Österbottniska Posten (ÖP) nr. 40 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN "Jag tänder på dans" kör igång.

nästa

vecka!

Fullständigt program

på sista sidan!

Dax att kolla in for

dem som vill delta i

Finlands antagligen största

danskurs någonsin!

Moralen - Barnen mJste fostras så att de inte snattar ivaru· huset fast de frestas till det. Så siiger en varuhuschef ; Jakobstad. Svenolof Karl sson kommenterar på ÖP:s ledarsida:

•

- Det iir uppenbart att han gör sig skyldig till grov dubbelmoral. • Se sidan två!

Friheten - Efter kärleken är fri heten det mest omdiskuter ade ämnet på jorden, tycker Peter CordweIl i dagens English I.esson. - Det är ett ämne som kan vända ut och in på sinn~ ena. • Se sidan B!

Vad gör killen? x

;ir en hcmbdnnare :1\' idag. X ;ir vem som hd~1 och bn~kl' I.o , m . den ll\;lll minsl ;\l1;Ir. X började med mi~~hrbdc helllbrjll1l1ng'I\)r.~ök redan i l') · ;'tr,;'t ldern ,('n hl<:, del CH uppehåll rill, X tick I,l!! P:I ordclldiga grl~j j)r. St

SI(IJ" \4

Torsdagen den 2. 10. 1980

Moral eller dubbelmoral o

DET GAUER IItt fostrll människIIn 1111 levlI i ell öppet sllmhiille. Bamen måste fostrlls så 1111 de inte snallllr i vIlruhuset fllst de frestlls till det. Det säger varuhuschefen Frans Grånroth i Jakobs tad . Han har orsak att vara bekymrad . l hans varuhus snattas det for flera hundra tusen mark om uet. Sammanlagt kan han och hans kolleger räkna med att det snattas for värden motsvarande 500 miljoner mark i Finland i k Det är mycket lätt att försu Graruoths inställ ning . Men det är ocks:i uppenbart att Granroth gör sig skyldig till grov dubbelmoral . Ty dels funderar man i hans varuhus ut s:i listiga fällor som möjligt för kunden - du behöver den här läckra varan , sägerrekJamen. Men dels kräver man att kunden ska lägga band p:i sin lust . Om kunden inte har pengar. D VARJE varuhusanställd vet att forsäljningen ökar om kunden fu plocka :it sig själv i stället för art bli betjänad . Kunden slipper d:i ett besvärande mel lanled mellan sitt begär och detta begärs uppfyll ande, dvs expediten. Vidare kan man öka försäljningen genom att pla cera varorna i en speciell ordning . Är kunden rvun gen att passera s:i mmga varuhyllor som möjligt för att H sina dagliga färskvaror , t ex mjöllditern, s:i kommer han att frestas att skaffa sig saker ocks:i frin de hyllorna . Viktigast är hyllorna vid kassaapparaterna , där kunden Hr st:i och köa. Finns där en hög läckra SÖt saker kommer kunden nästan alltid att vilja ha av dessa. Granroth avslöjar att det finns en "viss psykologi" i detta . Det beror p:i an " husmor vill ha en viss logik " i hur hon ska g:i i varuhuset , förkJarar han . D I SJÄlVA VERKET är varuhusen ganska s:i oskyl diga till detta försäljningssystem, framhMler Gran roth . _-------~--_

BERTEL

NYGÅRD

- Gör vi sötsakerna svu:itkomliga s:i :iterverkar det p:i sötsaksindustrin . D:i tar vi arbetstillfällen fr:in människor. - Varuhuset är bara sista länken i en l:ing kedja fr:in produktion till konsumtion . Lyckas vi inte sälja vua varor leder det till oerhörda problem i samhäl let, reder Granroth ut det. Slutsats: För allas bästa, för a:tt vi inte ska behöva g:i arbetslösa, har varuhusen tagit p:i sig den tunga bedriften att forkJara för oss vad vi behöver. fast vi själva inte förstu det.

D GRANROlH vill bygga upp en spärr i vu moral för att vi ska snatta mindre. Men problemet med moraliska spärrar är att de . har en tendens att undergräva sig själva . Det beror p:i att människan inte har n:igon mora!! när hon föds . All vu moral känsla har byggts in i oss genom vu kontakt med yttervärlden . Till stor del genom straff och belöning-metoden. Sm:ibarn , som inte forst:itt att sakerna omkring dem kan ägas petar t ex ofta p:i -s:idant som lockar dem och plockar:it sig {ritt i butiken . Tills de fu en smäll p:i fingrarna eller, av upplysta föräldrar , en "tillrättavisning" . Kort sagt byggs en konflikt in i barnen . Dels lär de sig att ha lust till ting, dels ska de ständigt ta av sdnd fdn ting de har lust , men inte r:id till. D 'PERFEKT uppfostrade individer är blinda för denna konflikt. Men H av oss är perfekta: Snatteri statistiken ger besked om att en stor procent vuxna, ocks:i föräldrar och pensionärer, snattar - eller har gjort det :itminstone n:igon ging . 'Den mänskliga faktorn' kallar en del det . Und antag, spill, irrationellt element, kallas det av andra. Pragmatiska som affärsmän ocks:i kan vara räknar de in undantaget i sina budgefer. De visar därmed att de när det kommer till kritan inte tror p:i mora lens betvingande kraft . D DET SÄGS att vi aldrig haft det s:i bra som nu. Granroth hyllar vm öppna samhälle som gör att

Vilket schizofrent folkl

kunden fritt kan g:i in i varuhuset och välja ut precis det han vill ha. l konsumtionen blir vi lyckliga. Den mänskliga 0 säkerhetsfaktorn är beklaglig. Vad säger ni, vördade partier och ddiga kommu nalvalsungdomskandidater? Finns det n:igot bot p:i v:ir vacklande moral? Ge ett ord p:i vägen :it en und rande, s:i ska ni själva f:i ett ord p:i vägen i denna SVENOLOF KARLSSON spalt .

• Jag läser art van tredje hush:ill i landet damm suger sina golven gång om dagen. Då kan man nato urligtvis intel:ita bli att undra om det är medfött el ler om de fallit och slagit sig n:instans . Sen läser j~ att en femtedel av medborgarna traskar omkring i 'samma strumpor en hel vecka in nan de byter. Det jämnar ut sej . Finländarna är b:ide skitgri~ och städgalning p:i samma gång . Kan det vara hälsosamt med ett s:i personlighets kluvet folP Faller inte en sm population utanför socialmyn-· digheternas rekommendationer? • . Jag hinner inte mer än brista ut i ett observatörs flabb över de där skitstrumporna, förrän jag själ~ börjar räkna dagarna . Kalkylen visar emellertid att jag inte tillhör den förtappade femtedelen . Aandra sidan finns det s:i m:inga andra hygieniska fallgropaJ en medborgare kan ramla i. Jag har en välanvänd s:idd p:i ena stortån, och den gör mej orolig . Kan den bli ert hinder for min med borgerliga törtroende? Jag ringer min gamla favoritorganisation Förenin gen för hyfs och slips, eller vad den heter, och fu tag i en avlagd överstelöjtnant, som är föredragande i focrr:igor. - Njaää, säjar han, vi kan ju bara komma med rekommendationer. - Det är rekommendationer jag är ute efter. Man vill ju vet hur man skivar sej i andras ögon. - Faktum är att vi aldrig har handlagt något s:iddärende tidigare, men vi har ju vua allmänna riktlinjer ... - Ut höra, ropar jag upphetsat. Jag har alltid undrat om hygienfilosofin har nm giltighet utöver tvMforsäljningsaspekten. Har fr:igan kanske en djupare dimension? Har en svartkantad s:idd över ~uvud taget någon moralisk plats p:i min ston:i? - Hm, vi arbetar ju mera ideellt ... och utan närmare okulär besiktning är det lite knepigt .

Fast rent spontant skulle jag väl ställa mej aningen kritisk till ert såddarrangemang. - N:ij:in:i, men jag hade ju inte tänkt an den skulle bli s:i där smutsig . Jag bytte nog förr och nyn jade plåster . . . - Plåster brukar vara bra . - Men de lossnar ju. - Ni applicerar dem fel. Och om ni nu nyttjar s:idd, varför inte byta lite oftare? - Den sitter fast och det tar så sakrans sjukt . . _ • D:i blir överstelöjtnanten lite sur. Vi vecklar in oss i en diskussion om idealismen och hur man måste offra sej för den . Ett tag blir han verkligt upprom _ Han pratar ännu mera i näsan än tidigare och säjer satan med tv:i a och tv:i t. Det är när han berärw hur han under vinterkriget bytte fomasor i tret:ri graders köld halvannan meter frin en fientlig tII2S kingevärspostering . Till slut lyckas jag lunga ner honom . D:i vi avslut ar samtalet är han riktigt snälJ gammal farbror. och hans slutreplik blir en överraskning. Jag ställer fdgan om han tror att s:idden evenru elIt kan rubba mitt fomoende som medborgare, om jag löper risk an strykas ur höstens röstlängder. - Det är ingen fara. Bara ni inte visar fötterna! • Jag blir sittande med förv:\ningens tunga i häpna dens hals. Naturligtvis är det s:i. Plötsligt forst:ir jag detta med dammsugaren och strumporna. Fingolv syns och bör hMlas i ett ständ igt nysuget tiIlst:ind. Strumporna syns inte, och i den m:in lukten besvärar kan man skylla p:i gran nen. S:i är det. Och jag svär p:i att det är samma med borgare som äger b:ide fingolven och dyngstrump orna. Det kan inte vara län att hMla sej ren om fött erna, d:i man ska släpa dem efter en dammsugare hela veckan . • Vilket schizofrent folk man är en del av.

T_o_~_da__ge_n_d_e_n_2_._1_0_._1_98_0________________________________ ~ ~

a __________________________

~NISKA POSTE~

J b ,.~ . . ue att,orum. . .

Har du as~.kter om nånting, vad det än må vara: Skriv till OP:s deba~.tforum. Adressen är enkel: OP, PB 27, 68601 Jakobstad.

~.~~~--s~nOlOf-----------------~~~~ U:ppmana att ro··sta unOudomen ' ; sta··Ile ~

Man skulle ju ömka att ÖP:s ledarskrihent Sven Olof Karlsson skulle upp mana ungdomarna att rösta i kommunalvalet i stiillet för att försvara att inte rösta.

··'lgafiton A Malaxnejdens Natunorening har ä1gafton onsdagen 8.10. klockan 19.30 i Bygdegården i Malax. Med på programmet film, foredrag, jakthistorier osv.

hända att slogan "Klantskallar röstar inte" ~~r bra i södra Finland, men i Osterbonen är vi inga klantskallar. Eftersom vi i Finland har en politiskt system där det fmns alternativ från yttersta vänstern till yttersta högern, så borde det finnas valalternativ wr dagens ungdom. I ett kommunalval finns det ett stort utbud av kandidater, någon kandidat torde väl tillftedsställa väljaren. Finner man ingen lämplig kandidat, borde man ju kandidera själv efter som man själv vet bäst. Jag anser att man kan på-

verka kommunalpolitiken genom att rösta, har du röstat kan du också ställa krav på fullmäk tigdedamöterna. Speciellt de unga kandida terna skulle behöva ungdomens stöd. Unga kandidater har ofta nya, fräscha ideer, som verkligen skulle behövas i da gens kommunalpolitik. Jag tror att ungdomen idag behöver uppmuntran. De unga vill utIora en massa aktiviteter fast de inte riktigt kan bestämma sig. Så därfor uppmuntra de unga, så att de vill påverka sin egen framtid. USBETII SAXBERG

För pojkarnas del startar knattegymnastik onsdagen 8. 10. kl. 18.00 i högstadiets jumppasal. Ålder 7-9 år. Jan Hästbacka är ledare.

Dethär är den tidigare populära sagogymnastiken under namn i Nuffens regi . - Brukar vara pop, uppges det .

t.'

Eftersom ÖP fungerar som en opinionsbildare, så tror ung domen på vad som skrivs. S-O Karlsson har rätt att slo gan "Klantskallar röstar inte" är mycket olämplig. Det kan ju

Småbarns)·umppa

Småbamsgymnastik fOr flickor i åldern 5-8 år blir det i Nykadeby på Idrottsgården tisdagen 7. 10. kl. 18.00. Rigmor Schauman är le "~""'.I"""""""~ dare. ~.~\ DET HÄNDER PÅ MONTIN 29.9-4.10 r~; ~

.....--S-o..-k-e-r-d-u-;-'M-C--o-c-h-O.-E-L-A-R-"""""'" ~\!:t.1!.t.'~) KO M pl HO BB Y D A GAR II LL M Vi har det mesta av nytt och be· gagnat. Begagna· de delar till föl· jande: YAMAHA 125 cc, YAMAHA 350 R 5, Honda 125 TWIN, SUZUKI 380 cc, HONDA 350 cc.

~ ~ ~

~\!:t..l!l:;~l fi.~~

Valistus konsulent presenterar hobbytillbehör fred. ~ F.~M"~~;.IIali 3. 10. kl. 12-18 och lörd. 4.10. kl. 10-14 på vår för· ~ 'II!~~~~~~~~~ nyade hobbyavdelning. _ __. ~r:

IIoRowney ~ kOftltnäntiUbehö, ~ -30%

ont in

RABATT

.;, ,\. '

,.. ..:"II~ .iiffP .·;.· .r-,, _ ... ,,j.•) .

100,

5,70. 19 , 50 ~,.';..~-POIat . (29.00)nu 50 _'or Mind ....."pol.. ... (34.40) n 19 u,

för

~,'~Dodo

'· .

:o:~i

'POIa. HN

en ny Siemens SUPER 88 ELECTRONIC.

M......

A_ ..... ~ ... ..,.. ,,........ ~

......01'1"

lNFOGLUB clfu l!t..9~!!!I ilNFOGLUB ~

VELO·MOTO STORG. 14, tel. 10590

~11111111111111111.lI.I.I.lI.I.I~ ' - - - - - - - - - -.....

Stort sortiment av begagnade MC fr. 350-1340 cc . Nya cyklar har vi nu med specialtillbehör på köpet.

Ballas Bal D!' Terjärv, tel. 968·75168

Finns på ungdom sav· delningen i vårl varuhus Povitasku till pukumies· priset

228,.

Färger: grå. vinröd och h.blå.

22,'

SPECIALERBJUDANDE Extraljussats + montering ........ (~NU Fjärrljussats+ montering ........ ~ NU

450, 490,

Gäller de flesta bilmärken. ErbjudandeJ i kraft till 31 okt.

MOTOMARKET Storg. 8 Tel. 967-11605

HAlDl'. '10SE Visasb. 3 Tel. 967·10222

gamla

1j' ~ '' ~ Nu eleKtronisk aven :II1II ~ dammsugare vid byte till . . MASTER ~

DAGARNAS ERBJUDANDEN : ,.","hns oorm "''' '''om "",.",es, F;ltlIin,i.. fi,1oom ....... (12 .30) nu P.noI 400 .... dlpo.... f.rp. .. (11 .00) nu 6,9 O

Luvor Dessutom ett stort urval andra blusar. Falmers, Wrangler ; ver, Poolson Fr. STICK DIG IN!

148,

'({alA{... I\~

~~~~~1i{~~~~ )'~'~ ~-~ _____________________T_o_rsd_a~ge_n_de_n_2_.1_0._1~98~O__________________________~I

4 j

r:!TS:::'!:AR • 15 års åldersgräns

BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby,

::!: ~!~H~;, ~;~!~I~G~ K X VEVLA

REDAN pA FREDAG ...

Nr 1

FREDAG 03.10. 80 kl. 20-01

DENNA KYÄLL HAR NI CHANSEN ATT SE

OCH HORA ETT AV SVERIGES POPU

LÄRASTE DANSBAND! ! ! NU GÖR DE PREMIÄR HOS OSS. • DET KAN DU INTE MISSA! ! ! • OT från Grillcenler, Oravais kl.

• Haldins

från

Vasa

busslalion

l'km~,"g'bY~O';'K';"OKVEVLAX50'h2030...

Lörd.

bev. klädförvaring

Majors från NäseI18.30;:.Jia Muns· mo, Sol! cenlralbulik 19.50 via To·

~V'Ik'"

4.10.

'TOM och GRABBARNA BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. Oravais trafik från Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörå City och Vallvik.

Ålders räns 15 år, inträde 20,

TOOOagen den 2. 10. 1980

------------------------------------~~------------------------------------------ 1r~~::B:;~NISKA PO~TEJ

Dax fÖlr en Imysig säsongstart

Bussar. - Vasa buss!. kl. 19.3> via Sundom, Solf een. tralbutik, Malax Dropin, Hav ras, Lenni Back. - Näsby kl. 19.00 via Nämp näs, Normäs, Töjby, Taklax Hlg, Korsnäs, Molpe.

EXODUS EMPIRE

Tonårsda 'n s på Bergö

Kom till

••

fred. 3. 10. kl. 20

TOJBY

SNA D spelar.

på lörd_ 4. 10. kl. 20.00 och dansa till musiken av killarna det svänger om, alltså fantastiska

SNAD

Ingves buss fr. Övermark 19.15 via Yttermark, Näsby och Strandvägen.

Turnering

i unihoc

I höst kommer SÖU i samarbe te med NUFS an satsa på någonting nytt inom tävlings verksamheten. Det är frågan om Unihoc eller innebandy, som spelet också kallas. Spelet kan mycket bra utövas i uf-Iokalerna och flera före ningar sysslar redan i dagens lä ge med spelet, men det kunde vara betydligt flera. En dagsturnering kommer an arrangeras i början av no vember (troligtvis den 8 nov .) i ungdomsgården i Nykarleby. Detta är alltså ett tillfälle för föreningarna att t~kanta sig närmare med spelet. Turneringen kommer att ar rangeras med skild dam- och herrklass. Lagen skall bestå a" fyra spelare samt ett fritt antal avbytare. Till turneringen i Ny karleby kan föreningarna anmii la sig fastän man aldrig ens hött om spelet. Utrustningen i form av klubbor och bollar kommer som sagt att finnas på plats och en närmare genomgång av reg lerna kommer att ske före spe let sätter igång. De föreningar som är intres serade bör anmäla si~ lag före den 25 oktober till SOU:s kan sli i Vasa (tel. 961/11 35 72 el. 11 53 72 Handelsesplanaden 10 D, 65 100 Vasa 10). D Förutom Unihoc så kommer pidro- och bordtennisturne ringen att köra igång under hösten med ringkval i samtliga åtta ringarna. Föreningarna bör anmäla sina pidro- och bord tennislag fore den 10 oktober till ringarnas kontaktpersoner. Ringmrneringarna bör vara fårdigspelade före den 28 feb ruari 1981, därefter blir det dags för semifinaler och finaler.

Regionteatern

\ SEIJA '"' NYLUND . , stadsfullm.

WASATEATER

Osterbottens Teater

@ .. ..

! AMERICAN-CAR ! ! HOr RO ! .... ....

.. **************** * D-utställning

.. Modeshow och filmförevis-: : ning i ..

2,3, 10 (såld), 11 , 17, 18, 24, 25 oKt. (Sista)

TvA HERRARS TJÄNARE 4, 8, 15 (skoif), 22 , 29 okt. I regionen : 16. 10. Kristinestad, 31. 10. Kaskö

** ~

Bussresan är gratis.

Soare' .. i O-MALAX, SOLHEM lörd. 4 oktober kli. 20.00 PIGGT PROGRAM!

SVÄNGOM-GÄNGET Arr. Ö-Malax uf

Jumppa-vänner

erbjuder last· och personbils målning med kvalitetsarbete

(Vasallen)

22,29,31 okt. kl. 19.30

! ..

rr. . . . . . . 961

-118492.

**************** :

OKEN-Auro AB

Äntligen i Vasa:

De omtyckta och hållbara

danska

Carite-j um ppad räkterna

S,t ort urval

SNURRA MIN JORD

.... d .. .. son. 05. 10. kl. 12-18 i .. I regionen: 8. 10. Yttermark. .. SPORTTI·HALLEN, Mesilä. : 15. 10. Korsnäs, 27 . 10 Malax , 28. 10. Oravais, 30 . 10. Lapp Bilj . vuxna 15,-, barn under .. fj ärd. !... 12 å.r 10,- , barn under 7 år ... Skolteatern i regionen 20-31 .. .. okt. Best. tel. 961 -118.492. Dock· .. gratis. A K H R A .. teatern Tummetott. Best. tel.

OBS! !

DU STORA TID

DFFF

KARLEBY

20.00. TAXI : Fr. Korsnäs kl. 19.40.

Bilj. tel. 961·114661,10-14 Förest. börj. kl. 19, lö kl. 18

Repertoaren 2-31 okt.

JAKOBSTAD

BUSSAR: 'K l. 19.30 fr. Drop-IN baren i Malax via Lenni

Back kl. 19.35, via TB i Petalax kl. 19.50, via Molpe kl.

L -_ _ _ _ _ _ _ _ _..I

Klafs-UV-A-Solarium

Enda godkända i Finland Bli riktigt brur:l på endast 10 dagar (20 min.ldag) För eksem och acne (tin nar) Vasa tel. 961 -119991 Kyrkoespl. 5 Jakobstad tel. 967-17090 Köpmansg . 16 Närpes tel. 962·53255 Simhallen

NAPRAPATH

PELLE RAWALD

Uleåborgsv. (f.d. bilfirma Nystedt) Karleby 968-11975

Sandög. 13, Vasa Öppet: tel. 961 ·115553 vard . 10-17, lörd _ 10-13

Den första

16 spåriga "Track"

STU 010

utanför Helsingfors är färd ig att tas i bruk.

Nu hos oss! ! \~\ IRM STUDIO

GJ?§XIN MJI$lIKKI

~{{~~.{I$l7. ~'"

t ___________~_____T_o_rsd_a...::g:..:.e_n....:d:.:e:::n~2:.:.~lO:.:•....:1:.:9:.::8::0~. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Bl.a. dethär har ÖP skrivit om hittills i år. ..

Folk. Karl·Erik Borg, Alf Sund, Ani ta Svensson har berättat om sin bamdom. ÖP Illlr Illlft inlervjuer med )olllln Geisot, ch~sredUlör på tidningen MiniVasa , Bjame Norrgåld, fOlbollsspelare ocb Gunilli Nyprd , fOlbolWnlu, Chrissc Schwindi på Kompass Records och Sherlock Holmes. ÖP Ilar talal mwik med Bir git Klavus , artist/i. med Lill Babs .. Sludenukrivninsar med As:. OSlerlund, miljövåld med Hilio Eklund , vanetlvåld med Kjdl Nybach och fotboll med Sleven Burke. Ikng!. Djupsjöbaeka har be rättat i OP om hut det är all n· ra präsl, Erkki Mendelin om all sluu i BatbarelJa, SUIU Ekblad om alf var.! världsländis i Nor den, Kaj Vik om folk som knycker or.lo:.olcrmickar och Bibbi Levander om hur del är :111 var.! 14-:l.rig kioskigiiC i Kronoby . .. Och så har OP int.-rvjual minga, minga lilL

Jobb. ÖP har låt;1 Slefan Vidden be !"lrU om bur det ar att jobba på båt, Annilu Muras och Slure: Ekholm om <ltt vara slcidespe Iare. Hibn Enholm om all rol r.! pri \'llliOrctag are , Noomi El· ling 0l!! ~tI va.r:I musillinrc, Kent OSlerblad. och Kennet Nilsson om all vara ambulall5 tOnIC_ . _

Skolan. Borgarcgatall5. Kri5unestads och Karleby högmdieskolor hlIr gjort egna tidningar i ÖP. Eleveffi,2' på Vöd Folkhög skola. SOFf i YttctTll4rk, Lärk kulla, Övning kolan i Vasa., Houtskån och Evangeliska folkhögskolorll2 har beriiuar om hur d~1 är att plugga på JWI deta5 skolor .

Föreningar ÖP :o, den tidn.ing som inten siva.lt bevakar allt som lUnd~r och skel ute i lor~ningarna . Vi har glau oss m~ llikan W~t~rm ..rk på SOU ö'·cr nöjesslraueO$ slopandc. och fundcDI vad tIl2n ska gör.t med de pengar.som lösgörs_ Vi lar presenterat cbnsUI redningen, åreruppliude lskIDo- Jungsund, SoLibönders . uf, tapptjärds uf, Töjby och ·Molpe uf och en hel hög fore därtilL

. och dethär.

Dans. ÖP yar med och drog igång "Jl!S under på dan5", OP har besökt danser i Kvev lax, Övermark, Carpdb, Emel, ReplOl och Rörgmnd . Oeh annars ,inSlal hit och dit.

Film. ÖP Illlr ~II och·presellter.!t fil merna Apocalypse Now, Hälrä tulJaan elim~, Kramer mOl Kramer, The Ro~, Hjort jaga ren. Quodrpherua. Häng inle här Hellry Moon, Ett ansliin· dig t liv, Gilkboer, Bröderna Man ' alla filmer, American Gigolo, Bronco BiUy och Can ' t Stop the Mwie och hela fäs· lerngearin.

Idrott. ÖP besökte Peter UtrWnen i venska Öster, Vinu lind berg i Björklöven . ÖP lur åkt Botnialoppet tillwnmall5 med B~~förbundet. deltagit i OU-OS och writ på dr.ogn cing i Räyskyli. Bland myckcl annar.

Musik ta"dl och Hoikbnen recro senr regdbundet inuess:wta skivor, och h;ill~r koll p-l musikvårlden. Bencl lindi Illlr analy~r.tl 50-ral~ts , 6O-ulets och 70 lalers mwik. ÖP lar besökl kOll5Ctler med Boppen. )ulli Tolonen , Wild Angels, Juice Leskinen, Linda Nine, factory, Heanbreak, Noiee, Gibson. Brothers och Capital Lellcn. Föruotm de traditionella slor~,·etlemangen Pori Jazz. COllorry Road 13, Kauslby, Ruis-Rock och Pro,insrock _ Så hat vi intervjuat Facto!), Gibson Brolhen, Zotch och Noice för att nu namna de: mest käncb _ Vi har hafl reportage om Empires dehagande i Rock Kuninga5-80, om Rolf Len ll2ttZ, om Nisses orkesler , om Exom, som blc: rV:la i en t;ec kisk radiotavljng, om Tabng jakten, om Maln Storband och om de åtta orkeslr.!ina på UI manarparaden.

Kolumnister. lörgen lnguröm berlina, om hur dCI ar :111 sitta inne, Tor· björn MJ Malmberg pysslJar med (rinWlr.en, KaII·Erik Borg Desvar.!r fdgor. Pela Cord"eU tycker tiU från London och Ikt tel Nygåld valsar omkring med lin

Torsdagen den 2. 10. 1980

Soundar bättre än nånsin med BOSS

Storalånggatan 41, Vasa tel. 961-110159

HEIMO ROIKO

Vad har hänt med Coccolafotbollen? Karleby, som ansågs ha den bästa fotbollsstandarden i landet i forhållande till dess storlek. O Den stad som 1975 hade två lag - GBK och KPV - i mästerskapsserien och ett tredje - KoPS - på övre halvan i division ett. D Ännu 1978 var läget hyfsat med KPV i mestis och KoPS och GBK på väg upp från ettan. D KoPS åkte ur ettan i fjol , GBK roljde efter i år och KPV kommer ner ur FM-serien om inte några större under inträffar - en ytterst liten teoretisk chans har laget visserligen att klara sig ännu, men den chansen räknar ingen på allvar med. D Var ska "felet" sökas. D På träningsmöjligheterna kan ingen skylla, det är allmänt vedertaget att Karleby har de bästa träningsmöjligheterna i landet med fint skötta planer och en kupolhall att hålla till i under vintermånaderna. - Absolut, säger "Rexi" Sar lin, en av de tre ÖP har disku· terat med. De övriga är tränaren "Kicki" Vikström i KoPS och andra tränaren .Muten Kankko nen i GBK.

Sailin nämner också den eko nomiska situation i föreningarna , som absolut inte är den bästa. - Intresset för fotboll i Karle by är inte . speciellt stort .

Ska~iga

Byktvätt i höst Någon patentlösning kan de naturligtvis inte bidra med - då skulle inte situationen antagligen inte vara den den är. Sariin: - Helt klan att det blir en byktvätt i höst. . . på alla nivåer. Ledningen har all anledning att fr:lga sig om den har varit till räckligt vidsynt . SarIin talar om utsides impul ser på tränarfronten och en för senad generationsväxling . - KPV borde ha inlett en generationsväxling redan 1975. Nu har de äldre spelarna - som gjort mycket fina insatser genom uen - sv:ln att hitta motivation medan många av de yngre spe larna kanske inte har förut sättningar att nå toppen. - Det räcker inte en ban med fin teknik i FM-serien nuför tiden . Det resonemanget för Sari in in på rvå områden, dels en omvär dering av juniorarbetets betydel se , dels en betoning av andra moment i träningen . - Vi m:lste exempelvis an vända de kunskaper som fri idrotten har för att förbättra ko ordinationen och smidighet. .. i Karleby saknas möjligheter för sådan träning, liksom för kraft träningen. Bland annat detta lärde sig Sarlin av RoPS ' polska tränare Jerzy Matzaler, hans företrädare som tränare i det nyblivna (!) mästerskapsserielaget i RoPS. ~ Vi har blivit efter i ut vecklingen... se bara hur långt OPS, ett helt vanligt finländskt lag ännu 1975, och RoPS har kommit.

har det blivit två nerat allaredan.

mera än pla

D "KICKE" Wikström anser "REX!" Sarlin h:lller nu inte att det-är värvningarna inom stan riktigt med om att KPV:s värv som inte haft speciellt positiv ef ningar skulle ha varit miss fekt på fotbollens urveckling. lyckade. - Lagen har inte lyckats med - Kim Nyberg har spelat värvningaarna .. . lagen har inte med ett trasigt knä hela säsongen blivit bättre trots att de värvat och opereras omedelbart efter sä namnkunniga spelare. songavslutningen. Asko Uusitalo KoPS har varit förlorande part har tagit på sig alltför ambitiösa i den värvningskarusellen , tio uppgifter i matcherna ich gått på spelare försvann inför fjolus övervarv mest hela säsongen, Jar säsongen och en mindre inför mo Ylipaavalniemi skälldes ner uets seriespel. totalt av publiken på vuen .. . - Vi är kanske ändå det lag men kommit igen nu på höst som lyckats bäst med nyför kanten. värven , trots att vi inte värvat - Harri Niiranen är en stor några etablerade spelare . kämpe med sisu men han är inte Efter en hopplös stan med många skador kom KoPS igen or- ' tillräckligt skicklig när han börjar närma sig m:llet, passnings- och dentligt och aspirerade nästan på skottskickligheten är inte vad de en kvalplats i seriens slutskede . borde vara . . Kicke Wikström är nöjd med sä Alla tre, Kankkonen, Sarlin songen. och Wikström är överens om att - Trots allt vågade vi spela det inte skulle skada med nya vut 'eget spel och kunde spela impulser på tränarfronten i Kar någonslags fotboll . leby . Det är i alla fall sista uet " Kic ke " är med i svängen, egentligen PETER GRANSTRÖM

MONROE-stötdämpare MICATRONIC: MIG-svetsaggregat STORM högtryckstvättanläggning Ackumulatorer MOBIL-oljor m.m. m.m.

KOKKOLAN

VARAOSAKESKUS

Anders Chydeniusg. 49 Tel. 968-12041

LYCKAN ÄRJl' ~:-~

EN UPPFYLLD

DRÖM.

Helgardera för alla vintrar:

H'AlDIN ,. ROSI

JAKOBSTAD, JAKOBSGAT. 41 tel. 10 222/Rlngförsäljnlngen

har

Vi säljer olika reservdelar och tillbehör för bilar:

Nya impulser skulle inte skada

värvOlngar

SEPPO KlEMA

nyligen öppnat en biltillbehörsaffär i Karleby.

Orutinerat lag DMARTEN Kankkonen h:lller med Kicke om _ värvningspoli tiken. - Värvningarna har varit till mera skada än nytta för coccola fotbollen som helhet. Inför uets säsong tappade också GBK ett par nyckelspelare till KPV - Asko Uusitalo och Kim Nyberg - och spelledaren Tapio Raatikainen och Risto till KoPS . Sa t okangas Generafionsväxlingen blev an tagligen alltför häftig . . - Killarna var alltför unga, helt enkelt. Kankkonen menar också att inställningen bland spelarna inte varit den rätta och så har de många skadorna gjort sitt till. - Där for stinget.

och

Sbtb l ' n~d o m e n s Se("\'ice-a\ul och t{') r\" e rkli~~1 din Jröm' Ö nsbr du d i~ en e~en motorcyk el. körkort. stereo eller vill

l!U delta i ett r idU~er eller göra'en sprakres~l'

Sitt d ~ \ lI~te och yjnt;l~ P;i S;1 <itt llpp(\'11s ,inte din driim.

Om du b~ H'cko- eller 111;lI1adspcngar ~1\ din ~1 t('>r:ildrar. bl'

deIU överlör;\ pl'l1~arn ~1 fr;i n sitt komo direkt till ditt Se("\'icc

a\t;\lskonto iynddsbankl'l1 . Gör CI1 sparpLln. g;1 i~l'I1om dina

ut~"ter och försök prut;llbr du bn'

Och om du tror. att du inre kbrar det ensam. uLl med din;1

kompis;u' om ;ltt spara i ,~j n~ .

l l n~d ~> m t'n s Se r\" i ~·l'-.; I\t;]1 garanterar dig d;1du j r lH lib myc

ket I lan som du dittills sparat'

hi ("\l'rkli~; 1 din dröm. K O I11 till den unga ;lIldt'lsbank cl1.

andelsh lnkcn war;lr di~ - j a\' isst~

' " ANDELSBANKERNA I USTERBOTTEN • -JAVISST

'+'

Torsdagen den 2. 10. 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Vad har du

åstadkommit i kommun

fullf!läktige?

ÖP gick ut och stäl/de

den frågan till fem unga

kommunfullmäktige i

Jakobstad, Korsho/m,

Korsnäs, Ma/ax och

Kristinestad.

ÖP frågade också om

de allmiinna intrycken av

fullmäktigearbetet och

om de haft några missräk

ningar under mandatper

ioden.

Vad har du åstadkommit i' kommu

kussionerna undan i grupperna . När fullmäktige sammankommer blir d~~ inte så mycket pratat. - Ar man aktiv i gruppen be höver man inte prata i fullmäkti ge. Men inte var det nu särskilt in vecklat at.t bli fullmäktigemedlem och an sItta med när de slutliga - Det är nog ' idrottsfrä gorna som intresserat mej besluten fattats.

"Idro ttsjrågo rna har intresserat mej mest"

"Jaghar koncentrerat mig på lokala frågor"

till den egna byns intressen, kon centrerat mej på lokala frågor. sä ger Christer Stolpe avslutningsvis.

- Anslagen inom Malax kom mun för idrottsverksamhet och id rottsanläggningar är inte vad de borde vara. Jag har tagit reda på att Korsholm och Närpes satsar mera per capita på denna sektor. I fullmäktige har jag varje år bl.a. i samband med budgerbehandlin. ~en talat för ökade anslag for Skoltomtfrågan hå'r ; mest. ldrottsändarru.l. Södra Vallgrund har löstJ Anskaffandetavett kom· - Under den här perio Debuten i fullmäktige upplevde under den hå'r mandatpe· mufllJlt farmområde och den har vi fått idrottspkz Bogren enban som intressant. rioden. Jag har personligen istJndsättande aven gam· nen i LappJjärd i skick. Det - Jag har inte haft några prob underhandlat med markå: mal bro nämner Christer lem med art f~amträda offentligt. har byggts läktare och ser· inköp av tilläggs garna om vice hus, löpbanorna har Bogren i Malax som exem· säger han. När jag invaldes i fUll mark vid skolan. ställts i ordning, omgiv. pel på frJgor som han engll'· mäktige tänkte jag genast art här - Nu finns det möjlighe ningen har jämnats och en - I Korsnäs är det vanli· gerat sig i medgott resultat. gäller det att inte sitta och knipa

"Debuten i jullmäktige var intressant"

"Det är vanligen gruppaktioner när initiativ tas"

ordentlig parkeringsplats anlagts. - Nu senast fick vi ge· nom ett anslag för utbygg· nad av anläggningarna på Bötombergen. Det var en positiv överraskning att det gick utan protester.

Det är Leif Wilhelms från Lapp fjärd. 34-årig bi.lbesikrningstekni ker. som beränar om aroetet i stadsfullmäktige i Kristinestad . Wilhelms kom in i fullmäktige som suppleant alldeles i början av perioden och har su!!it med hela tiden . - Nog har jag väl haft mi!! namn på något papper då och då. säger han då vi frågar om vilka ini tiativ han tagit. Helt ensam har han. dock inte lämnat in någon mO!lon. Wilhelms gläder sig över de många vägarbeten som genomförts de senaste åren i staden. Det är vis serligen inte stadens egna arbeten men man har ju tryckt på för att få någonting till stånd. Vägen genom Härkmeri och Skaftung ned till Si deby håller på ·att grundförbämas . Bötonbergsvägen har blivit för bättrad. En ny bro har byggts i Dagsmark. Men en tennisbana till Lapp fjärd har det inte gått att få . Den har varit på förslag under hela pe rioden men hela tiden flyttats fram. - Få nu se hur det går nästa år. När det gällde en tennisbana till stamstaden togs beslutet formligen över en natt. Området kring simhallen var också länge en källa till förargelse i Lappfjärd . Senaste sommar blev det äntligen gjOrt någonting för omgivningen kring hallen. l Kristinestad stökas de heta dis-

ter att bygga en ordentlig gen fråga om en grupp. I gengäld finns också käft. lekplan. Genom ytterliga - Jag har känt på mej att jag aktion när det tas ett nytt många exempel på ärenden re markförvå'rv har vi nu hafr de yngre med mej under de initiativ, silger Leif Enberg, som inte gett önskat resul· också tillräckligt mea här åren i fullmäktige, säger Chris 26 år, ekon. kand, som suttit tat. tomtmark för bostadsätzda. ter Bogren. i fullmäktige en period. Direkt tråkigt tycker han mål. det ä, när en minQritets - Från Molpe iir vi fyra - Men inte gör man nagon!lng ledamöter ,. fullmäktige. ensam i fullmäktige . säger Christer grupperings förslag ena När vi väckt någon fråga el· Stolpe i Södra Vallgrund. Chri~ter gången röstas ned för att har bl.a. vant Instruktör på SOU. kanske följande gång god. ler gett förslag har vi i all mänhet vant med på saken affärsföreståndare i hembyns han kännas när förslaget kom· delslag och jobbar nu på en jord - Om man tror att ma" mer från majoritetshåll. . alla fyra. bruksfirma i Vasa . ska kunna göra nånting - Jag lämnade in en motion Stöd för ett projekt måste man i när man kommer in i full. Ett projekt som förts i hamn un om att ett kommunalt farmområ må'ktige blir man nog be· der perioden i Molpe är byggande första hand söka hos förtroendeval da, fullmäktige och näIrindleda de borde anskaffas i Övermalax, av ett radhus med hyresbostäder. sviken. möter, från den egna kommunde berättar Bogren . Motionen har lett - i samband med det jobbade len . Sedan gäller det att få stöd av - Den kommunala själv att ett sådant område anskaf till vi hårt för att arbetskraft från byn det egna partiets fullmäktige styrelsen dr minimal. Det fats och att farmare nu har etable skulle anlitas vid uppförandet av grupp. man kan åstadkomma å't rat sig där. huset. säger Enberg. Det lyckades att få ett visst projekt att - Det var nog ganska svettigt i Bogren satt också med i en ar vi också med . händerna de första gångerna man framskrida snabbare . .. betsgrupp som förhandlade med - Såväl boll plan som ishockey skulle u!!ala sig i fullmäktige. sä men då sker det på bekost· grannarna till farmområdet när plan har vi fått till Molpe med stöd ger Christer. Där sitter tidnings nad av något annal pro dessa satte sig emot. Gruppen fick från kommunen. När det blev ak pressens representanter och ibland jekt. till stånd en överenskommelse som

"Den kommunala självstyrelsen är minimal"

tuellt med sommarteater upplät kommunen mark för spelplatsen samt gav bidrag för iordningsstäl landet. . I dessa fritidsprojekt har Leif En berg engagerat sig aktivt för att f3. dem förverkligade . Själv har han också agerat med i " Tulavippor" . Som en besvikelse under mandatperioden noterar Enberg att fiskehamnen inte placeras ute vid gamla färghamnen på Bred skär, där molpeborna ville ha den, utan byggdes i kyrkbyn. - Men nu ser det ut som vi skulle få en annan inrättning till gamla färghamnen i stället, säger han . -c Det var inga problem med att ta säte och stämma i full mäktige säger Enberg. Korsnäs är en liten kommun där nästan alla känner varann.

också en del publik. Vid gruppmö tena är det lättare att uttala sig. Att renoveringen av skolan i Södra Vallgrund flyttats fram i ti den med ett år tar Christer som en motgång . Likaså att förslaget om inrättande ave!! separat högstadi um för Replot-Björköby avance rar mycket långsamt. Positivt tycker han däremot är att skärgårdens representanter lyc kades utverka kommunal borgen åt den industri som etablerat sig u te I Brändövik . Det är första gången som Korsholms kommun bevIljar borgen åt ett privatägt fö retag . - När det gäller en så viktig sak som arbetsplatser i ett avsides belä get skärgårdssamhälle bör kommu nen ställa upp, tycker Christer. Det är rättvist som motvikt mot den satsning på skapande av ar betsplatser som sker I centrum . - Jag har nog i första hand sett

alla parter kunde omfatta. Iståndsättandet av den gam'Fa landsvägsbron nära Malax ce mentgjuteri tog Bogren upp i full mäktiges frågetimme. Sedan det byggts en ny landsv~g var slet in gen som skötte om bron som höll på att rasa ihop. Efter vissa mel lanspel ledde Bogrens initativ småningom till att kommunen byggde en ny vägtrumma. - Något statsbelånat kommu nalt hyreshus har vi inte lyckats få hit till Övermalax fast vi uppre pande gånger inlämnat motioner i ärendet, säger Bogren . Behov finns nog men det har alltid funnits andra projekt som prioriterats före Övermalax-projektet. - Det här är en fråga som sam manhänger med kampen om var kommuncentrum skall finnas i Ma lax.

Orden är Glenn Nylunds. Han har suttit en period i stadsfullmäk· tige i Jakobstad . Han är folkdemo krat . - Den kommunala självstyrel sen är tillintetgjord och dcthär måste vi ändra på .. . Glenn menar att det i stor ut sträckning är staten som bestäm mer vad kommunerna gör. . . och om inte det sker är det tjänstemän nen som har en massa att säga till om. -:- Tjänstemännen påverkar det praktiska utformandet av beslu ten . Den centrala frågan Glenn har drivit i fullmäktige är kampen mot höjningarna av de kommunala avgifterna. . . - De har stigit mycket kraftiga re än vad inflationen skulle förut sätta . Dethär är bara ett sätt att höja skatterna.

Torsdagen den 2. 10. 1980

- Ett radhus till-Byn. .. - Nästan tio kilometer från centrum. - Det kommer nog att stå tomt - vem skulle hyra . .. - Bostadsstyrelsen ger nog inte lån. . . - Detdär med skolan däremot det måste vi kanske överväga. .

lmäk ige? Resultatet av kampen menar Glenn att är de ursprungliga höj ningsförslagen har blivit nedplura de. - Alla avgiftshöjningar har bli V.t flyttade till efter valet, trotS att a"görandet väcktes redan i maj ... Glenn Nylund ställer inte upp

för omval. - Men det beror intelå att jag skulle vara disillusionera ,jag VISS te hur det fungerade när jag börja de. Det är bara en arbetsfördel ning inom fami.ljen. Glenns hustru ställer nämligen upp i vale!.

Dethär bör du veta om "alet

I månda2s ... · .. inleddes föihandsröstningen inför kommunalvalet. För handsröstning kan ske vid alla större postanstalter (det finns kungörelse på alla postanstalter) under normal öppenhåll ningstid. Förhandsröstningen pågår till den 15 oktober. Men spara inte röstningen till sista dagen - det brukar bli köer då.

Om du studerar på annan ort än hemorten. . . · .. hör du till de som bör förhandsrösta. Såvida du inte reser hem till valdagarna 19-20 oktober. Förhandsröstningen är av sedd för sådana som är förhindrade att rosta på hemorten un der någon av valdagarna. Men också andra får förhandsrösta. Det är faktiskt allt flere som utnyttjar denna möjlighet.

När du skall förhandsrösta ... · .. bör du ha med dej identitetshandlingar t.ex. körkort, studiekort, pass e.dy. Ta också med det valkort du fått dej till sänt. Du bör också känna till' numret på den kandidat du tän ker rösta på. Kommunvisa förteckningar har ingått i tidningar na. Det går också att kontakta partikanslierna. På rostningsstället finns i allmänhet endast ifrågavarande kommuns kandidatförteckning. Anvisningar om hur själva röstningen går till finns på rost ningsstället. Där finns också en valförrättare som ger råd och hjälper till.

Att välja kandidat och parti ... · . . kan vara svårt inte minst för unga väljare. Om man inte har m9jlighet att välja bland kandidater man känner - och som man vet vad de står för - måste man försöka läsa sig till vem man skall rosta på. Det går också att gå på valmöten och höra vad de olika kandidaterna har att säga. . Valmöten kan vara ganska roliga och spännande. Debatten brukar för det mesta vara livlig. Valannonserna - som börjat ingå i tidningarna - ger också en viss vägledning om var kandidaterna och partierna srår.

Efters1ll1ckets vågor går höga efter andra fullmiilltigetnötet för året och för den nya mantlatperioden i Kommunen. Per från Byn har IiIm1ll1t in två motioner. I den första föreslår han att bi]mmmml~ skolstadgan skllll lindras så att Byn ~::!<-::::~~ fortfarande får bilda ett sllrskilt skoldistrikt och att skolan diirmea får bli kvar i byn.

,'En fräck nykomling

Med tanke på radhuset vore det bra an få en re I den andra föreslår han att ett hyreshus med sex lä genheter skall byggas i Byn, Per har LO.m. skaffat presentant i byggnadsnämnden. Där skulle Per helst underskrifter från unga par och ett par familjer som suttit själv, Men eftersom han höll på ,principen an är intresserade av att hyra bostad i en radhuslägen uppdragen skall fördelas for han en kväll till Valfrid, en jordbrukare från Byn som tidigare suttit i full heL mäktige. Valfrid är ingen ungdom men å andra sidan kan han den kommunala byråkratin och kan förhandla 'lär det gäller en kinkig fråga. Det bjöd nog Per emot litet an fara till Valfrid, Nu diskuterar främst de äldre i fullmäktige, De tyc Denna hade kanske räknat med att bli nominerad ker egentligen att nykomligen Per är ganska fräck som fullmäktigekandidat från Byn också den här och påsuidig. Samtidigt tycker de också innerst inne gången. Men det fanns ingen annan som kunde fö att han är ganska duktig. ras fram för en plats i byggnadsnämnden. . Redan vid de gruppmöten som hölls före första Efter en lång kvälls diskussion var Per och Valfrid fullmäktige mötet började han köra fram Byns in överens. Valfrid var med på au stöda Pers ide om ett tressen. Han placerade in folk från Byn i viktiga radhus i Byn. Han lovade t.o.m. följa med Per när nämnder. Redan nu kommer han med de här två denna skulle förhandla om möjligheterna att få in motionerna om skolan och radhuset. köpa tomtmark för huset. Men det är nog väl blåögt. De som varit med län ge vet nog att det inte går så där enkelt som Per me nar. Särskilt det där med radhuset ...

Framsynt eller blåögt?

Omröstning inom gruppen

Knappt invald med unga röster Ja, Per blev alltSå invald i Kommunfullmäktige. Med ganska knapp marginal och tack vare några ströröster runt omkring i kommunen. Säkert jämn åriga som känner honom. - Det gäller väl nog att försöka se till helheten till hela kommunens bästa, funderade Per då han studerade valresultaten. Men först skall han ta iru med de två frågor han gått till val på d.v.s .. skolfrågan och radhuset. Det här med skolan brukar Per diskutera med Nils och Stina. Nils är pälsfarmare och Stina jobbar på handelslaget. Efter valet kom de fram till att de bor de få in en representant i skolnämnden från Byn, Det är i skolnämnden skolfrågorna förbereds, det är viktigt att kunna påverka vid beredningen av ett ärende. De gick in för an få Stina invald i skolnämnden . Helst borde Byn också få en platS i kommunstyrel sen, Men där siner Allan från grannbyn. Han har jobbat bra för den här delen av kommunen, Det är inte lönt att försöka få en byte där. I stället for Per och Stina en kväll för an diskutera skol- och radhusfrågan med Allan. De konstaterade att de skulle få stöd av honom i kommunstyrelsen.

Det gick bra att få gruppens stöd för inval av Stina i skolnämnden. Om platserna i byggnadsnämnden stod striden däremot hård. Per argumenterade hån för att sid 0 byarnas och jordbrukarnas intressen borde tillgodo ses i nämnden. ,- Inte borde bara folk från centrum besluta om byggandet i kommunen. Det blev omröstning inom gruppen. Om det var tack vare Pers vältalighet e1ller om det var för at! Valfrid allmänt taget är en betrodd man i Kommu nen är svårt att säga, Gruppens beslut blev att Val frid skulle föreslås för inval i byggnadsnämnden. Första fullmäktigemötet innebar inga problem för Per. De olika politiska grupperingarna inom kom munen hade på förhand kommit överens om sina kvoter vid fördelningen av platserna i kommunsty relsen samt nämnden och direktioner. De ritningar som gjorts upp i grupperna höll nästan hundrapro centigt vid valen i fullmäktige. Så egentligen var överlämnandet av de två motio nerna vid andra fullmäktigemötet Pers första riktiga framträdande i Kommuns fullmäktigeförsamling. Undra på an det blev något aven bomb och an diskussions vågor gick höga efteråt.

• NIIsta vecka får vi fölia behandlingen av Pers motioner.

~!!::~~~~~t~~~~ ' ~~AA~~ ~' - _________________________T_O_mh~~e_n_d_e_n_2._1_0_._19_80~~!iiiiiöiiiii~------------~1 Humphrey de Foresl Bogart föd. des 1899 i en socielelsfamilj i New Yor~. Fadern var /iiUre och mod· ern lec~11fJre. Redan som elIåring upplriidde &gart offenlligl, me" på ell sIIlt som rimmar illa med bilden av IegemJe" Bogart. MiJmman a"vllnde honom , lec~";,,gar som gjorde reMIIJm för barnmal. Efter att ha releserats fr.I.o tri skolor, deltagit 10m fririllig i fOnta vidds· kriget ~h prövat pi divene jobb bl.a. 10m pr.iminspektör kom Bogart in i te· aterns vidd.

Började som frän och kallhamrad gangster

• Bogarl som den Philip Mar/owe i "Utpress· "ing". hård~o~/e

Till en början spelade han mest med i den lättare teatergenren och prövade också lyckan i HoUywood ett par gång. er utan större framging. Rudolf Valen· MO var den tidens hjälteideaI och IIl2n hade svårt art se nåt tiUtabnde i den lätt läspande och buttre Bogart. Bogart hade kanske stannat på scen tiljottlll i New York fOr aUtid om han inte hade blivit uppmä.rksalllJD2d av slddespdaren Leslie Howard . Howard såg Bogart spela gangster i pjäsen "Den förstenade skogen" pi Broadway och blev si imponerad att han ordrtade si att Bogart fick samma roU i en ny uppsattning av pjäsen i HoUywood. Pjäsen filmades och Leslie Howard yrkade pi att Bogart skuUe f.I. gangster· roUen. Filmen hade primiär 1936 och det är lUr som Bogart egentliga karriär börjar. Gangsterfllmettlll frociades under 30·talet och Bogart gjorde entre i fdm efter film som frin och kaUharnrad gangster. En gangster som hade sitt fOrflutna i slumkvarterens skuggor och med en våldsam död vintande bak närmsta knut. Bogart spelade med sidan framging att han i början av 40 talet-var en av HoUywoods mest efter· frigade aktörer.

En av Hollywoods mest efterfrågade aktörer lhn var stjärna i drömfabriken men kände sig inte alls tillfredsställd. Han tyckte HoUywood, där uppblista divor stod och trängdes i rampljuset var en konstlad värld. Bogart bildade in Idan som gjorde aUt fOr att Slicka hål pi den snyftiga HoUywoodbilden. Han gjorde i Slort sett vad som föU honom in och stödde frikostigt hird· kokta citat runt sig som sedan damm· ades av när kultfiguren Bogart skap ades . Nigra exempel: \.. ' Om pengar: ~~ - Enda anledningen att skaffa sig pengar är att IIl2n kan be nrenda fli· hund dra it helvete. Om kvinnor: - De har oss fast - vi skuUe aldrig dem fria. whisky:

• •

10J

och hur han mot sin vilja dras in i de. fra.nska motståndsrörelsens kamp. Bogart gifte sig sedermera med sia 19-:lriga motspdenka Lauren BacaII och rek1amlolket var inte 5etI2 att slå på stora trumman fOr filmens "laddade kärleksscener" .

-Världen är aUtid tre drinbt efter. Jag litar inte på Din 10m inte dricker. Men bakom den tuffa fasaden fanns en annan Bogart 10m inte passar in i beskrivningen av legenden. Under sitt hirdkokta yttre var han en kultiverad perlOn 10m med fOrlWlek vistades i iJl· teUektuella kretsar och läste gittlll en bok per kväU. Han höU en ironisk distanS till sin flimstjämeroU 10m IWdkokt hjilte. En gång när IIl2n filmade ett vildsamt slagsmil mellan Bogarts stand in och en annan slddespelares stand in sa Bo· gart till slddespelaren: - "Jag slir vad om att min stand in är tuffare än din." Humphrey Bogart var en sjilvstän· dig minoiska 10m hela tiden var med· veten om världen utaofOr HoUywood. 1947 när kommunistjakten nådde fi1mstaden var Bogart bland de fOnta som protesterade. TiUsalllJD2D5 med likasinade i filmbranschen bildade han "KommiltetJ fOr den fOnta upprätt. elsen" som gick till motangrepp mot "Kommirten fOr oamerikansk verk· samhet."

"Jag har gjort fler usla filmer än nån annan" Bogart lär ha sagt att han gjort fler usla filmer än nån annan. Det säger mer om Bogart krav pi filmen än om fdmernas kvaliter. Skådespelaren Bogart godtog int~ vilka manus som helst. Eu flertal ging er fick han sparken fdn Warner Brot hen därför att han vägrat spela med i filmer som han ans;\g fOr dåliga . Regissören John Huston karaktäri· serade honom si hir: - Med åren blev han mer och mer medveten som siu yrkes värdighet skidespelare, inte stjärna; slddespelare. Sig själv tog han aldrig sänkilt aUvarligt - sitt arbete tog han mycket aUvarligt. - Han betraktade stjärnan Bogans något yviga framtoning med road cy. nism; skådespelaren Bogart visade han djup respekt .

Sammanlagt 75 filmer Bogart gjorde aUt som aUt 75 filmer. SkuUe vi se dem alla i ett sträck fick vi sitta framfOr tv,apparaten nårIIl2re 5 dygn! Jag nöjer mig emeUertid med au kort presentera de sex filmer 10m kom· mer an visas i tv'n under höstens och vinterns lopp.

Att ha och inte ha (1944) Filmen visades i söndags och titeln är hämtad frin Hemingways hirdkokta smugglarrolll2n med salllJD2 namn. Filmen har nästan ban namnet på någ· ra huvudpenoner och vissa delar av miljön a:emensarnt med boken, även om regissören Howard Hawks hjiltar har mycket gemensamt med fOrfatt· aren Hemingways. Båda skildrar med fOrkärIek samma maskulina hjältetyper - isolerade fdn den trygga världen och med döden ständigt i bakhasorna. "Au ha och inte ha" handlar om Harry (Bogart) som hyr ut bitar pi ön Martinique under andra världskria: et

Utpressningen (1946) Filmen bygger pi den fOrtIifBiJc deckarfiirfattaren Raymond Chaod1cn bok "The big sleep", i vilken deckar· hjälten Philip Marlowe uppenbanr . . fOr fOnta gingen. "Utpressning" tiIuw tiU thriller· genren och thrillem är gangsterfi.\meos arvtagare. Thrillern lanserades 1941 i Joho Hustons "Riddarfalken från Mal· ta" och Bogart hade huvudroUen som privatdeckaren Sam Spade. Den nya typen av hjälte som Boprt kom au representera både i "Riddar· falken fri n Malta" och i "Utpressning" var den IUrjade, hård· nackade och cyniske privatdeckaren . En enstöring som selt j()r mycket av Ii· vet fOr att alltid orka brika om vad som är ont och gott och som är nöjd bara han får betalt fOr sitt jobb. Den sjabbiga, gcl och veddi,hea trogna miljön gir igen fdn trettiotalen gangsterfilmer i thriUen. "Utpressning" är en mycket mystisk historia . Hjälten MarIowe (Bogart) bör· jar rota i omstindighetetDa luing en gitfuU chauflOn fOnvinnaode. När filminspelningarna börjat fråg· ade Bogart regissören Howard Hawks om han visste vem som tagit livet av chauflOren. Hawks visste det inte och lät frigan gi vidare tiU fOrfattaren Chandler. Han visste det inte heller. Ingen brydde sig i att rätta till detaljerna. Huvudsaken var att filmen blev mystisk och spännande_ Kritiker har sagt all " Utpressning" är bara ett fOnök au hilta en ny scen åt kärleksparet BacaU och Bogart ä ven om IIl2n samtidigr medger alt det finns in gen som kan gestalta MarIowe lika övertygande som Bogart gör. Författaren Raymond Chandler nr mycket nöjd med filmen och i ett brev hU sin fOrIäggare skrev han: _ ... Bogart är självfaUet så myc· ket bittre än oigon annan aktör i den na hårdkokta genre. Som vi brukar sa· ga här: Bogart kan nra tuff utan en revolver. Han har också det slags känsla fOr humor som i sig rymmer en skäran· de biton av fOrakt . - Alan Ladd är hird biuer och stundom charmerande, men det är en liten pojkes uppfattning av den tuffe mannen . . Bogart är den äkta varan. I likhet med Edward G. Robinson domi· nerar han en scen genom att blott och bart göra entre. . . . Filmen visas söndagen den 12 okto ber.

Sierra Madres skatt (1948) "Sierra Madres skatt" bygger på en roman av B. Traven (pseudonym), John Huston är regissör och han spelar själv med j filmen. Handlingen kretsar mng tre ameri· lwwe som beger sig tiU Siena Madre fOr att gräva guld. Deras vänskap fOr· svinner i salllJD2 takt som guldet SI· rölllJD2r in till deras läger . . . Filmen ger ett utmärkt prov på Bo· gans mingsidighet som slddespelare. Guldfyndigheterna salter sig på hjärn· an hos honom och innan filmen är slut är han i det närmaste galen av ha· begir. "Siena Madres skau" visas sönda· gen den 26 oktober_

To_g,. de. 2. 10. 1980 . . ----------~--------------------------------~~------------------------------------------------ ~NISKA posTEN

Stormvarning utfärdad (1948) Filmen regisserades av John Hoston och har betraktats som gangsterfilmens svanesång. BacaU och Bogart finns givetvis på rollistan men också den legendariske filmgangstem Edward G. Robinson är med. , Bogarts betydelse för 4O-talets thril lers har sin motsvarighet i Robinson och 30-talelS gangsterftlmer, "Stormvarning utfUdJad" lansera des som ett slags legendernas möte, dvs Bogart contra Robinson, Man har på ståll all Robinson gör en av sina mest minnesvärda roUer i den här ftlmen . Filmen visas söndagen den 7 dcccm bet,

Myt,eriet på Caine (1954) Historien bygger på Herman Wouks bestseUer med samma namn , Hand lingen är rorlagd tiU en minsvepare som deltar i StiUahllVs scriderna mot japanerna under andra världskriget. Jagaren står under befäl av kapten Quccg, en oberäknelig och neurotisk men, som så småningom driver sin be sättning till myteri, Bogart blev erbjuden att spela kap ten Queeg men man vägrade ge ho nom det gage han begärde, Lauren Ba call skriver i sina memoarer: - Konstigt nog måste Bogie alltid slåss fastän han var en av de största ftlmstjämor någonsin , Inget fick han gratis. Han var aldrig i den positionen all han kunde begära en jällelön under hot all annan inte ta jobbet, därför all

han ville spela bra roUer och inte ville avstå frin dem för principens skuU. Filmen visas söndagen den 14 sep tembet.

Afrikas drottning (1954) Bogart spelar en alkoholiserad flods keppare (Charlie AUnulI) som rorerar en äventyrlig nrd nerför Kongofloden tillsammans med en missiomren Rose Sayer (Katharine Hepbum) . Filmen skildrar också hur Charlie och Rose gradvis rorändras under samvaron på biten " Mrikas drottning" , Filminspelningama som skedde i Uganda och Kongo lär nästan ha varit lika strapatsrika som filmen själv . Bogart fick en oscar ror sin gestalt ning av Charlie AUnUII , Dct är bra att Sveriges tv visar den här filmen så att ramarna kring Bogartbilden vidgas. Det är ell långt steg från den Mrd kokte Philip tiU den alkoholiserade antihjälten Charlie AUnulI, .. Afrikas drottning" visas söndagen den 21 december.

Den amerikanska ungdomens kultfigur Bogart dog 1957 vid 57 års ålder, Han hade d2 hunnit hålla igång ell eget ftlmbolag i nio års tid och nåll den position all fl spela med i de fil mer han själv viUe . Något är efter sin död blev Bogart i likhet med James Dean upphöjd tiU' kultfigur av den amerikanska ung domen.

IclfjIJer i V12 M+S Stålradial med högfriktionsgummi. Ett suveränt väg grepp på såväl snö och is som på torr vägbana. Mycket tystgående.

I ",

KLEBER VINTERDÄCK FÄS FRÄN: ~_ _ _ _ _..

_____r

So/f Centra/butik 961-35185 Shell, Närpes busstation 962-41 527 Kesoi/ - Kål/by 967-18166 Auto-Botnia, Närpes 962-41 777 Esso, Munsala 967-41138 Shell , Oravais 961-53153 Jalles Ring, Lappfjärd 962-21470 BP Erkki Raunio, Pa/vis 961-57020 Lantbrukscentralen Kattil 961-56601 Kesoil , Övermark 962-53496 Kesoi/ Sippa, Vasa 961'-246268 Bergfolks verkstad, Molpe 961-61698

Dc gamla slitna gangsterfilmerna blomstrade på nytt i biografer tunt om i landet. Filmfolk och forskare analys erade fenomenet och rocsökte luska ut vad hos Bogart som tilltalade pub liken. Amerikansk studenter gjorde ror några år sen en sammanfallning över Bogarts tilltalande egenskaper: - Han gjorde goda saker utan all vara helgon . - Han var cool utan all vara kylig - Han var ruff - Han hade klass - Han hade humorns bild skymtan de i ögat Man kommer inte ifrin att nåt måste vara på tok när Bogart betraktas som hjälte även när han spelar gemell" skurk. Men att utvecklingen gäll dit hän kan man knappast skyUa skåde spelaren Bogart ror. Bogart var ell p roffs och jag tror all han kom sanningen ganska nära när han på skämt sa att om han någongång fick en oscar så skuUe det vara ror hans eget hårda arbete och yrkeskunskap.

·WURLiIZE WEINBAC

:Jlösfer Prova piano hemma I[)u kon Ihyra önskat piano för 6 mån. för 150,--/mån. +transport. Om du besluter dig för att köpa pia not krediterar vi ätg för betald må· nadshyra och transport.

I -

M~siikkL!l--'i

Vasa·affären Hovrättsespl. 20 Tel. 961 -117011

Torsdagen den 2. 10. 1980

• Ka,; Virkama, ledande sångare

• Kennet Edfelt lirar trummor och sjunger

• Ulf Viklund spelar elorgel och sjunger

"Alla vill våol att deras musik ska spelas"

Den första gangen och några till

l princip vill väl alla kom positörer att så många som rni)jligt ska spela deras musik. - Om jag spalar in en l,h på skiva kan vem tan som helst börja spela den. Lagstiftningen sätter inget hinder där inte. Det svaret ger en nigot för vånad Chrisse Schwindt på Kompass Records när ÖP ring de upp och kollade dethär med upphovsmannarätten . Förvånad var han över att någon som gjort en lit inte vill att andra ska spela den. - Det är om musiken för vrängs som man kan börja br:l.ka. Om n:l.n jazzar till nin av Sibelius symfonier kan de som har rätten till hans litar sk rida till åtgärder och kräva er sättning. Om musiken mekaniseras spelas in på skiva eller kassett - miste man betala ersättning åt den som gjort låten. Chrisse p:l.minner ocksi om Teosto och den skatt som den organisationen uppbär från bl. a. alla dansställen . - Killarna i Break ska säga åt killarna i Critic att anmäla att de har Bieaks låt pi sin re pertoar så Hr Break ersättning sedan när pengarna fördelas. S:l.här fungerar det: Orkestrarna ska anmäla sin repertoar till Teosto och dess utom en lista över deras keik kor. Ut oss säga att Närpes har betalat in 2 .000 mark till Teos to, di fördelas de pengarna på de kompositörer som fitt sina verk framförda där. - Det är pi si sätt som kil lar som Toivo Kärki och Rauno Lehtinen blivit rika. Om orkestrarna inte med delar sin repertoar g:l.r pengar na till en allmän kassa, därifrån medel fördelas till andra ända mil.

DETTA är historien om Pe ters, Kenneths och Stigs första keikka. På Lagmansskola skulle det bliva. Kenneth lirade trummor. Stig bas och Peter tamburin ... eller egentligen: siulIe lira tamburin: - Pi den tiden spelade jag fotboll och skulle komma sena re eftersom jag hade träning. Men då jag kom slapp jag inte in i skolan, alla dörrar var lista . .. si där stod jag med min tamburin medan killarna spelade därinne ...

Upp/ör en SkranglIg trappa till övre våningen, In genom dö"en till vi/mter, In genom i/nnu en dö" till vi/mter. . Därinne förs en diskussion om . huruvida Break bör uppulida i kona br:illor emedan Peter har ~ hAriga spiror. Fyra killar diskuterar, och smlliutlrar mellan replikerna och skratten. Speciellt varmt är det näm ligen inte, definitivt inte. - Vi, säger en febrig och nyss instigen Kenneth, tapetserade väggen med li te hawajiitapeter si att det skulle bli varmare ... Detta är orkestern Breaks övningslya , en vindsvining i det vestersundbyska sam lingshuset i )eppis. I v:l.ningen under övar Pisto, dansklubben, rock. Break fh alltsi öva med lig vo lym.

Alla i bandet sjunger! Break, det är bandet som iteruppväcktes för sidär sex veckor sedan efter det att 50-talsbandet Lazy sali gen avlivats. - Vi sudd s:l. mytchi, förklarar Kenneth Lazys död. Kenneth, 'han heter Ed feldt i bakemamn och sIu pi uummor. - För hUt. klagar de andra killarna i bandet: Kari Virkama, vocals, Stig Nygud, bas, Peter Svan ström, gitarr och Ulf Vik lund, elpiano .. . - .. : och.i!!~ orgel, som end el p:l.stk Att det skulle vara bara

Kari som sjunger är för resten en lätt överdrift, alla i bandet sjunger även om Kari gör det mest. Kenneth: - När vi börja och bes löt att alla skulle sjunga trodde jag aldrig att jag skulle kunna, men ... nu kan du det inte heller, fyller Stig i. Nija. De Uter som Break -lirade däruppe under taket när OP var pi besök var väl inte si pj:l.kiga .. Speciellt inte "It isn't easy", en lit som Uffe komponerade speciellt med tanke pi Ut manarparaden för ett tag sedan. Tvi veckor hade bandet öva ttillsamma ns före den tillställningen - och kun de alltsi visa upp en all deles egen lit! Dessutom lirade killarna si pass bra att Grand Juryn ansig dem mogna för Orkesterpara den i slutet av oktober. - Hörde JUSt, säger Ka ri, att Critic har börjat spe la vU Ik (Critic vann Ut manarparaden och har plockat ut lirar fdn den kassett som gjordes fdn pa raden - red .anm.) Detta väcker en lätt för bittrad diskussion om huruvida band fu spela en Ut som Break har gjort. - Di sku bara vig spda den pi Orkesterparad en .... (Senare ringde OP upp Chrisse Schwindt på Kom pass Records och bad ho nom kommentera - ' se vidstlende ruta!) Sedan Utmanarparaden har Break byggt ut sin re pertoar med ev:!. .:nga låtar till. "Vägen till stan" he ter den ena och är klart Magnum Bonum inspire

rad. Den tredje har ännu inte begivats med något namn .. . texten sitter inte riktigt som den ska ännu. - Men vilka härliga ac kord det finns i början, sä ger Uffe. De tre låtarna kunde faktiskt ha varit fyra . Peter: - Jag hade en lit i hu vudet hela na tten, den snurra pi si att jag inte kunde sova, im pi na vis. . men inte kunde jag börja stiga upp och ta ut den pi gitarren heller. - Pi morgonen var den helt borta.. . man borde ha en mancka bredvid sän gen så att man skulle kun na sjunga in lirarna direkt när dom dyker upp i huvu det. Uffe: - Det är ime si bara att sätta sig ner och börja kom ponera en lit. Först m:l.ste man ha en ide till en lit och sen spelar man den , . och si liter man den ligga kvar ett par veckor innan man gör den färdig. Break vill ha si minga egna litar på repertoaren som möjligt. - Int e he na kul om man ime fu spela na eget, säger Kari, jag vill ime sd pi scen i tio ir och spela andras låtar. Uffe fortsätter: - Det är en härlig känsla när man märker att en egen Ut gir fram. Därefter kastar sig killar na in på en diskussion om huruvida texterna ska vara pi svenska eller engelska. Kari: - Det är svirt att laga svenska texter .. ' man fu inte orden att gi ihop med musiken. .

EN ANNAN gång gick det bätue, då spelade Peter akus tisk gitarr och Kenneth fort farande trummor, tillsammans med ni~ra andra. - VI spelade' 'Jag vill ha en egen måne" och en egen I~t som hette "Ingen BH under blusen" och så en låt som hette "Snabbis" . - Då vi spelade den var folk verkligen med... Den keikkan gav 36 mark.

O BREAKARNAS musikaliska utveckling gick sedermera över instrumenttranspotter med nån morsas lillfia t, över disco kvälIar i Larsmo , över band som Strike, Spectre och Problema (Uffe), Relax och Lazy (Kari), Lazy (Stig), Break och Lazy (Pe ter), Break, Plasma och hump pabandet i Drakan (Kenneth). - Där förekommer också diverse hemmagjorda instru ment som en bas snickrad i slöj den - med farsans högtalar sladdar som strängar, en gitarr omgjord till bas genom att l ju det kördes genom en radio och trummor av nerblött och sedan torkat papper, cymba,ler av burklock och dylikt. Numera är Breaks utrustning värd sina modiga 45.000 plus värdet av Karis röst.

1 131--~-----

Torsdagen den 2. 10. -1980 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Frihet - ett kul begrepp

Freedom - afunny concept

D FREEDOM'S a junny

D FRIHET är ett konstigt concept. Ajter love I sup

begrepp. Jag antar att det pose it's the most talked

är det mest omdiskuteratk about topic on the jace oj

ämnet ejter kärleken häl the earth. And, like love, it

på jorden. Och, precis som cab easily tum your mind

med kärleken kan det vän· inside out.

da upp och ner på sinnen. Greater brains than mine have done intellectual so mersaults on the subject for centuries, so don't ex pect me to light the way for others. But there is ODe point I would like to make on one small area of freedom that I find interesting even if many of you might shoot it down in flames in the OP letters column! The idea came to me a few weeks ago when we had two unexpected visit ors to our flat. One was a local councillor - an elected member of Lewisham council - and with him producer from BBC television. They were working together on a film to start off a discussion origramme on the National Front, a small but ambitions political party of the extreme Right.

• P!!ter Svanström lirar gita" och sjunger

Skarpare hjärnor än min har gjort intellektuella kullerbyttor i ämnet i decennier, så vänta inte att jag ska lysa vägen för andra. Men jag skulle vilja komma med några synpunk ter på en intressant liten del av friheten - även om många av er kanske skjuer det här i småbitar i ÖP:s debattforum! Jag kom att tänka på det för ett par veckor sen när två oväntade gäster dök upp här hemma. En var en lokal fullmäktige - en vald medlem av Lewishams fullmäktige - och med sig hade han en producent från BBC (teve i England) De arbetar tillsammans med en film som skulle inleda ett debattprogram om NationaUronten, ett litet men ambitiöst politiskt parti, extremt långt , till höger,

D THE NF, as it's most commonly known, is a raci· D NF, SOM det vanligen kallas, är ett rasistiskt alist party and proud of it. Many of its leading parti och är stolt över det. Många av dess ledande members were active in the British Nazi movement medlemmar var aktiva i den brittiska nazirörelsen before the last war and were subsequently interned. , före kriget och de blev därefter internerade. Weil, three years ago the NF held a march th Nåja, för tre år sedan marscherade NF genom rough Lewisham - our multi·racial town - and Lewisham - en stad med många hudfärger - och there was extreme violenee and destruction. Per förde med sig våld och förstörelse. Kanske ni t.o.m, såg det på teve i Finland. haps you even saw it on television in Finland. That tragic day raised many questions - not le ast the, one of freedom. G DENNA tragiska dag gav upphov till många Shou)d a party like the NF - or any other orga frågor - inte minst den om fr ihet. nisation that is likely to " provoke a breach of the Ska ett parti som NF - eller vilken annan orga peace" - be allowed the freedom to march, the nisation som helst som sannolikt kommer att "pro freedom to hold meetings in council buildings? vocera fram ett avbrott i freden" - ges friheten att At the time of the march Lewisham Council (for marschera, friheten att hålla möten i kommunala whom I now work in the Press office) ask ed the po byggnader. lice to ban it because of the likelihood of violence. Vid tiden för marschen bad fullmäktige i Lewis The police refused, so there - straight away - you ham (jag jobbar nu på dess pressinformation) poli have conflicting views of freedom . sen att bannlysa den p.g.a. sannolikheten för våld. And while almost everybody deplored: the violen Polisen vägrade, där har du - på ett bräde - två ce of 1977, many of the same people also believe motsatt åsikter om frihet. that the NF should be allowed certain freedoms Och medan nästan alla beklagade 1977 års våld perhaps not to march through sensit ive areas but anser många av dem också att NF ska ges viss frihet certainly to hold meetings in council buildings. - kanske inte att marschera genom känsliga Their opinions usually result from a lot of heart· områden men n og att hålla möten i kommunala searching because they feel, quite rightly freedom is byggnader. a precious thing and should not be withdrawn Deras åsikter beror vanligen på en massa betänk lig htly. ligheter - de anser, helt rikt igt , att friheten är vär defull och inte ska begränsas så lätt . D BUT THIS is where my point comes in. It is simply that, in most cases, freedom co mes second to HÄR kommer min synpunkt in. - Helt enkelt democracy. den att friheten, i de flesta fall, kommer tvåa efter For example, if an elected council like Lewisham demokratin. decides that the NF doesn 't deserve to hold mee Till exempel: om ett valt fullmäktige som Lewis tings in its buildings - for one reason or another ham, beslutar att NF inte förtjänar att hålla sina - then that's how it is. End of argument, möten i kommunala byggnader - aven eller annan It is quite within the council's right to do that, orsak - så är det så. Punkt och slut. and it can be further argued that the Race Relations Fullmäktige har rätt att göra så, och saken kan Act - which was meant to stop racial abuse of all ytterligare motiveras med att Lagen om rasrelatio kinds - was also passed by an elected body, the Go ner - som stiftades för att stoppa all slags rasdiskri vernmenr. So democracy wins again. minering - också har passerat en vald instans, re geringen. Så demokratin vinner igen.

• Stig Nygård lirar bas och sjunger

D DO YOU see what I'm getting at? I'm saying that the emotion should be taken out of the idea of freedom . An organisation like the NF takes advan tage of the weakness and strength of democracy its flexibility - to flout its propaganda. So why shouldn't the simple workings of demo cracy be allowed to restrain such organisations for the good of the majority? At the same time, of course, there are councils Conservative ones - that wouldn't dream of ban ning the NF. Do they have conscience problems? Not for a moment!

SER NI vart jag vill komma? Jag säger att käns·

loma ska avskiljas från iden med frihet. En organi

sation som NF utnyttjar demokratins svaghet (och

styrka) - dess flexibilitet - för att få ut sin propa

ganda.

Så varför skulle inte enkla tillämpningar av de

mokratin tillåtas för att motarbeta sådana organisa

tioner för majoritetens bästa.

Samtidij;!t finns det naturlij;!tvis fullmäkti~e konservativa sådana - som inte skulle drömma om att bannlysa NF. Har de samvetsnöd? Inte ett I ögonblick!

D ALL THIS doesn't mean that I think people should stop having opinions on sensitive subjects. On the contrary, I wish that more people - not just politically-motivated ones - got involved in putting pressure on all leveJt of government. What I'm saying is that we should have more confidence in what is - our greatest collective free dom ... democracy.

D ALL T DETTA betyder inte att jag anser att folk ska sluta med att ha åsikter om känsliga ämnen, Tvärtom, jag hoppas att flera mänskor - inte bara de som är politiskt motiverade - använder sina påtryckningsmetoder på myndigheter på alla nivåer. Det jag säger är att vi ska ha större tillit till vår största kollektiva frihet .. , demokratin.

'.....

{{h"Il'(flf"n~

~!!~:;~~t~~~I.;~~~~ " ·~:~~~'· J ______________________________T_or_Sd_a~g_en__d_en__. 2__10_._1_9_80___________________________________~1

D BÖRJE BACKHOLM i Vasa iir aktiv inom Nykter. hetsförbundet: - Hembränning måste man for· döma oberoende om man är nykte· rist eller icke. - Lönnbränningen har ju flen hundra lt gamla traditioner och det ir väl n2got av det som lever kvar. Men jag begriper inte vanor folk bränner nät jag hön au den dir muscban smakar vedervärdigt. . - Jag fOnw inte YarfOr folk Öyet· huvudtaget behöyer sprit. Det finns ju inget m1nsldigt behov av alkohol. Samma sak gäller fOr krtark och to-· bak. - Inte tror jag att folk bränner fOr att de t.ex . bar ling rig till Alko. Det måste ju innebära mycket mea arbete an ställa iordning alb kokgre. jOIrul. • Tro, till fln prisbö;";,,gfl, />IIAlAos proJult,n gö, fln fI"IiIkIIH",J,rij",,· · lII'e öllll'? . - Giyetvls. Skulle det t.ex. bli mycket dfr2Ie att lli elg ledde ocbl det till att allt fler skaffar sig egen ' I:!il ..

, 'Höga alkoholpriser

driver inte folk

att tillverka egen sprit"

o FOLKE Svart bäck är länsman i Vör:1: - Jag har lire erfarenherer av hembränningen som s~dan efrer· som vi bara har hafr fyra hembrän· ningsfaJJ i miu distrikr under de senasre 10 uen . . - Jag tror ar den s.k . hem· bränningen aJJrmer flyuar in riJJ sräderna . . . . • Hur går ni till viiga för all limpa hembriinnaf7JII? - Der vanliga är an vi r~ar p~ ungdomar som har hembränt vid nöjesriJJsrällningar. Genom förhör kan vi sp~ra upp riJJverkaren och i

mwga fall ledenpuen rill kom· muner uranför dis([ikeret. - Der händer ocks~ arr polisen ripsas anonymr av allmänheren. Der kan då vara fr~ga om grannar som blivir lidande och srörda av hem brännarens leverne. - Också anhöriga kan ge rips om t.ex. om nån inom familjen eJ· ler inom släkren håller på arr bli missbrukare genom an bränna själv eller genom an köpa hem. bränt. . - Der är möjligr au hembränn· ingen avragir sen medier på 70·ral· er när man slurade sälja desriJJari· onsurrusrning för laboratorier i handeln . • Tycker hembriinnama siiilva all de begår lagbrott niir de tilllJ~kar hembriint? - Ja. Jag rror inte arr höga al· kopriser driver folk . an rillverka egen sprit. Snarare rror jag arr han är på jakt efrer kuriosireter. Hemb· ränningen är en sän arr göra sig märkvärdig på .

PPET:

, 'Man är inte så dum

att man börjar

sälja hembränt'"

• Vad gör - Der är ingen virs an koka om man inte har en bra kokare. med en dålig blir der bara fansryg . X anser arr Alko uppmunrrar hembränning med sina prishöj. ningar . - Men inte kan jag p~cl art det är av ekonomiska skäl som jag kokar. Jag rycker der är intressant an experimentera . Om man kokar bra kan man få vilken dryck som hels r genom au rillsärra essenser. Men vissr blir der billigt... allt som allr gu det år 6 rimmars arbe· re för atr framsrälla 3 lirer SS· pro· centig spri t. . . X har inga nämnvärda samvers· förebråelser för arr X lurar staren på inkomsrer . - Jag rycker arr der är i ston serr som au brygga vin . Inte rycker jag att der är s~ värst dramariskt. .. och det är ju inte för spänningens skull jag kokar. X anser inte an hembrännander skulle vara err sreg mor alkoho· lism . . - När jag kokar så kokar jag stor sats ~t gwgen . Fasrän jag har 10 I hemma så inte dricker jag me·

KENWOOD V 400 stereonyhet förstärkare,

IEe·effekt

2 x 60 W (sinus).

KX-400 kassettdäck , ' dubbelrem· drift. . KT-400 tuner, ukv·känslighet 0,9. uV .

LS.J50 högtalare. J.vägs, effekt 70 W.

V-400 anläggning

3 e 995 , -

utan kassettdäck 2.895,

*)L YSSN ARPRIS Ampex-kassetter för 50 mk Berättigad till lyssnarpriset är . var och en, som i vAr affär provlyssnar Kenwoods nya HiFi·apparater och inom en mAnad köper vilken Hiri anläggning som helst som säljs i Finland, värd minst 2500 mk. Den köpta anläggningen m4ste inte varll av Kenwoods tillverkning, och inte heller köpt hos oss. KENWOOD GARANTI 2 ÅR.

$T~~~~Pr22

Stora och starka Mazda 323 är förmånligare

re •.

Alholmsg. 4. Tel. 14 707 Jllkobstlld

" Den som olovligen framställer eller låter fram , 'Olovligen tillverkad alkoholdryck eller sprit även ställa alkoholdryck eller sprit eller gör försök därtill, som råvaran därtill jämte kärl samt vid tillverk ningen använd utrustning skall därtill jiirklaras för dömmes för olovlig framställning av alkoholhaltigt ämne till böter eller fängelse i högst 2 år" brutna till staten" (paragraf81 iAlkohollagen från -68) (paragraf 9.5 i kapitlet om straff och dess påföljder enligt Alkohollagen)

Hembränd sprir kan inte jämnsrälIas med hemgjon vin. Jag ([or an man m~re vara ganska hur medragen om man dricker sig full . på eget vin.

KA-400

Fi nlands mell kända slereornärke. Kom och Iy.sna pi lalertrimmade Philips Slim Line .

EL·HUSET MED SERVICE

GUSTAFSSON

Mazda 323/1 ,3 G LC. Rmp 35.950:- . Cylindervolym 1272 cm'. Effekt 60 hp DIN . 4 + 1 dörrar. Bästa japansk teknik och kvalitet.

BILFÖRSÄLJNING

. RAUTAM Vagnsmakarevägen, Jakobstad tel. 967-13788

Sean-FOTO Kanalesplanaden 18 Jakobstad

vasa '10'10 kb 0"r810,g8t ' . Vaaa

Kuva'Sampo står för bra färgfoton

PS. Färgförstoringar 13 x 13 - 13 x 18cm nu särskilt förmånligt

ra för den skull än om jag enban handlade vid Alko. - Jag rror an man vänjer sig vid aH ha spriren inom räckh~J1; inte dricker jag bara för an spriren finns nära rill hands . Jag rycker der är rrevligr aH ha hembränt an bju. da år s~na bekanra som man ver hål.ler ryst.

Problem med lukten X är ganska säker p~ arr ingen skall komma hans verksamher på spuen. - Der är vissa problem med mäsklukten. men der finns ju ([ix som avhjälper der problemer också . Jag ([or arr det enda säuer aH få fasr mig är om nån skulle an· ge mig ...

X kan peka ut S-9 i bekant· skapskrersen om rillverkar eget brännvin. - Jag ([or inte an jag kommer fast. Man är ju inte så dum arr man rar der hembrända riJJ offentliga platser eller försöker sälja det. .. LEIF SJÖSTRÖM

Torsdagen den 2. 10. 1980

. .

------~------------------------------~==~~~-----------------------------------------------------~

~~Clc t

Y.TERBOTTNISKA POSTEN

Alkos forskare:

Brännvinshistorik

Året ]J J J lär skaU vara det första i Finlands brännvins

historill. Det var dJ som Gustav

Vasa fann det nödvändigt att

genom vin, m;öd och brännvin

'gifvadeu#UVworgbelägrade

krigarens mod".

Hembränningen

praktiskt taget

betydelselös

för totalkonsumtionen

Prästerskapet introducerade !'e!~ri~til~u~es~~e~~~:a~ hernbran··n ; ngskonsten ,

spanomiltlll brannvlO och bröd. Pris terna var till en början de enda i sock nen som hade brännviDspanna och pi söndagsmorgnarna fick den manliga delen av IOrsamlingen den s.k. kyck supen och kvinnornas armldider fruk ades med detta "helsobringande IiCs vatten. Ironiskt nog si var det i miop faU prästerskapet som introducerade kons ten att tillverka brännvin hos aU mogen. Bdnnvinet etablerar sig pi aUvar i vån bnd mellan ireu 1713 och 1721. Under denna or05tidlårde man sig framfOraUt av ryssarna att bränna och supa. Förbud mot hembrinoina kom och gick band i hand med miss . växterna. När svåra missvhtir in

träffiade /Orbjöds hembränning av

spaoomil och ttär de goda tiderna åter

vinde tilläts ater hembränningen. Under missvbwen i början av 1700-talet gjorde Gustav ID bdnnvins brännandet till statsmonopol med kronobrännerier som /Oljd. År 1787 tillät Gustav DI iter hem bränningen mot arrendeavgift. Präster na /Oregick tned gott exempel och till verkade hembränt vid prästgirdarna. Husbehovsbränningen framställdes som nyttig för !>ide ntänoiskor och kre atur.

Hur mycket hembränt som tillverkas i landet kan man naturligtvis inte mäta lika exakt som konsumtionen av Alkas starka varor. Finska Gallup har dock gjort undersökningar p~ hur många person er som under det senaste ~et druckit hembrännt, och de undersök ningama ger viss vägledning . - Hembränningen är praktiskt taget bc:ryddsdös med tanke p~ totalkonsumtionen av alkohol, säger pol. doktor Klaus Mädclä, som gjort en undersökning om saken för något ~ sedan. Mäkdä jobbar p~ Alkas forskningsavddning. - Gallups undersökningar visade an hembränningen gjorde ett uppsving i mitten på 70-talet när kontrollklimatet avslappnades och destillationsapparater marknadsfördes rätt intensivt. Statsmakten skärpte kontrollen av den hanteringen och Gallups siffror visade därefter att färre mänskor druckit hembrännt. Mäkdä anser att Alkas prispolitik inte har n~gon större inv~rkan p~ hembränningens omfattning. - Det är med hembränning som med hem bakning, folk orkar inte göra det trots att det är ekonomiskt lönsamt ... dessutom är det inte . s~ lätt att köpa destilkringsapparater hdkr. - EventudIt kan prispolitiken ge ett psykologiskt stöd om det sker en kulrurd! omsvängning. Mäkdä menar att den största dden av hembränningen sker för eget bruk. - D~ och d~ finns det hembrännt p~ den illegala marknaden i H:fors men det är inga större mängder.

Mellanölsdebatten går igen

PETER GRANSTRÖM

BYTESBILAR Alfetta 2,0 Ny .. . . . . .. .. . . . . . . ......... . .. . . ........... Giuletta 1,8 L Ny . .. ... . .. . .... .. ... .. . . ... .. .... ...... Alfetta 1,8 GT alum.fälg. Stereo Radio ....... . . . ........ Alfasud Lusso 2 st met.grön och röd . .. .. . ....... .. .... Alfasud TI5 växl.vit ........................ . .. ........ GT Junior 67.000 km körd, Stereo Radio .. ... . .. . ....... Alfetta 1,8 ............ ...... ... ..... ..... . ............ Spider 2000 Cab.röd alum.fälg......................... Berlina 1750 ...... . ..... .. . . . ..... ....................

·80

-80

·76

-76

-75

·74

-71

-71' I

ÖVRIGA! ! Saab 96 ......... . ..... ... .. . ·79 Morris Marina Coupe 1,8 ... .. ·73

I Saab 96 ....... " .... . ..... .. ·77 Saab 99 Combi Coupe . .. .... ·77 Saab 96 ..................... Mazda 929 DX . . ...... . .... . . Sunbeam . . . .. .... . . . . . ..... Datsun1200Finn ............ Mazda 1200 Finn . . ..... . .... Mazda 1500 högstbjud .. . .. ..

·76 ·75 ·73 ·71 ·71 ·68

Sunbeam Grupp 1 ..... .. . . .. Chevrolet VAN 8 pers. buss .. Mercedes 3,0 diesel ... . ... . . Volvo244GL. . ...... . ... ... . Morris Mini 850 , . .. ... ....... Chevroletlmpala V8 .. ... ....

Oy Etelä-Nummen Auto Ab Industrivägen 1, tel. 967·13500 • Lördagsöppet 9.00-13.00

·77 ·76 ·75 ·75 ·66 ·65

Redan i början av 1840-talet fördes en hetsig debatt i v2n tidningar om hembrännandeu vara eller inte vara. Mycket av det som skrevs vid den här tiden går igen i dagens mellanölsde batt . Åsiktetna varierar fdn totallor· bud till effektivare upplysning i skolor - och från predikstolar. Man hade sen länge insett hem bränningens kataStrofala /Oljder. Alko holmissbruket var vida utbrett, bönder söp sig från gård och hemman o.s.v. 1840 kunde man !asa i Åbo Tidnin gar: - Man kallar brännvins bränningen en /Orädling. ~g, är jordens ädlaste växt /Orädlad, <U den /Orvandlas till en skade· och skamdryck som mördar allt heligt? ... - Man bjuder till och med af öm het och välvilja brännvin it smi barn. Hela sodtnar och större egendomar .flO oas redan, vilka snart sagt varje ar betande mer eller mindre super, så att med möda en nyketer dreng kan fis .• . • "

Förbjudet

att koka eget

och nU R>rbudsbgen upphivdes 1932 blev alkoholtillverkningen och R>nilj Dingen ett statsmonopol - OY A1ko hoIiliike AB. Lönnbränningen bar sikerIigen R>re kommit sen det /Orsta /Orbudet och den Ih vii aldrig upphöra. Men varR>r bränner folk nu/Oniden? Det ir vii knappast fdp om nio sIa,s protesthandling mot Iaotdagsbeslutet som R>rbjöd sysselsittDingen? Är hembrionaren enbart ute efter billiga fyUor?

Österbottniska Posten Öster bOlin is k ungdomstid ni ng

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Totalförbud med katastrofala följder År 1919 verkställdes ett wtallorbud mot alkoholhaltiga drycker i vårt land . Följderna blev som bekant katasttOCab

Redaktör oclt

ansvarig utaivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-IB~~

Postadress P B 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S·E . Glader,

Handelsesplanaden lOD,

tel. 961-113522

Redaktör i Sydösterbollen

Berte! Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961·651514

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

:'1l'Jnne Lillkull. Karin Blomq\'isl. Brua S,,·dlund. Rall Skålar o(h Lasse ErikSS'm .

PRENUMERAnONSPRIS 1980 Helt år . . ...... . ... ... . . 30,~ Halvt 20, Skandina\·ien .......... . . 40, Lösnummer .......... . . . 1,

ir.. . ...... .. . .. ..

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961·113572och 1.15372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Kjell Veslerbaå

Jakobsgatan 13. Jakobstad ,

tel. 967·11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967· 13 555

. ANNONSPRIS

I texten ............ . . .. .. . 2.60

Efter texten ... .. .... ... . . " 2.40

Bestamd plats -,20 per mm

\1~R.

HAR. D~ Dl N, MIODfIG . ,----- -- --

FÄRGANNONSER

UNI"".

Tidningen utkommer varje torsdaa

1866 förbjöds husbehov, brinoin,cu. Förbudet tillkom under en tid då landet härjades av svir miss vbt och svilt. Beslutet präglades säker ligen ocksi av nykterhetsrörelsens frammarsch i bl.a. USA och Sverige. AlkoholtiUverlmingen blev ett mono pol för enskilda utskänk.ointsbolag och det blev rorbjudet /Or menige man att ha egen kokare. Lönnbrännerier uppkom givetvis och myndigheterna försökte natwligt· vis hCJda IönnbrinniDgen. Vid kommunalstämman i Malax 11 juli 1869 beslöt stämman enhälligt att "Den, som upptäcker och bevisligen angiver den som idkat lönnbdnning erhåller av kommunen 60 mk /Or varje g:lng; och att "Den, som blit lagligen överbevisad att hava idkat lönn brärtning, har för aU sin tid han som Itusbonde å hemman sitter förlorat all rättighet till I:ln fdn IOrsamJjngens lånemagasin. "

Hakalaxg. 41 Tel. 968-13172

S T

Samma :lr kunde man ocbi lisa dcu na schwungfulla inledning pi ett in lägg i "brinnvinsfdgan": Man har vaknat. Genom det Idara distiUeade brännvinet ser man nu olyckorna mingfaldigade. Ångan har skingrats; pi hatten av brännvins pannan sitter djefvulcu sjelf be uaktande med hinlöje de brännvins hjeltar slagna .. . Nigra :lr senare kunde man ocksi lä sa i samma tidning om "Nipa upp Iymiapr och iakttagelser rid rening af vanligt finkelahltigt Brännvin." Det ~r en /Orvirrande tid. De som argumcuterade /Or hembränningen sa bl.a. att husbehovsbdnningen var oumbärlig för lantbruket. Man trodde att dranken (sörjan som blir kvar efter ett kok) bade en synnerligen hälsosam inverkan pi kreaturen.

Ni kan vända er med förtroende till

oss när ni tänker köpa eller byta bil.

I lager fyrtiotalet bi lar.

Karleby bilförsäljning S. STORBACKA

DU MÄSTE 5ö~ MN1A ,GVSfAF...

•

~ll

Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer.

1-----/16 1

Torsdagen den 2, lO, 1980

'Jag tänder på dans" Här ar hela programmet, från Sideby till Karleby! D D OK, gott folk!

EJ D Nu har de allra flesta föreningarna programmet klart för danskampanjen "Jag tänder på dans". D D Här kan du som vill hänga med kolla in när och var kur· serna körs i din kommun. D D Mera information kommer via skolorna och förening arna och om du inte hört någonting är det bara att kontak ta nån i ungdomsföreningen. CJ O Presentationen sker ringvis: ,

Första Danskampanjen starrar i Ter järv söndagen den 5 oktober kl. 14 .00 oc h fons äll<:r sedan hela hösten , tva limmar per gång . Samma dag börjar Karkby ungd omen atr dansa ijungsborg oc h fortsätter tre söndaga r framåt. Såka Uf börjar också dansa den 7 oktober och dansar två kvällar i veckan , tisdag och torsd ag . Nederveti l skall också 'försöka få igång en danskurs bara lämpli ga ledare hittas.

Andra Andra ringen har tredelat " Jag tänder på dans". Först blir det tre övningar ute i föreningar na, i det andra skedet dras del

samman till tre ställen för att av sluta med en Grand Finale i Pur mogården fredagen den 21 . II, då Cleopatra står för musiken . I y ueresse blir det stan måndagen 6 , 10 kl. 19 .00 med Sven-Erik Roslund och Per-Ole Mård .som ledare , fortSättning 13 :e och 20:e. Tisdagen 7. 10 kl. 19. 00 blir det danskurs i Purmogåi-den med Gunnel Backa och Ann-Mari En ell som ledare . Samtidigt startar kurserna ' i Bennäs samlingshus och en halv timme tidigare i Kyrkoby skola . På torsdagen 7. JO kl. 19.00 drar Britt-Marie Öström igång i Lepplax samlingshus . Redan in kommande fredag kl. 19 .00 sker starten i Överesse (Essegården) med Elisabeth Esselström och

Sjätte Malax UF, Övermalax UF och Bergö UF startar kurserna den 7 oktober och forrsä tter d en 14, 2 1 och 28 oktober fram till den 4 november. Petalax UF och N yby UF sur tar kurserna 10 oktober och fort s~tter den 17 , 24, 31 oktober och 7 november. Inom VI-ringen tur man danslärarproblemet löst.

Greta Enbacka som ledare . Kållby börjar söndagen 12 . 10 kl . lS .00 med Johari Kronholm och Siv Haga som ledare' och samma dag blir det start i Larsmo sportstuga med Gun-Maj Fager sund och Nils Ström som ledare. . Lappfors inleder sitt dansande pol. tisdagen 7.10 med Britt-Marie Norrbacka och Greger Hatt som ledare.

Tredje Danskurserna startas vecka 41 i samtliga föreningar inom III ringen och samtliga kurser börjar kl. 19. 00 . j eppo UF dansar måndagar , Socklot UF tisdagar, Kovjoki UF och Markby UF dansar .också på tisdagar i Mar~by UF' ~ lokal. terjeppo UF på torsdag ar, Pensa la UF på. fredagar likaså UF Sva nen. Avslutningen på danserna sker i j eppo den 14. II med dans till, levande musik som orkestern Sound står för.

Fjärde Danskampanjen dras 19ang tisdagen 7 oktober med SI art i Vörå UF's lokal , Arvasgården och ÖSlerö f.d . skola i Maxmo . Or kestrarna Leysir från Keskis och Hope från Vörå och Oravais har lovat att ställa upp med två spel

ningar per orkester. Danskurserna hålls åtta gånger och pågå r 2 timmar per gång . Ungdomarna komm er all kunna färdas i buss till danserna . Dans ledare finns.

Femte Danskampanjen i Femte ringen kör igång torsdagen den 9 okto ber med träffar i följande före ningar: Hoppet . Koskö , Kvevlax . Petsmo, Replot , Singsby, Skat i la , Södra Vallgrund , Vassor , Vik by , Väs terhankmo , Gerby, G am la-Vasa och Sundom . l Solf börjar JAG T ÄNDER pA DANS den 8 ok ro ber. Före det träffas ledarna den 5 oktober kl. 14. 00 i Koskö UF:lokal för all få information . Torsdagen den 16 kommer vi troligtvis att ha ett uppeh åll pga. ,a tt högstadiet ordnar skoldans .

Attonde Kampanjen startar 6 oktober I Tjöck-Pol.skmark lokalen kl . 19. 30 . 7 oktober kl. 19 .30 bö rl'al man da nsa i Lappfjärd UF s 1) . kal. I Lappfjärd kom mer också ungdomar från D agsmark och Korsn äs att dansa. Transportefn:l är ordnade . 7 oktober börjar oc kså Krim nestadsungdomen att dans2. i Brahegården kl. 19. 30 . _ 9 oktober börjar man d:msa r Härkmeri UP: lokal. KUlS('n börjar kl. 19. 30 h i Härkmeri kommer ungd omar från Her mossa , Ömossa , Sideb ' , (Ung och He nriksdahl au d21lSa.. Transport fråg an är ord n:td och dansl ärare finns . Danskurserna kom mer ut p ågå i 6 veckors tid - [vå um mar per kvälJ . Kurserna avsluras med en storsamling i Lappfpr<h UF 's lokal fredage n den 11.11

mar·

valsen

EPI t;oo 21: SLUTET

PROOUCED

BY: CHS

CHS RlTAS AV: LS

•

LÄT ""C TILL

...

SUJT

T/(,KA ALLA VANNfR OCh I'OUSER1C;o'" I DENNA "sElUE" fRA~l\R.IHW1T5 I

LJ"~Snl4 ET) FÖR. Go D HAuN I NG ()Qt SKA TAtA

11'00 ~ 'i PECIA L TlI/I""'C; TO

LS. @t'l~

•

SLUT fAAN FNa/RE\1TtR/ CH$ SBlIEfROOUCTI OfolS,