Österbottniska Posten (ÖP) nr. 40 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska

posten· un~domstidning

Österbottnisk

Torsdagen d. 4 oktober 1979

80 p -

ÄNTLIGEN! Nöjesskatten utreds! Frågan om nöjesskatten har äntligen tagit ett kliv . framåt på allra högsta nivå. Regeringen har inbegärt en utredning i frågan, och det är ett viktigt principbeslut.

Tidigare har frågan diskuterats bara på lägre nivå och mer eller mindre inofficiellt. Nu har vi orsak att tro att man tar problemet på all var.

.Det kan nämnas att uf-rörelsens åsikt i skatte.. frågan är, att i förstå hand ideella föreningar sIta befrias frånpå.lagan.

Demonstration mot ·vapen! *

En aning darrig var han i benen. Men till slut steg

han fram till uppbådsnämnden och sa:

- Jo, jag sku anhålla om civiltjänstgöring.

Officeren på andra sidan bordet blev röd i ansiktet.

- Saatan, saatan, saatan, skrek officern.

'vA,: Så började vägen till civiltjänstgöringen för Mats

Löfberg i Jakobstad för några år sedan.

En väg som var svårast just den första gången inför

Ullpbådsnärnnden, då han blev kallad bl.a. "satans fos

terlandsförrädare".

I dag är Mats Löfberg ordförande för Jakobstadsnej

liens Fredsförening.

På onsdagen i förra veckan gjorde några av medlem marna i denna· förening en unik sak: ·de demonstrerade för sin sak vid uppbådet i Jalmbstad. Läs mera om detta på sidan åtta!

Nio svenskösterbottnisl{a dansor kestrar presenterar sig för finska arrangörer och publik på restaurang Sorsanpesä i Seinäjoki. Förberedel

Det ' är en mänsklig rättigh et att få vägra lära sig döda fol k, säger de. Från vänster: Britt Marie Bärlund, Viking Back, Mik sel Vl'8terlund, Kjell VIkman, Jan-Anders Barkar, Mats Löfberg och Stina Nybäck.

i Vasa. Uttryckligen för att tillmö tesgå orkestrarna i syfte att få kon taM med finska arrangörer. Är det någon som försöker splitt ra det goda samarbete som rått

Vasas dansor}{e,stral

spelade i Seinäjoki serna för evenemanget har skett utan att SöU informerats. Nyheten om arrangemanget väck te förvåning på SÖU-kansliet på måndagen. Efter ett par veckor ord nar SöU i samarbete med orl(estrar no. ett liknande tillfälle på Waskia

mellan SöU och A & I\I:s medlems orkestrar? I orkesterparaden i Seinäjoki del tog Zot~h, Barbarela, Reflexbandet, Cleopatra, Contrast, Teamet, Exom, Suad och Linda Nine. Rapport om evenemanget på sid. 9.

• Var tredje flicka och var fjärde pojke bland ungdomarna i Kronoby kommun har. aldrig varit alkohol påverkade. • Medelåldern för Kronoby·ungdo

• De siffrorna kan man läsa i en undersökning som ungdomsnämn den i Kronoby låtit göra. • I övrigt visar undersökningen bl.a. att Kronoby-uugdomarna inte

I{ronoby undersökt

'Nyktert ungdomsliv'

marnas första större sup ligger på drygt 16 år. • Hela två av tre fyllor skaffar ungdomarna sig med starl{sprit. Ba ra en på 50 berusar sig med mel lanöl.

är särskilt missnöjda över sina möj ligheter att sysselsätta sig under fritiden. • Däremot var det många som sade sig sakna fritidsutrymmen. • ,Läs mera om undersökningen på sista sidan!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 4 oktober 1979

öP

Myten om 'den akademiska miljön'

4 okt. 1979

* När det ska utlokaliseras högskolor -

det gäl.

ler vanligen till Vasa - stiger det ofta fram någon

talare som förklarar, att vi glömmer bort de stu·

derande. Vi glömmer studiemiljön till exempel.

Peter Rasmussen, sludenttalare vid Åbo-Hankens

inskription i år · (cite~ad i ÖP den 6 september),

menar att studiemiljön är något som bara finns.

Något som man inte "kan skapa med pengar".

Och givetvis finns det mest av det obestämbara

i Åbo . •.

Var/ör detta mystiktänkande? Å'r studiemil·

jön fakfiskt så svår att diskutera i klarspråk?

Kan det verkligen vara så att vår herre i be'

gynnelsen häUde ut en bestämd mängd studiemiljö

över Svensk/inland. och de flesta dropparna föll

över Åbo medan Österbotten blev helt utan

* *

"* -

Man ska förvisso tillåta sej för södra Finland? att diskutera studiemiljön, Ii· • Är studiemiljön goda bo ka väl som man talar om städer? I så fall har man svårt att andra sidor av högskolepro· se hur någon ska kunna blematiken. Men ska det va ra nödvändigt att låta det gå misslyckas mera än Abo. Man har byggt ett studentghetto, många .herrans år sedan, en de· religioMn i tankarna? där folk tar livet av sej och batt som handlade om en even 'falet om den mystiska stu tuell lärarhögskola i Vasa. En diemiljön liknar myten om där själva projektet har en akademitjänsteman hade kämpat en samvetskamp under natten "den akademiska miljön". ekonomi som inte är av den och bytt sida. Han hade blivit Den miljön är också något na världen. vasavänlig. Han steg upp och 80m "bara finns", och som • Är studiemiljön goda läs förklarade, att om lärarhögsko lefrågan hängde på pedagogiska finns i första hand i högsko möjligheter? Institutionens bokförråd i Abo, Säkert, och där ligger Aba så skulle han personligen ställa lestäderna söderöver medan upp och packa ner böckerna i österbotten omöjligt kan ska bra till. Har man hittat in några kappsäckar och själv da till Akademins bokhus, så har gen därpå resa upp med dem pa något liknande. Man kan fråga sej vad den man skaffat sej nyckeln till till Vasa ...) där akademiska miljön är för en guldgruva. A andra sidan • Är studiemiljön en fråga är väl ett bibliotek inte hel något. Är det de urusla kon om fritiden? ler något som bara kommer takterna mellan institutioner Det är den utan vidare. na vid Abo Akademi? Är det till genom någon sorts över· Men det går faktiskt att mo eventuellt morgonkaffet och naturlig självalstringsprocess. tionera och plocka svamp ock Det ska skapas, och det kan så i österbotten. Det går Iisldnksmörgåsen på fakultets· skapas. kafeerna? kasA att dansa; landet är · (Man erinrar sej hlir - och fullt av välvallade dansgolv Och vad är studiemiljön ? detta lir bara en betydelselös och goda orkestrar. Och skul· Vad är det som gör den unik parentes en kårdebatt för 111111111111111111111111111111111111111

Text: Bertel Nygård.

.Data'Uatum .o

Ni har väl märkt att man ofta struntar i att skriva ut da tum nu för tiden. I stället an vänder man en obegriplig slffer

ramiIa.

En fråga

om stort O· ? och smalt.

Teckning: Lei/ Sjöström.

också här uppe! Man kunde fortsätta att fråga. Men det känns meningslöst. Poängen blir, att om man diskuterar studiemil· jön konkret så ligger öster-

Vår herre har intE' slutat att hälla studiemiljö över Svenskfiniand. Det är bara någon som hela tiden vill spänna ut ett parnply över österbotten.

1111111 111111111111111111111111111111 1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111

Hellre en liten ful knöl än tio som odlats

gödsel har någon Eom helst an att det finns mycket annat här del däri", skriver ledarskriben· i. världen som är giftigt och far. , ten Walter Breitenstein I det se hgt.

naste numret flV LOA (Lantmän

Detta är givetvis ett osakligt och andelsfolk ). Breitensteln säger att gift och sätt att argumentera. Att e giftighet är relativa begrepp och grönsak kan skadaa på annat hävdar att "en synnerligen ef· hål!, t.ex. i upptagningen, för. fektiv och längvarig kontroll" varingen och tillagningen, gö Inte konstgödsling och besprut sker angående bekämpnings ning mindre farliga. medlens eventuella skadeverk ningar, innan de tas I bruk. Hellre en liten. ful och skor Han diskuterar i n t e de ris vig knöl från ett g1ftfritt lan ker som gödsling och besprut än tio stora och släta · potatis ning innebär. Han säger b a r a odlade industriellt.

Fyrkantiga tomater?

gas i 24 timmar, skriver Usa och Lasse Berg i sin bok "Mat och makt". Av någon anledning tycker 84 procent av de amerikanska kon sumenterna att färska tomater smakar llla. Men utvecklingen avstannar inte. Nu har man fått fram en tomatrnodelI som växer direkt på marken, har tjockare skal

Det är ett vansinnigt påhitt. D N ägon kan möjligen få för Tänk dej att någon frågar industrif->llt efter ditt födelsedatum. Då ska sej a.tt det ·här med studiemiljön är en fråga 011:1 litort och smått. o "En lista över riskfaktorer du stå där och rabbla upp en rad med siffrOi', 620425, precis Såtillvida nämligen att stort som finns i vAra livsmedel kan göras mycket. läng utan att som om det gällde att läsa upp skulle bära sej bättre än smått. växtskyddsmedel elIer handels· ditt fångnummer. AbO Akademi har några tusen Vem som helst av oss får tän studerande, man har med andra ka efter då man ser ett dator "underlag" för ett fungeran datum. Hur svårt ska det då ord tnte vara för folk som har svårt de kårföretag med mera. - Tän ker någon. att läsa eller är allmänt hlim made på något sätt? Då ska man påminna sej att D De tomater man odlar i USA Lät oss alltsä fortsätta att den studiemUjö som finns i Abo, har av lönsamhetsskäl föränd skriva som folk och bojkotta da har skapats när studenternas an· rats starkt genetiskt. För att tumdatoriseringen ! tal var bara några hundra. Det deras skal ska hålla skördas de Malax den 26 september 1979. gäller till exempel kårhuset. gröna. Sin röda färg får de efter gen<rrn att besprutas med etylensäjer, att knappast någon i Fin· land har sett filmen. några slavsändare söderöver, så {jst~rhotten Det stämmer Inte riktigt. kunde nylänningarna ocl: åbolän I österbotten har vi ju sett D KAINUU 39, en film produce ningarna I framtiden få se lika rad av Jörn Donner och Sveriges den. Två gånger till och med! mycket av världen som vi här te.v.e. ska visas på en tysk film Filmen borde självfallet visas uppe i det karga österbottens festival. Den har inte visats i också l finländsk teve. Men vi kustland! Finland. frånsett Kainuu. I Hu kan inte avhålla oss frän att Filmen? ,...., Ja, den var inte IIls klag'ar man över detta. och påminna om en sak: Med ett både Jörn DoDner själv och Hb! NordsatBystem 1 bruk eller med aIJ.s dålii'.

N ordsf1t och

le någon inte vara underrät botten knappast sämre till än tad om saken, så kan det någon av de älåre högskole meddelas att vi faktiskt har städerna i södern. både biografer och teater här Studiemiljö är något som i n{)rdlandet också. Jämte fy går att · skapa, den uppstår ra tevekanaler ... inte av sej själv. Och skapar • Är studiemiljön lördags man en sådan miljö i Öster festen på Kåren? botten, så behöver det inte Vete fan om den inte är innebära att det blir en mot det, till allra största delen. svarande försämring- i Abo. Men man kan ju replikera Mängden studiemiljn är inte med att det g å r att skapa begränsad genom något över funktionsdugliga spritmiljöer naturligt påbud.

Svärande på sitt modersmål o På uppdrag av Statens litte raturkommission utförs just nu en undersökning om behovet av skrivarkurser och skrivarutbild Jl:ing, Frågeformuläret påsex.s1-

och är gjorda så att de all mognar på en gång - vilke gör dem lätta att skörda m maskin. Nu arbetar det amerikansk centret för jordbruksforsknin på att också få tomaterna fyr kantiga. För paketeringens sku Något för Närpes-borna a ta efter ... ? dor är till hundra procent fattat på finska. I princip borde man ju kas allt sånt i papperskorgen direk Men förmodligen är en under sökning om skrlvarutbildnlnge viktig. Så man fyller i, höglju svärande och protesterande~ P .sitt moc1er8Wål"

, Torsdagen den 4 oktober 1979

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN ciareutveckling. De flesta ringa'r har stagn'e rat. Styrelsen skall, sätta sig ner och fundera ut en verksamhets- och ekonomieplan som omspänner 2--3 år. Planen behöver inte vara en tjock lunta, utan det räcker med några A4-sidor. • Varför? Vad bör Ingå I

plan~n

Du, Jori

Beklagar •..

Ett förargligt fel Inträffade på öP:s första sida I förra num ret. Då tryckpressarna kördes igång var bilden av Tom Nord ström på det ställe där bilden av Brödraförbundet ~kuJle va ra. Rätt många clCemplar hann tryckas och postas Innan felet ul>ptä~ktcso('h korrigerades. Vi ka,n bara beklaga er som fick en felaktig tidning. Vi fär viii säga här på ÖP !lom visa män brukar säga, att. den som aldrig gör några misstag ald rig blir nä klokare. Red.

Till ÖP:s lä,mrforum

För att fä ringen att utvecklas och samtidigt bör ringen kunna ge impulser och ideer åt ungdoms föreningarna. - Hur skall vi ha det med verksamhetsformerna I de stora Under de gångna åren har jag med intresse föJjt med och små föreningarna? ungdomsverksamheten in~m ringarna. Jag hoppas, att det - Hur skall vi utveckla stu inom uf-rörelsen skulle uppstå en spontan diskussion om diecirkeln så att vi inser betydeI ringarnas verksamhet, så att nya ideer skulle födas. I sen av denna skolning? För det första vill jag IWllstatera, att ungdomsringarna - Vad skall vi göra med de ringens verksamhetsområde, vilka behövs. Ringarna är till stor hjälp åt SöU samt- ett viktigt nya tiostadsområdena som upp vill ringstyreIsen skall anslutas samarbetsorgan för ungdomsföreningarna. "h... har vid ett stär I kommunen? som medlemmar? flertal tillfällen konstaterat. att fritidssysselsäUning Oell ' _ Hur skall vi få de nya kom AUt detta är aktueDt och ring trivsel dämpar emigrationen. muninvånarna Inlänkade I uf-för Frågorna är följande:

styrelsen har här en viktig upp eningarnas verksamhet? ' - ,Vilken verksamhet skall ringarna ha?

gift. Ungdomsringen skall sam Hur skall uf-föreningarna - Vem skall utföra och administrera verksamhet~n!

tidigt vara ett komph'ment till ordna verksamheten, så att de ungdomsnämnden. Rlngstyrelsen Den traditionel1a verksamheten mation. biltävling osv. skall givet flnSkspräkiga nya kommuninvä skall aktivt följa med utveck såsom dänsfördelning, tävlings- vis fortsätta, men nu borde vi In narna integreras I uf-förenlngen? verksamhet, ordningsmannainfor- om ri,n garoa ta ett steg mot vi - Nya föreningar uppstår inom ' lingen Inom sitt verksamhet80m-

Ila.r kom mit ett bidrag av signaturen ",Jori". Vi har sagt det 'f örr, men vi måste vill säga det igen. att redaktionen mAste ve ta namn och adres... pä den som skriver. Sådan ii,r sedan på alla redaktioner. Vi ger för stås under inga om!ltändlghe ter ut namnet till utomstående. Si\., Jori. ring upp ÖP eller skicka en lapp med ditt namn, så finns Inläggt-t att läsa näs ta vecka.

Red.

räde. ( k t kan gälla fritidsakti viteter, fritidsanläggningar, !Yl. städer åt ungdomar ()jiI\" Ringen skall ta Initiativ i olil{a nng domsfrägor och t sin tur pö. verka ungdomsnämnden, som I sin tur påverkar kommUDstyr~

sen och fullmä.ktige.

Ungdomsnämnden ha.r ännu in •

BB BIDAN U

f!DoooooonLlnnnnnOOrJDOOOOOrJOOOOOOOOOOODlJOO[](](](I][oorJ10oooor ~[I][][J(][L{IJLhXIJO[][JO[j'UrrDI.:J1::J1DI[][i\JlJUIJnr::J:D:::JDocJ[]ocOJDcrq

Bertel besviken:

~Lat

oss hellre undfå

en befriande scen prutt

mitt i kristallkronan!'

r r

. l.

a Il r

C C

;t n ~t

o Jag undrar vad den där t r a p p a n har att göra i varenda amerikansk musik show som går i teve. Vareviga sångare som ska in framför kameran, kom mer nerhasande längs den -där ' himmelstrappan. Och försvinner samma väg ut igen . Utom Goldie Hawn för stås, som ramlade rakt ige nom trapphbäket här om kvällen. Kan det vara så att koreograferna över där har det knalt med resurserna? Har, man för lite kulisser att . ta till där borta? -Eller är det helt enkelt så att en amerikansk musik show m å s t e vara en trapps,how (man vet J'u aldrig viI ka påbUd folk kan hitta på nu f ör tiden ...)?

o Det sistnämnda stämmer kanske inte, för här om kvällen körde ju Cher (hon

,BERTEL

_Nl..-

NYGÅRD

Ej O

I I I I " •• , • I ,

O Här slår man sej ner fö,r att avnjuta en gammal sex titalsfavorit. och så får man h öra på sin höjd fem, sex låtar under en hel timme. Resten är töntigheter i det där konstiga huset. Och låtarna var ju inte direkt de rocklåtar man satt och väntade på. Showen blev en gammal popstjärnas märkliga ' försök att låta · " Smatra. som en k vmnhg Det är en musikstil som är ungefär lika upphetsan de som strängbandsmusik ett missionshus. O Jag begriper inte varför Cher skulle irra omkring i det där huset hela kvällen. Kanske var det bara ännu ett inslag i den där siraps tjocka, amerikanska putti putt-töntigheten i teve. Ni

amerikansk tevedeckare manEIliot Gould, som hoppade ser numera. omkring i målarkläder, Det ska J'u alltid vara nån f'r amsade omöjliga vitsar ting extra på slutet i mo och öppnade mystiska dör derna deckare. Inte räcker rar i det mystiska huset. det med att mördaren blir Bakom dörrarna fanns fast, en av hjältarna har allt möjligt. Och alltsam offrat' seJ' och avlidit och uppslag till nån mans gav den stackars misstänkte inte idiotisk putti-putt-dialog, är misstänkt längre. lång som ett fattigår, och Nej, icke så i amerikansk tevedeckare '.

efter den nån släpig låt som "passade" i sammanhanget

En sån slutar med att Cannon och Baretta och poj karna samlas till en stilla hemmakväll tillsammans med den misstänkte som in te är misstänkt längre. De Skojar, lagar lite mat och säjer vimsigheter som fär till och med en svartvit teve att rodna i kanetrna.

Bakom en dörr höll man på och åkte sridslwr! Det gav kameran an]ed ning att dröja sej kvar i tio minuter minst och pröva allt som går att pröva i fråga om motljuseffekter. färgspel och galna kameravinklar. Men hur i aH världen ha de de där motionärerna lyckats anlägga en skridskobana mitt i hyreshuset?

O Jag har det där putti puttandet upp i halsen. Man sitter där och ser Cher vim sa omkring. Man ser GoIaie Hawn krysta fram skämt tillsammans med en gamnial farbror, som hissas ner på scenen sittand~ på en nymå. neo Och man ser samma Goldie H. le så tillgjort att mungiporna är på väg att fastna bak öronen. Man tänker: _ Herregud, släpp in Janne Carlsson! Låt oss undfå en befriandescenprutt mitt kristallkronan! - Låt oss få njuta nånting rejält "i kolossalfor· mat"! O Utan trappor.

:J :J

3 ;;t --'

;;t

:J :J

o ~, ,~:::ti::~=~.,~:~:n,::7.:~:: ,,:::-::,~:~e,~: ::r:",," ,,:~~~~,:~7:J

SLAGRUTAN

io~

saknar tillnamn ~ knalt med resurserna?) en hel tim me utan scentrappa. Fast å andra sidan, hon krånglade till det med nån sorts mys tiskt hus i stället, och där fanns det trappor i obegrän sade mängder. Huset som Cher struttade omkring j blev om möjligt ännu töntigare än den amerikanska musikshowens standardtrappa.

, • ,

O Det var det Cher var ute

ö ~ T E R'O OT T N I ~ K A P O ~ T F N

TorSda.gen den 4 oktober 1979 ----~--~----~--~----~------

DCCDDDaaDDDacaaaaCDDDCDDDDDCDDDDDDDDDDDDDaaCDaaDDDDDDDaDDD~

BI a"

a e

a' a a a

!E!

töRD.

~lD]o

6okl

SERV.GR. 6 BILJETTGR. 1

w. C EJ

a e

REFLErX BANDET o. DANSDAX

§ a

Bevakad Il klädförvariug _

e ~~~~~~~ä:e~~ år

C EJ El . EJ

~ e El DCDCCCCCCCDCaDDCCDDDDDD DDDDDDDDDDDDDDDDDDD.DaCD DDDDDDDDDDrJDI· BUSSAR: Stadsiinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. City och Vallvik. - Majors från Näset kl. 19.30 via Munsmo, Solf Centralbutik, 20.00 från Toby stenbro.

OT från Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörå

r..

Alla har vi väl väntat på någont:ing speciellt ?? Nu är det dags!!

Säsongoppning i Ytte~markgården

LöRD. 6. 10. kl. 20.00

t t

, t t

FÖR ATT TRIVSELN SKAlL INFlNNA SIG FRÅN DANSPREMIÄREN HAR VI GREJAT

~~. A N

T AR K T I S 1{

från Västerbotten, Sverige

OBS BUSSAR: Wester 19.15 från LappfjärdVla K: stad, Tjöck och NärpeB. Wester 19.45 från Pörtom via övermark. Ingves 19.30 från HeleneItmd, Norrnäs, NämpnäS.

HöSTENS HöJDPUNKT!! EN HELFESTLIG -SÄ SON GÖP

1( NYBY Non-stop-musik av

PNI NG · i

lörd. 6. 10. kl. 20-01

Cleopatra & Exodus

BUSSAR: Vasa bUBst. kl.

19.00 via

Sundorn, Solf Centralbutik,

-G

Malax,Drop-in , Havraos, Lenn~

Back. Näaby kl. 19.00

via Norrnäs, Töjby, Taklax, Korsnäs, Molpe.

....e_FUL_.LS.T.AND.· _I.G.D.AN!!!!!!!!IIS.D.E.oM.O.KRA_.T.I.e_ÅL_D.E.R.SI!!!!G!!!!!!IUN!!!!!!··!!!!!!!!!!!!S!!!!!lI.5_ÅR_.e_T.ag_me_d•. I.eg.it.ima_l.iO.u.Sb•.e.Vl.·so_ _ _ _ _ _ _ _ _ _..1j

Ny-dekorerat!

Fantastisk inredning

på

BLACK ,DISCO Väggarna fulla av heta takter.

HÖSTENS FÖRSTA! I .Kom och upplev höstens första värmare i

NYKARLEBY IEldare är

LÖRD. 6.10 KL. 20-01 .

BARBARELA + REFLEXBANDET

Aldersgräns 15 år (ta identitetsbevis med)

VÄLKOMNA

BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-Bennäs-KovjokL Från . Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

;

öSTERBOTTNISK" POSTEN

Torsdagen den 4 oktober 1979

--------------------------------------------------------------------------------------

1"··~j[~ ~~S~:;···

(

..···············................~1

GAMMALDANS

:r?1:J:1~EN ::G::~;~ il

....................................~............................... Bussar å 5 mk tur och retur:

•

Brödra förbundet

!Leif Rex

fortsätter?

s,amlar uf-massorna

omspelsmatch mot Slngsby. Re sultatet blev 6-5 efter straff

y '1. ~

LÖRD. 6. 10. kl. 20.00--01.00

Kom till skären och dansa till Inusik

at)

SOUND

feelin~u ...

•

VILKEN FEELING, Peter.

~:~::~~p;:: !~:e:::c~~ •

digare gästat

KVEVLAX UF

~cepterat:

• II

GAMMALDANS I KV'E VLAX

II B

10. kl. 20.00 börjar fint, om det sköter ~

:~nå~~ a~~e~l. :e::,~llr!~. TA III1DQI0/710 diskussion efteråt, och där-I.

• • lit

HE}! SÄSONGENS FöRSTÅ

.. österbotten, .~rd. 6.

Il1/r,O . lTl

efter. .och Pekka. • • • • • - ••. ,.,. ut pa ska turne?,,~ter l regIonen. .•

division två efter en dramatisk

I!. ·••

Vilken

Det är det enda villkoret för övningen. Vi har ingen tidtag

ning, och alla följs åt ända fram till målet.

(Vi hör hur l\lå.larn morrar -..,. han är inte närvarande då

reglerna görs upp - men vi struntar i vad han tycker.)

Alltså: Vi ses vid Skatila ut-lokal på söndag klockan 9.

Och här är sluttabellerna i årets ringfotbon. Karperö vann i divi sion ett, Gcrby fön or. I stället intar Hoppet plats I division ett nästa år. Hoppet vann nämligen

BJORKOBY '

FUNKT.GR. 2 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJIIIIIIIIIIII"III' , II

DET ÄR FöRBJUDET!

l(arperö ·vann

i ringfotbollen

Vi-I

Var och en medhavande två nyutDJande. Som reglerna före

sl{rlver.

Vi påpekar att man kan skynda långsamt i Botniamarschen.

Det är alltså möjligt att ta sej igenom de 15 kilometrarna

även utan träning.

Vi ser marschen enbart som ett träningstillfälleI Och obser

vpra den eventuella dårlöpare som har tänkt ha bråttom:

Harry AppeI, Sideby ut, accepterar utmaningen och ntma

nar I sin tur: Jocke Grönholm, Uf Malmen (Pargss), Sixten

Krook, Kronoby ut &, nr.

- Leif Rex, Vörä ut, antar ntmaningen och · lAter budet gå

vldBre till: Bengt Lybiick, Kronoby ut &, nf, Tore Wester

gärd. Smcdsby ut.

- Ole Vlk, tävUngsutskottet, antar likaså sin utmaning och

sänder d ?nna vidare tiU: Roland Strand, Oravals of, Lars

Wallin, Oravais of.

- Tore Snickars, tävlingsutskottet, antar ävenledes sin ut

maning och är nu uppfordrande till: Sören Pätt, Solf of,

Trygve Snicka1'8, Solf ufo

- I förra öP-numret hade styrelseledamot Gripström ramlat

bort. Härmed utmanas alltså även Siy Gripström, Kronoby

uf &, nf att delta i BotniaIoppet.

• Traditionell fårdagsdans i I 0

TAVLINGSUTSKOTT INFINNER SEJ. Samt de andra som

nappat på kroken.

Dessa har

~'IIIIII' 1111 111111 IIII U111111111111111 11,111111111""11111111111,1111,,,1,,; ••• ;.. ......

DetRex ·börjar se fåut tasom Leif skulle på om:: sej § ordförandeskapet för SöV I § ännu ett år. Valberedningen :: har frågat de två kandidater § som var påtänkta, och ingen :: av dem ställer upp. Nu blir § det aktuellt att fundera § dare med Leif Rex om ett :: l = a• te rva. '=

Brödraförbundet "Tro. Hopp. Och tjärlek" jämte alla utma

nade samlas till gemensamma övningar vid ut-lokalen i Ska

Ula söndagen den 7 oktober. Vi ska löpa/gå den så. kallade

Botniarnarschen - i dess kortare version - och vi förväntar

088 att SöU:s STYRELSE (också Siv Gripström!) OCH

•,.

Sideby 19.15, Skaftung 19.30, Dalen 19.45, H:meri 19.55,

l:fjärd via Meijeriet 20.05. Mäkelä fr. Teuva via Tjöck,

IK:stad 20.00 Lappfjärd 20.10.

•

VÄLKOMMEN!.

• .. ._ • • • ~ _• __ _• __ _• _ _.,

S jUlule UngdomSringenl','

'IBevistade II

. håller

ÅRSMöTE

svensk kurs Instruktörerna. Tor Sparv och Bror Jacobson har varit över pli. kurs hos Vi Unga i Västerbotten. Kursen var tänkt för ideutbyte mellan barnklubbarna, men dess värre mötte endast två klubbar upp. Kursen blev sälunda mest ett diskussionstillfälle för de 11 deltagarna. Det blev med andra ord kanske mindre "matnyttigt" än väntat.

tisdagen den 9. 10. 79 kl. 19.00 i Nämpnäs uf:s loka'i.

om ett u-landsprojekt i Pakistan Man hjälper till att bygga upp skolväsendet där, och man har en egen ledare stationerad I lan

I I ,

det. Hittills har det satsats 75.000, kronor pil. projektet ( 48 kronor

Nämnvärt: Vi Unga kunde räcker för en elevs skolgång uno , ,I berätta för VUS-representanterna der ett helt är!). I

6-5\I

Korsholm 12 5 2 5 33--27 12 Omspel: Hoppet-Singsby 12 5 l 6 32--24 I l efter straffsparkstävling, l - l i Tölby Iskmo-Jungs. 12 4 3 5 28--34 11 fulltid.~ Hoppet steg till div. l. Böle 12 4 1 7 14-33 9 Gerby 12 3 2 7 17-30 8 Damer Karperö ringmästare, Gerby föll sparksläggnJng. I damserien vann Hoppet efter till <!iv. II. Hoppet 6 4 2 O 35-- 8 10 en hård kamp mot Böle. Omspel Dlv. D ,Böl~ 64 2 O 21- 9 10 Hoppet 106 2 · 232--17 14 dem emellan avgjorde. 6 2 O 4 17-17 4 10 5 4 1 2Cl-14 14 Skatila Slngsby SLU'ITABELLERNA 6 O O 6 0--45 O 10 5 1 4 21-23 11 Kvevlax Smedsby Dlv. I .Replot 10 4 O 6 23--23 8 Karperö 12 7 3 2 42--23 17 Havsbandet 10 3 2 5 17-26 8 Omspel: Hoppet . Böle 5-2. N. Vallgrund 12 8 O 4 28--23 16 K08kö 10 2 1 7 22--34 5 Hoppet ringmästare.

I Vasa HandelsespI. 21

~~~~~ D Andra ringen häller med lemsmöte på Motel Polaris den 8 okt. kl. 19.00. En halv timme ~nare

fördeln1ng av gammel

danserna.

------------------------------------****************** ******************************************************************** •• •• . med . Inträde 17:-:

•• SASON,G OPPNING Mannen med "guldro··sten" Ahosbuss • •• , från Kar,l eby • •• ~;:::;y;:;~Y'äI . LÖRD. 6.10 JAMPPA TUOMINEN & ~9.~. :

••

t***

KL.21.00-02.00

ZAMBOO

1:'5grvetll

•

*******************************************************************************~

•

öSTERBOTTNISKA POSTI!:N

lill

iii. riv l

SOJn lÖJE

grel' MaI mäJ !!Jal,.

BORIS KOZLOWSKI YRKE: Teaterregissör. Frilansar just nu. ' Regisserat , S k r i k e n som går på Wasa Teater.

))

nul,

ALDER: 35 år.

KOMMER FRAN: Chile. Född I Santiago. Uppväxt vid havet, i Valparaiso.

iii

'i<

BOR: I Sverige, i Solna. Talär utmärkt svenska. Kan ej återvända till juntans Chile.

ti It tl k

, VILL: Berätta om Chile, hellre än om sej själv. Det ska han få göra, men här är ändå några ord till om hono~ själv:

Jag sitter i ett två timmar långt ' samtal med Boris Kozlowski" chi-' lensk teaterarbetare som lever i landsflykt j Sverige. Vi talar mer om Chile än om honom själv ~ Han vill ha det så. Det handlar om militärkuppen och Pinochet givetvis, ocb det handlar om den mördade president Allen , de, Men det handlar framför allt om e n h a I v I i t e r m j ö I k ! Det är det jag går ocb tänker på efter samtalet. Den där halva li tern mjölk till alla barn, som var ett av de viktigaste kraven efter , Allendes och folkfrontens valseger 1970. Det betraktades som ett brott un der Allen.d e-tiden att förvägra ett chilenskt barn dess dagliga halv liter mjölk! - Men militären slog till, och den där halvlitern mjölk försvann, si jer Boris Kozlowski. Det bände för sex år sedan.

Boris är från början utbildad till byggnadsingenjör. Helt enkelt för att det är roligt med byggnader, som han själv uttrycker det. Men det är en sak att studera bygg nadskonst, en annan sak att jObba med byggnader. Så Boris ' blev te&terbyggare i stället. Det påminner om att bygga hus. Man ska ha en byggnadsplan, oclJman ska ha ett visst ordningsSinne. Skillnaden är att husbygg nad handlar om teknik mest, medan teater är mindre exakt I arbetsmetoderna. - Att lära sej bygga hus är som att syssla med sport. Man tävlar om att bli bäst. Så är det inte med teater. Där kan man aldrig bH bäst. Det finns ingen knock-out inom teaterkonsten! I fråga om teatern satsar Boris helt på nya pjäser och pjäser med många fråg~tecken i. -

Sånt känns som en utmaning, säjer han.

Den utmaningen tar han sej an till exempel inom en ehi lensk teatergrupp som arbetar i Sverige. Och just nu Ar han som sagt byggmästaren bakom den chilenska pjäsen på Wasa Teat~r.

Man kan inte förstå Allende-tiden och det som hände efter 1970, om man inte ser bakåt, menar Boris. - Det handlade ju inte bara om president Allende. Det finns en bak grund i vår historia, och valet 1970 var en följd aven mognadsprocess. Det hade byggts upp starka demo kratiska partier i Chile, och under 50-talet växte en bred fackförenings rörelse, CUT, fram. Den hade stöd 'j en mångfald av partier, allt ifrån kristdemokraterna till kommunister na. Det hörde till att man stödde. CUT. - Allt det där lade grunden till folkfronten, Unidad Popular, som stod bakom Salvador Allende i presi dentvalet 1970. Unidad Popular segrade i valet, och man gjorde det trots propaganda och direkt terror från demokratins motståndare.

"Det blev ett brott att lämna barnen utan sin 11alvliter m .i ölk" - Man försökte skrämma upp folk med att tala; om Allende som ryss vänlig. Om Allende kom till mak ten, skulle folk sändas till Ryss land och komma tillbaka som kött konserver!

- Det låter enbart dumt att be rätta om sånt här i Finland, men i Cbile 1970 var det möjligt att fö ra fram en sån skräckpropaganda. Unidad Popular hade byggt upp

ett gemensamt program som man

tog itu med efter valsegern. Det är

här vi kommer in på barnen och

mjölken.

Inom folkfronten såg man kravet på en näringsrik föda som en del av barnens rättighet till skola och ut bildning. Man ville bygga ut under visningen, och man såg det därför viktigt att alla chilenska barn skulle få samma möjligheter att tillgodo, göra sej nya kunskaper. En halv li ter mjölk om dagen var en garanti för att alla barn skulle få utvecklas i , fråga om kropp och hjärna. Fattiga barn skulle inte vara häm made när det gällde att tillgodo göra sej kunskaper. - Alla som inte hade råd att ge

b b Ii

S milJ

vid fnn maj

det en Gi'J ga foU

och m~

"Första gangen

som en regering

efter t't'å. år vid makten vann i ett val" sina barn mjölk, fick gratis mjölk från staten. Det blev ett brott att Jämna barnen utan den dagliga halvlitern ' mjölk! Mjölken till barnen var bara en

del av ett stort utbildningsprogram.

Det blev bland annat strängare krav på att alla skulle gå i grundskolan. Det utbildades mer läkare, lärare och

tekniker än tidigare. Stödet till uni

versiteten byggdes ut, och det blev lättare för vem som helst att komma in i och med att man inte behövde betala höga studieavgifter. Annat viktigt som Unidad Popular genomförde, var nationaliseringen av naturtillgångarna (koppar och kol bland annat), nationaliseringen av de mäktiga bankerna och försöken att skapa diplomatiska förbindelser med alla länder. Det uträttades mycket frivilligt ar

bete under den här intensiva upp

byggnadsperioden. Ungdomarna gick i spetsen för arbetet.

Det kan också nämnas att man vid den stora ' jordbävningen 1971

,me,

mil ! och lite I

ättc teg sto' dt:Il

frit nin Do nin UL~

sor

Il'V

b r)1

fisl

gr. sU' ha: bel ga sie

( jo!

! lÖl

To~gen

den ( oktober 19'79

Iill -stor del arbetade genom frivilliga tuatser. . .- Vi hade alla en känsla av att ri var med och "byggde landet". :.:nte alla förstås. Inte de kretsar lOJa stod bakom de multinationella 101 etagen, ITT till exempel. · ITT var ifnlvt inblandat i landets angelägen YBn- försökte ingripa mot riksdags mn och militärer, och man försökte I8botera kommunikationerna. Det ledde till att man nationalise rade lTT. de · multinationella företagen · - jer Boris så här: Försök tänka dej samma sak- i Tioland. Föreställ dej . att de vik tigaste naturtillgångarna kontrol leras av ett utländskt företag. An ta att trävarubranschen eller ban kerna eller telefonväsendet (med PlöjJigheter till telefonavlyssning!) r underställda något utländskt \olag. Tänk dej att ett annat land bestämde om matproduktionen i Finland! ()m

"Alla medelstora ochsmå löreta~are

har {fått

i konkurs"

Så va r det i Chile. Och det börja,de lIlärkas under folkfrontens andra år vid makten. Man hade det politiska tn:lytandet, men den. ekonomiska makten låg i andra händer. Under ilet· tredje ~1ret kom reaktionen . - Man försökte med vad vi kallar ElD "vit kupp" vid valet i marS 1973. Genom sabotage skulle man tilltvin ga sej majoritet i parlamentet. Men folk förstod vad det var fråga om, och vi vann valet och ökade till och DWl inflytandet. - bet var första gången i Chiles Ptorla som en regering efter två Ar vid makten ökade i ett val. Man förstod nu att det inte gick med en "vit kupp". Det behövdes en militärkupp . Militärkuppen kom i september, och därmed var det slut med en halv liter mjölk till barnen i Chile. Del! var mycket annat också som it;drades. Stora internationella bolag t.cJg över kontrollen av kopparn . De sfoi'a godsägarna fick tillbaka jor dm. De internationella bankerna fick fritt spelrum. - I dag ser man annonser i tid ningarna där man säljer hus i dollar! Dollarn är öppet accepterad som pen ningmedel i Chile I dag. - Alla medelstora och små före u lgare har gått i konkurs. Fisket som är en viktig bransch, domineras a v storföretagare. Småbåtarna är b)rtträngda, och de stora fartygen fiskar ända intill kusten. Av folkfrontens utbildningspro gram är inte mycket kvar. Statens stöd till skolorna och universiteten bar till största delen dragits in . Det hetyder att terminsavgifterna är hö ga , och det är nästan bar'l de rikas rn som kan avsluta sina gymna * studier och komma vidare till hög re utbiidning. Ungdomarnas möjligheter att få jobb. är starkt begränsade. Arbets lösheten är 20 procent. Någon strejk

OSTERBOTTNISKA POSTEN

. rätt finns inte, men det förekommer olika strejker ändå. - Ett stort problem i dagens Chi le är också prostitutionen. Det är vanligt att barn prostituerar sej. Man gör det inte för att tjäna sto ra pengar, man gör det för att man måste äta! Till allt detta kommer ·över 35.000 döda: efter kuppen och 2.500 försvunna, Det råder ständigt undantagstill stånd, och FN har fördömt bristen på mänskliga rättigheter i landet. - M e n ! säjer Boris och ser opti mistisk ut. Ungdomarna i dagens Chile är organiserade, och de spelar . en viktig roll gentemot fascismen i landet. - Ungdomarna och kvinnorna medverkar kanske mest till att käns lan för rättvisa fortfarande är stark i Chile. . Som ett bevis på detta ser Boris den omfattande hungerstrejk som för tredje gången ägde rum nu i septem ber. Det var ungefär 150 anhöriga till försvunna som strejkade i olika kyrkor och på Danmarks ambassad. - På ambassaden strejkade ett dussintal minderåriga. De krävde att juntan skulle lämna tillbaka krop parna från massakern i gruvan i Lonquen . Jag ska berätta mera om den händelsen : - Man fann några lik i en kalk ugn i gruvan i Lonquen. Juntan ville inte låtsas om saken, utan man förklarade a~t det var lik från striderna i samband med kuppen. Men obduktionen visade att många av offren hade begravts levande. Man kunde bevisa att fynden var liken efter en grupp försvunna. Det gick också att få fram belägg för att åtta poliser var skyldiga till massakern. Det finns en organisation i Chile som tar sej an de försvunnas sak, och man tog som sin särskilda upp gift att klargöra omständigheterna kring massakern i Lonquen. Men de åtta poliserna som kunde bindas vid brottet, går i dag om kring som fria män på Santiagos gator. De frigavs genom Pinochets omtalade "amnestilag"! Det är allt så en lag som man Hka gärna kan kalla en lag för "självamnesti".

"Juntan ville inte låtsas nm aU man fann lik ien u~n i arut)an" Det som hände i LOllquen var allt- .

så samma slags brott som nazis

terna blir dömda för än I dag, 40

år efteråt. Men i Chile går förbry

tarna fria!

Det var det bär som ungdomarna

hungerstrejkade mot på danska

ambassaden. Man krävde att krop

parna skulle utlämnas, att poliser

na skulle straffas och att det skul

le ges besked om de övriga 2.500

försvnnna.

l\lilitärdomstolen beslöt att lämna

ut kroppanIa, och det blev ett up

pehåll i strt'jlcen. Men general

Pinochet vägrade. och juntan be

gravde kropparna på hemHg plats.

Chile i dag är ett annat Chile än före militärkuppen. Själva kuppen 1973 upplevde Boris Kozlowski inte på nära håll. Han _befann sej i Prag. - Nån kom och berättade att det var en kupp på gång. Jag hade kon takt med konsulatet, och senare fick vi meddelanden via nyhetsbyråerna. Men det var väldigt svårt att före ställa sej vad som hände, trots att kuppen inte var oväntad - man ha de försökt redan den 29 juni. - Jag hade en föreställning om att det såg ut ungefär som på bil derna från andra världskriget. Min familj bodde bara 500 meter från Monedapalatset (presidentpalat set), så jag var naturligtvis orolig. Jag tänkte mej att bomber och tanks hade rivit ner hela området. Senare visade det sej att kuppen hade varit utomordentligt välorgani serad. Flygplanen och tanksen var mest en psykologisk krigföring. . - Efter kuppen fick jag höra ett ljudband som en mexikansk journa list hade spelat in utanför stadion (dit man förde de arresterade) och i bårhuset. Jag kunde höra hur en kvinna, SOm förlorat sin man, en bror och tre söner, berättade lugnt och sakligt om sitt ärende i bårhuset. Jag hörde också flickor som var där och sökte liken efter sina pojkvänner. Mot slutet av bandet blev den där kvinnan och flickorna alltmer despe rata, och de talade med upprörda röster.

"Svårt aU lura människor som ser ned på en tom tallrik" - Jag hörde bandet en enda gång, men än i dag är rösterna levande för mej och jag drömmer mardrömmar om dem. Någon tid efter kuppen började flyktingarna komma, och Boris fick en bättre bild av händelserna. - Jag fick också brev hemifrån, och jag fick höra att en moster bade förts till stadion.

lUostern, Lucy Lortsch, hade skri vit en bok om Chiles historia, och det var hennes brott. Hon Iypkades ta . sej utomlands och bor i dag i Mexiko. Boris understryker att den internationella solidariteten har räddat många liv i Chile. Men de flesta som satt på stadion hade in te samma tur som bans moster. Resten a v hans familj lever i dag kvar i Chile, så vitt han vet utan att förföljas av myndigheterna. Boris Kozlowski är övertygad om att fascismen j Chile kommer att för svinna. Det kommer att ske när alla

"Ja~

hörde om flickor som sökte lilcen efter sina pojkvänner" blir medvetna och kan ena sej om en gemensam aktion. I dag börjar man nå en enighet. Boris sajer att många av soldaterna var lurade 1973, de trodde sej kämpa för folkets bästa. Är man inte lurad i dag då? - Jag tror det är svårt att lura människor som sitter vid matbor det och ser ned på en tom tallrik. Det· är också svårt att lura folk som är · utan arbete, och det är svårt att lura någon som ser hur barnen inte får gå i skolan medan de rikas barn utbildar sej.

När Chile ska lyckas skaka sej loss från fascismen, finner Boris det onö digt att spekulera i. Sätter man upp en tidtabell, skapar man bara en psy kologisk trötthet, och det kan leda till att man känner sej besegrad. - Vi säjer så här: Somoza i dag, Pinochet i morgon' Det viktiga är att Chile finner sin egen väg. Boris tror inte på teore tiker ocb inte]]ektue]]a utomlands som sitter och säjer hur Chiles folk ska agera; - ~et är så lätt att sitta på en balkong och tycka, men man mis sar så mycket. Det .ä r inte någon utomstående, inte ens vi exilchile nare, som ska ge receptet för hur Chiles folk ska handla. BERTEL NYGARD

öSTERBOTTNISKA POSTEN

koSta vad det vill hotades vägrare kommer därifrån. Han tror också att en anled- I alla som inte ville vara med att de skulle sättas bakom gal ning till att vägrarna ökar i antal är att allt fler arbets ler. platser bereder särskilda jobb för civiltjänstgörare. Vapenvägran beror

Att vägra vapen är en ,m änsklig • rättighet! .

o ,.'. \:!

Torsdagen den 4 oktober 1979

_, . : . o j . . ' . ....... .

på propaganda

öP tas emot mycket vänligt av överstelöjt.nant Mauno Rau tonen. chef för upphådet. - Nej. jag sa inget om demonstranterna för uppbådspoj karna. Det är demonstranter nas sak. inte min. Han framhåller att det inte

•

85 procent är bråkstakar

Vad sonl hände då Max fick sin julklapp - ett ntini kärnkraftverk . •.

På söndag kväll (7. 10.) kl. Som bekant kan man vägra 22.00 visar Sveriges TV 2 en vapen av två skäl : religiösa el föreställning som torde få håren ler etiska. att resa sig pä de Oesta. Det • Polisen var' tidigt på. plats och kontrollerade demon De med religiösa motiv handlar om den 18-ärige Max stranternas demonstrationstillstånd mycket noggrant. är klara fall. Där är övertygel som får en byggsats I julklapp • Somliga av dem som kom till uppbå.det låtsades ha myc sen alltid djupt gående, säger av sin far - den allra moder ket l4'lttom och gick 'skyndsamt in. Rautonen. naste av byggsatser. t>tt kärn • Somliga gjorde en extra sväng för att inte dö av träng

- Men med dem som anger kraftverk i miniatyr ... seln på trottoaren. är hans uppgift att ta ställ etiska skäl är saken annorlun "Mycket lärorikt för tekniskt • Men många stannade också och tog emot de papper som ning. Han sköter bara sitt mi- da. Det är kanske 15 procent Intresserade ungdomar, I priset delades ut. Några blev dessutom kvar för att diskutera. litära arbete, vars utformning av d em s om h ar en a Il var l'19 Ingår försäkring men risken för • Tre av de knappt 40 som var på uppbådet den dagen Finlands riksdag och regering övertygelse. att något ska hända är nästan står för. sade att de skulle vägra vapen. De övriga 85 procenten noU. Och man kW! bygga hur • Dessutom ficlc Fredsföreningen spontant några nya Men för qP har han i alla ' är mest bråkstakar. avancerat som helst", säger säl medlemmar. fall åsikter. Rautonen säger också att jaren. • Det var några iakttagelser som kunde göras, då Jakob - Att folk vägrar vapen är folk med sneciella sjukdomar stadsnejdens Fredsförening demonstrerade på uppbådet i en följd av propaganda. Civil h:::1!{ar försöka sli::pa mi1it~rMax blir överförtjust i sin jul Jakohstad på onsdagen i förra veckan. tiänst är bara surrogat, säger t .lan~t ..f"enom att vagra av ebs I k lapp och börjar genast bygga. Det här med att demonstre- såg att det är fel att man måS-I han. ka skal. Till att börja med har han hjälp Om ÖP förstår antydningen aven skolkamrat, men kanuaten ra är. ju litet ovant för öster-I fick. mig att reage.ra.. Jag inHan menar att propagandan riiU mP.TIar Rautnnen merl "spe blir rädd när Max nonchalerar bottnmgar. ',~.. . ' . ., . ciella s;l1~domar" alltså homo att vissa processer I bygga r. det De flesta tycker väl i sin .. sexualitet. t)ygsamma läggning att det kräver speciella tillstånd från känns för utmanande att de Men Rautonen betonar att myndigni!terna. Paopan börjar han inte vill vara helt !{ateP.'o också bli orolig. Det Inträffar monstrera. riql{ . ()nl<så hland "eti..1,-a väg· smärre olyckshändelser. Det känns som ett brott mot ordningen. Man blir gärna li _ Kanske är vi alla radioakti rare" finns det reko killar. tet darrig i benen av den upp - Jag- hade t.ex. hiirom d!\ va vid det här laget, undrar han Btåndelse man ställer till med. g-en ett 1I1net samtal med en nervöst. Särskilt då ordningen är re såoan . Efteråt kunrlp. vi bårla Men Max lyckas lugna honom. presenterad av så "oantastba konstatera aU vi lÄrt oss nå- , Genom att förklara att det är ra" saker som officerare, flagg got nvtt av diskussionen. "små tekniska missöden" som hänning och fosterland. Varpå han parerar detta der, och genom att slå på tv :n. Men oantastade är just medgivande med att Rä~a en För i tv är det ständigt tekniska vad sådana saker inte får vara, sak som får ÖP att häpna: experter och politiker som talar säger fredsdemonstranterna. om värdet och nödvändigheten av . Tvärtom är det alldeles -,tag kan inte förstå att kärnkraft. folk g'år i opposition. Det kan På Max' dörr hänger en skylt oförsvarli~ att kalla in ton ju hända att man ibland tyc- som talar om att det är farligt åringar till en krigs11tbildning som b y g g e r p å att de inte ker annorlunda. Men då ska att beträda rummet och Max s;älv man strunta i det och tänka går omkring Istrålskyddsdräkt. ifrågasätter. att det kanske är annorlunda i Han · myser över lampan som lyFredsrörelsens argumente Viking Back och JW!-Anders Barkar framhAller att man Inte ser från kärnkraftsverkets energi, ring ska ÖP inte gå närmare behöver meddela sin vapenvägran vid uppbådet. Man kan vägra l morgon. dricker en coca-cola-skål för 'l f' f" ' f " in på bär. Dels bar den saken vilket skede av miHtärljä.n8tgöringen som helst - innan man svär E n f 1 os<> 1 or var orsvars och . a tt fl'ra den hemproducerade makt? tagits upp tidigare j bladet. t'aneden. ' I strömmen. dels kan man ta del av den f te lära sig sådana .saker, säger måste vara särskilt stor i Ja-I Vad gör väl det att balkong fredsrörelsens skrifter. SVENOLOF KARL~SON Barkar. kobstad eftersom sA många blommorna vissnar, att duvorna I Men det ska sä~as att deDen reaktionen tycks emel grannskapet dör eller att lillebror mon!'!tranterna inte är utan ' lertid inte alla österbottningar får konstiga hudutslag? Efter en kunsl{'l.p om den armp de de förstå. explosion. som nästan spränger monstrerar mot - vilket ofta rummet, försöker pappa sätta En av demonstranterna be

påstås. stopp för experimentet. Men . . . rättar hur han dagen före de

Pjäsen bygger på en novell av - Det var min tid i arm{m monstrationen blivit synnerli

österrikaren Walter Kappacher som fkk mig att gA med i gen hätskt bemött, då han i

och är regisserad av Peter Kegle fredsrnrelsen, säger Jan-An ett sällskap vågat tala om att

vic. ders Barkar. som höll fram han tänkte vägra vapen.

plakatet "CTVTLTJÄNST DIN En annan medlem i förenin

LAGLIGA RÄTT". da.g ars konsertTesa till självstyr gen har måst flytta hemifrån

ds Färöarna. Värd för besöl,et därför att föräldrarna vägrar

• - Ja~ insåg att var Landsstyri. och kulturmi acceptera hans "konstiga ide

det här var fel nistern Daniel P. Danielsen mot

I I

er",

tog gTUppen I högtidlig audiens. -Om jag i armen hade be Jan-Erik Barkar kan för sin Ftnlands konsul på Färöarna ordrats att skjuta mot en van del ge många exempel på hur ThoroIf Björklund Inbjöd grup lig måltavla hade jag kanske man ser på opposition i ar pen tvä gånger till sitt hem. inte tänkt på det. men: innan han skulle svära Gruppen hade fyra offentliga dvs. den heliga - Men vi skulle skjuta mot faneden stund då man dyrt förbinder Jag f~rstAr Inte varför 101 k opponerar sig, säger överste- konserter och tramträdde dessut· människosilhuetter i papper om I tre skolor och två sjukhus. och helst träffa i huvudet. Det sig att försvara sitt fosterland, löJtLant Mauno Rautonen.

Ett 40 minuters program I färg sändes I den färiska televisionen. "öppet hus" betyder spel. mu - öppet-hus-kvällar ordnas en

lJn~dQn,.snämnden Hgt följande: UngdomsgArden må, sik. film en gång i månaden och Kalasmusikanterna är en ar. to (18--22). Ungdomslokalen l disko likaså en gäng I månaden. tistgrupp på fyra personer med Sunnanvik mA. to (18--22). Ung- Kvällarna är naturligtvis öppna Börje Läng från Mariehamn som - Nämnden har fördf'la.t verk domslokalen I Storviken mA, ti, tör vem som helst. Folkmusikgruppen Kalasmusi ledare. Med på resan var denna samhetsutrynuneo för bösten 79 - Tre kurser - som samtliga kanterna har varit på en Ho gäng Grethel Beijar. sång och och våren 80. Sammanlagt ver on, to, lö, sö (18--22). Ungdoms är finskspråkiga t'.nligt föl gitarr, Christina Nordqvist. drag kar 80 föreningar I de lokaler källaren må, tio on, to, lö. sö jande: Kurs för ledare av yngre spel och kantele. både frAn Kors Bom nämnd. . har Ull förfogan (18--22). Korsholms Ilf to (18- ungdom 8--11 oktober. Grundkurs Grundkurs 1 föreningsverksamhet holm samt Ragnar Boman, fiol, !II.. i dockteater 9--10 november, l december. från Finström pi Åland,

Kalasm,llsikanter på Fä röama

i Vasa ,neddelar

!22).

Torsdagen den 4 oktober 1979

ö~TERBOTTNISKA

Sahti i Jakobstad

'I(OIllIille rdet vacl{ra tillbal{a ?' • En musik som inte är så vanllg inom dagens rock-musik bjöds jakobstadsungdomen på när den relativt nya gruppen Sahtl gäs tade Ungdomsgården senaste lördag. • Nägon nyskapandeener experimenten musik var det dock In te fmga om, utan ganska välbekanta tongängar där man blan dade kända låtar ur popens hIstoria med kompositioner av grup pens egna medlemmar. Det fanuR nog en hel del av 6O-talspop över gruppens framträdande. • Det är knappast troligt att detta har något direkt samband med allt det tal - främst frän kretsar som vill göra. pengar på det - om att 60-taIet skalJ komma tillbaka som synts lvecko och den s.k. pop-preMIen under den senaste tid.e n. • Därmed inte sagt att det Inte skulle finnas ett visst behov av en mer melodisk musik Inom dagens rock, med dess uppvärmda rockabilly å ena sidan och den hårdföra punk-rocken och den "svåra" progressiva rocken å den andra å tre(lje; denna över drivna Indelning I kategorier. Sahti tycks vilja förvalta ett !U'V som tar sikte på det vackra och melodiska. Till mångas överraskning fun gerade Jukka Gustavsson inte som någon ledare för gruppen, utan man tillämpade en form av kol lektivt ledarskap, som bl.a. tog

PO~TEN

de flesta hade egna sångnummer osv. Som instrumentalsolister fram trädde däremot egentligen bara två av musikerna, Jugga Gus tavsson på diverse elektriska tan gentinstrument och Pekka Nylund på el-gitarr. Bägge gjorde ett gott dagsver ke grundande sig på en stor yr kesskicklighet ,den där riktigt sto ra Inspirationen hann I'Iog aldrig Infinna sig. Det s~ulle i så fall ha varit närmast för Pekka Ny lund i låtarna Päivä rannaIla och Sometimes I feel so uninspired. vilka bägge hörde till konsertens höjdare. Jukka Gustavsson förde en gans ka undanskymd_ tillvaro man framförde t.ex. bara en av hans låtar - ja skymd var han fak tiskt bakom sina elektriska prylar under .större delen av konserten, så plötsligt dök han fram som gubben ur lådan och alla hittills sparsamma fotografer fyrade av blixtar på löpande band och upp levde lyckliga stunder, medan un dertecknad bara hade att konsta tera att både filmen och blixtar

cieIlt minns honom för var nog märktes inte så mycket men var ändå hans kompsitioner, lyriska av allt att döma utmärkt. och vackra. Sahtl gick medvetet in för att variera sin repertoar. Det spela Bra säng fick man också höra des onekligen bra på alla händer, av trummisen Suvanto (som väl men ändå upplevde man stunder också hette Pekka I förnamn?) när det hela blev en aning trå j kvällens extranummer Like a kigt och faktiskt föga varierande. gentle morning. Hans trumspel I(onserten försvarade ändå sin led av ett något stelt cymbal plats I raden av utmärkta Jeppis komp. Musa-konserter. Basisten Harri Vainikkas spel RALF HOJKKANEN

sig uttryck I att presentationen na var slut. Gustavssons mäktiga röst var av låtarna fördelades på flera hän en härlig "Hve"-upplevelse. Pekka Jukka Gustavsson satt tor m.:l lIlesta gömd ba.kom sin elektris der, åtminstone tre av gruppmed Hedkrok sjöng hyfsat och spelade ka utrustning vid Sahtis konsert i Jakobstad på lördagen. Här är lemmarna fick sina låtar spelade, el-pia.no, men det som man spe ett av de 8älJsynta tillf"å1len då man fick honom på ob.lektlvet.

Våsaorkestrar finska 'Österbotten?

Inför Orkesterparaden :

"Gott om utrymme på Was kia'

• Sena8te söndag var det stort finlandssvenskt pii!lrag' på res taurang Sorsanpesä i Seinäjoki.

• Jo, självklart får vanlig publik komma till Orkesterparaden påWaskia, säger HAka·n Westerma.rk på SÖU. • VI har reserverat plats för ett par hundra.· arrangörer, men ingenting hIndrar att vanliga of-medlemmar i stora skaror söker sig till WasIda söndagt'n den 14 oktober. • Det går t.o.m. att beställa bord via SÖU. Bara. att ringa upp och prata med Susan på kansliet.

• Inte mindre än nio svenskösterbottniska dallsorlwstra r (alla utom en trån Vasa) presenterade sitt musikaliska kunnan!l" och sin repertoar för dansarrangörer fn\n finska österbotten. • Bakgrunden till detta e\'enemang är den att svensköst-l'ruoit· niska dansmarlmaden har visat dalande tendenser de senaste åren

• Färre speltUHällen och krav på dyrare utrustningar har följ· aktligen lett till att orkestrarna börjat kastar blickar på den fins ka marknaden, som Ju åtminstone geografiskt många gänger ligger närmare.

,.",il satt presentel'aoe oanden. Jag hade ingen aning om att bandens musikaliska nivå skulle vara så här hög. berättade Ripatti och fortsatte: Det som ocksä förvånade mig är den mångsidiga repertoar de håller Slg med. Från liknande tillställningar ' Helsingfors. Lah tis m.m. är jag van att den mu sikaliska inriktningen skall vara specialiserad på punk och nya vå gen pl1"r progressiv rock. men h'i' ' ''rl<~ handen ta fasta på me lodiska linier och arrangemang. E:n av bakgrundsfigurE'rnll n k om detta orkesterforum, Leif Ols son. såg ol'kså ut att trivas. Han' hade hört enbart positiva reak tioner frän ",.,."ngörerna

Till finska arrangörer har ett rättigar förutom programmet till 60-tal inbjudningar gått ut. Även I , kaffe med smörgA.s. • Några av banden har redan en fot Inne och deras framgån föreningar i Nyland, Aboland och Men kom ihåg att det finns gott . ga.r har gjort sitt till att väcka intresse för detta orkesterforum Han vjsst. "edan pä förhand på .Åland har fått Inbjudan. För om utrymme på Waskla, säger såväl bland arrangörer som dansorkestrar. att den dansbar.<1skultur som finns handsförfrågnIngar tyder på att Håkan. Det betyder att det också svenskösterbottniska trakter intresset för paraden är stort. . ill O k t Rent praktiskt var det ordnat På kvällen spelade var och en r es erpara verkligen inte är någ,:,t att skäm Den som vill uppleva hela pa gå r a tt komma t raden bör vara pli. plats kl. 18.00 den utan att man beställt bord så att Vasa-bandet Exom hade av orkestrarna ett halvtimmes mas för. på söndag eftermiddag. Entr~av på förhand . "Sup~korten" kom-I ställt sin orkesterutrustning till pass efter en lottad spelordning. förfogande och alla deltagande orEtt lyckat drag i arrangeman Enligt Ol!lson gick för kvällen gift på 30 mk uppbäres. Den be- mer också att säljas på stället. Reflexbandet och Exom bäst hem - , - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - kestrar kunde under eftermidda- g. et val' speakern Tapani Ripattl, hos arrangörerna. forumet I Umeå trots att dans gens lopp ~esta den och vänja sig känd bl.a. från TV:s "Levyraati", ROLF NORDMAN som på ett avslappnat humoris banden från Västerbotten Inte vid soundet. mera är så efterfrågade på den na sida om Bottenviken, som de var för bara ett par år sedan. • Till forumet I Umeå, som ordnas i morgon på Unl\'erslum, reser 24 represent.anter för sju föreningar inom SÖU. En större grupp frän PJela.x nf, som är ~ på förenlngsutf"ård, kommer • SöU-arrangörerna är fortfa dessutom att som vanlig pubUk rande Intresserade av Orkester delta i forumet.

24 till Orkester forum

~~~9~8~988G88~~@~~

~ ~

...................... SöV:s skolnings 'ner ksanl.het:

••

Korrespondentkurs 10-11 november i - Tonårsledarkurs ber IVörå. - Föreningsledarkurs . . . . . . ... ...... . . ._. _. . . . . . . . trollgen,

Annonsera i OP

för ÖP Vasa. 8--9 decem före julen,

VARUHUSET

Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och

b~e~

villkor

Wo'

Torsdagen den 4

öSTERBOTTNISKA POSTEN

En fest av den riktiga gammaldags sorten, då

Arbet~ts

Vänners

kom med som aktionär i själva I sen . Med blomsterhyllningar Det nya huset kommer att huset började byråkratin löpa. och telegram inräknade hade vara flitigt i användning. Pen A V äger 62 procent av ak- 26 institutioner eller . enskilda sionärsföreningarna, med va tierna i huset. Dessutom tom- uppvaktat föreningen. saföreningen VIPS i spetsen, ten. Vasa stad äger 38 proNu seglar A V i Vasa i stark har länge varit i behov aven cent. .A V disponerar nedre Vå- medvind. Medlemstalet har på samlingslokal. De hembygds ningen. Vasa stads pensionärs- senare tid ökat med 80 pro föreningar med medlemmar nämnd disponerar och förval- cent. Föreningen har sångkör, från olika kommuner i svenska tar övre våningen. I sykrets och senior- och junior- Österbotten, som verkar i Va Byggnadskostnaderna för hU-, folkdansare. Man ordnar regf'l sa, har då och då behov . av set är 2,15 milj. mk. AV:s an- bundna gammaldansaftnar och Imötesutrymme , del 1,3 milj. mk. Föreningen' samlas titt och tätt till fester Som utrymme för möten och har själv stått för finansierin- och medlemsjippon . Planer fester med 150-250 personer gen till 40 procent. Nya inven- finns nu även på att återuppli-I är lokalen idealisk. tarier till huset har gått på va teaterverks<tmheten . Seg 80.000 mk.

* *-

Det talades vm känsla för hembygd och fosterland, om vakthållning kring svenskheten och vår folkstams traditioner och om röreningens betydelse för individen. Ensam är inte alltid stark, sade lektor Arvid Ny gård i invigningstalet. Vi behöver ·den gemenskap vi kan uppleva tillsammans med andra tiJ] exempel j en {"ör ening. Ja, det var en fest , av den gammaldags riktiga sor ten.

För alla som gör ' fritiden stimulera.nde

-- Jag inviger detta hus tilT Det handlar om invigningen Redan 1953-54 tänkte A V bör att vara ett hem för A V och av Arbetets Vänners i Vasa ja bygga. Då på gamla tom alla som verkar här för att gö nya lokal vid Formansgatan ten på Storalånggatan. Det ra fritiden stimulerande. sade 14. En proper och funktionell blev renovering i stället. föreningens ordförande lektor samlingslokal vid en lugn .ga- , Ar 1966 kom den stora skräl- .Arvid Nygård, när han höll in ta. Stora fönster i fest~en ' len. På en reviderad stadsplan vigningstalet. mot gårdsplanen i söder. Det för Vasa hade AV:s tomt , bliDessförinnan hade han talat är nästan rofyllt fast man be vit parkeringsplats. Det ledde I om föreningsarbetets betydelse finner sig mitt i stan. Arbetets till att föreningsverksamheten I för individen och alldeles spe Vänner - och en lång rad hy förlamades under flera år. ciellt haran~erat Tor Widp-Il, rande organisationer har Genom en byt~affär med som han utnämnde till "för fått ett trivsamt och ända staden blev AV ägare till tom- eningsråil", Det är Tor Widell målsenligt samlingsställe. ten på FormansJ{atan. ~en det som i första hand dragit det - Men det har varit besvär- räckte tre år med mycket trapp- tunga lasset med nybygget. Jigt, berättade föreningens eko spring och överläggningar inSmåningom kom så gratulan· nom och "allt-i-aUo" Tor Wi- nan det nya huset kunde . på- ternas långa rad med AV:s deJl då han hälsningstalade. börjas. Först när Vasa stad centralförbunds styrelse i spet-

u f.rörels.

* En del av inVignlngspubllken.

XD •• ICTTlI][](J[J(JIJ[]O:JLXJCID JULL.iOI:JOUIJLJClCI:I.JUJUlOCDJOUUlUOOUUUUUUUUUUUUUUUULo TT1I ••• , •

K U IIura k tue Il. t

Spara för · , ik ameraresan. Inför nästa Ars resa tiD Ka.nada och USA har SÖU kommit över ens om ett spar- och 1åDesys tern med sparbankerna.

Resenärerna fär sätta In pengar på någon sparbank och j gengäld ges de rätt att låna ett lika stort belopp, Med andra ord : börjar du att från och med oktober sätta 200 mark per månad: så har du fått ihop 3,600 mark tills det bär av (9x200=1 .8oo: 2x1.800=3.6001. Nästa års resa västerut har Vancouver som slutmål, Eventu ellt blir det mellanlandningar Montreal och New York..

1979

' I

lokal invigdes

,nt:II'1rlnn

ok~r

I-

- Efterfrågan på · teaterpja.ser har ökat under bösten tack vare

SöU:s nya pjäsförteckning. Må- let är att småningom få ihop en

"riktig" pjäskatalog med förkla ringar om pjäserna.

_ I samband med musikerkursen ~ på Peffan 27-28 oktober ord nas en konsert för a1Irnänhe: ten. lnträde 15 mark. LP:n med österbottnisk popu- ,.

Kassetterna med bidrag till ' lärmUBik ska vara på SöU:s kansli senast den 1 - november .

F Slr T "

-svre .~en

. _ Vid FSU: s styre1semote I A.bo En förteckning över mWliker senaste lördl.o,g beslöts bland ansom vill göra originalmusik . nat fÖljande: för teater och revy ska göras _ UBF-tjänsten (organisatlons upp. sekreteraren) bordlades l vänEtt

Info-paket om hur man bildar en filmklubb ska göras

upp.

Eventuellt blir det aktuellt med ,

ett filmseminarium I Närpes. :

n " • '•••• U11 • A n f'TlI

• " II H i

tan på UBF: 8 utlåtande. Tre personer har sökt tjänsten. . Vid teatermönstringen l Eke näs betalar FSU de deltagan de gruppernas resor. Mat och logi , subventioneras så långt anslaget räcker.

--------~-----------------------

Vem blir

Oravaisgrillen har flyttat·

och bllvlt ORA,TATS GRTT,LBAR vid Kullas köpcenter invid riksväg 8~ ' 06.0~24.00

ordförande i J' rin!!en?

öppettider: vard. fred. lörd sönd. Vik in på en smakbit eller

Vid femte ringens Arsmöte se naste torsdag kunde man tnte f A

ORAVAlS GRILLBAR tel. 961-53299

Inh. Berit Björklund

06.00-02.00 06.0~04.00

09 . 0~24.00

en kopp kaffe.

onliörandekan~ ~!!!!~~~~~~~~~~!!~!!~~~~!!~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~

fram någon hågad didat. En styrelse beatå.ende av'

~~::~. per~::r~:=~. Må~ öhrndaht Halsingby, L&rs-Göran Hobn, Smedsby. Asa österlund. Smedsby. Rose Strandberg, Skat! la, SU88J1 Klemets. Solf, Sture ' Erickson. Sun<Jom, Harry öster sund, Sundom och Sune öster gård, Petmno. I Ringordförande utses senare. Ett tjugotal personer var med på års mötet.

Tonårdineet , Årets tonårsting bAlls l Punno den 20 oktober. Temat Ar '''Med uf-rörelsen l framtiden", och det blir diskussion kring rubrikerna: '- Vad ger uf~rörelsen mej 0Clb Yad ger jag del? -

Aldersgränsen - hur ge ~, -Uv At mIl:l4erArl&'a f

Leif Sjöström avslöjar

Torsdagen den 4 oktober 1979

öSTERBOTTNISKA P08,."N

attraktiva? dars kolning, men skolningen skall SöU : s instruktörer och ung till största delen ske I samarbete r,'· domssekreterarna bör hålla god med SÖU. , • '. . .. . . ' ~ • . ' , . \ . '" .~' "'~ ••;;.! ...' kontakt med arebtskraftsbyråerna I Fastighets Ab Bisatsen i Läs även S-E Gladers artikel i och med skolorna som utbildar Till s Iu t ser Jag d e t som en S 'k V th SöU :s årsbok 1978, "Unga ak fältledare. Ok gitt tt SÖU unnanVl, asa U yres • NU BOKDE

VI .. tig upp a o.. upp 1 RUM KOKVRA 32 kvm) tionsgrupper påverkar närmil marksammar och hjälper ringo, .. Vidare finns det ungdomar som jön" ) .. bittiIIIi. R'lOgarDa.. Ansokmngsblanketter och te fätt den status man trodde den arna mera an . o har en god ledarförmåga och som .. narmare upplysrungar fas skulle fä, då ungdomslagen träd skall satsa på forebyggande f å S"U k l' l 961 länge arbetat Inom uf-rörelsen. Vem skall göra vad? de i kraft 1972. Ungdomsnämnden • verksamhet. VIdare borde även r n O :s ~s l te . Sädana ungdomar kan även kom ungdomsnngarna begära uUI\-11 35 72 eller dlSp. ~~en~ull behöver också hjälp i sitt arbete. Kommunens ungdomssekretera ma i fråga som fältledarp. . taDde av ungdomsringa.rna I tel. 961 -11 72 24. An~Qkmng. Här skall ungdomsringen göra en insats. re bör i viss mån hjälpa till med Dessa fältledare skall för det speciella ungdomspolitiska trå.ama bör vara oss tillhanda senast 10. 10. -79. . och jag V ·1 ung d ornar bo r d e k omma f ram administrationen av ringens verk-I mesta vara ute på fältet gor. till, att det är ungdomarna själ- I samhet. tror. att dessa tjänster blir att Ungdomarna skall uppleva ar Disponenten va som skall päverka, så att kom Men nu skall stora insatser sät raktivare, om ringa rna även syss betet i ringarna som stimule munen utvecklas pä ett ungdoms tas in för att fä fältledart I kom lar med annan verksamhet än rande och roligt, och det bör =I~------------=I vänligt sätt. Ringarna skall nu munerna. De flesta kommuner tävlingsverksamhet. Det är nog vt alla ungdomsarbetare se till. Ö inse sin betydelse som oplnions har pengar för anställandet av fältledareD som delvis skall arbe så att så bUr. bildare och päverkare I samhäl fältledare, men var skall vi finna ta med ringverksamheten. TRUMMIS let. tle.ssa och hur s.kall tjänsterna bli Ringarna bör I viss män ha le LISBETH SAXBERG sökes. TeL 967-16882 fiDansministernerkänt som svar gammalt pris. BEGAGNAT TRUMSET säljes. pä ett spörsmål f rIksdagen. Drar man de yttersta konse o Ring: 961-64 1244 efter kl.. Dessvärre hävdar han att det är kvenserna av detta handlande ).{an 16.00. omöjligt att sänka enbart nöjes man dra den slutsatsen att stats •• skatten, utan att detta måste ske makten vill . SUbventionera restau i samband med en total revidering rangbesök och beskatta ungdo av stämpelskatten. mens Id~ella arbete. Utgäende från detta vill ung Men I denna . republik är som bekant ingenting omöjligt. Red'a n domarna och nöjesarrangörerna ! Inte heller -i ärets budgetförslag har statsmakten beaktat någon en kort tid efter det att han av Andra ungdomsringen uppmärk sänknIng eller slopning av nöjesskatten, konstaterade ADdra ung givit detta svar sänktes nöjes samgöra beslutfattarna, och fram-j domsringen Samlad till årsmöte I ytteresse måndagen den 24 skatten, men Inte för de idooIla för allt den utredning som håller september. OsteroOltnlolJl IUlgaoUlsU<lD1ng

nöjesarrangörerna, utan för res på med förslaget till revidering av I detta nu e.rmggs 25 procent av bruttot fråD ep danstillställning Jaaobstaa, tl'tnIaDC

stämpeiskattelagen på. nämnda taurangerna! I nöjesskatt. Skatten kaD dock vara lägre om det lir frågan om \1edlem av U<lD1nga,rnaa

orättvisor och hoppas på en snabb f'örbunc

Detta I samma veva som .beslut en programtillställDfng eller konsert. korrigering. fattades om att restaurangerna i1<lD1ngCZl UtKOUUIleJ varJt

Att denna beskattning är föräld- ! rad har till och med nuvarande I skulle fä köpa alkoholvaror till Andra ungdomsringen r.f. torsdag

•

·· f orum Iasar

•

Uthyres

(

P H Y LH H SE "

II ringen missnöjd

Inte heller i ar slopas nöiesskatten

Annonsera i, OP

OSI(·rhnl iniska

Poslpn

hos flicka.n. Pojken bjuder upp flickan, de dansar två. danser och skiljs sedan. Hur skall pojken veta om kän.s lorna är besvarade hos flickan? Enklaste sättet vore att ruc kan fär sin chans att bjuda upp · är " intresserad" aven flicka kan pojken tillbaka. nuförtiden inte, eller vägar Inte, En halvtimmes damernas afton bjuda upp flickan utan att ha är Ingenting. Det skall vara chans druckit alkohol (gäller l 60 pro för flickan åtminstone någon gäng dent av fallen), ännu mindre "fö i halvtlnunen att bjuda upp poj ken. Man kan bara inte stå och reslAr" nägot ät henne. Varför? Därför att pojken vet vänta tills det kommer några fäInte om känslorna är besvarade tal damernas danser klockan

'Hur skall .pojl{en veta .

om liänslorna besvaras'?'

Eftersom så få pojkar framför sin åsikt om damernas rätt tiU att välja siD danskavaljer, vill jag nu säga min. Jag tycker att danserna skall ha rätt till 50 procent aven dans kvälls uppbjudande. En pojke som

Taklax ni lår ny lokal?

PIANON SÄLJES o. BYTES

Riga piano mk 5.650,Be

gagnade pianon och flyglar

i stort urval.

Taklax uf hade medlemsmöte i söndags. Man diskuterade bland MUSIKCENTRALEN k.b.

annat lokalfrågan, och mötet be Tel. 967-11 577 Jakobstad

slöt att anhålla hos kommunen om att få köpa före detta folkskolan ~~~~~~~~~~~~~~ i Strandmossen.

Annonsera i ÖP

halv tolv på kvällen. Nej; en ändring måste ske. Mitt förslag är att en skylt finns uppsatt ovanför orkestern som t.ex. lyser blått när det är herrarnas, rött när det är damer IlaS och t.ex. grönt, när det är bå.das chans. Vad tycker andra llUlare om förslaget, skriv tUl ÖP och be rätta om saken.

. PJlIfKR GRA.N1:ITItO.M

JaKODall!l'ataD 111.

tceaaJcUOD

'aaobstaa.

116·, .Q 6M

te1.

~t'aft.

JatcObllta,.

te.e<1aJUOl , ., lWI8 ::lod.. .i.la<1eJ,

liaD<1et8eBplaDaaeJI 10

861-11 85

teJ.

a:.

~ya()tJlerDOtt8D

rteaaKUlI , ~

Nygaro, 5610C MaIU,

Boa

taL 961-fJfl IfI t ..

PS. Fram med mera lugna dan ser. DS. "G. S."

tU!:OAln'lUN~rtAVJ!; ..

:meuman,

ru-utOraDde,

Margareta :Swe(Jb L<elJ tte&,

";b.T1äteJ tioUIJllUöm. tiarnel

IAldeJöl, do) WlBtbaCKa, l'oft

:lDlcJCara. Kal'1-OW1tav Db

Trafikskolorna i Jakobslad

1iALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8,

tel. 13003

Trafiksko1a

Österbottens hemligheter.••

~NAk

rteaäKl.OI

OCh f.Ul8Varll .,ltgJvart

r BH, IHJO 5/U~ tiAR fo1A~

JJ(Tf~~NT!R!16A - - - - -

ELf.fAtlTER tJA l

t'tcEN UM.IllHA!·!UNSPltib lB'l9 deJt &J ___.___._ m,

1'1. &,

d.aJV1 II _ _ _._ ._ ,_ iKlUldlllaV18D _,_.__

.--.so

lAJaDummer _ ...... _ A.NNUN~MU'l·l·AUN:

cea.

N\"

::IOU:e ~ 1Iasa,

Ilen.11 86 1) 'leD 11:58 'D

01":1

"NNt'N~I . IAN~'l

Y~gve

Bengs

,atconsgatar. ab. '~KoDBtaQ. te&. 0161.11 g. .

UlDODSeJ 001 oDJallilUUr l8DIUI1 IIWlda, CI. tf . ~~.A

..JCh dUlU'OtU.N(,

,aaonsgatall l3, 'akobBtaa te&. .16'1-121 '\."If "NNUN:;t-'tu~ ~tem ~nm

~eatamc

"',lM.

__ _____

teXteII

_ _ _ _ _

I.ltJ

_ ..2l

auI)

IJ.late

Ij·AtWAN NU!'I., ,. r. ~UI. 111m, t1b ..il ~puu" K:ll tärg

IlUDUWIIl.OtleJl

a.gettpn.

• ore1lUlgltllp&ltet .MU "8(: I. Jo>la'oottIUIIK8 .-oMtal ~va. 1U <.Dte '01 ~v .KMtlIt tO"' Ubo ogu t.DDODIIBI tOlK 'lU'UI~

V"\1........,...."-ftJVVVV ••

" 'V.~'Y~ - - ---_.~

... -.

--'--

WeJ

100

",une

0I'IIeIlUlI 'DU \Jlton,.

.v {lOSt.

1JeMLr1

JtllnmeJ ~dJl'H):-"

jt . ",

•

I y~ Kr.

• u.IIa.l.&Ap

AJU.AeD0la& JIULOOIII.O Ufl8

08TERBOTTNISKA POSTEN

1'!

Torsdagen den 4 oktober 1979

------------------~--------------------------~~~------------~~~~~==~~

den fra.n6ka pjäsen M a r i u s pä stora scenen. Sängerna det där vi brukar förknippa med fransk musik. Bäst minns man kanske nagra ~änger med svensk text av Lars Forsell och framförda av Annika Miiros och Sture Ekholm. Och avsh.itningen törstås, Annikas fina hymn till kärleken. Teaterns kapellmästare Guillere mo Michel är nägot aven rygga rad I cafemuslken. Som ackompanjatör hela programmet Igenom, Känner du för en kväll med levande musik? Eller står men också. som sångare. Sue Lem-I din längtan till en kopp kaffe i skön miljö? - Då ska du ström gör också en så.ng som gå till Vasallens musikcafe i Vas&. Där hittar du både musiken och kaffet. Musiken kan vara Wasa Teaters eget cafeprogram (just nu franska chansoner). Den kan också vara andra., frivilligt tillyxade tongångar. Vid öppningen f3rra veckan ställde det faktiskt upp ett par frivilliga musikskapare. På musikcafeet kan du spela, sjunga, läsa dikter, säja vad du tycker med mera. Men - och det är lika viktigt att pA.peka - du behöver inte göra nånting alls heller. Du kan bara sitta ,id din kopp och lyssna.

:_'rtel uppmanar:

är

~Ordna'

nu tiZZ fulZsatt hus varJe kvaeezz,'

stannar l minnet. Samtidigt som hon sköter programvärdens roll och fungerar som den lekamliga ryggraden genom att bära ut kaffet.

Kort sagt: en helskön kväll. Den 13-14 oktober ordnar VUS Och en satsning som publiken en kurs för barnledare I Ytter lämpligen kan tacka teatern för mark, SöFF. · Kursledare är Kent genom att ordna till fullsatt hus Talpale och Tor Sparv. Arunälan varje kvälL till SÖU: 8 kan.sU före den 8 ok Musikcafeet är under resten av tober. oktober öppet den lO, 11, 18, 24, 25 och 29.

BERTEL NYGARD

Barnkurs

i oktober

Årsmöte i

Nykarleby

Nykarlebynejdens ungdomsför eningars samarbetsorgan har hå.l lit ärsmöte. Alltför många med lemmar var Inte närvarande, var för mötet Inte valde någon ny ordförande utan överlämnade den uppgiften tJI! den nya styrelsen. Denna valde sä l söndags Nils Kronqvist till ny ordförande. Ca rita Ek blev sekreterare och Richard Ahlskog kassör. ÅrSmötet diskuterade bl.a. barn klubbverksamheten och sa.g ogym nastlken . Mötet beslöt att fortsät ta med sin samhällsinriktade verk samhet - med Intresset Inriktat på. bl.a.. kraftverksbygget.

Det föredrog de flesta caHigäs- Mycket tack vare att de fyra "or_ dlnarie" artisterna hade gjort ett Själv satt jag och funderade . så gott jobb. Progranunet var väl Undrade över att det trots a1lt I inarbetat - samtidigt som man fungerade så pass bra. "Trots fick ett intryck av fritt skapande allt" därför att det ju ·låter lite: och Improvisation trän början till lIVårt det här med tanken på ett slut! musikcafe I österbotten. eafeprogrammet just nu är Men det blev Inte "svårt" alls. franskt, detta med anledning av

terna under premiärkviillen.

---------------------------------------------

'Skriken':

VUS och

.En kuslig bild av f asc.st, . . · '.Sk v·ar·dag·

Barnets år Vi

under sexton (VUS) upp-

Barne~

mä.rksammar år meden bamkultUnnånad un.der Oktober. . . . II ~ . . . . . Det blir de fönta me·r bt>tydau de sat.Snlngama hittills Inom SKRIKEN, Wasa Teaters pre- skrik kan knappast låta mänsk-

miär senaste torsdag, är en pjäs söm, föreställer man sej, Temat för barnmå.naden är "För består aven bit chilensk varBarnet _ Med Barnet - I För- dag upplyft på teaterscenen. .. . eningen". .l. . barnkultunnänaden Man kunde tala om vardagsrealism, men i det här fallet ingår följande. händeliier:

när det gäller dagens Chile, Barnleda.rkurs i Yttermark, 13- tänker man mera på etL 0Td 14 oktober. som "vardagsfascism". .. S amtidlgt SOm pjäsen skild UtsfäUnl Mat rial t än ngar: e · r .rar chilenSk vardag i diktatubarndaghemmens skapA.nde verk- rens skugga. så har den ett samh et p ä . respa ktlve ort er s tälJs· ljupare innehåll. Det är frågan ut l Nykarleby, Jakob~, Kronoby, Lappfjärd och yttermark. °dm att gef upp eller kämpa vi"Tt-..... "'ln.t....... Ö""'r rum under lare, att ly (om det går . .. ) u .... l 4 l .......,~.~ _~ e ler stanna kvar. Den konflik tiden 15 tU! 21 oktober. ten är en del av huvudperSQd FarnlIjefest·: I samrå.d med kul- nernas var ag. tumäInnden I Närpes ordnas en .Skeendet "inramas" av skritamiljefest pä Söft den 21 okto- ken från de torterade tvärs ber. I programmet Ingår . föreläs- över gatan (bakifrån teatersaning av Folkhälsans konsulent, lon~en) . Skriken är omänskliga musikrum tör de yngre, fllmföre- (gjorda med blåsinstrument) visning med mera. och så måste de vara, Tortyr-

liga. Konflikten mellan att ge upp eller kämpa vidare blir till stor del en konflij{t mellan Nancy (Marjorita Hulden) och Rodri go (Martin Kurlen) . .Nancy

reagerar "mänskligast", hon

vilI fly och komma bort från

skriken. Rodrigo anser att han

måste stanna, och han stöttas ~

av sin kamrat Pepe (Jalle Lind blad).

VUs.

Om skådespelarna ~an man säja, att de gör ett aIlt igenom gott jobb. Man tar knappast i ... om man saJer att M arj orl'ta

-n

jan av pjäsen, då det är en Den lever starkt på träffsäker självklarhet att fly. II heten i de strama replikerna. Ser jag tillbaka på händel Pedro Via. nna, : författaren, är serna i pjäsen, så falIer tao- dubbelflykting, om man kan karna på scenen där de tre per anvlinda ett sånt ord. Hans sonerna lyssnar på skriken från ' fÖrsta landsflykt ledde från andra sidan gatan och försöker Brasilien till Chile, den andra lista ut vad som händer där. I från Chile till Frankrike. _ . Deras "nyktra" iakttagelser Han torde veta vad han talar och analyserande kommentarer om. blir en kuslig bild aven faseisDet gör också Boris Kozlowstisk vardag. ki, regissören som lever i SveSKRIKEN är en . "rak" pjäs rige. utan några extra utsvävningar. BERTEL NYGARD

Hulden är urstark hela pjäsen

igenom. HeWles rolI kräver

också mycket. Det är Nancy

som genom!'!år en utveckling under skeendet. På slutet då Nancy har kommit till insikt om att hon måste stanna, är Mar.iorita Hulden lika övert y gande och trovärdig som i bör

Z.ltet

Teat el urs i l' le'by

mulär i en hel rad ämnen l Vä--l att kommunen ska vara på. sin ~k ras. Och 159 skickade tillbaka vakt. I formulären ifyllda - mänga ha-I - Kronoby är ingen "nykter" de därtill bifogat fria kommenta- kommun. Det är dags nu att öpp~ar rer I viktiga frågor. Da ögonen för alkoholproblemen. En teaterkurs arrangerade SÖU En närmare presentation av un- VI måste hjälpa våra ungdomar på Jungsborg i Karleby lörda. dersökningsresultatet ska öP ge Innan det är för sent, säger gen den 22 och söndagen den • Är Wlgdomarna i Kr~noby faktiskt så nyktra som · de l ett följande nummer. Arunäl:k- d€n bl.a.. 28 seprember. Omkring 25 perBäger? nlngsvärt är bl.a. hur konservaEmellertid tycks Kronoby-ungsoner deltog, både äldre och yngre personer, de flesta från • Dricker bara två av 100 ungdomar i Kronoby alkohol så Uv man är i "unga familjer" vad domen ätmlnstone Inte supa p.g.a. ofta som en gång l veckan? gäller hushållsarbete och jämllk- brist pä fritidssysselsättning. trakterna kring Karleby. Bara 17,6 procent tyckte att - D()t var väldigt roligt att se • Frågorna känns kanske provokativa för dem i Kronoby. het. Men avsikten är inte att pådyvla Kronoby mer superi än Men anmärkningsvärd är som det inte fanns tillräcltllgt att gö- hur bra de olika generationerna där finns. sagt ocksä nykterheten hos ung- ra på fritiden. arbetade ihop, säger Benny Kivi Däremot sade 40,9 procent att nlemi som var med. • I stället är frågan uttryck för förvåning_ Ty det är domarna. Vid sidan av alkoholganska säkert att superi-siffrorna längre söderut i öster- siffrorna kan man notera att ba- d€ t Inte fanns tillräckligt med Ledare för kursen var Mischa botten är betydligt större. ra 24 procent av ungdomarna rök- fri'tidsutrynunen där de bodde. Hietanen och Kristina Agren. Delte, att bara. 1,9 procent snusade ,F rämst saImade de Idrotts- och tagarna fick öva sig i bl.a. rörel gjort. och att Inte en enda någonsin an- simhall, disco, bio och tennisplan I se- och talteknik och granska 011 SlUrol'll6 om alkoholbruket bara en del av den undersökning 302 ungdomar t A.ldern 1S-30 vänt narkotika. _ samt "en allmän samlingS-I ka möjllgheter a.tt bearbeta en som KrOZlOb;p UJIIdomsnämnd år tllllånaes nämligen frägetorUngdomsnämnden tycker än{}å. plata", dvs. något slags fritidshus. pjäs.

Dricks

S·U

Sprl.•t

Kronoby

•

ärl