• Veck•• ÖP haa""" om Svea-ErIk Gladen Intryck fria folkparks Sverige. • BI.a. Doterar GlacIer att mopada............. starkt rotfAste I Vister botten. • Glader uDdnr OlD iDte IDotta"" Ar en vllbehö.Ug riddaiap p....k. för de österbottniska daDsalTllllöreraa. Se InsIdoruI
2
Mogendanser dödfödd ide eller räddningsplanka? Är mogendanser på kommande inom svenska Österbotten? Ja, åtminstone är intresset för att ordna danser för något äldre ungdom - från 20 år uppåt nu betydligt större än tidigare. Flera ungdomsföreningar har gjort försök och kommer att fortsätta med att ordna mogen danser. Flera dansband vill också satsa på en mjukare och dansvän ligare musik än den som spelas på ungdomsdanserna.
Vad som nu skulle krävas är ett väl planlagt och målmedvetet ar bete för att få mogendanserna att slå igenom. Eftersom det till stör sta delen är en ny publik man vänder sig till borde dessa genom information och reklam bli med vetna om vad det är fråga om . Att det är roligt att träffas och dansa i trivsam miljö, utan dro ger och alkohol, vid tillställnin-
gar med god ordning och glad stämning.
Dansen har alltid varit en hörn pelare i ungdomsföreningarnas verksamhet. För många ung domsföreningar t.o.m. den allt överskuggande och dominerande aktiviteten. Genom dansen har .. föreningarna fått inkomster . För de som arrangerat har det varit en god skolning. Dansen har i . årtionden utgjort det viktigaste kommunikationsmedlet för tu sentals unga i den här landsdelen . På 1940-talet - efter kriget dansades det i alla ungdomsloka ler i svenska Österbotten . I mit ten på 50-talet började en viss koncentration till större och mo dernare lokaler märkas. Under det glada 6O-talet skedde sedan en kraftig koncentration och
centralisering till ett fåtaJ stora dans platser . Denna utveckling har fortsatt så att det i dag finns endast fem dansplatser - två sommar- och tre vinterdansplatser - som dan sar med tillfredsställande ekono miskt utbyte. I mitten på 6O-talet kom gam maldansen som en räddning för de mindre ungdomsföreningar na . Nu finns klara tendenser som visar att även gammaldansen är på tillbakagång.
Någonting nytt borde skapas Eller hellre - vi måste få en ny publik till ungdomsföreni-ngarnas danser. I Sverige har "dans för mogen ungdom" redan funnits i drygt tio år. När oron, drogmissbruk, slagsmål och vandalisering blev
för stor vid danserna där, börja de arrangörerna vända sig till en mogen publlik. Dansmusiken an passades till denna publik och småningom bar mogendanserna ett faktum . Även hos oss har försök gjorts för att få till stånd mogendanser. Tillsvidare har man inte lyckats få ut "mogen ungdom" i större s karor till dessa danser. Det krävs säkert en samfälld aktion av såväl föreningar som dansband för att man skall lyc kas . SÖU borde dra igång en kam· panj i likhet med vad förbundet gjorde då gammaldanseJ1la slog igenom. Förslag har framförts och även diskuterats inom SÖU. De stora och framgångsrika ung. domsdansarrangörerna bar gått emot. Man har också varit rädd för en konkurrens till gammal. danserna.
Vad slags musik som skall komma vid mogendanse PI' också varit ett Ungdomsarrangörerna och domsdansbanden har inre lat gå mogendansivrarna tes. Skall det ordnas mOgt:MZ:S skall det ske på gammaJd lar (enligt festfördelningeo med gammaldansband , med bestämdhet hävdat . Där står vi i dag. I föreningarna har inrressn mogendans ökat. Nu fi dansband som säger sig vilja la dansmusik för mogen dom. Blickarna riktas åter mot SOL. Nu är behovet aven d ri kampanj - för att få mO:_gclldallI serna etablerade stör~ någonsin.
O r k est e r f o· r u m
Sammanlagt 22 olika dansband, inklusive Alpha, presente· rade sig vid det Orkesterjorum som Svenska musikerjör bundets avdelning 30 i Umeå ordnade. Forumet jöregicks på dagen av ett seminarium dit arrangörer jrån Vösterbot_ ten och delar av Västernorrland var inbjudna. Ett hundratal
dansarrangörer jrån ett 60-tal olika dansställen deltog.
Till avdelning 30 hör 30 dans band, 4 discogrupper och en underhållare. Ä ven avdelning 64 i Örnsköldsvik har numera hänförts till avd. 30 i Umeå. Förmedlare är Kent Backlund. Kent berättar att avdelningen senaste år förmedlade 1 424 kontrakt för ett värde på 5,2 milj. kronor. I år räknar han med att komma upp till mellan 1 600 och 1 700 förmedlingar värda 6,5 milj. kronor.
rangörerna . En utsträckt hand som arrangörerna med tack samhet tog emot. Också de är angelägna om utökat samarbe te. Temat för seminariet var "Vinnare eller förlorare?" och målsättningen var att diskutera vad ·som karaktäriserar en fest plats som går bra och vad som ev. fattas vid en festplats där det går dåligt. Som föreläsare medverkade Ture Germann, psykolog, per Unikt seminarium sonaiutbildare och marknads föringsexpert. Rätt mycket tid Att orkestrarna - arbetstagar na - ordnar ett seminarium för hade reserverats för samtal i arrangörerna - arbetsgivarna mindre grupper. Orkesterledare Ulf Johans - är någonting högst ovanligt och unikt även inom Svenska son i 'Nygammalt' hade inför musikerförbundet. I det av seminariet gjort en utredning seendet är avd. 30 först i Sveri om orkestergagernas och entre avgifternas utveckling l förhål ge. lande till löner och kostnader. Orsaken är förstås att orkes trarna är angelägna om att slå Av utredningen framgick att så vakt om de arbetstillfällen de väl gager som entreavgifter slä har. De har kunnat notera en par efter. Vid seminariet före nedgång med 10 070 de tre senas slogs att entreavgifterna skulle te åren. höjas från normalt 35 kronor Vidare vill orkestermedlem till åtminstone 40 kronor men marna få mera kontakt med ar- helst 50 kronor . Sedan kunde
orkestergagerna följa efter. Redovisningen av grupparbe tena gav massor med tips åt så väl arrangörer som orkestrar. Det underströks att dansen har en viktig social funktion och att den också är en viktig kultur form . Att programmet vid en festplats är avgörande för fram gången var alla överens om . Men det underströks också att miljön, informationen, . för väntningarna, arrangörens be mötande av dansband och pub lik osv. också har stor betydel se. Det gavs många exempel på att när en festplats börjar skö tas dåligt har även publiken svi kit.
Festligt forum Själva orkesterforum inleddes med att arrangörerna bjöd så väl gäster som medverkande på middag i Universums restau
rangdel Kosmos. Inemot ett par hundra personer bänkade sig kring matborden, däribland ett 30-tal arrangörer från SÖU.
.
I
Under middagen var det un derhållning av 'Tre Ess' och sång- och musikgruppen 'FLIPS' - den senare egentli gen dansbandet Alexanders för stärkt med fyra unga väl sjungande damer. Utan vidare kvällens musikaliska höjd -punkt.
inne i Sverige, säger S..-ensb musikerförbundets fö rm lingschef i Stockholm, låf Hermansson, vid en pra und med ÖP efter forumet. Om man skall döma efter den m som Alpha spelade. Den är nog för tuff för att gå hem i S\ . nu.
Uppspelningen försiggick i Rutundan med Staffan Ling, känd TV-underhållare, som programledare. En mycket stor del av arrangörerna satt troget kvar i tre timmar och följde
med uppspelningen.
Allmänt taget är rock: show och disco klan på kagång i Sverige. De upprctla merade showbanden fö""""'"!!!'III~ det ena efter det and.ra..
skall det vara en snälJare musik . Även artisterna åter dra folk till parkerna...
I uppspelningen framträdde
15 dansband. Under dansen ef
teråt spelare ytterligare 8 band , fyra i Rotundan och fyra i Kos mos.
Rock och show på tillbakagång
- Det verkar som ni skulle kö
ra med en tuffare dansmusik i Finland än vad som just nu är
Vi ser den här utvecld:U::!p:l:t som klart positivt, säger H mansson. Rock- och disc ken skapade egentligen oro nöjes platserna. Med en mj re dansmusik har det åter
lugnare på danserna .
Sven-Erik Gl
3 • Dansarrangörerna i Sverige är åter fulla av optimism. De unga har återvänt till dansplatserna - nyktra. Det är Stuffa-danskurs ernas förtjänst, är alla eniga om. Stuffa-kampanjen för att lära de unga dansa följdes upp med en kampanj för drogfria nöjes
miljöer. Att samhället skulle ge ekonomiskt stöd för Stuffa-kurserna var en förutsättning - det stödet fick man också. Följande steg var att få in dansundervisni":gen i skolorna - schemalagd under visning eller valfritt ämne. Aven det har man lyckats med. • I dag är det åter status att kunna dansa i Sverige. De unga har roligt på danserna. Det förekommer inga ordningsproblem och alkoholpåverkade är sällsynta. Man dansar till "mogen dans musik". Det innebär en mjukare och mer varierande musik än
rock och disko. SjuttiotalstQ'ckare varvas med dagens svensk
topp, någon tuff rocklåt då och då och en del gamla ewergreens.
Också volymen har dansbanden skruvat ned något.
• I samband med det årliga Orkesterforum i Umeå besökte
SÖU:skanslichef Ulf Johansson och ÖP:s Sven-Erik Glader några festplatser i Västerbotten och diskuterade med dansarran görer . Jämte SÖU:s nya förmedlare Bo-Gustav LaxelI deltog de också i det seminarium kring temat "Vinnare eller förlorare?", som Svenska musikerförbundets avdelning 30 i Umeå ordnade på Universum på dagen före forumet. Sven-Erik Glader rappor terar om stämningarna bland dansarrangörer , förmedlare och orkestrar samt berättar om intryck från Orkesterforum.
"Det är åter pop att dansa"
Vid Folkets hus i Umeå har man upplevt det mesta när det gäller dansverksamhet. Det värsta var för några år sedan då ungdomarna höll på att riva hela huset. Massor med fönst errutor och -bågar krossades bland annat. I dag ordnar Folkets hus Stuffa-kurs och drogfria un'g domsdanser på fredagar och dans för mogen ungdom på lördagar. Man har inget problem med ordningen. Dans verksamheten ser åter ut att börja gå med vin~t. - Det är fackföreningarna i Umeå som äger Folkets hus, be rättar ställets dans föreståndare som övningsplats och teatersa long. Här ger Riksteatern, Väs terbottens teater och Wasa tea ter föreställningar när de gästar orten. Kommunfullmäktige i Umeå sammanträder i Folkets hus. Det ordnas kulturveckor, fester, seminarier, kurser, pen sionärssamlingar etc. Dansverksamheten är koncent rerad till veckosluten. På lör
dag dans för mogen ungdom utan . åldersgräns. l praktiken från 20 år uppåt. Medelåldern omkring 40 år. Ganska mycket par. Man får ta in 500 personer. Medeltalet ligger på drygt 300 personer. I fjol började man ordna Stuffa-kurser. De hålls fredag kvällar kl. 19-21. Man tar in ungefär 100 deltagare och har 5-6 instruktörer. Kommunen står för kostnaderna.
Efter. kl. 21 är det drogfri ungdomsdans med åldersgräns 16 år. Yngre får hålla till på ungdomsgårdarna. Då tar man in 400 personer. Även den dan sen är subvelltionerad med ent re på endast 20 kr. Misstänkta fall alkotestas vid entren. Vid senaste dans avvisades två ung domar. Tre avlönade vakter ser till att ordningen upprätthålls . De har ingenting att göra.
- Det funkar bra nu, säger Theodor Olsson. Nu är det åter modernt att dansa. Det bästa är att folk kan gå på dans utan att ha alkohol i kroppen. Även vid mogendanserna förekommer rätt litet alkohol. Snyggt klädda ' är de unga också när de går på dans. Vid fredagsdanserna är just ingen över 20 år. Jag tycker det är en bra satsning vi gör på de unga med fredagsdanserna.
Stuffa lärde unga dansa moget
- Det har börjat gå bra för oss nu. De unga har ju lärt sig
dansa tack vare Stuffa-kurserna. Det är de som håller till på
den loge där en orkester spelar mogen dansmusik. De som
är över 20 år dansar på den loge där vi har diskomusik. Ja,
man kan kanske tala om en förlorad generation när det gäl
ler vanlig dans. Många unga över 20 år kan inte dansa annat
än disko-danser. Så resonerar Agneta Ström gren, festkommissarie i Gräs myr bygdegardsförening. Hon ordnade fem större danser sen aste sommar. Festplatsen om fattar en bygdegård, två loger, en hembygdsgård med mu seum, en större bod och ett par kiosker. Den ligger centralt i samhället Gräsmyr ca 40 km sydväst om Umeå. En stor as falterad parkeringsplats hör också till festplatsen . Man får ta in 950 personer vid festplatsen. En gång måste man stänga då det blev för stor publik tillströmning . .Ålders gränsen är 15 år. De unga do minerar starkt i publiken, men äldre från orten kommer nog också till danserna. Entreavgift 35 kronor. I logen' med mogen dans musik kör man med tre herrar f}a-tre damernas. Det tycker de unga är roligt. Största delen
dansar alternativt på båda log arna . Sju avlönade ordningsvakter ser till att ordningen upprätt hålls. Inne på festplatsområdet är sällan något bråk. Värsta problemet är plankningen. Det är något aven sport fast de ris kerar att få 600 kronor i böter om de kommer fast, berättar Agneta Strömgren. Under vintern hyr föreningen ut bygdegården för mindre till ställningar. I den finns en fest sal för 150-200 personer. Föreningen har rätt iitet egen verksamhet. En tillstä)lning på hösten för de som jobbat under s-ommaren. Bygdegården är i bruk så gott som dagligen un der vintern, men det är andra organ som står för arrange mangen .
4
• Gumboda Hed
Ordnar dans' för alla över 15 år
Vi som ordnar dans på Gumboda Hed - Robertsfors IK accepterar inte att publiken delas upp på basen av åld~r. Vi ordnar dans för alla över 15 år. Musiken är omväxlande moderna band och mogendansband. Medelåldern på vår publik är ca 30 år. Men vi har kört Stuffa-kurser och de un ga dansar samma danser som de äldre. Vi ordnar dans 13 gånger per sommar och har i snitt närmare 500 ,p ersoner per tillställning. Det här berättar Eckehard Sei del, musik- och dansarrangör i Robertsfors IK. Gumboda Hed ligger ca 6 km norr om Umeå .
Det är ett gammalt militärfäJt från finsk-ryska kriget. Rui nerna finns fortfarande kvar. Själva festplatsen ägs av
Gumboda Park -föreningen, men hyrs för 6 000 kr l år av Robertsfors IK. Frånsett musikchefen och fyra anst ällda ordningsvakter per tillställning jobbar alla funktionärer fri villigt vid festplatsen. Omsätt ningen per år är omkring en kvarts miljon kronor. Behåll ningen rör sig kring 50 000- 60 000 kronor . Gumboda Hed är en av de större 'sommardansplatserna i Umeå med omnejd, som även
lockar ungdomar. Ett annat al ternativ är Kerstins Udde i Tre hörningssjö, ca 100 km söder om Umeå. Sedan finns Gräs myr, Hössjö loge och andra mindre ställen. som också loc kar en del unga . I Umeå finns Universum och krogarna. Många platser slutade med ung domsdans under de oroliga åren i mitten av 70-talet. Innan Stuffa-kurserna börja de. - Ja, det var nog Stuffa-verk
samheten som fick det aU s,"äo ga, säger Eckehard Seidel. I Robertsfors ordnade vi Sturra kurser i samarbete med fritid~ nämnden. Sedan de unga li rl sig dansa har det börjat komma allt mer publik till våra danser. Vi har publik från hela området mellan Umeå och Skellefteå . Några problem med ordningen har vi inte . Vi kör ibland med topporkestrar som t.ex. Viking arna. Nästa sommar har vi bLa. Sven-Eriks och Saints .,
• Baggbö[e Loge
Publik trots trist dansmiljö
"Fenomenet Baggböle loge" talar konkurrerande arrangö rer och även orkestermedlemmar i Västerbotten om . De av ser då en dansplats 8 km fr·ån Umeå centrum, som varje lör dag under sommaren lockar en publik på 600-800 perso ner. Det är mogen publik över 2 J år som kommer för att dan sa och verkligen också dansar nästan 100 OJo-igt. Själva danslogen är skum, saknar fönster och är minsann inte triv sam. Servicen inskränker sig till en kaffe-, läsk-, och gott kiosk och ett skjul med några bord och bänkar samt ute dass. - Ja, inte vet jag vad det är som lockar publik till Baggböle loge, säger ställets dansarran gör Allan Andersson. Kanske tilltalas de av det enkla och pri mitiva. Närheten till stan - ett stort publikunderlag - har sä kert sin betydelse. Vi har stor parkering och bra ordning och de vet att här får de dansa. Det sista är säkert viktigt - hit kommer folk för att dansa. Allan Andersson berättar att det är ca 25 år sedan han börja de ordna danser för Umeå IK på Baggböle loge. Några år i början gick det inte så bra, men sedan har det löpt bara av sig själv i gamla hjulspår. Varje sommar ordnas i snitt 27 danser. Sex onsdagar från midsommar ' till början av augusti och för övrigt lördagar från maj till september. Man får ta in 750 personer. Medelta~ let för sommaren rör sig kring 700 personer. . Man kör med dansband från norra Sverige, sällan några toppband, och annonserar med "dans för mogen ungdom" och åldersgräns 21 år. Hela kvällen dansas "tre damernas-tre her ramas" . Endast en orkester per kvällEntreavgiften är 35 kronor. Allan Johansson och hans med hjälpare jämte fruar sitter i bil jett kassan varannan kväll. Par keringsvakter och kontrollörer vid insläppet är frivilliga från
föreningen. Fyra ordnings~ak ter avlönas per kväll. Det är yt terst sällan de behöver ingripa. Logen ägs aven privat per son som får 6:80/ biljett i hyra. Musiken går på ca 10 000 kr/kväll. Ordningsvakterna kostar 310 kr/kväll/man. - ' Dansverksamheten ger 170 000-180 000 kronor per år åt föreningen, säger Ander sson. Pengarna används främst för ungdomsidrotten. Om publiken säger han att me delåldern rör sig mellan 30 och 35 år. Det finns rätt mycket un ge på några och tjugo, men också ett märkbart inslag av folk över 50 år. Ungefär hälften som kom mer till Baggböle är gifta par. Av de övriga är kanske hälften som kommer helt utan partner till dansen. - Nog känner jag sådana som tidigare kom hit som gifta och som hittat en ny livskamrat här och kommer hit med en annan man eller hustru, säger Allan Andersson och småler brett. De finns också de som jagar tillfäl liga bekantskaper här. Någon "köttmarknad" tycker jag dock inte att Baggböle loge är. Som ett mått på alkoholbruket vid dansplatsen berättar Ander sson att polisen en gång i som mar hade en razzia och tog va-
Tonårstinget Årets upplaga av tonårstinget går av stapeln i Korsnäs nu inkommande lördag. Temat torde intressera också icke-uf aktiva tonåringar. Ungdoms föreningshus finns spridda över
hela Österbotten, men i hur hög grad används de på det sätt ton åringarna vill . Vad vill du ha av din förening, vad vill du vara med och göra? Temat som organisations-
• Allan And~rsson. Baggböle loge.
renda bil då dansen var slut. In te en en da rattfyllerist lyckades polise!) få fast.
~
Nog dricks här en del, säger han . Men inte ser man någon som är full. Och bil kör dom in-
te då. De turas om att köra 0li ka kvällar då de är flera i sil skap.
Den nya föreningen var Närpes UF som ville ha In sin
"Javadans" på festfördelningen. Lavadansen ordnades mer eller mindre i försökssyfte senaste sommar på en fredagkväll, men nu vjlle de ha en lördag inpric kad . Det blev slutligen möjligt ef ter att man tog första helgen i au gusti till hjälp och växlar första och sista helgen i juli samt första i augusti mellan tre föreningar under en treårsperiod. Ett förslag som väcktes vid fördelningsmötet var att man i fortsättningen borde diskutera huruvida flera föreningar kunde gå ihop och samarrangera dans . Speciellt under den ur ekonomisk synpunkt viktiga månaden juli. Överlag verkade de flesta ar rangörerna vara av den åsikten
att gammaldanserna går hyggligt, även om det gick bakåt med gammaldansenm naste vintersäsong. För a U gammaldans ska gå ihop e CJIII>. miskt behövs en 150-170 ner. Men egentligen borde del - te få vara under 200 persona en gammaldans. Som det Jr kan man nämligen inte ungdomsdans ifall man inte gammaldanserna att stöda nomin på. Det är väl som någon sa på skämt, men med en Ilru~_ av allvar: "Varje förening ha en grisfest!" Inte desto re var alla närvarande fÖ"!1 fast beslutna att forts äna danser.
sekreterare Erik Häggblom från Finlands Svenska Ungdomsförbund kommer att tala kring är: "VAD FÖR VÄNTAR SIG DAGENS TONÅRING AV UNGDOMS FÖRENINGEN". Här är det inte bara frågan om vad före ningen ska erbjuda direkt utan i
minst lika hög grad vad tonåringarna själva vill och kanske i vissa fall får vara med om att ordna och arrangera. Du som vill vara med men har problem att ta dig till Kors näs : ta och fundera litet med andra tonåringar i grannskapet så kanske ni kommer på någon
som har tillgång till bil. Tonårstinget börjar K.'IQO;:1~ 14.00. På kvällen ordnas
14.15 Tingstal
15.00 Kaffepaus
15 .20 Grupparbeten
16.00 Redovisning och
sion
20.00 Dans
VII-ringen Sjunde ringens gammaldans fördelning senaste vecka blev som det brukar en ganska långrandig historia. Eftersom juli månad i år har en helg mindre än senaste sommar och dessutom ytterligare en arrangör ville ha en dans krävdes en hel del diskussio ner och kompromissvilja in nan alla hade fått sin önskemål åtminstone någotsånär uppfyllda.
=:=1::.
5
Clas HoiDl, SÖV: R 00 t S I· Me k ek Nkarleb JU .~re mus)
En . :.. folk und,.,.: som döljer sig bakom grup t pen Roots som härjar runt , på dansplatserna. Det är in i ga mindre än 4/ 5 av gamla Exom som nu satsat mera på rythm&blues och rock. iii Niemi, Hippi Hovi, Tomppa Nyman och Rofa Kuula var namnen. Paul Oxley's Unit, eller Unit 6, ligger för tillfället lågt p.g.a. att den senaste LP:n sålt oväntat dåligt. Paul Oxley själv kommer dock att köra en miniturne runt nyår, då han kommer aU backas upp av ett riks svenskt tremannaband. Heta namn som är på kommande till Österbotten är Tomas Ledin 18. II . i Ny karleby och French Kiss 19. Il. i pörtom. Det ryktas också att Broadcast är i fag gorna.
än iOsterbotten
Det ·skall vara blåsmusik och kvinnliga solister i den mogen dans-musik som just nu är inne i Sverige, konstaterar Clas Holm, f.d. musiker i Noise och annonskonsult på SÖU. Vid Orkesterforum i Umeå följde han uppmärksamt med upp spelningen och antecknade flitigt sina intryck. Alla band höll god musikalisk klass . Jämfört med österbottnisk dans musik kör de svenska banden med mycket mera 60-talslåtar. Flera band hade två saxofoner. Vissa band hade LO .m. flera kvinnIi ga solister. Flickorna sjöng överlag bra, tycker Clas. Ganska litet rock- och pop musik fanns med på reperto-
Rock i brödfabriken
aren . I ställe kom flera band med potpurri på 60-talslå tar. Inte hjärta-smärta dravel visser ligen . Mera i den nyare något mera progressiva svensk topp stilen. Allmänt taget spelade de flesta en mjukare och mindre tuff musik än vad våra öster bottniska dansband gör. redan bekanta Viktor Hurmia med sina fet knoppar och rhytm & bluesban det Roats. förmodligen
A-Media, som fick både en och annan att spetsa öronen i sam band med talangjaktsuttagnin gen nyligen, är ett av de tre band som kommer att medver ka på den rock konsert som Wa sa Teater ordnar i brödfabriken nu på lördag. Övriga är den
Konserten som således innehåller tre band med töm meligen olikartad musik börjar redan klockan 12.00 på dagen.
Drygt hälften av den hjälp
UNICEF skickar till u-länderna
består av vacciner, läkemedd,
läkarnas och sköterskornas
instrument väskor , redskap för
sjukhus och hälsocentraler
samt pumpar och rör för byg
gandet av brunnar OCh avlopps
system.
UNICEF'S BORDSKALENDER FÖR ÅR 1984 BERÄTTAR OM FESTER UNICEFs bordskalender är en utmärkt julgåva som man har glädje av hela åreL Kalen dern passar även bra som affärsgåva . Kalendern har en behändig, spiralbunden rygg, ett memorandumblad som består av alla veckans dagar. Kalenderns storlek är 22,5 x 17,4 cm. Text även på finska .
Med avkastningen aven ka lender kan UNICEF skaffa Lex. tillräckligt med läkemdel för att vaccinera 50 barn mot difteri, kikhosta och stelkramp. Kalendern kan beställas från Finlands UNICEF-förening, PB 2, 00131 Helsingfors 13, tel. 90-607 160 eller 90-643 155. Ka lenderns pris är 38 mk.
Ulf JohanSSOIl, SÖV:
Dags att diskutera mogendansen
Det är alldeles tydligt att Stuffa-kurserna har haft mycket stor betydelse i Sverige, konstaterar SÖU:s kanslichef Ulf Johansson som kommentar till det besök han gjorde i Umeå i anslutning till Orkesterforum. Man har där haft samma problem med oro på danserna, alkoholmissbruk, vandalise ring och vikande publikunderlag, som vi nu har här. Tack vare Stuffa-kampanjen tycks trenden ha svängt så att det nu håller på att bli populärt att dansa. Nu borde vi förstås göra en ny Jocke-kampanj här i Österbot ten'. SÖU-arrangörer som var
med i Umeå diskuterade den frågan och tyckte att någonting borde göras för att följa efter
den utveckling som skett i Sve rige. Det var skada att vi inte hade resurser att följa upp den framgångsrika Jocke-kampanj vi fick i gång för tre år sedan. I frågan om mogen-danserna tror jag inte vi bara hux-flux kan sätta i gång enligt modell från Västerbotten. Jag tror inte det går att blanda ihop så många olika ålders kategorier som man gör där, här hos oss.
Men mogendanserna är säkert på kommande även hos oss. Det är många föreningar som nu är beredda att satsa på en äldre publik än ungdomsdaner nas och en yngre än den som återfinns på gammaldanserna. Kursen som musikerna ord nade på Universum gav många intressanta perspektiv och ideer. Märkligt för övrigt att ar betstagare ordnar utbildning för arbetsgivare. Hos oss är det
lyckligtvis tvärtom. Men vi kunde också ta upp frågor som anknyter till trivseln på en dansplats, vad arrangö rerna kan göra för att se till att deras dansplats får en speciell pro fil, betydelsen aven bra mark nadsföring, information osv. Vi får lov att ta en diskussion kring vissa av de intryck vi fick under besöket i Umeå med om nejd, konstaterar Ulf Johan sson.
6
\
\
.I
7
+-Â
8
l väntan på ~kogens konung
Vi väntar. Sitter stilla medan lederna styvnar och domnar, lyssnar och spanar inåt skogen. Ibland tyc ker man sig höra hur det knäpper och prasslar. An tingen knäpper det i nervbanorna av spänningen el ler så är det en rödräv som smyger iväg undan det annalkande drevet. Det är solsken och torrt men ganska kraftig sydlig vind. Vinden gör att det är svårt att höra ljuden av . drevet som går mot vinden, men samtidigt betyder det att det är lättare att driva älgarna. Att driva un dan vind är näst omöjligt. Några björktrastar drar förbi medan Johnny Forsman lad dar och kontrollerar geväret. Det är ingen brådska. Även om vi åkte iväg från mötes platsen samtidigt som drev karlarna tar i det i allmänhet en god stund innan det hän der någonting. Johnny hop par ner från vedtraven vi sit ter på och kontrollerar var de övriga sk'yttarna är placerade. - Det hör till att man gör det, säger han. Tidigare var det på ett sätt bättre då vi ba ra hade ca. 20 licenser per år, Nu blir det mera fråga om ett jobb. Men älgjakten får inte
börja gå på rutin . Det är vik tigt att man är medveten om de risker som finns. Med kraftiga vapen, mycket folk osv. I år är man lite knappt sex tio man med i älgjaktlaget i Molpe. Av den är tjugofyra skyttar, lite färre än vad det brukar vara. Den här helgen har man dessutom tre hol ländska gäster med. En av dem .har varit med i snart femton år nu och räknas mer eller mindte som en av laget. Ban återkommer varje år och har med tid~n lärt sig bra svenska.
Om allt går väl lyckas man kanske med att utnyttja alla 65 liceser som är beviljade för i år. 39 vuxna och 26 kalvar. l fjol hade man problem med att fylla kalvkvoten. Till en del beror detta på älgarnas vandringar till och från kustt rakterna . Som många andra skärgårdsjaktlag har Molpe borna med specialtillstånd in lett jakten redan den första oktober på Helsön, en stor holme en bit från kusten. Till sammans med det andra jakt laget som jagar på ön har man i höst fällt omkring 60 älgar på ett område som är 2.000 ha stort - enligt nor mal täthet borde där ha fun nits högst ett dussin djur. A v dessa sextio var endast några få kalvar, något som beror på att älgar på ön har vandrat dit från fastlandet. På våren rör speciellt de unga tjurarna på sig mot kusten och skärgården för att på hös ten åter söka sig uppåt land. Eftersom så få kalvar fanns på Halsön blir resultatet att mera än hälften av de djur som fälls på fastlandet måste
vara kalvar. Enligt de licenser som beviljats i år utgörs ca 40 0/0 av avskjutningen av kal var. Enligt forskning på området ska det förhållandet ge en älgstam med en medelålder på 4,5 år, en me delålder som anses ge en god reproduktionsförmåga. En älgstam med en medelålder på 7,5 år anses ha den bästa reproduktionsförmågan men för att nå dit borde 60-.:..70 0/0 av fällningsmängden utgöras av kalvar. Speciellt i kusttrakterna ställer det stora antalet kalv licenser till med bekymmer, detta som sagt på grund av vandringarna. Mot slutet av jakten blir de i allmänhet att gå flera drev "tomningom" utan att hitta kalvar. - Vi har det på det sättet, berättar Johnny, att alla ska vara med i oktober. Det kan kanske tyckas lite hårt att man måste betala ifall man uteblir, men det går inte heller om folk lämnar hemma så där hur som helst, eftersom köttet delas lika mellan alla som är med. I november börjar päls
ningen av rävar och min och eftersom många här pälsfarmare brukar det bli att de som har möjlighet med i november och d köttet sinsemellan. Medan vi pratat har d re\ avancerat och ljudet a\' och jakthorn börjar hö över vindens rasslande i L topparna. Det knakar i ~ gen framför passet am Lidi;:. som skotten börjar knalla vänster till. Johnny rätar ryggen och sitter sen stilla ~ dan blicken söker. PlöLSli kommer en älgko fram från vänster och stannar ro träden. Johnny skakar på Il vudet och viskar att det är tät skog, omöjligt att skjUl Älgkon rör åter på sig stannar en gång till med \ 'h rerande näsborrar för att sJ ligen försvinna snett åt h öger_ En stund senare d ~ er rödklädda drevkarlar fram. men vid det laget har skyua:r na redan för länge sedan sa rat vapnen och plockat Ul pa tronerna. KortvågsradioD sp rakar medan jakUedaren G I} ran Antsjö får information
Johnny Forsman väntar medan drvete närmar sig. Vägen är en privat väg till en räv/arm. Annars är det inte tillåtet att jaga i omedelbar närhet av vägar .
....
)
9
_""
'
Lastning på lastbil för vidarebefordran till slakthuset där kroppen flås och hängs några dagar före den styckas.
från ,vicejaktcheferna och gruppcheferna i drevet. Sammanlagt fem djur har fällts och med, hjälp av rep och förenad muskelkraft dras kropparna fram till en väg en bit längre söderut där de för passas upp på ett lastbilsflak för vidarebefordran till slakt huset. Samtidigt förflyttar sig skyttarna till nästa pass och drevkarlarna formar ny kedja längs vägen. Proceduren upp repas sammanlagt fyra gånger under dagens lopp. Torts att nästan sextio man är inblan dade blir det aldrig någon vil lervalla, helt enkelt för att det hela måste gå ganska så dis ciplinerat till. Skyttarna placeras vid pass som på förhand är utmärkta, numrerade och inprickade på kartor. JaktIedaren som är placerad i mitten av skytte kedjan står i radiotelefonkon takt med de två vicejaktledar na som finns längst ut på var dera flanken. Drevkarlarna är delade i grupper på ca. fem man, varje grupp med en gruppchef som också har radiotelefon. - Radiotelefonerna är nog bra, menar Göran Antdtsjö, men framemot eftermiddagen då italienarna har vaknat blir det ibland så mycket störnin gar att man inte hör annat än italienska. De har så starka sändare. Då måste vi helt en-
kelt bestämma klockslag när skyttarna ska vara utplacera de och drevet kan sätta igång. I allmänhet brukar det funge ra lika bra. Man undrar givetvis hur mycket av jakt som finns kvar i hela den här apparaten, men Johnny Forsman, som varit med i älgjakten sedan han var" femton menar att det ändå är någoting speciellt med älgjak ten. - Tidigare sysslade jag med andjakt och annat småvilt också men numera är jag med bara i älgjakten. Det är lite svårt att förklara, men det är ju ändå skogens ko nung det är frågan om. Ingen sticker under stol med att det också är frågan om att hämta kött. Deltagar na i år kommer att ha nästan en hel älg var när jakten är över. Några djur kommer att säljas för att man ska få ihop grundplåt till ett nytt slakthus som ska byggas. Deltagarav giften för molpeborna är i år 540 mark, däri ingår då föru tom avgifterna för älglicen serna också kostnader för bensin, ersättning åt båtäga re, chaufförer osv. Jämfört med vad motsvarande mängd kött kostar i butiken är det onekligen ganska förmånligt. Förutsett att man inte räknar in den tid jakten tar i anspråk. Göran Andtsjö, jaktledare
i år berättar att själva jakten är slutfasen av den planering som egentligen påbörjades re dan vid j akt föreningens årsmöte i februari. Vid det mötet besluts hur många li censer jaktlaget ska ansöka om, jaktledare utses och prin ciperna vid fördelningen av bytet fastslås. I april-maj ska ansök ningshandlingarna skickas in och på förhösten ordnas ett älgjaktsmöte där olika prak tiska detaljer klarläggs. Bl.a. användningen av bilar och båtar, var man ska samlas, vilka dagar jakten ska ske osv. Vi det mötet g~anskas också jaktkort och intygen över utfört skytteprov. Enligt lag ska en skytt genomföra skytteprovet vart tredje år, men många föreningar har egna krav utöver detta. I Mol pe fordras att en skytt varje år skjuter två provomgångar. Före jakten skall en lista på deltagande skyttar, deras jaktkortsnummer och vapen nummer samt en lista på del tagande hundförare inlämnas tiU länsmanskontoret. Under själva jakten är jakt ledaren den som ytterst är ansvarig för säkerheten. Till sin hjälp har Göran två vice jaktchefer och dessutom finns gruppchefer bland drevkar larna. Det finns gott oin historier från "förr i tiden" då älgjak-
ten ibland verkar ha varit en stor fest för deltagarna. Det berättas om att man fått bära hem folk ur skogen som blivit för fulla. - Något sådant har vi inga problem med i dag, säger Andtsjö. Alla vet nog vad det är frågan om. Och ifall någon inte skulle klara av att avhålla sig så förpassas han hem ome delbart. EFTER fyra drev avblåses
denna dags jakt. Vid det laget har tio älgar fallit, hälften vuxna, hälften kalvar. Andts jö menar att det är ett ganska
lämpligt antal. Aven om själ va jakten är slut ska kroppar na nu flås och hängas i slakt huset tills onsdag då man styckar. I fjol tog man sjutton älgar på ett enda drev, men det blev litet väl mycket. Man fick så lov att åka ur skogen direkt för att ta hand om alla kroppar. Tio älgar på en dag låter in te så mycket i dag. Men ser man bakåt i tiden blir propor tionerna något annorlunda. Första gången man jagade älg med licens i Molpe var allde les i slutet på fyrtiotalet. Då hade man licens på EN älg. Och jaktlaget bestod av två man. Går man ännu längre bakåt i tiden var det något aven sensation i bygden om någon kunde berätta att en älg sik
tats. Men sedan dess har myc ket hänt. Den explosionsarta de ökningen av älgstammen i slutet av sextiotalet gjorde att skogsvårdsfolket började ställa krav på hur avskjut ningen skulle vara för varje år. Jägarna är ofta inte intres serade av så stora kvoter var för ansökningarna ofta är ett resultat aven kompromiss mellan skogsfolkets önskemål och jägarkårens möjligheter.
Varje höst väcks diskussio
nen huruvida detta ska vara
den sista riktigt stora jakten.
Mången väntar sig att älg stammen ska minska som följd av avskjutningen, men hittills har det på sin höjd skett en stabilisering. Medlemmarna i jaktlaget skingras efter att den sista äl gen dragits fram och lastats på bilflaket. Före det har Andtsjö klargjort, när och var man samlas följande mor gon. Sedan återstår bara att bokföra vem som fällt vilka djur och dessutom ska det an tecknas hur många älgar man siktat sammanlagt under da gens lopp. Uppgifterna skic kas till jaktvårdsdistriktet för att tillsammans med uppgif terna från f1ygräkningarn lig ga till grund för nästa års avskjutningskvot.
John Ahläng
-
'-
10
finns dom?
Mogendans~and Kommer mogendans äntligen att slå igenom i Us terbotten? Åtminstone dansbanden har snusat sig till att någonting är på kommande. Ja, Dansdax har länge gått in för att spela dansmusik för mo gen ungdom. Men nu har Barbarela och Stig Jo hans åter börjat spela ihop efter kortare och läng re uppehåll. En del av Reflexbandet kommer igen som Sonor. Och även en del av de band som upp fattas som gammaldansorkestrar, uppger att de gärna spelar litet modernare musik, dvs. mogen dansmusik. - Vi tycker att vi fått publiken att trivas med den musik vi spe lar, säger Gösta Hjerpe i Dans dax. Särskilt på fester med blandad publik - alltså både yngre och äldre. Men också då vi spelat mogen dans på gam maldanser har publiken trivts med oss. - Vi brukar börja kvällen lugnt med mjuk musik, trycka re och många valser och tan gon, berättar Johan Kärkinen. Senare på kvällen blandar vi in ganska mycket modernt, rock, pop och diskoIåtar . När äldre tanter och farbröder står där och " sjeikar" och klappar i händerna tycker vi att vi lyckats bra med att hålla en modernare repertoar. I tre år har Dansdax gått in för att spela vad de tycker är en bra och lagom blandad dans musik. En del60-tal slåtar, mest 70-talsmusik men också dagens låtar om de går att dansa efter . De framhåller att de själva tyc ker om att spela sådan musik . Åldersgränser vill de inte tala om. Men på en ungdomsdans med publik enbart under 20 tyc ker de inte om att spela. Gemensamt för de "nygamla" banden är att de vill spela en modernare dansmusik än vad som nu förekommer på gam maldanser. Och inte den hårda rock- och punkinfluerade dans musiksom unga dansband spe lar. - Vi tar gärna stämpeln på oss att vi spelar mogen musik, säger Henrik Berg i Barbarela. Efter att ha hållit upp i tre å r beslöt bandet sätta i gång på nytt i maj i år. Det har blivit några spelningar på gammal danser i sommar och även på ungdomsdanser, Men nog skul le det vara trevligast att fä spela för de som gick på dans när vi var som populärast i slutet pä 70-talet, säger han . Tillsammans med Stig Johans tä nker Barbarela slå ett slag för mogendanser i slutet av novem ber och början på december. Det ä r egentligen Stig Snickars
.. Osterbottniska Posten ~k d l e m
i tidninga rnas föri:>und . Ö, te rbottnisk ungd o mst idning och språ krö r för Sveris ka Ö , t~rbotten s ungdom sfö rbund o,h de ss medlem sförenin gar.
Jak obstad s Tryc keri och Tidnings Aktiebolag - 1983
som ordnat till det hela. - Ja, vi skall spela tillsam mans 26 november i Smedsby, den 3 december i Yttermark och 10 december i Purmo, berättar Stig Snickars. Då vill vi träffa vär gamla publik frän 20 är uppåt. De är många som sagt att de vill höra oss spela och dansa till vår musik igen . Såväl Stig Johans som Bar barela har återuppstått i de sammansättningar banden hade på 70-talet. De tänker spela den musik de spelade då, uppblan dad med dagens dansvänliga låtar. Åtminstone Stig Snickars . är helt övertygad om att det skall komma publik till de här tre danserna . ~ På det här sättet försöker vi väcka intresse för mogendans oc'h försöker locka mogen ung dom - från 20 år uppåt - att å ter börja dansa och ha roligt till vår musik - en omväxlande och glad dansmusik. Utan kännedom om l'arandras planer har sål'äl Stig Johans som Dansdax beslutat spela in en kassett med sina speciella fa l'oritlåtar. I Nalle Schaumans
Dansdax - i studion i Jungsund sittande David Thölix och Ralf PetelI, stående Gösta Hjerpe. Johan Kärkinen och Heikki Mäkelä. studio i Jungsund lyser flitens lampa kl'ällar, nätter och öl'er helgerna. - Vi lyckte all det skulle l'a ra roligt att spela tillsammans på alll'ar igen, berättar Björn "Nalle" Schauman. Vi tror att det finns behol' al' just den sor tens dansmusik l'i representera de då l'i l'ar som populärast också ute på dansmarknaden. Många som dansade då har frågat om l'i inte skall göra en kassett. Att l'i samtidigt också går ut och spelar på danser hör förstås ihop med att l'i l'ill göra reklam för l'år kassett, men också att l'i gärna l'iII träffa dr gamla pub lik. Många al' dem som l'i l'ar med och parade ihop på dans goll'et börjar säkert ha så stora
barn nu att de kan lämna dem hemma och gå på dans någon gång då och då. - Vi har aldrig släppt kon takten, säger Stig Snickars. Vi har träffats då och då här hos NaUe och spelat tillsammans. Då har l'i talat om att l'i skall spela ihop på aUl'ar ännu någon gån. Nu har det blil'it l'erklighet. Stig Johans l'arpopulärt dansband äl'en 1969-76. Nu har gruppen inte framträtt på sju år. - När man dessutom ser hur det håller på att gå med danser na, så har l'j tänkt att kanske l'i kunde hjälpa till att få igång det där med mogendanser, som det talats en hel del om. :...... Vi skall Öl'a in ett show-
program med Stig Johans speciallåtar och litet småprat , säger Björn. Vi l'ågar IOl'a all publiken kommer att tril'as så bra att de kommer igen hen nästa lördag. - Ryktet har redan spritt sig, säger Stig. Folk har redan sagt till mig att den kl'ällen kommer de att komma ut för att dansa till Stig Johans.
Kjell Lolax &. co . satsar på BLAS Det fjärde bandet i fyrklöve rn som satsar på dansmusik fÖT mogen ungdom är Sonor. Kär nan i bandet utgörs av musiker från ' Reflexbandet med bl. a. brödratrion Lolax. - Vi kommer att lägga ton vikten vid två saxofoner, beräl tar Kjell Lolax. Vi har landsde lens bästa blåsare, Clark Ja kobsson och Erkki Jussila. Vi spelar en dansvänlig mu sik med allt från internatione evergreens till dagens svensk topp, Publiken får vara från 15 år uppåt. Alla hittar nog .im favoritlåtar i vår repertoar. förutsättning är att de kan och vill dansa, Sonor har dragit igång i hOg och har redan haft några strös pelningar. Vi har själva haft r~ ligt och tyckt att även publik har trivts med oss. säger Kjell_ Medlemmar i Sonor är Kj • Yngve . och Kenneth LoJal Clark Jakobsson , Erkki Ju - ' och Mami Sundqvist.
D Slig Johans fr. v. Birger Sundqvist, Martti Sundqvist, Björn Schauman och Stig Snickars.
ÖP -rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erick son, Stig-G ö ran Forsma n, Birgitta Strand, Lars-Er ik Bac kman o ch Ulf Johansson C hefredak tö r oc h ansvari g utgi vare : Leif Sjöström Tel. 967-13 555 . hemtel. 967 -18697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68 601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hemt el. 961 -32 698 Redaktör i Sydösterbolten John Ahl ä ng, tel. 961 -113 522, hemtel. 961 -112001. PRENUMERATIONSPRIS 1983
Helt å r. .. ..... ..... .. ..... ........ . ...60 . Hal vt å r .... ... .... .. ... . ... ... .. ..... 40. Skandinavien ........ .... .... ... ... . 70. Lösnummer ... . : .. .... ....... ....... 2.50
Sven-Erik Glader
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13 555
ANNONSPRIS texten ... ...... .. .. .............. ... .. 3.-:: Efter texten .. .. ... ... ............ .. ... 3.-5 Bestämd pla ts -.20 per mm
ANNONSMOTT AGNING SÖU :s kansli . Ha ndelses planaden 10 D. 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121564 Tisd , tei . 967-11 827 Hemtel. 961-222508 Annonserna bör inlämnas senast . måndag kl. 16.
FÄRGAN NONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -.35 spmrn Österbottniska Posten ansvarar i.mr för eventuell skada som tillfogas an non ser vii ka meddelats per telefo n el ler som på grund a v post förse ning in te införts i begärt nu mmer.
11
.......................
: Förmånl!u a i PRESENTER
TILLBEHOR o. RESERVDELAR
: :
DU!
:
:
:
autosähkö· bilelektriska :
: SVEN NORRGARD: : Sepänkyläntie 8 SmedSbyvägen:
: 961-114 951
an din motor QUAKER
:
STATE
för
•
65100 \. Vaasa 10 :
••••••••••••••••••••••!
Yl HYR UT!
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
Pre~e'ltltiilllJrl'l Inneh lena Wilson
Tel 9624' 423
för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten ~
-
••
-
0.00.0
.......
~--------------------~
••••••
•••••• " 0.0 •• 0.0 •• • '0
VASA
Erickson & Enckson
musikbranschens specialaffär
Karlav. 3 VASA, 961-120 311
0
'0
0'00.00.0.
0'0
••••••
••••• •• ••• • ,.0
0'0
•••••••
0.0
•••••••
..,
•••••• 0.0 • •••••••••••• 0'0 o ••••••• 0 . 0 •• 0 ••••• 0'0 0.00.0 •
••••••• •
•• • •• .•..••
länger motorns livslängd
,-
..... ... .... ................
................................
...... ....... ... .... ....... .... .
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
0.0 0.0 0'0
•
0'0
•
••'• ••• " 0 .
vora
23.10. OBS! KL. 15.00 Barnförest.
_MIIO_NIt ' PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN VASA 10 n 110159
INHEMSKA o. INTERNA TlONELLA ARTISTER
65100 VAASA
RESEBVRÅ
VASA PRODUKTION
NÄRPES - NÄRPIÖ TEL. 962 • 43140 PUH.
961-119920
Ta tar bedciII och lMon-men *-!
INGVES
Önskas kö,pa N" RP E S
R ESOR !~~. U048
l<IIIoe ~ MMtuIoa uudIIIaInl
)-'ÄLTPOSTFRIM ÄRKEN OCH BREV KÖPES Tel. 961-151 376, efter kL 17.00.
EN PETER YATES FILM
CYKEL GÄNGET
Jalasjärvi kurscentral anordnar i samarbete med Korsnäs kurscentral i Korsnäs
~~-. ~nr
VINTEROÄC-If MICHElIN o REGUMMERADE NOKIA o FÄLGAR M.M. oaOODYEAR o
o
L()RDAGSÖPPET FR 15.10-15 11 VALKOMMEN . . Adress: BrlndO fOretagareentrum Wolfl.kavlgen J6 Tel. 123 400
••
. svenskspråkig kurs för föra.re av kombinationsfordon Kursen räcker 6 månader, av vilka 6 veckor i slutet av kursen utgörs av arbetspraktik i någon transportfirma. Till kursen antages personer, som fyllt 21 år och innehar ABC-körkort. Intervjutillfälle ordnas för sökande till kursen. Kursen börjar 28. 11. -83. Ansökningstiden utgår 4. 11. -83. Ansökan till kur sen görs på närmaste arbetskrattsbyrå, som dessutom ger närmare upplysningar. Tidigare arbets- och skolbetyg samt körkort medtages. Under kurstiden är undervisning, mat och bostad avgiftsfria och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas.
~ Arbetskraftsbyråerna .
SOU:S fototävling
DEN HÅRDA KLASSENS ELPIANO NU TILL SPECIALPRIS
5.950, BEGRÄNSAT ANTAL
I
'1uIUkkJ liaIkkJ
F~2ER
Hovrältsespl. 20
Tävlingstiden för SÖU:s foto tävling kommer att förlängas till den sista oktober. ~tta p.g.a. att till dags dato bar en· dast 5 personer skickat in bi drag till fototävlingen vars tema är "UNGDOM". Foto tävlingen är öppen för alla in tresserade ocb omfattar tre oli klasser: A. svartvita bilder B. färgbilder
C. diapositiv Ä ven bildserier på 3-5 bil der godkännes. Maximistorle ken på bilderna är 30 cmx30 cm.
Så det gäller att snabba på med tävlingsbidragen om ni önskar vara med i fototävlin gen. För att göra det hela mera intressant så kommer tre priser att utdelas i varje klass. Täv lingsbidragen skickas till SÖU:s kansli i Vasa under adressen SÖU, Handelsesplanaden 10 D, 65100 Vasa 10. Tävlingsbidra gen bör som sagt skickas senast måndagen den 31 oktober, så snabba på.
Va? Jetdriven backspegel?
Nej, riktigt så ligger det inte till, även om det kan se så ut. Vad det egentligen är frågan om är en "älgskrämmare"eller vad man nu ska kalla tingesten. Den fungerar så att luften som strömmar genom munstycket då man kör alstrar ultraljud, ljud med så hög frekvens att
människans öra inte förmår uppfatta det. Däremot hör djur ljudet, och meningen är att lju det ska skrämma älgar som eventuelU är på väg ut på vägen att skyndsammast söka sig un dan. Huruvida dethär nu faktiskt fungerar kan vara svårt att be
visa, men en handelsresande som ÖP pratat med menar att han inte längre vill köra utan efter att tva gånger ha sett hur älgar ~ystrat och sökt sig undan då ban kommit körande. Om det nu sedan är ultraljudet eller billjudet som är orsaken, där om kan man tvista.
."
12
•
Nöjesförmedlare B-G Laxeii, SÖV:
Alla möjligheter ar oppna ••
••
Mogendanserna - på kommande? Bo-Gustav LaxelI tror att det kan vara svart all r gendanserna att bära sig om man sätter i gång så dar vidare. Det krävs kanske en informationskampanj för få med de åldersgrupper det är fråga om. Mogendanserna kommer ocksa all konk urn:ra gammaldanserna så det kan bli svårt att få pubu laget att räcka till för båda. Restaurangerna är d.essa:::.:ac ett alternativ som åldersgruppen t'rå n 20 år och u ta väUer. Men BG vet att deL finns intresse bland någTa ningar att börja ordna mogendans. Han har oc staterat all det funkar bra i Sverige. Han kommer .: vis att hjälpa till med allt vad mogendan önskar. - Vi borde kanske ha en arbetsgrupp so~ skul'" f ra på de här frågorna ordentligt inom SOU, sign' De kunde också utarbeta förslag till en info,rm:IIiII-.. kampanj om mogendanserna. Det finns också några orkestrar inom A & M som _ de vill specialisera sig på dans för mogen ungdom. Fl andra har uppgett alt de som alternativ till gamlm;;!lCC;i också kan tänka sig en något modernare repenoaL
....
Programpaket för fester En ny förmedlingsprodukt som BG tänker satsa på förmedling av programpaket.
--
• SÖU satsar på en förbättring och en ut byggnad av artist- och musikerförmed lingen. • Man tänker också pröva på konsert verksamhet och programproduktion. - • En drive skaJJ igångsättas för att öka in tresset för dansen bland de unga. • Allmänt taget bör nöjesverksamheten ungdomsföreningarna uppmärksammas. Detta kan stå som en sammanfattning och målsättning för den satsning SÖU:s styrelse beslutat göra inom nöjes sektorn . Dansverksamhet och programs kapande har all tid varit en hörnpelare i ungdomsföreningens verksam hel. Nu vill SÖU göra något för all stävja den tillbaka gång som skett inom denna sektor. Resultatet är att en särskild instruktör anställts för all ta hand om dessa frågor. För föreningarna är det av stor
vikt att slå vakt om nöjesverksamheten. Att tillgodose de
ungas behov av att roa sig i ensund fritidsmiljö. En sats
ning från förbundets sida för all aktivera nöjesverksam
heten, tycker styrelsen är en riktig satsning . Sedan den 12 september siller fil.stud. Bo-Gustav Lax ell på SÖU:s kansli och jobbar med förmedlingsverksam het, musik- och programproduktion etc . Han kan lämp-
ligen kallas utvecklingsinstruktör. • Bo-Gustav LaxelI är 24 år och studerande vid Abo Akademi . Eli par somrar har han jobbat som I. f. yngre konstapel inom Malax länsmansdistrikI. Senaste sommar . var han jämte Janne Sjöström folkparkschef vid Åminne folkpark.
Rock och show är värt att satsa på Eftersom det finns ett IS-tal unga rock- och showband som är medlemmar i A & M borde man försöka ordna så att dessa skulle få möjlighet all framträda, säger Laxel!. Många av banden' har egna låtar på repertoaren . Vissa
.
- Det finns arrangörer - i föreningar, skolor företag - som står handfallna och utan ideer I.o .m. på svenska . De sysslar med en skapande verksam t.ex. skall ordna till en julfest, säger Laxell. Sai_"~ finns det nästan obegränsat med förmågor i dal het som borde uppmuntras. landsdelen som ingenting högre önskar än att fa f De försök som gjorts med show- och rockkonserter da inför publik. Det kan vara fråga om musi.ker,
har varit så pass lyckade att de absolut lockar till fortsatt re, komiker, trollkonstnärer osv.
satsning .
Till sådana här arrangörer tänker vi gå ut med erb' Man kunde I.ex. tänka sig att det inom varje ring skul de om att sköta deras programproblem. Antingen i (; le ordnas åtminstone ett konserttillfälle för unga band av enskilda medverkande eller med hela program ,IIiU.,CL Det sistnämnda vill BG helst satsa på. Med en Då under denhär vintern. som bas tänker han skapa helaftonsprogram för För de unga banden gäller det förstås att inte ha så sto smakriktningar. Förutom orkestern kan paketet i ra krav på ersättning. Får vi i gång en sådan här verk la någon sångsolist eller sånggrupp, en musiker, samhet finns det kanske möjlighet aU få bättre betalt grupp eller dansgrupp. Det finns också möjlighet. en trollkonstnär eller kanske en eller flera spexare. småningom. Som förslag på sångsolister eller grupper nämDCl' LaxelI räknar med att det finns ett behov av rockgalor, Birgit KJåvus, Sheila . Smeds-Ekholm, CamiUa rockkonserter och showframträdanden. gård, Camilla Nylund, Siv Agren, Pink and Blue varför inte K;i1asmusikanterna. _ Men det krävs säkert mycket information både om En bra programledare - håll-igång-are borde musiken och om tillställningarna för att det skall komma med och dra det hela . - Nej, BG tror inte han publik. Jag ser det faktiskt som min uppgift att skapa ett upp själv på den uppgiften. behov aven sådan här verksamhet.
Mera allternativ på ungdomsdanserna Ungdomsdanserna borde på något sätt förnyas om de in
te skall upphöra helt, resonerar Laxell. Att det finns be
hov av ungdomsdanser är helt klart.
Att de minskat beror delvis på de unga själva. Det före kommer för mycket alkohol vid danserna. Det blir för mycket bråk - även om det är bara ell fåtal som bråkar. Framför allt borde de unga ägna sig mera åt att dansa, när de besöker en danstillställning. För arrangörerna skulle det gälla att försöka bredda utbudet vid en danstillställning med även andra aktivite
ter än dans. Man kan tänka sig show- och artistframträ
danden - helst österbottniska. Discodans i särskilt ut
rymme, filmförevisning, video, spelmöjligheter osv.
Konsertturneer
med seriösa artister
- Ja, alla möjligheter är ju öppna. Bara det blir det kunde man nog känna sig för om intresse och kostar.
Just nu väntar en arbetsfylld period inom SÖ BG. Vi håller på att fördela danskvällarna för nasaa När festfördelningen är klar skall föreningarna ha trar. En katalog med vad vi har att erbjuda borde saIllIII;z:) ställas snarast möjligt. Jag har också deltagit i möten för att få kont akt~ i första hand SÖU-arrangörer. Men meningen är an också skall söka kontakt med restauranger och - Jag föreställer mig att framtidens dansplats skall vara rer utanför SÖU :s område. Jag tycker det slwBe ett allaktivitetshus eller fritidscentrum dit de unga kan viktigt att få ut våra österbottniska band till tiillsl!all=~ söka sig för att dansa eller för att träffas. En förutsätt ar i finska Österbotten, till Nyland. Äboland och ning för att det här skall fungera är att vi får bort alko
Sven-Erik GI
holen och de som ställer till bråk.