Österbottniska Posten (ÖP) nr. 3 1984 by Österbottniska Posten

ร P i .Sydรถsterbotten

~ffil~Gl08WCJ~ QJCJf388Qffil[JDlJB Var finns den oförargliga

underhållningen?

Ett knippe operettmelodier presenteras i programmet Glada Hästen på Wasa teater. Programmet skall under vin tern turnera i landsdelen. Operetter? Operettmelo dier? Vad är det? Huvuddelen av de som lä ser ÖP har sannolikt inte upp levt någon 'livslevande' ope rett. Inte 'live' - som publik åhörare-tittare. Möjligen i TV. 'I så fall skruvar man av', säger en 23-åring som ÖP frå~at.

År detta positivt eller nega tivt? Har teatern berövat dagens unga någonting när det inte spelas operett numera? Förr var det ju så att om man någon gång sökte ett al ternativ till dans och bio så blev det fråga om teater. Och då valde man nyårsrevyn eller en operett. Det senare alter nativet innebar åtminstone en ny musikupplevelse. Kanske t.o.m . en inkörsport mot en

mer avancerad musiksmak? Och till att bli intresserad av teater.

dansmusik. Operettmusiken kunde va ra ett medel.

•••

Vilka impulser påverkar de ungas musikaliska utveckling i dag? Country - Blues - Jazz, nämner någon. Kanske körmusik via eget engagemang i skolkörer, mu sikgrupper och församlingar nas musikgrupper och för samlingarnas musikverksam het. _ Det finns också de som di rekt går över till att lyssna på klassisk musik. Ändå torde alla dessa vara minoriteter - bara en del av de unga utvecklar sitt musikjn tresse enligt dessa linjer. Den stora massan blir kvar i popen, rocken , svensktopps musiken, slagdängan. Möjli gen börjar de intressera sig för gillesmusik och gammal

Är Glada Hästen operett? Nej! Glada Hästen är ett debattprogram. Det berättar om vad operetterna innehåller och vad de går ut på. Det görs genom presentation av kända sånger . ur kända operetter. Stina Svensson gör det tillta lande och njutbart. Tom Wil helms assisterar bra i duetter na. Operetternas innehåll dis kuteras i sketcher, monologer och kommenterade berättel ser och sammandrag. Pro grammet har sammanställts av de medverkande, som för utom de nämnda är Sofie Lindblad-Sonck och Pekka Sonck. Programmet tar klart ställ ning mot operetterna. De är inte värda att framföras på

Pännbild: _..--_J_Ohn Ah_läng

Was a teater. De är fulla av värderingar, de handlar om overkliga situationer, miljöer och människor, de förhärli gar de rika och makthavare och ser ned på fattiga , tjäns tefolk och andra raser.

vågskålen - musiken , glad och · avkopplande underhåll ning, en inkörsport till bättre musjksmak och intresse för teater - är inte tillräckliga för att -motivera att operett skall tas up på WT:s reper toar.

Men programmet är inte ensidigt. ' Sångerna presente ras i de flesta fall sådana som de skall vara. Förtjänsterna hos operetterna kommer nog fram.

Men nog finns det behov av ett glatt och underhållande sång- och musikprogram på WT:s rep~rtoar. Det finns ju annat än operett. Också med riktiga människor i rikti Det som inte sägs i pro ga miljöer. Ett program som grammet är att Wasa teater i det inte krävs lika stora musi dag saknar resurser att spela kaliska resurser för som en operett. A v skådespelarna är operett. Nog finns det skåde det förmodligen endast Stina spelare som kan sjunga på Svensson som sångligt klarar WT. Avgörande för Piaf-suc aven operettroll. För att spe cen var säkert det musikaliska la operett krävs dessutom nå- innehållet. gon form av orkester och en påkostad uppsättning. Om man i Sveriges TV kan

••• Man får lov att acceptera ställningstagandet i program met mot operetterna . Det är riktigt att de inte är värda att spelas. Att det inte finns re surser är ett reeUt faktum som man inte kommer förbi .

spela buskis-komedier som Spanska flugan och Poppe upp-poppade sånglustspel, så visst borde också WT kun na ge oss oförarglig under hållning någon gång. Utan aU ribban skulle behöva sättas så lågt som vid ovannämnda exempel.

Förtjänsterna i den andra

Sven-Erik Glader

Majoritetsmissförstånd orsak till alkoholism? D

Unga människor tror ofta att andra ungdomar dricker mer alkohol än de själ va. Dethär kan i sin tur leda till att man ökar sitt eget drickande. Man vill vara som man tror att andra är. Majoritetsmissförståndet kallas dethär fenomenet som granskats av fiI.dr. Ulla Marklund i Göteborg. Ulla Marklund som undersökt 4 500 skolelever i klass 7-9 i Göteborg och på Gotland har funnit att det faktiskt är på detta sätt. Man tror i allmänhet att andra har mer avancerade vanor än man själv har. Detta gäller inte bara alkohol utan också rökande, sexuell erfarenhet och an nat. Det att man tror att andra ungdomar dricker mer än man själv får allvarliga följder eftersom det leder till att man an passar sitt eget drickande efter det man tror att majoriteten gör.

Ulla Marklund kunde i sin undersökning visa att just det är vad som sker. När hon sett på vad som händer mellan klass sju och nio har hon funnit att de elever som i sjuan hade de mest överdrivna föreställningarna om kamrater nas drickande också var de som mest hade ökat sitt eget drickande när de kom upp i nian. När man vill motarbeta drickande hos de unga är det ör viktigt att påvisa detta missförstånd, menar Ulla ................ Marklund. Hon har på basen sin undersökning utarbetat

ett undervisningsmaterial som tar fasta på just detta. Man måste få till stånd en diskussion i skolan och ung domsgrupperna som visar att kamraterna faktiskt inte dricker så mycket som man tror. Ofta kan det tvärt om visa att det vanligaste är att man inte dricker alls. Ulla Marklund anser att det inte räcker med att bara lära ut fakta om alkoholens och andra drogers farlighet. Man måste också ta upp frågan om attityder och beteen den. Man måste genom diskussion göra klart hur attity der uppstår och hur de situationer kan se ut där man måste fatta beslut om sitt eget' handlande . Dethär ställer också nya krav på lärare och överhuvud taget alla som arbetar med ungdomar.

Felbjudna

Resultaten av Ulla Marklunds stora undersökning kom mer också med många andra intressanta uppgifter. Det visar sig t.ex. att det är helt fel av föräldrar att bjuda sina barn alkohol för att lära dem handskas med alkohol. Undersökningen visar att hela 67 procent av de ung domar som blivit bjudna på alkohol av föräldrarna åter finns i gruppen högkonsumenter, dvs. De dricker alko hol motsvarande två flaskor vin per månad . Av dem som inte blivit bjudna på alkohol hemma åter fanns bara 8 procent i högkonsumentgruppen. Siffrorna är så klara och vetenskapligt fastställda att man inte behöver hysa minsta tvivel om att de är riktiga. Man kan inte heller påstå att de som blivit bjudna hemma klarar av drickandet trots atf de dricker mycket. När man ser på vem som mest berusar sig så visar det sig. nämligen att det också nu är de som blivit bjudna hemma som oftast berusar sig. Att det är på det här sättet beror enligt Ulla Marklund

Se sid. 14

ämnder••och utskott OMSOU 1984 . . . . . .tbetsutskottet

:s, Petalax

Lappfjärd

, Vasa

...· ·s-'-""lom, Vallvik

l, Helsingby

8eI~WJa ,

'T·....-

imnden

o\JIdcrsson. Terjärv • Wasa Teater

äki. Närpes

M1lr11:l1ns1l1a Sj östrand, Jakobstad

SlihIgård, Pörtom

asa

n, Nykarleby

Sjeilttliim. Malax

'. l'Imnorrn. Kristinestad

• Kronoby

.liU!liJlD, Yllerjeppo

ottet . .t-H~3

Häggdahl, Molpe

.-....,,...0. Vasa g . Vasa - ,Nykarleby

' . Vasa

.......r'WIII.. t

ordförande, Jakobstad man. Nykarleby A.J;:lrOClS. ärpes . . . .I-':"U.....'" Forsman, Purmo Vasa &.&>._~I , Västerhankmo

Lördagen den 28 januari inbju der SÖU både nya och gamla förtroendemän till förtroende mannaseminarium på hote1 Waskia i Vasa . Avsikten med seminariet är att ge förtroende männen insikt i SÖU:s organi sation samt att diskutera olika aktuella frågor Lex. A&M verksamheten, fest fördelningen m.m . Astrid Thors kommer att in formera om Statens Ungdomsråd och dess uppgifter och verksamhet. För att underlätta arrange mangen bl.a. ordnandet av busstransporter till Vasa är det av vikt att förtroendemannen anmäler sig före den 23 januari, alltså nu på måndag.

SÖU:s styrelse höll konstitue rande sammanträde senaste veckas tisdag. Den nya för bundsstyrelsen samlades då första gången under nya för bundsordförande Mårten Löv dahls ledning. På sammanträdet vaJdes för utom olika utskott och nämn der även förbundets viceordfö rande för 1984. Han heter Kaj Karlstedt och kommer från Pensala Uf och Tredje ung domsringen. Utskott och nämnd medlemmar fjnns upp räknade på annan plats i tid ningen. I övrigt gick styrelsen igenom planerna på olika förbundsakti viteter inom närmaste framtid. Ett skolningstillfälle för för bundets förtroend'emän ordnas den 28 januari i Vasa. Inbjudan har gått ut denna vecka. Vidare fastställde styrelsen tema för midvintertinget som Bl' tradi tion arrangeras på Vörå Folk högskola. Datum 'blir söndag den 26 februari. Midvintertin get är ett forum där förbundet vill belysa aktuella frågor och skeenden i vårt samhälle. Tin get riktar sig inte enbart till uf aktiva utan även till andra in tresserade. Tema denna gång blir en diskussion kring "fram tiden för våra speciaJnäringar" , främst då växthusodling, päls djursnäring samt inom lantbru ket . För sommarens projekt kring SÖU-Rock kunde styrelsen an ställa som projektsekreterare Heikki E Hovi under en två må naders period. Hovi kommer redan under vårvintern att påbörja sitt arbete med att för bereda rock-konserten. Heikki Hovi är känd bl.a. från fd dansbandet Exom, numera medverkande l The Roots och, förstås, som fetknopp -i Viktor Hurmio.

Lannäslunds lantbruksskolor Tog Du ett sabbatsår efter grundskolan? Nu är det dags alt· söka -till vidareutbildning.

1802

Lannäslunds lantbruksskolor

002 Grundlinjen för lantbruk, 2 år: Allmän period 1 år + specialiseringslinjer:

- jordbrukare

- jordbrukare-maskinreparatör

1.82 Hushållsskolan, 9 mån . Ansökning via gemensam elevantagning . Närmare uppgifter, tel. 967-11 160, U-M Jern, rektor.

Ordförandens spalt

Framtidsutsikter: Aven organisation som SÖU förväntar sig gemene man säkert nya spännande initiativ, nya djärva mål. Förbundet skall vara en tummelplats för den öster bottniska ungdomens ny skaparanda och med friskt mod och ansenliga resurser kunna kasta sig in i och om hulda nya verksamhetsfor mer. Dethär är idealbilden av ett fungerande SÖU, men hur är läget idag? I stället för att kunna blic ka framåt och växa till sig som organisation är förhål landet för SÖU det rakt motsatta. Idag hamnar vi mera att med händer och tänder slåss för att bevara och upprätt hålla de serviceformer som redan finns än vi kan inrikta oss på utökad verksamhet. Tillväxtfilosofin måste skjutas åt sidan och i den mån tillväxt skall ske måste den hänföras till det kvalita tiva planet. Förbundstjänsterna bygg des till stor del upp under de goda åren på 60 och 70-talet då tex. dansverksamheten, bingo och samtidigt förbun dets ekonomi blomstrade . Idag är det lågkonjunktur inom förbundets affärsverk

sam het och ekonomin hotar att gå överstyr. Det betyder samtidigt att de tjänster som förbundet kan erbjuda före ningarna är i farozonen. (Läs: kanslitjänster, olika serviceformer, ÖP ... ) Att få ekonomin på fötter blir en av den nya styrelsens viktigaste uppgifter. Ett ut armat förbund har inte möj ligheter att verka menings fullt, ty för att kunna åstad komma någonting måste man vara beredd att satsa och riskera, ja rent av förlo ra emellanåt. Vi får hoppas att goda ideer och uppslag inte kom mer att saknas när det gäller att hitta vägen ut. Om inget annat hjälper återstår som sista utväg en riktig "häst kur" men vem vill vara med om en sån? Jag kommer för min per sonliga del att införa som rutin att varje måndagsmor gon från och med kl. B.OO tillbringa någon timme på kansliet. Därigenom kan jag medverka i de s.k. kansli konferenserna då veckans arbetsprogram genomgås och arbetsuppgifter förde las. Om ni har problem ni vill diskutera eller har goda ideer att tipsa om så ring gärna upp då.

Mårten Lövdahl

---'-a vecka inleder SÖV sin utökade • För arrangörernas del betyder annons- o

servicen att arbetet med annonseringen oDsservice för nöjesarrangörer i underlättas. Annonserna förmedlas från erbotten. f ter hittar du uppgifter om vad som SÖV till valfritt antal dagstidningar där - der på nöjesfronten i landskapet un de också samlas under samma vinjett ·njetten ~ Hö.JGSPLnTSGH. ~~ Hö.JGSPLnTSGH ESPLnTSGH finns som tidigare på ,. I och med detta system nås fler av ud--....... ppslaget i ÖP. Där hittar Du som skapet om vad , som är på gång: ngre uppgifter på det mesta som händer domsdanser, gammaldanser, bio, revyer, m föreningarnas nöjesverksamhet. teater....

Lappfjärds

folkhögskola~

En rejäl gammal bondgård, kan man tycka . ..

Musiklinjen Finns det skolor där eleverna stannar kvar år efter år - inte på grund av klena studieresul tat, utan· därför att de lär sig så mycket och trivs så bra? Ja, åtminstone vid folkhög skolan i Lappfjärd ser det ut att vara så. Hela tolv elever går nu andra året på den ettåriga mu siklinjen, med tonvikt på pop och jazz, och flera av dem fun derar redan på ett tredje år, åt minstone ...

na. Måndag till onsdag är Alf Mylläri, musik linjens enda hel tidsanställda lärare, på plats, och då pluggas det intensivt, med teori på förmiddagarna och praktiska övningar på ef termiddagar och kvällar.

Timlärare, som undervisar i olika instrument, kommer upp från Åggelby och Björneborg. Slutet av veckan ägnas åt de all männa ämnena.

- Kursen är officiellt ettårig, förklarar rektor Marianne Ni kander. Men å andra sidan får man ju studera hur länge som helst vid en folkhögskola, så i praktiken har vi redan en andra årskurs.

Mitt emot skolan, på andra si dan vägen, står en röd stU!!(l med vita knutar. En rejäl gam mal bondstuga, tänker kanske en förbipasserande . Stiger man in över tröskeln möts man emellertid av allehanda sladdar, mikrofoner och instrument, skumgummibeklädda väggar och troligen också några muci ser ande ungdomar. Det är en inspelningsstudio, byggd av eleverna själva.

Så småningom ska väl också skolstyrelsen ge sitt godkän nande och intresse fiIUlS för ännu en tredje årskurs. Då skulle elever na få samma kompetens som vid Åggelby pop- och jazzinsti tut, alltså yrkesmusiker . Redan nu kan man tentera alla Åggel bys grundkurser i Lappfjärd.

- Den här skolan är enaståen de, säger Robert Forss, elev andra året. Dess like finns inte i Finland. Åggelby, utanför Hel singfors, är en kvällsskola och det är inte alls samma. Det blir långa dagar för elever-

Byggde egen studio

- Vi började på hösten för snart två år sen, när musik linjen startade, berättar Alf Mylläri. Pojkarna har gjort allt arbete på talko, kan man säga.

Material har de mer eller mind re tiggt ihop från olika affärer. - Kvaliteten är ju inte den bästa, fortsätter han. Men det här är ju en skolningsstudio, några kommersiella syften har vi inte med den. Vi har till

Leila och Jane Folkhögskolan i Lappfjärd skiljer sig från mängden också i den bemärkelsen att där går mera pojkar än flickor. Musik linjen har i år samlat 25 deltaga re och bland dem finns bara två flickor. Varför?

- flickorna blir väl rädda när de får veta att här bara går poj kar, funderar Leila Ranta.kan gas, en av de två flickorna på musik linjen. - Och så är det inte lika

vanligt att flickor spelar med i något band, möjligen som solis ter i så fall. Visst lyssnar flickor gärna på pop och jazz, men. . . Och nog drar man ju sig för att gå fram till ett gäng pojkar och säga "Hej. jag heter Leila. jag spelar bas". Själv känner jag bara en kvinnlig ba sist i Finland. förutom mig själv. Leila är hemma fran Lehti mäki, i närheten av Ähtäri.

exempel tre till fyra gånger billi gare grejor än brukligt, och he la projektet kostar oss närmare hundrafemtiotusen mark. I all mänhet går en studio på om kring en miljon.

Den första skivan producerad i studion har nyligen getts ut i tu sen exemplar. Det är en singel med sånggruppen Pink&Blue från Karleby och skolans elever som musiker. - Den blev riktigt bra, säger Alf. Men vänta bara - i vår ska vi ge ut en LP, där alla ele ver vid musiklinjen ska med 'verka och elevernas egna kom positioner framföras. Med den kommer vi att spränga Svensk Finlands rockmusik-värld, det är säkert. Påstår alltså Alf Myl läri, lärare vid skolan.

Och sen då? Ja, sen kan man fortsätta att skola sig. Sibelius-akademin har nyligen startat en utbild ningslinje för pop- och jazz musiker. Och sen får man fort sätta att lära hela livet, enligt Alf.

- Jobb finns det nog, tror Ro

bert Forss. I och med att vi ut

bildas skapas ju ett behov av

jobb inom den här branschen.

Nu kanske det kan börja hända

nånting här i Österbotten också, inte bara i Helsingfors.

Hon har studerat tre år vid mu sikgymnasiet i Kaustby, sedan har hon jobbat som musiklära re vid medborgarinstitutet och musiklekskola. Hon kunde så ledes en hel del om musik när hon kom till Lappfjärd och fick direkt börja bland andra års kursarna. Trivs gör hon som fisken i vattnet.

- Fast det var Iitet.svårt med språket i början. berättar hon. Jag kunde inte mera svenska än det jag lärt mig i skolan, och det var väldigt teordiskt. När prästen höll andakt första da

. .. men man in hamnar man i en studio, som eleverna själva har byggt. Denförsta skivan är producerad och i vår väntar en LP, med elevernas egna kompositioner. Konstkommissionen i Vasa län har nyligen inrättat en tjänst för en länskonstnär med den lätta musiken som specialitet, och här vill Lappfjärds folk högskola haka på.

- Personen ifråga borde på något sätt anknytas till skolan, anser Alf Mylläri. Det vore ju ett ypperligt tillfälle för längre hunna elever att få arbeta som lärare för olika kurser. Läns konstnären kan ju inte ensam fylla alla lärarbehov i länet, det är för mycket för en person. Musiklinjen är endast två år gammal och under ständig ut-

gen trodde jag att det var buss tiderna han räknade upp. Numera pratar Leila en riktigt ledig svenska, även om finskan ibland får ta över som umgän gesspråk med lärare och kamra ter. Jane Mäkdä fra n Korsbäck är den andra modiga flickan . Hon började på teaterlinjen, men när den dog ut flyttade hon över till musiklinjen, där hon har piano som huvud in strument. _ Jag har spelat litet piano tidigare, men först nu känner

veckling. Eleverna själva är till stor del med och formar sin ut bildning. Men de lever trångt och har få lärare, dessutom känns de allmänna ämnena i bland som en onödig belast ning.

- Helst skulle vi nog ta över hela skolan, säger de. - Men då skulle det inte längre vara en folkhögskola, in vänder rektorn. Så Lappfjärds folkhögskola fortsätter nog som förut, med både teater och barndagvård, förutom musik.

Birgitta Strand jag att jag lär mig helheten, sa ger hon. Inte var det svårt att hoppa in så där plötsligt, vi har så bra lärare. Jane anser att det är viktigt för en ung mä.nniska att själv få välja sin livs bana. Om man är speciellt intresserad av något så ska man prova på det, hur otro ligt det än kan verka. Själv är Jane intresserad av teater, men deppar inte över att hon ham nade på musiklinjen.

Musiken är också viktig

Se sid. IS

tröm dånar heavym~sik i UF -lokalen i hel . Action kallar sig bandet som producerar som endel grannar kalhir oljud och andra _ ll.LIller in för aU lyssna på. Medlemmarna själva alla fall sin åsikt klar angående vilken slags man ska spela.

I.»JO.

man karaktärisera måste den väl anses , tung i förhållande ama", menar Tho . n, gitarrist och sån5lanade bandet för si h ett halvt år sedan, liIl5:I:=:aJllSmed tre andra lika· • men under å rens lopp sättningen ändrats . endasl Thomas återstår p rungliga sättningen.

_M_

bn säga all vi spelar än Saxon och AC/DC, förtyd li ....~...... e Nlåker, gitarrist old man i bandet. har vi lugna låtar - er Thomas. En! ~.!U han sedan efter en tertanke.

.~_~Ir'e

lärt sig musicera på egen hand, genom att lyssna på skivor och kassetter och sedan ta ut ackord och ri ff. l fjol gick en kurs i Ml:s regi några fredagar med ledare från musiklinjen vid Lappfjärds folkhögskola.

- Vi efterlyser mera sådant. Kurser är bra, man lär sig alltid något nyll, säger Kjell-Ove . Dessutom kunde det ordnas fler tillställningar typ SÖV-rock. Exem,pelvis kunde föreningarna ordna konserter i ringarnas regi. Dessutom menar Kjell-Ove att de konserter som ordnas i dag bara bjuder på samma band hela tiden . Givetvis måste de kända banden vara med men lite mera variation och tillfällen för okända band efterlyses . Både Thomas l inden och Patrik Linman har siktet in ställt på musiklinjen vid Lapp fjärds folkhögskola nästa år. Framtiden ska handla om mu . sik, därom råder ingen tvekan. Som musiker eller eventuellt studiolekniker. Action tillhör de band som är relativt okända och satsar på att spela en kortare "show" i

Action består av Kjel-Ove Nyåker gitarr, Thomas Lin den, gitarr och sång, Patrik Linman, bas och sång samt Mikael Korsbäck trummor.

par manader sedan . n in ett demoband ios för att sändas ...,, ~-=-nl!Öferna. Sedan dess m=:r:u:ISä ··u ningen ändrats Korsbäck numera

stället för dansmusiken. [ da gens läge har sådana band emellertid· ganska svårt att få spelningar .

- Om dansarrangörerna bara vågade satsa vore det helt an norlunda, menar Nyåker. Dom tar ju hit Snowstorm och lik nande, men ingen vågar satsa på okända band.

ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgiua Strand. Lars·Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555, hemtel. 967-18697 Redaklion: Ja'k obsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

- Vi är faktiskt inte dyra om det är det som det hänger upp sig på, tillägger Thomas. - Kanske kan det vara så all man är ilitet rädd för hård roc:k. Tror all det är något man inte kan dansa till, eller så tror . man alt det är fula typer som slår sönder grejor på scen och

Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hem tel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbollen John Ahläng, tel. 961-113 522, hemtel. 961-112 001. PRENUMERATlONSPRIS 1983 Helt år ... .. ........... ..... ....... ....60. Halvt år. ............ ................ .40, Skandinavien .... . ..... ....... ..... . 70. Lösnummer ...... .. .. .. ...... .. ..... 2.50

rör en massa liv. Men så är det ingalunda alltid och inte vad gäller oss i alla rall. Jag tror all ·ifall vi boll i Sverige hade vi varit betydligt längre nu. Där finns spelningar bl.a. på ungdomsgårdarna.

Även om förhållandena här i trakten känns litet ogina just nu tänker Action inte ge upp. Man har planer på en ny demo, och någonstans i bakhuvudel häg rar en skivinspelning.

John

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13 555

ANNONSPRIS texten ........ .. ...................... 3.75 Efter texten ......... ..... ...... ... .... 3.75 Bestämd plats -.20 per mm

ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli. Handelses planaden 10 0.65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd. tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -,35 spmm Österbotlniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an· nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av poslförsening in te införts i begärt nummer .

________~____________~

Fast egentligen börjar det hel~Iängre bakåt i tiden. Tor sten berättar att de var fyra bröder i familjen, men av någon anledning blev det just han som råkade ut för "hantverkarblodet", som han själv säger. - Både far min och farfar snickrade och smidde. På den tiden stod hyvelbänken inlyftad i stugan på vintern. Man hade inte gott om varma utrymmen. Så man växte mer eller mindre upp i spånhögen som liten parvel. Jag började egentligen med att svarva då jag var i fem tonårsåldern. Med hjälp aven hammagjord trampsvarv. Vi hade ingen svarv i skolan så jag visste inte ens hur en svarv skulle se ut då jag byggde den första. Sedan byggde jag om och förbättrade modellen. Under krigstiden svarvade jag bl.a. delar till spinn rockar. Det fanns behov av sådant då. Sedan efter kriget kom den här slit och släng stilen och hantverk blev mer elJer mindre överf.lödigt. Då. under kriget. gjorde jag också endel gubbar, men mest blev det olika djurfigurer, som jag gav bort. Några sålde jag väl också. ' Då sandpapprade jag figurerna släta. men idag vill jag att knh·tagen ska synas.

"De kommer då och då" To rs ten \'isar några av favorit figurerna. Oftast förestäl ler de äldre människor som är syssehana med något ar bete. sysslor som hörde till vardagen då TorSten själv var ung.

- Jag vm visa endel av livet på landet som det var förr. Vill ha dem sysselsatta med saker som kommit bort. Torsten visar på gumman som står vid spisen och rör i en trefotsgryta med en "kreckio" . Med vänster hand håller hon i förklädet. - Forklädet var universalredskapet. Det användes till pannlapp då hon skulle lyfta grytan, att torka svetten -ur pannan med, aU torka av bordet med osv. Kanske till att snyta någon unge ibland. Varifrån tar du dom egentligen, dina gubbar? - De kommer då och då, svarar Torsten på sitt lugna, enkla sätt. Jag brukar göra sk.isser för att inte tappa bort dem. Jag har alltid varit intresserad av teckning och det har jag nytta av nu. I somras poserade jag med olika gamla redskap medan sonen knäppte bilder, Men inte ens det räcker till. Ibland då jag sitter och täljer måste jag upp och känna efter hur kroppsdelarna egentligen förhåller sig till varann. Dessutom gäller det att få kläderna att "rynka" sig på rätt ställe. Så gott som alla Lundmarks figurer är allvarsamma, äld re människor, med ansiktet och kropp märkta av tungt och hårt kroppsarbete. Ideerna till sina gubbar hämtar han som sagt från sin egen barndom. Är det månne så att du upplevde den tiden som hård och allvarsam?

Mannen med gdsfotaharven. Harven är en exakt kopia ; skala 1:10 aven gammal harv som finns kvar på Lund marks gård. - Nå inte vet jag direkt, man hade roligt då också, ~ barn. Visst försöker jag få dom aU grina upp sig en smu la, men ofta blir de ändå på nåt sätt präglade av livets aD var. Man upplevde i a'llmänhet de äldre som allvarsam .... och man hade stor respekt för dem också. Fast give • fanns alltid dehär byaoriginalen som förgyllde tiUvaroe.

Gumman vid spisen, med "trifotagryto" och "kreckio" och förkliidet i handen. flf.lUerntl. Gumman som har bakat och står med brödkaveln och väntar på gubben som skulle i stället gick till skogs med hund och bössa och kom tillbaka tomhänt.

JDm

el figurer som han gör i större uppia ändå någonsin helt-lik den andra.

ilda individer. Jag brukar ändra litet och så vidare, men anletsdragen lik -a mycket. Det är väl ett släktdrag drt snabbast när man kört in sig på en -ecken aU sitta, men intressantast är med en ny typ. Man vet aldrig riktigt

1IICI~Z:a. förebilder

för dina figurer, folk som

att dom lånat drag litet härifrån och t)"-per som bodde i närheten när jag

dnlhär smeden här har faktiskt en egen

. farfar som jag umgicks mycket med

Hu var smed, liksom hans far och far _ _ _ A v honom lärde jag mig smedyrket. .- allvarlig ut för det mesta, även - speciella humor.

.....Irw jag honom mycket. Speciellt har jag

. . nalda medel han använder och ändå får

fram. Hans figurer är ändå lite grövre

~:=~~:-~_- ner och mindre snitt. Jag har väl alltid -arann med detaljerna vad jag än sysslat ..

beundrar mycket är Einar Sanden i Ilade en utställning av sina gubbar på

~=:: ... ca ir sedan. ..... ,-äl alltid

•

påverka av allt man ser

. . . . .tet ~_"15

LDDUlnark inte haft sina gubbar utställda på ingen okänd figur i det sammanhanget. åren har den som besökt Stundars i sam rkardagarna hittat Lundmark vid

- Det börjar bli ont om folk som kan dehär gamla ,h ant verken. Varje år faller någon bort, blir för gammal och tycker att han inte orkar. Annars är det intressanta dagar dehär hantverkarda garna. Senast i somras fick jag förklaringen på en ma nick som jag inte visste vad den skulle användas till. Det finns här och var verktyg som något byasnille hittat på i tiderna och som nästan ingen idag mera vet hur de ska hanteras, eller ens vad de är avsedda att användas till. Dessutom får man träffa en massa intressanta männi skor. I somras diskuterade jag "livskvalitet" med några "djupa" typer. Jag förklarade för dem att det är en del av min "livskvalitet" aU få skapa något med händerna. Jag tror dom förstod mig.

Nu ska man inte tro att Lundmark helt tappat kontakten med verkligheten och bara täljer gubbar dagarna i ända . Jordbruket håller en yngre genration på att ta över, men istället undervisar han numera i medborgarinstitutet. Håller kurser för klockbyggare, svarvkurser och olika småslöjdkurser _

- Det är någonting att falla tillbaka på om gubbarna in te går så bra ~ Någon timpenning kan man inte riktigt räk na med med gubbarna. Visserligen använder jag bandsåg och sågar till figurerna, men knappast kan man ändå le va på dethär.

Smeden som hämtat sina drag av Lundmarks farfar. "Han var en skicklig smed. Använde bara städ, tång och hammare. Av honom lärde jag mig smedyrket."

Medan vi går ut till snickarboden som ligger i ett mindre hus undrar jag hur mycket tid han egentligen lägger ner på sina gubbar. Lundmark ler i mjugg och säger att det egentligen vill bli all tid han får över.

- Ibland stiger jag opp litet extra tidigt om morgonen och går ut och täljer en gubbe, säger han medan han öppnar dörren där man kan läsa "SNICKEBO" på en handgjord träskylt. Jag tycker det är en bra start på da gen. Dessutom är det avkopplande ifall man är stressad att sätta sig och tälja en stund. . . Jag säger som Emil. Snickarboden är bra, både för den som är på insidan och för de som är utanför. Fast ibland känner man det som om man höll på med skåpsupande, ler Lundmark underfundigt. När man smyger sig iväg till snickarboden fast man tycker man borde göra någonting " vettigt" istället.

Text o. bild John Ahläng

Räfserskan. En av Lundmarks privata favoritfigurer. Ett bra exempel på hur han vill att figurerna ska syssla med sysslor som kommit bort.

. ,*

* +*

DENNA LÖRDAG

BJUDS PÄ BRUDAR

SOM TROTS NÄGRA REGNSKURAR INTE STAR OCH TJURAR

UTAN DESSA TJEJER -I< ___ VISAR VERKLIGEN SINA GREJER

~[I

DISCOT:!

\I SALEN:I

............. ..... ,. ............. ,. ............... . . ~

...

....... .....

... ...

...

'llT~Mit~.ll NORRA DELENS POPULÄRA DANSPLATS

LÖRDAGEN DEN 21. 1.1984 KL. 20.00-01.00 MED DE POPULÄRA ÖSTERBOTTNISKA BANDEN:

MAnI VillMÄICI

....D

NÄSTA DANS 28. 1. 1984. OBSERVERA! DEN NYA BUSSLINJEN F'RÅ'N KARLEBY! ! !

o rnarna i Kristinestad r att få nya ungdomsut n. Det är den nuvarande lekslokalen på Strandga i 'är nstaden som blir ledig överlas av ungdomsnämn En del av huset kommer -ungera som kansliulrym for ungdoms, idrotts och htilnnm,,- 'mnden medan resten finnas till för ungdomar In a större reparationer b_uer all ut föras i della ske gongång under vårvinUKnmer man att ta lokalij br uk. Ungdomsnämn . er all ge förslag till

GAMMALDANS IJEPPO lörd. 21. 1, kl. 20.00-01,00. Omtyckta

JUKKAS ser till att ni trivs. HjärUigt välkomna! . bordtenms, mysrum för musik lyssnande och avkoppling, klubbrum, cafeteria och TV rum har hittills diskuterats. Även ungdomarna får vara med vid planeringen och ut

~~~OCCC~~~OCCC~~~QCCC~~~~~~~~JOC

formningen av ungdomsgår den, ungdomsnämnden har bell alla högstadie- och gymna sieeleverna komma med förslag till aktiviteter, inredning och öppethållningstider.

Blandade kören startar sin verksamhet torsdagen 19.1. kl. 19_00 i Sparbankshusets klubblokal. Intresserade från hela . Nykarleby hjärtligt välkomna!

Bio Lyran -

Kom me' och .

Malax

~ !,I~~~mm;v_

värsta vintermörker. Kom med och spana in en Amigo eUer en Senorita. Här är aUa blIstisar och vänner. Man kan ·inte vara annat. Samba Camival är årets höjdpunkt i Vasas nöjesvlirld - se tiU att du är med. Vi startar kl 19.00.

VAiJroMNA "lIlN SVANSlÖST /tour; IliM!

Ntu $flA/lSIlIS -FILMENMED KLÖS!

Kom som

fA.. IIOIIOflUl

du är

Samba Carnival - sprakande färger, sydländskt humör, sång, dans och smittande rytmer. Och bry dig inte om klädseln, klä dig glatt och med fantasi. Kom med en ros i munnen och sombrero i nacken. Kläderna spelar ingen roU. Huvudsaken är humöret. Kom som du är, ta vad du har!

P ~

Barnfilm kl. 15.00

HACKE HACKSPETTS

ÄVENTYR

-:~;;äd;be;;;;a! Hela Wasida är fyUt av Samba-rytmer. 40 artister . sköter om att glöden och glädjen hålls på topp - ' . överallt och varje stund. .

'./

Sambakort att "muta" portieren med fås från Sokos eUer Waskia. Entre 55 mk - entre&SUpl! 98 mk.

För att alla ska ha gott om plats .. tt dansa. umgås och rör a sig begrän sas Sambakorten till tusen stycken per kväll. Skynda på, del är många om budet!

» • » •••

12.2. Solhem kl. 18.30 GÖTA KANAL 26. 2. Solhem VEM SKALL TRÖSTA KNYT TET. OPERATION OUTLAND. 11. 3. Bygdegården kl. 18.30 BRONCO BILLY

HOTEL

"\\SI~I,\ ••••

*•*•

Kommande program: 29.1. Bygdegården: ANNIE & ÖRNNÄSTET

VAASA VASA

* * • * * • * •••••••

8.4. Solhem kl. 18.30 DR STRANGELOVE 23. 4. Bygdegården kl. 18.30 EXORCISTEN

» • • • • • • • • » • » • • .• • • •• » • • • • •

* • • • • • • • ••••••

Snudd på premiärhysteri i Malax

_" Ja, du. Dethär var värre än "Kaninerna på Na varone" dethär" , sade en till synes mycket nÖjd Stig Lundqvist medan kön till biljettförsäljningen ringlade lång i Bygdegården i Malax senaste sön dag. Orsaken till den Lundqvistska belåtenheten står givetvis att sö ka i ändan av biljettkön där småningom den trehundratret tonde besökaren betalade sin biljett. Och orsaden till kön hit tar man däri att det mångomta lade biografprojektet "Bio Ly ran" i Malax körde igång på allvar just nämnda söndag. Eftermiddagens familjeför ställning av Madicken lockade 140 åskådare. Något som mer eller mindre tog arrangörerna på sängen utan kuddar. Kuddar till stolarna alltså. Kud dar fanns anskaffande till hundra stolar; man fler stolar fick alltså plockas fram innan den unga publiken hade sitt plats. Martin Båsk med sonen Mat tias hade kommit från Solf för att se Madicken i storformat. Enligt Mattias var Madicken bra, trots att han sett avsnittet i TV tidigare och han menade sig ha för avsikt att återkomma nästa gång man har familj e föreställning. Martin tyckte att det är lov värt att ungdomsföreningarna

kan gå samman om en sådan här satsning och använda de fö reningshus som redan finns. Dessutom menade han att om det fortsätter såhär kan man klart påvisa behovet av biogra fen. Något man inte direkt kun nat göra tidigare. Nu ska man väl inte gå och inbilla sig att Lyran kommer att dra så här mycket folk i fort sättningen. Helt visst hade en viss premiärhysteri drabbat nej den, men det visar utan tvekan att intresse finns. Den som tve kade efter familjeföreställ ningen fick allt lov att ge sig då salen vid kvällsföreställningen höll på att bli överfull med de 173 betalande och några in bjudna. T.o.m. gick det så långt att ett par presumtiva be. sökare vände efter att ha kikat in i salen. Lars-Göran Sperring var gi vetvis också nöjd efter kvällen, men samtidigt väl medveten om att många kommit just för att det var första kvällen, av nyfi kenhet och dessutom har "Jak ten på den försvunna skatten" alltid varit en kassafiJm.

Kasköunga på jakt efter utrymmen I Kaskö bär man om några veckor ut häradsrät tens möblemang ur tingssalen och ersätter dem med pingisbord. Nej, någon större pingisturnering är det inte frå gan om. Inte helJer har Kaskö plötsligt blivit så to talt laglydigt att häradsrätten skulle avskaffas. Orsaken är den att det en längre tid funnits behov av ungdoms utrymmen i staden. Tidigare hade man utrymmen i före ningsgården, den byggnad som nu övertagits av Folkline. Sedan hade man också ett samlingsut rymme i finska skolan, men un der några år nu har ungdomar na varit helt förvisade till gatan eller baren. Barer som dess-

utom inte egentligen finns, en ligt Karl-Gustav Mangs, ordfö rande i ungdomsnämnden. Behovet finns således och numera finns också utrymme na. På andra våningen i det s.k. ämbetshuset får ungdomarna fyra rum till förfogande. Ett av dessa är tingssalen som alltså ska ge plats för pingisborden.

Korrimentarerna bland besö karna på utgående gick överlag i den andan att man gärna kom mer nästa gång också. De flesta hade dock som för behåll att de kommer ifall det visas någon intressant film. Ganska få hade uppmärk-

En gång i månaden sammanträ der häradsrätten och då ska borden ut och tingssalen åter , ställas i lagom dignitivt skick. I övrigt får utrymmena disponeras som det bäst lämpar sig. Det ta betyder i praktiken att ut rymmena ska hållas från sex till tio på vardagskvällarna, åtmins tone till en början. . Förutom pingisbord har man ett biljardbord, ett rum för musiklyssnande och ett rum där olika tidningar och tidskrifter kommer att finnas. Till en början hålls verksam heten igång med en anställd le dare som finns på plats varje kväll. Riitta Heikkilä, stadens ungdomssekreterare, menar att behovet finns. Nu gäller det att få ungdomarna att komma och börja trivas. Något som gi vetvis till en del beror på vem som fungerar som ledare. Just nu anser man sig ha en mycket lämplig person på lut som i princip har tackat ja. Kaskö uf existerar visserligen

Alderskoll med hjälp av

medlemskort i Korsnäs

Korsnäs uf har planer på att skaffa samtliga med lemmar över femton år speciella inplastade med lemskort för att komma tillrätta med problemen kring kontroller av åldern på dansbesökarna. Åldersgränsen på femton år har genomförts med större och mindre framgång under åren. El! problem har varit att die nesta saknar identitetsbevis när de väl står vid biljett kassan. Dc ID-handlingar som oftast kom

mer i fråga är sjukförsäkrings kortet och eftersom dessa i all mänhet saknar fotografi är det svårt att veta om det faktiskt är besökarens eget kort, menar Kurt Hofman, tidigare ordfö rande för Korsnäs uf och en av dem som dragit upp planerna

för det inplastade medlemskor tet.

- Visserligen löser vi knappasl

problemel med aU hålla ålders

gränserna med delhär, men vi

kan säga. del som så aU vi nu

"sopar framför egen lrappa"

och ifall del visar sig aU del he

la fungerar kan iden säkerl

upplas av andra föreningar.

För närvarande underhandlar man med två firmor som tillver kar denna typ av ID-kort. Vad

sammat det faktum att be sökarna faktiskt kan påverka filmvalet. Vid varje föreställning kommer lappar att finnas framme där man kan skriva vilka önksemål man har på den kommande re pertoaren ..

Nästa söndag, den 22 januari är turen kommen till premiär i Solhem. Då går "Pelle Svans lös" som familjeföreställning, klockan 15.00 och 18.30 får be sökarna följa med in i "Garp och hans värld".

JOHN

Johanna Tiililä: Så snart vi fått allt i ordning öppnar vi dörrarna. A l' allt alt döma blir det alldeles i början av februari. fortfarande på papperet, men lokalen övertogs 1970 av staden och numera fördelas de utrym mena av stadens ungdoms nämnd mellan olika föreningar i staden. Främst föreningar priset för ett kort sist och slutligen blir är ännu oklart, men före ningen kommer att subventio nera korten så i stort sett blir det fråga om en tia per före ningsmedlem. ID-korten, eller medlemskor ten vilket man nu vill, innehål ler uppgifter om namn, adress och födelsedatum samt ett foto grafi. Fotografierna tas aven fotograf som kommer ut till föreningen i början av februari. I första omgången görs korten åt, i första hand, åldersgruppen 15-18 år. Äldre har i allmän het körkort att uppvisa. Får man systemet att löpa ska nya kort i fortsättningen göras i början av varje kalenderår, åt alla som fyllt femton, eller fyl ler inom det året.

som huvudsakligen sysslar med gymnastik i olika former. Men behovet av ytterligare utrym men finns som sagt.

JOHN

Kauko Röyhkä & Narttu På fredag 20. 1. besöker Kau ko Röyhkä & Narttu Jakob stad för att ge konsert i Han delsläroverket. Arrangörer är Jeppis Musa. De spelar så pass särpräg lad rock att man helst bör uppleva dem själv för att kUD na definiera deras musikstil. säger Mika Fagerudd, arran gör och ordförande i Jeppis Musa. Kauko Röyhkä & Narttul kommer från Virdois. Grup pen är välbekant för den finskspråkiga publiken, bl.a. tack vare sin LP-produktion. Konserten börjar kl. 19.00.

••• evypremlarer:

IMunsalal

., 'Måounshou' , Bland alla utbud av revyer såhär års får man nog räkna "Måonshou" som en av de stora. UF Svanen lO·års jubilerar med nyskrivet och aktuellt. "Måounshou" är en revy med ingredienser av alla slag, härligt variations· rik. Munsala·trakten har begåvats med ett stort transportnät. Bilen är nära nog Munsalas vapen. I Monå har man uppmärksammat detta med en om· fattande dikt, som även inbegriper andra transportörer. "Dikten" fram· förs på ett intressant sätt, med bakgrundskör. Den kyrkliga debatten har man inte brytt sig om att ödsla fler ord på. Insändarna i dagspressen räcker tHI. Men pantomimen är nog så talande.

And Holm som riv/antast.

Det finns många slags rötter. Sådana som vä xer i jorden och sådana som man hittar ned- . grävd i jorden, om man tänker på Vörå-runorna. Att man se dan drar slutsatsen att norrmän förirrat sig till Vörå är en annan sak - en uttalssak. De rötter som växer i jorden konsumerar man på Udden - det omtalade hälsohemmet. Intagna på Ud den är Andropov, som lider av Röda Hund och konstant väg rar att äta eller dricka något som inte har fått färg, och även Arafat. Men Arafat trivdes ej - han vände tillbaka till mera liv och rörelse. Ny-TV figurerar ett flertal gånger. Man debatterar bl.a. hur det skall bli i Nykarleby om syndafloden kommer. Kyrkan måste ju helt enkelt bli ark . UF Svanen har haft en del problem innan premiären med att få telefonen kopplad. Detta har man naturligtvis med för att inte tala om hur svårt det blivit för landsorten med ge

mensam alarmcentral. Gum mans fähus brann ner innan hon kom till rätt person . Svarta pengar har diskuterats från och till vad gäller farmare . Oscar (Fred Nybäck) som drab bats av jämlikhetsdebatten och skaffat handväska vet hur man skall skilja på svarta och vita pengar. Fodret i väskan skall vara vit på ena sidan, svart på den and, ra. Fast - han själv har ju alltid grådaskiga sedlar. Han har också ett gott råd' för dem som gör pengar. Byt ut de gamla bil derna av gubbar till mera in tressanta. De bilder han före slår skulle säkert få många her rar att hålla hårt i pengarna. Det finns två typer, som man helt enkelt inte kan förbigå i "Måonshou". De två städarna (Folke Lindgren och Göran Fri lund) , som rensar scenen från allsköns bråte till ackompanje mang av roliga historier som drar många spontana gapflabb.

Men revyn är som helhet så jämn och så rolig att man inte skall dra fram någon framom andra. Visst finns det lokala in slag som en utböling inte begri per, men godbitarna är så mån ga att man glömmer bon att det fanns något man inte förstod. Melodierna är gamla bekan ta, som fått ny text. l vissa fall hade man kunnat korta av sån gerna. Tempot i revyn är fint, scen bytena sker snabbt , vilket kan tillskrivas regissören Kristina Ågren, som under en vecka re gisserat revyn. Gänget börjar vara så gamla i gamet att de tänkt igenom allt innan regissö ren kommer. Kanske kan detta verka för bra, men om man bubblar av skratt inombords på hemvägen måste revyn vara en fullträff. Fyndiga texter, väl genom förd föreställning, fint tempo, s pelglädje, variation "Måounshou" har aUt.

Margaretha Sjöstrand

Tjöck

aSlo m

•

n spegel

med. utsändningarna i lokal·TV har fullmäk· . .~uumanträdena kommit in i folks vardags· . De debattglada och de som bara annars trivs ,_ _-...ör kameran har därför blivit tacksamma ob· för gyckel. Detta har Tjöck·Påskmark uf:s _ - ng utnyttjat i år. Revyn, som heter "Såsom el" (Ingmar Bergman är ju högaktuell) är et uppbyggd kring de små mänskorna som de stora besluten. Andra aktualiteter, både lIlIada och från stora världen, finns förstås med, _ . ... ett par danser.

"'twr

......iII!ssången "Hej hå' hej pratar på" ger tonen Mr:<diI~ifr den första delen. De ~.ini·i-n Siarna - den sure ordförande Fager, r, ärkekonserva Tuffer, päronodlaren Jälnler (blir det "J a högsvenska?) - till !i:lCE1=:1I1S med svärmor Marga och glesbygdsdrottningen

pratar och pratar och pratar. Detta är första delens problem, hur kan man framställa enfor mighet och innehållslöshet utan att också framställningen blir tråkig? Några andra inslag har blandats in för att ge omväx ling. Till de bättre hör K:stadsprofilen Kypros, den omilda behandlingen av nya tidningen och "Med

Reningsverkets invigning. Finanser {Alf Eriksberg}, Fager (Martin Forsström) och lälmer {Kjell Skog lund} avsmakar. mersmak", där mästerkockar na gör en mycket populär an rättning av oklappat ungkött. Om första delen är lite tomgångsaktig ibland så är andra desto bättre. Kaskö rederiet försöker sälja sin båt, men har svårt med grekiskan, revypappan Håkan Norrback

gör säsongens säkert anskrämli gaste Carola, i "Mäster Ole" har man gjort en mycket fyndig version av sagan om Mäster Skräddare och frågan om kom mun vapnen i Kaskö och Kristi nestad blir ,löst på ett elegant sätt. Toppnumret i hela revyn är ändå "Idyllen", som hand

lar om det svenska kungaparets underbara liv. Här får Kjell Skoglund verkligen spela ut, och han gör det ypperligt. Bra är också "Kungen", där motel let går in för en radikal förkort ning av rumsuthyrningstiderna

Se sid. 13

Sven-Erik Klinkmann:

Håller rocken på

att bankrutt förklara

sig själv-?

Det kan inte vara lätt att var rockkritiker dessa dagar. Kanske nittio procent av den lätta musiken som ges ut i dag är rent strunt , lätt smält och lättglömt, löjligt och fånigt, pompöst och onaturligt, . uttryck för en manipulation av den köpan de ungdomen än verkliga al ternativ. Det är en fruktan s värd tomhet som breder ut sej inom rocken idag, det är som en förlorad tilltro till framtidsmöjligheterna skul le färga av sej så häftigt att ingenting optimistiskt, posi tivt, vackert, harmoniskt, dynamiskt, energiskt finns kvar. Det är som om rocken skulle vara på väg in i nån ting som man ännu inte kan se vad det är, som om den skulle hålla på att bankrutt förklara sej själv. I Dagens Nyheter har tid ningens rockkritiker Per Mortensen en rätt intressant översikt över det som kom mit ut under år 1983 på rockmarknaden . Det blev mycket fuskfunk, elektro nik och insmickrande melo dier, skriver Mortensen, ett vakum som ~av gamla sex tiotals hjältar som Eric Clap ton, Paul McCartney, Paul Simon, Stones chansen igen, chansen att göra nya hits. Den säljande populär musiken verkar som ett skonsamt balsam, ett alter nativ till äkta känslor av vrede, 'av extas, klagar DN:s rockkritiker. Som motvikt till det menlösa massorlet ser Mortensen hårdrocken fortsätta sitt machtiberna me, med debattaktuella namn som Iron Maiden, Ju das Priest, Rainbow, Mo torhead, Ozzy Osborne och Kiss. Så här analyserar Mor tensen hårdrockens inver kan på de unga: "I hårdrocken får en viss typ av känslor utlopp, enty digt och en i taget. Jag kan inte befria mej från tanken att tusentals pojkar i dyrkan av riffet och gitarrgestalten underkastar sig en motbju dande ritual. Frustration, mi ndervärdeskänslor, un

danträngd sexualitet för vandlas under några dånan de timmar under våldsam ma musikaliska paroller tHl självkänsia . Hårdrock kräver mer än någon annan musik under kastelse och identifikation. Den minskar möjligheten till språk och eftertanke då den bankar in ett fåtal atti tyder som lyssnarna finner härdande och stärkande". Jag undrar då om inte rocken i dag har tappat mycket av det som en gång utmärkte den, en glädje, en ursprunglig livskänsla, en äkthet och en oanfrätthet gentemot de styrande kom mersiella krafterna, som ständigt står på lur för att kasta sej över rockgenera tionen . Det jag tycker man kan hoppas på är en ökad själv kritik inom bran schen och inte minst då från kritiker nas sida. Jag hoppas att kritikerna inte också de är så insyltade i ett korrumpe rat system att de inte vågar säga ifrån när de ser att nån ting håller på att barka åt skogen . Men utvecklingen som en gång är påbörjad kommer av allt att döma att fortsätta på den inslagna vägen . Det betyder att rocken kommer att översvämmas av mer vålds- och sexromantik i den kommersiella videogröt som bjuds ut på marknaden. Ut vecklingen mot en alltmer maskinmässig rock kommer av allt att döma att fort sätta . Maskinerna håller på att överta mer och mer ock så av rockmusiken, utan att det är alltför många som ser detta eller bryr sej om att reagera över det. Steget mot en alltigenom programme rad, maskinell rock är inte längre särskilt stort. Trummaskinen har visat vägen, en tingest som uti från prefabricerade trum ljud kan skapa en rock som låter rätt lik den äkta varan, med den skillnaden att nån trummis aldrig hållit i sina

pinnar på den skiva där trummaskinen spelar. I och med att det är en mer invecklad operation, mer krävande , mer informa tionskrävande, att få fram en gitarrmaskin kan det än nu ta en tid innan också andra musiker och instru ment vid sidan av trummi sen med sitt eget set ersätts av maskiner, men utveck lingen är ren inledd och kommer av allt att döma rätt snabbt att falla in över oss. Det handlar, liksom alltid när det gäller ny teknik, om en rationaliseringsåtgärd , eftersom man med hjälp av maskiner kan spara in musikerlöner och -gager. Det enda som behövs är sen lån till instrument jämte av skrivningar. Sen är det bara att köra igång med sin stora enmansorkester och göra sin egen prefabricerade musik. Greg Fitzpatrick, som skrivit en initierad artikel om denna problematik i den svenska rock tidningen Schlager (nr 65), konstate rar att det egentligen var samma sak när elgitarren kom och den moderna roc ken föddes. Också elgitar ren var en rationaliserings befrämjande åtgärd. Elgi tarren tog effektivt död på storbanden. Det nya, revo lutionerande med den elför stärkta rocken blev i detta perspektiv att en liten be

sättning (3, 4, 5 personer) mycket effektivt kunde fylla ett helt stadion med musik, volymmässigt mycket effek tivare än nånsin en klassisk symfoniorkester skulle klara samma sak . Hemligheten ligger förstås i de jättelika lådorna, elförstärkarna. Fitzpatrick konstaterar också att det ligger en para dox i detta så till vida att varje innovation inom roc ken tycks kräva att den ska accepteras över hela fältet. Därmed kommer en dino saurussjuka att råda inom ' den elförstärkta rocken. Små, okända band som kan få kanske några tiotals åhö rare till sina konserter tving as investera i, släpa med samma extremt tunga och dyra utrustning som de in ternationella band som drar tiotusentals åhörare till sina konserter . Vad finns det då att göra för en annan som växt upp mitt i den här härligheten och som nu plötsligt känner att det inte är så skoj läng re? Allt jag har i instrument väg därhemma är ett gam malt, litet dragspel som jag knappt kan hamera. Det blev tyvärr aldrig nånting av mitt trumpetspelande heller eftersom mi na föräldrar tyckte att grannarna borde besparas de vedermödor som skulle ha väntat mej

(och dem) innan jag spelat som Satchmo. Ibland läng tar jag efter ett eget piano eller en orgel . Vad kan man göra mer då? Lyssna till radions rock sändningar, trots att råöset för länge sen knäckt det es tetiska i rocken? Gå över till jazzen, börja lyssna på en del lättare jazzmusik . Ja , varför inte? En låt som till hör mina absoluta favoriter. lätt, luftig och skön, är en klassiker med Charlie Par ker. När jag hör den känns allt ren lite bättre. Än är det ändå långt till den dag rock teknologerna har konstrue rat en saxmaskin som kan spela som Charlie Parker. J ag kan bara hoppas och tro att den dan aldrig ska kom ma när det blir möjligt. Men helt säker kan jag inte vara . Eller jag kan gå den så kallade klassiska musiken . Jag kan gå till Debussy eller Back eller Dvorak eller Mo zart. Musik för människor som vin koppla bort det evinnerliga nutids bruset u sina öron. Nostalgiker alltså? Ro mantiker? Reaktionärer? Äsch, låt oss inte vara rädda för kritikerna. De har bara sej själva att skylla om de inte vill lyssna.

PÅ SVENSKA ~ TILL AIY.IERIKA . MED SOU SOMMAREN -84

N~ ---.-_-MiIiq4-1Jq .... I C=» I n

Yrkesskolan

i Jakobstad håller

"ÖPPNA DÖRRARS DAG" lördagen den 21 januari under tiden 09.00-13.00. - guidad rundvandring

- modeshow kl. 10.00

och 11.30

- kaffeservering

tur och retur, med olika anslutningsresor öjlighet att vistas längre eller kortare tid än - mnda datum ri sköter visumansökningar och försäkringar

Alla intresserade är välkomna att bekanta sig med skolan.

..... ..

lJ ;iirlrilnningar och anmälningar: SÖU:s kansli, tel. 961· H~IIiOl'? 115372. HandelsespI. 10 D, 65100 Vasa 10.

.··~~tl

~~~~~~

\.a'""'."'. ,\

•

... vardiippet 16-22

Iö SÖ

12-22

BÄTTRE EKONOMI. MERA STIL. BÄTTRE KÖREGENSKAPER.

Båtbyggnadslinjens verkstad Järnvägsg. 24 (Jaros gamla verkstad) öppen med undantag för matrast kl. 11.20-11 .50.

- arresa fr. Kronoby, Vasa el. H:fors -

NYA ESCORTLX.

Såsom.

ALLT DETTA GER DIG NYA FIESTA-84. KOM PROVKÖR sA BERÄTTAR VI MERA.

• •

och får de mest oväntade kun der. Enligt god sed i Tjöck har man också tagit med ett par samhällstillvända nummer och de sitter bra som vanligt. Bäst är kanske den vemodiga visan "Jag vill tacka ReaganlJ urij" , framförd av Ulrica Hagback. Spegeln på väggen kunde ha ut nyttjats mera för att få med ströuppslag. De flesta av aktörerna är gar vade veteraner och hela gänget sköter sig bra. Lotta Lillås är mest inne på scenen och klarar allt. Håkan Norrback är bäst som heraldiker och sch la gersångerska. Kjell Skoglund har i år fått mera mångsidiga roller (förut har det mest varit ganska ynkliga typer), han gör dem med bravur. Bengt Norr back minns man bäst för .hans tolkning av den sorgliga histo rien om Valle och Slotte. Mar tin Forsströms, Alf Eriksbergs och Håkan Antfolks småttingar är ' tagna på kornet. Arne Er~ lands, som också står för deko ren, har kommit med igen. Han är en tillgång. Vivan Söderlund har övat in _de två danserna, problemet med henne är att hon konstigt nog är alltför skicklig - kontrasten till de andra dansarna blir för stor. Pålitlige Thure Hinds sköter i år ensam om musiken. Årets revy i Tjöck är som hel .. het av god klass. Den är mera rolig än elak, man biter till ib land, men det blir inga djupa hugg. Lika bra det. De små svagheterna i första avdelnin-· gen vägs mer än väl upp aven fullödig andra. Det nu åttonde året i följd man spelar upp un der Håkan Norrbacks ledning . Hoppas att det blir minst lika många till!

Harry Stenlund

Rättelse I förra veckans ÖP hade ett fel insmugit sig i bildtexten från Vörårevyn "Åhå, touv e i?". Dansnumret på bilden är inte, som ÖP påstår, in övat av Annika Wörlin, utan av Katarina Porander. Katarina har också gjort koreografin till dansnumret.

Förmånligt från oss

FlESTA 1.0 mrp.

3-drr.

43.400,-

SUVERÄNA EGENSKAPER TILL LÄGRE PRIS. UTRUSTNING VÄRD 7.910 MK UTAN PRISPÅ~ -LAG.

"".

• Ny seg motor • 5-växlad låda • Uppvärmbara framsäten • Bakrutetvättare • Antenn och högtalare på plats • Plus mycket, myoket annat

Förmånligt hos oss: Escort LX 1.3 3-dörrars

54.9aO, [4D] I. .iij:Hti§"'d

+ frakt- och leveranskostnader.

mrp.

+ frakt o. leverans

64200 NÄRPES T.I.fon "2-41 231 ~~

Lön ger lån - i SparlJanken

Kom ihåg att du avgör, till viiken Exempelvis körkort. Det lönar sig bank din lön betalas. Med löne att bli Stamkund i Sparbanken konto i Sparbanken rar du bruks· redan med första lönen. kredit, som ger dig möjlighet att skaffa det du just nu mest behöver

Vålkomrnen som stamkund.

NÄRPES [IJ SPARBANK

Slalomresa till Österrike 24. 2.-4. 3. -84 (sporlluwt) NAGRA PLATSER nr-.;NS KVAR.

Narmare information och anmalan: SÖl) r.t. tel. 961-113572 el. 115372. Researr. 8jiirk & 80slriJm

Ul'h

Tuurella

SKIVOR / KASSElTER LP

MC (Be.tällning över 70 mk=GRATIS EN PROFI C60 KASSETT I I I SANTANA Shango.......................................... I I I I APRILWINEFlr.tGlance ..............;................. I I I BLACK SABBATH Born Agaln ........................ I I I STVLE So Chic .........~...................................... II I INGMAR NORDSTROMS Saxparty 10............. KATALOG (ca 5.000 olika titlar)......................

37 37 43 43 43 15

mk mk mk mk mk mk

MUSIK-EXPRESSEN,. K

'F riggesby 02400

kslätt, tel. 90-2983243

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "

Adre••

Po.tnr

...

Johan Klåvus:

"Staten borde ta bort händerna från jordbruket! Efter tre år som ordförande för åttonde ringen av går Johan Klåvus från den posten i år. "Jag med delade redan i fjol att dethär skulle bli sista året. Dessutom tänker jag också avgå från ungdoms föreningens styrelse också i år." - Man är väl i allmänhet med j föreningsarbete för att man är intresserad, men nu tar firman alltmera tid och jag tycker man kan satsa på sig själv också. Man ska ju leva ändå. • Tycker du att föreningsarbe tet varit en belastning? Eller har del gett dig någonting?

':&

- Visst har det gett mig myc ket. Inom ringen har vi inte egen-tligen haft några större problem att brottas med , där har det varit enbart tacksamt att fungera som ordförande. I en föreningsstyrelse kan det va ra mycket värre ibland. Jag började inom Lappfjärd uf i trettonårsåldern. Som " ar betare". Sålde biljetter och lik nande. Sedan fungerade jag som kassör -79 och 1980 var jag föreningens ordförande. Det året satt jag med i nio olika sty relser, men det blev lite väl mycket. Det som jag personligen tyc ker att jag lärt mig mest av föreningsarbetet är dethär med att våga ta kontakt till olika in stanser, myndigheter osv. Om jag inte haft den vanan vet jag inte om jag vågat sätta igång med denhär firman. Den firma Johan åsyftar är ett kommanditbolag han bildat tillsammans med fadern Nils Klåvus och brodern . Firman sysslar med försäljning av pota· tis. Dels den potatis som de själva odlar och dels också po tatis som de köper upp av andra odlare. .lust i dagarna då ÖP besökte

Klåvus var det ganska spännan de i Lappfjärdstrakten. Orsa ken ligger däri att Finland just i år är enda landet som har över· skott på potatis. I Norge och speciellt på Island har man län· ge ropat på potatis och export marknaden borde alltså ligga öppen för de finländska odlar na om det inte vore för pota tisnematoden. En liten mask, o synlig för blotta ögat, men som effektivt tar kål på potatisplan· torna. Den här masken är i dag det största hotet mot potatisod· lingen och av någon anledning som ingen riktigt kan nlrklara finns nematoden inte i Lapp fjärd-Storå-trakten. Så potatisodlarna här i trak ten skulle åtminstone ha sitt på det torra om det inte vore för en annan sjukdom. Den sk. ringrötan. En åkomma som "kommit in i landet med ut ländsk sättpotatis. En odlare som vill exportera sin potatis måste först få den nematodtestad. Hittar man in ga nematoder kommer potatis konsulenten en gång till och kollar om ringröta förekom mer. Och det räcker med att någon promille av potatisarna har ringröta för att odlaren ska bli underkänd _ - Förra veckan fanns fem ton odlare här i trakten där man inte hittat ringröta, för några dagar sedan fanns bara tio . Vem vet hur det ser ut om en vecka, säger Johan . Synd att vi ska ha sådan otur att vi har två sjukdomar att dras med just i år. I annat fall hade vi blivit av med potatisberget. Holland ex

Majoritets på att en mängd sk äl att låta bli att dricka fÖlwinner när ma n blir bjuden av föräldrarna . Då föräldrarna bjuder en får man lära sig att det inte är a farligt al t dricka, att d<:1 hö r till när det ä r fest och m' Il skall ha roligt osv.

.:J

Lurar föräldra rna

- • len fö räldrarna vet sällan att deras barn drid er så myc l ~ de gör, säger Ulla Marklund. De tro r att ungdo marna l ston sett ba ra dricker hemma vid fe,r liga tillfäl len . O h dri ker de ut anför hem met så tror röräldrarna au de· ker lika sn_ggt som hemma . L ng domarna fö r föräldrarna bakom ljuset genom all

porterar varje år en hel del po tatis, men nu ryktas det att lan det drabbats av mul- och klöv sjuka och därmed stängsgrän serna för alla handel med jord bruksprodukter. Till Island kunde vi skeppa iväg åtskilJiga tiotals miljoner kilo om det ba ra fanns kvaliteten. - Typiskt är också att i år då det är problem på alla sätt ska massmedia hacka på odlar " na, menar Johan och syftar på den storm av skällor som Husis publicerade efter att ha hållit telefonmottagning för folk med åsikter om vårt baslivsmedel nummer ett. - Det räcker med att I % av producenterna släpper igenom dålig potatis för att odlar kåren ska svartmålas. Dessutom är det inte 'bara odlarnas fel . Affä rerna missköter sig också. Läg ger upp potatispåsarna i stora högar och fyller sedan på ovanifrån vartefter det mins kar. Klart att de understa påsarna småningom börjar innehålla dålig potatis. • Hur vore det med 'lösvikts försäljning? - Hmm . . . och sedan sprin ger hälsoinspektörerna där och mäter och kommer underfund med att det dammar på andra livsmedel i stället. Jag har hört att dom kommit till det resul tatet någonstans . Dessutom tror jag att en lösviktssäck innehåller sämre varor än vad som är fallet med en kund för packning.

• Vad gör man med den potatis som av allt aU döma blir över i år? - Det blir att köra den till av stjälpningsplatsen. Som det ser ut nu kommer avstjälpnings platsen här att bli så stor att vi får stå på toppen och kika ned på Tjöck . Risken är också att nästa år kan bli likadant eftersom odlar na kommer att ha överskott på sättpotatis i vår. Man får bara hoppas att det blir en ordentlig 'k öldknäpp på en tio minusgra der i juli. Ett annat problem är att arealen odlad potatis hela tiden ökar i takt med att korna tas ur produktionen. Många hemman är för små för att sädesodling ska vara lönsam. Tidigare odla de man morötter här men det brakade samman och sedan tog potatisodlingen fart i början på sjuttiotalet. • Hur ser du på framtiden just nu? - Det finns inte så mycket att göra. Man får lida ut året. Blir det många liknande år kan det bli fråga om konkurser små ningom. Sedan köps de mindre enheterna upp av större. Som jordbrukspolitiken bedrivs idag måste en producent hela tiden öka arealen för att få ut samma netto . Fortsätter det såhär har vi kanske en femtusen jordbru kare om femtio år. Då blir det problem . Som det är i dag är producentföreningarna alldeles för splittrade för att vi skulle

inte berätta om sitt drickande utanför hemmet. Framför allt är det högkonsumenterna som ingenting berättar. - Okunskapen bland föräldrarna är skrämmande, säger Ulla Marklund. Det visar sig också att hela 40 procent av de föräldrar som får reda på att deras barn varit berusade inte låtsas om det. Dethär speglar föräldrarnas osäkerhet. Man vill inte ta upp de ungas drickande till diskussion eftersom föräldrarna då riskerar att få sina egna vanor ifrågasatta.

Övergivna

Enligt Ulla Marklund leder della till att ungdomarna känner sig övergivna. Hela 66 procent av de intervjuade

kunna ställa vettiga krav, men med en enig och fåtalig odlar kår blir situationen en annan. Staten ska ta bort händerna från jordbruket. Det betyder inte att importen ska släppas fri. Det vi inte själva kan pro ducera ska importeras. Men nu har vi något slags "Robin-Hood"-system där sta ten tar med ena handen och ger med den andra. Man sätter pro duktionstak för de som klarar sig på egen hand och samtidigt håller man de mindre under ar marna . Jag kan inte se att ett samhälle ska styras så att de som klarar sig ska dränkas och de små ska hållas under armar na. Det tycks nu engång fungera så att kapitalet samlas till ende!. Det betyder givetvis att endel odlare måste söka sin utkomst på annat sätt, men när odlings enheterna blir större skapas nya arbetstill fällen. Här i Lappfjärd finns för öv rigt inte en enda arbetslös just nu. Jo, en förresten, han har nyligen kommit ur militären. När jag skulle anställa folk nu i höst hade jag problem att få tag i arbetskraft. Kanhända kommer vi små ningom till densamma situatio nen som rådde en gång då stor godsen ägde all jord. Tills ar betarna blev förbannade och tog livet av storgodsägarna och fördelade jorden sinsemellan_ Det verkar som om allt rör sie som ett stort hjul. Förr eller se.... nare kommer vi tillbka till sam ma punkt.

John Ahläng

sade nämligen att de ville att förlHdarna skall övertala na barn att inte dricka alkohol. De vill alltså att fö dr.arna skall lägga s i~ i trots att de kanske protesterar j nar det sker. Också I högkonsumentgruppen ville hm procent att föräldrarna skulle övertala dem att sluta . ka. Trots snöstormen hade seminariet som arran

av nykterhetsförbundet samlat hela sextiotalet delt

Debatten blev mycket livlig och man ansåg all jet på många håll gäller all tänka om här och ta nva

nykterhetsundervisningen.

Jan Kronh

PRESENTER

FEMTE RINGEN

Kermi'k, porslin, skämtartiklar m.m.

ÅRSMÖTE DU!

'Pre~e'lt~iiIl4re'l

rör allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

Inn eh l e na Wil s on

'I -

sound check

Källarvåningen under

anv din motor

Mode Ulrika Närpes

'Ir. - • 73 0J7

QUAKER

Karlav. 3 VASA, 961-120311

UlIIDSPELARE Tel. 961·38 020

SPORTLOVSRESA TILL

LAHTIS-SPELEN 1-4.3

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedling.

PITKAKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 2l' 110 159

NI NG AV VIDEO·

för

Erickson & Enckson

musikbranschens specialaffär

_111110_111_ ~ ",,"OCH

STATE

länger -motorns livslängd

VASA I

9. 2. ·84 kl. 19.00. i Sundom u'·lokal

Te l 962 414 23

(Salpausselkä·spelen)

med bI.a. deltävlingar i WM·CUPEN i backhopp

ning, damernas 5 km, herrarnas skidskyttestafett

samt herrarnas 15 km.

Vi bor på Hotell Tallukka i Vääksy, där det också

finns goda möjligheter för skidåkning. PRIS: 650, I priset ingår: Bussresorna. övern. på Hotell Tal l uk- . ka i 2·pers . rum med dusch och WC samt halvpen sion (frukost och middag). För 4-dagars seriebiljett till Lahtis-spelens alla t!.:iv lingar tillkommer mk 70,-.

RESEBYRÅ

INGVES RESOR

/Oj';RPU

~~~.420U

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961 ·113572

_ lS österbottens centralyrkesskola

STATLIG UTBILDNINGSANSTALT ger utbildning på följande studielinjer:

a :r

BEGÄR PROGRAM pA ARETS RESOR! r:

-s

linjer för kin- och metaJlteknik . 146 kartritare (1985) stadsmekaniker sp 165 damfrisör ekaniker 136 industrilaborant (1985) dektronikmontör I-åriga fortsättningslinjer elmontör för snickare - bilmekaniker husbyggare - bilelektriker __ kock - elmontörer grundlinje för stor

- beklädnadsteknik hushåll (I-årig) (I C}g5)

- kockar i storkök I beklädnadsteknik,

- föreståndare för teoretisk linje

storhushåll JJ - beklädnadsteknik,

praktisk linje

FÄLTPOSTFRlMÄRKEN OCH BREV m -83 köpes. _ Tel. 961-151 376 eft. Id. 18.00.

Leila ...

1817 Temporär utbildning i Närpes

inom teatern, menar hon. Det är bra att lära sig litet av varje.

J O] timmermän

Varken Leila eller Jane vill ut tala sig något närmare om sina framtid splaner. Först Lapp fjärds folkhögskola, sen får de se.

046 rönnontörer

studiestöd och -lån förmedlas. Gratis frukost. Fria skolre elever med längre skolväg än 5 km , alternativ fri inkvarte rivsamt elevhem för 198 elever. Närmare uppgifter fås per " ål::lfaa. 961-121022. Skolans adress: Wolffskavägen 29, 65200

- Nog dyker det alltid upp nå got, säger de förtröstansfuUt.

van

NISSAN BYTESBILAR:

SUNNY 120 y GL 28.000 km ........................... ...... ...... ......... .. -82

CHERRY 4-d ........................................................................ 80/81

SUNNY 140 Y ........................................... ....... ........................ -80

DATSUN 280 C, 6 cyl. diesel ................................... .......... .. .. -80

DATSUN 1808 SSS 2-d HT ........ ........................................... -79

DATSUN 160J SSS 2-d HT ............ ..... ......... ..... ..... ................ -76

ESCORT 15.000 km, en ägare ............................................ ... -83

MAZDA 292 4-d ........................ ................................ ............... -79

SAAB 99 ............................... ........ ... ..................................... ... -74 BMW 1502 .. .....:...... .... ................ ............................................. -76

COROLLA ................................ .............. .. ...... ............... .... ...... -77

DATSUN 220 C diesel ............... ........................... ............... ... -78

AMAZON, pris 6.500,- ......................... .................. .............. -69

m.m.,m.m.

NÄRPES BILHALL, Westerback

Birgitta Strand

Prenu erera •

ii ~

st 10

.-.

å@[j)!

(()) ~

III

ela 1984 ör 65,

. • JAG BESTÄLLER ÖP fÖR •

: D 65 mk SKANDINAVIEN

D 70 NK

ÖP betalar portot

J I I I

Namn:••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

•

Adre••: •••••••••••.••••••••••••••••••••••••••

I les

Tel. 962-42485

~~-- L~

ÖP

I I

PB27 68601 dAKOBSTAD

• Bet. namn och adre••: ••..•••••••••••• .1

I. •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• I - ..................................................

~----~-------~-~-

S"anfönändels.16/72 .Iakobstad

I I

---~------------~--~

•

2 3 4 5 6

9162330 10 1724 31 11 1825 12 1926 132027 7 14 21 28

Mo Tu W Th Fr ·Sa

3 10 1724 4 11 1825 5 12 1926 6 13 20 27 11421 28

l 12

1 8 15' 22 29 JUL Y 9 162330 10 1724 31 11 1825 12 1926 132027 1421 28

2 3 4 5 6 7

W ~""'.ITh Fr Sa

1 8 15 22 29

4 5

Mo Tu W Th Fr Sa ·

8 2 9 3 10 4 11 512 6- 1-3

15 16 17 18 19 20

L 14 L 11 L 3; L 17 L 7, F 20 L 6. L 27 L 10 L l , L 22 , M 31

Nattival -84

Juli

22 29 23 30 24 31 25 26

R7 7 14 21 28

F 13. Molpe pav.

7 8 9 10 11 . 12

6 7 8 9 10 11

28 29 30 ' 31

19 20 21 22 23 24

26 27 28 29 30

4 11 18 25

Gammaldans Ö.Malax L 21 Malax L 25 Ö.Malax L 24 Ö. Malax L 7, M 30. Malax S 22 Aminne L 9, L 16, F 22, L 30 Aminne SI, L 14 , F 27 Aminne L 4. L 18 Malax L 29 Ö.Malax L 13 Ö.Malax L 3, L 24 Malax L l , L 29. Ö.Malax L 8, Ti 25

11 12 13 14 15 9 16

3 4 5 6 7 1 8

18 19 20 21 22

25 26 27 28 29 23 30

10 11 12 13 14 15

17 -18 19 20 21 22

24 25 26 27 28 29

2 9 16 23 30 DECEMBER 3 4 -5 6 7 1 8

10 17 24 31 11 18 25 12-; 9 - 26 13 20 27 14 21 28 15- 22 29

2 9 16 23 30 NYKARLEBY Ungdomsdans

26 27 28 29 30 31

SEPTEMBER

NOVEMBER

L5.LI9. L26.S27 L 2. S 3. F 8. S 17. F 22 . L 23. F 29 L 7. S 8. F 13. S 15. L 21 . S 22 . L 28, S 29 Augusti S 5, L ". S 12 , L 25 September L 8

19 20 21 22 23 24

2 3 .10 . 17 24

13 14 15 16 17 18

12 13 14 15 16 17

4 5 6 7 8

20 27 21 28 1 22'29 2 23 30 3 24 31 4 25 5 12 19 26 5 6 7 1 8 2 9 3 10

12 13 14 .15 16 17

JUNE

AUGUST

Maj ' Juni Juli

Januari Februari Mars April Juni Juli AugusIi September Oktober November December

5 6 7 1 8 2 9 3 10

4 11 18 25

14 21 15 22 16 23 17 24 18 25 19 26

AMINNE FOLKPARK Ungdomsdans

KORSNÄS Ungdomsdans Januari Februari Mars Apri l Oktober November December

20 27 21 28 22 29 23 24 25

6 13 20 27

OCTOBER

•

13 14 15 16 17 18

5 12 19 26 MAY

l 8 15 22 29 APRIL 2 9 16 23 30

Mo Tu

1 2 3 4

6 7 8 9 10 11

Januari Februari Mars April Oktober November December

F 6. L 28 L 18 L3 . FI6.L24 L 7. F 20 L 6. F 19 . L 27 F 9. L 17 L '. L 22. M 31

Gammaldans Januari Februari Mars April Maj September November December

L7 L4 L 10 S 22 L5 L 22 L 10 L 15

FORSBY Ungdomsdans April Maj Juni Juli Augusti September

M 30 L 19 L 2. F 8. S 17. L 30 L7.S15 . S22.L28 S 5. L ". F 17. L 25 L l. L 29

Gammaldans Maj Juni Juli Augusti September

L 12 L 16 L 21 L 18 L8