomar i 18- till 19­ å"sAldern som saknar yrkesut­ b ildning, borde gripa chansen i åT, säger Erik Ekman. De har nämligen vissa fördelar i elev­ antagningen.

För det första får man plus­ p', äng för å l d e r n. Det kan ge upp till 4 tilläggspoäng. Det första tillägget ges ror det förs-

Yrkesskolan i Jakobstad bjuder i stort sett på samma förmåner sorri skolan i Vasa. Man bor gra­ tis, alternativt får resorna betal­ da. Man får ett mål mat gratis om dagen, och studiematerialet är gratis.

För övrigt är yrkesutbildningen i svenska österbotten föremål för I en bred diskussion just nu. I Syd­ En viktig sak i det samman­ österbotten anser man sig förför­ hanget är, att ett eller två mel­ delad och eftersträvar någon form lanår i gymnasium i nt e ger av organiserad yrkesutbildning på extra poäng.

Erik Ekman påpekar att yrkesskolan kan vara lämplig också sikt.

- Det här är en klar fördel för dem SQJIl är något äldre och har arbetserfarenheter. ger för y:esskolo~na:t S:t el~k- I i medborgar- eller arbetarinsti­ man. r man agl e m an- t t "kn d·' t . t år i yrkesskolan på någon an­ u ra as aremo m e. nan linje, kan man räkna sig Ska man utöka de tre goda det till godo. Man har alltså in­ tingen med ett fjärde, ett som te "kastat bort" något år. gäller alla grupper av ungdo­ mar, så kan man konstatera att Annan utbildning kan maxi­ malt ge 4 poäng. För minimipo­ yrkesskolan är en ovanligt för­ - MAN FAR ETT YRKE, det är bra med praktik och inte ängen krävs en kurs på minst månlig skolform. Man studerar bara teori, skolan är billig, lärarna är bra ... två månader. Det kan också no­ praktiskt taget gratis i yrkes­ - Skoldagarna är lite för långa, vi vill läsa engelska, maten teras, att grundskolans tilläggs­ skolan. är inget vidare .•• klass ger två pluspoäng. Kurser Det är några av de tongångar som kom fram, då vi bad två • Yrkesskolan

klasser inom metallbranschen i centralyrkesskolan i Vasa förmånlig

lägga fram synpunkter på sin skola. Här är några av sva­ ren.

Terminsavgiften är 10 mark,

SVENSKA FOLKAKADEMIN (94) VILL GE DEJ NYAMÖJLIGHETER

*

"Bra lära sig praktiskt

lnen skoldagarna långt l"

i

{t Den kommunala och sociala linjen (310)

{t Fria studielinjen (301)

{t Infonnationslinjen (326)

{t Matematisk-naturvetenskapliga linjen (368) {t Vårdlinjen (333)

I I

{t Studentlinjen står utanför den gemensamma elevantagningen

Ansökan på särskilt ansökningskort som fås från sko­ lan eller närmaste arbetskraftsbyrå sändes till elevan. tagningsnämnden i Nylands län Kaserngatan 23 A 00130 H:fors 13 före den 31 januari 1979 " 915-147631,91&-141 115 eller 'till Rainer Jo­ hansson Agatan 15, 06100 Borgå 10 om du vill veta mera om oss.

I

och man bor gratis på elevhem­ met. Vill man bo hemma, har man gratis resor om avståndet från skolan är över 5 kilometer.

Matkostnaderna iir närmast , symboliska.

Svenska folkakademin deltar I den gemensam­ ma elevantagningen med följande linjer:

b\

o DET ÅR SKÄL att framhäUa,· att österbottens centralyrkessk~ la (öCY) inte är den enda yrkes­ skolan i svenska österbotten. I Ja­ kobstad har man också en yrkes­ utbildningsanstalt. öCY är en statlig inrättning, medan skolan i Jakobstad har ett kommunför­ bund bakom sig. Till förbundet hör kommunerna frAn Oravals norrut. Också i ÖCY har kommu­ nerna (från Nykarleby söderut) tecknat elevplatser.

Varför valde du yrl{esskoIan? med händerna och inte sitta och - Jag tycker om att arbeta läsa pä läxor. • SE S/VAN Il

ETELÄ-POHJANMAAN OPISTO (90)

En nyhet i sammanhanget är, ! att centralyrkesskolan bygger I ut elevhemmet med byggstart hösten 1979. Nu bor man fyra personer i ett rum, efter nybyg­ get ska man ha tvåpersoners­ rum. Det blir en klar förbätt­ ring i fråga om studieron.

r

FOLKHöGSKOLA OCH FOLKAKADEMI

På tal om 18- och 19-åringar­ na vill Erik Ekman gärna till­ lägga, att det äri den åldern man på allvar börjar bekymra sig för framtiden. Det är då man kanske ångrar, att det inte blev någonting av med yrkes- I u tbildningen tidigare. ,

I

Så som elevantagningen nu är utformad, har den här I gruppen ungdomar alla chanser att skaffa sig en yrkesutbild­ ning.

BERTEL NYGARD

Med i den gemensamma elevantagningen är följande

folkhögskolelinjer:

1. ALLMÄNNA LINJENS IARSKURS (303) De som genomgått linjen jämställes med mellan- och grundskolegångna vid inträde till yrkesläroanstalter. %. VARDLlNJEN (333) Ger bl.a. preparerande undervisning för inträdessökan­ de till vårdsektorns läroanstalter och hemskötaresko­ lor.

ANSÖKNINGSTIDEN till ovannämnda linjer är

1. 1.-31. 1. 1979.

För dem som går i grundSkola är ansökningstiden 1. 3.­ 31. 3. Ansökningskort får man bl.a. från arbetskrafts­

byråerna och från folkhögskolan. Det skickas till elev­

antagningsnämnden i den sökandes län.

FOLKAKADEMIN är inte med i den gemensamma elev­

antagningen. Ansökningstiden till folkakademin är

15.4.-31. 7.1979.

Alla linjer börjar 5. 9. 1979.

Etelä-Pohjanmaan Opisto, 60800 Ilmajoki. Tel. 964-56047.

Tuomas Tapola, rektor

Ö S T E R 8 O T T !iii , ~ K.\ · P O ~ T F. ~.

Torsdaiten den 18 jSl1mm 1979

~~--------------------------~--

EN

L~IPUG

REVYGRl jPI>Ji;RNA ~mider gästspelsplaner . Programml't på \Va.sa teater är klart vid det bär laget. Det blir över­ mark som Iwmmer den 3 fe­ bnlari. Niirpes, Korsnäs o(~h Karleby har varit klara se­ dan tidigare. Gästspel utan­ för Österbotten bli det ock så för några grupper

Teoretisk och praktisk utbildning. Den praktiska undervls· ningen omfattarbl.a. maskinsnickeri. målning och ytbehand· Iing.

Av arbetsuppgifterna kan nämnas stllmÖbelllnjen.

Terminsavgiften 80 mk. Kost och logi 270 mk/män. I skolans internat.

Broschyrer kan fäs hos skolans föreståndare Erik Åkerman, tel. 968175 121.

ERIK ÅKERMAN

..

(08) KVEVLAX HEMSlOJDSSKOlA

erbjuder dig studieplats vid skolans följande avd.

TRÄSLöJD 2-årig utbildning till snkkare MALNING 2-årig utbildning till målare VÄVNING-SöMNAD 2-årig utbildning inom väv­ ning och sömnad Skolen deltar i den gemensamma elevantagningen. linder studietiden kan du bo på skolans. internat och er· håller en gratis måltid dagligen, samt övriga mat- och logikostnader till självkostnadspris.

Närmare upplysningar erhålles direkt från skolan tel.

961/40 036 eller 961/40 120 eller från närmaste arbets­ kraftsbyrå.

66530 Kvevlax NILS HÄRTULL skolans förest.

195 194 200

-

- MÅNGSIDIGHET

Jakobstads Handelsläroverk (kod 11) deltar i länets ge­ mensamma elevantagning med följande utbildningsmöj­ ligheter:

2 år 3 år

kod 191 kod 192

Ansökningstiden har åter ändrats, den omfattar nu januari månad. Grundskolans elever söker i mars. Våra specialklasser står utanför den gemensamma elevantag­ ningen.

Begär på arbetskraftsbyrånett ansökningskort. Posta det ifyllt till Elevantagningsnämnden i Vasa län; Pb 200, 65101 Vasa 10. I år hålls inga inträdesprov. Först på som­ maren blir det dags att lämna in betygsavskrifter.

Beakta också våra studieförmåner: Studielån, studiepen­ ning, fria skolresor eller hyresbidrag (nya studiebostä­ der).

JAKOBSTADS HANDELSLÄROVERK

~----------------

"

______~r

Statens läroanstalter för skogs- och trähushåIIning

EKENÄS FORSTINSTITUT

Skogsbrukets basår (065) 1 år börjar i ;;:Ugusti 1979. Inträdes­ fordran fullgjord läroplikt samt för yrket. erforderlig hälsa.

Från skogsbrukets basår kan man fortsätta på skogsarbetarut­ bildning 1 år eller skogsarbetsledarutbildning 1'12 år. Basåret är sålunda ett gemensamt första år för dessa två utbildnings­ yrken.

Forstteknikerutbildning (029) 4 år börjar sommaren 1979. In­ trädesfordran (förordning nr 14/1970) dimissionsbetyg frän mellanskola eller grundskolans högstadium.

Ansökningstiden för personer som slutat sin skolgång eller är elever i gymnasier eller andra läroanstalter är JANUARI må­ nad, för elever på grundskolans sista årskurs är ansöknings­ tiden MARS månad.

Ekenäs forstinstitut deltar i den gemensamma elevantagningen och ansöknillgskort sänds till respektive läns elevantagnings­ nämnd.

Ansökningskort- och anvisningar erhålls från yrkesvägled­ ningsbyråerna och från läroanstaltens kansli, 10600 EKENÄS, teL 911-12 270.

Hans von Schoultz föreståndare

IVIartens trädgårdsskola Skolan inleder sitt första läsår inkommande höst. Under­ visningen förläggs till Martens Trädgårdsstiftelse med till­ gång till moderna undervisningsutrymmen och betydande växthusanläggningar, där bl.a. försöksodling bedrivs.

Ansökan riktas till Direktionen för Martens trädgårds­ skola, . 65610 öVERMARK. Närmare upplysningar ger direktionsordf. Bjarne Smeds. tel. 962-53 106.

Oravais ut reser till Stock­ holm med sin revy. Man spelar på MedborFarhuset lördagen den 27 januari. Vära är För­ eningen Svenska Jsterbottning­ ar i Stocl{holm. Oravaisgruppen har ansökt om bidrag från Kul­ turfonden Sverige· Finland.

Också Närpes kommer att be­ söka Medborgarhuset i Stock­ holm. Närpesborna gäsl:spelar i egen regi, man nyr lokalen r själv. Det går inte ihop ekono­ miskt, men Alf I3äckström be­ rättar att man betraktar sveri­ geresan närmast som en belö­ ning åt revymakarna. Före­ ställningen blir den 3 februari.

Korsnäsrevyn gästspelar eventuellt i Abo den 11 februari.

Det är österbottniska nationen som står som värd.

(93) lärkkul·la FOLKAKADEMIN FÖR DIG

313 UNGDOMSLEDARUTBILDNIN(}

I

\..

HANDELSSKOLAN HANDELSINSTITUTET

Är Du intresserad av vfucthus och grönsaker? . l"ör Dig erbjuds en ny möjlighet till praktik och utbildning. Närpes kommun startar en trädgårds­ ITl'kesskola i Övermark

sneJar i Sv ,rif!p

(07) TERJ~RY HEMSLÖjDSSKOLA

...

-------------------------------------------~

Två revygrupper

UTBILDNING FöR UNGDOM ERBJUDER

~

treårig, ger ungdomsledarkompetens.

333 VARDLINJE Preparationslinje för blivande hälso.- och personal

s.juk~

310 SOCIA.L LINJE som ger samhäIlsorientering och nyttiga kuns~aper då du söker in till t.ex. Svenska social- och kommu­ nalhögskolan

- Det är vissa problem med sverigebesöken, säger Håkan Westermark på SÖU-kansliet.

Lokalerna är i allmänhet rätt små, och det behövs ganska mycket folk innan ett gästspel går ihop ekonomiskt.

305 SPRAKLINJE Svenska, finska, engelska, ryska, tyska/franska.

Varje språk på 2~3 nivåer med möjlighet att avläg­ ga språkprov MUSIK, SANG OCH FRIA STUDIER

efter eget val. Möjlighet för studenter att skriva

studentexamensprovet på nytt i svenska, finska,

engelska och tyska.

Deltar inte i den gemensamma elevantagningen.

•

BRA LÄRA SIG

- Jag kom inte iL Ull kors­ holmsskolorna, därför valdp. jag yrkesskolan.

- Behövde en yrkesutbildning på. grund av arbetsmarknadens läge i detta nu.

- Man måste ha ett yrke, och så finns det inget arbete nu.

- För att jag inte skulle fä så mycket läxor; och därför att jag skall få praktiskt arbete på sam­ ona gång.

- För att snabbare få. ett yrke utan den stora mängden teori som man t.ex. får i gymnasiet och som man ej i praktiken har nytta av nå.gon annanstans än i vidare­ utbildningen.

Därför att mina kamrater började där.

- För att jag var trött på den förra skolan. och. för att jag ville ha ~n yrkesutbildning samt prak­ tik inför teknisk skola.

-:- Därför att min kusin har gått i yrkesskolan och han re­ kommenderade mig hit och mina föräldrar och . yrkesvägledaren när det inte finns arbete.

Ring till oss eller skriv så får Du närmare upplysningar!

LÄRKKULLA-STIFTELSENS FOLKAKADEMI 10300 KARlS. Tel. 911-30112 Göran Hellberg direktor

05 ÖSTERBOTTENS CENTRALYRKESSKOLA

I

STATLIG YRKESUTBILDNINGSANSTALT

antar elever till följande utbildningslinjer:

2-ARIO \ HRUNDLlNJER FöR 117 beklä.dnadsteknik,

032 allmän verkstadsteknik praktisk linje

032 montör-ma.....kinbearbetare 165 damfrisör

0:J3 plåtslagare-svetsare 136 industrila.borant* )

3'19 pneumatilt-hydraulil{*) 053 bilmekaniker

I-ARIOA FORTSATT­ 086 elmontör NINGSLlNJER FöR L26 !!niclmre LO) timmerman _ bilmekaniker L52 kock - bilelektriker , flO grundlinje för stor­ - elmontörer

hushåll*) - beklädnadsteknik 116 beklädnadsteknik,

_ kockar i storkök teoretis k linje·) .} mellanskoLa eller gymnasteberättigade vitsord

i avgtingsbetY9 tran grundskolan.

Vad är bra/illa. med österbot­ tens centrajyrkesskola ~ - För att man får nästan all­ ting gratis.

- Bra undervisning. gratis mat, fin disciplin, god klassanda.

- Att man får ha halva dan praktik och andra halvan teori.

I - Bra med yrkesskolan är att den är frivillig, man känner sig Inte tvingad att gå i skolan då Det dåliga 1 skolan är maten.

Kaj Lindeman rektor

I

Eleverna 001' hyresfritt i skolans elevhem eller också får de hemresan (över 5 km) ersatt. Skolan förmedlar ansökningar om studielån och studiebidrag. ..' ...

Ansökan till grundlinjerna sker på sarskilt ansokm!1gskort, vilket senast den 31 januari av dem, som Inte går. I gr':i. nd ­ skola. sändes till Elevantagningsnämnden i Vasa län, Lans­ styrelsens skolavdelning. PB 200. 6510.1 Vasa 10 ...

Ansökmngsblankett till tortsättnlngslmjerna (sandes på be­ gäran) jämte ämbetsbevis och avsknft av senas~e skolbetyg emottas av sko·lan under vårtermmens lopp. Intradeskrav ge­ nomgången 2-årig grundlinje vid allmän yrkesskola eller mot­ svarande.

Närmare upplysningar lämnas på begäran.

österbottens centralyrkesskola, Wolffskavägen 29-31, 65200 Vasa 20, tel. 961/24 10 22.

ERIK EKMAN t.f. rektor

•

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN,

Torsdagen den 18 januari 1979

Böle ännu landsbygd ' V ar fjärde bybo med i ringens skidtävling! halva , h yn inom V.asa· ""dn vint.".''''''as'

D VI SKALL nogvlnna 'ing ingarna , hur de ändrar poängräkningen. Själv kommer jag att se till att jag får mera än en poäng. .

Det är Folke Boij, kassör i Böle uf, som kaverar. Femte rin­ geJiS skidtävlingar mellan föreningarna har i flera år varit viktigaste aktiviteten för året i Böle ufo I vintras ställde för­ eningen upp med 63 deltagare, vilket är 60 procent av med­ lemmarna och drygt en fjärdedel av byns befolkning.

pan måste förnyas. Inne-WC:n finns också på önskelistan.

--- Ja, vi borde få litet reno­ veringsbidrag vi också, säger Folke. Vi har inte velat ha nå­ gonting av kommunen sedan de Ordförande i föreningen är renoverade efter skolan. Inte Margot Ahlbäck, nybliven ÖID­ ens verksamhetsbidrag har vi mästarinna i skidlöpning. En anhållit om. Nog borde vi väl av Femmans bästa seniorskida­ få litet sånt också fast vi mest re, Eirik österåkel' är sekrete­ håller på med idrottsaktivite­ ter. rare.

Problem med ekonomin har Ifyra gammaldanser per år Böle uf inte. Föreningen har Ii­ brukar föreningen ordna. --­ Två gick med vinst och två gick tet pengar. Men den uppsnygg­ med förlust i fjol, säger FOlkening man planerar kommer nog att kosta en ,del.

Boij. . " " . b k' k Ef Tack vare uthyrnmg åt forUf-l o k a l en ar l ra s lC. -. h k'ld (b "Il .. d k l enmgar oc ens l a ro op ) ter att d en 'anvan es som s o a h'ar e k onomm . håll't . b a lans. l S l några år på 60-talet, renovera-I de kommunen upp den.

Om det är kallt ute är det . nog svårt att, få uf-Iokalen -Men ~l m~ste ha en.. del varm. Man har oljekaminer som arbeten ut~?rda l lokalen, sager värmekälla. Men lokalen är en­ Margot. ~?ket ..måste sny~gas . da samlingsstället i byn. Den upp och goras andamålsenhga­ bör nog hållas i användbart re. Ä ven ytterdörren och trap­ skick.

Det handlar mest om idrotts­ aktiviteter i Böle ufo Förutom i skidning håller sig föreningen väl framlne i fotboll inom rin­ gen. Det finns både dam- och herrlag.

*

VI borde ordna någon program tillställning, säger Margot Ahlbäck och provar en hatt på Folke BoIJ. Eirik österAker är åskådare.

o DET HAR AL,L TID rått fejd mellan Smedsby och Böle. Utvecklingen i de här två. byar­ na har aldrig 'löpt jämsides. Smedsby har varit vid allfarsviigen, Böle har varit på sidan om. När jordbrukarna i Smedsby i tiden satsade stort på traktorer och mekanisering höll vi oss här i Böle till de gamla metoderna. Nu är Smedsby en tätort ntan jordbrukare me­ dan Bö.1e ,ännu kan karaktäriseras som landsbygd och som en jordbrukarby.

l

' Den breddades och dikades och vi fick den godkänd sombygde­ väg. Sedan dess har staten skött underhållet.

I dagens läge har böleborna inga problem med dåliga kom­ munikationer. Snarare tvärtom.

Stadens och statens herrar vill bygga en motorväg mitt igenom byn. De planerna har böleborna som en man satt sig emot.

Knappast lär det väl hjälpa. ___ Den planerade motorvägen kommer att förstöra hela byns ---------------------~----------------------------------------------------------- utseende och framtid, säger Ragnar österåker. Vi här i söd­ ra delen av byn kommer mitt emellan nuvarande vägen och motorvägen. Den delarbYI:1 i två delar' då den kommer ned mellan Ahlbäcks gårdarna och "Mittigåian". Sedan följer den dalen mellan Böle och Smedsby -- INTE FINNS det någonting intressant att 'skriva om i Böle, säger Margot Ahlbiick när jag tar kontakt och berät­ tar att nu skall vi göra ett svep.

-Då skulle det vara stallen i Västerängen. Dit söker sig åtminstone många tonårsflickor i veckosluten. Helge Järv, som har Stall Caesar, är ju min farbror.

Ungefär så resonerar Ragnar österåkel' i Böle om sin hemby.

Själv är han verkstadschef på ett bilföretag i Vasa, odlar till­ sammans med syskonen famil­ jejordbruket och är syssloman i Böle bys skifteslag.

Ett resonemang om Böle som by och om livet i Böle leder lätt till jämförelser med grannbyn Smedsby. Fast Böle ligger när­ mare Vasa är det Smedsby som blivit fÖrort. Kanske mest för att Smedsby blivit förvaltnings­

och skolcentrum i Korsholm.

--- innan riksvägen byggdes rakt från Smedsby till Vasa var Böle ,en typisk avsidesby, resonerar ÖSteråkel'. Vi hade ingen busstrafik, vägen genom byn var rätt dålig, skolan hade dragits in, en butik hade vi fått till byn tack vare att vi själva byggde upp en butikslokal.

Ungefär samtidigt med att riksåttan började tangera söd­ ra delen av byn byggde vi själ­ va ockSå om vägen genom byn.

·Travarna i stal';e t lockar tonårsflickor

lO

Det nästan vimlar a v hästar Västerängen. Åtminstone om man beaktar hur litet hästar det finns numera på landsorten.

När öP hälsade på hos Stall Caesar fanns det också gott om flickor där.

Sommartid har Helge Järv ett tiotal hästar. Nu untter vin­ tern har han sju hästar i stal­ let. I granngården hos Evert Rönnholm har Erkki Laakso från Vasa fyra hästar. Dessut­ om torde finnas ytterligare nå­ gon häst i det stallet.

en bit och skär sedan mitt ige­ nom det vackra skogspartiet norr om Smedsby. Den förenar sig ~edan med nuvarande vägen en bit förbi Smedsby frys. österåkel' räknar med att vä­ gen inte kommer att byggas förrän någon gång efter 1985.

Nu har han medtillfredsställel­ se noterat att man åter börjat diskutera en omfartsväg förbi Vasa längre från staden. T.ex. från Smedsby frys till Gamla hamn eller från Vassor till trak­ terna av flygf'åltet. Ett sådant alternativ har bölaborna alltid försökt föra fram som en lös­ ning av vägfrågorna omkring Vasa. Byggs en sådan omfarts­ väg skulle den nuvarande nor­ ra infarten till Vasa förslå län­ ge ännu.

Seg

UJdgå att möta ett eller flere hästekipagen om man gör ett besök i Västerängan.

Västerängan är ett bosätt­ ningsområde med 8-10 gårdar mellan Böle och Infjärden. Nu­ mera hör största delen till Va­ sa. De som bor i Västerängan räknar sig dock till bölebor.

--- Jag har dragits med häs­ tar i hela mitt liv, säger Helge Järv. Som 15-åring körde jag i kapp första gången vid en "kappköro" på Karperöfjärden.

Innan vi fick travbanan i Vasa Eftersom det är fråga om ordriades travtävlingar varje travhästar skall de ,hållas igång dagligen, Man kan knappast • BE BIDAN 16

*

Helge Järv visar upp eD a.v si

Da

lrä.star.

ÖPbesöker

BötE • Böle i Korsholm är byn som ligger nära men ändå avsides.

• Byn ligger mellan Smedsby och Vasa, till centrum av Vasa är avståndet 3-5 km. Hälften av bYlls ursprungliga areal hör I numera till Vasa. Hela Hem­ strand, frän Kronansvägen I väster till nya riksåUan i sö­ der är Böle bys 'marker. ' . I den del av Böle som be­ finner sig inom Korsholms kommun bor drygt 200 männi­ skor. Inflyttningen är, jämfört med grannbyn Smedsby, rätt liten. Byn är inte planerad. All nybyggnadsverksamhet måste ske med undantagstUlstånd från länsstyrelsen.

• Böle har bibehållit sin ka­ raktär av landsortsby. På mellan 15 och 20 lägenheter i byn Idkas systematiskt jord­ bruk. Atminstone tio av dessa lever helt av jordbruk. Unge­ fär lika många har kor, andra har grisar eller höns. Som jäm­ förelse kan noteras att i stora grannbyn Smedsby finns i dag tre jordbrukare.

• Sammanhållningen mellan människorna, byaandan, finns också kvar i Böle. Det har man visat när det gäller väg­ frågor, när det gäller att ta ståndpunkt mot en pälsfarm­ etablering och när det gäller att sluta upp bakom ungdoms­ föreningens idrottsaktiviteter.

• I Böle finns ungdomsför­ ening, som bar eget hus, och marthaförening. Anva-fillalen är öppen fem dagar i veckan.

Ett enda litet företag finns I byn. De som inte är jordbruka­ re har jobb I Vasa. Byn är inte representerad I fullmäktige I Korsolm. Vid val har man dra­ git åt olika håll.

ö S T I'j R BO T T N I S 1t A P O S T E N .

Torsdagen den 18 januari 1979

igen!

D INBROTT IGEN, konstaterar Margot, Folke och Eirik när vi gör ett besök I Böle uf:s loka!.

Det är tredje gången på ganska kort tid. Besökarna tYCks ha kom­ mit med moped. De har slagit sönder ett fönster l sel:verings­ rummet på. baksidan a v lokalen.

Ingenting tyckS vara bortfört och . ingenting sönderslaget den här gången. Vid tidigare inbrott har besökarna slagit sönder en del saker. En gång hade de haft en brasa under scengolvet bland mos­ sa och spån.

Nog vet Margot, Folke och Eirik inom vilken grupp de skall &öka förövarna a v inbrottet, men det blir väl inte så lätt att få dem att erkänna någonting.

- De borde ju ha konstaterat

I En mångsidig idrlJttsflicka

som hinner med mycket

D MARGOT AHLBÄCK är något aven "Dr Jekyll och Mr "Boutique l\lia & Maggi". På ledig tid, kvälJar, söndagar Hyde". Hon är en dubbelnatur. En ung kvinna med två myc­ osv. är hOll en målmedveten, nästan ilsk, idrottsflicka, som ket väsensskilda framtoningar. - På dagen är hon en mjuk, satsar hela sin energi och sitt temperl\mellt på att göra ett så leende, serviceinriktad direktris vid den egna modeaffären bra resultat som möjligt.

Det här skall handla om idrottsflickan.

Kontrasten till modedirektrisen upplever man starkast när man ser Margot spela fotboll.

Hon springer hela tiden. Tycks ha en outtömlig kondition. Hon hämtar upp bollen på egen planhalva och är alltid med om det börjar dra ihop sig framför motståndarnas mål.

sträckning. Domaren också om han inte dömer efter Margots uppfattning. Även i skidspåret forsar Mar­ got fram som något aven furie.

Det sprutar av energi omkring ~ henne.

En verklig idrottsflicka.

- Jag började skida i skolan, berättar hon. Det gick inte sär­ skilt bra. Hade svårt e.tt kom­ ma med i skolans lag.

Som lagleda:e-Iagkap~en maEn gång hade jag kommit nar hon hela tIden på sllla lag- l! med i )aget som reserv vid en ka~rater .. Kom~enderar oChskoltävling i Veikars. Då beseg­ skriker. ~Isshaghga motstånde.­ rade jag allesammans. Alla re får SIg då och då Femmans lovande flickor. Efter ---------------------------------------------------------­ det började jag tävla mera. re­ gelbundet. . Sedan hön Margot på till 22-23 års ålder. Hon hörde till öID:s bästa damskidare. Blev 11 :te på FM under 20 år i Suo­ . nenjoki. Fick flera silvermedal­ jer i förbunds- och distrikts­ I mästerskap.

Någon individuell guldpeng i skidlöpning blev det inte.

Guldpengarna kom i stället i banlöpning och terränglöpning. År 1973 hela tre stycken - på 3.000 m och 1.500 m och i ter­ räng.

Så blev det giftermål och hus­ bygge och andra intressen och bekymmer. Under tre år skidade Margot ,mest till husbehov och för att te. poäng åt Böle uf i ringskidningarna.

Fotboll spelade hon i Böle uf:s damlag i femte ringens damse­ rie.

I vintras tyckte Margot att det åter började smaka att täv­ la på skidor. Hon beslöt satsa på nytt på en skidlöparkarriär.

Margot Ahlbäck l skldmunderlng.

I det här skedet av vintern kan det redan konstateras· att gångbanan från Vasa till De två har byggt ett propert hon är en fullvärdig medlem av Smedsby. egnahemshus nära hennes för­ Femmans starka damskidlöpar­ -.:. Jag tänker försöka hålla äldrahem i Nötöjen i Bö!e. Som­ lag. Tillsammans med Carita på nu i tre år så får vi se hur martid handlar det rätt mycket Flinkfelt och Eva Granberg det börjar gå, fortsätter hon. om att hjälpa Margots föräld­ blev hon ÖID-mästare i stafett Går det intet tillräckligt bra då rar med jordbruket. senaste söndag. får det vara. Förutsatt att mall Skidlöparflickan Margot Ahl­ bäck är inte bara en dubbelna- Hur mycket jag tränat? får ve.ra frisk, fyller hon i.

Hon räknar Vicke Wikström, tur. Hon hinner vara direktris Det säger jag inte för nån.

Eirik österåker.

Lagom kan vi säga, säger Mar­ tidigare idrottsledare i Kors- på boutuiquen i Vasa tävla på got, Rätt ofta har hon i alla holm, som sin tränare. Nu har skidor, spela fotboll, syssla fall setts åka rullskidor längs han tyvärr flyttat till Sverige. med jordbruk och vara. ordföHennes man Leif som junior rande i Böle ungdomsförening. en duktig skidlöpare, är ett gott Bland annat - jag frågade Eirik går i tekniska läroan­ stöd. Han hjälper och uppmunt-I aldrig efter några ytterligare stalten i Vasa. Grundkonditio­ rar henne och följer gärna med intressen. . nen bygger han, förutom med på tävlingarna om hon vill.

Seg löpning, upp med jordbruksar­ D ATl\UNSTONE ett år ännu utöver det bär skall jag satsa bete och vedhuggning. Ä ven om han inte säger rent på. slddlöpning, lovar Eirik österåker, 23 år i förra veckan.

Det här året :1]ir inte så bra, fortsätter 1]an. Jag råkade ut ut får man intrycket att · nästa för en ledbandsbristning i våras och kunde inte sköta grund­ säsong skall Eirik österåker satsa extra hårt. Då blir han 24 träningen en1igt planerna. år. Det är en lämplig ålder för Eirik har skidat sedan han tremannalag inom IF Femman. en skidlöpare. Då borde han va­ var åtta år. En silvermedalj i Riktigt toppen inom distriktet ra klar med studierna. Det blir IDM och en guld i stafett i ligger de inte. M:en alla tre är sextonde året som skidlöpare.

PSS-mästerskapen är de störs- ännu unga och har rimligen Då skall ~ropperi börja vara mo­ framgångarna. många skidlöparår framför sig. gen för en verklig hårdträning.

Tillsammans med bröderna Eirik har varit jämnast av de Ja, han har inte lovat någon­ Peter och Tommy Klem€ts bil- tre. Hittills i år har Peter dock ting. Den som lever får se vad dar hall ett jämt och ganska bra varit klart bäst. som händer.

*

*

Eirik satsar hårt

för nästa

~äsong?

BYT UPP DIG! till

;14

Torsd$gen den 18 Januari 1979

öSTEKB01TNISKA POSTEN

Ny musikförening i Jstad:

<>

Med anledning a v de juste­ ringar i posttaxorna, som träd­ de i kraft den 1 januari 1979 utkom den 2 januari ett post­ kort i valören 0,90 mk. Detta postkort lämpar sig för inrikes och nordisk trafik och texten är finsk och svensk. Den frans­ ka texten är numera slopad på. vå.ra postkort. Invid pos:tkol'­ tets valörstämpel finns ett lu­ mlnlscerande fält, vilket möj­ liggör maskinell brevsortering. Ä ven ett nytt aerogram ­ flygpostbrev pI!. specialtunt papper. Valören är 1,30 mk och försäljningspriset 1,40 mk. Även invid aerogrammets va­ lörstämpel finns ett luminesce­ rande fält.

Jeppis Musa för alternativ

JEPPIS MUSA är namnet på den nya musikförening som bildades i Jakobstad i förra veckan på ett initiativ från stadens många popband, de s.k. kämppäbanden. Föreningen skall tillvarata musikernas intressen, men har också som målsättning att bjuda unga alter­ nativ till den kommersiella popen. Jeppis Musa vill inte begränsa sig till enbart musik. Mål­ sättningsdiskussionen är bara i sin början, men redan nu säger man klart ut att man vill försöka aktivera möjligast många konst- ochkulturforrner. För den breda publiken blir det i olika e,'enemang som föreningen ställer sig bakom.

Jeppis Musa är inte en tak­ organisation för orkestrarna utan en förening med personli­ ga medlemmar. Till föreningen kan alla 7 år fyllda ansluta sig.

Medlemsavgiften är 10 mk i året. Hannu Lindblom har sti­ git i ledningen för föreningens första styrelse, viceordförande är Kari Ilmonen, sekreterare Richard Ström, kassör Esko J antunen, informationssekrete­ rare Markus Fagerudd, och som styrelsemedlemmar Thomas Melarti och Mikael Kivikangas.

Alla har personliga supplean­ ter.

Killarna representerar orkest­ rarna Fantasia, Kari Ilmonen & ensemble, San Fairy Ann. Sui Generis, Question M:ark, Highway Star, Strike och Ar­ gon. I Jakobstad . finn.> närmare 20-talct popband och förhopp­ ningen är att medlemmar ur al­ la orkestrar hakar på.

I Finland finns tre regionför­ eningar som är ute i samma in­ tresse. Den äldsta som verkat i drygt ett år är ~lmu i Hel­ singfors. Den har senare fått liknande efterbilder i Kemu,.

Kehittyvän musiikin yhdistys i Seinäjoki och i Pelmu i Uleå­ borg. Det är naturligt att vi ef­ tersträvar en kontakt och möj­ ligen anslutning till de här som redan hunnit en bit på väg och bl.a. kan erbjuda högklassiga gästande musiker; säger Jeppis Musas viceordförande Kari Il­ monen.

I Helsingfors riktades till en början kritik mot att helsing­ forsföreningen ensidigt inrikta­ de sig på äldre tonåringars

Frimärks­ aktuellt'

<>

Danmark kommer med 1979 års f'6rsta utgåvor den 25. 1. då två märken i valörer­ na 1,20 kr respektive 1,20+ 0,20 kr utges. Det är det dans­ ka telefonjublMet - 100 år.

Jfr. Finland 9. 12. 1977. Likas! kommer ett barnrnärke ut lik­ som även i Sverige och Norge.

BILDEN visar de nya utgå­ vorna.

o

~ ~..:..~ ,

.~,.,," /,;'~.~....

"=

" /1{J

<>

Den 7. 2. utges ett special­ frimärke med anledning av de 8:de världsmästerskapen i ori­ entering som denna gång hålls I vårt land den 1.-4. 9. 1979.

Till tävlingarna har deltagare från 23 länder anmält sig bortom Europa från Austra­ lien, Japan, Kanada, USA och Nya Zeeland. Utgivningen av detta frimärke uppmärksam­ mar hela orienteringssporten och I detta nu mer än 100.000 personer I Finland som ägnar

*

Hannu Lindblom är ordförande i JaIlObstads nya unga musil{­ förening för alternativ barn- och ungdomskultur.

musikintresse. Inriktningen har· speciellt tacksanuna för den senare korrigerats och i JakOb-I häl p i förverkligandet som ung­ stad vill man strax i starten domssekreterare Matti Tulima ~oängtera att. bredden .ligger s~mt Karl Gustav Ståhlberg gi- ,. ................. ; anda från 7-årmgars muslk- och Vit oss. . , • konstintressen uppåt och alltså I Unga som vill ansluta sig till '. 1 också berör barnkultur, konsta­ Jeppis Musa kan kontakta för- ~ . terar Ilmonen. eningens ordförande Hannu ' Lindblom som man träffar hos ' Behovet av och intr.e sset för Musik Wikström. en förening av det här slaget har funnits bland popban­ dens medlemmar länge, säger Richard Ström, sekreterare i ----Jeppis Musa. Svårigheten har I bara varit att vi inte begripit oss på hur man startar en för­ v ,.. "~ ".I.,tärke utgavs Fyra personer har sökt tjäns-! ening av det här slaget. Vi är även, tillägnat Barnets inter­ ten som teatersekreterare inom, nationella år 1979, den 2. 1. söU. Helena Udd-Sltåhl från Va- i BlIdmotIvet återger ett skiss­ sa är socionom med journalist- I aktigt tecknat barnansikte sti­ utbildning.

Britt-Marie Ek­ liserade hjärtan och blommor strand, Pörtom är turisttjäns­ samt FN:s officiella symbol teman. De två övriga vill inte I för året. ha sina namn nämnda.

I Styrelsen förrättar valet på EVANGELISKA FOLKHöGSKOLAN i södra Finland,

fredagen. ; Hangö (91) är en allmänbildande skola som vill betona de

kristna livsvärdena.

STUDIELINJEN (301)

Grundskolämnena

I i SAMHÄLLSLINJEN (310)

I ,~

De som valt denna linje deltar främst i föreläSilingar i

civil-, process-, straff- och offentlig rätt samt sociologi,

DE TV A senaste söndagarna har statskunskap och ekonomisk geografi.

föreningarna inom andra ringen U-LANDSLINJEN (366)

träffats I Sursik och spelat kval­ omfattar undervisning i bl.a. Mrikas historia och geografi,

matcher i volleyboll.

U-landssociologi, missionShistoria, världens religioner,

Söndagens pojkmatcher var: I statskunskap, swahili och engelska.

I Sandsund-Larsmo De TEOLOGISKA ÄMNENA är obligatoriska för alla lin­

2---0 (15-8, 15-7) vidare. Bland flickorna hade en­ jer och utgörs av' diskussioner samt föreläsningar i exege­

Purmo--Lillby dast Larsmo fått ihop lag och tik och dogmatik.

2-1 (14-16, 15-5, 15-1) gick automatiskt vidare.

Valbara tilläggsämnen är bl.a. psykologi, bokföring, mate­

Larsmo--LiIlby matik, statistik, svenska, finska, franska, vävning, sång

Söndgen den 7. 1. hade pojklag 2--0 (15-13, 15--11) och musik.

från Lappfors, överesse, Forsby, Sandsund--Purmo Skolans adress: Rådmansgatan 8, 10900 HangÖ. Tel. 911­ Bennäs och Lepplax nötts. över­ 2---0 (15-11, 15--5) 6923 (kansli).

esse och Lepplax gick vidare.

Larsmo--Purmo Birgit Simons-Latomäki

Bland flickorna Lappfors och 'j 2--1 (14-16 15--1015-4) Rektor

Forsby, Lepplax blev utslagna. .... - - - - - - - - -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _':""""_ _ _ _ _ _..1. Sandsund- och Larsmo-Iagen gick

I

Fyra vill bli teatersekreterare

STUDEIR A TEOLOGI, JURIDIK, SPRAK M.M.

...........

Grönland har även tillkän­ nagivit sitt .program för 1979 och fyra utgåvor får vi bestäl­ la från Grenlands Postvaesen, Postboks 100, Strandgade 100, DK-1004 K0benhavn K. Mär­ kena är 15. 3. 3 bruksfri mär­ ken i valörerna 80, 130 och 160 öre. Den 7 juni har det förflu­ tit 100 år sedan grönlandsfors­ karen Knud Rasmussen föddes.

Frimärket är tecknat av Jens Rosing och i valören 130 + 20 öre. 6 september utges ett hög­ valösfrimärke i valören 7 kro­ nor. Motiv: landskap. Den 18 oktober utkommer det grön­ ländska barnmärket i valören 2 kr.

I

o

De senaste nyheterna frän Island är 1.000 kronors frimär­ ket, bilden av den 16. 11. 1978.

Valören förefaller hög, men vi skall komma ihåg att isländs­ ka kronan står helt annorlun­ da l kurs än motsvarande svenska, norska och danska.

Valören är den högsta hittllls sedan 1972 då ett märke i va­ lören 250 kronor utgavs, då var inrikesportot för brev på ön 7 kronor.

I

Andra ringens volleyholl

Ii II

o

Den 7 december utkom på Färöarna tre frimärken tilläg­ nade det färiska landbibliote­ kets 150-årsjubileum.

Torbjörn M J Malmberg

Inkommande söndag 21. 1. spe­ las final l Sursik kl. 12.00.

Pojkar: Lepplax-Sandsund överesse-----Larsmo Flickor: Forsby-Larsmo Lappfors-Forsby Larsmo--Lappfors.

I

ö S T ER B O T T N'1 S K A P:O !f""E' N

Torsdagen den 18 januari' 1979

• ' TRAVARNA

lä$arforum '

~:"

vinter på isen på Karperöfjär­ den .

Sen dess har jag hållit på i över 40 år, fortsätter Helge.

'-o Det har gått stundom bättre och stundom sämre. I dag är •• nog konkurrensen hård mot när jag var ung. Särskilt om man I satsar på varmblod.

Helge Järvs "stjärna" just Bästa "Isklimp" du borde verknu är elittravaren Caesar. Den ligen få. en ros, som vågade dig har bästa tiden 19,1 och har ut l -30 graders kyla, för det sprungit in 38.000 mk. Attaåri- l gjorde inte bussen. Enligt uppgift ga varmblodsstoet Gana har behagade den inte starta i kylan. rekordtiden 21,7.

För övrigt sköter inte NUFS Helge har tre unga hästar på busstrafiken. kommande som han väntar sig r Halt Skåtar mycket av. En fyraårig kall-

MOld~are

an h,ussen!

E.7iiilu

Tervajoki - Tel. 961 -75056

Lilllcyro -

Tel. hem 961-74839

NYA DATSUN

direkt fr6n lagret ERBnt bra begagnade: Oodge Charger .• • ..•••...•. • ·76

Ett ....-11:1. . fynd I

. . . .Ird 73.000 km, fvI....ndlg

eJ<frclvt rvm.ing

IMW 15e2 ........ _...... . .. • -77

. . . .ard ".000 km, gran. fln

-w 1502 ... . ........ . ......

-76

FEST IGEN

stora "Galföreställning" med berömda artister. Zarah Lean­ der, "Smidiback" Elvis, Marilyn I Monroe, M A Numminen, Anita Hegerland, Herr Nilsson ur Pip­ pi Långstrump, diskobrudarna som dansade Travolta och Vic­ . tona och kvinnosakskvinnan från Sverige som höll ett före­ drag, men blev till sist bortbu- I ren från scenen av två handfas­ .

I ta manliga åskådare som tyckte det gick för långt.

I

I

I

o.t... l.A ................ ·77

. . .W 21." km

220 D ..•.• • -76

-76

Trafikskolorna i Jakobslad

v.... za ..... _......... ... .

-75

VaIwo l " ....... __.......... -73

CoroIa .... _. ..•...... .71

T.,.,.. CcwoR. •. . .._. . ....... .! -76

·73

Toyota CoroUa, bra • .•.... .•. .

Batterier ­ 811glal Hydra.ulik - Pneumatik Jakobstads Ackumulatorservlce

lamt lO-tall andra bilar

VÄLKOMMEN I

-

I

steg skulle bli, då "Elvis" kom med förslaget: "Börja öva till Begagnad 60-120 W :s .. å . If t" SANGANIAGGNING nasta rs JU es . med bandeko+komplett trum­ set köpes: B S, G-V V, S W Tel. 967-20 737, efte kl. 17.00:

. . . .ardlt.... km

ToyohI

i~~~~~:~~:~d~:~::ni~:_

NöJ'ESBESKATTNINGEN I,an inte avgöras separat utan detta måste göras i samband med en total förnyelse av stämpelbeskattningen. I det­ ta sammanhang bör även ut­ redas om de allmännyttiga samfundens specialstäIlning möjligen lmnde utvidgas. sä­ ger minister Esko Rekola i sitt svar på ril,sdagsmännen Håkan Malms och Christoffer TaxelIs skriftliga spörsmål om avskaffande av nöjessl,at­ ten för ideella föreningar.

, I

o.taun 120.A ....•..•.••....• -76

~180A ............••.• -77

o.e.- mc ...... .......

,Orkestrar saknar

Nöjesskatten kan inte slopas

Efter den braksuccen hölls en tävling med några upplockade från publiken. "Frieriet" var Malm och TaxelI säger i nästa nummer, sen följde dan­ sen Ah Susanna till fiol- och spörsmålet att nöjesskatten på blodshingst har gjort debut på dragspelsmusik . Nästa nummer 25 procent av eo,treavgiften, som arrangörer av danstillställ­ bana och gjort lovande tider. var sketchen "Big Love". ningar tvingas betala är ett - Nå va sku de löna sig, Programmet avslutades med stort missförhållande. Ofta inte blir det några pengar, sä­ allsång.

Bord och stolar åkte I händer det ' att denna skatt ger Helge Järv när vi kommer in på ekonomin. J ag klarar ju sen hastigt ut, skorna sparka- uppgår till 100 procent av net; mej på det, säger 1:1an. En mind­ des av och sen tog vi oss en rik­ tobehållningen.

I minister Rekolas svar kon­ re jordbrukslägenhet som hör tig svängom. Kl. 24.00 slutade till gården hjälper ju upp situa­ vår fest och vi kunde konstate­ stateras att intäkterna av nö­ ra att kvälleri hade varit lyckad, tionen. och att alla hade trivts.

Mest pengar är det i uppföd­ ningen a v hästarna om man Dagen efter samlades vi i lyckas få fram en bra travhäst. skolan för att städa. upp. Sedan Tävlandet däremot ger nog in­ drack vi saft och åt bulla me­ RH GITARRFöRSTÄRKARE gen behållning.

100 W. ObetydlIgt använd. Pris dan vi diskuterade julfesten. Vi 2,500,-.

Tel. 961-25 31 49 funderade på vad vårt nästa

. . . .ard 69.000 km, orange, fln

Dieslar: Men:'" Ietu ........... fin

•

VIklund & Krokvik Jakob.g, 39. !el. 967·13333

Trafikskola HAWIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00.

KanalespI. 8, tel. 13003

rer är sena med att skicka in­ nehållningsbevis, konstaterade representanter för orkestrarna vid ett möte i måndags. Dess­ utom fyller många i bevisen fel. Orkestermedlemmarna hop­ pas nu bara att arrangörerna iskall skärpa sig och posta be­ visen. Det är som känt inte så må nga dagar kvar tills dekla­ rationerna skall vara inne. jesskatten, ca 30 I:lliljoner mark per år, till 80 procent består av nöjesskattebiljetter som säljs till danstillställningar, anord­ nade av allmännyttiga sam­ fund .

Om allmännyttiga samfund helt skulle vara befriade från att erlägga stämpelskatt skulle frestelsen att missbruka detta vara betydligt allmännare

- - - - - - - -----

Österbottniska Posten österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje

torsdag

Redaktör

och ansvarig utgivare

PER-ERIC ANDERSON

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad. tel. 967-13555

Postadress PB · 27,

6860J Jakobstad

Redaktör l Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 96J -11 35 22

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-65 15 14

REDAKTIONSRADET

Alf SnelIman, ordförande,

Margareta Smeds. Leif Rex,

Christel Holmström, Siv

Astrand, Tore Snlckars. Karl-

Gustav Olin

PRENUMERATIONSPRIS

Stor-Klas och EGENniGEN BDRDE .ALL" HELGE~ KOMBI­ NE~AS TILL EN STO~HELG!

1979

Helt är . . ...... ... ...

Halvt år . .. ........ .

Skandinavien .... _...

Lösnummer ..... . . . ..

25,­ 17,­

35,­ -.80

ANNONSMOTTAGNING

SöU:s kansli, Vasa,

tel. 961-11 35 72 ocn 11 5372

öP:s ANNONSTJÄNST

Stig Gunnar.

Jakobsgatan 13, J a kobstad.

tel. 967-11 827

Annonser bör Inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFöRING

Jakobsgatan 13. Jakobstad.

teL 967-13555

ANNONSPRIS

texten .. . ,.. .. . . ... . 2.30 Efter texten . . . .... .. . 2,10 Bestämd plats -.20 per mm [i'ÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, till­ .läggspris -.30' spmm och färg .

Föreningsspajten per rad L . ­ österbottniska Posten ansva­ rar inte för ev . skada som till­ togas annonser som inringts eller som på grund av post­ försening inte införts i beg-ärt nummer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1979

18

Fest igen i Lappfors efter nio års uppehåll EFTER NIO års uppehåll smällde Lappfors uf till med en julfest igen. Publikens omdöme: många rosor - litet ris.

Tanken på en julfest föddes i början på hösten. Men till en Julfest behövs det först och främst en plats. Efursom för­ eningen saknar egen lokal, blev det sImlans festsal. Till pro­ grammet behövdes det människor, och helt naturligt ställde tonåringarna upp. Så här berättar de unga själva · om sin fest.

Vi samlades på fredagskväl­ larna för att kläcka ideer. Myc­ ket ändrades och mycket ströks, men till slut visste alla något så när vilka uppgifter de hade.

Vi beslöt att julfesten skulle hållas den 30. 12. Själva övan­ det kom igång först efter julen, eftersom de flesta hade skolar­ bete att tänka på. Vi blev så in­ spirerade under övningar att t.o.m. helt nya programnummer dök upp.

*

Jo du, visa. nu hur din häst Daisy går, uppmanar Britt-Marie sin otrogne "gubbe" Greger.

priser från butikerna till vårt lotteri. När så dagen var inne, hade vi generalrepetition på morgonen . Sen blev det en lång På fredagskvällen dukade vi väntan till kvällen.

Männen skall Inte betungas till långbord och dekorerade så Klockan 20.00 började festen. med halvdagstjänst utöver sitt ar- gott vi kunde. Vi samlade ihop Vår ordf. Sture Nylund öppna­ bete I hemmet enligt kvinnosaks­ kvinnan Victoria (Gun-Viol). till en fruktkorg och fick fina de med att hälsa alla välkom­

*

na. Efteråt blev det allsång och Lucia. Rodney Sjöbackas ljuva dragspelstoner lättade upp stämningen. Sen följde . några sketcher: "Cigarren", "Hästen" och Brittas "Skönhetsdrottningsaspiranten".

Däremellan deltog några ur publiken i en

lek till de andras stora förtjus­ ning. Vi rundade av alltsam­ mans med en sång som vi knå­ pat ihop om Esse å.

Sen blev det paus då vi bjöd på kaffe med dopp.

Efter pausen började vår •

SI!; SIVAN 16

PRIS·KR YSSET

.\

o Nu löser vi årets första priskryss. Sänd in lösningen till Ös­ terbottniska Posten, PB 27; 68601 Jakobstad senast måndagen den . 29 jaDl~ari.Märk kuvertet Priskryss. I pris utlottas 30, 20 och 10 mk. Lycka till! .

Namn: Adress: