Österbottniska Posten (ÖP) nr. 41 1983

2

IVasabladet 9.10 frågar Birger Thölix i sin ledare varför människorna inte längre läser poesi. Samtidigt undrar han varför inte litteraturen nu förtiden engagerar till debatter.

Svaren på f rågeställning­ arna ger han troligen själv genom antagandet att litteraturen inte längre för­ mår förmedla nåt framtids­ hopp åt läsaren.

En annan orsak, som Thölix pekar på, är att tro och livsåskådning inom litteraturen inte längre har den genomslagskraft som är nödvändig för att kritikerna och läsarna skall äntra barrikaderna.

Om man kretsar kring Thölix frågeställningar men enbart koncentrerar sig på de unga och litteraturen kan man lite tillspetsat säga att de ungas intresse för poesi aldrig varit större än vad det är nu. Desto märkligare är det att våra modersmålslä-

De unga och

litteraturen

rare ofta tycks förtränga detta faktum istället för att dra nytta av femomenet i undervisningen.

Jag syftar då på rock­ poesin. Visserligen är rock­ poesin ofta banal och intet­ . sägande. Men det finns ly­ sande undantag, I norden håller rocktexterna också en förhållandevis hög stan­ dard.

Men inom högstadie- och gymnasievärlden har man troligen inte ännu tagit ställ­ ning till om det finns rums­ rena rock poeter eller inte.

I stället tragglar vi oss

Tusses

b ok­

spalt

Finsk skönlitteratur är någon­ ting som egentligen inte exister­ ar förrän 18oo-talet. Eftersom den bildade klassen, dvs de som kunde läsa och hade tid att göra det, i Finland bestod av svens­ kar skrevs ingen förströelse­ litteratur på finska.

Det finns i alla fall en sorts finsk litteratur som har få mot ­ stycken i världen: Den muntliga folkdiktningen. Suomen Kir­ jallisuusseura har samlat ihop I 300000 versrader finsk folk· diktning . Någon motsvarande svensk diktning finns inte, vill man jämföra får man gå till Tyskland och Niebelungenlied, Fran kri ke och Rolandssången , för att inte tala om Odyssen och !Iiaden .

På 18oo-talet blev finsk kul­ tur intressant i Finland och uni­

versitetsstuderandena började intressera sig för de sånger och dikter som runosångerna ute i bygden sjöng och berättade.

Man gjorde resor och skrev ner.

En av dessa var Elias Lönn­ roth. Det material han samlade ihop sammanställde han till ett nationalepos som han kallade "Kalevala " .

Kalevala är inte en samman­ hängande berättelse. Där finns bl.a. hjältehistorier, skapelse­ berättelse och besvärjelser .

Kalevala är namnet på landet där bLa . Väinämöinen, som är sångare, äventyraren Lemmin­ käinen och upprorsmakaren Kullen'o finns . De krigar mot landet Pohjola och stjäl "Sam­ po" därifrån. Vad Sampo är för någonting har forskarna in­ te lyckats luska ut. Man vet ba­

plik tskylldigt längs de ri kt­ linjer som finns utstakade i den heliga läroplanen. Det innebär att vi börjar vid an­ tiken och slutar, om vi har tur, nånstans i närheten av II-världskriget. Samtidigt har eleverna en känsla av att tråda spindelvävshöjda och mossbelupna stigar på oändligt avstånd från da­ gens asfaltverklighet. Vad är det som hindrar att man vänder på steken d.v.s. bör­ jar från nutid och återvän­ der steg för steg till rötter­ na?

Målsättningen inom

Ii tteraturunde rvismingen inom högstadiet och gymna­ siet är väl ingalunda att ut­ bilda litteraturvetare utan snarare en fråga om att ut­ veckla de ungas litteraturin­ tresse?

I dagens värld har det tryckts ordet stenhård kon­ kurrens från andra media.

Trösklarna är högre idag för att man skall grabba tag i en skön litteratur produkt än vad de var före TV-och videoåldern. Litteraturun­ dervisningen kunde i viss mån rasera dessa trösklar.

Som tidigare påpekats i ÖP

kunde det vara lönt att star­ ta undervisningen utgåend från den litteratur som de unga verkligen tar del a v än att hänvisa till en litteratur som de borde men förmodli­ gen aldrig komma att läsa.

Antagligen finns d el många unga som växer upp i den tron att rocktexter och rockpöeter är märkvärdiga­ re fenomen än vad de i själ­ va verket är. Samtidigt vä­ xer kanske de unga upp i en vag förviss'ning att vara rot­ lösa och laglösa kul tu reJJ( sett.

Li tteraturu ndervisningen borde kunna visa samman­ hangen bakåt i tiden. Vad är det som hindrar att man Lex. skulle nå Bellman Ulf LundelI? Mångt och mycket ~ litteraturundervisningen går från mer eller mindr konstruerande skrankoL En nödvändig garant för ett levande litteraturinlCeSSoe är snarare att man suddM . gränserna istället föc markera dem. Leif Sjo-smxn

ra att det är ett'undergörande, lyckobringande ting.

Den s.k. hjälteepiken, hjälte­ berättelserna, i Kalevala är de äldsta historierna. De är unge­ fär tusen år gamla. Vissa av motivena, ämnena, är ännu äldre, de kan vara upp till 2000 år gamla. Samma skapelse­ myter man kan läsa om i Kale­ vala har också påträffats i In­ dien, vilket betyder att de är så gamla att de tillkommit innan finnarna utvandrade från Ural.

Forskarna har inte kunnat enas om hur man ska tolka Kalevala . Vissa forskare utgick från att det var verklig historia det som stod i Kalevala. Andra ville tolka Kalevala som natur­ symbolik. Nu är man ganska överens om att man inte ska tol­ oka Kalevala som en helhet, eftersom dikterna inte hörde samman förrän Lönnroth satte ihop dem. Kalevaladikterna in nehåller oli ka sa ker, handlar om olika sagor. Sagodikter blandas med vikingadikter och shamandikter.

Kalevala har inspirerat många konstnärer. Mest känd är väl Akseli Gallen-Kallela för sina Kalevala-målningar.

Väinämöinen med harpa i hand och I1marinen avbildad som smed står staty utanför Gamla Studenthuset i Helsingfors.

Lönnroth själv står i lag med Väinämöinen i Gamla kyrkans park i Helsingfors.

Vill man läsa Kalevala är det naturligt vis bäst att läsa den på

"Kale vala har inspirerat många konstnärer". Ovan Axel Gal/ftrJ målninl( "Sampo smides", /893. originalspråk, dvs på finska .

Den svenska översättningen är inte dålig, men det är naturligt att Kalevala förlorar på att

översättas. I översättningen bl.a . besvärjelserna lämnade, vilket gör läs . avsevärt lättare.

3

•

Jeppisbandet Break har legat lågt det senaste året.

Gruppen har t.o.m. övervägt att lägga av med spelandet. . . .

Orsakerna beror dels på att Break blev tämligen slutkörda av turnerandet efter segern i Rockkunin­ gas -81 och dels på att man ansett sig stampa på stäl­ let i skivbolaget eBS' väldiga korridorer.

Men för ett par veckor sen gick Break över från eBS tiI VIP Music.

I samma veva fick gruppen ett pangtillfälle som förunnas få artister i Europa.

Den holländske demonproducenten Tony BriU­ nell, mannen bakom Shakin Stevens och Stars on 45, har lyssnat på Break och funnit det lönt att pro­ ducera gruppens kommande LP. .

I mitten av november åker jakobstadspojkarna till Amsterda'm och påbörjar skivinspelningen i Band­ stand Studio, en av. Europas bästa studion.

- I och med dethär steget hoppas vi naturligtvis · att få igång skivförsäljningen ute i Europa, säger Ulf Ahrenberg på VIP Music.

Skivins pelningen beräknas vara klar i början av decem­ ber och LP'n släpps på mark­ naden i februari nästa år .

Men före det skall en singel ligga på skivhandelsdiskarna.

Break-gänget är naturligt­ vis uppåt värre efter det över­ raskande erbj udandet.

- Före dethär stod vi fak­ tiskt inför valet att fortsätta eller inte, säger Kari Virka­ ma.

- Det var svårt att åstad­ komma nåt eget och att ut­ vecklas när man jobbade i eBS' regi. Det är mycket bättre för oss att komma till ett litet skivbolag som verkli­ gen kämpar. Vinna eller för­ svinna.

VIP Music är landets yngsta skivbolag. Sen starten har man gått ut hårt och släppt 9 Lp'n på sju månader. Största satsningen hittills blir för­ modligen Break's kommande LP .

- Det stämmer, säger Uf­ fe Ahrenberg. Dethär rör sig .om en sån satsning att garvat bankfolk bleknar.

Det är mao en väldigt på­ kostad LP för finländska för­ hållanden.

Skivinspelningen förssiggår i Bandstand studio i utkanten av Amsterdam. En studio som erbjuder hisnande möjligheter för en finländsk musiker som är van med in­ hemska förhållanden. Band­ stand Studio är nämligen 48 kanalig och den största i Fin­ land är 24 kanalig.

Break ser med tillförsikt på Tony Brittnells producent­ skap ...

- Han har procent på alla skivor vi säljer. Jag tror inte att han lämnar nåt åt slum­ pen, säger Kari.

- Vi har diskuterat med honom i telefon och har skic­ kat demoband åt honom.

Han tyckte att vår musik är iderik och absolut nåt att sat­ sa på.

Hittills har Break gjort tio låtar till den kommande LP'n. Som bäst håller man på att finslipa det färdiga mate­ rialet men det är möjligt att man ännu gör nån låt innan färden börjar mot idolskapets fröjder.

- Sakta i backarna, påpekar Peter Svanström. Inte är det idolskapet som lockar. Det är naturligtvis musiken som gäl­ ler för Break. Man får sen kalla det konst, hantverk eller vad man nu vill ... Men det är också idiotiskt att påstå att vi inte skulle bry oss om LP'n säljer eller inte. Naturligtvis vill vi sälja och naturligtvis är vi ett kommersiellt band ef­ tersom all musik som säljer är kommersiell. Vi riktar oss mot en större publik än tidi­ gare och det innebär att vi breddat vår musik, dvs vi spe­ lar allt från ren rock till mera synthbetonad pop.

Texterna på gelska och om känslor skulI enbart lek.

LP'n går på en­ handlar mycket utan att förden­ handla om kär­

- Vi strävar inte efter att sä­ ga politiska sanningar eller att krit,isera samhället med våra texter. säger KarL

- Sången är mera ett in­ strument än ' ett media för Break.

I samband med LP'n kommer Break att lanseras i de skandi­ naviska länderna men demo­ band är också i rullning ute i övriga Europa.

- Det är närmast fråga om Beneluxländerna, Tyskland och möjligen England som vi försöker få intresserade, för­ tydligare Uffe Ahrenberg.

Break befinner sig i en minst sagt fördelaktig position.

Men gruppen är inte beredd att ge slumpen nån andel vid en eventuell framgång .

Vi har lärt oss av försök och misstag och det är den bästa skolningen man kan få.

- Hur skulle ni karakteri­ sera dagens Break?

- Vi är ett gäng som trivs ihop, som tycker om att spela och som spelar för publiken.

- Detdär låter som skivbo­ lagsreklam.

Men faktum är att det ger en sann bild av Break. Det

värsta jag kan tänka mig är band som i och för sig är tek­ niskt skickliga men som spe­ lar enbart för sig själva och struntar i publiken. Vi spelar alltid för publiken, säger Peter.

Hur publiken reagerar åter­ står att se när LP'n är klar.

Klart är i alIa fall att Jeppis­ bandet kommer att hamna i en häftigare karuselI än nån­ sin tidigare i samband med lanseringen i Skandinavien.

Leif Sjöström

Vasallens musikcafe

- Vi har hela tiden strävat framåt och uppåt, säger Kari Virkama.

- Redan när vi bildade Senaste tisdag inledde Vasallen sin höstsäsong med produktionen "I gruppen satte vi upp vissa mål livets djupa brunn" med teaterhögskolans elever. Samma föreställ­ som vi avverkat ett efter ett. ning ges också tisdagen den ,18. Il. Följande programpunkt på Vasallen blir tydligen tisdage~ den l. l).

- Ingenting är omöjligt om man orkar jobba för det med Sture Ekholm och Leif Liljendahl. Det är frågan om visor och an­ man tror på. Alltför ofta tror nat småll och gott. folk att vi fått allt gratis och glömmer bort de otaliga kväl­ lar vi övat och åter övat i vårt kämppä.

- Vi är värda all fram­ gång vi får, påstår Peter. Vi har själva kämpat oss till den position vi har idag. Vi har hela tiden gått våra egna vä­ gar och det är bästa sättet för ett band att komma nån vart.

Jag tror inte så mycket på att försöka organisera rocken från skrivbord eftersom det leder till att bandens initiativ­ förmåga försvinner och att banden inte lär sig stå på egna ben.

Sideby uf satsar på öppet hus Sideby uf-lokal är nu färdig re­ noverad och aktiviteterna kan börja ta vid. Således skall man i höst och vinter börja med öp­ pet huskvällar på uf-lokalen för ungdomar i åldern 7 år och uppåt. Varje torsdag skall man

samlas och kunna spela olika spel, delta i tävlingar med me­ ra. Föreningen kommer att utse 1-2 personer för varje tors­ dagskväll som skall fungera som värdar.

4

Rekordmånga deltagare •

l årets talangj akt * ic Årets upplaga av Talangjakten har dragit rekord­ många deltagare till de fyra regionala uttagning­ arna som föregått den kommande finalen. För Österbottens del hölls uttagningen senaste lördag i Vasa, i Pedagogiska fakultetens lokaler.

*

"*

Det stora antalet anmälda uppträdanden, sam­ -manlagt 31 stycken, gjorde att framförandena skedde parallellt på två ställen, dels på stora sce­ nen i festsalen, dels i ett mindre auditorium där de flesta av deltagarna i klassen "konsertmusik" fick visa sitt kunnande.

Av de olika klasserna hade mest intresse visats för 'Rock, pop och jazz"-avdelningen där sam­ manlagt tretton olika grupper framträdde. Publikfavoriter blev helt naturligt Rasrnus Mellberg Band som deltog i klassen 7-13 år med att fram­ föra tre låtar aven viss Viktor Hurrnio. Sångaren Rasrnus själv, gjorde en ,icke oäven tolk­ ning, och kanske premiärnervo­ siteten hjälpte till att få fram det där slutliga darret på fal­ settstämman. Vidare till Borgå, till en del kanske beroende på att man var enda deltagare i den åldersklassen.

I gruppen 13-16 år blev det genast litet hårdare eftersom al­ la inte kunde gå vidare, Tre­ mannabandet "Why" från Va­ sa och "Lilla Storbandet" från Närpes föll domarna litet mera i smaken och fick endel goda råd på vägen till Borgå.

I gruppen 17-24 år var det ingen större diskussion. Experi~ mentbandet Alkemedia har slutligen tagit steget fullt ut.

Bytt namn till A-Media och stod för en av dagens mest övertygande insatser - man må nu sedan tycka vad man vill om deras musik. Ressällskap får de av "Somebananaboys", en jazzgrupp bestående av PF­ studerande där pianisten Carl­ Johan Bergmans personliga spel fick en speciell eloge. Han hade dessutom komponerat en av de två låtar gruppen fram­ förde.

Samtidigt pågick som sagt uppförandet av de flesta nume ren inom konsertmusiken på annan scen, och man får nu va­ ra hur schitzofrent lagt som helst så tillåter inte naturen att man befinner sig på två ställen samtidigt. Vi får lita till vad do­ marna säger. Gretel Beijar,

[1 Fyramentedelar A-Media; Kent Sandvik. R~ija R~töhonka och Lars Norrgård. I A-media i går dessutom PenIII Lehlmen och Mats Carlsson.

D Rasmus Mellberg Band, längst till vänster Rasmus sjäh'. De övriga i bandet är Pontus Back, Smulter, Joakim Häggblom, Mats Sjöblom och Nic/as Mellberg. med erfarehet från många lik­ nande tillställningar, menade att en tydlig breddning har skett. Tidigare var det aldrig frågan om att man skulle haft deltagare på blockflöjt och klassisk gitarr t.ex. Dessutom tyckte hon att kunnandet har höjts på senare tid. Tydligen är det grundutbildningen i alla musikskolor som börjar ge re­ sultat.

Samtidigt undrade hon dock var alla andra som sysslar med klassisk musik befann sig. Det finns många, många fler som kunde na varit med. Det viktiga

är, enligt Gretel, att ingen kän­

ner sig nedtryckt efter dagen utan har fått inspiration att gå

vidare, med den erfarenheten i bagaget att man fått jämföra med vad andra kan.

Hasse Bergström satt med i Rock, pop och jazz-juryn men fick också ge ett utlåtande om det enda framträdandet i avdel­ ningen "folkmusik". "Esse-lå­

tar" gick vidare till Borgå och fick som färdkost att "sam­ spelet var fint och renheten ut­ märkt, men ge mera uttryck för

spelglädjen i musiken. Tjoa, . stampa och var glad". .

I avdelningen "visor och schlager" blev begreppen ett tag något förvirrade angående vem som egentligen deltog i vad, men allt reddes upp och vissångarna Anne Manner och Jan Christensen, båda från Va­ sa gick vidare till Borgå i ~en individuella grenen. Juryn Ville här påminna om att artikulatio­ nen är synnerligen viktig vid vissång, eftersom texten är lika viktig som melodin. Också i den individuella klassen inom "schlager, rock, pop och jazz" gick samtliga deltagare vidare.

Slutligen har vi avdelningen "visor och schlager", grupp­ framträdanden, där Annika Nurmi och Eva-Lotta Lund­ qvist gick vidare i. klassen 13-16 år. Det faktum att de

självade kompade sitt framför­ ande och- dessutom hade en

ganska krävande repertoar av­ gjorde saken. I klassen 17-24

år gick Birthe och Patrik Win­

gren vidare. Juryn tyckte att

Birthe har alla förutsättningar, det är bara att ta dem väl tillva­ ra. Dessutom gavs ett extra pjus

för det fina samspelet mellan sången och Patriks pianospel.

Nedan följer samtliga som gick vidare till Borgå, där fina­ len går av stapeln den 12-13 november, alltså om en knapp månad.

Konsertmusik, indivi­

duellt 13-16 år Denice Sjöbacka, Ne­ derlappfors, violin 17-24 år Ulf Fagerholm, Lars­ mo, klassisk gitarr, Margareta Henriksson, Oravais, solosång.

Konsertmusik, grupper 13-16 år blockflöjtskvaftett

från Korsholm, Unga Röster,

kör från Petalax högstadieskola

17-24 år Manskvartett be­

stående av PF-studerande.

D Esse-låtar, deltagande i gruppen folkmusik.

FoJkmusik, grupper

17-24 år Esse-låtar, junior­ spelmanslag från Esse.

Visor 17-24 år Anne Manner, Vasa,

bn Christensen, Vasa.

Visor, schlager, grup­ per 13-16 år Annika Nurmi och Eva-Lotta Lundqvist, Jakob­ stad 17..:....24 Birthe och Patrik Wingren, Jakobstad.

år

Schlager, individuellt 13-16 år Camilla Nylund.

Kvevlax, Hans Lydma n,

Smedsby.

17-24 år Susanne Sarin, Oja ,

Tom Nyman, Vasa.

Rock, pop och jazz, grupper 7-12 år Rasrnus MeUberx Band, Vasa 13-16 år Why, Vasa, Ulla Storbandet, Närpes 17~24 år A-Media, Vasa, Somebananaboys, PF-stude­ ra·nde.

5

_.,.-.-_.__..- . _----------_..

_------~-----=~-----~-------~~----=-

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• I I I I

• • I

I

• I I I I I I I I I I I I I I

•• I I I I I I I I I I

••

I I I I I I I I I I I

Symbolen beskriver bra dess två huvudpersoner, Dan Hy­ lander och Py Bäckman. Två tydliga motsatser, den ena ut­ åtriktad och öppen den andra inåtriktad och filosoferande.

Dan den mörka, Py den ljusa. Hur kan balansen hållas mel­ lan dessa två personligheter och bandet? Detta visade sig vara om inte en direkt känslig punkt åtminstone en fråga som ständigt berör bandet. Likvärdig uppmärksamhet åt båda är en förutsättning för att allt skall fungera.

Visst uppstår det problem, berättar Py, men vi arbetar oss igenom dem. Vår repertoar är uppdelad så att båda två har lika många låtar, fortsatte Py. Sist och slutligen så talar vi samma musikaliska språk och det gör att vi kan arbeta ihop och turnera tillsammans, infli­ kade Dan med. Dessutom har vi ett intensivt samarbete med musikerna i bandet vilket lyfter på trycket en aning.

För att ytterligare pröva sitt samarbete har de på denna turne med sig en tredje soloartist, Anne-Lie Ryde. Hon nyligen gett ut ett album och har, ja vad kan man säja, en karisma som stundtals .överglänser dessa två etablerade mu­ siker. Så åtminstone i mina ögon.

Dan Hylander Py Bäckman & Raj Montana Band Dags att söka ut sig till salen.

Det är nästan totalmörkt enbart ett lila sken belyser rökmolnen som svävar ovanför för att sak­ ta sprida sig ut bland publiken .

Ur högtalarna dånar dova syn­ tetisatortoner. Mäktig inled-

I I I

I I I I I I I I I I

ning! Plöstligt står de alla på scen och Py har första turen som huvudsolist. En poprockig låt och publiken tänder direkt.

Utan tvekan är det proffs som står på scen, soundet är ett av de bästa jag hört på en Öster-

bottnisk dansplats och bandet ger ett otroligt tätt intryck. Raj Montana band beståt aven skara idel kända musiker; bas: Ola Johansson, trummor: Pelle Al­ sing, orgel: Hasse Olsson, pia­ no: Clarence Öfwerman, gitarr: David Carlson. Musiker som gästar titt som tätt även hos andra kända svenska band.

Musiken då?

varit med så länge att det kan knappast slå fel. Men trots det är det något som stör mig. Mu­ siken var bra och allt det där men ibland fick jag känslan att originaliteten var de si och så med och vissa låtar var t.o.m.

Tja den håller sig till en rock­ poppig linje som passar väl att dansa till. Några pärlor kan va­ ra värt att nämna.' Pys låtar "Flyg iväg" och "Kristall" där den först nämnda har en skitfin "rytm-matta" och den andra vars suggestiva syntetisatorljud och gitarrkomp får en att helt glömma bort var man befinner sig. Av Dans låtar har närmast den vackra och melodiösa "Katalonien" etsat sig kvar i min­ net.

I I I I I

I

I I I I I I I I I

• I

I I

I

I I

' Anne·Lie Ryde

Dan Hylander, Py Bäckman & Raj Montana Band var defi­ nitivt värda att se. De har redan

farligt .nära kategorin svensk­ toppen. Men <;:Iet är kanske igen sakeJ: som man inte skall grubb­ la på en fredag kväll .. .

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

I I I I I I I

I

I I I I I I

text: Ronnie I bild: John I I I I I I I I I I I I

• • I I I

Sedan har vi fenomenet An­ ne-Lie Ryde. Hennes två låtar var motsatser till varandra.

"Cirkulerar" en rytmisk rock­ låt som fick mig att ytterligare försöka tränga mig närmare scen . Enorm drive och energi som enbart kan framföras av någon somhar hela rockbusi­ nessen fortfarande framför sig.

Sedan den vackra "Segla på ett moln" som sakta byggs upp till en höjd där någonstans bland molnen. Känsla och intensitet!

.'

:

•

Yin och Yang de två orientaliska motpolerna, en symbol för Raj Montana Band, Märket pryder bandets t-shirtar och de ringar som nästan alla av bandets medlemmar bär på sina fingrar.

Dan Hylander

I I I I I I I I I I I I I I

I I I I I I I I I l'

• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

6 J ag var 18 år när jag flyttade hemifrån. Eftersom mina kunskaper i finska är skrala · tyckte jag att Sverige var ett lockande alternativ.

Jag slog mig ner i Stock­ holm. Den första tidens fasci­ nation över att äntligen vara en del av stora världen var o­ beskrivlig. Det kändes skönt att få vara anonym i händel­ sernas centrum och det var knappast med saknad jag tänk te tillbaka på mitt tidiga­ re liv i lilla svenskfinland.

Ja fick jobb på en renhåll­ ningsfirma. Visserligen var det ett skitjobb, bokstavligt talat, men vad gjorde det när jag ändå tjänade mer än vad jag nånsin skulle ha gjort i Finland.

Efter en tid började jag sällskapa med en rikssvensk flicka och vi flyttade så små­ ningom ihop.

J ag har alltid haft lätt att få kontakt med människor och min bekantskapskrets var ganska omfattande redan ef­ ter ett halvår i stan. Min flick­ väns bekanta blev naturligtvis också mina bekanta.

Många av våra vänner rök­ te hasch då och då. Också jag började röka.

Man behöver nämligen inte anstränga sig för att få tag på brass i Stockholm. När man väl kommit underfund med stan är det knappast mer in­ vecklat än att t.ex . köpa en påse chips.

Snart märk te jag att peng­ arna aldrig räckte till för att betala mat och hyra . ... . .; >

<o

3~ ." ."

.

Det mesta jag tjänade gick åt till att köpa brass. Min flickvän var arbetslös och gick på stämpel och det gjor­ de naturligtvis inte saken bättre.

Jag hade hamnat i en ond cirkel men hade ingen tanke på att bryta mig ut.

Jag har alltid ansett att det är var och ens ensak om man vill förstöra sitt liv. Men för mig blev drogerna ingen pri­ vatangelägenhet. För att kun­ na finansiera haschrökandet började jag själv langa. Det innebar att jag måste få tag på mera brass än tidigare.

I början tog jag en massa o­ nödiga risker genom att köpa större mängder på ga'~n .

med två vågskålar i t~~....

Till mina ,k ompisar naturligtvis billigar .

Min flickvän hade från mig och vän kaps • bestod numera m t a missbrukare. Tung n""rI'·~,....'1 gled in i tillvaron utan desto mer reflektera det.

Alla rökte vi ha h blev också allt van ligare tog en dos amfetamin gens ära.

Med amfetamin t verkligen in i en an ning. Allt det gamla im blev med ens nytt och nande.

Uppåt-tjacket fick känna mig som ell jag tyckte mig outtrö jag flöt fram genom Hela nätterna kund och prata, prata och åler ta om samma sak o m igen.

När morgonen gr} verkan började släppa jag ändå inte sluta prata .a tt käkarna ömmade. var jag igång med ändlösa diskussion som föregående kväll och DafL När arbetsveckan r· hade jag sån ångest och lIlOfa­ lisk baksmälla att jag Irna kunde se en människa i ög0­ nen.

Dagarna, veckorna månaderna gick på ruUn_ enda jag levde för ar hel., ­ na.

Haschlangandet nån dans på rosor. är helst på dygnet kunde d l d_ . ka upP . kunder. eL skummare än den a ndr _ Alla pengar jag gick åt till att köpa mer och den ständiga polisr höll på att fön·andla nervvrak.

Numera mådde jag kiskt dåligt varje gång ja_ • speed. Jag hade inseu au trots allt inte var så ~ vinnlig som jag inbiU varje gång jag var hög. l tert tillstånd märkte jag vet höll på att rinna nom fingrarna och lank att avsluta livet genom dos skrämde mig . .

Jag visste själv att det vettiga jag kunde göra bryta mig ut och att r· la stan.

J ag plockade ihop och pack och åten·­ Finland.

När jag nu reflekterar mitt liv i Stockholm att jag sluppit lindrigt IInGY'- L Kanhända att jag haft men jag vet också au krävs viljestyrka för all ur en sån soppa som jag nade i.

Det är nämligen det 1som finns att gå under storstad som Stockh lm Helsingfors. Man bebO tt ra följa minsta mo ~todlCG lag.

Minsta

motståndets lag

Langaren lovade hämta mera hasch men försvann med pengarna. Sen skaffade jag mitt hasch genom att ringa runt till kompisar som i sin tur ringde runt till sina bekan ­ ta som i sin tur ringde sina be­ kanta o.s. v. tills man fick napp.

Jag kunde få vänta flera dar ibland innan jag fick den rätta adressen.

Det var alltid lika nervpir- · rande att gå till den avtalade mötesplatsen. Ofta fick jag stå flera timmar och ängslas innan den slutliga leveransen kom. Man visste aldrig om langarna skulle dra en vid nä­ san eller var polisen skulle slå till nästa gång .

Med tiden fick jag de räita kontakterna och fick på sam­ ma gång möjlighet att få stör­ re mängder billigare och . på kortare varsel.

De verkligt stora, krit­ stecksrandiga ki Ilarna syntes aldrig till.

De behövde naturligtvis in­ te heller visa upp sig . Kom­ mersen flöt ändå i det fin fint förgrenade nätet av mellan- · händer.

Mest synliga var vi vanliga smådilare som traskade om­ kring på gatorna och prångla­ de ut våra ljusskygga produlk­ ter. De flesta av oss sålde för att kunna finansiera det egna rökandet.

Jag betalade en viss summa för leveransen och sålde sen till dubbelt högre pris. Priser­ na är tämligen säsongsbeto­ nade; möjligen beroende på skördetiden. Under höstarna finns det mycket hasch i rörel­ se i Stockholm och priserna är följaktligen lägre. Efter julfi­ randet brukar stans haschla­ ger i det närmaste vara uttömt till stor lycka för den som har ett parti till salu.

När jag hade inhandlat en haschleverans åkte jag hem och skar hasch kakan i lämpli­ ga bitar. Vanligen portionera­

des haschet i några centimeter långa och några milhmeter breda bitar så att de såg större ut än de i själva verket var.

Det var ett vanligt knep när man sålde brass till okunniga nybörjare. Garvade kunder använde sig aven penna som samtidigt fungerade som våg,

(r

Mr. Jones

7

Haschmissbrukets effekter Hascbmissbruket bland ungdom har inte sj nkit. Tvärtom - på många båll har det ökat. I t.ex. Stockholm finns det gott om nra8 och den är relativt billig. Samtidigt sprider sig missbruket också till de socialt etablerade grupperna i samhället. Myter om hasch brukets ofarlighet sprids. Hasc­ het som ett drogalternativ till spriten lan­ seras. Men- haschmissbrukets effekter är långt i från ofarliga.

Ett dilemma i sammanställningar av ny­ are forskningsrön är att meningarna om upptäckternas vetenskapliga halt ofta går isär bland berörda forskare. Artikelför­ fattarna har därför valt att begränsa sam­ manställningen till vedertagna fakta.

Artikeln är skriven av rikssvenskarna Cal­ le Bruno, socialstyrelsen, och Kaj Svens­ son, riksförbundet för hjälp åt läkeme­ delsmissbrukare, RFHL. Artikeln har tidigare publicerats i So­ ciainytt nr 9 -82. Socialnytt är den riks­ svenska socialstyrelsens ide- och debattid­ ning. ­

o Cannabis har funnits tillgängligt i Sverige sedan slutet av 1960-talet. Den vanligaste formen för cannabismiss­ bruk i Sverige är att missbrukarna blandar hasch och to­ bak och röker det i pipor. Från undersökningar av bl.a. drogvanorna bland högstadieelever och i samband med inskrivning till militärtjänst framgår att haschmissbruket nådde en kulmen 1972-73 för att sedan avta. Sedan 1979-80 finns dock en allt starkare indikation på ett kraftigt tilltagande missbruk, en ny haschvåg. Det är främst genom polisens och tullens ingripanden och be­ slag samt uppgifter från den öppna narkomanvården som det står klart att haschmissbruket är tilltagande.

1960- och 70-talets missbruk hade en nära koppling till hippierörelsen och de psykedeliska filosofer som propa­ gerade för användandet av hallucinogena droger som medel för att uppnå ett vidgat medvetande. De filoso­ fiska .motiveringarna för att röka hasch är i dag borta. I dag är det så gott som uteslutande haschets berusnings­ och bedövningseffekt som eftersträvats av missbrukar­ na. Hasch missbrukas i dag inte enbart av "flummare" med fransiga jeans och vildvuxet hår. Hasch har också blivit inne i vissa kretsar av socialt etablerade, välklädda och välvårdade människor.

Hur verkar hasch?

Vi vet i dag att tetrahydrocannabinol, THC, via blodet mycket snabbt transporteras ti1llever, binjurar och nju­ Tar . Mindre mängder når hjärnan, hjärtat, benmärgen och mjälten. Eftersom THC till skillnad från t.ex. alko­ bol är fettlösligt, lämnar ämnet inte kroppen med uri­ .neo. Nedbrytningen och utsöndringen av THC går där­ rör myckt långsamt. Mindre mängder kan stanna i krop­ pen under flera veckor. Det finns risk för att THC i lik­ het med miljögifterna DDT och PCB kan lagras i krop­ pens fettvävnader . Eftersom THC i sig själv är ett gift kan den långa nedbrytningstiden medföra förgiftnings­ risker hos dem som regelbundet och under längre tid rö­ ker hasch.

S}mptomen av haschpåverkan varierar naturligtvis från individ till individ.

Den påverkade får ofta lite blanka ögon och verkar upprymd och berusad utan att det luktar sprit eller att rörelserna verkar osäkra. Haschruset har främst effekter på upplevelseplanet. Tids- och rumsuppfattningen änd­ ras liksom uppfattningen av jaget. Den berusade känner ig ofta lätt, lugn, upprymd och glad. Vanligen uppfattar omgivningen den berusade fnittrig och pratsam. Talet är okoncentrerat och skiftar utan förvarning från det ena till det andra.

"h'ter om hasch

"

De som har en liberal inställning till hasch framhäver of­

ta att hasch inte ger abstinensbesvär. Vetenskapliga text av haschmissbrukare visar emellertid att detta är fel. Till skillnad från t.ex. alkoholmissbrukarens "kopparslaga­ re" dagen efter berusningstillfället, får haschmissbruk­ aren besvär som pågår flera dagar. Besvären består av olustkänslor, labilt stämningsläge och en mätbar funk­ tionssänkning. Koncentrationsförmåga och närminne brukar påverkas under flera dagar efter berusningstill­ fället. Haschmissbrukare upptäcker också att de känner sig trötta och har svårt att komma upp på morgnarna, de tappar lusten att ta del av vad som händer omkring dem och har svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter.

Många klagar över att de känner sig ,deprimerade .

En annan missuppfattning om hasch är att det inte skulla skapa något beroende. Nyare forskning i USA vi­ sar att den vanemässiga rökaren måste ha allt större do­ ser av hasch för att uppnå den effekt han är van att kän­ na. Även om det stora flertalet av dem som prövat röka hasch upphör eller kortare eller Längre tid, finns det de som fortsätter röka allt mer. De tycker inte att de kan so­ va eller slappna av om de inte får röka hasch . De röker oftare allt kraftigare doser och när de försöker göra uppehåll känner de sig irriterade, rastlösa och oroliga .

Den ursprungliga "positiva" berusningseffekten har då övergått till ett beroende av hasch för att motivera de ne­ , gativa effekterna av abstinensen. Det finns forskare som hävdar att detta "fysiska" beroende av hasch har stora likheter med opiatmissbrukarens beroende.

Haschmissbrukets effekter på psyket har varit kända lika länge som hasch missbrukats. I den muntliga tradi­ tionens form har erfarenheterna av haschets verkan på människan förmedlats genom århundraden intill våra dagar. I t.ex. en sägen från arabvärlden berättas att det tar 80 dagar för en vanemässig missbrukare att bli så gift­ fri att han kan betraktas som rationellt fungerande. Våra nyvunna erfarenheter från behandling av haschmiss­ brukare pekar åt samma håll. Det tar omkring 2 månader innan en kronisk missbrukare kan betraktas som (helt) avgiftad.

Medicinska skadeverkningar

och PSlkiska cffekfter

Att röka hasch är skadligt för hals och lungor. Lång­ varigt hasch missbruk kan leda till kroniska infektioner i luftvägarna. Can an bis producenlr vid förbränning dub­ belt så mycket tjära som tobak. Förbränningsgaserna, röken, innehåller större mängder cancerframkaHande kolväten än tobaksrök. Särskilt förekomsten av de can­ cerframkallande benzpyrenerna är hög, 70 procent högre än i tobaksrök. Eftersom berusningseffekten vid hasch ~' rökning blir större ju längre tid rökaren förmår hålla rö­ ken kvar långt nere i lungorna, utsätter sig den "ekono­ miske" haschmissbrukaren för en kraftigare exponering av benzpyren än den normale tobaksrökaren. Ett bloss på en hasch pipa kan sägas motsvara rökningen av 15 vanliga cigaretter.

Hasch påverkar kroppens hormonbalans. Det finns tecken på att THC, stör den normala hormonbalansen i kroppen. Test på friska män visar att vanemässigt hasch­ missbruk sänker halten av testosteron, det viktigaste manliga hormonet. Haschmissbruk leder också till att produktionen av sädesceller minskar efter hand. Verk­ ningarna är både direkta och indirekta: dels direkt på­ verkan på testiklarna, dels indirekt påverkan genom ned­ satt hormonutsöndring. Sädesvätskan hos haschrökare innehåller abnormt antal skadade sädesceller. Det bör nämnas att samma manliga försökspersoner senare, när de vetenskapliga försöken upphörde, hade helt normala värden sedan haschtillförseln avbrutits.

Hos kvinnor hämmar THC ägglossningen. Det finns en likhet mellan de biologiska effekterna av THC och östrogener som gör att THC kan fungera som ett falskt hormon som stör den normala hormonbalansen. Studier har visat att haschmissbrukande kvinnor tre gånger så ofta har abnorma menstruationscykler som andra kvin­ nor. Lägre halt av prolactin, ett hormon som är viktig för produktionen av modersmjölk och amning, har också registrerats hos haschmissbrukande kvinnor. Ex­ perimentellt har man kunnat visa att THC och andra cannbinoider tränger igenom moderkakan och når fost­ ret. Det är ännu osäkert om cannabismissbruk kan störa fosterutvecklingen och ge upphov till missbildningar.

Det finns undersökningar som talar i den riktningen att födelsevikten skulle kunna bli lägre vid haschmissbruk.

Det är ännu osäkert om THC kan ge genetiska skador på längre sikt.

.

De negativa effekter haschrökning har på kroppens hormonbalans kan medföra störningar i den normala se­ xuella mognadsprocessen hos tonåringar. Det är troligt att fertiliteten nedsättes hos både män och kvinnor som röker hasch.

THC påverkar fysiska funktioner. De flesta männi­ skor som för första gången röker hasch kan uppleva en behaglig avslappning och en annorlunda tids- och rums­ uppfattning. Som vid annan berusning tilltar själv­ känslan, men omdömet, reaktionsförmågan och avståndsbedömningen blir otillförlitlig. Den som är påverkad är en klar trafikfara.

Haschruset påverkar därför verklighetsuppfattningen.

Missbrukaren kan få panikreaktioner och attacker av ångest eller rädsla. I extrema fall kan den haschberusade känna sig förföljd och rädd för människor. Om miss­ brukaren samtidigt är deprimerad eller labil av annan an­ ledning eller av misstag fått i sig för mycket hasch ökar risken för att panikreaktioner eller s.k. snedtändningar skall uppstå.

Sociala effekter Haschmissbruket leder på sikt till att missbrukaren upp­ lever en värld, haschvarlden, som den enda riktiga, me­ ningsfulla världen, medan den vanliga vardagstillvaron blir främmande. Haschmissbrukaren utvecklar en värld med egna regler och ibland med ett eget språk. Ju längre tid missbruket varat, ju svårare blir det för missbrukaren att umgås med människor utanför kretsen av lika­ sinnade. De egna familjemedlemmarna kan till slut bli främmande varelser med vilka man inte längre har något gemensamt. _ Förutom de negativa' effekter på familjeliv, bekant­ skap,skrets, studier och arbete som allt fortgående drog­ missbruk har genom att det stjäl tid från andra aktivitet­ er och påverkar relationerna mellan missbrukaren och omvärlden, har haschet, som tidigare nämnts, den sär­ skilda egenskapen att vid fortgående missbruk leda till missbrukaren periodvis är djupt försjunken i sig själv, avskärmad och ointresserad av omvärlden.

Detta inåtvända och drömmande förhållningssätt till­ sammans med den misstänksamhet och det labila stäm­ ningsläge med snabba växlingar mellan gott humör och irritation förstäker främlingsskapet mellan missbrukaren . och övriga samhällsmedlemmar och försvårar åter­ gången till ett normalt liv. .

Hasch, säger erfarna narkotikamissbrukare, är inte en drog man dör av - man bara försvinner.

Haschrökarna måste köpa sin narkotika av langare, som ofta är gravt belastade med kriminalitet. För tonår­ ingar som söker sin egen identitet och plats i samhället kan den typen av kontakter få allvarliga konsekvenser.

Risken för ett närmande till asociala livsfomer och karri­ ärer förstärks dessutom av den liknöjdhet och slöhet som ofta blir följden av ett vanemässigt missbruk .

Det kanske allra allvarligaste med haschrökning bland ungdomar är att rökningen hindrar deras pyskiska ut­ veckling till fullvuxna individer. De sover bort sina tonår, förblir barnsliga och osjälvständiga och förmår inte fullfölja den frigörelse som normalt sker under pu­ perteten.

Vad är cannabis? o Begreppet cannabis är en samlingsbeteckning för preparaten marijuana, hasch och hascholja som samtliga erhAUs frAn hampväxten, pA latin Cannabis Sativs. Växten har sedan tusen­ tals Ar odlats för utvinning av hampfibrer och olja, men ocksA, för sina berusningsframkallande egenskaper. Cannabisharts el­ ler hasch, bestAr av blommor, blad och framför allt kAda som pressats samman till kakor eller block. Marijuana bestAr av väx­ tens torkade blomställningar och toppskott, Ibland även av blad och delar av stammen. Marijuana är betydligt svagare än hasch.

Det hasch som förekommer I Sverige är I allmänhet 4-8 gAnger starkare än marijuana. Hascholja som dA och dA förekommer pA narkotikamarknaden är ett starkt koncentrerat haschex­ trakt, mycket starkare än hasch.

Det viktigaste aktivs ämnet i cannabis är tetrahydrocanna-. binol eller THe. Strukturen för THC kartlades 1964. Först un­ der senare Ar har man kunnat experimentellt följa dess ned­ brytning i kroppen. Cannabis är en mycket komplicerad sub­ stans, som totalt InnehAller 400 olika ämnen, varav drygt 60 är cannablnoider eller cannablnoler. Karaktäristiskt för cannabio­ noiderna är alt de pAverkar psykiska funktioner. De framkallar berusning. Olika cannabisplantor och olika delar frin samma planta innehAller varierande koncentration cannabinoider. Det kan därför vara svArt alt relatera graden av pAverkan till den tillförda mängden hasch eller marijuana.

O

8

o Två av Dianas för närvarande ganska fåjuniorer. Timo Leskinen 15, närmast kameran och Pent­ ti Laurila 14, tränar ledda av Urpo Pylkkä. / våras deltog de tillsammans med en tredje junior i lag­ FM och p/Qcerade sig på en femte plats i klassen under /8 år - Men med samma poäng som bronsla­ get.

Bågskytte

de senaste tjugo åren är det fortfarande den som håller i bå­ gen som fäller avgörandet. Alla nar tillgång till samma utrust­ ning, som dessutom är hårt hål­ len av reglerna. Endel saker får finnas. Andra inte. Punkt och slut.

Juho Sillanpää, föreningens nestor, 62 år har tävlat i över tjugo år och kan berätta om hur bågen utvecklats. Tidigare var det bara en enkel stålbåge. Sik­ tet bestod aven bit tejp och en knappnål. I dag är bågen i all­ mänhet isärtagbar, försedd med sikte och ett varierande an­ tal stabilisatorer. Siktet är ställ­ bart i förhållande till skjutav­ ståndet och stabilisatorerna är till för att förhindra att bågen vrider sig i skottögonblicket.

Dessutom får man använda en sk. "clicker", en manick som knäpper till när pilen är maxi­ malt tillbakadragen och måste skjutas.

Också strängen är ett kapitel för sig. Varje skytt med själv­ aktning tillverkar sina egna strängar, liksom pilarna. Pilar­ na måste nämligen vara indivi­ duellt anpassade för att passa skyttens kroppskonstruktion och dessutom ska de vara an­ passade till den båge han an­ vänder. Allt ska sedan trimmas för att fungera exakt på samma sätt, skott efter skott.

Nu låter ju dethär oerhört in­

För det är det som allting hän­ ~.er på . Själva skottögonblicket.

Aven om det skett en enorm ut­ veckling av utrustningen under

I träningskällaren finns Olavi Laurila, förenw

oda maJ""Lll.U.~; Men fOrn till din bank ' het vet man. an tröskeln, flyger ­ kundförbållan hopa sig på en

......

VASP tar hand i alla livsskede Ett Stamkun alla dina pe nnlnp~ ligt Sta Stamkunde 1. Du får

när man kJiver in genom brand­ dörren . På linjen spänner några skyttar bågarna, siktar och snabbare än ögat hinner upp­ fatta har pilen dundrat in i ta-v­ lan som finns i andra ändan, på 18 meters avstånd . .

Tre pilar, sedan läggs bågen undan och skytten väntar tills banan är klar och pilarna kan hämtas. Ny omgång, tre pilar.

Alla ska dit. Inom det gula fäl­ tet i mitten av tavlan. Där ska alla sitta varje gång - det är målet. Allt sker i lugnt och jämnt tempo, en mental och fy­ sisk träning som strävar till att uppnå den yttersta tekniken ­ att kunna avlossa pil efter pil på exakt samma sätt.

Små marginaler

En sport med nen'er

G

Det där med att skjuta med pil och båge är väl egentligen något som hör barndomsåren till? Då man hämtade bågen direkt ur enbuskagen och täljde pilar av brädstumpar. Då det var viktigast aU pilen flög så långt eller högt som möjligt ­ vartåt det bar iväg var mindre viktigt. Strängen var en snörstump och sikte någonting man bara sett i agentserierna, eventuellt på farsans böss..:..

Detdär är nu inte riktigt hela sanningen. Även om bågskYIle i och för sig inte direkt är någon publiksport finns det gott om föreningar i vårt land . Och så­ väl topp som bredd bland täv­ lingsskyttarna.

J ust i dagarna flyttar båg­ skyttarna inomhus efter som­ marsäsongen. I den vevan hål­ ler de flesta också en mindre paus. Låter bågen vila och äg­ nar sig i stället åt att träna styr­ ka och allmänkondition. Men alla låter inte bågen vila.

I källaren under Roparnäs skola finns nästan varje k väll någon av medlemmarna i Diana på plats. Mest folk är det tisda­ gar och torsdagar och så i hel­ gerna. Föreningen har för när­ varande ell tjugotal aktiva medlemmar, med aktiv förstås här eb som tränar och tävlar någorlunda regelbundet.

En förunderlig ro härs,kar

vecklat. Så omöjligt äJ" emellertid inte, menar l Pylkkä, tränare i Diana.

- Man måste givetvis ta bit för bit, och det är i och sig en väsentlig del av s dethär med att hålla sin u niRg. i toppskick. En bit a maningen.

Vad är största utman­ med bågskytte?

Svaret kommer från skyttarna på linjen: - Det är dendär gula i i mitten på tavlan. Att få dit la pilarna. Det är vad det lar om sist och slutligen.

genast i sm:ilbiIlIt (högst '\I~JIJAI den an mll:Sl~ 6 mån.

o Seppo Juuti till vänster på bilden hålter i en båge av modernt snitt. Särtagbar, försedd med stabilisatorer. sikte, "klicker" osv.

Lite drygt 25 år äldre är bågen som Juho Sillanpää håller, en enkel stålbåge. Juho minns att på den tiden bestod siktet aven bit tejp och en knappnål.

det bästa sättet

att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidning

ring redan i dag

961.1215&4

1-________________________________________-u -nEADLINEFREDAGAR

--------­

• MICHELIN • REGUMMERADE • NOKIA • FALGAR M.M. • GOOD YEAR LQRDAGSÖPPET FR. 15.10-15.11.

VALKOMMEN Adr.ss: BrlndO tOretaO.fCentrum WolfIskavagen 36 Tel. 123400

3.DU%~~~~ 4.

Du we affärer.

5. Du tar kund (Le

VASPvill

Väl komme

9 nam nkunnigaste medlem. 1972 deltog han i OS i Miinchen till­ sammans med Jorma Sandelin, numera ordförande i Kr~stine­ stadsföreningen "Apollo" . larma är över fyrtio men tillhör fonfarande Finlandseliten. Nå­ got som säkert är svårt inom de flesta idrotter vid den åldern.

Så icke inom båtskylte emelJer­ lid .

Finns det någon speciell typ av människor som sysslar med denhär sporten?

- Nå, i och för sig är det väldigt individuellt, men gene­ reUt kan man nog säga att det oftast är sådana som är vana alt klara sig ensamma. Som inte måste ha en massa människor ru m sig hela tiden. Tyvärr som

inte alls behöver ha någonting tid att börja. Skjutavstånden emot sällskap men som också inomhur är korta, en förutsätt­ vill vara ensamma då och då. ning för alt resultaten ska för­ Och som dessutom är lugna och­ bättras i en takt som får en att balanserade. fortsätta. Bågskytt blir man gi­ Det där med alt kunna ta det vetvis inte sådär alldeles över en lugnt är oftast det som fäller ut­ natt, även om de tekniska för­ slaget i tävlingssammanhang. I bättringarna av utrustningen och för sig bör en bågskytt på gjort det betydligt lättare idag tävlingsnivå ha bra allmänkon­ att snabbt nå goda resultat. Er­ dition och en viss styrka, men farna bågskyttar rekommende­ tekniken är ändå långt viktiga­ rar att man "skyndar re. Och så förmågan att skjuta långsamt" . Det har hänt att ny­ varje pil som det vore den enda börjare på bara ett år tagit sig som gäller. Går ett skolt dåligt fram till eliten i Finland för att gäller det att direkt kunna sedan åter rasa ned och ha myc­ glömma den pilen och åter kon­ ket svårt att hävda sig. Efter­ centrera sig på nästa. som bågskyttet är en så utpräg­ För den som inte tidigare - lad teknikgren är det av största sysslat med bågskytte men är vikt alt träningen sker meto­ intresserad är hösten en lämplig diskt och på lång sikt under led­ .".

ning av erfarna skyttar. Fel som tränas in kan vara snudd på omöjliga att rätta till senare.

Nu behöver man i och för sig inte börja med bågskytte som tävlingsidrolt direkt. Det finns många som börjat närmast som hobby och sedan blivit alltmer intresserade. För närvarande finns det föreningar i Kristine­ stad, Vasa, Karleby och på en­ del finska orter i Österbotten.

Från Diana skulle man gärna se att det grundades fler förenin­ gar, speciellt på landsbygden, för att ge framförallt junioret en chans att få sakkunnig led­ ning . Vad utrustningen beträf­ far har de flesta föreningar bå­ gar som nybörjare får låna me­ dan de "känner sig för " . En

begagnad båge får man för

800-900 mk och med den kommer man ganska så långt.

Det är först när man börjar täv­ la som tusenlapparna ska fram.

Här finns ett problem för yngre som är allvarligt intresserade.

Det har hänt att föräldrarna in­ te vill ställa upp med de pengar som behövs för grundutrustnin­ gen .

Men som Olavi Laurila sä­ ger: - Inte har det någonsin va­ rit bortslösade pengar att ge ungdomar en hobby att syssla med.

En sanning som torde gälla i de flesta sammanhang. Inte ba­ a då det gäller bågskytte.

.,

John Ahläng

elationer är det viktigaste i livet. . . som du är, kommer dina relationer som en god tvåa. Av gammal erfaren­ - . pennings bekymren tågar in över - ken ut genom fönstret. Ett tryggt din bank fårhindrar· molnen att limmel. . a Stamkunder lande betyder att du koncentrerar er till VASP och sluter ett person­ "rviceavtal. Med det får du toljande örmåner: __ 0 till vilket du dirigerar alla dina " att du alltid har kontroll över din _Till baskontot har kopplats alla ~Ds1te r som t.ex. ekonomitjänst, bank­ vända snabbank etc: Brukslån (högst 10.000 mk) m ed första lönen och Snabblån ) efter det att lönen eUer rege]bun­ t har kommit till baskontot under ds-, studie- eller målsparlån. !==:a:::b =n- över skötseln av dina penning­ sp ecialförmåner som Stam­ ~.nn~oiner).

tta även i sin service.

oss på prov!

•

lmnmerEtt trOSs

~VASA VASP

SPARBANK BankEttan

10

uf

• • •

uf

• • •

uf

•• • •

I

• • •

uf

• • •

uf

• •• •

uf

• • •

o

Barnledarkurs •

uf

DANS PA SKOL­ SCHEMAT

Solf

Ett lovvärt initiativ, så anser man åtminstone på ungdomsföreningshåll om den kurs man startat i "dansens grunder" i Nykarleby högstadium. Man ha.r ofta från ungdomsföreningshåll ansett att det är just i skolan man kan nå de flesta ungdomarna.

- Jag fycker iden med . b~rnklubbar är bra. Ung­

domsfö'reningarna är också till för barnen, säger

Monica Smeds från Solf, en av de som mött upp

till den barnJedarkurs som. ordnades i Sol f uf­

lokal senaste söndag.

- Mest är jag här för att få ideer, bl.a. har vi pla­

ner på att ordna en barnfest här i uf-Iokalen.

Sammanlagt nio av ungdoms­ föreningarna inom Korsholm hade en eller flera representan­ ter närvarande. Från de flesta föreningar hade fler än en kom­ mit så sammanlagt tjugo bli­ vande barnledare satt i grupper om fyra runt borden i severing­ en sysselsatta med att utforma ett anslag som skutle informera om en tänkt barnklubb, när un­ dertecknad inträddei handling­ en .

Utformningen av anslag var en av saker som diskuterades under dagens lopp. Andra vik­ tiga områden att diskutera och fundera kring var "ledarskap", ansvarsfrågor och givetvis en hel del rent praktiskt frågor och olika tips på aktiviteter inte att förglömma .

Samtliga närvarande befanns vara av kvinnligt kön, något som kursledare Kerstin Hinds­ berg endast kunde kommentera med ett "så här är det alltid" .

Kerstin har en hel del erfaren­ het av att leda liknande kur­ ser och har också varit med om att tillsammans med bl.a .

Anna-Stina Jans.son och Hans Hortans, utarbeta den "barnle-

darmapp" som UBF har gett ut och som man försöker få ut till föreningarna bl.a. i samband med denna typ av kurser.

En liten gallup visade att i stort sett ingen av de närvaran­ de kände tiU mappens existens.

UBF står för "Ungdomsför­ eningsrörelsens Barnförbund " och mappen som finns till salu på SÖU:s kansli upptar en hel del teori som kan vara nog så nyttig att känna tiU för en bli­ vande ledare. Dessutom inne­ håller mappen en del tips på oli­ ka aktiviteter, och med hjälp av källförteckningarna som avslu­ tar varje kapitel kan man snabbt och enkelt få reda på var mera finns att hämta.

De flesta av de närvarande hade inte tidigare fungerat som barnledare och Hans Hortans som också fungerade som leda­ re för kursen hoppades att det skulle bli möjligt att ordna en 'uppföljande kurs vid något senare tillfälle där man kunde diskutera utgående från verkli­ ga erfarenheter med barnarbe­ te.

J.A.

Uttermossa får hjälp Ullermossa uf får hjälp av ät­ tonde ungdomsringen och dess medlemsröreningar vid åter­ uppbyggandet aven ny ung­ dom slokal. Ållonde ungdoms ­ ringens styrelse har beslutat all tillsammans med föreningarna ordna en programarton på uf­ lokalen i Lappfjärd och där alla intäkter går oavkortat till Ut-

termossa uf. Programaftonen som blir den 29 oktober kom­ mer att bjuda på fina inslag med musik, dans, sång och tal.

Kvällens festtalar; blir rik s­ dagsman Häkan Nordman.

Dessutom skall det bli se rve­ ring, 10llerier och dans efter programmet.

Eleverna i högstadiet har gett förslag till klubbtimmar inför detta läsår. Bland förslagen fanns just en önskan om en kurs i dansens grunder. Skol- ' myndigheterna godkände kur­ sen och man tilldelades totalt 19 timmar under hösten.

Kursen hålles under 3 vecko­ slut med 3 timmar ' per gång, nästa gång blir den 15 + 16 okt.

Ledaren Gun Wiik framhåller att hon kommer att lära ut grunderna för de vanligaste s.k. gammaldanserna som tango, vals, schottis och den moder­ naste discodansen bugg.

De 30 deltagarna, huvudsak­ ligast nickor, tycks trivas och visar verkligen intresse för att lära sig dansa. Endast 6 pojkar har mött upp. Hur kan man få pojkarna med? En av deltagar­ na Veronica Finnila säger: - att pojkarna nog själva maste visa intresse, det går nog inte att tvinga dem.

Hon tror nog att det hjälper lite om föräldrarna skulle tryc­ ka på mera.

Gun Wiik ser redan att man gjort framsteg redan efter förs­ ta gången. Hon hoppas också att flera pojkar skulle möta upp, det är inte försent ännu.

Det blir nu för nickorna alt lära sig dansa pojksteg, när man se­

dan skall dimsa ' flicksteg kan övergången bli svår också ge­ nom att de blivit vana att föra sin partner.

Gun Wiik skulle också gärna ha en manlig ledare med på kursen.

Detta initiativ tiU klubbverk­ samhet i Nykar\eby är något som flera skolor borde ta efter.

Vi vet att om ungdomen har för avsik t att söka sig till en dans­ plats, så borde de verkligen kunna dansa. Vi vet också att den ungdom som dansar inte i första hand ställer till bråk.

• Gun Wiik längst till vänster

Festkvällarna delas Inkommande måndag, 17 okto­ ber 1983, inleds fest fördel­ ningstillfällena. Då samlas ar­ rangörerna från lV-, V- och Vl­ ungdoms ringarna för att förde­ la sommardanserna för 1985.

Tillställningen äger rum på SÖU:s kansli kl. 19.00.

Följande i tur står dansarral1görerna j VII- och VIJI-ung­ domsringarna att fördela kväl­ larna sommaren 1985, samt V-, VI- , VII- och VlIl-ungdoms­ ringarnas vinterdansarrangörer för perioden hösten 1984 samt för vintern 1985.

Dessa samlas till fördelnings­ tiIIfälle onsdagen en 19 oktober 1983 kl. 19.00 i Petalax uf:s lo­ kal.

Upphovet till bråk uppslår Iigtvis på utsidan och ime danspubliken.

Sista fördeiningstillfället äger rum i Oravais den 2 tisdagen den 25 oktober 1983 kl. 19.00 i Uf-lokalen. Då fördelas kväl­ larna mellan 1-, 11- och lll -ung­ domsringarnas sommardansar­ rangörer samt för 1-, 11-, Ill­ och IV-ungdomsringarnas vin­ terdansarrangörer.

Vid dessa tre fördelningstill­ fälIen fördelas även fredags­ och söndagsdanserna.

Gammaldanse rna fördelas liksom tidigare inom ungdoms­ dansringarna. Dessa skall vara klara senast den 21 oktober 1983, samt skall insändas till SÖU:s kansli för sammanställ­ ning!

Ton­ åringar!

Vad förväntar sig dagem åring av ungdomsföreni är temat för höstens tOlnaJ ' =:q: som i år ordnas i Korsn gen den 22 oktober.

Tingstalare är Erik H iil -~:s:z:::. fråj FSU som kOIDlllrr fundera kring vad han föreningarna borde emtonåringarna. Efter mi _ kommer sedan att ä~ grupparbeten kring olika rer inom föreningarnas samhet.

Tonärstinget är öppet Rir tonåringar inom ungd eningarna.

I nästa ör ges en ~ beskrivning av tingets d gram . Reservera alltså lörd~:tt den .22 oktober.

****

11

-- ._-_._-_._---------­

-.,

Fats Waller i Vasa

är musical-konsten en C'PI_~i_n

outvecklad under­ t::il:!r:W[)gsform. I USA däremot ju d nna genre en otrolig - 'on, bredd och kvalitet.

-AmI missbehavin" som visai ( dagar på Waskia i bör· a \! förra veckan var ett fint 0\ pa verklig show-biz-kul· lUr. Fö reställningen , som hade cmiär på Broadway 1978, es även under Pori jazz i sam band med Helsingfors I. Att artisterna fortfa ­ efter alla dessa år har o t att ge i en avlägsen håla som Vasa verkar ganska otro­ ligt , men jag märkte inte det minsta tecken på uttråkade mi­ ner från aktörernas sida.

Föreställningen bygger på Thomas "Fats" Wallers liv och musik . Fats hörde till den grupp svarta genier som levde

ett intensivt och tyvärr allt för kort liv . Den mörka sidan av hi­ storien ä r inte med i denna upp­ sättning, men som den är upp­ byggd enbart runt hans musik och inga talscener, är föreställ­ ningen heller inte antagligen menad som någon total biogra­ fi över mästaren. En a nnan sida som heller inte berörs är hans kvaliteter som pianist. .Fats spelade och levde på den tiden då en pianists säkraste komp bestod av hans egen vänster­ hand och man kan bra placera in honom som en av de första länkarna i en kedja som fonsät­ ter med Art Tatum, Teddy Wil­ son, Oscar Peterson o.s. v.

Föreställningens story är sålunda ganska enkel; fem sångare och en sexmannaorkes­ ter framför Wallers musik . Det .låter onekligen mycket magert,

Ska vi bryta upp när den nya dagen gryr, eller ska vi väva vidare med de samma färgerna?

Ska vi stanna på de trygga gräsmattorna, eller ska vi flyga ut till de farliga klipporna som sjunger mystik?

- Gott att vara säker, att ha det väl ställt .. men inte fantastiskt - aldrig fantastiskt. ska vi springa över giftiga gungflyn och nå det fantastiska?

Ska vi offra det vi borde sträva efter for att en stund få dansa med solen?

Jag vill inte ha det gott, välställt . ..

- jag vill dansa på de högsta klipporna om så för att dimpa ner i en avgrund nästa minut Jag vill leva - om så bara en dag!

Vill du det också?

Ni ska förstås köpa" Bandbr'us" i

å r. och ni so m inte ännu har skaffat

" Ku strock " får köpa båd a skivor­ na till pak etpri se t mk 75,-. Kan ACDC sälja 25 miljoner album ska ,-iiI "Kustrock" och " Bandbrus" "ara god för någ ra tuse n exx ...

Men ni kan också hålla ett öga på den finska rocken. Dels för all hål ­ la kontakterna uppe med den fin s­ ka rockvärlden dels för all den fin s· ka rockvä rlden är i ski vk ris, och förstas rör all den fin ska rocken är bra. De gamla namnen håller, trots all det nog sl.ulle finnas plats rör n)a impul sgivare "med ärliga av­ sikter" .

De fle sta skivbolagen är till all lycka i finländska händer. Det är bara EMI och nykomligen Polar­ SOnet so m har aktiemajoriteten placerad utomrands.

Största ä r finn-Scandia, som ägs av Musik-fazer. Till det bolaget hör finnievy, Scandia, finndisc och Ld . PSO. Finn-Sca ndias skiv­ omsättning var i rjol 100 miljoner mk. I år har skivrorsäljningsstjär­ norna inte lyst lika klart r.ör den finländ ska skivproduktionen, och det betyder att Finn-Scandia sa tsa r på de allra mest inkörda namnen.

Enda rockskivan rör t'inn-Scandias del i år blir Hurriganes dubbel-lp, av vilka den ena skivan är en stu­ dioinspelning. den andra en livein­ spelning. Också det ett säkerl namn . .. Discophon / Sonet-Polar ger ut Harri MarsIios LP och Pe<!H1 Hietanens jul-LP.

men i verkligheten blev varje sångnummer också ett litet stycke teater som t.ex. berätt­ ade om olagliga partys under förbudstiden som i "This joint is jumping". Jitterbug walz, som Fats komponerade på tio minuter och som består av ned­ gåe nde kvarter, hörde till de bästa numren med tungviktaren Yvonne !<ersey , med sin mäk­ tiga altröst, i huvudrollen . Var­ je artist hade några so lonum­ mer och Jozella Reed var myc­ ket betagande i Fats första opus "Squeeze me" .

Mycket av texterna till Fats mu­ sik är fyllda med humor, kalis­ ke också självironi, och trots språkförbistringen gick bud­ skapet bra hem i dråpliga "Yoyr feets too big" och "Fat and greesy". Att det var verk Ii­

ga proffs i farten är ingen som helst tvekan. Alla sångarna ­ förutom att de var toppklass aktörer och dansare - hade fantastiskt stadiga röster som de behärskade helt och hållet.

Diktionen var first class och känslan i de bluesiga numren _var det verklieen ineet fel på.

Orkestern bestod av fem färga­ de musiker och en trumpetare från England so m inte riktigt hölJ samma klass som de övriga musikerna. Att det var fråga om rutinerade musiker var inte att ta miste på .

Rolf Nordman

Läsardikter

C HS producerar rör si n d~1 French Kiss, Sleepy Slfepers och Riki So rsa (rock '!).

EMl ger ut Pave Maijanen s, Jan­ ne Louhivuoris och den NY A uleå­ borgsgruppen Totems skivo'r (!).

Polarvox producerar heav yba n­ det Rirr Rarf , Saigon och Jokke Seppälä (?). Johanna Records ger ut en Briard-singel, HeHy Load och Juice Leskinen. Dess ulom Hande Nurmio och flickbandet Geisha (niin sitä pitää ... !).

Den finska rockens rörlossare nummer l, Poko Records i Tam­ merrors producerar i år Poped a, Sielun Veljet. J.Karjalainen & Mustat Lasit (live-LP), Top Rank, YÖ och Helen \Vheels (Martiz' sångsolist).

Precis som Poko 's direktör Epe Heleniu s rörulspådde kommer skivkrisen inom inhemsk rock all röda fram små producenter med slora namn . Euros Records ger ul Kauko Röyhkä, Buck Jones, Hasse \ValIi, Markku Arokanto, Boppin' Pe1e och Dr. Music (det västnyl. dand sbandet. ni vet). City Boy Re­ cords ger ut skivor med Burralo Soldiers (Bill Carsons nya band) och Rin Tin Tin (Tom mi Läntin ens nya band). Poor Boy Records ger rö r si n del ut en LP med Hasse \Vallis Arroline' s gambiska sångso­ list Abdel Kabir. Om pengarna räcker till ännu eHer "Bandbrus" och dehär finska rockplal1orna kan

Varje dag är fylld av liv - skratt och tårar, allt och ingenting.

Hur orkar vi leva varje dag?

- Om du ser hur lövet ändrar sig Om du förstår att varje dag är viktig Om du inser att varje liten regndroppe vittnar om liv - då orkar du.

Li

ni börja vända blickarna utåt. . .

(Fy. så pekfingri gt av mig!): Skivor är på kommande med Clirr Richard, Paul Mc Cartne~- , Rolling Slones. Eric Burdon & the Animals, Johnn y Cash, Simon & Ga rrunkel , Bob Dylan, Joe Cock­ er, Yes och Stev ie \Vonder . Bland de litet turrare har vi Girlschool, Scorpions, \vhitesnake, Blue Öys­ ter C ull, lan Gillan Band, Black Sabbath, Thin Lizzy, Kiss och Rainbow.

Köp skivor, köp skivor!

Bland de mer renodlat kommer­ siella artisterna hittar vi Kim \Vilde (på gång till finland?), Duran Du­ ra n. Asia , Culture Club, Human League, Taco, Trio Stray Cats, en ny Fame-skiva och "Stayin' Alive" ännu en gång, denna gång som ti­ tell å t på återupplivningsrörsöket till Saturday Nillht Fever-andan.

Lite mer "seriös'·' rock kan vi räkna med all rå av J.J. Cole. Ge­ nesis. Imperiet (f.d. Ebba Grön), Kid Creole, UB 40, Manhaltan Transfer och Phil Bailey (Earl, \Vind & Fire's sångsoli st) .

Och så har vi ju Carolas nya LP som släpps i november . . .

Paul McCartney håller

Rock-Berra

på att spela in en ny LP.

~' \

....

'.

Bob Dylan Bob Dylan, eller egentligen Robert Allen Zimmerman, föddes i Duluth, Minnesota 24 maj 1941. Han betraktas allmänt som 60-talsgenerationens stora ledsagare, och . det enorma inflytande hans sånger utövade på 6O-tals­ musiken var lika stort eller kanske t.o.m. större än någonsin Beatles och Rolling Stones. Bl.a. John Lennon hade Dylan som en stor idol.

Till Dylans tidiga musikaliska influenser hörde t.ex. folk blues (Odetta, Leadbelly), rhytm & blues (Chuck Berry, Little Richard) och country & western (Hank Wil­ liams, Jimmie Rodgers) men det som omkring 1960 kom att öppna en helt ny värld för Dylan var kontakten med 30-talets stora protestsångare Woody Guthries sånger.

Trots Dylans säregna sång - som av tidningen Time beskrivits som om "den hördes från andra sidan muren av ett sanatorium för tuberkolossjuka" - är hans betyd­ . else som musiker och sångare obetydlig i jämförelse med hans framgång som poet.

Ingen annan artists texter har varit föremål för ett så livligt intresse och en sådan grundlig analys som Dylans.

Tack vare sin lyrik har han utnämnts till hedersdoktor vid universitetet i Princeton! . Sina politiska rötter har Dylan främst i den engelska litteraturen och tagit intryck av bl.a. T. S. Elliot (1888-­ 1965), John Bunyan (1628-1688) och William Blake (1757-1827).

Hos den unge Bob Dylan väcktes tidigt en motvilja mot både den nya hemorten, gruvstaden Hibbing, och mot det konventionella familjelivet.

Redan som l2-åring, genast som han lärt sig spela gi­ tarr, rymde han hemi från.

Han hann dock inte långt förrän han blev upp hit ad och hemsänd.

Han lät sig inte nedslås av det utan fortsatte att rymma med jämna mellanrum men blev återsänd ända tills för­ äldrarna gav upp när han rymde som 18-åring.

Under sina ut flyter hade Bob hunnit turnera med en cirk us i några grannstater, han hade varit till Kanas och Kalifornien , han hade lärt sig spela munspel och piano och skrivit sin första sång tillägnad Brigitte Bardot.

Trots dessa eskapader avslutade han high school med all heder och fick ett stipendium till universitetet i Minnesota.

upphör aldrig

att intressera

Han började studera litteratur vid universitetet på våren 196J men redan efter ett halvår avbröt han sina studier för att åka till New York och försöka träffa Woo­ dy Guthrie .

Han lyckades träffa honom, och deras sammanträff­ ande utvecklades så småningom till vänskap.

I New York försörjade sig Dylan som kringvandrande folkmusiker. Han spelade på kafeer och klubbar och träffade andra unga folkmusiker som t.ex. Phil Ochs, Tom Paxton, Eric Andersen och Arlo Guthrie.

Första gången Dylan besökte en inspelningsstudio var när han spelade munspel på Harry Belafontes LP "Mid­ night Special".

Bob Dylan i färd med att spela in sin första LP /96/.

J.et me ask you one questioll Is your money that good Will it buy you jorgiveness Do you think that il could I think you will jinel When your death takes irs toll All the money you made Will Ilel'er buy back your soul.

(Masters of War)

Dylans möjlighet till en egen skivinspelning f{J(\: ades när CBS-producenten John Hammond a en fick höra honom sjunga och tyckte så om det han att han erbjöd Dylan ett skivkontrakt.

Debutalbumet, som kom ut i början av 1962. betDtllCiCS endast av ett ljummet intresse, och John Ham sattes som Dylans producent av Tom Wilson.

På den andra LP:n "Freewheelin' Bob Dylan " däremot hans verkliga förmåga fram. Alla sån~ hans egna och hans fräna och bitande lyrik kom fär ta gången fram, kanske bäst i "Masters of war " till angrepp mot handeln med krigsmateriel och avslutar med" And I 'II stand over your grave , 'iii r re you 're dead" riktat till vapenförsäljarna. . En annan klassiker är "A Hard Rain's A-Gonoa vars dysterhet speglar Kubakrisens hot om k änn krig.

Den sång som dock skulle bli mest känd \'3J' hymnen "B1owin' in the Wind" som var en r vietnamkriget.

En av 60-talets stora folksång-grupper Peter, Mary hjälpte till att göra Dylan ·bekant för en SlÖIR lik genom sin version av "Blowin in the Wiod klättrade högt upp på listorna.

Dylans följande LP, "The Times The. A-Changing", är ett odödligt mästerver, där Dy fulla samhällskritik är fränare än någonsin sjunger om rättsväsendets korruption "Ondy A Their Game") den färgade befolknings otiiltrisa handling ("Lonenome Death of Hattie CarroF\ framför allt i "With God On Our Side", som exempel på hur man genom tiderna har dödat milja:::::l~ människor med stöd av att ha tillhört den "räna" giösa tron .

Intresset för Dylans sånger hade växt sig allt Sl~ i och med att "The Times They Are A-ChangiJlg" ut fann han sig plötsligt stå i centrum för en pr~CSI.er.D: de un!!:domsrörelse som växte si!!: allt massi~ ~, utanför USA, och som hade väckts till samhäIJ vetenhet till stor del j ust tack vare Dylans sån.gc'r.

Dylan blev en hel generations ledstjärna och h som en befriare. Han framstod som ett hopp om ring och förbättring. Han blev en legend mot sin \iI'

-.

13

Med LP:n "Another Side Of Bob Dylan" var Dylan på väg bort från protestsångerna och i och med albumet "Bringing It All Back Home" , där Dylan för första gån­ gen hade en orkester med sig, kunde man skönja intryck från rockmusiken.

Det väckte naturligtvis anstöt hos folksångs-anhänga­ re, men det var ingenting mot den storm som skulle kom­ ma då Dylan vid Newport Folk Festival 1965 kopplade sin akustiska gitarr till en förstärkare.

Ingen hade någonsin drömt om att man kunde förrena folkmusik med rockmusik.

Publiken buade ut honom.

Hans forna anhängare vände honom ryggen, men i och med att albumet "Highway 61 Revisited" dök upp samma år fick han i stället en ny anhängarskara bland dem som vuxit upp i rockmusikens tecken.

Följande år, 1966, utkom dubbelalbumet "Blonde on Blonde", ofta ansett som det bästa albumet Dylan har åstadkommit.

Dylan själv säger att den "tunna, otämjda, metalliska" , musiken i t.ex. "I Want Yoy" är det när­ maste han kommit sitt eget speciella sound . .

Efter det att "Blonde on Blonde" kommit ut stod Dy­ lan på toppen av sin karriär. HRn framträdde lite var­ stanns i världen, upphackad av de musiker som senare skulle kalla sig The Band.

Rollen som superstjärna blev dock mer och mer hek" tisk och Dylan flydde allt oftare in i drogdimmorna och turneerna hade undan för undan blivit till orgier i sprit och knark .

Ho»' does it feel To be 011 your 0»'11.

With 110 direction home Like a complete ullkllo»'1l Like a rollillg stolle.

(Like a rolling Slone )

Det som sannolikt räddade honom undan en alltför ti­ dig grav - i likhet med JimiHendrix, Janis Joplin, Keith Noon Qch många, många flera - var den motorcykel­ olycka som inträffade 29 juli 1966, dfl han till följd aven bruten halskota tvingades hålla sig borta från all mllsik­ verksamhet.

Efter motorcykelolyckan skulle det inte höras någon­ ting från Dylan på nästan två år. I stället började det cirkulera allehanda rykten om honom, bl.a. att han skul­ le vara död . Detta ledde till att hans popularitet bara skruvades upp.

Bob Dylan blev ett beg~epp som omgärdades med en enorm mytbildning och som sattes på allt högre piedes­ taler.

Dylan hade dock dragit sig tillbaka till ett hus på lan­ det in närheten av Woodstock och under dessa sina tysta år skrev han en hel massa nytt meterial som han tillsam­ mans med The Band spelade in i en källarlokal. Dessa källarband, "Basement Tapes" gavs senare, 1975, ut på ett dubbelalbum .

Nästan två år efter motorcykelolyckan, 1968, dök namnet Bob Dylan åter på allvar upp i spalterna i och med att albumet" John Wesley Harding" utkom.

Dylan lyckades åter överumpla anhängarna, nu med den enkla, countryinfluerade musiken och de lättfattliga texterna.

Den fullständiga chocken kom emellertid 1969 när "Nashville Skyline" gavs ut. Protestsångaren Bob Dylan sjöng ren country & western tillsammans med Johnny Cash, och med en nästan öigenkänlig mjuk och avslapp­ nad röst!

Det föreföll som om skivan för Dylans del var ämnad som en ren avkoppling.

Detta innebar början på en period i Dylans produktion

som kännetecknades aven tämligen stor brist på en peri­ od på inspiration, vilket märktes bl.a. på albumen "Self­ Portrait" och "New Morning" , både från 1970.

På "Ne'å' Morning" kunde man emellertid skönja drag av den forne Dylan, vilket gjorde att han delvis fann nåd bland dem som sablat ner honom för "Nashville Skyline" och "Self-Portrait".

Dylan drog sig åter tillbaka för att rota i sitt musikalis­ ka ursprung och medverkan under täcknamn på andra artisters skivor, bl.a. med Doug Sahm , Graeful Dead och Steve Goodman .

Det skulle dock dröja fram till 1972 innan han lät höra av sig med något eget.

Bob Dylan som "Amigo ".i Sam Peckinpahs film "Pat Garret & Billy The Kid". Aven i Peckinpah-version för­ nekar sig inte Dylansjilosofiska läggning. Påfrågan vem han är och vad han har i stan att göra replikerar Dylan: That 's a good question.

Då medverkade han tillsammans med Kris Kristoffer­ son i den av Sam Peckinpah regisserade westernfilmen " Pat Garrett and Billy the Kid".

Filmmusiken som skrivits av Dylan kom ut på LP, men var i egenskap av filmmusik naturligtvis inte högstå­ ende. Ett undantag utgjorde "Knockin' On Heaven's Door" som trots kritikerna nådlåtånde skriveri blev en jättehit.

So», all the crimillals iII thei,. COtlts alld thei,. ties Are free to drill k martillis ami watch the .I/III rise While Rubill sits like Rudd/w iII a lell-FJOl cell All ;'/Ilocellt mall ill a liI'illK hell. ( Hurrirunt'l

Dylans skivkontrakt med CBS, gick ut 1973 och han beslöt sig för att byta till Asylum.

"Planet Waves", som kom ut 1974, och där Dylan backades upp av The Band, bevisade - trqts ett ojämnt material - att Dylan efter att i flera år ha gått på sparlå­ ga hade funriit sig själv och åter var ett namn att räkna med .

I början av 1974 gjorde Dylan och The Band en turne som annonserades som Dylans come-back, där det bästa bandades och gavs ut på dubbelalbumet "Before the Fiood" .

CBS hämnades dock att Dylan gått över till Asylum genom att ge ut albumet "Dylan" som bestod av experi­ mentbandningar från tidigare studioinspelningar .

Man krävde att Dylan skulle återvända till CBS-stallet eller så skulle det fortsättningsvis komma ut liknande material .

Så gick det emellertid inte utan Dylan återvände till CBS 1975 och utgav "Blood on the Tracks", som un­ danröjde det eventuella tvivel som kvarstod och som på ett triumferande sätt visade att häxmästaren hade åter­ vänt fölr att hypnotisera och trollbinda publiken.

"l­

På det otroligt jämna albumet sjöng han i "Shelter from the storm" för första gången om sitt sökande efter ett gömställe undan berömmelsens förbannelse.

Kritikerna som tidigare varit redo att begrava honom var extatiska. Ännu sammå år gav han sig ut på Rolling Thunder Revue-tumen tillsammans med bl.a. Joan Baez, Joni Mitcell, Eric Andersen och Roger McGuinn.

En del av den här tumen televiserades och Dylans in­ sats kunde delvis höras på LP:n "Hard Rain" som kom ut hösten 1976.

Under 1766 utkom också albumet "Desire" , ännu ett kraftprov från Dylans sida som fortsatte den musikaliska väg som "Blood on the Tracks slagit in på.

För första gången var Dylan inte ensam vid textsmi­ dandet, utan hade assistans av poeten Jacques Levy.

Samhällssamvetet Dylan gjorde sig åter påmint i "Hurricane" , som gick till våldsamt angrepp mot den rasdiskriminering som hade ägt rum vid en rättegång mot den färgade boxaren Rubin "Hurricane" Carter.

Dylans sylvassa kommentar nådde med all önskevärd tydlighet fram till adressaten och fallet blev senare om­ prövat.

När Dylans mångåriga följeslagare The Band höll sin avskedskonsert "The Last Waltz" i Winterland, San Francisco hösten 1976, så syntes naturligtvis Maestro Dylan på scen bland gästartisterna.

Men trots de fina musikerna bakom sig, och trots den enorma stämningen på platsen, blev resultatet av hans vi­ sit, till skillnad från många av de andra artisterna, ändå lite väl oinspirerat.

I och med "Street Legal" från 1978 närmade sig Dylan återigen rockmusiken på sitt personliga sätt. .

Samma år var Dylan tillsammans med musikerna från "Street Legal" på en världsomfattande turne. En glimt från den turnen kan fås av det i Japan inspelade dubbel­ albumet "Bod Dylan at Budokan" .

Gamla och välbekanta sånger har på det albumet via förnyade arrangemang fått helt nya dimensioner och Dy­ lans sårade röst lyckas kanske bättre än någonsin troll­ binda, ända från inledande "Mr Tambourine Man" till avslutande "The Times They Are A-Changing".

Juice Leskinen som såg och hörde Dylan under tumen gav kommentaren - Dylan är ingen gud, men med människor som Dy­ lan, behövs det inga gudar . . Hösten 1979 lyckades Dylan igen ta sin publik på sän­ gen. Det hade gått rykten om att Dylan skulle ha genom­ gått en religiös omvändelse och när LP:n "Slow Train Coming" kom ut såg yrvakna popskribenter att ryktena hade varit sanna och utbrast med förvirring och bestör­ ning: - Själva fan har gått och blivit religiös!

- Nu kompar han den helige ande osv.

Också "Saved" från 1980 och "Shot of Live" från 1981 fick från en del håll samma förvirrade mottagande.

Det som dessa skribenter förbisett är att de religiösa motiven och de bibliska liknelserna ingalunda är något nytt för Dylans del.

Religiösa motiv och bibliskt språk går som en röd tråd genom en stor del av Dylans produktion.

I t.ex. "With God On Our Side" går han hårt åt de falska profeterna, men också i "Frankie Lee & Judas Priest", "John Wesley Harding" , "Shelter from the Storm", "Paths of Victory " , "Blowing in the Wind" osv. skymtar Dylans närhet till religionen fram.

Inom de närmaste dagarna borde ett nytt album med Bob Dylan ligga på skivdiskarna, ett faktum som säkerli­ gen är värt att notera.

En artist som i likhet med Dylan "grimaserar mo! trenderna och vänder ryggen mot applådåskorna" upp­ hör aldig att intressera.

B-G LAXELL

•

.II

14

Vinylnytt

Rainbow Bent out of shape (Polydor) Det har varit alldeles tyst om Rainbow sedan förra LP-n _ ­ raigt between the eyes kom ut i fjol våras. Somliga har börjal tvivla om Rainbow existerar ens mera. Men, nu får vi äntligen höra nytt material. Bent out of shape heter Blackmores (u ndcr­ tecknad?) och Rainbows enas­ te produkt. Blackmore har ål­ minstone bytt en medlem per skiva och denna gång är inget undantag . Trummisen Bob . Rondinelli har fått gå och i let för honom har vi den n . bekantskapen Chuck BOrgi .

Bent out of shape är inte samma stil som föregång~ utan påminner mer om Diffi­ cult to cure. Nämnvärt är oc att synthesizers fätt mera ut­ rymme.

Låten Can't let you go . vii­ ken i David Rosenthal spelaT " ­ troduktionen på orgel ( kunde vara hämtad ur viIkm gudstjänst som helst) hör till de bästa låtarna tillsammans med Stranded och de båda inslru­ mentallåtarna Anybody thcre och Snowman .

Fastän stilen är lite ändrad är Rainbow alltid Rain bo~ " Bra så.

•

Motörhead

RfSUM ~I

::J.t

\1A ~

BLIVIT

r

TIL FAN&A-1A&H/

AV

EN' Dt:.A·NO" I't4Kr. CUi ~ L..'.>I./ T StJU r~A-D ,.,[;11 \J()AT \(!...L. LfN/N&RAD. .,

H'XI<. Ar<. E1T Fl; NCrl=b E FöR.

VET

114f / T FAR Lt &A­ O.5 S DO~ v~.rzT

Db 11'-1 5{)M.

M DT

PA-R.11 . Hft2. F iN ~.s OVE iZ logo FAN6-ÄR. k4 NDA <'XfI

O KAN,VA-!

I

:14. rr'oe.eESTEN..J DLY • k:OMME'e A-TT FA SE DO t1~[:El ~At \=-AN trr \.SS- \" &'16& DO AV ~N Jrv 1/;" 'RA ~ TtJ2t" LE()\~t ,CJ.zd.., O(;.{ Ke... vEf?.t:SAfU.f ÄN IlWr.

J4SI\? Du l~Or<. MI&- l tHE ? OKEJ DÅ V0 !:>\(Ä- FÅ Sr- \)Fi N () S HA. 'i ~

•

Another perfeet day (Bronze) Motörhead . För somliga går det kalla kårar längs ryggraden.

För andra går tankarna till här­ lig tung, rå heavy metal. Amag­ ligen hatar man det eller så äls­ kar man det. Jag hör till de se­ nare. Fast Eddie Clarke lämna­ de bandet och bildade Fastway.

Inget fel på Eddie men jag före­ drar efterträdaren Brian Robertson (ex Thin Lizzy, Wild horse).

Motörhead har ju blivit "be­ skyllda" för att helt sakna me­ lodier, men det är ren och skär lögn. Lyssnar man noga upp­ täcker man vilket fantastisk t sound det är frågan om. Nog kan det låta otrovärdigt för den oinvigde men lyssna på Anot­ her perfect day, som är änn u mer melodiös än andra Motör­ head . Antagligen tack vare den nya gitarristen . Tack Brian .

Nytt. friskt blod förändrade faktiskt bandet. Är det slut på Motörheads gamla stil nu då?

Nej, kvar har vi ju Lemmy sönderspruckna röst och tunga basgångar och Phil Taylors vanliga misshandel av trum­ morna. Another perfect album.

Mr Bläckmåår

..

Österbottniska Posten Mt'dlem i tidningarnas förbund. ÖSlerbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

ÖP· rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand, Lars·Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare : Leif Sjöström Tel. 967-13 555, hemlel.

967·18697 Redaktion : Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hem tel.

961-32 698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. 961 -113 522, hemtel. %1-112001.

PRENUMERATIONSPRIS 1983 Helt år. ...... ......... .......... .. .... 60,Halvt år .... ....... .... ... .. .. ... .. ... 4{),Skandinavi.:n ...... ... ........ ...... 70,Lösnummer .. ... .......... .. .. .... .. 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555

ANNONSPRIS texten..... ....... ... ...... .. .. .... .. . 3,75 I Efter texten .... .. .... .... .......... ... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli, Handelses­ planaden 10 D, 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. %1-121 564 Tisd. tel. %7-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an­

nonser vilka meddelats per telefon el­

ler som på grund av post försening in-

te införts i begärt nummer.

-

-- . --

-~._--_ . _----_ . --'------_._---

.......................

GOD ITALIENSK MAT

J)1ZZ~RI$

:

Förmånl!u a

:

:

TILLBEHOR o.

RESERVDELAR

:

i

, •

i SVEN NORRGARDi

i

Sepänkyläntie!;l Smedsbyvägen:

•

:• 961·114951 NÄRPES • 'NÄ'RPIÖ

:

autosähkö. bilelektriska :

65100: V 10.

aasa.

...•..................:

PRESENTER Ke.~mik, ~orslin, skamtartlklar m.m.

])re~e'lt~ii"lJre'l ] Inneh Lena W,'son

Tel 96241423

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes -.FOA&A...--.

__-EL· BAQMS-OC....

TEl. 962 . 43140 PUH. Ta Mr beeOIcIII

15

---­

s-r6TnA.....,~ ..VICE

o

och 1IIIkommen _

1<IIoe~~~1

JACK LEMMON SISSY SPACEK

'~(~ I.

COSTA-8AVRAS' FÖRSTA

DU!

INHEMSKA o.

INTERNA T/ONELLA ARTISTER

VASA PRODUKTION 961-119920

INGVES

N~RPES

RESOR !!~'U048 l

Önslkas köpa fÄLTPOSTfRIMÄRKEN OCH BREV KÖPES Tel. 961-151 376, efter kl. 17 .00.

till c'c+

Sönd. 16. 10 kl. 19.00

din motor QUAKER STATE för· länger motorns livslängd Karlav. 3 VA

961-120311

HAGSTRÖM P A 2000 sängan­ läggning, med stereoeko. Tel. 961-­ 120243 mellan kl. 16.30 och 17.30.

VASA musikbranschens specialaffär

_IIIII~_IIIPITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 11'110159 .

2 sI nästan nya MARTIN bashorn med BLACK WIDOW 18" högtal­ are.

I st PEA VEV CS 400 slutsteg I st SP A 120 slutsteg Gitarrt'~rst. VAMAHA G 212-11 RING 967·73 037 knark och sprit. eher de tre framgångsrika åren föreslog Paul McCartney att Joe helt enkelt skulle flytta över till England. Joe vägrade emellertid och beslöt sig slutli­ gen för att helt lämna bandet och återvända till sin familj.

Berömmelsen och framgången hade inte kunnat ge honom mer än "ytglans". Inombords upp­ levde han en gnagande längtan eher något mer . . .

Gud verkade faktiskt Joe English berättar själv att han inom sig anade att något nytt var på väg in i hans liv. Un­ der turneerna med Wings hade hanjbland bläddrat i Bibeln, ibland hade han tagit till knark eller yoga. Men den verkliga livsförändringen kom först i samband med att hans hustru Dayle hade skadat sig livsfarligt i en bilolycka.

o

The Joe English Band består av fr. v. John Lawry, klaviaturer, Tom Smith, bas, Joe English, trummor och sång, 'George Cocchi· ni, gitarr samt Paul Brannon, gitarr.

Guld och ära I början av år 1975 höll Paul McCartney på med en Wings-Ip i musikstaden Nashville. Ban­ dets dåvarande trummis kom

,

an

JOE ENGLISH •• I OSTERBOTTEN

Joe English, Paul McCartneys mångåriga trummis i gruppen Wings, kommer till Finland för andra gången och ger konserter i Helsingfors Kulturhus onsda­ gen den-19 oktober och i Han­ delsläroverket i Vasa torsdagen den 20 oktober. Med sig har han också denna gång The J oe English Band. Det rör sig alltså om gospel-rock på högsta inter­ nationella nivå.

MISSING

tdrsvunnen •

Erickson & Erickson

RESEBYRÅ

AMERIKANSKA FILM.

..

.

emellertid på kant med gruppen i övrigt och beslöt sig för att åka hem till England. Tony Dorsey, som var producent för skivan, uppmanade då Paul McCartney att ringa upp Joe English, som hunnit skapa sig ett gott namn som studiomusi­ ker . Slutresultatet blev att Joe anslöt sig till Wings, och stannade där i drygt tre år. Och under de tre åren hann man med åtskilliga världsturneer , guldskivor, platinaskivor - ja, Joe har faktiskt medverkat på över 20 sådana framgångsrika skivor. Pengarna flöt in, men problemen hopade sig allt mer och mer. Äktenskapsproblem,

Gospelrock med kvalitet Joe English har nu varit "tro­ ende" som man säger i fem år.

Under de åren har han tillsam­ mans med sin handplockade grupp rest land och rike runt i USA och Europa. För två år se­ dan var han faktiskt på en kort turne också här i Finland.

Tidningskommen tarerna kring hans besök då var impo­ nerande positiva och ett citat säger kanske något om hur han uppfattades: "Joe English kom inte fram för sin publik som en blaserad världsartist - som en del f.d. show-stjärnor - utan han började konserten med en kort, stilla bön. Men efter det var det full fart hela tiden.

Musiken var behärskad och fri; man kunde inte annat än stå där och lyssna och förundra

Bil O rien tering Den första deltävlingen i Ouf-cupen kördes fredagen den 23. 09. ­ 83. Banan var i huvudsak lagd i Pensala-terrängen och tävlingen bjöd på många knepigheter för de femtio startande. P .g.a. att ba­ nan var svår så fick även segrarna många minuspoäng.

Resultat, allmän klass: l) Ove St rika-Sten Bertula 3.108

2) Guy Häger-Bo Strengell 3.641

3) Ingmar Teräs~Stig-Göran Nymark 3.852

4) Rune Långnabba-Kurt Vienonen 4.325

5) Ingmar Bobacka-Tage Qvist 4.420

6) Bengt Nylund-Bengt Strand 4.461

7) Allan Melin-Martin Melin 4.488

;8) Kent Nygird-Bo·Erik Nyman 4.493

9) Bo-Göran Neuman-Tor Horn 4.529

10) Sven·Erik Sohlstrand-Christer Hagberg 4.885 (29 ekipage kom i mål).

Nybörjarklass: I) John Nygård-Bengt Mård 2.550 2) Rainer Finne-Olav Sundqvist 2.837 3) Bo Enlund-Björn-Ole Roslund 3.366 4) Allan Siren-Bengt Ek 4.197 5) Hans-Göran Blomström-Håkan Blomqvist 4.893 6) Peter Viklund-Aarre Puura 5.233.

(18 ekipage kom i mål) I cupen ingår fyra deltävlingar varav de tre bästa räknas. Nästa del­ tävling körs den 21 oktober med start klockan 19 vid Essegården i Esse kyrkby. De två återstående tävlingarna körs 4 och II novem­ ber och stiutplatserna är Kerklax uf-Iokal och BP-baren i Palvis.

Anmälningar tas emot av Rita Britwin tel. 961/53 154, efter tjän­ stetid 961/53697. sig ... Det är faktiskt ont om välsjungande, skickliga trummisar. Än mer sällsynt är att de är kristna . Men Joe Eng­ lish . .. " (Esko Halivaara i Nuotta).

Joe English-soundet, det ty­ piska, täta, intensiva spelsättet har naturligtvis sin förklaring i att bandets musiker alla är toppnamn inom sitt område.

John Lawry på klaviaturer har betecknats i många samman­ hang som en av de skickligaste gospelkeyboardisterna i värl­ den: gitarristerna George Cocchini och Paul Brannon har ett samarbete som det är en fröjd att lyssna till (Brannon ar­ betade tidigare som studiomusi­ ker i Nashville och däremellan som gitarrist för bl.a. Randy Matthews - specialist på fusio­ jazz); Tom Smith hiu i sin tur fått beröm bl.a. av Dave Hope i

Kansas och då betecknats som en av de bästa basisterna som finns . Och kanske inte utan or­ sak eftersom Smith bl.a. spelat för Clark Terry, Jaco Pastorius och The Dixie Dregs.

Mot bakgrunden av grupp­ medlemmarnas musikaliska kvalifikationer är det inte att undra på att de flitigt används som studiomusiker och back­ up-artister . Gruppen har ba­ kom sig tre egna skivor och en fjärde, utan Joe, är på väg .

Det viktigaste i livet Joe English vill, som han själv säger det, spela till Guds ära.

"Jag vill följa Guds röst i mitt

innersta - och inte skivbola­

gens order. Och det viktigaste i

livet är kanske trots allt inte

musiken, utan ett levande och

. personligt förhållande till Jesus

Kristus ... "

..

16

MOGENDANS I JEPPO! Javisst! Höstens första dans med mogen musik

LÖRDAGEN DEN 15.10 KL 20.00

-

~onor

-

ser till så att kärleken glöder!!!!

Åldersgränsen på 15 år hålles så ta med dig

Broadeast Det rör på sig litet då och då även för finländska musi­ ker. Nu senast har hesa­ bandet Broadcast klippt till genom att vinna tävlingen "Battle of the Bands" i England.

~r

• L ~IfDN I"t:

MUSIKALISK

MED

. ... ~ .. .

.'

i~ct D+ ~,,~

:;

"4\~

:

: c'

&

•

: ,.~ .~

..

/ - Fredagen den 14.10. kl. 19.00 i Högstadie­ fRITT skolans aula. Smedsby

INTRÄDEI

ÖP ringde upp sångaren Kim Lönnholm som synbar­ ligen tar det hela med en viss ro. Även om bandet är hel­ tidssysselsättning för med­ lemmarna (det har det varit ända sedan starten enligt Kim). Broadcast har till dags dato existerat i litet

~. .

över tre år och under den tiden hunnit ge ut tre LP-skivor. Den tredje ligger för närvarande pinfärsk på skivdiskarna.

Broadcast gick vidare till finalen via Nordiska finalen på Gröna Lund.

ID-kort.

**TÄTT INTILL**

**

SUCCEN FORTSÄTTER MED

**

YNGVE FORSSELLS

* ORKESTER* 115. 10 KL. 20.00

arr: Församlingarna i Korsholm

Vad kommer närmast aH hända? ' - Närmast gäller det väl att se till så att vi kommer ut. Får spelningar utomlands. Vi kommer att göra en turne i Sverige nångång på vårvintern är det menin­

. .1111. . . . . . . . .

YTTERMARKGÅRDE:\ gen. Dessutom finns Eng­ land i planerna men där är inte allt klart ännu.

Ny LP? - Vi gör ju nya låtar hela

tiden som testas, lUT.~e:as osv. Men helt na t vi inga skivplaner ett tag. Nu gäller

ast att se till att ko

~~~~-."_O·. ~" diet ......

..

HÄ!...­

SAO !