ÖSTERBOTTNISKA POSTEN • Leif Björlt/Ilm1, Bllrltetr ItIllIaJ, har ntllllrligluis ocltsd Finl4m1sför. lInItring. FlIfIl och fllmo iir fliim/i· gen "dn Åbo.
- En del av låtarna har vi repeterat per telefon. Kaku bor ju i Helsingfors och jag i Solf det är inte så lätt att träffas. Tre gånger var jag till Hel singfors fÖ'r inspelningarnas skull.
vårt muciserande skall vi ju ha. Radion har också ett visst behov av sådan här musik. , De som berättar är Sheila Smeds-Ekholm och Karl-Gustav "Kaku Backholm. • Se sidan 8
- Men nog är det mycket mindre arbete med en sådan hiir skiva jämfö'rt med om en hel orkester skall medverka. Dethär är inte gjort i kommersiellt syfte. Vi har tagit en upplaga på endast UO skivor. Behovet av sån hå'r musik är inte så stort. - För oss handlar det om att få det vi gjort till sammans samlat på en skiva. Något slags minne av
D OK. Bertel Bertelsson har lagt av.
D MEN "Burken" är still going strong stark som stålmannen (se bilden). D För att inte tala' om Rock-Ragge - Sveriges ab solut äldsta rockst järna. D Slaskar man dit några
killar till har man helt
,..
Mogendansen ifrågasätts i Sverige • Se sidan sex!
Bilentusiaster i Petalax har eget jenkkiåk • Se sidan åtta!
plötsligt ett verkligt rock band, Rockfolket.
D Bandet som först gjorde sig känt som Fridens kilo watt och Rivaler.
D Bandet som sedermera gjordes ökänt av nämnde BB. D Nu har d~ hamnat på sista sidan av OP. D Var månde sluta?
. .
~ To~d,g", 09. 10. 1980 POSTEN------------------------------------~~~~~::-----------------------------------------------J 7
ÖSTERBOTTNISKA
/
Hjärntvätt!
-------- -
-
o "Nya religiösa rörelser och meditionsgrupper stormar in i vira nejder pi löpande band. Än tränger västerländska ung domsreligioner in, än söker former av hinduism n fotfäste bland intet ont anade finländare". Om det fanns anledning att tro att citatet ovan - som en inledning på en artikel - var avsett söm ironi skulle man kans ke le. Det ögonblick man märker att den är gravallvarlig me nad skulle J?lan normalt avsluta läsningen. Ordvalet meddelar läsaren att författaren är rädd, att han känner sig angripen - även om han kanske försöker dölja det f?r sig själv med slängiga formuleringar. Det gäller att försvara sig. Artikeln i friga är skriven av Ola Österbacka och ingir i Va sabladet den 3 oktober. 00 försöker krampaktigt förklara att kristendomen är den enda rätta religionen och att TM (Trans cendental meditation) bara är en list av djävulen för att locka sökande människor till sig. . Ofta" slutar processen (TM) med brytning av familjebanden och helöverUtelse it rörelsen. Men detta kommer in i bilden i
"Man ska inte ha några auktoriteter - utan tänka själv!" ett så sent skede, att hjärntvätten di brutit ned alla betänklig heter," skriver han. Milda makter så hemskt!
o Det skulle finnas skäl för andra än OÖ och likatänkande till ' honom att försöka diskutera igenom religionerna och dessas . betydelse i Österbotten. Man kunde t-ex. ta fasta pi OÖ:s ord "hjärntvätt". Har re ligion, som den bedrivs i Österbotten, möjligen n:\got att göra . just med det begreppet? Kan det eventuellt tänkas att Österbotten är en av de "reli giösaste" delarna av landet just för att den religiösa hjärntvät ten ifr:\gasatts si lite här? Därför att Österbotten är så isolerat - och föredrar att isolera sig. Tyvärr är det just si det är . Tyvärr är det typiskt för Österbotten att man kan sitta och grita framför TV:n it hur usligt de har det med indoktrinering och förtryck pi andra sidan jordklotet för att en stund senare gi och banka in aftonbönen i sina egna barn. När sanningen lika väl kan vara att de förtryckta människor na i TV:n är mycket friare och spontanare i sinnen och förstwdet ~ österbottning:u: som livet igenom fitt sig ipum par att de I grunden är syndiga och ovärdiga allt gottO OÖ och hans likar vill ta Bibeln som rättesnöre , som Ofel bar Auktoritet - blott man tolkar den rätt . De gir därmed - förutom emot allt sunt förnuft - emot grun~tanken i all humanism ~h all demokrati, Som säger att man Inte ska ha n:\gra auktonteter utan tänka själv. Den som lyder blint kan kanske vara en bra soldat, men han är omöjlig som medmänniska. OÖ anklagar TM för att söka vägen till Gud "genom egna övningar och egen aktivitet". En kristen däremot stillar sinnet genom bibelläsning och bön och hämtar inte kraft ur sitt eget sinne. "Vi skall inte söka kraften i oss själva", framhiller OÖ som slutkläm: Men..om man inte ska söka kraften i sig själv, vad ska man då söka? Ar det inte livets princip att söka sin kraft, vad man än rikar gilla för religion? O Bronsildersmänniskorna, hedningar allesammans, hade en religion som hyllade rymden, ljuset och livet. De dyrkade "~ud" genom att gi upp pi ett berg och vända sig upp mot himlen . I dag kurar de kristna ihop sig i mörka kyrkor, tittar skamset ner i golvet och mumlar inlärda ramsor om hur de är ovärdiga att leva. Ska det vara si svin att se vilken av dessa livsattityder som är riktig? SVENOLOF KARLSSON
På ett
annat plan I Vasabladet skriver Erik Pada om alkoholfrågan och hiter förstå att min kritik av mellanöls marschen skulle bottna i aversion mot "en viss person" . Bara detta som kommentar: Niilo Yli- Vainios frälsningsverk stör mej inte . Finner han det givande , ska han naturligtvis fort sätta att lägga folk på rygg. Det är hans - och de omkullstjälptas - ensak. och var och en må Mi salig på sin tro. Däremot stör det mej påtagligt om man för söker göra alkoholpolitiken till religion och så kallad moral. Frågan ligger på ett annat och nyktrare plan. BERTEL NYGÅRD
Förakt
för folket
Enligt en FNB-now häromdagen tycker ett av de större partierna i Svenskflnland att det inte f tons orsak att göra reklam inror folktingsvalet som sker i samband med kommunalvalet om e~ par veckor. - Sådan valreklam skulle fOrvirra väljarna mer än upplysa dem. Det får inte vara fOr kom plicerat, sade en av allt att döma initierad fOre ttidare ror partiet. Häromveckan framhölls i denna spalt att man bör tänka sig fOr innan man röstar och att det också är ett sätt att visa vad man tycker att inte alls gå till vallokalen. Detta uttalande har gjort en massa parrifolk
sura, rent av uppbragta. Hur ska det kunna vara demokrati om man inte röstar på dem, har de sagt. Men är det inte en ganska konstig demokrati om partierna håller inne med upplysningar om vad det är de menar att rostama ska välja mellan? T.o.m. så att många inte ens känner till att de deltar i ett val, folktingsvalet. Om man inte tilltror väljama förmågan att hålla i minnet att det är fråga om två val den 19 och 20 oktober, vad tror man dem då 'kapabla till? Förakt får folket, kan den inställningen kallas. I längden svarar folket med att börja förakta po litikerna.
Iver inför
skolstarten
Konsumentombudsmannen i landet, Gerhard af &hulten, har fördömt en reklamtext, i vilken få retaget Karhu-Titan Oy gör reklam för sina pro dukter med påståendet att dessa är det enda trevliga med skolstatten. Konsumentombudsmannen motiverar sitt fOr dömande med att marknadsroringen inte får stri da mot "allmänt accepterade" målsättningar i samhället. M Sebultens motivering låter otrolig. Vått fria samhälle tillåter fOretag att pracka på folk de mest onödiga saker med fOrledande reklam. Men ritt fria samhälle riIlåter inte en reklamtext som går emot det allmänt accepterade. Vill herr af Sc:hulten ta och reda ut vilka lagpa ragrafer han stöder sig på? Allmänt accepterat fOrresten? af &hulten kunde också ,Passa på att fråga hur pass allmänt det är att de som går i skola ser fram mot skol starten med iver och fOrvintan.
2
ToM.gen09. 10. 1980
3
. .
~
------------------------~--------------------~------------------------------------------------ ~NI.KA
J
. . Ue
b
I-t,.~
a~1 J
orum. ..
Thorleif Tverin FSU-ordförande svarar Leif Rex och Gutt Strengell Underrecknad har tagit del av både Curt Suengells ledare i Samarbetet (17 .9 . 1980) och Leif Rex kommentar i ÖP (25.9.1980).
Har du ås~~ter om nånting, vad det än må vara: Skriv till OP:s deba~.tforum. Adressen är enkel: OP, PB 27, 68601 )akobstad.
"Samhå"llsutvecklingen har försvagat idealism, samhörighet och talkoanda" Idealismen behövs och kommer alltid alt behövas . Problemet hur den skall förvaltas är inte enbart uf·rörelsens, utan hela samhällets - dvs. hur skall vi motarbeta mekaniserin. gen, rationaliseringen, passiviteten, byråkra tin osv. i suävan an bevara skapandet.
Rex anser an man skall satsa regionalt. Vad. innebär regional satsning? Redan i dena nu vidarekanaliseras en alltför slOr del av FSU:s resurser till distrikten. Återstoden och nya resurser behövs för an trygga de stadg.eenliga uppgifterna . Annars blir FSU:s kansli en rymdstation/postkansli.
POSTE!
Häls.ingby
tätar till
I Hiilsingby-Ioklllen iir det full rulle de nilrmaste dagllr na. Mlln tiitllr bl. II. alla fönster och dÖ"lIr med en grej som iir tiimligen ny i Finlllnd - Si/iIlo listen. Leif Lindroth och Kent Rönn lund som håller pJ med tiit ningsllrbetet i Hiilsingby menar IItt listen iir ena stående j sitt slllg.
- Med denhär listen sparar man i medeltal upp till 15 % p:1. värmekostnaderna, säger Lndroth. R:1.materialet som best:1.r av 2. FSU:s kansli borde flyttas ut från kis teisten kommer fr:1.n Tysk Helsingfors. land. Den färdiga listen beSt:1.r Förslaget är ih:1.ligt och inkonsekvent eme av 100 % silikon och anses väl dan Rex :1. andra Sidan konstaterar au t.ex . digt hållbar. SÖU har nyligen den österbottniska uf-rörelsen har en egen skickat ut lborschyrer om listens identitet. . egenskaper till föreningar runt Om kansliet flymr till t.ex . Pargas skulle KOMMENTAR till Scr~ngells ledare , i hu det präglas aven :1.boländsk identitet och om i Österbotten. Varför? vudsak citerad i senaste ÖP : . kontakt. Inget illa om Pargas men jag berviv Det är självklart at! Johannes Klockars H:1.kan Westermark: EMEDAN de strengellska åsikterna lar an en utlokalisering skulle förbättra situa värld sKiljer sig 10talt från dagens samhälle. - För föreningar som inte åtminstone delvis bygger p:1. FSU:s utkast till tionen. Aven ungdomsrörelsen har berörtS av sam har cld med omfattande reno principprogram överg:1.r 'jag dl! att' kom Tvärtom. hällsutvecklingen. Klimatet för ungdomsrö veringar s:1. är den här listan ett mentera Kex synpunkter: Kex IOleaer ran bra En av FSU:s viktigaste uppgifter är al! för a relsen har försv:1.rats. relativt billigt sätt att spara men tappar sedan greppet när han framför uf-rörelsens talan gentemot olika myndighe Speciellt de senaste decennierna har med värmekostnader. Men även i en sin lösning p:1. problemet. Jag kan stöda Rex ter. DessulOm anordnas olika möten och kon fört: bl.a. i följande uppfat!ningar: lokal som annars kan vara i ett fer~nser. Var h:1.lls dessa? Jo , i Helsi ngfors , • En ökad partipolitisk styrning (ungdoms • Strengell gör uf-rörelsen orättvisa (se gott skick händer det allt som Endast en riksomfal!ande ungdomsorganisa rörelsen är en ideell rörelse utan partipoli ovan) oftast att det drar vid fönster tion har sil! centralkansli utanför Helsingfors . tisk förankrine:). • Verksamhetstyngdpunkten ligger i före och dörrar. Den enda ny(( an aven utlokalisering skul • En stark urbanisering och emigration. ningarna och ringarna/lokalförbunden. Gerby UF har redan satt in le vara sänkta hyreskosrnader med dena skul • Nya samhälleliga reformer (bl.a. ungdoms• Samarbetet inom FSU måste bygga på res Siliko-listen i sin lokal. le leda till bl.a. ökade resekosrnader och inef 1ag~n , idrotts- och kulturlagen). pekt för särdragen hos distrikten fektiv arbetstid. FSU:s tjänstemän har till Toffe Sparv: Aven om idealismen ännu är den stora Men Rex framkastar även argument som , räckligt med arbetsuppgifter redan nu och , sporren är det speciellt de externa faktorerna - V:1.r lokal var gammal och att nya krävs hela tiden. som påverkat och begränsat rörelse n . otät s:1. vi m:1.ste ju göra nk De 1. En ytterligare regional satsning be Det finns 310 svenska ungdomsföreningar Ut oss ta en exempel: En av rörelsens erfarenheter vi hittills haft av hövs. som är anslu rna till ringar / lokalförbund eller grundsteriar är föreningslokalen . Urbanise listen är enbart positiva . Man distriktsförbund och FSU:s enda medelmmar FSU är centralorganisation för den fin ringen och emigrationen har medfört al! spe märker att den tätar effektivt är disktrikten - feedbacken fdn fältet bör landssvenska ungdomsrörelsen och bör enligt ciellt den finlandssvenska kulturgemenskapen och det fina är-att man ger 10 allts:1. g:1. via distrikten. stadgarna förverkliga sit! ändamål genom at! har splittrats. Landsbygen, dvs un gdomsrö :1.rs garanti p:1. listen . FSU uppbär inte ens n:1.gon medlemsav bl.a. relsens och finlandssvenskarnas fotfäste, har Det är OY Arbitr~e AB i gift. • Skapa förutsättningar för ett effektivt uf utarmats. Finlandssvenskarna har flynat till Vasa som säljer Siliko-lisren . FSU:s principprogram för 1980-talet har arbete. tätorter, ryckts upp ur sina rötter , antagit en Man har nio anställda runt om i aktu aliserats. Rex konstaterar helt riktigt at! • Bevaka och föra uf-rörelsens talan gente· konsumerande levnadsstil , mist tryggheten Österbotten som st: t till tjänst varje distriktsförbund har sina principer. Häri mot staten, övriga myndigheter och institu för sin tillvaro. när det skall tätas till . ligger den springande punkten. Hur samord tioner. Samhällsutvecklingen har försvagat idealis na discriktens principer? Vem tänker sist och Klaus Salonen, OY Al'itra • Informera och samordna verksamhetsfor men , samhörigheten och talkoand an . slutligen p:1. FSU? Hur åstadkomma en FSU mer. Den senaste tidens ul!ryck i form av speci ge AB: Frågeställningen " skall tyngdpunkten i pacriotism? alföreningar och ensaksrörelser motarbetar p:1. - Vi har den bäst~ verksamheten ligga p:1. FSU- eller distriktsni lång sikt den finlandssvenska gemenskapen . tätningslisten som g:1.r att f:1. på Thorleif Tverin v:1." är felaktig . Tyngdpunkten och grundste Om vi splittrar oss för mycket förlorar VI kon marknaden. Vi har testat den takren, Identiteten och samhörigheten . FSU:s ordförande nen är föreningarna och deras medlemmar. vid Statens Tekniska Provan stalt och har svart p:1. vitt att den tätar effektivt. - Det är ocks:1. viktigt att framhålla hur vi tätar. Vi har Länge sen vi träffades i nämligen yrkeskunniga installatörer som skräddarsyr So..ld beHer than ewr with 80SS listerna . Om det behövs flyttar vi g:1.ngjärn och låsets motjärn Soundar bättre än nånsin med BOSS .~ atlspl'lhgan f:1..s jämnsmal. Äve'n om Jönster och dörrar är sneda och vinda s:1. tätar vi ef fektivt. lördagen 11. 10. kl. 20.00-01.00. : - Vi mäter ocksåvärmebe sparingarna, d. v.S. vi gör mät Storalånggatan 41 , Vasa tel. 961-110159 ningar b:1.de före och efter av Funktionärsgrupp 2 slutad tätning.
"Externa faktorer
har påverkat
och begränsat
ufrörelsen
"Feedhacken
från fältet
bör gå
o
via disttikten ' ,
o
~-----------------~
I I :
BJÖRKÖBY
:
I I I
HOPE sköter musiken
I I
~_
~13[]BB
*
~---------------_.
~----------------------------~
* . p AssaL~1!r~!!ORLUNDA_ * ~
UNGDOMSDANS i Harrström LÖRDAGEN DEN 11 OKT. KL. 20.00
ZENITH slp elar
*
I
Torsdagen 09 . 10. 1980
RALPH NELSON'S
SOLDIER BLUE Pan.vlslon Färgfilm
* På söndag bjuder vi på gratis bussar till Korsnäs - hem betalar du vanlig avgift!
BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30 Sjönejden fr. Pensala 18.40 - Jussila-Monå-Hirvlax Hf. 55 via Munsala -Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby - Kronlunds fr. Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby-Kållby och Esse.
CANDICE PETER DONALD BERGEN STRAUSS PLEASENCE
F 18 .·····_·" ::7.:i!V.:+
Funk.gr. 1 o. 2 Bilj.gr.2
g 98_°_ _ _ _ _ _ _ _----:-_ ______________ To_cs_da_en_0_9._1O_ . _1
-=.,_.
~T'! -~
ÅLDERS GRÄNS "ISAR
•
IHARD ROCK
lÖRD.IILIO Kl.20-01
MjU~~!!!~-En J .
vänliga
IREAK Buss a r
Strandlinjen från Norrnäs ikI. 19 via Töjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Petalax o. Nyby. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes, Övermark.
Säsongöppning i nya Arvas-gården med ~. och Exom I
OBS!!!
Alla bussresor 5 mk 10 m.k tur o. retur.
-
Lörd.
11.10. kl. 2000
Bussar: OT:s 19.15. Vasa (busst.)~Kvevlax-Vörå Haldins 19.05. J:stad (busst.)-Nykarleby-Jeppo.
Hård 50 och 60-tals musik!
Häftig öppning!
-
Ombyggd scen
Bussar från torget 20.10, 20.40, 21.10, 21.40.
~ t~
T_or_sd_~_e_n_0_9._1_0_._19_8_0____________________,/ 6
1 _________________________________________________
I
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
o
mea satsar på st f uppföljri DO ' lag vågar stuffa" är på väg till EwgI._
D O -. En hotellkedja med ung publik i
. blem med ordningen både inne i restllu:rtII~" nys om stuffakampanjen och bjödin mej . om den.
D D Dethär berättar stuffopappan Marti"
ker in på ett besök på hans rum i Universum"
ju mellan tre brev, fyra telefonsamtal, två
batt.
Herr Uddestrand är en mycket uppt~en kille.
- Det är full rulle , säger han och syftar dels på
det egna jobbet. dels på stuffakampanjen.
1100 ungdomar i Umeå har lärt sig au dansa på
riktigt under det år stuffkampanjen har hållit på.
Och nu börjar alltså stuffa-iden breda ut sig. SÖU
var den första au koppla på,. i Norge ligger man i
startgroparna Qch nu också England ...
Nordiska Rådet
har bekantat sig
medstuffakampanjen
• Mmi" UfitJeSIrtl"" Ir _,,_ WOtfI ShlffMtltrl/JtlJrietr och tIess IIppfii/i";"g. I-liI" PlI", ochJ flltltItfe" Wo", ",il· rofo"etr "'" MtUlNtriktr ; 1O-4rs jtIbiI",tI"," Fofll", presetrttfl"tllks.
En delegation från Nordiska rådet , dvs . repersentan
ter för de sociala myndigheterna i Finland, Sverige,
Norge, Danmark och Island har varit till U'?leå och
t~it sig en tiu på stuffandet.
I Umeå avser kommunen, uppmuntrande av re
sultatet av stuffakvällarna, au i samarbete med Uni·
versum hyra en av deras restauranter med 400 plat·
ser för att under en femårsperiod bedriva dans för
ungdom i drogfri miljö på fredagar och lördagar.
Det kalaset kostar Umeå kommun 300.000 kronor
per år under perioden .
Det ni - ärade kommunpampar i Österbotten.
Ha roligt
utan sprit
Dethär händer p-å Elvira: o Rock-cafe MUJåku och musikanapper trlffa fik att prata musik, spela. repetua, by· ta srejor och lA smjoiqom hitta eo .eo muik i eo neotuell roc:k-oPUL V _ eDer var tredje mADdaa kommu Rock-afeec att bjuda pi upp trldaDde av IfUpper f~iD. tisdapkro ,en eller friD. aoivemams IÖlldaphOWU. Geaom sIdma cfubbeluraDIeDWll bo vi bjuda deaa UDIdomar eD kvali. ficerad aoclerhA1loiDs. Samtidist f. dom möjlithet att trlffa etablerade ar· tittu och lA duas esp«thjJIp fik det maD sjllv hAl.lu pA med.
D Jazz-dans ElI bill för dansare och cIaosintres _ade. MIr ps möilithet att lira lis att rika sis till mUJåk, att lA UDdervis aiDs av kannisa daasledare och om maD lA vill öva ihop Iii för olika fram·
trlllaDdea. Kontakter kommer att tas med Daoxentnam och Daosböpkolao i Stockholm fik att f ADp upp turneran· de daolprOJl'lllll, tom eKpel'tmedYe~b· re och ~ldaivare.
o Onsdags-träffen ElI kvlll fik de lIdre. Att trfIfas, fika och vara med om aodeI'bAlJ.Di.a8 kan maD ,lka dA. om maD hör till de "pesiooerades Ibra". Frisesport, mUJåk, dans och · antIao aoduhlllnis kommer att ItA pi pro
sr-t.
BesökarDa kommu Ijllva att vara med och ,öra prOfP'amJDea.
D Revy-teater-cabare ElI kvlll för alla tom vill arbeta med KeDkODlt, bIde pi sceaeo och ute i ku· liueroL MaouHkrivaade, .,enade, dekorationu, l<ostymtiUvukniD, oSv.
k o _ att ItA pA p~OfP'ammet. Framt~ldaode av olika s1aa kommu ocbA att fIkekomma.
D "Nalta äldre" NöjesblII fik u födda -64 och tidi. pre. DiIco, ralJsIuoidskM, showu, list. diskjockeys. MM'TV, dart, tlvliDaar och temabIllar bo ai rlkna med. Ofta bo vi biuda pA samma showu och Disc·,ockeys som kommer att fia· nas pi UaivUlum pA lördaa fik deo IIdre seoeratioDen.
O "Yngre" NöjeskvIII fik födda ~5 och tidip. re. DiIco, ralbluidskor, ItM'TV, dart, tlvliDtlar, shower, temakvlllar m.m. Ni kommer att kunna roa er med lite av varje. Ni Ijllva bo öaIb er yttuli. pre imlaa och se till att dom kommer lA _iD.iDlOm.
OCH Manin och pojkarna hakade naturligtvis på
stuffasuccen som visade den som ville vara med au
det var möjligt au ha kul utan sprit.
Den första uppföljningen hette' 'Plugget på hug.
get".
- Milsäuningar var att skapa bättre sammanhåll·
ning i skolan eleverna, men framför allt, generatio.
nerna emellan. I plugget på hugget har inte bara
elever utan också lärare - och rektorn! - och för·
ä1drar delt~it.
Plugget på hugget är en tävling emellan högsta·
die· och gymnasieskolorna i Umd_ De fem deltäv·
Är det så klyjl satsa Da moge~ O
-~
~__~===~===============:.______________________~_____________________T_o_rs_d_a_ge~n~O_9__1_0_._1_98_0 . _________________________________ ~NI.KA ~.:::.:
•
Forum
Jens
pa ett
•
o
bräde
JmI. &,g/and har haft pro eru och utanför, fick [ndon för att berittta rJ.iestrand nitr ÖP dy or:h får en kortinterv !esök och en pane/de ill lom så att varje skola har med Itet - och en så stor och utklädd iliw , det ger också poäng. ten i olika grenar - man har åkt ladiobii och beachbuggies och allt jjli,tl .
Hilr ilr kortpresentation av tie bandsom spelatle upp på Foru met i Umeå. · Endel av dem kommer antagligen att dyka upp i dehilr traRterna så små ningom, om IIIIIn får dÖIIIII av de di/resta österbottniska ar rangörerna.
Jubilee Kvällens behillning - ett bra dans band på de flesta sån och vis. Det man främst bde mirke till var an killarna och Gun - på elorgeln - levde med i mwiken.
Boncaz Ett helt normalt svenskt dansband med stämsången som det mest positiva. Kil brna var skickliga och rutinerade musi ket, men presterade ingenting som man specieUt skuUe ha bgt märke till.
t at: man behöver aktivera ungdo I. Act dansa är visserligen kul men
Alligators
lätn e i Holmsundsskolan , tycker ggo: är en bra ide: I y ~~ t klä ut sig visar ju att det går
Sologitarristen i bandet var mycket skicklig och så hade bandet det kanske bästa låmrvalet på forumet med bl.a. Dybns Knock, Knock on Heavens Door. I övrigt en medioker inlevelse.
-ogK
rit bygger på n 'Jerksamhet l
EJtira - ett st äl le dit man kan och ha kul och göra en massa
tm.a
i B iva bygger på stor egen verk pe r, dansare , teaterintresserade, ha möjlighet att jobba med er enbart umgås . arbetsgrupper som själva pla mt med övriga grupper och Imix! temakvällar och liknande. ~ är att allt vad droger heter är för t. ldrn är att aktivera de grupper Imou utanför det vanliga nöjesut FödI>ppningsyis bli att så många rihaustade att möta det traditio 195Cll lider, kön eller uppyäxtmil-
U megrabbarna De tvingades uppträda utan sin solo sångare, vilket gjorde det omöjligt alt bedöma bandet. Alexander lirar mo get, dvs. sån musik som är svår alt dan sa tiU for den som inte kan annat an slowfox.
• De"hllr t/4t11e" heler G." och si."ger i t/4mbll""el /.bilee och ",ogeIN""el GIIi4x, aesStllo", ilr ho" ~lill i"o", ",fl.Sijer{ör""""els 1I,,,leI,,mg 30 - ael so", {mm i Utllel - o&h sI III1r ho" IIl1rai""" pI t/4"slto"ferll"sn.
Crescendo Bandet stoltserade med en enmans brassektion och spebde bra utan alt ly sa. Plus for sångaren/organisten. Bra texter.
gama.
Sheesam Etr moget band med ett rätt ovanligt liturval, Dågot åt country & Western till. Sisådär med feelingen på scen var det också.
Alexander Det man frimst bde märke till .ar den
Il tild från Umeå: l (a{ANSTRÖM
1~iut
--0
härliga bnssektionen. Ert mycket ruti nerat dansband med inlnelse i det de gjorde, det !onta bandet, som ldåmde in en presentation ay gruppen på de lio minuterna grupper spebde för sitlande
Är det kanske skill för SÖU att ompröva mogendanserna in 1IIIn de ens kört igång? Den frågan finns det anled ning att stillla efter den panel debatt som svenska musikerför bundets UmeåtJvdelning a"an gerat. - Det största misstaget dansarran görerna gjon i Sverige var att dela in folk i U1lor - ungdomsdans, moget och gammaldans.
LäKK riU detta ett skitskönt saxsolo ay PO Johansson i Johnny B Goode och du har ert band som ar värt pen
Norrskensfolket Namnet till trOI5 inget lysande band. En normalt mogenband, som kunde plocka fnm två dragspel när det be höYdes.
Galax Galas är qentligen Jubilee, men i mo getyenåon. Samma fina inlevelse mntls och en Kosternls som f!ck hela den silUnde Rotundan art gunga och sjunp med. Behöyer man säp mer?
Så sa en dansarrangör som yårit med om det mesta i nöjeSYäg och många instämnde : - Ungdomarna har inga nor mer om det inte finns äldre som yi sar hur man bör uppträda på en dans; sa en annan som också förespråkade gemensamma dan ser. - Det finns plats för både unga och äldre på en dans. De svenska dansplatsema dras med två problem. Dels den allt mer ökande nerbusningen, dels
Familjebandet familjebandet körde med en repertoar som lutade mycket år country & wes tem, med direkt svag sång. I övrigt en rätt mediokert band.
Baracudaz Sångerskan Elizabeth Lundgren sjöng 'När en stjärna från himleo faller' så an tårarna började g1äosa i .art och vartannat öga. Och all hon sedan sjöng "The Win ner Takes All" i Idass med bena i Abba gjorde inle saken sämre precis.
Frisco Det andra bandet på taken - med en mycket imponerande sångare - där
problem med alltmer stigande kostnader. Stig Blomqyist, dansarrangör i panelen, ansåg att dapsarrangörer na fåt ta på sig en del ay skulden för den ökande nerbusningen : - Vi borde ge klara riktlinjer för vad som tolereras. BlomqYist menade också att man inte kan dra alla tonåringar över en kam: - Vi miste lita på ungdomen, fostra den och styra deras beteende i en positiv riktning . Äyen när det
var det volym lpå alla håll och kanter. Sångaren - fdp mej inte vad han he tet - har sjungit i Max Fenders tidiga re och har en ynerst härlig röst . Vilken Gonama1s!
Kyss Karlsson Ett rätt ungt band som lirade helt scbyssta låtar. Också här bde man mir ke tiU killen som lirade och nyanserat sän.
salI
på ett fmt
Donnes Donnes hade bemödat sig om art snickra ihop en fint potpurri på en bd massa fina litar. Och knöt ihop låtarna på en fint sätt, YiIket bland annat visar an ltiUama Yar slriddi.ga musiker.
är stökigt och bökigt på en dans är det bara några få som bråkar. - Men yi dansarrangörer slår ut det över alla, menade han . Orkesterforumet i Umeå med paneldebatt var den första gången orkestrar, förmedlare och dans band träffades och diskuterade ge Lom de gemensamma problemen. - våit största problem är att yi inte talar med varann, sa många i debatten . Nu var i alla fall början gjord.
•
Torsdagen 09. 10. 1980
• Två Dc berättar om varfor de etablerat sig som jazzmusiker ~ skiva. Deras forsta skiva, "Lätt jazzigt p~ finlands svenska" kom ut i fjol. I höst har de kommit med " Lätt jazzigt p~ fin landssvenska II" .
För närmare tio u sedan möttes Sheilas och Kakus vägar. Sheila enga gerades att sjunp n~ra visor som Ka ku Backholm och Thomas Bäck gjoq tillsammans. Det gjordes ett radiop rogram . - En av de forsta hette "Kr~an", minns She ila. I ett tidigt skede kom ocks~ en av Kakus mest kända melo dier. Det var "NvlI!aminal folkvisa"
där texten började ',7Min längtan visar vägen . .. " . D~ ännu var det nog mera visor än om jazz.
fr~ga
om
Sjungit mest
på krog Före det hade Kaku sysslat med mu sik ett tiotal U. När han gick i Svenska lyceet i Vasa - Kaku är född och upp vuxen i Vasa - bildade han tillsam mans med Christian Bäck, Lasse Silan der och Tapani Färdig skolorkestern Da Capo. Det var 19~2. Da Capo spelade ~ skoldanser och hade keikor ute ~ lands~ygden .
Under skoltiden i Helsingfors spela de Kaku 'med Hatte Häggblad, ocks~
8
han fr~n Vasa. I Landskapsradion gjor de han program tillsammans med Ch ristian Bäcks kvanett. Sheila är fodd i Solf men uppvuxen i Vasa. Hon började sjunga 19~8. - Första gwgen var i Solf vid en soare - en dans med program, berät tar hon. Det var Ikrtcl Suanden som hade "upptäckt" mej . Jag stod ute p~ balkongen och skrek en gwg när han kom till oss. Han sade ~t pappa att "den flickan m~te n lära sig sjunga" . Han tog själv hand om undervisnin gen. Jag var väl ungefär 14 u d~. S~ blev det C.E. Arnolds quintett , Algot Gustafssons krog band Kurt Kuulas band, Kun Lindqvists och Tan go Tamara.
- Mest har jag sjungit p~ krogar i Vasa. Men ocks~ ute p~ landet en hel del. Jag var ofta ute och sjöng med H~an Granqvist. Det var Gustafsson som puffade in mej i radion i ett 1~ minuters program. Det blev mwga program. p~ den vägen träffade jag Christian Bäcks kvartett .
De första med egen
popu/ijrmusik
I Femte ringen,
- Vi började spela jazz redan i Da Capo, berättar Kaku . Impulserna kom frw Sverige via radion . I början p~ 60 talet började vi göra egen musik . Kumpaner var bröderna Christian och Tomas Bäck. Det var gynnsamt musikaliskt klimat i Österbotten p~ den tiden. - Vi fick göra program i radion och fick spela Mde här och där. Vi var nog de första i den här landsdelen som :a;;;:;.:.-=.--- · · gjorde egen populärmusik. . - Vi gjorde 3-~ program för radI on per u under hela senare delen av titta efter Jocke 60-talct och in p~ 70-talet . Vanligen tillsammans med Shcila Smeds. där du bor, Smwingom även for riksradion . så säger han Sheila : - Och allt med Kakus musile I när det börjar. början till Tomas M. Bäcks texter. Se nare till texter aven Iwg rad österbott niska lyriker. Det m~te finnas massor. - Ja, instämmer Kaku, det är oer hörda mängder musik. Vi gjorde bl.a . ett s.k. stamband för radion som ut nyttjats rätt mycket. Som exempel p~ mera känd.a Utar nämner Kaku "Ha vet" och "Han gir hem till sin fru och sina barn". För Sheila blev det n~ra TV-program och för ca. 8 u sedan samarbete med Korsholms Gille . - 'D et var genom Tor Ahlstrand och de gammaldansprogram han gjorde för TV, säger hon . I samarbete , med Korsholms Gille blev Shcila skivanist. Hon sjöng n~ra I~tar p~ vardera av de tre skivor som gillet gjort . - Egentligen hade jag ett skiv kontrakt klan Iwgt före det. berättar hon . Men det blev aldrig klart vad jag skulle sjunga. Man villa ha mej att sjunga p~ finska och det ville inte jag.
"En frisk kombination
av jazz, lyrik
och finlåendsk sång"
D PÅ OMSLAGET till Sheila Smeds' och K-G Backholms nya LP "Lätt jazzigt på finJands svenska 2 " (VITIINGLP-02) har den sistnämnde en samling aforismer. Im av dem lyder så
talande, och man undrar om inte rockdiggaren också hittar en och annat korn i det svängiga.
O SKIVAN innehåller texter av Tomas M. Bäck, Mauritz Ny lund , Ulla Backholm. Jarl Hem här: mer och Erik Lindegren. De båda förstnämnda dominerar, Bäck Vllr inte riidd. Gör som del ös lerbollniskll Jandskllpel, . sIrikIl representeras av fem texter och Ny,l und av fyra. Av dessa båda ul dig i heJa din IiJngd. tilltalar mej mest Tomas M. Orden kunde stå som en sam Bäck. manfanning av skivan. Det Musiken sångerskan och in handlar om en utsträckning på strumentskötarna - är svår an hela längden, utan muskelbrist ningar. En frisk kombination av beskriva i andra termer än jazz, lyrik och finländsk sång på " bra". På skivomslaget står det nån ting om Ess-dur, chorus och svenska. "Lätt jazzigt" innebär det lika orgelpunktsliknande f. Jag finner verkande doser Sheila Smeds och det ganska oväsentligt. Det vä backholmskt piano, även om pia sentliga är mjuk musik som det no på skivomslaget placeras in svänger om, och en sångröst som bara som en del aven "komp lyfter fram goda texter. Sången och pianot är hörn grupp". "Lätt jazzigt" innebär stenar, men man vill gärna näm också en stämning av vissång, och samtidigt en musik som det na också dragspelet. I ett par in strumentallåtar, "Kvaneret Vit svänger om till tusen . lingen" och Blues över s1änen", Detta med vistonen och det blir man påminä om hur blått svängiga kan gärna understrykas . ett dragspel faktiskt kan låta. Det är ju så nämligen att när Andra nummer som jag. per man talar om "jazz", så sätter sonligen tycker mycket om, är man upp en mur som delar in "Hand i hand " (text av Bäck), medborgarna i två läger. En grupp entusiaster och en annan " En kväll med snö och kylig vind" (Bäck) och " Skvaller" grupp som vänder ryggen till och (Nylund) . I "Stilla kväll" (Hem går till en annan skivhylla. "Lätt mer). och "Arioso" (Lindegren) jazzigt" är en produkt som man är v!Stonen kanske mest fram· föreställer sej kunde samla trädande. musikälskare från olika läger. Visvännerna m~te fmna den till BERTEL NYGÅRD I fjol kom d "Lätt jazzigt p~ fin landssvenska". Den fick mycket god kritik. Nu har de td gjort en ny versi on med delvis samma litar men med bättre inspelningsteknik. Det är genom~ende fr~a om Kaku Back holms musilc. Texterna är av finlandss venska lyriker . - Vi tyckte att vi började bli gamla och vin e n det vi gjOrt tillsammans be varat, säger Sheila. N~got minne skall man ju ha- av musicerandet. - Vi tyckte det var viktigt att få mu siken samlad. säger Backholm. Skivor na har inte gjorts i kommersieUt syfte. Med tiden kanske de spelar in sig via radion . - Det är roligt att göra ~got som ingen annan gjort, tycker Sheila. Ocks~ texterna är värdefulla.
Om framtida musik projekt vill de tw inte uttala sig. Kaku jobbar som ju rist p~ en bank i Helsingfors. Han har inte gjOrt si mycket musik p~ senare tid . Sheila är tandskötare vid Korsholms hälsocentral. Bor nu ~ter i Solf. För till fället sjunger hon inte just alk Har slutat med Korsholms Gille. Tycka att jobbet och familjen tar all tid. - Sheila borde få göra en skiva med dansmusik fr~n 60- och 70-talet. Inga atar med 'hjärta' och 'smärta' utan s~dant som blivit s.k. evergreens. mu sik som det svänger om - ja, just SWt som är lätt jazzigt . SVEN-ERlK GLADER
D/sca VÄNNER Välkomna till super-disco i Kaustby -
Ny inredning nyanläggning ljus show
VASA - StadshUHt 22.10. 19.00
Disco fredag och lördag.
Biljetter I 15 mk W.skn,,1III (VIISIJ) 96/11/284/
Bit; &
Vtsa (Niirpt!) 961/42064
NYKARLEBY - Idrottsgir. den 31.10.19,00 Wtskn"IIII! El ("kby) 96711()(}6() Musik-Wikström IJ:!/4J) 967//4707 Ruin Muriikki (Kamby) 968//3988. Arrantllr: TA80RMUSIC 90t
643401
9
I~~------------------------------------------~--------~~----/------------------------------------------~OO;:.ft.;:'N'~ ••' .......J Torsdagen 09. 10. 1980
Politiken i
p.raktik~n
- Gör en fingerad historia om bur en fullmäktigeledamot kan driva en fdp frAn jdetiU förverldiglUldel 51 " tyckte söU,s tonksr" attÖP borde intr~a de unga för valet. Sagt och gjort. De ,tvA senute veck,ornahar vi berlin.t om . hur Per ErAn bynblev invald i Kommunens fullmäktige och om hur han redan ridandea fullmäktige· mÖtet inltmnade tvA motio ner. ,~ Per vill få sk.olstadgan ilnd rad så att byns skotå inte blir indr-sen som en tidigare fuU· miktme beslut. • För "attbibehaUla befolkriing. enocb därmed serVi~ och elevunderlag i Byn har Per fö. " reslagitatt ett stlttsbelinat kommunalt hyreshul-tadhus skall byggas i Byn.
Sk O lbygget
• 1 medvind
personlig kontakt med ett par Britta samlade argument för byggnadsfirmor som kunde tän kommande argumentering i kas vara intresserade att projekte skolnämnden. Elevantalet såg ut ra och bygga huset. Det företag att hålla sig konstant kring 20 Per, byggmästaren, jobbar åt är elever . också intresserat. Pers motion om att byn skall - Är det verkligen sant bibehållas som särskilt skoldis Sakta men säkert avancerar pla skall mina drömmar och trikt seglar alltså i medvind. För nerna. Men hela tiden finns ett slaget gynnades av att den all förhopjmingar verkligen icke-uttalat motstånd från andra männa uppfattningen på skol gå i uppfyllelse? delar av kommunen. håll går mot att de små skolorna Man vet att det skall komma skall bibehållas så länge som Läraren i byn, Johannes, lät en dag då radhuset måste tas möjligt. pappren sjunka till bordet och med i kommunens prioritering För säkerhets skull har Per en tog glasögonen från näsan. Han för erhållande a v statligt bostads diskussion mellan fyra ögon med hade läst PM-et från skoldirektö lån . I den kön fanns hela tiden skoldirektören om saken . Person ren i vilket han bl.a . uppmana flera hus-projekt i centrum av lig information från flera håll des att göra en noggrann elevsta kommunen . Också i andra sido skadar säkert inte, resonerar han. tistik för byn så långt framåt i ti byar - sådana som är betydligt Det har trots allt stor betydelse den som möjligt . storee och folkrikare än byn vad ledande tjänstemän inom en Johannes har bara fem år tills vill man få till stånd hyreshus. kommuns förvaltning anser. han skall få pension. Han har va Per kan med tillfredsställelse rit lärare i byn över 20 år. Alltse konstatera att han har skoldirek Politiska vilian dan beslutet om indragning av tören helt på sin sida. Men ett skolan fattades har han bävat in saknas slutligt beslut behöver inte jäktas för den dag han skulle bli tvun fram. Utvecklingen i byn kom gen att flytta till en annan skola. När det gått över ett år sedan Per mer kanske ytterligare att stärka Nu har Pers motion i fullmäk lämnat in motionen om radhuset skolans ställning. tige lett till resultat. Frågan om utan att frågan avancerat desto bibehållande av byn som särskilt mera, insåg han att nu måste Fyra säkra skoldistrikt skall utredas. någonting göras för att skapa po i radhuset Johannes beslöt att starta sin litisk vilja för byggande i byn . andel av utredningen genom att Han tog upp frågan som extra Den viktigaste förutsättningen bjuda in Per och Britta (den nya ärende vid fullmäktigegruppens för en sådan utveckling skulle en medlemmen i skolnämnden) till möte. ligt Pers åsikt vara att få till stånd ett samtal på skolan. - Vi måste gå in för att bygga det radhus han motionerat om. hyreshus i de perifera delarna av Tillsammans med Valfri d , Tillökning kommunen så att sidobyarna in byns representant i byggnads te avfolkas, sade han. Målsätt att vänta? nämnden, följer Per noggrannt ningen bör vara ett radhus per år behandlingen av motionen om i någon sidoby. Det blev en g'lad kväll hemma radhuset. Motionen går från - Eftersom vi i allmänhet får hos lärare Johannes när Per och kommunstyrelsen till byggnads statligt bostadslån för två projekt Britta med respektive äkta hälft nämnden, men där händer per år har vi ändå möjlighet ,att gästade lärarfamiljen. ingenting. Valfrid blir tvungen satsa på ett hus i centrum . Pro De räknade barnen i Byn från att ta upp frågan som extra ären jektet i sidobyarna bör ges högsta 6-åringarna ned till de nyfödda. de. TilJsammans med kommu möjliga prioritering. Men de stannade inte vid det. nens byggmästare får han i Det blev en lång och hetsig Damerna visste nog var det var uppdrag att utreda frågan. debatt, som ordföranden måste barn i antågande. Riktigt roligt Tomtfrågan skall inte bli avbryta. Asikterna skar sig mel blev det när de började fundera någotjroblem. Det har Per och lan centrum och periferin. över vilka som kanske skulle få Valfri redan förhandlat med en En viktig sak hade Per barn efter ett, två och tre år. markägare om . Priset är inte uppnått. Sidobyarnas represen
De funderade ockSå på vem oöverkomligt och .läget bästa tanter insåg att de måste göra ge som kanske skulle gifta sig snart tänkbara: och vem som eventuellt skulle Men så gäller det att reda ut , mensam sak i den här frågan . På
det sättet kunde de bli i majori
flytta hem till byn . En översyn av behovet. tet gentemot centrum och åstad
vad som borde göras på skolan I det avseendet är Pers prelimi komma ett decentralicerat bo
om den skulle få fortsätta gjordes nära utredning till god hjälp. stadsbyggande i Kommunen. också . Med lärarparet medräknat får Gruppen-heslöt ta upp frågan Per fick åter en möjlighet att man fram fyra familjer som sä till fortsatt diskussion vid nästa diskutera sin ide om ett radhus kert kommer att hyra bostad i ett möte. bygge i byn . Det framgick att Jo radhus i byn . Lika många är in • Slcol/,.tJglI.
hannes med fru gärna skulle flyt tresserade. Genom annonsering SM III 1111 löSllS
ta tiU en modern radhuslägehet kommer man säkert att få de pla ",.. ini,.
och bo kvar i byn även efter det nerade sex lägenheterna uthyrda. bli,. tUI ttUld Johannes fått pension . I samrid med Per tar Valfrid ~/l
. .
Dethär bör du veta inlör kommunalvalet
Debatten inför valet har kommit i gång i tidningar, vid särskilda debattillfällen och vid allmänna vallilöten. Du följe,. väl med vad som diskuteras!?
Nio politiska partier , har ställt upp kandidater inom de kommuner som vi kallar svenska Österbotten. • Svenska folkpartiet (SFP) har de flesta svenskJprikiga kandidater na, 744 st. Pet dominerande par tiet i landsdelen. • Finlands socialdemokratiska par ti (SOP) le vArt lands stönta poli tiska parti. Har svenska kandidater i alla kommuner inom sv. ÖSter botten, förutom Kronoby. • Demokratiska förbundet för Finlands folk (DFFF) le ett gemen samt organ för folkdemokrater och kommunister. Har kandidater i nAstan alla vAra kommuner. • Centerpartiet (C) le ett lands bygds- och ;ordbruludominerat parti. Har endast finskJprAkiga kandidater inom vArt omride. • Samlingspartiet (SamlKok) le ett finskt högerparti som Iven har svenska medlemmar och svenska
kandidater b1.a. i VlUll. • Liberala folkpartiet (Lib) - ett typiskt mittenparti. Inga svenska kandidater. • Kristlisa förbundet i Finland (Kristi.) le ett ritt ungt tvåpri kigt parti. Har kandidater i hllften av de svensk österbottniska k.om munernL • Finlands landsbygdsparti (FLP) har jobbat hirt för att fi fotfAste Iven pi svenskt hAll utan att rik tigt lyckas. Inga svenska kandida ter. • Konstitutionella högerpartiet (KHP)' ett tvAs:prAkist parti som satsat hirt pi att fi svenska vllja re. Har kandidater i itta kommu ner.
• I Korsnäs finns en partilös
lista med 2 kandidater.
Valda till fullmäktigeledamöter blir ett fastställt (udda) antal kandidater inom varje kommun. Plat serna fördelas på basen av det antal röster som varje parti erhaUlit inom kommunen. Det parti som fått mest röster får den första plat sen osv. Ett partis sammanlagda röstetal delas tills 'det sålunda fram· räknade jämförelsetalet inte mera räcker till för att någon fler kandi· dat skall bli vald.
Kandidaternas enskilda röstetal avgör vilka av partiets kandidater som blir valda till ledamöter. För· delningen av mandat meUan partierna medför att de kandidater som har mest röster inom kommunen inte alltid blir valda. Inom ett parti som erhållit många rÖSter krlivs i allmänhet ett högt personligt röstetal för att bli vald. Från ett parti med mAnga kandidater och lågt röstetal går ofta en kandidat in i fullmäktige med lågt personligt röstetal. Antalet uppställda kandiater inom ett parti har ingen formell bety delse för valutgAngen. Det är hur de som röstar ligger sina rÖSter på olika partier som av' gör valet.
Söker du MC och DELAR Vi har det mesta av nytt och be gagnat. Begagna de delar till fäl jande: y AMAHA 125 cc, YAMAHA 350 R 5, Honda 125 TWIN" SUZUKI 380 cc, HONDA 350 cc.
Stort sortiment av begagnade MC fr. 350-1340 cc.
Nya cyklar har vi nu med specialtilIbehör på köpet.
Ballas lIalal'
Terjärv, tel. 968·75168
Torsdagen 09. 10. 1980 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
....
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •1• •~.4
• ••• Femte ringens ••• o •• •• arsmote
••
1.
:• Mårten Lövdah ny ordförande .".,
,I
~
•
I •
•
j
• : : : • •
•
Femte ungdomsongen har fått ny ordförande. Vid ringens årsmöte iSolf valdes Mårten Lövdahl från Västerhankmo till ny ordförande efter Sture Ericksoo, som skall övergå till en större organisation. Den viktigaste aktiviteten i ringen just nu är danskurskam• panJen "Jan tänder på dans" .
: • : • : • • : • : • • : • : • : •
Mötet i Solf samlade inte mer än 26 berg. Ann-Kauin Back. Suppleanter blev Kenneth Finne. Tor Sparv och delragare fast ocks~ gammaldanserna Thomas Kuni. fördelades p~ samma gmg. Behandlingen av medlemsavgif· Ringens av~ende ordförande Stu· re Erickson öppnade mötet med att i tema för förenigama framtvingade korta ordalag berätta om de viktigas· . omröstning. Gerby Uf:s medlemsav· te händelserna under den g~na gift höjdes enhälligt frm ~o mk till 100 mk. Smedsby Uf:s anh~llan om verksamhetsperioden. - Arb.=tet med ringen har varit att deras medlemsavgift skulle sänkas mycket stimulerande. frm 300 till 200 mk röstades ned. Den av~ende styrelsen b.=viljades Fördelningen av gammaldanserna avet! enhälligt ställde inte till nAgra större problem . ansvarsfrihet :l.rsmöte. Ringen leds numera av Tyvärr var inte alla föreningar repre· M:l.rten Lövdahl. De övriga styrelsele· senterade. vilket gjorde att vissa om· damöterna är: Kenth Storm. sekr. delningar tyvärr m:l.ste göras i efter· Dan Ömdahl. kassör. Susan Kle· hand. meu. Sune Öster:l.ker. Harry Öster· . sund. Glenn MattaS. Rose Suand· KENTH STORM
•••
•• •• ••
I•
- Vi diskuterIIde i styrelsen : före Jrsmötet och kom då • firllm tu,:1'1 IItt !lIg . b .J .*• orue'eJter: triida Sture. Det iir ju liittllre • IItt vllrll ordförlInde i ringen : nu när vi hllr fått en brll fiilt•• ledare som iir intresserad liV : ringens lIrbete. Hlln ser till • IItt allting blir verkstiillt. : _ Nog tror jllg IItt jllg •• skall kunna drivlI rinaen o : frllmåt ett Jr. •
:
Si bär säger 'Mårten Lövdahl, Femte
• •
ungdomsringens nyvalda ordlorande. Han är 22 år, ogift och pälsfarmate. Ett år har han suttit i ringens styrelse men han har lett Västerhankmo of i flera år. _ Jag är nog mera en handlingens man än rulgon teoretiker. säger han om sig själv. I Västerhankmo of är han en av de som har huvudansvaret wr renOveringen av lokalen. Just nu är dct fart ~ talkoarbetet . Man har delat in byn i fem grupper som jobbar varsin kväll i veckan. Golvet i fesualen är gjutet och skivor sarta ~ väggaID2 i festsal på och scenen. Målningsarbetet har inletts. Som bäst väntar man ~ golvvirket. - När vi har den bär etappen klar
:
•
• : • • : • : • : • •
: • : • :
:
:
:
•
•
• ••• : • : • : • • : • : • •
: • :
• : •
•• ••• •
I•
"Det ska nog gå bra"
••••
••
skall vi besluta om det blir n:l.gon utbyggD2d. säger han . På söndagen hade ringen samlat ett 30-ta1 dansled2te till en instruktionsträff i Koskö. Man gick igenom uppl2ggningen av danslrurserrut och övade ~ danser ~der ledning av Jan H2mmantriim. Over hälften av rin· gens wreningar har redan beslutat ordna kurser. Ringen har spelat in en kassett med I2mpliga danser som gratis sdllts rilJ wtfogande i de wreningar som ordnar kon. - Jag tror nog ari exemplet smittar av sig ~ andra wreningar, säger Minen. Det blir danskurs i nästan alla wreningar. Efterhand kommer även tävlingsverksamheten inom ringen i g:l.ng . Men den sköter sig själv enligt uppgjorda planer. Mårten Lövdahl hör rilJ dom som skulle vilja få till st:l.nd smärre och trivsammare danser. - Inte trivs de unga ~ danserna när det är tr2ngt och varmt. menar han. Mogendanser där allt från rulgot äldre ungdomar tiU gammaldansare skulle samlas tycker Mårten borde :lstadkommas. - Kanske med litet modet1l2l'c musik än det som nu spelas ~ gammaidansetD2. Seg
Ännu finns några platser kvar till kursen "Från pjäs till fores~lning " som anordnas på SOFF nu inkommande helg (11-12 oktober). Kursen vän der sig till dej som redan har hållit på med teater i några år.
Åbo Svenska Teater bjuder
också detta spelår på en musi·
cal. Det har blivit en tradition att ta upp aktuell problematik i musicalform. "Spelmannen på taket" handlade bl.a. om minorite ters möjligheter att överleva, medan problematiken i "Rid daren från La Mancha" låg på e?1- mera personlig plan. De är verkligen värd a au I "West Side Story" ställs vi ses. liksom Arto Rintamä· ki. som Tony. är värd :m inför våldet.
West Side Story - rykande aktuell samhällsdebatt
•• ••
Musicalen handlar om två ungd omsgäng i New York - jets och hajar. Jets är newyorkare och hajarna inflyttade puertoricaner. Jets har gjOrt sig till herrar över en gatstump. men känner sig hotade av hajar · na. : Samm and rabbningarna • är oundvikliga. . : Man går till samma •• d ansstä lle men något um· g.änge grupperna emellan : forekommer mte I annan form än knytn ävss lag. spar· • kar och knivskärning . : Med tuffhet skyler man • rädslan. "Cool" skall man • : vara för att inte tappa mas· ken . Kontaktsökande med • det motsatta lägret accepte· : ras inre. • • Problemfyllt : förhållande : • • : • : ••
•
: • : • • : • : • :
• •............................................... •• Hej 11/111 tellterintresserade!
• Minsann skymtdr också en Årvasbo j Åbo Svenska Teaters uppsiittning aV West Side Story. Erik Kiviniemi som Snowboy niimiigen. Övriga aktörer hiir på bilden å'r jouni Innilii. som A·rab, Amkrs Larsson som Action. Björn Amkrsson som Riff, Thomas Rosenberg som Big Deal och Dick Holmström som Diesel.
Därför är Tonys. en fd . jets. och Marias förhållande problelT1fyllt ända från den stund de finner varandra i dansvimleL De finns på var sin sida av den knivskarpa gränsen. Men de träffas och vill höra ihop . Tony lovar Maria au av· styra en slagsmål mellan jets och h ajar. Utgången blir emellertid den an To· ny själv tar till kniven och
Scen: Åbo Svenska Teater Pjäs: musikalen West Side Story av Arthur Lau· rents, översatt av Urban Torhamn och Stephen Sondheim, i regi av Georg Malvius. ~ Musik: Kalevi Rothberg Scenografi: Matti Berg och Georg Malvius. sticker ner hajarnas led are. Marias bror. Vad är det som får oss att ta till våld. också den som stunden innan inte har kunnat tänka sig an göra det)
Festlig scen Något enkelt mönster visar West Side StOry inte. Räds·. la . hat. intOlerans i gro· grunder som arbetslöshet och sämre löner för " uthn· ningar" . är bitar ur mÖns t· ret. Immigranternas möte med värderingar och tradi· tioner . som är o lik a dem de hade " därhemma". oc h dera sä n att förhålla sig till det nya skymtar fram i en helt fes tlig scen . Någon har kommit till New York för an stanna och vill acceptera det som är amerikanskt. En annan tänker återvända så snart
Föreläsare för kursen är Ge org Malvius från svenska teater. Kursen börjar på lörda gen kl. 12.00 och avslutas på söndagen ca kl. 17.00. Här några plock ur pro grammet: PjilIIJnmys: Grunderna i ana lysarbetet, rubriker och roll . fakta.
Abo
han har spa rat till Cadilla· cen (Saaben. Volvon). och har inre en tanke på att an· passa sig till det nya. Fasr· mer stärker han greppet om det specifikt puertori·
ca nska i den främmande
miljön. Eventuellt ynerligare bi· drag till konflikt. Behandlingen av new· yorkung domarnas anpass · ningssvårigheter risas i en dråplig scen. Där visar jets gänget hur klienten förpas · sas från expert till expert för an ' vårdas för något symptOm. Scenen blev dock inte tillräckligt tydlig i si n kritik av vårdsystemet.
Starka slagsmål I slagsmålsscenerna har en· semb len lagr ner mycket arbete. De ser ut som bio· d igaste ve rklighet. Tillsam . mans med danserna utgör de musicalens starka sidor.
horas. Hans sång är Iydlig och känsligt nyanse rad. För att ännu näm ru någon vid namn så lade jllg märke till Janina Bemun som det riktigt stråladc om i scenen där hon sjuIlgcr om hur det är " hemma i San Juan". Annars lade jag märke till en viss ojämnhet i sången och agerandeL Det är förståeligt då man au ensemblen tänker består att både proffs och amarörer. med stora skill· nader scenvana. Som helhet är musicalen väl gjord.
En massa frågetecken Sedan Vet jag inte om man skall uppfatta det som en svaghet att själva "vålds· mönstret" inte framträder tillräckligt tydligt. Föru· tOm enstaka trådar. En massa frågetecken är den behållning som jag personligen har av före· ställningen. I slutscenen slängs det också ut fr ågor sa longen . Hngar mot åskådare upp frågetecknen oc h lårer sIg engageras på deua sätt till att tänka., ja. då kan man säga an Abo Svenska Teater lycka ts med an ta del i en rykande ak· tuell sam hällsdebatt. ULLA SIlVANDER
Dramaturgi: Övningar i att anpassa en pjäs till en grupp. Praktiska övningar.
avgift. Du betalar endast kost och logi.
gar runt en scen.
ren, tel. 961-115372.
Anmiilan: Du som vill del taga - anmäl dig snarast till Skådespelarens och regissö SOU:skansli/teatersekretera rens arbete: Praktiska övnin Vilgen till premiiJren: Olika
former i repetitionsarbetet. Kost11llder: Ingen deltagar-
Vii/mött! Gun/ög Wester/und teatersekreterare
f11Il__________________________________T_or_sd~~~en~0~9.~1~0.~19~8~0
__
~________________ ~ ~ "ÖSTERl!OTTNISKA
• Vi vill
,'Bilttre ball iln knall"
• The RADIO, fr. II. Ja""e Blom, Fuhhe Furherg, Ke"neth Petterso", Ja,,-EgiI Bogwald, Ja""e Bar•.
BO-talets första stora popband. På några månader har The RADIO blivit recensenternas och publikens nya favoriter. Många rosor och lite ris fick The RADIO i svensk press när deras första LP "First Step" (Zeaphone ZEAL 3008) recenserades. Grup pen best.u av tidigare medlemmar i Te ars , ett band som kanske inte hördes så mycket av, här i v.ua trakter. Men de som följer med såg säkert The RADIO i en TV-inspel
Trafikskola
• Hur lilnge kommer Rock/ol ket att hdlla pJ med musiken?
Staria
Ett tag jobbade Burken som vikarierande musiklärare i Värm dö. Som elever hade han bLa. fy ra pojkar som senare började kal la sig Noice. Burken: - För mig var det kul att se hur dom gick och vann rocktäv lingar och sen kom ut och blev idoler. Ragge: - Det måste alltid få komma fram ungdomar för att spegla den ungdom som växer upp. Det
säljes och bytes förmån ligt. 1 års garanti.
mng början av somma ren. Ni håller väl då med om att med The RADIO har popen kommit tillbaka! En musik med starka melo dier, framuädande sångpartier , korta låtar och sparsam ma solopartier. I The RADIO's fall fungerar det! En annan sak som gör att man tror på The RADIO som 80-talets stora rockgrupp, är då man hör vem som st.u bakom gruppen. Det är ingen mindre än Lennart Grahn - garvad popmusiker i 60 talets grupp The Shanes och nu alltså producent för The RADIO. The RADIO har turnerat flitigt hela sommaren i Sverige och nu kommer de över till Finland för att spela i Oravais inkommande lör dag i den nya Arvasgården och i Korsnäs på söndag. U.J.
T,r afikskolor i Jakobstad
Rockfolket har på eget initiativ gått med i kampanjen och har dessutom dragit igång en alldeles egen kampanj "Bättre ball än knall" .
Burken: ~ Vi är lite äldre så man har väl mera respekt för oss. I tio års tid har man bedrivit kampanjen "Spola kröken" i Sverige. Kampanjen strävar efter sundare alkoholvanor och bedrivs
Radio
inte bara i TV
av systembolaget i samråd med idrottsrörelsen.
Burken: - Vi bedriver en måttlighets kampanj. Jag tycker det går lite ?ysteriska tongångar i Sverige Just nu. Nu snackas det om att sätta in motboken igen. Jag tFOr att det är genom information och upplysning. som alkoholpro blemet skall lösas.
avgasrör
~OSTEJ
går inte bara att ha gamla gubbar som spelar riktig musik ...
Per-Arne:
- När vi började tänkte vi
hålla på tills Ragnar pensionerar sig och om han inte g.u i förtids pension så blir det om 18 .u. Burken: - Vi håller på så länge folk vill se oss. - Vi håller på tills flaggan är på halvstång, sa R~ge och såg li ka h.udnackad ut som när han brukar sjunga "If you are 100 king for trouble ... " Hur som helst, alla håller väl med om att det alltid kommer att finnas plats för Rockfolket på v.ua estrader. LEIF SJÖSTRÖM
Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstid ni ng
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje torsdag Redaktör och
ansvarig utgivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsgatan 13,
Jakobstad, tel. 967·13555
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-113 522
WURLiIZER
HALDIN & ROSE
JAKOBSTADS BILSKOLA
WEINBAC
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
3lösfer
Redaktör i Sydösterbotten
Bertel Nygård,
Box 21, 66100 Malax,
tel. 961-651514
REDAKTIONSRÅDET
Alf SneUman, ordförande,
Su~anne
Ldlkull. Karin Blom{jvist.
Brita Svedlund. Ralf Skåtar och
Lasse Erikss0n.
PRENUMERATIONSPRIS
Jstads sv. soc. dem. ungdomsklubb anordnar i samarbete med ABF ett seminarium kallat
"UNG I DAG"
Vilka problem möter de unga i dagens samhälle, i yrkesvalet, på bostadsmarknaden, i arbetslivet, vid familjebildning? Tidpunkt: Söndagen den 12 oktober med början kl. 10.00. Plats: Arbetarföreningens lokal, Köpmansgatan 16, Il vån. Närmare upplysningar kan fås via Marlene Bjondahl, tel. 12809. DU SOM ÄR UNG KOM MED OCH GE DINA SYN PUNKTER! DET ÄR DIG DET GÄLLER! ABF - studiecentralkurs
G
U
S
T
A
P
Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transporf. Om du besluter dig för att köpa pia not krediterar vi dig för betald må nadshyra och transport.
1980
Helt år ................. 30, Halvt h ................ 20, Skandinavien. . . . . . . . . . .. 40,
Lösnummer. . .. . ... .. . ..
1,
ANNONS MOTT AGNING
SÖU:s kansli, Vasa.
tel. 961-113 572 och 115372
ÖP:s ANNONST JÄNST
Kjell Vesterback
-
MUSII"kk'I O
Jakobsgatan 13. Jakobstad.
tel. 967-11827
Vasa'affären
Hovrättsespl. 20 Tel. 961·117011
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-13555
bKA1TiS p~ FODEl.Sf.
DAGEN I GUSTAf. iJM:,
PREtDJT lrr DEJ.
M~ aj
I
I
ANNONSPRIS I texten ................... 2.60 Efter texten ................ 2.40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONS;R Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer.
""
..
Torsdagen 09. 10. 1980 .-oSTaN
~.4.4.4~~~~~~4~4~~44~4~444~«.~~ • • ~~4 o o
_ Rockfolket still going
stron~
t Rock/ol/uls
orkeslerbuss dundrade i ful/ urriiJr in mol VIISII. Vid rlllten Slllt "Burken", den endll i ~ Rock/o/kel som hllr busskör ~ korl. pJ pllssllgerllrp/llls . . /lInns Me Larsen, Michlle/ • AreRlew, Per-Arne EJJund • och Rock-RlIgge. tia.. Efter 1111 hll sell derIIs ~ show klin mIIn bllrll konslll o lerll 1111 del är befriande 1111 se dem i IIklion. Be/rillnde /rllm/ör 11/11 därför 1111 de lörs ge ul sJ • myckel II" sig sjiil"lI pJ sce tia. nen och därför 1111 de till ~ skillnad {rJn nulngll IIndrll o rockblInd slronlllr ,. ""lIro '. deklllrlltioner " Iyp bry/e creme i hJrel o.s.". o
o
o
o
.
"Vi vill ·bjuda på nå utöver det vanli a"
o
Rockfolket startade ·71 även • om det fanns antydningar till • gruppen redan -70. Gruppen . . började då spela på en tredjeklass o restaurang i Stockholm där man • körde crazy-cabare' typ anti underhållning. Sommaren -71 begav sig gänget ut i parkerna och sen dess har det gått av bara fanen . Sen Rockfolket startade har det med Burkens och Rock • Ragges egna produktioner inbe räknade blivit allt som allt 22 ski • vor, turneer i både väster- och österled och ett 40-50-tal tvo framträdanden . Det som skiljer rockfolket från • exempelvis Factory och Noice är att Rockfolket har en mänskliga· • re och decibelfattigare ljud· volym. - Är ljudvolymen så hög att man inte uppfattar sångte'xterna. ja då är det nåt som har gått snett , sa Burken och fortsatte : - Vill folk enbart höra oss • spela och sjunga kan de lika gär na köpa våra plattor. Vi vill bju • da på nåt utöver det vanliga när vi kör showen .. .
Show utöver det vanliga
."'Ii
Showen blev också nåt utöver Det var förmodligen också han det vanliga. . Utöver det vanliga var det när som lanserade rockfl rollen i Nor Burken i låten "Burkmat" ga den . Rock-Ragge startade sin kar loppe[ade ut mot köksregionerna riär samtidigt med de forsta ropande att han ville ha mat. Elvis-filmerna. Ragge var nämli Tonfallet var så hjärtskärande att gen föranist på de biografer där kökspersonalen tittade både två Elvis-filmerna gick. Burken: och tre gånger innan de fötvissat - När jag började spela rock i sig om att det inte var fråga om en bortglömd restaurang be mitten av 50-talet hade Rock Ragge just blivit stjärna. Jag sökare . . att det stod Utöver det vanliga var det minns o också när man spelade "O sole "Rock-Ragge" på alla Stock mio" som finsk tango .. . och när holms gator, broar och hus . ... . Rock-Ragge gjorde entre som • Vad tyder ni i Rodfolket om äb Machahan (i Rockfolkets den JO-tals nostalgi som blom översättning Seppo Makkara) tfIIIde upp för några år sen? o.s.v. Ragge: .. Rockfolket är alltfor gamla i - Det är väl inger fel på 50 ' . gamet för att hemfalla åt de for talsvågen . Det är kul att se att gängli~ trenderna även o~. de . den musiken lever än . .. .. • gärna vISar oss de senaste strom ningarna i skrattspegel. . • Vad anser ni om ories/rar typ o Innan medlemmarna l Bop Boppers som dÖR upp p4 marR • pers em var fodda var Rock 1IIIfkn? • Ragge ett ston namn i Sverige. Burken:
III t.
• BIlrIten: Vi fll"liserar ihop IIJrIl ItJlider S;iJllIII. Vi gdr och smyger lite gTIIIIII 1til14mt1 emellall och Illi4r itIIe ".. lllIIi iii sit"" Mlill fIiIsta premiiir. Sen fIiIr iii sItaII iII pd scenen lir JItIlllllllgtlll 1111 beltlllltlll fiirg . . . och Sil sIIIT • och gllf1lflr iii IllITlIllII. KillllmtI lir fr. II. riiltllll: Per·Arne EJllllld, BII;ltell, Roclt-RlIgge, MichlIei Arclt/n; och AM lIIrsen.
- Boppers bekänner sig inte till våran stil. Vi i Rockfolket väx te upp med singleartister typ El· vis, Little-Rikard och fats Domi no. Det är mera sent 50-tal det som Boppers kom med . .. - Det var så mw.ga olika marknadskrafter som sattes igång när 50-talsvågen stanade. Bop pers kom precis när man lan serade Travolta och "Grease" . - Filmerna bäddade m.a.o. for den nostalgivåg som Boppers stod för. Det är på nåt sätt konst gjon och jag tror att det är nåt som går över garuka fort . Kom ten är att hålla sig kvar. Ragge: - Vi har flutit ganska jämt. '. Det gäller inte bara att ha toppar utan att undvika bottnarna också. När Rockfolket började var det en allmän uppfattning att de skulle hålla på ungefär en säsong och "ha kul". Men de flesta i Rockfolket kom fram till att det var roligt att jobba på det sättet
man gjorde och medlemmarna sa upp sig från sina respektive jobb och började med musik på heltid -7l. Burken: - Vi fortsatte alltså och där började problemen att komma d .v.s . att repetera in nytt pro gram varje sommar, helst höst och vinter också. Till sist hade vi avverkat nästan alla rocklåtar som fanns. - Nu har vi alltså börjat göra egna låtar. Den nya skivan som kommer någongång i oktober innehåller ca 60 % nya låtar . Vi har alltså blivit ett band som gör originallåtar och egen musik, och det tycker jag är en positiv ut veckling.. . Höst och vinter reser Rock folket runt en del och prövar nytt material. Gruppem bas är folk· parkerna, det är där som man sli ter loss inkomsterna. Det blir väl en hel del antar jag eftersom de säger sig förtjäna netto lika myc
ket som gruvarbetarna i KiruIl2 gör. • Hur har folkparRel7lll för lindrats de se1l(lsle 2J åren?
~agge :
- Det _har blivit en mvcket bättre standard på 10kalerna·La.. bättre duschmöjligheter och så.. . förr hände det ofta an man måste spotta sig i näl'en ror an kamma sig . - Det negativa är an der våld , som i och för sig fanns re dan då, har blivit brutalare . . _ och så karuke man dricker lite mer. Det finm karuke mera riD gång till sprit i dag och forr hade man karuke inte alltid råd an kö pa sprit i den utsträckning man gör i dag. Men det söps även friskt på den tiden även om det karuke inte märktes lika tydligt. - Vi har oftast haft tur. Det är aldrig nåt större bråk d2r vi uppträder så vi skall väl egentli gen klaga . . .
• Se sidan 11