Österbottniska Posten (ÖP) nr. 41 1976 by Österbottniska Posten

österbottniska' 'po' :5' te n. . Ö ,prhotlni k nn!!domi'ijc:lnin

TQrsdagen den 14. okt. 1976

.aknar

30 p - ·u.

Färre' svenska orkestrar nästa år?

i alDatorte,atern? AMATöRTEATERN har bl'edd men saknar djup. Bredden -

fixerad till vissa typer av teater, och gru'pperna fungemr

' ..äDöst. Verksamheten är. konserverande då vagen framåt in il' otlitakad, menade länsregissör

Jalle

-L

i n d b I a d - vid

tIi'!.alSSionen om vart amatöl'teateril är på väg i Vasa i söu-

Ett tjugotal personer dis·

kuterade teater. Mot slutet av

dagen kom de fram till

att det mesta

är

bra,

ger de aktiva

teatermänni·'

at kurser skall ordnas

och

s m

skorna möjligheter att för,· djupa sig i sitt ämne. Nivån

på

revytexterna'

måste också höjas. H'är hop· pas man på samarbete med skrivarna i landsdelen.

Likaså

hoppas

man

på

mera originell musik i revy

erna.

mes det

är' . kupletterna

svensktoppslåtar, men finns 'säKert

folk

som

är beredda att göra original. musik. Om

revyerna' ,sk ll

järn·

föras och de bästa inslagen

. ges var

ens.

särskilda

utmärkeiser

deltagarna .inte Se sid. 12!

över

PÅ SöNDAG och måndag är det dags för kommunalva Jrt. Då utses de män och kvhlDor sO'm skall styra din kom fått

- trätt är med och röstar. Gör du inte det, har du egt'!nt· - en inte någon rätt att kritbera det de valda gör de näl' ._ste åren!

&omar

och

Olle

, '

Fransholm ' diskuterar

'IIled arrangören Sture' Sun e1L \

Arrangörer pa 'forum' gjorde Inga storaffärel-' •

gäller det. att välja! fyra år framåt. Därför t,r edt viktigt att du som

Tage Fransholm, Erik

På sönda,g o,ch' måndag

D.D

o BLlR-INSLAGET av dl' svenska orkestrarna på de österbottniska dansplat serna mindre nästa år? Efter orkesterforum i U,U( å senaste fredagkväll fä re/aller det så. Ett 30 tnl österbottniska dansarrangörer åkte över -jör aU hi;' ra 19- västerbottniska dan,s rkestrar spela upp. Uen det blev inte -många" rfl

gagemang åtminstone i det' här skedet.

e SE SIDAN 5'

gäng tar over - ordhardanser it!en,

Vngt

o SKATILA

plats.

skall återupprättas

Det bar

några

yngre

populär

som

medlemmar

dans

i ,föreningen

gett sig den på och får stöd från alla"-äldre i förening en. Höstens första ungdomsdans senaste lördag, var en lovande uppta.kt. Men så hilde man också. gjo t bra re klam' - genom apnonser, affischer och mun-mot-mun metoden.

Satsningen är' ,egentligen ett resultat av fjolårets ton Ledare för årsverksamhet. '

Stig är tonårsklubben . Hjortman, Stefan Hjortman -

och Manne Fanth. Bra på drivare är också Jan-Ove

Ingo, 'Det är en grupp

-II' Benel

på

Nyga\rdlOOer deko rationsarbetet I Skatila. 1'100hjälpare iir fr.v. Ann·Charlotte Holmström, 'Gun-Britt Rönn

som unga tiotalet drygt enigt och målmedvet t sa t sat: :på att föra fram Skati

la-namnet till en plats i so-

Jen.

ungdomsdanser ser Fem det ut att bli under vintern. Man tänker försöka få LY t terligare någon under vårsä songen vid festfördelningen.

Den 13 november slår ma.n riktigt på stort.' Dl spelar

Of'h Marianne, 'Pellas.

(

• 86 Bid. 4tt(J .

en_ ------------::---------Ö S-T E-R B-O --_2_...._ .;.. or T-·T-N-I-.: sdag_ ___ _____________..:T:. S K-A O S_T P ___ E...:N - -_

möjlighet att ·självabestämm -VI

14 okt. ,q76

*·Om ndgra dagar är det kpinmunalval. Det är ett . av de mest spännande kommunalval vi hittills har upplevt i det här la.ndet: hundratusentals unga väl

jare får för första gånge n gå till valurnorna. har också en unik chans, att välja ungt.

--..

allmänhet,

'skäl,

ungas

klagar

politisk

och

inte utan . inan över de

bristande

verksamhet,

besluten f ttas:

vilket

dagens och mörgondagens problem

kamrater - den här gången beslöt att gå till val. Då kun

starkt inflytande på kommu

, nens. det egna. närsamhällets,

samhälle,

är

:;== ;:== = -

ii= Ii!ii_ ...

kommunalfull om

utformning

medborgerlig

samtidigt

utsträckning' bestämmer

rättighet

också

som

rör

dig

själv .

u gdomsför

det

och

samhälls även

är,

"vardagslag"

hellre

med aktivt förenings

arbete än med att skriva ihop resolutioner.

Visst kan du?

Kan du och du och du, då

kan snart alla. Då blir kom

det

munalvatet ,de

samhälle du bor i. Väljer du

ungas

val.

Framtiden är ju redan de un gas. Den är din.

att inte delta i valet har du

sysslar

skyldig- ..

och

inte

hur. vaket -

det

utan.

eller berömma,

eningsfolket i detta val vi-.

orienterat

ha medinflytande i de beslut

Det kan inte vara likgiltigt

het mot dig själv; du vill ju

att unga. planerar

i' dag

finns

Kunde

Den·

munalval. Det är inte bara en

* Viktigt

sett mera intressant

framtid.

att

Nu har du chansen.

Alltså: deltag i årets kom,

ommu'

på din ort.

ett

möjligheten

uppgif

den kommunala utvecklingen

. kommunalval ur många syn vinklar

också

'vilkas

stor

För den som aktivt vill på sitt

besluter

m.m.,

till påv.erkan

verka

om den a·nvänds.

Men vid sidan

sin

det

men . då lägger du dig på fel

unga själva får vara med och

ylika "synliga"

kommunal

värdefullt och viktigt, att d

nens budgeter, långtidsplaner

* Möjlighet

tidpunkt i fel saker.

både

utforma

mäktige

möjlighet

erfarenhet och levnadsvisdom

vi,

domsföreningsaktiv och. kom

munmedlem.

en fyra årsperiod ;

någon skulle hindra dig fråIt

har värde, men ändå är det

områden berÖr dig som ung-

ter,

framtida utveckling.

stimulerande?

stöda

Det här och många andra

de ni tillsammans utöva elt

denna

att

skeendet

att kritisera

att

vettigt

granskning

de här grupperna. 'Nu erkän

ner

det

under

kritisk

kommunala

betyder naturligtvis inte

kalens-renovering? amatörteatern?

vet ju att det ligger en gene

äsiktsskillnad' mell n

• är

Tänk om du - och dina

till

rations

la i sig?

rätt

som nått pensionllåldern. Du '

ljusspår i byn?

• ·skall vi stöda ungdomslo

samtidigt ocksåi förverkat din

folk i din

.egep ålder eller av personer

lägsta åldersklasserna.

Måste den här "linjen" hål-.

utföNJ av

. arbete

.• behöver vi verkligen ett el

i ett lågt valdeltagande i de

Är . inte

för dig om detta planerings

• Skall vi' ha vägbelysning ?

hittil!s också återsp gla,t 'sig

snabbt och aU detta rä1!er unga, flexibla krafter, vilka har intresse och förmåga aU tänka sig in i .

i kommunen som de- synliga

iIitresse för

rustas en ungdomslokal I gen upp! Denna gång är det GeI'

* Det finns många orsaker att 'välja ,'ungt. En av de .väsentligasie är att d gens samhälle förändras

än ett riksdagsval. D t är ju

!illlllllmllllllUluIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUllllliIlIlIlIllIlIlIlIlIlUUIIIIIIIIIII1I1111111111111111111111111!IIIUIIIIIIUlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIIIIIU111U1I1II1I1I1I1II1I1I1I1IIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

• Jag måste få återvända till Lappland. I mitt hjärta finns ett stort stycke öde-

, mark: fjäll som om vintern gnistrar av blåvit snö och som om h'östen brinner l. gult

och rött. Men det är inte ba · ra naturen, utan hela Lapp

land :' människQl'na som vi mötte dem i filmen Jorden är' en: syndfull sång och så

,="1=

ä =

_1-

_§

= _ ==

· Mitt i den prunkande rike

domen; den som finns l fjäl leDs alla färger och i norr

skenets sprakande gnisthopp

bryter armodet fram. Du aer det djupt inne i skogaXna,

där människor i tiden· röjt sig jord att bruka. Du möter r a n ' , t g

!::: :: :

ljus.

Om vintern i ett ständigt mörker de är till ' M dj ul

i gu!�ir

Synd och nåd går hand hand.

ovillig

mark att bära

skörd. . Så här har Lappland va-

L appland'.

rit. Så här är alltjämt ' Lapp . land. .

• V·l I -' en k amrat och'Jag - kom till Äkäslompolo en natt l' slut et av september,

• AndFa bilder: vindlande . vagar " kr'mg PaIlastuntun, en

då de flesta turister redan hade försvunnit. Vandrings-

lederna. låg

amisk marknadsplats i "Enontekis, Fin ninarksvidda

Öde,

fjällen var

d Finland oCh Norge IJlqts i milsvida snårklädda mar

övergiyna och i byn beredde man sig för den långa nat ten.

senhöst .

•

ker, där myrar och låga kul lar förvandlas till ett enda utdraget rop av ödslighet.

En boplats för männi.,skor. Men också ett land ulan

• Följande dag i Yllasjärvi - en vandring över fjäll och e n n . · äst n

framtid. • Vi

lik slätt mellan en skog och' en sjö. Bakom "ringstugan" -· drack, v vårt kaffe och tä a

: : t" :::: :' :

':.

t i

dricker

vårt

kaffe i Kautokeino, ,samernas stora centrum, men' vi s.er knap' past några samer. En helt

: : ! :::

enting a.v Äkäslompolol'l välstånd: en trist stundom myr:

•

SIOn,en \ konstkommission Länets få en ny salllIll8.DSA

vid årsskiftet . Komm elva medlemmar tillsAtta landshövdingen på basis av förslag som inkommer trin nets konst- och kulturo Uoner. Ungdomsrörelsen är en och betydelsefull kulturo tion och det ter sig rimligt begara att rörelsen skall fl plats' i kommissionen, m fördelar stora ans:ag till da och ·organisationer.

SöU:s styrelse bör snabbt ga fram ett förslag.

eckans deba Soldatens kläder

! !�� :t:rk!

ligt glider över. i myrar. Om sommaren i ett evigt

Unga med i ko,mmis-

i �i!;��::::;; Avstånd skiinker också' närhet I I'

by ungd9msförenlng i Vasa __ . gripit till spade och yxa. Lokalen, byggd i slutet 20-talet, 'är tämligen illa och renoveringen beräknas ' c 200.000 mk, - och då mycket göras på talko, Det finns en enorm styrk surs f vårt föreningsllv . Då då' bubblar det fram genom a någon eller några tar initiJO till ett' lokalbygge ellp.r en lokal renovering. ' , Just nu är det gertiyung marna som visar vad ungdoo rörelsen kan - när den vill

D Jag vågar påstå, aU eD ro nuftigt utarbetad uniform. ba.serar sig på dage s n alla blygsamt _ vilka möjlighe. budsstående' möjligheter. ' ter kan det peka på? skulle ställa sig dyrare i = Turisterna finns ju för § skaffning än armens n stås. Men va,d hjälper de en -de utrustning, skriver lappländsk bonde SClm för, § Kuhlefelt i en artikel i '- valtar ett magert hemman Hon diskuterar' utgieDde knappt större att det - en intervju med genera] § . "k d myrarna medra na e - ger en l a utela oc foder åt ett par kor? DessS h. ed re, Hb!. 'utom ligger hans mjölk _

pa gang

farna - kandidat.er är' i de flesta kommuner be tryggande. Väljer de unga väljarna ungt ger detta ett kraf igt utslag i valet. :

* Kandidatnomineringen kunde visserligen ha gett ett ungdomligare utslag, men tillgången på unga och kunniga - om icke kommunalPolitiskt er·

Uppr stning

•

·f)P

k _ . - 1J1II t_

nordnorsk by, icke vanlig olik en finländsk, möjligen fi

::: :��";'=tt :: n

långt utanför lönsamhets- e - gränsen: han förutsätts, kon--. sumera vad han prod.ucerar. I många fall räcker det inte' heller till: en del av fattig-

domen består i barnrikedo'ln.

• Vi förstår både de som =

- samtalet. ' I vild natur och .enkla ord

bor gemenskap A

I =

Sj:V:·I_5= '"

s dä:r vi sitter och dricker vårt kaffe, har de naturen och

F SNELLMAN

i_=

. ","I:1I1I1I111:IIIII11I1I1:lIIl1!lIIl1illlllllllllllllllllllllllllllll!llIllUllullllllllllllllllllllllll1l1l1l1l1l1l111II11111111111111111111111111111111111111illlli IHIUHllllllllllUllllmllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllUllIlIIlIRlIIlIlIlIlIIHllIIllIlIIlII1II1II11111111111111111111111111111111111111111111111111111UllUIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

"Sommaren -75, DIr , sonen kom hem pi ... permission, var jag I att granska hana ek"''' nära h'A.lI - hade förbiottrI • vii.l!entliga kryteD8 JDOI'far sedan eJe . &.ej uniform UDda' kriget T Det meat& ftI' löst: _. byxornas brtIIt )lA ... elementäraste p&l8folw.. ...... fostret. till skjorta, G 7 7 ... tans tvivelaktiga slidd lga halBdukea • - _ Lägg härtill att det kade vara sommar odI bölja! 'Men en ländsk sOldat skall bdlli&'ll. härda- hetta 1 alldeles ka och varma pryar stA. köld i alldeles mr oell kalla. Inget pjbk! - Dock - ett materiaIa och tjocklek stlr inte 1 relation till de. roande. egenskaper, bl.a. eskimåerna I..tt . ,tider - suveriiDl ,.,1Id....

Se'" •

den 14 okt.

eII

1916

öSTERBOTTNISKA

anunaldanserna

I-

anserna. Gammaldanser-

fördelas

på

ringnivå,

estfBrde - lning.

II'

l'liken

gå

gör.

på

dans

varje

och det tror jag inte att de 1

-I

.·u kan. mlln fråga sig om. det- • Vilken bpr då effe ten? Jo Ar ett system som ger önskat gammaldansen tillsvidare som

tat. Tanken är väl närmast fungerat bra och kU'mat ge in- ' att det borde vara lättare a t komster .också åt mindre för niela· gammaldanserna samb-. eningar '!kBrs ihjäl". Man tvinga:s, gt som man vid en- fördelning! bta. att försöka närma den till I

ringnivå

bättre skulle kunna I ungdomsdansen

för

eventu

att

gammaldanser.

Jag fick

härom

som

ord- i

rerna ,'har gått miste om ännu en

lande om att man fördelat gam

möjlighet

maldanserna i bl.a. tredje ringen.

l!a<Ie lett till att det under 1977 kommer att ordnas hela 36 gam-l

r ringen!

inkomst.

Och

övriga har gå.tt miste om en bra

en hör-och häpna:' Fördelningen

maldanser

till

dansform.

LöRDAG DANSERNA

festfördelningskom

serna steg till nära

från

dan-' sats fBr att rä da gam

270.000 mark,

100.000 gick till för ungdo s och

Stiftelsen . idrottsgården. I nöjesskatt be

talade NUFS dry t 46.000 och orkesterarvoden 65.000. som

antogs

I d n budget finns bl.a. anslag för avlöning av en ungdomsledare.

Leif Björkman omvaldes som

ordförande. övriga i styrelsen

är Leif Sjöholm, Nils Kron q\rist, Ralf SItåtar, Sten Blom

qvist, Maria Backlund och Ulla

Stina Bergman. Suppleanter ar

Henrik Bertlin och Henry Kall

vik.

I-

och

att

skall

tror jag alla anser.

aldansen

radda den

J-E Frostdahl

_____________

• SOLDATENS de den vettIga flerskiktsprinci pen. Vår armes hjälplöst törA:d rade persedlar står I bjärt ImB trast till dagens vapenteknik. s IJ.ler Om inte något görs, snart ett sekels utveckling uni.. formerna från vapnen."

Det här är kanske' rätt. Men borde vi inte arbeta för att gö

tar

miljBförs'törlngen vad

har

ornitologer,

osv,

har

naturfantaster

vad

som

har

vars

borde

tivitet,

omintetgör

FöR

•

bara

lägsta

skol;nlvå.

Är

skadligt

vär. egen

miljön

•

DET

som

och

oppositionslinje

av godo.

Vilken

är

dan bakom våra aktioner och

framträdang.en. - En

faktor av

skapa

en positiv

arbeta. Men

för

och

har

aIla

erkänsla sätt

som

för

att

arbetar

miljövården, de som slåss

före

Annars kan

opinionen som

kan på-

derätt I mlljBfrågor. Det bety-

tik

går

mer

18-22. Röstnings och tävlingsblanketter fc1s en dast från oss. ELSUSET DE FLESTA V ÄJ

F GUSTAFSSON

ämnet.

till

oftast

partifärgerna

kritan.

Sedan

:ilar

man Igen där man började. EN

...

BÄTTRE sammanhåll

ning och samarbete efterlyso:!s dock från alla

Intresseorgani

sattoner som stMer natur- och

vård I större o

och

kunskaper I natur och milj1> de, operera

fattning bor

Inifrån

olika

organ.

beslutande

nämnder,

seorganlsationer och

till

på

lokal

motsvarande dessa

på

slag

Från

Intres

företags

nivå

UDP

riksnivå.

kommunalvalstider

sBker sig också tanken

auto

matiskt till våra folkvalda presentanter

som

'miljövård.

Mera'

framfBI' allt

Informativ

saklig

lysningsverksamhet vårdsfrågor.

Vi- har

atf

upp-'

mil)

göra

med ett komplicerat och klins ligt ämn'e som bÖr skBtas med

Sk1ckligh t och effektivitet.

Alla är vi väl måna om en

rik och ofBrstörd, natur?

.re-

verkligen

, Håkan E k/und

bar

allt tal om maktbalanser orim -- - _ . _---

$tället

för framtiden

,ansvar

SVENSK tJNGD()M .

för

upprustning?

------------'---

ha en föryngring

stads disko torsdagen den 21. 10. ·76 kl.

der också att människor med

nas i Idrotts- och Ungdomsgården i Jakob

insatta

ra armen lika museal som dess sagt, . att världens kärnvapen ligt. Risken för en utrotning av lager är så pass stort, att det mänskligheten blir ailtmer up kläder? Men om .d t gäller at och penbar. Borde då inte alla kraf välja: hellre moderna kläder överstiger alla politiska än moderna vapen. Stockholms militära behov - ja, det gör ter arbeta för nedrustning fredsforskningsinstitut

kvaljficering för DISC·JOCKEY FM anord

vara

före sunt förnuft när det K.om·

ledningar

mi jövård

borde

behärskar de mest

Inflytelserika

livsviktig betydelse

kunna

VIKTIGT

'Men då det är fråga om poli

kommunala,

att

"är

medl50rgaren

avgörande betydelse för att ar

betet skall lyckas. Det är av

som

verka dem 80m har hl!slutan

attityd folk rtar till natur- och '

miljövården beror helt på an

det

aldrig grunden läggas till den

inte

grun

den

. 'breda

hård och ofta överdimensione

alltid

sig

"är

LIKA

vanliga

naturen fungerar.

debatt och få nägot I rullning.

rade

elementära ku skaper om hur

r!ldikala åsikter för att skapa pI.

den

ÄR

tagsledare

ÄR KLART att det

kÖl'a

frågar

osökt,

för mlljBn"

.' DET

enbart

hög

miljö,.

det ekonomiskt lönsamt?"

att

till

och

planeras

egna anhängare.'

Men

stadier

Natur-

tanken lika

den skapats av en del av våra

krafttag

få en kraft!

de att genast när ett Ingrepp

allvarlig' fara

verkliga

oppositions

vård borde få en så grundmu-

avsikt?

behövs

miljövårdstän

rad ställning I vårt medvetan I

miljBvå.rden. Speciellt

MIWöVARD

utbildning. Allt från grundsko

lans

vara att verka

ligga

Nej,

grundsyn måste

för ökad medvetenhet och Rlr

är

ATT

gare pOSition I uppfostring och

huvudsakliga'

uppgift

fanatiker

kandet och en ekologisk riktig

verka-,

hänt?'

bakåtsträva're,

ställning.

Inte bör

sig

miljövårdskärnpa'r

verkligen skall lyckas kan man inte

på

En grupp bakåtsträvare och

frågar

så

sak

som Ingen kan t8:"" på allvar.

lig negativ innebörd?

man

alla

tare,

när be

användas

På

skadas miljövårdens

och

miljövårdare,'

bÖrjat

bara

stämplas som samhällsomstör

oavbru

hänt

som

åsiktsbarriärer

tillvägagångssätt.

sätt

att

ett sätt som ger dem en tyd

för

• Då. skulle vi ju på ett relativt, Totalt enkelt sätt ha lyckats göra en in danser, och åtta gammaldanser. Bruttoinkomsterna

alla _fall, och under tiden -till

Detta

mitten en representant från var

NUfS' årsmöte. arrangerade NUFS 21

känslan

inget händer, Inte tillräckligt i

vårdare,

te redan i år' skicka in gaJllmal

framgick vid

ligt

teras I all oändlighet, men än man

förtroende och

skapas' ogenom

'genom ett osmidigt· och osal(

Det pratas.' skrivs och debat får

vinna

arbete

trängliga

bär att överleva eller inte.'

då

att

det verkligen så att vi milj1>

dansfördelningarna till SöD. Där

Ny je ring till ett möte (fär man går karleby. hade i medeltal en pu igenom fördelningarna och blik på 1.100 personer under gallrar bort .kvällar så att man senaste verksamhetsperiod. Det kommer till en rimlig nivå.

för

blem.. Ett problemkomplex som

gen

Ett konkret förslag: VarfBr in

ta? Är det inte så att i stället

pro

. lite tillspetsat helt enkelt inne

Ja,

te SöD träda till.

ka;lJar

största

tas på allvar?

vi stanna upp och

önskvärt många gamm ldanser - det ord- gammaldansen på ett sätt? Om svaret är ja - då mås

efter

tids

naturromantiker som

Är det realistiskt? Skall fak tänka efter. Är det så att man tiskt publiken räcka till för sA inom ringen inte kan diriger,a

NUFS satsar på en fålfledare'

v:år

nämningar

FBr att undvika en så.dan ut"

veckling måst

Men

Så står vi då. slutligen där utan

gammaldans - och småal'rangö

dagen medde

ett

tet.

akta at\ det också. finns andra elit , lock lite publik från dessa. ungdomsfBreningar

för saken, verkligen Insett det

• MILJöFöRSTöRINGEN är

veCK'l

alltid överdriver

'o m VI

ra borde faktiskt gammaldanspu

varfBr

ammanställs till en gammal

varav

•

• Enligt . de riktlinjer som dra nas ju också. gammadanser i d , upp fBr festfBrdelningen så· omkringliggande ringarna. SOU centralt fördela endast FBr att det skall kunna tunge

tas jute· på· allvar

i faroz·on,en·?

P·O

funmäkti .

VILL DU satsa p§ en klar decentr'aliseringslinje i din kommun? ' Pä en grönare stad och en livskraftig lands bygd?

RÖ'STA DA

pi en SU-kanClidatl

Svensk UngdomlSFP

ÖSTERaOTTfilSKA

,Säsongöppn,i,ng

•

Torsdagen den 14 okt. - ...

' --

POSTE

C%::»

LöriJ,.16. 10. kt.·20

BUSSAR: Strandlinjen fr. V busstation kl. 19.15 via So If, LeD ni Backs bar, Havras, haIJbuti ken o. Långåminne. - Strand linje fr. Harrström 19.15 via Korsnäs, Molpe, PetaIaX, Nyby. Rainebäck. - Haglund fr. Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och övermark.

. FU.NKT.GR. 3

LÖRDAG KVÄLL kl. 2oLoI DET BLIR SÄKERT EN SHOWKVÄLL FÖR ER S01\1 VILL UT OCH DANSA. BRA DANSMUSIK MED

BARBARELA och EXOM Aldersgräns 15 dr. * * * * '* * * * * * * BUSSAR:

Fr.

Nedre

torget

kl.

20.1p, 20. O, 21.10, 22.10. OT fr.

Oravais Grill C. kl. 19.15 via Vö

rå 19.45. Strandlinjen fr. Petalax

kl. 19,15, Halvars, Dropin 19.30

. Solf centrum 19.50 Toby stenbro.

VÖÖRO

" 1'C; .

Lärd. 1&. 10. 7&

kl 20.00--01.00

ZOTC'H

BUSSAR: OT från Vasa busst. via Kvevlax. OT från

19.00

Kaurajärvi kis, Ki

Ekmans

' 19.00 via

kl.

Kes

fr.

19.00

Bock

o, Oravais och Tuckdr.

OPUS

Sings

by, Iskmo, KaIvholm, Karperö.

Tonårsledarkurs för tjugo i Vörå

Säsongens lö sla dans .

SENASTE

veckoslut hölls en tonårsledarkurs på Vörå folk högskola för ungdomar i tred

och fjärde ringarna. Ett tju gotal deltagare hade mött upp till kursen, en stor del av dem

KRON' 'O,BY

\ /"

lördagen den 16. 10. kt. 20.00 med

var elever på NorrvaIIa-Iinjen.

I övrigt representerade delta

garna fyra ungdomsföreningar

från

båda

urigdomsringarna.

Föreningarna som rades

var

represente-'

NUFS,

Kimo

ufo

Oravais uf, Vörå ufo Lördage s program innehö))

Kfl &> S

föreläsningar om ungdomspsy kologi,

utveckIingsskeaen

tonåringar

hos

samt ledarpsykolo

gi. Studiecirkeln och dess verk samhetsformer

te. Grupparbetet gick ut på att Dessutom behandlade man proman i varje grupp skulle göra blemet att få tonåringarna med

presenterades

av studiekonsulent Ingrid Sax

ett

berg,

ha i e n tonårs

lubD.' Programtnet för sönda

len iiln höll

också grupparbe-

olika

verksamhetsformer,

'budget för en tonårsklubb un.' samt vilka verksamhetsformer

lära sig vilka verksamhetsfor .

man kan

och i

der tio kvällar.

På söndagen fick deltagarna mer

verksamhetsprogram

som

Mera och mindre goda resul

skulle

vara

men också samtidigt förmedla

tat . uppvisade!! vid genOmgån omedveten . kunskap gen

gr1,lppernas

arbeten. "

trivsamma

åringarna.

till ton-

På

kursen

hann

man

bara

skulle vara mera pm

göra en praktisk sak och det mindre

teori,

andra

återigen tvärtom. De fl lIig hur man gör händer, an- ändå redo att åka hem till förening och ta i med siktsmasker och dockor i gips. tag för att sätta sprätt pi tOD om åsikter Kursdeltagarnas årsverksamheten. kvalitet var mycket kursens , Båka n varierande. En del vilIe att det var

att

deltagarna

fick, lära

den 14 okt.

OTT

öSTE R R

1976

N l-S K.

ro s T E N

BARNLEDARKUR, ER ·23 { Essegården föreningarna i I o. II ringarna och andra ·intresserade.

OBS!

FÖRENINGAR!

Anmälan senast tisd. den 19 okt. till SöU te.l. till ungd.sekr. Diana Ekman tel. 968/45200,

OBS!

15372

el.

D D D D

Kursen riktar s:,g till nuvar mde och blivande'barnledare

i föreningarna i V o. VI ringarna o. andra. intresserade,

FÖRENINGAR!

Nu är vi här igen

En .festlig kväll m,ed. i

ållby söndagen den 17. 10. kl. 20.

SöV

24.00

fÖljande:

temat

ORDNAn

Iiskt hade de knappast behövI darra i knävecken för

UNGDOMSPSYKOLOGI

19.30

fanns några trevliga undantag.

kl.

- i KRONOBY SAMLINGSHUS torsd. den

21. 10.

kl.

- i BRAHEGARDEN I K :STAD tisd. den

26. 10.

kl.

19.00

för II r. för I r.

för VIII r.

- i NYKARLEBY UNGD.GARDEN tisd. den

19.00

sak:

för III r.

- i VÖRA UNGD.LOKALEN torsd. den för IV r.

-,- i PETALAx UF-LOKALEN tisd. den för VI r.

tred. kl. Il} HULDA lörd. kl. 19 SJ,>RITJOBBARNA Biljettkasssn tel 1466]

- -_.

26. 10.

kl.'

28,_10.

kl.

19.00

2. 11.

kl.

19.00

spela

upp

för

orkester har ingen

chans att ge sitt bästa då den

19. 10.

för V r. Förelä sare: Börje Backholm.

19. 10.

19.00

WASA TEATER

Nu skall vi dQck minnas en

enligt

- i UNGD.LOKALEN I KALLBY tisd. den

19.00

Det ajournerade ' års mötet fortsätte r torsdagen den 14. lO. kl. 18.30 i Smedsby uf-lokaL

1...600 som lyssnade i Universum på fredagskvällen. Inte heller den ,vittomta om showe,u lade seenshowen var' så märklig - j de flesta fall. Men i fråga -

I - i UNGD.LOKALEN I HELSINGBY tisd. den kl.

- ..

,i II

f<'f>mle Urigdomsringen:

. dansbanden haft möjlighet alt delta Ii orkesterforum i Umeå. Renl mu.sikn

(bam-, tonårs-, förenings- och andra ledare) och andl'a med

el.

tI ":

-;:'I

;i.reninll""palt<>

o DET HADE VARIT INTRESSANT om ';U par av de bättre öSlerbottni"ka

Träffar för föreningarnas ledare intresserade

654007.

:15372

.\' ,

Osterbottniskaband ligger knappast efter

•

ZOTCH

OBS!,

okt.. till SÖU -tel.

- - -, ,

- -.

....... ...

'19

OBS!

till ungd.sekr. Berit Nygård tel.

D [J

. --

..,..

ORS!

Anmähln senast tisd. den

-----,

------

24 OKT.

. i Bygdegårdel1'j Mal x

Kursen riktar sig till nuvarande och bl'ivande barnledar:e

får åtta minuter på' sig att spe la upp. Des§utom har gänget

inte sin egen utrustning, vilket

är ett lika stort minus.

Vissa band hade välregisse

rade shower och utnyttjade si na åtta

minuter

fantastiskt,

medan andra presentetade sinå

låtar och spelade så många de hann.

• PARADOX, det enda proffs

bandet i sammanhanget, gjorde

en entre som slog: gänget kom

rad

genom

Sjungande

och

restaurangen.

trallande

gick

de upp på scen och fortsatte en

•

, RRANGöRER'

re rna

på båda

idor om Kvar

ken tycks ha många likart!de

lång stund sin shc,>w och musik utan instrument.

* Siv Harv, ledare för SöU-gru pen I Urrnm, diskuterar med. muRolf Lennartz,' som är som 'slkfönnedlare Stute Sjödin. _ . för musiken, vikande publikun hemma i österbotten, hade otur derlag osv. Under deras starkaste intrycket av uppvis här skedet. Men det är förstås med strömmen. blir vi dock inte framdeles på öjligt att det blir affärer se.. erspass gick säkring- ningen: Avvikelserna i form av den österbottniska dansmark Och de västerbottniska ban- åttaminut arna' flere gånger, och detta någonting eget hos orkestrarna nare. nadeu. Arrangör rna som åkt den tycks ha. samma problem störde naturligtvis. Gängets ru- fanns egentligen inte. över fick naturligtvis ,kontak som de österbottniska: hos oss • DEN ALLMÄNNA ins täll Därfö'r bastå österbottniska gjorde dock ·att de inte tapter som senare kanske leder till upplever orkestrarna tryeket tin ningen bland arrangörerna för sådana ma- spelmän: det är bra att ta innågonting. En orsak till att de' pade konceptet . från Västerbotten, medan rie !'lkall , tycktes dock vara att det '\' . d , ' t ' a a e t en d M e ver t' l k n k o a er l r "k t . håll k f å nu drog sig för att göra kon ryc· I" orer, -men sa västerbottniska har en \ sta r vara töpporkestrar i den mån Rolf Len inte efter både det som är bra ' trakt är att festfördelningen in kankurrens av band från 3yd- störande för dem. ka II t !,lS svensk a orkes trar s. nartz show var dock b tydligt och det .som är säm're, På det te är klar ännu. " ligare delar av Sverige. Vä"f över. Därför ligger det nära sämre, de bli då själva ni kvällen på kan e sena sättet bättr r .e sv _ De nitton orkestrar som spe kustmaffian ". Flami no" ,... os o nands att till arrangörerna ela halvtimmen på sig la de upp var rent musikaliskt För de väsferbottniska ar hlide h, vänder blickarna längre söder t k R av or es rar TEN • IMPO sett på.fallande mycket likrik rangörerna är problemet i de att spela till dansen. ' ut i -Sverige, och köper dyrare, västerifr ån sägs- ha . betytt en' tade. Egna versioner och arrari här frågorna de samma som Ett dl'rekt bl'lll'gt trick för men färre orkestrar, det ha varit för de österbottniska: ban det} sökte en grupp sig på: att spe del för dE} österbottniska d ans kunde g mang Men uppträdande. o kestrarnas r an ARRANQEMANGET • I sederifrån blir dyra. men "kon, la dragspel meJ vantar på hän mycket, mycket mera av. det gäller att se upp och 'inte nars: det var någonting rätt rentav I kurrensen kräver det . .. " lI!ånga fall blev det oerna. Det behövs bät tre dragtro att allt som ,komrnre över välordnat. Först fick de nitl:m syårt att skilja på orj{estrarna, spelare än de som fanns i den viken är det bästa möjliga som spela åtta minuter var fram tigt kra Trot ökade n gage s därför att de företrädde samma f gruppen för att sådant skall en tm klockan 21.- Och den tidta s til, höll sig. till samma arran- de senaste åren har musiker lyckas. Jämfört med Lasse Pih till varje pris måste vara .... gemang, \ och i vissa fall före nas inkorns'ter inte ökat i nå jalamaas dragspelsshow var det förebild. bellen höll på minuten tills det Helt utan svenska orkestrar

drog ett rent plagl'at av det som

problem med 'ökade kostnader

blev problem med säkringarna. ,Nu var det väl inte d!rekt . Sedan fortsatte åtta band att "gräddan" av vad 'som finns l i Röda havet 30 minuter spela Västrebotten som visades upp. De nio i Rotundan. och var Alla så flär som på en orkester var.' minuter 27 spela fick är amatörmusiker. Arrangöter Det var under den senare de andra na fick kontakter med man hade chans att h5ra len band som inte presenterades på banden gick för. Under det vad forumet, och en del gjorde vis första åttaminuterspasset fick sa förhandsbokningar. Men det man mest se banden, men på i Umeå I var: U'megrabba a, skensfolket, Grethes, Aldor blev i allmänhet en eller högst den tiden hann de knappast vi1 Paradox, Femman, MannskD östman, Lappligan, Björksta- två kvällar per 8.fI"angör för de sa vad de gick för. pet, Jarleviks,- Boncaz, Kje.1l pojkarna, Antarktis,. Shilling några sOm beställde. De nitton Runes, Elmers, Seesam, Rolf Banco och Monte Carlo. som spelade upp fick ingen 'stor ' Pel'-Eric Ånderso" åtminstone i det efterfrågan. Lennartz, Kyss Karlsson, Norr Fantasifulla namn, alltså.

gon nämnvärd grad, frånsett hela enbart löjligt. ir;flationsö ningen. 'För att . hän !!' a med krävs' allt mera och • MANGA av de nitton orkest . " _"\.rrangorerna var In te sar" . sådana' som spelar var rarna slag. olika av prylar dyrare " Bk'lt l Imponera de over vad de som moget. De höll sin stil, alltså fic k h" ora. Men å andra SI'dan Det är pryltillverkarna . alla samma stil, och de vanliga före som det av mesta: det tar' bade de flesta In te h eIler åkt dansorkestrarna följde alla i inkomstökning. vara. faller over f" or- att gora " storaff" arer, ett annat hJ·ulspår. Det är det u tan helt en or att ha kon- DE NITION . kelt f" orkestrar som troll över läget. spelade upp vid' orkesterfot'um gjorts på skiva.

Och .kontakter fick de, både

med

orke!!termänniskor, förn:ejlare och rikssvenska arran görer. Den sistnämnda· gruppen

var inte minst viktig: arrangö-

öSTERBOTTNISKA

Korshokns

Torsdagen den. 1. ekt. - ...

POSTEN

•

'\nnaSIUl"n:

VarannanelevkQmmer från Vasa här finns sistamellanskolklassen

O' NÄSTAN HÄLFTEN av eleverna vid Korsholms gymna sium är hemma från Vasa. Av de som började;..sina studier vid gymnasiet i höst kom 46 från högstadiet

KorshoIm

och 40 från Vasa. Det var. sista årskursen av tidigare elever· vid Vasa svenska samskola. 25 av- dessa tidigare samskol elever -bildar en särskilt klass vid Korsholms gymnasium -

·'österbottens sista mellanskolklass".

Hur fungerar då denna "sam tar en viss avvaktande hållning levnad" mellan stadsbor och i början när de kommer från landsbor? olika skolor och blandas ihop i Det har vi aldrig tänkt på, samma klass, resonerar Kurt äger eleverna. Jern. Någon motsättning .mel

Efter litet funderande säger lan lands- och stadsbor har ,vi Kristina K r o n m a n: - Ja, ändå inte 'kunnat observera, den här skolan är förstås fast vi faktiskt försökt komma främst åvsedd för korsholmare. underfund med om några så MIm varför skulle inte vasabor dana }Dotsättnlngar förekom få gå här om det. finns plats. De

elever

mer.

som kommit från

Men det är ju klart - de här samskolan har lärt oss andra är för gamla ör att slåss. fast mycket. '-J)e diskuterar med lä slår rektor J&n. * Jan-Ole Warg. * Kristina Kronman. * Janne SaJODen. rarna och är ofta de livligaste i klassen. Jag har inte märkt Genom att Vasa svenska . . . Terminsavgiften är' ungerar ker sig ,till gymnasiet i lskt åg ?ntmg sånt. Det fmns att stadsborna skulle spela sam8 oIa i samband med . Smedsby - snarare tvärtom. densamma. Böcker och lärome !Dte har annu. översitt re. övergången till grundSkola del skall i princip bli lika dyrt. Jag diskuterar förhållandena flyttade från Vasa och blev - Men det är riära distans För elevernas del beror det på Korsholms gymnasium med Korsholm gymnasium, kom mellan lärare och elever, säger' mycket på va,r de bor. Det kan I Smedsby är skolmaten något

Kristina, Jan-Ole W a r g, Mats

de vasaelever samskolan att

som fanns l Salonen. Så var det också i bli dyrare för en elev från Vasa dyrare än i Vasa. följa skolan 'samskolan:att resa till Smedsby än att till KorshoIm. studera i Vasa. Gymnasieklasserna har ar • StMiselever aktivare I betat tre år i Korsholm. De lägre klasserna har 'gått' i Det är väl också en för.

Ke v i n och Jan ne S a l't'ln e n. . De två sistnämnda är vasabor

och medlemmar av läroverksrådet.

Småningom kommer vi fram till att den enda avvikande

- Det var kanske en olycka

att det blev så där, sager gymnasiets rektor Kurt J e r n. Det är en fråga om ämnesval. Nor

elever malt brukar vi dela upp en års k urs på basen av VI'lken DlV - Vasaborna k ammer nog . ' å de läser i matematik. Det gick inte att söka sig hit även i fortsätt-' att göra det i år så vi valde att ningen, säger Mats Kevin. Det låta alla som läser lång kurs i finns' sådana som har syskon tyska bilda en särskild klass. här och så finns det många för . Det var då enbart' de elever äldrar som gått l samskoIan'

de avviker beror tm en del på att de har en starkare vi-känsla och klassgemenskap. De.t -är å andra sidan någonting man bl"Ukar försöka få till stAnd och som räknas som positivt. Det är klart att eleverna in-

Matlio,erna . irriterar för mycket grött

skola i Vasa men när ,de kom klaring till att stadsborna upp mit upp i gymnasieklasserna fattas som aktivare och disku fortsatt i Vasa. De 40 elever terar mera med lärarna, säger som kom till gymnasitlt i Jan-Ole Warg. De känner laSmedsby i höst v..ar sista års rarna redan när de kommer hit. I kursen av samskolans gamla Vi som kom från högstadiet

gruppen i skolan just nu är de . 25 eleverna på I c.

89m kom från Vasa. . Ja. man kan kansk e saga . att det är österbottens sista sam mnnhållna mellanskolklass. Att

Seg

;

kom från en helt annan skolatmosfär. Där var det' ganska mycket den där inställningen att lärarna var till för att brå ka med.

nO VI MÅSTE FÅ E.N ÄNDR,ING på det ltä!:...-att..Yi skall . s varje måndag. gröt - Det bör vara' mera grönt till maten. Dessutom strider det mot kollektivavtalet att ta ... mycket betalt för gröt som för annan mat..· -

- Ingenting hindrar att ele· Det är lärarna vid Korsholms ver från andra skolor kommer gymnasium som står för de och &om känner gem nskap till Korsholms gymnasium, sä- mest känsloladdade synpunk. ger Kurt Jern. Enligt lag skall med den h" ar sk olan. De styr Slterila på .trivselfrågor vid sko frå betygen avgöra om det blir na barn hit. . lan. - Förald rarna vet att det ga om kvotering. Vi kan t.ex. Läroverksrådet har också i finns bra 'lärare här och att inte' prioritera elever 'från Kors . en skrivelse till skolnämnden studenterna häri från kommit holm. Det förefaller också som vissa olägenheter bepåtalat ut med bra vitsord, säger Jan vi skulle komma att (å en del träffande Den bespisningen _ e ve,: från Vasa även i fort ne Salonen. handlade dock inte om själva - De talar om stämningen sattmngen. maten utan om den långa vänoch atmosfären i samskolan, Knappast blir det väl dock tetiden i matkön. säger Kevin.. Det fanns fak Vi kommer för sent till fråga om mera än 10-15 per

glrdsp på parkeringen D n räcker inte till för ""''111'__ sisternas bilar. \ - Nå, det går nog att .

om ,vi lär oss parkera

bä.tlre.

säger Janne Salonen. Inom kort blir det att nytt läroverksråd. Ko·rsJ:1OIl1Ia gymnasium är ett av fl i delen som tillämpar si.. a kande valsätt dvs. det som ligen kallas korsval.

va...

Vi har sett det som en lektionerna efter maten, säger tutlig sak att vi skall fl eleverna. Av . vår halvtimmes på lärare och att lärarna I deUa nu I18.r KorshoIms atrast går. det ibland nästan tar på elever, säger Mats Regymnasium 219 elever.. förde tio minuter innan vi hinner ned vin. Inte förstår vi varflir lade på åtta klasser. Årskurs till matsalen i högstad ieskolan. måste anhålla särskilt om _

år.

_IIIUIHHUUIIIUIHIIIIHHIIIHIIIIIIIIIIIUIHlIIIIIIIIIIUIUllIIIHIIIIHIUlIllIIIIUIHlIIHIIIHIIIHU_UIIIltllRnlUUlfttlDUlIlIIURlHlllUIlII1IHIII '

I ' KÖP' KONTROI LLERADE ÄG?_ 5=:- , e

I I

KRON-ägg är kontroi era e ägg, som. genomgdtt nQggrann kvalitetskontroll av Äggcentralen. Endast de ägg som uppsamlas 'av Äggcentralen och uppfyller de högt ställda kvalitetskraven vid genom-o lysningen fär KRON-märket. KRON·ägg är kvalitetsägg. Fräga efter KRON-ägg i Din affär.

li e --

I och III har tre parallell- Ibland får man stå i matkö klasser, årskurs II har två 10-15 minuter. Det kan blioa an klasser. ra 5 minuter att äta på i Det är ungefär det maxi det ringer in här uppe. mala vad den nya skolbyggJa, det har börjat gå bättre

naden kan svälja. Blir det nio klasser måste man ti llgripa ämnesrumssystemet. Och då

I i

e I1

ÖsterboHens· · · ÄggcentraIlClg

· ·

...uunUlIUIllUUUUUUUUUUUIIIUUUUUUu"uuuununUUUUlluuuunUu"nU"II/II/"""""UUU",_IIIUU"UU"""""""UIllIU"""""UU

Kanske förhållandet mellall rare och elever är bät:tre den här skolan än på aDdra. - Intresset för valet är •

konstaterar Janne Salon en. Det är o<lramatiskt och sedan alla blivit vanare, men om det är många fat. man skall litiskt. Inte finns här någo plocka åt sig ur händer det nog hov att ställa till ett poll . ännu att man kommer för sent. val. Nog skulle de väl hitta på Kristine, Jan-Ole och

bör några klasser vara under 25 elever, säger rektor Jern, så vissa av klassrummen' är något sätt att få det förbättrat instämmer. bara 40 kvm. Särskilt aktivt är läroverksom det fanns \Tilja, säger Mats rådet vid gymnasiet i Smedsby Ekonomiskt belastar de,t inte Kevin. '-

En annan fråga som läro inte. .KorshoIms kommun att ele- Det är problem med resor" ver från andra kommuner sö- verksrådet sysslat med är bil

ÖSTERBOTTNISKA

M den n okt. - 1916

Busstidtabeller orsakar . irr·itation

POSTEN

'Fältpraktik ..

- SKOLBUSSTRAFIKEN hit till Smedsby är en mekanis.m jag vet att man inte skall . peta i. Jag vet inte Jteller Imr man skulle ändra på deus tider. Trots det anser jag att

som

skolorna

•

den hästapraktiken'

det är just bussarna som är orsak tiJJ de irritationsmoment m förekomin er här vid skolorna. Det gäller alltså inte en

_rt gymnasiet utan även högstadiet

Kurt - Arbetskoncentrationen störs rektor för Korsholms av det här med matkön och

Ungefär så resonerar e

r n.

gymnasium i

Smeds!:>y när

vi bussarna säger Jern. Det åstad=-!

kommer en stress som inte hö- I kön, läroverksrådets verksam jer studiemotivationen. . be och trivseln i skolan. pet är psykiskt och fysiskt uterar

problem

Eleverna

har

med

mat

lovprisat sin tokigt och det gäller också hög

ola och sina lärare. De har stadieeleverna. Det kan inte va !

nästan enbart positivt att säga.

Lirarna

har

kommit med

ra hälsosamt om en ung män

niska skall kasta i, sig maten

del kritiska synpunkter. Det: vi på några minuter och sedan gå

sar

sig att även rektorn skulle

direkt till lektionen. De borde

ma vilja åstadkomma förbättring få vila en liten stund efter . ten.

ar.

förlängning

! ! i

matras-!

ten skulle förstås innebära en' förlängh!ng av skoldagen.

Det

tycker förstås inte skärgårds eleverna

om.

och deras föräldrar

Jag förstår dem;

De har

redan en för lång skoldag.

Jag tror ändå att det SKall

I . I

finnas saker att ändra på som!

skulle

innebära

mindre

stress

Vi har redan *. Eivor Westberg visar: upp en lugn och trygg lärarattityd och spänning. då hon / Lex. kortat ned en del raster I fyra årsklasser I samma kllUlSnlm I Petsmo skola. från 15 till 10 minuter. Min uppfattning är

att

I * KUrt Jam.

tionen och stämningen på sko lan om vi skulle få bort dessa :iTitationsmoment, fastslår rek

tor Jern. ör övrigt har även han en Se sid 9

Eivors handledare lärare Bo_

ris Casen tycker att hon har

klarat sig mycket bra och har fått god kontakt med eleverna.. / - Det märks att hon hållit

skola tidigare, säger han. Ei VOr Westberg har under ett år

vikarierat 80m . skoI an l Nyby,

lärarinn a vid

förekommer

- Nää, säger alla fyra ele

andra instämmer.

förtjust.

"::;k::' ; :r:

fält-

de .... ,;sar består, av fyra < •• kurser. Det är tre elever i års

ÅrskurSerna I och n i Pets

Lärare

omfatta r 15 elever.

är

Anna-Lisa Casen

och:som -fältpraktikanter fun

. gerar Ann Christin Selil!. Hel.

singfors och Jaana Mäki, UleA. borg.

Det verkar som om Jänne Sa lonen skulle vara skolans mest agade och älskade elev

som

Den grupp Eivor Westherg un

mo skola

Så blir Kevin åter allvarsaJ:Il

rare är inkopplade praktikhandledare.

sig. Större behöver de inte va

- Det är ju bara på skoj -

Ve:kAr!!,

Hankmo, Karperö f)ch / Jungsund.. Sammanlagt 16 lä

ra. Jag håller på små skolor.

det tycker jag om, säger J anne.

Karkmo.

Kuni,

själv gått i en tvålärarskola. En Det är en bra skolform. trelärarskola går också bra för

ket med Janne Salonen, säger

han och grinar

Helsingby,

- Jag tycker det här är en bra skola. säger Eivor. Jag har

sånt vid gymnasiet?

- Ja, yi bråkar väldigt myc

samt korsholmsskolorna i Rf)lf,

VI, totalt 14 elever. Ingen an an hållen k,lass för årskurserna. II-VI. I de· övriga är det högst två kla:sser per lärare .

en så tänder det för Kevin. ,

dessa veckor är Gerby i V8 a,

nan praktikskola h ar sa

vi som bäst få 'till stånd, säger

redaktörens enfald.

kurs· In, en i årskurs IV. _!'lex· i årskurs V och fyra i årskurs

- En elevförening försöker

verna och ler överseende över

mellan

na, säger Kevin. Så fort skolda cis vem som helst, säger han. · är slut går skolbussarna - De som blev mo bbade l som handleder dem. . och eleverna skingras. Från Va h·· ?gstad'·let går l all 'ä.nhet inte _ Den undervisning vi får .. . , sa är det också för långt att VId r till gymnasiet sager på "Pef.fan"· ger en delvis börja åka hit tillbaka. KrIS tina K ronman . Och om nt. . l' verk . · ,11.- vrång bild av hur . det .. g n blev m obbad "l hog tadlet - Vi kan inte ordna aktivi ligbeten är att undervisa,· fort .. .. .? f or att de "s and teter efter skoltid, säger· Salo P. . for . lararna .. sätter Eivor Westberg.Inte går .. s andras ?e mstallmnge h :. nen. Det är det vi borde få till del: att .få med precis allting Hit har Yl JU alla kommit for stånd om det skall uppstå nå 80m vi bli lärda och inte hin att lära så mycket som möjligt. . . gon riktig elevgemenskap kring ' bereda SIg så bra ner man for skolan. Vi har inte heller brytt oss om att ordna några skol danser.

Mobbning

tjänster

ÖP har besökt lågstadiesko som de lär os s där. 'När_ man Skolan i Petsmo är minst av lorna i Petsmo, och 'Karperö, står .här framför eleverna mås- de fältpraktikskolor . som l1t följt med hUr fältpraktikanter- te man också kunna improvise- nyttjas av Pedagogiska fakul l!a arbetar och' talat med såväl ra, utnyttja' impulser och tilI teten, övriga skoloT där fält . praktikanterna som de lärare fälligheter. praktikhandledal'e ' fungera:r

gen

Mats Kevin.

sina

tik som är värd någonting, säger Eivor W e s t b e r g från Petaiax, som denna vecka håller på att slutföra en fem ve c ' k s praktik vid Petsmo skola. Här får vi en ordentlig inblick i vad det innebär att "ara lli rare. Vi lär OSs umgås. med barne'n och med kollegerna. Det här är mycket:' bättre !ln . klassövningarnll på övningsskolan.

fördelar

det - D FÄLTPRAKTIKEN ute i sJtolorna är den enda ·pr

; skulle hjälpa upp studiemotiv-a-

De tycker båda att .de hafi

. turen att fä en bra fältprak, tikskola.

- Rär finns elever med läs

och skriv- och 'även andra sv,

righeter, säger }aana. Det hal

I Pro 1

någon dag eller så, om de gjort * bort sig. Men det kan gälla pre- tJkanten

I· ml.ngdJll'lui OOhövez maa vara id om, tycker Mat 8 CarIseon och fAr hJIIp

Maj-Britt Kippola.

varit väldigt nyttigt av ,

prak . . .

för oss:

det

hlJ

• 8e Md. 4tff

öSTERBOTTNISKA

J{orsholm, Iredagkväll: .

... : ..

POSTEN

Torsdagen den 14 okt. - ....

FÄLTrRAKTIK

• . "'?'.

Det är stimulerande med

IIär - hän-der maSSOr!

orkestern

unga människor i klassen men

Lycksele

samtidigt också tyngre, säger Anna-Lisa C a s en.

- Barnen finm'r sig väldigt tillrätta hst det' blir fä' r .stås litet oroligare i klaSSen, säger Boris C a s en.

riges radio. Han skall

'. - Jag har bara positiva er· ., fareriheter ,säger Lärare Alf Sv dl in i Karperö. Fält praktika.nterna. för med sig friska fläktar och kommer med rrya . undervisrifngsmetoder. Själv får jag lov att skärpa m.ig när jag skall hålla lek tion.,Särskilt i början är det '. förstås litet oroligare i klassen. . Men i den stora klass' jag har, 30 elever i årskurs V-VI. är det också till s· or nytta för

eleverna när vi är två lärare 'som kan hjälpa enskilda ele . ver. .

1. V. leder en InfonneD nmdaborltst! j!;kussion

med

poliserna

Hannu

D DET FlNNS alkiva ungdomsfö�eningar i Korsholm. Det intry ket får 9lan

j varje f Il om man åker ut en fredag kväll tips.

_ . _

ledd

h bjudningar

och-

I Smedsby hölls pingiskurs \lled närmare 30 deltagare. I Skatila hade nian ))olisinformation, besök av Vasa' teater och . dekore' ring inför lördagens dans.

uppåt. En smula oroligt verka att ordna små trivsamma ton . de det att vara vid tillställnin- årsdanser med låg inträdesav -

gen.

Föreningarna borde ta hand

om tonårsdanserna på allvar. På grund av åldersbegränsnin gen har det uppstått ett behov

av att 12-15-åringarna skall fl samlas på fredag kvällar. Det finns många unga orkestrar i landsdelen som gärna prö_____ _

Jli'ullständig

. serviceslalion med

BAR

REPLOT TB-SERVICE E.NYGARD Tel. 961/38 025

Dubbdäckning och balan ering So11 Service SOLF Tel. 961j35 022

för

gammaldansprogram, En . årligen återko'lDJlll2llllDr tillställning på hösten rönt stor . uppskat "Skatilasnorron". Den 'nas i år den 5 november_ På juldagen skall maL _

en riktigt brakandes jul:Kanske kommer ma

nu under hösten att o en popgala för tonårspu någon fredag kväll.

Det är ett späckat Vårsäsongen program. detaljplanerad inte Stig, Jan-Ove och de lovar att den skall bli lockande.

Jag frågade av. ele erna i går sedan praktikanterna ....hade

slutat' för dagen och de kom bara me d positiva synpunkter. Ibl .- Det är inte så lätt att un- märksamheten fångad. dervisa i en så 'hä'istor klass, när V och VI ha·r olika vara samtidig{ man fortsätter Svedlin. Man mås1e måste på något· sätt utveckla stor ganska lågmäld om den sysslar med en kraft för att mäkta hålla upp-

nnars' tycker jag att de o has ighetsövning, om trim-o har varit något rädda att dDlon av mopede : om ortvå sifrån ämnet och ge undel"\':s.. radIO, om dagsboter, vlllkorhgt ningen en personlig tusch. I en och ?villkorli straff och om stor klass är det bra om maD ordmng på n Jesplatser. .' kan lät a upp undervisningeJI

lemmarna skqlle kunna träffas och prata och, kanske göra något som behövde göras i loka len.- Nu vet vi inte riktigt hur vi skall göra när det fanns fiå

stort intresse. Vi skulle kunna ha myc-

Efteråt ställde- de unga frå gor till poliserna och diskute rade. sA blev det. dans för ton åringarna medan de äldre medlemmarna sysslade med dekorering. Senare

på

kvällen

___

något älllre juniorer -....... födda 1962-65 ' och på fredagar na 25 yngre juniorar _ocH flic

med egpa berättelser.

. Fältpraktikanter K arpe. ro och äl Ralf D a h I i n K i pp o I a, både fråa Britt Oravais. När de är två i ma lass undervisar - den

kom medan den andra för anteckningar

ket verksamhet här i lokalen, "Knyckarna" gänget från Vasa men då borde vi ha en ledare teater till lokalen.De vilk dis kestern. Helsing. Det kutera !p.ed tonåringarna om En sådan aktivitet kan på anställd, säger sikt leda tUl .att vi även här i finns det inte pengar för. Vi hur det riktigt är att vara ton fortfarande skulder fr n åring och så det där med att landet kap börja köra med dans har knycka saker och ting. . utbyggnaden av lokalen. på fredag kvällar.. o I SKATILA satf ett 30-tal Tidigare på kvällen hade fortsatt O SMEDSBY UF har tOnåringar och hörde mycket samma gäng diskuterat med . med den lyckade pingisaktivi intresserat på när poliserna tonåringar i Kvevlax. Där var tet för juniorer man startade Börje Gullback och Hannu alltså också tonårssamling. i vintras. Seg j rni berät a de.Det hand la e B __ . Pl!. torsdag kvällar spelar 32' _ b_· __ __ -'__ _t _ _ _ _ --...:. _ _ _ _ _ _ __ _ -,-

gift och ett lägre arvode åt or

musikbandningar

I Singsby'-ordnades tonårsdan.s med två orkestrar.

D I Singsby hade ungdomsor var sitt Kunnande i dylika samkestrarna Noise och Noks in- manhang. ..... . Om föreningar och musiker bjudit tIll dans. De spelade två gånger per timme vardera för inte stirrar sig blinda på eko ett hundratal unga från tio år nomisk vinning kanske det går

med

storsamJi spelar holmsgillet upp till !;"�'-'''' dans och har med sig "Polo" Johansson från

• "Friska f1äJita.r"

* TonA.rsledare Stig H. ortman Björni oeh Börje GuDback.

har

kan det bli Skatila. Då

Paradox

och

sångsolisten Ellenor Men redan nu p lörda.'

·1 bra

UNGT GÄNG

•

_______

rar.

Y5Snar oda auskulte-

veckor Under .de fem praktiseral' vid en skola de hål'la 24 lektioner. Ikn r te veckan - som pågår nu

kommer nya praktikanter skolan. De lyssnar enbart första veokan. Sedan fortsä·: de fyra veckor framåt och jar då också undervisa.

Ledare är som tidfgare kor. Gösta H e'r m a n s. - Hermans är en ovärderlig tillgång . för föreningen, säger viceord Alf-Erik H e l s i Ii g, Han Smedsby' ufo förande i fostrar upp återväxten såväl �-

när det gäller medlemmar som bt-spelare. Smedsby uf har gett ut ett verksamhetsprogram trevlig{ för hösten. Förutom om pingis på torsdagar och fredagar. be

rättar det om att det på mån dag kvällar är spelkväll för äldre ungdO m ' ar. På söndagarna ' är det öppet hus för alla med

lemqlar.

, - Det kom alldeles för myc ket folk första söndagen, säger Helsing. Vanliga medlemmar,

barn och föräldrar. Det var in te meningen att Vi skulle ordna aktiviteter 8ärskild några

utan det var meningen att med

*: AH Syedlin t.h. förl)e RaIt Dahlin.

er näs ta lektion Ullsanunana med lältpraktlkanterna

MaJ-BrlU Kippula

dn 14 okt.

öSTERBOTTNJSKA

1976

PO STEN

Korshclmsgillets' andraLP-skiva

I·bild -teknik .. POL ARO i DGLA5ÖGONrN

--------�-

-----z

TAR BORT LjUSREFLEXE R FRÅN VÅ'rA ASFALTVÄGoAR ETC, �.:.

VANliGT LjuS

5VÄNGE R i ALLA 'RiKTNiNGAR.

POLARpipGLASOGONEN5

VERTi KALA jOt;ll<iNiN" SLH.FATKRISTALLER (!"1ELLAN TVÅ PLASTFOLieR}' srOPPA-R DE POLARISERAOe: REFLEXERNA OCH

MiNSKAR

O KORSHOLMSGILLET

Vals på österskär med te Violetta' skivans bästa låt. kommit ut med en andra' LP- i musik av Eberhard Jularbo och För so-Ioinslag på dragspel sva skiva. Det är en blalldlljn av text' av EngstrQm. Här tyc rar Rolf Westerback. Man anar

spelman;>låtar,

har: bitar,

folkmusik, gam-

ker jag att Sheila Smeds, inte hans syn på musik bakom des maldansklassiker, , vislåtar och , sjunger ut tillräckligt, det ver sa två låtar. Genom att ta med några nykomponerade låtar i ' kar som hon' skulle hålla igen. Violetta' och Tango, Husion do_ folkton. Det är variationsrikt, Sheila textar utomordentligt Itumenterar sig KorsholmsgiHet

eLÄNONiNGSRi KEN.

...,.

sentanter för alla yrkeskatego:'

Teaterdagar-

rier:

dramaturger, regissörer." skådespelare,

!lramatiker,

sce",',

Fin_nografer, a9.ministr tiv perso , I teaterorganisa- nal, 'tekniker, tttitiker etc..

Cel!tralförbundet

lands svens a tion r.f. anordnar

för

teaterdagarna Anmälan ' till för 19 :de gången teaterdagar. Arets tea- bör vara Centralförbundet till av stapeln' på han a senast dEm 25 oktober terdagar går Svenska Teatern 'i HelsingforS 1976.

int ressa n t och lättlyssnad'-mu men i stället blir hennes sång som {något för m r än, enbart den 7-8 november. Tema för , '------sik för den som tycker om det- något stakato. På skivan med en g'ammaldansorkester. Detta teaterdagarna kommer att va-: -------- ta slag av lätt mus!lr. Skivan för detta att det inte svänger intryck understryks förstås av ra "Arbetsformer och _ aroets-: e BUSSTIDTABELLER " beter "Glada låtar" 'och upptar lika' bra för Korsholmsgillet den rätt breda musikrepertoar moral". _Ja 14 sådana. som det för det mesta gör när som finns' påskivan. ' Teaterdagarna 'är den enda bart positivt att säga om skol Första låten är en svepande man hÖr, dem "i natl.!rligt till O TOR-GöRAN ASBACKA har årliga finlandssvenska teater förhållandena. i Smedsby. , YBls av Carl och Eberhard Ju- stånd". Avslutningen på låten som samlar repre gjort text till, en kändschot· samlingen, - övergångsåret, när vi höll Iarbo, Midnattssol över Pajala. med kör i bakgrunden tycker tismelodi'i vnken han berättar till i högstadieskolan, var int ar bra. jag kling r: SHEILA SMEDS framträder om medlemmarna i gillet och så roligt varken för lärare eller I Södra Vallgrund har gillet ihop fram till 10-årsjubiIeet, la sångsolist i andra låten, de främsta supportermedle,m elever. Jag såg det dock som hittat en polka som rätt och sg ä er Tor-Göran Asbacka. E\-ert Taubes tango Min älsk marna. Gans'ka rolig men mu· en stor framgång när det inte ka. ikapol e få Amer iIlets första skiva "Gam namn t slätt t. G Iing. Sheilas bästa insats på sikaliskt' rätt slätstruket. blev några konflikter. Som nummer seX kommer maldans med KorsholmsgiUet" 'van. övergången har inte gett lå bästa två de av lts i närmare 3.000 ex. En Herrgårdsfest, har hambo, Efter Esse-schottis kommer sed an en några spår i lråga om resulta Ver pe ius å rn ki när även kassetterna räknas t G - med musik av Gnesta' Kalle, ep a. p s V'8. . av_gillets ech skivans bästa I dl's VIoletta. Har kommer Kors. vågar sig ,gill t på. Inte, blir med. Andra skivan Glada låtaT tet. Gymnasiei har dimitterat e studenter. Nu har man- ett ___________...., I holmsgille ts duktiga dragspela- I det riktigt som när en har redan sålts i närma,re 2.000 fina nl.! mycket bra och funktionellt r., till sin rätt. , flTUPP från hambon$ hemland ex. Det är inte ovanligt att få För::;.ta sid"ln avsl ut as 'med Sverige 'klämmer i. Det verkar 'höra låtarna' både i Fi ands skolhus. Ett större kallager tycker Spiskroksvalsen. och Sverige.1 radio. . I något stYvt och slappt. . :: FIOLEN MIN av Jon·Erlk D DEN 16 ,oktober skall Kors rektorn att skulle behövas. I Fram förandet polkan hol sgillet göra två radiopro fråga om läromedlen finns en av Öfl't inleder andra sidan, Här ör SPECIALAFFÄR av Karl'Henry gram tillsammans med Bengt hel del brister' men det gäller inte utnyttjat de Ruggklubben gillet har för möjligheter låten och tidigare for t anken till snoa-rytmer. Polo Johansson vid Sveriges I alla skolor. 'I fråga om ny ut", Hälsa dem där hemma, mu radio. ,Inspelningsplats blir uf- I F-iIstning för skolan har kom "lrranp.eroang' ger, Främst är del: fioler!1::t- som inte kommer sik E Vorsi;g, text Ch Bengts lokalen i Skatila. munen varit hygglig, tycker

S .O-FRUJ1.l1.A

skor

lädernlagg seldo"

son,

fram,

att Sheila Smeds här Det gör de. i stället i följan - Trots de låt. schottisen Min tös av verkligen sjunger med känsla Otto Huitner, ,I den lyckas gil och inlevelse tycke r jag hel_ ler få in en verkligt lättsam hetsint ryck;et inte bli så mjukt och känsloladdat som den här och trevlig ton. Som tionde låt följer sedan biten borde va-ra. . Tang Q _H1usion med musik av O HELHETSINTRYCKET av Erwing Hentschel. Den är' jäm skivan blir dock positivt. Mång

Vasa - VasaespI. 14 J:staa - Stationsvägen 14 S: joki - Kalevank, 10

Vi siiljer förmånligt,

vinterringar .

FANTS

DÄCKSERVICE.

Tel.. 961/2212 11, SMEDSBY

är sista låten på s)dvan.

sidigheten hos Korsholmsgillet är särskilt värt erkännande.

SVEN-ERiK GLADER· Kurt Jern. -

_UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111111111111111111111111111 IJ= =: : = =

Nu "är höstens urval som störst

KA P PO R' OC h J AC KO R Välkommen till

Musikerna i Koz:sl.19lmsgiHet.

är pionjär er när' det gäller 'en bred uppryckning av fol'klig i landsdelen.

Gruppen fyller sex år den 19 november. musik

Vi- har föresatt OSS -Iitf hål

= = = -

SPECl.4LAFFÄREN i KAPPOR P.S. Vi. har kvällsöppet månd . och fredag.

F:MA

STORAT............. • "'TGG. 36 VASA

11II1II1II1II11II1II1I1II1II1II1II11II1I1I1I1I1I 1II1II1II1 lIlIIlIIlIIlnllllllllllllmllllll

•

_10

__________

----

-S -E -Ö S-K A-TE N---------TRS-O P -TT -N. I_O S_ --

--------

-----? --

är nu då. de ·

och

Annars

gar.

mun, och om de tänker r-östa. Här är svaren:

k'ommer det att

bli

men

det

bör

också

ska

samtidigt .med

att

diskodans

per

månad

som det kommer ett 50-tal unga

I lldern 12--15 år tm. Det bevi

parker och' lekplatser borde or.ksA

- Jovisst,

till,

ordnar en

sådana den

-dag man Inser att de behövs. Lek-

stadsområden

trädgårdsanläggnin-. pas aktiviteter. Ungdomsnä!Jlnden

dyrt att åstadkomm

anläggas

m skall styra din kommun fyra· år framåt utses.

O VI FRÅGADE unga runtom i Österbotten om vad de kräver av sin k

för 'skapande av :grön-\ la

ges penga

___

munalvalet. Då skaIJ du som fått rösträtt också utnyttja den rätten. Bd

RÖSTAR VI! områden

14_

o NATURUGTVIS röstar vi., På' söndag och måndag är det dags för k...

Naturligtvis

. -TM a gd ---

sar

att

det

finns

behov.

utbyggs.

Andra

borde Ql'd.nas.

ver,ksamhetsformer ,

.,. Jo, nog skall man ju rösta.

jag skall .rösta.

1.9,

Katarina . Ågren;' fojukvårdspraktikant, Kaskö: Den

sjukvärdsmottagning

som finns I Kaskö borde byggas ut så att inte alla skulle behöva åka till. Närpes. - Gatorna i Kaskö bOTde för

Märta Sil/perberg, gymnasist, Ska/turlg: -

Arbetsplatser

är

20,

bättras. Den här tiden på -året är 'de ,

Qrdnat

väl vikti

- rebern

åter

sveper

över

sådana

som

BOm reser:'

ånga unga par

arbetsplatser. -

Vägen genom Härkmer! till

Skaftung den

bör . törbättras.

endast farbar

med

är

"sjuule" ,

_Det lönar sig in e att jobba I sta den och köra . bil hem på kvällen

man kör sönder bilen pA. den

dåliga vägen.

- En tr

iIigsplan

för fQtboll

måste vi få ; sna bt- till Skaftung. Och

ommunalt renoveringsbidrag

borde vi få för att vi har reno

rat uf-!()kalen. SA som vi har

talkojobbat

skulle

nog

vara

värde ett underst!id. Vi har 'gans

Jla mycket skulder som det blir

-1Ivårt att klara av. - Jo,

barnen längre

har

rest från Skaftung . Där fInns Inga

busstrafik

och

men_till

Teuva

borde

Sven-Johan J,backa, 20, J7iveca Grims, 19. praktikant, Harrström: nasist, J7eikars, Kor....... - Vi borde få en ordentlig-fot

bollsplan tin

- Nog skulle det vara bra om

fär arbete

inte

med

k(lmmunikationerna förbättras.

Sydds

terbotten. I de allra flesta fall år

.det

ofarbara.

Kristinestad

gast - särskilt nu när "Sverige-,

•

nästan

- Till Narpes har vi rätt väl

oC'b

- Det

borde

göras

mera

med

fä fortsätta litet

skolgången

Kaakö

Inte behöva 'resa till NärPes från

redan

Johnny Sandgärds,' 19, Itko.gstrak,tor/örare, ,'HärkI meri:

skulle

sjunde

klassen.

gick bra. Rösta

- I Harrström kunde kommu -

nen bygga ett el-ljusspär.

- Pet är längt och obekvämt tiIl nästan all slags. samhäHsser

jo, jo.

tandläkare,

länsman osv. - nästan

allt är i Malax.

--Nå, nog ska jag väl rl)sta.

hit -

arbetstillfälleIl

mera det för

fö behö\"&

t.ex.

Fast en syfabrlk till Veikars.. det

finns

där

mänga

De 'kunde

v.ildlll�

hälla

larna.

ba:rDf't:HM_ också

- Vi borde få ett till Vejkars

borde

eller

- Och när de nu

fä ett elrljusspår.

flyttac

. till Smedsby Så borde det

- Rösta? Nå.,.nog vet jag, man

jo, jag skall nog TöSt3.

bättre.

ningen tänd litet. längre

. kommunen,

just Härkmeri,

vil

le behöva,'fara så längt.

I bedrövligt skick. De borde abso slut förbättras. varför inte

Kyro

skulle ta arbete om de -

- Vägen ned till Härkmer! år

Inte kan vi simma I

tror

för

t.ex. inte ens en bar i Härkmeri.

del

tycIIzr

alla des,sa valaffischer Ar __I!;L.

kommunen

att göra på kvällarna. Det finns

Denna

pli ned I naturen. Jag

nu, fast de säger att va

ungdomen. Nu finns det Ingenting

- Jag är mest intre_!I'1I& miljöv rd. Vi borde Inte

Förr ,vice här i Korsnäs. Hälsocentral,

hade vi ju samskola i Kaskö och det

Korsnäs. kyrkoby.

på något sätt så folk

borde göra det!

dit

t.ex.

med

någon

på' annat sätt. Särskilt människor

är

hålla

på ,

bas för

det

de skall åka med flera reda

beller..

många

ja, nog skall jag

- Ja,

Lis-Bri.tt Nylund,. 18, Mikael "Micke" West, studerande; Harrström: 19, gymnasist, Smedsby, -

Det ö:r

någonting

fel· med

Korsholm:

urigdomsverksamheten. -Det borde finnas

ledare

att det finns och

ungdom.·

finnas

ett

som

skulle

till

aktiviteter för barn Och

ställe

så där

borde de

det

skulle

kunna vara sA. 1'där riktigt. Jäm fört

med

Malax

slött med sädant

Stig-Cöran. Hägg6lom, Gustav Lillsjö, 2:1-, träd gdrdsmäsiare, Lappljär.d: 25, elmontör, Kaskö: för

Staden

borde

ungdomen

trivas

på

så

arbeta att

mera sku le

hemorten och inte flytta

till Sverige. Det boT4e ges pengar lIå att fören1ngarna skulle kunna bedriva

effektiv

tonArsvel'k

118mhet, Till stamstaden borde de

Största behovet här I Kaskö

just nu är att fä _ett

ytt skolhus

Idrottsplanen borde sättas

bättre vara

skick.

Gräsplanen

helt utsliten.

hemskt

här ! Korsnäs.

Bussförbindelserna till Vasa. bor(!e förbättras. Nu kan man åka

ishockeyrink

folk

Det här

möjligheterna

Harrström;

sär

skilt fÖl" barnen, borde förbättras.

SA borde det göras något få en !shockeyrlnk tilL - När det nu byggs mycket för ungdomen här' l Stan. De har här· I ataden borde det jämsides ett hus visserligen. där de kan hAl;' ta.

Ja, självklart skall jag rös

få

tU!

börjar

bli för my<!llet

Smedsby,

för

tätbe-'

munen börjar se till att folk kan bosätta sig också på andra stal len I kommunen Sroedsby,

borde

byggt. Det är på tiden att kom-'

ra riktningen. Vattenförsörjningen

Smedsby.

I samordnas I hela kommunen. Sim

börjar

hela kommunen t,ex.

glskurser. En fotboilsplaI\ ocn en

bara tvA. gånger per dag I va

byggt för finska lågstadieskolan. _.

är det

Mera aktiviteter för ungdo .men i

Inga

flera

Åtminstone t:>or

höghus

byggas

Den tunga trafiken bOrde ledIUI förbi förbi gas

Vasa

Smedsby. en

s'amtidigt Det

orofartBvijg

långtradare fik

och

borde 80m

äve byg, leder

och annan tung tra

förbi tätbebyggda samsällen.

Jag Ulnlter nog rösta.

Stig Hjortman, 23, teka. stud. , Veikars, Korsh.ol,.: -

borde

få

bidrag

kommunen så att vJ slruDe

vid of Ocb bel,.uq-

na bygga en Ishockeyplan lokalen

Skatila.

fria

_ '

P" ... U okt. -

19'76

öST

RBOTTNISKA POST

YkI sportplanea uträtta förr l Eaae. 'Il kU," '-- dl uf-olCilen. Det bol'" na tA avklarat oek8l I tortaätt .. lIeIa t aaura. mer IJlngen.

attid"'!rksamhet bland

ung-

- Det är brist

.usJd1t på vinterakUvlte- liga. bostäder.

.Ja«

8OIIllD.&J'eIl

finns det en del.

E-t!

på

Det

CJte så att papporna hade saJll ma

möjligheter

med

Inte fär statltga bo-

....... BIr man Inte är gift ocb '-nL

bygger

folk

egnahem,

har unga Inte rid med

men

då In e att alla har möjlighet att

stanna hemma. Därför är_det vik

tigt ut barndagvården byggs

det

aDDat mindre ,företag,

borde få en bar och

jag

törvärvsarbetar.

För

att

gar

- Det är viktigt att Oja ,kan

vecklas, men öja får Inte

Enda alternativet blir väl att frun

stadsdel med inritade

höghus,

planer.

bli en

raka

gator

Naturligtvis

&r.tsI. ha enats om att bygga ett allaktivitetshus.

den.tligt

yt ta

också I fortsättningen.

Många

unga

har

det

tannår bemma

är

tills

Inte nog.

den

mindre

kommer In i ett barn aghem

pi.

bostad. VI behöver en något stö.r

som

- Det är också svårt att tA.

re bostad nu än tidigare då vi är

finns nu L öja tår lnte -törsäm

fyra

ras. Likaså måste den Språk!1ga

rig när man tvingas tlytta.

servicen

ciellt

stan

äldre

finskan. -

Unga

förbättraa.

Inte

Som

bor

Naturligtvis röstar jag.

Spe,..

öjabor klarar

s.aknar

personer.

känns det otryggt:. man vet ald

Helmer Kempe, 26, de kora,tör, lakobstad:

frltidssyssel

sättning. Det är svårt för de små föreningarna att

mäste

stöda dem

verka�. mera..

Staden

- Jag har redan poströstat.

- Vi

som

spelar

orkestrar,

- Det

på

liga . hyresbostäder.

rtroendemännen.

föryngra Därför

något

inan

Belysning vid

tel

mötS

borde

ordnas på

Ishockeyrinken,

hara". Det är trångt om

"Sa

på. skrid

skobanorna, och att skrinna är ju

bra motion. Intressanta lnomhus

Margaretha BacklfUJn, sporter såsom bordtennis, volley 27, affärsbiträde {hemma boll o.dyl. blir för dyra genom de höga lokalhyrorna. Dessutom är fru, lakobstad:

det svArt att fA. plats I de utrym

bland

Alla borde ha möjlighet att

röstar

stanna hemma så länge barnen är

Matts Kankkonen, 22; elektriker, Röd ö, Karte

by:

- Inte är man glad åt att bli atadsbo, men tör mig gör det lnte så mycket: jag jobbar åt stan .

Sten Ahlstran.d, Nu måste man tränist g,l. In 25, re- . servdelsförsäljare, Gamla- tör att bibehå.lla det som finns I lwrleby: byarna. Den service Karleby -gett _

- Det 'är brist på små och bil

liga

bostäder

Gamlakarleby.

Stora lokaler som erjbuds är tör

dyra för unga. familjer att bo l. - Bamdagvården

har

ord

nat privat ännu. Det är bäst så länge barnet är så pass lite t, och

Ruva Sjöbac1ca, 4, al färsbiträde, Lappfors, Esse:

vara

beskedet att man. Inte. kan räk-

planen

har Pedersöre rustat upp bra vi

h0-

lön. Det är ju just då man beM-

- Med arbetsplatser och bostä åren.

. ver dagvården.

- Förstås. röstar jag.

Intressen som har samma pro

bör

måste

barndagvården 'då

liV

grupper som samlas kring oU

få

n.a med att å den saken ordnad { eftersom vi båda arbetar och har

er. Säkert är det många and

att

hOade nA.gontlng att Spara av.

från Purmo därför att det

svårt att få tag på övnrngs

senaste

sättet

de· man också !la sparat, om man.

tvingats

jligbeten som fanns' för några b te, men eftersom det inte finns .. aedaIl kommer inte igen så. b ostäder tvingas många unga fly t men tön projektet på att ta bort. Vi behöver små och bil byggas.

EI\dil.

stad varaktigt skulle väl vara att försöka få aravalån. Men då bor-'

Den inte fumiits bostäder. Nu finns ar

intE' kom öve.rens om var det

på kvällarna. Därför är ja«

bill' balv

kantiga kvarter.

ras. Tvärtom måste den förbil t

at! det f'mns lokaler. Man borde

men

måste man planera tör framtld<'!n,

- Den kommunala service

rde fin

dagsplats,

heldagsplats. Och det är långt dit.

men öja bör Inte delas upp I fyr

finns i Llllby,

frttidslntresaet

- Det -är svårt att ordna. barD

dagvlrden. Den 'större

oc"

me.d Pedersöre. Men det

största

Men Jag vågar Inte gå.

27,

bibehålla sin nuvarande karak är.

Det är klart att orten måste ut

kan förbättras då. vi sam-

ut,

möjli "

- Jag _röstar alltid.

Fagernäs, C Gun-Inger Biörk, 22, el montör, }akobstad: frisörska, Oja (Karleby):

dersöre Inte kunnat' enas så vi servi en de chanser att få en bättr& manförs' En 1!Lcdomsverksamhet. förut - som nu verksamheten. är ju nas där yttnlng tör

verklig

Inte med nu.' Det ilr tråkigt.

veckan.

- Jag troJ' att den ko.mmunala

ensam till och från körens övnin

-Naturligtvis röstar jag:

- Det är synd att byarna I Pe-

Mitt

är sång.

Gerd Häggman, 19, snit:Leif NYlfUJn, 24, försäl heriarbetare, Purmo: jare, Pedersöre:

har

het att välja om man vill stanna

skall ha nA.gon nytta av dagvår

tem dagar

ska rösta ..

man

hemma eller gå ut f förvärvslivet.

till östra Korsbolm. den, måste barnen taa om hand

&I;k:eatation

- Ja.,

sä

- Den barndagvård som DU - Det Ir avlrt för en små.f&'e.- fmns. I (..ai>pfors omfattar end ut att tA. bidrag för att kom-- vissa dagaF I veckan. Det är n Lex� med ett växthus stOl" nackdel I de familjer där 0&.

-'cot

hemma.

- Men så långt kommer vi än

sInA.

tycker det är dumt och· lågenheter l Esse ocksA.. Vanligen

maD

stanna

välja?

smA.. och bU

borde· finnas

kommunalt tadhus

att

. med barnen, 8A' att man kUnQe

några andra möjligheter finns väl

knappast. - Det

finns

elljuSBpår och Uk

tår

Inte försämras.

öppna hAlla vägarna . .

Stan

måäte

osv.

- Vidare måste staden 'se till

att

svenskspråkiga tår service

pf.

svenska, att det finna tväsprA.kfg

personal

på

alla

stadens

inrätt

ningar så att alla k!U1 komma tm

t61s på. sitt modersmAl. Gatunamn o. dyl. måste naturligtvis vara bf.

dl:

p«

finska - och svenska.

det viktigt

små. Därför är längre

och

barnledighet,

Ö pp

.et

. . 1

med

varför

Karlehy

tre kvällar i veckan . _

för

oss

motionärer.

M'en

det borde' filmas tlere skrld$o

Jag vet

utrymmen.

Inte ännu

bUI: jag röstar. ,

och

vpje månad.

Ledare för alltaam.m&n8 är DanS törltn g Och Jena

hter

Kj el l m an.

har nu startat tonårsverksambe ten för säsongen l Jungaborg.

Tonåringarna

tre. kvällar

's!utningen den

erbjuds

hittills

varit,

Där

Man

•

VIKINGARNA: KRAM GOA LATAR 3

•

SVEN-ERICS: EN KVÄLL MED DEJ

llll'

onsdags-

är det

men

större än

ungdOmssek filmklub

kan törstås alla vara ser Ibland lf.ngfUmer,

Iband kortare saker. PI.

och

öppet

FLAMINGO

säger . Carola

t.t.

På måndagar samlas

ben.

INKO fMIT:

•

reterare.

med.

någonting upp

veckan,

kunde vara

S t o r b a c k a;

. _

behövas mera

UNGDOMSNÄMNDEN I Karleby

'% LP och kassett

och kassett

LP och kassett '-

fredagskvlU

hua. Då spelas

- Och. Rödsö måste naturligt b1.L pldro, korona och bordten vis behålla sln karaktär. Byn lär Els,. man lyssnar på musi osv. - Den kommunala servicen får nor. Det blir tör trångt -pA. de som Inte bli nA,goD. stadsdel med hög ED gång l månaden flr toDårinhus. gama. köpa en LP-skiva. Om vil inte försämras för att Esse gål" finnS. upp 'i Pedersöre. Det vi kunnat Visst röstar jag. ' ken skiva det Mall bli riIstar ., Naturligtvis röstar jag. nande

men som finna.. Det skulle alltså

'ELAFFÄR

R. Westeriund

Storg. 15 Jaxobstad

]3ankg. "I Nykarleby . .

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 14 okt.

Amalorf,eal,ern- har bredd .

-men

saknar- vidj pet?

- AMATÖRTEATERN

har bredd men saknar djup. Bredden är' fixerad vid vissa typer av teater. Grupperna fungerar mOllö'Jt. De ha}- fastnat i stereo typa former och uppfattningar och skingras vanliIlen ejter en produkti n. JIerksamheten är. konserverande genom att · verksam-heten framåt, inte är ut. stakad.

..-

Detta är ett smakprov på några av de definitioner lä s rcglssoren Jarl L i n <l b I a d gav den aktivitet han sysslar . med. Lindblad var första inle dare i den debatt kring temat "Vart är· vi på väg med· ama törteatern?" som SöD. och Un derstödsföreningen för amå tör teater i Vasa län ordnade på Vasallen på söndagen. övri ga inled re var Bo Kronqvist. Trygve Erikson och Börje Sid bäck. Ordförande för diskussio nen var Martin Kurten. Jarl· Lindblads kritiska vid räkning med amatörteatern in nehÖll också många synpunkter p å. vad som borde göras. Han . ville få till stånd en planering BV arbetet inom gruppen såväl när det gäller planläggning. av arbetet med en . pjäs som på längre sikt. Vi bör ställa oss kritiskt till de texter vi framför, sade Lindblad. Vi bör analysera vad vi håller på .med'. Ha_n talade ,ock: så- för ökad kursverksamhet. Sommarteatern har en viktig social funktion, sade Bo K r o n q v i s t och redovisade för Juthbacka teaters funktion oc mål ättning. De- som ·med verkar får utl pp för ett in tresse och pubhken får d-et de

- att revyerna inte bör inne hålla enbart lokalt' stoff.

• Oscar! * Trygve Erlkson.

I.tunskap skall ge den förd ning Lindblad efterlyste. allmänna nivån på revytexts'na bör höjas. I det a.vseelJdl. hoppas man mycket av S&I....r-

* Mar;tin Kurten.

vill ha - underhållande teater. Vår 'målsättning är att visa folklustspel och roa vår publik. T rygve Erikson konstaterade att revyspelandet i österbotten är en fantastisk aktivitet och utgjort en plantskola för de som vill -gå längre med teater spelandet. Som krav för en bra revy ställde han upp·

. _

Erikson efterlyste en stim-u- lans för revyerna, någon slags * . Jarl Lindblad. SÖU-"Osca.r", som skulle ges· för bästa ide,· bästa dans, ku- sade Kurt· G u II b. e r g och plet , sket h, kor osv. tyck e att revyproducent na i . . anvander BOrje S l d b a c k konstatera alltfor hog grad när de de att teatern, inte minst ama- svensktopp melodier törteater. på senare tid har va-, skriver kupletter. rit föremål för en massi,-: beEfter en klargörande ·diskus-_ vakniIig i pressen. Det mesta sion om·dockte !er pendlaae de tillbaka till planering som skrivits har ·varit positivt batten och säkert til) nytta för tea och kvalitetesfrågor. Man tala de om den kritik av ' amatörteatern. Diskussionen efter inledning ter j tidningarna och om sam arbete mellan olika kulturytt ringar på det lokaia planet.

betet med skrivarna. K.om� nerna borde hjälpa till för få fram lokala t ater- och turledare. SöV:s teaternämnd och C derstödsförening för teater i ,Vasa län får se till debattens intentioner följs Se

På det hela taget var det

mycket litet nya synpunkter som

kom

fram under den

drygt två timmar långa dis .

kussionen. Man talade om da

gens situation och jämförde med

den

utveckling

skett men när det gällde att .

säga någonting

- att det bör finnas en röd tråd eller tema, .

"vart

amatörteatern är på väg" ·ha de debattörerna inte så sär skilt mycket att komma med.

- att aktörer och publik skall kunna identifiera sig med det som behandlas och

'-'- 1

När Bo_Kronqvist sade att vi skall se till att vi kan hålla kvar det vi har nickade alla bikunde fall och Martin Kurten . ·1I * Bo Kronqvist. . sa manf att a. ,arha blev livlig. De fiesta tog hade e ats om att d t I fasta · på de synpunkter Jarl ' an . mesta av a atorteater som fo" L indblad kom 'fram med och rekommer ar bra, Kurser och * Börje Sidbäck. bemötte hans karaktäristik av -----. . . amatörteatern.

, :

- Vi bör akta oss för gene raliserande·omdömen om en så: flexibel aktivitet. sl,lm teater, Efter vllrt senaste försäljningsavtaJ-tJar vi all t- av intresse i sad,e Helge- L a s s e n i u s. Han marväg. Nu har vi ensamrätt ocksll pll svllrlltkomliga _ ville ha bort allt som luktade tävling ur teaterverksamhet och omfattad inte Trygve . Eriksons förslag om SöU-Os cars. - Engagera skrivare som gör texter med anknytning till den egna bygdens historia, sade svart satin Trygve Erikson och fick med håll från flera håll. Lindblad VlIra övriga innemärken: påminde att just det temat tas upp vid en kurs på Vörå folk hÖgskola nästa söndag där Lit ter.aturföreningen är medarran \ gör. - Det finns också sådana som skriver musik i landsdelen, _

. Jeans.,

ENS TÖVELMODE Rejält eller lätt och elegant! Stadig stövel.med IlIg klack, svart eller ljusbrun 245,Sirlig, högklackad stövel i svart, vinrött, nutria .

270,-

SKOR

Beaver - Oui - JeanS Machine

Be -Gee

Lois - Lee-Coo er

Wrangler

Mi ..;.Mac '. In wear

Gul &' Blå svart satin - bllltt farmartyg

VANINGEN

Vi torde nu ha det bästa sortimentet .av alla jeansaffäre. i hela landetl

. •

Fredag öppet till kl. 20.00 Lördag Öppef till kl. 13.00

Oravais

den 14 okt.

öSTERBOTTNISKA

1976

POSTEN

re and,e follihög,skola .

ed värld,en ,-soIllarh·et§fä12 "

EN RESANDE folkhögskola som har hela väl'lden som siu arbetsfält (

ea sådan finns i Danmalk

O HÄR I FOLKHÖGSKOLORNAS hemland ligger folkhögskolorna,

ler hBjskolorna som dc kallas på danska - ul,spridda lite varstans på lands

bygden. Socialistiska, inre missionska, ,grundtvi ianska, internationella (olk högskolor,

;} I

folkhögslwlor (ör specialarbet re, (oJkJlögskolor (öJ.: vuxna -

folkhögskolorna är lika många' som' de folkli a strömningarna. Mycket har hunnit hända sedan Nilwlaj Fredrik Severin G. r II I) 'd t v i"g startade den (örs ta folkhögskolan i Radd.ing

år 1844.

Den rejsande H0jskole har ing För 'fyra läng

ärorik

tradition

bakom endast

Den är inte mer än fyra år pInmal.

Men

skolan

bli berpm

har

är

år

sedan

gammal

här

fanns

här de

bondgård

uppfört

hel

liten

redan hy av skolor på 70 tunnland jord.

för

skolornas att

praktiska

på ,så

sätt

arbete

kunna

äta

och S<lva gratis.

'På Tvind finn lJ nu en hel liten

utanför Dan- TiIlsammans kallas de TVindsko by

skoldr.

barackliknande

mark och Norden. inte bara för lorna och består,' förutom ax den byggnader där elever och lärare den har världen som sitt ar- resande folkhögskolan' av ett lälletsfält,-mellj också fÖr att sko rarseminarium. kör med en undervisning som

Seminarium.

Det

n0dvendige

föreställningar

1mdervisning

och

utbildning

vad int rnatskola vill

'Tvind

realkursus,

som

Den fråga man aldrig släpper töra sin grundskola . på denhär: skolan är: annorlunda sätt ur sikte är viktigt att veta 'och lära-

Dessutom

finns

på

själva

Efterskole ver

för ·ungdomar

åldern 14-18 år,

-ja.

och

bor.

verkstäder,

tryckeri och massvis av marker

som på 4 år utbil runtomkring, marker som elevel'

ander upp och ner på alla våra dar lärare till folkskolan och en anda

arbetar

vill

på

odlar. -Skolorna

nämligen

själva

bedri

jordbruk

i med djur och är på så vis näs

slut tan självförsörjande vad ,,?at an-

ett

Tvind

lite går. en

H einmagjort

mg för oss, som lever här och byggnadsskola, där man lär sig ·· _! Hur skall vi bäst' lära oss byggnadsteknik 'samtidigt Och husen,' vägarna, plante S<lm att vi kan utnyttja det' inlärda man studerar samhäIlsförhåIlan ringarna - allt har eleverna

* Vä.rmeutgifterna steg Tvtndskoloma över huvudet, och så satte man sig ner för att fundera uf hur man bäst skulle för syna sig med energi._Den energikälla man ville ha skUne upp fylla minst tre krav:denskulle vara billig, ren och ofarlig. Man valde vinden. Den finns i överflöd på: Tvlnd och den ägs av logen. NärTvind-väderkvarnen, som f.ö. är världens största, bUr färdig -I höst kommer den att förse skolorna med 8,4 milJ. ' kWh årUgen, motsvarande 400 ton olja. . Väderkvarnen kommer'att kosta ca 2-2,2 miJj. kronor. Arbets kraften, som är skolornas egna elever och lärare och folk uti från, har varit gratis.

.. ett meningsfullt sätt, inte .ba- den. Tvind har också en s.k. gjort själva. Det är någonting ra reproducera oss? gästskola, öppen för vem som gans.ka fantastiskt. Här finns inga särskilt anställ helst som för kortare eller läng

Hel by Den rejsende H0jskole. ligger

Jylland, i kustlandet exemp'e vis energipolitik, den eko tiskt" arbete utförs av lärare och ' Nordsjön,· där' vinden. stän nomiska krisen, arbetslöshet osv. elever här på Tvind. Jag besökte Tvind en dag när. blAser. Platsen heter Tvind. Andra halvan av dagen deltar ' den danska sommareri stod I sin barn. Vi måste själva uppleva, bestämmer från början till slut,. skiraste försommargrönska. Jag se och konfront eras med fattig pJ erar resorna, och har han d stod förundrad inför allt det jag domen, nöden. motsät.tningarna om ekonomin för varje kurs. såg. Hur kan unga mänskor, SOll) och ders..!! '>ffer - de miljontals - Samarbete är så viktigt

nordvästra

vid

digt

re tid vill lära sig ett \eller an da: kokerskor, vaktmästar-e, stä Halva -dagen kan gästerna derskor ocn sådant vi är vana ägna åt studier i olika ämnen, vid från andra skolor. Allt prak

. nato

. .

eleverna här 'på _Tvlnd, uträtta mänskorna - för att förstå. så mycket på så kort tid? Vari från kommer all entusiasm, vad

Det

gör

Upplevelse, insikt .oCh hand

ling

-är

den

meto

övergripande

den I vår undervisning.. Ällt.·man

livsvillkor

lär

sig

måste

betydelse

-engagemanget

man

håller på' med haJ

mening, är viktigt,. och att - man

krävs

ningen?

Mänskors

att det

Upplel)elser

är drivkraften bakom alla dehär skolorna? Iden bakom tindervis

personliga

kommer just av att man kännet

omedelbar

för eieverna. Att sitta

det

mänskor.

tillsammans

-' 'Problemen'

teoretiskt lans

och

med andra

löser

praktiskt.

olika' kurser,

S<lm

bådt-,

I sk

variera!

från 9 mänader till 24 mAnader,

ingår teoretiska studier i sam och läsa en massa språk osv. folk teori har Jngen mening, ifall det hällsförhällande.n, högskola uppstod 1967 då en man lär sig, Inte kan användas men lika så vikti ' är det prak grupp danska ungdomar köpte praktiskt. Teori Och praxis för tiska arbete på skolan, I ladu upp en buss och begav sig på utsätter varann, hela tiden, I, allt gården och ute på markema, oc} inte minst den 4 månader långl en lång studieresa genom Asien. vi gör. resan till en rap u-länder. då v. Det de säg av ofattlig misär och - I stället för-. att· arbeta et ofantliga kontraster var så ska f r en fast timplan skapar vi lär oss en hel ma.<;sa. kande, att de beslöt att starta själva situationer' och arbetar 1Eleverna berättar:

Iden

skola,

till

som

resande

skulle

på

sin

bak

Resor

andra dem, t.ex. på våra resor. Vi är att inte förpliktade' till att under uppleva u-,Iändernas vE(rklighet söka bara vissa saker. Vi Impro utan att det skulle kosta dem en viserar, kompromissar, läter den danska. ungdomar

möjlighet

förmögenhet.

från Indien.

till Grönlarul -

situationen

problem, därför att det är så av det.

görande, inte bara för de miljo ner

svältande,

men

första

två

hela sig världen hur u:landsproblematiken att -

* Att köra Iväg med en gammal' buss på en 80 000 km lång resa genom Asien krii;ver noggranna förberedelser. Alla lta gare, rucka som pojke, skall före resan gå i motorlära, Så att man själv kan fixa sin buss när den går sönder' på vägen. l en buSs ska.II elva mänskor resa, sova,· äta och arbeta 4 nu\.. nader - en verkligt bård tränlngl gmpliv!; Fot(): Asger AJbjerg ______________

________________

Tvind, förbereder

månaderju

att _handla det

är

själv.

man

resa, arbeta, sova. cch äta i bua

- Det viktiga är att man lär sen:

för

löses.

be- på

oss fö - För vi lever I en v rld vars stämma. Anser vi det vara vik en 30 000 km lång resa, som för problem är våra problem. Det tigt att. prata med bönderIla i 'en siggår I gamla, 4lffibyggda, bus är ungdomarnas skyldighet att turkisk by, ,Innan vi undersöker sar. Dem sätter vi själva Istån. sätta sig in i den tredje världens en turkisk' stad t.ex., så gör vi så att 11 personer skall kunru ögonblickliga

själv

Att

inse,

som

Motorlära :skall alla, flicka

pojkar,

är så" att

genomgå ,före själva

kan

sru,

reparera

auktoritet, Inte lärarna och böc ifall något skulle ,gå sönder. För . att

delta

1 lösningen kerna.. Verkligheten är

problemen har ' Den

rejsende

statiskt,

genting,

den kan förändras . .Q

..:....

Förberedelserna

går

pcksl

'åt till att .läsa sig ,jn på de

lJiD

1 den livs m an bara' tror på sig' själv och der man ska l bes ka., v.i: heklUl a,zi tar' oss med ti...läridernas ekono viktiga . frågan . om mänskornas tar vara på lie situationer, ' mlska, poli:tisk · o h s cjäiå fÖJ . ', . livsv1llkor 1 dag och 1 morgon. stAr· I. · . , . Hejskole

gripit

fatt

Då ·r.äcker Inte bara' bÖcker, sta

\ti ti

: och

biider

svältande ve

Ingenting görs, ovanför ele, håBanden, deras histo ia och geo huvuden.

'vi

är med och,

-c-_,__

•

BJi1, BIDAN.

1 ________________________ _4 ..

Ö S T E R

_ ___

__________

8 O T T

N I S K

P O S

E N

__________________

gen den 14 ekL _ --

__ __

teaterrutan FSU:s teaterkurs blev full

något annat landskapsförbund

belagd på några dagar - In informationen

nan

nått

eller utomlands.

alla.

Det visar att fältet 'är intres-'

serat

och

har

för kU,rser på centr l nivå.

las

till

procent för publik

Och det bevisar mycket an

och ju mer publik och publik

- På senaste möte bordla

får,

dess

den

publicitet

nat! de

Teater är ju en konstgren,

som fordrar publik, teater spe

förtroende

gan

teaterrådet om

tillsvidare

uppskattning

frå

tergruppen

teatermönstringen.

Oberoende var d'en blir, dyker

olösta frågor upp, VI

behöver

vAra

teater

för

oss.

Helst

årligen

återkommande. Men

våra

mönsti r ngar •

Skal,l

föreställning

känna

bör

tea

bra

sig.' Redan

som

trupp Jår kan räknas som en belönin

och

kan,

om lyckan

är god, leda fram till oanade

mönstringar. Det har vi gjort

klart

lyckligare

spelmöjligheter.

Någon åldersgräns uppåt be

höver vi inte införa, en undre

är

kan vara på sin plats.

Höstregnet

,acceptera

en gång.

alla - god 'amatörteater.

oss

fryngdpunkten bör

tillsvida

bäst för alla. '

begåvade

ledare

skådisar.

för

våra

antalet

med

Inom

given

tidtabell

Tävlingsmoment

lingsregler

mönstringen?

Införa

själva

.:...

'Åland smör

kanske

för

Införa

ningarna?

<e f

ett

bättre

Tävlingsmomentet

på

bara

fin

Inte' bestå De

län.

jag

inte

Åland"

för' 'allt kål

på,

tvåspråkig

kurs

med

Arrangörer

och

för

UnderstödsförenIng

amatörteatern

I Vasa .

Kursen, är främst avsedd föl'

'österbottningar men andra är också hjärtligt välkomna.

prisen

kunde t.ex. vara en turn

ku s på Lappfjärds folk

. Iiitto

stipendier

bästa

Allra

är Suomen Harrastajateatteri

svårt

Olll det införs bör belöning diplom.

vill

på

toppenpedagoger.

ta av det.

och

former.

en. teatermöBstring.

"Musik i teatern!" En fin

76.

föreställ

ceptera det och göra det bäs

arna

gamla

högskola mellan den 4.-8. 11.

poängsys

att utesluta - varlör inte

plattor

ter är en allvarsam lek".

teater

är

omgång

men påminna er om, att "tea

t.ex. dela ut 3 första pris eller

tem,

Varje

Den spelglädje vi alla upp

täv

Eventuellt

ka spelplattor och 4 omgån ' gar brickor.

levde på leatermönstringen på

- teater ute -på fältet. Kvotsys landskapsnivå?

- minst

utan att knäcka intresset för

tern?

,personer skall du göra 4 oli

. ompröva - Ingenting får stel

verkande grupper för att hål

las

den visar hur de kan se ut.

Vill du göra ett spel för 4

tänka om, tänka ut, omskapa,

mönstring I den form som den

minska

blir naturligtvis som vi kan

passar

be står av flere plattor och

iinnu flere små brickor:. Bil

en egen mönstring?, Vi måste,

g.arna kunde användas till un

Hur

som

något roligt. åt er alla. Det

å teckningar

som ni får göra. Bildlotteriet

Var kommer våra sommar

dervisning. Men då sväller en

För de höstdagar som nu

kommer skall vi nog hitta på

Vi skall göra ett bildlotte

ri av egna s

teatrar in i bilden - kanske

Förmldda-

nu är - ännu' mera ut.

borta från oss.

h us .

re kanske läggas Ipå skolning.

Sk ' olning

( tigtabell )

årstid

rtoligt är det på ett

och vintern inte är så. långt

också vanskligt. . Vi borde komma fram till en

punkt. Slutmålet är klart för

höststor

,sätt, för nu vet vi att snön

Att förkorta en bra pjäs är

, mensam nämnare eller tyngd

och

marna är nu över oss igen

tävlingsmomentet? tillsvidare konturlösa utan ge

ha väldigt roligt -med inon1·

Hej på er !l.l a.,

INGRID

till

Spelet

spelas 'precis

ett bingo-spel, vilket

'[(orpo uf tar sig an

Det här har till största dele!l 7: berott på det att föreningen in-

te, haft någon ledare.

finska barn

Nu har Sonja Paananen åta git Sig arbetet att leda de små. Första igång

uppgiften

var

att

få

barnverksamheten på Gyltö som har varit en vit fläck på föreningens karta. Gyltö är

garna vat mer, in nöjda. Det som föreningen gläder sig över Barnverksamheten, Inom uf var a t de maktha\fande ställt rörelsen 1 Korpo har den senas officersmässen till förfogande. tid legat nästan nere! för En av papporna som var med ket annat också.,

och visade lokalen, uttalade sin glädje över att Gyltö-barnen nu äntligen hade något. att göra,

för övrigt ett av försvarsmak . ' barndisko tens f ort och största orsaKen de har helt varit sysslolösa och . bar det ibland hörts bland varf"or , f'" orenmgen Inte ha ft endast sprungit runt ,på ön och dem i Korpo. Låt mammorna . verksam ' h et där h'ar varit språ hittat på det ena o ch det ' an d. . nu bU e n aning äldre fönt. ket. Gyltö är nästan helt finskt. alltid så snälla ra, kanske inte Korpo hänt., igen Nu har det • . e . N u då Iedaren pratar båd saker. . ungdomsforemng bar dragit fl'nska och sv e·nska lika bra Den andra goda sidan med ' lgfLng bamdis · ko P fL G yltö . • finns det inget hinder. verksamheten p! Gyltö är att Den bir gången dansas det Senaste vecka var det pre- -Korpo huvudös barn också får inte bara utan det görs ,myc- IDiär på \rerli:sa nih eten där un- glädja sig med sina jämnåriga

• BARNDISKO,

äkert känner till.

utom barndiskot på sommaren.

finska kamrater där. För tilllänet har inte Korpo ungdomlf föreni ng någon lämplig lokal för -detta- ändamål på, huvudön. J öj j e

tarrsolon o'ch flera dri på banjo

• HOOLA BANDOOLA

provisationer

saxofon. Mer än på HooJa

tion" är i många stilar, även om låtarna är i schlagerform. Där finns en funky soulinflu erad sak ("Kvinnoförakt"), country" western-musik ("Bir mingham") och lyriska, syn ländsk t rytmiska element' i "Victor .Jara" och "JuanitaJl• Sina instr\,Ullent har de sju

medle m marna\ i Hoola Bandoola

Band lärt 'sig

, bellärska

doolas tre tidigare skiv också

råa ren a nde

elgitarrer.

uPllmrude

Numret på "Fri tion" är MNW 55P. SkivaD tribueras.i Finland av Love Re cords. Tyvärr är Hoola skiva.

Bandool8.

det tri.ga Bands

Gruppen upplästes ro

några månader sedan. Vad "hoola

,allt der ?

Det

är

bandoola" bety ett

zambesia.kt

På den stridsrop. SVENOLOF KA.RLSSO. nya skivan finns många bra giskickligare med åreri.

...... 11m 14

okt.

ÖSTERBOTTNI

1976

--------.---- ·som

-.................en minskar

grati,

åboländsli3 skärgårde·n

sädana

problem

befolkningsexplosionen, '

......Iu:laget gtinskar från år till år. Som förut om åren. h ...._ lördagsl{vällarna ,mel:an Houtskär, Korpo o c Nag u. __*dll arna delades ända fram till !>ista maj nästa år.

ex. vara:

som

svältens

orsaker osv.

DANSAS DET i den åboländska skärgården, fast

Iivs illko

fattiga

som

P akls- er,

Iran,

östern. Flera grupper

briker,

också

har

inga _

l grup

mänsk9rna

länderna lever under. att

samtala

ögon. Danmark har plötsligt bli vit en lite.n del av världen.

- Mim Danmark är ocksA. be

roende

skolo

och

precis

som

misk

fattiga

frågor som ekono

internationell

och· internationellt . an

har lärt

och . leva

Il\eka

den

fördelning,

plaE-ering

ministerier,

samma'

häller

.v ärlden nere,

med

pä

slumkvarter,

byar,

nismer

I de mest skilda miljö svar.

kan mänskor

besöker

Turkiet,.

tan, Afghanistan, Indien, Mellan-

är

pen fär en personlig insikt i de

Genom

länder

det

gallupundersökningar'

gör. Det viktiga är, att .vl

och diskuterar inte minst tvärgäende

möjligt. Men

vanliga

• EN RESANDE

oss

att

arbeta

I grupp. Det är svärt

I affärer ocl). på gatorna, genom ech o.vant, men viktigt att man

vissa gånger vara svårt att få besökt länder I Latinamerika, att fotografera och jämföra vå lär sig det. Kail vi inte samar dansen igenom, då det måste 0Ch en grupp har gjort jämfö ra Intryck och erfarenheter' med beta mänskor emellan, sA. kan finnas minst 150 personer på rande stuider i U SA, Mexico och statistik och medbragta' böcker, heller inte r>:e stora

dan platsen. Lite tycker ni kan- Cuba. De re sorna gjordes med får- vi en bred förstäelse och in ra det. ske det låter, men för skärgår- flyg. I år ingår en studieresa till sikt i de problemställningar som '-"-ens förhållande är det my ket. Grönland . :....-/ Resorna betalar vi vi reste, innan' vi gav o.ss iväg.

Åldersstrukturen

tagit

I l'

på danser- själva,

i skärgården. Därför såg nöjen på lördagskvä1iarna dt:ssa

ungdomsföreningar

danser.

Någon

än' I

ålders-

gräns talades det inte om, och

gna att höja biljettpri- 'en sådan kommer nog inte a:tt,

frln. O m

mk. Fast införas på många, många

till

. -bil)ettpr}set hOJS

kan det

' Fredagens

rnbriken

"U ngdom

(ramsteg".

för

va-I Ull-

fr cd

programafton

har

Vasa demokratis',a

ungas program grupp. Programgruppen har själv skrivit sketche!' som anknyter till kvällens tema. Ena av sketcherna tar upp tredsfrågan,

ungdomens tredje

F'reI!

förberetts .av

FREDAG arrangeras pä i Vasa en programafton

. '. i

J o,J le

annan

handlar

rättigheter

vissa

säregna

och

drag

en i

och framsteg är odelbara. det am . erika!Jska 200-å.rsjubilee .. det menas att rätten till fred· Dessutom . har programgruppen fnunsteg tillhör alla gemen · naturligtvis sånger på sin reper-

De får inte bara vara tjll

kan

göras

_n.IDIil8Lr n a från de tre ko'm-

men

;

del.

dag

lever

toar.

lå gt

alla under fr,ed eller fnm-

flim, som skal l berätta om arb

Vad det senare gäller har

va som handgripli ga exem-

Vasa produceras som bäst P-ll

tarrörelsens

arbeta .mas sjunkande reallön Län Sk6nstnär

på

historia

'C hristian

orten.

Qlsson

den brutala nedskärningen av kommer att pre entera 'nä.gra bil Kl:IIDeL8.Demöjligheterna. der och " urklipp" ur det mate-

Att samtala och j.örstå

Alltsammans

rela-

na i skärgården är högre än på tivt - billigt, -eftersom vi sov r års prisstegringar fastlandet. Det beror troligtvis b , " ussen och l agar maten su; J-lva. . hårt på dansarrangö- på det att det mte fmns andra

1/.

S8.qlman

arbetar

till rapp('rter _OCh

In·r"

oOr.l3J "line Ii .110

frän

länder

mänga vid dethäx:' laget. De

vänds

kontakt med sA. mänga mänskor

ria!,

fram.

som

vår

egen

blivit

filmgruppen

har

och

dolda

är

nya

Insikterna

grä'v-t tredje världens problem, hän v!

!öru t

inte

kämpade

sin frihet. Framför allt

Ullborg,

är det

Sture

lÖr)iI! "ar)f

till

?en

. Tvmd,

Danmark.

gärna

rejsende

H0j

Madum.

6990

den

haft. I4mänader

Östprhottniska

meJ

u n g rlomst tdn l ng Jakobstad, Finland

Osterbottmsk

Medlem a" tldnmgarnas förbund

rIdningen utkommer varJe torsdag

Reda k t ör

13' C"

för Vietnams folk.

"-'y R'lt'f bÖrj8T ITOrlf månda k.1 1'7 tiO Kanaw,",planaoer. 2::< rel 2 t41'

. är .

står

upplysningar.

insikter

intresse a.tt få se vad freden betyder

Adress n

med

för, 'all

okuvligt

Skolan

tjänst

skole

egen kropp, sett lidande- och . nöd . mänheten. Olsson kommer att' i mänskors ansikten, pratat -välja' ut några "smakprov ' ur f l dem, lärt· OS!! förstä deras situamen. . . . Dessutom vlsas pA. festen en ny tion, men ocksä. vär egen, vi i . . .. . lIgen gJord dokumentarfilm om den rika världen. Vi har lärt oss . / återuppbyggnad sarbetet i Vlet att , " vårt eget land med nya se p ... nam. Det bör vara angeläget att . få se bilder från ett land som i ... ' I decennier

språket.

till

i annat tall hade tör- har v i -haft problemen inpå väl'

okända

I !-arik"kula L fl ()l\'U .\h

och ansvarig utglvar pgR .gRIC ANDERSUN

Reda ktion J a kObsga tan 13 J a kobsta d tel 1:167113555' Postadress

68601

U-:.' Koko blomkålen i 16ttsoltot votten. Hocko 2--3 hård.' kokto 099 och blonda m finklippt dill och 2 msk smIlIt smör. HOII blandning en över blomkålen och ser vera med den grillade kor ven..

Ja,Jwbstad

V'a88 :)-8;. Ulader Han.:telsesplanaden 10 O> . tel. 961/'13 52'2

t{t>daktör

•

RElJAKTIUNSRAVE::"! AU 8neHman. ordför a.n de . Hans lngvesgard. PhlUp Häl· lund, Karl-Gustav Ol1n. Las sE' k t rörr

PRENU M.l1;I{ A TlUN' PI-tIS

.>Oildpg k! 17 (lO ,;ht.lr!l gatfW 7 te,' 1 1 . !')'

an.

undervisning.

- De viktigaste med våra re_o

sor

Filmen dokumenterar

delser som

I'rarik"kula HAI."I & H() "

I{l..l:

PS . Den rejsende H0jskole har

ana-

Re sorna går ut på att un och också i grundskolans under .. dersoka, uppleva och komma i visning.

Åsa Stenwall

besökt. reserverat ett visst antal platser n andra nord"lSk' a Det trycks i värt eget boktryc fo"r elever fr å' an är . lände äl; Villkoret att m r keri pä Tvind. Böckerna från folkhögskolans resor har blivit någorlunda insatt· f det dans lyser

Grillad ptcnlc med blomk&l

.vi

länderna gö

1977 '

Helt är .. . . ... Halvt ... . S andinavien .. Lösnummer

......... ... ,.... ... . . ... . . .. . . ..

17,-: 10; 25,

-,30

AN NUN MOTTAGNINc.;'

SOU:8 kanslI. '1asa 961-1136:72 oeb 16>3'l2'

OP:e,

.AN NUNST'J ANS'))

JT"expedlttonen. JakoO!nlul Jakobsg 13. tel. 96T/lS !\II

I\.nnoDfler 06r tnläl1llDfU! IIpnast kl 16 . Ull SöU'-kanfl.

mandag

'lel

t{ASSA UCH !:iUKFOKI NU JSlk o bsgatan 13. JlI,kohslaCI tel \JMJ-llt .o.N

UNSPR!S

taKten '. l!:J:.ter texteD es1lämd platao

P L U T T E N

.•• _

.... .

. •• . . . . .

. .

-.20 - Qei

1,60

'4 . 0

tl"ARtlAN-NOl!l'8fi}R CUl <lut, mm -.30 fPrn..m ')Ch . aggsp ruo rarg Fö[enml': lla1te.D. pet rao 1(' p . :)sterb.;ttntfik& P"åe[J \1mlrntstorlek

'\n"varar \Dt rör ev _·dada <nm tllltogat . ot.nnon.'l'Ör på

tuno.: \, fe..

'Innnn..<rel

10m

'nrmj!U< eller iorn på grotnO -iV postfö.rsemt;lg .lntt> _Inför · 'lPllart nu rnrnE'f

JaKool-ltaos ITyckel11 :)Ch' 1'10JlmgB A k t i ebO la g . Jakobstad. L976 "

( Ö S T Ii: R B O T T N I S K A ,

tion"

med

skorna som Indras dotter sa en 'gång: Men' trots I!,llt finns det tjuvar som man tycker jävligt , illa 0lll'

skivan "På 'väg",

som Roola BandQola gav' ut för kan ett par år sedan., Man skönja en· tydlig utveckling. . På "På väg" har Hoola B an

"Hooia Bandoolas vackraste sång

. .. :. I - Ma kan m. t.e rattfa , rdlga vII . , I ka orattvlsor oc rofferle som efter

, t • SCHLAGERMUSIKEN är-oftast dålig -... i regel är de naiva klumpiga texter till fantasilös enbent musik. Men det också,

Torsdagen den 14 old. -

kompanjera en Roola BandooDen här inställningen vänder mänsklig rättighet, men det sig Roala Bandoola mot. inte leda -till en isolering la-låt på gitarr. I blir till en livsform. Det är intressant att jämföra Visst är det synd om männi, den nya skivan "Fri informa

Hoola Bandoola fBan.d ' bättre än Svensktopp,en . finns faktiskt bra schlagermusik

' P O S T Ii: N

;

t.ex. låtarna p

Hoola, Bandoola Bands nyaste LP "Fri' information". Hoola

Bandoolas schlagermusik • spelas nästan aldrig r radion, men

den existerar och man bör kunna kräva av en schlagerdig gare att han känner till den.

finna något faste i en . lyssna, Det finns kanske de som inte ter har ett mer konkret i nne res privata erfarenheter. \Till kalla Hoola Band90I a Bands håll än de allmänna kärleks schlagermusik - klyschorna på Svensktoppen. musik för Också muslkarrang-emangen . därför att den inte legat på Roola Bandoola vill sägä nå - på "På v,äg" tycker jag är onö I Svensktoppen. Men är det inte gonting och gör det på ett klart digt enkla, .det är små sirliga I en typ_av schlagermusik i alla språk och etc övertänkt sätt. i utsmyckningar ax texterna när fall! Till sin uppbyggnad och - att Hoola Bandoolas me det borde vara utvidgande rym

också fjjrståelse

Svensktoppen. Det är lättsjung- och efterapningar som / regerar: na melodier och refräng r' och på Svensktoppen.

misshandlades till dÖds

Victor Jara, Victor Jua. sånger, ska inte bli glÖIIIdL. Frän gltar.' till gitarr ska spridas över stad och laDd.. Dom ska vagga oss till när våra nä.tter blir IAD&L Dom ska marscliera med när dagen är här.

tänkas sjungen av en ensam kvinna, som inte orkar engage ra,sig i omvärlcten,

likadana skitar

litärregimens soldater.

pjäs som Roola Bandoola tur nerat med ., BLa., låten "Älska mej, Bill",. i vilken texten Skil

Alla är inte

ra", som finns .på den nya van. Victor Jara var, ju lensk, folksångare, som

Ett par av låtarna på den nya skivan är från' en teater

stru tur liknar Hoola Bandoo lodier är innehållsrika och ge der. las musik det som ligger på nuina vid' sidan av de lappverk:

vackraste

allra

Den

sånger som Hoola ,gjort tycker jag är "Victor

doola drivit sin sträva elst med, tt saga att VI alla enkelhet i. uttrycksforme'n för' , ar skItar, sager Hoola Bandoo . långt, enligt min mening Tex la. terna är där för schematiska, det· ii:r 'för my ket glosor och ' slagord' för att texterna ska Ironi, men

'Orden låter möjligen

ka i syniska öron, mea vackra och sorgsna och

Vad rör oss liv,!lts skuggor eller händelsernas ström? / Härinne kan vi leva som man lever i en dröm ,Kom älska mej Bill, gör vad du vill Kyss mej tHIs kaffet blir' kallt.

arrangemanget är , fan,t:.ltiIlII:t med flöjter och klangfulla P perfekt" är en är tarrer. har. blivit battre komp som bygger på elementä fras som man börjat använda i , 'ra rytmer och ett litet antal en allt mer utvidgad betydelse. Fn\.n funky soul - att antalet harmonier harmonier; Man ger det som en ursäkt elsydlandsrJ1;m f till Det som gÖr att Hoola Ban- Roola Bandoolas komp ä,r stör ler förklaring när någon arm ' Det finns ironi i texten, men d,oolas låtar är bättre än nör re än i normalt sChlagerkomp' bågar sig fram eller gör något "Fri Musiken på mala schlågerlåtar ,är Vanligen behöver man sex till illa. Alla är vi samma skitar, också förStåelse. Att få vara, texter, -: bfta lättförstå liga till en dessutom - rimmade,

Hoola

Bandoola

"Ingen

tt Hoola Bandoolas tex tio ackord för att kunna ac säger man urskuldrande.

trött

och

deprimerad

är

• Be ....

..i III U1111111111111111111111111111111In11111111111111111111HlllllllllllllllllnllllllIl1111111111111111111111111111' 11111111111111I11111111111111111II1II11111111111111111111IU111I111111111 11111111111111I1I1II1I11111I111111I1"' IJUl'I:Ill!I

I· -

-,---

* PRIS KRYSSET

" t t'* ' , "'"''' '

20r

----

- .'

---' . _-=----

====--.

=====-

----'

'I-

PAC

GE FRI

KAS ,

••

, _5= :'= = :

D NU LöSER VI et bildkryss igen. Sänd in,Iösningeil senast måndagen den 25 oktober "till Ö8t r ltni8ka Posten, PR 27, 68601 Jakobstacl. Märk kuvertet Priekryss. I pris utlottas som vanligt 30, 20 och 10 ina k. Lycka till!

Namn: · ; ,-,; Ad

i-�Sf

•

-.,"

._ . .

•

, •

•

. .

;

,. . .

iillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIi III1111I! 111111111illllllllllllllllllllllllllllllllllllll

•

..:

. . ... . .

•

..' .

111111111111111111 H1IIIIIIII IIIIIIImI

JIIl:m:=:iiilli�,