ÖSTERBOTTNISKA POST-=:~ undersökning:
Inte så illa ställt
med talkoandan i Närpes
Ekonomin problem vid Närpes
delning? o ( kväll
blir det möjligen
Iicc klarare vad som ska hän· da med Nirpa uf i framti den. Man biller det första medlemamötet om förslaget
till en spjlJkning av Q;rerun gama.
• Söf{:ama under pågående projektarbete, tuisammafIS med Lisbeth Saxberg. Från vänster Lisbeth, Kenneth lå(s, lan Törnblom, Carola luthback, lohanna Brenner, Heli Snarela.
D Nej, det är inte så illa ställt med talkoandan i Närpes cent. rum som det brukar påstås! D Det är faktiskt ganska bra. D Till och med så bra att många kan tänka sej att ställa upp på talkojobb för gamla kommun gården och göra om den till allaktivitetshus.
D Det här framgår aven rundfrågning som de blivande ungdomssekreterarna på Söff har genomfört. Söff:arna jobbade med allhuspro. jekt i Centrum som ett projektar bete förra veckan. Man försökte klarlägga hur gamla kommungår. den skulle kunna utnyttjas som all. aktivitetshus, och en del av projek.
tet var en rundfråga om taJkoan· dan . - Talkoandan i centrum av kommunen har ifrågasatts, säjer ungd.sekr . Lisbeth Saxberg som varit inkopplad på Söff· projektet. När vi har fört fram förslaget att bygga om gamla kommungården till allaktivitetshus, är det många som har tvivlat på projektet och
D ~r mötet jr Jipt polka Oyu.t. De flesta talar Yisserligen som om en spjllkning vore aannolilc, men överlag il man fOaik b, att uttala aej.
O .Det hat hållits möten se parat i byarna i.ntbr dagens möte.• Yttermark, Raopb,.
och centrum hat man tdffat
Se
- trots Jocke? o o Det il danskris i Ös terbonen. O D Än en ging och mitt under locke-epoken.
D O fagero och Rörgrund har båda gen dåligt resultat i sommar. Lappfjild övervi ger au sluta med ungdoms danserna vid ifsskiftet. Smedsby har problem. D O - Vi måste börja göra och gå till grunden ~~d problemet. menar SOU:s ordfOrande Sture Erickson. Vi måste kunna få fram en strategi på för ~ot
bundsh2ll.
Sitkm 16
Se sidan 6
En trotjänare
harg,·ort sitt
'o Denhiir gamla vedkami o o Monte Carlo. En del nen har gjort sitt. av Rivierans överflödssam. hälle. D Nu ska det bli jämn och O O Monaco. Uppblåst fin elvärme istiillet i Små· av veckotidningarnas ljus blåa texter. . bönders uf-Iokal, som så O O Kim Casen har strö. småningom böriar bli fiir. vat omkring bland Rolls digrenoverad och klar för in· Royce, diamanter, klockor vigningsbahia. så nersulade av diamanter att knappt visarna syns och D Se sidan sex! korgar med marmelad· frukter i naturlig storlek å 10.000 mark korgen. O O Se sidan 11.
Ny dans kris
Se sidan 3 ,
~.
!!!!!!~::::·~PO::~~~N:
___________________________~T~O~~~d~al~e~n~22~._1~O_1~9~8_1 ~ __________~______________________________~
Applådera! o NUFS i Nykarleby har beslutat skära ned på artist och musikerimporten från Sverige. Det måste ju vara värt en applåd, Det kan också vara värt att ta fram saken JUSt nu in för orkesterparaden på Waskia. NUFS motiverar ju delvis med att man viH ge fler speltillfållen åt de egna österbottniska orkestrarna. En liten sak att erinra om i sammanhanget: När en arrangör skär ned på det rikssvenska, så tar man inte bort bara rikssvenska dansband. Det hand lar ju också om rikssvenska artister och show- och rockband. Vad som då automatiskt borde följa i det nya "svängrummet", vore någon sorts satsning på österbottniska rockband - parallellt alltså med sats· ningen på österbottniska dansband. Nu handlar det givetvis om publiksiffror och dra· ganda namn, och man plockar naturligtvis inte in ett okänt österbottniskt rockband som en "ersättning" för exempelvis Tomas Ledin. Men ändå: på ett annat plan, nånstans där djupt under i "svängrummet" borde de halvfärdiga rocklirarna få in en not. D DET ÄR NÄSTAN livsviktigt, och avgörande för allt prat om en egen österbottnisk rockmusik. Den skapas inte med prat, den skapas genom att spelas. Det är som den andra viktiga branschen, dansverk· samheten. Inte åstadkommer man något varaktigt bara genom att propagera, inte ens genom att ordna danskurser. Vad det handlar om i sista hand i locke ideologin, är praktiken, möjligheterna att få dansa till locke·musik också mellan kurstil1fällena. I dagens läge är både rockmusiken och locke-musi. ken satta på undantag. Rock är ett vitt begrepp och det brukar säjas att man inte ska dra upp musikaliska gränser. Det är i princip riktigt, naturligtvis, men ibland frestas man nästan resonera så här: Vill man slå vakt om både en egen rockmusik och den "rena" dansen, så ska man heist låta rockmusi·
D SKA MAN tro tidning. arna, radion, teven, teatrar· na och den nya dikten, så lever ~'i i den yttersta av ti der, några hjärtslag från
~"i \~~,~
den Stofol Smällen. Det skriver Claes Andesson i Folktidningen Ny Tid. D HAN MENAR att vi allt mera accepter,tf föreställ· ningen om en katastrof, om världens undergång, och vi gör det så fullt och helt att vi till och med "tänker" på det om nätterna.
ken och dansmusiken fjärma sej så mycket som möj ligt från varandra. Dansmusiken borde kanske dra sej så långt som möjligt åt locke-hållet, och hålla·i·dan· sen skulle då vara det viktiga. Rockmusiken borde få fler möjligheter att bli en konsertmusik i stället för bara en inramning till hopp-å-vrid-dansen. Det låter naturligtvis lite fjantigt att säja så där. Men frågan är om det inte finns en fara i att låta. dans· och rockmusiken samsas på dansplatserna, i praktiken låta dem radera ut varandra. Då kan det bli som i OP förra veckan då en finsk arrangör annonse rar med Linda Nine som" dansmusik" . . . Själv har jag med förundran märkt hur mina drömmar har förändrats. Sedan mer än ett halvår drömmer jag snart sagt varje natt om avfolkade städer, fÖrgiftade landskap. massutrot· ning och massdöd . Så infamt effektiv är alltså opinionsbildningen att den tränger in i det undermedvetna och bestämmer villkoren för
D HÄROMDAGEN var jag på ett vanligt sjukbesök på ett vanligt ös· terbottniskt sjukhus. Flera patien. ter låg i varje ' rum och alla hörde vad alla sa även om man viskade. Så där är det ju överallt på of. fentliga inrättningar i Finland. För det mesta skall ärendena hos olika myndigheter enligt lag behandlas konfidentiellt, dvs. ingen annan skall få veta något om vad man har på hjärtat. Men överaUt skall man vid en disk stå och berätta, sitt namn och alla möjliga detaljer, medan de som står efter i kön girigt suger åt sig allt man säger.
Därför skvallrar öster· Uenrnig b Ottnzn O
D HURSOMHELST så brydde jag först inte om attd~ andra pa· tlenterna lyssnade. For ovngt hade dc själva besök samtidigt och bor de väl själva ha något att tala om. Men så hörde jag att någon prao tade om mig. Inte viskande utan halvhögt, så att vem som helst i rummet kunde höra allt. - Han de är tärifrån han. Han bor tedec i hon de stugo. Han ... Så där höll de på ganska länge. Jag blev för paff för att veta vad jag skulle göra. Jag låtsades inte höra. Jag hade aldrig förr Sctl dem.
den sista av hoppets och frihe· lens domäner - vår under· medvetna verklighet, som den gestaltas i drömmen, enligt Freud den värld där våra hemli. gasle önskningar och drömmar går i uppfyl'lclse. För några dagar sedan satt jag i en arbetsgrupp på Förfat· tarcentrum och planerade vad författarna kunde göra för att
o VAQ SKUllE det bli av locke i en sådan situa tion? Han fick gå hem och dra något gammalt över sej, och alla de ideologiska "baktankarna" som fanns i sOU:s locke·kampanj och den rikssvenska Stuffa· kampanjen skulle vara bara såpbubblor. Det känns riktigt att mitt i en ' kampanj för fin· landssvensk rockmusik kämpa med näbbar och klor mot rockmusiken som en ersättare för hålla·i-dansen. Men lika riktigt känns det att skrika högljutt för att rockmusiken ska fl komma in nånstans på ett annat plan i "svängrummet". befrämja Fredens och LivetS sak. Vi var ganska eniga om att undergångsvisorna , uppräk· nandet av kända tekniska fakta om missiler och MX·raketer kanske ingen annan effekt har än att öka människors känslor av skräck och uppgivenhet. Varje kalastrofprofetia ten· derar att bli självuppfyllande. Att ställa in sig på krig och
Vid följande besök var de också na och med inte särskilt vänlig r~~t där. Patienten de besökte hade skrika till dem att håll nu käft. Ar massor att berätta tor dem. Om ni fullkomligt obildade? Fattar in vilka patienter som låg på vilka inte att ni sårar folk med ert skval· rum och varifrån de var, vem de ler? var släkt med och allmänna omdö I sista sekunden hejdades jag av men om vad det var för sons män en klokare person. Börja skrika på niskor. • sjukhus åt folk jag inte känner? Vid ett tredje tillfälle tystnade Nej, det skulle bara väcka pinsam de mitt i en mening just då jag uppståndelse. Och tänk, vilken sak kom in genom nÖrren. Det var mig att skvallra om sedan, om den där de hade pratat om. som mitt i allt stiger upp och skri. Varför de avbröt sig denna ker. gång. men inte den första, förstå Men jag blir fortfarande förban· jag inte riktigt . Det var inkonse· nad så fon jag tänker på saken. Nu kvent. Kanske de hade sagt något efteråt har jag också fått en teori riktigt fult om mig. Eller kanske de om hur det kommer sig att folk bara blev överraskade av att jag skvallrar så: d~k upp JUSt då när de talade om D DE ÖSTERBOTTNISKA byar mig . na och kommunerna är små . Alla o EFTER YTTERUGARE några känner alla eller känner åtminsto· besök på sjukhuset blev det klart ne någon som känner den det gäl. för mig att huvudsysselsättningen ler. Förr i världen var detta en för många patienter är att hålla re· trygghet för folk. I och med att alla da på varann . Hålla reda på vari visste allt om varandra så fungera. från andra är och vad de är för ty· de byn som en helhet och man per, men framför allt förmedla de kunde samordna sina resurser . Så småningom har byn föränd uppgifterna till andra. Jag hatar det där skvallret. And rats. Numera sysslar var och en ra gången jag fick äran att höra mest med sitt, men fortfarande mig omtalas på sjukhuset var jag or man tätt och känner varann på vippen att gå fram till skvallrar, sen gammalt. Och framför allt.
global katastrof innebär, på ett undermedvetet plan, att man införlivar kriget som någonting oundvikligt, i sin inre verklig. het. Jag tror att detta är mycket farligt. Vi måste i stället aktivt gå in för att mobilisera alla våra positiva, skapande krafter, vår övertygelse om människans fÖr· måga att finna på positiva al· ternativ .
numera känner byborna av om· världen på ett annat sätt än förr. Mest ser de omvärlden i teven. Sällan vågar de däremot själva flyt. ta bort en tid för att se på sig själva utifrån. De försöker leva kvar i ett byaperspektiv som inte håller. I denna omöjliga situation blir skvallret en nödlösning. Med skvallret, som förut bara gällde den egna byn och ofta var av uppbygglig natur, försöker man nu inmuta hela världen . Genom att skvallra om världen försöker man behärska den, hela den förvir· rade och svårförståeliga världen. Skvallret blir en 'naturlig' me· tod för byborna. Skvallret blir en institution, så självklar att man förutsätter att också anda lever med den. D DET SKULLE förklara att besö karna vid sängen intill på sjukhu set kunde prata högt. om mig fast de förstod att jag hörde dem. De reflekterade aldrig över sa· ken. Enligt deras världsbild är skvaller en förutsättning här i livet. Att man pratar skit om varann är så självklart att det bara är onödigt tjafsande att tala tyst. Eller?
·lQ'IcS-.. t~~ t
Torsdagen 22. 10 1981
. . .
1/7-~~------~--'--------------------------------------~~~~=:~~::~~~--------------~----------------~
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
!...-_ _.
• Danskris
Bort med
Skaparens gärningar! D ,9M RED:s vilja verkligen är alt få OP:s läsare alt må illa har red. lyckats .~tminslOne med mej. Vill OP:s läsare läsa om vår verk liga Skapares gärningar rekommen derar jag BIBELN. Den lär hur man vidgar sin fOr ståelse för andra människor och lär en alt ä~ka sin nästa. Sånt som jag anser vara mycket viktigt. D JAG HOPPAS alt tecknaren åt minstone inte fortsälter förlöjliga hela Bibeln Ut . Jag tIOr faktiskt teCknaren har m~jligheter all rita en annan serie i OP. Jag ropar inte efter förbud. Jag vädjar tiU ert samvete. Jag utmanar aUa kristna alt skri va sin synpunkt till ÖP. Skulle alla börja höja krav på att sånt som be rör en illa skulle bort, skuUe det kanske bli något gjort här i värl den.
• Med hoppfulla hiilsningar Peler
Och hur
är det med
männens
odörer?
KARIZZON! Angående Din hörna i ÖP 8. okt. 1981. Du vill väl aldrig påstå att enbart kvinnor använder hud vårds krämer , deodoranter och parfymer? Tror Du att rakvat ten och deodoranter för män framställs på nåt visst sätt? Kära alla ni karlar som vill up täckas av intressanta kvin nor, tänk på kvinnorna också! Gå inte omkring och lukta skit! "Anais-Anais' ,
Läger bidrag i Jeppis Ungdomsnämnden i Jakobslad har en· hälligl beslutat fördela l'JIll-års läger. bidrag enligt följande : Pielarsaaren Kurjei 2105 mk. Jakob slads Fribyggare 340 mk. Jakobslad OX-c1ub 100 mk. Pietarsaaren Terha kai 440 mk. }akobstad MelOdisiför sa mlings ungdomsarbele 240 mk. }akobsiad SjöscoUler 2'J20 mk. Jakob siad Unga Örnar 670 mk. Pietarsaaren Nuorei Kotkat 1200 mk. Pielarsaaren Dem. Pioneer it 470 mk. Jakobstad Fri villiga Brandk~r 270 mk. Betania 10'J,) mk. Saalem Il')') mk. __ PA FÖRSÖK skall Ungdums nämnden slana öppel hus \'crbamhel fram lill jul i sina lokal<::r i Idman, ga~an 21.
Dax för uppsatstä vlan
. Danskrisen är naturligtvis i och för sej inget nytt. Det har krisat allt som oftast. Det har varit konkur rens i fråga om busstrafiken, det har varit krig via dyrt program och dyra otkestrar med mera. Det nya på sju ttiotalet var att der. började gå nedåt överlag . JUSt nu verkar nedgången vara särskilt tydlig. Det är redan en tid sedan Nyby uf till exempel för svann som stor dansplats. l Smeds by och Vörå har man haft pro blem. l Lappfjärd är situationen svår. Och i Närpes-området är sommararrangörerna i knipa ..
o
JOCla-kampanjen ä~. i full gång. Det handlar dels om SOU:s nya kampanj, den för ett förnuftigare alkoholbruk. Dels handlar det om att fjol årets danskampanj går vidare på olika sätt. Vad gäller "Nä, tack" -kampanjen handlar det i när maste framtid och två saker, uppsatstävlingen och ett prog-ram i radion. Uppsatsskrivandet pågår. Temat är ungdom, alkohol, dan~. Information om tävlingen har gått ut till.~lla hög stadIeskolor, och av de 13 som linns i Svenska Osterbot ten är det bara två, Kronoby och Korsholm, som inte deltar.
o
UPPSATSERNA skickas in till SÖU inom oktober. Respektive lärare väljer ut d~. 5 bästa bidragen för varje skola. Med hjälp av Svenska Osterbottens Litteraturföre nffig ska man plocka ut de bästa uppsatserna, som kom mer att p~.esenteras bland annat i OP. Radio Osterbotten gör ett specialprogram om Jocke den 15 november. "Varför super Jocke?" är rubriken, och Tom Juslin gör programmet.
Ny strategi
I
- Vi ska ha en möte snart och grubbla på en ny dansstrategi , sä Jer Sture Enckson . Vi ska gå igen om vad dansutredningen kom fram till och fundera vidare . - Frågan är, menar Sture, om det inte brister i fråga om att skola upp nya och fina dansplatser, vi VIII få det att löpa för de unga dansarrangörerna. Sture menar att man kunde h jälpa till och lära Ut marknadsfö ring och ekonomisk planering över huvud taget. -- Det är inte så lätt att veta hur man ska lägga upp en danstillställ ning och göra upp en budget för den. Sture menar att föreningarnas problem möjligen kan hänga sam man med att till exempel huskost naderna har stigit så oerhört. Det gäller naturligtvis i första hand vinterföreningarna . - Varje förening !borde kanske ha ett skilt fastighetsutskott . En grupp av stabila "byagubbar" som skulle se till att ekonomin och h usskötseln fungerar. - Tänk vad en egenhemsägare får fundera för att hålla sitt hus varmt. Hur ska det inte var pro blem då för unga och oerfarna Sty relsemedlemmar i en ungdomsfö rening att hålla en så stort hus varmt. Givetvis handlar det om mycket annat också i uf-problematiken.
· inne\se f fåll BoP..... .1. .....
soner, berättar Mats Beijar. Medel talet 1979, som var krisår för ear pel!a, var ~ ~O personer
O NÄR DET GÄLLER den dansande Jocke, händer det också en del på förbundsnivå. Den fOrsta satsningen blir två dansledarkurser den 7 november. Platserna blir troligen Övermark och Esse.
Trafikskolor i Jakobstad
Ursakerna till uppgången kan vara lättare marknadsföring, bra artister och - det menar många --o ~ra ordning vid danserna.
HALDJN & ROSE
JAKOBSTADS BILSKOLA
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 121.45
Ny kurs börjar varje ·torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
Trafikskola
Norrut har man inte heller haft några större känningar av "dans krisen" . Forsby har haft det som vanligt, dvs. mycket folk - i trak terna av publikrekord - och Lill by har visat en klar uppgång i pub liksiffrorna tack vare en större sats ni~g på bättre program . Aven I Ytteresse torde man vara nöjd med sommarsäsongen.
Sparbankens
BERTEL NYGÄRD
LLEDIGA PLATSER
JOCke
I
··kr l°
, s~ -~ ' an.
Knaggligt Pjelax uf räknar med ungefär ~OO personer per kväll i medeltal på Rörgrund i år. Det ska jämföras - med 7-800 i fjol. l Fagerö har det också gått knaggligt , inte så att man skulle ligga på minus genomgående men i varje fall har det inte blivit något över. - Midsommaren gav förlust i år, berättar Leif Lassfolk i Närpes uf:s styrelse. Och det har inte hänt förr. Idag . är det bingon och biogra fen som står för Närpes uf:s vikti gaste inkomster. - Bäst skulle vi göra det om vi slutade med ungdomsdanserna. Men vi är ju en ungdomsförening och vi tycker vi ska ha en service för ungdomen . N u är det också att notera positi va tecken mitt i krisen. I Karperö är man inne i en uppgång! - Vi har haft ungefät 900 perÖppel hus skall del vara pa lisdagar 1'J- 2 l och riktar sig närmasIIiII ung domen på Kråkhulmen och i Svedcn. O W ASA Teater visar ROCKSHO WEN " Fredag kväll" pi Oxhamns skola wrsdagen den 2Sl okwber lSlSI kL 1'J.00. Friu inträde.
Ungdomsnämnden i Marie hamn lediganslår en tjänst som
UNGDOMS LEDARE
•
i arbetsa vtalsförhållande att se nast den 30 . 10. 1981 kl. 16 .00 sökas hos Ungdomsnämnden, Neptunigatan 23, 22100 Ma . riehamn. Ungdomsledar- eller motsva
rande utbildning erfordras . Sö
kande , som saknar formell
kompetens, kan även komma i
åtanke vid besättande av tjäns . ten. Lön utgår enligt löneklass
y 21-22 . (Grundlön f.n. 3221-3318 mk/mån.) be roende på kompetens. Innan tjänsten tillträds friskhetsintyg förevisas.
bör
Närmare upplysning rörande tjänsten lämnar Ungdomsby rån, tel. 928-13 7<)1. Mariehamn 15. 10. 1981 Ungdomsnämnden i Mariehamn
lån förförsta bostaden Bostads sparpremiekonto
S)!arbankens Plankonto
I4 I
Torsdagen 22. 10 1981
~~~---------------'I
Lördag 24. 10.
Veckans tips:
RIKI SORSA
Dessutom skön dansmusik till
i YTTERMARK O.K. -
Endast tör dig hos oss
KL. 20-01
***
** *
CANARI· A *~~~~~~~~~~
BUSSAR: Wester 19.15, Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax. Ingves: 19.30 Korsnäs, Harrström, 19.45 Töjby, Rangsby, Nämpnäs. Haglund: 20.00 Kaskö, 20.20 Näsby.
KOM och TRIVS
••••••••••••••••• UNGDOMSDANSI
Bussar: Kronlunds fr. Såka kl. 19.00 via Karleby kl. 19.15, Kronoby. . Sjönejdens fr. Vilobacka kl. 19.00, Lillby kl. 19.20, Forsby kl. 19.45 via Bennäs.
* .
UF SVANEN
Lördag 24. 10. kl. 20-01
Dans 'i två sa'l ar
POBEDA JR 1 .RV. Jokik.
HÖSTMÖrE
MARKUS ALLAN &
VAN HAT PARRAT samt
SAARINENS ORK. I
Bussar som tidigare. Bilj. 20"
sänd. l. 11. 81 kl. 13 .00 . Stadgeenliga ärenden. Kaffeservering .
Tre veckor i Bayern fär bara 670 mk I
j OBERSTDORf (DZT) Väsu)'sk· lans populäraste alpby, Oberst
I
I
dorf, lockar j oklOber med åras
billigaste treveckorssemester. för
Alla med! 670 mk får man i 20 dagar rum och
frukost, utflyts- och bergbane
Styrelsen. biljett, fritt inträde tiU simbaD
med vågskvalp . .
Torsdagen 22. 10 1981
5
~~OCiSHÖiv*
ROCK OCH UNGT LIV
i Purmogården tisdagen den 27. 10 kl. 19.00
Inträde endast 10, GRATIS BUSSAR (Sjönejdens):
Nr l : Lepplax (Kruunmie) 17.50, Edsevö (T-market) 18.00,
Sandsund (skolan) 18.10, Sundby (Hlg) 18.20, Bennäs (Hlg)
18.30, Forsby (Hlg) 18.40, Nybränn 18.50.
Nr 2: Kållby (Hlg) 17.50, Ytteresse (Kesoil) 17.55, Bäckby
(Hlg) 18.05 , Överesse (Kjellman & Co) 18 .15, Lappfots (Lapp.
forsboden) 18 .25, Lillby (Esso) 18.45.
HANDIKAPPADE UNGDOMAR (från Pedersöre) VILKA
ÖNSKAR SPECIALTRANSPORT KAN KONTAKTA
U.SEKR. H. KING. TEL. 62 052 (priv. 62 121).
Ungdomsnämnden i Pedersöre
...
....
ORKESTER PARAD!
D PÅ FREDAG är det Orkesterparad igen. På
Waskia, helt traditionsenligt.
D INFÖR paraden presenterar ÖP och A & M, allt
så SÖU:s artist- och musikerförmedling, de öster
bottniska band som spelar dansmusik.
D FYRA SIDOR presentation blir det och på sidan
sju börjar det hela.
D PÅ WASKlA spelar banden i den här ordningen:
liippen. Det var med stora förväntnin- - - - - - - - - - - - - Wasa Tearer: Rockshow Fredag kväll gar som man tog plats i teater salongen för att betitta Wasa med Slappa läppen. Text: Joakim Grorh och Thomas Teaters ungdomssatsning for Wulff. hösten "':"" rockshowen "Fredag Musik: Anders Engström och Mar· kväll med Slappa Läppen". kus Fagerudd. Det har ju snackats så myc Regi: Parrik Drake. ket om den här pjäsen under Medverkande: Srure Ekholm. Chris· hela hösten och nu är den här. rian Fex. Anna Grönblom , Annika Vad var det då som teater Miiros samt musikerna Anders Eng· gänget hade att erbjuda den srröm , Markus Fagerudd, Robert Fors, Ari·Matri I.epistö och Jan Stenhäll. nyfikna premiärpubliken? Jo, det handlade om rock, jätte mycket musik, inte bara tung hårdrock utan en bred musikre pertoar. Men det handlade inte bara om musik. De yttre ramarna for pjäsen var fredag kväU och för äldrafritt. Tillsammans med sina kompisar fIXar Daniel tiU med en fest.
STARKT OCH TUFFT Och vad händer? - Massor, pjä sen tar upp flera heta teman för dagens tonåring. En röd tråd
som går genom pjäsen är män skorelationer: - Hur få kontakt. - Hur ska jag våga . . . Det handlar mycket om sex, men i fOrgrunden står i aUa fall relationerna, och det är bra. Så här efteråt så är det nog främst musiken och sångtexte1na som man kommer ihåg . Macka Fagerudd och Anders Engström har slagit till igen, åter en gång har de två visat vad de går för . Musiken var stark och tuff. Re dig österbottnisk rock.
Tråkigt bara att de välgjorda och raka texterna inte kom till sin fulla rätt de drunknade stundtals i den höga ljudvoly men. Men det man kunde upp· fatta av texterna var bra, och än nu bättre blir det om man skru var ner volymen lite . Ljuseffekterna var också en fin extra krydda som gav showen ett fränt intry~. Det är svårt att lyfta fram någon ur det jämspelta team som job bat fram forestäUningen. Mest gladde kanske musikern Macka Fagerudd, han agerade inte enbart som musiker utan han fick också visa sina talanger på scen. Sture Ekholm gjorde också en sta~k roU som tuff tonåring. Aterstår bara att gratulera Wa sa Teater tiU en ny lyckad sats ning. Fredag kväll med Slappa Läppen var någonting nytt och fräscht, pjäsen intresserar garan terat alla musikdiggare. Det handlar om rock och ungt liv. HANS HORTANS
..
D Varför
Sent omsider har Chiefen dragit vinnarna i det senaste pris krysset, och följande personer blev 30 mk, 20 mk respektive 10 mk rikare: Jan-Åke Nykvist i Nykaabi, Guy Karlsson i Kronoby och Ul la Bäck i Grankulla .
D D D D D D D D D D D
JAMSPELT
_har vi så svårt att umgås med han. dikappade på ett naturligt sätt? Varför blir vi stundom rädda för dem? Det är ett par av de frågor som ställs i Söndagsöppet den 18 oktober. Frågorna går bl.a. till speciaJle· dare Siw Fagerholm och till några handikappade på sommarläger i Jakobstad. Tema för Söndagsöppet är alltså handikapp. Förutom studiodiskus· sionen och besöket på sommarläg· ret får vi träffa Liselott Nydahl i Molpe. Hon lider av diabetes sockersjuka - och berättar om sin sitaution. Eleverna vid dövskolan i Borgå uppför Askungen. Tittarna får uppleva den första delen av pjäsen helt utan ljud . • TV 2 kl. 17.00 pli söndag
I
20.00-20.20 20.20-20.40 20.40-21.00 21.00-21.20 21 .20-21.40 21.40-22.00 22.00-22.20 22.20-22.40 22.40-23.00 23.00-23.20 23.20-23.40
Rock Soap ' supe Zenith Hope Exom Exodus Snad Sound Styrox
Teamet Critic
D Efter denna egentlliga uppspelning spelar Rock Soap, Exodus och Zenith i ovannämnda ordning ca 112 timme per orkester . .
BYTESBILAR VAl HTOAUTOT Fiat 127 .. .. _......... .... ·75
Datsun 100 A farm .............. _ ·73
Opel Kadett Sport ..... .... ·73 Datsun 160 B . . . ....... ... ·73
Ford Taunus 1600 L .. ...... ·73 Vauxhall Victor ·1 äg .. . .... ·73 Sunbeam 1250 . . ...... .... ·73 Rambier American 220........ ·65
dubbla däck, toppsnygg, bes. Volvo 142 .. ........ ..... _.72 Toyota HT 1900 1 äg. fin . ·71 Taunus 1600XL . . . '... . _... ·71 Toyota Corolla Coupe ......... ·73 snygg Toyota HT 1900 ......... ............70
Mazda Capella 616 ......... ·71
Triumph 1360 fin . . . .... ... ·71 Ford Capri ... ..... .... . .. ·69 m.m.
Arctic-eat
I
" .••'0
J
snöskotrar och nya mo· deller Winha samt nytt för i år Kawazaki som vi säljer till verkliga intro duktionspriser, så länge lagret räcker. I lager re dan stort urval beg. snö· skotrar. Nu säljer vi även Honda motorcyklar och reservdelar, samtliga mo deller ~Iager. Beg. MC:n till höstpriser. VÄLKOMMEN!
lad
Hovslagarevagen 3 Tel. 967·16100
Vasa, Olympiagatan 5-7
Tel. 961/120793
""
~
To",lag,n 22. 10 1981
Ö.TERBO~TNISKA PO.T&N----------------------------------------~~--------~~--------------------------~----------------------
6
o
Direkt när man kommer in i Småbönders uf:s lokal blir man medveten om renovering en.
god stil dekorerar dess väggar , me dan man ännu inte hunnit instal lera någon takarmatur. På kökssidan har också en del förändringar gjorrs , bl.a . har vat En stark måldoft irriterar ten och avlopp dragits in , vilket näsan och ögon som bevis på underlättar mycket vid olika fester och danser. . att allting är nymålat. El-värme har installerats i den För att börja från början , så var det nedre våningen, vilket garanterar egentligen kommunens ungdoms en jämn och fin atmosfär. nämnd som satte igång det hela . . Upp till övre våningen går man Föreningens verksamhetsunder tyst och mjukt på den tjocka mat stöd skul.le ha äventyrats om ingen tan , med "guldkanter" . Här uppe större aktivitet hade kunnat skön har golvet slipats och lackerats , Jas. väggarna och taket är nymålade Det fanns ett litet men - uf-lo och så har man nya takarmaturer kalen var inte i bästa skick utan be högt under taket. hövde en grundlig renovering .
o
D Talkotävlan! Föreningen ansökte om renove ringsbidrag och fick sig tilldelad en summa som täckte en del av kost naderna. Största delen av renoveringen skedde på talko på ett ganska fi nurligt vis . Småbönders som består av ett ganska stort antal gårdsgrup per hade talkodagar gårdsgrupp
D Allt klart till jubileet
Under det jag besökte uf-Iokalen var inte scenen ännu färdig, men man lovar att till jubileet skall allt vara klart. Så nära klart var scenen i alla fall att man kunde improvisera fram en ny revysketch . .Allt detta talkoarbete har nästan uteslutet gjorrs på d agtid p .g .a. VI S . Det gav upphov till en slags täv bristande belysning i lokalen . Det ling . Ingen grupp ville vara sämre har hänt att någon börjat talkojob än den andra och renoveringen ha redan på förmiddagen ! Ortens bank har i och med sin framskred i snabb takt . Redan i fjol målades lokalen utvändigt och egen renovering donerat en del be nu i sommar och höst även invän gagnade skåp , stolar och en soffa och på detta vis understött före digt. I den nedre våningen har man ningen . Byns marthor har donerat en byggt mi toaletter, serveringsrum met har fått sig en ansenlig an trasmatta som skall lottas Ut till siktslyftning. Träpanel i gammal förmån för uf-Iokalen .
• Det mest~ är redan k1Prt i Småbönders. uflokal - utom scenen, där det ä,mu finns en hel del bråte. Men ~ till invi~nin~sbahian i samband med föreningens 50-års;ubileum den 31:a dennes skall allt vara klart.
D Hela byn med . Man kan med andra ord säga att hela byn, både yngre och äldre är engagerade i renoveringen . Sen när det hela är över och uf lokalen är i gott skick kan den bör ja hysa en del aktiviteter. På den sidan tänker ungdomsfö reningen absolut inte ligga ~gt. Det kommer att bli fotokurs , pin gis , pidro, disco och kanske en konsert a lå " kaffe med bulla och musik" . Serveringsrummet kommer att bli ett s.k. allaktivitetsrum där en del av byns förmågor kommer att spela på en del olika instrument . Den 31 oktober skall lokalen va ra i gOtt skick, för att ta emot jubi leumsdeltagarna som kommer för att avfira 50-åringen Småbönders
uf. BILD OCH TEXT: GREGER BYSKATA
• Vilopaus i serveringsrummet, som så småningom skall ge ortens musikförmågor mö;ligheter att öva.
• Inte så iUa sagt att det är för dåli-gt med talko andan i Näsby-området. POSITIVT Därför gick man ut i centrum och frågade ett femtital personer om deras inställning. • På den allmänna frågan om in ställningen till att ställa upp och taJkojobba svarade 70 procent ja. När det gällde uttryckligen gamla kommungården var de flesta också positiva till att ställa upp. · Resultatet är naturligtvis inte mera än en fingervisning, men klart är att de flesta ändå inte är negativa till frivilliga arbetsinsat ser. Talkorundfrågan är en del av Söff-projektet. Man har försökt få fram en helhetsbild av allhuspro blemet i kommuncentrum . Man har beskrivit olika tänkbara aktivi teter. vilka behov som finns och så vidare . En utredning över antalet ung domar i centrumområdet har också gjorts. Den visar att i Näsby, Finby och Kalax finns totalt 975 ungdo mar i åldern 7-24 år. Av dem är 106 finskspråkiga . En intressant uppgift är att den lägsta åldersgruppen, 7-11 år , är så välrepresenterad . Hela 304 av de 975 finns i den gruppen , och det förs fram som en viktig orsak till att man börjar ordna med ordent liga utrymmen . Den yngsta ålders gruppen är en väldigt " stationär" grupp, som behöver verksamhet nära hemmet.
SKAPANDE Nu finns det i och för sej en del ut rymmen i centrum , Närpesgården till exempel , men bland dem som arbetar för allaktivitetshuset menar man att utrymmena inte är ända målsenliga . - Vi skulle behöva " oömma " utrymmen, säjer Lisbeth Saxberg . Det handlar i första hand om nå got för det "m an kunde kalla ska pande verksamhet. Utrymmen som vore något av "verkstäder" ' och där man kan lämna fram pry lar från gång till gång . Närpesgården dl exempel är in-
Röster
ur mängden D Kvinna, 23 år, Näsby: - Bra prof'ekt - får ungdo marna aktiverade. Det behövs någon annan samlingsplats än barerna.
D Kvinna, 40 år, Finby: - Bort med skrä/Jet! Inget att satsa på, kommunen måste be tala.
D Man, 15 år, Näsby: .- Bättre om ungdomen kom· mer di~: Större fritidssysselsätt ning. Ar intresserad. D Kvinna, 30 år, Näsby: - Svinaktigt alt riva huset. Ungdomarna borde fås bort från simhallen där dom hän ger. D Man, 35 år, ?: - Rivas bort och med träet skall man bygga ett nytt hus. Varför arrangerar man inte aktiviteter här i Närpesgården?
te bra i det avseendet , och dess utom är utrymmena mycket upp tagna . I allhusplanerna har man taJat om utrymmen som hobbyverk stad , keramikverkstad, musikverk stad , måJningslinje och utställ ningslokal , fotolaborawrium . väv ningsrum . textiIrum, rum för fin smide och ett allmänt samlings rum . Bakom projektet Gamla Kom mungården står ungdomsnämn den, kulturnämnden , nykterhets nämnden , MI-direktionen, skol musikkåren , konsrklubben och fo toklubben Focus . Tekniska nämnden i kommu nen har föreslagit rivning . Det lyc kades man stoppa i fullmäktige. JUSt nu är problemet föremål för utredning . Det ska tilläggas an andra alternativ än kommungår den också övervägs . BERTEL NYGÅRD
1111111111111 UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~ah ~~ UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU 11111111111111111'11111111111 1111'11'1
ÖP och A & M presenterar
16 bra sätt att göra dansen lyckad.
111111I1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111111111111111111111111111111
1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I111111111111111111111111111111
.~.
1111111111111111111111111111111111111111111111111'11111111111 ~ W3Ht)
CfXJ(jfP 1I111111UIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII
J_
1011111111111111111111111,1111111111111111111111111111 111111111111111 {Jpcx:h
9HfM pmen/emr: 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
-.
..
~
~
111111111'111111111111111'111 111111111 U111111111111111111 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIU1111111
f
11I1111I11I1I111I1111I11I111I1I1111I11I1I111I1111I1I11I1I1I~aV 9W'tl ~~ 1111110111111111111111111111111111111111111111111111111111111
Vill du prenumerera påÖP?
(Det kostar bara 50 mk för hela 1\ >82 . Och då få r du resten av 1981 på köpet!) Fyll i ~~pongen . och posta den till SOU. Handelsesplana den 10 J . 05100 VASA 10. El, kr ring %1-113 5?2/Bror eller %2-41 221/ Hans Honans
Jag prenumererar på ÖP
o
hela 1982 O första halvåret 1982
och betalar in 50 respektive 30 mark när jag får faktura .
Namn: ........... ................. .
Adress : ... _. _..... .. ... .. ... .. ... . ..
II111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
-. ~
I 11 I--------------------------------------------------------~~--~------------------------------------- ~NISKA POSTE! Tond.gen 22. 10 1981
_
Hur blir det med
Malaxbiografen?
- Vi vill veta nu hur vi ska ha det! - Vi måste få reda på vad fullmäktigeledamöterna tyck er. Hur vi ska ha det med bland annat biografen och idroushallen. Så resonerar man inom ung doms- och idrousnämnderna i Malax och kallar till diskus sionsmöte i Bygdegården in kommande onsdag. "Fritiden i Malax" är rubri ken för diskussionen . Det handlar allts:l om fritidsfr:lgor na i Stort. men självfallet kommer biografplanerna och idrottshallen att St:l i centrum. Frågorna är ak tuella eftersom det är budgetrider. - Vi befarar aH inställningen bland fullmäktigeledamöterna in te överlag är s:l positiv, säjer Lars Göran Sperring som har varit p:l drivande kraft i biograffrågan . I och för sej finns det eH positivt be slut fdn tidigare , och biografen finns med i utvecklingsplanen . Fullmäktige har sagt ja till anslag för 1982 och 1983, vardera p:l 150 000 mark. Men det är kärva ti der, och kommunen har ekono miska problem.
O Öppet. .. - Beslutet att ta med pengarna i planen kunde f:'is med via enkel majoritet. Nu gäller det budgeten, och ,d:l ska det vara kvalificerad majoritet. För all man ska f:l reda p:l in ställningen har samtliga fullmäkti geledamöter och suppleanter kal Jats till de barren i Bygdegården. - Det var förra fullmäktige som tog in ' biografen i planen, säjer ungdomssekreterare Stig Lund qvist och menar all det är en öp pen fråga hur nuvarande fullmäk tige ställer sej. - Diskussionerna har g:ltt höga inför budgetbehandlingen , säjer Sperring . Nu m:'iste vi f:l veta hur det ligger till för att kunna gå vida re med planeringen. Det finns en arbetsgrupp speci ellt tillsatt för biograffdgan. Pla nerna har också diskuterats mycket inom styrelsen för Aminne folk park. . Folkparksstyrelsen har ett pnn cipbeslut på att de fyra ~~dlems föreningarna (Malax uf, Overma lax uf Uf Strimman och Malax IF) ska d~iva en kommande biograf. Medlemsföreningarna har alla sagt Sill ja, och Malax uf har dessutom beslutat att för en symbolisk sum ma hyra ut sin tomt mitt emOt Bygdeg:lrden. Formerna för biografadministra tionen är en öppen' fr:lga, men man har funderat p:l arr bilda ett fastighets-Ab . De fyra föreningar na skulle ha fyra andelar , och dess utom har man tänkt sej att eventu ella affärsidkare i samma hus skul le erbjudas andelar.
oFöreningsansvar
I
BIO 16. 10 "Petaiax . Ufo 17. 10 Biörköby. Ufo
Kl 18.15 EN STORSTADS KILLE
Kl 19.30 S~KSYSTRARNAS
§Q<SERVIC _
• - Biografmotståndarna ta lar om att vi drar hit sex- och vtildsfilmer. De finns redan här! Vad säi;" om detta att en privatperson åker omkring och visar "Sjuksystrarnas sexservi ce "}. Sperrinf! menar att malax biografen inte ska behöva bli någon porrbiograf: (Annonsen ur Vbl förra veckan) • Lars-Göran Sperring och Stig Lundqvist på den mark som hop peligen ska härbärgera den kommande Ma/iu-biografen. I bak grunden syns det gamla Ma/iu-cafeet som ska rivas för att bereda napp. Det gäller en person som vill plats för parkeringsplats. stana en grillki{)Sk.
NYTT
biograf kunde vara ett sätt alt an surerar en del också efter statens vända pengarna förnuftigt . • • MODEBYXOR censur. . . Ungdomsnämnden tillsatte en Även om en del är kritiska , finns arbetsgrupp , och planerna har rul det ett positivt gensvar ocks:l, ib i flanell, bredspårig lat vidare. . land på oväntat h:lll . manchester och rutigt - Nu diskuterar man pl sina - Det ger oss ett ansvar att se ylletyg. håll väldigt mycket mot biograf till att vi inre kommer att visa det I?lanerna. Man skyller pl att det allra värsta, menar Sperring. Fina denimjeans Resten av ansvaret skulle falla på inte kommer att löna sej, och man Den andra stora fr:lgan, idrotts de fyra föreningarna i Aminne' vill ge sken av att vi skulle dra hit til~ special· hallen, har i och för sej ingenting pns , folkpark. Och det var på sätt och en massa sex- och våldsfilmer . Det med biografbygget att göra . Den vis med Aminne det började . verkar som man skulle ha videode ska byggas i Pixne, men den tas batten i tankarna. upp som diskussionsämne Vid sam Soccrine: berättar att han satt på ma tillfälle den 28 oktober. biografen Gloria i Vasa en kväll . A D' Det var ungefär ett dussin lskådare BERTEL NYG RO och hälften av dem var malaxbor. - Men för det första är lönsamhe I ' Det blev en tankeställare , och ur ten vår uppgift att sköta . Går det M ":' ..~ '. . . j detta utvecklades biografplanerna. med förlust är det föreningarnas : . . . .. ,Svarvade trapp- och verandastolpar A - Det blev aktuellt ungefär sak. För det andra finns våldet och J I I . I samtidigt som nöjesskatten slopa porren redan här, på bio och i te l" I l' i (Veranda.stolpar kan l.~vereras i längder . . • . des. För Aminnes vidkommande ve, och jag tror nog inte al! vi skul : enligt kundens onskemål) innebar det 100000 mark " extra" le llta det här bli till någon porr i l !I I _1_'_in_k_om_st_er..:,.,_o_ch.......:..ja...:;g:.....t-.:.y_ck_te_a_tt_e_n__ b_l·o.:::.gr_a_f._V_i_k_a_nn....;og;;;......lo_va__ at_t_vi_c_en_-_ ~-----:' ~ ,L-l De 300 000 som kommunens utvecklingsplan talar om , skulle innebära ungefär 25 procent av to talsumman . Från Filmstiftelsen har man hön att det kan gl att fl 150000 i Iw, plus eventuellt yt tedigare stöd.
r, i
Lönsamhet?
125
,'t}j: ") W
HUSBYGGARE
\! \
'1-1'
l,"
~AN~
KEITTIOKALUSTEET • KÖKSINREDNINGAR •
Nu har bokvågen kommit till Finland.
_ Linda har nu 3 helt nya modeller i bok och en Exclu sive-modell i vitmål. _ _.!I.b~~
NYA 1t-tIDIVIDUELLA DÖRRN.10DELLER
r~"
r--/'-.-.I..,""""
'"
- ...• 1"---;'
KOM OCH BEK.ANTA ER, ni finner goda lösningar -- ÄVEN I PRISVÄG.
OY E. LINDELL IIB 64320 Dagsmark tel. 962-24302
BOTNIA-BYGGKONSULT 64200 Närpes tel. 962-41447
d II Mycket omtyc ta mo e er Träsvarveri
i \l \
n
LINDA-KÖK Karperövägen 6!5610 Smedsby tE!L 961-221997
SMEDS & ENA Kållby tel. 967·67151 Ytteresse tel: 967-67 61
'H ,
l
MM san~u~Q9oE~~885 ~~ r
BYGGARE!
Hos oss får du trävaror för bygget -
bl.a .
• PANELER • LISTER Bra kvalitet till förmånliga priser, t.ex . Ytterpanel TPV 19x110 mm - vi finns inom räckhåll
1,70/1m
SVARVARS TRÄVARUHANDEL
• ANLAN'DIA
• LAPONI.A·VISA • LAPONU\·BOK · • EXCLUSI\VE
i\ I
k
Nykarleby, tel. 20978
- ...k-.
'l~.
Torsdagen 22. 10 1981
~!!!===PO&T=EN--------=----=-~---~----112 I
• Holländskproducerade yachter från H. W. de Voogt & Zoon C. V. Bilderna ur tidningen Prestige, som utges av Rivierans lyxhotell. Dethär är typiska båtar i Antibes ' yachthamn.
D Vi befinner oss mitt emellan Casinot och Hote! de Paris.
D Det var här aUt startade då Monaeos härskare Karl III 1861
grundlade Societe des Bains de Mer, som skulle idka hazard
spelsverksamheten.
D Riktigt fart på kommersen blev det 1863 då Francois Blanc,
finansgeni och administrativ trollkonstnär - nyligen utvisad
från kurorten Homburg i Preussen - tog över.
D Man byggd~ Casino, flere hotell och järnvägen blev för
längd från Nice till Monaco.
medvetna huvuden skymtar en stund tydligt under en lykta , po· mada , juveler och hårband. Parfy men griper kring sej med brisons fingr ar. Kring de värdefullaste bilarna
Uterestaurang på terassen i svag midnambris bland häckar och blommor . Ett bord med tre män med glänsande hAr, mittbena, bruna pannor och raka näsor, till sammans med en thailändska som hela tiden böjer huvudet bakåt och skakar på sitt Unga hAr . Lutade över bordet står musi kanter' med fiol och dragspel. En blåsvart Rolls lämnar aven ung kvinna vid hoteUtrappan. Hon går bon till sin öppna bil och kör bort, väl medveten om alla ny fikna blickar hon får.
Hotel de Paris anses tillsammans Men kvällen sänker ett förskö med Savoy i London och Ritz i Pa· nanc\e skimmer över massturis ris höra till världens fem förnämsta mens slagfält . Nu efter midnatt ..,.., hotell. kommer Rolls Roysarna krypande, V'" ända fram till Casinot och hotell-~ trappan . Som- tysta ; SYilfU o~h guldglänsande skalbaggar öppnar Och det slår oss hur overklig denna de sina metalliska vingar och släp värld är. Hur sjuk och onödig . Ett samlas snabbt sm~ människomas- land som lever .och blomstrar på Och sedan har begreppet Monaco per ut glittrande mäniskor. Oe släpande kjol arna, mörka sor. dekadenta varelsers konstgjorda rullat över världen. Hit lyckades behov . kostymerna och de långsamma , Vi går förbi Hotel dePatis . - man få Europas berömdheter till spelborden och badstränderna. Och världen fascinerades av histo • BildemIl är tagna ur La Societe des Bains de Mers händelsebrosch.'Yr för 1.7.-30.9. Lyx i kubik. rier om hur mycket furst den och den förlorat på rulett, utan att hö ja på ögonbrynet , eller om hur någon exotisk shejk sprängt ban ken , och man fått fälla det svarta skynket över spelbordet. Parallellt med denna verksam· het har Monaco marknadsförts som festival- och kongressarrangör nummer ett . Red an kring 1910 höll man flygplans- och motorbåts utställningar här.
Rikedom eller ruin
Men genom åren har framför allt historietn a kring Casinot om rikedom och nederlag , skönhet och begär , kun nat fylla många voly mer.
Rolls Royce, pomada och glitter Och nu ' På dagen en evig ström av bussar (,c h turister som kommer hit för att i ä ~ in beskärda del av legenderna. KarnerOi oc h solglasögon . enarma le bandi le r och svettiga t-skjortor.
Sjuk värld
Här gäller regeln : Ju rikare män niskorna är ,. desto onödigare tjäns ter och aitiklar kan man sälja åt dem.
Diamantgolfbollar och guldlejon I vårt sinne går vi igenom delar av den overkliga världen vi sett längs den Franska Rivieran . Gigatan Grey Street i Cannes under det modernaste lyxhotellet Gray d' Al bion . Här finner man rese väskor i krokodilskinn , pris bonAt 6000 Fr. Guldpennor med diamantordna ment, golfbollar med guld och diamanter; trevliga för spish yllan där hemma , eller som trofe åt bäs ta vänner. " Happy Diamonds" , arm bandsur där urtavlan är täckt med lösa diamanter. Skall man finna siffrorna, får man skaka lösgodset åt sidan . Rikedom ger tid. Cartiers affär med pärlemorkloc· kor, damantprydda, rubindiadem , rakhyvlar och -borstar i silver och platina, o .s. v. i en ändlös rad . Pris lapparna är svängda uppochned . Den som handlar här fdgar ej efter priser . Och för att komma in får man tryc ka på en diskret knapp . Vi vrider på huvuden och försö ker hitta en prislapp man glömt att vända . Finner en: 45.000 Fr. I lap pens ända ett tjockt armband i tvinnat guld med ett solitt lejon huvud med diamanter i manen .
Marmelad eldorado Rivieran har marmelad på hjärnan . Och det är inga små trista gröna kul or man vill sälja , utan t.ex. ana nasmarmelad skall helst konsume ras i samma storlek som en äkta ananas . Päron- äppel - och jord gubbsmarmelad likas;!. Det äckligaste vi fann i marme
Torsdagen 22. 10 1981
- Man måste vara ung för att våga satsa så som vi här på ETC har satsat. - När man blir äldre behöver man mer pengar, och det går inte att ha för stora anspråk om man ska göra en tidning som ETC. ladväg, var i Cannes på shopping gatan Rue d'Antibes. En marme ladfruktkorg ca 120 cm hög och full med fruktmarmelad i skala 1: l. Bara synen kunde rubba mine ralbalansen i kroppen. Vi längtade faktiskt mera efter saltgurka än marmelad där vi stod. Men även får sådana här pro dukter finns väl en marknad. Som presumtiv kund kan vi tänka oss en gammal man som grips aven sista Lolita-kärlek tiU en l2-åring och köper korgen til,l henne (och hela hennes släkt). Kanske den största svagheten: Då man måste låta pengarna tala för en själv.
Di Nils (Nisse) Classon, 23 år, är en av de unga journalisterna bakom den omtalade tidningen ETC. Tidningen som försöker vara seriös utan att bli trå kig. Tidningen som har väckt uppmärksamhet, inte minst - och natur ligtvis! - för porråtalet nyligen.
Världen genom tonicbubblor
D Om vanliga tidningar säjer Nisse Classon så här: - De vill inte informe ra. De är gjorda för snabbläsning. De vill inte berätta, inte använda språket. Men språket är ju det enda vi har, det som skiljer oss från djuren!
I Antibes småbåEshamn mellan Fort Carre"och-den_gamla staden, finner man gräddan av"yaChterna i Europa. Som tagna ur en James Bond-film. Man hör fioler och trumpeter och ser gamla, blåa grekiska sund, '. gröna öar med sockerbitshus. Långa, vita med glänsande beslag av mässing och stål, salonger med vita trappor, bUa mattor och tavlor med sjömotiv . Partyn på akterdäck, förmid dagscocktailar bland lättklädda kvinnor och män, underliga hund ar och dörrmatta vid landgången. Rollsarnas surr och människornas fnitter i värmen. De rätta t-skjortorna till de rätta tiderna på de rätta ställen.
Bee-Gees
oc.h WC-papper
Vi tittade närmare på Robert Stig woods "Sabrina" (mannen bak Bee Gees' och Travoltas musik och film). Registrerad i St Tropez och värderad till ca 15 miljoner mk. Maskinen byggd hos Hitlers ka nonmakare Krupp 1929 och i strå lande skick. Satellitnavigering i toppen och vinkällare i kölsvinet (? ?). Driftkostnaderna går på knappa 4,).000 mk per dygn. Det är vid dylika tillfällen man grips av kontrasterna i världen. I MTV gör man reklam för parfyme rat toalettpapper med sju olika sor ters blomsterdekorationer . - Vilken är din favoritblom ma? Medan hundratals miljoner människor på samma klot aldrig ens hörtom något sådant som WC papper eller Men gin tonicen känns så sval i handen och solen sparkar gyllene i de uppstigande bubblorna. Som små ballonger färgar de din fantasi och får dej att glömma olustighe terna. KIM CASEN
wc.
D Tidningen som upp fattas som ett alternativ. • .ETC-samlagsiourn~1 blev uppmiirksammad - och åtalad för barnpo" - och sedermera frikänd. Vilket gav upphov till en tidning ,'Kärlek inför rätta".
Schlager - rockt"d .
u1~' Veckorevy~ ~%~n. ETC -
skrivs av
a tre är aktu 11 unga. Sitt första år och be dad: Schlager har överl Rock'k re ar n u evr "Id' mUSI till Rockkult materialet från k~ l uppmärksammad u~. ETC. har blivit ar e snummer och .. ' Inte mInst LIco"rSUt . 'dn' tl Ing V k' ar numera en vecko_ c • . er orevyn h laga tran 6 ar rasat up . . ca 0.000 till 125 000 pat I upp_ år! pa ett halv. Alla tre .. gors a v eller c.. Alla tre p Lor un~a
_ _1_5.. 10 och 2~s~~teras i ÖP: 08. '10,
.
ETC vill berätta - om vad? - Iden är att göra en snygg och lättläst tidning som ska läsas a v många människor. Det är viktigt att tidningen är snygg, bild och text är lika viktiga. Det är dyrt att köpa bra bilder, men vi tror att folk vill ha kvalitet. - Vi vill vara en läsvärd bildtid ning, en radikal sådan, en socialis tisk tidning.
Motverka gängse bilder
r
en~t:id:nt'ng~sot ~~ ~ m~~~~~~~~~~';'r,
• Går det att göra ETC är en rätt okänd tidning i Fin land. Den kommer ut en gång i it/te är som någon annan?· månaden - men blir snart vecko _ Det går ihop ekonomiskt men tidning - den har funnits i fem år inte mer, säjer Nisse. Vi har och den har blivit uppmärksarr. 23 000 prenumeranter _ 50 av mad för en del temanummer. Man har skrivit" avvikande" om Japan, dem i Finland - och vi säljer 20 000 lösnummer.. Tidningen ägs man har haft ett sovjetnummer, av dom som jobbar med den. Vi och man har gett ut en "samlags har ett aktiebolag, men vi äger inte Journal" . aktierna personligen utan det finns - Det är viktigt med temanum en förening för det som vi är med i mer, men vi vill nog i huvudsak som enskilda medlemmar. vara en blandad tidning med olika saker i. Iden med japannumret var • Varifrån kommer iden? Finns att motverka den gängse bilden av det några förebilder? Japan, föreställningen om den ly - Nej, vi gör vår egen tidning. diga japanska arbetaren. Vi viUe få Men naturligtvis har vi hämtat fram en motbild av Japan. ideer från olika håll. En tidning - Motbilder är något vi alltid ·som vi kastat ögonen på är en som vill ta fram. Så var det också med hette Arbeiterillusuiene Zeitung sovjetnumret. Vi tog fram nya syn och gavs ut på 30-talet i Tyskland. punkter på Sovjet och ville framför Vi har tagit till oss deras ide att in allt skriva om något annat än rys te ge ut en panitidning utan en skräcken som är så utbredd i Sveri tidning som riktar sej tiU många ge. människor. Med litteratur, med
med humor. Vi har tagit till oss iden och försöker anpassa den till 80-ta let. - När man är socialist på 80-ta let får man anpassa sej tiU den värld som finns nu, radio, teve.
Socialistisk eller frisinnad? ETC deklarerade sej medvetet som en socialistisk tidning. När man lä ser den får man kanske lika mycket ett intryck av att det frisinnade är viktigt, att man inte ska hänga upp sej på politiska hänsyn utan berätta rakt på sak. - Vi förklarar oss som socialis tiska, och vi tror inte an det be gränsar läsekretsen. Över hälften av svenska folket röstar ju socialis tiskt, och vi har dessutom många läsare också i andra läger. Det tyck er jag är bra, även om vi mest vän
der oss till folk på vänsterhåll. - Det räcker inte att vara bara frisinnad. Man kan ju se sej om kring i Europa. Vad är det för in dustri som expanderar mest av al la? Det är försvarsindustrin. Folk som har pengar investerar dom' i försvarsindustrin - och i arbets löshet. Det räcker inte att vara fri sinnad för att ändra på det, utan det kräver en omvandling av hela samhället.
• Hur ser man i vänsterkretsar på ETC? Är ni illa sedda? - Det tror jag inte. Många läser oss och jobbar med ETC. Det är klart att dom kinatrogna inte tyck er om oss då vi kritiserar Kina. Och dom moskvatrogna reagerar nega tivt då vi skriver för mycket om Po len. - Men vi tycker att både det som händer i Polen, O('h det som händer i El Salvador är viktigt. Därför skriver vi om det.
Övergång till veckotidning ETC blir veckotidning från och med nästa år. Det betyder åter en stor satsmng. - Vi sk~ anställa 10 personer, och det är eftersökta jobb. Vi har redan över 200 intresserade. Vi ska börja sälja tidningen i Finland nu också. - Veckotidning blir vi därför att det ger möjligheter att på ett effektivare sätt ingripa i debatten. Vi vill bli en hetare tidning. - Redan nu har vi betytt en del för debatten. Till exempel i dis kussionen om P-sprutan Depopro-
Fortsättning på nästa sida!
- "'§:
_ _
'~j
1
1
14
POSTE~N~i2Si!2Sm52S<~i2Si!!2S~m<S2!;CSC2i25(S252252Si!S2!i2Si!2S~5254<S2!j(S(!2S;>S2S2Si'2;25i!2i~25i!2;25i!52!i2Si!25i!2~2i25C2S?252!ii~ii!SC2Si!252!ii!52!ii!SC2Si!252Si!S2!iC5i!2Si!2I2Si~~5i5~
rc;rO:an) ' 'ÖSTERBOTTNISKA
r_OrSdagen22.101981
____________
~
Hänt sen sist ••• och en t i t t framåt...
Kultur i Kronoby
Barn - och tonårsledarkurs gav varaktiga kontakter
Vilka problem har föreningarmi i kommu1l1!11? Vad vdntar sig föreningarna av kommunens styran de? Är den kommunala bidragsfördelningen till före T/ingarna rättvis? Hur ska uppgifterna fördelas mellan föreningarna och kommunens fritidsniimnder? Hur kan nämnderna förbdttra sin verksamhet?
o Under veckoslutet var ett tOnars- och barnledarsbp , Han gav också kursdeltagarna möj tjugotal barn- och tomJrsle dare samhde till kurs i lighet att delta i diskussionen oc h utbyta åsikter och erfaren SOFF, Yttermark,
heter. Under söndagen berättade Som "dragare" för kur Kerstin Hindsberg om verk sen fungerade sOU:s in samhetsplanering och gav kon struktör i Syösterbotten, kreta exempel på verksamhets Hans Hortans. former för barn- och tOnårs Här gör några av kursdeltagarna en s,k. "naturruta ". grupper. Honans sade i sitt av Hans Övriga föreläsare på kursen var fältledare Kenth Storm från slurningsanförande a(( han hoppades al! de konrakter som Korsholm och Kemin Hinds berg som till vardags jobbar han fått till förenin~ns ledare under kursen skulle bli varak hos Finlands svenska scouter. Psykolog Birgitta Nissinen [lga, - Jag hoppas kunna följa fdn Närpes höll också en kon upp verksamheten i förening inledning kring temat tonårs arna under hösten, psykologi, Hon gav också kurs I månadsskiftet får tonårs le deltagarna chansen att fundera på sina roller som gruppledare , darna en ny möjlijthet al! Häf fEMTE ringen har hållit Fjalar Ingo '(Skatila) och Peter Lördagens program fylldes fas - då ordnas nämligen Ton sitt årsmöte i en varm Replot Vestergård (Petsmo), till största delen av Kenth årstinget på Lappfjärds folk lokal, Ett · uetriotal personer Storm som pratade allmänt om högskola, valde MalS lövdahl till ordfor O UTÖVER detta godkändes ande for ännu ett år , ett forslag till ändring av stad garna, de som finns är gamla, Övriga valda: Gunilla Mynt Gammaldansfördelningen ti (Replot), Dan Orndahl (Hel gick bra, singby), Kenth Storm (Smeds Medlemsavgifterna for man når fram till ett system för by) , Susan KLemelS (SoIf), fortSätt,~r, Efter den första kur- att spela teater, \ 81-82 kunde man inte enas Glenn Mattas (SmedsbyJ, Ken om varför styreLsen fick i upp len i SOU:s "årslå,nga teaterur- • Olika Säll att '<pela teater: neth Finne (Vallvik), Ann drag att bestämma om grun bildning", den i Overesse, föl - diskussioner och improvisatio jer nu "klass 2" i Vörå över ner. Katrin Back (Lskmo), Jan-Peter derna for avgiften samt även Sandqvist (Södra Vallgrund), uppbära den samma, veckoslutet. Rubriken är "Vad • Skådespelarens uttrycksme del med konkreta exempel geär teater?" Stina Ågren och Mischa Hie- nom improvisationer, till också_ tanen leder kursen, och de • Tillämpning av det man lärt blir det också i Lappfjärd , Det Buss från hela Stor K:stad
hoppas på fler dellJlgare än for- sig på ett skrivet material : är ungdomsnämnden som ar utlovas den 27 november.
ra gången, då ett dussintal "Scapinos rackartyg" av MoLierangerar en parad för band som mÖHe u pp re , I Lappfjärd ordnas en tonårs inte är etablerade, Ur programmet: samling den 18 november_ Börjar klockan 10 på lörda AJkemedia, Kari Talas yh Samiingen inleds med en, frå • Kort teoridel om olika be gen och slutar klockan 16 på t ye, Titanik (från Korsnäs) och getävling och sen spelar SOFF ståndsdelar i teatern och hur söndagen, Oktavia ska lira, kanske några elever pjäsen "Fri~örelsen" ,
o
o
Mats Lövdahl fortsätter som ordförande i femte ringen
o
Teaterkurserna
D Orkesterparad
o
BLAND annat dessa frågor ska diskuteras i Kronoby sam lingshus ONSDAGEN DEN 28 OKTO BER kl. 1930, Ledare för diskussionen är ungdomsnämndens ordföran de Clas-Henrik Forss , Diskus sionsledare är Boy Wistbacka (föreningsrepresentant) och kommundirektör Gösta Sven felt , Representanter för , ung domsnämnden, kulturnämn
den, nykterhetsnämnden och
medborgarinstitutet finns på pla tS för alt ta emOl ideer, öns kemål och kriti k,
Som exempel på praktisk fö reningsverksamhet uppträder Kronoby Folkdanslag med el[ par danser och j<ronoby f010 klubb visar en serie diabilder.
:J BLAND återsrående pro grampunkter i den nordiska man kulturmåIladen kan plocka : • M,A, Numminen och Pedro Hietanen turnerar i lågsta dieskolorna samt ger konsert i Kronoby samlingshus fre dag 30, 10, kl. 20,00 , • Småbönders uf firar 50-års jubileum, lördag 31. 10, kl. 19,00 i Småbönders u f:s lo kal,
D Ohoj VII-ringare! ! Så var det då åter dllgs för den traditionella orkesterpara den på restaurang Waskia i Va sa. VII-ringen ordnar med buss till paraden precis som i fjol. Kostnaderna for bussen belJllas sen av de föreningar som åker med bussen, Ing,-es Bussar kör enligt fOl jande ridtabell: Rangsby 17,45, Nämpnäs 18,00. Pjelax 18 ,20, Näsby busstati()n 18,30, Yllermark 18,35, Overmark
18.45, Pönom 19_00 , Framme vid Waskia är bussen ca, 19,35, Bussresenärerna kommer sen överens om tidpunkren för hemresan från Waskia .
1:"... .
"Redan nu har vz betytt en hel del för debatten" vera, som vi var först med all skriva om i Sverige, Det är alltså så all Socialstyrelsen har godkänt den här P-sprutan trolS att den diskute ras i hela väStvärlden och är förbju den i USA, Den är ursprungligen
tänkt för män, men männen blev
impotenta så man satsade på kvin norna i sräIlet , - Mot hela kvinnorörelsen och alla poliriska kvinno-organisatio ner i Sverige fallade Socialsryrelsen Sill beslut. Och man har gåll ut och angripit ETC för art vi skrivit om der här. Vi var i reve och för klarade vår inställning, Det visar aH vi börjar kunna ingripa i debar ren,
diskutera porråraler. Han menar
al! det finns viktigare saker i vår
värld, och an der är typiskt att just
en sån här sak observeras så myck
er.
• Vem läser ETC? - Det är blandar, reor jag, Mesr handlar der väl om unga männi skor, och vi har säkert också många läsare i 68-generationen , Men även pensionärer läser ETC. Vi försöker låra bli an tänka oss ridningen för någon särskild målgrupp , Vi vän der oss rill alla, Vi går ju ut på tid ningsmarknaden, . i tidningssrån den, så vi måsre vara en ridning som syns bland andra tidningar. Och ha aniklar som vi själva skulle vilja läsa ,
är . inte lika poliriskt som i ETC. Det är mera veckotidningsliknan de fasr med kvaliter.
åker ut. Vi vet vad vi ska göra när vi kommer fram,
Utmärkande för ETC är att man - rrolS de förhållandevis små re surserna - reser mycket. Orsaken är, menar Nisse. att der är vikrigt att se saker och ting med egna ögon,
- Det ska bli , Vi har inte skrivit nästan nånring om Finland hittills, så vi måste enkelt göra något snart, Vi vill ha läsare i finland,
Samlags journal • Ni ger också ut en ETC/ourna!. I fråga om ETCs samlagsjournal blev der lindrigr sagr också fråga om "ingripande", Der blev åtal för barnporr - dock med friande dom småningom, Nisse vill inre
Vad dr det? - Der är ett komplement och ert experiment. Ett försök att göra en underhålJningsridning som kom mer varannan månad, Materialet
Vi har inte stora resurser, men vi jobbar effektivr ändå, för vi är vä}digt väl förberedda när vi
• Temanummer på Finland?
- Och så är det ju så att fin landssvenskarna skriver bättre svenska än vi svenskar. , ' Nils Classon fungerar både som redakrör och reporter. Han sitter i
en rörig redaktionslokal och I~er inkommet material, men skriver också rärt mycket själv, Helst vill han vara reporter. --:- Jag skulle nog helst resa värl den runr, egentligen , Jag har gjOrt reportage från olika ställen, Saha ra, Frankrike, England, För en tid sedan kom jag hem från England och gjorde ett långt reportage om kravallerna som kommer i näsu nummer. Jag är rätt nöjd med re portaget. BERTEL NYGÄRD
~i____________________________________~r~o=~~g=en~2=2~.~lO~19=8~1______________________
Bil , AFFÄI{EI~
AI~TISTEI~
III
VASA Nyadre,s
VASA
Orkelterförmedllng
A&M
Vasa 981·113572
~,
~
SERVICLSTAl'lO TJÖCK
Tjöck bilservice
De~
Serv.station - Bar Bil el.avdelning ' Tel. 962-23 ~86 - - - ..
I
NÄRPES
INGVESBUSSAR INGVES RESOR
FJÄLLVAGNEN och FLIPPER
~f(jBrER
PHILIPS • P10NEF.R GUSTAFSSON AB elhuset med servire TEl. 967-10 ~44
..
Tel. 962-41421
..
------------------ MOTOI~( ' \, KI , :\I~
tel , 962-42 130 VÖRÅ Dam- och herrfrisering
SALONG HEIDI
tel. 56 760 el. 56 742
Gästgivars I
Tel. 961.221 155 Tel. 962·42 445
I
NÄRPES Den ledande restaurangen i Sy döster botten
JAKOBSTAD
66600 Vöd. tel. 961- 56 379
@A.HOLM~~
,.Tel. 981·118344,982-42321
HÅRVÅRD
<
KY RAIINI\SrO 'MP
)
.. .. ~ reuvatel. 962·71 290
Österbottniska
Posten
MC specialisten
ÖSterbottnisk unlldomstidninll
Jakobstad, Finland
Medlem av tidninllarnas
förbund
liV".
,
..
l\ O JESST:\LLt,:'\
ORAVAIS Moderna
ARVASGARDEN tel. 961·53 142. Oravals ut
Mötesarrangörer Väl':
PURMOolRDEN
som mötesplats
PURMO UF
l!
VÖRÅ
Blommor & Gävoshop
BLOMSTERTJÄNST
Ball•• Kala.
Tidninllen utkommer varje torsdq
Vörå tel. 961- 56 460
Terjärv tel. 968- 7~ 168
Redaktör och
ansvaril ut,ivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsllatan 13.
Jakobstad . tel. 967-1 H"
Postadress PB 27.
68601 Jakobstad
U ., \ H II· \I I \ H I H
KRISTINESTA D Krist;nestaJs Akvarieajjiir Oslra Långgalan 7 lel. 962·12504
VASA
Honda motorcyklar,
service och de/ar.
Redaktör i Vasa S-E. Glader.
Handelsesplanaden lO D.
tel. 961-113522
ELECTRO-CAR
Olympillgalan Vasa
lel. 961 -120793
Redak tör i' Sydösterbotten
Bertel NYllård.
Box 21. 66100 Malax.
tel. 961-651514
G
kS
REDAKTIONSRÅDET
Alf Snellman. ordförande .
U
S
T
A
P~~~~~~~;~~;;;::~=~~
Su'~nrH' Brit;~
1981 Hell år .. ... .. ..................... 40. Halv! år ...... .. ... ..... .. ......... 25. Skandinavien.............. .. .. ............ ... .. f Lösnummer .. .....
f
V
~&iiii==1 '
p a r e
å'
a r
ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli. Vasa . tel.96I·113572ochIIB72 ÖP:s ANNONSTJÄNST Rayl1]qnd We~tJder Markt'li ng Jakobsllatan 13. Jakobstad, tel. 967·11 827
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsllatan 13. Jakobstad. tel. 967-13555
g fIII!!~~~IIII!!!!I'!'!!!!I!II!II!IIII'PIJ!I!II. "~~~P'W!!!!""'!!""""-~" fl!=~~~~~~~ "!IIIIII!IIII~--""'-"""
"; " g
,
50, 1.
Annonser bör inlämnas senast måndal kl. 16
"s r
ldlkull. K.rin Blomqv is l,
Swdlund . RJlf SUl ar (X'h
lasst' Erikss')n ,
PRENUMERATIONSPRIS
1!!~~~!I!P.~!!P.~~~PI!!!!!9!I.-pIP-!"'~ ,,~~~~=~~~"'!'l'~,-:~~~ ~ :
a
STIGS MÖB&L,
SOUFER husvagnar,
oyhaldinab
Tet 961-56 150
-- ~
VÖRÅ
Förmånligt möt::~lhus
VASA, NÄRPES
VASA,NÄRPES
Nya Volvo och bytesbilar
VÖRÅ
ledan~~ restaurangen
norra Osterbotten
TASSEN
Radio & TV firmor
PITKÄKATU 41 STORA~ANGGATAN 85100 VAASA - VASA lO tf 110 lIMI
Vasa Olymplagatan tel. 981·120 793
RLST :\ l ' RANG FR
NER
VASA musikbranschens specialaffär
I~
CARAVAN SHOP Bennis tel. 987·77 373
artister
VASA PRODUKTION
981·119920
Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB TeL 962-41480
~
Jakobstad
,I Inhemska o. Internationella
~I
S, ,\( ",\
I-U-l.oiiI.:,;~Jiok":
ANNONSPRIS l texten .. .................. " , ...... 2.90
,Efter lex!en " "" .. .. "", ' .. "". , 2.90 Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. tillaallspris -.30 spmm och flrll. FöreninIs spalten per rad 1.-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev . ska da som tillfolas annonser som in rinllS eller som pi grund av post förseninl inte införts i bellrt num mer.
,.,
Torsdagen 22. 10 1981
• Närpesde1ning och resonerat byavis. Rans
byborna tiHsatte en kom
mitte som ska följa upp och
avvakta vad som händer i
framtid .
O För övrigt vill ingen säja
direkt vart man är på väg.
I Yrrermark verkar man vara mera inställd på en spjälkning. Men man vill först se över det ekonomiska och kolla upp vad en spjälkning kan medföra . En röst i centrum. Leif Lass folk . styrelsemedlem : - Personl igen tror jag inte an en förening av Närpes uf:s storlek är någon omöjlighet au driva, men det kräver mycket av ledningen . Det skulle behö vas väldigt bra dragare i top pen, folk som har möjlighet an uppoffra sej . Ekonomin är, menar Lass
folk·, inte sämre än förr men naturligtvis inre bra . Den bru kar alltid vara dålig på hösten, innan revyinkomsterna länar på situationen . En scon problem , menar många, blir hur man ska dela på "ekonomin " vid en spjälk ning. Men det handlar inte om någon möjlighet, det handlar kanske mer on den goda viljan. - Tror i varje fall Lassfolk . Om mötet i kväll blir en match by mot, vem har röst rän? I princip den som hör hem ma i någon av Närpes uf:s (eg na) byar . Det går inre au gå ef ter medlemskanoreket, ' det är inte som det ska . Det har inte fungerat trots an man har för sökt få fason på dec. Klan är an en spjälkning av Närpes uf blir en lång process. För det första krävs det ju två medlemsrnöten för beslutet och vidare ska alla ekonomiska knoppar lösas . I BERTEL NYG1\lUJ n,."
16
Inga uppgifter om ekonomin lämnas ut
Var det nånting där?
D FRÅN MÅNDAGENS möte i Närpes rapporlerar Vbl:s Helge Nyström all varken verksamhetsle dare Janne Uljens eller de två när varande ~tyrelsemedlemmarna kunde ge några uppgifter om för eningens ekonomi . D NYSTRÖM skriver: - De uppgifterna kan endast föreningens ordförande Leif Ahl roos ge, ty han siller på en "hemlig mapp", där föreningens skulder finns. - Det har heller inte gåll all få några saldobesked från Yttermak sparbank där Närpes uf har sill konto. Från banken meddelar man helt kOrl all man fåll order om all inte ge saldobesked åt styrelsemed lemmarna. - Varken betalda eller obetalda räkningar är heller bokförda. D ÖP HAR i två dagar försökt få tag på Leif Ahlroos för en kom mentar men inte lyckats.
lag plöjer i oktobernattens fukt och kyla
med traktorns arbetslampa riktad bakdt.
lag plöjer upp ett okänt föremål
- vad var det? men hinner endast se hur plogens vänsterskär
strax bäddar ned det som det högra blottar.
En skymt av det förgdngna!
För två dr sedan sdg jag .
samma skymt. Resten av mitt liv,
i takt som matjordslagrets
båda sidor viinds och byter roI/er,
skal/al/tsomoftast, lika intensivt,
mitt blottläggande högerskär
och nedbäddande vänsterskär
tillsammans ge mig samma oro,
Vad var det? Var det nånting där?
OSKAR SÖDERLUND
Om resehattens ideologi
I
I
• DET ROLIGASTE som finns i det här landet, måste vara resehattarfl(1 på våra busstationer. Ni vet de där fas cinerande skapelserna som brukar finnas i en monter på väggen, och som har varit till salu i hundra år utan au någon har velat ha dem. Man undrar vilken PR-man som drabbades av den snilleblixten Som fick för sej all finländaren högsta önskan i livet är au åka omkring och uppleva världen med en mörkblå filbunke på skalan. Som om vi vore en nalion av idel storögda beppe-wol gersar. Jag har verkligen försökt tränga in i rese hallen och analyesra vad som ligger bakom, men jag är inle säker på all jag förstår. Hur ser resehallens ideologi ut? • VAR DET EN renl praklisk angelägenhet? Var det på den liden då bussarna var mindre konforlabla än i dag, och man behövde någol au venlilera sej med? Men varfor inle en resesolfiiider i så fall?
Var det på tiden då vägarna var dåliga, och man be
hövde något aU spy i?
Men varför inle en resepotta i så faU?
Varför jusl en hatt?
• EN TEORI som jag hafl - men småningom avståll ifrån - är all del skulle finnas nån sorts glädjebildande effekl i resehauen . Någol som lällar upp resan, gör svårmodel mindre och håller självmordslankarna borta (jag länker nu mest på lungsinta lintouar från Tavast land). Men jag vel inte. Den enda primära glädjeverkan jag kan se i resehatten är väl au medpassagerarna skrauar på sej när de får syn på hauägaren. Nu finns det iu fakliskl också andra reseraliklar på malkahuollorna. Vi har tiU exempel den vacker! mörk blåa reseväskan. Men inle heller här kan jag se glädje spridandet som det primära . Del enda i den vägen är väl glädjen över aU ha nånling alt gömma resehalten i. (Här märker jag själv plölsligl hur indoklrinerad jag varit av min glädjeleori. Jag använder elt familjärl små pussigt reseviiska i stället för resviiska. - Jämför: jule poslen, griseknoen, nauasill.en, gubbamalen) . • ALLTNOG, jag har som sagl funderat. Och del är in le ulan alt jag fakliskl lutar ål del där med dåliga vägar och någol alt spy i. När resehaltarna såg dagens ljus - av ulseendel all döma nån gång vid sekelskiflet - levde vi inle i samma överflödssamhälle som i dag . Del var inle bara au slila och slänga, det var alt åleranvända. Del var inte bara au spy i dyrbar papperspåse och kas la den i dikel. Del var alt spy i resehau . Går del aU tväua blöjor - och det gick fOrr i världen - så ska det också gå au Iväua resehauar. Vägarna var ju faktisk I dåliga för en mansålder sedan.
AN I
BERTEL
I
NYGÅRD
Dels menar jag au spYleorin förklarar vanor resehat te.n inle är så gUlerad nu för liden. Del fmm cnginp påsar både i papper och plasl, och resehaueB har spebl UI sin roll, Del måsle vara eu he/vele au vara resehan i ,åra da gar. Au hela livel siua där i monlern, fastnilad bland glas och belOng och aldrig få en nypa frisk luft. Urbaniserad; alienerad, ulslagen ... Man borde, som vi öSlerbouningar brukar säja. . . man borde näsIan grunda ResehaueBs Vänner r.f.!
••• Man kunde bli både mörbultad och magpumpad. - Del dåssar så man blir sa opp-a-neder, som en kul lurkämpe sa 'p å högsvenska efler eU uppdrag i periferin där vägarna inle höll samma klass som i cenlrum. • ATT 'AG FÖR närvarande IUlar ål sPYleorin, har au göra med Ivå saker. Dels anser jag aU en resehau bör ha leu sej mera praktisk än en resepoua . En poua vid bäl tel för en massa oväsen. En hau siuer där den ska och hänger med ändå.
o
JAG ANTYDDE redan au min leori närnwl ska be (faktas som en hypoles, som den minsl dåliga av många dåliga funderingar jag hafl del senasIe halvåret. 'ag är alllså långl ifrån säker på spyfunklionen och vill på inrel säll sprida propaganda . Därför udyser jag gärna en lävling. Den som Iror sej vela vad resehauen har för miaioa i denna världen, kan höra av sej per lelefon eller ~. De försl öppnade rälla lösningarna belÖDal mal inköpla resehauar.