Österbottniska Posten (ÖP) nr. 40 1982 by Österbottniska Posten

INr 40 Torsdagen den 7 oktober 1981 2,50,- mk I

, Andra ungdomsringen bygger en bastu vid deras stuga Pedesi-Pörtti i Ylläsjärvi Signaturen Maikko berättar om hur bastubyggandet framskrider på sidorna 8 och 9

bastubyggare Ta i trä! ÖP besökte en träskulptör i Rökiö Läs mera på sid 5

•

norr

ohandla inte med rbetslösheten! Många unga stänger i dag dörren för sig själva till skolan på grund av skolleda. De söker sig ut i ar betslivet och drömmer om att så snabbt som möjligt fylla plånbo ken. Arr kunna köpa bil och ste reo och en massa andra prylar. De vill stå på egna ben och k1ara sig själva. På sikt vill de flytta hemifrån och skapa ett eget självständigt liv. Men samtidigt som man stäng er dörren till skolan stänger man ofta dörrarna riII arbetslivet. De som får ett jobb hamnar i ett tungt och tråkigt arbete som är dåligt avlönat. Plånboken för blir tom. De som möts av idel stängda dörrar har inte många alternativ att välja mellan.

behövs för att starta eget. Några inser, trots allt, arr skolbänken är err alternativ. Andra tar kanske båten över porren och hoppas arr de skall springa på err jobb. Men i dagens Sverige är också den un ga arbetslösheten err problem. Emigration är inte längre en självklar lösning. En del hjälper riII med småsysslor hemma utan arr känna tillfredsställelse med vad de gör. Det måste vara oerhört ned brytande och frustrerande för den skoltrötta, enskilda indivi den som inte fUUler en menings full tillvaro. De är unga. Med framtiden framför sig. Andå ...

inser knappast hur det känns. Arr vilja göra rärr för sig men inte få. Arr springa på arbetsförmed lingen dag efter dag och stämpla. Utslagna. Naturligtvis kan vi predika om behovet av yrkesutbildning. För många är det - oberoende av hur mycket vi predikar - inget alternativ i dag. Kanske i mor gon. Det måste alltså skapas arbets tillRilIen för dem. Trots att de saknar utbildning och erfaren het. Som läget är i dag på arbets marknaden är det lätt att visa arr man har vilja att göra någonring åt arbetslösa. Det är svårare arr nå enighet om medlen.

• Nedbrytande

• Vi kan predika, men...

• Ljusare tongångar

Några har den initiativkraft som

Vi som har arbete och inkomst

När regeringens budgedOrslag

tillkännagavs för en tid sedan kunde vi läsa mycket nedslående arbetslöshetsprognoser . Något senare kablades arbetskraftsmi nisteriets sysselsättningsprogram ut. Det andades betydligt ljusare tongångar ... Bra så. Annu bärrre vore det om programmet kunde förverkli gas. Men det är stor risk för att sysselsättningsprogrammet fast nar i det partipolitiska maskineri et. I stället borde man glömma den politiska prestigen. Göra det bästa av förnuftiga förslag, för att minska arbetslösheten. Obe roende om förslagen kommer från vänster eller hö~er.

ÄS,IKTS TORGET - Tycker du att Ja kobstad är en bra stad för un ?

Lena Södö 13 år, J:stad: - Passligt stor, man behö ver inte vara rädd for att gå ute på gatorna. Egentligen finns det inte så mycket att göra, sitta på "Hambis" t.ex. Ett ungdomsdiseo kunde fIn-

De ungas framtid är alltför

viktig för att vara föremål för po litisk kohandel och hänsynslös het.

Marko Petterson 16 år, J:stad: - Nää, flnns egentligen bara ett ställe att gå till och där är bara småfolk. Sen finns ju utrymmena i simhallen Brukar spela pingis

Finns det nåt

hopp för Högnabba UF? TYVÄRR försvinner småföreningar alltmer. Verksam· heten läggs ner och dansbanorna står tomma. Så hålleJ det på att gå för Högnabba uf i Terjärv. FÖR 25 år sen, när mamma var ung, då dansades det i Högnabba både onsdag och söndag. LördagsdanseJ gick det inte att hålla, paviljongen var för liten för det. Folk kom från alla håll och kanter och roligt hade man. Nu står paviljongen där ensam och dyster. I år har .2 gammaldanser och en ungdomsdans ordnats. Redan i början av 1900-talet byggdes den första paviljongen i Högnabba. Den nuvarande står kvar sen 30-talet. En hel del flyt tade tilJ Sverige och det var en or sak .till att danseClta blev Rirre och mindre besökta. För ca 5 år sen började" krisen", det lönade sig inte längre. Semesterfolk och byborna var de enda som kom tiU dansen. De andra hade fåll stör re fordringar, Högnabba var för

litet och avsides. I år har det inte varit mycket mera än byborna som dansat i paviljongen. Ett nytt plåttak är planerat, men då är det igen ekonomin som inte medger en så stor utgiftspost. Filttaket som nu finns på pa viljongen släpper igenom både snövatten och ' regn. Men var ska man ta pengar och ska det löna sig, tänker säkert många.

Susann Sundqvist 13 J:stad: - Nja, det ftnns inte så mycket fOr oss att göra. Bi0 graferna t.ex. kör antinp barnftlmer eUer så filmer är forbjudna under 16 dia 18. Inget mittemellan.

Höbnabba UFs klubbrum (foto Greger Byskata) Det finns en handfull aktiva inom ufo De unga skulle nog vara villiga att sätta igång aktiviteter. Det är nån som drar och nån som puffar på som saknas. För några år sen renoverades skoIlnatköket invid skolan. Det var ett par pojkar som slet och jobbade för att få ·ett klubbrum. Resultatet blev riktigt bra, ett stort ljust rum med soffor och 1V. Här sarnJas ungdomen på kvällarna, spelar kort, pratar och ser på 1V. Ett tiotal räknar sig snart som inventarier, och till helgerna dyker ännu fler upp.

Det 30-taJ unga som fUUlS i byn är tyvärr rätt splittrade med skolor och arbeten. Hur ska framtiden bli för den na lilla förening? Finns det något hopp för små föreningarna? Högnabba uf ska i vinter för söka skicka någon på tonårsledar kurs. En ftlmkväll har också pla nerats. Hoppas att man orkar hålla ut trots de många bekym ren. Passiviteter borde jagas i väg.

Anki

Jari "Eetu" SvartS 16 • J:stad: - Bättre har IIWl sett. Du. borde finnas fler unga.

••••••••••••••••••••••••••••••••••• t

Nykarleby FALCO FRIDA ( 1) Sommaren är kort TOMASLEDIN mONMAIDEN (--) Run to the Hills OZZY OSBOURNE (--) Mr Croly STEVE MILLER BAND. (--) Abracadabra GYLLENE TIDER ( 6) Sommartider ( 3) I Love Rock' n Roll JOANJETT & BLACKHEARTS ( 8) The Number of the Beast mONMAIDEN FOREIGNER (--) Urgent

1 ( 4) Der Kommissar 2 (10) I Know There' s Something Going On

3 4· 5 6 7 8 9 10

När de 145 röstade i Nykarleby så blåste det nya friska vindar på ÖP:s topplista. Gamla tvåan en av listans långkörare sparkade man helt resolut ut från tio i topp så nu återstår det att se om Bolland lyckas med att kliva upp någon mer gång. Nya ettan Falco har länge klättrat uppåt på listan. Det kan man inte säga om Fri9a som med nya singeln 'I Know There's Something Going On' tydligen har fått många vänner iOsterbotten. Trots att det ftnns fyra" nykomlingar" på listan så är det bara att konstatera att de alla varit och hälsat på tidigare. Ozzy Osbourne toppade list~n en gång i somras t.ex. Och Iron Maiden tycks vara det överlägset populäraste heavy-gänget i Osterbotten. Nu fInns igen rvå låtar med dem på listan. I Nykarleby lottade man ut fem fribiljetter bland de som röstade. Fru Fortuna gynnade Catha rina Henriksson och Annika Heiniluoma i Jakobstad, Maria lärka i Munsala och Catharina Nils son samt Annika Backman i Nykarleby. Inkommande veckoslut röstas det i Purrno. Det skall bli intressant att se om Frida fortsätter uppåt och eventuellt också om loppet börjar bli kört för Joan Jett som rasade ganska ordentligt den här..veckan. Sedan fInns det ju en massa nya hitlåtar på gång som inte lyckats placera sig hit tills på OP-listan. "Eye of the Tiger", "The Look of Love" , "Putting on the Ritz" , "Don't Go" med flera, med flera ...

KATT BLAND

HERMELINER

FIA NYSTRÖM

"Natt Katt"

(POLAR/POLS 354)

Så har våra grannar i Sverige lyckats vaska fram ännu ett . hyperintressant sångnamn. Fia Nyström heter en ung dam som med sin debut LP Natt Katt rnngslar. Det är inte fråga om någon dundersucce. Men "Natt Katt" är en förstling med mersmak. Ibland är hennes röst öds lig och stämningsfylld som i "Natt i stan ". Ibland är den eggande, passionerande och fylld av hetta som i plattans femetta, "Fransk förförelse' '.

Rösten blir aldrig enfor mig. Den smeker. Värmer. Kyler. Tomas Blank och Cecilia von Melen har skrivit de flesta låtarna. Båda spelar synt på "Natt Katt". Dessutom har Tomas Blank producerat plat tan. Låtmaterialet är aningen tunt. Framförallt gäller det textinnehållet. Sensuellt och lustfyllt smy ger Fias röst fram i inled ningen på "Fransk förförel se". Småningom piskar hon upp stämningen. Det är snärt i rösten. Så småpratar hon på franska. En pärla. "Natt i stan" är en annan stark låt. Ett gitarrsolo bygger

HAR VÄNDBAR KASSETT PHILIPS VR 2022 • Snabbspolning av bilden framåt och bakåt • Stannande av bilden • Förhandsinställning: 5 olika program från vilken

kanal som helst under 16 dygn • Bildåtergivning i toppklass • DNS brusreduceringssystem • Mikroprocessorminne

KOM IN OCH TITTA REDAN I DAG!

JANNES VIDEO-TV 64200 NÄRPES TEL. 962-41 480

FÄRDAGSDANSI

BJÖRKÖBY LÖRD. 9. 10. kl. 20-01 ORKESTERN ÄR

FI A upp den ödesmättade stäm ningen som ligger över låten. Titellåten "Natt Katt" är också bra - och omväxlande. Hela tiden domineras ljud mattan bakom Fia aven, rvå och ibland t.o.m. tre synthar. Ändå känns det inte kallt och mekaniskt. Påminner mycket om Hansson de Wolfe Uni teds klangfylldhet. Man lägger också märke till hur gitarrerna pockar på upp märksamhet - "Natt i stan" är ett bra ex. på det. Det är inte rock. Men inte heller svensktoppssch1ager som Fia ger oss. Någonting mittemellan - för det mesta förbaskat bra. I slutet på janu~~, är Fia Nyström bokad på Osterbott en. Det kan bli något, det. Skivaffårerna dyker Fia också snart upp.

STIG

NV S T R ,Ö

T --"!:i '. :

\"- - , (Q " ...---'.

-t_

. . . . -~- ~)L

,ÖP:s topplista röstas xb -. '7~: fram hos oss!

<,.,."-..' ~~,<>/J

\,>~

"""-____",.",.

-----' BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30. Svan bäck fr. Pensala 18.40 - Jussila - Monå Munsala - NYkarleby 19.15 via Jeppo, Markby: Kronlunds fr. Såka 18,45, Karleby 19.00 via Kronoby - Kållby och Esse.

Hirvlax 18.55 via

Funk.gr. 4, 5 Bilj.gr. 4, 5 15 års åldersgräns. ID.kort fordras.

• 00

Matti Välimäki ,Conspiration Stormbringer

Overmalax Solhem fred. 8. 10. kl. 20-01 JTK-Brothers ,Canaria Deezers

Aidemekla Zabbath Tush

Please Action Westkust

Inträde 20, Välkomna!

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• I ' ' I I

•

• I

• • • •

I I I I I I I I I I I

••

lörd. 9 okt.

••

SASONGOPPNING

med

•

I I I 'I I

från Sverige och SOUND står för dansmusiken

• l! I I

----------------------------------------------------1 1 Mellan 20.00-21.30 får ni ------------------------------_1 5,- rabatt om ni Ordningsm.gr. 1 och 2

• '

:ALDERSG RANS 15 AR IVAR BEREDD ATT VISA ID-KORT

lämnar in dansannonsen

BUSSAR: Oravais Trafik från Vasa via Vörå 1 Haldins från Jakobstad via Nykarleby ich Jeppo 19..

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

•

rll

Hänt sen sist ... och en titt framåt

• • • •

Korsholms teater får ny spelplats? Korsholms teater söker ny spelplats. Detfinns inte mo tiveringar för att fortslitta i Smedsby, sliger föreningem ordförande Gustav Ingo. Blickarna lir riktade mot östra Korsholm och Kvevlax. Flera platser lir aktuella. Som blist utreds möjligheterna att få disponera olika platsel och på vilka villkor detta kan ske. - Skådespelarna sade nog rakt ut efter det vi slutat i sonuas an i Smedsby vill de inte vara med längre, säger Ingo. Varje år har de återkommit till en vandalise rad spelplats. Allt som inte förtS bon efter spelsäsongens slut och som kan förstöras bar " termin tema" i Smeds by förstört. .. Störningarna under repetitio nerna och föreställningarna har också tagit sådana proprotioner att de blivit outhärdliga. Det har hänt an mopedgäng hållit sig tysta och lugna alldeles i närhe ten innan en föreställning börjat, men när den väl kommit i gång har körandet börjat. y tterligare orsaker till beslu tet om flyttning från Smeds by är an stödet från omgivningen inte va rit det man hoppats på och som det faktiskt var de första åren då man flyttade till Smedsby samt att själva spelplatsens möjlighe ter är starkt begränsade . Den första platsen som Gustav Ingo och hans rådgivare riktade blickarna mot var Krutholmen i Kyro älv . Det är en plats med historisk bakgrund. På holmen förekom industriverksamhet i storskala under 1500- och 1600 talen. Man tillverkade krut av salpeterrik jord som bönderna hämtade från stall och ladugår dar. Krutholmen är en hög och vac ker holmen som kunde bli en ut

omordentlig festplats. Tyvärr går en av markägare på holmen inte med på an arrendera det mark område som skulle behövas. Några hundra meter längre ned efter Kyro älv har Gustav In go hittat ett annat lämplige om råde. Det är en gammal bond gård som numera används endast sporadiskt sommanid. Stället kallas FärjstälIsbacken eller" Na taris' '. Denna plats är också his torisk så till vida att här har fun nits en färja över Kyro älv .En del av trafiken norrifrån över Kyro älv har skett via denna plats. Stället ligger vackert invid äl ven och skulle lämpa sig utomor dentligt som festplats för Kors holms teater. Möjligheterna an arrendera stället undersöks. Gustav Ingo & co har också tit tat på en plats i Västerhankrno. Det är fråga om den vackra backe min i byn där en väderkvarn står. Miljön skulle vara mycket lämp lig men däremot skulle en teater läktare och övriga teaterarrange mang knappast smälta helt in i miljön. - Vi tar gärna emot förslag på ynerligare alternativ, säger Gus tav Ingo. Det finns ännu tid åt minstone till början av nästa år art överväga olika möjligheter . Den här gången borde vi hina en plats som är värd att satsa på för framtiden .

•

Västerhankmo

Som ett led i Vå'sterhankmo UF:s ledda tontirsverksam het fick traktens ungdomar senaste fredagkvlill undet Kerstin Hedströms och Margaretha Widos sakkunniga ledning llira sig hur man tillreder sallader, smörgås brickor och annat småvarmt. Hur det gick till? Jo, UF-föreningen bestod på alla nÖ'dvlindiga ingredienser som smör, bröd, mjölk, ost, korv, grönsaker o.dyl. Ungdomarna, ett 40-tal indela des i sex grupper som fick laga varsin rätt enligt recept. Sedan alla fån de nödvändiga ingre dienserna var det bara an skrida till verket. Pojkarna verkade till en början lite blyga inför den ovana upp giften, men sedan de blivit "var ma i kläderna " visade de min-

sann flickorna var skåpet skall stå, och gick in för uppgiften med sammanbiten iver och kon centration. Att döma av ljud nivån vid tillredningen verkade alla att trivas. Några finger bitar kunde ej heller spåras i salla derna, så de flesta klarade sig helskinnade. Allt eftersom smörgåsbrick

Kvällen avrundades med en riktig thriller" Mord i Istanbul" som lockade 46 besökare . Den ledda tonårsverksam· heten har fån en flygande start, och kommer att fortsäna i sam· ma stil. Det preliminära programmet är följande: 8. 10 dansgrunder. 15. 10 Besök på Wasa Teater. 22. 10 Frågesport.

Mårten Lövdahl

Sven-Erik Glader

Aktiv filmhöst i K:stad

I Krisrinestad verkar sedan några år tillbaka en aktiv fI.lmklubb vid namn Drafi Filmklubben under lyder medborgarinstirutet och vi· sar både 35 mm:s och 16 mm:s filmer. På biografen i Kristine stad visas 35 mm:s filmer 2 gång er i månaden medan 16 mm:s fLi mer visas på bygdens ungdoms lokaler 1 gång i månaden. I höst finns det 6 filmklubbar med 16 mm:s filmförevisning, dessa klubbar finns i Härkmeri, Hen riksdal, Skafrung och Sideby, Tjöck och Korsbäck. • BarnfLimsförevisningarna be kostas av ungdomsnämnden i

Smörgåskalas

orna blev klara åkte de in i ug nen , och det var spännande mi nuter framför köksdisken innan man fick provsmaka varandras rätter . Hur det smakade? Om smak ska man inte tvista, men de flesta lät maten tysta mun och åt med god aptit. Inte ens rester lämna des. Kerstins kommentar efteråt om tillställningen är nog ganska träffande . Såhär mycket disk har jag säl· lan sen. Men roligt var det. Och varifrån kom alla ungarna. Sanningen att säga så finns det nog inte såhär många tonåringar i Västerhankmo, utan det var nog även en hel del petsmobor som hedrade tillställningen med sin närvaro.

Kristinestad. Höstens ftlmreper toar upptar både inhemska och utländska f timer. Bröderna Marx inledde 16 mm:s fI.lmklubbarnas förevisningar i måndags med ftl men "En kväll på operan". Den visades först i Henriksdal för att sedan gå vidare till Härkmeri, . Skafrung och i dag i Sideby. I mitten av månaden har man möjlighet au se den i Korsbäck och Tjöck . 35 mm:s förevisning arna har redan börjat och visat Tage Danielssons "Picassos även tyr" , nästa film blir den 9. 10. Andrzej Wajdas "Det förlovade landet". Harriet Lindelöf

Attonde ringen 75-års jubilerar Söndagen den 10 oktober IkI. 14.00 blåser Lappfjärds Blåsor kester igång åttonde ringens 75 års jubileum i Lappfjärds uf-lo kal. Hälsningstalet framförs av ringens nuvarande ordförande Johan Klåvus och därefter drar Blåsorkestern Scott Joplin Tribu tex fÖljt av sång inslag . Folkhögskolrektor Trygve Erik son håller festtalet. Innan kaffe pausen kan man ännu njuta av ett pianosolo av Sten Evars.

När katfetanden fått sitt så in leds den andra halvan av pro grammet medan Ulla-Britt Håll fast sjunger. Valdemar Hintz ger en historisk tillbakablick och Agneta Åstrand reciterar. Juniorfolkdanslaget från Tjöck·Påskmark uf har uppvis ning liksom herrgymnastikgrup pen från Korsbäck ufo Därefter finns det plats för or det fritt innan jubileet småning om avslutas med Modersmålets sång. Jubileet inleds egentligen re dan på lördagkväll då det blir gammaldans i Lappfjärds uf-lo kal också d et.

Julen på havet Vår handelsflotta har tusentals sjöfarande, som igen har framför sig en ensam jul, skilda från sina familier, släktinl!:ar och vänner. Paketen torde sändas före medlet av november under ad ress : Finska Sjömansmissionssällska pet, Alberrsgatan 2, 00 150 HRSINGFORS 15 och paketet torde förses med antecknine:en: Till okänd sjöman (eUer -kvinpal. Paketen får inte innehålla va ror som kan förskämmas, tobak eDer alkohol.

••

TA ·I TRA! Skulptören Erik Lundström från Rökiö kommer aldrig att ståta i nån konstbok. Han kommer inte heller att höja champagne glaset i triumf inför hänförda kritiker på vernissagerna. Men möjligen ger grannen ett berömmande utlåtande och möjligen svarar Erik: Nå va sko nu dehär vaa naa!

Erik lundström

Det finns och har funnits trä skulptörer som inte ens själva gör anspråk på att syssla med konst. Deras verk kan man oförhappan des stöta på i nån vedbod eller i en anspråkslös pose mellan Nya Testamentet och släktfotografiet på bokhyllan. Men konst är det i vilket fall som helst. - Folklig ,konst inte seriös konst, invänder kanske nån som håller bättre reda på begreppe na. - OK för folklig konst. Det är absolut inget fel på den. Ofta har den en direkt, narurlig och kantig charm som man varit myc ket mån om att putsa bort på akademierna. Slutresultatet be höver inte alltid bli bättre för det. Men det är svårt att hålla isär begreppena. Ta t.ex. en "folkets man" som "Döderhultaren" som i den ena lärda utläggningen efter den andra förklaras vara en "seriös" konstnär.

o Deraljbild från "Plogaren ".

Erik Lundström i Rökiö såg ett minnesprogram om "Döderhul taren" på TV i vintras. Men redan innan det hade Erik varit intresserad av att tälja i trä. Erik sysslar med träskulprur för sitt eget höga nöjes skull. Om han är riktigt ärlig vill han också visa hur det var förr när hästen var sgs jämlik arbetskamrat i jordbruket. Två av hans skulpru rer föreställer nämligen arbets moment med häst. . - Jag har alltid varit intresse rad av hästar. Ren i skolåldern klippte och ritade jag hästar, sä ger Erik. - Tycker du att hästar är klo ka djur? - De är läraktiga. Vi hade en gång en häst som gick ensam med ett vedlass längs en 2 km lång och besvärlig skogsväg. Körde man i mörker med häst

ställer inte en häst. Det är en älg som formades av hans kniv i .Äänisjäryi under fonsättningskri get. Det mest uppseendeväckan de med Eriks förstlingsverk är att han aldrig sett en älg när han sat te kniven i aspstycket. Han ut gick helt från en kamrats pap persskiss. . Det dröjde ända fram till pen sioneringen innan Erik återupp tog sitt konstnärliga skapande. Han har gått på kurs i keramikar bete och har bl.a. gjort "Kaffe repet" och en del figlar i kera mik:. Men Erik tycker bättre om att arbeta i trä eftersom han kan

och släde så behövde man inte bekymra sig om färdriktningen. Hästen hittade nog hem. Man tog bra hand om hästarna förr i världen. Det är kanske inte så underligt eftersom hästen var en arbetskamrat i jordbruket. När arbetsdagen var slut gick man till nattstallet för att ge häs ten en bit bröd. Eriks första träskulptur före

D "Kafferepet" i keramik.

"knater på" tills han får skulp turen som han sjäIv vill ha den . Han förlitar sig på kniven, ögonen och fantasin men tar nångång en pappersskiss till hjälp. Erik tycker bäst om aH skulp tera i björk eftersom björken är hållbarast om man vill tälja kle nare detaljer. Men han godkän ner också asp, al och tall som ar betsmaterial. "Skåvedslasset" är skulpterad i tall och visar hur det såg ut när bondgubbarna återvände med vedlasset efter ett dagsverke i skogen. "Skåvedslasset" är ska pat fritt ur minnet men inne hål

ler ändå en förbluffande preå sion när det gäller detaljerna. - Såhär såg det ut och sådär skall det vara, säger Erik. Jag är säker på att han talar sanning. På vedlasset finns t.o.m. en yxa ~ , fasthuggen " i en trädstam. Ännu mer övertygande är "Plogaren" som stretar med "vändaalin". Det är en skulprur i björk och al som är rikligt fylld med detaljer. Där finns "huvu laaje" , ." rankkona", "dragråo Inona", "hängråomona", "se Iakråotjin", "bitula" • "selatam pan " , "selaknappan", "a1ski da" och mycket annat som borde få vilken folklivsforskare som helst att nicka instämmande. "Plogaren" är skulpterad fritt ur minnet. - Jag har gått med "vändaa lin" själv så jag vet hur det skall se ut, säger Erik och låter som om han fällde en alldaglig kommen tar om vädret.

Leif Sjöström

!"" > < ,

MASKROSB~.~,jLLEN

ronlan av Göran Tunström

- I skolan ja, sa hon och lät sur. - Hej d:\, jag längtar efter dig. När jag -sen hörde det knäppa i dörren, kröp jag i säng igen, och stannade där tilll:\ngt framp:\ ef termiddagen och sa att jag var förkyld och morsan kom in med varmt att dricka, och jag rökte minst tio cigarretter, men ingen ting var mindre konstigt för det. Försclr ni, att det händer mig saker jämt? Det vore s:\ enkelt att säga att det beror på :\Idern, men det har varit s:\ s:\ länge jag minns. Ena dan är man s:\ gam mal och försdndig man kan bli, har hunnit s:\ l:\ngt fram i sin art, om ni förstår, och andra dan är det som om man skottas direkt tillbaka därifrm man kom. Och jag har alltid känt som om jag hade varit äldre en gmg; det är som en hemlighet hos mig, som jag brukar suga på . Jag har varit äldre en gmg, Jag har varit en annan . Det är därför jag vet s:\ mycket. Det händer mig jämt s:\ myck et, utan att man liksom själv sät ter igmg, det är ett annat sätt. att leva än det min brorsa har, han :som är forfattare och ganska be römd. Men har är tjugosju år. Jag vet att om jag hade lust att skriva, skulle jag kunna börja var som helst, när som helst. Jag är en sån som f:\r saker att hända . Inga världskrig. Inga mordbränder, men stora saker i alla faU. Och när jag tän ker efter vad jag sa, att det hän der omkring mig, s:\ skulle det inte förv:\na mig om det började brinna bara för att jag går förbi. Det är min triumf över bror san. Minsann: böcker har han skrivit, men aldrig brann det där inte. Och rester ger jag tusan, för när man talar om tjejer och slint är det ju ganska intressant varför det bränner till ibland och ibland inte. En del är alldeles hopplösa . Och när jag tänker pli Selia, och var s:\ säker pli att jag gör, fast pli ett konstigt sätt, när jag tänker pli henne, vill jag mena att det största som hände där var, att hon var en grarnmofontjej (om hon nu är det, men i alla fall) och inte det att hon går med pli vad som helst, för det är ju bara osmak och en följd av att va ra grammofontjej . Det är ett trist samhälle . Jag mär ker det igen när jag klätt mig och

.. Osterbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens urigdomsförbund och dess medlcmsföreningar . Jakobstads Tryckeri och Tidnings • Aktiebolag - 1982

sitter i min vanliga stol vid fönst ret. Därnere på gatan går herr Salven , kommunalkassörens bror, som ingenting annat är än bror till en kommunalkassör. Han har aldrig varit annat; dom säger att han är inbillningssjuk, som om det skulle vara en mind re sjukdom. Det regnar lite sm:\tt på ho nom. Och utanför posten sclr det mer kommunalt: alla de som har postfack och hämtar posten själ va; en del sliter upp brev, andra läser tidningen, nä.gra pratar med varandra. En travhäst springer förbi, bort över bron . Jag röker, ser ut över lägenheten . En utomordentlig slidan, som brorsan hyr, för att kunna arbeta i lugn och ro . Morsan bor här ocks:\ for att kunna betala den . Brorsan sitter pli sitt rum . Han är berömd och pratar i TV om sig själv, och han Jrar bloss på cigarretten och lutar sig bak:\t, när han sagt n:\t viktigt, och d:\ blänker det till i hans glasögon och s:\ stryker han upp håret med vänsterhanden, fast om han an vände hlrkräm eller vanligt vat ten skulle det ligga still, värre är det inte . Ja, s:\ ofta är det natur ligtvis inte han gör s:\, men har det hänt mer än rv:\ gmger kan man liksom dra till med ofta. Det tycker jag man har rätt till; det är värre att ftlfla med mora liska saker, fast det tycker jag väl bara för att jag för tillfället inte är äldre. Morsan sa när vi satt framför TV:n sista gmgen, att ~u får han sannerligen gli och klippa sig, det skall jag se till. Och d:\ hade han äntligen sagt nmting som var s:\ viktigt, att hela pressen dan efter kläm~e in d~t mellan raderna, men Jag tror Inte morsan tänkte pli det. Och jag giUar morsan, s:\ jag ville inte larva mig, och om det nu r:\kar vara viktigare för henne om brorsan är hel och ren än om han säger nmting om at~ vi inte får glömma att romanen är en fiktion, eller vad fasen det yar, d:\ tycker jag att s:\ m:\ste det JU vara. Han heter Sigfrid f-örresten. Vi har det bra tillsammans , blide morsan och Sigfrid och jag. Det var ju besvärligt förr i tiden, fÖr att jag var så kring mej med tjejer och inte läste, men Rita Karin hade Mllit mig lugn, vi var ute och gick vareviga-kväJl p:\ gatorna

ÖP-r~det: Alf Snellman ordförande

och ansvarig utgivare . Leif Rex ,

Sture Eriksson, Håkan Westermark

Lars· Erik B:u:kman och UlfJohans-'

son .

Chefred. Leif Sjöström

tel. 967- 13 555

hemteL 967·18697

Redaktion Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68600 Jakobstad

Göran Tunström, f 1937 i Karl stad. Fadern präst. Akademiska studier i Uppsala och Göteborg. liingre vistelser utomlands. - T. utvecklade länge en öppen vibre rande sensualism där bildvilx lingaT1lll var livliga och det visio nilra, fantastiska och vitala sna rast bkv en livsform. Senllre har T. nilrmat sig "verkligheten" och "antecknlIt sig på nilrvarolis tan ' ,för. att registrera de plJgade dragen I omvärldens ansmte. Inringning (D) 1958,' Två vindar (D) 1960; Karantän (R) 1961; MaskrosboUen (R) 1962; Nymå lat (D) 1962; Familjeliv (R) 1964; Om fÖrlrö~tan (D) 1965; De andra, de tiU hiilften synliga (D) 1966,. Samtal med Marken (D) 1969, och då var vi ju rvungna att läsa för att inte lärarna skulle säga nåt. Vi tyckte det var skoj att reta dom, att alltid st:\ och hänga vid fruktaffären, där alla människor nm gång om dagen passerar för bi; vi stod där och tittade varann i ögonen och väntade p:\ att växa till . Det var besvärligt pli ett annat sätt ocks:\, för Sigfrid var och är ofantligt exemplarisk . Jag förstår inte att han som är s:\ i smöret or kar h:\lIa pli att läsa fortfarande . Han sitter p~aktiskt taget dygnet runt över sina böcker sin av ha,ndling. Han är blek' och glå rrug. Säger morsan, och jag är nog beredd att h:\lla med . Det kan inte vara bra an gräva ner sig pli det sänet . Dessutom passar han inte här i köpingen; han skulle vara i Upsala jämt, där han har sina bekanta, men det m:\ste tydligen ha hänt honom m:\nting där, inte vet jag, eftersom han bara gör de allra nödvändigaste besöken. Tyst och blek kommer han tillbaka. Stänger dörren om sig, nickar till morsan och mig och g:\r in på sitt rum. Börjar knattra med maskinen. - Varför sitter du här? kan .det hända att man avbtyter ho nom, när morsan och jag rvingar I honom kaffe på förmiddagarna. - I ett s:\nt här samhälle lär man sig känna igen särtet att va ra, man vänjer sig till ett visst spdk, ett visst normgivande sätt att handla . S:\ har jag för mig an han sä ger. Han har analyserat ut det,

Redaktör i Vasa S-E Glader teL 961-113 522 ' Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax teL 961-651 603 PRENUMERATIONSPRIS 1982 Hdtår ............. .... .. ......... 60 , Halvt år ......... ... .............. . 40, Skandinavien .......... ..... ...... 70, Lösnummer. ... ...... . .. .. ...... .. l,

men det är jag som ser när det händer. Sigfrid är en självplä.gare när han skriver, jag vet det bes tämt för han f:\r inte störas, och jag funderade mycket över det häromnatten, om det egentligen är så nödvändigt . Han blåser ut sig själv totalt, och s:\ allvarligt kan det väl änd:\ inte vara, att man skall offra sig för lite ords skull, som i alla fall ~agts så m:\nga herrans gmger förr. Han letar och letar och läser och läser, men han fmner ingenting , vad jag kan försd. Men jag snubblar i ett kör. Ibland när jag är alldeles slut, för att jag levt pli tok för fon, d:\ känns .det precis som skulle jag bara inte våga titta ut genom fonstret, för d:\ ser jag saker som gör mig ledsen eller glad, eller som ändrar mig, saker som gör nmting med mig, och det orkar man inte med jämt. Och finner han nmting, Sigfrid, s:\ tänker han sönder det för sig, men det borde han väl begripa, att så är det med allting, att man glöm mer. Ibland blir man misstänksam ang:\ende hans hälsa . Som häromkvällen. Han sart ~ed en av sina författarkompisar I köket, (de kommer hit ibland frm Stockholm för att göra upp litterära fejder i kvällstidning arna) och hade genom sitt jävla snack om romaner kommit p:\, att det trots allt kan hända saker i köket, som kunde vara roman mässiga, nmting om en kvinnas trötthet, hennes plötsliga vision av ert meningslöst äktenskap, och allt det där ni känner till, om ni följer med era ögon, och dl stod änd:\ morsan där och diska de, en stor disk, för den där and re killen hade blivit bjuden pli ti dernas middag med soppa fore och allting, och s:\ rör de inte ett finger en gmg. Och den där kompisen var en jäkla intressant historieberättare - han hade rest, s:\ man blev sjuk. Jordklotet var en liten boll, som han satt och hystade fram och tillbaka mot köksväggen . Jag blev rädd art han skulle sl:\ sönder morsans blomtavla . Men det var konstigt: hans romaner var inte mer än smt man petar fram under nag larna, Och jag var uppretad när jag kom in, verkligt alltså, och sa till pli skarpen, att kunde du inte ha hjälpt henne i stället för .a tt sitta där och snacka skit. Och då sä.g

jag hur han lyste upp, för han kom tydligen på en linerär situa tion: skulle gissa det var nmting om en författare som diskar, och plötsligt upptäcker att det är koppar och inte ideer han Mller i handen. Och Sigfrid blir konkret i hela ansisktet och tackar mig för uppslaget . Satt fortfarande i korgstolen när morsan började pyssla med mid dan, och jag hade inte lust att hjälpa till, fast hon bett mig, jag hade så mycket att göra med att längta efter Rita Karin, s:\ jag gick in till Sigfrid . Man ställer sig innanför dörren i Sigfrids rum. Sen hostar man . Sen skriker man lit honom: - Hör du, hjälp mig att knyta en slips . Han hade förmodligen kom mit pli ytterligar nä.gra möjlighe ter för romanen, för han vände sig irriterat om och log det där bl:\slampsleendet, som s:\ m:\nga tror är överlägsenhet, precis som pennan hans. Men det vill jag bara tala om, att det beror pli att han är en smula vindögd. Han vänder ryggen åt mig igen och gör en anteckning. Des sa förbannade uppslag han får! Han kunde förbanne mig inte se en enda människa som hon var Oa, vad nu hon är for nånting), utan bara som en representant för en given och överraskande si tuation, infallsvinkel till en mas sa möjliga och omöjliga problem, som i varje fall jag aldrig tänker p:\, när jag pratar med Rita Karin eller sitter pli en skrivning. JAg tyckte synd om honom när han satt där och var litet tunn över axlarna. Jag har alltid miss tänkt att han är rädd för flickor. Att det är därför han har blivit en bra författare . Och när han blivit det, dyker det upp beund rande Jitteraturdamer, som tyc ker alt han är ju s:\ känd och dom sluter honom i sina armar, och så lär han sig aven och sen av .rvå , och emellanåt skriver han en dikt till föreg:\ende nummer, och ge nom vad han skriver, lär han sig in i det sinnliga och sen förlovar han sig. Det är litteraturens gmg . Men det går nästan s:\ man avundas offren . Men det måste varit nåt ruskigt med nummer ett ...

fons, i nästa nr

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555 ANNONSMOTIAGNING

ANNONSPRIS I texten.. ............... 3,40 Efter texten. . . . .. . . .. . . . . .. .. .. .... 3,40 Bestämd plats -,20 per mm

SÖU :s kansli, Vasa

tel. 961·1 ·13 572 och 115372

Henry Backlund

Jakobstad tel. 967·11 827

Vasa 961-116101 (hem)

"1Sa 961 - 121564 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,30 spmm och färg . Förenings spalten per rad 1,-. Osterbonniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som p~ grund av postförsening inte införtS i begärt nummer .

FÄRGANNONSER

,-_

_... ............_ ....-----_... ...._ ...._ ....----,..-_..._... ...._-------"'-_.......-...._ ...._---...._._.. _-_...

.....-..................

.......

_ --

....-_..-----------..,_.... ..._---......;...._--""'....--........_-_........

_'--~..,_

-__----_......_------___....-...._-,..-_..__-...._ __

.................

_-------~-~

............ ......-

...

........

Pedesi-Pörtti ett resebrev från norr VI INOM II ungdomsringen bygger en ny bastu vid vår stuga, Pedesi Pörtti i Ylliisjärvi. BESLUT om bastubygget fattades för två år se dan. Själva gjorde vi skisser över hur vi ville ha den att se ut. När vi kommit fram till ett förslag som alla tyckte var bra, lilmnade vi vår "ritning" ttll byggmästare Jörgen Abacka, som gjorden rik tiga ritningen åt oss. Medan vi väntade på ritningen, mälte vi upp vår lOmt och alla byggnader på den, och gjorde en skiss över det hela, där vi sen pla cerade in den nya bastun. Så var det all fylla i en massa papper och ansöka om byggnads lov och undantagstillstånd, det råder nämligen by'ggförbud i Yl · Iäsjärvi. På våren -81 hade vi slutligen alla papper k1ira och sände iväg dem till Kolari. Vi väntade oss att få allt klan vid midsommartid för all kunna bygga under semestern. Tyvärr grusades våra planer. Först i augusti -81 blev våra papper "beskådade". Det blev tji, spisrummet var fOr SlOrt och sovalkover helt "överflödiga' ,.

Klarsignal! Strax efter delta bakslag fick vi meddelande från Rovaniemi, om af[ vi beviljats undantagstillstånd och länsstyrelsen förordat byg get.

grävmaskinsägaren skulle sand bädden vara klar cills 3:e septem ber då vi skulle gjuta sockeln.

Vi lOg då kontakuned bygg kontoret i Kolari och diskuterade Vi anlände tiiI stugan min i med dem. na tten, för att tidigt följande Följden blev att vi fick ritning morgon påbörja arbetet. en hemskickad för omändring. I Men ve och fasa, där fanns ime brevet som medföljde var önske elt sandkorn! Frågan blev: HUI målen, eller rällare sagt kraven, tidigt kan man börja Stöta på sina att : takåsen höjdes och fönstren grannar en lördag morgon? gjordes högre. Harald tog mod till sig och Detta för att det skulle gå i stil med lite" mUlOr" i fickan strosa med huvudbyggnaden. de han iväg till " ta""'P"IIMl~ Okey, vi gjorde så och slip.de Efter en ihärdigt ringan e t än en gång in våra papper. Ater och dit fick han till slut tag på en en lång och otålig väman. lastbilsförare som lovade frakta Så till slut min i sommaren i år ' hem den sand vi behövde. fick vi klarsignal. Under tiden spikades formbrä De flesta av oss hade redan då . den och byJ:lar J:jordes i ordning förbrukat semestern så det blev för armeringen. ingen start bums . På eftermiddagen blev det att Därtill måste nån byggherre skyffla sand för allt vad tygen .från Kolari komma och påla ut höll . platsen för bygget. Den "herrn" Vi kunde dock trots allt avsluta måste beställas minst en veCka på dagen med ell uppfr,iskande bas förhand . tubad och besök på Akäshotellec. I första veckan i augusti fick vi Söndagsmorgonen blev inte pålarna på plats och följande vec heller någon sovmorgon. ka blev grunden påbörjad . Mat Vi hade lite arbete att utföra jorden bortschaktades och vat innan belOng bilen anlände. Ge tenledning grävdes. nast' efter frukosten sattes alla i Enligt överenskommelse med

Talkof9lk vid bastun arbete och vi hann till och med ta en vilopaus och en kopp kaffe, för Gunnel hade pannan varm, innan kl. 10.00 då belOngen var på plats. Med Barbro och Sten-Olof som " experter" skyfflades det fOrsta lasset på 5,5 kubik ut som en dans. Så hann vi med både kaffe och stensamling innan and ra betonglasset anlände. Innan det var utjämnat och klart så var det nog flera par armar som hell re hängde längs sidorna än höjde skyffeln. Alla var nöjda och belåtna när vi efter elt rejält mål mat på sön dagseftermiddagen scyrde kosan söderut. 'Första byggskedet var avklarat, sockeln gjuten. En vecka senare, den lO:de, åkte vi på nyll på talko. Med her rarna Eksuand och Backlund i bagaget, var både takstolsspikan det och själva spirandet en enkel match. De som inte ville riskera ham marslag på fmgrarna fick stapla bräder och annat byggmaterial som blivit ditfraktat med Han mans "recka" på fredagsnatten.

hammarslagare, trots att ett par takstolar inte var på plats. Vi övergick då till ;' kopparsla gare" och fuade taklagsfest lite i förskott. Söndag morgon redan före kl. 7.00 var de första byggarna i full gång. Så än en gång kunde vi resa hem med heder. Taket var på plats, en stOr del av väggarna var fyllda med bergull och skivor på spikade. Samtliga fönster var isatta.

Taklagsfest i förskott Pedesi-Pörtti

På lördagseftermiddagen kom regnet och tog musten ur våra

Bastutalko

......

"Man skall inte

blanda ihop öl

och ungdomar'

Vy från YIIäsjärvi

Besök av 'Pakkanen' Nu blev det en weekends uppehåll i byggandet. Med nya friska tag åkte vi så igen den 24:de sept. på vår tred je talko. "Pakkanen" (kölden) hade varit och hälsat på ordent ligt i vårt nordliga "rike". Vat tenkranen hade frusit sönder och vattnet strilade ut från en spric ka . Tur i orur, vi har ännu ingen vatterunätare. Detta var ingen överraskning för oss, ty våra stuggrannar från Puro-Maja hade vant opp och ' sett eländet. Därför, omtänk samma som vi är, tog vi rörmoka ren Bo med ~ resan. Vädrets makter var oss nådiga och bjöd på strålande solsken un der . lördagen. Hammarslagen ljöd oföttrutet hela dagen och bräder sågades och passades in. Flickorna hanterade sågen som karlar.

--~

Halva huset blev Eirdigt från utsidan. På söndagsförmiddagen påbörjades spikandet av tak panelen. De flitigaste byggarna höll på ända tills vi stattade bus sen för hemresan. Nu inkommande fredag åker vi på vår sista "stora" talko. Där

efter blir det bara "special" -folk som "talkar". Många roliga och rätt tokiga saker har inträffat under våra ar betsresor. Bl.a. är nog Barbros nattliga flygBird någOt som alla sent glömmer. Det som jag personligen tycker är ett litet minus i vårt arbete, är det svala intresse som n-ringens uf-medlemmar visat . Märk väl inte dåliga. Däremot är jag väldigt glad och tacksam mot alla de från 1 och m-ringarna som under alla resor flitigt ställt upp. Lika så har många icke uf-are ställt sina kunskaper och krafter till vått förfogande. Olika slag av gåvor har också tillkommit oss, både till stugan och för framtida lotterier. Allt detta har säkett i viss mån lett till de bokningar och förfråg ningar som kommit under senas te veckan. Så det blir av allt au döma en fullbokad vårvinter i Pedesi Pöttti. Det kan även här påpekas att alla har möjlighet att boka in sig i vår stuga, inte bara ungdoms föreningar. Med de varmaste hösthäls ningar från Pedesi Pöttti och Yl läsjärvi.

MaikIm

Foto: Greger Byskata

TUUMUSEUM eller inte? Visco medölutskiinkning eller inte? Debattens vIIgor har gått höga kring Tobaks magasinet - huset som skall bli ungdomsutrymne l Jakobstad om något år. Tanken på tullmuseum slopa des efter många manglingar och discot får söka utrym men någon annanstans. Varför? - Vi tycker inte att man . skall blanda ihop öl och ungdomar, säger Christina Helsing, som är sekreterare i Planeringskommit ten. - Initiativtagarna till discot har försäkrat att de skulle hålla strikt på åldrarna, men - var få garanti för att inte ölpåverkade ungdomar rör sig motströms, dvs. till de utrynunen som är tänkta för andra aktiviteter. Det är fråga om en storsats ning från stadens sida, kostnads förslaget ligger på ca 8 miljoner. Christina Helsing berättar att hon fått höra kritik från äldre människor för au man satsar så mycket på ungdomen. - Man måste komma ihåg att samhället har förändrats, säger hon. Förut fanns mera naturliga lek- och samlingsplatser. Idag består staden av höghus med gräsmattor, som man inte får be träda. Återstår att sticka iväg till gatorna i centrum. Vi har för ändrat samhället, vi måste ta vått ansvar för förändringarna och ge ett alternativ till traskandet i stan. För ett anral år sedan fanns tanken på ett ungdomscafe. Av olika orsaker rann allt ut i san den. Man har därefter diskuterat områdesgårdar för olika stadsde lar. För tillEillet har diskussionen lagts på is. - Det är inte meningen att det skall sluta med att Tobaks magasinet blir klatt. Just nu är det prujektet viktigast. När vi nått så långt kommer ungdoms nämnden att fortsätta med att arbeta för samlingsplatser i olika stadsdelaC . Tobaksmagasinet skall göras som en rillflyktsott för förenings lösa ungdomar, men utrymmen finns också för föreningsaktiva i det s.k. föreningscentret. De som nu står och hänger i Terraz zo-hörnet skall man försöka slus sa bott därifrån. - Man borde ta hand om barn redan i 7-8-årsåldern. Då kommer skola, kamrater och nya frestelser in i bilden. Har ungar na inte fatt inspiration att utöva hobby hemifrån, borde man ha möjlighet att ge dem en puff. Det här gäller framför allt när områdesgårdarna blir verklighet. Det har funnits insändare i lokaltidningen, där man ifråga

satt planeringen av Tobaksmaga sinet. Fråga sig ifall planeringen sker ovanför ungdomarnas huvu den. - Det här stämmer inte. Pla neringskommitten finns för att skapa ramarna. Ungdomarna själva måste se till att de~ blir ~ tiviteter. Men man kan mte krä va att de skall slåss med all byrå krati, teknisk planering och dy likt. Vi hoppas, att man kan sät ta igång med omändringsarbete na hösten ·83. Går allt bra bör utrymmena vara klara att använ das hösten -85. Christina Helsing söker fram ritningar över alla tre våningar na. Det är ett digett planerings arbete som ligger bakom. Man har förhött sig hos olika för eningar och pratat med ungdo mar för att få fram den mest an vändbara lösningen. - Bottenvåningen har reser verats för bl.a. ett tekniskt mu seum. Vi kan ju inte bottse från andras behov av utrymmen. Tyngpunkten är lagd vid ungdo mar och kultur. Andra ändan av bottenvåningen upptas av gör- det-själv-verksrad. Orsaken är att där ftnns Eirdigt en smörjgrop. Ungdomarna skall kunna syssla med bl.a. reparationer av olika slag. Verktyg skall finnas till hands. Dessutom kan man göra

ett torkrum för t.ex. tält o.dy!. saker som ungdomsnämnden lånar ut. Hälften av magasinets knappa 3.000 m l kommer att vara till för ungdomarna. I andra våningen skall man bl.a. ha ett ungdoms cafe och sal med en scen, som kan användas för ungdomsteater och som discotek. I tredje vå ningen skall sedan finnas mötes rum och kontor för föreningar samt 6 rum för olika orkestrar. Dessa görs med flytande golv för att int~ störa neråt. - Där finns också, liksom i andra våningen ett fotolabb samt atelje för konstutövare. Kanske kan man överbrygga generations motsättningar om det finns män skor i alla åldrar under samma tak. Idrottsföreningarna ~ har de blivit helt bottglömda? - Nej, men vi menar att de har Idrottsgården. Konferens rum får de naturligtvis använda - det är vanligen ont om mötes rum i stan. Det är nog den "hemlösa" ungdomen vi vill nå med detra projekt. Antagligen blir detta det stör sta problemet när den dagen kommer - hur skall det gå till? - Det blir säkett svårt, med ger ChriStina. - Men vi måste göra ett försök - kanske öppet husverksamhet och disco, som ju har utrymmen i andra våningen. Ifall allt går vägen och huset öppnas för aktiviteter om tre år har man säkett kommit på fler ideer. Ett förslag är att börja med att döpa om gör-det-själv-verk sraden på 230 m l • Varför inte ge nom tävling?

Maggan

, 'Efter midnatt s;unker rök och sjunker damm" Efter midnatt. . . " Klockan är 00.15 när vi stegar iväg mot polisstationen i Jakobstad. Stället förefaller vid första anblicken att va ra öde. Men när vi trycker på dörrknappen uppenbarar sig en konstapel bland en massa snickarbråte där hallen slutar. . J:Ian öppnar dörren. Efter en stunds övertalning blir VI Insläppta och förde till ett provisoriskt arbetsrum bakom det utrymme som renoveras. Där vid ett skrivbord sitter Bo-Erik Forss. Han har nattdejouren. - Ni kom under den värsta kväl len i veckan . På fredagskvällarna har vi mest jobb och så har det varit sen lediga lördagar infördes. Det var ganska mycket folk här ett tag i kväll, säger Erik o~ tummar på en bunt brottspap per. - Tio fyllerister, slagsmål, en fyllerist som ramlade på en taxi bil och en stor fönsterruta som blivit intryckt vid en guidsmeds affår . Mellan 21.00 och 02 .00 före kommer de flesta oroligheterna. - När berusade ungdomar samlas runt grillerna efter dan serna leder det ofta till bråk . Jag tror det skulle bli lugnare här i stan om grillarna stängdes tidiga re . Bo-Erik Forss började sitt natt pass kl. 18.00 och hans dejour varar fram till 07 .00. När han blir trött kokar han en kaffepan na och fortsätter vakandet i säll skap med fröken Koffein. - Att arbeta dagtid är nog det bästa for kroppen, säger han. Man bränner ljuset i bägge ändar

på dethär sättet. Det är inte lika lätt att sova på dagen och jag får ofta huvudvärk när jag sover ef ter ett nattskift. Men det går att vaka så länge man är ung . . . - På en vanlig fredagsnatt droppar det in ca 10- 15 brotts arunälningar och spriten är med brottsling i de flesta fall. Bo-Erik säger sig ibland upple va en känsla av hopplöshet när telefonerna går varma och det in te ftnns manskap på plats som han kan skicka ut. - Det är svårt när folk fordrar att polisen ska vata på plats di rekt när nåt inträffar. Men vi är trots allt bara tre plus en här i kväll och vi kan inte vata överallt samtidigt: Förr har det hänt sig att bara två poliser pattuIlerat och det är nog ett absolut minimum. Det är t.ex. otänkbart att patrullera till fots även om det många gånger skulle vara bättre. Man kommer i sämre kontakt med folk i en bil. - Är Jakobstad en våldsam stad? -Inte kan man säga der . Inte

om man jämfor med Vasa och KarIeby i alla fall . - Hur gestaltar sig en lyckad natt for en nattvakande polis? - Det är om man lyckas reda upp så många anmälningar som möjligt, innan nattskiftet är slut .

, 'Efter midnatt kommer kackerlackorna fram efter midnatt biter dom huvudet av skam" Så sjunger Cornelis Vreeswijk i "Droskblues" . Men texten rim mar illa med Jakobstad by night. När vi Strosar längs Ahlströmsga tan är "Mustamajan" som saktar in farten vid Uniongrillen det mest upphetsande som inträffar. Vi styr stegen mot akuten vid Malmska kretssjukhuset. En vän tande taxi?il står utanfor ingång en och 1IUlanfor glasdörrarna syns en folktom korridor. Vi trycker åter på en dörrknapp och två sköterskor kommer hastigt ut ur ett rum. Klockan är 01.30 och det är Eivor Häggman från Lars mo och Viveca Jankens från Ja kobstad som vakar. De började arbeta kl . 21.45 och hiller på till

07.45

med en skötare en UCItJULTC rand e läkare på akuten men ef tersom Eivor hiller på att prakti sera som akutskötare har hon Vi veca som arbetspanner j I12n. Vi blir inbjudna till det lilla kafferummet. Till vänster står ett surrande kylskåp och ovanpå det ligger en bok av läkaren/författa ren Richard Fuchs. På lädersof fan till höger ligger stickmönster och påbörjade stickningar och virkningar. På bordet står kaffe termos och kaffekoppar och plastforpackningar med morötter och tomater.

• Det blir aldrig långtråkigt i en grill, intygar Marina, Göran och Ulf samstäm migt.

- Jag tror att jag skall gå in i affären och sova på golvet Olof Gustavsson och syftar på ' 'Kvällens Brott". - Ja, här sitter vi och virkar och stickar och dricker kaffe, sä ger Viveca glatt. Visserligen ger det lilla rum met intryck av nattlig idyll men faktum är att en akutskötare inte har så mycket tid över för av koppling på fredagskvällarna. Det är veckans livligaste kväll. Mellan ca 22.00 och 02.30 ström mar patienter in med jämna mel lanrum. Hittills har man tagit hand om sju stycken. - Folk är " ståplo" på benen på fredagsnätterna. Sen det blev lördagsledigt slår folk runt mera än förr , säger Viveca. Det inträffar också många " små" olyckor på fredagarna. I många fall f1IUlS alkohol med i bilden. Noterbart är att allt fler yngre råkar ut fOr olyckor i beru sat tillstånd . Eivor tycker att det verkar spännande och intressant att job ba som akutskötare. - Men nätterna blir långtrå kiga här om det inte händer nåt. Men tillika vill man att folk ska få vara friska, och inte behöva uppsöka akuten. - Der är stimulerande att ar beta på akuten, säger Viveca . Här f1IUlS allting . Det är inte som på de olika avdelningarna där man specialiserat sig, men... nog skulle man hellre vilja vara hemma och sova på nätterna. Natten är inte menad för arbete

och man kan inte heller fordra att familjen skall flytta u t på bar backe bara för att man ska sova på dagarna. När vi går kastar jag i fOrbifar ten en blick på kaffenurunets an slagstavla. Mitt bland alla vykort och informationspapper flfUlS mi små lappar. Den ena är ett tack fOr hjälpen-lapp och på den and ra f1IUlS en aforism av Blaise Pas cal- " små saker tröstar oss, därfiir att det är små saker som plå~ oss " . Klockan är 02.30 när vi kom mer till Min,i.,grillen vid Kanal esplanaden . Annu är det liv och rörelse i stan. - Så länge det lyser ftnns det folk vid grillen, säger grillföre ståndaren Göran Lillkåll från Pe dersöre. På vardagskvällarna har man öppet till kl. 01 .00 och på hel gerna till kl . 03.00. - När ungdomarna kommer från dansen gör de "sista stöten" här. Grillarna har blivit något a\' en samlingsplats för ungdomar na, säger Göran. - Inträffar det bråk här vid grillen? - Visserligen händer ett och annat men inte är det så.. farligt. . . -det största problemet är nedskräpningen utanför gril len. Jag har inte varit på nån an nan plats där det slängs så myck et skräp som i Jakobstad. Det

ningarna och möjligheten att so va på träbritsarna. Dödsäsongen infaller under de vackra sommarmånaderna när folk hellre promenerar. Högsä songen är i november och decem ber i samband med julfesterna och under l:a-majfirandet. - Antalet köror ökar också när det är kallt och " öde" väder. - Blir det inte tungt att köra taxi i helgerna och att arbet~ som snickare på vardagarna? - När det är långa skiften är det ganska tungt om man vill ut nyttja den lediga tiden dan där på. - Hinner du ha ledig tid? - Joo, under frItiden har jag bl.a . hunnit bygga en segdbåt...

• - En vanlig fredagsnatt har man ca 1.5 körningar, säger extraknäckande taxichauffören Leif Sundqvist.

Klockan JUrm3r sig 05.00. En cidningsutdelare i en Moskvitch kör i ensamt majestät längs Stor gatan . Vid Terrazzo-hörnet lös gör sig en svart skuga från

dunklet. Det är Olof Gusta\'SSOo ägare till guldsmedsaffären Yrjö . Kl . 20.00 i går kväll söndrades hans

illill~~-i~I~~~un~d~e.r~e:tt~ 1923 har man haft rvå inbrott, båda under sarruna tioårsperiod .

'et, Det känns i alla fall tryggare än hemma i sängen, säger ~n i övrigt var det en tämligen lugn natt i Jakobstad. '3

lr a

å k

1- i-

I-

iI :t :- [)

1- 'r

kommer att ta till kl . 04 .00 in nan vi plockat bon allt skräp . Städarbetet beror otroligt mycket på vädret. På vintrarna när det är -15 grader hinner gänget slänga mindre skräp omking sig efter som de sticker härifrån tidigare. - Vi pratade med en polis som sa att det skulle bli lugnare i stan om grillerna stängdes tidiga re. - Jag tror inte på detdär. Som det är nu samlas alla kring cen trum. Ifall gänget skulle vara Ut spridda över hela stan hade sä kert poliserna mera arbete. - Det är lättare att handla med ungdomar än med äldre människor, inflika Marina Roos som jobbar på grillen . Ungdo men är dagens överklass. De räk nar inte så mycket på 50 penni hit eller dit som de äldre ofta gör.. . Marina tycker att nätterna blir tunga vid grillen. - Jag känner inte av det så mycket när jag arbetar men desto mer när jag korruner hem. Men det blir aldrig enformigt att stå i en grill . Ulf Snellrnan instärruner. - Man skulle kanske inte tro det men dethär är faktiskt ett ro ligt jobb. Ibland kommer det så dana roliga typer till luckan att man önskar man kunde video banda dem eller åtminstone ta upp dem på bandspelare.. .

"stäng taxametern den sista milen och klockan fyra ställa in btlen efter midnatt...

- Men det här är inget in brott utan ett bron, säger Olov. Poliserna ringde vid åttatiden och sen dess har jag haft svårt att sova. Jag kom hit vid fyratiden för att hålla vakt. . - Vi måste nog lägga in en dubbelruta i fönstret , säger han och betraktar eftersinnande den provisoriskt lappade fönsterru tan .

• "Här sitter vi och virkar och stickar och dricker kaf fe ... " Men det är inte hela sanningen ... På bIlden Vi veca Jankens och Eivor Häggman.

- Tycker du att det går vilt till här vid Terrazzohörnet? Strax efter kl. 04.00 parkerar leif Sundqvist sin taxi vid chaufförs backen vid Rådhusgatan. Han är utbildad snickare som extra knäcker som taxichaufför. - Det har varit lugnt i natt, säger han. En vanligt fredagsnatt innebär ca 15 körningar och de flesta in faller mellan nio och halvtio och när krogarna stänger. Det blir också många körningar när båtar na lägger till vid hamnen. - Antag att jag är en främling i stan, som vill ha en glad kväll. Van skulle du skjutsa mig då? - Tja, detdär beror en hel del på åldern. De som är under 35 år brukar jag skjutsa till Terrazzo, lite " fUlare folk" kör jag till Stadshotellet och sjömän skjutsar jag till hotel Central eller Mont tu . Där brukar de trivas.

leif tycker att friheten är det

bästa med taxikuskandet. Han bestämmer själv när han ska kö ra . Det sämsta är att tiden blir lång i taxibaracken när det sak nas körningar - trotS TV:n, tid-

- Det är klan att ungdomen ska ha roligt så länge de är unga, men det känns otryggt med ned busningen. Ett gäng stojande tyskar drar förbi längs Kanalesplanaden och Olov följer dem med blicken. - Det har varit en livlig natt och det är otroligt många som gått förbi här i kväll . - Jag tror att jag ska gå in i af faren och sova på golvet. Det känns i alla fall tryggare än hem ma i sängen. Gatorna börjar åter fyllas med folk när vi vandrar hemåt. Klock an är halvsex och det dröjer inte länge innan de sömnlösa också får sova ut.

"Efter mIdnatt träder ljuset sakta !ram efter midnatt ...

• Att arbeta dagtid är nog det båsta för kroppen, tyck er dejourerande poliskonstapel Bo-Erik Forss.

TEXT: Leif Sjöström

FOTO: Thomas Kuni

Carl-Gustav

N~kvist:

U~gdoms~de? i Orav~is ~ar diskuterat en satsning pa ungdoms~orentngarna l sldobyarna, berättar Carl Gustav NykvlSt. ~ Jag kommer ~tt försöka få i gång någon form av speaalverks~het l Komo~sa, Kimo och Hellnäsnej den e!t par ganger per vecka. Mycket hänger på om vi kan få fram ledare för verksamheten. Carl-Gustav Nykvist tituleras nu mera fritidsledare. Han tycker det utgör en bra samlande be teckning på de tjänsteuppgifter han har. Han är nämligen sekre terare och dragare av såväJ kultur-, idrotts- och ungdoms nämnderna i Oravais. - Idrotten och kuJturen har nog gått före ungdomsverk samheten en längre tid, konsta terar han . Idrottsakriviteten är rätt god i kommunen. För kul tursektorns del har det varit en hel del nya jobb med den nya Oravais-filrnen 'Oravais i dag', som spelats in under sommaren. Också sommarens Oravaisdag krävde en hel del jobb. Kulturnämnden har också sto ra planer för nästa år. Då är det nämligen 175 år sedan slaget vid Oravais. Nämnden har äskat 30 000 mk i nästa års budget för att fInansiera en jubileumsfest.

Eivor

Holm:

Det beror på styrelse och full mäktige om festen blir av, d.v.s. om pengarna beviljas. Men tillbaka till ungdoms sektorn. Största bekynuet är skulder, amon~ringar och drifts kostnader för Arvasgården d.v.s. Oravais uf:s nya lokal. Förening arna har stora problem med att få debet och kredit att gå ihop. Det här återverkar också på verk samheten, konstaterar Nykvist. När det inte flnns pengar att sat sa på föreningsverksamhet är det inte så lätt att hålla i gång med olika aktiviteter. Danskursverksamheten borde komma i gång på nytt, tycker han. )'ocke-kampanjen följdes upp med många deltagare i Ora vais. I fjol fonsatte danskursverk samheten av bara fanen. Men nu borde det komma in någonting nytt även i den aktiviteten.

Sven-Erik Glader

"Det är viktigt att också

högstadiet får se teater"

Eivor Holm lir tf ungdomssekreterare i Ki'onoby kom mun. Hon tillträdde tjllnsten i somras mitt undel stiltjeperioden fiir att pliitsligt se sig begravas i en stö'rt flod av papper. Men Eivor bemllstrade situationen. Stiirtfloden har sorterats i prydliga vågor som medjllm· na mellanrum kommer att rulla iiver kommunen l form av "Ung Kulturhiist -82". Eivor tycker att hennes första tid som ungdomssekreterare har va rIt Inuessant. Även om Eivor har haft hjälp av ungdoms- och kulturnämn· den så har hon dragit det tyngsta lasset när "Ung Kulturhöst -82" tagit form . Vid ett plock i det rika kultur· utbudet framkommer bl.a. att man satsat en hel del på teater. - Det stämmer , säger Eivor. - Den 27 och 28 oktober be söker högstadiet, gymnasiet och Kronoby folkhögskola Wasa Tea ter på skoltid. Hade det varit u t

För övrigt flyttar jag kansliet från brandstationen till kommu nalkansliet och ar samtidigt ny telefonnummer - 53154.

om skoltid är det risk för att allt- . för många hade fallit bort . - Jag tycker att det är viktigt att också högstadiet får se teater , tidigare har högstadiet ofta glömts bon i teatersammanhang . Men nu skall vi försöka råda bot på der. Wasa Teater gästspelar också i Kronoby under kulturhösten . Fredagen den l. 10. visar man "Sommarvänner" i Terjärv uh lokal och lördagen den 13. Il. inrättar Wasa Teater sitt Musik cafe i Småbönders uh lokal. FilmkväJlar finns också på pro

grammet. Dels visas film för äld re tonåringar och dels visas teck nade filmer för de yngsta. - Jag tyckte att de riktigt små också borde få se fllm. Därför kommer vi att visa barnftimerför dem i byahemmet runt om i Kro noby . - Vi kommer också att ha "skapande verkstad" för 5- 10 åringar. Det fungerar på så sätt att elever vid folkhögskolan hjäl per och undervisar barnen aH skapa själva. Vi hade "skapande verkstäder" redan i fjol och de blev väldigt omtyckta . Plockar man vidare i kulturut budet kan man också notera at! man kommer aH ha en " turne: rande" fotoutställning, en infor mationsurställning om oljemåle ri, ungdomskonserrer och myck et, mycket mer. " Tung kulturhöst " vilar över Kronoby.

Leif Sjöström

Det borde finnas en "Brian

Epstein" för varje orkester

_ Först vill jag säga att det be hövs två för att gräla. Och det beror till stor del på att man inte förstår varandra. Men - man borde satsa på att få äldre o!.d ningsmän. Jag har varit i Syd-Os terbotten och sett att de haft ord ningsmän, som varit nästan i samma ålder som danspubliken. En äldre mänska kan hävda sig på ett helt annat sätt, är mera trovärdig.

För en tid sedan hade du en in sändare i ÖP om importen av sv=ska showband. Vad finns det för alternativ? - Österbottniska showband! Det. finns fina showband. Frågan är sedan om de vågar spela ut, vara sig själva. Det skall väl ändå inte vara så att de måste åka över viken för att våga I Kanske är det så idag att .. ingen är profet i sin egen stad". Jag tänker med ve mod tillbaka på den tid som Zotch fanns. De var utåtriktade - de spelade till sin egen stora förnöjelse och samtidigt till pu bliken.

Jag har också upplevt ord ningsmännen på Tulivuorirock. De är verkligt hårda. Blir man er tappad med att slänga sönder en flaska får man plocka upp varje glasbit. Håller ordningsmännen den stilen, ja - då slänger man inte flaskor så värst många gånger.

Vad krävs av nya band för att de skall kunna komma upp? - De måste vara mångsidiga, lära sig snabbt nya låtar. Och de m aste våga vara sig själva. Alla

vill inte till toppen. De vet att det då måste gå utför någon g:lllg. Bättre är att vara ett mel lanting. Du kritiserade också använd ning av blinkande ljus. Hur skall ett band marknadsföra sig självt utan hjälpmedel? . - Visst är det så att detta är en del av imagen. Men märk väl att svenska showband vanligen har en promotor, ett bolag bak om. Plus att de vanligen redan är kända efter skivinspelning. Det borde finnas ett forum för att göra nya band kända. Här kunde t.ex. kommunerna göra en insats. Men ungdomssekre terarna har tyvärr blivit byrå krater. De är bundna av allt pap persarbete och har inte tid att ge sig ut på fältet. Egentligen kan de inte heller backa upp någon enskild. Det väcker ont blod. På 60-talet fanns Brian Epstein till för Beatles. Det borde finnas en dylik person för varje orkester. Någon som tar hand om dem och får dem ut ur "kämp'pä". Varför inte en musikaffär' Osterbottnis ka band borde få både ekono miskt och praktiskt stöd - kans ke ändå mera praktiskt. Hur är det med konserter på dansplatserna? Små dansarran görer klarar inte av publiktill strömningen. - Det är nog inte meningen heller. Jag anser att konserter är en sak, danser en annan. Impor ten av dessa svenska show band till dansplatserna är inte så värst lyckad. Men det ger den publik som inte kommit för att dansa något att göra. Den kan ju hop pa takten. Nej, överför detta till konsertesuaden.

Det flIUlS mänskor som efterlyser en mera blandad danspublik. Har du något förslag hur man skall kunna göra? - Det,kan nog vara svårt att ge nomföra. Men det här kunde ju vara ett alternativ för de mindre dansarrangörerna. De kunde då satsa på mysighet och intimitet - något som de större har svårt att göra.

Boy Wislbacka är hemmahörande i Småbönders, Terjärv. Han jobbar i dag vid ÖSlerbollningen som marknadsförare, men har pröval på jobbel som privalförelagare med Ivå olika firmor. Boy, som snar! fyller 32, är ordforande for Små bönders UF sedan I.d år. I början av 70-lalel hade han sekrelerarposlen, men p'ausade någrd år med uf-arbele!. Han har också jobbal som OP-skribenl som eflerdyning Iii I en journalisIkurs 1975 i SOU:s regi. Mesl känd i bygderna är han dock som Country Road-e1dsjäl,.även om han im,!! lycker om benämningen. Han erkänner dock all han är en av dem som kom iden. Del var efler ell av SOU:s drmÖlen. Arel var 1978. Inilialivlagarna hade några månader lid all ordna al!ernaliv underhållning. De fick brollas med misslroende slyrelsemedlemmar inom TUF, men fick lill slU! chansen all pröva om dCI går. Della år var del 5-årsjubileum för Coumry Road 13 och numera har man kominuer lig årel-om-planering. Boy skulle gärna se all nya förmågor lar över anSvareI även om han inle Iror på all han själv för svinner ur bilden~ Han har ocks:! varil med om all dra igång ka,meraklubben inom Terjärv Ut", meSI lack vare sina komakler. Men han har aldrig varil slyrelsemedlem - har alllid agerdl i ulkamen.

Publiken i Forsby hävdade att man hellre åker till en stor dans plats för att man träffar fler mänskor. Hur få folk att komma till en mindre? - Festfördelningen måste fun gera. Det får inte förekomma att man samtidigt ordnar i Forsby och t.ex. Ytteresse. Den senare har inte en chans att hävda sig.

Emet är en mellanstor dansplats. Varför drar inte den folk? Den är för långt borta, trots att den ligger centralt ur kommun synpunkt sett. Det är fyra före ningar som i tiderna grundade Emer. Man'satsade stort och kun de ej se fram i tiden, kunde inte tro att det kan ~ neråt. Man ha de inte rätt SOftS ansvar, levde på gamla framgångar.

Nu har vi försökt göra Emet till en alternativ nöjesplats. Gammaldanserna drar folk, men det är ändå för "åsiides" . Du bor i Småbönders - en bygd på grä.':1sen till finntrakterna. I södra Osterbotten har man pro blem med blandning av finsk och svensktalande danspublik. Har du förslag till hur man skall tackla problemet?

Emet lever ju ändå upp en gång per sommar, d vs. vid country konserten. Men hur rimmar det här med din kritik att inte ta in svenska band till danspia tserna ? - Country Road 13 är en kon sert, som inte konkurrerar med någon. Vi har kontakt med Karis-borna, för vi två var de första som arrangerade dylika sa ker i Finland. Senare har det - dykt upp mindre arrangörer här och var. Detta år sarsade vi på lokala förmågor - både orkestrar och TUF:s dansare. Vi strävar till att ha något nytt att bjuda varje år. Konserten är ju till för alla åldrar och vi har märkt att publiken kommer allt längre ifrån .. En kuriositet, -(eller några) Alf Robenson var i Emet och sjöng "Ungar, hundar.... " innan den blev pop i Sverige. Queen Ida var i Emet innan hon blev känd i Sverige. Red Jenkins var först i Emet, sedan i Karis. Nu lär han vara pop i södra Fin land. Med dethär vill jag visa att det alltid är något av lotteri när vi kontaktar artister. Det finns in gen garanti för att de skall dra publik. Men vi har haft lyckan på vår sida. Naturligtvis hoppas vi på att den skall bestå.

Margaretha Sjöstrand

rmp;i;=;te;ik~;~d~·i·pö·rt·~~!ml

Det VIIr siisongöppning i Pörtom i lördags. En nyreno· vera.d lokal mötte ungdomarna. . ÖP var på besök när de sista penseltagen togs i uJlo. m kalen på tisdagkvällen. En imponerande aktivitet på· a gick. Golvlackning. Det diskades. Filades och skruva. m des. Kanske ett tjogotal föreningsmedlemmar i varie· m rande ålder hade mött upp. a Trots en dålig vårsäsong var föreningens ordförandt Rune Storbäck optimist inför öppningen: ' 'Man måstt . vara optimist' '. a

m a

Renoveringsarbetena påbörjades i uf-lokalen i maj. Sedan har B man knallat på ända fram till nu som Rune Storbäck uttryckte det. Oräkneliga arbetstimmar har lagts ner på renoveringen. Och allt har gått på talko. Folk har ställt upp över fötväntan. Den omfattande renoveringen B är dels "påtvingad" av brandsäkerhetsbestämmelserna och dels har man samtidigt passat på att piffa upp lokalen. I:I~' En branddön ur festsalen, dubbla gipsonitskivor i kök, serveringsrum, klädloge och trapp1:1 uppgång samt branddörrar från . . kök och gillestuga är åtgärder som utrorts för an främja brandsäkerheten. d d När arbetena synaI:I~' es så krävesatt nödbelysningen rorbättras. Den komplette- ' ringen kommer man an utföra så mi'

~ I ~ ~

I:I

1:1

on lamporna kommer.

• Målat lokalen U trän dig t m. ed pense Samtidigt med de här renoveringsarbetena har föreningen passat på att måla lokalen både in- och utvändigt. Plåttaket har man renoverat så gott man kunnato Festsalsgolvet har slipats och lackats.

m ~I:I

!li'I'

'1:1'

Utvändigt är lokalen gulbeige med rödbruna knutar. Väl inkommen i lokalen så möts man av granntlysande färger. .- '

- Sen vi började måla i början

av augusti har vi varit här fem kvällar i veckan. Dessutom har vi satsat lördagarna. De yttre måIningsarbetena har vi unon med pensel. Det är arbetsdrygare men enligt de fackmän som vi anlitat så blir det bäst så. Det mesta av målningsarbetena inomhus har unorts av fackmän - på talko. - Det finns sju målare i Pör tom. De har allesammans ställt och målat på talko. De är värda ett ston plus, berömmer Rune •

Pönom uf har erhållit både kommunalt och statligt bidrag ror renoveringen. Varderas bidrag uppgår till 15000 mk. Resten har föreningen satsat av egna medel, som man skrapat ihop genom att anordna auktion i sommar. Alla räkningar har inte inkommit ännu men Rune uppskattar att de slutliga kostnaderna kommer att uppgå till ca 35000 mk. Den slutsumman skulla alla gånger ha mångdubblats om inte '1:1'

iI,I'

Ungdomsrnusikal i Jakobstad

ru a m

W ~.

~ ~I:I

~EI Nu borde dansen bli lönande så att andra än storarrangörer kan dansa ' och d et bev l 'IOte sa• stor lorn' Igen lust. _ Nu borde dansen blilönande så an andra än storarrangörer kan dansa. Vi är i valet och kwlet. Går det så dansar vi . .. På lördag har vi öppning med Exom och man måste vara optimist, menar Rune. Skäl för optimismen inför lördagens dans fanns också. Det var marknad i Kristinestad över helgen vilket betyder att mycket folk var i fanen. Dessutom fanns den närmaste ungdomsc:lansen i Nykarleby. Medan vi pratar så pågår akti-

. lorenmgsme r.. . dlemmarna sta-Il t upp så fönjänstfullt på talkoarbeten.

Låga kostnader

'1,1'

mi'

'1:1'

• Nu borde dansen bli lönande Föreningens ekonomi är inte överhövan bra. Men trots att ungdomsdanserna på våren gick dåligt så ser Rune Storbäck ändå framtiden an med en viss förväntan och hoppas på klirr i kassan. - I våras hoppade vi helt över en dans i mars efter det att en dans i februari gick verkligt dåIigt. På första maj försökte vi

'1:1'

'l:I~i

av kursen. - Deltagarna tyckte att de vil· . le göra någonting tillsammans. Men de ville gå längre än till en revy . I många revygrupper har det varit tal om att man borde försöka med en musikal men ing en har ännu vågat satsa.

,IM

'I:I~I:I'

ville besluta Qm framförandet själva. Om vi' hade samarbetat med någon förening hade man inom den kanske beslutit mot vår vilja. Nu jobbar gruppen på med re petitionerna varje lördag i Brand kårshuset iJakobstad. Det är un genr 15 ungdomar som är med. Av dem har tio roller i musika len. Men det kommer att bli mycket dans som vissa är engage

rade i. Orkestern Jordnära kom mer att stå för musiken.

• En ungdomsmusikal skriven av Mischa Hietanen ocl - Vi började diskutera vad musikalen borde innehålla och framförd av amatörer har premiär.i Jakobstad i sluteJ kom småningom fram till att vi ap november. För instudering och regi svarar Kristinu borde sktlva ihop storyn själva. Agren. Det blev Mischa som fick skriva. Sedan vi började repetera har vi • Initilltiv till musikalen kommer från den grupp tea· ytterligare bearbetat texten så att terledare som deltog i SÖU:s och Understödsförening. ---' Det är meningen att vi skall den skulle passa för det vi vill gö ens årslånga ledarkurs i samarbete med några arbetar· jobba aktivt med alla de element ra. vi hade med i fjolårets kurs, säger och medborgarinstitut senaste vinter. Kristina Ågren. Vi har själva Först var det tal om att vi skul • Försöket med musikalen iir också ovanligt på så sätJ le försöka få spela på Vasa teater gjort texten. Jordnära gör musi

att den inte kommer att framföras i någon föreningJ ken, jag kommer att komponera där det fInnS bra ljus· och ljudut rustning . Men eftersom de med och öva in d:lnserna, vi bygger regi' - gruppen svarar själv för allting från ide ti/i verkande kom från norra delen dekor, sätter ljus och ljud, syr

framförande. kläder och skall slutligen, spela, av svenska ÖsterbOtten gick vi in för Brandkårshuset iJakobstad. - När vi hade genomfört de åtta kurstillf.iUen vi planerat senaste vinter väcktes iden om en musi· kal alldeles spontant inom.grup pen, berättar Kristina Agren.

Det var ungeilir tio personer som hade hängt med på alla åtta kur· serna. Dessutom var det en hel del som kom med bara när vi ha de speciella temata vid någon del

Vi har också diskuterat att framföra musikalen i någon för enings regi. Vi har dock inte haft direkt kontak tmed någon. Vi

sjunga, sminka oss och arrangera allt som har att göra med en före ställning. Handlingen i musikalen kret

sar kring temat "på sommaren är

' Vl'teterna runtom I' I-okal ' en In(or fullt. Man kommer och diskuterar saker med Rune och kommer överens om att det och det gör man. Allt hann man inte få klan på tisdagkvällen. Men med den talkoanda som finns i Pönom uf så . .. - Alla som ställt upp skall ha ett ston tack. Det är många som offrat mycket av sin fritid , säger en nöjd ordförande innan vi skiljs. P.S. Man var rätt nöjd med sä songäppningen i Pönom i lör dags eftersom den inte gick med förlust. Stig Björ~as

'I:I~I:I'

1:1

m rn

1:1

il:le===J1:I

allting -bätue". -Det är ganska mycket av drömspel. Vi pendlar mellan dröm och verklighet. Det handlar om ungdom som lever i dag. Musikalen skall ha premiär 27 november och spelas i Jakobstad till mitten av december. Därefter läggs den i malpåse rills revysä songen är över. Någon gång i vår plockas den fram igen och fram rors då ute i några föreningshus. Vi vill inte konkurrera med

om publik, säger Kristi

na Agren. Men vi hoppas kunna visa på ett alternativ till de mån

ga revyerna. Onekligen är dessa

en ganska smal sektor av det sto

ra teaterfliltet. Vi borde få ett bredare teatettubud bland ama törer i Österbotten . Musikal är

då ett alternativ.

revy~ma

Arbetet med musikalen sker i

form aven kurs i Jakobstads ar

berarinstitut. Det är också i arbe

tarinstitutets regi som man har

för avsikt att framföra musikalen.

Sven-Erik Glader

1:1

•

Naturfyndigheter Fann du nåt intressant på din promenad? I så fall kan du skriva och berätta till oss. Du kan också skriva och fråga oss om det iir nåt du gärna vill ha reda på. Så ttll veckans tips. Människan var från början en samlare. Hon samlade på ätli ga växter, rötter och frukter. Dethär beteendet finns hos många människor ännu i dag. Man samlar på allt möjligt t.ex. frimärken, etiketter, pengar, växter, tidningar, skivor m. m. Men var sk.all man förvara allt man samlat? I dag tänkte jag ge ett tips om hur man kan förvara sam lingsföremål om man har utrymmesbrist. . Naturföremål kan man t.ex. ha på en anslagstavla. Detta gör att man får en god överblick över sin samling - vil ket underlättar arbetet vid en exami nering (= att bestämma föremålens art och härkomst); Dessutom gör du dina samlingar intressanta ·för vänner och bekanta. En anslagstavla kan du köpa ganska billigt från en möbelaffiir. Man kan också använda en träfiberplatta med hål i. Spänn fast gummisnoddar eller

gam mellan kraftiga stift eller plats proppar som du pressar fast i hålen. Du kan spänna fast växter, bark och .fjädrar under banden så får du· dem att .hå,Uas på plats. Alla föremål bör förseS med etikett där det bl.a. fram går vad det är för föremål, vilken att det tillhör och var och när du hittat det. Du kan också numrera föremålen och anteckna flera uppgifter om dina samlingsObjekt i ett häfte. Lycka till med din naturanslagstavla!

Trygghet är. .. I våras skrev elever i Skaftung lågstadieskola uppsatser om krig och fred. De uppsatser som finns här nedan har skrivits av Henrik Larsson, Nina Siegfrids och Ro bert Teirfolk. Krig har förekommit i alla tider. Jag vill inte att hela världen skall förstöras. Jag vill inte ha krig. Jag vill inte att pappor ska vara ute i krif(. Jag vill inte behöva se så många kors på begravningsplatserna. sema;

Robert Teirfolk Jag vill inte ha krig. Det förstörs så mycket i krig. Jag vill inte att mitt hem ska förstöras och jag vill inte att pappa går ut i krig. Fast han måste gå. Det finns så mycket vapen. Krig förstör men utan krig är det bra. Alla vapenfabriker skulle sluta, då skulle det vara bra.

Henrik Larsson Vilken bit är det som fallit bort ur· äggskalet?

Lilla Olle har gått vilse. Hjälp honom finna vägen ut.

Deckar

Jag vill att det skall vara fred i världen. Jag vill inte att papporna skall fara ut i kriget. Kriget for bara med sig hungersnöd och tar bara med sig liv. Jag vill att framtiden skall kännas trygg och säker. Jag skulle vil ja att det inte skulle finnas kärnvapen. Vi kan vara med i freds marscher och ha plakat där det står att det skall vara ett kärnva penfritt Norden.

Nina Siegfrids Privatdetektiv Siir och branden Isjärv uf:s lokal har brunnit. Privatde tektiv Siir sitter och samtalar med fö reningens ordförande. - Jo, sade snärtige Siv. Jag var nog där hela tiden. Satt i kansliet när jag kände röklukten. När jag kom ner till källaren stod den i ljusan låga. Jag alarmerade brandkåren som snabbt var på plats. Men fungerade inte det nyinstaUe rade brandlarmet? frågade Sur. - Nej, det var urkopplat. Den tjöt hela tiden fastän inget var på tok. Ja, dit for en massa pengar som vi inte ha de någon nytta av. - Hade inte brandkåren någon chans att släcka? frågade Siir.

- Du vet hur effektiva dessa frivil liga är. Alla yrar och ingen vet vad som skall göras. Dessutom hade det redan brunnit i trekvart. Så deras ar bete gick ut på att se till att inte elden spred sig. - Nå, vad har du för planer .för framtiden, undrade Sur. - Huset var ordentligt försäkrat så vi får börja planera ett nytt. Med kom munens och bybornas hjälp skall vi väl få ett nytt och bättre hus. - Det tror jag inte, sade Siir. För du ljuger. Hur kunde Siir veta det? Svaret fm ner du på sid. 19

D! Vem kommer på den knepigaste uppfinning en? Skicka in ritningar. ÖP·klubben Pb 27

68600 Jakobstad

SIERRA Ford har i dagarna lanserat ersät taren till Taunus . Nykomlingen har fått namnet Sierra. Djärva grepp och vågade lösningar bru kar inte vara Fords melodi. Medelbilen Taunus har varit en medelbra bil för mede1bilister. Sierra stjälper det omdömet. Den påminner inte det minsta om Taunus och man kan fråga sig hur de gamla Taunus köparna reagerar .

• Brett modell utbud Modellutbudet är annat än un der T -fordens dagar. Sierran kan skräddarsys efter kundens önskemål. Det finns motorer från 1.3 till 2.8 liter. Också en dieselversion kommer i handeln. Mycket möjligt blir modellen med 1.6 liters bensinmotor den version som blir volymvagn i Fin land. Det var en 1.6 liters bil jag körde. Vrrustningsmässigt kan man välja basmodell, L, GL eller Ghia. En renodlad farmarmodell finns också i programmet.

• Uppblåst och småfräck Ford gjorde ett lyckokast med formgivningen av Escorten. Om Escort skrev jag art den utseende mässigt var elegant och småfräck. Ordet elegant &r man nog lov att stryka som omdöme om Sier ra. Det är kanske bäst att tillägga "hittills" om det påståendet. Ögat vänjer sig. Efter ett par tim mars bekantskap får den absolut betyget småfräckt. Men Taunu sens strikta linjer går inte ihop med efterträdarens uppblåsta "bullaform" .

• Uppblåst med lågt luftmotstånd Lågt luftmotstånd har blivit något att skryta över i bilkretsar. Aerodynamik är ett annat mode ord. Och det är i det här sammanhanget Ford passar på att skryta. Nya Sierra är nästbäst i världen på den här punkten. Av alla sereiproducerade bilar är det bara nya Audi 100 som slår Sier ran. Lågt luftmotstånd betyder bl.a.art man &r lägre bränsleför

brukning. Bilen är mycket tyst, vilket också är ett resultat av den exrrema karossformen.

• Uppblåst och rymlig En av Taunusens starkaste sidor

var rymligheten och famiIjevän ligheten. Vtan att ha tagit till

måttband kan jag gort säga att Sierran är ännu rymligare. Bilen har en stor kombilucka. Baksätet kan fallas ner. Personligen har jag aldrig förstårr varför last ningen ska försvåras genom en hög lasttröskel. Sierra är inte en sam om denna lasttröskel. Bl.a. Ascona och Volvo 343 uppvisar samma märkliga lösning.

• Bakhjulsdriven! ...."WWWYa.MMMNWWW.....MMMNWW......Yt.MMNWW.....MMMNWWWMMMMNIN! Det var väntat an den nya For den skulle bli framhjulsdriven. Den minsta Ford-modellen Fies ta och mellan bilen Escon är båda framhjulsdrivna. Men Sierran behåller Taunusens bakhjuls drift. Därmed går Ford mot en allmän trend i bilvärlden. När maste konkurrenten Opel Asco na bytte från bak-till framhjuls drift för ett år sedan. Men Ford visar nu att det fortfarande går att göra konkurrenskraftiga bak hjulsdrivna bilar. I mitten och i slutet av 70-talet hängde de bak hjulsdrivna bilarna inte riktigt med i utvecklingen. Baktill har Det finns två sätt att en Tusenstart Sierra separat fjädring med nya av Sparbanken: tekniska lösningar som enligt ex perter bidrar till att ge bilen så fi na köregenskaper . Väe:hållSkriven bra ansökan!

Nu utdelas! Sparbankens1bsensnu1er för yngre än IS-åringar! ra

1 2 Sva~a

ningen är av hÖg klass. -Bilen gjorde inga ansatser att kränga eller oväntat sladda vid hård kurvtagning. Förvånansvärt var också att den inte ens på grus tappade greppet med bakvag nen. Det är annars JUSt på grus och i halt väglag man lättast mär ker skillnaderna mellan fram och bakhjulsdrift. Vagnen är med sin bakhjulsdrift härlig att köra.

• Litet japansk och litet BMW

Instrumentbrädan påminner om BMW och Ascona. Inredningen har fått några stänk av japansk inredning över sig. Det är enbart till fördel. Sierran ger därmed en mera ombonat intryck än t. ex. Ascona. l L-modellen kan förars tolen ställas i olika höjdlägen. I Fordkretsar vill man hävda att man plockat det bästa av alla bi lar och sedan fått Sierra. Det må vara hur som helst med den sa ken. Karossformen är dock Fords egen. Och den är verkligen (sär) egen! Den nya uppblåsta Forden med 1.6 liters motor kostar 64.400,-.

Uppge ett gott ändamål och motivera väl • varfor du behöver tusen mark.

Dan Örndahl ny SÖU-ordförande?

Delta i frågesporten. rätt på fyra frågor med bank • motiv. 1 Sparbanken kan du välja någon av dessa skojiga Startknappar. Hämta fullständiga anvisningar fOr Tusenstart i närmaste Sparbank. Med anvisningarna får du också en ansökningsblankett och en svars kupong for frågesporten. . Ansöknings- och tävlingstiden . utgår 29.10.1982 . Välkommen som stamkund.

~DEPOSlTA till din tjänst.

Vem blir nästa SÖU-ordförande? I förra veckans ÖP skrev S-E G att nuvarande viceordförande Dan Örn dahl är en tänkbar kandidat. - Hur 1Yo!~ tänkbar kandidat är du, Dan Orndahl? - Jag skulle helt enkelt inte ha tid att sitta som SÖV-ordföran de . Jag är nämligen delägare i ett nystartat företag som vi håJler på att köra in . Dessutom har jag suttit med så länge att man kan fråga sig om det inte skulle behövas nytt blod i SÖV-ledningen . Jag påStår inte att SÖV har sköns dåligt men jag tror an det skulle vara hälso samt med en SÖV-ordföranden

som kommer utifrån med nya grepp . Det finns duktigt folk runt om i Österbotten men pro blemet är att få tag på dem. Det krävs mycket av den som sitter som SÖV-ordförande . För utom ordförandeposten hamnar han på ett tiotal andra poster också och det är sällan som en SÖV-ordförande har lediga kväl lar. En SÖV-ordförande måste verkligen vara intresserad av det han håller på med.

Hansa Band • o 1 Arvas

En svenskt band som sålde 15 000 ex. av singelskivan "Mörkret Faller På". Låten blev en hit på discoteken. Hansa Band låg fyra veckor på " Heta Högen" och på Topplistan gick singeln in direkt på 13:e plats, därefter har den raskt 1dänrat till 9:e plats och till 4:e. Hansa Bands andra LP kom i slutet av mars och fick naturligt vis titeln "Mörkret Faller På" och har nu sålt över 12 000 ex. Den nu aktuella singeln "Sent När Du Kom Hem" ligger på Heta Högen. Ytterligare en sing el planeras under hösten. På scenen har killarna blivit populära och engagemangen strömmar in från hela landet. Våret var helt fulltecknad med över sextio engagemang och in tresset var inför grabbarnas de butsommar i Folkparkerna enormt. Resultatet blev över för~ vänran ror såväl publiken, ar rangörerna som för grabbarna siälva. Under hösten turnerar Hansa Band tre månader och besöker nästan hela Sverige. Hansa Band startade för ue år sedan och har hittills hunnit med att ge ut singlarna " Frusna Barn", "Mörkret Faller På" och "Sent När Du Kom Hem" samt LP:skivorna "Flipperspel" och "Mörkret Faller På". Hansa Band 'spelar stimuleran de poprock med svenska 'texter och nästan alla låtar skrivs av gruppen själva. . &adet består aVI Per "Palle" Isaksson - uummor (21 år), Hans-Erik "Hansa" MattsSon gitarr & sång (24 år), Johan von Feilitzen - bas & sång (20 år).

VOLVO 244 DL k. 60 t. .. .·81 VOLVO 242 DL k. 39 t. .. .·81 VOLVO 244 OLA k. 76 t. .. ·80 VOLVO 242 DL k. 56 t. .. . ·79 VOVLO 242 L k. 96 t. .... ·78 VOLVO 242 L rödbrun ... ·77 VOLVO 242 Lgul . ... ... ·75 VOLVO 142·144 DL . .. . . ·74 VOLVO 343 OLA .... ·77, ·78 VOLV066GL . .. ....... ·77 VOLVO 144 .... .. ... .. . ·67 Saab 900 GLS 5·d .. ..... ·79 Saab 99 GL Petro .. . ... . ·80 Oldsmobile Delta Royal Diesel k. 74 t. . . ... ... .. ·79 Datsun Cherry 120 2 st. .. ·80 Peugeot 305 GL k. 38 t. .. ·79 Opel Ascona 1,3. . . . ·80 Lada 1300 .. . ..... . ·77, ·78 Renault 12 TL . . . .. ·80 Ford Taunus 1600 , . -71, ·74 Mercedes Benz 220 D ' ·68 BMW 1600 snygg , ... , -69 Volkswagen paket , ·79 LÖRDAGSÖPPET 9-13

II oy Auto-Haro abJI Ängsgatan 2-4

Tel. 968/14633

Kv. 48333 Wiik

14614 WassbQrr

Honda överraskar

RES MED

SÖU

till Amerika sommaren 83 SÖU anordnar traditionsenligt även nästa sommar en släkt resa till Seattle. Vi reser den 1 juni och tillbringar c. 4 veckor på andra sidan Atlanten .

Kom och provkör Honda Civic - du blir överraskad att en så prestationsduglig, snål, rymligt använd bar bil med köregenskaper du njuter av, inte kostar mera.

3.855,- (fr. H:fors) Priset är erkänt förmånligt. Vi står för fullständig reseservi ce. Tag kontakt och diskutera närmare. Telefonnumret är 961-115372 och fråga efter Carina Nygård eller Ulf Johans· son.

42.100 mk rmp CIVIC 3D SVENSKA ÖSTERBOTTENS

UNGDOMSFÖRBUND - SÖU

HandelsespI. 10 O 65100 Vasa 10

Saab 900 GLS 50 Turbo... -80 Saab 900 GL 40 Sedan 22.400 km, V4 ................ ·81

Saab 99 GL Petro.............. ·82

Saab 99 GL Petro..............-80

Saab 99 GL.. ......................-79

Saab 99 GLS...................... -80

Talbot Horizon GL 1,3.......-81

Talbot 1510 GL................·80

Saab 99 G L ......................•78

Saab 99 GL 89.000 km ......·76

Saab 99 GL....., .....·73, ·74, ·75

Saab 99 GL. .......................·73

Saab 96 L 90.000 km ......... -77

Saab 96 L...........................·76

Saab 96 V4.........................-75

Fiat 127..............................-78

Oatsun 120 V........... :.........·77

'Opel Rekord dsl ................-74

Volvo 142,144............... _...-74

Toyota Crown 40 1 ägare, 102.000 km ...... -70 Jeep Wagoner dsl automatic, "som ny"....·76

I Renault R12 TL 80.000km· 77

Renault R5 TL..................-78

Volkswagen Polo..............·78

Toyota Corolla ............-75, -76

Toyota Corolla farm .........·75

Mazda 323..........................-77

Vauxhall Chevette

40.000 km .......................·79

Audi 80 GL. ........................-73

Fiat 132..............................-74

Peugeot dsl .......................·65

HUSVAGNAR:

Solifer 45T..........................-80

Matkaaja 460................·80/81

Solifer 425..........................-77

Europa CI.. .........................-7,3

Solifer 530.....................-78179

Öppet: vard. 9-17

lörd.9-13

SCANj1'i:P::"Ji::O: Kållbyvägen, Jakobstad tel. 13200

SPARA MÖDA,

TID OCH PENGAR

- OCH DIG SJÄLV!

Dra Full Nytta av Andelsbanken!

Så här går det till: 1. När du

betalar använder du check eller andelsban' kens bankkort. - ~kö a nde för pengar i banken!.

2. Räkningarn a låter du

andelsbanken sköta med kostnadsfri betalningstjänst. - Inga bankbesök längre bara för räkningarna~ skull!

3. Skicka in räkningarna till andelsbanken i bankgiro kuvert. - Kuvertet kan när som helst läggas på bankgiro· luckan hos varje andels', spar' eller aftårsbank !

4. Du kommer överens med din andelsbank om hur ofta kontoutdraget skall komma. - Kontoutdraget och k ontomemot~~dig koll på utgifterna'

5. Koncentrera dina penningaffärer till andelsbanken och dra nytta av alla andra påt<sgliga förm åner som andelsbanken erbjuder, t.ex. medlemskapet. - Som medlem kan du tack vare medlemskredit· försäkringen få lOOOO-20()OO mark i lån utan

borgensmän.

Välkommen in på en trivsam pratstund.

Altrja Tammi:

UPJlkiijim giir}dg /Ilcd <hed (J/h l"mH",.I. Od, ,."k lIinf!.ama jJr alltid gJ lill i.ormd"1ri /" I""iil/X' IJdll.il. Vl'rlligl {fr,dli.rkl.' ,\1", nk(Jl/lmOlddl/(lI/:

!.fl·a hdl N)I/a (/I ' AIIJt/dJdnk/'ll.

cpANDELSBANKEN -JAVISST

18 Bra beg. bytesbilar

JA HITTA' El N 6AM ~OL\l-<k'o I PÄi\~OL.ANDE. MI\N I SÅ~A. \NT KAN ,U SÄJ HU MYT.) I

HARKAS! jA6 FÄI-LT E I &RÄSE 1

PRASTREN HAR ST~OR MA SCHENN\ NÄRRA Ö~TERe,OTTEN!

HE KAN VARA VÄÄLÄ '?

Mercedes Benz 300 D körd 108 t. prival..................... ·78 Mercedes Bentz 200 D körd 1161. ................................·80 Mercedes Bentz 200 D körd 193 1.................................·80 Mercedes 220 D...................... ·75

Mercedes 220 D

nyrenov. motor........................ ·73

Mercedes 220 D......................·69

Honda Accord 4 D vit............. ·80

Toyota Terzel körd 46 1... ........ ·80

Taunus 1,6 körd 90 t.

met.färg................................... ·75

Renault 9 TC Ny.....•................ ·82

Volvo 142.................................·74

Volvo 142.................................·72

Volvo 144.................................·72

Golf LD.................................... ·78

Ford Capri GT .........................·74

Saab 99 4 D Super..................·79

Transit 100 O Paket... ............. ·74

Transit 9 personers buss....... ·74

m.m. byter köper säljer.

Karleby Bilförsäljning kb Hakalaxg. 41 Karleby Tel. 13172

Ring Riki Sorsa! Torsdagen den 7. oktober kan ni ringa Riki Sorsa i direkt sänd ning. Han är programvärd i ung domsprogrammet Input som går i radion mellan kl. 19.30 och 20.30. Numret till Input är 90 1 144 800, och ni kan alltså ringa mellan kl. 19.30 och 20.30. Mel lan alla samtal som har gått ut i radion lottas en InputIOutput collegetröja och en LP-skiva ut.

Input radion torsdag 7. 10 kl. 19.30

Föreningar! Lämna in era medlemsantal till SÖV senast fredagen den 8 oktober.

D Det silverglittrande rymd skeppet riste till när kapten öka de på effekten i bromsraketerna. Under golvet hördes ett dovt muller, den enorma G-kraften pressade besättningen mot sina säten. Höjdindikatorns fosforise rade siffertavla blixtrade framför kaptenen. 100, 75, 60... allt lägre ner kröp siffran, allt närma re rusade marken. Ute var det nermörkt. Enligt datorn borde deras landnings plats vara slät och säker, mitt på en stor slätt. Detta var den första bemanna de flygningen till Planeten. Fick man tto astronauterna fanns det inga fOru tsä ttningar till liv på planeten. Man hade iakttagit den astrospektrografiskt i ett hundratal år. I början hade Pla neten verkat mycket gästvänlig. Men under det sekel man gjort observationer hade atmosfären ändrat karaktär, svavelhalten ha de blivit allt högre, enligt veten skapsmännen var också vattnet giftigt och omöjligt att dricka.

D "Håll i er, vi tar just mark" varnade kaptenen och slog av motorerna. Det susade ännu i ötonen på de tre asttonauterna när man några minuter senare sköt upp den periskopiska TV kameran. När kaptenen slog på TV-mo nitorn ville han inte tto sina ögon: De hade landat mitt i nå got som helt enkelt MÅSTE vara CC.tt verk av intelligenta varelser: Andlösa rader av långa byggna der. Bodde här mänskliga varel ser? D Kaptenen stod inför ett di lemma: Att våga sig ut eller inte? Något hade gått fel i datoranaly . sen av landningsplatsen. Varel serna på den främmande plane ten kunde vara farliga. Men de hilde inte bränsle till att göra en extra start och landning, och or dern för den långa resan löd ut tryckligen: Kom inte tillbaka tomhänta. Undersök om vi kan flytta en population från vår överbefolkade värld till Planeten. Kapten fartade ett snabbt be-

Expeditionen slut. "Klä på er rymddräkterna. Vi går ut". För färden hade besättningen utrustats med en ny modell av rymddräkter som enligt experter na borde skydda mot alla tänk bara fator. Tyvärr var de något o bekväma varför många slarvade med dem. Ett bekant problem från många industrier där arbe tarna inte brydde sig om att an vända de obekväma skyddsdräk terna med risk för allergier och till och med livshotande skador. Också en rymdskeppsbesätt ning kan vara mänsklig, och fast än alla tog på sig rymddräkten var det ingen som brydde sig om all dra fast dragkedjorna. D Sakta öppnade sig kabinluck an och kapten steg ut som fOrsta man. "Luften är synnerligen då lig" tänkte han, stanken var näs tan kvävande.

I periskoptelevisionen hade byggnaderna sett låga ut, nu res te de sig högt över rymdfararnas huvuden. Och inne i byggnaderna fanns det verkligen levande varelser! Det hördes ett gnällande läte, gläfsande och ylande från de gal lerförsedda husen. De var bygg da på pelare, och besättningen nådde inte upp till golvplanet. Men kapten visste råd. Från rymdskeppets fOrråd lät han hämta en portabel periskop-TV. D Besärtningen flämtade till när de fick TV-bilden fokuserad. Ett par enorma vita tänder glimmade till i mörkret. Planet varelserna gick på alla fyra, hade en silverglänsande päls och en lång nos, alltsomallt hade de ett mycket tovgirigt utseende. Plötsligt hörde de ett väsande bakom sig. En av Planetvarelserna var utomhus och inte bakom det skyddande gallret. De var upptäckta!

Varelsen var stor som ett hus. I panik satte besättningen av mot sitt rymdskepp. Men med några få ~.teg var varelsen efter dem. Ogonen glimmade till ondske fullt när han med en enda tugga satte i sig andre styrmannen som blivit en bit efter de övriga. Han nosade också på kaptenen men denna hann svinga sig ombord innan varelsen hann göra något mera. När alla var ombord tryckte kaptenen på panikstartknappen och skeppet kom iväg. D "Planeten är fullkomligt obe boelig. Planetvarelserna är enormt stora och blodtörstiga. Dessutom lider hela besättning en aven olidlig klåda efter besö ket" berättar kapten senare i sin rapport. Hade den knappt en tvärhand höga rymdkaptenen kunnat svenska hade han kanske kunnat läsa skylten som stod nä ra landningsplatsen. "X-mans rävfarm. Varning: farlil1; räv skabb" .

•

~-VOLVO---'"

höstmarknad lördagen 9. 10. kl. 9.00.:....14.00 Visasbacken 3

Stort urval av Volvo inbytesvagnar.

Utställning av Volvo -83

Var får Du snabb information om vad som sker? Jo, i morgontidningen. Jakobstads Tidning är den naturliga morgontidningen för vår region. Våra redaktörer följer med händelserna för att snabbt kunna berätta om dem vidare åt Dej.

Specialpris på biltillbehör. Kundtävling. Välkommen.

HALDIN & RO'S'I

•

Vi vet att så gott som alla i regionen läser JT, men ifall Du inte är prenumerant ger vi Dej ett erbju· dande: Läs JT under oktober, november och de· cember till det pris som den egentligen ~ostar uno der två månader - det betyder att Du läser den helt gratis under en månads tid!

Visasbacken 3, tel. 10222 Jakobstad

I täten också

i lM-vintertest

Endast 90,- betalar Du. (Till utlandet 110,- och för studeranden utom hemorten 50,-).

Nappa på vårt generösa erbju· dande - ring vår prenumera· tionsavdelning eller skicka in ku· pongen redan i dag!

Tredje efter Volvo 240 och Saab 900!

Jakobsgatan 13 68600 Jakobstad Tel. (967) 13 555

Namn: ................................................................................................................................

Adress ................................................................................................................................

Säkra köregens per, na bromsar och effektivt värmesystem gör Visa till en riktig vinterbil. Kom och provkör.

OBS! Kryssa för rätt pris · D 90,-

D 110,-

0 50,

Nu endast 39.900. CITROEN ~ VISA II SUPER E UUSI· HONGON

AUlO

Fabriksgatan 47 Karleby. Tel. 968-20321 Våra försäljare:

Viisteensaari tel. 968·15024 Svartsjö tel. 968·19 607 SundelI tel. 968·48 187

Deckargåtan Siv gjorde bort sig då hon sade att det brunnit i tre kvart innan brandkåren kom. I början sade hon art de var snabbt på plats.

DRÄKTER TILL EN FÖRESTÄLLNING För dig som sysslar med att sy och fixa dräkter till forenir:gens revy och teaterproduktion, och för alla andra intresserade, anordnar sOU tillsam· mans med Wasa Teater en kurs "Dräkter till en föreställning" pol tea· tern, den 23-24 oktober ·82. Kursledare är Greta T6rsd6ttir frm Wasa Teater och länsregissörerna Kristina Agren och Mischa Hietanen . .

Lördag den 23, 10 kl. 10.00 Inledning Dräkthistoria - teaterdräkten Matpaus kl. 12 .30 Rundvandring p3. tea· terns verkstäder och dräktlager Kaffepaus kl. 14.00 Planering och diskus· sion om förverkligande av rollfigurernas ut· seende. kl. 16 .00 Slut för dagen.

tiders dräkter, utgol· ende frm vår egen tid - tillskärning - sömnad - drapering - färgning - utsmyckning med olika metoder kl. 15.30 Utvärdering av kursen diskussion kl . 16.00 Kursen avslutas Som kursmaterial kommer vi att använda pjäsen "Skapins rackar· tyg" av Moliere.

Söndag den 24. 10 kl. 10.00 Kursen fortsätter Verkstadsarbete hela dagen , Dräktideernas förverkligande - typiska drag i andra

Kursmaterialet sändes till kursdeltagarna varefter de an· mält sig. Din anmälan till kursen vill vi ha

senast den 15 oktober.

Kostnader: Deltagaravgift 100 mk (kursma· terial och undervisning) Deltag· arna betalar själv matkosma· derna, SÖU bjuder p3. kaffe.

•

Plats och rid: Wasa Teater, den 23-24 oktober ·82 .

Anmälan till: SOUlteatersek. 961·113572, reteraren, tel. 115 372, senast den 15 oktober.

VÄLKOMMEN!

Gunlög Westerlund

- Vem jag skall rösta på? Det blir nog på marxistema Jag har aldrig haft så roligt i hela mitt liv som när . såg "En galakväll på stora operan".

Hurri-Rock?

Matti Alamäki: •

Namnet på den kommande fIn landssvenska rock-LP:n blir kans ke Hurri-Rock. Vad tycker ni om namnet? Har ni bättre (~rslag? Skicka i sä fall in det till OP? Bland dem som skriver lottar vi ut en skiva . ÖP:s adress är: ÖP PB 27, 68600 Jakobstad.

Det började med

mikrobil. Europamästare i rally-cross 1981 blev MattI AlamäkI. Detta år slåss han om bronspengen. Vid hans besök i Jakobstad fick jag chansen att känna honom på pulsen. - Jag är hemma från Björne borg och är 25 år, berättar han. - Jag har suttit bakom ratten i 14 år - det började med mikro bil. Jag har prövat pä de flesta ty der av motorsport, men föredrar rally-cross. De flesta sportintresserade kommer ihäg Matti Alamäki från Sportrutans signarurftlm. Han vurpade i Tavastehus med sin Porsche, som dä var svart. Vad tänker man i en sån situation?

- Jag tänkte bara på att snabbt komma ner på fyra hjul så att inte konkurrenten hinner för bi. . Nu är Mattis Porsche röd hur kommer det sig? - Den bil jag kÖr i dag häm tades från Tyskland i januari . Tillsammans med min mekani ker har vi byggt om bilen för täv lingsbruk. Den röda targen är sponsorfårgen - lapponiaröd.

Hur har det varit-ärt få spon sorer? - Det är och har alltid varit mycket svårt. Jag har en kille som hjälper mig med sådana saker. Dendär ftlmsnu tt en i Sportrutan hjälpte väl nog till. Folk blev .medvetna om art det finns en Mani Alamäki.

Fritidsproblem har han san nerligen inte. De stunder han in te skruvar bilen eller reser runt Europa har varit fä. - Jag brukar sätta mig fram för TV:n, skrattar han . - Men visst fInns det gånger då jag hun nit med slalom ocksä . Det är ju lugnare under vintern. Hur ter sig framtiden för dig? - Det beror pä pengar. Ifall det lyckas kör jag EM-rundan, ocksä nästa år. Men nägra tankar på att köra is' har jag inte. Vilket land är-roligast att be söka? - Jag har varit rätt mycket i Belgien och Holland . De har fma banor och jag trivs där. Senast var jag i Drammen i Norge, där jag upplevde en verkligt fin ba-

Fiat 1273 d Special... .............·81

Oatsun 280 C Oiesel... ............·80

Talbot Horizon GL.. ................ ·80

Lada 1200 farmare................. ·79

Mercedes Benz 280 S.............·78

Volvo 343 0L.. .........................·77

Mercedws Benz 220 0 .......... ,.·77

Ford Transit Oiesel.. ...............·77

Ford A 509 Oiesel.. ................. ·76

Mazda 818 ...............................·76

Saab 99 GL aut. ......................·76

Lada 1200 farmare ................. ·76

Volvo 242 L.oo...... oo ................oo.·75

Saab 95 farmare.:................... ·75

Volvo 144 GL. .......................... ·74

Volvo 144 0L.. .... oo ...................·73

VW Polo ...................................·73

Mercedes Benz 220 0 ............. ·72

Mercedes Benz 280 SE...........·70

Goda betalningsvillkor. Även leasing. BÅTAR: Kälmar II + 145 hk Volvo Aq...·81 Buster Mini Yamaha 50 hk ny

VASPhar mycket att

. etbjuda oss unga.

../

• BSP~KONTO OCH BOSTADSLÅN • STUDIELÅN • UNGOOMSLÅN (Lex. för

körkort) • KÖRKORTSSTIPENDIUM

• BANKKORT • SNABBANKEN • LÖNE

KONTO • VASP JUNIOR CLUB (u. 15 år)

lörd. 9.10 kl. 13 vid SMEDSBY Uf:s lokaJ

OCH NU FÖR DIG SOM ÄR UNDER 18

ÄR: TUSENSTART

VilJ du viill1a HXXl mk? Eller ditt gäng? Eller

kanske Din klass?

Vi delar ut fem Tusenstarter inom vårt område.

Tävlingstid till 29.10. Kom in efter en broschyr.

Samtidigt får Du din egen startknapp.

- Körskicklighetstävling på moped (MHFU) Moped står till rörrogande. Tävlingskategorier: pojkar, nickor 15-17 år.

Anmälan tiH Sparbanken i Smedsby eller på

tävlingsplatsen .

- Mopedutställning (Meriläinen) - Modevisning - Fyrmannagrupp ur Vasa MC-klubb demonstrerar sina motorcyklar och berällar om sin Europa·resa - Prisutdelning - Disco med "Broken Sound"

Ljudlösa. aero dynamiska nya Ford Sierra. Ypperliga kör egenskaper. E nomiska, pre tionskraftiga motorer. Låga

16.10. Mopedens Dag i Oravais

Sierra väntar på din provtur.

BankEttan [l)VASP

-VASA SPARBANK

drifts- och underhållskost· nader.

JAKOBSTAD Tel. 967·11811

KARLEBY Tel. 968·11116

Närpes Bilcentral

Vaasan Autola

Tel 962-41 231

Tel 961-110 155