Österbottniska Posten (ÖP) nr. 3 1983

~ -

(1)El1][][)O(1)l]l][J()E}J

~[JCi(1)Q)~(E)[JJJCi

Pörmbild:

_Patri_k Sun_dqvis_t_S_tigB_jörka_s

Skaffa utbildning!

Inom januari månad skall mån­ ga ungdomar välja sin framtid .

Söka sig sin yrkesutbildning.

Det är ett svårt val för de flesta . De vet inte riktigt vad de vill.

För den skoltrötte är valet kanske ännu svårare . Helst vill " de ut i arbetslivet. Men, dagens arbetslöshetssiffror avskräcker.

dade arbetskraften som drab­ bas.

Och vill man stärka sin kon­ kurrenskraft inom den närings­ grenen"-liksom andra - åter­ står det alltså att bita i det sura äpplet och skaffa sig den yrkes­ utbildning som fInns trots att plugget verkar allt annat än in­ bjudande.

Och det verkar som om det knappast skulle bli bättre. I Ös­ terbotten har Lex . pälsdjursnä­ ringen kunnat erbjuda en rädd­ ningsplanka för mången som saknat yrkesutbildning. Nu upplever den näringsgrenen en svår konjunktursvacka. De pla­ nerade nedskärningarna av räv­ farmernas storlek innebär med säkerhet att tiderna blir bistra­ re. Då är det den unga, outbil­

I förra veckan tillkännagavs en delrapport aven undersök­ ning över en årskull yrkesutbil­ dade vid svenskspråkiga yrkes­ läroanstalter. Trots att man in­ te kan dra alltför stora växlar på de siffror som presenteras i undersökningen så vågar man ändå säga att den verifierar att det lönar sig att skaffa sig yr­ kesutbildning.

A v de I 950 yrkesutbildade

ungdomar som hade returnerat frågeformuläret saknade endast 2 !Tfo arbete. Vid samma tid­ punkt var arbetslöshetsgraden i Österbotten 4, 1 !Tfo, i hela landet 5,3 !Tfo och ungdomsarbetslös­ heten i hela landet 7,8 !Tfo . Årskullen bestod av 2 600 ungdomar. Svarsprocenten var alltså 75 !Tfo . Även om man skul­ le utgå ifrån att det bland de som inte svarade fanns en något större arbetslöshet så vågar man dra den slutsatsen att ar­ betslösheten är mindre bland de som har en yrkesutbildning att falla tillbaka på än hos dem som helt saknar yrkesutbild­ ning.

Trots att vi allmänt tycker att det är svårt att yrkesvalet skall göras i så unga år visar den här _

undersökningen att det är rela­ tivt få som planerar att byta yr­ ke. Den visar också att ca 60 !Tfo av dem har ett arbete som i det närmaste motsvarar deras ut­ bildning.

Det är meningen att yrkes­ vägledare och studiehandledare skall ta del av den här under­ sökningen . Det är skäl för dem att bekanta sig noggrannt med uppgifterna. Den borde kunna ge dem värdefulla upplysningar för vägledningen av de unga.

Det är ett svårt val. Det är ett viktigt val. Och även om det är svårt att veta hur framtiden ser ut så är ett säkert: Man står bättre rustad om man har yr­ kesutbildning än om man sak­ nar den. T.o.m. om man ämnar bli pälsfarmare, jordbrukare el­ ler växthusodlare.

.............

Jepp.is Musa

Lcd,,,kribc,,,

ASIKTS­

TORGET,

Bör mellanölet bort från butikerna?

Christel Holmström, 30 är, Vasa.

- Nej, mellanölet skall inte tas bort ur butikerna. Jag tror inte på delreformer, tog vi bort mella­ nölet så kan man tala om ett o­ myndigförklarande.

Mathias Grön, 20 är, Karpe­ rö.

Ingen tid till

att "-rasta"! ­ JEPPIS MUSA har anledning att se ljusare pä tillvaron. Ef­ ter att man funnit det ohållbart i längden att hålla till i övningslokalen i Svedje­ nabba har man stått villrådiga inför framtiden. Glädjande nog ryckte staden in och till­ delade musikerföreningen ett tvåvåningshus med nio rum.

FYRA orkestrar kommer att fä övningsutrymme i huset.

Men ännu återstår mänga tal­ koinsatser innan man kan flytta in. Största problemet är att skaffa fram pengar till re­ noveringen.

Det blir Jordnära, Ragnar Hare, Bad Girls och ett band som ännu saknar namn som kommer att få hålla till i husd på Christinegatan.

Det finns utrymme för ett femte band i huset och Richard Ström i Jeppis Musa säger att man har planer på att låta olika band hyra rummet t.ex. ett par månader i stöten.

- Visans vänner har hört sig för . . . och så finns det band som återuppstår för nån viss spelning och som behöver komma samman för att repetera.

Problem. ' är inte på långt när lös­ ta i och med att man fått utrymme.

Det 'terstår mycket talkoarbet!! in­

nan man kan, flytta in i huset och största svårigheten blir att finansiera renoveringsarbetet. Man beräknar att det kommer att kosta 1.500 mark att rusta upp varje rum.

- Vi tar emot penninggåvor med tacksamhet, säger Thomas Lund­ berg, aktiv inom Jeppis Musa och medlem i Jordnära, men det skulle också betyda mycket ifall vi fick överblivet byggnadsmaterial och möbler som folk inte längre har an­ vändning för. Den som vill bidra kan kontakta ungdomsnämliden i Ja­ kobstad. Samtidigt hoppas Thomas all det lossnar flera hus från stad"en.

- Det finns fortfarande många band i Jakobstad som är utan öv­ ningsutrymme och tomma hus finns det gott om ...

Thomas meddelar att grannarna inte behöver oroa sig för oljud när man drar"in i huset på Christinega­ tan. Förutom vanlig isolering kom­ mer att att lägga ett 10-15 cm ber­ gullslager på väggarna för att rum­ mena ordentligt ljudisolerade.

- Det är också bättre för oss som spelar när det blir mera dämpat ljud.

Jeppis Musa har löfte om att få hålla till i trähuset under fem års tid och när tiden utgått hoppas man inom Jeppis Musa att det omtalade tobaksmagasinet skall stå till förfo­ gande.

Leif Sjöström

- Inte är det nån större skillnad för mej. Man måste ju dricka så mycket öl för att bli full.

Jeppis Musa har anledning all se ljusare på /il/raran . Från I'äns/er Håkan Ström. Richard Ström. Kari Sil/anpää. Tumpp; Lundberg. Mika Fager. udd. Sussa Nygård och Peter Fmas.

..............

- Spelar ingen roll. Finns det int mellis så dricker folk annat.

..

~

.............................................................................................

~~

...... .... .. ....

PURMO .... ..... .

1 (-) Heaven Can Wait MEATLOAF .. ....

2 ( 4) Eye of the Tiger SURVIVOR 3 (-) Var ska vi sova i natt MIGHTY BAND .... ....

4 (-) Two or Three Ain 't Bad MEATLOAF 5 (-.) More Than This ROXY MUSIC ....

6 (-) It's Raining Again SUPERTRAMP ....

.. ..

7 (-) Rock 'n 'rollen tog hela mitt liv KIKKI 8 (-) The Weapon RUSH ......

9 (-) Öppna landskap ULF LUNDELL ...

10 (lO) I Know There's something Going on FRIDA .... .... .. .......................................... ........................................................

möblerades om friskt i ÖP-toppen i Purmo i lördags . Och är många - inte minst köttfärslimpans populari­ Ie lu ktar det väl kupp igen?) . . . Mighty Band tycks också bern hos publiken när de var i NykarlebY nyligen .

Arrangörerna lottade ut fem fribiljetter till nästa dans i Purmo _ _ och de kommer på posten. Vinnare: Fredrik Liljeström , 'jol Sjöholm, Janki Mattsson, Roland Törnqvist och Lena ,1 I.&l... u ...·. Grattis. lördagen röstas listan fram i Petaiax. Senast det skulle röstas om röstkorten bort men den här gången blir det röstning av 'AS del. Tyck till!

~'n7I·,k· ningarna

~

••

ROCKENS RANDER

_.\anu för femton år sedan len var det viktiga. cjorde Finlandssvenskarna Efter några år började • omöjliga på skivtallri­ Finlandssvensken få svårt kaI. Trodde man. Fin­ att orka med i den alltmer ssvenskens kött var vii­ uppskruvade takten, och Iet, men Finlandssv,nskens Finlandssvenskan hade bli­ -Se var svag. Så kom då vit allt mindre nogräknad.

Love Records, Spe'lmanför­

Men skam den som ger sig a..det och andra sunt själv­ "tänkte Finlandssvensken ~vetna optimister, och se och tydde sig till stimulan­ - Finlandssvenskan släppte tia. Han åt kräftskal från i allt till. Finlandssvens­ kräftgången i medeltida var beredd med sina körmusik till tonerna av in­ guldpungar. "Eget" tenationella slagdängor på I*v lösenordet för många, serietillverkade renhornsfio­ te.lpletterad med de bästa ler från Hongkong. Han la­ traditionella ramsorna. de pick-up-make-up med r a verkade det lite under­ den beprövade cremen att Finlandssvensken , 'Ferlin/Danandersson/­ .estadels uppenbarade sig i Taube", och klädde sig i ge­ bIlym och drillflickskjol nomskinli neglige från den ~ knätofs, men man gav amerikanska inne­ prderoben mindre betydel­ boutiquen "Skräddarsydda • i sammanhanget. Varvta- storbandsarrangemang " •

_n

fenomen jag ska återkomma till). Men visst har man allt­ somoftast blivit ledsen över att alltfler finlandssvenskar börjat ty sig till andras mu­ sik i sitt musikutövande.

Visst ska sådan musik också rymmas inom en livskraftig kultur, men i rättmätiga proportioner.

En stark kultur ska ha till huvuduppgift att frambrin­ ga eget. En stark kultur ger andra kulturer, och uppvär­ mare annanstans, något att ta efter. Uppvärmare finns förstås på alla håll i vår värld, inte bara i Svenskfin­ Nåja, denhär smått mans­ land. Skillnaden är emelleri­ chauvinistiska sagan är tid den att vi finlandssvens­ överdriven, som sagor ofta kar är få, och de ekonomis­ har för vana att vara. (Ty­ ka resurserna begränsade. värr ryms mycket mansgri­ Erfarenheterna har visat att seri också inom rocken, ett minoritetskultur blir dyrare,

Finlandssvensken kunde fortsättningsvis snurra runt, runt i cirkel med Finlandss­ venskan på skivtilllriken.

Det var bara det att pick­ upen ändå slaknade. Fin­ landssvenskan började småningom också sakna förspelets och efterspelets improvisation. Det var då Finlandssvensken Jr. dök upp med sin nya stereo­ pick-up, med små negerrän­ der på, och räddade både Finlandssvensken och Fin­ landssvenskan från tomgång.

och därför bör varje kultu­ ryttring i hög grad, ge utdel­ ning åt eko, inte minst an­ nanstans. En minoritetskul­ tur har aldrig råd att bli en­ bart en klubb för inbördes beundran.

Jag vill inte tro att kapaci­ ten till en nyskapande och hållbar kultur inte skulle finnas - nej det handlar om vyer, målmedvetenhet, anst­ rängning, självmedvetenhet och - självkritik.

Här kunde rocken i högs­ ta grad komma in i bilden och rista in sina ränder.

Gick det att bryta muren för femton år sedan måste det gå idag. Rocken är ju nyska­ pande och kritisk till sittvä­ sen. Men det gäller förstås att ha pick-upen i skick.

Bertel Lindell

4

TOPPEN PLEJSET SLÅR TILL IGEN: MÅNGSIDIGT PROGRAM REDAN PÅ ÅRETS FÖRSTA DANS.

E O

LÖRD. 22. 01 KL. 20-01

VIKTOR HURMIO och FETKNOPPARNA

DISeD ROTATION

MED SHOW~V SVENSK-FINLANDS BÄSTA ROCK-ARTIST -

VARNING SKÄRPT ÅLDERSKONTROLL VID INGÅNGEN ÄVEN BEVAKAD KLÄDFÖRVARING.

TOPPLISTAN RÖSTAS FRAM

I MYS DISCOT:

BUSSAR: ]9.30 Töjby, Harrström, TakJax, Korsnäs, MoJpe. ]9.]5 Sundom, Vasa busst.

19.30 SoJf Barkarno. ]9.30 Långåminne Björkells-Kråkbacken, Drop-in, Vias, Lenni Back. ]9.30 Näsby via Y-mark, Ö-mark, Pörtom (DahJback(a).

Sätt Dig pi en egen snöskoter

Efter noga övervägande, självklart en FIrIIIIlIIt l. IllYlce Ockelboskoter

6 modeller för nytta och nöje

Smedsbv BlIsenlce

----------------~ - -------------------_.. -.._-------------------_.

HARRKÄILKEN

DANS I KALLBY

säkraste ­ -.' . . Den lördagen 22. 1. kl..20.0 0 01.00 -·l·-····--l - -·r---··r--J: 1

1

1

_

··~

~

Discoshow med Sveriges största Intr. 20,­ far & son från Umeå

---------------------------------------~'

Pink & Blue

1

" .

-

'

f

~f.

"Försäljning och import \

Kesoi'l Bröd. Granqvist Jakobstad tel. 967/18122

DÅ MAN TÄNKER på år 1982 ur den finlandssvenska musikens synvinkel

kan man ställa sig upp och jubla i högan sky. Hur mycket hände det ändå

- inte. Massor av evenemang, så många nya skivor och kassetter att det knappt går att hålla reda på dem. Och som fyller ett österbottniskt hjärta med glädje är att det var så många härifrån trakten som är inblandade.

Precis på tröskeln till det nya året Ikom så Pink & Blue från Karleby. man har också tagit med balla­ der.

Och soloprestationer, vilket är glädjande. För det är många som velat höra mera av Matts Möller. Nu får man höra Matts tolka Platters örhänge "My prayer" på ett alldeles un­ derbart sätt. Och dessutom också "Love is a many splen­ doured thing". Förutom Matts sjunger sopranen Katja John­ son ett par sololåtar. Speciellt

..

Det populära skotersläpet och fritidskälken i Sverige och Norge: - nu även i Finland.

Go·go brudar, rökmaskiner, snömaskiner, 2 discjockeys m.m.

De har också blivit kallade Ös­ terbottens Manhattan Transfer bl.a. och har också visat fram­ fötterna i TV. Nu finns då en kassett, som inte är lika lätt för­ gånget som en melodi på scenen eller i TV. Något man kan höra om och om igen. Och det gör man inte tröttnar på att höra den. Stilen är som vanligt jazz­ swing - i huvudsak - men

'II. 221120

gillade jag Affe Mylläris "Jag har en vän", som också finns med i årets Karlebyrevy. Den låten har något speciellt över sig. Förutom att den har in­ tryck av dagens moderna musik är själva melodin härlig.

Några av låtarna är kända från Karlebyrevyerna 1982 och 1983, bl.a. Neutron bomb som sjungs på dialekt. En a capella-­ låt har man med" A nightingale

sang in Bercley square". Och det är fantastiskt att höra att gruppen kan använda sina rös­ ter på det sättet. Man saknar in­ te instrumenten.

Orkestern som kompar Pink & Blue leds naturligtvis av Affe Mylläri. De viktigaste instru­ menten finns - piano, bas och trummor. Sen har då bl.a. blås­ instrument plockats in som för­ stärkning.

Bravo Slotte !

De melodier som Alf Mylläri komponerat har fått texter av Fritz-Olle Slotte. Vid det här la­

get har jag lust att säga till F-O Slotte - ställ upp och skriv tex­ ter också åt andra. Det råder så stor brist på textförfattare. Jag har sett så många prov på hans text författande att jag verkli­ gen vill uppmuntra honom att fortsätta.

Pink & Blue har åstadkom­ mit en kassett som ger mer­ smak. De har utvecklats enormt under den tid de hållit ihop.

Skulle det inte vara tid för en egen konsert? För som Alf Myl­ läri sa senaste sommar - De är bättre än de själva vet om.

Maggan

5

" KVA'-L MED JE5U~

Nykaabi församlingshem Lördagen 22 januari kl. 20.00

' Mötesrutan Ole Wik ny viceordförande SÖU:s st")Telse beslöt på 'u senaste sammanträde förTa veckans fredag väl­ j Fjärde ungdomsrin­ gens representant Ole \\ik till viceordförande för SÖU.

HDnomiutskollet sitter: Sperring, Malax , iIWIifl'lircnwt" . Medlemmarna Jarl

Lappfjärd,

Marit Yngve Vasa och Dan Örndahl, K~e\' lax,

Teoternämnden valdes : -

~...

Rönn, Björköby, medlemmarna AIlICkfSSOn, Terjärv , Mar­ Sj tran d , Jakobstad,

Görel Berg, Wasa Teater, och Rune Storbäck, Pörtom.

Tonårsrådet består av : Ste­ fan Påhls, Vörå, ordförande, medlemmarna Robert Lybäck, Kronoby, Nina Smeds, Gerby, Lisbeth Svenns, Övermalax, Carina Wilsson, Närpes samt Robert Rönngren, Lappfjärd .

Styrelsen beslöt ocksa till­ sätta ett Musikutskoll för att svara mot de krav som den ök­ ande musikverksamheten inom förbundet kräver , dessutom star FSU:s Talangjakt för dör­ ren, med final i Borga 26-27 . Il . Till Musikutskottet valdes : Jan-Henrik Häggdahl, Molpe, Jan Jacobson, Vasa, Heikki Hovi, Vasa, Henrik Bertlin, Nykarleby, Stig Björ­ kas Malax samt Sture Erickson .

Ett Öp-råd med uppgift att fastställa och bevaka den re­ daktionella linjen för ÖP till­ sattes också . ÖP-rådet anger ekonomiska riktlinjer för ÖP samt planerar och följer upp prenumerations­ och övriga kampanjer. I ÖP-rådet sitter: Leif Rex, ordförande, Stig­ Göran Forsman, Purmo, Lars­ Erik Backman, Jeppo, Birgitta Strand, Norra Vallgrund och Sture Erickson.

Styrelsen beslöt vidare att hålla ett skolnings tillfälle för samtliga förtroendevalda på Nabbens kurs- och forsknings­ gård i Maxmo den 28-29 ja­ nuari 1983.

Datum för förbundets Mid­ vinterting fastställdes till den 19 februari 1983 på Vörå Folkhög­ skola. Som arbetsnamn på te­ ma till tinget beslöt styrelsen anta "Uf-rörelsens informa­ tionsmedia" .

Styrelsen beslöt även fast ­ ställa datum för nästa SöU­ Rock konsert till den 30-31 ju­ li 1983 i Molpe . Vidare beslöt styrelsen att godkänna ett utlåt­ ande kring SFP :s kulturpoli­ tiska program .

':.

\

Dräkter till en föreställning Nu följer fortsättning på dräkt­ kursen som vi anordnade i hös­ tas . Höstens kurs var en allmän grundkurs i hur man syr dräk­ ter till en teaterföreställning, fortsättningskursen kommer att · handla om tillskärning och mönster, främst kvinnodräkter.

Deltagarna får lära sig bl.a. hur man ändrar ett mönster, både förstorar och förminskar, fi­ gurveck mm .

Kursen anordnas också den­ na gång på Wasa Teater och kursledare är teaterns klädde­ signe r Greta Torsdottir.

Kurstiden är från kl. 10.00 till kl. 16.00 båda dagarna.

Symaskinerna kommer att finnas på plats också denna gång så det blir att jobba prak­ tiskt ganska mycket.

Deltagaravgiften är ännu inte fastslagen men torde röra sig om ca. 100 mark. Mera infor­ mation senare i tidningen och brevledes! Alla hjärtligt väl­ komna både nya deltagare och alla ni som var med på grund­ kursen!

Än en gång ...

Leo Herbets håller sig med flera goda sångare. Förutom Rolf Wikman är det också Kurt Nyman som står för so­ losången. Men båda får god­ känt.

SKOTER ÄGARE Hos oss länets förmånli­ gaste delar till 90 % av snöskotermarknaden .

TB-service, Lövsund Tel. 961·51 657 Försäljning i Vasa, Maskin-Sokos

Anna Grönholm och Dick Idman

Den girige Man kan se Molieres Den Giri­ ge, som hade premiär på Wa­ sa teater senaste vecka, för alt den är rolig och ganska spän­ nande. Man behöver inte bli besviken på slutet - de unga får nog varann precis som det skall vara i riktiga teaterpjä­ ser (enligt mångas mening).

Ett litet problem är att man faktiskt känner sympati på något märkligt sätt för den e­ laka, intrikata, falska, få­ fänga och snåla Den Girige herr Harpagon. Kanske tänk­ te sig Moliere att det skulle gå så. Eller är det regissören Pi­ erre Lefevres tolkning. Jag tror att det mest beror på

Dick Idmans briljanta tolk­ ning av rollen.

Om man vill kan man hitta en hel del sensmoral i pjäsen.

Om penningens makt, vad gi­ righet kan leda till och att kärleken segrar. Allt det där och framför allt motsättning­ arna mellan generationerna förekommer också i våra da­ gar.

Jag kan ändå inte få det till att det skulle ha någon bety­ delse i Wasa teaters föreställ­ ning. Den skall man se för att den är rolig, för att skådespe­ larna överlag gör bra rolltolk­ ningar och för att föreställ­ ningen är rätt så festlig med vackra kläder och stram de­ kor.

Sven-Erik Glader

6 Kenneth Finne:

Man skall synas och h öras!

Kenneth Finne är 22 år, ekonomistu­ derande och hemma från Kvevlax.

Som huvudämne läser han mark­ nadsföring med redovisning som bi­ ämne. Kenneth hör till pionjärkullen vid Svenska handelshögskolan i Va­ sa.

Under intervjun visar han vid åt­ minstone ell tillfälle all han verkligen tror på marknadsföring: - Jag tror all det finns goda ar­ betsmöjligheter för de som kommer från Svenska handelshögskolan i Va­ sa. Om man ser till tiderna borde det vara positivt all få jobb. Problemen hopar sig för många företagare.

- Abiturienter! Bekanta er ingå­ ende med studierna där. Ring dit om ni inte redan fåll information. Det är en trevlig skola: få studerande, intim stämning!

Inom Kvevlax uf är Kenneth arran­ gör - när intervjun Körs och ut-

Vad vill du h'a svar på i de­ batten inför riksdagsvalet?

- Vad kandidaterna är beredda att göra för Österbotten som helhet. Och eftersom jag är ekonomiskt intresse­ rad vill jag veta vad de är beredda att göra för företagsamheten i Österbot­ ten. Om de är beredda att arbeta för att Österbotten skall gå framåt som ekonomisk enhet i Finland. .

Det behövs mera stöd för små och medelstora företag.

Dessutom är idrottsfrågor viktiga.

Man borde jobba mera för an­ läggningar som främjar idrotten i ÖS­ terbotten.

Är det någonting speciellt inom företagsvärlden du tän­ ker på?

- Företagsledare och arbetare inom företag msite ges möjlighet att utöka sin kunskap inom sina omriden. Me­ ra kurser o. dyl. behövs.

Nigon form av företagarskolning behövs. Jag har svårt att tro att det skulle gå i statlig regi men statlig hjälp behövs.

Jag vill underlätta en fortsatt etab­ lering här och där är det staten som skall ge mera bistånd.

Borde man lära sig vad som krävs aven egen företagare redan i grundskolan?

- Absolut!

Som jag ser det har man alltför li­ tet kurser om företagsverksamhet och ekonomi. Man borde banta his­ torieundervisningen och i stället ha sidana här kurser.

Det gäller också för gymnasiet om man bygger vidare.

Undervisningen släpar efter här.

Vilka idrottsanlättningar tän­ ker du på?

- Tänker man på vinteridrotter så behövs ett ordentligt skidstadium.

Och mera ishallar och -rinkar.

Tänker man på fotboll så skulle det behövas flera inomhushallar. Där det finns hallar är det många som håller en sidan hyra att den skräm­ mer bort föreningarna.

Friidrotten har inte heller till­ räckligt men där är behovet inte lika skriande. I Vasa ser det t.ex. räll skapligt ut just nu.

Hur ska:tl en österbottnisk riksdagsman föra fram ange­ lägna frågor för ungdomen?

- På det viset att han borde kunna påvisa genom direkt uppsamlade fak-

skrives. Påstod all han inte ställer upp för återval vid årsmötet, som Kuf hade i söndags.

Som arrangör har han haft hand om marknadsföring och köpt prog­ ram och varit delansvarig för övrig verksamhet.

- P.g.a. kända orsaker är uf-ar­ betet i dag tungdrivet. Det har ändå gell mig väldigt mycket, men nu tyc­ ker jag all det inte ger något längre.

Dessutom går väl inte Kenneths ut­ bildning hand i hand med den ideella uf-verksamheten. En PR-man måste ju vara kommersiellt inriktad till tu­ sen.

I ungefär tio år har han varit aktiv i uf-rörelsen. Och helt lämnar Ken­ neth inte av ännu för åtminstone un­ der det här året siller han som styrel­ semedlem i A & M. Dessutom är han viceordförande i Vallvik hf och sitter med i femte ringens styrelse.

ta olika saker som måste ändras. Det hjälper inte med att visa, man måste kunna bevisa problemet också!

Det skall inte vara tjocka luntor utan jämförande fakta som visar hur stort problemet är. Man behöver stöd av alla organisationer som har med saken att göra för att få si stor kraft bakom som möjligt. Det är också viktigt att så minga riksdagsmän som möjligt inser problemet. Överhuvudtaget tycker jag att ung­ domsorganisationerna borde påverka riksdagsmän mera. Man skall synas och höras!

Hur borde vi tackla den unga arbetslösheten i landet?

- Uppmuntra till skolning mera än nu! Att man skall fortsätta att ut­ bilda sig efter grundskolan.

Det finns ingen helhetslösning. Det finns dellösningar för att begränsa problemet. Del hänger ihop med låg­ konjunkturen.

Har du någon åsikt om varför ungdomsvåldet ökar?

- En allmän förklaring har varit att de arbetslösa inte har något att göra. Att de i sin vrede går ut och su­ per och slåss.

En annan är att det ligger i tiden: Det är ett hårt samhälle vi lever i. Det är knivskarp konku"ens vad än du gör.

Det är säkert en psykologisk följd av att man inte har någonling att gö­ ra; man bryter ut sig på ingenting.

Anser du att dagspressen för ungdomens talan?

- Nog kan man säja all den speg­ lar det som händer på ell sätt. Man kan iaklla Irender hela tiden .

Dagspressen kan också påverka, förstärka utvecklingen. Om man ser I.ex. på den finlandssvenska rocken så har det hänt myckel lack vare att pressen skrivit om den. Samtidigt kan det vara negativt också. Ser man på världsläget - lågkonjunkturen så bidrar pressen till att måla läget värre än vad det är.

Men på ledarplats?

- Där kan man nog säga att de in­ te för ungdomens talan. Inte konti­ nuerligt. Där är man elt steg efter.

Men har något speciellt skelt kom­ mer det i en ledare förr eller senare.

Varför utgör inte uf-rörelsen längre en lockelse för akade­ miker?

- Det verkar som om uf-rörelsen inte längre skulle anses som en språngbräda. På något vis är del inte som uf-rörelsen skulle synas lika

mycket som för tio år sedan. Då märktes man mera och de ledande syntes. Särskilt inom politiken var uf-rörelsen en språngbräda.

Säkerligen finns det i dag ock si karriärhunger inom uf-rörelsen men eftersom uf-rörelsen inte längre smäl­ ler lika högt ...

Hur är det ställt med Kvevlax uf i dag?

- Vår verksamhet är i huvudsak dans. Som det visar nu: Första dan­ sen i höst gick bra men sen har det varit en negativ trend.

Orsaker: Vi kan säkert skylla oss själva. Har kört rakt igenom utan alt visa något speciellt. Publiken måsle känna att man bryr sig om dem. Då tänker jag inte bara på shower ...

Det har gått tidigare att bara köra på. men nu krävs det något extra!

I detta nu verkar det som om ryk­ tet skulle betyda mest. Reklam och dvlikt har ett värde nästan lika med n~lI; storlek på annons. var man an­ nonserar o.s. v.

Dessutom tror jag - vilket är raka motsatsen - att man ganska enkelt. om man har en stark grupp ung­ domar som helhjärtat arbetar. kan få igång verksamheten igen. Det är en sån tid nu att det dräller omkring hundratas ungdomar i Österbotten som inte fått upp ögonen för dans.

Men det vi saknar i Kuf nu är pen­ gar och delvis också folk - trots att vi har en fantastisk ordningsmanna­ kår . Väldigt fin uppslutning.

Det verkar som om jag . ordf. och viceordf. kommer att sluta nu . Vi har alla tre varit med väldigt länge och man kan säga all det handlar om en generationsväxling.

Vi kommer inte att försvinna helt.

Vi skall nog ställa upp och ge råd och anvisningar men kommer inte att di­ rekt delta.

Varför satsade ni på Max Fenders på maskeraden?

Det var ett styrelsebeslut som före­ gicks av röstning. Jag personligen var emot men förlorade.

Det var tur pi sätt och vis! Det var en dyr lärpeng. Vi trodde det inte men i detta nu är det ingen skillnad vem som står pi scen i Kvevlax.

Tror du att det österbottniska temaåret har någon som helst chans att bli till något efter det att Kvevlax uf genast i början av året slog in den första spiken i kistan?

- Ärligt talat så var Ny"arleby fö­ re på fredagskvällen med Mighty~ '. Band. Vi slog alllsi in de två första spikarna?

Om man sertUI dagsläget kan man inte tvinga någon . .. och jag stöder helt Nykarleb)' i dag att man ger pub­ liken ombyte - österbottniskt och svenskt.

Publiken kräver och har rätt att kräva att få lyssna på sina favoriter.

Jag tror att dansen kommer igen.

Det har varit vågor förr. Det visar historien.

Och jag tror inte att video och TV är någon konkurrent. Inte sitter man en hel livstid och ser på sånt - då är man onormal!

Nu är det för dålig samverkan mel­ lan arrangörerna. Vi borde slå oss ner kring ett bord och diskutera.

Hur kommer det sig att soli­ dariteten mellan uf-förening­ arna betyder så litet!

- Ser vi till egen förening så är det lönsamhetsproblem. Men man kan

säkert föra fram aspekter som geo­ grafiskt avsll\nd, traditioner o.s. v. också.

Tror du på alternativa gigs i samband medungdomsdan­ ser?

- Jo. Man måste visa en vilja att göra något för ungdomen. Det går inte att a"angera en tillslällning där folk får en känsla av kontaktlöshet.

Att man kommer till ett tomt skal.

Mera kontakt med publiken behövs.

Det här kräver specialarrange­

mang. Lägre gage av orkestrarna om

vi skall ha dans. Det kräver talkoar­

bete. Ett visst kapital.

Hur passar förhållandet uf­ förening-tätort ihop?

- Vi är på sidan om. Håller på och arbetar oss in i tätorten. Gör oss kända.

Det finns tusen saker alt göra! Vi har ordnat mogendans för dem, sänt ut personlig inbjudan. ingen annon­ sering och det har visat sig lyckat.

Det kräver förjobb - kaffe. smör­ gåsar, bord m.m. - men det behÖVS för att man skall nå ut liII den mål­ gruppen.

Det finns säkert vissa problem för en uf-förening i en lälort. Del har t.ex. visat sig att de inflyttade varil mera intresserat av uf. Det kan upp­ stå konflikter och bli svårt att få folk att ställa upp på lalko.

Ett annat alternativ som vi funde­ rat på är att inleda samarbete med en annan slark förening i Kvevlax ­ Kuffen. Det är en framtids\'ision som kommer att bli verklighet.

Stig Björkas

7

dog; fick dra iväg-med oss \ rdJan , sälja möbler och fly t­ · i en trång enrummare för fy­ och sen fick vi ju .den här det var skönt. Men hon var tiders hela tiden , det fick böra var man än kom, hur hade skött om alltihop med 'd:lCEll:XDi- och uppfostran och I var fina grabbar, fru Ot­

n det kan inte hjälpas att blivit ensam . Många av män­ - oma uppe i Villan var far­ bekanta: när han dog fanns de inte till längre. Det blev ett hål i - Iden, och det var det jag såg Där morsan blev förströdd . För­ suödd är bara ett ord jag an­ er för att ni skall förstå hur hon såg ut. För det måste ju ha ..mt en massa saker som tumlade mot i henne. Och sen au vara så ! Ni förstår vad jag menar.

Och så kom det nya människor liII köpingen, och gamla bekanta Ilyttade därifrån, och jag förstår an det inte kunde bli så mycket har för henne. Jag gillar- mor­ sm. Jag gillar henne mer än Sig­ frid gör. Hon är inte märkvärdig pi nåt sätt. Det är nog det jag gil­ · En del morsor kan språk och rest och sitter på parties i klänningar oc.b reser till för an köpa tesilar och kän­ Ja" grevinnor och sånI; hon vet • nåntin8 om Frank Lloyd .rigtn; an jag skall sätta an:IcIILIiI~ .!imn::D i kortet jag har så den där gub­ så snett". bon med i läse­ Men när Sigfrid, får ryck av folkbild­

diailm:mld:r eller husmors his­ och så händer det nåt i de­ rpa familjer som de har di!;jOllJmu " förståelse" för i fjor­

ÖSterbottniska Posten 'Iv tidningarnas förbund.

Oirabonnisk ungdomstidning språlcrör för Svenska ~ ungdomsförbund dess medlemsföreningar . ltItobsrads Tryckeri och Tidnings • Aktiebolag - 1983

ton år, och så vänder de ut och in - Vi sitter väl här morsan i är väl sen det kommer över en. på hela köpingen av skamsel och kväll, sa jag och drog ner rullgar­ När man är ensam och inte har allting sånt. dinen . nån att snacka med och allt det Men jag vet väl hur det var när - Ja, om du hellre vill det, sa där.

Sigfrid var ihop med en tjej och hon och vände sig mot mig med Så vi drack kaffet. Och morsan alla trodde att det hade blitt nån­ ena handen på kaffekokarns hade bakat en sockerkaka, och ting där. Morsan var den enda lock. Lysröret över spisen var efterpå var hon inne efter en flas­ som var lugn . ,tänt men det blev en skugga snett ka likör och vi skålade och jag sa Jag minns att hon fick ett tele­ ner över pannan och håret, som att nu är det väl bäst jag går . Det fonsamtal och blev lite röd i ögo­ inte hade ett enda grått strå fast var liksom inget mer att göra av nen, men hon var lugn. Hon satte hon var femtio till hösten. Men situationen. sig i en stol och stirrade framför då skulle jag vara i Turkiet och - Vi ses vid tåget, sa morsan sig ut genom fönstret och såg tor­ inte kunna göra nåt annat än och Sigfrid sa ingenting. Han get och såg sjön och kyrkan och skicka ett brev. Jag minns när stirrade i vaxduken, sa han. det var om kvällen, och hon sam­ hon fyllde fyrtiofem, då skickade lade sig bara, gjorde sig ensam jag hem en kartong smutskläder.

Lilla Rita Karin, hon var så vac­ med någon som var större än hon Jag har gjort massor av såna sa­ ker när jag kom, hade på sig en och som hade upplevt och levt ker, det måste jag erkänna. röd klänning, och spänne i det detsamma tusen gånger och som ~ Jag bär ner ryggsäcken till ljusa håret hade hon, fast håret kunde sätta saker i sammanhang. tåget i morgon , Bernard , sa hon , är så ljust så spännet inte syntes, Hon gör sig ofta ensam med nån­ så kan jag se vad du försökt lura men hon menade väl i alla fall. ting. mig med att inte stoppa ner. .....- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . ,

13

Det var hopplöst. Jag skulle aldrig gått hit.

~_------------------------------------------------------------------------~ - O K. Du är väl inte ledsen Och ett förkläde, för hon höll på Då blir hon så ljus och själv­ klar. Det kan vara hur mörkt i rummet som helst; hon bara sit­ ter där och finns både till och in­ te, och hennes ögon är stora och rena, hon har aldrig förstått nånting om intriger och snack el­ ler om att uppföra sig för att ver­ ka utåt. Hon är som hon är rätt­ igenom. Bygger jag nångång ett hus, så nog skall jag göra det för henne, för att visa att jag tyckt om henne, och att hon är värd en hel del, för att hon förstår, och det kanske jag sagt nångång förr, att hon låter en sköta sina miss­ tag själv.

I Och nu gick hon där och pyss­ lade med kaffepannan i köket, som jag tycker är den bästa plat­ sen i varenda lägenhet, för där är folk som de skall vara. Där kan man hänga över bordet och peta bort brödsmulor om man inte har annat för sig, eller kika in i skaf­ feriet och se om det finns röd­ betor eller lingonsylt eller kakor och mjölk, eller nån burk med hembakat matbröd .

Jag skall tala om att killarna i min klass snackar om min morsas matbröd; ingen av de andra får hemlagat.

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson .

Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

för att jag inte är hemma i natt.

- Jag tycker nog att det är dumt. Du skall inte hålla på så där, du är inte gammal nog än.

- Åja, du var väl inte så vux­ en själv . ..

- Vi gifte oss, vi.

- Det skall vi också göra.

- Inte du , Bernard. Lilla poj­ ken, det dröjer nog. Gå efter Sig­ frid. Kaffet är färdigt.

Jag ropade på Sigfrid. Han tumlade förvirrad ut i köket. Jag hade inte sett glasögonen.hans på hela dagen . Det verkade som om han trodde att det brann. Han lu­ tade sig fram i dörrposten, så jag trodde han skulle falla fram­ stupa.

- Det turkiska kaffet är ser­ verat. Skål för arkitekturen, brorsan .

Han slog sig ner.

- Ja, vi har väl egentligen re­ dan sagt adjö, eller hur Sigfrid .

Klart att man kan låtsas ledsen i såna fall. Men jag menar, just i det ögonblicket tänker man mer på att resa iväg än att vara led­ sen, för det vore ju meningslöst att låtsas som om hela resan bara innebar ett svårt offer för en. Det

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbollen Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATIONSPRlS 1983

Helt år .... .. ...................... 60,­ Halvt år. ... ....... ... ............. 40,­ Skandinavien .. ........ ... ..... .. 70,­ Lösnummer ... ... .......... .. .... .. 2,50

att laga mat. Vin hade hon också, det var en present från morsan hennes, som hade four på sjuk­ stugan den kvällen. Hon log så där som när man väntar nånting, och det slog mig att jag kanske borde köpt nån grej till henne, men ni förstår, man kan inte tän­ ka på allt här i världen.

Och vi satte oss i finrummet och försökte äta men det var omöjligt. . - Varför reser du? frågade hon, när vi gett upp allt hopp om käket hennes.

Men då hade jag redan rest, jag var långt nere i Ismir, på en ödslig krog vid havet och talade med en mustasch-pascha om hur svårt det var att ta adjö av Rita Karin . Och paschan förstår mig, han fyller på glaset och säger: - Själv reste jag i går från Konstantinopel.

- Du kan vänta på mig oma u vill.

- Ja, sa hon och fingrade på glaset. Jag visste att det betydde ingenting. Det hade inte med oss att skaffa. Jag var bara så satans nervös . Och jag ville inte visa henne det, för hon var så söt,

.hon satt bakom stearinljuset och tindrade med ögonen och böjde huvudet på sned och log.

Och fastän klockan inte var mer än tre minuter över åtta gick vi och la oss. Det var otäckt varmt i rummet.

- Det var väldigt varmt, sa jag. Skall jag öppna fönstret?

- Jaa, svarade hon och låg på rygg och såg i taket.

Och jag tog lång tid på mig att öppna fönstret och stirra ut i trädgården; nedanför den lyste köpingen, det såg trångt ut där­ nere , men jag skulle nog hellre vilja . .. Sen kunde jag ju inte stå där hur länge som helst. Jag kröp tillbaka och försökte smeka henne, men jag tröttnade; det gick inte alls.

- Jag har ingen lust, säger hon ängsligt.

- Jag märker det, svarar jag.

Och det var skönt att jag slapp säga det först. Och jag hade märkt det. För jag märker det ./

mesta.

- Blir du arg nu?

- Rit~ Karin, börja inte nu igen . Jag tror lOgen av oss har lust ; det är väl inte så konstigt. Vi sover i stället. Och vi la oss med ryggarna mot varandra. Men det var redan större avstånd mellan ryggarna än mellan Ismir och kö­ pingen . Och jag försöker stryka henne över håret, just så litet att hon skall tro att jag inte vill att det skall märkas. Om hon i alla fall ville sätta lite fart på den jäk­ la kroppen. Nu när det är sista natten och allting. Och vi har fått lov. Vi har ju fått lov, för en gångs skull. Och så blir det ingen­ ting.

Men jag märker det: jag har re­ dan rest. Jag stack i går, eller för fjorton dar sen . Jag ligger här ba­ ra som ett brev bredvid henne, ett brev med ett konstigt frimärke på, som hon slickar lite grann och sen inte kan göra mera åt.

Det var hopplöst. Jag skulle ald­ rig gått hit. Man skall aldrig gå till en tjej sista kvällen och tro att det skall bli nåt stort. Man skall överhuvudtaget aldrig säga adjö.

Vi är redan så satans ensamma att jag nästan börjar gråta.

fortsättning nästa nr

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. %7-13 555

ANNONSPRIS I texten ..... ... .................... 3,75 Eflertexten ...................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961-121 564 månd ., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) %1-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

F ÄRGJ\~NONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris - ,35 spmm och färg. Förenings­ spalten per rad 1,-. ÖSterbouniska Posten ansvarar inte för ev. skada som till fogas annonser som inringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

I

8

Yrkesutbildning har allt id varit värdefull. Just nu kanske mer än någonsin förr med den situa­ tion som råder på arbetsmark­ naden. Tidigare var det inte speciellt svårt att få arbete utan utbildning om man t.ex. ville ta ett sabbatsår. Det är i dag be­ tydligt svårare även om det väl fortfarande finns vissa möjlig­ heter, speciellt på landsbygden.

Orsaken tiU att man vill ul i arbetslivet redan efter grund­ skolan beror oftast på skol­ trötthet och att man inte vet vad man vill.

Den villrådiga eleven diskute­

rar oftast mera med studie­

handledaren än de som vet vad

de vill. Dessutom finns ju test

och yrkesvalspsykologen att .

tillgå och Tarja Boström berät­

tar att eleverna gärna går dit.

Är eleven riktigt villrådig kan

man tyda det som ett tecken på

att han eller hon inte ännu är

tillräckligt mogen .

Maj Svedjebäck tycker att

folkhögskola är ett bra alterna­

tiv för den som inte kan be­

stämma sig . Man mognar bra

under ett folkhögskolår och sö­

ker man sig till en finsk folk­

högskOla får man språket på

köpet så att säga.

Villrådighet och omognad

aktualiserar en ofta framförd

~ynpunkt om att eleverna tvin­

gas att välja yrke för tidigt.

- Inte har det väl blivit tidi­

gare än förr! Tvärtom borde

det vara lättare nu. Då fanns

det ingen yrkesvägledning i sko­

lan - nu vet man ändå litet

kommenterar Tarja.

Maj menar att tidpunkten

överlag är lämplig för de flesta.

Gymnasiet är ett sätt att skju­

ta fram yrkesvalet med några

år. I VÖS är gymnasiebenägen­

hete n mycket stor (i år över 60 0/0, ifjol ännu högre). I Närpes är den betydligt lägre (:30-35 %). Antalet elever som avbry­ ter sin skolgång - åtminstone - för ett sabbatsår - är dessutom betydligt större i Närpes än i VÖS.

- Om man ser att en elev oftast en han - är riktigt skol­ trött så tror jag att han vinner på att jObba en vinter. Jag tror att de blir mera motiverade då, kommer underfund med vad de · vill. Nu kan de ju få en bra till­ varo här i Närpes utan yrkesut-

bildning genom att de kan få jobb i växthus- eller pälsdjurs­ näringen. Det är också vanligt att de börjar med eget. Jag po­ ängterar ändå hela tiden hur viktigt det är att skaffa sig ut­ bildningen säger Maj. Skillnaden mellan VÖS och

The tropical gangsters party I Birgitta B.iörk Kid Creole & the Coconuts in action Taket lyfte högt under den tvåtimmarIånga färg­ sprakande och temp'ofyllda glamourshowen med Kid Creole och han:..- göng, i Circus Krone i Miinchen.

I tropikhjälmar och kakhidräk­ ler, i kostymer från JO-talets Cl:icago hoppade de in Ipå sce­ nen en timme efter utlovad st rt. Efter ett "uppvärmnings­ nummer" sjungen av den fan­ tastiska bongoslagaren, kom­ ml'r äntligen Kid Creole himself

ringarna blommat i bästa väl­ måga. Nu sviktar i varje fall pälsdjursnäringen och växthus­ näringen är erkänt konjunktur­ - känslig .

Det kan vara värt att lägga bak örat att den krassa verklig­ heten kan medföra att möjlig­ heterna att börja med eget minskar i framtiden och att det också inom de här näringsgre­ narna blir svårare att få jobb utan erfarenhet och/eller den yr­ kesskicklighet som utbildning ger.

Genom den praktiska arbets­ livsorienteringen - pryo-tiden - ges eleverna nu möjlighet att prova på ett yrke under en vec­ ka. Erfarenheterna är goda.

- Det betyder nog ganska mycket. De får se litet hur det går till på en arbetsplats. Man märker också att eleverna fak­ tisk väljer pryo-plats med efter­ tanke. Valet är väl övervägt.

Tarja säger i princip detsam­ ma.

- Det har kommit fram att många prövar på sitt drömyrke.

Då finns det de som kommer underfund med att det inte var någonting för dem. Det är vär­ defullt.

Tarja fortsätter med att säga att eleverna upplever pryotiden mycket positivt. Dessutom får de en helt annan känsla för sko­ lan, börjar se målet klarare. In­ ser att de behöver procenträk­ ning, finska, engelska osv.

En annan sak som framkom redan i pratet med pryo-elever­ na i förra veckans ÖP är att ele­ verna tycker att pryo-tiden är för kort. Maj tror inte att man skulle vinna så mycket" på att förlänga den medan Tarja har en annan åsikt.

- Vi har ju kortare pryo-tid Närpes kan också generaliseras än i många andra länder och till den skillnad som existerar jag tror att det skulle vara bätt· me.\lan stad och landsbygd. re om den skulle förlängas.

Andå är det troligt att den Man börjar väl försiktigt när här skillnaden kommer att man börjar med något nytt. minska. Medan arbetslösheten i landet år för år har ökat så har

både växthus- och pälsdjursnäStig Björkas

-Hur försöker skolan påverka den skoltrötta och villrådiga eleven? Hur traditionsbundna är de un­ ga när det gäller yrkesvalet? Vad betyder pryo­ möjligheten?

- Maj Svedjebäck och Tarja Boström är studie­ handledare i Närpes.. respektive Övningsskolans högstadium i Vasa. OP har pratat med dem om yrkesvalsfrågor. En nog så aktuell fråga för mån­ ga unga eftersom den gemensamma elevantag­ ningen pågår som bäst; högstadieelever söker först i mars-april.

och hans tre kokosnötter in på scen. Kid Creole för kvällen i­ klädd en några nummer för stor kostym och stor vid bräddad hatt.

Sedan är det full fart från början till slut. Den som sett Kid Creole vet att det handlar

lika mycket om teater och cir­ kus som musik. Man hann ald­ rig slöa till under showen, än hände det ena, än det andra.

Där fanns lumpsamlare, poli­ ser, demonstranter "Vi vill ha mera Kid Creole", och sist men inte minst the Coconuts, de tre dansande och sjungande tjejer­ na. Man måste verkligen be­ undra deras kondition och kan­ ske framförallt deras minne.

Hur de kunde komma ihåg alla

dansrörelser och steg är för mig helt oförståeligt. Att de dess-

utom hann byta scenkläder fyra gånger gör inte saken sämre!

Jag försökte mig på omöjlig­ heten att räkna hur många som dansade och spelade på scenen: som medeltal kan man ta tret­ ton st.

Som sagt, full fart showen i­ genom. Och då låtar som" An­ nie, l'm not your daddy", "Stooi Pigeon" och "Don't ta­ ke my coconuts" spelades, kunde man bara inte sitta still!

Showen ökade i rasande tempo och till slut stormade publiken scenen och följde, i extas, bongslagaren och the coconuts i

ring runt scenen.

Det var otroligt att se hUf denna IOO-procentigt lyckade musikshow dr02 med sig publi­

ken. Där fanns ingen tid att hämta andan och det var omöj­ ligt att hoppa av karusellen. Ännu långt senare på kvällen kunde man se folk dansa samba i s-bahn. l WANT MORE KID CREO­ t.E & THE COCONUTS!!!

TYRKFELSSNISE I förra numret av ÖP berättades att Sundom Tee Vee shop har flyttat till solvägen . I denna års­ tid vore ju detta rena paradiset, men nu är det så att firman har flyttat till SOLFV ÄGEN, vilket ju inte heller är så illa.

9 • A-. fIaa finländska turister styr nuförti­ steg österut, till Sovjetunionen, un­ tia' _lItIandssemester. Det är inte heller så ' . . . . eftersom dessa resor är mycket _ ' fp och i det närmaste att betrakta _ . 8. Under vistelsen i det främ­ . . . . ludet får man stifta närmare be­ a.1IIII1lIIp med främmande seder och bruk dl politiskt system som skiljer sig avse­ - hiD vårt eget. Det kan ju också vara det _ . -.'a. . som lockar många äventyrslyst­ _ r.ister. Det är i varje fall betydligt mera ......t att semestra i Sovjetunionen än det il' ... lka till Mallorca eller Rhodos.

*- .

• PenoaIigen tycker jag att det finns få ut­ b ' ReSOr som lockar så mycket som en i ös­ 1aW. Vem ViU inte se hur det verkligen är ed! ..... livet leker i den kommunistiska stor­ _tt,. och upptäcka vad som skiljer det at"lIUIistiska samhället från det kapitalis­

.

:

. .

• GliMa aUt vad tidningarna skriver och vad ....... berättar och res dit själva i stället för ... ta reda på vad som är sanning och vad so. är lögn. En dylik resa kommer ni san­ lI!eltigen inte att glömma i första taget.

• Själv tiUhör jag de lyckliga (?)som har fått göra flera resor till Sovjetunionen och därför bar jag nu samlat minnen och intryck och låtit min skrivmaskin sluka dem. Många av er kommer säkerligen att uppfatta mycket av det skrivna som rena rama rappakaljan. Då kan det vara bra att komma ihåg det gamla uttrycket, "den som lever han får se." Ta och stoppa eventuella fördomar och inbill­ ningar i bakfickan eller spola fast ner dem odI res i stället in bakom järnridån och upp­ det som det verkligen är.

IJen ryska tullen roll om man reser med buss eller tåg till !J2llIIland, i vartdera fallet är mötet med den odlpclSOnalen lika spännande. Den är känd för sin _arEZlbeL, \i1ket gör att varje smugglare redan länge fiOrilluld rAr omkring med en orolig känsla i magen. man alla papper i ordning och inget gömt smug­ ;JICI!p]l:1S si finns det ingen som hetst anledning till oro . mamt:'r man snabbt igenom och får snart återta sin _ Vanligen går proceduren på lite mera än ontrollen måste alla-passagerarna lämna bus­ sin bagage och sedan går åtminstone fyra solda­ bussen, på såväl insidan som utsidan. Till och W et och underredet kontrolleras. Undvik dumhe­ att tejpa fast smuggelgods under bänkarna i bus­ Konuollanterna hittar det säkert och sedan får alla re5alårema lida. TuBen ger sig inte och det har hänt att rcssI.llskap har fått vänta upp till sex timmar innan dyli­ harvor har utretts.

InDan den ryska gränsen övers kid s tilldelas man en tull­ blankett av guiden. Blanketten skall omedelbart ifyllas

och sedan uppvisas för tullpersonalen. Där skall bl.a. an­ tecknas hur mycket pengar man har med sig, dyrbara smycken osv . .

Dessutom frågas det om man ,medför rubel eller något vapen . Dylika frågor skall aldrig besvaras skämtsamt utan bara med ett kort nej . Försök aldrig verka kvick och skriva saker som: "maskingevär med ammunition och ett par handgranater" . Det kan nämligen kvitta vad man anser om den ryska tuIlen, men ett är säkert, humor saknar den helt.

På tullblanketten antecknas sedan varje gång du väx­ lar rubel officiellt, därför måste blanketten alltid medfö­ ras om du skall växla. Om tullmannen tycker att du har lite väl många par jeans med dig så skriver han upp anta­ let på blanketten och då gäller det att ha alla paren med sig tillbaka annars smäller det.

Det hände faktiskt en gång i vårt sällskap att en idiot som fått sina jeans antecknade sålde dem på gatan i Le­ ningrad trots våra upprepade varningar. Under hemre­ san kom han fast förstås och då uppdagades ytterligare tråkigheter då han hade en del "varor" som det är förb­ judet att föra ut från Sovjet. Eftersom han dessutom var lite uppkäftig och lagom nonchalant så fördes han in i ett angränsande rum där han åkte på "tredje graden". Han var faktiskt ovanligt tystlåten efteråt och inte så lite blek.

Man bör lära av andras misstag.

Efter att tullformaliteterna har avklarats fortsätter resan genom gamla Finland, alltså området mellan gränsen och Viborg. Denna första bekantskap med det främmande

10

landet ger ingen större behållning för området är glesbe­ byggt och domineras av vanvårdad skog.

,' Ett dystert Viborg i ; •J • g bOJg tar den slut och där blir det vanligen också paus .

Staden var en gång vårt lands kulturella centrum i öster men i dag finns det mycket ·lite kvar som påminner oss om detta. Nu får man bara en känsla av att stå mitt i ett stort museum, ett grått sådant.

Under det uppehåll som görs i staden så hinner man ytligt bekanta sig med områdena kring stadens järnvägss­ tation. Hemresans uppehåll kan man ägna åt en snabb rond i stadens livsmedelsbutiker och då spendera kvarva­ rande rubler på det goda ryska brödet och varför inte konserver . Det är alltid roligt att komma hem med en massa konserver, då de kan dölja nästan vilka delikates­ ser som helst.

. "" . -~:; ; ·; 1! ,

~

..

Fi n~, hurcll och II t,närke Inat Reser man i första klass så kan man vara övertygad om att man blir inhyst i ett hotell som är värt priset, det spe­ lar ingen roll om man reser till Leningrad eller Moskva.

Det lönar sig definitivt att strunta i turistklassen och is­ tället ta det lite dyrare alternativet. Första klass-hotellen har nämligen alla de bekvämligheter som en västerlän­ ning oftast fordrar för att riktigt trivas, så är emellertid inte alltid fallet med hotellen i turistklass .

Första klassresenärer inkvarteras vanligen i två perso-' ners rum med alla tänkbara bekvämligheter. Eller vad sägs om ett eget badrum, telefon, tv (ibland färg), radio och i vissa fall t.o.m. kylskåp. Där kan man leva som en kung och stortrivas hela tiden. . l varje hotell finns det - nästan utan undantag - en större dansrestaurant och en valutabar. Restauranten stänger alltid kl. 23 .00 medan valutabaren har öppet långt in på småtimmarna och där duger nästan alla valu­ tor utom rubeln.

Maten serveras vanligen i hotellets matsal och det är bara att kasta in den med god aptit. Det händer titt som tätt att turister rynkar på nij.stan åt det som serveras och nöjer sig med kaffe eller te. Det är det största misstaget som man kan göra eftersom födan i de flesta fall är rik­ tigt god. Det gäller bara att kasta alla fördomar överbord och låta magen avgöra.

Strunta i bakterierna - om du nu ser några - och ät allt som serveras. Drick emellertid aldrig isvattnet och är du fortfarande tveksam så kan du undvika okokta grön­ saker. Pröva det ryska brödet, det är en verklig delika­ tess. Enda problemet är att smöret aldrig vill räcka till och det är nästan omöjligt att få mera, servitörerna bara ignorerar "smörtiUbedjarna".

Bcriozkan Vistelsen i Sovjet inkluderar åtminstone ett om inte flera besök i den s.k. "kapitalistbutiken" , eller beriozkan som den egentligen heter. Där får man alltså handla endast med västvaluta och det finns en beriozka i nästan varje hotell. Alla priser är förvisso angivna i rubel men kas­ sörskan räknar sedan om summan i den valuta som du - vill betala med.

Beriozkans priser kan i flera fall vara rätt förmånliga och därför kan det löna sig att utnyttja den. En halvliter vodka kostar mellan 25 och 30 mark. Chokladälskare hamnar mitt i paradiset eftersom en 600.grams choklad­ ask kan inhandlas för knappt 20 mark och en 100 grams platta för ungefär 3 mark. Köper ryssen samri'la p(pduk­ ter för rubel så kostar det honom ungefär 38 respekt ive 8 mark.

Andra varor som kan inhandlas i Beriozkan är vackra prydnadsföremål, fina ryska kristallglas, kaffekoppar el­ ler varför inte en superbillig bok eller en lp-skiva. Samti­ digt skall ni passa på och använda så många plastkassar som bara är möjligt, de är nämligen made by Rosenlew och ni vet ju hur viktigt det är för oss att östhandeln hålls igång. .

Tröttnar ni på kapitalistbutiken så ta och besök buti­ ker där den vanlige sovjetmedborgaren handlar. Pröva på det besvärliga kösystemet, det har både goda och dåliga sidor. Till systemets goda sidor hör det faktum att man får stifta närmare bekantskap med ryssar och det kan faktiskt bli riktigt roligt ibland. Det kan LO.m . hän­ da att vänlika invånare låter dig gå före i kön och visar dig hur du skall komma tillrätta. Du fattar troligen inget av det de säger men det är bara att le och se glad ut. Tu­ rister från Finland är faktiskt nästan populära bland be­ folkningen, detta gäller absolut inte bland hotellpersona­ len.

Är ni musik- eller läsintresserade skall ni besöka någon av de talrika musik- och bokhandlarna. Lp-skivorna är verkligt förmånliga och den ryska underhållningsmusi­ ken håller hygglig klass, eller varför inte pröva på lite klassiskt, med förslagsvis Tjajkovskij.

En del bok handlar tillhandahåller såväl engelsk- som tyskspråkig litteratur och dessa ställen kan i många fall visa sig vara en ren guldgruva för den kunskapstörstande turisten. Snyggt inbundna verk kan fås för en så billig penning som 6-10 mark. Det är oftast frågan om s.k. propagandistiska verk som Lenins, Marxs eller Engels men den uppmärksamme kan även hitta verk av storhe­ ter som Tolstoj eller Dostojevskij. Det lönar sig alla gånger att pröva på, om inte annat så ser det riktigt snyggtutmed alla bokryggarna i bokhyllan där hemma.

Det finns ju inget som säger att man måste berätta vad böckerna ifråga verkligen har kostat.

S"ar1a hörsen Som resenär i österled kan ni knappast undgå att stifta närmare bekantskap med svarta börsen. Redan under någon av pauserna mellan Viborg och Leningrad så dy­

sökare per år. ker de ryska "affärsmännen" upp (ofta med milisen i hä­ larna) för att göra affärer med er. Allra helst vill de växla pengar med er, rubel mot finska mark och nuför tiden brukar buden röra sig kring 5~60 rubel för en finsk hundralapp. Ännu för något år sedan kunde svarta börsen visa sig vara rena fyndet för turisten som ville ha mycket rubel snabbt förmånligt och olagligt. Det bjöds upp till 80 ru­ bel för en finsk hundralapp, kläder, kassetter, strumpby­ xor och tuggummi gick åt som smör i solskenet. Men nu har situationen förändrats, marknaden verkar att ha mättats på flera sätt samtidigt som sovjetmedborgaren har blivit betydligt mera kvalitetsmedveten än tidigare.

Kläder köper han fortfarande men buden är lägre och det skall vara produkter som är i gott skick.

På hotellen är det servitörerna och städerskorna som är de största köparna. På gatorna vimlar det av "kunder". Det räcker med att turisten går omkring med en plastkasse i handen så dyker spekulanterna strax upp.

Tunnelbanan är ett mycket omtyckt handelställe. Svarta börsspekulanterna är givetvis mycket rädda för milisen och försvinner genast när dessa uppenbarar sig. Det är också klokt att undvika svarta affärer. Den som kommer fast får i värsta fall räkna med ett par nätter i fängelse.

G()r

Bi/d från metron i Leningrad.

ett krogbesöl\!

Nu skall ni inte rynka på näsan. Visst talas det mycket om de finska vodkaturisterna idag men man behöver för allt i världen inte supa för att gå på krog heller. Den goda maten lockar ibland minst l ika mycket om inte mera. Det blir i längden riktigt tröttsamt att sitta på det fina hotellet bland alla västerlänningar. Sök er i stället ut på stan, ni behöver nödvändigtvis inte gå till ett tredjeklassens ställe för det. .

Det finns åtskilliga restauranter med specialkök så det

11

_ _ ,- .a

\-iUja och vraka. Sedan är det bara att äta och

slttet att hitta till rätt ställe är att åka taxi. Den snabbt och säkert fram till platsen. Men det kan an komma överens om priset i förväg för annars .~[:erde snuva er på så mycket som bara möjligt. An­ _~ ...... man också utnyttja de allmänna kommunikati­ buss och meno, om inte för annat så p.g.a . ouo\igl billiga. För trettio penni åker ni näs­ som helst. Metron är överhuvud taget en e se och uppleva. En del stationer är 5aJSauonen med sina kristallkronor i taket de marmorbeklädda väggarna . Det är rent och ia:I~~ta så nedklottrat som t.ex. tunnelbanan i på en verkligt fin restaurant om ni befinner Laamgnld så kan jag varmt rekommendera Sadko .

- Pr man nar man vill avnjuta utsökt

mat och samti­ se och hönl högklassig underhållning. Maten får S.1IkJ6tIDlII at svimma av hänförelse och den utmärkta W'S'ria.. p an man blir män eller full alltför fort (i det Dlrmast jämföra med hoteUbetjänin­ fall ~erliligen är urusel).

Nldlä:u med Saliko är att det kostar en hel del klö­ begär de för en festmiddag, och ni måste riktiga pengar, alltså mark. I vissa fall kan kringgås, men då gäller det att ha en guide med personalen i förväg. Har man sådan tur faktiskt få erlägga avgiften i rubel.

'I -h.............!it ni far blir troligen Schaslik - mört gril­ - som verkligen får snålvattnet att rinna. Dess­ mIlolIlllDa' givetvis den obligatoriska kaviaren och t och gott. ni Sadkos festmiddag så kommer ni säkert stifta närmare bekantskap med ställets toalett. en behov så kommer den renliga och vänli­ eepem" - vanligen en äldre man - fram au ni skall tvätta de små tassarna . Väluppfost­ som nj är följer ni genast hans goda råd. Efter ut­ håller så den lille mannen fram en liten hand­ och då är det bara att torka händerna. han inte gjort detta av ren vänlighet förstår man när han håller fram ena handen efter belöningen.

Ge bonom då ett par mark, ger ni en hel femma kan det både pussar och vodka . Alla har sitt pris .

ningrads universitet och bekanta oss lite med studiesyste­ met och de ryska studenterna . Problemet vid dylika ex­ kursioner brukar oftast vara språket men denna gång ha­ de de ryska värdarna verkligen arrangerat allting perfekt.

Vår grupp på ungefär trettio personer tilldelades sju studenter som tolkar och guider. Av dessa sju pratade al­ la utom en svenska (!) , den sjunde pratade engelska. De följde oss heLa dagen på universitetet och vi diskuterade nästan allt, såväl politik som studiefrågor. De svenskta­ Lande flickorna påstod att de hade läst svenska i bara I/z år men ändå flöt det främmande tungomålet nästan per­ fekt redan . Man förundrades något över effektiviteten i det ryska inlärningssystemet .

Eftersom gemenskapens första korn fallit i så god jord ville vi inte skiljas från de ryska flickorna när universi­ tetsdagen led mot sitt slut, utan på västerländskt sätt bad vi om en träff senare på kvällen och se det kom ett ome­ delbart ja! Vi kom överens om att träffas mitt på palats­ torget.

Vi pojkar var ute i god tid och väntade spänt under den stora pelaren som står mitt på torget, skulle de kom­ ma eller inte? Men de svek oss inte, eftersom det var så li­ te människor i rörelse så såg vi flickorna på långt håll när de kom sneddande över torget mot oss. De medförde åt oss - precis som vi åt dem - en present. Vi hade tidiga­ re på dagen berättat så där halvt på skämt att den ryska vodkan är vår favoritdryck. De hade tagit oss på orden direkt och medförde nu två flaskor åt oss.

Våra presenter var minst sagt dl,lmma (i vår mening dumma), eftersom de bestod av saker som strumpbyxor, tuggummi o.dyl. - inga sådana saker som man skulle ge en finländsk flicka direkt. Men ryskorna verkade nöjda och glada trots allt.

Efter en kort promenad föreslog de att vi skulle göra ett krogbesök och vi var givetvis inte sena att hålla med.

Första stället var tydligen fullbelagt för dörrvakten bara vinkade bort oss. På följande ställe öppnades dörren ge­ nast och det var bara att gå in. Inträdet var i det blodi­ gaste laget eftersom var och en krävdes på fyra rubel, cir­ ka 24 mark . Vi stod för fiolerna.

Stället var vad vi skulle kalla tredjeklassens, om det nu

ens räckte till. Det var absolut inget turistställe, skulle inte förvåna mig om vi var de första västerlänningar som någonsin besökt krogen . Den lilla lokalen var i det när­ maste fullpackad med ryssar, såväL kvinnliga som manli­ ga. Att påstå att vi skiljde oss ur mängden är en ren un­ derdrift, alla stirrade och speciellt brudarna.

Vi fick i varje fall ett bord omkring vilket vi bänkade oss. Så kom den stora överraskningen. Drinkar och apel­ siner bars in på en bricka, det ingick i entrepriset. Vi skålade för "fred och vänskap" och skrattade och skoja­ de hela tiden. Något dansgolv fanns det inte i lokalen men till den bullriga och högljudda discomusiken slog paren runt framför bardisken . Deras nöje nr 2 var att stirra på oss. Typiskt är att inte heller de ryska ung­ domarna har klarat sig undan det västerländska van­ vettet med snäva jeans. Därtill bar de ofta någon t-paita eller en collegetröja med någon frän text på, allt inhand­ lat på den svarta börsen förstås. Musiken var också till största delen västerländsk, låtar som Djingis Khan och Moskau kom var åttonde minut och då fylldes utrymmet framför bardisken på nolltid. _ Vi hade faktiskt så roligt att vi glömde såväl tid som rum och vi märkte inte hur lokalen började tömmas runt omkring oss. Till sist var det bara vi kvar och när kloc­ kan var lite före 23 kom milisen in och nästan slängde ut oss. Ryskorna följde oss till vår busshållplats och vinka­ de av oss men inte förrän vi gjort upp om flera träffar.

Vårt hotell låg åtskilliga kilometer från centrum och vi visste faktiskt inte var vi skulle stiga av. Sammanlagt fyra gamla tanter såg vår förvirring när busshållplatserna ru­ sade förbi och de erbjöd sig att visa var vi skulle av men faktum är att de .alla de somnat länge före vi nådde rätta stället. Det var i stället en ung ryska som visade vägen samtidigt som hon bjöd ut sig. Men hon fick nog sova ensam eftersom ingen av oss hade lust.

Mycket, mycket mera finns atl berätta om vårt grann­ land, i öster. Men mera än så här tänker inte jag bidra med. Vill ni bilda er en egen uppfattning så är det bara att packa kappsäcken och åka österut.

Trevlig resa önskar

Patrik Sundqvist

.~

En gh 'ande träff Reser ni till Sovjet på skolresa eller på studieresa från universitet så skall ni fordra att det under resan görs en exkursion till någon skola eller ett universitet i det fTIlJnmande landet. Dylika exkursioner kan bli hela resans höjdpunkt om det riktigt vill sig.

Vi fick en gång tillåtelse att tillbringa en dag på Le­

.

Tidigt en morgon i Leningrad. Människor på väg till arbetet och skola.

12

Rolf Storgård, idrottssekreterare:

Alla toppidrottsmän

tränar oerhört hårt

Rolf Storgård är idrottssekreterare i Malax och aktuell i och med att Malax flick-damlag smällde till med en pangöverraskning i landsskapsstafet­ ten över trettondagshelgen. Rolf håller nämligen i tömmarna för de fyra flickornas träning liksom för ett otal andra aktiva idrottskvinnor och -män i Malax.

~

.

Rolf Storgård kom till Malax redan 1973 och sedan dess har han med uppehåll för armen och två år som instruktör på SÖV varit kommunen trogen .

Han har studerat vid NorrvaJla och själv varit aktiv i segling, fotboll och ishockey .

Att få arbeta med ungdom och se hur de utvecklas som människor och idrottsmän tyc­ ker Rolf är det mest inspire· rande med jobbet. Framgångar sporrar en aning men är inte alls viktigast. För aktiva be­ tyder framgångar mycket för­ stås.

Det är ett välkänt faktum i Malax att Rolf här hängiven, idrotten . 70000 km per år ligger han på väg'a rna med bilen och det är få av de kilometrarna som inte hör ihop med jobbet och hans idrottsintresse . Idrot­ ten tar det mesta av hans vakna tid i anspråk .

• Det lossnar snabbare Över trettondagshelgen skrällde fyra av hans adepter ordentligt i landskapsstafetten. Ull a -Stina Snickars, Ingela Enholm, Barb­ ro Nyby och Yvonne Wentjärvi - 13-16 år gamla - fick in en fullträff och tog hem en fin andraplacering , - Jag visste ju inte hur bra motståndet var. Klart att nic. korna är bra men nog är de långt från landstoppen . Det märktes att de inte haft tillgång till snö på andra st ällen heller " kommenterar han frågan om placeringen var en stor över­ raskning.

- Flickorna har sökt snö.

De har tränat fast spåret varit dåligt . De andra har kanske låtit bli .. . ? Damerna tränar så hårt nu att de är styva. De yngre lossnar det snabbare för, förklarar Rolf som inte vill dra några stora växlar på den här framgången .

Två av flickorna skidade i fel åldersklass i stafetten . Det var också de två som klarade sig bäst .

Yvonne är den som hållit på längst av flickorna och under fjolårssäsongen gjorde hon många fina tävlingsinsatser. Nu har hon ännu ett år av träning bakom sig och även om Rolf menar att det är alltför tidigt på

säsongen för att kunna säga något anar man att han har vis­ 'sa förväntningar.

• Inget Lapplandsläger Senaste vinter var framgån~srik för Malax IF:s skidare . Arets målsättning är att man skall va­ ra lika bra som ifjol. ' - Det är klart att det bety­ der mycket att Jan-Erik Fogde är borta och att Klas och Mar­ got West tränat mindre . För ju­ niorerna betyder den här snö­ lösa vintern mycket också. De har haft snö på annat håll ...

Något Lapplandsläger har det inte heller blivit för de yngre skidarna i MlF. Det är ett klart handicap menar han eftersom andra varit.

Snöfattigt var det när interv­ jun gjorde~ - dagen efter, när det här skrivs, har Kung Bore målat jorden vit igen .

Hur inverkar en sådan här vinter på träningsviljan ?

- Det behövs mera motiva­ tion än normalt svara r Rolf.

Efter en viss tvekan tillägger han att det också gäller de fyra i stafettlaget.

• Mångsidig träning Det är för mycket begärt att en tränare skall avslöja .något myc­ ket om träningsmetoder. Rolf berättar i alla fall att flickorna tränar året om . Sommartid fri­ idrottar de nämligen.

- De har ingen egentlig återhämtni{lgsperiod . De tränar inte så hårt' aJt det skulle krä­ vas.

Av just de här fyra flickorna , som intervjun mest handlar om, är det endast Yvonne som måste börja tänka på att specia­ lisera sig . , - Friidrott och skidning är en bra kombination till 16-17 års åldern. Det skulle gärna få vara flera idrottsformer bara det inte blir för mycket tävlan­ de .

Alla fyra flickorna tänar oli­ ka. I träningsprogrammen har man försökt utnyttja de känsli­ ga perioderna . Det handlar om en mångsidig träning; om snabbhets-, uthållighetsträning o .s.v .

De tränar 3-6 gånger per vecka beroende på åldern .

Yvonne tränar som mest sex gånger i veckan - inte i medel ­ tal!

• För mycket av det goda?

De är tränmgsflitiga och det har inte ännu blivit för mycket av det goda . Men, klart att de i lik­ het med andra har perioder när det smakar trä att träna . Vad gör man då?

- Först tar man reda på or­ saken. Sen blir det oftast att ta det lugnt en tid innan man kommer igen . . . om man har motivat.ion . Det är viktigt att lyssna till vad kroppen säger!

Det går inte att tvinga någon att träna. Det nyttar inget till om det inte smakar!

Finns det risk för att föräld­

rarnas ambitioner blir 'ett "hin- ­ der"?

- Nej, inte så mycket i alla fall. Men jag tror att föräldrar har svårare att ta framgång än ungdomarna!

Det är lek för dem men blo­ digt allvar för föräldrarna !

- Föräldrarnas stöd är oer­ hört viktigt. De skjutsar dem till träningar och täv:\ingar; de är ett moraliskt stöd; de vallar ...

• Vallningens be­ tydelse överdrivs!

Rolf menar att vallningens be­ tydelse överdrivs . Att samma är i toppen oberoende av före. Det har förvisso betydelse om man vallar bort sig och att topp­ åkarna i allmänhet är skickliga att valla . Ändå är tävlingssträc­ korna för juniorerna så korta att vallningen inte har någon större betydelse.

Vad gäller utrustning' så an­ ser Rolf att det i mycket är en psykologisk faktor.

- Det är viktigt för självför:. troendet att man har lika bra grejor som de övriga.

Ett fenomen som Verkar at! bli allt allmännare är att lag­ idrotterna vinner i popularitet och att de individuella idrotter­ na sålunda tappar terräng . Vad beror det här på tror du?

- Kamratandan är viktig.

Och de som inte är så tränings­ flitiga försvinner i mängden.

Lagidrotterna är kanske i all­ mänhet mångsidigare och kon­ kurresnen är inte lika hård .

Nu skall ingen missförstå Rolf och tro att han ser ner på lagidrotter. Så är inte fallet : "Alla toppidrottsmän tränar oerhört hårt idag!"

Stig Björkas

13

WIIIII'II#IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII'I'I'~

~

-

Text och bild:

Birgitta Strand Stefan Berg

~

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ '~ ~ ~ ~ ~

,~ t

Om nuur gillar snö och is, jart och snöskotrar, och dessutom

iiT Ii/n mekanikerstucken - ja, då kan man börja med Sno

Pro, en sport på kommande inom snöskoterbranschen.

I I

ör med specialgjorda isra:ing snöskotrar runt en JOO.----.4OO m lång isbana. Mat-

- I Amerika kan det gå vildare till, fortsätter han. Men där har de också betydligt läng-

~

vi bara kör fyra

~

ena sidan för körning runt, runt samma håll varv efter varv. ~-- är 100-130 has"tkraf"'~ 1I • accelerationen på 0-100 m k d M d Ih ";l~:u 4per se .varv un er.rör e. as... sige runt

~ ~,

120 tmIh, på raksträckorna mnnar man sig 200 . . .

~ ~

~i :'b::~~~~~I~g:i~i~~~~~ ~~~~~ak~~~a~~tv~~ ~d~~

I ~~ ~ ~

~ ~

Far.Ii! sport?

~

-

~ ~ ~

~ ~

~

~~

~

~ ~ ~

~ ~ ~ ~

de

Ar et farligt?

- Nej, säger Tor-Leif Sjö- berg, en av männen bakom sportens frammarsch i Vasa.

Under de två år jag har varit

med har det inte hänt några .. o Iyc kor. Sk ydd svastarna, som vi måste ha på oss, är i det närt k "k M mas e s ottsa ra. an s ka kunna bli överkörd utan att skadas. Vi har dessutom en god kamratanda, men kör inte med• vetet på någon. .

.

T ' I' kö I' av Ingarna rs en 19t reglerna för speedway. Man börjar med 13 heat, fyra , tnan per gång. Vinnarna får tre poöng, tvåorna två och treorna ett poäng. De fyra bästa går vidare till A-final, de fyra följande till B-final. B-finalen körs först och den som vinner den kör med i A-finalen. Man hinner med 15 tävlingar per vinter.

Dyr sport?

A" d t d t?

-

r e yr. .

- Nej, det tycker inte TorLel. ' f E n b ega g nad . sk o t er få r man för 6000-20000 mk.

Motorförbundets licens kostar 3 \O mk. Klubben betalar ersättning för tävlingsresor. Vinner

Det är lördag i Sommarösund, Södra Vallgrund. Solen skiner och snön gnistrar. En bana slungas upp - Vasa motorklubbs snöskoterjörare ska träna. Sno Pro kallas sporten - eller, om man så vill, snöskotrarnas jormel l.

man en tävling får man vanligtvis 1500 mk.

- Varför håller ni på med det här?

- .Farten, säger Tor-Leif.

Och så är det intressant. Det krävs koncentration. Man ska . hålla huvudet i exakt rätt VInkel i kurvorna, annars åker man omkull .

Peter Nybo, nästa års stjärna enligt Tor-Leif, tycker inte att farten är så särdeles imponerande. Men att det är intressant, det håller han med om.

- Jag sätter ner all min fritid på det här, berättar han.

Mest tid går det åt till att skruva . . . .

Så är det också idag. Peter kör några varv runt banan, sedan går drivaxeln av och det är bara att packa ihop igen. Som sagt, man ska vara litet mekanikerstucken, annars får man hålla sig med egen serviceman.

Sno Pro är en ny sport i Finland. Håkan Storm tog hit den första skotern för två år sedan.

~~~~ ~7J~s ~~~~ra~~~;ra~~~~~~

klubb.

Populär sport i Amerika - Det är för litet, säger TorLeif. I Amerika är det här en populät sport. Sverige har redan 25 förare . Nog finns det intresse i vårt land också, under . g l. Rovameml . . hade' en t r a" nIn VI 4 000 åskådare. Men vi behöver fl kf U'k h:I~~ . a lva. ' nga pOJ ar,

_

Flickorna då? _ Nä. Det är för krävande, för tungt. Fast nog skulle det J'u vara roligt om någon lyckades! _ Vad fordras? _ Intresse, 16 års ålder och motorförbundets licens. Skotern måste importeras.

Förutom i Sommarösund brukar träningarna hållas i Västervik utanför Vasa. Byborna har

I~

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~~

I ~ ~

~ S ~

~.

~~~~~:å att det är för mycket ~ Regina Håkans, som bor in. till banan i Sommarösund, lIder inte av knattret.

- Jag tycker det är bra att ungdomarn,.a har någonting att göra, säger hon.

- Vad är målet?

- Att hålla undan för svenskarna i vinter. I fjol var Håkan Storm etta i Norden. I vinter står han över i väntan på en ny s ko ter f' ran A me n'k a.

Tävlingar ska det bli i Vasa i E 'S . l ~ca:;å. n cup l venge p aneras Årets förare heter Peter Nybo, P-O Fagerholm, T-L Sjöberg, Timo Koski och Markku Parkkari. Den sistnämnda är förresten finländsk mästare i speedway. Övriga intresserade kan kontakta Tor-Leif Sjöberg i Vasa.

~

~

~ ~

~

~~ ~

~ ~

~ ~ ~

~

~~ ~

~

~~

~

~~ ~

~ ~ ~ ~

~111111111111111'1111'1'11111.l.11111111111111111111111111111111111111111111.

..

•

14

Revypremiärer:

UF-Svanen revy

Sångerna "tåo" bäst!

"Vann tåo e?" heter 1983 års Svanen-revy, som

hade premiär i Monå på lördagen. Och gänget har

säkert anledning att ställa den frågan till både en

och annan. Som vanligt skall det ju finnas och

finns småpikar både till höger och vänster.

.

•

Någon egentlig röd tråd finns inte, om man nu inte tar den uppmärksamhet varmed UF Svanen än en gång behandlat händelser både när och fjärran.

Korta inslag avlöser varandra och är varvade med sånger som framförs av Ann-Catrin Holm och Monica Sundholm. Man har all orsak att höra på text­ erna i de sånger som finns.

Kanske har de bästa poängerna plockats in i dessa.

Det som kanske mest irriterat Munsala-borna är Keppos över­ tagande av Monäs . Frys. Hela revyn vilrnar av pikar om detta och kulminerar väl i "Dahlas", där man stöter och blöter både . minkskinnsförsäljningen och filminspelningar.

Förebilden utgörs aven känd TV-serie och det är anmärkningsvärt hur porträttlika individerna är. Pe­ ter Bergfeldt får väl ta åt sig äran - han sköter smink och frisyrer. Dessutom har gänget på ett fantastiskt sätt överfört

händelserna i Munsala-miljö.

Jeppobornas intrång i grann­

kommunen behandlas också

ganska ingången i "Kara­ makt" , där ett gäng gubbar sit­ ter och planerar inkorporering av olika byar i MunsaJa. Och de vill också gå över gränserna. En karta visar vilka byar kan kom­ ma i fråga. Enligt ett taJesätt är det mörkt i Jeppo. Detta fram­ gAr aJldeles tydligt av den upp­ satta kartan. Plus att det är svårt att fotografera i Jeppo.

Det värsta av allt - Jwo­ borna som aldrig varit ett sjö­ fartsfolk måste lära sig simma.

Det kanske roligaste inslaget var en dans. En hel massa hun­ dar som beter sig på hundars vis. Och sen kommer den störs­ ta och förstör alltihop. Natur­ dansen var på något sätt skräm­ mande. Den innehöll symbolik som gjorde att den blev något aJldeles extra.. Kristina Ågren har gjort koreografin till dan­ serna. Och har under den senas-

Monica Sundholm (t.. v.) och Anki Holm som "Dyng Skddaran"

te veckan finslipat Svanen-­ gänget.

Om man skall tala om svac­ kor i en annars jämnrolig revy blir det polissketchen och Andelsbanksmottagningen . De kändes omotiverade för en

Norden spex

Lördagen den 8 januari höll Replot UF sitt tra.; ditionella julfest.

Närmare 350 perso­ ner hade sökt sig till lo­ kalen för att ta del av julfesten och Norden­ spexet.

En del blev tom tvungna att återvända hem pga den I,ånga kön utanför.

Spexets huvudrollsinnehavare är båten Norden som trafikera­ de mellan Replot och fiskeham­ nen i Vasa fram till 1956.

I spexet kommer Replot UF på iden att man kunde tjäna pengar genom att rusta upp bå­ ten och låta den trafikera mel­ lan Replot och Holmsund.

Alla i föreningen hjälps åt.

Arne Nabb springer omkring och säljer aktier och det går bra överallt utom i Björkö-by där man vill köpa på avbetalning.

Två kO.kkolabor (Sune Lin­ dell och Robert Möller) har sökt sig till Replot enbart för att köpa aktier. Också närpes­ borna är intresserade. De har för avsikt att hyra båten och

frakta tomater till vårt västra grannland'.

Så småningom är det dags för jungfruresan för båten, som döpts till Norden Spex. Om­ bord finns bl.a. ett nygift par och en familj med en son som aldrig varit med en f1icka förut. . Familjen är på väg över till Sverige för att träffa en ev. äkta hälft åt pojken som mamman fått tag på via kontaktannons.

Romansen går åt skogen . ..

När Norden Spex återvänder från sin jungfrufärd får man stifta bekantskap med en -tull­ personal som inte lägger märke till så värst mycket . . .

Mellan de olika sketcherna förekommer sång och dans av Görel Lönnbohm och Carola Prost. Sune Lindell och Robert Möller sjöng om fem-öres kola och slängde samtidigt ut kola åt publiken. Viktoria och Seli Rönnqvist sjöng också några sånger. Spexet, som övats un­ der Kristina Ågrens regi, var i sin helhet bra även om en utbys kanske missar en del poänger.

Det förekom också aningen för mycket sång mellan sketcherna.

Efteråt blev det dans till to­ nerna av Dansdax och gissa om man dansade! _

Maj-Len Kuivamäki

icke-invigd. Och både inled­ nings- och slutsången kunde haft en mera sprudlande melo­ di. Nu kommer man inte längre ihåg hur de lät.

ren relativt bra inför en närapå fullsatt salong, som tacksamt tog emot aJla skämt på det enda rätta sättet - skrattande.

Revy-gänget kla.rade premiä-

'Margaretha Sjöstrand

Juusponktin

Senaste lördag uppförde Vassor uf för andra gången sitt spex"Juusponktin". Slutsålt till sista plats. Man frågar sig hur en så pass liten by som Vassor kan fylla sin ungdomslokal flera gånger efter varandra. Svaret är enkelt, Vassorspexen hämtar sin trogna publik från ett stort område.

Efter att ha sett spexen under de senaste fyra åren är det med glädje man konstaterar att teatergänget må'lmedvetet utvecklats och skaffat sig mer rutin.

Juusponktin börjar med all­ sång, i vilken som vanligt hela publiken de.ltar. Därefter följer ett par halvbra sketcher, som genom finslipning kunde ha bli­ vit mycket bättre. Före pausen presenteras den trettonde upp­ lagan av föreningens unika tid­ ning TRETIONDAGS­ BLADET, sant och sånt i Vas­ sor under det gånga året.

Efter pausen känns det som om spexet kom igång på allvar.

Auktionen med Sti~. Beijar som utropare och Erik Orn som en­ da inropare är bra. Hur det gick till då filmen om pälsdjurs­ näringen blev till aktualiseras i Juusponktin, liksom det evin­

nerliga smörhamstrandet i Umeå med vidhängande tullbe" kymmer. Smörhamstrandet är 1983 vad ubåten var 1982_ Talanger som kan nämnas är Klas Öman som misslyckad fri­ are, och som skyltdocka, Stig Beijar, Erik Örn samt Johan Vasberg.

"Juusponktjn" har ingen egentlig röd tråd, men spexet binds ihop med glans aven konferencier Nina Hagros.

Vad jag inte kan förstå är, varför Vassor Uf liksom många andra föreningar så konsekvent vägrar att ta hjälp aven regis­ sör. Inte för att spexet skulle vara dåligt upplagt, men en re­ gissör kunde ha finslipat många sketcher som nu tappade stinget då man gick för länge runt gröt­ tallriken. Det är möjligt att en krävande regissör kan vara på­ frestande för amatörskådespel­

are, men Vassorborna börjar bli så pass rutinerade att det verkligen är synd att ett spex som "Juusponktin" inte lyser med den ljusstyrka det skulle göra efter lite mer bearbetning av scenuppträdandet.

Kenth Storm

Gå på vattnet. om du kan arlanda, som studerar litteratur, jobbar på nätterna på ett sjukhus i Stockholm. En dag träffar hon Anders, ambassadtjänsteman, hemma på semester.

'Gå på vattnet om du kan' är en film om jämlikheten - eller snarare ojämlikheten - mellan könen, en film om att utvecklas och ta ställning, om alt vara kon­ sekvent och att stå för sina åsikter. Manuskriptet är av Sun Axelsson, regin står Stig Björk­ man för. I rollerna som arlanda ses Lena Nyman, som Anders Tomas Ponten och som Malin Claire Wik holm.

TV 1, kl. ,21.30 fredagen den 21. 1..

15

• • Detta är en ny spalt i ÖP där alla ÖP-Iäsare kan medverka. Eller rättare sagt väntar vi oss att bidragen skall strömma in över oss i strida floder ••.

Det kan var inslag av de mest skiftande slag. Sjuk humor, friskt humör, elaka snytingar, snälla kramar, skvaller om vad som sker runt om idet oro­ -liga ungdomliga Österbotten - precis vad som helst!

Kort men kraftigt, smått som gott, ris eller ros. Hör av er!

Men kom ihåg att meddela namn och adress även om ni skriver under sig­ natur. Adress: PB 2768600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

Slutlekt Svar till " TACK" i ÖP 6 ja­ nuari: Jag ska börja med att svara på dina frågor: Du har aldrig behövt köpa en ny jacka efter en dans. Den har väl alltid gått att tvätta. Det är inte meningen att det skall vara så, men det är inte heller menin­ gen att det ska stå en massa per­ soner bland andras kläder. Den som annars inte har nåt att hämta där behöver i vilket fall som helst inte heller vara där.

För det är ingen annan än dom

. er. poet. rockrescensent och artist . .. B-G LaxelI har ; elden. Undrar hur han skulle göra sig som boss o..,.tJo;u.e'lS största folkpark?

Vem efterträder Sperring? den för ÖP:s läsare obekanta BG Laxell 1iI5al1ZID:1DS med några andra Itillar fran trakten på stor underhållning och gammal. Var jag ni arrangörer skulle jag

lägga in en beställning ... in­ nan LaxelI beställer sig själv .

Det ryktas nämligen om att han tillsammans med Janne Sjö­ ström kommer att efterträda . Lars-Göran Sperring på pusten som Mr Äminne.

DANSEN ETT KARLANÖJE!? deballera dansandet

Här kommer jag med finka åsikter. Det är in­ Donerande saker jag komma med, men jag de perversa inslagen i uJlUr.

k on tid sedan besökte rre danstillställning i Min blyghet till trots jag bjuda upp en flicka estern spelade en fin ~w+..... . Väl ute på det väl be­ dansgolvet såg jag något m fick mig all spärra upp nen eller rättare sagt ­ gga ögonen för att vissa mig att det inte var fråga om a hallucinationer.

Det var faktiskt två pojkar som ömt omslingrande varann dansade - en tryckare - i otakt. Det blev alldeles för

m. eket för mig på en gång.

Hjä.rnkontoret blev med ens

överbelastat. Jag mobiliserade allt mitt moraliska mod, bad en kort bön, varefter jag placerade en präktig känga mitt i ända­ lykte på den ene abnorme yng­ lingen. Om jag tror rätt så kom kängan med en icke föraktlig styrka. Hur det sedan giek för­ täljer historien icke om. Jag kan i alla fall berätta att den

bestraffade pojkens manliga

partner blev utan den välbehöv­ liga kängan.

Denna händelse är kanske ställd i en komisk bes lysning men fortsätter trenden i samma riktning blir flickorna efter en tid överflödiga på våra dans­ tillställningar? Eller är flick­ bristen redan så akut att nämnda gossar i sin danslystenhet inte hade något annat val?

LUKAS

som hänger där som förstör andras kläder. Det förekom en massa snatterier ur andras klä­ der ifjol, men vi slipper väl se sådant nu när vi har bevakad klädförvaring. Jag kom själv på några killar som gjorde det. Så nu hoppas vi att ni alla är lätta­ de över den bevakade klädför­ varingen. Håll till godo!

Några ord till långfingriga snattare: "Nu är leken slut."

Katterna har vunnit över råttorna.

Tack för ordet!

Ordningsman i Petalax

JUKKA TOLONEN Jukka Tolonen blev internatio­ nellt känd i början av sjuttiota­ let som skicklig gitarrist i Tasa­ vallen Presidentti. När gruppen splittrades bildade Tolonen en ny grupp som kallades Jukka Tolonen band - ett band som spelade en mycket personlig jazz-rock. l slutet av sjuttiotalet spelade Jukka Tolonen in ett par solo­

album - med akustisk gi­ tarr och keyboards .

Jukka Tolonens senaste LP " In A This Year Time" är re­ sultatet av ett besök i Jamaica .

Tolonen var fast besluten att lä­

ra sig reggaen från grunden.

När han återvände till Euro­ pa började han komponera reg­ gaelåtar samtidigt som han såg sig om efter medmu sikanter till

albumet. Han samlade musiker

från Väst-Indien och Afrika

runt sig och lyckades skapa en

superb grupp som spelar reggae stadigt förankrad i Jamaica.

Men samtidigt anar man sig till Tolonens skaparande bakom

varje komposition ...

Rodeo i •• Osterbotten?

Hur skurle det kännas att kasta sig upp på en tjurrygg mitt på det österbottniska dansgolvet?

Vad är nu detta för skoj? In ­ get skoj utan något som kanske blir en ny fluga! På väg in i lan­ det är nämligen "The Lois Ro­ deo & Disco Show " med "Spännande rodeo-tävlingar med den mekaniska tjuren som exakt imiterar rörelsen aven riktig rodeo -tjur och välkänd från filmen "Urban Cowboy" med John Travolta i huvud­ rollen " .

Hemska tanke . Nu sk all den österbottniska ungdomen alltså börja leka cowboys på ung­ domsdanserna ! Nåja, så farligt är det väl inte och kanske den här rodeo och disco showen kan bli den kommersiella rädd­ ningen för ungdomsdanserna för en tid? Alternativet som lockar några få att delta men många att skratta?

Enligt uppgift har den här showen slagit stort i Holland.

Nu på väg in i Finland och det övriga Norden.

Lördagen den 22 januari kl.

19.00 uppträder han i Han­ delsläroverket i Jakobstad och söndagen den 23 januari kl. 19.00 uppträder han på Dancing House i Vasa.

Blir den mekaniska tjuren ny modefluga i Österbotten? !Jet handlar alltså om en täv­ ling. Tjuren har tio lägen med olika svårighetsgrader . Enligt de regler som ÖP tagit sig en titt på så skulle utgångsläget vid en tävling vara svårighetsgrad 6 och deltagarna faller bort ur tävlinp pn vartefter de blir av­ kastade . För de som blir kvar fortsätter man till nåsta läge Naturligtvis lockar man med pris åt segraren också . l slutet av året skaU det sedan ordnas en finaltävling med en resa till Texas som huvudpris!

Vad det här kommer att kos­ ta hugade arrangörer har ÖP inga uppgifter om, men säkert blir det en hel del. Om det se­ dan lockar några österbottniska dansarrangörerna är en annan femma, men den intresserade kan ju för säkerhets skull börja

fundera på hur man skall kun­ na börja tjuvträna. Om nu

någon vill bli en Urban cowboy . . .

.

• 16

- "Allt är möjligt för den människa som kan fantisera", säger ett ordspråk. Och det är just fan­ tasin, dethär med att göra bilden levande, som fascinerar mig när det gäller dockteater.

Kristiina Hurmerinta själv fascinerar när hon lägger ut texten om dockornas värld. Den texten blir lätt diger när man som Kristiina är länskonst­ när på området. Med sju år bakom sig inom Fin­

lands enda tvåspråkiga dockteater, Tummetott,

dessutom. (-Litet, litet trespråkig: vi har spelat på

tyska i Tyskland också.)

-Folk frågar mig ofta varför dockteatern står bar­ nen så nära. Jag tror att det beror på att så mycket

lämnas åt barnens egen fantasi, som de själva får

"se" sig til . Det är till exempel lättare att förestäl­

la sig en egen björn om den är en docka än om den

är en utklädd skådespelare.

Men dockteater har inte alltid varit avsedd bara

för barn, som den varit det senaste århundradet.

- Nej ända fram till 1800-talet spelades dockte­

ater endast för vuxna. Just nu börjar vi gå mot en

dockteater som vänder sig till alla åldrar.

- Här i vår landsända får vi nog tacka: Vasa

Sommars satsning på dockteatern för att också

fullvuxna börjat ta den här teaterformen på allvar.

Många föräldrar som kommer med sina barn på

föreställningarna säger efteråt, att de skulle vilja

blir bortskämda med dockteater också.

Kanske det är därför Tummetott alldeles nyli­

gen haft premiär på sin första vuxenpjäs.

För att spela dockteater behövs inga dockor

alls, egentligen.

- Det går lika bra med de egna tummarna, te­ skedar, en dam- och en herrvante eller varför inte en läderhandske och en spetsvante. Och vill man ha en scen duger bordsytan bra. Vad det är frågan

Ge det livlösa liv med dockteater!

om är att själv tro på att man kan intressera sin publik med det man arbetar med, må det sen vara en verkligt fin docka eller en hatt. Bara man litar på sin hand, alltså.

I dockteatern får dockorna inte bara liv, de får också våra känslor och funderingar. Försöker Tummetott-gruppen föra fram någonslags moral?

- Inte mycket, inte mycket alls. Den moral som finns gömmer vi bakom alla känslorna och funde­ ringarna. Vi vill inte komma med pekpinnar, typ "Tvätta dina tänder varje dag" .

- Kontakten med barnen är väldigt bra - de le­

ver intensivt med i vad som händer. Ljudliga kom­ mentarer som "Gå inte dit, jag tror någon väntar på dig där" och "Ser du inte att hon är en häxa" hörs hela tiden. Efter föreställningen tycker bar­ nen att dockorna var dumma som gick i fällan fast de blev varnade ...

I Tummetotts pjäser talar dockorna sällan di­ rekt med barnen: - Den direkta dialogen var populär på 1960-ta­ ·Iet. Men inom vår grupp tror vi mera på barnens koncentration under pjäsens gå ng. Efteråt kan vi sedan prata.

En stor del av Kristiinas jobb går ut pa att åka ut till skolor och daghem för att berätta om dock­ teatern som konstform .

- Jag älskar att träffa barnen, att prata med dem. Vi spelar våra barnpjäser för barn i åldern två till ungefär sju-åtta år.

Men man behöver som skrivet inte höra tiIl den åldersklassen för att uppskatta dockteater. Har man bara förmåga att fantisera kan man uppleva hur "bilden vaknar och börjar prata", som Kri­ stiina säger.

Den allra enklaste "dockan" består av öga, näsa och mun ritade på tummen.

A v jilttyg är jingerdockorna till höger syd­ da.

"Ansiktsdragen" behöver inte nödvän­ digtvis sys på ­ de håller bra m~d lim.

På höger hand (men till vänster) har vi några stickade dockor, som jöreställerPelle Svanslös och hans vänner. Katterna är stic­ kade av tunnt garn, med mönstren antingen instickade eller påbroderade.

Är den inte fin?

Den nya ramen alltså. Det är Christel Björk i Jakobstad som har ritat den.

Som du ser på den tomma namnsky,Jten på hundkojan har hunden ännu inget namn. . för utlyser vi en

t

.1, ....· ..·1.1· -.' ... -­

_:.- . _:. ~.

NAMNTÄVLING! AlJa under sexton år får delta.

Det gör man genom att skicka in sitt namn förslag tillsammans med eget namn, adress och ålder. Och före torsdagen den 27 januari borde ditt svar vara på SÖU-kansliet. Adressen är: ÖP:s barnsida/SÖU:s kansli Handelsesplanaden \O D 65100 VASA 10

Flera ideer på lättgjorda jingerdockor.

17

...

En par ganska avancerade dockor, gjorda av polyuretan. Dethär materialet liknar en blandning mellan styrox och glasfiber och framställs av två vätskor, som blan.das ihop.

Frccmställningen är inte lämplig för små barn. Huvudet kläs över med gipsbindor som limmas fast med tapetklister. Måla an­ siktet med vattenfärg, gör en rolig hatt och sy kläder till. Huvudet träs på en WC-pap­ persrulle, och dockans händer kan göras av paff. öl'erkliitt med skumgummi.

·•

••••••••••••••••••••• :

Text och bilder:

:~

:

Barbro Teir

:

• • • ~ ••••••••••••••••••••!

"Nordanvinden" är formad av Das-massa med en WC-rulle instucken i huvude för fingrarna. WC-rullen kan klippas upp på längden ifall den är för grov, och gärna kliis in med skumgummi så skaver den inte. Till ögon har dockan pärlor och kalufsen samt kroppen är gjord av teddytyg. Färg på mun och kind har Nordanvinden fått med vanlig tusch, fuktad och utsmetad.

Dockor att

göra själv

Färdiga dockor finns det också att köpas. Här några relativl enkla, billiga och bra dockor: julbocken, Kalle Anka och Pi· nocchio.

....

När 'du spelar

dockteater . . •

· .. behöver du inte gömma dig om du själv inte vill. Det gål lika bra om hela du syns - huvudsaken är att du får dina åskå· dare att titta på din docka och inte på dig. · .. kan du använda ett vanligt bord som scen. Ifall du intE själv vill synas kan du skaffa stora papper, makulatur till ex· empel får man billigt från tryckerierna, och ställa upp mellar. två stolar. En annan scen som används mycket är skalet av er. tv. Det negativa med den scenen är att den är så begränsad. · .. är alla medel tillåtna. Du är själv pjäsförfattare, regissöl och skådespelare. Kort sagt: det är din fantasi som bestämmel allt!

Ha så trevligt!

FJOLÅRETS SÄLJSUCCE

c.

Försäljning i Vasanejden

J-I Renkone· VHRK

O]]

Hotell- och restaurangskolan i Vasa

(1810)

" HRSV

Längst till höger på denhär bilden står en hemmagjord katt al teddy- och vanligt tyg, sydd på maskin. Ansiktet är broderat al tråd.

De övriga dockorna har huvuden gjorda av pappersmass(. (= cellstoff och tapetklister). Huvudena är målade med vatten· färg, som ger ett heltäckande resultat. Till ögon har dockorn(. fått pärlor ochgarn till hår och skägg. Händerna är klippla UJ en gammal plasttapet. Kläderna är limmade direkt på halsen al pccppersmassa.

Linje

Krav

Börjar

Kod

l. Restaurangservitör I-årig

-

18 år grundskola

augusti -83

176

17 år grundskola

augusti -83

173

18 år 2-årig yrkes­ skola

augusti -83

-

18 år student

augusti -83

-

-

2. Reslaurangkock 3-årig

-

3. Reslaurangkock

-

I-årig

-

4. Hotellservice I-årig (temporär utbildnings­ linje)

*) Direktansökan I.o .m . 15.05. 1983

Adress : Krut källarvägen 2 65140 Vasa 14 .

Tel. 961-119555

*)

...

-

*)

18

NSU:s tonårs­ kampanj fortsätter NYLANDIA ROCK blir det gemensamma namnet för NSU:s ungdomskonserter ute i bygderna under våren beslöt Nylands svenska ungdoms­ förbunds styrelse på sitt kon­ stituerande möte den 13. 1 i Helsingfors.

Ett tonårsråd med repre­ sentanter från al1a sju lokal­ förbund tillsattes att ge im­ pulser och direktiv för NSU:s tonårskampanj som nu fort­ sätter andra året.

Mötet valde- enhälligt Leo Martin, Sibbo och Christer Hansson, Lovisa till viceord­ förande medan Monica Rönnholm fortsätter som styrelsens sekreterare.

Bland större NSU-projekt under året kan nämnas de re­ dan traditionella teaterdag­ arna som i år hålls i Kyrkslätt den 8-10 april, en gruppresa till ATR-festivalen i Västerås i Sverige i maj, musik-och teaterläger för ungdomar i ju­ ni samt talangjaktsuttagning och Nyländsk Afton i Finlan­ diahuset senare på hösten.

Nylandia Rock-konserter­ na innebär att unga svenska rock band bereds möjlighet att uppträda på olika nyländska föreningshus. På detta sätt viII man ge de unga musiker­ na en möjlighet att nå sin egen publik, samtidigt som tonårsungdomen aktiveras att söka sig till föreningshusen där de sedan förhoppningsvis skall kunna intresseras också för andra uppgifter inom föreningarna.

NSU planerar också att ge ut en artist katalog för att bredda och effektivera den förmedling av artister av alla kategorier som redan länge hört till NSU:s serviceformer.

• Människorna är så tråkiga, pratar bara väder och vind.

Och på dansgolvet får man ba­ ra höra om hur bra eller dålig orkestern är, att det är varmt och mycket folk. Ossåklart frå­ gan om man går ofta här, sa en­ bekant till mej nyligen, trött på meningslös konversation.

Visst är det ibland lite tråkigt med alla dessa dumma stan­ dardkommentarer, men vad ska man säga?

Inte kan jag tänka mej att börja t.ex. en dansbanekonver­ sation med att fråga: "Vad tyc­ ker du om Immanuel Kants syn på människans väsen". Inte för att jag ens vet om han befatta­ de sig med sådana frågor.

Eller ta pratet om väder.

Visst finns det en trygghet i att kommentera det, man vet ju i alla fall vad man pratar om.

En av de bästa väderlekskon­ versationerna jag har hört finns i en gammal Edvard Persson­ fiim, minns inte vilken, men en

av de där filmerna som är så då­ liga att de är bra.

Där skall Persson konversera elegant och belevat, och när nå­ gon säger att det är vackert vä­ der, svarar han:

Vädergrat & strunt '

- Ja, ovanligt vacker för att vara .. . ööh ... väder!

Säg det bättre om du kan!

det? Det regnade ju varenda dag ­ vilket skulle bevisas.

'Men också enskilda starka viljor tycks kunna påverka väd­ ret.

• Ett kapitel för sig är natur­ ligtvis metereologerna, som ju har betalt för att prata väder.

Klassiskt är ju historien om de två gamla tanterna som rod­ de till kyrkan i hård motvind.

Dem borde man sätta stopp för. Om videovåldet sägs vara orsaken till våld på gatan, och porr sprida otukt, så måtte väl dessa olyckskorpar vara orsa­ ken till allt dåligt väder.

Bevis?

- Vi får be en bön att vinden skall vända tills vi ror tillbaka sa den ena, och sagt och gjort - tanterna bad en bön.

Senaste sommar lovade de regn vareviga dag, och hur gick

* Men det var ju inte vädret i

Och vinden vände.

och för sig vi skulle prata om,

utan att prata om väder och andra ofarliga (?) ämnen.

Vi får låtsas att det regnar.

Så har vi mannen som åkte en proppfull rusningsbuss. Den enda lediga platsen i bussen var bredvid en mörkhyad man . Vår man tänkte att han måste visa att han inte har några fördo­ mar, och satte sig bredvid ho­ nom: Efter ett tag tänkte han att han nog måste ytterligare bevisa sin brist på fördomar, genom att säga något, konver­ sera. Han vände sig mot sin bänkgranne och yttrade: - De är till och vara neger, va?

• En alldeles särskild historia när det gäller att konversera är naturligtvis cocktailparties. Ni

vet de där tillställningarna där man går omkring med ett fånigt småleende och ett litet glas och presenterar sig för alla man träffar utan att höra på vad nå­ gon säger.

Det berättas om någon ame­ rikansk president, som var led på meningslösheten i dessa till­ ställnigar, att han skulle ha gått omkring på ett större cocktail­ party och sagt: "Jag har just mördat min svärmor" till alla människor han stötte på, Reaktionen var ett enigt "How charming" och "Very Nice" , Undrar vad dom pra'tar på statsbesökens galamiddagar som vi nyligen fick se snuttar av på TV?

o~

1

i .' PRESENTE.w

VASA sikbranschens specialaffär

DAMFRISERING

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

SALON

Mode Ulrika Närpes

RITA VÖRA

Inneh. LEA SALONEN

TidsbestäHn . 961 ·56088.

din motor

~

)Bl ER

DAM o. HERR FRISERING

Erickson & 'Erickson

ROSITA

Karlav. 3 VASA, 961-120 311

,"ÖRA anligl

Inneh:

SMRKOM4TIC@ Tidsb:

miihelhus

\ - ra te l. 961-56 379

Rosita Eurs ORAVAIS

Stäng ute vind brus och mo­ torljud i bilen.

Lyssna i stället på din favo­

ritmusik i en av Sparkoma­

tics många bilstereoalterna­

tiv.

961-53588

MARIANNE

"'''RPES TEL

Sundom

lY" ...H 31050

96H2 0U

•

SOLBRITT LINDFORS

II

ÖVERMALAX TIDSBESTÄLLNING . 961-654 579

••

• • BERTEL NYGARDS anställda texter, boken om Ing arna i Svenska Österbotter.

- e Ingar dokumenterade'

a .a e

........

uf -Iokal.

Id<.; ! ," , l ajiP'1

P

SWE~lA

1.... 1

OSTERBOTH:NS UNGDOMSFÖRBUND (SOL') , f 10 D 65100 Vas8 10

.............................

~ ,..,spllln8de"

~~~

MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

• :

• ~

SIV-BRITT VESTLING SOLF BESTÄLLNING:

LA DAGAR:

agens rätt1S.00 mk inkl. smör, bröd, mjölk

.00-21.00 0_00-21.00

••• HERR & DAMFRISERING • TUIJA ••• KVEVLA X •• •• Best älJn . 961-40313 .

• ••• ••• ••• SALONULLA LENA GRAN BERG •• Inneh. KARPERÖ ••• TidsbestälIn . 961-32960.

•

ex •

0". .

COUIZ 66200

KORSNÄS ..,961-641152

FORD V 6 OR. 2,3 I och 2,6 I i delar billiga!

D Kassett 15,­

Delar från en krockskadad · FORD CONSUL COUPE ex. växellåda manuell , kardan och delad bakaxel m.m. m.m.

5 FRENCH K 'I SS Painted Faces

kassett D 45,' skiva O 45,·

Tel. 962-58 252 MXR dislorision FUZZ till salu .

961-110555 kvällar, Björn

DOKTOR MUSIC

Håll i Hatten kassett D 40,­ skiva D 40"

Föreningsspalte~

7 PINK AND BLUE Happy New Year

kassett D 45,·

S

ORAVAIS UF

S hop

HUSET MITT I BYN ••• ••

• _.,."..u-n,o- fore •

4 KRAKKASSETT Innehållande bland annat föl · jande risiga inspelningar från 1981 TLB, AJokemedia, Red Fox , Luspank, KRA , Gustav Nordlund, Slumrande Toner och Slappa Läppen

TidsbestälIn.: 961 - 114725.

~

•

(Kompass) Dilemma

D Kassett 42" o Skiva 42"

ROLAND " STRINGS" RS-202 1 år i bruk. Pris 3.500;-.

1_ _

.... ......................................

•• IcU ",

3 FRAUDULENT

YAMAHA SYNTHESIZER

SK-JO. Näslan ny.

Pris 8.500,-.-.

HANDELSESPL. 37

VASA

961-35 173

SALON GUN Inneh: GYN.VALLI I VORA Tidsb: 961-56 174

.lUDICROUS

II

PARADISE

har ordningsmann a möte 23. 1 , kl. 17.00 på Årvasgården.

ALLA MED!

Kassett D 40 mk

9 ALLRIGHT BAND EP·skiva innehållande bland annat TV-narkomanen, Angest, Alkisblues och Skär­ gårdsblues

Beställ

••

OP

O EP 18" Därtill kan du beställa föl­ jande singlar för 12,50:

10 • Ekblad

Svenska Folkaka- I demin

Story/Frag· ments of Love

11 • Ekblad Runningll'lI be here ton ight

NUIÖP

i Borgå 0494

s'kolan i tiden

12 Höödö 4 monologer med Håkan Granlund

Kommunala och so· ciala linjen 310 Fria fortbildningslinj· en 406 Informationslinjen 326 Studentlinjen .

Vårdlinjen, I och II

kassett O 45,'

ETT UNIKT TILLFÄLLE Kryssa i tör alt. skiva eller kasselt. Klipp ut annonsen och sänd den till oss eller kom in och hämta.

OBS! För postningskostnader debiteras 9 mk tör skiva och 7 mk tör kassett

353 Till oss kan Du söka via den ge· mensamma ' elevantagningen.

Ansökningskort och anvisning· ar erhålles från elevantagnings· nämnderna , yrkesväglednings­ byråerna eller Svenska folkaka­ . dem in, Agatan 15,06100 Borgå I 10 tel 915/147631/141 115.

Där får Du också mer ingående information om skolan och vårt kursutbud . Du kan också vända Dig till kansliet på Din egen skola för att ta del av fOlkakade· mins prospekt för år 1983-84.

Rainer Johansson Rektor

-

Skiva

D 45,­

6 CAMILLA OCH

TV • STEREO • VIDEO • RAD IO

' -.GVE S R ESO R

Kassett D 45,-

Martin Marken tel. 961-55 533

månd, onsd - stängt

Specialaffär i hemelektronik

RES EB\R..\

KUST·ROCK Studio-inspelning med 11 finlandssvenska band

Ring 962-58 252

QUAKER STATE för­ länger motorns livsl'ängd

Kassett D

2

KÖPES

DU!

\{

NU ENDAST 25,.

TRUMSET

Beställning: 961-38130 .

' KL AR

,

SÖU·ROCK I MOLPE Live inspelning med 16 finlandssvenska band

Tel. 961-116731 961-117422 Micke

DAMFRISERING

I,

öPs MUSIKSÖRS

ELECTRONICS MIXERBORD + AKG 330 BT SANGMlCROFON.

BRITT MARIE

REPLOT

Källarvaningen under

I

_I

1

Inneh . lena Wilson

IR (

TILL SALU

12 kanals MM

Pre3;e'lt~ii"Grl'l

I

_I

Namn ........................................

Adress: .....................................

Postnr: .......................................

I

SVENSKA ÖSTERBOTIENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) Ii Handelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10

•

20

Vasa Tekniska Läroanstalt Vasa tekniska läroanstalt mottager våren 1983 sökande till följan­ de studieriktningar och -linje: Tekniska skolan: -

Tekniska institutet:

Maskinbyggnad Elkraftteknik Biiteknik Husbyggnad

Väg- och vattenbyggnad

Lantmäteriteknik

-

Maskinbyggnad

Elkraftt.eknik

Husbyggnad

Ansökan till inträdesförhör bör insändas senast tisdagen 1 mars 1983. Ansökningshandlingar jämte information erhålles portofritt från läroanstaltens kansli, adress: Vasa tekniska läroanstalt, WolfIskavägen 33, 65200 Vasa 20, telefon 961/122244.

Man kan söka till såväl tekniska skolan som tekniska institutet utan förpraktik.

Studierna kan sedan påbörjas den höst praktikkraven är fyllda. Om sökanden vid anh6\1Ian om ansökningshandlingar uppger studie­ linje så bifogar läroanstalten praktikanvisningar.

Rektor

, KOM LOSS I EN SAMSA

12. 1. 1983 UKK Hallen Helsingfors

~ Det spriuer i

be'na - fOrs! i del ena, sen i ;a det andra. Snart <::? följe'/' resten av krop· Gruppen Whitesnake från England uppträdde för en nästan slutsåld kon­ '" ~ pen med. Försök au sertsal den 12. 1 i UKK-halllen i Helsingfors. Konserten var öppnings­ nwtstå rycmerna om du kan. For har dunsar vi samba som man gör konserten för bandets Europaturne. Turnen som är mycket omfattande på garoma i Copacabanu . sjung­ ande och gungande meJ skrau och slutar i medlet av mars i Australien. appltider. '/1

L/ P

Konserten inleddes av gruppen Ozzy Osbourne. Ozzy var den nasala sångaren från Black Sabbath. Nu har han dock ett eget band. Bandet körde med alla visuella kilicheer som kan väntas av ett heavyband. Olyckligt nog fick de inte ;lnvända varken pa-anläggning eller ljussystem till full kapaci­ tet. Publiken tycktes gilla Ozzy, speciellt gamla goda Paranoid .

••

KOM $OM/DUAR

Förväntningarna inför White­ Samba Camiw l dr snakes framträdande var stora.

KARNEVAL · spra­ , , kunde fdrger, syd­ En sak som flera människor /andskt humör, sång, dans förargade sig över var den otro­ och smittande rytmer. Och liga trängsel som rådde framför bry dig inte om k/åd..<eln, II scenen och flere stolrader bak­ k/a dig g/au och med åt. En varning till er som tänker ~-==~-' fanensi. Kom med gå på heavykonsert i UKK-hal­ en ros i munnen och

sombrero i nacken . Kliidema

7~ len: köp biljetterna långt bak ty spelar ingen roll. Huvud5aken dr

de tusen främsta stolarna är humoret. Kom som du dr, ta

Du klarar dig med en hundring, s.k , "stå-pa-stolen platser". vad du har!

nej mindre' För de! fdr Ju deLs el!

John Lord, David Coverda­ Sambakort l.lI! "muta" porrieren med och kamma In, deLs en le, Cozy Powell var kanske de o owniLulij! Sambasup.! - ta den musiker man väntade sig mest av. Men, men, både Cozy och /ramå! kmlLsbisten for da beholJt'/' Ju nog påfyUnlng.

John verkade lite anemiska till For at! a/la ska ha got( om plats f Hela Waskin ar fyllt av samba-rytmer. l.lIt dansa , umgci.' och TOTa sig ungefär häl ten av konserten.

D71io artister sköter om alt gWden och begrdn.sas Sambakortm tiU tusen David Coverdale hade rösten gladjen hålLs per tapp · Ot.'cral/! och !mje styck per k~'ii11. rätt bra i behåll, de klassiska sekund.

Beställ dit eget kUH i gud !Id skriken och mikrofonsativsvif­ från Vasa Sokus eller direkt tandena fick heavydiggarna att från Waskia. Tel. 121 444 / f . . vråla av örlJusmng. hovmiisrare. Kone! sdndes mo!

Latinamerikanska rytmer mit! i Vasas post (o"rskott.

Det som band av världsklass t-'iirsta vlnte7mÖTker. Det du! Kom med, I' k k "grabba" en grabb, charma en skan ~ . * -~ '

behärskar är att hålla onta ­ senorita ... Här cir alla ba.,tisar och vdnner, ten mellan publiken och bandet man kan bara inte V/lra an71al. Samba ('t\\)~*~

i balans hela konserten. Den Camiuu är årets absolllla hnjdpunkt i I S~/\RI1\. perfekta och rutinerade time­ ningen för uppma,n ingar som Vasas nöjesvärkl - se til/alt du ar med, vi ..I. 1~ ~

\

SAMSAft8 ,.

-BILLIGT

SAMBA NArrENLANG

GE DIG AT SAMBAN

G

Lstarra_r_kI._19._00·_ _ _ __

*-'f.:

fl\').,\! '

\l_Jj_l_S_ _~I_,\ _

__

___'

"Clap your hands", Everybody och C'mon" var häpnadsväc­ kande: Man väntar sig att ett band med Whitesnakesstatus skulle vara tufft och domine­ rande. Whitesnake hade dock den motsatta inställningen, det­ ta märktes till exempel när Da­ vid Coverdale uppmanade pu­ bliken att sjunga med honom, då kunde han säga: "Följande stycke är kanske bekant för en­ del av er och ni är mer än väl­ komna att sjunga med . " När man skriver om ett band som Whitesnake är det svårt att låta bli att jämföra dem med Rainbow, Rainbow har enligt många börjat stampa på stället medan Whitesnake utvecklas hela tiden. Rainbow på scen är visuellt ett mycket stiligare band. Alla effekter är superba i sitt slag. Whitesnake däremot hade några traditionella smälla­ re och olikfärgade rökridåer, kanske de istället lever på Da­

vids, Cozys och Johns legenda=­ riska rykte, Av gitarristerna utmärkte sig Mickey Moody. Hans sJidear­ bete var countrybaserat och mycket typiskt. John Lord har fätt en hej dej nya keyboards sen sitt senaste besök (II år se­ dan) men ännu fanns den gung­ bara Hammonden kvar. En av konsertens höjdpunkter var Lords soloparti. Han fick flera cigarrettändare att tändas när han drog igång med Sibelius Finlandia . Cozy fick också ett helt soloparti för sig, det var tekniskt helt okey men ack så typiskt. Han hade försökt piffa upp solot · med några smällare men det verkade lite för fixat.

Till slut vill jag påstå att jag inte trott att Whitesnake någon­ SIIl kommer att bli ett lika bety­ delsefullt band som Deep Pur­ ple var, fast killarna i White­ snake trodde det i en intervju .

Wille Wilenius