Österbottniska Posten (ÖP) nr. 42 1982 by Österbottniska Posten

~ .

DOPING Stort reportage i veckans Ã&#x2013;P!

1 1~l r~1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1! 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ~1/1 1/1 !1/ 1!1 1 !1 !1 !1 /! 1 1 ~!1 !1· !1 ! 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1'1 /1 1 / I /I I I I I IJ I I IJ I/ I I ~I /~ I /1 1 !1 1 !1/ / I!/ !I /I /!I !I I I /l:I I /1 !l l.~I! I !/ I !I !/ I !l l !I !/ I! ~I!/! /! /I !I !I !I !I !I !I !I !I !I !I !I I !I 1 !1 1/ 1 /1 !/ 1! 1! 1! 1! 1 /!1 /1 1 !/ 1 AS I KTS.

TORGET

DOPING

HAR DU NÅGON IDOL?

ÖP pratat med överens om att träning är A och O inom idrot ten . Att hormoner har föga posi tiva effekter om de alls har några ...

Anna-Karin Wiik, 13 år, Ja kobstad: - Jag gillar Break . Deras musik är bra. Har man idoler så har man samtalsämne att diskutera med sina kamrater.

• Två ansikten Doping anses med rätta vara den

internationella toppidrottens

svåraste fråga. Det är ett etiskt

och moraliskt problem som ska dar förtroendet för idrotten oer hört .

Internationellt sett fins det fö ga hopp om att dopingproble matiken skulle försvinna ur id rottsvärlden . Den goda viljan att ärligt göra någonting åt det sak nas. Betyder det att Finland och andra länder som försöker angri

pa sjukdomen får svagare kon

kurrenskraft? Många anser a tt så är fallet. Ändå är de flesta som

Dopingkontroller genomförs fli tigare i vårt land än på de flesta

andra håll i världen. Många id

rottsmän har också fastnat.

Ändå har dopingproWemati

ken också i vårt land två ansik

ten. Dels det officiella som för

dömer. Dels det inofficiella som

fullt och fast är övertygad om att

dopingpreparat behövs för att man skall kunna konkurrera på samma villkor i den internatio

nella toppidrotten. Den här dubbelmoralen kom

mer att fortgå tiHs dess att man

fått fram ett hållbart internatio

nellt kontrollsystem . Och det får

man inte . Visst kan man hysa en liten förhoppning om att en öppen

UngdolDssekreterare träffas alltför sällan BEHOVET av fortbildning för ungdomssekreterarna diskuterad~ när det var rådplägnings dag för ungdomssektorn i Korsnäs i förra veckan . För att få nya ideer och impulser borde det ges möjlighet till längre tjänstledigheter med lön när man varit i tjänst några år . Det var Finlands svenska kom munförbund som i samarbete med Länsungdomsnämnden ha de samJat ungdomssekreterarna och ledamöter i ungdomsnämn derna samt studeranden från SÖFF till ett gemensamt fort bildningstiJlfålle. Förutom beho vet av fortbildning så berördes den nya lagen av förvaJtningsför-

farande, ungdomssekreterarnas arbetsuppgifter enligt ungdoms lagstiftningen och uppgörandet av den första riksomfattande ungdomsutrymmesplanen . Lisbeth , Saxberg, Närpes. ansåg att ungdomssekreterarna efter 3-4 års tjänst borde ges tillfälle till en längre tids tjänstle

dighet med lön för fortbildning.

och fördomsfri debatt om do pingproblematiken skall medfö ra en attitydändring. I spetsen för en sådan diskussion måste fö rutom läkarkåren ingå den högs ta idrottsledningen. Det oaktat kommer den förb judna frukten att locka . Det fins alltid människor som försöker hitta genvägarna till framgång . Som tror att konstgjorda medel kan ersätta bristande träningsflit.

Tom Smeds, 13 år, Jakob stad:- Det finns många men främst Karl-Heinz Rummenigge, Västtysk fotbollsspel are . Det är bra att ha idoler för då finns det alltid något intressant att läsa i tidningarna och det blir mer spänning i fotbollsmatcherna på TV.

Tyvärr. Speciellt baklagligt är det att dessa dopade idrottsstjärnor står som föredömen och idoler för otaliga ungdomar.

De flesta ungdomssekreterarna höll med om det här behovet. Men eftersom en månads tjänst ledighet inte är så lätt att ucverka borde man åtminstone få upp till veckolånga foctbildningstiJIfällen menades det. Ett annat viktigt påpekande i det här sammanhanget var det att ungdomssekreterarna i Öster botten träffas aJltför sällan . Nu träffas man bara på kurser. M~ skulle ha mycket att ge varandra menar Harriet Lndelöf om man skulle träffas då och då . Ett ut byte av tankar, information och ideer mellan kommunerna be hövs i en större utsträckning . Viking Sundströms juridiska information om den nya lagen om förvaJtningsförfarande och va~ den innebär för ungdoms sektorn var nyttig information

menar Harriet Lnddöf. Den nya lagen' träder i kraft den 1 januari 1983.

På rådplägningsdagen berör

des ett förslag som skulle inne

bära att' statsbidragssystemet skulle revideras för fritidssektorn. Nu ges bidrag enligt vissa fast ställda grunder efter redovis ning. Förslaget innebär att kom munerna skulle få en statsbi dragspott som de själva skall för dela mellan ungdoms-, idrotts och kultucsektorn . Det här för slaget vann inget gehör inom slaget vann inget gehör inom ungdomssektorn eftersom man är rädd för att utvecklingen inom ungdomssektorn skall stanna av , genom att idrott och kultur skall få större andel av den pott som skall delas.

Stig Björkas

Eliisa Lindvall, 13 år, Ja

kobstad:

- INGEMAR STENMARK. Jag

har har också hans autograf och

många andras bl. a. Wassbergs.

Jag skidar och åker slalom s-- _

Fredrik Westeriund. Il Jakobstad: - Eder nr 11 i Bczilims bollslag. Annars har .

andra speciella idolO'_

kompisar har också idoler

blir ofta prat om dem .

fl:

debattforum.

ÖP PB 27 68600 JAKOBSTAD

Vet vi vad vi vill? Jag har ofta undrat över varför man tycker att ungdo mar är så passiva. Vad är det vi vill respektive inte vill? De flesta vill ha "någonting att göra". Men frågan är VAD? Man klagar och klagar, men ifall t.ex. ung domsföreningen anstränger sig att ordna någon verk samhet så är det ofta rätt få som sist och slutligen del tar. Hur ska man hi flera ungdomar engagerade? Det är väl en fråga med SlOrt F just nu . Ska vi utgå ifrån all vi ungdomar ime riktigt vet vad vi vill? Det är därför som vi verkar missnöjda med det mesta. Månne inte det här bOIl nar i den allmänna oro som ung domstiden kännetecknas av? Det är som om det var ell ständigt sö kande efter "något" . Della något kan innefaua en livskam rat, ell yrke, en livsuppfallning m.m. Därför kanske man tycker all mycken verksamhet är ytlig och räll så innehållslös . Man vill I.ex. så gärna ha en pojkvän 1 flickvän . Men ifall man hillar någon " tröllnar" man efter en tid, oron kommer tillbaka, man är mill i allt rädd all gå miste om en massa annal. Man tycker all man gjort så mycket förr som man inte hinner med p .g .a. sin vän. Plötsligt har man liksom glömt bort hur hela kroppen värkte av längtan efter NÄGON, hur man kände sig ensam och vil sen. Så vill man gå ut skolan , fort, fort ·för all få börja med någonting intressantare. Sen kanske man vill, all studierna ska gå fon för all man ska få börja le va SlIT EGET LIV, vara obe roende. Varför har vi så brållom? Skulle det inte gå all stanna upp, ta dagen som den kommer och vara glad åt det man har för slUn den. Man har så roligt som man gör sig ... Varför "slösa bort" sin enda ungdomstid med stress för framtiden? Är allt della ell tecken på all vi försöker "hilla ' oss själva"? Alla trivs ime på ungdoms danserna heUer. Många ställen är bråkiga , ordningsmännen otrev liga i onödan m .m. Vissa har tråkigt för all de ime kanlvågar dansa . Andra för all ingen vill dansa med dem. Jag .tror all det

skuUe vara på sin platS med Jocke-kampanjer lOrtS all folk mer och mer tycks bli inspirera de av heavy och liknande musik .

Sluta tala •• o over vara huvuden!

Ungdomssekreterare i Ös terbotten var på fredagen samlade till rådplägnings dag i Korsnäs. U ogdo mssekreterarkåren ser med oro på SÖU:s age rande angående vårt sätt att arbeta med SÖU:s ung domsringar. Alt fjärde ungdomsringens sty relse, med SÖU:s kanslichef Ulf Johansson, som underteck nare skickar en skrivelse liII kommunstyrelsen iVörå, Ora vais och Maxmo är all vända sig till fel instans. Ringstyreisen borde ha vänt sig direkl till ungdomssekrete rarna eller ungdomsnämnder na. I vår instruktion finns inte skrivet all ungdomssekretera ren skall arbeta med ungdoms ringarna. Trots della är det fle ra av oss som gärna arbetar med ungdomsringarna därför all del är en god kontakllänk till uf-föreningarnå. Till ungdomssekreterarens verksamhetsområde hör även andra föreningar än uf-före

Vatten över huvudet?

l Sverige har man under en längre tid letat efter ubåtar. Med klent resultat. l bästa fall (eller sämsta) var det frågan om en möjlig ubåt. Hela historien gör en betänksam. Är det faktiskt så dåligt ställt med den svenska marinen att man inte får reda på om det finns en ubåt på 30-70 meters djup i en instängd vik. Gick det inte att snoka i vattnen med en svensk ubåt? Är ekoloden o brukbara när det gäller ubåtar? Man letar ju reda på fiskstim med ekolod . En ubåt borde ju vara mera påtaglig än etr fisk stim. Avges inga ljud när en ubåt startar motorerna och brummar iväg? Det verkar skumt. ningarna. Ä ven de har sina spe ciaiförbund. Många gånger upplever vi all SÖU ställer krav på oss ulan all ge någonting igen. Ungdomssekreterarna i de olika kommunerna avgör själva tillsammans med ungdoms nämnderna hur mycket man vill och kan arbeta för ungdoms ringarna. Vi vill absolut före ningarnas bästa. Vi har många gånger ullryckt en önskan om all SÖU skulle hålla en diskussion med ungdomssekreterarkåren.

Kanske det är som min gran ,ne sade : Svenskarna vågar inte ta upp den. De storpolitiska konsekvenserna skrämmer. Det må sedan vara en öst- eller väst ubåt . Nästa fundering gäller Fin lands beredskap. Hur många ubåtar ligger i våra vikar? Finlands försvarsmakt bety gar att det inte är möjligt att kränka vå ra vatten ostört. Jag betvivlar . Vi har ju betydligt sämre utrustning än Sverige. När det gäller atomkrig brukar ju våra militärer säga att man är tillräckligt skyddad om man drar en kåpa och några gran kvistar över sig. Vad är för svarsmaktens recept mot ubå tarna? Vi har dessulom meddelat tidpunkter då vi samlas till skolningslillfällen. Vid n~got av dessa tillfällen kunde SOU ha medverkat och fört en diskus sion med oss. För all nå ell gol! resultat i ungdomsarbetet ib orde kommu nikationen fungera mellan de instanser, som arbetar med ungdom. Tala inte över våra huvuden för då blir det inget resultat.

11 österbottniska ungdomssekreterare

•••••••••••••••••••••••••••••••••••

Det är sällan så aktivt på dans golvet som när I.ex. en schoIIis spelas. Men det är ju bara roligt för dem som KAN. Också "ung domligare" dans blir roligare om man dansar parvis med vissa in lärda steg. Men de som inte alls är intresserade av dansandet, vad ska de då göra? Också dylika in divider söker sig till dansplatser na för all träffa kamrater. (Annars så tycker jag all man ime ska klaga över all det är tråkigare på landet än i stan. Det tror jag inte aU det är. Jag haf prövat på både och. Inte [mns det så överdrivet mycket mera all göra i städerna heUer. Dessutom har ungdomar från landet ofta bättre sammanhållning.) Jag tycker all det skulle vara intressam all höra vad andra tyc ker, sätta igång en deball för personer av olika ålder och kön. Jag tror ime all man på della säll kan lösa ungdomens problem di rekt , man kommer aldrig all kunna aktivera alla, vi är för olika för del. Men det kan hjälpa , många personligen all säga sin åsikt, sina tankar och känslor, lä sa andras och känna all man tyc ker lika eller tvärtom. Tyck nu inte all ämnet är Ull jatal. Jag är inte i första hand ute efter tips till nya aktiviteter utan efter all vi ska analysera oss själva så all vi kan lära oss all förstå oss själva och varann . Om vi har problem måste vi nog i första hand gå till oss själva med dem, tam Gloria och Maj-Brith I.ex. kan knappast hjälpa den som in· te tänker själv. Hör av er!

"Yvonne"

Kvevlax 1 ( 7) Eye of the Tiger SURVIVOR 2 ( 1) I Know There's Somerhing

3 4 5 6 7 8 9 10

( 9) ( 2) (-) ( 3) (-) (-) (-) ( 5) (10)

Going On FRIDA Cry Softly SECRETSERVICE You're in the Army Now BOLLAND The Look of Love ABC Sommaren är kort TOMAS LEDIN Don't Go YAZOO I Love Rock' n Roll JOAN JETT & BLACKHEART En främlings ögon LUSTANS LAKEJER Run to the Hills IRON MAIDEN Sommartider GYLLENE TIDER

En mycket hård kamp om förstaplatsen blev det när röstsedJarna i Kvevlax räknades . Med minsta möjliga marginal tOg förra veckans nykomling Survivor och puffade ner Frida, från !Conen efter en enda vecka . Också kampen om tredje plats var hård men Bolland fick ge sig på sluIrakan mot Ola Håkansson & co i Secret Servi ce. (del internationella och svenska hitlåtar på listan i Kvevlax . Nytt blod kom in med ABC, Yazoo och över raskningen Lustans Lakejer. Sommarlåtarna med Gyllene Tider och Tomas Ledin verkar så småningom att sjunga på sista versen fast å andra sidan har det verkat all ha varit fallet med både Bolland ochjoanjett ti digare men de kämpar fortfarande . .. Det här veckoslutet röstas det i Yttermark. Återtar frida fOrstaplaceringen ell.er. . heavyn som bara fick en låt med tOrts att många många heavylåtar fick poäng.

ra oppntngen me -cow oy tSCO oc xo blev helfestlig, eller hur? Nu fortsätter vi på

••

LORDAG 23. 10. kl. 20.00-01.00

med en av Österbottens mest beprövade orkestrar, nämligen

S O UN D

Från grillen får du hamburgare, smakbit, varmkorv m. m. Och det plus Sound är ju lika med en toppen kväll. Funkt.gr. 2 15-års åldersgräns. ID-kort. Bir r. 2

******************************************************************************************** FRÅN KL. 19.30

ORKESTERPARAD PÅ WASKIA 22.10. -82 Alpha, Exodus, Compression, Styrox, Zenith, Exom, Hope, Sound, Matti Välimäki, West East.

Arr.: SÖV LÖRDAG 23. 10. KL. 20.00-01.00

TILL FÖRMÅN FÖR DAGSVERKE -82

iSolhem Malax

.Inträde 20-22 20, efter 22 25,

* ***************, R0CK-FM

BUSSAR: 19.15 Sundom, Vasa, Solf, Köpings. 19.15 Harrström, Taklax, Korsnäs, Molpe, Petalax,

***

OOSIO N3ddOl

EXODUS .'"~~

;r. Q~

.»- ;

. '

Att så många som sexton band deltar beror på att också band från Vasa, Seinäjoki och ö\"Ciga delar av Vasa län deltar. Tre eller fyra )akobsladsband kommer att delta .

'':"

~~V

Sexton band deltar i )akobstads kvalificerings tävling till ROCK FM. Tävlingen arrangeras av )ep~ pis Musa och äger rum I Brandkårshuset. Start klockan 19.00 och enligt beräkningarna kommer rockandet att fortgå till ca 24.00 .

"/ , ,

,'I

OP:s topp lista röstas fram

BUSSAR: Wester 19.15, Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax. Ingves: 19.30 Korsnäs, Harrström. 19.45 Töjby, Rangsby, Nämpnäs. Wester från Sidbäck 19.50, Pörtom 20.00Övermark 20.20.

VINTERDÄC UR ORTENS RIKLIGASTE SORTIMENT

a.... ·••••••• ~.....................n .·......... ......,•• * " ...,.",. "." _,. "" A'YKARLERY

G~en Brisco .".,c • __,,,, lI8Z 'I!ROTTS. OCH UNGOOMSGtFro iOsterbotten

För Dig som vill dansa!!! .,,,,......: ; s. •....,/1.-:..-

.+S

(ISM • __, ..... fl+S .........+ ..... .

OBS!

dag och tid Inträde 15,.

SÖNDAGSDANS

24. 10. kl. 19.30-23.30 För dansmusiken svarar

SOUND

Buss: Från Jakobstad 19.10

Världsartister * Gwen Brisco Show * Reservera 30. 10.

Gwen Brisco gäslar Finland. För ra gången var -77 och då UPPI rädde hon tillsammans med love Machine. Inkommande helg när hon

drar in i ÖSleroollen med sin 12 mannagrupp kommer vi all få se

en äkla sång och dansgrupp.

När Gwen Brisco och "The Brisco INFERNO Showband" upplräder på Waskia på freda gen och i Nykarleby på lörd~gen kommer de all spela kända dIsco hiiS och dansa förslås .

...

• L l,ftZ ""

• I,IIIaIII II.·

. . . .lIT

NU ÄVEN

LÖRDAGSÖPPET I VASA

(!q~

.•

VASA Tel"'" NÄRPES

Tel IIIKRISnNESTAD TeLlDJAKOBSTAD

TeLt57-

el 11 11_

Hänt sen sist ... och en titt framåt ...

Vem vill till Amerika?

Årets resa starrar den l juni och målet är Seattle i USA. Återresan anträds 29 juni med ankomst till Jfelsingfors 27 juni. Resan var fore devalveringen överenskommen att kosta 3 855,- mk. Intresserade av resan bedes kontakta SÖU:s kansli i Vasa, Handelsespla naden 10 D, tel. 961-113572 och fråga antingen efter Carina Nygård eller UlfJohansson .

Dagsverke -82 Med Mauno Kovisto som beskyddare har FSSF (Fin lands svenska skolungdomsförbund) än en gång be slutat sig för att engagera elever för u-landshjälp. Länderna som hjälps behöver stöd i sina svårigheter, och får genom oss vetskapen om att inte vara en samma. Dagsverkesdagen är också en gest för oss själ va, att få oss att intressera oss mer för våra med människor. Länderna som stöds i år är Nami bia, El Salvador och Nicaragua. Pengarna som samlas in används bl.a. till mediciner, kläder, mat, hushållsartiklar, man levererar sjukhusutrustniogar och bygger barnträdgårdar. Länderna ifråga har skickat listor på vad de behöver så inga "rena " pengar sänds. Medlen sänds genom kyrkans ka naler och borde vara helt säkra. Ändå är det många som bojkott ar dagsverket. Varfo~? Såhär säger Stefan Wallin, Vasa Ovningsskola: "Fastän det verkar som om dags- " verketspengarna skulle gå till väl-, görande ändamål så känns det ändå obehagligt med tanke på att det finns risk för att pengarna

hamnar i någon socialistregerings eller gerillas kassaskrin i Salvador, Namibia eller främst Nicaragua . Detta anser jag och många andra är orsak nog for att vår del bojkotta dagsverket" . Men största delen av skolelev erna och studerandena anser det som deras plikt att forsöka hjälpa till. De litar på projektet på grund av Mauno Koivisros insatser. Förutom dagsverkesdagen för skolorna ordnas även på arbets platse~!1a listinsamlingar, en tim lön. Aven sparbösseinsamlingar, seminarier, konserrturneringar och radioprogram ordnas i samband med den årliga u-landsinsamling en.

'\1 JI ·\I<:'\I I rr )'ppt HUt., I 1I111 ·\11 I .\ 11 1'..\ \.\ A.~KI A 1 ·\ ( 1'1'11 \.\ I .' 12 I'~, H~() .... /1(.., "'!I()\I• . j) ,\;'\ .... O l H "'H ' , "lH' ( .IH "1'1' ..,1 IM ..,AK N AH '!O''''\"-\HI(,1t1 r DIHLK T

I HY'\, ( ... ..\ .... \ ·A.... ·IK ti ...·'

Lokal inventering

En riksomfattande invente ring av olika typer av före ningshus genomf'örs under oktober-november. Under sökningen omfattar bland an nat ungdomsföreningsloka ler, Folkets hur, Frivilliga Brandkårernas hus, etc.

dess har ungdomsforeningamas stat· liga renoveringsbidrag stigit kraftigt. 1982 erhöll de svenska husen 520.000 mk av totalt 2.450.000 mk. Enligt uppgift ,kommer det i budge ten för 1983 au finnas 3.6 milioner mark all fördela. så det är skäl alt hålla sig framme. Häggman berättar au den omfat tande inventeringen består av två de lar en statisk del och en del for bygg nadsteknisk information. I den sta tiska delen vill kommissionen bland annat ha uppgifter om foreningshu selS byggnadsår, reparationer, ägare. tomt och användningen av huset. I den byggnadstekniska delen vill man ha uppgifter om yllerväggars beklädnad, material, isolering, antal rum . vallen och avlopp etc. Före den 15 november vill under visningsministeriet ha in undersök ningen . Häggman hoppas all alla ungdomsforeningar i svenskfinland skall besvara undersökningen . - Jag vill till slut påminna fore ningarna om all kampen om renove ringsbidragen är hård. För finlandss venskarna gäller det alltså all sköta sig om man fonsällningsvis vill häv da sig i bidragsfordelningen. En ung domsföreningslokal i skick är ju grunden for foreningarnas verksam het. Erik Häggman hjälper gärna till med undersökningen, det är bara alt slå en signal till honom . (Tel. 961 113572) .

Inventeringen skall ligga som grund for kommissionens arbete. Kommis sionen har till uppgift all bland an nat forska i användningen av de stat liga renoveringsbidrag, som delats ut sedan 1978, samt resultatet av repa rationerna. Avsikten är också all kommissionen skall lägga fram fors lag om utvecklandet av grunderna for beviljandet av renoveringsbidrag och eventuellt komma med forslag till urvecklandet av bidraet. Organisationssekreterare Hägg man säger all kommissionens inven tering kommer all bli viktig ock,i med tanke på ministeriets beviljning av renoveringsbidrag under de kom mande åren. Han hoppas all de fin landssvenska ungdomsforeningarna skall ta seriöst på uppgiften, ty det är inga s~åpengar det är frågan om . - Ar 1979 erhöll de svenska ung domsföreningarna första gången ett st atligt renoveringsbidrag, den gången fick de svenska foreningshu sen 38 .000 mk v sammanlagt 293.000 mk som fördelades. Sedan

Hur förverkliga ett temaår? Hur skall ett "österbott niskt temaår' , vid dans platserna förverkligas? Borde ungdomsföre ningarna börja ordna danser för pensionärer?

na ett seminarium kring fr.i.ge ställningarna i ingressen. Semi nariet ordnas 27 oktober på Fen no Hotd. Vid seminariet kommer några på förhand vidtalade represen tanter för arrangörer. orkester medlemmar och unga förenings- . aktiva uf-medlemmar att fram lägga sina synpunkter på tema året och därmed sammanhäng ande frågor. Till seminariet hal ytterligare inbjudits ett tiotal personer som mera oförberedd ~ skall delta i diskussionen. Det grundmaterial som pro· duceras vid seminariet - SÖl hoppas få de olika synpunktern ~ skriftliga - skall sedan utgöra underlag för fortsatt bered ning - troligen inom ramen för en särskild arbelsgrupp. Redan vid höstmötet i Vörå den 13 novem ber borde arbetsgruppen ha någ ra förslag att lägga fram. Seg

Iden om ett österbottniskt tema år vid dansplatserna har slagit igenom ~os såväl arrangörer som publik. Aven andra tecken tydel på att temaåret kunde bli upp takten till en sanering av dans verksamheten . Avsikten har hela tiden varit att SÖU skall föra frågan om hur temaåret skall förverkligas vida re. Vid ett rådplägningsmöte un der hösten yrkades på att frågan skulle tas upp tiU någon form av beslut vid höstmöter. Det kräver i så fall en grundlig beredning, konstaterar SOU :s ar

betsutskott och har heslutat otd

••

SOU:s Amerikaresa söu har inleu förbindelserna för nästa sommars Amerika resa. Det blir den 20:de resan som förbundet ordnar. Hit tiUs har 2.081 personer rest i SOU:s regi till Amerika sedan förbundet startade denna ser viceverksamhet år 1965. Un der den tiden har SÖU:s rese arrangemang blivit känt som det bästa i landet när det gäller gruppresor till Ameri ka. Från början var det mycket äldre personer som reste med SÖU. Ofta var det sådana som hade barn eller andra nära släktingar i trakterna av Vancouver i Kanada eller Seattle i Staterna . Efterhand har resenärerna blivit yngre och resmotivet också ett annat än be sök av nära släktingar. Ett besök" ower there " är inte mera samma stora händelse som det var för bra knappt 20 år se dan. Då gjorde SÖU något aven pionjärinsats. Förbundet öppna de möjligheterna för vanligt folk i Österbotten att till rimligt pris göra en resa till andra sid an jordklotet . Den stora andelen ovana rese nä rer förutsatte i början att för bundet hjälpte till med förbere delserna genom en omfattand e informationsverksamhet förbe reddes resenärern a på de prob lem som kunde möta i Amerika . Särskild vikt lades vid att alla skulle ha någon som tOg hand om den när de anlände till resmåler. Även om resenärern a efter hand har blivit mera erfarna har SÖU inte släppt före satsen att ordna så väl arrangerad e resor som möjligt. Fortfarande se r för bundet till att ingen ska'il lämn as ensam och vilsen på ett främ mande flygfält. Man står oeks.l forfarande till tj ä nst med rådgivning och service under för beredelserna för resan. Att det är tryggt att resa med SÖU har otaliga resenärer inty gar. Trivsamt är det också att resa i grupp tillsammans med andra österbottningar. Att det fortfa rande också handlar om reso r till rimligt pris innebär att ingen be höver avskräckas infö r en så pass läng resa som dct innebär att fl y ga över polarområden till västra USA mh Kanada.

Lyckliga vinnare aven Vensen A-3D booster blev följande: Robert Marander, Malax Marina Pundars, Rådhusg. 40 A Vasa TV • STEREO • VIDEO • RADIO

Sundom

;'lV EE

,__ .Jt 31050 HUSH LLSMASKINER

•

Shop

KODINKONEET

Vem bryr sig om Nyby UF ? •

- Vi slutade med dansen för ungefär ett och ett halvt år se dan. Det började gå så dåligt och vi ville inte dra på oss några skul der, berättar Siv. Det började med några orkes termissar. Så spårade ordningen ur. Nog hade vi ordningsmän. men . .. Det här ledde till att det blev litet folk på våra danser. Ryktet gick och folk slutade kom ma. Man talar om små gemytliga tillställningar. Men inte kommer man om inte mängden är där.

• Orken tröt Trots allt menar Siv att man inte hade mindre folk på dansen än många andra föreningar. Men man hade just renoverat lokalen och hade inga pengar att satsa i en förlustbringande dans. Lån skulle ha varit den enda urvägen och det ville man inte. En annan viktig orsak till att Nyby uf:s verksamhet ligger rela tivt lågt i dag är att orken tröt. De några aktiva, som fanns i föreningen de sista verkligt akti va åren, tog hand om allehanda göranden. Men var iriträdestaga re och ordningsmän, skötte om serveringen och städade efter dansen. Det gick så länge det gav vinst, men sen ... Siv efterlyser en större känsla för föreningen hos ortsbefolknin gen. Några få kan inte ta hand om allt. Det räcker inte med att man stöder föreningen med att betala medlemsavgiften som pas

Nyby ufå-r en av många föreningar som inte fått debet och kredit att gå ihop på ungdomsdanserna på senare år. Det har lett till att ungdomslokalen, som tidiga re pulserade av liv, tdag anvå'nds i relativt liten skala. Det finns helt enkelt inte ekonomiska resurser. Nu å'r det ungefå'r ett och ett halvt år sedan den senaste dansen ordnades . Någon nysatsning är inte aktuell enligt föreningens ordförande Siv Vester.

siva medlemmar. Inte ens det att man stöder ungdomsföreningen med ett större bidrag än med lemsavgiften är tillräckligt. Nytt blod behövs. Ett engage mang för uf-lokalens existens. Nu kan byns ungdomar vara i lokalen på kvällarna, men det saknas ledare. Pidro spejas. En fortsättning på öppet hus verk samheten har diskuterats. Även om Siv efterlyser ett stör re känsloengagemang så medger hon att det just nu verkar att vara större intresse för föreningen i dag än för några år sedan. Pro blemet är bara det att de äldres intresse är så passivt - man me nar att det är ungdomarna som skall ta hand om lokalen.

• Hur blir fortsättningen? Styrelsen har nyligen diskuterat lokalens framtid. Skall man fort sätta som nu? Eller eventuellt hy ra ut lokalen? Man t.o.m. disku terade ett så drastiskt beslut som att sälja lokalen. Någon enighet kom man inte fram till. Närmast verkar det väl som om man skulle fortsätta som nu. Men kommunens närings ombudsman har kontaktats ... I alla fall är det knappast tro ligt att föreningen dyker upp som dansarrangör igen inom den närmaste framtiden. - Lokalen måste renoveras för stora pengar för att det skall kunna ordnas en ungdomsdans där i dag. Som den nu är får vi ta

. in 183 personer efter vissa smär re ändringar. Inte ens det har vi pengar för. Dessutom är lokalen alltför stor för att det skall bli trivsamt med 183 personer där, säger Siv eftertänksamt. - Folk måste ställa upp för f'ireningen. Det räcker inte med

prat. Det behövs handling också. Nog har det varit problem med pengar att renovera för också ti digare men då fanns det folk som ställde upp. Byskolans vara eller inte vara engagerade byborna. Nu skulle det vara dags att ta fram entu siasmen för uf-Iokalen! Som den

står i dag med kylvätska i värme systemet går oljenotan ändå pä 3 000 mk i året. Då har man in gen värme att tala om. Utan det rum som används för de få akti viteter som pågår värms upp med ett e1batteri.

Stig Björkas

Fest med rock och kamp

Att Siouxie And The Banshees inledde sin finlandstur Traditionsd raperier rivs ner, verkligheten fanns där, strong ne i Handelslå'roverket i Vasa innebar ett ston och öm, röd och svart. Det var frågetecken och ett ännu större frågetecken i mitl rock och det var fest. Nyanserat rock 'n 'roI/sinne. Ett aktuellt kult/band från Londoll och balanserat, högt men kristallklart. inför en halvfull gymnastiksal. Alla parter val Och vackert. förvånade. Naturligtvis gick det trögt. Det var helt en För tjejrockband gäller det i ännu högre grad än får killar: att kelt too much. segra eller besegras. Pink Cham Naturligtvis var det flyt i vasapubliken då den serve pagne undviker tricks och gim rades Rolf Wikströms Hjärtslag. Tryggt och rakt. micks. Bara rakt av och rakt på. Men då man kommer i kontakt med nya saker i li Take it or leave it. Det är inte alls svårt. Det är vet, som känns verkliga och sanna, är situationen ell lätt att sugas med. Karman är annan. En helt annan. Då traditioner bryts tvingaJ positiv och budskapet klart. man ta ståndpunkt. Axelryckningar är osanna ocl Vansinnesvärldens erfarenheten går inte att avfärda som elitism eller som hårda puls bubbla. Egna villkor och gemensamma villkor. Egen musik, ingen klass killnad: förutsättningar för rak och fungerande konununikation. Kommunikation: att segra och förenas. Rock! Medvetet och kul! Sånger om sanna liv som är kär lek och uppror. Sådana sånger

som alltid behövs. Barrikader

mot det förstelnade, det fega, det som förtrycker. Det handlar om Pink Cham pagne. Fyra unga kvinnor från Stockholm och deras egen musik. Rock. Medveten och kul. I Vasa den nittonde september.

Det kan gott kallas f'dmgång.

Pink Champagne har karisma och är mycket together i det gruppen gör. Det finns en tydlig riktlinje, en mening, ett budskap som aldrig binder, utan utmanar och befriar. Tänder glöden i kampen. Svarta Fanor är en kampsång. Därför knyter man näven och då den är ett måste, blir ropen äkta. Brittiska Soldater är solidaritet

med alla rebeller: Bobby Sands, lRA, sandinisterna, palestinier na, de som vågar. Den ny'; sången -Det brinner börjar soft, mycket soft. Handlar om längtan och ensamhet som i vansinnesvärlden betyder na palm som dödar, förstör. God natt Lilla Manuna: kompet är hårt som det rädda barnets puls. Men morgondagen rodnar, och nya uppgifter väntar. För Pink

Champagne blir det inte svårt. Så länge som saker är sneda och kärleken het så uppstår det nya sånger. "Om du vill leva ditt liv, gå med ansiktet mot vinden och ta stora kliv. Fall inte på knä. &D inte på knä". Det sanna består: "An • att tappa fotfästet för c:o Att inte våga är att lOdaD. själv" .

Parrik Bifeldr

SLUTRESULTAT I FEMTE RINGENS FOTBOLLSSERIE Iskmo-Jungsund .... . .. ...: .. ...... . .... ... .. .... . Hoppet .... .. ...... .. .... .. .... .. .. ........ .. .... .... . Gerby .. .......................... .. ........ .. ......... Böle ............................. .. ................ .. .. Tölby .... .... ................ .. ........................ Karperö .. .. .............. .. ........................... Eftersom Iskmo-Jungsund och Hoppet stod på samma poäng ef ter avslutad serie spelades en match mellan dessa båda lag, vil-

10 8 l l 10 8 2 l 10 4 2 4 10 3 l 6 10 3 l 6 10 l O 9

32-11 25-15 19-15 19-25 20-29 10-30

7 7 2

ken Hoppet vann efter straffspark ningsläggning 10-9. Detta be tyder att Hoppet segrade i herrar nas serie.

Nedre slutspel

~:r~~~:: ::::::::::::::: : :::::::::: : ::::::::: : : : : : ~.

Vallvik ...................... .. ................ ... . .... . . 6

420

11- 4 10

3 l 2

8- 7

2 O4

5- 8

l l 4

5-10

4 3

Kultur på eget språk' De finländska ungdomarna bör

ha rätt till kultur på sitt eget

språk. Marknadskrafterna är

dock ointresserade av språkrni. noriteterns behov . Därför be hövs ett offentligt stöd för att lrygga utgivningen av finlandss vensk pop-musik på skiva och kassett, samt för arrangemang av större rock -konserter för den svenska ungdomen i vårt land, eflerslyser Finlands Svenska Ungdomsförbund. FSU:s arbetsulskoll hänvisar lill att ungdomsföreningsrör~~

sen aktivt främjat utbudet av pop-kultur för de finlandss venska ungdomarna. Talangjaklerna, kompositi onstävlingen senaste år, SÖU rock i Molpe under sommaren liksom ulgivningen aven pop LP och konsertern Nylandia rock senare i hÖSl. har alla visal på ett Slon intressen bland ung domen. De ekonomiska riskern a är dock bel ydande när dei gäller ett ulbud riklal lill den svenska minorilelen bland ungd9mar na. För fortsatta salsningar krävs därför att Slalen tryggar den ekonomiska grunden för pro duklion av ungdomskultur på svenska, säger FSU:s arbelSUls kotl.

Skytteligan: Damer: L. Ahlbäck PelK 33, L. Back Iskmo-Jungsund 30, G. Frants Kuffen 14, A-L. Hjortman Skatila 13, C. Juselius Skatila 12, A-K. Back Iskmo-Jungsund 11, M. 100 Iskmo-Jungsund 7, A-K. Åbonde PelK 5, I. Beijar Kuffen 5, T. Suominen . Böle, C. Sand ström PelK 4. Herrar: P. Back Iskmo-Jung sund 28, K. Nygåcd Hoppet 17, H. Palin Böle 12, K-O Björk Isk mo-Jungsund 10, S. Granholm Iskmo-Jungsund 10, M. Suoste Hoppet, R. Rönnholm Iskmo- l!illgsund, I. Forth Tölby 9, ' A. Osteråker Karperö, L. Skog Iskmo -Jungsund, 8, R. Rönn Gerby, R. Wistbacka Tölby, S. Storm, R. Håkans Side by 7, B. Sparv Gerby, M. Hieta.mäki Hoppet, S. D~m sten Tölby 6, B. Boij Böle, J. Ost erberg Iskmo-Jungsund 5, R. Sidbäck S. Sparv Gerby, P. Man tinsson Hoppet, L. Fagerström Smedsby, G . Paro, H. Sandvik Vallvik. R. Eklund, D. Jåfs Tölby

MÖT UPP TILL FREDS MARSCHERNA 27 OK TOBER! - Onsdagen den 27 oktober ar rangeras fredsmarscher i så gott som alla Större städer och orter i vårt land . Man räknar med att marscher ordnas på ett sjuttiotal orter. I svenska Österbotten marscheraS på fOljande orter:

Naturliga färger och stereo /judo 22 tums Philips stereo- TV är också text-TV. Och den är utrustad för framti dens satellitsändnin gar.

ekonomisk vtJnd kassett. Inspel ningstid samman lagt 8 timmar. snabbval med bild ochsif/erindikeringstillbilds/unktion PHILIPS

slow-motion/unk tion programmering 16 dygn i /örvtJg enkel att anvtJnda naturligtvis av Phi lips-kvalitet trddlös fjtJrr kontroll

Parallellmodellen VR 2024 är också stereo. Gott om filrdiga program

ka•••tt.r.

KARlEBY: salurorget kl. 18.00

JAKOBSTAD: Gamla plan kl. 17.30

Radio-Service, Vasa

VASA: salurorget kl. 18.00

KASKÖ: samling kl. 18.00 Ynerligare kan meddelas an Ny karlebyborna åker [iII heds marschen i )eppis med buss . Alla ryms med i marscherna fö.r freden I

Jannes Video-TV Kb, Närpes Tel. 962-41480

Övre Torget, tel. 961-112682

o. Östmans Radio o. TV Kb, Solf Tel. 961-35240

••••••••••••••••••••••••••••••• E-LITIDROTTENS MEST BRÄNNANDE

PROBLEM

DOPING

Doping är elitidrottens mest brännande problem. Officiellt fördöms det av de flesta finländare. Finland går tillsammans med de övriga nordiska länderna, England och några andra västeuropeiska länder i spetsen i kampen mot dopingprobelmet. Men det finns föga hopp om att man skall kunna nå en internationell lösning på dopingprob· lematiken. ÖP h~lr pratat med några österbottningar om doping - främst om hormoner. Dessutom ringdes Carl·Olof Homen upp. Alta fördö· mer doping och är överens om att det skadar förtroendet för idrot· ten oerhört. Samtidigt framstår det som helt klart att behovet aven öppen diskussion kring problematiken inte är mindre idag än vad det varit. Snarare behövs den skanske mer än tidigare.

Hormoner

Doping handlar om lika konkurrensmöjligheter - åtminstone om man tror på medlens undergörande verkan. Det handlar också om genvägar till toppen. Med konstgjorda me· del försöker man förbättra sina prestationer. Mest av allt handlar det om moral. En idrottsstjärna är en idol för många unga. Skall han dåha rätt att med vilka medel som helst bli stjärna? Anser idrottsfanatikern i likhet med jesuitordens grundare Ignatius Loyola att "ändamålet helgar medlen"? Kan man anse att den som med hjälp av förbjudna medel blir en toppidrottsman är ett föredöme för den uppväxande generationen? Den generation som så småningom skall bli nästa generations idoler...

har endast marginella effekter

Träning är A och O säger den medicinska sakkällan som ÖP vidta· lad. Om hormoner har betydelse så handlar det om marginella ef· fekter men många läkare har den åsikten att hormonpreparat inte har någon som helst betydelse. Det finns sånt som talar för att användande av steroider kunde tillåtas under läkarkontroll hos hårt tränade individer menar han. Om man tänker på vissa fall i början av 1970·talet så borde det ha funnits kontroll. Men när man tänker på de möjliga bieffekterna och de ej helt klarlagda riskerna så borde man få fram ett internati· onellt system som skulle förhindra doping. om följderna av? - Doping är inget problem för - Personligen så är jag emot läkarna längre_ Medicinalstyrel hormonanvändning och har ald· sen har tagit klar ståndpunkt rig skrivit ur. Med tanke på hur och ordinerar man stimulansf rämjande medel kan det t.o_m_ . invecklat hormonsystemet är uppbyggt så vet man inte följ räknas som tjänstefel. Det inne derna av hormonbruk. Det är oe bär ju inte att dopingproblema tiskt. tiken är ur världen eftersom Ii: Möjliga biverkningar är att tet kommit via läkare och det ungdomar kan avstanna i väx förefaller möjligt att få hormon ten. Motsatsen? Det har jag in perparat utan läkarordination. ga uppgifter om, men det har Det fanns tre tänkbara linjer som diskuterades innan det togs jag svårt att tro. När det gäller kvinnor så ställning: Inte bry sig om prob handlar det om sexstörningar, lemet, tillåta under noggrann lägre röstläge , manlig läkarkontroll eller förbjuda. behårning och dylika förändrin Ett förbud kan naturligtvis le gar. da till att idrottsmännen själva Det finns hormonpreparat, tar större risker. Men torts att t.ex. 'metylestosteron som det man tycker att de som använ har visat sig att påverkar levern der borde kontrolleras och föl i ett fall av tjugo . Det kan leda i jas upp så kommer många as leverskador och i dagens läge pekter in i bilden med det alter vet man ju inte vad det leder till nativet. på lång sikt - cancer? Det är en fråga om ekonomis Det kan också handla om ka resurser. Om i vilken ålder störningar i det sexuella, i man man skall börja. Riskerna - det nens fortplanteringsförmåga. är ganska nytt, speciellt när det - Man borde få slut på der gäller anabola steroider. här hormonkriget. Det ger en Nog har man följt med hor sån bismak åt idrotten. Hur är monspegeln under en intensivt en svår fråga . räning och kunnat notera att kroppens testosteronhalt mins kar och cortisolet ökar. Det borde finnas ett internati Förespråkarna har då velat onellt system som skulle kunna substituera testosteronet men tillämpas i varje land . Så att vad händer då t.ex. med cortiso man även skulle kunna kontrol lera under träningsperioden. let. Ökar det också? Är det inte förnuftigare att programmera Ville man gå riktigt långt så träningen rätt än att sätta in kunde lOK spärra ett OS sånt som man inte vet nåoot deltagande om man inte hrlrlp o

"frilicens". Ett sådant system skulle krä va att alla länder skulle godkän na det. Dessutom krävs det oer hörda resurser. Det skulle vara det enda rätta men jag tror inte att det går lätt att genomföra. En annan svårighet är ju det: Hinner testen med vetenska pen? Det kommer nya medel. I teorin kan det ju finnas såna ämnen som har så kort verkan att de avsöndras innan doping testet. Det är teoretsikt men in te omöjligt. Med testosteroenet har det t.ex. varit svårt att veta vad som är kroppens eget och vad som kommer utifrån . Idag är ett system på kommande som skall kunn avslöja det här. - Hela dopingproblematiken är svår. Om man utgår ifrån att hormonerna har en viss positiv effekt i sprinter- och kraftgernar och landets idrottsmän inte an vänder medan andra länders gör det så tävlar man ju inte på samma villkor. .. Ändå är det ju nog så att träningen är A och O. Om hormoner har betydelse så är det nog en marginell effekt. Så långt den medicinska sak kunskapen som tYCker att piller ätandet verkar att ha fått alltför stor betydelse i vissa kretsar. Glömmer man i stället det vikti gaste frågar han sig - tränin gen!

"Jag påstår absolut att

hormoner inte hjälper"

sämre. Det är också psyko. logiskt förkastligt. - Om man fortsätter att träna som tidigare och tar hormonpreparat så kan bätt re resultat uppnås trots att och inte tack vare att hor· monpreparat intagits!

Östländerna har lagt an på ämnesurvalet. De skall likna karlar och så special· tränar man dem. De är födda så!

o Straffbart och riskabelt

Sprinters och utövare av styrkegrenar anses ha den största "nyttan" av hormon· preparat. Lika bestämt som tidigare hävdar Vistbacka att så inte är fallet. Sprinters har den kropp som behövs. Hormo· ner förbättrar inte löpsteget. Det är medfött och så tränar man det. Felet med våra sprinters är att de värll),er upp för då· ligt. ,oe skall värma sig så att kroppstemperaruten sti· ger med en grad - då slip· per de skador också.

Eftersom en läkare, efter det att medicinalstyrelsens di rektiv kom 1981 , inte längre kan skriva ut hormonprepa· rat åt en frisk människa är den vägen stängd för en i drottare som vill komma åt dem. Hur gör man då? - Då skall de köpas från länder där de är receptfria och smugglas in i landet. Det är straffbart och riska· belt eftersom man inte vet vad de innehåller! Man har ingen garanti.

- Man kan hjälpa med hormoner om en människa är sjuk. Men idrottspojkar och flickor är inte sjuka! - Det är en stor bluff att öststaterna skul le vara längre hunna när det gäller läkeme delsindustrin än väst. Man drar in hormoner i debatten p.g.a. ren avundsjuka. Inget försök har påvisat att anabola steroi der har gjort någon bättre. Mannen bakom dessa på· ståenden heter Allan Vist· backa, f.1918 i Småbönders men numera bosatt i Vasa. Han är en välkänd profil i det finlandssvenska idrotts· livet. Aktiv under många år. Som tränare, rådgivare, före·

I,äsare och idrottsinstruktör.

Han har skrivit många sak·

kunniga artiklar om doping· problematiken, främst i Va· sabladet. När anabola steroider kom med i dopingdebatten blev Allan Vistbacka intres· serad av fenomenet. Sen dess har han följt med det som skrivits i dagspressen - urklippen är många. Han har fördjupat sig i ve· tenskapen kring dopillgfrå· gorna. Och ju mera han för·

O Ämnesurvalet Vistbacka menar att hormo ner passar mycket sämre för kvinnor än för män. Pratet om att man med hjälp av det manliga könshormonet tes tosteron skulle ta fram någ· ra fantomkvinnor säger han att läkare ler nedsättande åt. - När de beskyller kvin· norna från öststaterna för att vara hormonkvinnor så har de misstagit sig. Det är en stor bluff att öststaterna skulle vara längre hunna när det gäller läkemedelsindus trin än väst. Man drar in hor· moner i debatten p.g.a. ren avundsjuka.

Hormoner behöver de ab· solut inte. Det har de till· räckligt av, säger Vistbacka. Han jämför med hästspor ten och menar att det är svårt att få en häst att förstå om man säger åt den att den är lat eller att den har dåligt löpsteg. Därför har man där med konstgjorda medel för· sökt få hästarna att bli bätt· re. - Men en person kan du lära. Han förstår när du sä· ger att han är lat eller att han har dåligt löpsteg!

O Tala öppet om

doping - Vi skall inte inbilla oss att vi skall ta fram stjärnor

djupat sig desto säkrare har

han blivit på att hormonpre

paratens undergörande ver·

kan är skrock och något

som massmedia skapat.

"Jag påstår absolut att

hormoner inte hjälper.! "

o Övertro-genvägar undermedicin

- Man använder sig av hor·

moner för att det i alla tider

funnits en övertro på medel. Man tror att det finns genvä·

gar.

Dessutom har massme·

dia beskrivit dem som un

dermediciner. "De goda" ef·

fekterna finns inte. Varken

läkemedelsmässigt eller psykologiskt. Man tar dem, I tränar mindre och klarar siQ!

~ l. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Passar inte sprin· ters - heller

...

med kemiska medfil. "Inget försök har påvisat att ana· bola steroider har gjort nå· gon bättre. Dessutom kan vi vara säkra på att inget me· del i världen som gör en människa bättre är förbju· det. Enligt Vistbacka är det massmedia som gjort do· ping~anken till en modeflu· ga. Andå säger han att man måste tala öppet om do· pingen. Man bara inte får va ra tyst! Det är den högsta idrottsledningen som måste stiga fram och ge upplys· ning i dopingfrågorna så att vi får bort de felaktigheter som framkommit i massme· dia. Sedan förespråkar han också hårdare straff för de som kommer fast. - Det skall tas doping. test på. alla rekordtagare, segrare IOS, VM, EM och dyliga tävlingar. Blir man fast så bör den personen av· stängas på livstid och också gå miste om alla prispengar som samlats på hög. Så län· ge de inte vet bättre måste man tillgripa hårda straff för att få slut på det. I framtiden - innan år 2000 - tror Vistbacka att det inte kommer att behövas några dopingtest. Då finns det lagar som reglerar och frågorna avgörs inför dom. stol.

Stig Björkas

••••••••••••••••••••••••••••••• •

al örkastligt

Är doping allmänt förekom - mande inom inhemsk topp idrott? Va ska he nu im' förekom .

Vad anser du om blodbyte? - Nog är det på sätt och vis do ping. Men int' slipper de ju att kolla det. Nej, jag har inte prövat på . Jag vet inte mera om det än vad jag läst. Inte kan det ju vara så en kelt. En del säger ju att det inte har någon betydelse. Men nog är det moraliskt förkastligt. Men om träning på hög höjd anses vara bloddoping - en del anser det - så då är jag i högsta grad skyldig, eftersom jag flera gånger tränat i bergstrakterna i Mexiko, Colombia och USA med klar positiv verkan efter att ha kommit tillbaka till Finland.

Har du själv använt doping preparat? - Inte kan man egentligen säga att jag prövat på. För många år sedan när jag var i Spanien prö vade jag mest av nyfikenhet på ett hormonpreparat under en veckas tid. Då jag inte märkte någon som helst verkan slutade jag. Dels borde det väl ha skett under läkarkontroll och dels skulle kanske en längre använd ning ha gett resultat. Men jag var inte alls intresserad av någon fortsättning .

Råder det dopinghysteri här i landet? - Det är klart att det är tack samt att skriva om. Men inte vet jag om det råder någon dopi~g hysteri .

Används hormonpreparat i Österbotten? - Det beror på, troligen i kraft grenar. Jag tror ändå att vi är ganska rena här.

Har vetenskapen "sprungit ifrån" kontrollsystemet? På senare år har ju inga doping fall uppdagats i större inter nationella tävlingar_

• Håkan Spiks meritlista på löparbanorna är lång. Kronobypojken deltog t.ex. i OS 1976 och 1980 samt i EM 1978. Maratoninsatsen 1976 räckte till en 16:e plats. Den byttes till en 32:a plats fyra år senare. I EM var han tvungen att avbryta. • På hemmaplan har han sprungit hem många FM·medaljer. FM· maran tog han t.ex. hem tre år i följd, 1976-78. 1979 lyckades han in· te plocka hem FM·guldet men i stället blev det seger i de nordiska mästerskapen. • Ifjol överraskade Spik friidrottspubliken när han i kölvattnet på Vai· nio sprang hem FM·silver på både 5000 och 10000 meter. "Ifjol fanns nog kapacitet för att gå under 28 minuter på 10.000 m om allt skulle ha klaffat" menar han. Personrekordet från ifjol är 28.08.3, på 5.000 m har han sprungit på 13.40,6 och maraton på 2.13.57. . I år har det varit motigt för Håkan Spik och något EM·deltagande blev det inte. 31 år gammal ger han inte upp utan siktar på att tävla i toppen ännu... • Vad anser då Håkan Spik om dopingfrågorna?

- Kontrollerna har ju effektive rars med åren men trots det hin ner de inte ifatt. Jag har en käns la av att man är föregångare in om ÖSt blocket.

Ligger det någonting i det lasse Vin~n har påstått om att dopingkontrollerna här i landet är så hårda att de in ternationella stjärnorna inte kommer hit längre? - Jag tror inte det. För inte tror jag att kontrollerna är så vidlyfti ga . . . Men om, kan man ju tro att de inre har rent mjöl i påsar na. Sedan så spelar nog pengarna en stor roll också och de betalar bättre nere på kontinenten.

Är straffen för milda i dag? - Njaa,)8 månader är ingen lång tid. Ar du ung så nog kom mer du tillbaka. Fullständig livstidsavstängning skulle kanske avskräcka .

Helgar ändamålen medlen? - Det är många som tänker att andra använder så ... Vi blir ef ter. Men nog skaJl man kunna nå världstoppen utan dopingprepa rat. Jag har ju t.ex. kommit gans ka l~gt med hård och förnuftig tränrng.

Skall doping tillåtas fritt så att alla kan tävla under sam· ma villkor? - Det skulle vara frestande att säja ja eftersom man inte tävlar under lika villkor nu, men jag är trotS allt för förbud. Inte behövs det någonting konstgjort.

Hur skall man stävja do ping? - Jaa. det är nog så gott som o möjligt det . Det går att kontrol lera under tävlingsperioden . Un der träningsperioden är det så gott som omöjligt att kontrolle ra. Det är ett svårt problem . Jag tror inte att det finns någon rik tig effektiv medicin. m man per år skulle det kunna lyckas. men till det har man inre resur ser. En sista fråga som inte har nå gonting att göra med frågorna ovan :

Varför blev din insats så svag i år och vad har du för framtida planer? - I fjol stämde allt i FM - i Stort sett till 110 % . Det är klan att jag planerade något liknande i år men det ville sig inte . Jag har varit sjuk och haft dåliga blod värden . Inför tävlingssäsongen 1983 kommer jag att vara i Finland större delen av året. Om allt är OK så far jag nog med och försö ker komma med i VM-truppen. Nog märks det att man inte är 20 år längre och jag har kanske bränt det bästa krutet redan . Men med tanke på fjolåret så an ser jag nog att jag har förutsätt ningar ännu. närmast då på ma raton eftersom jag inre är tillräck ligt snabb för 10 000 m.

Stig Björkas

. '••• e e. e e e. e ••••• e e e '. e • • • • • • • • • •

• Internationellt

"De ••f· nSlnga • envaga I toppen"

- Jag vill framhäva att hormonmissbruk inte är något problem i Ös· terbotten,betonar idrottssekreterare Bengt Hellsten i Kronoby. Bengt Hellsten är en av de personer som ÖP pratat med om do· pingproblematiken. Han är en känd profil inom den österbottniska friidrotten och har bLa. tränat Lasse Orimus. Håkan Spik är en annan känd adept. . Hellsten menar att de dåliga österbottniska framgångarna på fri id· rottsarenan beror på att man inte är tillräckligt äregiriga. Man är bra i juniorklasserna men bristande träningen betyder att man inte hänger med i toppen när man blir äldre.

- Jag tror att hormon· missbruket minskat jämfört med tidigare. Innan hormon· preparaten räknades som dopingmedel var de mera utbredda. Jag antar att aUa elitidrot· tare prövat på hormoner. , Hormonpreparat är mest allmänna i kastgrenar, sä· ger Hellsten som också me· nar att man faktiskt blir bätt· re om man använder hormo· ner. - Av egen erfarenhet vet jag att det hjälper. Inte en· dast psykologisk verkan. Det är framförallt när det gäller snabbheten-reflex· erna som man har nytta av hormoner. Muskeluppbygg· naden är en annan effekt men det kan gå fel om man använder hormoner för att snabbt bygga upp muskel· volymen.

• Vi är tillbaka i den okontrollerade situationen" På sensommaren 1981 kom direktiv från Medicinalsty· relsen som klargjorde för lä· karna att man inte får skriva ut hormonpreparat till friska människor. - Hormonpreparat skrivs inte längre ut av läkare. Nu skaffar och använder man hormoner på eget ansvar för det finns utvägar/omvägar om man vill fiffla. Den egna importen dominerar. Hormonpreparat är lätta att få tag på i medelhavslän· derna och i östblocket be· rättar Hellsten. De är recept· fria och inte heller dyra. Dyrt blir det naturligtvis om man skulle fara enbart för att hämta hormonpreparat. Vanligast är väl att man kö· per när man är nere på ett träningaläger i t.ex. Spa· nien.

Trots att Hellsten är mot doping så menar han att me· dicinalstyrelsens direktiv har lett till att vi är tillbaka i den okontrollerade situatio· nen. - Det är inte som för fem år sedan. Då höll vi på att få en kontrollerad an· vändning som överva'k ades av egna läkare och som på intet sätt var farligare än da· gens hormonstyrning av kvinnans menstruationscy· kel. Nu använder man på eget bevåg vilket har lett till farli· gare vägar. Utvecklingen har gått bakåt eftersom det ab· solut borde vara under läk/u· kontroll. Ännu farligare är det att "motionärerna" - bOdybuiI· dare, tyngdlyftare - nu bör· jat köpa hormoner svart och importera. Det kan vara far· ligt att följa rykten och kan· ske ta fyra tabletter i stället för två.

• "Skämmer bort" Dopingskandalerna avlöste varandra under 1970·talet. Europacupfinalen i friidrott i Helsingfors 1977 blev t.ex. något av ett finländskt wa· terloo med avstängningar som följd. Nu när vi mar· scherat in i 1980·talet har storspel som OS i Moskva, VM i fotboll i Madrid, EM i friidrott i Aten varit "rena" när det gällt dopingfall. Betyder det att doping bli· vit mindre allmänt förekom· mande eller att läkarveten· skapen sprungit ifrån den vetenskapliga kontrollen? I somras införde det fin· ländska friidrottsförbundet strängare dopingkontroll. I samband med det har Lasse Viren låtit förstå att det är orsaken till att utländska stjärnor skyr de finländska friidrottsarenorna. Det måste ju rimligtvis tolkas

som så att existensen enligt fortfarande är

Viren allmän ...

- Inte tror jag att det är

så enkelt att dopingen mins·

kat kommenterar Hellsten. Jag hörde att det var något mystiskt med kontrollen i Moskva. .. Sen är det fullt möjligt att utveckla ämnen som inte upptäcks. - Det finns en dopinglis· ta där förbjudna preparat är uppräknade. Nu kan ett la· boratorium i något land konstruera ett hormonderi· vat med önskad effekt men med något annorlunda ke· misk konstruktion jämfört med preparaten på doping· listan. När man söker efter hormoner gör man en test och får man ett positivt re· sultat så kontrollerar man med listan. Men om prepara· tet inte finns på listan kan man endast konstatera att någon steroid använts men inte fälla idrottaren för det. Det gör att forskningen i östblocksländerna, USA och England är steget före tack vare sina stora resurser. Det kan man lugnt säga. ~ USA finns det ingen kontroll alls i friidrotts· tävlingar. Du får i praktiken göra vad du vill om du inte kollapsar! - När det gäller den strängare kontrollen så kan man anta' att det här är en sak som skrämmer bort de utländska deltagarna. Som sänker nivån säger Hellsten.

• "Bästa lösningen är att få bort det helt och hållet" Ibland ryktas det om att hor· monanvändningen söker sig ner i juniorklasserna. De här ryktena ligger det ingen grund i menar Hellsten. - Jag tror inte alls att det är utbrett. Man är med·

kontrollsystem önskvärt - Dopingfrågan är den interna· tionella toppidrottens svåraste proDfem och skadar förtroendet för idrotten oerhört menar Carl· Olof Homsn när ÖP ringer upp. Det är ju I alla avseenden önsk· värt att ett internationellt kont· rollsystem skulle fås fram men tyvärr så struntar många länder helt i frågan. Enligt Homsn är det de nor· diska länderna. England och ännu några andJa västeuropeis· ka länder som går hårdast ut i kampen mot doping. Finland hör till föregångsländerna menar han. Speciellt gäller det då friidrottsförbundet. - De dopingtest som görs i Finland har gjorts i många år. De som avgör vem som skall testas väljer i blindo. Valet sker innan tävlingarna är slut och of· ta handlar det om segraren och en till. :Homsn säger att man inte kan säga att anabola steroider inte skulle förekomma även i ' andra idrotter än friidrotten också. Men när man har haft tester så har det oftast gällt andra stimulansmedel. Ifjol tillsatte Finlands

olympiska kommitte en kom· mission med tre läkare för att intensifiera dopingkontrollerna. De har rätt att "slå till" i vilken nationell tävling'som helst. tnte enbart i frIIdrott utan i alla gre· nar. 'Betyder den hårda finländska inställningen i dopinIlfrågorna att vi samtidigt avsagar oss möjligheterna att konkurrera jämbördigt i internationella täv· lingar? - Idrottsmännen brukar.häv· da att det är bristande logik i det att Finland går hårt ut i kampen mot doping samtidigt som man · kräver att de skall kunna kämpa i den internatio· nella toppen med idrottsmän som man tror använder... Har vetenskapen "sprungit ifrån" testmetoderna eftersom stora internationella tävlingar varit "rena" på senare år? - Det är jag Inte rätt person att besvara. Du borde fråga en läkare, men det är möjligt att det är så. Det kan vara en förk· laring. En annan är ju den att anabola steroider inte syns i test om man upphör med dem i rätt tid före tävlingarna.

Har vi rent mjöl i påsen? ÖP har erfarit att det inte all· tid spelas "rent" spel när det ordnas dopingkontroll i vårt land. Enligt uppgift kunde en del idrottsmän ännu i fjol vid Kaleva·spelen i friidrott kän· na sig säkra för eventuella dopingtest. ÖP's källa me· nar att man endast med hjälp aven internationell testgrupp skulle kunna garantera oförvitligheten. En dylik anklagelse om att allt inte skulle gå rätt till förnekas naturligtvis från of· ficieHl håll. Som bevis för att dopingkontrollerna är tillförlitliga pekar man på att idrottsmän fastnat i d~ pingkontroller i nationella tävlingar.

vetna om att det är farligt. Hormonerna bromsar krop pens tillväxt genom att ben byggnaden "mognar" för snabbt. Det är inget problem inom friidrotten i alla fall. Sen är det inte så lätt att få spridning på något som lä karna inte är med på! Problemet är närmast på det etisk·moraliska planet. Hur få bort det? Så att top· parna på elitnivå kan tävla på lika villkor. Men skall man tävla internationellt så

Helt klart är att det finns många "dopingfall" som fastnat i nationella tester. Samtidigt har vi också någ ra "dopingfall" som fastnat i internationella tävlingar och kastar således en skug ga över trovärdigheten hos den officiella antidopingat· tityden. Det verkar att också hos oss finnas dubbelmoral i den här kinkiga frågan. Enligt ÖP's- källa 'så finns det också andra exempel på dubbelmoral. Det talas om fall där man visat "god vilja" men själva avsiktligt spolierat möjlig· heterna att genomföra ett dopingtest.

är det lätt att falla för fres· telsen ... - Bästa lösningen är att få bort det helt och hållet. För den skull borde man komma med nya grepp. Bengt Hellsten betonar att det inte finns några gen· vägar om man vill bli bra. ~et att framgångarna inom 010 lyser med sin frånvaro beror på att man inte är till· räckligt äregiriga. Det bris ter i träningen!

Stig Björkas

••••••••••••••••••••••••••••••••

',.

12 rJO"".r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.......rJO"".r............JO"".r.r............~~.r~~~~JOC"'"...........................................r.r~......JO""...............................r.r.............r.r .......r.r.............r.r.r.r.r...................r.r.............r.r.r.r.............r.......r.r.......r......

~...o""..JO'"~

§-

Hör du, sa en bekant till mig en dag. Jag § har funderat en hel del på vad man skulle ~ kunna göra för att öka intresset för danstill ~ ställningar och kommit fram till att det be hövs mera roliga och oväntade inslag på ~ dansplatserna . ~ - Tror du det? 8 -Jajamen. Danspubliken är uded på att titta på orkestrar som spelar sina låtar rätt 8 upp och ner. Mera shower och plojer!

18 S § S

~ ~

§ ~

§ ~ ~

~ 8

Nykarleby Ungdomsgård fredagen den 15 oktober. " Fetknop parna och Wik tor Hurmio show och österbottnisk dinsmusik av Exom." Det är m.a.O. en hem vävd österbottnisk danskväll med garanterat "oväntade inslag" . På parkerinaen spankulerar huvudansvarige arrangören An ders Forss iklädd ordningsman

nauniform.

Han tar oss med på en rund

vandring i den nyrenoverade 10 kalen och förevisar det förstorade

serveringsrummet, den ombygg

da kläd förvaringen och discot

som växte fram under talkoinsat

ser 1980. Han påminner om en uf-rörel sens bonden Paavo när han be rättar om föreningens arbetsdry ga "odlargärning" och man undrar om satsningen på öster bottniskt i så fall är "hälften bark i brödet"? Men Anders ser inte de ett ös terbottniskt temaår som en kvali tetsförsämring. Det är så hög klass på våra österbottniska orkestrar att vi har helt lagt av med rikssvenska dansband. Men för att kunna kö ra österbottniskt måste vi ha någ ra utländska toppar. Vi har siktat på att ha utländska showartister två ggr före jul och två ggr efter jul.

1S 8 8n

§ 8

8S " S § 8 S " 8

§ § 8 § § § § § § 8 § §

"Get back", sjunger Exom när vi vandrar omkring i det ny renoverade danspalatset . "Get back, till vaddå?" , und rar kanske nån. Skall Österbottens dansar rangörer återvända till tiden före svenskimporten. Tiden före Tho re Skogman landsteg med ett tjoande och tiden före Göinge flickorna hördes kvittra i var och varannan buske? Naturligtvis inte. Ett öster bottniskt temaår på dansplatSer na blir inte en tillbakagång i mu sikalisk bemärkelse. Det är omöj ligt så länge vi har egna band som är bättre än genomsnittet av de rikssvenska.

Behövs import? Kanske vi till och med skulle klara oss helt utan musikimport? Men det tycker inte Ing-Marie

Rådvillast av alla är två pojkar som "spolat kröken". Nerför strupen. När Hurmio drämmer till med Uten "Drick mjölk så älskar du bättre!" kör de tjurigt händerna i byxfickorna och står dystert sva jande framför scenen. Men kan ske de inte bryr sig om texten. Kanske det är tröttheten som tar överhand ...

8 8

Det är uppfriskande att lyssna på Wik tor Hurmio och det är skönt arr för en gångs skull slippa se ett show band bestående av tillgjort tonårsaktiga 20-25 åringar som kladdar med siraps söta, beräknande tonårsfantasier. Men går Wiktor Hurmio hem bland Nykarleby-publiken? - Det var kul till arr börja med men sen .. . , Joakim Ny lund från Jakobstad svävar på målet. Pia ÖSlman

Pia Östman hävdar att de riks svenska orkestrarna har bättre lå tar på sin repenoar. - Dessutom är de österbott niska ' orkestrarna stelare på scen och om vi skall enbart ha öster bottniska band så borde de ha mera egna låtar . . .

888

§ § S

S ('I

§ § 8 8S

S 8 ~

~ ~

8 bom

Dawn Swibold från Michigan, USA hävdar att Wiktor Hurmio var bra.

Välkommen omväxling

Egna låtar ja ... vi håller på att glömma Wik tor Hurrnio och Fetknopparna. Tiden är inne för ett framträdande av Svenskfin lands mest gåtfulla popidol. NUFS-ordförande Ralf Skåtar står 'och spanar genom dörröpp ningen till orkesterns omkläd nmgsrum. Va jer e fö schack i je, frågar han försiktigt . Det undrar säkert också dans publiken som börjat skockas framför scenen . Vi dyker in i folkhavei - gli der förbi ett antal städade "slip sar och collegetröjor", väjer för en stökig "hatt" och artigt ur vä gen för en muskulös 'läderrock'. Wiktor Hurrnios och Fetknop parnas entre ackompanjeras av publikens uppmuntrande rop och visslingar. Tystnad. . och så börjar show en ... På oefterhärmligt maner bjuds vi på en rundtur i Hurmios bisar ra värld. Färden startar vid Evit skog, går sen via gnsen Alfons stia, hunden Niklas liggplats grannkissorna . . . ' En stor del av publiken är med på noterna direkt men många verkar rådvilla . - Va jer e fö schack I Je?

§ n §

"Get back"

Svarvar och Pia Östman ~som vi träffar vid biljettluckan. Ing-Marie anser att de riks svenska orkestrarna spelar bättre. "Och", tillägger hon sina 15 år till trots, "eftersom man har bli Vit med de rikssvenska or kesL __ .. ~ vill man gärna se dem i' fortsättningen också" .

Dawn Swibold

- Det var annorlunda. Har du sett ftlmen "Bl~brQr.Qe.rs"? De påminde om dem en hel del. De flesta som vi pratar med välkomnar dock omväxling typ Hurmio .

Mera aktiviteter?

"Va jer e fö schack?"

8 8

;

Och varför gå över ån efter vatten? Den något slitna klyschan är mycket gångbar i kväll när Exom spelar. Det känns tryggt att Veta att det finns en så helgjuten och skicklig grupp på hemmaplan .

Vad vill danspubliken ?

Joakim Nylund

Men räcker det till? Maria Nygård som är ord· ningsman i kväll tror att det äl många.som tycker att det är slölI på dans. - Kanske det skulle bli bättre om dansplatserna var trivsamma re och om vi fick igång mera akti viteter under en vanlig dans kväll.

- Var det inte en efterapning av Numminen . . men det får gärna vara mera shower på våra dansplatser. Nina Engsrr~d från Jakobstad tycker att Wiktor Hur mio var "ganska normal". - Men det skulle nog vara bra med mera humoristiska inslag .

Maria Nygård

Nina Engslrand

Hur locka en alltmer mi

de danspublik?

Kanske vi gör en aI!lr:c:i~ misstag när vi enögt> . talet forpar på d. if.ll>~'13. Det fmns mång:a. offra en fredag- eller D'd:i:!~rL på dans men som sähn

o-......~..cr.r.r.........................r.r...................r.r.r.r...............................r.r.........................r.......r.............r~...o""......~..cr..JO'"~~.r.r.r............~.............r...............................r..................~~.............r.......r.r.........................r.......r.r.r........JO'".r.r...... ~.r"'OOOCC;C'OCXilI:llCl!~.

13 ::o:

• )OO'"~""'''''''''''JO'''.......r..r.JO'"..r.......r..r..rJO'''..r..r.......r..r.......r..r..r..r..r..r..r...r...r...r..r.r,

Mindre strid om danskvällar I

I ~ §~

§ § § § § § § § § § § § § § § §

Wiktor Hurmio med "~uldmick"

tilIlokaJen om de fick nåt ann at i utbyte.

mio , säger han efter en stunds tystnad.

Varför mte kombinera danskväl lar med trubadurframträdanden i serveringen? Varfor inte låta byns revygäng medverka i nån sketch? Varför inte foto- och teck ningsu tställningar i a ulan? Varfor inre erbjuda skådespe lare från Wasa Teater art uppträ da med nåt inslag från EKO eller från Vasallens musikcafe? Vanor inte hyra fUmer och projektor och visa film där det är praktiskt genomforbart. Varfor inte.. .

Wiktor Hurmio är m ycket för tegen om sin bakgrund . Men nä! han nämner Evitskog får han en lätt darr på rösten och han före faller rörd när han visar munhar pan som han fått i gåva av sin fan-cl ub . - Vill du införa mera humor i rock- branschen?

- För oss är dethär en rolig grej . Men i det stora hela tycker jag inte att det behövs . Är det svårt att vara rolig på scen? - Inte är det svårt . man är sig själv bara . . . Wiktor Hurrnio och Fetknop parna försvinner i natten? Vart? Tja , säg det. Den 31 oktober kommer de i all a fall att dyka upp i Finlandiahuset och de ha! också lovat att uppträda i Kvev lax nmgmg under höstsäsongen . När vi åker hem har det börjat snöa. Jag blir patetisk och tyc ker att sikten är lika dunkel som Wiktol Hurrnios förflutna och danspl at sern as framtid .

Wik tor Hurmio

Kommen såhär långt i mina fun deringar avbryts jag aven m an som visar sig vara Wiktor Hur mios pressekreterare. - Wiktor Hurrnio har beslu tat att ge en intervju åt ÖP . Ni äl den enda tidningen i Finland som han för tillfället beviljar in tervjuer . Inne i omkJädningsrummet . sitter W iktor och väger en mj ö lk förp ackning i högra handen . - Det var lugn och städad publik i kväll . Det diggar Hur-

Text: Leif Sjöström Foto: Stefan Sjöholm

I festfördelningsutskottet sitter

i år Leif Lundström, ordföran de, Bengt Lybäck, Sven Gustav Karlsson, Harry Östersund och Leif Eriksson. Från SÖV:s kansli deltar Vlf Johansson och Carina Nygård. Förslagen till rättelser går i allmänhet ut på att man vill slå vakt om någon s.k. traditions kväll som utskottet råkat flytta på eller att man vill skaffa sig en starkare kväll, berättar Cari na Nygård. Tyvärr innebär för slagen vanligen att en konkur rerande förening måste maka på sig på något sätt. För det mesta är det ganska svårt att tillmötesgå framförda Önske mål.

§~ § § § § §

~§

§ § § § § § § § § §

I~ I ~

På måndagen inleddes fördelningen av festkvällar för perioden september 83-september-84. Det v~r sommardansarrangörerna i IV, V och VI rin garna som samlades på SOV:s kansli. Fördelningen fortsatte på onsdagen i Nykarleby och avslutas på måndagen i pörtom. Trots att intresset för danserna hos såväl publiken som arrangörerna inte är vad den var förr, förekommer det fortfarande konkurrens om danskväl larna. Hela åtta förslag till..rättelser av det förslag festfördelningsutskottet gjort upp har anlänt till SOV:s kansli.

Nu var det väl också så att utskottet medvetet satte in mindre kvällar än vanligt, fort sätter Carina. Det här året har

ju många föreningar helt upp

hört med danserna och flera har prutat ned verksamheten. Det betyder alt de inte utnyttjar de kvällar de tilldelats. Det är mot den bakgrunden som ut skottets prutning skall ses. Kan, ske ville de också få litet reakti oner från föreningarna . Fördel ningen av danskvällarna är nog någonting som föreningarna bör engagera sig i. Om det blir så att ett SÖV-utskott delar kvällar och föreningarna inte har någonting att anmärka är det inte som det skal!' vara.

Danserna minskar -30 st våren -83

- Hur skall det bli med de fö reningar som meddelat alt de slutar med dansverksamheten - kommer de att ändå få kväl. lar i festfördelningen?

- Hur blir det med dansavgif terna för de föreningar som slu tar dansa? - Finns det föreningar som vill ta över ledigblivna kvällar? - Finns det föreningar som plockar åt sig kvällar fast de in te tänker utnyttja dem och inte heller tänker erlägga fastställda dansavgifter? Som synes finns det en hel del som är oklart kring dansverk samheten. Carina Nygård har gått ige nom ungdomsdanserna vårsä songen 1983 och konstaterat att under fyra månader kommer ungefär 30 av 80 tilldelade danskvällar inte att utnyttjas. De större dansarrangörerna är tilldelade ungefär 40 kvällar. Till dessa kan räknas Purrno, NVFS, Oravais, Kvevlax, Peta lax, Pörtom, Korsnäs och Yt termark. Dessa kommer sanno likt att utnyttjas helt. . Till gruppen osäkra - större arrangörer som kommer att dansa endast en del av de kväl lar de tilldelats - kan hänföras Kronoby, Kållby, Jeppo och Övermark. Dessa föreningar är tilldelade sammanlagt 10 kväl lar. Till gruppen mindre förenin gar, som ordnar någon enstaka dans, kan hänföras Såka, Sun dom, Solf, Harrström och Bö le. Också dessa är tilldelade 10 kvällar . Föreningar som meddelat att de tillsvidare upphör med dans verksamheten, men som är till delade kvällar. är Överesse, Vörå, Skat ila, Smedsby och Nyby. Dessa har sammanlagt 19 danskvällar. Enligt principerna för dan savgifterna - det system som infördes för att garantera SÖV

inkomster när skatten slopades - måste föreningarna erlägga avgift för alla tilldelade kvällar. Det är dock möjligt alt genom en anhållan till SOV:s styrelse få avgiften helt eller delvis av Iyftad om kvällarna inte utnytt jas. - Del här borde särskilt de föreningar som inskränker på dansverksamheten eller som helt slutar uppmärksamma, sä ger Carina Nygård. Det gäller också den period för vilken vi nu håller på med fördelningen. Vtskottet har nämligen i för slaget till fördelning inte helt lämnat bort dessa föreningar utan endast prutat ned antalet lilldelade kvällar. Dansavgifter är 150 mk/ kväll för storarrangörer, 100 mk/ kväll för medelstora och 50 mk/ kväll for småföreningar. Samma avgifter gäller också för gammaldanserna. Många föreningar ligger efter med betalningen av avgifterna berättar C:arina. Detta bidrager till all SOV just nu har stora utestående fodringar och pro blem med likviditeten. Åtminstone NVFS och Åminne är intresserade att överta lediga kvällar. Andra fö reningar som vill ho tilläggs kvällar bör möta upp vid fest fördelningstillfället. Gammaldanserna fördelas fortfarande ri~gvis och kalenderårsvis. SOV:s roll i fråga om dem är endast att sammanställa en förteckning för hela förbundet. Också här gäller att föreningarna inte bör plocka åt sig kvällar som de inte tänker utnyttja. Det leder bara till att de måste betala dansav gift för kvällar som inte utnytt jas.

Hurmios och Fetknopparnas publik

I Ii ~

F<t~..r...r..r..r..r..r..r.......r..r.......r.....JO"'..r..r..r...r...rJO"'..r..r.......r..r..r..r..r..rJO"'...r..r.......rJO"'..rJO"'..r.......r..rJO"'..r~

En tredjedel av danskvällarna

utnyttjas inte

Seg

Allt började för några år sedan. En natt tillbringad med några vänner och en LP vid namn "Tonight's the Night". En brutal inkörsport till Neil Youngs musik. Den natten började man få en vag aning om att Neil Young är något mycket mer än en fjärdedel av Crosby, Stills, Nash & Young, något mer än den Neil som sjunger "Heart of Gold" , något mer. Neil hade haft en storsäljare i LP:n Harvest (1972) och förbe redde en s.tor turne. Då bandet samlades för att repa anlände gitaristen Danny Whitten i bed rövligt tillstånd, nerkörd av knark - definitivt inte i skick att genomföra någon turne. Han fick sp<lrken, sattes på ell plan hem och fick 50 dollar "som plåster på såren" . Några dar senare var han död. Död av en sil han köpt för dessa 50 dol lars. Young själv drabbades av fruktansvärda skuldkänslor. Kort därpå dog roadien Bru ce Berry. Också han aven över dos.

Det blev droppen . Hårt pressade av samvetskavI och saknad samlades Neil och bandet Crazy Horse i studion, och kopplade på bandspelarna. Resultatet finns i form av LP :n "Tonight 's the Night" med titellåten i två versioner. Rå, naken, skräckfylld rock utan dubbningar eller större mix ningsfinesser. "Tonight's the Night" blev för mig inkörsporten men det skulle dröja ända tills för en dryg vecka sen innan allt hade klarnat - om det nu någonsin kommer att klarna helt. .. Neil Young har aldrig gjort

det lätt för folk att förstå sig på honom. Hans liv började i To ronto för 37 år sen, men 1966 bröt han upp och drog in i Kali- ' fornien. Startade bandet Buffa lo Springfield med bl.a. Step han StilIs. Gruppen sprack och Niel drog sig undan för att göra sin första solo-LP . 1970 återvände han till Stills som under tiden spelat ihop med Crosby och Nash. Därmed föddes en av Västkustkountryns stora grupper Crosby, StilIs, Nash & Young var verkligt sto ra tills gruppen , så småningom självdog. Endel vill få det till ' all det var Neil som inte passa de in. Hursomhelst Neil gick åter sin egen väg. Gav ut två eg na LP:n och höll nästan på att få en "hit" med nämnda "He arth of Gold" . Varpå det var dags för nästa sväng. De kaotiska år som inleddes med "Tonight's the Night" lämnade eviga spår i Neils mu sik , Neil drog sig åter undan, kämpade med drogerna och sin

sjukdom. (Neil är både epilepti ker; och diabetiker), brännde in rock på skivorna. Det sägs att han och bandet gick in i studion och drog in låtarna direkt. Utan omtagningar. När" The Band's avskedskonsert "The Last Walz" skulle bandas var han i bedrövligt tillstånd, Det dröjde fram till 1978 in nan Neil återhämtat sig och återvände till countryrocken eller vad man nu vill kalla det - med "Comes a Time". Nu tänkte förmodligen både en och annan att cirkeln var sluten, I så fall hade Neirl'oung inte va rit Neil Young. 1979 kom LP:n "Rust never sleeps" samtidigt som Neil gjorde en turne med samma namn. Turnen bandades och resulterade ien dubbel-live LP: "Live Rust" . Ett knockoutslag av Young där han en gång för alla bevisar sin storhet. Äret därpå är vi åter tillbaka countryn med "Hawks and

Dowes" . Ifjol väntade man sig nästan en ny sv'ä ng och mycket riktigt. En ny rårockplatta: "Reactor" med bl.a. en lång skramlande version av "T bone". Spekulationer. Vad blir nästa steg? Ingen hade väl riktigt vågat tro på det, folk blev smått Skräckslagna när ryktet började gå: Neil Young har använt syn tar på sin senaste LP! Är han slut nu? Har också Ndl sålt sig till slut? Ingalunda. Detta är bara en del av processen Neil Young . Det bevisar hans förmåga att ständigt se framåt, att inte hem falla åt nostalgiska 6O-70-tals tripper. Ingen vet ännu vad LP:n kommer att innehålla. Den låg praktiskt taget på skiv diskarna när Neil själv tog den tillbaka. Han var inte nöjd . Tänker göra om hela. När och om den kommer vet ingen. Kanske i år kanske aldrig .. ,

----------------------------------------John Ahläng Jan Jacobson-------------------------------------- Förväntningarna på Neil Youngs Stockholmskonsert var högt uppskruvade. Inte minst tack vare alla dessa kanon re censioner från turnens första konserter. Att Neil Young var fyrtio minuter försenad då han ställde sig på scenen bekymrade inte publiken. Tvärtom stegra de det bara spänningen. Och rc dan innan de rörst tonerna av ,inledningslåten "Cinnamon Girl" klingade ut hade jublct nått taket. Och där hängde det kvar stort sett hela den två timmar långa konserten. De tre rörsta bitarna var väl kända sjung-med-i-refrängen låtar. Sen kom svängningen. Neil Youn~ har aldrig gjort vad folk har väntat sig av honom. Och säkert kom det som en mindre chock för många i pub liken när han nu plötsligt för vandlades från den varma vän nen Neil till en kall synthoppa re. I mörka solglasögon och till ett stadigt dunk-dunk sjöng han om "Computerized" med en röst förvrängd till oigenkän nelighet aven vocoder.

goldrush" . .. look at mother "Teknologin ska rädda käns lorna", har Neil Young sagt, nature on the run in the 1980's... Det var vackert, vac vad han nu menar med det. kert, en av konsertens höjdare. Och det ble'; fler tekilOlogipro Ensam med ett piano eller en dukter under kvällen, smakp akustisk gitarr är han helt suve rov från den kommande LP:n, rän, Neil Young. Kolla in mins som kanske inte kommer ut. pelet på bilden här bredvid. Kall och ödslig musik, gjord ; . 'The needle and the damage och för dataåldern. Men ändå done" , det är naken ångest i är det gjort med känsla. Het är bilden. Två av hans goda vän väl det som räddar låtarna. Men Neil Young har fler si· , ner har diitt av överdoser he dor än råruHig rock och , roin. Men i nästa ögonblick, mitt i vocodersång. Och när han på det småH högtidsfulla akustiska Isstadion satte sig ensam nel kastar NeiHn syntarna igen, In vid pianot och sjöng" Af ter thf

bandade syntar. Bara bändspe laren och vocoderrösten och så gitarristen Nils Lofgren i en märklig dans. Och en mäktig Ijusanläggning. Nils Lofgren fick annars mycket utrymme under hela konserten. Inte elt ögonblick var han' stilla, rusade hit och dit och studsade över scenen. Han fick också chansen att visa upp sig musikaliskt med ett par egna låtar. Och sen då avslutningen, "M) m~. hey hey" och "Like a hurricane. När Neil och bandet

ger absolut allt. När Neils gi tarrspel skär hål på hela isstadi on. Och publiken var ett ko kande hav av viftande armar och röster som skrek sig hesa i ett fruktlöst försök att överrös ta den vrålande musiken. Sen var det slut. Det var då man började förstå hur ett punkterat däck måste känna sig. Ända tills Neil Young kom ut på scenen igen med sin akus tiska gitarr och alla sjöng med i "Helpless" och "Suger moun tain". Det var då vi eldade upp det sista av de enkom för kväl len inhandlade gaständarna. Allra sist kom hela bandet in , igen och brände av "My Soul'·. Sen höll vi på att gå och höra Basse Wickman på Ritz, bara för att man kom in gratis med i'leil Young biljetten. Det 'ar nog tur att kön utanför "ar så lång. N u blev eftersmaken av Neil Young mycket bättre. Visst var det långt från där övernaturliga seansen. _ det var en bra konsert. En rasande bra kon sen.

•

I see the needle and the damage done, a little part of it in everyone. Do the damage done •

ÖP - John Ahläng

Vintern är snart här, den första snön har fallit och nätterna blir kalla. Det är dags att vi börjar tänka på småfåglarna och deras matforsörjning. Jag tänkte visa er hur ni enkelt kan fIxa till fo derautomater åt småfåglarna. Observera att fågelmat inte får innehålla salt! Småfåglar älskar solrosfrön, havre och korn.

Jag känner trygghet när mamma och pappa och hela familjen är med. Då är det också mycket roligare. Jag känner inte lika bra trygghet i skolan.

CJ.

R.. raketer Ä .. älgar D .. drama S .. storm L.. lejon A .. alarm U.A.

Såhär gör du en foderklocka. Rädslan kan också behövas någon gång Rädslan kan vara skrämmande ibland då det är mörkt ute och ugglan hoar i mörkret och vinden tjuter. 0_ P.

Privatdetektiv Sill och skottet Material: 1) Köp solrosfrön och talg/matfett - osaltat! Du behöver också en blomkruka plast eller lerkruka ett stadigt snöre - ca 50 an. En kastrull och en bordskniv. 2) Smält fettet i kastrullen, rör ner fröna i det smälta fettet. 3) Vik bandet dubbelt och trä det till hälften genom ett hål i boten av blomkrukan, knyt fast det kring en pinne eller en penna, som du placerar tvärs över öppningen på blomkrukan. (Se fig .) 4) Häll &ö- och. fett blandningen i krukan och låt det stelna. 5) Skär loss den stelnade "fröklockan" ur burken, lösgör pinnen/pennan och frö klockan är rardig att hängas upp i träd eller buskar i trädgården. Kom ihåg att när du väl påbörjat vinterutfordringen måste du se till att fåglarna hela tiden fram till våren har tillräckligt med mat.

Privatdetektiv-föreningen hade års möte . Medlemmarna hade kommit från när och fjärran för att deltaga i årets största händelse. Det var en bro kig skara som samlats . Det är ju så att deckare· är ett konstigt folk. Där var Sam som alltid gick med en massa pennor på sig . Pennorna var till det yttre lika , men bläcket skilde dem åt. Tom hade varje dag en ny SOrts rak vatten. Inte dög några vanliga sorter, de måste vara exotiska. Jan och Dan var mer normala . Jan var väldigt förtjust i mat och åt minst

R.. övare

Ä.. lgskog D .. rakula S .. kuggor L.. arvighet A .. s I.L 8 gånger om dan. Dan samlade pisto ler. Han hade allt i pistol-väg, från pyttesmå till jättestora. Det fanns för stås många fler och alla hade sin lilla egenhet. Dagens föreläsningar var slut. En del hade redan gått och lagt sig medan andra satt i det lilla hotellets samlings rum. Plötsligt small ett skott. Det olycksbådande Iiudet ekade länge i korridorerna, liksom hängde kvar i luften som bara ett pistolskott kan . När Siir & Co kom inrusande i rum met varifrån ljudet kommit möter en ohygglig syn. En av deras kompanjo ner hade blivit skjuten. Skottet hade dödat långsamt. Han hade blivit skju ten i sängen. Därifrån gick sph av blod via WC och sedan mot dörren . Nu låg han på golvet med en flaska rakvatten i sin hand . Vad var det den mördade ville säga? Om du inte kan lista Ut det finner du svaret på sid . 19

Slanka masken Slim har inbjudit sina vänner till kalas i lövhögen innan de förs vinner djupt ner Vad heter flickan?

i jorden under vinterhalvåret: Kan du hjälpa oss att räkna hur många vänner h an inbjudit till Stryk alla bokstäver som finns två eller

. k l ? . fler gånger. Av de som lämnar får du Sitt a as. ett flicknamn , vilket? Rätt svar finner du på sidan 19 Två bokstäver finns tre gånger, vilka)

Vår adress:

ÖP·klubben Pb 27 68600 Jakobstad

"I- '"

)ot ... 'I

MASKROSB·~ :>i )LLEN

roman av Göran Tunström \

och en flicka och gräs, och liv som är mycket större än de själva. De blir rädda. Sigfrid ocks~, fast p~ ett annat sätt. - Sätt dig, sa jag och pekade p~ soffan. - Du Bernard, sa han (och han var den ende, utom morsan först~, som kallade mig s~), du vad tror du vi kommer upp på i svenska? Jag är osäker. Och han lufsade fram med allt Sitt svårmod. - JUSt det. Bernhard Elis Malmström . -'- Va, men honom har vi väl inte läst om? - Det är väl därför då. Han böjde fram det stora an siktet, med de ibland förvän tansfulla ögonen, som fattade så litet av allt krångel i världen. Själv har han i en av sina klarsyn ta perioder erkänt att han skulle behöva bli rv:lhundrafemtio ;if för att hinna fatt oss och våra kunskaper. Men Irwing var en av dom grabbarna som fick en att skäm mas, han pluggade till långt in på nätterna, medan jag själv ald rig gjorde annat än sprang ute med Rita Karin tills det . blev sent, och d:l gick jag hem till dom duktiga grabbarna och ford rade att de skulle dra hela läxan för mig, och de gj?rde det fast jag sällan hörde p~, för de var så långsamma och noggranna i all sin välmening, och långsammast av dom allihopa var Irwing . Det var ingen hejd p:l hans krokvägar fram till en tanke. Men jag tyckte synd om honom, för han ville all tid hjälpa en, och det var inte al la som ville, i varje fall inte de som det gick bra för, så bra att de var rvungna att ta extraarbeten för att deras skallar inte räckte till för annat än skolan . Jag menar, de hade ingen känsla av att de spillde sina bästa år. Men Irwing. Han trivdes inte i skolan. Han hade sagt: En handelsträdgård skulle jag vilja ha. Gå och pyssla med ringblommor och hyacinter. - Gör det d:l. - Nej, det skulle väl inte pas sa mig, menade han och ruskade på huvut, och jag såg ett par gamla stabbiga föräldrar i pupil lerna hans. Vi hade inte mycket att säga varandra, men han var bra att ha, som en värdemätare . Man kunde gå till honom och testa si na eskapader. Efter graderna av hans förvirring kunde jag sluta

.. Osterbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund. Österbounisk ungdomstidning och spdkrör för Svenska Österbouens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar . )akobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1982

mig till vad som betraktades som giltigt och inte. Hade jag inte haft Irwing skulle jag säkert burit mig hemskt illa åt mycket oftare än jag gjorde. Han var ett litet dumt samhälle i koncentrat, en köping ute på en stor slätt, vars gränser man aldrig reflekterar över. Han hade gränser. Och jag har aldrig talat talat s:l mycket om de utland jag aldrig varit i om jag inte haft Irwing. - Du klarar dig alltid, sa lrwing. - Det gör du ocks:l, inget snack om saken. Ta' t lugnt bara', s:l ordnar det sig alltid . Och om du körde skulle väl inte det vara hela världen.

dom, i hennes hår som så gärna ville bl~a genom alla öppna fönster. Henne skulle man gifta sig med, ta henne ut p:l resor och visa länder och hus. Tadj Mahal, Nervi, Corbusier, Frank Lloyd Wright. Men förresten, gifta sig, då blev man väl inte mycket till arkitekt. Gifta sIg med arkitekturen, låta resten komma i andra hand . Bli den störste. Den som de bu gade sig för på alla flygfält i hela världen. Irwing Andersson satt. Då sk ruvade jag på radion i botten, så att väggarna höll på att rasa. Jag visade ingen hänsyn mot grab ben; han sig sorgmodigt p:l mig.

gen? Och under satte jag ett S och det betydde Sigfrid . Sen skrev jag nåt dumt om väderle ken och så var det stopp. Jag ha de blivit galen , den saken var klar, av Irwing och köpingen. Och för att öka min ilska gick jag in till Sigfrid. Han låg p~ sängen och stirrade i tak med armarna under huvet. Det syntes att det inte var smör kniven han tänkte p:l . Han reste sig till hälften, när jag visade mig i mina vita sladd riga kakibyxor och den stora vita tröjan som gick ända ner till gyl fen. - Sigfrid, sa jag. Han såg s:l övergiven ut. Inte arl!". Bara

"Jag tröttnar jämt på allting utom hus." Han lyfte huvudet från golvet, slog sig nervöst med flickhänder na p:l knäna och d~ passlIde jag på att lägga upp fötterna p:l bor det, s:l att dets:lg riktigt osarnk ligt ut. - Tror du de kör nån? Han vädrade fotsvett. - Sällan gosse. Inte i det här systemet. Alla skall fram, löss och folk. - Vad menar du? - Att det ordnar sIg. Vad skulle du göra i höst? - Om jag kommer in i Upp sala; jag skulle vilja bli präst.' - Riktigt. Vi behöver präster som dig, Irwing ... . . men det går nog inte. J ag f~r inga betyg. '- Kraven är inte höga dät in te . Det blir värre med Teknis. Men om du ursäktar Irwing, jag har lite brått. Jag h~ller på med en ny kåk nu, sa jag och visade honom en obegriplig skiss av ett fullkomligt oanvändbart hus, som han inte begrep n~nting av ... det är en pristävling, som jag inte har n~n chans på, men det är skoj att försöka. Man måste träna. S:l om du ursäktar ... -..,. Va? Tror du det går för mig? Jag vill så gärna. - Jamen visst, Irwing. Det är inga krav där inte. Hem och job ba nu. Han tittade ut genom fönst ret. J ag vet inte om han s~g nånting. Jag hade lust att springa upp till Rita Karin och pysa med henne en stund och säga till hen nes blå ögon att jag var kär i

ÖP·råder: Alf Snellman ordförande

och ansvarig utgivare.

Stig-Göran Forsman

Sture Eriksson, Håkan Westermark,

Lars-Erik Backman och Ulf Johans son.

Chefred . Leif Sjöström

tel. 967·13 555

hemtel. 967·18697

Redaktion )akobsgatan 13

Postadress PB 27

68600 Jakobstad

Han var en liten klump som inga rytmer i hela världen skulle kun na lösa upp. Sorgmodig, misstro gen en av de där stryparna han o~kså; jag höll p~ att bli galen; när det nu fanns en s~ härlig bl~t över ansiktet, av liv och ' okändhet, en rymd av liv och rö relse. Köpingen ag tryckt under sitt regn, när jag äntligen fick iväg honom, och han hade f:ltt mig på d:lligt humör. Det var ryst inifr:ln Sigfrids rum. Stackars brorsan, hade det bara varit det att han jobbade med nån bok eller anikel skulle jag förstått tysrnaden, men det" var ingenting sånt, ta mig fasen . Han satt säkert därinne och tju rade. Det finns rvå slags rySt nader hos honom: det ena är ar betstysrnaden, när han börjar f:l värkar för n:lt arbete; d~ svarar han visserligen p:l fr:lgor, det är ja och nej och jas:l och kanske det. Han är upptagen och det riktigt syns hur det virvlar av bil der i hans huvud. När han är tYSt av andra anledningar blir han ilsk och slår handen upp och ner som jagade han bort en geting svärm. Och kanske var mina ord ibland som getingar, inburade i käften . Men jag menade inget il la när jag släppte ut dom . - Vad vill di mej egentligen, hade han sagt igår, jag kom ih~g det nu och begrep inte att jag . menat n~t speciellt. Och eftersom jag inte kunde hitta p~ några ytterligare idio tiska detaljer p~ kåken skrev jag i stället: Vad vill du mig egentJi

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961·113 522 Redaktör i Sydösterbouen Stig Björkas 66100 Malax tel. 961·651 603 PRENUMERATIONSPRIS 1982

Helt år...... .... . .. .. Halvt år .... ............... Skandinavien ... .... .. ........... Lösnummer.. .... .. ..... .... ......

60, 40. 70, 2,50

hjälplös. - Skriver du inte? sa jag, jag tyckte det lät s:l . - Ser det s:l ut? D~ visste jag att brorsan l~g och saknade igen. Att han hade en· stor niken himmel över sig, där det kanske snöade: han var begravd i minnen och jag visste inte hur jag skulle hjälpa honom. Men jag cll inte folk som saknar. Att se en brorsa, som kunde pra ta i TV, så privat och naken, det var nästan skamligt . Jag satte mig på sängen bred vid honom. Sigfrid har ett flott rum. I mitt rum låg böcker, några egna, men det var SOLD! FÄLT, körkorts boken och n~gra deckare, och s~ diktsamlingar, som Sigfrid gett mig, och som jag faktiskt läst, för han vet vad han skall ge mig; några böcker om f:iglar Och jazz. Och P~ väg garna hade jag ett par urtrista reproduktioner av Dardel, natur ligrvis och Toulouse-Lautrec. Gud s~ jag avskyr Dardel. Det är folkhemskonst, med en lagom snutta exotik över för dom som tycker om reseskildringar , men aldrig ger sig iväg ut, för dom "har inte r~d" . Jo, och så fanns där så klart en förstoring av Frank Lloyd som jag ordnat till själv, den veckan i mitt liv jag var intresserad av fo tografering. Då hade jag köpt ut rustning, byggt mörkrum nere i källatn, men som vanligt hade jag tröttnat. J ag tröttnar jämt p:l allting utom hus. Det är konstigt och dumt, men jag rår inte för det. Jag s:llde alltihop till Irwing.

KASSA OCH BOKFÖRING )akobsgatan 13. )akobstad tel. 967-13 555 ANNONSMOTI AGNING SÖU:s kansli. Vasa

tel. 961-113 572 och 115372

Henry Backlund

)akobstad tel. 967-11 827 Vasa 961·116 101 (hem) Tel . Vasa ')61·121564 Annonser bör inlämnas senast måndag Id. 16

...

Och han hade blivit verklige bra allts:l, men han var så blyg. Mest fotograferade han katter och träd. Och det är i alla fall inte min avdelning. Detta om mitt rum. Jag räckte liksom inte till för mer. Men Sigfrids rum' Böckerna stod i snygga rader i hyllorna, det var nog minst tretusen . Och de stod i bokstavsordning, dikter och romaner och essayer. Han hade naturligrvis en teori om var för de skulle stå s~, men den ha de jag glömt. Och flotta saker p~ väggarna, riktiga saker som han f~tt av sina konstnärskompisar, i utbyte mot böcker, och så mitt p~ väggen fruktansvän, ja jävligt d:llig sak, som han hade för att den var så dålig, och då hade han lagt ut nånting om att en sak inte kan vara hur dålig som helst, utan att vara bra. Han hade köpt den för tio kronor aven åttioårig pingstvän som plitade med blommor och hus. På den här tavlan fanns en sjö som stod rätt upp och ner p~ duken, rv~ stora röda, riktigt svenska hus och ovanför en svensk flagga, som bl~te rätt till vänster. Folk i vita dräkter och svara ansikten stod, fast de .skulle väl gå, p~ en väg rätt ut I ramen. På skrivbordet stod ett kort av

Ve~.

Uch Vera var i Upsala. Men ändå . Jag t:ll inte folk som saknar. Som inte förblir he la, eller vad man skall säga, fast en stor bit slits av dom. Man skulle vara som kräftorna, hade Sigfrid sagt en gång, som när de förlorar ett ben, låter ett nytt växa ut. Inte för att jag begrep vad det hade med Vera att göra. Jag gillar brorsans fästmö. - Har du en cigarrett? Jag gav honom en och han tände den med nervösa fingrar. Glodde i ett kör på mig. Ibland tuggar han på naglarna. - Varför skriver du inte? - Det är så meningslöst. - Så får du väl inte säga, du som är så bta, försökte jag. All ting är väl lika meningslöst. Skit alltihop. - Ja, jag vet nog , men jag når inte fram till nånting. - Du skall inte stänga in dig . som du gör. Försök att prata med Irwing , om han kommer upp till exempel. Du är jämt s:l oartig mot honom. Han är i alla fall en av mina kompisar och det är inte så lätt för mig att hitta på grejer jämt. Forts_ i nästa nr.

ANNONSPRIS

ltexten. ............ .. .......... 3,40 Hterrexten ..... 3,40 Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER

MinimistOrlek 200 mm. Tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings. spalten per rad 1,- . Osterbonniska Posten ansvarar inre för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inre införts i begärt nummer.

Fimpa

• 1 grupp

.JAG- MISSADE

{tJT~

De tiesta som har fimpat för gon har klarat att sluta röka på egen hand , men för en del är det så pass svårt an de behöver hjälp. Avvänjningsgrupperna har varit till nyna för en del som velat slu ta bolma. Enligt statistikcentral ens utredning som gjordes våren 1982 har 1,5 % av kvinnor och 1,8 % av män som röker dagli gen deltagit i avvänjnings gruppens verksamhet. De som slutar röka vet hur vik tigt det är att omgivningen stö der försöket att lägga av. I höst starrar FRAM FÖR FRISKVARD grupperna sin verksamhet och då har alla möjlighet an få stöd i sitt beslut att fimpa för gott. I grup perna försöker deltagarna under trevlig samvaro lära sig något om hälsosammare levnadsvanor och komma fram till hur man bäst kan s öta sin kondition och främja sin hälsa. Om du vill banta, motionera, sJuta röka, lära dig sunda kost vanor eller avslappning, är FRAM FÖR FRISKVARD- gruppen något för dig. För att kJara av att lägga om SIna Iev

ETT ORD!

HöR SJÄlV! \'D~T AR GLÄO JANDE. ATT FINf'JA KAtJDI\)ATE.R NÄRA DEJ OcJI MEJ \ ETT PARTI SOM HAR SÅ HÖ&T \ \A~_ .•

~ ~/.:::H _\

~-.

~ /.

/).

/ .

•~

/ ;,

• 4 /) ~ •

D Finsk film skall börja säljas effektivare utomlands. Det har bl.a. Jörn Donner sagt. Men vad skall vi exportera för filmer? Spede, Okänd Soldat, epos om döda skalder? Snack! . Bloddrypande kata strofer med ett stänkt av allmän mänskligt drama skall det vara. Åsså lite romantik förståss. Här följer ett synopsis fritt till för· fogande för filmmakare som vill slå på den internationella mark naden men ändå behålla den na tionella särarten. Filmen heter VARGEN.

•

D Filmen utspelar sig någonstans i de djupa skogarna i östra Finland. Efter upptonin. gen ser man en vintrig skogsväg en tidig morgon. (Lätt blåtonat fOr den ratta stamningen). Man hör en liten flicka sjunga, snart ser man henne komma trippande fram längs vägen.

nar scouthövdingen och kyrko Hon passerar en kantelespe· . herden (Max von Sydow) att in lande gubbe med långt skägg och ställa lägret. Denne tvekar ännu. dito hår. Hans roll bekostas av Samtidigt ger sig folkskollä· Turistfrämjandet. rarn ut på ännu en expedition lära sig göra knut på varandra och finner den lilla flickan (Anne Plötsligt, medan kameran än· nu visar gubben (som spelas av måste stoppas p.g.a. vargfaran. Pohtamo) välbehållen. K Pelle Miljoona) hör man plöts. d' k (S D Nu är det plötsligt vår, fåg· ommun Jre tören une ligt ell skrik och ett morrande. Mangs) däremot driver hårt på När man åter ser vägen där flic. larna kvittrar och flickan är med projektet. Han räknar nämligen kan trippade fram återstår en ett gäng ~turvårdare som byg. · mms . t 5 000 dast en röd mössa. a tt säl· Ja . kg ko rv per ger dammar för att rä dda en f å· och d en . gelsjö. Hon rymde för att h on var " da g und er scout lagret, I den lilla byn Hukkavuopion. extrafortjänsten vill han inte bli joki har man inte sett vargar på kär i deras ledare (Bertel Nygård) "'. . d enna ha r \ämn'at land et lor av med många år. Därför är det inte n å ·' men gon som tror att det ar en varg länsman (Lasse Vicen) är också att tillsammans med en ökänd som tagit flickan. Den allmänna för arrangemanget. vetenskapsman (Ralf Norrman) göra en komparativ undersök· Grundskollärarn gör allt för att teorin är all hon 'a ntingen flyt· tat till Sverige för att jobba som ning om frekvensen fula ord i na· få by befolkningen att fatta fa städerska på ASAB eller rymt turvårdarnas språk i Finland re· ran. Han ger sig ut for att få syn på vargspår och blir nästan upp med filmens ljudtekniker. spektive Sverige. När lärarn kom. mer till lägret faller flickan direkt Endast den nyinflyttade äten av två tyska turister som tror för honom och de bestämmer sig grundskolläraren (Bertel Lin· han är en ren. dell) tar pratet om vargar på all· Då försvinner plötsligt läns for att starta en biodynamisk mo var. ~an hävdar att det planera mannens katt. rotsodling. Samtidigt har emel lertid länsman fått också kom· de vmterscoutlägret med 5000 länsman ger order om varg mundirektören med sig bakom jakt, samtidigt som han uppma anmälda småscouter som skall

Vargen

In!ormauon även ud, tålamod omgIvnIngens stod. Forutom familjens och vänkretsens stöd kan låta sig uppmunu.as av lika sinnade i en FRAM FOR FRISK VARD-grupp Vem som helst kan starta en grupp . Sporra dina arbetskam rater eller grannar an bli med' Mer information om FRAM FÖR FRISKVÅRD-grupperna får du från studiecenualer med studie cirkelverksamhet, arbetar- och medborgarinstitut , folkhälsoor ganisationer , 'nykterhetsorganisa tioner och hälsovårdscentraler. Som stöd för gruppverksam heten har producerats material som fås både på finska och svens ka . Materialet kan beställas gratis från orga,?isationer son: är med i FRAM FOR FRISKVARD-verk· samheten . FRISKVÅRD-studie· häftet innehåJler stoff för tio gruppmöten. OCh

planerna. Denne är major i reser ven och får armen övertygad om att vargen kommit från andra si dan östgränsen, så man ställer upp med en brigad. Denna leds aven tokig överste (Paul Newman) , som med hela sin brigad, kanoner, lastbilar och tanks går ner sig i den nyss nämnda fågelsjön. Då återvänder läraren och den forsvunna flickan under folkets jubeJ till byn och vigs av kyrko· herden och börJ'ar odla sina mo rötter. D Att dessa sedermera trampas ner av 5 000 scouter på jakt efter tanter att leda över gatan får vi veta forst i uppfoljningen. Var gen II. I sista scenen ser vi en ill marigt leende varg slicka sig om mun vid byns grillkiosk. Samn digt tonas texten fram: The End.

ans

.522S22~~2S(52~~

KRISTINESTAD

Kristinestads

A kvarieaffå'r

JAKORSTAD PIIIIIPS • PIO:\I.l.R GUSTAFSSON AR cllllI'CI mcd 'cn·l,c TI.I ')(, - - II) 'iII

Östra Långgatan 7 tel. 962 -12504

(8 ,

VASA Orkesterförmedling

VASA musikbranschens specialaffär

A&M

~TKAKATU41STORALANGGATAN

65100 VAASA - VASA 10 11' 110 159

Närpes

RESEBYRÅER

Skivor och orkesterutrustning .

I' I

H.".",u",o'j'" mm fiirlän~er

motlln·~· kl'ln

INGVES

VASA

RESOR !!~-42048

BIGI & VESA

,ekx 73115

MÖBLER

VÖRÅ

Rätta svar till våra gåtor .

Hör cI'ler hos vara ålerförsäljare

Honda mutorcyklar. J·ervice och delar.

Erickson & Erickson

ELECTRO·CAR

Pre~e'ltltii'tGrell Inneh. Lena Wilson

Deckargåtan Den mördade hade gån via WC efter en flaska rakvanen. Han ville säga att det var rakvanen Tom som varit i fanen.

O/ympl~gatan

VolSol tel 961-120793

Karlav. 3, Vasa InI' 961 120 3 1 I, l 16 7 I 3

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

Efbas lbanez Musican 940 band lös, beg. 1 år utställd vid Musik Wikseröm. Ring 967-14 707.

ÖP-klubben

privathilen transport ol'h arhetsfordlln

I\Y iMIfNAS NARPES

GITARRFÖRSTÄRKARE köpes. Ung 500,-. Tel. 96I-38005.

MOTORCYKLAR

RESEBYRÅ

Musikaffär

,_ I TILL SALU _

motorns Ih'slängd.

Anrassad rör Dina höga presIa Iionsk rav i:

Vasa 961·113572 Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

MOTOR

Masken Det finns 23 maskar i högen

"_':.~

.. Teuva tel. 962·71 290

Vad heter flickan? Flickan heter Margit och bokstä verna är E och N.

Tel. 962·41423

Källarvåningen under

BI LAFFÄRER

Mode Ulrika Närpes

De~ ledand.~ restaurangen I norra Oseerbo[{en

VÖRÅ Förmånlige möbelhus

TASSEN

STIGS MÖB&L

Tel. %1-56 150

66600 Vörå lel. <)61- 56 3 N

NÖJESSTÄLLEN ORAVAIS Moderna

ARVASGARDEN tel. 961·53 142. Oravais uf

Den mest efterfrågade rockmusiken nu hos OSS!

Vasa Olympiagatan tel. 961-120793

Simo Lampinen om F'mlands Homon

"En robust bil~ "Vilken robust bil. Fantas tisk fjädring. Lastforändring arna eller sidovind inverkar inte på köregenskaperna. En stor bils lugna körgrepp: framhjulsdrift, långt axelav stånd och bred spårvidd." Finlands Horizon är en till sin utrustning, körkomfort och sina köregenskaper ge digen /inländsk bil. Konsta tera det själv som Simo Lam pinen .

Kom på en rejäl provkörning. Horizon 83-modellerna:

Horizon GL, 1294 cm 3, 67 hk DIN, nnp 48.600 mk. Horizon GL Petro, 1442 cm 3, 60 hk DIN, helauto matiskt tvåbränslesystem, ingen dieselskatt eller motsvarande avgifter, nnp 55.150 mk. Horizon GLS, 1442 cm 3, 85 hk DIN, NYHET S-stegs växellåda, riklig utrustning, rmp 55.950 mk. I prisen ingår alla fraktkostnader och fullständig rost skyddsbehandling, som utfors på fabriken.

Försäljning och service av Saab och Horizon handhas av:

ScANj'.t'=,,=O. Jakobstad, Kållbyvägen Tel. 967-13200

Karleby, Vasavägen Tel. 968-13211

F=~;e!E5~

AU Musik

HOVRÄITSESPLANADEN 20 TEL. 117011 VASA

Vasa, Mjölnareg. 5-7

Tel. 961-121166

ll_

len kan svälja tre baksätespassa gerare. lada kom till Finland 1971. Se dan dess har man sålt över 95.000 exemplar av bilen från Sovjetunionen . Idag är det kan ske inte så många som känner till ladas ursprung. Den är ur sprungligen en italiensk produ.kt och gick då under namnet Flat 124. Modellurvalet har breddats under årens lopp . Vid sidan av den gamla kända karossen kom ifjol en ny kantigare karossform in i modellf]oran. Nu erbjuds la da med modellbeteci<ningarna, 1200, 1200 l, 1200 S, 2105, 1300 S, 1500 Sl och 1600. Kombivag nen finns med två motoralterna tiv: 1200 an 3 och 1500 cm 3 • 1200 S har den nya modifierade karos sen: Det var den bil JaJ!' provkÖr de.

• Fyra dörrar och rymlig Bilen är byggd på traditionell. sätt. lada har fyra dörrar och normalt överhäng bak. Bagage· utryminet är relativt Stort och bi

• Märkvärdig körställning Framstolarna har inställnings möjligheter. Men det gick inte att få fram en god körställning. Ratten sitter för högt. Ska man sitta med armarna svagt böjda måste man sitta fcimåtlutad och med krökta ben. Det bör påpe kas att bänkarna i sig själva inte är obekväma. Det är något fe! på forhållandet forarstol-ratt -peda ler. Instrumentbrädan har piffats upp. Utrustningsmässiogt visar den upp .vad som anstår en me delbil. Men i förarmiljön fore kommer allvarliga detaljrnissar . På vänster sida om ratten finns två spakar. Den ena är för blin kers. Den andra är för omkast ningen hel/halvljus. Spakarna ligger nära varandra och kan lätt förväxlas. Omkastarspaken har ett Övre och ett nedre läge och ett mittiäge. Det är meninp;en att det nedre läget och mittiäget ska

användas för hel! halvljus. FÖr man spaken uppåt lyser endast parkeringsljuset. Vid avbländ ning råkade jag i misstag föra spaken åt fel håll. Det var beck svart mörker och misstaget kunde ha varit ödesdigert. Fjädringen är hård. En hård fjädring ger en bil ett stabilt uppforande . Tyvärr verkar ladas fjädring också primitivt stötig. ljudnivån är rätt hög - i synner het vid acceleration och då bilen kommer upp i farter kring 100 km/ h. Växellådan fungerade rik

Ta det kallt, grabben. Än finns det hopp! Elektro

mi Helios

KYLlFRYSKOMBINATION FK 355 200 liter kylskåp +

150 liter frys

mycket tystlåten

utifrån synlig termo·

meter, som anger de

djupfrysta varornas

temperatur

KYLSKÅP KG 162 160 liter frysfack (-12 ,)C)

tigt bra i provbilen. Det beryder ändå inte att växellådan når upp till samma klass som de japanska bilarnas växellådor. Värme- och ventilationssystemet rycks vara effektivt när man väl korrunit un derfund med hur det ska sköras.

• Köregenskaper a la 60-tal Köregenskaperna representerar gOtt 6O-tal. lada ligger efter moderna bilar när det gäller väg hållning . Bilen är bakhjulsdriven och lätt i bakändan.

lada slår ut nästan alla andra bi lar på en punkt. Den är mycket billig i inköp. lada 1200 kostar 26.990, - och den provkörda la da 1200 S får man för 30.200,-. Konstruktionen är enkel, men många lada-ägare prisar den. De menar att lada tack vare sin en kelher är stryktålig och hållbar.

Text: Henry Backlund Foto: Kenth Storm