Österbottniska Posten (ÖP) nr. 42 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska

un~domstidning p O.s· te n· Österbottnisk Torsdagen den 18 okt. 1979

80 p -

4:!

,..

första gången' ~

Ojoj, så olika uppfattningar

••• folk kan ha om samma p]aS

• ÖP:s recensent tonåring:

• Nils östman, lärare:

Tusse,

- Pjäsen har ' en normgi vande effekt. 15-16-åring arna tror att de måste göra så där för att vara tuffa. Den glorifierar tonårskär lek. Pjäsen har ingenting att ge i skolan.

- Den roligaste pjäs jag sett på läng.e. Där spelar känslorna en stor roll. Sex bland ungdomar poängteras varken som ett måste eller som något ' förbjudet, utan behandlas som det naturliga det är.

• Bo Mellberg, psykolog:

- Känslorna, som är väl digt viktigs för tonåringar, kom bra fram i pjäsen. Jag rekommenderar den i gym nasierna - och högstadier na.

• Karin Hansen, lärare i Vasa:

- PjäSen handlar inte om verklig kärlek. De unga tar inte skada fast de lär sig behärska sina

• Bjarne Kallis, ' Kristliga förbundet:

Värre än jag trodde. Jag skulle inte önska att mina barn fick se pjäsen.

• Christina Ahlbom, rektor:

- Jag tyckte det fanns en varm underton i pjäsen. Den är mycket lämplig för gymnasister.

Här är fyra personer som skapat en sådan uppståndelse I österbotten och övriga Svenskflnl8Jld med för den delen: Fr.v. Ann-Sofie Lindblad, Patricia WaJlgren, Pedl'o Ahllmade och Tom • Se mittuppslaget och leSalomOllsson. darsidan !

Irriterat på paraden

SöU är irriterat på orkestrarllaför att de deltog i den orkesterparad som ordnades i Seinäjoki två veckor före SÖU:8 egna parad Vasa. - Marknaden är för liten på svenskt. håll, säger Ralf Nordman, Reflexbandet. Vi måste in på den finska marknaden. - Det är ingen billig hobby vi håller på med. SöU borde ta steget ut och starta en egen produktionsbyrå, av den åsikt~n var många på Orkesterforum•. Se sidorna sex och sju!

~faxmo

bygger billigt

- Vi bygger hälften billigare än nyckeln~ i-handen-priset., säger Leif Ba~kas Maxmo. I Maxmo har hela bygden kommit på be nen och hjälper lokala sportklubben med nybyggnaden l\faxmogården. - Vi bygger till och med billigare än om kommunen skulle få statsbidrag på. det hela. Till jul ska , gymnastiksalen tas i bruk, och till Maxmoloppet i februari ska allt va ra klart. - Men nu när vi har allt. under tak kan vi fortsätta i egen takt. • Se sidan 11!

öP

13 okt. 1979

Torsdagen den 18 ok~ober 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

•

Disco"dans

Studiemiljö I

Dagsmark

"österbottniska Posten har nyligen försökt göra sig lustig över Abo som studie miljö. Det låter sig givetvis Jag såg hur de killar som befann sig i olika sta göras - lika väl som detta är möjligt beträffande Va dier av berusning verkade ha det hur trevligt som sa.

Egentligen förstår jag att tonåringarna använder

alkohol.

helst - gick omkring och snackade med tjejer Jag var i Dagsmark på en lite ovanligare ungdoms

Skriver Johan WillIler i en dans. Ovanligare därför att det vor discomusik och till och med vågade sig upp på dansgolvet Vbl-artikel. d'ir han för öv allt ' emellanåt. inte orkester. Jag var med som discojockey till rigt tar avstånd från allt 'sammans med Christer i "Blixt & Dunder". vad högskfll<>decentrallse ring heter i Svenskflnlalld . Medan de killar som utelämnat styrketåren i Efteråt började jag fundera på det där med Till det kan säja.'! att det stort sett hela tiden salt på sin egen lilla bänk "tonårsfylleri" och kom faktiskt till ovanstaende. Inte är studlemiljön I Åbo plätt och såg på medan några få hade det kul. Anledning: som är det lustiga. Det som

Pojkar uppe på da nsgolvet var i och för sig en raritet, trots att Christer och jag spelade de allra senaste hi ten, som verkligen brukar få danslystna att komma loss. Tjejerna dansade. från och till. Satte vi på nån platta med lite annorlunda takt än den där standardiserade dun ka-dunka-rytmen försvann också flickorna från dans golvet. Om de inövade stegen inte passade fick det vara. Ingen på hela kvällen dan sade någon "tryckare". Att sitta och glo på en bänk en hel kväll ka.n väl inte vara mångas uppfatt ning om att gå nt och ha det kul och kOPllJa av.

* Vågar inte ha kul Egentligen förstår jag att tonåringarna tar sig en sup och ofta också några till inför helgens förlui<telser. Annars vågar de flesta helt enkelt inte ha kul. Bland ungdomarna i kro Boby angav till exempel 60 procent att de dricker alko MI för att koppla av. På en dans vanligaste sfittet att roa sig i den här landsändan bland tonåring-

arna - är det säkert många killar som sitter och funde rar: Skulle vara kul att hop pa upp på dansgolvet och riktigt släppa loss till den här låten. Eller: Om jag skulle gå och bjuda upp Henne. Men inte vågar göra det. Det hela bottnar i osäker het.

är olyckligt kär, undrar en tio åring l telefon. • Det är ingeri lätt fråga. - Du måste svara. Jag kan inte gå i skolan. Det är som en sträle träffar mig när jag ser honom. Jag visste Inte att qet kunde vara så här. • Du får väl prata med honom. Du är Inte klok . Jag blir alldeles tyst och röd I ansiktet när vi träffas. Och när jag ser mig t spegeln ser jag att jag har blivit ful.

lan körs in i en lil{riktning som är fruktansvärd. Och dessutom helt strider mot den demokratiska tanken att alla ska ha lika möjligheter. I vårt skolsystem har det tolkats som så att alla ska var a exakt lika och kunna exakt samma saker. Utan att ta hänsyn till personliga för utsättningar eller intressen. Sticker nån jäkel upp får hanfhon på pälsen - om inte av kompisarna så åtminstone av lärarna.

Eller något så "banalt" som att våga gå och bjuda upp och tala med någon han/hon tycker om. Då är det så lätt att ta Att göra bort sig några klunkar och känna Isolerat sätt Det värsta som kan hända självförtroendet växa. Och att se på saker en tonåring är väl "att göra gör man bort sig är det lätt bort sig" så att folk börjar att ta till den gamla klassis Man kan inte se isolerat skratta. Kanske för att honl ka ursäkten: på olika fenomen . han sagt nåt klumpigt eller - Jag var ju så full ... Felet med vår total miss inte behärskar det senaste i Den har ju till och med en lyckade alkoholpolitik är ex~ viss statsminister dragit till empelvis just att den är to dansväg. Spriten har ju bland annat med i en rättegång - varför talt isolerad från allt annat. den effekten att en mänska inte en tonåring ... Spritmissbruk behandlas som gör saker som hon annars OK. Berusad är det lättare en isolerad företeelS(' där den inte skulle göra. att inte bry sig om vad om enda koppling som görs är: givningen tycker. flera restriktioner betyder Det här kan ju ske i både minskad konsumHon. negativ - bli förbannad och Vilket nu alls inte behöver

Våga vara sig !'jälv klippa till någon - och posi vara fallet.

tiv riktning. Annars är det väldigt svårt Inte hjälper det att förbju

För en osäker tonåring kan för en tonåring att vll.ga va da tonåringarna Il tt dricka det där extra vågandet vara ra sig själv och därmed ock sprit. något så "banalt" som att . Den som tror det kan ex snacka med en kille/tjej. Ta så kanske lite "avvikande". Att vara som alla andra empelvis öppna ögonen och det här sitatet till exempel.

är något som egentligen lärs Se sig omkring.

Det är hämtat från Ab :s in ut redan i skolan. För det är nerspalt :

Vad ska man göra när man

ju så att barnen rerl fl n i sko-

ledare:

Pr>Io ..

r: .."n'lfrnm

Generationsklyftan

Så här ser Karin Frihmd, pensionerad lärare och förälder, respektive Jonna Kevin, tonåring, på

" Den första gången". Inläggen l helhet i tisdagens Vb\. Vi tycks leva i en tid av stor lösaktighet och Iåt-gå mentalite t . Det är synd om de unga, som nu växer upp. Med sorg i hjärtat såg jag de unga. skickliga skådespelarna agera på scenen för fri kärlek sex Med sorg tänkte jag på de unga . som sett, - såg - och kommer att se pjäsen. Den frukt, som de av naturen har begärelse tl11. kommer att locka dem till att pl(){'ka och äta, ifall de inte har omdöme nog att l stället känna vämJelse för den. då der. Skolteatern borde kommer - framföra en pjäs. som skulle stimulera de un ga t I l l k a m p för det rena, rätta och -

sa.nna.

Man kan inte låta bli att undra och fråga: Varför har vår sexuaJupplysning blivit sådan, som u n d e r I å. t e r att betona vikten av r e n h e t och k y s kh e t. (. . .) Vågar vi : föräldrar, lärare. myndigheter m.fl. nonchalera Guds ord och sanktionera en sexualundervisning-, som står l strid med detta ord? Vi kan sjätte budet: Du skall icke göra hor. Fri kärlek - sex äl liKtydigt med otukt, orenhet, lösa kti g-het . '. <;lal . 5:19. Såväl historien som bibeln lär oss, att när ett folks sedlighet och moral s;u11ker. så ii.r detta b ö r j aJ!, till folkets undergång,

Jag är ingen förespråkare för moralisk lössläppthet, jag anser som de flesta andra att man ska veta vad man gör. Men om mall kan p r a t a med varandra blir kanske den sexuella debuten .inte en våldtäkt. I dag är det vanligare än vad man vill tro Det jag fäste mig mest vid ha de Inte så' mycket med pjäsen att g öra som det, att många föräId rar uppenbarlig-en inte l i t a r på sina egna barn. Inte tror att vi kan känna ansvar. trohet och hängivenhet på samma sätt som de själva när de var unga.

doktrinera. Om den här pjäsen Släpps lös, kcmmer en stor del av makten att ifrågasättas. Att vi sedan beter oss som vi gör gentemot kamrater och för äldrar, att vi inte vågar prata om sexuella prOblem är Inte alls så konstigt. Generation efter generation har fördomar byggts på fördomar. som bara förstärkts i ·vår tid av Aktuellt, Baccara och ' Travolta. Censuren av den här pjä.~en är bara ett led i snedvridenheten. Är det inte dags att bryta den här onda cirkeln nu 'l Och jag lovar Alla I)låöJ"da me delåld'.lrs föräldrar. att ingell Alla föräldrar besitter en stor under 2'< i\.r som ser pjä8en blid . makt, nämligen den alt kunna inchockerad. : -.t.-IoIIIi

l (. . )

däremot är roande - och tragiskt på SIlDlIll8 gång ä.r den märJ(liga Inställnin gen att studiemIlJön är nA. got som är förutbestämt att finnas bara l Åbo och Ingen anna.n stans. Det var det öP möjligen gjorde sej JU'ltig över. Ba·r man upplevt !!tudlemil jön i Åbo. så vet man att den lnt.e är vii.r'd"n!! bästa. Men när aboensisk studie lniljö görs t'J1 ett argument mot h1Sgpkolor i Vasa, dA. ä.r det ett lika luddigt sätt att diskutera !lOm när Jo han Willner t~ lar om "sur rogatundeni"lning" och "ic ke funktion ~dll~lIga enhe ter". BERTEL NYGARD

Studiemiljö II Ett par ord bara till P eter Rasmussen (se hans syn punkter här invid!): Låt oss anta då att vår herre har hällt lite snett och träffat vissa delar av Svenskfinland kraftigare än andra med gudagåvan stu diemiljö. Återstår då frågan om vår herre har slutat att hälla, eller om det eventu ellt är något kvar I sprut kannan. Problemet är med andra ord hur mycket stu diemiljö som finns att till gå.. Personfigen tror jag inte att studiemiljön finns l ett på förhand fastställt antal litrar (eller hur man nu mäter en sån vara). Jag är övertygad om att Åbo kan behålla sin bit studiemiljö även om Vasa också. skulle bestås med en skvätt av samma ämne. J ag tror det är RalfNorr man som haT tagit fram begreppe~ "gungbrädesteo rin" för PR :s och många andras sätt att resonera. Nämligen den vanliga in ställningen att v:trje gång något gott QkIlPIl!' på ett stä lle så går lika mycket gott förlorat på ett annat ställe. Det är ju en dum inställ ning.

BERTEL NYGARD

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 18 oktober 1979

"Naturligt att vuxna

D.et är dax att skriva några rader igen. Jag håller med När pes-ungdomarna - vi behöver dansdemokrati i fortsättningen. Det borde vi ha haft redan för tio år sen. Man borde ordna flera ton årsdanser så behöver inte dom alltför unga komma till ung domsdanserna eftersom så

Bjud

•

rea~erar'

Dansdemokrati

Skolteatern har i höst valt att ta upp en pjäs om ungdo många är mot det. mar och sexualitet. Så börjar Inträdena är höga men Inledningen till presentationen samtidigt vill man ju ha kvali- i öP om den omdebatterade tet på danserna också. pjäsen "Den första gången". Så till diskotekena på dans- , Redan namnet anger styc platserna .J-ag tycker vi ska , kets handling. Då -år det allde

behålla levande musik i dis- les naturligt att vi vuxna reacona i fortsättningen - Kors- gerar och vill - veta på vilket näs är ett bra exempel på att sätt budskapet skall framföras • BE BIDAN 5 för våra ungdomar.

opp~

flickor!

Jag instämmer helt och fullt med de tidigare insändarna om jämlikhetsdanser.. Jag tycker det är helt löjligt att flickorna .ska stå och vänta medan vi pOJkar ska gå runt och välja ut "de bästa. exemplaren".

Vi skall väl inte bara tacka och ta emot och lita på att den lilla gruppen inom Skol

teatern är väl lämpad att resa • SE BIDAN 6

Det är inte enbart löjligt, det är också otrevligt att gå och ställa sig framför kohopen och spana (och veta att kan ske någon där i dunklet blir besviken då jag inte bjuder upp henne). Så därför: friskt mod flic kor. Om ni ser någo-n stå en sam eller också annars bara

står - bjud upp! Inte tar vi illa upp, tvärtom blir vi bara smickrade. Jori

'Visst kan studiemiljö skapas

- men· hur länge· räcker d.et?'

D D EFTERSOM DISKUSSIONEN om studiemU_ jön ,f ortsatt på ledarspalten i denna tidning, vilket redan visar att frågan inte saknar betydelse, vill jag klargöra vissa synpunkter framförda i mitt inskrip tionstal vid Handelshögskolan vid AA. Hertel NygA.rd Iå.ter antyda att jag sagt att det t Abo finns det mesta av den "mystiska" studiemIl jön. Detta stämmer inte utan Jag konstaterade enbart att vi har en trevlig studiemilJö och det skedde utan att rangordna högskoleorterna enligt studiemlljö eller förringa. andra orters möjlighet att skapa studie miljö. Jag ville enbart poängtera hur lite vikt folk lägger vid studiemltjÖfrågnn. Smak och tycke kan diskuteras men behöver inte leda tiO definitivt fastlåsta stån.d punkter.

* **

FöRFATTAREN HAR DELVIS RATT I sitt påstående att studiemUjö kan skapas - men i vilket tidsperspektiv, 10 år, 50 år eller kanske 100 år. Mitt tidsperspektiv I denna frA.ga !iF relativt kort, vilket är rätt vanligt vid nutida planering.

Att bygga upp traditioner och skapa studiemiljö sker sA.ledes inte snabbt och utvecklingen kan ej hel ler försnabbaa med hjälp av pengar - därav min argumenta-tion att studiemiljö Inte är en rent ekono misk sak. Eftersom jag bott 12 A.r I Vasa känner jag väl till vad staden kan erbjuda för tjänster och vill inte för ringa Vasas möjligheter att bli högskoleort. Men stu.di~Jön byggs inte bara upp a -v krogar, teatrar, biogra-fer, svampmarker etc. utan även av d em som använder dessa, nämligen de studerande.

* *

D D STYRKAN MED studiemiljön i Abo ligger väl slutligen däri att vi är mAnga studerande men säkert främst däri att vi studerar olika ämnen. Att folk läser olika ämnen innebär att deras tanke sätt utvecklas på olika sätt, vilket är naturligt. Detta leder till att kontakterna mellan studeranden blir' mer intr'l8santa ocb givande än om det skulle gälla lika. tänkan.de personer. Man liksom lär sig genom den studentikosa sam varoaatt !le saker och ting från olIka Ip erspektiV.

Man känner sig inspirerad av den stora mängden studeranden från olika. landsändor med olika bak gnmder oeh det är trevligt att leva bland personer som har samma. mål som en själv, nämligen att stu dera och fort&8t möjligt avlägga sin slutexamen. Förutom det ovannämnda kan man se studiemiljön bestå av gamIa traditioner och anor (vilka Svenskfin.. 1a.n.d vanligen är mAn att siA. vakt om) samt möjlig het till mAngsidig undervisning och forskning med allt vad det innebär.

* * *

D D VISST KAN t.ex. Vasa ha möjlighet att ska, pa allt detta. Men hur lång tid tar det? Har vi resur ser att utveckla Vasa tilJ enfulL"tändig högskoleort 'l Och slutligen - finns det ett tillräckligt stort natio nellt intresse för att upprätthälla och utveckla ytter ligare en svenskspråkig högskola 'l Det kan Ju faktiskt vara så angående begynnelsen och studiemilJödroppama att vår herre spillde dem llte ojämnt alldeles som han gjorde några områden på. Jor.d en till öken och andra till grönskande oaser_ PETER RASMUSSEN Ordförande i MR, studentföreningen vid HHA.A

2°OClIlornooonornoOOOLhJOOIJOooooonnnnOOOOOOLhJOLhJOlKJLJOCJOLKJI i LX Il Ir 1U00000000000000000tRJt)[jOOooooonnnnooonnnoonnoT1r1nnnnnnnno~

[

Ett utslag av brittisIi.

:::J

l,u1turimperialism

• Jag tittar ut på balkong en och ser en talgoxe fara i väg med ett gammalt kO-rv skinn som blivit liggande där ute. Det slår mej att det måste vara en 'typiskt finländsk talgoxe. Det är nog bara i Finland som talgoxar livnär sej på korvskinn. Kanske borde man skriva in det i fågelböclterna : "Talgoxen lever om hösten på borttappade korvskinn". Men det skul1eväl bara göra engelsmännen förvirra de, antar jag.

BERTEL ~NYGÅRD

SLAGRlITAN

• Å andra sidan: inte är det mer förvirranoe än då fågelböckerna .berÄ.ttar oss, 'att talgoxen ibland hackar hål i locket på mjölkflas kan som mjölkbudet har ställt på vår trappa ...

3 :::J :::J :J :::J ;J

Talgoxen och mjölkflas korna höll på 'a tt förstöra min ungdomstid. Jag var nybliven amatörornitolog. ville upptäcka fågelvärlden, och man gav mej rådet att studera mina mjöl,k flaskor. De skulle avslöja talgoxens privatliv. • Men inte står det någon mjölkflaska på trappan till ett småbrukarhem i öster botten. Och inte ser man till något morgontidigt mjölkbud heller. På sin höjd ser man mjölkerskan komma från föuset med ett ämbar i han den, och på eftenniddagen kommer bilen från mejeriet med mejamjälken.

~3 ~

I 3

Men det saJer ingenting om .t algoxens privatliv. • Nu ,efteråt har jag ju förstått, att fågelböckernas rådgivningba-ra var ett ut slag av storbrittisk kultur imperialism..

- Har jag en mjölkflas ka på min trappa, tänker storbritten, så står det flas kor på all världens farstu trappor.

.• Korvskinn däremot, det kan man hitta på var och . varannan finländsk farstu trappa eller balkong. Och korvskinn berättar .mycket. Men han tar fel, den gode Åtminstone om malaxmebritten. sars privatliv.

ClJOOOOooCXJOOCJn1OO['][CDCODOO[][JCJ[J[][][J[J[JOO(OOIJlJO[J[JO[JOnnnn.JCODClClDUUUUWUWUUCDJULAJUlJI

I . , •• I D d ••

n D"

I •

tCI'TD"JTT.

:::J~

=1 j

I I I • I

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 18 oktober 1979

ATTACK MOT POLISSTATION! HET? ROCOCO! SVERIGES BEE GEES? VARFÖR STANNA HEMMA?? KORSNÄS GER IDIG ALTERNATIV !! ~b~Ot.G 20.10. <~....p VÄLKOMMEN!! NU ÄR DE HÄRI I

~~i~;:~~~~~~:~onting mel~n

"'~

BIO VIKING:

W~IIWI · .

Plus vänIII dansmusik från ' BUSSAR: Sundom •

REFLEXB N DET a ~

18.50, Vasa 19. 50lf Service 19.35. Strandlinjen från Vasa busstation 19.15, via Handelsespl.19.15 från Långåminne via Ö- och y. ma.lax. 19.~ från NärvJokl, POrtom, Ralneback och Ps-

'KVEVLAX . - . - . TJAOSAN! NU ATER EN TOPPENFINFIN LÖRDAG i

t .. KVEVLAX t

NR: 1

'*BARBARELA & CLEOPATRA_I ps. VI KÖR MED DANSDEMOKRATI all right • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby ISkmo, Karperö och Smedsby. '

• OT från Grillcenter; Oravais kl. 19.30 via Kaltsor, Vörå kl. 19.45.

LÖ 20. 10. 20-01

MED OSS HAR VI DESSA TvA TOPPENBAND:

BUSSAR:

• Bev. klädförvaring • Beväring gratis endast I uniform

• 15 å rs

åldersgräns vid behov leg.

• Haldins från Vasa busstation 20.15 och 20.30.

KVEVLAX We wUI survive och satsar stenhårt från början med två topporkestrar, alltså vi ses Fred. 19.10 20-01

• Majors från NAset 18.30 via Muns . mo, Solf centraibutIk 1 9 ; via ; ,To J5O by stenbro och Velkars•

...

~:':"\r.._

JEPPORömCOCÖ SOU N DI Aldersgräns 15 år Intr. 20 mk.

BUSSAR: Ekman, Jakobstad 19.15, Nykarleby, Y:Jeppo. Kronlund, Kronoby 19~OO, Kållby, Esse, Purrno, Ullby. Oravalstraflk, VOr' 19.15, Oravals, Pensa la. 1.. -

DANSARRANGÖRER OBS! Deadline för dansannonser, som inlämnas till SÖU i Vasa är måndagar 13.30. Till red. i Jakobstad måndagar 16.00. ,"

Torsdagen den 18 oktober 1979 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _O.:...:..~~T~E....:: · R.::...=.B....::O:..T.:....:T~N~I_~....::K.:.._"_P_O=__~_T~fI:....::N_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Den som väntar på något gott ... Äntli~en SÄS()NGöPPNING i

PURMOGARDEN

LöRD. den 20. 10. kl. 20.00

DANSDAX o. DAIZY

Vi bjuder på:

Damernas kl. 21.45-22.15 och 23.3(J-24.15 Nejdens bästa dansgolv!

• FUNKT.GR. 1 och 7

Fritt inträde för de som deltagit i tonårstinget• GOD ORDNING, BRA SERVERING, STOR HAlL, SNYGG FESTSAL Dl.Dl.

• BILJ.GR. C

BUSSAR: Sjönejde n fr. J :stad 19.30. _ Sjönejden fr. Pensala 18.40 - Jussila-MonA~Hirvlax 18.55 via Munsala . Kronlunds fr. SAka 18.45. Karleby 19.00 via Kronoby-Källby och Esse.

Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby. - .

************************************************* Lördagen 20. 10. kl. 20.30-01.00 Inträde 15,- : ..

populära

Ahos buss från Karleby

ZOTCH

::~~~rvetil: 19.50 *"

***************************************************t många som tycker att det är •

DANSDEMOKRATI

försöka behålla den traditio nen . Jag läste om att de ska sat sa på en del nya orkestrar från forumet i Forsby - det låter bra. Men såna rockband som Sallinen, Barrock och Esko nummisuutari ska arrangörer na i Korsnäs inte heller glöm ma bort. Men å andra sidan är det

•

bra med discjocky. Aminne har ju satsat på det. Nästa som mar hoppas jag på mera disco och då tycker jag kvällarna ska fördelas jämt mellan or kestrar och discjockies. Ännu en sak: Varför öpp nas discot så sent i Korsnäs (halv tio). Det är ju orättvist · uppe på stora scen filar dom ju på från åtta till ett. Det är ju fullkomligt fel. STEFAN HJERPE

......................

Annonsera i ÖP

NATURLIGT

runt i hela Svenskfinlands sko lor och ge ungdomarna sexual undervisning. Vad som förvånar är att in

i helsike. "Icke moral tant"

•••••••••••••••••••••••••••

:•DA N S •

Oravaisgrillen har flyttat och blivit ORA VAlS GRILLBAR vid Kullas köpcenter invid riksväg 8. Öppettider: vard 08.00--24.00 fred . 08.00--02.00 lörd. 08.00--04.00 sönd. 09.00--24.00 Vik in på en smakbit eller en kopp kaffe.

•

FREDAGEN 'DEN 19.10. : KL. 20.00-01.00 •

': IPÅKARLEBY 1 JUNGSBORG EXa D US: I MED :

•.........................• •

ORAVAIS GRILL.BAR tel. 961-53299 Inb. Berit Björklund

I!!!!III!~IIIIIIIIIIIIIIII----------------_

SOKOS

Äkta, sköna dongare Sammet vinrött, grått, svart.

..,~H~RNU ~ HAFTIGA\ MÄRKES JEANS

MANGSIDIGASTE .INKÖPSSTÄLLET ÄR

r.t TALAS

L:J VAlUlRJS KRISTINESTAO

Kom och kolla!

••

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 18 oktober 1979

Leif Rex SöU-ordförande:

Fullspikat på lyckad parad

Det här är ett viktigt evenemang för föreningarna. Representanter har kommit från hela området . Df' är fest kli'.dda och j bra ~tämning. En sådan här tiH.tällnin~ är en god kontrast till vardagen. - För SöU är dett." i förs ta hand inte ett marknadsfö ringsjippo. Det är f'·n mönst ring av österbo'tn'''k kultur av högkla~slg populärmusik. Man märker at.tö~terbottnlsk dansmusik går h~m ho~ den österbottniska ul'gdomen.

Kurt Kuula, f.d, danp,ml1~lkpr

MUSIKER!

RHODES mark I ELPIANO

pris: 5.000, varit I hemmabruk

r 3 veckor.

En lyckad tillställning blev den, orkesterparaden på Waskia. Orkestrarna hade äntligen fått som de velat para den flyttad från nf-Iokal till krogmiljö. Rolf Nordman, Reflexban det: - Paraden är ju egentli gen en sak mellan orkest rarna och arrangörerna. Därför är det bäst att ar rangera tillställningen så be kvämt som mÖjligt. Waskias stora sal var ut såld till sista stolen. Speciellt många arrangö rer från finskt håll hade in te dykt opp. De som var

där var imponerade av kva liteten. Disco till max var det. Bara Reflexbandet kom på tanken att spela en vals ex empelvis. Annars var det One Way Ticket och Born to be Alife för hela slanten. Teamet · gjorde en suberb version av den låten. Tea met med nya sologitarristen Hannu Lindblom, f.d. Fan tasia. - Det bästa. som hänt ös terbottnisk dansmusik det här decenniet sa en garvad kännare.

Iigen heta Born to Be A Leif ... Utmanarparadens Uope gjorde en busbra version av 5705 och lirade annars med inlevelse. Annars är det allmänna intrycket att banden ällnu är aningen stela på scenen. !\lera liv kunde göra susen. Exom och Exodus är väl toppar i dae:ens läge. Tea met näst intill. Reflexbandet och Barba rela spelar den mesta dans musiken. Tycker jag. Andra må tycka vad dom vill.

I SÖV-version kunde den där sistnämnda låt.en egent-

Dd är en bm tlllstiiU nlng. Här har förältlrar, sup porters och vanlig rpstaurang pubUk en fln mö'Jll:het att hö ra hur de ö..terb"t-tnl"ka dans banden ' spelar. Det är t.ex. fyra är sedan jag ".j;i.lv hörde min egen polke spela (Rolf Kuula I Exom l - Det är vä'd'!!1: jämn och bra standard_ på banden. Förr fanns det alltitl nåln'R toppaJ' och resten var m"rll slätstruk na. Ett bra band b:vggdes då upp kring en elleJ' Pott par go da musiker. Nu måste alla I bandet vara ' b'l'll Vi har fätt ett väldigt positivt intryck av den här or kesterparaden

Lasse Backlund; skivkritiker i öP

PETER GRANSTRöM

Det är Intressant att vid tlllställnine: kunna no tera standard"n på 9Jla öster bottniska band D"t är relati"i; bra standard äVf'n om nh'ån nog varierar Hlttlllq har vi lagt märke liU Exom och Exodus. - Men hos de yngre banden uppvägs brl'ltandl' rutin och kunskaper av E-n väldig ung domlig entusla-"m. Varför ,p resenterar Inte banden me~ ej!'1la hUar vid ett sådant här tillf'å1leY samma

MUSlKAFFÄR

..... IB· ."\1 ~ 19I" esa

-;Banden hå.ller bra klass'

All

NÄRPES tel. 962-42064

Vi -känner inte till de svenskösterbottnl.ska dansban-I

. den på svenskt häll. De gör .för dälig reklam.

-~~--------~-------------

@@@@8@@~@8@8.@8@@@ ® @ MUSIKVARUHUSET ~

~ W

~ ,

Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och bytesvillkor

~ @ ~ W'

Det sade en kvartett frän Alapään ns till ÖP på Waskla. Jarl och Armi Tuomi, Ralmo Rintamäki och Eeva Hakomäki satt och gav olika antal stjär nor ät de olika banden. Jarl; - Banden häller bra klass. Spelar sån musik som ungdo men vill höra. De har alla möj ligheter att etablera sig på den finska marknaden. Annl; _- Ska visst vara discomusik nu. Nät annat kan ju inte folk dansa längre. Raimo föreslog en helöster bottnisk konsert i exempelvis Alapää så att 'både den finska publiken och de finska arran- I görerna skulle lära känna ban-I den. . -Så mänga som möjligt med. En lördagkvälI. - OcJ1 mera aJlIlQnsering i

de finska tIdnmgarna. Folk känner inte till ~ svenska dansbanden. Paraden på Waskia var lyc kad, tyckte kvartetten, som in te har besökt någon av de tio digare paraderna.

Nya YAMAHA - nytt sound Stor effekt - lite format Parametric equallzer over. drive/sustain, AlB channel m.m. ' Prisen från 2 950: ~I~ III!I_ -&_~ • • _ _ II I I""~~-

Alholmsg. 4, Tel. 14707 Jakobstad

Torsdagen den 18 oktober 1979

Grus

• l

maskineriet

D D Det har kommit grus i samarbetsmaskineriet mellan SöU och orkestrarna. D D Den omedelbara orsaken är den orl{est.erparad som åtta vasaorkestrar ordnade på restaurang Sorsanpesä · Seinäjoki för två veckor sedan.

Storalånggatan 41 Vasa tel. 961·110159

Kring de här frägorna dis-I ' SÖU bör förmedla or kuterade SöU-ledarna intensivt kestrarna även om festfördel i mindre grupper vid Orkester ningen inte är fastställd, me paraden på Waskia. nar Sperring. Föreningarna fär själva ta risken att de inte får • SöV-arna är irriterade den kväll de räknat med. J så över att orkestrarna ordnadl' fall måste de ju byta orkester paraden i ~f\inä iold endast. och/eller kväll. två veckor före den egna pa raden på Waskia. • RÖTT bOTrff' ta steget fu11f ~Lars-Göran Sperrlng , . förgrym ' ut och starta en prorluk-' Till paraden på Sorsanpesä tionshvrå., s.lldes det på Was månJigare att höra till "Olsons kom 18 fin~lm arrangörer kif\ , Fnr att sn\ 01"kp.strarna butik". till Wa.q1{ia enrhtSt fyra. Det till mötes. för att kunna j!;e var ju för att få kontakt med bättre Ren;cf' åt filrenin e;arSöu fär. tydligen lov att ta finska arrRn~örer · som ärets no. och _ framför allt _I en ordenthg, funderare på hur orkesterparad förlades till för att filrhinll1"" "tt 01"kpst- t samarbetet med orkestrarna Waskia. ram II· ",ii\lva startar produk skall föras vidare och om ser I princip Ä,r St)U-arna inte tionsbyrå. vicen till de 'medlemsföreningar emot att or1l:estrarna försöker som bedriver nöjesverksamhet få kontakf mp,-i , finska arran skall byggas ut. - Det är nog ak~uel1t. er görer. Inom SÖU har man känner Leif Olson . Frågan av När det gäller program från t.o .m. talat om att ordna en e-örs de två närmaste veckorna. Sverige har SÖU ocks!l allt me parad på fins1{t håll. Vi är några stycken som är ra tappat greppet. De stora intre..~serade av att sätta ig-ånj!;, arrangörerna vänder sig direkt • ~Ö1lT_ ..,.. ., .. iir ocl{<I~ irrite Dpt beror först!>,'! också på om till förmedlingsbyräer och pro rade över 11 tt rl~ intf\ ka n ,", duktionsbolag i Sverige. Vid ställa A /([ M-fl1"kestrama SÖU gör någonting. behov samar,b etar de sinsemel J:hgTf' tH nå förh'lnrl. När • Enskilda orkest.ermedlem lan för att få en orkester eller SöTT hit- l "1" f" f'mot hp-ställ mar var o~kså irriterade ,på en artist billigare. nhH!'l\1" f"1" ~:;<:t'l sommar o('h höst.. h'..' fi.....l{a arran e;ö1"er! Waskia. På Sorsanpesä kos Det hörs Bom om vissa som tade det ingenting för or mararrangörer redan kit... f h"l't en stor 1lf'1 skulle satsa kestrarna, här på Waskia hårt på program från Sverige a" Ile populäraste handens måste de bf\tala 150 mk/or - och kanske kontinenten kvällar. kester för att få delta. nästa sommar. - Vi 1<Änpr tlirekt via Uni Vilket givetvis innebär färre - Vill vi sitta vid bord och sound eller , T .pif ()lson, säger äta smörgås med arrangörerna arbetstillfällen för "egna" or Lars-Göran ~perring. Tydlie-pn l),,~ flera förening måste vi betala ytterligare 30 kestrar. Seg mk/person. Det är tydligen för ar gätt den vägen.

tillställningen är stort och Jep-l' i slutet pä 60-talet känd som po-Iokalen hör inte till de störs sammetslen sångsolist i kro ta. Och inte vill man börja nobyorkestern Laramie. Då stoppa publiken i dörren hel handlade det om svensktoppS , ler. musik för hela slanten. - Det ser ut som flansverk .. .. Nu representerar Kenth en h t . J k Il b " - Det ar kanske sakrast att ~am • e en l ..eppo ~ u.e or- komma i god tid. betydligt tuffare sångstil. Se- , Ja ga bra. sager foremngens .... dansarrangör I.ars-Erik Back-I Det ar forstäs Kenth Gran dan i våras finns han före man. Rylhm Boys och Uå backas . f~amträda~de som vigad pä en LP-skiva tillsam kan Streng lockade mänga sängsohs t 1 ett k~nt stock mans med Rococo. Framträ-' gamma\clansare senaste lör holmsband som mtresserar. dandet vid dansen i Jeppo är dag. Dfln 19 ol{tober, en fre Kenth Granbacka gjorde sig bandets första f österbotten.

Rococo

i Jenno

Men Lars-Erik är litet be kymrad. Förhandsintresset för

VI utför sllpn,lng och lackering av trä· och parkett. golv. '

'Tel. 967·16019

Elorgel med mångSidig auto matik: 8 rytmer, automatbas, ~:::;,.~utochord och MINNE! Inil hemsk WLM. Äkta träfinish. 12 mån. garanti. Kom och provspela!

.1111.0....

D D Den underliggande orsaken är att de etahlerade dansbanden inom SöU:s verksamhetsområde vill nå en större marknad.

dag, följer nästa storsats ning. Då blir det ungdoms dans med discogruppen Ro coco med kronobypojken Kenth Granbacka som solist samt föreningens "husband" Sound.

NYHET: WELMU A

Skaffa dig vinterdäc ken redan nu, Innan du överraskas av hala vägar. Från vårt stora urval hittar du hållbara, säkra vInterradIal däck. Kom och välj nu innan den stora ruschen börjar.

DRICK OCH · NJUT!

Höga V Härlig apelsinsaft Ett stänk av Brasiliens sol I höstmörkret. Höga V framställs av de allra bästa råvaror, vilket har gett den dess fruktiga smak och rike dom på C-vitamin.

Shell-Service Lappfjärd 962·21310 Service-Center, Yttermark 962-56289 Solf Service 961-350'22 Korsnäs BIIcentrai 961-641002 Shell Service, Mejeriga tan 9 Vasa, 961,113249 SheII Service, Jakobs gatan 15,967-10090 SheII Service, Rådhus gatan 41, 967-12038 Shell Service, Kronoby 968-45256

öSTERBOTTNISKA POSrEN

••• • ortsattnlngsvls tridiga känslor • • •• rlng sexp]asen Den första gånge'l'

!:'orsdagen Jen J-s oktober

19~

•

* Den första gången, Skolteaterns

För:

omdiskutera de pjäs, vi.sades första gången i Österbotten på lördag kväll i Borgaregatans skola i Vasa. Publiken bestod av -lärare, elever, föräldrar, teaterintresserade och "experter" av olika slag. Motta~andet var mycket gott. eDt skrattades och ClPplåderades. Oa.v sett vad mun har för åsikt om innehållet och lämpli~heten av att visa piäsen i skolorna torde .alla kunna omfatta åsikten att de ageran de f.! ;orde en fin insats. Det var f.!od teater som ' presenterades.

Bo Mellberg, p.ftJkolog

* * *

Efter en kort paus följde utlovad ' debatt. Rektor Christian Ahlbom inledde och fördelade talturerna.

tyckte berg.

•

Lämplig för gymnasister

Mell

- Genom att se den hlit' pjäsen kan de unga, utgå ende från sina egna käns lor. handla efter ett visst mönster. , Jag rekommenderar den förutom för gymnasier na även för högstadierna.

•

Diskussionen pågick ett par timmar. Efter det skulle lä rarna ytterligare samlas se parat för att besluta om pjäsen skulle få visas vid Borgaregatans skola.

psykolog Bo

Skolteatern ingen auktoritet

- Är Skolteatern en auk toritet för eleverna, undra de Ahlbom och lät frågan gå till eleverna. Jonna Kevin, elev vid Borgareg-atans högstadium, trädde i svaromål. :.... Skolteatern är ingen auktoritet. Pjäsen är inte _normgivande. Teaterchef Martin Kurten underströk teaterns upply sande funktion och tyckte att skolorna borde kunna använda pjäsen som sexual upplysning. - . Tack vare h umorn i pjäsen kan man övervinna barriärer i ett efterföljande -samtal.

Det är bra att man kan Skoja med sexualitet, tyckte Christian Ahlbom. Barnen var bättre skildrade än föräldrarna, som var för karikerade. Jag tyckte att • Ökar rädslan? det fanns en varm underton i pjäsen. Jocke Hansson, pastor och - Mycket lämplig för psalmboksproducent. sade gymnasister. att det kanske skulle gå Första debattör var lära bra att ta upp pjäsen f sko re Nils Ö8tman från Kors lan. holms högstadium. - Men finns det inte en Jag tror att pjäsen fara för att den blockerar kan ha en normgivande ef mera än informerar. Kan in 15-16-åringar tror att te rädslan för sex hellre måste göra som i pjäsen . öka än minska hos de unga? för att vara tuffa. Den glo ....,... Den känslomässiga si rifierar tonårskärlek. Trohet dan borde konuna fnun än och hängivenhet kommer in nu m.e ra. te tillräckligt fram. I detta skede av debatten Pjäsen bar ingenting fick Bjarne Kallis från ge i skolan. Kristliga förbundet - det - Känslorna, som är väl politiska parti som uttalat viktiga rör tonåringar sig emot att pjäsep skall få kOm bra fram t pjäsen, visas i skolorna - ordet:

Pjäsen var värre än jag trodde, sade han. Som fytabarnsfar skulle jag inte önska att mina barn ser pjäsen. Jag anser att infor mation om sexualfrågor bör ske på ett sakligare sätt, I detta skede av debatten var det mera mot än för. Men nu började ja-sägarna höra av sig. Ben Sandvik, lärarkandi dat från Vasa, tyckte att det är bra att pjäsen angri per problemen på ett humo ristiskt sätt. En kvinnlig lärare berät tade om hur flickorna i års kurs nio är stolta över kyss märken på halsen. Dem "skaffar de sig" för att visa att de gjort erfarenheter. - Månne inte sexupplys ning kommer för sent när den ges i årskurs nio. - PjäSen uppmuntrar till sådant SOm de unga ångrar' när de blir mognare, häv dade Nils östman. Han hän visade till bibelns ord och tyckte att den bör vara rät tesnöre.

•

Finns bättre alternativ

Patrik Drake, regissör, frågade Bjarne Kallis om in te hans barn kommer i kon

takt med sex-frågor och vil ka alternativ tilI upplysning han vill rekommendera. - Det är i första hand i hemmet som upplysningen skall ges, svarade Kallis. Jag tror att jag kan upply sa min son och litar på att min hustru kan upplysa flic korna. Anna-Lena öster, lärare vid Vörå folkhögskola, tyckte att pJasen skulle kunna hiiilpa henne i hen nes arbete. - Det är bra att Plasen tar upp problem på ett hu moristiskt sätt. Efter några uttalanden om vad bibeln säger om kärlek och samförhindelser utanför äktenskapet fick Hiördis Förars. även hon re presentant för Kristliga för bundet, ordet.

•

Omogna ungdomar

- Det är bra att man pjäsen går rakt på sak och behandlar problemen så som de förekommer. Pjäsen ta lar om kärlek men den är inte inriktad på äktenskap, trohet och ett bestående för hållande. De här ungdomarna var inte mogna för att inle da: ett förhållande. - Kommer de unga som ser pjäsen att få intrycket

att så här skall man göra? Blir det här någonting sen sationellt oeh spännande? Det är inte naturligt att 15åringar går i säng med var andra. Det är i första hand föräldrarna som borde se pjäsen.

D.~ t

•

Karin l sa, tyck alla bör inte alls -

]>jä

verkl~~

sera .lig Ar

'Den roligas

'Pjäsen sa gott s oumbärlll o

Först måste jag säga att "Del! fii roligaste pjäs jag sett på länge!

Vad det är som väckt antipatiHr I gen" kan jag, antagligen som .mg förstå. Den reaktion jag anser skulle VII ett samfällt BRAVO-rop! Speciellt d Man kan inte på något sätt sål;a : Hsk och skadlig för ungdomar. Pjäsens huvudtema är sex - {('re personerna är Anders och Ann-C]par högstadiet, de "blir ihop" med Anders och A~-Charlotte spelas l och Ann-Sofie Lindblad.

mt \'

Med är också Patricia Wallgren ( De spelar omvä:dande kompisar tiJ

ter 1979

~r I

OSTERBOTTNI~KA

Torsdagen den 18 oktober 1979

den"

PO~TEN

"Värre .i in.·; jag Jtrodde"

Emot:

Bjame

Kallis,

kristliga förbundet

D.! unga kan vänta {arin Hansen, lärare i Va , tyckte att det ansvar °vi la bör känna för varandra te alls kom fram i pjäsen. - P jäsen handlar inte om rkli.~ kärlek. Sex skall ba ra ng: på kärlek om det

-usle

från Skolteatern och av Mar gareta Thun, försäljnings sekreterare på Wasa teater. Några ungdomar uttalade sig positivt om pjäsen och ansåg att den borde få vi sas i skolan. Många föräld rar och lärare var tveksam

pjm jag sett llå länge'

••

som

,.lig' ()eD

skall fungera riktigt. De un ga tar inte skada fast de lär sig vänta och behärska shia drifter. Diskussionen böljade vi dare. Från teaterhål! för svarades pjäsen av Marti~ Kurten, Pedro Ahumada

första gängen" är den

atitlr för "Den första gän D ,lOg och "radikal", inte ille vara mest naturlig är :ieDt dä av vuxna mänskor.

&aJ:a att pjäsen är omora - fif"e äktenskapet. Huvud ~lotte, de gär i nian l t vad det innebär. ~las av Tom Salomonsson gren och Pedro Ahumada. sar till Anders och Ann-

Charlotte, föräldrar samt pratar och förklarar endel för publiken - pedagogiska inslag helt enkelt. Som pedagogisk pjäs tycker jag "Den första gängen" passar bäst för högstadiet. Men vem som helst kan se den och ha utbyte av den. °

Skådespelarna spelar bra, frimodigt och oblygt. De som kan tänkas bli generade är publiken, man är ju inte vi dare van med rättframhet och öppenhet på området sex. Eftersom sexualundervisningen i skolorna ofta blir lidande pä grund av lärarnas blyghet och dylika faktorer, så är "Den första gången" så. gott som oumbärlig. Skolornas sexualundervisning tar dessutom sällan opp känslorna kring sex, vilket ju är lika viktigt som nånting annat. l O"Den första gången" spelar känslorna en stor roll. Sex bland ungdomar poängteras varken som ett måste eJler något förbjudet, utan behandlas som det naturliga det är. Det gär inte att förhindra ungdomar att ligga med varann så därför är det enda vettiga att lära dem, hjälpa dem göra det bästa av det. Jag har ingenting negativt att säga om pjäsen och hoppas att den spräng~r vallarna av blyghet. Jag hoppas också att kyrkan Inte i fortsättningen ska ha så stor makt över en att man inte kan (läs: vå gar) låta tabu-beteCkningen på sex försvinna.

TUSSE

ma. Klart emot var inte så många främst tydligen människor med kristen livs syn. • Diskussionen går vidare. • Om själva pjäsen - om den skall visas i skolan och om den tar upp problemen o

på ett riktigt sätt. • Men också kring pjäsens innehåll - får man hoppas - i skolor, i hemmen 0ch I kamratkretsen. Först då fungerar den som det är me ningen. o

SVEN-ERIK GLADER

p-_._------_._._-.=

le _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _Ö_S_T_E_R_B_O_T-T-N-I_S_K_A_,_P_O_s_T_E_N_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _T_o_rsd_a..;;g;...e_n_d_e_n_l_8_o_k_to_he_r_l_9_79

HAKKAPELlInA NR 08 Länge effektivt

•

Nokia har på basen av utförda testkörningar • konstaterat, att dubbade HAKKAPELIITTA NR 08 däcket har efter 30 .000 kör1<ilometrar I.o.m. • 90 % kvar av väggreppet .

•

Kom till OSS och gör ett gott köp . • Hakkapeliitla NR 08 ger full valuta fOr Dina pengar.1

•

;eev g~~~.H~..:~~~,,~B~•••

1--____--------- STALGÖRDELN GER HAKKA

PEfllTTA ÖKAD STABILITET.

"L~";~'

Nya Holckopeliltta .

tir försedd med It61·

gard.1 och staddo

friktionsklossar vilk.t betyder ökocf

körslk.rh.t.

Stålradialdäcket Hakkapeliitta NR 08 är försett med ett tillräckligt antal dubbar. DIstriktsagentur

AB HALDlN & ROSE OV Jakobsgatan 41, tel. 102221RlngförsäIJnlngen.

Icltjller

V12 M

Stålradial med

hög,friktlons

gummi

Ett suveränt väg

grepp på såväl

snö och is som

på torr vägbana

Mycket

tystgående.

KLEBER VINTERDÄCK

- <

FAs FRAN:

Jalles Ring, Lappfjärd 962-21470 Shell, Närpes Busstation 962-41 527 Auto·Botnla, Närpes 962·41777 Kesotl. Övermark 962-53496 Solf Centratbutik 961-35185 Kesoll NrlnlstO Sandgatan 19. Vasa, 961-245784 Bens·OIl,Smedsbyvägen 3, Vasa, 961-110333 VOrå LantbrukscentraI961·56601 BP, Palvis, 961-57020 Kesoll, Kållby, 967-18166

Dating-systemet något helt annat än VI ar vana vid:

Han står t.,llltid f ör inviten, - och hemkomsttiden får h,an bara inte • o O Den amerikanska skolan erbjuder en massa möjligheter till olika slags aktivi teter som inte förekommer hemma i Finland. O O Jag medger att här finns mycket sånt som inte tilltalar mig speciellt mycket ( kol la förra artikeln), men visst har dom en del lyckade traditioner. O O T.ex. förra hemmamatchen var en upplevelse för mig. Det var "Homecoming Game", och programmet före matchen gick ut på att presentera den nyvalda drottnin gen med hennes tärnor. Det var nästan rörande att se hur de stC'lta papporna es korterade sina döttrar ut på planen. Efter alla ceremonier kom den viktiga matchen Igång - och lyckligtvis vann vi; an nars skulle katastrofen varit nära. Kvällen därefter hade skolan "Homecoming Dance", och de bästa spelarna I laget fick den stora äran att valsa omkring med drottningen. Annars är skoldan.<!er här precis lika. tråkiga som hem ma. Fast olikheter fjnns det ju. en av dem är att alla är nyktra.

• Förbjudet alt dricka alkohol Spriten är inte lika synlig bland tonåringarna här. för statslagen förbjuder ungdomar under 18 år att dricka alkohol. DA man är 18. får man köpa svagt öl. och efter man fyllt 21 är all alkohol tillåten. Allt det här betyder förstAs Inte att in·g en drick~r - det är sänt sorri sker I smyg. Den bästa definition jag hört hittills är: - Dom skaffar en back öl, gömmer sig I majsfältet och försöker bli fulla. Allt som är förbjudet har väl sin tjusning.

• Nåf!ra tJuvröker marijuana Marijuana används ocksf!.. trots att det är illegalt . Man kan egentligen inte tala om missbruk I nän större skala här , på landsorten. men vlRSt finns det några rökare I min skola med.

Det är mest sånt där tjuv rökande på vIBsa fester, och jag har fått det intrycket, att de flesta ser ner pi dom som gör oot. Trots allt är det ett faktum, och t större skolor ett verkligt problem.

vm man pröva har man In ga större svårigheter att få tag på nån som säljer. Alla stater har slIta egna la

gar I sina här saker, och IfrA. P OlD marijuana fAr Alaska..

borna röka det fritt I sina egna hem, bara dom inte köper eller säljer. l Michigan är det för bjudet att inta alkohol Innan man fyllt 21.

På fritiden sysslar många med idrott, och nästan enba.rt inom skolan. Dessutom tar and ra aktiviteter, som musical-öv ningar, språk-klubben m.m. sin tid.

• Pojkt>n bjuder på allt Dating-systemet är ett kapi tel för sig. och också annor lunda än vad en ' utbyteselev är van vid. Pojken är alltid den som bjuder flickan på bio, fest el. dyl. Naturligtvis är det , alltid HAN som betalar allt. och till saken hör också dörröppnande och annat roligt. Efter bion kan man gå och äta pizZa. och HAN ska alltid se till att han eskorterar hem henne i tid. De flesta har sin "curfew" (=hemkomsttidl och den ske man inte missa.

• Alla över 16 har egen bil S .g.s. alla som fyllt 16 har sin egen bil - det är enda sät tet att komma nånstans om man Inte vill bil skjutsad. De flesta seniorer kÖl' sin egen bil till skolan. Man får körund~rvisnlng I skolan redan under junior-året. Det är Inget problem att klara provet, och Ingen må-Ste kunna klara av en växelspak. I

• Nyheter och rektam om vartannat

bjuda dygnet runt. På dage. visas tvåloperor. tecknade s~ rier koinmer på eftermid~ gen, och sen har flere kanaler sina dagliga långfilm~r. Jag blev häpen öv~r att rE!l klam och nyheter kommer sl om vartannat, att man knap~ skiljer dem åt. Samma sak gäller för radiostationerna . Dessutom är det allmä nt sett mer fart på programmen. J ag har nästan börjat sakna de gamla. kära, långtråkiga prat programmen ... Nyheterna är inte lika ut förliga som i finländsk TV, och de rör sig vanligen mest I om inrikesaffärer.

• U pplevplse att tala finska! Nu har jag varit med om ett möte för oss YFU:are ; det var väldigt kul att träffa folk från så många olika länder. Alla världsdelar utom Afrika var representerade. och vi jäm förde de Intryck vi hittills fått . • Visst är det bra att ha ett gemensamt språk att' kommu nicera med. Dessutom fick jag min första chans på två månad."r att tala fin.<!ka. och det var en upple velse. Svenska talar jag nästan varje dag. eftersom pn svensk flicka går I samma skola. Det är rätt ovanligt. men vi hade ju tur som kom att få den möjligheten.

• Kan få ut en hd del av ett år som utbyteselev Om det är nån som läser det här och känner sig intresserad av att kanske åka själv, så kan jag bara säga att det är väldigt Individuellt hur man trivs. Visst uppstår det problem, och ibland känns det rätt 1ob bigt - men jag ans~r att om man orkar kämpa emot svå righeterna. så kan man få ~Å en hej del av sitt år som ut bytesele • Ytterligare information kan T. säkert fås av nån engelska- ,. lärare. Massor av hälsningar frän o

Televlslonenbar nåt att er

ANETTEl

Torsdagen den 18 oktober 1979

öSTI!;RBO'rTNI~I\"

"()~·r

..,1""

D En sliena (!) var egent ligen orsaken till att l'lax mo Sportldubb körde igång sitt nybygge. Om man får tro ordförande Leif Backas.

D Så här kom skena,n in i bilden: Vi spelar volleyboll där skolbarnen har sin gym nastik dvs. i skolans slöjdsal. Och när nätet är uppspänt har vi cirka halv metern mellan nätet och en skena i taket att sikta mel· lan.

t't

le t· ,t · V,

D Följaldligen gick i stort. sett varannan boll i den där jäkla skenan. Till sist tröttnade vi och beslöt att börja bygga. Svårare än så var det in te för Maxmo SK att spar ka igång ett nybygge på 440 kvadrat med jumppasal, kök, klubbrum, serverings rum och dubbla uppsättnin gar omklädningsrum, bastu och duschrum. - Självklart att kvinnor na ska ha eget. •

•

Sparar hälften genom att bygga i egen regi

Byggs utan statsbidrag

let

Det där med att spara 50 procent genom att bygga på egen hand håller sträck, me Det är ett okonventionellt nar Backas, bygge. det där som håller - Ingen tror dock på det. på och växer fram i Maxmo. Jag borde vara byggnads Byggs utan statshidrag och ingenjör innan nån tror. är' en start med vad nu all - Vi gjorde samma sak i mänt brukar kallas tomma Korsnäs. Kostnadsförslaget händer. löd på 150.000 och vi bygg~ 3RO.000 mark -ska kalaset de för 75.000. Korsnäsgår kosta. den alltså. För Maxmo kommuns del - Det går bra att bygga är det bara positivt med utan statsbidrag. Det vikti sportklubbens satsning. Nu gaste är att anställa två-tre får man gymnastiksal till

man under det viktigaste skolan. samlin2'Sutrymmen.

skedet så att allt rullar. Se ungdomsutrymmen och mo

dan kan man slutföra på tionsutrvmmen serverade på

en h";cka.

Billigt. Billigare än om man skul

le ha bVI!"!!t i kommunal re

gi med h;älp av statsbidrag.

Det här lilla räkneex

emplet drog Leif Backas för

ÖP:

Bå b'

-'- Säg att kåken kostar 100 mk . Man kan fl\ ::lO marl< i statSbidrag, . alltsA. blir kostnaden för kommunen 7(l mark. Om man bygger på egen hand och utnyttjar tal koarbetare får man kåken för femtio mark ...

le m sk

iIUl

!Dl, )~

!lID

rt. ut

egen hand i egen takt. Det blir ju småningom pälsnings- och älgjaktstider. Det där med "statsbidrag" har Maxmo SK försökt kir ra på annat sätt - genom att hyra ut lokalen för ung domsarbete och för olika kurser. Hyreskontraktet är skrivet trots att byggnaden inte ens är klar.

•

Färdigt till Maxmoloppet?

Ska bli färdigt? Leif skrattar: Ett lämpligt datum vo-

Vill nån

I'E

skril)a te? a°t A n,.

PETER GRANSTRÖM

HÄR ÄRvART URVAL;: 155 SR 12 TL 135SR 13 TL 145 SR 13 TL 155 SR 13 TL 165 SR 13 TL 175 SR 13 TL 175 SR 13 TLV. 165 SR 14 TL 175 SR 14 TL 185 SR 14 TL 155SR 15 TL 165SR15TL 165 SR 15 TLV

243,256,235,256,289,213,246,256,-

AVBETALNINGSFÖRMAN MED KREDITKORT: BETALA BARA FÖR ETT DÄCK IMANADEN!

På bilden ovan ses Maxmogården i det skkk den var på fredag förmiddag. På. måndag morgon hade alla element rest och takstclama satt där dom skulle. Snabbt jobbat.

Det är egentligen braLwm. Den där jäkla skenan sitter fortfarande kvar i taket i slöjdsalen/gymnastiksalen ..

18.000 i året har vi klart på det sättet.

ut·

can

re den 24 februari då vi har Maxmoloppet. Jumpasalen planerar vi ta i anspråk re dan till jul. - Man måste vara opti mist.

Hej. fan 15 och 25 år. nåde tjejer och Jag skulle vilja ha brevvänner killal'. österbotten. Jag är 17 är och Ante Hult.in mina intressen är naturen. Orien GranJ<ott.evägen 247 C terin". fi~kf". nla"hurpiflg frimilr ken, resor m.Jll, Du bör vara mel-

8-70221 ÖREnRO

Sverige

,__ ~

Esso, Esso, Esso, Esso, Esso, . Esso, Esso, Esso,

Fladan 961-34644 Brändö 961-115829 Smedsbyvägen 5, 961-113009 Kvevlax 961-40151 Vörå 961-56375 Oravais 961-53186 Munsala 967-41138 Nykarleby 967-20172

'S ~S· SO

•

n. LU '. '.

N I S K A PO g

r E !If

Torsdagen den 18 oktober 1979

---_.------------------------------------------------------------------------------------------------------------~-----------------~

Egen bostad via

Plankonto.Säkert.

Dina inkomster och utgifter känner du ju till. Som

stamkund I Vasa Sparbank är det då lätt för dig att tIll

sammans med oss göra upp en sparplan för bostads anskaffning. ,

Ty banken stöder dig från början till slut. Säkert.

Säkert.

kämpar vidare - trot.'i allt Brödraförbundet kämpar vi dare oaktat elakartade rubriksättningar i öP och tarvliga påhopp från kvinn folk som inte förstår sej på idrott.

Du får säkert lån. På ända upp till 70 % av anskaff ningspriset för den första bostaden. Räntan 7,25 % och återbetalningstiden upp till 12 år.

Rovan hal' nyligen åter upptagit träningen (benet håller). Målarn går hos kot knacka,re men är I''''imis tisk. Och Storbu!len ocb Hurt-Båkan Joggar vidare av rena farten. Samtliga ser fortsättnings";!! ut som bli vande Botnin·åkare. I

Säkert. Prisstf!gringar under spartiden inverkar inte på dina planer för bostadsanskaffning. Sparbanken höjer då på sin låneandel. Och du kan leva vidare enligt ur sprunglig budget och fortsätta att betala i jämna rater även efter det lån~t bevi Ijats.

Men hur är det med dem som blivit utmanade? - Vi framställer en liten undring därför att det fortfarande är många som varken be kräftat sitt deltagande eller utmanat vidare.

Säkert.

•

Många nya attraktiva bostäder varje år. Vasa Spar· bank svarar för en omfattande bostadsfinansiering och är störst i bostadskrediter inom regionen. Val möjligheterna är stora: t.ex. under åren 1980-83 blir över 600 nya bostäder färdiga.

Hur blir det med följande hurthullar? Ska ni delta el ler tar fegheten överhan den? Vem utmanar ni i er tur?

stabil österbottning

Följande utmanade (utpeka de?) borde omedelhart till "Rovan" bekräfta att de accep terar och I sin tur utmana två personer.

VASA

SPARBANK

StÖrst i bostadskrediter

Hela livet hela veckan

•

Siv Gripström, utmanar Benny Kivinleml. Karleby och Glenn Ahlskog. Nedervetll, Henry Kallvik, utmanar Pet fans slöjdlinje,

alkoholister bland andra och arbetat fOr u-länderna. ' Jag tycker int om att , predik för såna som är f'åädit frälsta och torr om ' föötren, säjer Algot.

Skolungdomsveckan ordnas rätt. l så fall kan man åt för tredje året i Korsholm. Lik min9tone motivera det med att nande arrangemang förekom 90 procent av skolungdGInarna mer också på andra orter. " emd lemmar i f"orsam I'mgar ar - KanSke någon tycker det na~ Den dagen ett parti kan är fel att församlingarna får " visa upp samma siffror, kan prost. ta hand , om en hel vecka på de också kräva samma rätt - Algot har inte ägnat sitt det här sättet. Kanske något ' liv åt att predika för redan politiSkt parti till exempel ock Bland de evenemang SOm fräJ8ta. Han har tagit sej an så tycker att de ska ha samma återstår Inom skolungdomsvec.

Ulrika Ahl'bäck, Lars-EI'ik Backman, Leif Bärg. Stig Hjortman, , Lilian Granlund, Krister WIkstrand. John Ham marberg. Sture Ericsson. Per Thomasfolk, Llsbeth Saxberg Bengt Lybäck. Sören P-ätt, Tryggve Snlckars. Jocke Grön holm. Sixten Krook, Roland Strand, Lars Wallin. Följande har redan accepte rat och utmanar i sin tur:

Det pågår skolungdomsvecka i Korsholm just nu. Det be tyder att församlingarna I kommunen, både de lutherska och frikyrkorna, går ut till högstadiet och gymnasiet och försöker föra fram sitt budskap. - Vi vill konkretiHera vår åsikt att h e I a livet är i Guds hand, säjer kyrkoherde Daniel Prost, som tillsammans med Algot Strömsholmöppnade veckan på måndagen. I "hela livet" ingår skolan som en del. Skolungdomsveckans tema "Hela Livet" har en dubbel mening. - Vi avser "hela" både i betydelsen "koko" och i betydelsen "parantaa", förklarar Daniel Prost. I "hela livet" Ingår framför allt inte bara folk SOm redan är frälsta. Därför är det så tacksamt att jvbba med Algot Strömsholm, tycker Daniel

Tro. Hopp. Och tjlrlek.

kan, kan nämnas en samling för hela högstadiet respektive gymnasiet på fredag, en kon firmandsamling på lördag, en samling öppen för allmänhe ten på lördag och en Ung Gudstjänst i Replot (Manna medverkar) på söndag. BERTEL NYGARD

Till sist: - Brödraförbundet (med associerad syster - notera detta. ChB) har på omvä gar fått veta att Sh· Astrand går omkring ocb oroar sej för att hon I n t ~ , ska bli utmanad. Vi vill inte vara gryl11JJUl. Vi förstår - bland annat av hennes idrottskåseri i .rr rätt nyligen - atf det bor eD allvarligt syftan dl.' idrottskvinna i Siv och ut manar henne härmed på del tagande i Botnialoppet. ~_____________________~ , _

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 18 oktober 1979

19'79

ISKT LEVtlADSÖDE

SUf.(\ISKToPP.s L ÄT.sKRI\lARE.l\I (fUlR €o TT UÄP-T LIV~ ÅTMlrJSTO"'~ DP\ fÅR äRo HA(\JS -såf\lGTEXTE.R. VAO ~li(7S OM föfc)ArJOe LÄT TITlAR~"GRAT lN6A TARAR'; ~mr;;,i~~~'NU KOMMfR TÅRARNA I GE. (U -=; "TÅR~R SfY\Ä TÅRAR" O( H . "VARF8R 6.jO~Of DU SlUTl.. . ~

UAN

le:\)

MÅTT~

AllT HA DE.T TRASSU'T, LAT5KfUVAR'f". . . ~TÄf\Il)lG-T SVIKEN, ALlTID ENSAM ~ OCH VAt>R"'D~ I TÅRAR "rJoMl\DEft IIA~ SITT

lIv.fliR~KRÄ(~1I6T! EltlJVS D~TI"'GUI upp STAC.~AR""

lUIe ~

SOM KA~

på :er

net,

,ot

lis

. ..

)Ch are

ser Ii-

em Vi

MErJ JAG- föR~TAPl SA"''''E ""6 lNTE VAD

Ide

Ä~ röR 'tlTR

be ~er

Id..

elUI

-STACKRRS SAT€'

APROPÅ RUBRU<EN I SÖf'lDR6[rJ S VASABLAD:

D .

lat

IT tOJ'

de af,..

Sel

"'ED ~N BA~

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 18 oktober 1979

Fjällvandringen

....

kan vara farlig o D Provianten och klä. derna kan bli din rädd ning i en kritisk situation på fjället. D.et är fler än en som gå't under i fjällen överraskad av ett plötsligt oväder. Och Som kunde ha klarat sig med bättre · utrustning speciellt i kläd väg. D D Då man utrustar sig för en fjälltur ska man räkna med det värsta. Snö stormar och köldgrader. O D Maten brukar man inte äana många tankar åt i vanliga fall. Det går bra för sil! i vårt samhälle, där vi oftast har matlager i form av kylskåp, livsme· del~affärer etc. inom räck· håll. t fiällen är situationen annorl',nda. Dit kan man infe s1nn'( mycket mer än TrUln behöver. Helt enkelt för af t ,.Jnt hlir för tunet.

En mycket stor d-el av provianten i fjällvandrarens .ryggsäck brukar därför bestå av torkad mat, främst · påssoppor. Vatten till dem finner du överallt i fjällen. Och vattnet i fjällbäckar och ..sjöar är rent och smakligt. Vidare brukar där ingänägon konserv, bröd, smör, pålägg samt kaffe eller t-e. Och lite sötsaker för kalorierna. och socker behovet, samtidigt som det är uppiggande.

Båda bör mgä i utrustningen. Långbenta underkläder ska ingå, även för damer. Vädret i fjällen är ofta mycket ombytligt och avgjort extremare än vi är vana. vid.

•

• ORDENTLIGA SKOR - OCH HELST TVA PAR

MERA MAT AN VANLIGT

Något man måste komma ihåg är att .man förbrukar mera energi än vanligt då man är ute och vandrar.. Alltså behöver man mera kalorier. Vill man så kan ma.n räkna kalorier enligt exem pel I vissa fjällvandrarböcker. Men I stora drag kan man säga att en person som inte har tungt kroppsarb<\te får räkna med 50 procent större matförbruk. Ding än vanliga fall. De som har vant sig vid ett varmt mäl om -dagen fär nog slå om till tvä. Stolparna lätandet brukar vara ett stadigt morgon mål. lunch och middag. Vad -detaljerna anbelangar hänvisar jag . till facklitteraturens ofta mycket detaljerade ·rnatlistor. Jag Vill dock understryka att man alltid ska ta med mat för Dän extradag. Man vet aldrig när man blir tvungen att stanna längre än beräknat. Matlagningen kan ske över öppen eld, men ovanför trädgränsen är det däligt med bränsle. Därt.ö r rekommenderas spritkök. Trangias .nodeller är ofta anlitade och pålitliga. •

Bland övriga kläder kan nämnas mössa, halsduk, ombytesun derkläder och -strumpor. Också beträffande detaljerade klädlis· tor hänvisar jag till facklitteraturen.

Skodon är I allmänhet två par skor på en vandring. Lite olika beroende på var man rör sig. Den pålitligaste allround-skon är en lätt gummistövel,som dessutom bör torka någorlunda snabbt (inuti). De blöta områdena. kan många gänger vara fler än man tror, specie1!t I dalarna. Rör man sig I tor.rare terräng kan en äkta fjällvandrarsko I lä der vara angenämare. Ofta är de ocksä behandlade för att .inte släppa igenom fukt. Men när det verkligen gäller släpper de nog alla igenom lite vatten. Priset för ett pardyllka skor är rätt högt, 200-300 mk, .m en också ett par gummistövlar av hög kvalitet kan vara dyra. Själv går jag gärna i länktossor på torra områden. De är lätta och mindre Imtängda än gummistövlar. Länktossor ·är bra att ha också vid vad. Dels för att vattnet är mycket kallt, dels för att ge fäste.

()IIANSA INTE PÅ BRA VADER! •

Speciellt .1 ldädesvalet gäller det att vara beredd pA det ·värsta. Det går inte aU chansa på bra väder. Inte eDS med den seaaste 5-dygnsprog8osen ibaDden! Kläderna skaf'ylla sp6Chillt två tunktloner: Skydda mot fukt och skydda mot ·kyla. Fukten kan 'konuna bAde utifrån och in. ifrån. I det senar.efallet l form av svett, vilket kan vara lika ky lande som att !>a ·genomblöt l ett regn. Vettiga underkläder, t.ex. nätSkjorta, och kläder med ":and ningshål" för kreppsfuktenbör man ha. Mot regn ocb · rusk. skyd dar regnkläder som bör vara heltäckande. Här gäller det Igen att satsa 'på !ätta saker. Rukka .och Helly-Hansen heter två tillver kare med my-Cket lättaregrikläder .på programmet. lrIot kylan skyddar dels varma y~plagg, dels vindtäta plagg.

VANLIGT MED SKAVSAB

I det bär sammaobao~ kan det varaliimpligt att ta opp ru\ got omS'Jukvärdsutralltnlng. SkavsAr på fötteraa. Isynnerhet vid hälen, Ar en ,vanlIg Akomma.1ian förebyggB8bLa. genom in v&ndrarskorna före själva 'f jlWva.ndrlngea. Samt ge nom stadiga bäftplAster på t.II.Iarua.

att lA

Går man och skaffar sig skavs!rska man ha salva, lite för Rätt mycket förband beHövs för att gardera sig mot en annan vanlig åkomma: knän som Inte klarar pAfrest mngen. Här hjälper Inget annat än att stadigt binda om knäet och kanske att ,göra rutten nAgot IIndngare. Annan nödvärd(g :sjukv.årtlautrU8~ il' ax, ,sterilkompressoch någon desUlltce randa vätska.

Detta är den andra artikeln öP:s serie om fjällvandring• Du som vill hänga med från början kan damma av senaste nr av .Ö P där den förstaarti keln ingick.

NÄSTA VEOKA: FJALLV ANIlRARGRllPPEN OCH FöRBEREDELSERNA

band och pläster med.

Text och bil(l: STEFAN PALM

Torsdagen den 18 oktober 1979

öSTERBOTTNISKA POSTI<..N

S]ufmed sl{oldanser i Vörå

'Öv.i s' i '/asa skolmii.fttare l fotb.oll

Under veckoslutet avgjordes skolidrottsförbundets fotbollsI turnering för de svenskspråki ga gymnasierna i Vasa. I den första semifinalen möttes Vasa övningsskola och Katedralskolan från Abo. Va sa övningsskola förde hela matchen och katedralskolan ha de stora problem med att re da opp övningsskolans farliga ;Rekt~r John Långs (t.v.) och ungdomsledare Carl-Gustav Nyqv ist (t.h.) i diskussion med elev anfall. Övningsskolan hade allt ~et I Vörå. (Anders Palomäkl tog bilden.) så hela matchen i sin hand ! j)et blir in.te några fler skol- rekommit. Arrangerandet av skoldanserna och vann sist och slutligen med d~ser i Vörå på ett tag. Lärar 5-2 och gick därmed till fj Grundskolrådets ordförande Stig lär eleverna ta ansvar. na~ställer inte upp som ordnings Ståhlberg: Ungdomssekreteraren Carl-Gus nal. män. Lärarna borde ställa upp. tav Nyqvist: I den andra semifinalen möt l .L Det kommer för mAnga obe" tes Karleby gymnasium och - Skoldanserna. bör vara små Lärkan från Helsingfors. Den böfjga, som ibland ställer Ull Ö intima tillställningar. Vi har för br~k, lyder motiveringen. Det är Länsungdomsnämndens svens sökt fä poliserna att patrullera, na match var betydligt jämna 6~' stora, allmänna danser. ka sektion hade kallat till mö- men de har inte resurser att stäl re än den första semifinalen. Pessutom har spritlangning fö- te med svenskösterbottniska la upp på en helkväll, även om Här var det lärkan som var I. ungdomssekreterare och ung de ställer sig positiva tlll tanken. det något starkare laget och hemförde segern med 3-1 och domsarbetare senaste måndag. ÖP hinner dessvärre inte re dogöra närmare för mötet den ETT POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE na vecka, men vi återkommer I VASA i nästa nummer med informa tion om vad som är på gång , på länsnivån. Ett stort urval

P hann inte

()~tprh()t t niska

Postpn OsterOottJllsM IUlgaolll:luantng JaKoostaa, irtnJanc

Medlem

In Udntngarnu

törDunc torsctag ttedaKtOI

oen !LIl8vang rce(1aJ(UOD

ÖVRETORGET ATRIUM VASA . Tel. 112497, 112880

JaJ(oosglltaJl

ab,

.I6',.l.b t>E Z"l.

JakoOmaa.

teJ.

t>osta~

:lM6tJl JakoDRtar

ctectaktOl , 'I8B8

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

~y<109terOotteJl

tSerteI Nygaro, 5610( MaIaA.

JAKOBSTADS BILSKOLA I

daa<1Cl

tel. "61.H 115 2:r

ctectaktOJ •

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

~-II..

tian<1elSespaana<1eJl

Trafikskolorna i Jakobstad Trafikskola

,.Hgl vare

PETI:!;R GRANSTHOM

sax n.

te!. 961-6ll '1' 14> tt.E1JAK'1'lUN~K.Al.J j" • ~DeUmaD, !)I'arOran<1~.

AJ!

~gareta

~hrb>t8J

~meaa

tte&. ttame1

tiolmström.

unaelÖt. ~l' WlBtbacJ(&, l'ort' ::JnICkara

oun

Ka!'1-tJUI'ta ..

t"w!}NUMEK.A1'1UN~PtU~

MIN LILLR POJKE: HAR SVALT

r------------------------,

fYlA~ln

Stor-Klas och Lill-Klas

. )\

gick till final. Finalen mellan Övningssko lan och Lärkan var till en bör jan mycket trevande men så småningom var det Övnings skolan som tog hand om kom mandot. övningsskolan kunde hemfö ra segern med siffrorna 3-0. Målgörare var Jan Svarfvar, Mikael Miemois och Harri Lax. I den så kallade bronsmat chen ställde Karleby-laget upp me~ endast nio man vilket in nebar att Katedralskolan helt tog hand om spelet och vann med klara siffror: 10-0.

UR- OCH GULD

11 HALDIN & ROSE

MVSIKCENfRALEN k.b. Tel. 967-11 577 Jaknbstad

l'tdD.1JlgCIl UtkOJ/Ullel var).

• SkolprästtjänsWn I Svenska ösWrbotwn - den som Karl Erik Borg innehade - kommer tillfälligtvis att skötas på tre man hand. Inom Närpes pros Wri fungerar kyrkoh"rde' Lars Erik Björkstrand som skol präst, inom Korsholm!! prosWri kyrkoherde Daniel Prost oeb 'lnom Ped'e rsöre prosteri ung domsIrdare Charles Isaksson. SkolprästdelegatioDf~n har be slutat att detta tillfälliga ar- I rangemang ska gälla från okWber till 1 februari nästa är. Efter det tillträder Gunnar Särs som skolpräst. Särs gör för Därvarande civiltjänst pä Roparnäs sjukhus.

(

Ur och Smycken

Trp- efter Borg

.. ,.., 3At,;.-•

PIANON 8ÄLJES

o. BVTES

Riga piano mk 5.650.Be gagnade pianon och flyglar I stort urval.

OORRNYCKELN ~

O~OA ER INTE! ;}FlG_KLÄlTRRR IN GENOM FONSTRCT OCH Öpp NAR IN'FR~t-J! oIv--..--'fr

un9' d-en ar _______ .,, riaJVl ar ______ ''1, ,Kan<l1DBv1eD _._._ _ sr;..

l....osnwnmer '__._ _ _

-..8()

.u'<lNUN~MU'l·l' AliN

!'I~

-SOU:l! 1mDSb. '188& .161.1 1 'Uj 1:'

.el

;>t':. ,

N N.

~r.1'

J1"'"

7:t

"Is"

I':'

Yngve Bengs JaKODsgatall l~ . teJ. oJ6'1. " UUlODSeJ

()()J

'tlKoONtaG·

12',

cO..I8.IIUU...

.enast

mADaag CL 1 t ~:::;A

Jl.:l:1

dUK.!" OK.I N(;,

'aKoosgataJl IlS, JaKoo..taa: te! ,J6'1. 18 :)5t A.NNUN~Ptu:, ~extelJ

_ _ _ _ _ _ _

~,lSl

-..rter r.extell _ _ _ _ _ t,ll -(p_'!tAme I)Ja~ -.2l oe, mrr 1I·A.rtUAl'lNU!'oI ... ld.lDl1Uun.OC lell

<lUl

..u.

<JUl.

a"g"pna. - .lSl ~pUUl Jer rarg . Orenlll~""p"jte[> "e, -al '. JbLeroottnl>lKB "'o."te.l o.lU!I vs. '&I

,.nu ror

4!Ut..lh

.011

;J.u·

ng~

UlDODiCe.J <ou nrtn~ ,uer lOD: pil grtUl<' S~ !XJ8l. OI'HenlDg 'DU tnrÖrtlo "le~'an

lurnmer

Jö,KO()=--·,ötlJo

1 rYCKt!'r"

AJtt.le00Jai, JakOOti1.a.u

. jhWga

Ull"

o ~ T ER 8 o T T N I S K A

PoST E N

Torsdagen den 18 oktober 1979

--------------------------------------------------------------------------------------~---------------

Från protestsångare till religiös grubblare

Dylan presenteras av Laxeli

Bob D lan

D D Bob Dylan - en hel generations talesman.

O D ~illlan eller kan,ske aldrig har en enda person haft så mycket infly

tande ov.er ungdomars siltt att tilnka. D D ÖP:s BG LaxelI ger en ingående Dylan presentation i tre artiklar varav denhär är de11 första. ' D D, pen hflndlar om den första epoken i Dylans liv, med höjdpunkten i LP:n The T,mes TheyAre A-Changmg" - ett odödligt mästerverk där Dy lans SIlmhällskritik är fränare än någonsin. . D D Den LP:n är viii höjdpunkten på Dylan "akustiska" karriär -- vad so~ hände sedan ,!är han kopplade en förstärkare till gita"enkan ni Iii sa I nästa veckans ÖP. Bob Dylan, vars rätta namn är Ro bert Allen Zimmerman föddes i Du luth, Minnesota 24 maj 1941. Han har kommit att betraktas som en hel ge nerations förespråkare, och det enor ma inflytande hans sånger utövade på 6O-talsmusiken överträffades av var ken Beatles eller Rolling Stones. Till hans musikaliska influenser hör bl.a. folkblues (Odetta, Leadbelly), rhytm & blues (Chuck Berry, Little Richard) och country & western (Hank Williams, Jimmie Rodgers), men det som omkring 1960 kom att öppna en helt ny värld för Dylan var kontakten med 30-talets stora ilro testsångare Woody Guthries sånger. Trots Dylans säregna sång - som av tidningen Time beskrivits som om "den hördes ifrån andra sida,n muren av ett sanatorium för tuber kulossjuka" - är hans betydelse som musiker och sångare obetydlig i jämförelse med hans framgång som poet. Ingen annan artists texter har va rit föremål för ett så livligt intresse och en sådan grundlig analys som Dylans. Tack vare sin lyrik har han ut nämnts till hedersdoktor vid 'universi tetet i Princeton! Sina poetiska rötter har Dylan främst i den engelska litteraturen . och tagit intryck av bl.a. T. S. Eliot (1888-1965), John Bunyan (1628 !(88) och William Blake (1757- 1827). Hos den unge Bob Dylan väcktes tidigt en motvilja både mot· den nya hemorten, gruvstaden Hibbing, och mot det konventionella familjelivet.

Redan som 12-åring, genast som han lärt sig spela gitarr, rymde han hem ifrån. Han hann dock inte långt förrän han blev upphittad och hemsänd. Han lät sig inte nedslås av det utan fortsatte att rymma med jämna mel lanrum men blev återsänd ända tills föräldrarna gav upp när han rymde som i.8-åring. Under sina utflykter hade Bob hun_ nit turnera med en cirkus i några grannstater, han hade varit till Kan sas och Kalifornien, han hade lärt sig spela munspel och piano och skri vit sin första sång tillägnad Brigitte Bardot. Meli framför allt hade han skaffat sig erfarenheter och lärt sig att klara sig på egen hand. Trots dessa eskapader avslutade han high school med all heder och fick ett stipendium till universitetet i Minnesota. Han började studera litteratur vid universitetet på våren 1960 tnen re dan efter ett halvår avbröt han sina studier för att åka till New York och försöka träffa Woody Guthrie. Han lyckades träffa honom, och deras sammanträffanden utvecklades så småningom till vänskap.

* försörjde

I New York sig Dylan som kringvandrande folkmusiker· Han spelade på kafeer och klubbar och träffade andra unga folkmusi ker som t.ex. Phil Ochs, Tom Pax ton, Eric Andersen och Arlo Guthrie. Första gången Dylan besökte en inspelningsstudio var när han spela de munspel på Harry Belafontes LP "1lidnight Special". Dylans möjlighet till en egen

skivinspelning förverkligades när CBS-produeenten John Hammond av en slump fick höra honom sjunga och tyckte så om det han hörde, att han erbjöd Dylan ett skivkontrakt. Debutalbumet, som kom ut i början av 1962, bemöttes endast av ett ljum met intresse, och John Hammond er sattes som Dylans producent av Tom Wilson.

"The Ti1nes They Are A .l;hanging" ~ ett odödligt mqsterl'erk där Dvlans samhällskritik

är fränare o

•

an nagonsln På den andra LP:n "Freewheelin' Bob Dylan" kom däremot hans verk liga förmåga fram. Alla sånger var hans egna och hans fräna och bitande lyrik kom för första gången fram, kanske bäst i "Masters of war" som går till angrepp mot handeln med krigsmateriel och där han avslutar med "And 1'11 stand over your grave, 'til l'm sure you're dead" riktat :ill vapenförsäljarna. En annan klassiker är "A Hard Rain's A-Gonna Fall" vars dysterhet speglar Kubakrisens hot om kärnva penkrig. Den sång som dock skulle bli mest känd var pacifisthymnen "Blowin' in the Wind" som var en reaktion på vietnamkriget. En av 60-talets stora folksång-grup per Peter. Paul & Mary bjälpte till

att göra Dylan bekant för en större publik genom sin version av "Blowin' in the Wind" som klättrade h,ögt upp på listorna. Dylans följande LP, "The Times They Are A-Changing", är ett odödligt mästerverk, där Dylans hånfulla samhällsleritik är fränare än någonsin när hltn sjullger om rättsväsendets korruption ('-'Lone some Death of Hattie Carrol"), den färgade befolkningens orättvi. sa behandling ("Ondy A Pawn In Their Game"), och framför allt i "With God On Our Side", som ger flera exempel på hur man genom tiderna har dödat miljontals män nislcor med stöd av att ha tillhört den "rätta" religiösa tron. Intresset för Dylans sånger hade växt sig allt större och i och med att "The Times They Are A-Changing" kom ut fann han sig plötsligt stå i centrum för en protesterande ung domsrörelse som 'växte sig ant massL vare, också utanför USA, och som ha de väckts till samhällelig medvetenhet till stor del just tack vare Dylans sånger. Dylan blev en hel generations led stjärna och hälsades som en befriare. Han framstod som ett hopp om för ändring och förbättring. Han blev en legend mot sin vilja. Nästa vecka: Bob Dylan gär mer och mer över mot rockmusik och hans anhängare "änder honom ryggen -men hans rockmusik

l'inner nya anhängare