Österbottniska Posten (ÖP) nr. 3 1981

-O ,S TERBOTTNISKA Barba.d os nästa!

o

Idrottsföreningar med omfattande verksamhet

måste satsa på affärsverksamhet och anställer särskilda

personer för att leda den verksamhet som skall ge pen·

gar till annan verksamhet.

O Det började med de stora skid- och friidrotts·

föreningarna, med fotbolls- och ishockeyklubbar. De

något mindre föreningarna, fotbolls- och ishockey·

klubbarna i de näst högsta serierna följer nu exemplet.

D Sedan nyåret har Vasa IFK anställt ÖP:s förra

annonschef Kjell Westerback som PR-man och verk­

samhetsledare.

O Fem dagar senare, 5 januari, började Martti Anne­

berg som föreningsledare i ishockeyföreningen Vasa

Sport med huvuduppgift att sköta medelanskaffning.

Se sidan ,

• Vinkar gfqtt och Jular i sill ege/lilla avfiirdshorn gör Nisse och Jonne Sund {infiillda}, windsur· finglilrartm Marhna och skeppshunden An/on.

o

O Nu bär det iväg över Atlanten med segelbåt - en Baltic 33:a på

lika många fot.

O O Efter att ha legat nere vid Medelhavet och Kanarieöarna i 15

m~nader tar bröderna Nisse och Jonne Sund från Munsala skuttet över till

den Västindiska övärlden.

O O Ö P fick sig en pratstund strax före hornet i Puerto Ricos hamn på

eran Canaria tutade avfärd.

O O Se mittuppslaget!

o En av de hetaste debattö­ rerna i alkoholfrågan på den svenska sidan heter Lasse Stcömstedt, som företräder den såka!.lade restriktionslinjen.

D OP bandade hans föredrag i Vöra för ett tag sedan och återger det i en något förkortad version.

D Sidan 10 framåt!

D För den som tröttnat på jul­ presenterar OP:s musikrecensenter en hel dellyssnasvärda plattor.

~lappsski vorna

D Där ryms allt från ·svenska Turid till den dyraste skivpro­ duktionen i världshistorien. En venylkaka av Steely Stan.

D

Se sidorna sex

och sju!

't~

~~~~ _____________________T_o_r_~_a~g~en__2~2.~O~1~.~19~8~O______________----~-------------I

'/Lrf'cC

1922:

1981:

,'Alla dessa nigger- och apachedanser, som nu göra sitt segertåg, alla dessa steppar och foxstrot och shimmy och vad de allt heta, all denna jazzmusik, som nu kommit på modet. .. Då äro de gamla folkdanserna, polskorna och valserna, menuetten, nio man engel, och vad de allt heta, utför4a efter vacker gammaldags folkmusik, vida mer kultiverade och passande för bydens hurtiga söner och döttrar' '.

"Den finlandssvenska minoriteten kan inte leva med lånegods, med idoler som tas från ett annat land eller ett annat språkområde. Till en folklig mi­ noritets rättigheter måste höra att också inom rock­ systemets ram kunna utveckla en egen identitet, en egen musikalisk känsla, en musik som tolkar den eg­ na verkligheten".

Vem vill bli svenskfinlands CCR?

Musiken

utifrån

är den

helt och hållet negativ?

En liV mJngll supergrupper ute l storll musikviirIden vllr Creedence ClellrUJllter Re­ vivIII - kortlIre: CCR - nJngång piJ 60-tlllet.

LJ TV A UTIALANDEN som till synes hand- ­ Varför, undrllr Klinkmllnn, hllr vi in/(II finlllndssvenskll musikidoler. lar om samma sak men som i grunden är rätt olika . Den som tycker 1981 är Sven-Erik Klinkmann i en ledare i Vasa bladet (återgi­ ven i sin helhet här invid). Den som tyckte 1922 var Signe Ström borg .

Båda talar om populärmusiken, och båda ser negativa sidor hos en musik som helt och hållet kommer utifrån, som är tillkommen i en annan verklighet än den vi lever i.

Signe Strömborgs reaktion tyder på att hon i första hand ville SKYDDA ungdomen från sådant "kulturimperialistiskt" inflytande .

Kunde man bara stänga ute "negerjazzen" , så vore det gott och väl och en "vacker gam­ maldags folkmusik" skulle åter tas till he­ ders. Sven-Erik Klinkmann åter ser ut att re­ sonera på ett annat sätt. Han menar troligen att det viktiga inte är att utestänga nån mu­ sik, det viktiga är att skapa en egen popmu­ sik .

Framåt i backspegeln

upp med och intresserat sej för rockmusiken.

Medan exempelvis Signe Ström borgs värld antagligen var en helt annan än "negerjazz­ ens" ,

D SKILLNADEN är alltså att Klinkmann år 1981 omfattar och ser positivt på den FORM populärmusiken har antagit. Han vill göra nånting åt. Signe Ström borg däremot kan på tjugotalet helt naturligt inte ha lika lätt att hänga med i "negerjazzens" svängar. Hon utdömer formen och vill gå tillbaka till en äldre generations musik .

Så där har det varit då och då när nånting nytt har tagit upp av ungdomen och ung­ domsrörelsen . När ringlekarna trängdes till­ baka av riktig dans till en " syndigare" mu­ sik, var det många som ville skydda ungdo- . men och slå vakt om det förelegade. När den ensamme dragspelaren eller fiolgnidaren bör­ jade förse sej med basist och batterist, hördes också klagolåtar (i första hand kanske från ar­ rangörerna som såg gagerna stiga i höjden) .

När" st:lltrådsmusiken" kom på sextitalet och man kände sej tvingad att komplettera si­ na tangosteg med shakekonsten, var det också nära till missnöjet.

I dag skulle väl ingen bli upprörd över själ­ va rytmerna som kommer utifrån. Däremot kan man diskutera vad rytmerna ska uttrycka och stå för .

Det är naturligt att det har blivit så . En kommentator som Klinkmann har ju vuxit

D pA ATIITALET måste det alltså handla om musikens innehåll. För ungdomen i ge­ men är formen självklar, det är rockmusiken det gäller. Det som brukar kallas genuint folkligt är inte folkligt för tonåringen. Det är, har nån sagt, rocken som är den nya folkmu­ siken.

En egen finl.~ndssvenk rockmusik?

Finns den? Ar det möjligt att skapa den?

Då ska man väl genast konstatera att be­ grepp som "finlandssvensk musik" kan vara ganska svävande. Någon har sagt an det finns så många gemensamma element i all världens musik, att nästan allt blir internationellt (och multinationellt. .. ) Och vad är det som gör en belgisk låt fram­ förd på franska mer belgisk än fransk? Eller ta en eurovisionslåt från Luxemburg: det har ju hänt att varken sångare, kompositör eller textskrivare har varit luxemburgare .. .

Vad är det som gör en åländsk poplåt mer åländsk än rikssvensk (om man inte hör så no­ ga på ö-ljuden)?

Detta sagt bara som exempel på hur rela­ tivt det hela är. Naturligtvis kan man ändå göra mycket för att musiken ska bli "egen".

Man kan sjunga om närli~gande, egna frågor.

2

Man kan använda sin egen dialekt (Peps Pers­ sun i Sverige är ett bar exempel) . Med mera, mfd mera. ..

Inte minst viktig är det väl att det är vi själ­ va som gör musiken och att vi gör den på vårt eget modersmål.

D EGENTLIGEN är det just detta med "vi själva" som K1inkmanns text handlar om.

Han efterlyser FINLANDSSVENSKA ROCK­ STJÄRNOR, och han har rätt i att det är glest me.llan dem. De ib rukar gå över till finska när de komer upp sej .

K!inkmann talar om identifieringsobjekt för ungdomarna. Det är enkelt uttryckt fråga om idoler att se upp till och beundra. Och såna är det svårt att hitta annat än utrikes (el­ ler möjligen på finska sidan om språkgrän­ sen) .

(Man behöver inga idoler, säjer någon, och naturligtvis vore det fint om man inte lät sej påverkas av idolerna. Men så är det inte . Den som säjer så minns kanske att vi själva sprang omkring med pärtspikanmössor på kalufsen och försökte se ut som nån haschdåsig pop­ sångare från Amerika).

D DET FINNS inga finlandssvenska rock­ stjärnor, inga idoler och då kan man undra vad det beror på . Är det fel på rekryterings­ basen, eller finns det inga vägar att gå om man vill bli "stjärna"?

Givetvis måste det vara det sistnämnda det handlar om.

Rekryteri~gsbasen måste ju vara enorm, åt­ minstone i Österbotten. Tänk på alla lokala "Iördagsstjärnor" vi har. Alla de grupper som vi lite slentrianmässigt kallar dansorkes­ trar och dansband, men som i själva verket spelar en rätt rockinriktad musik. Dansban­ den i dag är inte äldre tiders totala tangodo­ minans eller sextitalets ensidiga svensk toppS­ repertoar. Det är allt möjligt, discorytmer, funkinspirerat och en hel del sånt som kunde kallas ren rockmusik .

Kort sagt handlar det om en mångsidig popmusik.

Men varför blir det inget mera av det?

D DISKUTERA den som vet!

Här är

Klinkmanns

ledare

i dess

helhet:

Det finska Finland har sin pop- och rockstjärnor , Tapani Kansa, Marion Rung , Mikko Alatalo, HeClor, Eppu Normaali , Sverige har sina , Abba .

Rockfolket , UlfLundell, Tomas Ledin, Vikingarna.

Frågan om den finlandssvenska mi­ noritetens räl! till en egen folklig rock är en frågl som framstlr som alltmer viktig i rakt med arr debal!en om mi­ noritetsverklighetcn blir konkret.

Den finlandssvenska minoriteten kan inre leva med 11negods. med ido­ ler som tas fdn el! annat land eller en annat språkområde. TiJI en folklig mi­ noritets räl!igheter måste höra al! ock­ så inom rocksystemets ram kunna ut­ veckla en egen identitet, en egen musi­ kalisk känsla, en musik som IOlkar den egna verkligheten.

Det räcker inre bara med al! den fin· landssvenska minoriteten har en livs­ kraftig lil!eratur, har förfal!are som speglar den finlandssvenska verlighe­ ten. Också den del som tillhör den po­ pulära kulturen och den musikaliska si­ dan däri är viktig . Det är viktigt vilken typ av musik som spelas på dansbanan i Aminne eller i Forsby eller på andra ställen där finlandssvenska samlas.

Det är viktigt al! de tinlandssvenska ungdomarna har idenrifieringsobjekt som tillhör den egna gruppen och som stärker känslan av al! til lhöra en sam­ hällsgrupp som är likaberäl!igad med andra samhällsgrupper.

Det är viktigt att det inom den fin­ ländska populärmusiken kommer fdn sångare och musiker som för fram en finlandssvensk verklighet , som ger mi­ noriteten en chans till förankring i den egna verkligheten.

Och här var det mera rock I en ledare i Vasabladet frågar Sven-Olof Moliis om det finns nå­ got utrymme for en ny ungdoms­ radikalism på åttitalet. Detta i en situation då våldet, och inte idea­ Iismen,griper omkring sej, då Stanley Kubcicks vision i "Clock­ work Orange" har blivit verklig­ het.

Nu undrar beslutsfal!arna och maktha­ varna om det finns något återvändo ur ungdomskriminaliteten , om det gir al! ändra på vanorna och om det finns nl­ got meningsfyllt och samhällstillvänt au fylla ut ungdomens fritid med , nå­ got som kunde hålla tonlringarna bor­ ta fdn gänglivets förstörelse, alkohol ­ och drogmissbruk, slagsmål och brom­ liga förehavanden.

Finns det inget viktigt budskap som kunde fånga åttiotalets ungdom och fl den på mafS(h mot något bäure? Finns det ingen vägledande tanke, ide eller princip som vädjar till ungdomens an­ svarskänsla for nuet och framtiden?

Rocken är inte vad den var, tydli­ gen. Politiskt handlar det mest om missnöje. Mycket er pessimistiskt ut.

Men någonstans i alh del!a 10mrum av ideer, principer och goda tankar borde väl det väl !fOts alh finnas en början till en ny ungdomsprotest , en vilja au på nYI! kräva förbäming och insatser mot oräuvisor . Det kan ju inre leda någon­ vart al! bara dra ut i flock för al! riva ner. fÖrstöra, slå sönder, sprida skräck och utmana räl!visan.

Torsdagen 22.01. 1980

3

••

Det for åt roven

BERTEL

A'N

o

NYGARD

• Bästa sättet au retas med Skötsamheten är alt göra sånt som Skötsamheten bara gör i smyg. Därmed in­ te sagt att dokumentponföljerna har för vana att åka tunt om natten med bakdelen i sidorutan. Men varje gång den kroppsdelen och närhggande utrustning förs fram inför publik , går Skötsamheten till en så panikartad motattack att man anar sjuka punkter här och där.

.t~~~.

Byt nu till en ny

SUZUKI

TILL FJÄLLS! .

med m\gon tapc-r:kinna art jag i caDOIJffi h:a.r bah en hd del pri\ rroltgt åt det nya :lUib rum i lands apel och lufra fund amen­ t1golO1D bilrulan. lme ål dem sorti gör det egendiUl2D år all2 dokumentport följerna som reser sej 5:i.dan pondus och ropar ut sin upprördhet.

Dm avsroda effekten är uppnådd. och nånstans i lOoårsrwn in er våra lokala stjärtvickare och R'dUlll roligt Ynglingen vinner ön:r dok umemporrföljerna 10-{) . Där dc t gä lle r psyko l gi ka insikter. (" ponföljerna rorstå au gå ht" m o h ta sej i bra· och knipa kä fl. vore den ba kvä nda showen för­ oen för länge se.n.

• är dn.

I

c:~

ar . g

mm

Det gälJer Ulf Särs och den häxjakt mot honom som jag finner vara ett utslag av Skötsamhetens offentllig­ hetssyndrom.

Ulf Särs vill förvi sso imt" retas, han v'ill ifrågasä((a, men det han slälJer ut i dagsljuset är sånt som de do' kumemkyrkliga bara vågar tangera i na((mörkret.

Varje kristen måste väl nån gång i livet ha haft pro­ blem med bokstavstron, men au offentligen erkän­ na en alternativsyn i såna frågor är upprörande.

Den oförfärade lilla hopen skrider till auack.

De skakar näven av upprördhet och darrar i hjär­ ta( av rädsla . En rädsla för au allt kanske ändå inte blev riktigt slutdiskuterat där hemma i privatmörk­ ret.

• Som sagt , ska man göra Skötsamheten panikslagen ' ska man gå in på Skötsamhetens egna privatproblcm - eXempelvis den tryggt paragrafbundna gudstron.

Resultatet blir ofelbart en kör av rop på käuarpro­ cess eller något annat utslag av andlig oförmåga.

I fråga om Borgå stift kunde man kanske jämföra oförmåga med nån sorts valpsjuka .

.. .. ..

.. . ..

Leif Rex antar

ovans utmaning. o

i:I int~ .A.I.Ja:_~~

helt främman­ är brist på snö

DETTA är alhså en anled­ ning (iII min tvekan. Jag har bara en skida. Jag betvivlar au arran­ görerna ger tillstånd for start med en skida. Med tanke på att min !räning inskränkt sig till lite mOlionsfotboll kunde det kanske vara befogat med ett specialtill­ stånd men det får j såfall vara sis­ ta utvägen.

Tanken att ha en fri fot att tillgå i de större moduten i bot­ nialoppet måste jag samtidigt medge att fascinerar.

D DEN OJÄMNA snötillgången i landets södra delar ställer till fOmet när det gäller träningen.

Jag ser med saknad tillbaka på grabbåren när man kunde dra upp eu skidspår direkt från !rap­ pan och ta en sväng mitt i byn.

Samma procedur här nere i Helsingfors leder snabbt till au man tas in för översyn.

O JAG KAN inte direkt skylla på tidsbrisl. Mina uppdrag i Rö­ kiö Biblioteksförening lättade betydligt när fOreningen sålde si­ na böcker på auktion på sextiota­ lel.

O MITT SVAR är med andra ord att jag ställer upp om snöläget medger regelbunden träning un­ der den återstående tiden. En andra skida kommer ~Itt infOr­ skaffas.

LEIF REX

Tercel

Crown Hi-Ace dies. chassie

38.200:­ 89.000:­ 34.300: -.

695,­ 615,­ 795,­

Bytes:

I priserna ingar resorna. logi m. helpension och bastu var­

je dag.

BUSSRESA TUR O. RE­ TUR EXKl. LOGI

•• • ••

200,­ Rabatter: Barn4-12ar .......... ...-25%

•

unde~år

••• • •••

För grupper en . enskommelse

• • : •

21.2.-26.2.1981 Pris895,26.2.--01.3. 1981 Pris 595,Resorna -;- logi m. helpen­ sion på hotell.

D PÅ LÖRDAG sänds det tredje :

person- och paketbilar förmånligast hos OSS' T.ex. .

Suzuki

565~-

..

•• programmet i serien "Inte bara i hängmattan" som riktar sig till al­ la läshungriga barn och ungdo­ mar. "Unga vänner i natten" he­ ter programmet denhär gången och handlar om ungdomsboken i en småstad och i en storstad, näm­ !igen Jakobstad och Helsingfors.

Programvärdarna Ann-Britt Ray och Thomas Gallen berättar om Lars Sunds roman .. Natten är än­ nu ung" och Tom PaxaJ, som skri­ vit "Vännerna" och "Röd bergs­ killarna", som ännu inte kommit ut, gästar hängmattan.

• FIV1 /tI. 16.30 pil lördag.

modellerna har 'k ommit, I fråga oss. Österbottens stö'r sta och tidsenliga MC-hus.

Vi krediterar rejält för Er bytescykel vid byte till ny

795,­ 795,­ 795,­ 795,­ 795,­ 795,­ 795,­

21 .2.-28.2. FRÅN 28.2.- 7.3. - 7.3.-14,3. - 14.3.-21.3. - 21 .3.-283. - 28.3- 4.4. - " 4.4.-11.4. - ­ 11.4.-15.4. - 15.4.-20.4. - 20.4,-25.4 . - " 25.4.- 2.5. - .-

Så länge mänskan existerar kommer det att pågå en krig mellan folk som vill retas , och Den Väldiga Borg som försvaras a v Skötsamhetens oförfärade trupper all likhet med det ovansagda är avsiktlig.

som f2Imor brukade säja, att om man lurar någon i än-

Suzuki

Ylläsjärvi, Äkäslompolo eller Mali i Sverige

Det finns saker som är gångbara i nattmörkret, medan de i dagsljuset blir skamliga och oförsvarliga avsteg från skötsamhetsideologin .

då?

motorcykel Nya

•

0'0

.. .

.

....

50%

over­

SPORTLOVSRESOR TILL MALA

•• •• • •• • •

•• •• ••

•• ••

Suzuki RF 5 ..........75 1 Suzuki GT 750 ..... _. -74 Suzuki GT 550 ....... -74 Suzuki GT 550 ....... -73 Suzuki GT 550 ....... -72 RM 125 ............. -80 RM 125 ............. -78 Honda GL 1100 . . , .. , -80 Honda GL 1000 ...... -77 Honda CB 750 .... , .. -78 Honda CB 750 .. , .... ·71 Honda CB 750 ...... , -70 Honda CB 500 .. , .... -79 Honda CB 500 ....... -78 Honda CB 500 ... ,.,. -77 Honda CB 350, .... ,. -73 Honda CB 350 ... , ... -71 Honda CB 125 T .... . -78 Honda CB 125 ...... -75 Honda CB 125 ... , .. _ ·75 Honda CB 125 ....... -73 Honda CB 125 .. _.... -72 Honda XL 250 ....... -78 Kawasaki l 1000 .. . . _ -78 Kawasaki l 500, .. . . , -80 Kawasaki H 1500 .. " -73 Kawasaki H 1500 , . .. -72 Kawasaki P 6125 ... , -73 Yamaha RO 350 ...... -73 Yamaha R5 350 ...... ·72 Yamaha 0T125 .. , ... -78 Yamaha OT 125 ...... -77 Yamaha RD 125 OX ., -76 Yamaha RD 125. . . . .. -75 Yamaha RD 125, .. .. , -74 Yamaha AS 3125 . . .. -73 Moto Gutsi V 700 , ... ·71 Cl 175 .............. -71 KTM 250 .... _.•.... , -78 KTM 125 ....... _. '" -78 BSA Starfire 250, , ... -68 Mathless 250 .... _. " -65

»e« :·

BDlIIUI RESEBYRÄ .

I

VASA: Stationsgatan 7, tel. 112 112 • NÄRPES: tel. 962-41 271 : •••••••••••••••••••••• •

D SYNSKADADE kan inte som

du och jag läsa på vanligt säll, De

läser med fingertopparna och deras

bokstä ve[ består a v prickar .

I Finland finns det en svensk

skola fOr synskadade barn. Den

finns i Helsingfors och heter Sven­

ska Blindskolan. I skolan, som

samtidigt är ett internat, finns 19

barn mellan 5 och 15 år och de kommer till skolan från olika orter runtom i Svenskfinland.

Många av dem åker hem till vec­ kosluten och loven. Cita Reuter besöker blindskolan och berättar om hur den ser ut och vad barnen gör där. Rat/ion /tI. 17.00 ptJ torsdag.

KY RAHNASrO

I;.r--~-~~ ~==:::::>J Teuva tel. 962·71 290

Erns"

(1810) HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLAN I VASA (176) Studielinjen tör restaurangservitörer

- 18 ar fyllda under 1981.

- genomgången grund· eller mellanskola .

- studietid 1 lasar 1190 arbetsdagar)

samt 8veckor betald efterprakt ik.

(174) Studielinjen tör restaurangkock-kallskänka

- uppnadd 17 ars alder.

- genomgången grund - eller mellanskola.

- studietid 3 är :

1. året , SkOIi! 2. ret betald praktik 3. året i skola

Ansokmngsblankener fas Iran skolan e:1er I ex yrkes vaqleanlOgsbyraern a

ForlragnlOgar 1,11 skolan under adress Krutkallarvagen 2. 65140 V AS.~ 14 te l 951 119555 ~~~~~~~~..,.~~..,....,.~~~~...--.

...

)

Torsdagen 22.01. 1980

BIO-GRAFEN:

RVASGÄRDEN Javisst!

-

Fred. 23. 1. kl. 19.30

-

"Slaget om England" Sönd. 25. 1. kl. 19.30 "Sankta Viktorias hemlighet"

Lörd. 24. 1. kl. 20 -

HOPE "I Ärvas trivs all"

Fred. 30. 1. kl. 19.30

"Som en oljad blixt"

och 10 mk tur o retur

SOUND

-

BUSSAR: OT:s 19.15. Vasa (busst.)

-Kvevlax-Vörå. Haldins 19.05.

J:stad (busst.)- Nykarleby-Jeppo.

Sönd. 1. 2. kl. 15.00

"Lycky Luke och bröderna Dalton"

*

-

kl. 19.30

-

James Bond: "L,eva och låta dö"

DANS J

HEMGÄRDEN Lärd. 24 jan. kl. 20~01 med

"'LlNDA NINE -

aktuell på skiva

"'SNAD -

populär ungdomsorkester

DISCO FREAKS rand!injen fr. Malax, Drop-In baren kl. 19.15 via Petalax o. pörtom. - Ingves fr.

Korsnäs kl. 19.30, Strandvägen , Östra linjen . - Haglunds fr. Kaskö kl. 19.30 via Pjelax 19.45 o.

Näsby 20.00.

EN HEJDUNDRANDE DANSKVÄLL MED

••

ISOlF

EXOM

LÖRDAGEN 24 JANUARI

STÄLLER VI TILL

KL. 20.00.

****

•

•

DANSA OCH TRIVS

HEJDUNDRANDE

DANS

i ESSEGÄRDEN förd. 24. 1. kl. 20.00

till tonerna av

Torsdagen 22.01. 1980

5

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

'Sk andal-­ ·t tt Vt..tnte . osa,: r mera stöd Q 'V stallen" <­

o

i. M/lPgift är främst alt .tI~1dG

#k. tifjiirsverksDm. reJ.. förekommeT V&SoI S/IOrI. sSger MaTtI; Alr..-kJ,%_. 1-. IMr börjat med Ido......~,. ni IuuJskapsbank och för fören;n.

chef på ÖP. IFK.

\""t"O

e

L

o: .

Inga nya

metoder

-

Jag tror inte att det finns

~ hel! nya melOder när det

plkr att skaffa pengar. säger Anoebcrg. Det gäller att försöka mTända sådana ideer som andra använt med framgång.

Mami Anneberg är 40 år . gift och har två barn. Han har slUderat re Jam och information på hög­ lenivå. Han har jobbat i bank med marknadsföring och informa­ åon. Senast kommer han från Ro­ nruc::mi. Genom att han vistats en I i \'erige talar han bra svenska.

- Någon större erfarenhet a iKalingsarbcte har jag ime. er­ r An ne berg. Idroll liga er­ bn:nhctCf ha r han som brollare . junior ":ann ha n en broosme ­

i

I.

Det skall komma fyra sådana tid­ . ningar under året.

På måndagen öppnades en fFK· utställning i Vasa sparbanks h uvudkontor i Vasa. Kjell har hjälpt till med att samla material oc h s2tta upp uppställningen.

Småningom blir det all börja jobba för all få mera publik till IFK-matcherna . Det har hillills rörr sig kring 700 personer per match. Med framgångar i serien ökar publiken av sig själv!. IFK har förstärkt sill lag med hela sex spe­ lare . Kjell Wester back tror absolut all laget kommer all bli starkt och gå framåt i sommar .

- Målet är kvalspel och avance­ mang ti'll mästerskapsserien .

Matchint äkterna är IFK:s största inkomstkälla. ungefär en uedjedel av budgeten . Reklaminkomsterna är näst största inkomstkällan .

- Det är skandal att en före­ ning som IFK inte får mera stöd frå n sam hället . säge r Kjell Wester­

back. Vasa stads understöd är ca 10000 mk . I planhyror betalar vi ungefär 6000 mk tillbaka till stan.

Föreningen har utöver represen ­ tationslaget ungefär 300 juniorer, från F- till A-juniorer. Det är en slOr samhällsinsats som en sådan här förening gör. Insatsen borde absolut vara värd en större sam­ hälleligt stöd .

Totalt har Vasa IFK 675 med ­ lemmar. . Hur Kjell skall få mera publik till matcherna vill han inte beräna om ännu. En del jippon och show skall dct bli . Kanske en egen or­ kester' , ?

Litet bättre takoanda tycker han an det kunde finnas i föreningen.

Nu är det några få personer som drar ett tungt lass. Kjell skulle öns­ ka få tillbaka den gamla IFK­ känslan från 40- och 50-talet .

- Det skall jag jobba för. Om det är många som hjälper till blir allting lättare . Då är det också flera som talar om föreningen. drar folk till matcherna och påverkar de som sitter på " penningkislOrna ". .. Mun-mot-mun·metoden '. ' är den bästa PR- och reklam­ melOden.

Kjell Westcrback är 23 år och ekonom från Umeå un iversitet . Ett halvt år var han annonschef på ÖP. Sin idrorrsliga karriär har han gjorr i BK-4 8:s färger. Han spelar fot­ boll i den föreningen oc h det tän­ ker han fonsätta med i den m;in han får tid .

EOIN/AoAHL & PER·ERIK HALLIN NYKARlEBY-IDROTTSGARDEN Fred. 30. 1. kl. 19.00 Bilj. å 15 mk: Musik-Wikström, 967/14707 (Jakobstad) Westerlunds El 967/20060 (Ny· karleby)

VASA-STADSHUSET lörd . 31 . 1. kl. 19.00 Bilj. å 15 mk : Bigi&Vesa 962/ 42064 (Närpes) .

Westeriund 961/11 2841 (Vasa)

Biljetter vid dörren 1 timme före tillställningarna.

~rrangör:

TR80RmUSIC ~ 90- 643401 Albertsgatan 31 00180 HelSingfors 18 VASA SJUKvARDSLÄROANSTAtT (13) Sjukskötarutbildning (2361 omfattande 5 terminer påbörjas i

augusti 1981 och januari 1982.

Laboratorieskötarutbildning (221) omfattande 5 terminer påbör­

jas i januari 1982.

Hjälpskötarutbildning (222) omfattande 3 terminer påbörjas i

augusti 1981 och januari 1982.

Medikalvaktmästar-ambulansförarutbildning (229) omfattande

2 terminer påbörjas i augusti 1981 eller januari 1982.

Ansökningstid 02-31.01 . 1981 .

Vasa sjukvårdsläroanstalt deltar i den gemensamma elevantag­

ningen. Ansökan sändes till länets elevantagningsnämnd. Ad­

ress: Svenska elevantagningsnämnden i Vasa län, länsstyrel­

sens skolavdelning PB 200, 65101 Vasa 10.

Ansökningskort och anvisningar erhålles från elevantagnings­

nämnden eller yrkesvägledningsbyråerna. Närmare upplys­

ningar erhålles från läroanstaltens kansli. Sandviksgatan 6,

65130 Vasa 13, tel. 961-116312 .

Gunvor Westerholm, rektor

SVEN-ERIK GLADER

Skolan för Dig!

Martens Trädgårdsskola

i Övermark, Närpes ger utbildning och praktik i trädgårdsbranschen. Gratis kost och logi. Moderna anläggningar. Sök elevplats redan nu! Skolstart 01.09.81.

Begär vårt prospekt per tel. (962)-53331 .

64610 ÖVERMARK ÖPPETHUSKVÄLL pA MARTENS fred. 23.01.81 kl.

19.30 med presentation av trädgårdsskolan.

Välkommen!

HANDELSUTBILDNING MÄNGSIDIGHET

• '.•• •

• Försäljning Reklam •• Inköp • Transporter Bokföring

•

Kassarbete 'B ankservice ADB-uppgifter Sekreteraruppgifter Kansliarbete

J"~obstads

Hand els lilrove rk (kod 1811 1 deltar i den geme n ,aml1 ~ a e le ­ vantagningen med taljande utbildningslinjer : Handelsskolan 2-ärig, kod 191 Handelsinstitutet 3-ärigt, kod 192 Ansoknin gstiden är januari manad . Grundskolans elever söker i m3rs.

Vara specialklasser star utanfor den gemensamma e levaritagningen . li ­ kasa merkanter som soker direkt till kl II i institutet .

Förfragnillgar besvarar per tel 967-10122 160 (rektor) eller 163 (kansli) JAKOBSTADS HANDELSLÄROVERK

Bekanta dig med våra jättefina erbjudanden ;BYTESBILAR ··Kjella" gör IFK-tidning fOr Kjell c::sterback i Vasa IFK ubc:tsuppgiften i slOn den­ som för Marni Anneberg. ror såväl Spon som IFK är .rrpcsrnutionslagen ska upp i 5CIim - ligan respektive l!:=i5alsip5scrien . För d e t be hövs ket pengar. Det är ;CU som skall skaffa

-

fr:am dessa pengar_ -

Mitt första jobb blev all rruucriaJ och annonser. raligera och ge Ut årets första IFK­ ridning. äger Kjell W esterback.

samla

-

körljuslampor 12-24 V 9.-Iat H4 Idmpor 24 V 3O.-Iat H4 ICllnpor 12 V 17.-Iat vindrutetorkarblad fr 17.-tat termostater fr. 115.-Iat halldomkraft 0.9 t 349.­

oljefilter. oljefilter, oljefilter, oljefilter.

ex. Toyota. Datsun 13.50/at Opel, Escort. Cortina, BlMC 6 , 80/at Saab. Volvo. Carina, Celica. Ford OriC. Fiat 127 10.­ lada 1200/1500 18.-Iat

Gör ett b.aökt

Vaasan Auto-Expert Ky Brändövägen 17. Tel. 961·212665 Vasa

Alfasud TI.. ......... . ..... ·71 Alfetta GT... .. . ........... ·76 Alfasud .......... _......... -75 Alfa Romeo 2000 GTV.. _... ·74 Alfa Romeo GiuIia 1,3 S ..... ·72 Alfa Romeo 2000 Spider.. . . -71 Saab 99 Combi Coupe_ .... . -71 Saab 96... _' " ............. ·77 Saab 99 2, o. L. .......... _.. ·76 Saab 99 4-d. LE... ..... . .... -73

Öppet: yard. 9-17, lärd. 9-14

Talbot 1510 GlS.... .. . _... _·80

Sunbeam. _........... . .... ·73

Mercedes Benz 300 D....... -76

Volvo 142 GL. ............. , ·73

Ford Consul L. ... __ ....... _·73

Chevrolet buss......... _. . . ·76

Marina 1,8 Coupe.. . ...... .. ·73

VW 412 E 2 st._ ............. -73

Fiat 128..... . .............. ·73

Fiat 850.................... ·73

Volvo Amazon.... .......... -66 Mazda 1500................ ·68

..

El'ELA-NUMMEN AUlO Industrivägen 1, Jakobstad tel. 13500

------~_I

Torsdagen 22,01. 1980

"Dyraste skivan i rockhistorien - men inget extraordinärt"

o

GAUCHO

Steely Dan (MCA)

D EITER ALLA julmiddagar är det tid att ,igen avsmaka några färska vinylvåfflor. Den första är rena lyxartikeln, rockhistoriens dyraste skiva. Notan för skivans framställning lär ha.stannat vid 1 miljon dollars .

Skivkonsumenten behöver O Fredrik "Gad4en" Nordström fortsätter att emellertid inte punga ut med tugga sig igenom diverse skivhögar. Denhär mer än det normala kriminella gången har han fastnat för (i?) rockhistoriens dy­ för att f~ avnjuta spektaklet. raste skiva, en venyl med Steely Dan. Det är bara det kruxet, att det D O SJ måste ju han också ­ precis som lAxelI inte är något spektakel. Den, - kolla in vad Bad Manners, demlär fränsa ska­ som väntar sig någonting extraor­ gruppen med ett upptrik/ande i Smedsby på me­ dinärt av skivan, kan lika bra ritlistan, ni vet. ställa sig i ändan p~ en krogkö p~ julannandag.

- En ihast ihoprafsad grej, lycker Fredrik N.

o

Led Zeppelins fortsatta öde efter John Bonhams från WIe är lika dunkelt som tidigare.

Själv gör gruppen inte heller mycket för att reda ut begrep­ pen utan kommer med uttalanden i stil med: - Vi kan inte fortsätta som tidigare, något som förefaller tämligen rimligt eftersom John Bonham knappast går att väcka till liv igen.

Det spekuleras dock i att bandets medlemmar skulle gå sina egna vägar, vilket i så fall skulle innebära slutet på en 12-årig karriär som bl.a. lett till en försäljning på uppskattningsvis 50 milj. album världen över. .

I väntan på att något definitivt beslut skall fattas kommer dock gitarristen Jimmy Page att fortsätta jobba med sitt soloal­ bum.

o

000

D ÄNNU TIO år efter sin död behåller Jimi Hendrix sin p0­ pularitet oCh nya skivor kommer fortsättningsvis ut. .

Den nyaste utgåvan är albumet "Woke Up This Morning And Found MyseIf Dead" som består av tidigare opublicerat material.

Materialet har plockats ihop från inbandningar som gjorts med Hendrix och band vid framträdanden på Scene Club i New York 1968.

I bandet bakom Hendrix finns bl.a. Buddy Miles (trummor), Johnny Winter (gitarr) och Jim Morrison (sång och munspel).

Bland låtarna på det 50-minuter långa albumet finner man \ bl.a. "Sunshine of Your Love", "Bleeding Heart" och "To­ I morrow Never Knows".

LaxelI susar inte bara omkring i den stora musikvärlden, Han har också lyssnat in vad tre finlandssvenska band: Paul Oxleys Radio, Machine och Exf!m har pressat nerp4. varsinn single. iPAUL OXLEY'S

"Fortså'tter Exom

att utveck las

såhär

blir nästa single

en sensation"

000

D D~T TYCKS inte v~ra endast ÖP:s utsända som ställer sig en alllng tveksamma ull scenframträdanden i still med Bad Manners.

Efter en av Bad Manners konserter i London kunde man läsa bl.a. följande i en recension i New Musical Express: - " . .. All uppskattning av musikens fina sidor förstörs vid åsynen av Bloodvessel's rullande ögon och svällande omfång samt den illa beryktade tungan som hotar de fyra förs­ ta stolraderna. . . "

000 D RICHIE BLACKMORE's Rainbow tillhör de band som har verkligt stor omsättning på musikerna i ledet.

Att Graham Bonnet lämnat gruppen och ersatts aven Joe Lynn Turner innebär den 15:e förändringen i Rainbows sam­ mansättning sedan orkestern bildades.

Någon orsak till Bonnets avhopp har inte getts ut till allmän . kännedom. .

000

OSTEVIE Winwood, känd bl.a. från gruppen Traffic, har gett ut ett nytt solQalbum efter en paus på tre år.

Det nya albumet" Arc Of A Diver" utgör s.k. upproljare till LP:n "Stevie Winwood" som gav ut 1977 och som innebar I Winwoods debut som soloartist.

000 D DET ÄR INTE enbart politiska observatörer världen över som reflekterar över vad Ronald Reagans .tillträde till posten som USA:s president kan komma att medföra.

Stebe Leber och David Krebs, managers för Aerosmith och Ted Nugem anser att: - Det största hotet mot rockindustrin inom de närmaste tio åren kommer att komma från den evangeliska rörelsen MoraL Majority, som spelade en stor roll när Reagan valdes, och som försöker att få slut på "djävulens treenighet": sex, droger och rock' n' roll'.

Jerry Jaffe, direktör vid Polygam, tror att: _ Den nya regimen kommer att föda reaktion, och inom musiken kommer den reaktionen att bestå av rock. Jag tror att ett nytt amerikanskt sound, som kommer att vara mycket hårt och mycket punk, kommer att växa fram inom kort.

ODD D HA EN trevlig vecka!

:~

l.ET'S

~o DOWNTOWN / ON THE /If/N

.I.

Exoms: andra singel tituleras: En annan orkester med Eke­ I Ekenäs huserade under 70­ "Open Your Eyes "/"Upside näs som hemort är discorock­ talet ett band som kallade sig Down". bandet Machine.

Basement Band.

Från det att !ö"a singeln I samband med att sjuan i Deras singel, ' '/.;et 's Go ut har Exom utvecklats gavs 1970-talet övergick till åtta Downtown"/"On the . en hel del i positiv riktning. fick man emellertid tillök­ Run ", kommer dock knap­ Dels har man blivit avse­ ning i gruppen i form aven past att Mlhöra de utvaldas värt bättre på att. a"angera engelsk sångsolist och låtskri­ skara när räkenskapens dag är låtarna och dels VA GAR man varen vid namn Paul Ox/ey . . också göra a"angemang efter inne.

Förutom Oxley själv blev sam­ eget huvud. Ett plus är att mansättningen s~lunda : Kjell För det första s~ saknar man man inte tvingat in soloav­ Ekholm (bas), Uffe Enberg (gi· n~gon form av personlighet i snitt för de olika instrumen­ tarr), Janne Romberg (trummor) musiken . Man kommer p~ sig ten i en och samma låt och i och Björn Åkerman (piano). själv med att sitta och vänta på den mån solon förekommer Första gången den nya sam­ något speciellt utmärkande, om så ligger de så väl inbakade mansättningen uppträdde inför det s~ bara var ett par falska ac­ att de inte utgör något avb­ publik var p~ den västnyländska kord. Men inte ens det. rott · i orkesterparaden i Karis i april 1980 och enligt uppgift skulle '. "händelseutvecklingen' För det andra lyckas man trots publiken där ha "exploderat"

(? ? ?).

.

När vågorna efter den detona­ tionen hade lagt sig började dock branschfolket ta sig en fundera­ re.

Denna funderare mynnade ut i ett skivkontrakt för Paul Oxley' s Radio, vilket i sin tur resulterat i bandets första singel, "Another Heartbreak" I "The Judge and the Jury".

Utarna p~ singeln är enkla och melodiska och har det där extra lilla stinget, men man suger kanske för mycket och för länge p~ det goda eftersom l~tarna mattas av mot slutet.

Trots detta är singeln en trev­ lig överraskning som ger mer­ smak inför den eventuella LP som ligger p~ lut.

låtarnas snabba tempo inte få det att tända till och börja röra sig fram~t, utan man stampar obön­ hörligt p~ stället.

För det tredje ger sångtexterna ytterligare belägg för tankarna om man skall sjunga p~ sitt mo­ dersmål, speciellt d~ man inte är s~ bevandrad i det engelska språ­

ket. P~ "On the Run" går unge­ fär halva tiden åt till att sjunga just "On the Run" om och om igen, varunder sångsolisten kom­ mer med sm~ inpass som; ., Baby I'm running", "Here I go", "Baby I' m leaving" och ''I' m le­ aving you".

Singeln har knappast n~got in­ tresse utanför gruppmedlemmar­ nas närmaste bekantskapskrets.

P~ "Open Your Eyes" är arran· gemanget enkelt och funktio­ nellt där samspelet mellan Tom Nymans fina s~ngröst och pianot ges fritt spelrum utan att för den skull bli alltför överbetonat ochs slutresultatet är synnerligen lyc­ kat .

P~ "Upside Down" ges oc'ks~

de övriga orkestermedlemmarna

tillfälle att visa upp sina talanger och ur den väl sammangjutna enheten kan man plocka upp och ge en Liten extra ros till basisten och gitarristen.

Fortsätter Exom att odla sina musikaliska ideer i samma takt så kommer nästa singel att vara något sensationellt bra.

Torsdagen 22.01. 1980

7

=

DET ÄR fon:f21ande Donald

&cm och Walter 8ttker som gör och bildar swmmen i Dan. Rum sig har de en . htmmsiker. En dd • med ' pi dcns tidigare il

1l}'2

i deras sälls-

,S.. .za:aSiirull.ingen varierar lh, men det märks sounlkt eller spelstilen. beror riI. pi att maestrona och Becken har gett exakta iiI:r:sIaif ' D::r om hur varenda not

spelas.. &Ida noc6 maget är väl när KnopfIer fdn Dice Straits mm g:iwrist tn skivans Hooom har man inte lixma om beh. utan hans DDI med det hela

CF"'m

in

dn in bo-

_ Tmmmisu n a

.tJcar ofta i disro- din funk)"­ är det ganska ~ter­ t . Jag saknar de häftiga spakande gitarrsolona frm den öd Jeff Baxter var med .

Musiken domineras av typiska Slcdy Dan-ackord framhamrade pi eIklaviarurinstrument och Do· oa1d Fagens smg, som jag tycker är liret hjalmigare än vanligt.

Han har inte riktigt det gamla stinget kvar. aIl()2TI;

=

SKI VAN ÄR ändå inte dålig, JDr <kr finns positiva saker också.

Horoarrangemang är verkligt fi­ na. P~ öppningssp~ret "Babylon smas" arbetar en klarinettsek­ Uoo dominerad av basklarinet­ ett, och det ger en intressant ny­ ans il del hda.

Och den verkliga pärlan är ti­ tellåten " Gaucho", där saxen och trumpeten gör ett vackert ar­ bete . Det här är nog den vackras­ te och mest mogna Dan-Iåtan hittills.

Egentligen är de andra stycke­ na inte så d~liga heller, men n~ra förstörs av ett monotont discodunk eller av att den rätta gnistan saknas. Det tänder aldrig riktigt tilL ­ Skivan är sofistikerad och åter­ hållsam, inte den bästa och inte den sämsta Dan·skivan . Texterna är som vanligt kryptiska och har lokal betoning.

Som pampasbo har jag nog li­ tet svårt att hänga med i ordle­ karna.

"Ojämn skiva - men det svänger om den"

o LOONEE TUNESl Bad Manners (Magnet) D BERYKTADE Bad Manners har släppt ut en nya LP, som sä­ kert många av de som var på de­ ras konsert i Smedsby väntat på .

Det är en skiva, som verkar vara ganska hastigt hoprafsad, för un­ gefär hälften av låtarna är nog re­ na utfyllnadsmaterialet. Kanske det skulle ha varit bättre att ge ut en maxi-single istället.

Det är nog så , att de försöker smida medan järnet är varmt , d.v.s. populariteten på topp, och därför har haft bråtrom med att ta ut en LP. Och det är ju LP:N som folk köper mest, inte maxi­ singlar.

D MEN DET svänger om ski­ van, det gör det sannerligen! Ba­ ra för låtarna "Doris" och "Lor­ raine" förlåter jag dem för utfyll­ nadsmaterialet. Man kan riktigt se framför sig hur Fatty's bak gungar i takt med ska-rytmerna .

Tänk er en folkhästunge (-fö!?) , som hålls inspärrad i ett fähus hda vintern och på våren släpps lös på grönbete . Så enormt svänger det emellanåt.

Och hornen utstöter de mest exotiska harmonier, mycket fria­ re och mera levande än på Stedy Dan's skiva. Som extra krydda på de flesta låtarna finns förstås också den sköna munharpan .

D JÄMFÖRT med reggaen är skan en mycket gladare musik­ form, speciellt då den framförs på det här sättet. Som för att poängtera detta finns på " Loo­ nee Tunes!" ett stycke som går i slö reggae-takt och där Fatty gör parodi på smg ä la Bob Marley .

Dessutom skojar man med ekot - därav namnet på låten, "Eeho Gone Wrong".

1 övrigt är hda skivan fylld med humoristiska inslag - bLa. finns det en rolig liten deckarsto­ ry , "Spy l" och parodier på swing och rock .

D DE, SOM TYCKER att musik skall vara rolig och levande, blir nog glada över den här skivan .

Om det är tråkig stämning på en tillställning kan nog "Doris" d­ ler "Lorraine" avhjälpa saken.

Låt oss njuta av den medryc­ kande ska-musiken när den nu återupplivats så här ordentligt och innan den tar kål på sig själv, som så m~nga andra temporärt populära musikarter .

FREDRIK NORDSTRÖM

Rocktnusikens många ansikten

o

LINTON KWESI JOHNSON: Forces of victory (Island Records ILP 9566)

Ralf Hoikkanen lyssnar på musik kanska stämningen, men samtidigt gör mycke:t personlig musik .

• Ml.l'SIL\1.ISKA meR bögt.... ~

~ ~ Jr ooekli- Gaais-mrdkmmcn Peter

G..t.im do-lP. Gabid odW bir en musik som pmb l1ngt ut i rockens pillIIDlm 1ef. Den typisb rockryt­ . a l ir oftast rätt svir att skönja, 2U munmocna arbew med en _ bm av monOtoni i flera stycken.

Der ft:lhr som om basryunema ofta tbp:ad.es pi en syntetisator, de:t är e bir som hemlighe:ten me:d ~a rytmiska pulsen ligger.

Gaböcls Icompositioner har ett :lY rdgot som p~inner om ~_.;'., ... musik", men överraskan• q hittar man ofta samtidigt ett i de:m . Det finns n~ot 4ilSlk-ImÖIICDlt över dem , allra mest _ ...._ ,. -"" &am i kompositionen dm dödade svarte: lIftl-aliDtZlllib srudmtledare:n Ste:ve • liIm börjar med bandad äkta UtIl:liIl5l: lllWlk. p1 villte:t Gabrid brua en m)-d et verkningsfullt • d ir ban bibehllle:r de:n afri-

ma,

D SKIVAN bjuder på ve:rkliga Ijud­ upplevelser, som LOC . i "I don't cc­ membcr", på mycken i traditionell mening vacker musik. Men också på en form av ångest . Som plötsligt kan kontrasteras med ett hurtigt visslan­ de . Ibland tycker man sig höra att Gabriel hämtat e:n del influenser "från "nya v~en ".

I grunden är detta dock musik som är svir och onödig att kategororisera.

D DETIA ÄR också e:n ganska origi­ nell skiva, de:t är nämlige:n fråga om e:n re:aggae: som talas . Kwesi Johnson läser sina dikter på ett suggestivt jamaicanskt-engelskt blandspråk, som ibland är lite:t svårt att följa , men som i sina ljudkombinat ione:r nästan redan i sig blir till musik .

De:t är synnerligen spännande: att höra på de:n här uppläsningen, och det bästa är att man inte: tröttnar allt­ för snabbt, utan hda tiden hittar nya nyanse:r i ljudtexten.

Texternas inne:håll handlar om ja­ maicanska (och andra) emigrante:rs upplevdser av dage:ns England , med National Front och andra fascistiska och rasistiska gruppe:r som de:t star­ kaste hotet mot de:m.

D TEXTERNA är ganska våldsam­ ma och bitua, handlar ofta om ras­ bråk och bråd död , som Lex . i den ve:rkningsfulla "Sonny's Loettah. " Mitt i allt allvar svänger det kraftigt. som t .ex . i tite:llåten "Forces of Vic­ tory", där också br:wet - med bLa. den re:dan smått legendariske trom­ bonisten Rico - används mycket ef­ fektivt .

Kwesi Johnson väjer inte för det våldsamma i dagens värld, men lyc­ kas samtidigt få fram ett viktigt , hu­ manistiskt budskap .

TURID trots allt är hon

populär

o Turids mamma var jazzpianist. Det var ett fritt och tryggt hem ända tills flickan började skolan. Hon blev helt mobbad, och släkt och vänner till familjen beslöt i välkänd stil att felet var den dåliga moderns. En kvinna som spelar på jazzkrogar på nätterna och sover på dagarna - nog vet man D OCH MOBBNINGEN - av mo­ dern - lyckades till den grad att hon kastade bort ett halvt romanmanu­ skript , I~te pianolocke:t och blev hemmafru på heltid: full av skuld och ångesL Inte hjälpte det ju flickan hdler. Utom möjligen - senare ­ till insikten om hur mycket fananam· ma man m~te ha i sej fdr att våga va­ ra musike:r och kvinna och hi/la sin egen linje .

JUSt det , flickor och pojkar: Turid LundqvisL Faktiskt unik i Sverige . Skulle vara det i Finland också .

Och då me:nar jag inte hennes röst - den där lite: vemodiga blå-skugga­ de, flickaktiga som verkar tunn och liten men som kan ryta till mycket ilsknare än det finns rum för i nån schlager.

Det också, me:n nu tänkte jag på det faktum att hon är elen enda svenska alternativa kvinnomusike:rn som är riktigt känd, för en stor pub­ lik .

MUSIKER: alltså inte bara ett or­ gan för andras ideer - skriver och komponerar ocW själv, efter en lång paus i skrivandet visserligen .

OCH ALTERNATIV: hon har ald­ rig sålt sej , gjort de vanliga eftergif­

terna som flick-artister förväntas gö­

ra . Hennes skivor visar tydligt att hon

vill nåt själv , att hon sdr för vad hon

sjunger.

Och" ändå" är hon alltså populär.

D VISST FINNS många fler på väg : kämpar som Lena Ekman och Kje:rs­ tin Noren , filosofe:n Elisabet Her­

modsson, folkmusiker som Margare­

ta Söderberg, Marie Sebnder och "indiskan" Anita Livmand . Plus

gruppen som Röda Bönor, Husmo­

de:rns Bröst, tje:jpunkarna Pink

Champagne, Mögel och vad allt de heter.

Jobb, blöjor och sammanhållning D Tistbr från tundran (Metronorne:, 1980) är Turids fe:mte egna LP de:n första kom redan 1971. (Sen är hon ju med på en mängd andra, Lex . Fårskallevisor med M.A . Num­ minen) . Hennes utvecklingsgång är rak och hennes musik mjuk, utan disco-effekte:r .

Det gäller också te:xterna . På Tist­ lar finns trebarnsmamman som drunkar i jobb och blöjor , me:ns Liv Ullman och Lill-Babs avtecknar se:j vid horisonten i andra, mer ABBA­ mässiga kvinnokarriärer. Eller den norrbottniska hustrun till e:n bergs· borrare som tvingas söka sej utom­ lands för att få utöva sitt jobb:

Den stora {dgeln stiger r.dan mol himlen Fast ;ag /Orstår det kan ;ag inte falla det än al! hun ska {iirdas nästan tusen mil på vägen hänfrån Malmberget IIfl Saudiarabi· en . . .

- Gir den vackra refrängen . Hon sur ensam kvar på strand i den här moderna gästarbetar-varianten på det gamla sjömansvis-temaL Vad är det för krafter som kan skapa om vira liv så?

Här finns också 50·åringe:n som förväntas skämmas för sin svettiga och skrynkliga hud på badstranden : " Ett arbetsredskap är min kropp , av inget värde mer". Överhuvudtaget går en kvinnosammanhållning sedan länge genom det Turid gör - "Per· sonliga brev" skrev hon Lex . 1974.

Den var ett (fåfangt) försök att ge tillbaka lite självaktning åt mam­ man, den f.d. jazzpianisten, (som dog 1975) .

Finländskt Två sånger har finländsk anknytning: folkmelodin "Finsk menuett" som Turid hittat en mjuk, e:rotisk text till, och Tove Janssons kl:wiker " Konst­ beride:rskan". Den har man nångång hört med Birgitta Ulfsson - bra men uppvärmningen är på sin plats: den här texten om för hi/landet mel­ lan konstnäre:n och vanliga mänskor - på gOtt och ont - är nästan ovän· tat djup .

lag är spiran på tornet och ni, ni är grunden ni som bygger för livet och inte för stunden de vägar och broar och hus vi behöver de vägar och broar som fag flyger över. . . lag färdas beständigt, står a/ltid /Jå gllJnt för fl11'liga tankar ni någon gång känt.

D DET ÄR MYCKET dethär - och jag har inte nämnt tonsättningarna av StiS Dasermans korta livs-dikter elle:r " Brevet av Violeta Patta, en mer politisk Violeta än den som Arja Saijonmaa gjOrt känd (med skivan Jag vill tacka livet) .

Det b lir kanske t .o .m . för mycket på en gång - så många röster och ideer sm borde få mer utrymme, och så önskar man ju att Turid skulle sk­ riva mer alldeles eget material. Jag hi/ler kanske ännu den förra LP:n, Selma, världserövrare: för ännu bättre (Lex . de:n alldeles huisiga titel biten) .

Och diggarna ska först~ inte glöm. ma de tre första skivorna, bl.a . Tre:d­ je dagen . Dem går det kanske Lo .m. att beställa fram i Finland. eftersom de kom ut p~ icke-kommersiella Si­ lence som har distribution här.

Till Metronome gick Turid för att visa att hon var så stark att hon kun­ de hi/la sin linje Lo.m. på ett "van· ligt " bolag . (Nej , jag fattar inte helt jag heller) .

Hur som helst : idag är Turid en musikens lilla My-figur som för sin egen del lyckats bryta det mönster som fångade hennes mamma . Känne

ni en finländsk may be- Turid (eller

flera). så hjälp henne!

TRISTA KRÅKAN

1 orsdagen 22. Ol. 1980

Puerto Rico, Gran Canaria höstdag för 15 månader sedan ställde en viss Jonne följande fråga till sluss­ vakte~. på Södertälje kanal: - Ar detta vägen till Dovers vita klippor?

- Javisst, sa slussvakten och höll pokerfej­ set på ett föredömligt sätt, ta till höger där 'fl •• leana l mynOlngen. ' y!,-&

o O O Vi hittar Celeste, Nisses och Jonnes båt, på direkten. Den ligger och guppar bredvid en rad andra presumtiva Atlantkryssare i' Puerto Ricos hamn, ligger där under svemk {lagg med KSSS Kungliga svenska segelsällskapet - plitat i aktern.

Ur en lucka p:l fördäck sticker ett blont, okammat skäg­ gigt huvud upp . En röst säger lite förvirrrat på klingande rikssvenska: - Hej, vem ... s:l blir det äkta munsäldialekt . .. heeej, va fan jäär to jär?

Vi drar b:lten till kajen . stiger ombord, kliver över ett av Antons, skeppshundens, sm:l misstag och dyker ner i kaju­ tan. Efter de vanliga replikerna börjar vi kika p:l kort fdn det senaste :lrets strapatser. .

Vi skrattar gott :lt den g:lngen när tidvattnet överraskade och båten blev halvt hängande, halvt st:lende p:l kölen på torra land invid kajen n:lnstans i n:ln hamn ...

Sjövett har farfar lärt oss S:lhär lyder storyn från början: Jonne och Nisse Sund - de heter egentligen John-Erik och Nils-Erik, men det kan inte speciellt många säga p:l var­ ken engelska, tyska eller spanska , s:l det f:lr bli det först­ nämnda - kommer från Kandax by i Munsala socken .

Redan som barn blev de intresserade av vad Havet kunde erbjuda.

- Sjövett har vi lärt oss av farfar, som var lots, säger Jon­ neo Småninom stack kitlarna över till Sverige. Jonne plugga­ de till byggnadsingenjör och kom Ut "med Sveriges sämsta papper" , medan Nisse jobbade med lite ett och annat.

Jonne drog iväg till Saudi-Arabien och svettades under två och ett halvt :lr ihop tillräckligt med pengar för au kun­ na köpa en segellbåt - det blev en Baltic Yacht 33. den minsta i Baltic-serien.

Dock alldeles tillräckligt stor för det ändam:ll killarna tänkt sig.

Utan n:lgra egentliga seglingskunskaper ­ annat än far­ fars sjövett och det han läst i svalkande böcker om segling i saudiarabiska öknarna - seglade Jonne ner b.hen till Åland och vidare till Stockholm.

Efter ett :lr därstädes beslöt dom sig för att sticka iväg .

Började spara pengar (n:lgot högst ovanligt .. . ), s:llde bil och annat överflödigt, utrustade bilen för en längre tur (proviant i varje ledigt hörn) och tog med de pengar som blev över.

Vilket nu i och för sig inte var s:l ~peciellt mycket.

- Vi sa att om vi kommer förbli Olands norra grund s:l fomäuer vi , flinar Jonne.

Knäckte masten!

Det visade sig flyta bra ­ Södertälje kanal, Ölands norra och Kielkanalen avklarades med glans . Seglingen gick bra

D D Så seglade dom iväg söderut, bröder­ na Nisse och Jonne Sund från Munsäl.

D O Och på den vägen är det.

D D För ett par veckor sedan gjorde dom sig klara för nästa äventyr. Eller rättare sagt: det följande i en lång rad äventyr: En segel­ färd över Atlanten.

ända tills masten knäcktes i engelska kanalen .

Först g:lngen det hänt au masten g:llt av p:l en Baltic b:lt, lär det va. Det skulle bli en andra g:lng ocks:l . Senare.

Dom fixade spektaklet själva under en tv:lm:lnaders vis­ telse i London .

- Inte hade vi dd att lägga oss p:l n:lgot varv , skrattar Nisse, vi hade inga pengar . ..

Mastbrottet gav i alla fall en liten hacka (!) . Försäkrings­ bolaget m:lste naturligtvis ersätta b:lde material och arbets­ kostnader.

Masten gick förresten av dagen efter att dom försäkrat b:lten.

- Men ingen p:l försäkringsbolaget gnällde, dom sa bara att såm är dom till för . . .

Efter de tv:l m:lnaderna i England, och med en extra liten hacka fdn dottern till en engelsk pubiljonär, som tyckte att dom kunde behöva lite pengar, bar det iväg till Kanalöarna - företrädesvis Guernsey. .

Sen bar det iväg över till Bretagne , ner längs den franska kusten till Brest och därifr:ln till Biscaya.

- Den tuffaste seglingen hittills.

Den spanska nord kusten föll inte de oförvägna gossarna fr:ln Munsala i smaken, trOts att det nu inte alls var s:l för­ färligt pj:lkigt med en hel del trevliga människor.

- Det var för kallt . . .

Därför drog de vidare längs den portugisiska kusten till Algavare , Portugals motsvarighet till spanska Costa del Sol (solkusten), ner längs Afrikas kust och över till Lanzarote. en av Kanarieöarna.

Där övervintrade gossarna i ett alldeles förträffligt sommarkJimat .

- Man ska h:llla sig p:l de här breddgraderna , s:l behöver man inte frysa, tycker Jonne .

Och vem skulle nu vilja sova i en segelb:lt på Vasklot s:lhär vintertid. Till och med kontinenten är väl rätt olämp­ lig för s:ldan logi i dessa dagar . . .

Enkel navigering En landkrabba undrar försds om det inte är sv:lrt att hit­ ta till exempelvis Kanarieöarna s:ldär på direkten . N:lgra landmärken hittar man inte, speciellt inte om man är ny i trakten, och vägmärken lär man allt f:l söka länge ef~er. _ Världens enklaste, tycker Jonne , navigatören 1 säll­ skapet. Man seglar faktiskt ne~ längs den marockanska kus­ ten tills man ser lite moln 1 väster. Sedan sticker man udt ...

M:l s:l vara .

Men nog kan han mera raffinerade navigationsmetodel ocks:l, han Jonne . I kajutan finns många tjocka luntor med en helvetisk massa siffror. som talar därför.

Navigationskonstens grunder lärde han sig i den arabiska öknen(!) genom litteraturstudier. Och de 15 m:lnaderna segling lär ha gett en del praktik.

Nisse : _ Visserligen har vi legat länge p:l samma ställe, m~n vi

Text och foto:

PETER • John-Erik Sund, Jonne gemenligen k GRANSTRÖM säga John-Erik på engelska, spanska oc!. on navigeringen.

har seglat praktiskt taget varje dag. Antingen charter eller s:l har vi varit ute och testat utrustningen .

Till Ibiza med 40'pesetas på fickan efter n:lgra m:lnadcr p:l Lanzarote och de andra Kanarie­ öarna bar det iväg :lt fastlandet till igen. Först turistorten Agadir i Marocko och sedan Medelhavet.

- När vi kom till Ibiza (senaste innestället bland h:llli­ g:lngande ungdomar -red . amn.) hade vi sammanlagt 40 pesetas (ca 20 penni).

- Vi fick lov att börja sälja halsband och andra smycken som vi suttit och sytt ihop p:l vägen dit för att f:l ihop pen­ gar till n:lgra limpor, lite dricka och hamnavgiften.

Det är Nisse som berättar om den lilla episoden, och båda killarna garvar gOtt.

Levnadskonstnärer Under de 15 månader Nisse och Jonne har levt ihop med sin Celeste - så heter djonken, namnet har den fått efter en filippinsk flygvärdinna - har dom blivit veritabla lev­ nadskonstnärer. .

Dom lever bra, har gudomligt roligt. Utan att egentligen ha n:lgra St:llar.

- Vi har varit helt utan pengar m:lnga gånger. Men vi har alltid någonting på gång , nåt som ger lite slantar.

Det mesta av uppehället har dom skrapat ihop genom att chartra ut båten . Lite försiktigt - i normalfall krävs det för mesta någon form av tillstånd.

- Visst ska man leva som lagen säger, men lite får man väl tumma ...

Så mycket har dom Htt inskränka p:l friheten att åka vart som helst, alt dom Htt lov att hålla till på typiska turist­ orter: Ibiza - "vilket ställe, dit ska ni :lka" - Mallorca.

Torsdagen 22. 01. 1980

~ tlffdl!p~ '" '~(AJ~

~

~--__~---------------------------------------------------------~---------------------------------------------- ~N'SKA PO~TEN

• MMtiu lir tMgtrI flvsluJatUk i"stf'llktio"er flt/ Tiäreborg-guUlen E.bINI. Mmti:nII Im" detdiir med segling, europamiistarinna i windsur­ fi"g, som hon iir.

• Nils-~ Sund, Nisse kallad, färdig för at/färd åt Västindiska ö­ t/ärlden till. Detdär ludna i förgrunden är skeppshunden Anton, bor­ den från nö;enas Ibiza.

Första anhalt på andra sidan är i alla fall Barbados , Sedan kommer de att trissa omkring i den västindiska övärlden tills det blir karnevalstider.

annars bj uder vi på full service -

vi fixar mat fiske och tJiDI:3l:I:s:sc:gting. Och så sköter vi båten helt på egen hand.

Spimll2klersc:gling - det är när man hissar spinnakern i • siner sig tillrätta i en "repstol" Mller fast ordentligt, \'-inden lyfta sig rakt u t i luften, 13-14 meter över

bbnd2J drin kar, diskar. Vi bjussar

på

:bft~ln

ärMens härligaste. Spitze I segelturen är slut för dagen brukar det vanligen bli över - åtminstone så att det räcker till frukost dan . e mera ovanligt sätt att få in lite stålar var att ligga m1l1r.h i europamästerskapen i windsurfing - och dc5mxom smakade maten på banketten efter tärvlingarn '

iimiffligt. hur Nisse kunde hamna på diverse tidningars b.llbnfiIKOIl tillsammans med segrare, segrarinnor och di· ptmpaJ ur lr.ITangörskåren är fortfarande en gåta .

KJti engelsmän IDO(

i dart

närma sig ansåg Nisse och Jonne det \'afI1lare trakter igeo - vilket betyder

rika månader .

I Puerto Rico finn s ett Centra Commersial - köp­ centrum . Där finns en liten bar som heter Piccadilly. Där brukar Nisse hålla till om kvällarna, när han inte har annat att göra, och passa på att klå engelsmän på lite stålar i deras nationalsport - dart , Puerto Rico är känt för att vara den sista hamnen före tre· veckorsskuttet över Atlanten , de flesta seglares dröm , Dit kommer. allehanda typer , som vill hoppa på en båt över.

När ÖP besökte Celeste vill en engelsk kille följa med över till Barbados , Men honom ville inte Nisse ha med så han satte ett ovanligt högt pris på seglatsen .

Annars är normaltaxan kring 2,000 mark .

En person som däremot fick komma med var charm· trollet Martina, färsk europamästarinna iwindsurfing, lära· re i samma genre sommartid och skidlärare vintertid .

Hon damp ner fem dagar före avfärd på Las Palmas inter· nationella flygplats , Medan hon ännu var på väg ringde en orolig moder från Västtyskiand: Martina har ju aldrig seglat över Atlanten tidigare ...

Nisse lugnande : - Inte vi heller , Det heter ju att det värsta en seglare vet är att sitta i lugn och ro , Den risken lär inte bli alltför stor när Celeste krossar At· lanten - det ser nog de stabila passadvindarna till.

- Det blir en rätt lugn seglats, knappast mera än ett par dar ordentlig storm , tippar Nisse. Annars är bästa tiden att sticka över någongång i mitten på februar i, Men så länge hinner inte killarna vänta - Karnevalen i Trinidad börjar redan den 10:de, och där tänker killarna va· ra med : - Lät vara bättre än karnevalen i Rio , ' ,

När Munsälboan så småningom återhämtat sig från karnevalsyran bär det iväg uppåt längs den nordameri · kanska kusten , - Vi tänker åka och hälsa på lite släktingar.

20 dagar räknar Nisse med att överfärden, ska räcka , Det är rätt mycket snabbare än normalfarten , At den svenska båt som stack över dan före Celeste sa Nisse: - Vi kör ifatt er i morron, , , Dom tänker segla hårt, killarna. Det är ett sätt att få tio den att gå lite snabbare - tre veckor med bara hav, hori · SOnt och himmel att kika på kan ju bli lite tråkigt.

- Vi tänker också piffa upp lite i kajut an , skrapa och lac· ka, Vakterna kör de i sextimmarspass. Den lediga tiden där. emellan utnyttjas först och främst till sömn , men också till alla desmigöromål som finns ombord på en bk I brist på annat finns en uppsättning böcker, nog för att fyUa ett mindre bibliotek .

Kommunikationer med yttervärlden lär det inte bli allt· för mycket av , Enda förbindelse är en radiotelefon med en icke alltför imponerande räckvidd - ca 20 sjömil till något fartyg , Jonne: - Navigationen är enkel. Med en så stor kontinent på andra sidan kan man knappast missa .

Nåja, sextanten finns med , Uti fall att .

Nångång åt höstkanten bär det iväg till Europa igen , På sätt eller annat. Planer för framtiden finns även om de nu inte är definitivt spikade,

Nätack till nietifemjobb På kajutans vägg sitter den hetaste önskningen visavi framtiden : Ritningen på en 23 meters stålskonare, inredd med bastu, biljardbord och piano , , ' - Den kostar oss ett år och 600 ,000 att bygga, Sedan har vi tänkt ligga ute på charter i fyra år.

Försäljningspriset är det inte värt att tala om , men betyd· ligt högre än de 600 .000 marken lär det allt ligga , - Sen blir det radhus, hustru och barn, en tax, en Volvo 244, nietifemjobb på dagarna och färgteven och stereon på kvällarna och en promenad med taxen på lötdagarna .

Säger Jonne och båda killarna garvar så att nån säkert bultat i taket om dom bott i någon våning någonstans .

~=p ~T. __ftT""I_""

t ~.TEN

Lasse Strömstedt är väl inte direkt storkiindis hö'r på si­ dan viken, men nån gång har han säkert hälsat på i de österbottniska stugorna. I bildrutan nämligen, han iobbar som skådespelare bland annat.

D LASSE SKRJVER också böc­ ker samt film- och pjäsmanus.

Debattören Strömstedt har äg­ nat mycken tid åt drogproble­ matiken.

Själv säger Lasse att han har en grundlig skolning, både i praktiken och i teorin. Han har suttit på kåken (Långholmen, Hall) i tio år, och han har varit narkoman under lika lång tid.

Lasse Strömstedt har skrivit fyra böcker (ensam och som medförfattare), och alla hand­ lar om kriminalvårdsproblem och drogmissbruk. Det är fråga om romaner och noveller med stark verklighetsförankring.

Grundbulten (1974) tillsam­ mans med Christer Dahl under pseudonymen Kennet Ah/. Ro­ man .

Lyftet (1976) tillsammans med Christer Dahl under pseu­ donymen Kennet Ah/. Roman.

,

En dog på polisskolan och andra mer eller mifldre lögnak· tiga historier (1978). Novell­ samling.

'­

Storfräsarna (1979) tillsam­ mans med Allan Westberg. Ro­ man.

I ALKOHOLDEBATTEN har Lasse Strömstedt varit en av dem som gåu i spetsen för de omvärderingar som är på gång i Sverige. Han talar mycket för en restriktiv alkoholpolitik med bland annat ett ransonerings­ system. För åhöraren kan det ibland låta som om han ville förklara alla problem med sfäl­ va det faktum att alkoholen finns till. Som om han glömde bon de djupare orsakssamman­ hangen. Som om han missade grundbulten.

I romanen Grundbulten skriver Kennet Ahl så här i för­ ordet:

o

1--

"En grundbult är som man kan förstå den bult som håller samman grunden till något, till exempel ett fängelse. Hittar man grundbulten och avlägs­ nar den så rasar fängelset' '.

L,

-.

o JAG STÄLLER {rågan om alkoholsamhälle!! grundbult.

Var finns den? Ar det spriten, är det nånting annat? .

- Det är lite svårt att sä;a på rak arm, det är inte så enkelt.

Den d;upaste liggande grund­ bulten är nog attityderna, in­ ställningen till spn·ten. Kan vi ändra attit)'derna innebär det att vi avlägsnar grundbulten i alkoholsamhä//et.

- Å andra sidan: på kort sikt är det nog s;älva spriten som vi måste angripa. Som lä­ get är i dag är det i första hand den grundbulten vi bör avlåg­ sna.

Lasse Strömstedt vidareut­ vecklar sina syn på spriten i tex­ ten här invid. Artikeln är en förkortad utskrift aven band­ inspelning vid Lasses framträ­ dande under nykterhetsför­ bundets temadagar iVörå.

Publiceras med Lasse Ström­ stedts godkännande.

BERIEL NYGÄRD

Torsdagen 22.01. 1980

'··10

STRÖMSTEDT

Alkoholpolitiken är et[ medel an å­ stadkomma större nykterhet. Själv gillar j'lg inte förbud , men jag tycker förbud är någlJ. man måste ta till där de mänskliga relationer­ na inte räcker till. Där respekten och humani­ teten och känslan för varandra inte räcker till .

Jag gilJar inte förbud, men jag inser an vi måste ha dem.

Och inte bara det . I den mån det sakn~ nödvändiga regler och förbud, tycker jag att de ska införas. Samtidigt som jag menar an dåliga förbud och regler ska bort. l SVERIGE har vi en alkoholsituation som är · minst sagt beklämmande. Vi har i dag 400 000 alkoholister, det är alltså 5 procent av befolkningen. 400 000 människor som su­ per dagligen! Och ungefär två femtedelar av hela den svenska sjukvården går åt an serva alkoholen.

Ungefär en tiondel av de barn och ungdo­ mar som växer upp, kommer an vara alkoho­ lister innan de fyllt 25 år. Många av dem kommer an vara döda .

Av alla 18-åriga killar soneras 7 procent ut på grund av spritproblem när de trän in i mi­ litjänstgöring, och lika förbannat har prak­ tiskt taget varje regemente i hela Sverige ringt hem till mej och velat an jag ska komma och tala om alkohol och narkotika. Trots an de sonerat ut 7 procent, har de alltså jänesrora problem. Av 100 19-åriga värnpliktiga drick­ er 30 fyra liter sprit i månaden.

Var tredje 14-årig tjej i Stockholm berusar sej minst en gång i veckan . Alkoholdebuten har under de senaste 25 åren sjunkit från 20 till 12 år.

Alkoholkonsumtionen har stigit från 3 liter per invånare år 1955 till ungefär 9 liter.

ANTALET VALDSBROTf hänger med i alkoholutvecklingen, och de tenderar arr bli grövre och grövre . Det är flera hundra tusen fall av kvinnomisshandel årligen som inte an­ mäls, och det har gån så långt an det i räne­ gåhgar talas om att så länge det inte blivit skador av invalidetskaraktär så kan man inte tala om misshandel. En blåklocka, en fläsk­ läpp och en och annan tand är ingen miss­ handel, och så delas det ut skyddstillsyn och liknande saker .

Knappast något våldsbron över huvud ta­ get sker där inte alkoholen är med i bilden .

Vi har ju haft internationella barnaåret, och man har sen i tidningar och teve bilder på barn som slagits gula och blå av någon beru­ sad fötälder . Man har gjOrt en stor utredning av hustrumisshandel, där man basunerade Ut an den som slår sin fru är revanschsugen på samhället. Han har inte gjort någon karriär, han har inte haft så bra betyg i skolan, han är lågavlönad osv . Det är den stora psykiska dansen man alltid för fram .

Så fort man hinar nånting så individualise­ rar man och försöker hitta olika typer av indi­ vider. Sanningen är den an hustrumisshan­ del förekommer precis lika mycket bland högavlönade direktörer och advokater.. Men det är fint folk och då ska det inte föras fram.

Undersökningarna baseras på antalet fall som lett till polisanmälan och ränegång, och åkla­ garna tar som regel bara upp de fall där små och mindre betydelsefulla människor begår bron av den här typen - åtminstone i Sveri­ ge. Men det finns ju säkra undersökningar som visar att misshandel förekommer över hela linjen.

DET ÄR sA också när det gäller myten om alkoholen . Man pratar om "dc supande klas­ serna", och det är de människor som är låg­ avlönade och liknande . De super, de har inte försrånd till något annat. ..

Men sanningen är an de största fyllona hit­ tar man hos konstnärer, advokater, journal is-

LÅNGLÄSNING

"Vi ska försöka

åstadkomma

en attityd­

förändring

på sikt"

DET VAR MYCKET riktigt arbetarrörelsen i Sverige som drev igenom en restriktiv alko­ holpolitik, som så småningom utmynnade i motbok och Bratt-systemet. Det har alltid va­ rit så att nykterhetsrörelsen kommer från de nedersta pinnarna.

Sen har det naturligtvis blivit så att nykter­ hetsrörelsen i Sverige har urvattnats under åren. De var med på att slopa motboken, de gjorde inte ens motstånd . Och de är fortfa­ rande behäftade med en egendomlig dubbel­ moral och ett slags elittänkande där man inte ser till orsaken varför folk super. Man bara konstaterar att det är fult an supa!

NÄR MAN går ut i debatten så blir det of­ ta an man får en lite fanatisk framtoning, och det gör att folk drar sej. Samtidigt måste man då respektera folk som är nyktra. Nykterhets­ rörelsens största betydelse, tycker jag person­ ligen , är att den som regel fostrar nyktra barn. Barnen till nyktra föräldrar blir ofta nykterister själva, vilket är enastående i och för sej. Men alkoholpolitiskt tycker jag att de åtminstone fram till våra dagar inte har haft någon egentlig betydelse. Det visar utveck­ lingen. Jag vet inte hur det är i Finland.

DET FINNS EN författare som heter Kjell Sundberg, som är död nu sen här om året.

Han skreven grej som senare kom ut postumt som bok. Och i den boken skrev han en sak som jag tycker passar bra in på alkoholsitua­ tionen i Sverige . Det är ett resonemang mel­ lan en pappa och en mamma som har små barn och som nyss har flyttat in i ett nybyggt område där det fortfarande finns farliga gro­ par med vatten i. Såna där ställen som ungar brukar drunkna i.

Då säjer mamman så här: - Jag tycker det är farligt. Ska vi inte sätta upp en staket? Tänk om ungen trillar i och drunknar.

- Aaa .. . , säjer pappan, men tänk om han inte trillar i och drunknar. Då är det ju onödigt med ett staket.

- Jo, men det kan ~ i ju inte veta, säjer mamman.

- Ja förresten, säjer pappan, även om han trillar i så är det ju inte säkert att han drunk­ nar . Och förresten kostar en staket 4 000 kro­ . nor så han trillar nog inte i.

- Men om han ändå trillar i och drunk­ nar, säjer mamman.

- Jaaa, säjer pappan, då bygger vi ett sta­ ket.

Det är ungefär så man har resonerat i den här alkoholsituationen. Och jag tycker att ti­ den är mogen för att bygga det där staketet.

,'Prishöjningar

har marginella

effekter

på köplusten"

ter och författare. Människor som tjänar pengar och har tid att supa, procentuellt sett. så enkelt är det.

Alltid när man har talat om brännvinets skadliga inflytande , så har man talar om folk som arbetar, folk som står i produktionen.

Familjefäder och vanligt hyggligt folk . Trots att man under många många år avlönade de här människorna som man säjer hade alko­ holproblem, med just sprit. På så sätt att kro­ garna j brukssamhällena ägdes av fabriken, och direktören portionerade ut brännvin på kredit som då sen drogs av på lönen . Många gånger fick man Ut lönen i form av brännvin, det var enklast så slapp man liksom gå vägen . . .

VI ÄR GLÄDJANDE nog en väldig massa människor nu i Sverige som på olika håll be­ driver propaganda för en restriktiv alkoholpo­ litik . l slutet av februari kommer vi att ha ett seminarium i Stockholm, där vi ska dra upp riktlinjerna för en våldsam kampanj som ska utmynna i ett ransoneringssystem. Själv har jag ett ransoneringssystem som jag har suttit och jobbat på.

Det viktigaste är, tycker jag, att man inte ransonerar för ransoneringens egen skull. Det är så många saker att ta med i beräkningen när det gäller alkoholpolitiken . Samtidigt som vi vet att ett totalförbud ganska snabbt skulle få ner antalet missbrukare, vet vi också att det öppnar vägen för ekonomisk brottslig­ het av den typ som man hade under förbuds­ tiden i USA. Den tiden grundlades den eko­ nomiska brottSlighet man har i USA i dag, maffian och liknande saker.

VAD JAG TYCKER man ska göra, är att försöka åstadkomma en attitydförändring på sikt. Annars är det väldigt lätt att man slår sej till ro med ett ransoneringssystem, och sen .går det som när vi hade motboken att det blir

I

~i_ _________________~______________T__or_S_da~g~e_n_2_2~._Ol_._1_98_ _0--______~___________ t~~~~~~{~~:~~~~:~~;f~~·" ~ ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

TYCKER TILL OM

"Förbud måste man ta till

när mänskliga relationer

inte rå'eker till"

I c::ml:ldea.. fi:~q:n abcmbp i 21-imJdaID

"Kära Evert, vi på liins;tyrelsen gratulerar dej till din 23-årsdag och här har du ditt sprit­ kort. Men köp inte ut för mycket, då drar vi in det. Och bjud inte dina minderåriga kam­ rater för då drar vi också in det. ..

DIO{bok.

S1 jävla vikrigt ;-ar del.

01 menar jag att en sån t ransoru:ringssys­ tern har uteslutande negativ karaktär. Trots att totalkonsumtionen den tiden var bara en nedjedel av vad den är i dag. Det fanns också ett omfattande missbruk, även om det inte tillnärmelsevis var så Stort som i dag. Och det fanns en alkoholistv'ård som inte var någon vård utan bara ett omhändertagande.

Nej, ska man ha - och det ska man - en restriktiv alkoholpolitik, så måste man satsa minst lika mycket på positiva åtgärder. Sånt som så att säja tar bort intresset för alkoholen .

Jag har en del förslag där som vi ska gräla om i februari.

MITT ALKOHOLSYSTEM ser ut så här: För det första ett ransoneringssystem. Man gör en utvärdering av hur mycket normalför­ brukaren konsumerar, och sen sänker man kraftigt men inte så mycket att det uppmunt­ rar till mygel. Jag har kommit fram till att två 5:or i månaden kan vara vad man kan disku­ tera . Två 75 :or starksprit eller vin och starköl i motsvarande mängd , men inte en droppe mer.

Det måste vara millimeterrättvisa , k oten får inte överskridas under några som helst omständigheter, vare sej när det giller repre· sentatjon eller 50-hsdagar _ - ror öv rigt är det ju ~ au nie man sb 50 år \'et man -u dn mim.

-. cH bo man börja si Sr de ta med sej

om

l2n an ha det här syste­

mrin<b d:u atekniken. di datakon som är program­ 10 år fram åt. Så och så många 75 :or U t under en tioårsperiod och med en frch-cos a\' [\'å i månaden . Datorn suddar ~ en gång i månaden, så man inte bmoa 112 innestående. Ska man ha får u r g.l och köpa. Det måste vara så, bo konen blir guldgruvor för såna -. pengar.

sita 8. as

~ttrDCt' sh gå t.il.I så att man går fram till bssaappar.nen och lägger i sitt kon . Sen av­ Eiser apparaten konet och lyser det grönt får mm köp a sin ranson. Lyser det rött har man Oft:Bbidjt och då farnlar man förgäves efter sia spritkon . Det är indraget redan i maski­ i stället får man en lapp där det står bar överskridet ditt spritkonto och du konet om två år" .

VCI' man om dct här så är det ingen som

--nu

om

~­

PRISERNA sänkas kraftigt. Det il: inre mcniogeo au staten ska sitta där och kalkylelOl ~ m5~'Dlals människors under­ gång fO r au f2 in pengar till statskassan . l dag sitter nun och säjer "vi måste fä in 7 miljarder till , vi hö jer spritpriserna" , väl medveten om att det har bara marginella ef­ fekter på köplusten . Och det sänker absolut inte konsumtionen för missbrukarna.

Eftersom utskänkningen är oerhört be­ gränsad tjänar vi på det , därför att det bet y­ der att en familj som kan köpa ut fyr a l5:or, får betala 80 kronor i stälJet för 400 Ikronor.

Man har alltså 320 kronor mer att konsumera på saket åt sina barn eller tiJl resor eller till vad man nu vill .

Sen ska åldersgränsen höjas från 20 till 23 är.

Jag kan inte motivera det medicinskt eller socialt, jag säjer bara al{ ju längre det dröjer innan man dricker sprit desto bättre . Och förhoppningsvis är man klokare vid 23 än vid 20 år.

Sen ska det ju inte vara så alt när man fyl­ ler 23 ~r, så kommer det ett brunt kuvert på posten och där ligger dels det där sprit kortet och ett brev från länsstvrelsen:

,'Det måste vara bra

att vara nykterist"

För missbrukarna blir det så att hyra , för­ säkringar och liknande saker blir" oförutsed­ da utgifter" , därför att det mesta går till spri­ ten. Höjer man priset till 200 kronor 75:an så låter man bli alt köpa överrockar och pjäxor åt ungarna i första hand, man sätter pengar­ na på spriten. Det där vet man om.

Det är omoraliskt och kriminellt att man ska kalkylera med att folk super ihjäl sej för att man ska få in pengar till motorvägar, barnstugor och skidliftar.

Spriten ska inte vara en mjölkko för staten, den ska på sin höjd vara självförsörjande. I

den mån' vinst förekomme~ ska den gå till nykterhetsvården . , MAN KAN sänka priserna radikalt därför att vi tar i bruk et[ kontrollerat ransonerings­ system. l dag kostar en 75:a fin sprit över 100 kro­ nor. Jag tycker alt en 75:a fin sprit kan få kos­ ta högst 20 kronor, och dålig sprit ska vi inte ha alls. En flaska vin , om den är årgångsvin och väldigt fin, kan få kosta 10 kronor och. Ii­ te sämre bordsvin 5 kronor. Starkölet ska kos­ ta högst 50 öre burken .

Om det vore så skulle det innebära alt vi fick en helt ny företeelse , som skulle kallas 23-~rsfyllan . Det skulle innebära att varenda jävla 23-åring sku11e rusa till systembolaget och testa det där kortet och köpa ut sina 75:0 med en gång och antagligen dricka ur alltiho­ pa med en gång också .

Nej , det där kortet ska man inte fä auto­ matiskt.

NÄR MAN FYLLER 23 ska man kunna gå upp på länsstyrelsen och säja: - Goddag, jag heter Olof och fyller 23 i dag. Det gäller det där spritkortet.

-Jaha , säjer de , ta då de häri Och så får man då fem A4-papper som är fyllda med frågor, och så får man gå hem och fylla i. Och så skickar man tillbaka papperen, och på länsstyrelsens spritavdelning lägger man dem i papperskorgen direkt därför att man bryr sej inte om att öppna kuvertet för man vet att de h är frågorna är så listigt for­ mulerade att det inte går att svara rält på alllt­ ihopa . Och det ska man kunna om .man ska ha ut sitt kon . . .

Efter tre veckor blir Olof förbannad och rIOger.

- Det är tre veckor sen jag var uppe angå­ ende spritkonet. Hur ska ni ha't) Och då svarar en sån där automatisk tele­ 'ronsvarare , som man inte kan argumentera mot, och frågar efter namn och adress .

Jaha , och sen får Olof ett nyt! brev där det står att papperen var fel ifyllda och " var god hämta nya" ... Så där kan man hålla på ett par tre månader. Det betyder att 25 procent av alla 23-åringar kommer att bli helnykteris­ ter på kuppen för det är så jävla job bigt att ta u t det där kortet. . .

SEN FÖR DET också med sej en annan ef­ fekt som är lika viktig för svenskt vidkom­ mande. Vi kvillerar ju ut 15 procent analfa­ beter från grundskolan varje år, och det här spritsystemet skulle betyda att läs- och skriv­ kunnigheten skulle höjas oändligt. Alla vill ju träna på att läsa och skriva för att kunna fylla i det där konet ordentligt.

Sen har vi en del andra saker som hänger i­ hop med allt det här. Det är ju så att 99 pro­ cent av den sprit som går till ungdomar och missbrukare kommer via systembolaget.

Hembränning och smuggling betyder mycket lite. Största delen av spriten köps alltså över disk . Då ska det vara så i ransoneringssyste­ met att det ska löna sej att låta bli att ta ut kortet. - Det är nämligen frivilligt, det är inte som statskyrkan. . .

De som inte tar utkortet ska premieras på olika sätt. Det måste vara bra att vara nykte­ rist. Det är ju bra, men det måste också så all säja visas frän samhällets sida . Följaktligen ska de som inte tat ut konet, belönas med lägre premier p~ livförsäkringar , bilförsäk­

.,

'­

Torsdagen 22.01. 1980

ALKOHOL

-'" .,

..

ringar med mera. Och det är inte bara för aH de är nyktra. AJla undersökningar visar aH ny kterisrer råkar sällan ut för bilolyckor ­ och gör de det så är det" nåt fyllo som kör på de.m .. . Därför är det logiskt med lägre pre­ mier.

EN ANNAN som belöning: I dagsläget tar staten in ungefär 7 miljarder kronor årligen på spriten. Men: samtidigt kostar alkoholmissbruket och - bruket i Sveri­ ge ungefär 25 miljarder, och det är lågt räk­ nat. Det är alltså mer än tre gånger så mycket pengar man får betala ut. I ransoneringssam­ hället frigör vi då en massa pengar. Och där­ för ska varje barn som föds, få en bankbok med I 000 kronor på , indexreglerat. Och var­ je år sätter m an in en ny tusenlapp och räknar ränta på ränta'.

Sen när barnet blir vuxet och fån rättighet att ta Ut st[[ spmkort , så kommer det ett brev· på posten med en bankbok och et[ brev där det står" du får hämta din spritkon om du vdl , men låter du bli får du i stället den här bankboken med 23 000 kronor + ränta". Sen ska man kunna kvinera Ut pengarna först vid 30, men då är det ju mera .. .

Jag skulle vilja se den 23-åring som då har ~äxt upp i et[ relativt spritfrin samhälle, som Inte tar de här pengarna . Det är ju en själv­ klarhet!

Varje icke-innehavare aven spritkon ska också få göra en schablonavdrag, på säj 5 000 kronor, på sin självdeklaration .

Jag tyc~er att man ska premieras så mycket som mö/hgt.

Man ska också komma ihåg att när det här systemet börjar verka, så sjunker totalkon­ sumtionen drastigt relativt snabbt. Då är det ingen konst are jobba också med positiva åt­ gärder.

RESTAURANGERNA är ju ett problem .

Men där tycker jag att all spritförsäljning över huvud taget ska dras in på samtliga restau­ ranger. Det ska inte få förekomma starksprit, utan restaurangerna ska uteslutande få serve­ ra öl och vin. I rimliga mängder.

Resta urangerna ska få sälja öl och vin till rimligare priser än vad det är i dag. Så behö­ ver det inte bli så dyre för dem som vill gå ut och ta sej ett glas. Och jag föredrar an folk går ut och tar sej ett glas vin, framför att de siner hemma framför teven och slår varann på käften. För det är där det mesta av våldet sker, hemma vid teven och då i samband med alkohol .

SEN HAR VI de här märkvärdiga inrätt­ ningarna _ .. Det handlar alltså om båtar, om rederier som bedriver båttrafik med män­ niskor som inte ska nånstans' I Helsingborg går det alltså ungefär 16 bå­ tar varje timme med människor ·som inte ska t!1I Danmark' Det tar 20 minj.lter, och på den tiden häller de i sej e1efanröL .. jag tror re­ kordet ligger på 12 eller 14 öl på 20 minuter' Jag förstår inte hur de hinner, själv har jag med ViSSt besvär fån i mej en öl på den tiden .

Jag kan inte se nån anledning till att man ska servera alkohol på båtar. Och dessutom vore det ju energipolitiskt bättre om man lät båtarna ligga kvar vid kajen' Det är samma sak med ålandsbåtarna_ Jag brukar fråga folk som åker till Åland ett par tre gånger i månaden, hur det är på Åland, vad folk lever av, och hur det ser ut i Marie­ hamn. Det är ingen som vet nånting! De har aldrig varit i land . De är asfulla när de kom­ mer till Mariehamn , och sen när de vaknar så är det för att båten tullar. Då är de på väg tillbaks till Stockholm! . Det är nånting sjukt i alltihopa . När myn ­ digheterna bestämmer an rederierna måste höja biljettpriserna , då rasar redarna, som det stod i tidningen . Konstigt, alla andra blir jät­ teglada när de får höja biljettpriserna' Det är alltså flytande krogar och ingenting annat. Och krogar ska vara på land, rycker

jag. Folk drullar över relingen och det är våld­ täkter och slagsmål och allt möjligt. .. Håll dem i land i stället' OCH SLUTLIGEN har vi den hät egen­ domlIga historien med utlandssemestern . ..

Ut oss ta ett exempel : säj att man har gån och dragit då i Stockholm i snöslask och skit och det är gtått och det blir aldrig snö, för det mesta är det nollgradigt och så blåser det då en bitande vind utifrån havet. Då tänker man , äh jag tar ut den där semesterveckan och så åker man till södra halien och man få~ sol och bad och man får gOtt italienskt käk och träffar trevliga människor och allt är fint.

Sen då när man kommer tillbaka ska man

"Det mesta av våldet sker hemma vid teven"

,'Rederierna idkar trafik med miinskor som inte ska nånstans" premieras med aH man lår köpa en hel liter whisky till billigt pris' Det är ju ologiskt, det är ju bättre då om den där stackarn som har fått gå kvar i snösör­ jan, får köpa en whisky lite billigare' Slutresultatet aven ny alkoholpolitik som jag skisserat den, skulle bli ungefär så här : Vi får ett gladare och kärleksfullare sam­ hälle .

Vi får ett mindre våldsamt, ett mindre kri­ minellt samhälle.

Och vi får ett roligare samhälle . Revyma­ karna kan ju börja skriva om restriktionerna i­ gen och sjunga som Karl-Gerhard gjorde!

Visserligen kommer de att skratta åt oss i Frankrike och England och Finland, över våra svenska spritresrriktioner. - Men va fan, det är väl fint att kunna bereda människorna lite glädje utomlands också' Den som skrattar bäst skranar sist'

Mera

alkohol­ debatt

D Nykterhetsnämnden i Kronoby höll en alkoholde­ batt för ett tag sedan_ D Här är några repliker ur d~n debatten: - Vi borde lära oss aU söka andra lösningar än au ta till al­ kohol när problem uppstår, lä­ ra oss au se au det finns bäure säu. Och varför inte nämna om för andra hur vi löser våra pro­ blem?

Alkoholkonsumtionen har visat sig vara minst där nyk­ terhetsrörelsen och väckelserö­ relserna haft ston inflytande.

- Det borde slå igenom au nyktra människor är moderna!

- Vi bör inte tveka att för ungdomen fastställa nykterhe­ ten som ett ideal!

- Nykterhetsdebauen i ÖP är dålig, ingenting konstruktivt uppnås med den.

- Nykterhetsrörelsen i sin traditionella form går inte fram, ungdomen slår dövörat till. Steget till helnykterhet är för långt .

Ungdomsrörelserna och nykterhetsrörelsen har mycket gemensamt och mycket au ge varandra_ På båda hållen borde man finslipa sina argument för att kunna kommunicera bättre .

- De som jobbar med ung­ domar har ett stort ansvar.

Ungdomarna bör fås aktivera­ de, så upptagna av någonting att de helt enkelt inte "har tid" för sprit.

- Man kommer ingen vart ~ed förbud, endast med posi­ tiva medel kan resultat nås_ - Dansarrangörerna kan gö­ ra mycket, en nykter dansplats drar mycket folk.

- Det bör finnas många al­ koholfria miljöer.

- Inom akademlkerkretsar är läget allt annat än tillfreds­ ställande vad alkoholbruket be­ träffar. Beklagligt emedan "topparna" i samhället har stora möjligheter att påverka ­ i positiv eller negativ riktning.

Det största motståndet mot restriktioner beträffande alkohol finns hos måttlighets­ förbrukarna.

- På arbetsplatsen blir de som har alkoholproblem schi­ zofrent bemötta av andra; får mÖta en skämtsam, uppskat­ tande attityd / förakt.

Församlingsarbetare, kristna ledare borde bli mera medvetna om alkoholproblem i församlingarna.

- Viktigt att de nyinflytta­ de i kommunen kan känna triv­ seL Vanliga vardagsmännis­ kor, du och jag, kan arbeta för en nykter livsstil, hälsa och triv­ sel i vår närmaste oml!ivninl!.

o

ATR festival Amatöneaternas riksfOrbund (ATR) anordnar den 27-31. 05.

-81 en amatöneaterfestival i Väs­ terås, Sverige.

Under festivalen ses 10-12 fOrestäIlningar och i samband med dessa anordnas olika semi­ narier och någon form av kurs­ verksamhet- företrädesvis i verk­ stadsform.

Teater kommer att spelas i olika scenformer - traditionell scen, estrad, arena m.m. Gatuteater kan också förekomma.

Kostnader: Ca 500 Ske./ delta­ gare (mat och logi) + resa.

Anmälan: Anmälan till samar­ betskommiuen senast den 01.

02. -81. Information om festiva­ len fås från SÖU:s kansli.

o

SÖU arrangerar bussresa till Karleby uf:s nyårsrevy "Säkåt" lördagen den 31. 01. -81. Avfärd från stadshuset i Vasa lkl. 17.30.

Anmälan per telefon 961­ 24 15 64. Sista anmälningsdagen onsdagen den 28_ 01. Pris 60,­ (bussresa + biljett).

O Närpes uf gästspelar i Vasa den 24 januari med sin revy "FolkJinjon". Spelplatsen är Ar­ betets vänners lokal.

o

Svenska Kulturfonden bevil­ jar årligen bidrag till finlands­ svenska organisationer för olika projekt. Ungdomsföreningarna kan ansöka om bidrag ror sin tea­ ter-, kulturverksamhet m.m.

Föreningar som ämnar ansöka om bidrag från Svenska Kultur­ fonden bör skicka in ansökan fö­ re den 30 januari -81. _.Ansökningsblanketter fås från SOU:s kansli, Tel. 961-1.1 5372 eller från Svenska Kulturfonden, Bulevarden 7 A, 00120 Helsing­ fors 12 _ TeL 90-64 03 13.

**

SÖU anordnar i samarbete med Studiecentralen, svenska Studie­ förbundet och Lappfjärds folk­ högskola en D O C K T E A T E R-kurs på folkhögskolan i Lappfjärd, den 14-15 februari­ 81.

Målsättningen med kursen är att lära ut dockteater och bLa. visa hur man kan använda dock­ teater inom olika områden, t.ex. i ungdomsföreningarnas barn­ verksamhet, på bibliotek, i dag­ hem, i lågstadiet m_m.

Som föreläsare på kursen har vi länskonstnär Kristina Hurrne­ rinta och länsregissör Kristina Ågren_ Kursen är en grundkurs i dockteater och förutom föreläs­ ningar och improvisationsöv­ ningar kommer vi att tillverka dockor. Kursen börjar kl. 9.00 på lördagen och slutar kl. 16.00 på söndagen. Deltagaravgift: 80 mk/person. __Anmälan till kursen göres till SOU:s kansli, tel. 961-115 372 SENAST DEN 11. 02. -81 till Westerlund _ GUNLÖG WESTERLUND

~________________________________T _ or_Sd_a~g~en _ __ 22_._0_1_.~19~8~O____________________ [~~~~~~~

Till Martens söker man direkt Manens uädgårdsskola har - . fått en v~. dragningskraft allaredan.

Anda från Indien kommer en elev, nämligen Ravel Singh Kodial, börden fra' n PunJ' ad i

sin ungdom till trots -

ona Indien, Han började på Manens i september i fjol.

"Det är ju inom trä och metall som jobben finns' , - Varför, undrar man på Centra1yrkesskolan i Vasa, söker så la till linjerna för snicbre och metaJlarbetare.

Det är ju inom de bEIIasdlCnll2 det finns de DlÖlbl'betlerDa

an ii

Iirer det finare med elektriker eller bilmon­ tör . . .

Samdiga som gån på de båda träindumilinjerna på ÖCY de senaste n'å åren har lin arbete omedelbart. Spe­ åclb ~ är amcm uDI.iooco i oorra OsI.c rlxJttm .

BiliilåBl:i-ia dinridrs . som kind ror m)"C­ .,~mi-p p rodukter, - .gt etter yrkes-

.i~l:II:II_dII

ViU ma.n går der bra an fon­ Teknis serure.

salU. på

På metallsidan ger ÖCY en bredbasig grundutbildning, frimst med tanke på jobb i små mcuIlyerkscäder, där det be­ böYs folk som kan det mesta,

Också den utbildningen är, n·åårig.

I utbildningen ingår svarv­ ning, fräsning, Sl'etsning och mOlOrreparationer - kort sagt au tillverka maskinsdelar med metall som råvara.

En bra grund för den som vill fomäua på teknis är yrkes­ sk!>lans metallinjer.

Den som vill börja pot Manens nästa höst har all anledning att börja fundera på den saken redan i detta skede.

- Vi är inte med i den gemen­ samma elevintagningen , till oss sö­ ker man direkt, uppger från skolan . Ett telefonsamtal bara sot kom­ mer ett _ som vi lycker _ vacken prospekt som ett brev på posten.

en handelsträdgård . Manens är ocksot en god grund för fortSatta studier inom branschen , Över by uädg:irdsmästarskola exempelvis .

- Vi har moderna anläggning­ ar, så den som studerar här kan hålla sig ajour med dom a~lra se­ naste odlingsförsöken.

Annars är skolan praktiskt inri k­ tad med 1.00 timmar praktik och 700 timmaI teori under ett läsår.

Skolan .. co" rmRnJI'g' ch Manens ger yrkesfärdighel för ..

I o ar 11 med alt eleverna eår kost och logi' den som vill börJ'a J'obba pot e)(em1; pelvis en trädg:irdsanläggning eller gratis. .~• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

RHODOS

895:­

t.ell. 1 vecks 18/8

Avbeställningsskydd 45,'

-"

2.4. Silvia " ink!. frukost, 1 g dgr påskresa 1695:­ 21 .4. Metropolitan Capsis ••• *, ink!. halvpension, 1 vecka 1695:-, 2 veckor 2395:­ 5.5 . Majestic • *, ink!. frukost 1 vecka 1175:­ 2 veckor 1695:­

Milsubishi Galanl lurbodiesel. Å -

14.7. Amphityron''', ink!. frukost, 1 vecka 1495:­ 2 veckor 1895:­ 18.8 . Aegli *, ink!. frukost 1 vecka 895:-, 2 veckor 1195:­ Dagflyg frin Helsingfors.

Buss frin Vasa direkt till Hel­

singfors flygstation.

MITSUSISHI

RESEARRANGÖR

HASSE

Turun Matkatoimisto ENSAMFÖRSÄLJNING I ÖSTERBOTTEN

Rese

p.....,.....

NU MITSUBISHI MODELLERNA I LAGER En ARS GARANTI UTAN KILOMETERSBEGRÄNSNING:

BMW 1502 •..••.......... ;.

Datsun 200 L ......•...•....

Fiat 128 • • . • • • • • • . . • . . . . . . ..

Fiat Mirafiori . . . . . . . . . . . . . ..

Lada 1200 . . . . . . . . . • . . . . . . ..

Lancia Beta 1800. . • • . . • . • . •• Mercedes-Benz 300 D .......

Mercedes-Benz 200 D ...•...

Mitsubishi Galant ..........

Mitsubishi Colt ,E L. . • . . . . . ..

Mitsubishi Colt GL. . • . . . •. .. . Opel Kadett. . . • • . . . . . . . . . ..

Opel Ascona 1.9 . . . . . . . . . . ..

Saab 96 • . . . • • . • . . • . . . . • . . ..

Toyota Hi Ace PA .....•....

Toyota CoroUa . . . . . . • . . . . ..

Toyota Crown Diesel .......

VW Passat L Diesel . . . . . . . ..

VW Golf L Diesel. . . . • . • . . ..

Volvo 244 Autom. ••........

Volvo 144 . • • • • • . • • • . . . . • • •• Dessutom ett tiotal andra bra bytesbilar Öppet vard_ 9.-17, Lärd. 9-13_

Hovrättsesplanaden 15,Vasa,tel. (961) 116600

-75 -79 -79 -79 -77 -73 -79 -76 -78 -80 -79 -73 -76 -75 -80 -76 -74 -79

-79 -78 -72

BYTESBILAR: Audi 100GL ........ " .. " .. -78 SE autom. fint exemplar, met.blå .

Audi 1005 ... " ...... ..... " -19

Diesel met.blå 56.000 km Audi 80 LS ...... " ...... ".. -79 blå 58.000 km, bra Audi 80 S ... ~ ............." -80

met.brun körd 4500 km, ' som ny

Audi 100 LS ................ -73

grön Volkswagen Passat LS -78 Wolk.wagen Golf ....... -79 diesel, röd 46.000 km, fin Volkswagen Golf ........ -78 diesel, gul, i gott skick Volk.wagen Passat .. " ·75 4-dörr, snygg o i gott skick Volk.wagen Passat S -74 blå, bra Volk.wagen Golf L ..... -78 Volk.wagen Golf L .. ". ·75 Volk.wagen 1303 ...... -73 ny motor BMW 202 ..•................. -75 grön, i gott skick, extra ut­ rustn , Toyota Carina 1600 .... -78 körd end . 33.000 km Dat.un 100 A •......... ,," -76 brun snygg o i gott skick Lancia Coupe 1600 ....• -76 röd, i gott skick Peugeot 504 GLD ....••. -79 Dodge Damcharger ............... -78 4 x 4 46.000 km dubbla däck

Saab 900 GLS ............. -79 autom. brun, 50.000 km Saab 99 GLS .............. _ -80 körd 250 km förmånlig Saab 96 GL ................. -79 brun körd end . 23.000 km Saab 96 ....... "............. -78 brun Saab 96 .... ...... .. .. .......... .. ... -77 röd Saab 99 ........ "....... ..... -75 4-dörr, bra Volvo 242 ........... "...... -77 brun , körd 75.000 km mycket bra Opel Kadett 1200 S ...• -76 80.000 km bra automatväxel Opel A.eona 1.6 ... " .... -78 62.000 km, fin Opel Manta ... .............. -71 silvergrå, snygg Opel Kadett 1100 ....... -73 Honda Aeeord ............ -80 3-dörr, körd 13.000 km met.grön, som ny Chry.ler 1307 ..........•.. -77 GLS (Talbot) körd 50.000 km Fiat 128 gul................ -79 Taunus 1.6 .•......•......... -76 gul, snygg O i gott skick Lada 1200 ny, förmånlig Lada 1600 gul ........•.... -78 Peugeot 504 L .....••..•.. -75 diesel Range-Rov.r .••.•.•.•.••••• -74 blå, snygg' och 'bra R.nault 16 TL ••.... _...... -76 met.blå. 1 äg . bra

Q•••utom har vi ca 30 .t andra bra byt••bilar i lager.

Aven många b.gagnade p-bilar.

Välkommen att bekanta er och provköra,

Bra betalning.villkor.

QyVaasan

AutOtarvike Ab SEINÄJOKI 964-141 900

Laddarevägen 2, Tel 111 522, Vasa 10

•

Torsdagen 22.01. 1980

o

PÅ FREDAG KVÄLL sänds Alfred Hitchcocks film från 19,1, "Suangers on a Train" - Främ­ lingar på tåg. ,Fi,l men anses var en av hans främsta.

Filmen är en vansinnig historia om Bruno Anthony (Roben Wal­ ker), som vill "byta mord" med tennisstjärnan Guy Haines (Farley Granger) . Han lovar klara av Hai­ nes hustru, om denne i gengäld dödar Brunos far.

Jocke till o Aboland? Äbol'.l.nds ungdomsförbund följer SOV i spåren och inleder en danskampanj till hösten. In· nan danskampanjen kör igång ska planerna ut på en remiss­ rond till föreningarna.

Kanske ställer sig Jocke i spetsen för danskurserna där också - ho vet.

En annan aktivitet som SÖV tidigare gjort och som ÄVF också ska göra är en dokumen­ tation av föreningslokalerna.

Fotograferingen inleds ännu i vår och därefter samlas annat material in. Hela året beräknas arbetet ta.

TRAFIKMINISTERIET

TRAFIKSKYDDET

• FJ1I1 kl. 21 .2J.

(05) Österbottens Centralyrkesskola statlig yrkesutbildningsanstalt ger utbildning på följande studielinjer

HÖGVALLA SEMINARIUM HUSMODERSSKOLA kod 0420 Ansökningstid: 02. 01-31. 01 . 1981, för den som inte går i grundskola 01 .03- 15.04.1981 för grundskolelever

Inträdeskrav: fullföljd läroplikt. fyllda 16 år

Kurstid: augusti 1981-juli 1982 Närmare upplysningar, prospekt och ansökningskort erhålles från skolan adress 07110 Hindhår, tel. 915·45002. AnsöknIngskorten bör sändas 1111 elevanlagningsnömnden i det län där den sökande är bo·

satt.

Den 4 mai 1981 börjar en tvåårig utbildning av

EKONOMI FÖR ESTAN DAR E Ansökan sändes dlrekl till skolan före den 16.02. 1981 . Närmare upp· gifter om inträdesfordringarna erhålles från skolan . . .

Monica Wickström, tf. rektor, tel. 915·45002, Adr.: 07110 HlOdhår.

"VOL"VO -BYTESBILAR .

-

ett säkert alternativ

Från 1.1.1981 trä.dde trafikministeriets beslut om ny obligatorisk tilläggsutrustning i kraft. Enligt detta skall i nya bilar finnas strål· kastarspolare, backspegel också på högra sidan, eluppvärmd bakruta och säkerhetsbälten också i baksätet.

Visste Du att all denna utrustning, som nu först blivit obligatorisk i nya bilar, finns som standard i t.ex. en Volvo 242 från 1975?

Kom nu och bekanta Dig med Volvos säkerhetstänkande och välj bland Lex . följande bytesbilar:

I VASA: Volvo 343 DL. ..........

Volvo 343 DL autom....

Volvo 343 DL autom...• Volvo 244 DL. ..........

Volvo 242 L. ............

Volvo 244 L. .•..... , ....

Volvo 244 DL autom....

Volvo 242 L. ............

Volvo 244 DL aurom....

Volvo 242 L ............

Vasa, tel. 961·118 344

oy

·79 ·78 ·77 ·78

·78

·77 ·76 ·76

·75 ·75

I NÄRPES: Volvo 245 DL farm ...... ·79

flera Volvo 242 Dl. ..... ·78 Volvo 242 l. ............ ·76

116 beklädnadsteknik.

2-åriga linjer för teoretisk linje· 032 montering­ 117 beklädnadsteknik. maskinbearb. praktisk linje 033 svetsning­ 165 damfrisör plåtbearbetning 369 pneumatik-hydraulik· 053 bilmekaniker 086 elmontör 1-åriga fortsättningslinjer 101 timmerman för 126 snickare bilmekaniker 152 kock bilelektriker 160 grundlinje för storhus­ elmontör

håll • beklädnadsteknik

136 industrilaborant .1" kock i storkök

• mellanskola eller gymnasieberättigande vitsord i avgangsbetyg fra n grundskola .

Eleverna bor hyresfritt i skolans elevhem eller far hemresan (ö ver 5 km) ersatt. Skolan förmedlar ansökningar om studielan och studiebi · drag .

Ansökan om elevplats vid yrkesskolan sker pa särskilt ansökningskort som fås från skolans kansli el'ler från arbetskraftsbyran. Ansökan bör insändas senast den 31. 01 . 1981 av sökande som inte gar i grundsko· la och 01.03 - 15.04 1981 av elever i grundskolans avgaende klass under adress Elevantagnmgsnamnden i Vasa län, Länsstyrelsens sko· lavdelning PB 200, 65101 Vasa 10.

Ansökningsblankett till fortsättningslinjerna (skickas pa begäran l jam · te ämbetsbevis och avskrift av senaste skolbetyg skickas till skolan uno der vårterminens lopp . Intradeskrav är genomgangen 2·arlg grundut · bildning vid allmän yrkesskola eller m otsva rande .

Närmare upplysningar lämnas pä begäran . Österbottens centralyrkesskola, WolHskavägen 29, 65200 Vasa 20 . tel.

961/241022.

SKOLORNA

pA KORSHOL'M

Hösten 1981

o o

Husmodersskolan. (15-188) Värdi..nDeskolan, (O 1-0 13)

Hpli';r~""rs

6 mån . vinterkurs

O Lantmannaskolan, (01-001) O Jordbrukstekniska skolan, (01-002) med odlarlinje och teknisk linje O Pälsdjursskolan, (01-018)

6 mån. vinterkurs

O Mejeriskolan (01 -021) O Trädgårdsskolan, (01-022)

2 årig

O Skogsskolan, (16-065) O Kontrollassistentkursen

basår

2 årig

Helårskurs

1 årig

Ansökan inom januari, grundskolelever i mars. Närma­ re upplysningar finns i skolornas prospekt. som jämte ansökningskort erhålles genom att du sänder in annon­ sen (sätt kryss för önskad skola).

Adress : ..... ...... .... ... ... ... ........ .. ...... ...... ..... .. .... .... ................. .. ..

Till Korsholms skolor, 65380 Vasa 38 Tel. Dagtid 267506. kvällstid 267605

h a Idi ,n ab

SÖV:s dansallgifter, de som slogs fast på höstmötet, kom­ mer att börja kasseras in i feb­ ruari. Det går till så att SOV-­ kansliet skickar ut råkningar till dansll"angörerna en gång per månad.

Nyåret innebar ju att nöjesskaltcn upphörde , och dansavgifterna är ett sätt för SÖU att kompenserea bortfallet från de skattefria danser som förbundet tidigare hade möj­ lighet att ordna .

Medlem~fö reningarna är indela· de i tre klasser som betalar respek­ tive 50, 100 oc h 150 mark . Det är ringarna som har haft hand om bärkraftsklassificeringen av före:· ningarna . Avgiften gäller både ungdoms- och gammaldans.

Det bör observeras att avgiften räknas per TILLDELAD danskväll, inte per hållen kväll. Detta för Bertil Wallin undvikande av att någon " håller" rektor en kväll uran arr arrangera någon tillställning.

Majoriteten av dansarrangorerna betalar den lägsta avgiften, 50 mark . Ett tiotal storarrangörer hör till 150·kategorin.

Namn : ..... ...... .... ..... , ... .................. ........ .......... ...... .... ... ..... .... .

Närpes tel. 962·42321

Dax betala dansavgift

Skolorna deltar i gemensam elevantagning. Ansöknings­ kortet insändes under adress : Elevantagningsnämn­ den i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PB I 200, 65101 Vasa 10.

I

,..

Jatack till revyerna

Styrelsen ror Wasa Teater beslöt att gå emot teaterchefer­ na och tillåta gästspel av revyer i år också. Liksom tidigare.

Så här skriver styrelsen bl.a. i ett utlåtande: - Teaterstyreisen accepterar och förstår chefernas motive­ ring men är medveten om att man i regionen inte lika enhäl­ ligt omfattar motiveringarna.

Styrelsen anser att det därför skall beredas plats ror revyer också i år .

- Styrelsen har på dessa grunder beslutat att främst un­ der de i princip spelfria sönda­ garna bereda möjlighet för re­ vygästspel.

Nu är frågan om någon revy ställer upp för gästspel på tea­ tern . Närpesrevyn körs enligt de ursprungliga planerna på Borgaregatans s~.ola - inte i AV:s lokal som OP meddelade i förra veckan.

'--.

~

Torsdagen 22.01. 1980 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

-.-.....te ringens . oturnerlng i Zoo I är slutspelad ....,..- f'l:IIJZ1;uod .

7

7 ; 7

7

LAPPFJÄRD

" 21 4 7- 37 IO .f21 51 - 33 9 12 46-38 9 322 40-44 8 252 43 - 41 7 133 37- 47 5 124 39-45 4 205 33-51 4

Distsista omgången i ~

II: Koskö-Replot

5-7,

"_I--l-,.sund-Smedsby

9-3,

~"'_ \ estervik

. . . ._

8-4, Havs· Konholm 4-8, Björkö 601 412 322 322 322 7 232 8 224 7 124 025 7 7 7 7 7

HÅRVÅRD

51-33 12 45-39 9 45 - 39 8 45-39 8 42 - 42 8 42-42 7 46-50 6 35-49 4 33-51 2

betyder au Korsholm är

mr- slutspel, medan Singsby, Replot och Havsbandet -aste vinna för alt bli något lie ni andra lag som gir vidare.

J llJI&5Wld har en liten medan Koskö. Smedsby _ervik Ir ute.

B;örkö-Isk­

Dam o. herrfrisering

SALON-PIA

Tel. 962·21920

PRYL8ÖRSE~ Vo/vo orgina/dragkrok, nä-stan ny Stromberg förgasare med /uftrena­ re och inrugningrren·e.

Tel. 961156746 efter kl. 16.00

BILAFFÄRER

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961·113572

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

KLÄDAFFÄRER

Jockes inträdes­ biljetter kan beställas från SÖV

961-113 572,

.

Närpes

I

Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB

oyhaldinab

Tel. 962-41480

Tel. 961·118344,962·42321 VASA

Ny adress

SERVICEST ATIO­ NER

BILFÖRSÄLJNING

EIL-EL-BROMS-OCH

TJÖCK Tjöck bilservice Serv.slation - Bar ­ Bil el.avdelning Tel. 962·23586

Tel. 962-42540

Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

NÖJESSTÄLLEN

MOTORCYKLAR

NÄRPES Toppenstället

Yttermarkgården Närpes UF

"

Österbottniska Posten

I<Y RA/lNA_S=fO=:;::>

c-~~f.

Teuva tel. 962-71 290

I I

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

RESEBYRÅER

Kona.oaRing SÖU:s kansli

'

NÄRPES Jeansställe

Jannes Klädshop

DANS arrangörer!

Radio & TV firmor

ARTISTER

RESTAURANGER NÄRPES

NÄRPES

INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel. 962·42048

Den ledande restaurangen i Sy­ dös ter botten

Gästgivars Tel. 962-41421

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan D,

Jakobstad, tel. 967-13 H.5

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S·E . Glader,

Handelsesplanaden lO D,

tel. 961-113522

Redaktör i Sydösterbotten

Sertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651514

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

Su<annc lil/kul/. Karin Blomqvist .

Brit 2 Svedlund. Ralf SHtar och

lasse Erikw>o .

PRENUMERATIONSPRIS

1981

Helt år ............................ 40.­ Halvt år .. .................... . .. .. 25.­ Skandinavien ............ .. .. .... 50.­ Lösnummer .... ....... .. .... ..... 1.­ ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli, Vasa.

tel. 961·113 572 och II 5372

ÖP :s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing

Jakobsgatan 13. Jakobstad,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag k I. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967·13 5.55

.'S It~:

U

'I'

~AL\jlI<J..AAI.

MIN

VÅN IfJc, Äi{ m~ ~~I~G, .

ANNONSPRIS . I texten ............ .. .... ......... .. 2.90 Efter texten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2,90 Bestämd· plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. förenings­ spalten per rad l, - . Österbottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev. ska­ da som tillfogas annonser som in· ringts eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt num­ mer. lakobstads Tryckeri o.:h Tidnings Ab - 1981

•

.

"'2

l-r...

.

OTTNI• • &

t

....:111111111111111111111111111111111111111 ....

-....

-....-....

~

•

'-

.

.r

-........

--................ .... .... ....------..-......

-....---....

-.-.......

---.....-.......

....

--........ .... .... .... .... .... .... .... ­....... ..... .... .--... .... ....

---.­...

-....--........---....-........ .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... .... ..... ... .... .... .... ....

-

-

-

/16 I

Torsdagen 22. 01. 1980

.-oSTaN

- Det är bara veklingar, känsliga mammasgossar som gör civihjänsl. .

- Civiltjänstgörare är fega.

- Civiltjänstgörare är smitare.

Det här är exempel på attity­ der och fördomar gentemot ci­ viltjänstgöring och civihjänst­ görare.

För att få reda på vad en ci­ vihjänstgörare tycker 0!!l dessa påståenden samtalade OP med Joakim von .~ right, civiltjänst­ görare på SOFF i Yuermark.

UIlIlIIIf.I.I.nIIIIlIlUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

"Jag kan inte acceptera våld"

u,.·, 1111 1IIIIIIIIt II1111111 IlUl -

• Skulle du vägra vapen om du levde någon annanstam på jorden? .

Jockum är 24 år och lärare till yr­ ket (inkompetent sådan).

Som civiltjänstgörare på SÖFF hamnar man i första hand att Ut­ föra traditionella kansliarbeten, jag fungerar som en slags hjälp­ reda åt kanslisten, förk larar Joc­ kum.

- En teoretisk fråga, svarar Jockum, det kan jag inre svara på. Jag kan i alla fall förstå vålds­ handlingar som försiggår i l.ex .

Sydafrika där folkmajoriteten le­ ver under politiskt , ekonomiskt och kulturellt förtryck. Natur­ ligtvis manar sådana levnadsvill­ kor till revolt med vapen i hand .

- Situationen där går inte att överföra på våra förhållanden tycker ]olkum .

• Varför anhöll du om civil­ tjänst?

- Helt enkelt p.g.a . min antivåldsinställning. Jag kan inte acceptera våld, speciellt inte när det är inbyggt i samhällsmaski­ neriet - som vår arme ju är.

Det är sant att många anser att civiltjänstgörare är "samvetsöm­ ma" och " överkänsliga" .

• Vad har du för råd att ge till dem som funderar på civiltfli1Jst? - Från d e militära myndighe­ ternas sida försöker man få det att St Ut som om det är svårt au bli beviljad (iviltjänst , man ger sparsam; med information vid uppbådet t .ex .

Ar övertygelsen allvarlig?

Den här inställningen råder !.ex . hos de militära myndighe­ terna . Man kan ju vägra vapen av två skäl, dels av religiösa, och dels av etiska, moraliska skäl. Överstelöjtnant Mauno Rauta­ nen sade i en intervju för ÖP i oktober -79 bl.a.följande: - De som anhåller om civiltjänst och anger religiösa skäl är helt klara fall, MEN de som anger etiska skäl är saken annorlunda. Det är kanske 15 procent av dem som har en allvarlig övertygelse till grund för sin anhåHan. - Den övriga 85 procenten är till största delen bråkstakar!

Var dig själv under förhören·!

• Vad tycker du om det här foe­ kum, är du en smitare eller rent aven bråkstake?

- Man anhåller inte om civii­ tjänst om det inte finns en djupt grundad orsak bakom, svarar han .

- Det krävs ganska mycket mod och kurage aven person som står framför mditärgubbarna på uppbådet och säger att man skall ha civil tjänst .

Man kan också se vapenvägran ur ett mera globalt perspektiv. Fin­ land är i blickpunkten när det gäller avspänningen i Europa och världen . UKK har ju tagit ett mycket utmärksammat initiativ, ett kärnvapenfritt Norden .

- Som värdland för ESSK förhandlingarna -75 har Finland ett ansvar. Vi bör vara ett före­ döme för övriga länder när det gäller nedrustning och avspän­ ningspolitikk, allt det här stöder civiltjänstgöraren i hans argu­ mentering för rätten till civil­ tjänstgöring.

• "/oekum" Wright gör sin Civiltjämt på SÖFF i Yttermark.

bli utsatt för en ganska långt och pressande förhör, en domstols­ tillstäl'l ning där man försöker få Pressande en att motsäga sig själv och kans­ förhör _ ke till och med tvingas acceptera- Vanligt är det att man får armen p.g.a. bristande argu­ åka ner till Helsingfors och där mentering .

• Ungefär 1200 anhöll senaste år oeh civiltjiinsi, antalet stiger år från år, vad beror det på?

Främst tro Jockum att det be­ ror på debatten som förs i våra massmedier, civiitjänstgöring är

ständigt aktuellt.

- Man vågar ifr:'l.gasätta ar­ men mera i dag än tidigare . Man avtjänade värnplikten slentrian­ mässigt, man vågad~ inte ifråga­ sätta armens existens . Det vågar man i dag, säger Jockum.

- Var inte rädd för förhören och kom ihåg att bara säga det väsentliga. Det gäller att vara sig själv hela tiden under förhören.

Till dem som bestämt sig för att avtjäna sin värnplikt på tradi­ tionellt sätt vill Jockum säga: - Gå in för ett beslut, avtjäna inte värnplikten slentrianmäs­ sigt' Diskutera med dina kamra­ ter.

Jockum trivs med tillvaron på SÖFF, framförallt så är den all­ männa inställningen till civil­ tjänsten mycket positiv här på skolan, tycker han. Det finns sä­ kert möjligheter att utveckla civiltjänsten till det bättre, göra den ännu mera meningsfull.

- På sikt kunde man säkert få civiltjänsten att röra mera kon­ kreta frågor, tänk om man kunde ges möjlighet att jobba rent ~on­ kret för freden och samförstånd mellan folken, säger Jockum entusiastiskt .

- Man kunde jobba med u­ landsarbete i t.ex. UNICEF:s re­ . ) glo.

HANS HORTANS

--.....­­... ....­­-

-­­-.­...

--.­...

--­--­ ­-­­--­.....-_....

--....

-­--­ ­-­----­.... ­-.­--... ­-

---­­ ----_. ­

­

.­-... ­--­-­.-... ....

--­-­--....

--­­ ---­­ ­-­-.... ­-.-­...

­­­ -­....­­.... ­-­-

ffil"IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII"IIIIIIII'IIIIIIIIIIII"1I11II1111I11111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllliii

•

..

G

o

1 •