Österbottniska Posten (ÖP) nr. 41 1979 by Österbottniska Posten

öster ·ottniska posten /.

Österhottnisk

un~domstidning

Torsdagen d. Il oktober 1979

80 p -

~D,en

forsta

tva i Botn,ia rnarschen

som väckt

Börjar Brödrafärbundei förlora hoppet? Den frågan börjar bli aktuell efter att bara tve

"Hurt-Håkan" och "Stor-Bullen" ställdf .. upp i Botnia-marschen i· söndags. "Rovan" och "JU å larn" skyllde på skador "Rovan berättar fÖl

i Ö:botten

• den

Innan • ens VIsats

ÖP:

Jag var ute p, länk två dar efter vm ann och den värmde jag antagligen upp för dåligt. "Målarn" har en för fotbollsspelare . typisk . skada - i knät. "Hurt-Håkan" och "Stor Bullen" genomförde mar schen med bravur och tog sig till målet i Vasa bara åtta minuter senare än Brödraförbundets assosiera-

Ppseende~

de medlem Carina Kalan der ... Också de utmanade Leif • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Rex och Christer Wikstrand - som blivit utmanad men älUlU inte utmanat någon tf $ • tog sig i mål. Wikstrand ledd'e hela loppet men blev pa~erad i spurten. Hördes säga: - liiis nu inte Leif. Nästa vecka: Hur man - I brödra,förbunds namn bar revolutioner genom missköter en sl;;ada! förts, tyranner störtats och kontinenter erövrats. Nu tänker man skida genom halva österbotten. Så skriver en dam med anledning av Brödraförbun ilet "Tro. Hopp. Och tjärlek. - Män lär man sig då aldrig förstå sig på. Se sidan 12!

också möter mothugg 80111

Barnets månad

•

SE BIDAN 1f

Skolteaterns pJas "Den första gången" har mött våldsam kritik i öster botten. Innan den ens vi sats. Kristliga förbundet har bl.a. skrivit i lokalpres sen och krävt att pjäsen ska stoppas: - Vi frågar oss' med vilken rätt fri sex och dylikt kan påtvingas barn som i hemmet lärt sig respektera andra värden än dessa som skolteatern uppenbarli~en företräder. På. skolteatern är man förvånad över den upp ståndelse pjäsen åstad kommit: . Helen Elde, regissör: Personer som ser pjäsen u t Il n f ö r d o m a r uppfattar den nog : på rätt Sätt. "Den första gången" är ell -pjäs om pubertetsung domens sexualliv. - Den handlar om -sa, ker, som de ' unga fwide rar på men som de inte vågar tala om. Vi uppmanar inte tonåringar att hoppa i säng även om pjäsen slu tar på det viset; • Mera om "Den

gången" på. sista

öSTERBOTTNISKA POSTEN

'öP , III okt. 1979

~Ialax

Torsdagen c:1en 11 oktober 1979

IF-Argentina?

* Börje Hästbacka skrev för

Tillsvidare ingen som medvetet arbetar mot miljöförstöringen inom idrotten.

I dag dikteras idrottsmännens tankevärld och idrottsorganisa tioneri:\aB strävanden alltmer av ekonomiska eller nationella in tressen. Under de två. senaste å.rtiondena har det visat sig att alla inte aktar den idrottsliga moralen lika högt.

Och nämner som exempel bruk av prestationshö. en tid sedan i en le· jande preparat, överförfriskade åskådare som stör dare i Österbottningen om idrottens skuggsidor uno tävlingarna och alt en norsk diskuskastare blivit der rubriken "Den sunda själen i den sunda krop pen". avstängd för att han tagit sig ett antal rackare et ter en landskamp. Så här skriver han bland annat:

Idrotten, ren och okonstlad enligt mottot "en sund själ i en sund kropp" bör komma till heders igen. Idrotten ska inte vara vikt för hormongossarna. Idrotten bör vara något positivt, inte något som man kämpar på. liv och död i, omgiven av intrigspel och vinningslystnad.

BH gör det vanliga felet att dra generella slutsatser på basen av företeelser som är giltiga för endast en liten del aven helhet. Elitidrott har inget med tävlings- och motionsidrott att göra. Man ställer inte upp Malax IF:s i och för sig fina fot bollslag mot Argentinas VM lag. Inte heller är det me ningsfyllt för öP:s Brödra förbund "Tro. Hopp. Och Tjärlek" att tävla i samma spår som Juha Mieto. Elitidrott är någonting helt annat än idrotten under mot tot idrott åt alla. Elitidrott - det är fantas tiska prestationer på gränsen till vad den mänskliga krop pen kan prestera. Elitidrott är ett gladiator spel på högsta nivå där aktö rerna är proffs som vilken annan underhållningsartist som helst. Elitidrotten är en miljon rullning där topparna får furstligt betalt för att vara bäst. A v affärsvärlden eller staten.

Elitidrott är Björn Borg, Lasse Viren, Juantorena, Ma rio Kempes, Kevin Keegan, Mohammed Ali och andra smått övermänskliga varelser.

oltah }(ho~ini d.d.. .•

* *

Det här är förvisso sant. För elitidrottens del. Att elitidrotten är osund behöver inte nödvän digtvis betyda att all idrott skulle vara osund.

Stenmarks framgångar med sig.

fört

* En ny Stenmark

Det är länge sedan elit idrotten hade något att göra med mul ·.ot "en sund själ i en sund kropp".

Men där går gränsen. Det är en sak att försöka e f t e r l i k n a Ingemar Stenmark, en annan sak att g ö r a som In gemar Stenmark.

Där - inom elitidrotten ~ finns ett prestationskrav som gör att elitidrottsmannen måste ta till a l l a medel för att kunna leva upp till för vän tn ingarna.

Det är inte ens en på tiotu .sen av de unga idrottarna som är tillräckligt begåvade att börja med elitidrott - men de kan få ut mycket ur idrot ten i alla fall.

Pressen mot gränsen till vad som anses moraliskt rätt är hård, och gränsen är dess utom rätt diffus.

Dels som en följd av täv lingsmomentet, dels av att ba ra röra på sig.

• Den underhåller världen ---' se bara på de publiksiffror som exerr.pelvis ett VM eller varför inte ett OS i fotboll har via teven.

Som .öP:s Brödraförbund exempelvis. Det är ostridigt bevisat att människan orkar mera både fysiskt ol'h psy kiskt om hon utsätter krop pen för viss belastning - mo tionerar eller annars bara rör på sig.

• Den är en sporre som får både ung och gammal att börja idrotta - se bara på vilken effekt Lasse Virens, Björn Borgs och Ingemark

Både tävlingsidrott och motionsidrott är i sig sund - avarter finns naturligtvis alltid men de är marginella i det här fallet.

Elitidrotten har två allmän na funktioner.

Dagens

Iran. -.

Elitidrotten styrs av helt andra, politiska och pkonomis ka krafter, som är så starka att till och med de interna tionella förbunden med lOK (internationella olympiska kommitten) i spetsen är flug viktare i den tungviktsmat chen. Och om nu inte de krafter na skulle räcka til.l finns tryc ket från publiken som kräver allt bättre resultat. Och om resultaten inte infinner sig i en disciplin vänder publil{en helt sonika ryggen till i för mån för en annan disciplin. - Framtidens elitidrott är en kamp mellan tränare och forskare, där det gäller att så tidigt som möjligt hitta be gåvningarna och sätta dem i systematisk, vetenskaplig trä ning. Det sade Bengt Hellsten, friidrottstränare en gång. Han vet bättre än de fleRta vad elitidrotten handlar om. Han fortsatte med frågan: - Var kommer IF Nykar lebynejden in j det samman hanget?

Ledare: Peter Granström

Teckning: Leif Sjöström

w ·

Ett förkastligt fördömande Kristliga förbundet påstår att skolteaterns nya pjäs "Den första gången" är moraliskt för kastlig. Och vädjar till föräldrarna att stoppa pjäsen. utan att ens ha sett den! De baserar sin banbulla helt på en recension i Bbl. Och har till sin förskräekelse upotäckt ord som 'onani" och "homosexualitet" i re censionen. l\Ian undrar var de kristliga grupperna sö ker sina läromästare. - Det händer ju också på om,a håll i världen, att Bibeln förbjuds utan att förbjudarna har läst särskilt mycket i den ..•

* * *

Det är kristliga förbundets s ä t t att för

döma pjäsen som är förkastligt. I och för sig har kristliga förbundet sin fulla rätt att anse precis vad de vill om sexual frågor. Men nog borde de allt se en sak innan de utgjuter sin vrede över densamma.

***

Det verkar som om kristliga förbundet skulle vilja' att ungdomarna får sin sexualupp lysning via pOlTtidningar, herrtidningar, kär leksromaner och sexfilmer på bio. Och &lIt an nat överdrivet dregg. När det sedan kommer en pjäs som tar upp de här viktiga frågorna på ett sätt som de unga själva upplever vara i enlighet med vad

de själva tänl,er och funderar, ja, då ska den förbjudas. Dessutom far Kristliga förbundets lokalav delningar fram med direkta osakligheter när de påstår att "fri sex och dylikt" P å t v i n g a 8 ~Ieverna. För det ~örsta får lärarna bestämma (var för just bara de förresten?) om pJäsen över huvudtaget skall komma till skolan. För det andra har de elever som inte vill se pjäsen sin fulla rätt att säga nej. Och inte se den. Kräv att få se pjäsen I (Presentation på sista sidan!)

Tol'8dagen den 11 oktober 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

till j ämlikhetsdans Joo,o·o,o o

Taxi till dansen när ingen buss kom:

Okey tjejer, skall vi äntligen samla mod och gå till drabb ning ?! Har vi inte tillräckligt länge lidit i tystnad trots att vi känt OSS så missbytta? Jag håller med "Ulrika" (och) eleverna från Närpes gymnasium: N u skall vi da mer kräva en förändring! Det måste ju gå att ordna så att vi tjejer också kan tri

Arrangörerna o • vagartnte •• o , prova nagot nytt. De flesta dansare är för jäm likhetsdans av något slag. alltså för en förändring av nuvarande danstillställningar. Och flere för slag har kommit under de senas te veckorna - fastän diskussio nen varit ganska lam. Stötestenen verkar att vara dansarrangörerna, som inte "ris kerar" att pröva på något nytt - hur är det med mottaglighe ten för nya impulser? Nu klagas det ju inte bara på nuvarande danser, utan ges även förslag. I senaste öP var det en dans plats som annonserade om full ständig dansdemokrat!. Det vore intressant att höra hur det arrangerades och hur det utföll. De som var på ifrä gavarande dansdemokratitillställ ning, skriv till ÖP och berätta.

vas på dagens danspaikkor! Vi vill bjuda upp lika mycket som killarna, men varför får vi inte? (Bjuder man som dom upp, annat än under anvisad tid, får nog mångas blickar en att för stå att så gör man bara inte!) Kunde inte dansarrangörer na ordna så att det blir var annan timme eller halva kväl· len var åt vardera könet? Jag vet Inte vems fel det här Det står svart på vitt i denna Nu när ni i NUFS ska börja är eller var det missat, men den tidning att bul:'s är ordnad via gängen. Fredagen den 14 septem på med era danser, kunde ni som känner sig träffad bör göra Jeppo. Då undrar jag hur man ber hände precis samma sak. nåt åt det, I kan lura nän så grovt. I Vi fick inte njuta av musiken. höra på oss tjejer och vår bön? Såå tjejer, låtom oss höja Det handlar om lördagen den Nu fiek vi ta taxi. Och sen Vi fick kuta runt och söka lift 29 september. Jag plus mänga fick vi tillbringa hela kvällen hem. Den gängen kom alla hem våra röster! andra har sett fram emot en trev med att söka nän att komma lyckligt med taxi. Om inte annat så gör vi n Det konstiga är att samma namnlista och skickar den t~ll l lig avslutningskväll i Forsby. Vi hem med. ställer oss alla att invänta bussen Somliga av oss hade tur, några I bussbolag hade bussar frän andra dansarrangörerna! (ÖP kunde ju exempelvis ta frän Oravais via Jeppo. fick ringa och skrämma skräck ställen, men inte frän vårt håll. Klockan går, men ingen buss i föräldrar och några fick lifta. I Orsak? Vore kul att veta. emot namn från alla som vill "En trogen danslady" Och det J.:.orde ju vara arrangö införa demokrati på våra dan dyker upp. Nu k8.Jlf!ke nån und Det tog tre timmar mot vanliga rar varför vi väntar på en buss en halvtimme att komma hem rernas sak att kolla att allting ser och sen skulle det bli en klaffar inklusive bussar. Det är lista?! ?) Såå intresserade killar och som inte skall komma. för några av oss. Nu kunde man ju förlåta detta ju slappt att låta det gå sä här. Men det är där kruxet ligger. En ändring kan väl inte va tjejer, ska vi inte ta och kräva För enligt arrangörernas annons om det var första gängen. Men Alla blir lidande, bussbolag, ra omöjlig, trots alla dessa år en förändring?? SKRIV! det var inte första utan andra så skall bussen dyka upp. • SE SIDAN 5 av väntan ..• Lena., 19

'Egentligen borde

räkningen skickas

till bussbolaget!'

oooonnnooooooOODDDDDDDDDnDOODDDDDDDDODDODOOODODnoconnnnronnQOOODDOOOOOODDOODDOOOODOooonoonooooooOOOOOJDO00000DDDDg

mer än önslivärt talril{3

~E c

D D D D

• Dagens text handlar om påvar, företrädesvis de så kallade småpåvarna. Det är en art som är mer än önsk värt talrik i vår värld. Det finns små påvar och det finns stora påvar. Små påvarna känns igen på att deras högsta önskan i livet är att bli stora påvar. Stor påvarna kä.nns igen på att de inte vill låtsas om att de är storpåvar. Båda karaktäriseras av en påtaglig maktutövning, i många fall även en dito berusning.

• Småpåvarna utövar sin B makt så det syns. De beter sej som om världen var en enda stor hingstutställning. Storpåvarna handlar mer i det tvsta.. Som om de skäm des för sitt hantverk. Man kan också spåra art typiska drag f klädseln. Storpåvarna föredrar en in-

BERTEL NYGÅAD Yr

SLAGRUTAN

tetsägande finkostym. Små påvarna tycker det är häf tigare med nån sorts uni form. Går de i kostym så ska det åtminstone vara en klart synlig hake på kavaj uppslaget. Och vi haren tredje skill nad: Småpåvarna får du brottl;ls med nästan dagligen i hela ditt liv. Storpåvarna jävlas med dej ändå, utan att du alltid lägger märke till det. • Jag tänker på en sån där när jag läser i Åbo Studentblad att nå~ sned~ångna ordnings män på Kåren har försökt hindra en kvinnoförening från att informera första årsstudenterna. Det är ett utsökt exempel på småpå vars demonstration av sin egen lilla bit makt. Matchen ja~ tänker på äg de rum utanfi)r samma kår hus i Åbo för många her rans år sedan. Kontrahen terna var ordnin~smännen i paradisporten och nuvaran de öP-redaktionen. Orrlning'smännen stod dörren och sorterade lör da!Zsfirare, och vi. Peter G och undertecknad, ställde anta!Z1i~en en eller två frå gor för mvcket. Det bar sej inte häftre än att Peter fick sej tilldelad en tårgasdusch brottnin~smatch,

mitt i ögonen, och jag med mitt osvikliga sinne för rättvisa - rusade fram för att "ordna upp". Jag kom tillbaka rätt has tigt, med -ryggen före, och tog mark på stensättningen framf'ör kårhuset. Sen blev det ett jävla liv. Vi ropade i duett så spottet strittade, och hade inte go rillorna i dörren haft en sta bil glasruta till skydd så är det fara värt att nån form av decimering hade ägt rum.

En stund senare gick vi hem, upprörda över att nå got som på den tiden mark nadsfördes som "Trivsel Kåren", ska behöva drivas

med tårgasflaskor och män niskoätande gorillor vid in gången. • Händelsen i Åbo belyser vår diskussion om småpå varna på två sätt. Dels är det småpåvarnas beteende, deras siälvbelåtna flin i det renodlade maktutövandets allra tydligaste ögonblick. Dels är det vårt eget. nå got onyanserade ropande. Båda beteendena är ex empel på hur makten gör folk onormala. Också den som utsätts för maktutövanrlet h1ir lite konsti~. I stället för att tän ka klart och argumentera börjar man ropa. Om inte minnet sviker mej så tror jag att jag tilltalade en av

dörrväktarna med orden "du din blekfeta råttjävel". Och det räknar jag nog inte till mitt normala språkbruk. Maktutövande förstör folk. • Småpåven själv är allra tydligast i rollen som kund sorterare. När han får släp pa loss som u t k a s t a r e. - Ja, ja, ja ... säjer små påven. Sluta upp att käftas, rör på dej nu bara! Han säjer det med iskallt lugn i rösten. Även om det är bara någon sekund kvar tills det smäller.

::J

~ ::J

~3 ::J

• Sen lyfter han blicken uppåt och låter folket där nere förstå, att här kommer inte vilken boskap som helst fram till vattenhålet.

3 ::J ::J ::J ::J ::J ::J ::J

:J ClIJCIOOOOOO[J[OOOOOOOODDOOOOODOOODDOCIJOOOOOODDOODDOOOOOOwo J[j[][][][J[J[][OOOODDDOOOOOmO!XJ~ODODomrDX!OD

O~TF.RROTTSI~K!\

......

KVEVLAX ·

KV.EVLAX

POSTEN

. I .......

STALLET! FRED. 12.10. 20-01

'*DANSDAX & TEAMET

PS. STÄLLET MED DANSDEMOKRATI BUSSAR: • Ekmans från Sock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

• OT från GrIllcenter, Oravais kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

+- ...

Torsdagen den 11 oktober 1979

• Haidins. från Vasa 20.15 och 20.30.

• Beväring endast gratis i uniform • Bev. klädförvaring • Ingen åldersgräns TONARSDANS busstation

• Majors från Näset 18.30 via Munsmo, Solt centralbutik 1 9via +ToJ'50 by stenbro och Veikars.

+-... .

KVEVLAX

i**~~:;*;~*~:;:;:~*;******.****iij;iiii*t**;ji;iiiiii***********************************i

i första dans i . . Lördagen den 13.10 kl. 20.00 $

,.•

:•

·::.

... ~*EXOM ....h II å *a .*s *P *topp! *

*********** :,..

•

gör att humöret

•

• Funkt.gr. 1/·79 ~.

;*'

BUSSAR: Strandlinjen från Vasa Busstation kl. 19.15 via Solt Lenni Backs bar, Hallbutiken och Långåminne. ' Strandlinjen från Harrströrn kl. 19.15 via Korsnäs, Molpe, P~talax, Nyby, Rain~.bäck. Haglund från KaskO kl. 19.30 via PJelax, Närpes och Overmark.

•

• •

•

SÄSONGÖPPNING IDAGSMARK, LÖRD. 13.10. KL. 20-01:

-=- DAVE TAYIL OR BAND-..........-· ROCKPIANIST FRÅN ENGLAND, KÄND FRÅN BL.A. TV OCH RADIO BUSSAR il. S mk, tur-retur: Sldeby trafik Sideby 19.15, Bkaftung 19.30, Dalen-H:meri 19.55, Lappfjärd via Mejeriet. TjBck-K:8tad 2000, Lappfjärd 20.10.

Mälte] ä: PAskmark (marthag.) 19.40

HEJ ALLA MYSARE!

VI TRÄFFAS IGEN FÖIR EN HELAFTON I

VÖRÄ

ÖSTERBOTTENS

Dekorerad sal

MYSI~ASTE STÄLLE

Lörd. 13.10.1979 kl. 20.00

MED ÖSTERBOTTENS MYSIGASTE ORKESTRAR, FÖRSTAs

SOUND och EXODUS lovar att ni håller värmen!

f~r::~t~~:~;::j

,..och beSJer oss till ,.. :Vörå pa ett heltest· ,.. ,..lIgt lördagspartaj!! :

lWr************** t

- '-"'~"-~;" "

EXTRA_DAMERNAS

.. -

~ - ~

ALD.G.15 AR Ta Identitetsbevis med

BUSSAR: OT:s från Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax. OT:s fr. Kauralär vi kl. 19.00 via Keskls, Klmo, Ora vals. Tuckor.

OSTER80TTNISK~

POSTEN Torsdagen den 11 oktober 1979 _. ------ -------...---------------------------,.;....---------=

TONÅRSDANS PÅ BERGö

Mysig ungdornsdans i

fred.agen 12. 10. kl. 20.00-01.00

NOISE SPELAn

ccc-JUNGSUNDccc

INTRÄ.DE 18. Bussen avgar från Långåminne kl. 19.00 via Dropp-In-baren vid Petalax TB kl . 19.30. Bussen är gratis.

FRED. 12. 10. kl. 20-()1

UNGDOMSDANS I

MASH spelar

~} SOLF

W;S d

...............................~.................................. I

I ~ ÄGLr iSy Ä

.!i

~ 11..._.~_~_~_'~_~_.~_~_;,!_(...I

med BARBARELA

LÖRD. 13. 10. kl. 20.00

LöRD 13. 10. kl. 20.00~0.1.OO 1~ . - - - - - - - - - - - - .

DANS I

• i=

.i ................................ ................................. BUSSAR: Kronlund från Såka kl 19.00 via Kai'leby kl. 19.15 och Kronoby. Vilobacka kl . 19.00, Lillby kl. 19.20, Forsby kl. 19.45 via Bennäs.

Sjönejden från

OT •

accacccccacaDcaCCDDDDCCDCDacn caCDDD U

LÖRDAGEN 13. 10. kl. 20-01

c c c c

orkesterparad I~,I~INTR~~~w!:l~O~P~E~*~

på Waskia i Vasa sönd. 14. 10. kl. 18.0W1.30

a a a a a aa a

I{rys. s vinnare '.

TOPPENDANSMUSIK AV:

g .g

Zenit/', Lazy, Sound, Exodus, Hope, Exom, Noise, Teanu~t, Dansdax, Reflexbandet, Barbarela, Cleo patra~ Zotch.

.g g g

ENTRE 30 MK

a a a

ÅLDERSGRÄNS 20 ÅR

DCCCCCDDCCDccaCCCDCCCCCCCCCCCCCCCCD: ****************** ********************************* I Lördagen 13.10 kl. 20.30-01.00

Inträde :11:-:

•

F REDI & .

Ahos buss från Karleby

MUSTAT ENKELIT

: ..

****************~*

•

19.30,

•

o Förlita. pris i öP:s senaste priskryss går till Martin Gleisner i Sock lot. Han få.r 30 mk. Andra pris går till Elsa Nygård i Jakobstad, och tredje pris till Vera Toppar i Rökiö. Vi gratulerar vinnarna.

Nedervetil:

19.50.

*********************************

o I våras arbetade rockgruppen Dimmornas Bro på fritidsgården i Skinnskatteberg. De besökte ungdomsgärden flera gängen, dels ! för att spela, d.ell! för att få de I ungdomar .själva att .börja ~la tillsammans. ,

TAXI .

ungdomar, arrangörer och även föräldrar. Alla utom taxichauffö rerna Egentligen skulle "tax1räk ningen" skickas till t .ex. buss bo lagen. Nu hoppas jag att detta ordnas, så att vi slipper ta taxi i fort

sättning<>n eller skrämma livet ur föräldrar mitt i natten. Tack för ordet! "En minst sagt Usken b~

Det smäller kring öronen i>ä Elgvis och Elgvira när det är älgjakt 1 BjörIisk6gen, och det kan Inte fä fortsätta. För att Elgvis och Elgvira och alla andra älgar ska kunna röra sig fritt i markerna anordns en demonstration mot älg jakt, och Baluns går förstäs med I de främsta leden med ett plakat i tassen och ropar olika slogans och ramsor. Om äventyren i samband med demonstrationen och om hur våra vänner till slut lyckas lura älgjägarna berättar Bertel Lindell I sin trettonde saga om Baluns som heter "Baluns de IDOn.;tl'erar" i BarnkvlU1en måndag kl. 7,40, repris 16.45,

Sedan var det dags för avslut ning oCh uppspelning inför . kom piSar och föräldrar I Skinnskatte bergs Folkets Park. Ro!g Nordin från Sv TV i örebro passade dä pli. att spela in nägra glimtar fråH denna avslutningskonsert som även innefattar några nummer där DIMMORNAS BRO själva I

l•

i uppträder. S TV 1, fredagen 12. 10. kl. 22,35.

Nya YAMAHA- nytt sound Stor effekt - lite format . Parametrlc equallzer, over. drlve/sustain, AlB channer, m.m.

I Prisen från 2 950:-

Alholmsg. 4, Tel. 14707 J akobstad

öSTf;RBOTTNISKA POSTEN

~vi

Torsdagen den 11 oktober 1979

ska höra av oss'

ytterligqare en i den länga raden undersökningar har blivit färdig. - Men det här är en viktig undersökning. Inte nägon som ' bara arkiveras . och blir liggande. Lovar Bengt Lybäck, ordförande i ungdomsnäITUlden i Kronoby, och säger ocksä vad den ska användas till:

föreningar och sedan i stort sett hälla käften. - Ungdomsnämnde:J. ska vara ett pätrycknlngsorgan som talar om för övriga· kommunala organ I vad ungdomarna tycker och tänI ker om olika saker. I och med undersökningen är gjord har ungdomsnämnden svart pä vitt om vad ungdomen tycker. Sä nu kan ungdomsnäITUlden - Vi kan använda den för att uttala sig i olika frägor som Inte visa vad ungdomen tycker 1 olika har direkt med vad som nu menas frägor. , med ungdomsarbete att göra. Till Lybäck har nämligen en annan andra nämnder exempelvis. uppfattning än den normala pä Vi ska läta höra av oss. För kommunalt häll - den att ung- Inte behöver vi tro att nän kom domsnämnden ska dela ut lite bi-I mer och frägar oss vad ungdo drag (läs: allmosor) till ungdoms- men anser.

I -

En vilitig.uDodersölrnillg

Den undersökning som man gjort i Kronoby är en vil,tig un dersölmlng. Något för andra att ta efter. Den bekräftar vad en del trott - och vad andra blåögt har trott att inte varit fallet. Ta det här med alkohol till exempel. Undersökningen visar att ungdomen i Kronoby använder alkohol i relativt stor utsträckning - även om jag t r o r att den .ligger under genomsnittet för landet. Mellanölsförbudet har sålunda inte haft någon större effekt - utom den att ungdomarna använder starksprit i stället. Observera nu att jag Inte tagit ställning för eDer emot mellanölet som sådant bara konstaterat att resultaten talar för att ett förbud är föga verkningsfullt med tanke på spritkonsumtionen. Vad undersökningen i n t e säger är hur mycket ungdomar na dricker när de dricker. Om kronobyungdomen dricker sig berusad varje gång de dricker är siffrorna alarmerande - däremot inte om de nöjer sig med ett par supar per gång. PETER GRANSTRöM

Festfördelningen

ut på remissrond Arets viktigaste dokument inom SöU rättesnöret för

dansarrangörerna - festfördelningsplanen - håller på. aH

utarbetas. En kväll i förra veckan. satt SöU:s festförde'"

ningsutskott och plitade ihop förslag för såväl 1980 som

1981. Senast måndagen den 22 oktober bör föreningarna

ha sagt sitt om förslaget.

För år 1980 är det bara fråga Varqera förslagen har nu sänts om kompletteringar. En ramför- ut till föreningarna, som har delning gjordes redan i fjol vid möjlighet att komma med förSlag den här tlden. Pä basen av den till ändringar. är sannolikt en del orkestrar re dan beställda för nästa är. I Festförd'elningarna släs fast vid Nu skall den preliminära för- tre olika fördelningstiIlfällen. delningen för 1980 göras helt Sommararrangörerna I IV, V och klar Samtidigt skall en prelimi- VI ringarna samlas pä SöU:s när fördelning för är 1981 kansli den 29 okt. Sommararran höstmånaderna ästadkommas'l görerna 1 r. n och nr ringarna Den senare är strängt taget den samt vlntera.rrangörernll i V-IV viktigare. ringarna aamlaoI 1 Jeppo deR &1 _

~ I _I

__ ~--I

..... _

Ungdomsnämnd~ns ordfö rande Bengt Lybä(,)( och ung domssekreterare BrHa Sved lund studerar rapporten till sammans med kommullsekre terare Karin Blomqvist.

okt. Det tredje fördelllllngstill- terar\8Jlgörerna V-VIII rin- rande, Carl-Johan Forsell, Leif fället ordnas i övermark den 5 gama. Lundström, Gustav Lind och Alf nov. för sommararrangörerna i Medlemmar i festfördelningsut- Hoxell. Carina Kalanrler frän vn och VIII ringarna samt vin- skottet är Paul Backman, ordfö- SöU:s kansli är sekreterare.

@~@~@®)I~II~~@~ir@ ~@ @@@

@ I@ @ tfffi

MUSIKVARO USEl Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och by tesvillkor

®) •

'@P

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 11 oktober 1979

Alkoholvanorna i Kronoby:

Mot Svensktoppen?

De flesta har prövat, Jn,en dricl{er rätt sallan Den :.tndersökning som ungdomsnämnden i Kronoby har gjort är synnerligen omfattande. Speciellt för frågeformulärets del - frågorna täcker det mesta som kan vara intressant ur . ungdomlig synvinkel. Utbildning, sysselsät~ning, bostadsfrågor, familjefrågor, fritidsfrågor. Urvalsmetoden gör att resultaten bör vara representativa för ungdomarna mellan 16 och 30 år i Kronoby kommun. 302 personer ingick i målgruppen och svarsprocenten blev 52,6. Jag ska presentera de mest intressanta re sultaten. • Närmast obefintlig arbetslöshet Arbetslösheten i Kronoby är liten -

endast

1,1 procent bland ungdomen i åldern 16-30. I det avseendet är Kronoby en bra kommun.

Flyttningsbenägenheten är sålunda inte spe ciellt stor - hela 70 procent har för avsikt att stanna i Kronoby åtminstone den när maste framtiden. För att få arb"te tänker 10 procent flytta och för att studera lika många. •

Få. tänker emigrera

Om kronobyungdomarna måste flytta tän ker de I alla fall inte flytta speciellt långt 56 procent vill ha arbete så nära hemkom munen som möjligt om det inte finns jobb i Kronoby.

till tillräckligt (en gång till ... ) med fritids sysselsättning. Mera fritidsutrymmen efterlyses av 41 procent. Bengt Lybäck kommenterade: - Det har blivit sämre i Kronoby sedan de kommunala tjänstemämlen tog över den fritidslokal som ungdomarna själva hade in rätt ... • Dags att öppna ögonen för alkoholproblemen Sedan över till avdelningen om alkohol. Så här kommenterar ungdomsnämnden re sultaten: - Ungdomsnämnden anser att svaren på frågorna om alkohol visar att det är dags att öppna ögonen för alkoholproblemen. ( ... ) Kronoby är Ingen "ny.kter" kommun. Siffrorna: • 69 procent har någon gång varit alkohol påverkade - bland flickorna 63 procent och bland pojkarna 76 procent. • 46 procent angav starksprit som första berusningsmedel, 31 procent angav vin, 11 procent starköl och mellanöl 16 procent. • Mellanölet ingen inkörsport Ungdomsnämnden : Mellanölet som inkörsport till alkohol konsumtion ifrågasätts i och med detta. Ung domarna har inga svärig.,.eter att fä tag på. starksprit även om de inte bar å.ldern inne.

Sverige är första alternativ för endast 6 proc"'Int ifall av arbetslöshet. Det var siffror för de som studerar - bland de som arbetar är motsvarande siffror 30 procent respektive 4 procent.

Mera siffror: • 68 procent blev bjuden på första supen av kamrater, 22 procent k.öpte själv.

• Dåligt ställt med jämlikheten

• Dricker rätt sällan

I undersökningen togs också reda på hur det egentligen är med jämställdheten i hem men. Och det visade sig att det inte alls är bra ställt: Bland de 54 gifta eller sammanboende unga är det till 80 procent kvinnan som främst har hand om hushållsarbetet och till hela. 95 procent främst kvinnan som sköter tvätt och klädvård. Städningen sköts främst av kvinnan i 70 procent av hushållen men i 72 procent hjälps man i alla fall åt. Detta trots att det i 57 procent av hushål len är så att mannen och kvinnan har lika stort ansvar för försörjningen.

Men speciellt ofta använder ungdomarna inte alkohol: 4 procent angav en gäng i vec kan, 18 procent ett par gånger i månaden, 28 procent en gång i månaden och största delen. eller 42 procent ett par gänger i året. Vad de dricker? Jo: mellanöl 2 procent, starköl 23 procent, vin 17 procent och starksprit 62 procent. Varför de dricker: - För att koppla av, svarade en klar majo ritet på 60 procent. För att bättr kunna um gås (17 procent) och för att kompisarpa dric ker 18 procent. • Ingen knarkare

På fritiden är de flesta rätt aktiva - 60 procent tillhör någon förening. De ideella för eningarna attraherar 41 procent, idrottsför eningarna 34 procent medan de politiska en dast 5 procent av de som överhuvudtaget är med i någon förening. Något att beakta vid fördelningen av stat liga och kommunala medel. Endast 18 procent ansåg sig inte ha tillgäng

Röker gör endast 24 procent och ingen mycket glädjande - har ingen ens provat på. knark. - Vi hoppas bara att deltagarna svarat är ligt på frågan.

Att Carl Gustaf också uppskattade Vffes och Bossw" ".'si\!{ i Stockholms slott har bröderna. bevis för i form av f 1 j t:id, från kungen. Nu befinner sig alltså Mosabackatangon på Svenskto p,w"i' försökslista. På skivbolaget Kompass Records notera.r nnn händelSe.n med tillfredsställelse och Uffe & Bosse samt 1r'd· författaren Rolf Söderling är mera än nöjda.

Icltjller

V12 M + S Stålrad 'i al med hög fri ktions gummi Ett suveränt väg grepp på såväl snö och is som på torr vägbana Mycket tystgående.

Kommentarer på föregående sida.

Elorgel med mångsidig auto matik: 8 rytmer, automatbas, ;:=~,.~~~ ochord och MINNE! Inil hemsk WLM. Äkta träfinish. 12 mån. garanti. Kom och provspela! Storal'å nggatan 41 Vasa tel. 961·110159

Sedan Uffe & Cosse ,''-llderSSOIl besökt Iwnung Ca,d X VI Gustaf har de svensIm tidningarna och Sveriges Ihit:,) ~ I"' fl ögonen öppna på de östllyländska sångarbröderna. De 8 \ ,'Ils·;:a tidningarna beskrev kungabesöket som en stor bedrift fl 'I är inte alla dagar trubadurer får kungligt tillträde fr.,. atl ·" ·"l· lämna en skiva, skrev man bland annat. Sverigcs Ih :1' ' H,lp rade också händelsen och sedan dess har Lp-Sidvall m~d ~1c'sa backatangon spelats rätt ofta i den svenska radioll.

PETER GRANSTRöM

KLEBER VINTERDÄCK FÄS FRÄN:

NYHET: WELMU A

. '111110.".

Vffe & Bosse (bilden) är pil. j{oli 'ltg mot Svellsh.\'·!)llen med "Mosabaclmtangon". SCill!": '.' ·,+"':01 hrms tall~oll nwd \lä svensktoppens försökslisia ocr; :, 11 ·, \'l'rif~eS Rariio taRit llIed låten kan redan rälmas som el! o;lol·t plus. l)~t ä~ hl" il'l:! ,la gar en finlandssvensk sidv:! lwmmer mcd i d.I'P !,,'\ "(':! I;"!I'",r rensen. Det senaste finh.tI HL<;svells!m ius::lj{ct p:\. Svensl...1n;li't"" var gruppen Cumulus som Lo.m. detta blm' I<älld i gral1nht.ndet med turneer i folkparIH'-I'>'" ~om fÄn,l.

Vi utför slipning och lackering av trä· och parkett· golv. Tel. 967·16019 ......

Jalles Ring, lappfjärd 962-21470 Shell, Närpes Busstation 962-41527 Auto-Bo~nia, Närpes 962-41777 Kesoil, Overmark 962-53496 Sol'f Centraibutik 961-35185 Kesoil Niinistö Sandgatan 19, Vasa, 961-245784 Bens-Oil, Smedsbyvägen 3, Vasa, 961-110333 Vörå lantbrukscentral 961-56601 BP, Palvis, 961-57020 Kesoil, Kållby, 967-18166

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 11 oktobe

Ny ÖP:serie:

Redan som barn

• • •

och först i turen:

Olof Granholm, författare . ''jag är uppfödd med modersmJ·ölken med intresse för

samhällsfrågor' ,

I 'Redan som barn' I?,resenterar OP hur det var på den gamla, goda tiden. ' Detta

om hur de upplevde sin ungdom. Nästa vecka:

Kontakten mel "Jag är född i en liten gårdsgrupp som heter för Norrminne, fem kilo meter från Petsmo by. Vi hade ett småbruk på sju, åtta tunnland ... blötmark . " och lite skog. Pappa var slaktare och hästhandlare, och på vintrarna ' var han förman åt sågbolaget i byn, mätte upp virke åt skogshuggarna och sånt. Så det gick ju bra på den tiden, så länge pappa levde och förtjänade. Vi levde gott, kan man säja. Från början hade jag åtta syskon, men de hade dött, tre flickor och två pojkar, innan jag föddes. Flic korna drunkna på fjärden på väg till skolan. Pojkarna dog när de var små. Det var rent ut sagt så dåligt med maten på den tiden, så de stilla pojkarna för fort med pärona ... Mamma bruka berätta om då pap pa var med en av pojkarna till dok

torn. Läkaren fråga vad han ger pojken för mat, och pappa svara att 'jag stillar nu an mest med pä rona'. Men då sa doktorn att 'man stillar ju en gris, inte stillar man ett barn!' - Men språkbruket var ju som det var . .. När jag blev född hade jag två äldre bröder. Jag var lillpojken, och jag vart nog bärgandis bortskämd med kläder och sånt ... Men så dog pappa när jag var sex år. Och det räckte int med det. Sågen i byn gick i konkurs, och pappa var i borgen på ungefär 30.00Q mark, och det var ju allt vi ägde. Hemmansvärdet sku ha strukit dit ,så vi fick lov att bör ja arbeta och betala av till banken. Så blev det tungt.

"En U'1i dem s 1;'0 t ett skott • _. ja~ tyckte han varen ru11U1 noike"

YRKE: Författare. På he)tid sedan 1971.

ALDER: 55 år.

"UNGDOMSTID": På fyrtitalet, "efter skriftskolan 1939

-1940 . . ."

HAR GJORT: Gett ut 5 egna böcker och redigerat 1

bok. Skrivit 2 teaterpjäser och 2 radiopjäser. Ger ut en

ny bok i höst.

SKA GÖRA: Skriva om sånt som han berättar om i t~x

ten invid. Tillsammans med "Ilästhandlarens son" 80m

kom i fjol, ska det bli 5 romaner på temat.

HAR: Hästminne.

TYCKER: Att dagen~ ungdomar är städade och uppför

sej bra. De är mer försigkomna än förr i världen, och

det är bra!

Jag börja i skolan året efter det att pappa dog. Skolan hade jag in genting emot. Vi hade en snäll och bra barnskollärarinna. Själv var jag inte särskilt snäll, kanske hcllre tvärtom, men lärarinnan var förstå elsefull. Kom jag för sent till skolan. och var våt om fötterna då jag ha de glöitt i snön (lch f flödvattnet över fjärden, så fick jag sitta vid kaminen och värma mej . Hon gick efter egna strumpor och jag fick byta om ... Men vart hon arg så nog fick jag runt öronen också. - Fast det var jag ju förstås skuld till själv, int var det hennes fel.

När jag kom upp i skriftskolål dern, blev jag intresserad av sam hänet och sånt som hände i världen.

Jag följde med hela tiden tack vare mamma SOm också var intresserad. En granne hade radio redan i början på trettitalet ,och vi satt och hörde på nyheterna och gubbarna satt och kommentera. Jag minns kriget i Abessinien. Vi höll på abessinierna. En gång kom jag hemspringandc från skolan och hade väldigt bråttom, då jag mötte en bekant på vägen. Han fråga var för jag hade så bråttom. Jag springer för Abessinien! sa jag.

Så in i det var jag. ' Jag sku hem och läsa tidningarna och se efter hur det gick för abessinierna ... Vi var också bekymrade över in bördeskriget i Spanien. Vi höll på regeringstrupperna. Jag kommer ihåg en söndag, det var några äldre pojkar hos oss på gården, och de hade en knallsmättar, en sån som man skjuter med. En av dem sköt ett skott och sa att 'man borde nog fara till Spanien .. .' - Jag minns att jag stod och såg upp till honom och tyckte att han var en rama och modig pojke. Så jag är uppfödd med moders mjölken med intresset för samhälls frågor.

* lskriftskolåldern kom ju också det här med flickor in i bilden. vi' gick ju int på dans före skriftsko lan. - Nä, vi gick på bönemöten! Baptisterna hade ett bönehus och dit gick vi.

"Man 'v isa int att man tyckte omen flirka ••. man sprunp orh lu!!!!,u dem" Det var vanligt att flickorna satt på nästsista bänken. Och vi satt på siSla bänken bakom dem. Och då sku man ju sitta bakom henne just som man tyckte om. Men man tyckte ju om dem bara smyg ... Vi kan väl ha varit en fjorton, femton år då vi börja gå i armkrok med dem. De kunde slå i troppar där utanför boden, och vi gick fram och tog den man tyckte om i arm krok. Så gick man en runda och kom tillbaks, och då kunde kamra ten fråga: - Nå tryckt on na i armin? Tryckte de i armen så var det nog grejetr! Det levde man länge på. Men annars så visa man ju int att man tyckte om en flicka. lnt på nåt vis. Utan tyckte man om nån så sprang man efter dem och lugga dem och sparka dem eller ,gjorde

att I

J: kon i sa på l k on

a tt på bör;

a:n p-ä! a

H j~

SI II SL

a la

h g <1; ,

es Dra S:or

fins: Di

rpl ja <7 <!er r

ma.

oktober 19'79

Torsdagen den 11 oktober 19'79

O S T E R B O T T N I ~ k t\

------------------~---------------------------------

• L

P O ~ T F. 111

ar otroligt blyga på den tiden'

flickorna gick

•

VIa

Jag tog henne i armen - man ha de ju lite erfarenhet av att gå i armkrok! - och jag märkte att hon int hade nåt emot det". Så kom vi ner mot Metviken och stod där fram för en port, och jag försökte säja nåt men int svara hon nånting. Jag visste int om hon var fientlig eller vad hon var ...

"E mått va feil på honje flickon . k.aonan o som sIr på himelin mitt i lUlttin!" Så bäst som det .var så peka hon upp i himmelen och så sa hon 'KUU'. Då blev jag rädd. Jag tänkte att 'e mått ju va na feil på honje flic kon som sir kåonan på himelin mitt i nattin!' - men hon peka gång på gång och sa 'KUU, KUU', och jag visste ingenting ... Jag kunde int ett enda finskt ord. J ag träffa den där flickan på fler danser, och jag följde hem henne. Jag tror till och med att jag pussa henne. .. om det vill sej till ... Det var första kontakten jag hade med finska språket.

nit annat illa... Det var bevis på att man tyckte om dem!

Jag minns när vi sku gå fram, bli konfirmerade, då hade prästen in oss i sakristian en i gången. Man vänta på sin tur och var ganska nervös. De kom ut en och annan och man såg att de hade gråtit, huvudet hängde på dem och man vart rädd. Så börja prästen be då. och det var ~ den och det var fan som stred ocn själen då redan . . . Och så fråga :ästen om jag sim välja Jesus, och j .g svara helt uppriktigt att jag sku b kja gå på dans. Han försökte nog säja emot, men j:.g hade ju bestämt mej . Sen då på sensommarn så börja II .an dansa, och då for man nog på a la danser, både lördag och söndag. J tg hade börjat arbeta här i stan d i, så det blev mitt i veckan också. .:est var vi på brandkårshuset i. Dragnäsbäck och på Työväentalo på S.oralånggatan. Där var det mest finska flickor, men vi gick nog gär Dl dit för det. Jag minns när jag var där första ~gen. Det gick bra med dansen ~

jag hade den konsten för assit, brö derna hade tränat på mej där hem ma. Hon var liten och ljuslätt och

jag våga nästan int se på henne. Mot slutet sa jag nånting, att det var halt golv eller mycket folk eller nåt sånt, men hon skratta bara. Hon hade bra .tänder, det såg jag nog. Det var int många som var borta ...

"V i börja ju träffa på såna som pussades som ... som

hundvalpar" Jag hade några äldre kamrater med mej som sa hur jag sku gÖ:Ta sen. Jag sku vänta medan hon kläd de på sej, och så sku jag börja gå bredvid henne. Jag stod .och vänta och jag var nervös så jag skaka. Så kom hon, och jag börja rrå bredvid henne. Då börja hon sprin ga! Men jag tänkte att int får man ge upp så hur som helst, så jag sprang efter henne. Så sprang vi bredvid varandra då ungefär till Va sa Sparbank, och så sakta hon av och börja gå.

Vi var så otroligt blyga på den där tiden. Kontakterna med flickor gick vi~ .Spriten. Man ställde sej po sitiv till sprit. lnt var vi nykterister int! Det sku helt enkelt int ha gått utan sprit. Jag sku aldrig ha våga gå och dansa eller över huvud taget ha kommit i kontakt med nån flicka om jag int hade tagit mej nån sup. Jag anser att det hade' en rent ut sagt social betydelse med spriten. Det kanske låter som man sku ta la för alkoholen då man säjer så där, men sanningen var helt enkelt bara på det viset.

"Jag s ku aldrig

ha våga dansa om jagint hUM tu.!.!it mej nån sup'" Vi hade för vana här i stan då jag var "tillsammans med några and ra landspojkar, vi arbeta på öster bottens Kött - vi hade för vana att gå in på ett ölkafe som hette Aino och vi drack varsin två öl ... det var större flaskor på den ti den. " förrän vi for på dans till Dragnäsbäck. Två öl var nästan för mycket ... man ville börja kasta upp ... en och en halv :ru.kna vi sku ha varit pass ligt.

•

sprIten

På den tiden när vi börja fäälas, var vi mycket mer blyga och fulla med komplex än vad ungdomen är j dag. Jag är glad att dagens ungdo· mar, fast de förstås också är blyga, int behöver dras med samma svårig heter som vi hade. TilJ exempel I fråga om det motsatta könet.

Men sex var ju annars nånting som vi pojkar prata om hela tiden. Det var ju A och O! Vi hade inga kunskaper utan vi fick fråga varandra: 'Hur var hon? Hur gick det? Fick du pussa henne ?' Hur de pussades var väldigt vik tigt. Vi börja ju också träffa på så na som pussades som . " som hund valpar, som vi sa. Såna som använde mer teknik. Och då var man ju väl digt imponerad. - De pussades som spädkalvar! Men nåt mer blev det inte, hur gärna man än hade velat. Man gjor de väl inga stora ansatser heller, ' man var helt enkelt rädd. PUSsandet var nog bara för att man sku visa att man var karl. En kamrat och jag hade skrivit efter en bok till Sverige när vi gick i Skriftskolan, Den hette Kärlekens ABC. Och då vi studerade bilderna och genomskärningarna, så räkna vi nog att vi var väldigt försigkomna av oss. Men i verkligheten var det no.g tvärtom.

'!Om man onanerar

så bör.iflr det

växa ut en

spad-äss

i ,handen"

Och den där boken, int hade den nån nytta med sej! Bland annat stod det om onani, och där varna man för det ... Jag kommer ihåg på tal om onani, då vi gick i skriftskolan så stod vi dar på- utomn ustOaletlen och alla pojkar berätta ju allt möjligt. Så var det en pojke från Vasa som be rätta att om man onanerar så bör jar det växa ut i huden i handen en spad-äss! Jag minns jag stod och titta om kring mej, och det var många som börja smyga fram handen och se ef ter om de sku se nån spad-äss" Själv gardera jag mej så pass att jag int titta i handen med samma. Men jag tror nog, om jag säjer som sant är, att jag smög mej bakom en knut ef teråt och skåda i handen om det sku vara nån spad-äss där ...

•

Så på det sättet så levde man nog, kan man säja, i en ynklig tid." Vid bandspelaren: BERTEL NYGARD

Torsdagen den 11 oktober 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fjällvandring ett nuturnära sätt att l,ev,u

LÅNGLÄSNING

Stefall Palm, 2<1·årlg diplom· '

Vad får folk aU frivilligt traska 15-25 km om dagen? Med ca 20 kg pack ekonom och fjäUvandrare bening på ryggen? Äta enkel och kraftig mat tillredd utomhus? Sova i små rättar i denna veckas ÖP och I några veckor framåt om tält när regnet smattrar mot täl'duken?

J Det här ingår nämligen i fjällvandring. Ett intresse som entusiasmerar allt

f : : : : : :en äz en grej flera.

på Immmande.

Fjällvandring är ett naturnära sätt att leva. Det är tro ligt avstressande aU leva helt 'p å naturens villkor ett slag. Att tillreda morgonmål vid en

forsande,

Iskall

fjällbäck

höljda toppar. Att vandra längs karga fjällhedar och nju ta av stillheten och den arktis ka vegetationen . Att få. syn på några av fjäll världens fågI'llr eller djur.

\ . .omgiven av höga fjäll med snö-

* *

Renar eller fjällämlar, ripor

Varför 'l

eller en fjällabb. Eller rentav ett av de stora rovdjuren. Att slå läger i en väl vald dalsänka och somna till fjäll bäckens porande. Det är svårt att i ord fånga det som gör fjällvandringen till vad den är.

- finns rösad-e leder, dvs. märk ta stigar. Dessa är dessutom ofta kantade av övernattningsstugor på lämpIlga dagsmarschers av stånd. En del tror kanske att den "rätta ödemarkskänslan" inte ska infinna sig på en rösad led. Så är det inte. Lederna är ofta dragna då för att genom- i de finaste omgivningarna.

rustningen är billigast efter sä songens slut. Och dessutom har Kanske för den fantastiska. vi nu hela vintern på oss att pla naturupplevelsen. önskan att nera en fjällvandring till nästa föl' en tid koppla bort det tak. sommar. JlQlU'atiska samhället. För lUO ~Qens skull. Växt- eller djur • Sunt förnuft, hyfsad kondis intresse. och kunskap

En del rycks kanske med ay !m.mraters intresse. I många fall blir de själva så. fascinera de att de kommer igen år efter a\J:. Fjällvandringen blir däref ~ närmast en del av "llvs f.iIosofin" .

Vad

kräv~

fortsättning vecka Nästa med mera Ingående beskrlv

dyrbarare utrustning. På det sättet riskerar du inte så. myc ket pengar om intresset snabbt svalnar.

all fjällvandrings utrustning är okristligt dyr. Och om det blir bara en gäng skulle ju pengarna vara ganska bortkastade.

Men framför allt fär du då en chans att bUda dig en egen upp- ' (attning om hurudan utrustning du vill ha vilka egenskaper Försöker man skaffa aUt på ryggsäcken, friluftsköket, tältet en gång blir nog räkningen rätt bör ha för att du ska vara nöjd. • Vettigt att i början hyra utrustning

Men respektera att alla inte vill låna ut t.ex. sovsäcken eller den dyraste utrustningen. Nedan en liten förteckning samt priser på. oundgänglig och undgänglig utrustning. Prisupp gifterna baserar sig främst på svenska priser som torde ligga något under vära priser. På rea lisationer kan du komma över ut rustning billigare än vad prislis tan anger.

Många har säkert funderat på. att pröva på. fjällvandring. Hen ofta hänger det upp sig på "~t: Hur man ska. hitta i f;IiiJleIL Utrustningen. lAnga _ r . Rädsla för hårda an IlfIIängningar. Dålig tilltro till . . egna förmAgan att klara ..", Och inte minst. farhågor föra en fjällvandring? Kort sagt: I Trots att . en !.ed ä,r rösad har inte alltför usel kondition, en del man ofta inga andra i sikte än att det blir vlUcHgt dyrt. utrustning, sunt förnuft samt en den egn.!!. gruppen. Undanltag vis En. del av dimmorna. kring des- del kunskap om hur man tar sig sa huvudleder. På vissa leder möMo tankar tänker jag försöka fram i fjällen. ter man inte en själ under en hel sk1ngra. Dels 1 artiklarna om Mycket mer behövs egentligen dagsmarsch. fjällvandring, dels genom hänvis inte för en enklare fjällvandring. Fjällvandring ~ter enbart komning;lr till bra facklitteratur i J:"ör det är naturligtvis en sän I pass och karta i orösad terräng ä~t. man ska börja med. Det är föga gär också bra för sig. Då kan Kanske du tycker att hösten förnuftigt att genast sikta på Hi- man ju gå hur man vill. Men för är fel ärstid att skriva om fjäll_I malaya eller Grönland tvärs. en oerfaren är det säkrast a.tt vandring. De flesta fjällvandrar I alla vära närmaste fjäll - 1 börja med rösade leder. ju pI. sommarn. Visst, men ut- norra Finland, Sverige och Norge Många föreställer sig att

•

Här i första artikeln berät tas om den utrustning som krävs och här finns också tips om en del lämplig litteratur.

Det är upplevelser som man varken med ord eller bild kan få en oinvigd att förstå..

•

Fjällvandring är att ta sig fram i fjällen med allt man behöver på ryggen. Så kan mall kort fattat definiera ordet fjällvandring. Och det man inte har på ryggen bjuder vildmarken på. T.ex. iskallt färskvatten l glasklara fjäl1bäckar och. sjöar. Helt fria från civilisationens gifter. I allmänhet fjällvandrar man i mindre grup per, oftast 2--4 personer. Under färden ska man alltså klara sig med det man har med I ig och det som fjällvärlden bjuder på. Man har följ aktligen med sig utrustning 'för a.tt övernatta, tillreda mat samt orientera sig fram i fjäll världen. För övernattningen behöver man sovsäck, I1gg

Oundgängligt Ryggsäck 300- 600 mk Bra sovsäck, dun 350-1200 .. syntet 200- 450 " Kartor ........ 15- 30 " Ist saftlg. I synnerhet för den som Kartfodral 10- 50 .. är ung och lever på sommarför tjänster och veckopeng. Till en Undgängligt början brukar man dock klara sig Fjällvandrartält 400-1800 mk med mycket som man redan har, Friluftskök .... 80- 110 t .ex. kläder, stövlar och sovsäck. Packpäse ..... . 40- 60 " Ryggsäck fä( du kanske läna. Höftbälte 50- 90 Tält klarar du dig utan åtmins Liggunderlag •. 30- 70 " tone första gängen genom att ut Kompass ..... . 20- 120 " nyttja övernattningsstugor. Sover man i övernattningsstu Det kan vara vettigt att l bör- gor klarar man sig med bUligare jan försöka lAna eller hyra Ute campingsovsäckar. Packpäsar är

underlag och tält. Matlagningen kräver också mat. Och kokkärl och friluftskök. Om man inte tillreder över öppen eld. Orienteringen krä ver karta och kompass.

* * *

Man kan dock klara sig utan mycket a v denna utrustning. övernattningen kan ske i särskilda övernattningsstugor i fjällen, liksom matlag ningen. Orienteringen blir ganska trivial om man följer någon av de rösade leder som finns i många a v våra fjäll. Själva vandringen sker i allmänhet l dalar och bergspassager. Någon eller några toppbe stigningar brukar sätta extra färg på vandran

det. Fjällhedar kan man också. vandra på där sådana finns. Glaciärvandringar är också möj liga, men är långt ifrån ofarliga. Bör alltid ske i grupper om minst tre, helst fyra, vana fjäll vandrare. Samt med bra utrustning. En fjällvandring omfattar oftast minst <1 dar. Upp till 14 dar kan man i normala fall vandra. Därefter stöter man på en gräns i form av mat transporterna. Att bära med sig näringsrik föda för mer än ca 2 veckor blir tyngre än man mäk tar med. Men vill man vandra längre kan man ju arran gera med påfyllning.

Torsdagen den 11 oktober 1979

() S T ..: R B O 'I T S I S R 1\ l' O

påsar man kan fäBta vid vissa ryggsäckars bärramar, volym ca lnnnnnn 30 liter. HöftbäLte behövs då rygg säcken är tungt packad. Liggun derlag är nödvändigt vid övernatt bamet.~ ning utomhus. Skyddar mot fukt I och · markkyla.

u'-rörelse

_. Utrustningen MASTE vara lätt Som allmän princip kan sägas att utrustningen ska vara lätt. Det går inte att släpa några 30' kg :s campingtält genom fjällen. I Därför ska man undvika att ta med alltför mycket onödigt. Men inte heller lämna bort något nöd vändigt. Böcker om fjällvan{jring brukar innehålla utförliga listor över både utrustning och provi ant. • Studera litteraturen

g r

t I.

g h.

1 f: N

luOOuuuOUDOODDDDDUOODDJUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUOODODUOUOOODDOOl~nn

YVS ordnar månad

·Med uf-rörelsen

i I"tt;terbotten

mot framtiden

Startar med

barnledarkurs

- Det blir i Pnrmo den 20 oktober -- TONARSTINGET . - väntat och efterfrågat, säger Toffe Sparv på SöU. Den här gången Skall vi försöka tänka oss vad framtiden kom· mer att bära i sitt sköte - och hur vi skall möta den. Te. mat för tonårstinget är "Med uf-rörelsen i framtiden".

VIINOlU VlJS k tt . led ktob .. d l Det blir tre diskussionsfrägor. . ' .ommer a 10 a o er mana ' Första frågan gäller "Vad ger med en kurs pa SÖFF som har som motto att ge barnd sf'" . h d .. . . Iung om orenmgen meJ oc va ledare inSikter I hur barnen fungerar .1 grupp oeh en. d?" M . E' k'lt

ger Jag en . . ,1rHl nksson s I .

från Malax, flitig medarbetare i DÄR TAR VI UPP lel,ens pedagogiska betydelse oeh ÖP och Vbl, inleder frågan. presenterar olika material, sånger, musik och litteratur. Om åldersgränsen och alterna I\.ursen är planerad till lördag 13 och söndag 14. 10. tiva sysselsättningar för tonårin Anmälningar och upplysningar om barnledarknrsen fås gar, kommer Anne-Lie Ahlqvist, från SÖU:s kansli, tel. 961.115372. även hon från Malax, att prata . .. Det är.. en fråg. eställ.nin g som sä-I VUS är som alla vet ett nystartat barnforbund som kert vacker dIskUSSIOn. ser till sin främsta uppgift att främja barllkult.uren i I den allmänna debatten, som vår landsända och utveckla barn- och ungdomsverksam heten på föreningsnivå.

avslutar tinget, får deltagarna möjlighet att ställa öP:s nya chefredaktör . Peter Granström mot väggen. Frågorna skall ut arbetas inom ramen för grupp[ll' betet. Men givetvis får vem Eom helst också komma med egna frågor. Samlingen i Purmogården är kl. 13.00. Senare har deltagarna möjlighet att delta gratis i den dans som ordnas i Purmo samma kväll.

Det kan vara hälsosamt att nå got sätta sig in i fjällvandring genom att läsa. På det sättet bru . · kar nöjet också bli större. Bl.a. slipper man begå onödiga misstag och vet en del om vad som kan vara värt att iaktta under en · vandring. En utmärkt nybörjarbok är Per Och som VUS ordförande · Nu frågar ni er säkert vad : Stenings "Vandra i fjällen". Den uppmanar jag er alla att ta ' man gör på ett daghem? Må behandlar allt grundläggande som aktiv del i det som VUS, i sam- ! let är att ge barnen en chans en ny fjällvandrare bör känna' råd med olika föreningar och att utveckla sina egna anlag · till. Finns både i bokhandeln och kommuner, anordnar. I och ideer, att få barnen att '. på bibli-oteket. I VUS har bl.a. uppmanat l fungera i grupp. Men mera om I ungefär samma stil går Skid- Botnia barnträdgårdslärare att detta på kursen. och friluftsfrämjandets "Fjällbo- ordna en utställning med teckVUS önskar att ni under det ken". ningar och annat material för ta barnets år har fått en in Vidare kan nämnas E, Linds att på det sätt ge allmänheten blick i en del ' av barnets situa ; "Sommarutrustning för friIufts- en blick i hur barnen har det tion i dagens samhälle. liv". på våra daghem. PS. Dragare för kursen blir Utmärkt litteratur om utrust- I Målsättningen för våra dag- undertecknad plus SÖU.instruk nin.gen är tiUverkarn.'ls egna ka- hem är att hjälpa barnet till' tör Tor Sparv. DS. taloger. De berättar utförligt om en allsidig och harmonisk ut-I vus ordf. · kvalitetss kiIlnader på ryggsäckar, I veckling. KENT TAIPALE · tält, sovsäckar. Dem får du i all män het via försäljarna, dvs. sport. affärel'Ila. Bra kataloger utges år på torsdagen eller fredagen. Vi! ligen av t.ex. Fjällräven och Nor skall göra vårt bästa för alla! diska FJäder (Caravan ). som vill får delta, sägE'r Toffe. För den som vill ha lite inspl ration till fjällvandringen rekom Det kommer att bli en nyt menderas t .ex. mänga av Christer tig kurs för de som vill arbeta i Bouchts böcker. Erik Nilssons med barngrupper, fortsätter han. !'Sarek. Vandringar i vår sista , VI kommer att berätta om ma- i vildmark" samt. "De vilda djurens - . Det kan finnas le<llga plat- I t erial f"or ba rn kl u bb sver ksam h et , Sarek" är utmärkta som inspira ser bli barnledarkursen på SöFF · lära ut lekar, tala om vad som tionskällor. Men de är av typen ännu på torsdagen då ÖP kom- krävs aven barnledare osv.

lyxböcker och kostar multum, mer ut, säger Toffe Sparv på

Därför rekommenoeras biblioteks- SÖU. Visserligen droppade an- VUS:s ordförande Kent Tai

besök för deras del. : mälningarna in på måndagen. Så pale och jag själv kommer att Den ovan uppräknade litteratu-,' kursen blir nog av. Men det fanns inleda diskussionerna. Vi kommer Under den gångna veckan har ringträffarna fortsatt. Första rel' -- utom Chr. Boucht - är ännu le<iiga platser på eftermid- att ge gott om tid för frågor och ringen höll sin rlngträff I Kronob: I med 15 personer närvarande rikssvensk. Böcker av finländskt dagen. rMOnemang kring ledarfrågor, (ovan) och andra ringen hön ' sin träff l Ytteresse. Hela 8'7 perso ursprung på svenska I ämnet ex - Det kan löns. sig att ringa försäkrar Toffe Sparv. ner var närvarande därstädes. imerar knappast. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------De finska böcker som finns är fåtaliga och oftam dåliga. För den 110m behärskar det andra inhems ka kan nämnas "EräretkeUyn I opas" av T. I. Sorjonen. Boken är dock föråldrao speciellt vad ut UNIROYAL SÄLJER: rustningen beträffar.

Fl·n.nS p l ats

att

SKAFFA VINTERDÄCKEN REDAN NU.

Tevt: STEFAN PALM Foton: Ur FJELL OG vmDE 2/79 D SEKRETERARTJÄNSTEN vid FSU och UBF har lockat tre sökande: Monica Rönn-I holm, Klas von Bell och Erik Häggman, de två förstnämnda från Nyland, d~n senare från österbotten. Valet görs den 19:e oktober vid UBF:8 styrelsemöte och fastslås 'dagen efter på. }'SU .~relsemöte.

:81

Skaffa dig vinterdäc ken redan nu, innan du överraskas av hala vägar. Från ' vårt stora urval hittar du hållbara, säkra vinterradial däck. Kom och välj nu innan den stora ruschen börjar.

FRAN 'Ö'SS'~

Shell·Service Lappfjärd 962·21310 Service-Center, Ytterma-rk 962-56289 Solf Service 961-35022 Korsnäs Billcentral 961·641002 Shell Service, Mejeriga tan 9 Vasa, 961-113249 Shell Service, Jakobs gatan 15,967-10090 Shell Service, Rådhus gatan 41,967-12038 Shell Service, Kronoby 968-45256

•

... .

. Ö~TERBOTTNISK.A

Bu.ödraförbund.et får hårt mothugg:

Torsdagen den 11 oktober 1979

POSTEN

. . . punk. . . punk . . . punk . . . *

Den första juli I år samlades massor av folk tiO Horten-festivalen. Höj<!punkten var Edil' &I The Hot Roads, punkband frän England. Man fick en Inblick I punken och sedan fortsatte det av bara farten.

'De trotsar oroliga hustrur,

l augusti satte Sociallstls.ka Unga Igång en stor kampanj - "Roclc mot raslsme og arbeids loshet". Punkbandet Crisis från Brixton, London och reggnegruppen Cygnus, Invandrare från Ja malea bosatta i London, drar på tunle genom hela Norge.

En fredag kväll stod Moelv I turen. lngfon åldersgräns och alkoholfritt! Alla laddade upp till fest, både "äkta" punkrockare och "pInk ladies".

kolle~ers

Först spelade ett lokalt band, 'Sand';:,and dur ex press". De har

spelat samman endast ett år men

gav verkligen prov på skicklig

Tro. Hopp. Och tjärlek •. musik.

Annars satt folk upp efter väg

garna. men när CrisiB kom på

scen kom alla upp på golvet. De Ja, män lär man sig dA aldrig förstå sig på! ras texter och musik var bra,

Eller rättare sagt, deras s.k. ambitioner. Och eftersom vi fast volymen kunde ha varit läg

lever i ett konkurrenssamhäUe finns det mer än nog av till

re. Cygnus avslutade kvällen. fällen för män, som vill uppnå olika m å I. Jag förstår mig inte riktigt på

Till raga på aUt brukar männens karriärlystnad kombineras reggae men det gick i B0b Mar ver vi inte heller färga hårE't t .ex. , da säkerhetsnålar, vara aggressi med ett mytiskt brödraskap. l broderskapets namn har rnan ley-stil. Vad tyckte då punkrockare från blätt, vi får fram vårt budskap I'~ va? genomfört revolutioner, störtat tyranner och erövrat konti nenter. England om att vara ! Norge. ~r.då England ~ch Norg.: är ju Jo, för att chockera och få folk Nu tänl.er rnan skida genom halva österbotten. Rent ut sagt illa! andå två helt ohka samhallen. att lägga märkt! till att de här

Ulrika i Norge:

• varmngar och aJJmänt

Om en fest både för ~äkta~ punkrockare och ~pink ladies~

sunt förnuft'

*** •

Fyra I övrigt mycket välartade (kanske med undantag av för smala axlar, för rund mage, för omfångsrik midja eller en ,Puls, som slår på tok för snabbt. Det är kärleken!) SÖ U gossar har nu beslutat trotsa oroliga hustrur, kollegers var ningar och allmänt sunt förnuft och ingått ett blods-brödra förbund I vars namn Botnia-loppet skall genomföras. Har man inte tillräckligt diskuterat efitidrottens faror? Har man Inte med ett tyvärr konstaterat att elitismen och tävlingstänkandet har förstört mängen ung mans framtid? BrödrafÖrbundet blundar pä samma sätt som förkrigstidens vapenbrödragrupper. Några andra paralleller vill jag inte dra.

Sett genom vidvinkeJ har ! har något viktigt att säga till om. . I konserterna varIt lyckadp. och alla I " . New wavc är inte bara Sex har fått en större upplattning ' Pistols, det var bara en början. _ De måste ha stora alkohol- om vad punk är. I\'I :! II punkrock är intfo ett för problem här eftersom så många åldrat begrepp. I England har ui"gdomar är fulla. De flesta kom- Pwlk kamp mot man I dag "Rock agalnst sex mer pä konsert för att det är I d ~t ruttna samllället ism", i Västtysldand "Rocl. gefest. inte för att de är mot ra- I g en rc~ hts" och i Sverige "Rock sism. i Och vad handlar då pllnk om? mot arbetslö, heten", _ Des6utom tittar de ner nå Punk är nämligen Inte bara mu För övrigt har "Rock against oss för att vi är annorlunda, det Sik.. Det är först och främst. en rasism" börjat ta form i de tyder på konservatism . aktIV kulturkamp. mot rasIsm. flesta vä..'lteuropei"ka lä nder. _ Punken är relativt ny I Nor-I arbetslöl?het, kärnkraft det Hur är det med Finland 'f ge, försvarar sig punkrockare ruttna samhället. . I frän Ringsaker med. Hitr behö- . Men varför färga håret, använ~ ULRIKA De rnåste ha stora

.. a Ik o h olproblern har

1 ''

*** Själv har jag mycket framgångsrikt lyckats sublimera mitt

behov av sport I allmänhet och skidnlng I synnerhet. Allt detta

resulterade I en skamlig siffra I mitt betyg.

Det blev sex i stället för idrott kan man säga om man vill vara rolig.

Men också. om man vill vara ·allvarlig.

För I min bokhylla finna en skrift tryckt år 1931. Boken

ingår I serien "Husmoderns bibliotek" och I den sägs att

"h!l.mmande på könsbegäret verka: ett arbetsamt levnadssätt

med kroppsrörelse, gymnastik och sport".

Jag vågar Inte spinDa vidare på temat.

*** Men det var Brödrai'örbundet Vii. talade om och en liten tanke

slår mig. När man läser om förbundet och medlemmarnas

rnA.lsättnlng märker man att det talas om ungkarlar och andra. .

Det osar katt!

Ar det någon somvil.J bli gift? I så fal! föreslår jag att täv

lingens arrangörer längs spåret utplacerar ett tillräckligt antal

giftaslystna unga. damer, som sedan som den bästa "slsar

hento-valkolnen" tar vara på resterna av det som en gång

var karlar respektive ungkarlar.

Jag har redan prickat In . dagen.

Dessutom tl!l arrangörerna. ett tips om att Inrätta en spe

eieU oldboys-klass för aila 25-Aringar, som känner IJig som

om de vore 50.

En LAnkare sa en gång:

•

- 'Hoppet och förhoppningen är det sista som lämnar män niskan. Han hade nog aldrig skidat Botn1a-loppet: ·ChH

• l FJOL SINGLADE den österbottnI8ka bokrnäs.sa.n genom landskapet från Karleby till Kristmestad. SOm helhet blev evenelII:8.1Iget en framgång. Sedan dess bar bokmäasan vant på lI.n:B Ull

Aboland, där den besökt alla kommuner Inom de åboländska kulturrådets verksamhetsområde. Den 11 oktober är det dags för en ny omgång på det litterära området. DA pr starten för ~k-

Eddie and the bot Roads fAn gades på bild av Arne Jensen.

. . . punk. . . punk . . . punk ". . . mässan 1 Kristlnestad. Liksom i fjol är lItteraturförenIngen och landskapsförbundet huvudarrangörer för mässan, men I huvudsak är det lokala arbetsgrupper som är lWBVarlga for arrangemangen.

lokala skrivargrupperna också medan'angörer,

är.l som är era egna förläggare sänd

lin ett exemplar av era verk tIU

. Ilandskapsetörbundet Handelses Det finns många tappra för'

fattare I det här landskapet som I planaden 16 A I Vasa så blir bok

~er ut böCKer på eget förlag, Ni l samlingen fullständigare.

O';:TF,RROTTNI~K..\

Torsdagen den 11 oktober 1979

Aina-syndromet? Vad är det? Det är kort sagt ett "vetenskap ligt slanguttryck" som betyder att reaktorhärden i ett kärnkraftverk blir så het att den bränner sig igenom reaktorhöljet och far ner i jorden, i teorin ända ner till Kina. Förutsättningen för att Kina-syn dromet skall inträffa är att kärn kraftverkets kylsystem inte fun gerar, varvid reaktorhärden över hettas. Filmen handlar om ett TV -team som vid ett besök i ett kärnkraftverk fär bevittna och smygfilmar ett olyckstill bud när kraftverkets kylsystem krång lar.

KärnkraftsboLaget lyckas stoppa att filmen får visas. överingenjören vid kraftverket upptäcker att det fuskats vid lruJpektlonen av kylsystemet och kräver att driften stoppag . för ny in spektion, vilket bolaget Inte gär med på av ekonomiska skäi och för att man just ansökt om tillstånd att bygga ett nytt kärnkraftverk Ingenjören ockuperar då kärnkraft verkets kontrollrum och kräver att I TV fä förklara för allmänheten att kraft verket Inte är säkert, medan boagets

Skarprättaren or.h barnpi~an James Bond fortsätter rädtl~ värjden nu i l\lånraket

PR-personal gör allt för att stoppa ho nom Kma:syndromet är alltså en tendens film. dvs. den tar klart och tydligt ställning mot kärnkraft. Därför har den

Ners;unken

ANDERS TEIR

som thriller betraktat är den klart över genomsnittet. Det som jag däremot inte tycker om är att storyn Innehäller en del onödiga förenklingar. Man fär nämligen det In-

S_n har en del

o:n ödiga förenklingar

jag kunde förstå, men det blir inget Kina-syndrom i alla fall, varför får man inte veta. Skädespelarill6atserna i filmen är ge nomgående av god klass. Jack Lemmon, som vi vant oss att se som komiker, gör rollen som chefsingenjören och är bättre än man kanske någonsin sett ho nom förr. Jane Fonda, själv känd kärnkrafts motståndare, gör den kvinnliga huvud rollen som TV-reportern Kimberley Wells.

Men som thriller är •

över genomsnittet

ocksä höjts till skyarna av kärnkrafts motståndarna. Och det är faktiskt ocksä en ganska bra film. Som underhållning betraktat är den utmärkt, spänningen bibehålls frän början till slut. Handl!ngen fram skrider med amerikaru;k fart och enbart

trycket att hela kraftverkets säkerhet hänger pä en enda pump. att Kina syndromet inträffar om den Inte funge rar. Så är det naturl!gtvis Inte. Här har filmmakarna fallit för frestelsen att ta till ett vulgärargument. Och filmen slutar litet platt med att pumpen faktiskt gär sönder, efter vad

D D Så har då världen åter en gång räddats från .under

gång av den oförtröttlige agenten 007 James Bond alias

den fria världens kombinerade barnpiga och skarprättare.

D D Efter en lång rad· av Bond-filmer börjar nu ideerna

och fantasin vara på upphällningen. Månraketens story

handlar nämligen sensationellt nog om den stenrika gal.

ningen som disponerar rymdraketer och supergift och

som planerar att avdagataga mänskligheten.

Känns det igen?

Hur det hela ska sluta är det inte heller speciellt svårt att räkna ut på förhand. Efter drygt två timmar av smoc kor, explosioner och sprängda lik har Bond totalrampone rat banditens rymdstation och kan efter välförrättat värv gå till sängs med den kvinnliga CIA-agenten.

i biofåtöljen:

po~tF,·~

Jag har svårt att bli fri från misstanken att de som gjort den här filmen tror att publiken är dum i huvudet och går på vad som helst. En god agentfilmsstory bör ju bygga på att det är nå. got som k a n hända, att det finns någonslags verklig hetsförankring, och inte som här, där den ena hårresande osannolikheten passerar efter den andra. Det är också irriterande att filmmakarna nonchalerar

STÄLGÖRDELN GER HAKKA PELlITTA ÖKAD STABILITET.

den fysiska verkligheten som t. ex. när rymdskepp far förbi med ett sus i den lufttomma rymden, eller när man knäpper gravitationen på och av på en knapp.

Skådespelarprestationerna är väl medelmåttiga t.o.m. för en stereotyp Bond-film. Huvudrollsinnehavaren Ro ger Moores insats inskränker sig i stort sett till några överlägsna flin och ena ögonbrynet som åker upp och ner. De kvinnliga motspelerskorna är som alltid vackra och tjänstvilliga när herr agenten alltemellanåt drabbas av sin kroniska kättja. Den storväxta gossen med plåtlöständerna medverkar också, och skall antagligen skrattas åt, är det meningen. Han står hela filmen igenom och biter av stålkablar och hoppar från flygplan utan fallskärm. Det är inte utan att man anar ett visst drag av lyteskomik i filmmakarnas villighet att visa upp honom. Jag kan tyvärr inte finna några speciellt goda sidor hos den här filmen. Den .är ett utmärkt exempel på agentfilms genrens förfall. Eller är den ett skämt? Betyg: Svag.

ISanna Björl{qvist ny ungdomssel{reterare

Nya Hakkapeliitfa . ör försedd med st61 gard el och stödda friktionsklossar vilket betyder 6ka4 "Örlakerhet.

Stålradialdäcket Hakkapeliitta NR 08 är försett med ett t illräckligt antal dubba r.

Distriktsagentur

AB HALDIN & ROSE OV

Jakobsgatan 41, tel. 102221Rlngförsäljnlngen:

Oavsett Harrisburg så är Kina-syn dromet en viktig fibn, som IJäkert ger många en tankestä.Uare. Den borde ha gjorts för länge sen, innan den här stackars planeten hade bIlvit så full smockad med kärnreaktorer som den är I dag. Positivt är också att filmen visar vad som driver kärnkraftsbyggarna och -ägarna: Kortsiktiga vinstintress~n. De tänker mera på att det kostar två mil.ioner om dagen att ha kärn kraftverket ur brnk än vad en stor olycka skulle betyda. ·KiJtao.syndromet. är absolut en sevärd film. Speciellt om man från · bör.lan är medveten om dess tendens. Betyg: Bra.

Korsholm har fått ny ung domssekreterare efter det tjänst.en var vakant en tid. Sedan den 15 augusti finns Susanna "Sanna" Björkqvist på ungdomssekreterarens by rå i kommunens ämbetshus. Hon blev klar med sin ut bildning på SöFF våren 1979 och är kompetent ungdoms selireterare. Hon är hemma från Replot.

blir att besöka alla ungdoms föreningar i kommunen. Enbart SöU-föreningarna är över 20 stycken. Men för det måste jag ha bil. Som bäst håller jag på att ta körkort. Susanna har inte så mycket erfarenhet av ungdomsarbete. Litet har hon varit med' som tonåring inom Replot ufo Innan hon började på SöFF jobbade :hon ett par år på barndaghem.

- Hittills har jag mest job bat med budgeten, berättar Su Siktet är nog egentligen in sanna. Jag hade inte ett hum s tä'llt p å f or ts a tta st.:l' UlUer. H on skall försöka komma in vid om hur en budget skulle göras S & K .. t h" t Så det upp när jag kom hit. Men jag oc .. om nas a os.

har fått hjälp av nämndens kan .handa att Korsholm får " d M . HJ.k se sIg om efter en ny ungor dforan e arun "ans. .. domssekreterare ratt snart Nästa större arbetsuppgift igen,

Om Susanna · hinner med nå gonting utöver det administrativa vill hon helst satsa på tonArsverksamhet. Hon vet av

egen erfarenhet hur starkt des sa upp l ever behove t av syssel ~ sättning.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

...

•

4H-instruktörer samlade till träff:

, FglN~

Satsning på tävling l{ring temat ~H i Nordel1

:STÅ~'

Uppåt

PL~Ts .\

- Vi beslöt på. Juthbacka att vi inte orkar resa till Vill manstrand ännu en gång. Och det behövde vi inte heller •.• D D Sa Lasse Hanner, VIFK-kapten efter att IFK:s avance mang till division ett blev klart i söndags. 2-0 över LaPa bäddade för tidernas segerfest.

Under 4II:s instruktörsdagar diskuterades samarbetet mel lan instruktörerna, vinterverk samhet l klubbarna, Unprojek tets fortsättning och korrunande vinterns studietävling. - Det skulle få vara ledarträf far oftare, tyckte instruktörer na. Ibland känner man sig ganska ensam när man reser omkring i d:e t egna verksam - Verksamheten på vintern i hetsollll".ldet. Man borde oftare få diskutera med kollegerna om klubbarna beror mycket på inSIW frågor och problem. struktöreIlB intresse, säger Barkar. De som varit med en tid har inga _ Vi skall försöka tillmötesgå problem med att finna lilmpliga instruktörernas önskemll.!, lovar aktiviteter. I distriktskonsulent Bengt Barkar. - ~tt förslag om att vi skulle Vi Sk~ll utöka träffarna så att utarbeta en detajerad kalender för det blir minst en per kvartal. An- vinterverksamh.,ten. väckte t.ex. nara är vi tillsammans tre dagar inget större intresse. pli. vintern och tvll. på hösten. Hösten går egentligen åt för bokföring och redovisning av sommarens verksamhet. Efter nyåret har de äldre ledarna programmet fullbokat. l vinter blir det att satsa ganska mycket på studietävlingen ! Folkets Park, en svensk före kring temat 4H I Norden. Avsikteelse som spårat ur'? Den frå ten är att studletävlingen skall gan ställs i tv 2 I kväll i pro breddas i år sil. att alla klubbgranunet Svenska Bilder. Ett medlenunar kan vara med. De klubbar som odlat lin skall filmteam i Falun har tagit Avesta Folkpark som utgångs I vinter tillverka sländor och spinpunkt för en studlodiskussion na linet. Kanske hinner vävstoom den framtida folkparken. larna också börja dunka. Praktiskt Inslag under instruk Svenska BUder tar också upp kändIsUvet i Sverige. Bland an törsdagarna var denna gång rot-, nat medverkar Jane Ole'nlkoff slöjd. Instruktörerna fick lära sig som Jrjort kändi.,livet till en att söka läIn.Pllga rötter, bereda dem och fläta korgar eller fat. stor del av sitt yrke.

D D Ordförande Einar Teir: - Nu ska vi njuta av det här ett tag. Sedan blir det dags att börja planera inför nästa å.r. D D Det är framför allt organisationen bakom det fram gångsrika första laget som måste stärkas. Men det blir ett senare problem - segerkaramellen avnjöts ä det allra grundligaste efter matchen. Länge skallade ropen: - Ge mej ett I . . . iiiiiiil • • • ge mej ett eff ." eeeeefft • • • ge mej ett käååå . . . kMåAåå ". va blir de'? lili ef . .. kåååå va sa ni'? • • • iii... ef.. kM hÖrs int! •.. iii ... ef ••. Må ...

***

Hanner igen:

- Det var lagand3.n vi steg på. Sån här laganda t1nns inte

nän annanstans. lin skiCkligheten då. '? - Nog finns det Inmnande och skicklighet också, men lag andan .•.

***

I j

***

Inne i omk1ä.dningsrummet flödade cbamppisen och först tränaren Ralmo Bodd och sedan "Timppa" åkte upp i taket. Segerskyttarna var ute på radiointervju sä dem fick ingen

grepp på.. Sedan bar det iväg på. segerbastu.

"Raja" Eriksson:

_ Einar. Beställ taxi.. Sexton stycken •••

Det

val'

***

IFK:s tredje raka avancemang. Satsningell på. grupp 60/61 har betalat igen sig mild ränta. Pekka Utriainens pojkar ha.. fätt en så. grundlig Skolning man kan begäfa. Själv säger Pekka: - Jag vann vadet med Johan Björk - skriver bLa. å.t Vbl - om att båda norrlagen skulle stiga - Jaro och IFK.

***

Kan föreställa mig att scenerna var liknande I bussarna på. väg hem från Närpes (Jaro), Rovaniemi (LarsmoBK) ocb Karleby (Sepsi). En fullträff för den öst.erbottniska fotbollen. På. väg uppåt Igen'?

~ Rotslöjdsalter är väldigt vär defulla, säger Bengt Barkar. Det är dyra saker om de gjorts bra. Är man skicklig och har bra tä lamod kan rotslöjd vara en lönande hobby. För ungdomar tillkommer dess utom aktiviteten med att gå ut l skogen och söka rötter. Råmate rlalet för rotslöjd finns nämligen inte att köpas över disk l någon butik. l frägetävlingen ingick 20 frå gol' som rätt besvarade gav 2 poäng vardera. Frän tionde frä gan började malaxJ:aget sakta men säkert dra ifrån de övriga. Det var en bra prestation att klara 31 poäng av 40 mÖjliga. l Malax 4H:s segrande lag täv lade Maria Viklund, Stefan Fä! ten och John Gullkvist. l sIlverla get frän Larsmo Ingick Asa Holm berg, Sara Svenfelt och Anders Gäddnäs.

Folkpa.rken

granskas

i Svenska bilder

I den avgörande matchen var det framför allt 1 tre skeden SOm avgörandet föll: • När "Anttu" Haglund drog sin standardfint två. gånger efter varan.dra l La,Pa: s straffområde, den första gick hem, den andra ledde till en klar fällning: - Han sparka rakt över knät.

"MJa" M1emois satte dit straffen - hur säkert som helst.

--- Oj vad jag val' nervös. Jag väntade ut må.Ile och placerade

boDen 1 andra hörnet. Måste göra så. • Nk Peter Utriainen fick en klockren träff - han har för resten bara klockrena träffar den liraren - frän tio meter och fick se bollen gå i nät via en försvarare. Vllket jubel på läktaren.! • När "Timppa" N evanperä. ställdes ensam med två LaPa forwards och efter en perfekt tajmad ntrusning Inmde klIstra boUen I fötterna på de två anstormande gossarna. Sedan var det bara defilering upp till ettan.

LaPa resignerade.

Men laget är verkligen värt ett erkännande _ förutom för

kunnandet - också. för den stora sportsllghet laget visade. Appläderade hjärWgt IFK efteråt. Tränaren Rauno Ruotsalainen: - VI spelad.e så. bra Vi kunde. Bättre laget vann. Vi får skylla 088 IJjälva då. vi inte kunde göra mål på. de chanser vi fick. Matchens Urare var utan vidare Peter Utrlalnen, som gjorde en enorm andra halvlek och dominerade spelet totalt.

Torsdagen den 11 oktober 1979

Folkets Park växte fram med den tidig-a arbetarrörelsen; det var en nödvändlg-het att få nå/!,ot ställe där man kunde sRlTIlas för politiska möten. Men tidigt fanIlB också tanken på aU kunna ge underhållning och kultur till de bl'l'da folklagren. Efterhand har dock fol·knarken ändrat karaktär. De rent kom mersiella inslagen har ökat starkt och det är inte längre familjer som söker .sIg till parken. I dag är det en mycket stark inriktning pli. ungdomen som präglar utbudet I folkparkerna. Många folkparker dra.! också med stora ekonomiska problem och i den debatt som följer efter det inledande filmreportaget om Avesta. Folkpark, ska man bland annat diskutera den svenska folk parkens framtid. SveIlBka. Bilder tar också upp kändislivet till granskning. Kän disen är något vi egentligen ba ra läser om i veckopressen (och läser om dom det gör vi - just veckotidningarna med kändis skvaller läses av ett par miljoner svenskar, ungefärligen var tred ie vuxen sv-ensk). • 8 tv Z torsdag kl. 21.15:

Resultat: 1) Malax 4H 31 po äng, 2) Larsmo 4H 26,5, 3) Karis 4H 23.5. 4) Pargaa 4H 19, 5) LumparIand 4H 10,5 poäng.

p--------_._._.•

oal HAKKAPEllinA NR .

Länge effektivt

Nokla har på basen av utförda testkörningar konstaterat, aH dubbade HAKKAPELIITTA NR 08 däcket har efter 30.000 körkilometrar I.o.m. 90% kvar av väggreppet.

•

I I

• Kom till oss och gör eH goH köp. Hakkapeliilta NR 08 ger full valuta för Dina pengar..

•

;e ----------____ ._1 -

EV GRANHOLM ABm~1 ~'-1)I MJÖlNAAEGATAN 15 VASA TEL. 117 200

PJELAX NÄRPES, sa 252

•

Oravaisgrillen har flyttat

och hHvit ORAVATS GRILLBAR vid Kullas köpcenter invid riksväg 8. öppettider: vard. 06.00-24.00 fred. 06.00-02.00 lörd 06.00-04.00 sönd. 09.00-24.00 Vik in på en smakbit eller en kopp kaffe. ORAVAlS GRILLBAR tel. 961-53299 Inb. Berit Björklund

Torsdagen den 11 oktober 1979

OSTERBOTTNISKA POSTI!..N

D 'En <av hOV1ldpouktema 1 'FN-

Teater-laoob vann pingisen

'tM91I

deklarationen Inför 'B&rntb'et förespråkar ett ökat medvetande hos 088 vuxna om barns behov och om barns villkor I oUka mllFinalen i SöU:S bordtenniS jöer. turnering har spelats i. Jakob- , Självklart mA.s~ då de unga stad. Finalen spelas vanligtvis själva komma tlll tals I oUka på våren, men eftersom båda ; uttrycksformer som kan spegla lagen under våren drabbades deras situation - även I .mass av skador så kom lagen över- I medui.. RIksradIon har därför be ens om att flytta finalen till I slutat att låta de unga "ta över" hooten. radions tre kanaler under en /lag. ' .. , Den ordinarie programtablAn I fmalen mottes Teater-Ja- , kommer I stort sett att gälla, dvs. eob och Smedsby ufo TeaterIde malt .. programpun r 80m nor Jacob hade aven nu problem I .. d I" d I P I P 2 . , san s en or ag , o ch med att få ett slagkraftigt lag ! p 3 kvarstår men utformas och på benen. I produceras av ungdomar trå.n mel

Teater-Jacob kom till fina- lan- och högstadiet (undantagna len med endast tre man och ' är samhlUlsserviceprogtnmmen, detta betydde en 4-O-ledning I' nyheter, vlide.r och sjörapport och

för Smedsby ufo Denna 4-0- meddelanden).

lec1ning började Teater-Jacob , De unga ska göra program

knappa iD på match efter men utifrån sina egna förut.sättmatch. nlngar och syften bMe tiU form " '1 f' I k t och Innehåll. D:ircmot kommer vi S Ja va ma en var en myc e ' . .. d .. l d" lit naturligtvis att blstA med. aU 8pannan e uppgore se ar a .. ... ·· d a oc h d e t s t o d myc- hjalp de unga behover eller ons k un de h an . .. k e t Iange o kl a rt vem som sk u I klU' - från ..tekniska resurser till le bli slutsegrare. När alla produktlonshJålp. I matcherna var färdigspelade VI tror att denna dag kan bU kom man fram till slutresulta en manifestation av de ungas röst tet 8-8 och detta betydde att I etern och vi hoppas att de olika segraren var det log som ha programmen ska spegla det unga de vunnit de flesta seten och Sveriges syn på viktiga samhälls d et var Teater-Jacob som vun frågor som utbildning, arbetsliv, nit '19 set mot 17 för Smedsby. bcendemiIjö, vårdformer, männi skan och tekniken, men oC'ksä · h ar f"l I T eat er-J acob S l ag 0 olika lmlturyttrillgar som för jande spelare spelat: Markus eningsUv, nöjen, musIk, teater,

Karlsson, Stig Nyman, Jarl Uttera,tur osv.

Hansten och Yngve Sand ström (inte med finalen). • Sveriges radio, lördagar 13.10.

- -- - -- -

. _- -_ . _. ~

Trafikskolorna i Jakobstad HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

Glader Iy-s-snade på 'Budsl{3pet om Jesus'

_ :j

~BlA'HON ·SlU..IES

o. BYTES Riga piano mk 5.650,Be gagnade pianon och flyglar i stort urval.

MUSIKCENTRALEN k.b. "Det glada budskapet om Jesus" (enI. Göran Sten Tel. 967-11 577 Jakobstad lund) förmedlar Evangeliska Ungas kör genom att ge ut sin tredje LP-skiva. Denna skiva har fått namnet ! ____________I!! "Jesus är vägen". D De tidigare skivorna har hetat "Sjung evangelium" I K" I .H( ) 1-: .... E;,\ och "Sången om Jesus". D Evangeliska ungas ungdomskör består av ungefär TILL SALU 150 sångare från olika delar av svenska österbotten. Le MONARK MOPED -59, dare för kören är Fride Häggblom och Göran Stenlund. nyrenoverad och i gott skick. Telefon 961-32 698, efter ki. Det är kyrklig musik i tra 16.00. ditionell stil som möter en på Ev, Ungas skivor. Ingen upp STOCKBASTU, som ny. poppad musik utan psalmer Tel. 967-20541 (på dagtid) och sll.nger så som man är van att de skall låta. Ändå finns ACI\.USET SANGANLAGGNING det både nyskrivna och ny 2 x 80 W slutsteg + mixer 6 arrangerade sånger på skivor kanal + högtalarskAp. na. Tel. 967-10 199 Fors, 961-24 64 95 Hedman De skivor som Ev. TJnga har (på. dagtid) gett ut tidigare har sålts I D

ungefär 3.000 ex. vardera. Det innebär att kostnaderna för skivorna gott och väl är betal da. För den nu utkomna ski van har ' kören fätt 2.000 mk i bidrag av Svenska kulturfon den. PIl. skivan finns hela 16 oli ka sånger. Kören svarar för sju av sängerna. Strängbandet sjunger fyra sånger. Evange liska Ungas manskör tre sån ger och en grupp juniorer från övermark tvä sänger. Fride

Häggblom leder stora kören och manskören medan Göran S'tenlund är ledare för sträng bandet . Gch övermark-juniorer

na. Jag tycker avgjort bäst om körsängerna. "Grande finale" på skivan är sängen "Bliv kvar hos mig" med kören, or kester och solOSång av Fride Häggblom . Det är en melodi som klingar inom en länge ef ter det skivtallriken stannat. B-sidan på. skivan innehåller enligt min mening dp. intres-

Östprh011 niska Po~tpn :J&terbottrusK .wgaolllMudnlnS Ja/(oD.-naQ, J'tn1a.nC

santaste sångerna. Där sjun ger. kören "Se, vi gå upp till Jerusalem" med fin nyanse .ring och härligt suggestivt. En annan fln körsång 1111. B-sidan är "O, att jag kunde min Je sus prisa". Strängbandssångerna på Ski van upplever jag som nll.got I dämpande och återhållsamma.

Något mera av jubelkör stri

der väl inte mot körens inten

tioner I övrigt. Jag lyssnade genoJn skivan uppmärksamt och ostört efter söndagslunchen. Det blev en skön timme. Skivan är verkli gen värd att lyssnas igenom om man har tid och är upp lagd för meditation. SVEN-ERIK GLADER

l\tedJem a" Udnlng!l.r1UU

törbUDC t'tdnlngen

utKolfuneJ varJt ton!C1ag

Ke<laKtOl

!Ul8Vllng oJtgJvart

OcJ)

PE:i"I!:H ;,i!tA.NSTKOM

t<e<laKUOD J!iKOO"~!itaD l~.

laKoOMtaa. te~ dÖ'I - U. ~öli

t>OMta<1r~ t>1:= :l'l.

:i1S6Ul J akoO...' tar

rteC1aKtOl ' "8.'<8 ;,j-I!.. .:il8.del .

t:ia.naelBespUlfiROeIl lO teJ. 1161-11 iJ5 2'~

Ke<laKtÖI ' ::syOOKterbOtteII HertEl! Nygaru,

Sox !SS I ut. MalaJL

te!. 96J-65 I t' l.

tU!;!) Aln' luNlSttAV l!. •

A..U Snellman. :>ratoranCle,

Margareta ::illleo. t..el.J KClL

":1lr1.-;te.o tioUlI... trÖIU.. HarrIet

Wll<lelöl, !:SO) WI.'!tbaCKa, !'ort'

SDlcJ<ara. KarI-UU!lta" oUn

t>lUCN U M.l!:KA nUN~ptUI:o

Stor-Klas och Lill·Klas

HURRA, VII=LYGER J.lDGT UPPE I LUFTEIJ !

den tiaJVl

VA~ EN 5IJÄLL

POJKE NU OCH J(OM OCH SÄTt

DE;).

a.r _ _ _1.979 ____ ar ______

;KH.nl11Davt811

SPf;?1 NG UT OCH LEK NU, I

UOsDununer

~,_ .

11.

!IC.,

_ _ _ _

_ _ _ _ _

- .8C..

A.NNVN~MU"·l· AlON

GRABBEN.

:JOU:. 1CaDSU. "N N.

,~,..

":J3

l:8L ,MU.11 3(\ 1:' "CII ~i":.

: NI.o

,,~

A NlS'j

Yngve Bengs

.aKoOBglluu ll) , .. KODBtaC.

t81 0167 _11 1:./',

~ODIIeJ

00.

<llJ8."IIJ~

rnAn<1&g

jeDaBl

II'

.)\;n dVl\.!' OtUN(; J&KOosgatAl: Ui, JaKot>stao. tal '*67 - 18 :\,!\f

~lSA

"NNVN:Si"~

, ;;exte1> _ _ _ _ _ _ _ ...:fteJ ;;exteII _ _ _ _ _ -iestamC

- .a

;)I&U

oeJ

II'ArtuANNv,"' '-· 1t1lll1l1W:llOr le1l >l.6~ .. pr~

1101.

lI,8l a.ll ma

o;llJ

..il "pUUl.. ,el' rarg

- o l · ~nill~""pö.teJ: ~",I.eI'Outtnl.IIU'

Jel

"'o>ctel

-ac '. UlBva·

'OJ ,.. .au.<lb rom Ull' UWODl<eJ cou: ..nnng~ 'UeJ lOa pa ~n( . " post· orMenmg I.DU I.D!Öf"lk oe,an '1U

,.nu

ogw.

IUlruner

I ry\ K.rJ • h llt.lJ.i.g1 U~*& ~IUWDdlaO 1»18

J~lIt1 :-..· ..tl l ""

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 11 oktober 19'79

DEN FÖRSTA GÅNGEN .•• - är 1'1/ spi'! om kärlr. och

•••

,H'xllolilel

PREn,NTllIAII'ÖRE8YGGANDE METODER

om och for

ul/gdulllor.

._.

...-

- halIdIa, om h", dn är all upptäcka och förslå sin egen kropp och sina käm/or. 0_. - tu sUIIOluppl)'lining pd tlt bddt roligt och sakligt rän. ,..u.. .., . - var dt'1I mr" omlaladt' ungdomsjörtslöllningm i Väs' \1._ .... _ tyskland /977 och bI.Q. lwlölIlld ml'd Bröderna Gn'm". t-.w:.. priset. ~

F6rfaltare: Hclma f'chrma'In, Jiirgm Fluggi'. Ho/gu Frankt' Överfölln;ng: Anden Malmbug Regi: Heltn Elde SCI.'nograJi: Olof Kangas .Wl'dwrlulnde: Pedro AhuMQdo. Ann·Sofie Lindblad, Tom Safomonun. PatriC'ia Wal/gnn, Mikad Brtdtnbug Äldtngrupp: IS dr uppdt PjiiStns längd: ca I timme Spdplo's: Gymnastikroi tl. dyl. Spefyta: Gol., 6x6 m

1ol,.w.. ... I ..

.....

-.j-,~

I~p~""'_. -

·ul

...........

...... ,_ ........_

"' ..-. ..... ,...-

=:~-

..,.

.....

.......

.. :;'''::::''''=.:-

"'"" ... -.J,......,... --.f;,

•

-~ "" ~

,""'...

\;,no/r.....(

.10....( • •

""-..

~.~-

....yll.ottr-._

r~."-

!.'z~.:;.;:~-;.:;;:.'"!;.r:'OJ~;.":'':':-:-':'::''~::'=.:~:z";~~

0(''

MdX. publilcan/Q/:

CIJ

100

Besliil/ningar: Sli.oIJealerns bnsli 161. 911-148JO il. 9-15.

VEM SKALL JAG FRÅGA?

Del fiNIS stijU~n dil du klin gd/Ör att Id hjQlp m€ problem och frogor du kiinn~r Ikj osäku pd. Var ;n/~ rädd/ör Q(t ta ionlllkl med um - mSiJm dlu i sällsklIp med ndn ~<dn.

#lär är ntigrtJ erempt/: Skols&.äurslum, ·kuratorn, -psykologen, -liilwren. Hälsountraler Folkhälsans toruJrspoliklinik Mmtalvdrdsbyrdunas barn· och ungdomsmottagningar RMgivningsbyrdu

F6RSI.AG TILL MÅLSA:TTNING FOR SAMLEVNADS· OCH SEXUALFOSTRAN ÅR 1919

UTTERATUR f'6R DEJ SOM VIU VETA MERA

Andersen, L: Främling. Tid,.ns förlag. - Människll~ godJtiinnu suuali,,~

Bedman, G: Tu rukor övu tiden, Im hos sig s}:ilv och andra som ~"

Vdrcn då al/ting hände, Bonniers naturlig sak. som pd ett 'l'Ös~ntligl

Berghist.!\',; Av.'a och N,.nn,. - en roman om londrskilr SÖII IHrikllr p~rsonligh~',n. Männi.

lek. Bonniers. slul" formar slUlpa och upprällhdlla

Hellbf'rg. H-E: Kro"" Bunniers, Fortsänes av: Pun ocl, WlTmQ och hdllbara mänskofiirhd/

Lo.'e, une, land,,, och kim uppltva-siU sexual

He,lllHrg H·E Holm. E·B: Förbjudel. FörfallarförltJgel H~' som lyckligt och fullödigt.

FortsäUes av: Til/dlel, Ensam. Karl·lud~'iJ( Vr H-lGnbtuk o"r;"('/ /lr .rN'Jp1IP~1I rOi'

Linde. G: Om är diJ( kiirt, Bonni,.rs, JtxlHtlfoumtl dr 1979 eJn' ortrJllrr"'''!f.J Lindgren, B: Bladen brinner. RaIHn & Sjögrrn - E/tW" Ir.iinnu till de psykiskll, Nitism, T: Du md!;lt b,.slämma sjQlv. Prisma Jysis/co och sbciala labour som hör Thonoll. K; An älslw S/;f,~sy. Bonn;t", till de" uxudla uh'uklingtn och C~nlen.'all, E, Slromdohl. I: En tjtj och en kille förändringarhD i de", han a~'~-ägu FagtnlTÖm, G: Samliv sa",sPf'1 samhöllc, SkoljorliJgcl del sexutlla /H/undd som en del av Gäl'le AB mö""iskordilriontttS helhel och Kahn-Nathan J, m.fl,: Frdgor och svar den; verkningar lir ;ndh'idtns och en bok o", stxualiUl och samlevnad am S/lmhiilltfS synpunld, $II",tförhdllu Htmrods förlag sig jörrllJende till Människors olik Fromm, E.: Kärlekens konst Natur och kultur hel. Eltwn grundar !i;a eKel urud·

Ii.',.,

, /o Nfunde Pd ömsf'sidig rcsfNlå och ansWJ(s/Qgan.dt.

SKOLTEATERN

Försöken att stoppa "Den första gången'" -, en p]as om sex: •

Skolteat.ern har i höst valt att ta upp en pJas om ung domar och sexualit.et. "Den första gången" hete,r den. , Men då tog det .eld .i ,helsike - dvs: österbotten. Det droppade in insändare till tidIlingarna och pjä sen avfärdades som "moraliskt förkastlig". ,FöriUdrar ringde till rektorer, i' norra österbotten och

sade:

'Verkar

vara en

underlig

orimliu e ' sl' ra··d ,a

- Inte tänker ni väl ta hit den där pjasen Följden bar blivit att Ingen skola i österbotten på rak arm vågat upplåta lektionstid för att -eleverna skulle få se pjäsen. 0 -'

Vad är detta då för en pJas som väckt sådan uppståndelse. Så här skriver skolteatern i en informationsskrift om "Den första gången":

tuWlll~" gl~'UltI"itll.1

u, PM rHrJHI aw dolftyrtlu/u

./Ö' IUilJO!f1#rQfI dl' 1911. fin

•

KOM IHÅG Du Iwn /dna dltr kslillla bOckema fron bihllnt,.(.-i

Margareta Thtlli på Wasa Teater som håller i de prak- . tiska arrangemangen säger till ÖP: - övis i Vasa har till 90 procent lovat ta pJasen, några andra har också uttalat positivt intresse. ~Ien in gen har kunnat ge direkt besked. Nu inkommande lördag skall pjäsen visas för lärare, några utvalda elever, psykologer och andra sakkwmiga för att utröna om den ska få visas i skolorna i svenska österbotten. - En censurföreställning, kallar man det på skol teatern. - Det hela har tagit propor • Pjäsen behövs tionersom vi aldrig har kun nat ana. Det verkar vara frå Det här bekräftas också av ga om - en underlig, orimlig några tonåringar som sett pjä rädsla. sen och som berättat för Väst~ ra Nyland om vad de anser:

- Vi tycker det är viktigt • Väl lUld.erbyggd att komma med ett alterna pjäs tiv till den s.k. upplysning som matas i ungdomar via Helen Elde, som regisserat t.ex. veckopresse.n . I pjäsen pjäsen säger telefon till ÖP: betonar vi känslornas bety delse, självkänsla och ansvar - Det är ursprungligen en när det gäller sexueDa för västtysk pjäs. som jag förkor bindelser. vikten av att kän tat och omarbetat en del. När na tii) deil egna krop mast för att den var aningen pen fungerar och oodvändig för tuff för våra förhållanden. heten av kunskap om pre ventiva åtgärder. De två tyskar som skrivit blem, osäkerhet och meSt om pjäsen har tillbringat lång tid känslor. med att göra intervjuer med • Handlar -Om att vara duktig inför ungdomar, diskuterat och pra om känslor kamraterna och känna sig li tat med dem. Och tagit reda ten inombords. på vad tonåringarna går och Agneta Granit på Skoltea Dessutom har man vävt in funderar på. tern: - "Den första gången" hand lite sexualupplysning j det he - Det är tankar som ton lar om två unga 15-16-årin la. Men sånt får man tydligen åringar har men som de inte gar som träffas och börjar vågar tala om. sällskapa. Den handlar om pro- inte göra.

hur

Den här pjäsen behövs. funderar på just de här frågorna men har ingen att snacka med.

Johan, Marina, Hannele, Magnus och Carl - de som VN pratat med - säger med en mun: - Pjäsen uppmanar inte till sexuellt umgänge. "Den första gången" får elev beröm för sin strävan att ge också lösningar j samlevnads frågor, skriver VN. Eleverna ansåg den vara just precis som en sexualupplysningspjäs skall vara.

Se ledarsidan! PETER GRANSTRöM