Österbottniska Posten (ÖP) nr. 42 1984 by Österbottniska Posten

I I I

o o Johny Grön II Sjöskog håll . och Johny ... er po med all I flolJa orsoka ..sid rekord på kJillllelshusels

flipper.

I I I I I I I

. ..

:: '::

...

.. ','

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin

Rösta på en ·ung kandidat!

Det råder valfeber såväl på hemmafronten som ute i stora världen. Här hos oss skall vi tillsätta våra kommunalfull mäktige för fyra år framöver och över i staterna gäller va let det som troligen är världens viktigaste förtroendeupp drag. Jämför man dessa två val, kan man strax fastslå att vårt kommunalval är långt mera spännande. Det amerikanska valet är som bekant redan mer eller mindre avgjort. Här hemma oroar man sig över hur det skall gå att få förstagångsväljarna till valurnorna. Undersökningsresul tat tyder på att det ungas valdeltagande blir oroväckande lågt. Så lågt som 65 procent då det gäller förstagångs väljarna. Trots att partierna jagar dessa nya väljarskaror och för söker valla in dem i .den egna partifållan, är det många

ungdomar som avstår från att rösta eller annars delta i po litiska aktiviteter. För en del inskränker sig deltagandet i valkampen till vandalisering av valaffischerna. Att den ungdomliga ilskan går ut över ett visst eller vissa partier, vittnar dock om en viss politisk medvetenhet hos de som utför dem. Över i staterna är man också överraskad över imgdo marnas valbeteende. Det finns undersökningar som visar på att de unga väljarna till en förfluffande stor andel väljer att ge sin röst åt den sittande presidenten. Enligt dessa mätningar är stödet bland väljare under 25 år hela 63 pro cent för Reagan medan Mondale får nöja sig med 18 pro cent. I åldersgruppen 25-34-åringar är siffrorna 56 res pektive 24 procent. Vad är det då de unga väljarna ser i en 73-årig konserva-

tiv sittande president? Kanske är det hans utpräglade fa dersgestalt och säkra uppträdande som appelerar till ung domarna. Kanske är det ett resultat av den högervåg som drar över världen eller enbart ett utslag för den ameri kanska beundran av vinnaren. Samma fenomen att ungdomar väljer att ge sin röst till äldre personer kommer igenom också här hemma hos oss. Det har många så kallade ungdomskandidater i olika val bittert fått erfara. Uteblivna röster har gjort aU det blivit svårt att få fram nya unga kandidater, varför ännu mera röster gått till de gamla rävarna och så småningom har den onda cirkeln siu tit sig. För att bryta den här tendensen borde det tas till nya grepp. Varför är det ingen politisk ungdomsorganisation som vågar sig på att ställa upp med en egen lista i ett ko munalval? Men tillräckligt många goda kandidater skulle det inte vara någon omöjlighet att knuffa in en eller ett par av de mest röstdragande kandidaterna i fullmäktige. Då vi inkommande veckoslut går till valurnorna är det skäl att komma ihåg de ungdomar som kandiderar i valet. De har ställt sig till förfogande för att, om de blir invalda, föra vår talan. Vår uppskattning för den insatsen visar \i lämpligen genom att ge dem vår röst. Tänk på det den 21-22 oktober. Det är då vi h ar möjlighet att säga till hur vi skall ha det i vår kommun .

Viftande pekfinger? I ett osingerat inlägg under Blick på pressen-spalten fastslår Vasabladet (se klippen) att OP ofta ikläder sig domarrollen och på ett obehagligt sätt viftar med pek fingret. Dt t som misshagar Vbl:arna är en passus i se naste veckas ledare gällande"The Rose", vilken vi ansåg att var en orgie i sex och droger och var ken upplyftande eller konstnärligt försvarbart. Om filmen är konstnärligt försvarbar eller inte. kan man naturligtvis ha delade åsikter. Men varifrån [ far domarkappan i samma sammanhang är svårt att förstå . Det är också förvånande att man på Vbl (a v alla tidningar) anser att det är fel att vifta med pekfinge r. Vbl är som bekant en tidning som inte enb art visar finger, utan också på ett mycket förtjänstfullt sätt sätter tummen på det som är fel och sjukt i vå rt samhälle .

o O Valaffischer i alla regnbågens färger påminner om att kommunalvalet står inför dörren. Den 2/-22 oktober har. man chansen alt säga till vem man villskall styra i den egna kommunen.

Vad beträffar krypskytteskribenterna på samma tid ning byter vi sagda pekfinger och tumme mot ett annat av handens fingrar, nämligen långfingret, och svänger det i en omisskännlig internationell gest.

Veckans klipp "The Rose" Senaste veckas ÖP-ledare har filtt kollegorna på Vasabladl'l att höja ögonbrynen. I Blick på pressen-spalten gör man följande något beska kommentar: "Österbottniska Posten skriver ofta viktiga inlägg i kampen mot drog missbruket. men tidningen har i bland en tendens att vifta med pek fingret på ett obehagligt sätt. Nu senast handlar det om drogva norna pa film och tv. och ÖP:s ledar skribent Karl-Gustav Olin tar på sig domarrolien när det gäller att avgöra vad som är "konstnärligt" motiverat eller inte. Om filmen "The Rose". som gick i två här om kvällen. heter det att den var en orgie i sex och droger på ett sätt som \"ar varken upplyftande eller konstnärligt försvarbart.

"The Rose" handlar om en rock sångerskas lidanden och död till föl jd av drogmissbruk (och indirekt myc ket annat). Många vill se filmen som en skildring av Janis Joplins traa giska livsöde. Upplyftande? - Kanske inte. men . med säkerhet konstnärligt försvars bart".

A rava dilemma I Hufvudstadsbladet tar Ernst U/jens upp problematiken med de allt mera olönsamma arava lånen. Lånen håller på att mista sin betydelse som ekonomiskt stöd åt bostadsbehövande i det skede när hjälp verkligen är av nöden, konstaterar Uljens och drar slutsatsen:

"Flertalet bostadsköpare och egnahemshusbyggare har bittra erfarenheter av hur dyrt boendet är i dagens Finland. Boendekostnaderna och bilanskaffningen beslagtar i dag en oproportionerligt stor andel av hushållens disponibla inkomster och suger upp den köpkraft som kunde ge en guldkant åt tillvaron. Alla officiella väjståndsteckningar till trots, förefaller vi att vara på väg in i ett fattigsamhälle, där t.o.m. medelinkomstgrupper får allt större svårigheter att klara av sin ekonomi. Fenomenet går igen i Sverige och Danmark, där ett växande antal för värvsarbetande människor måste ty sig till samhällets sociala skyddsnät för att upprätthålla en redan upp nådd levnadsstandard. I ekonomiskt kärva tider försvagas lätt alla upphöjda tankar om solidaritet mellan starka och svaga. L dag när tidigare någorlunda välsitue rade grupper upplever hotet om att '.'ä!st~ndet Viker undan, eller att

drömmen om att kunna skapa sig en bekymmersfri tillvaro förblir oupp nåelig, växer ohörsamheten för på minnelser om nästans utsatta villkor. Just därför att det sociala klimatet hårdnar måste politikerna våga handla med solidaritetsrnålen för ögonen. De bör därför ta sig an upp giften att korrigera aravalåne systemet så att de kategorier som är i största behov av hjälp vid bostads anskaffningen också får den."

CITATET Det vi kan bäst är sådant som vi inte blivit lärda. MARKIS DE VA UVENARGUES

Jubileum Den underbara föreningen World Federation of Democra tic Youth som bland annat ord nar den underbara världsfesti valen i Moskva har varit och firat den 6 revolutionsdagen i Afghanistan. Man hade så trev ligt när man hyllade arbetar klassens seger över imperialis men. Detta säger väl allt om världsfestivalen som även Svensk Ungdom och alla andra finska politiska ungdomsorga nisationer skall delta i. Är man granne med björnen så är man. Petter i "Snävt sett", Svensk Framtid

Bara 65 procent förstagångsväljare

röstar i valet?

,Ungdomar vet bäst vad ungdomar vill'·

Det finns en hel del ungdomar bland kandidaterna i höstens komunaival. Partierna sätter en ära i att ha unga fräscha namn på sina listor. Men om man följer tendenserna från tidigare val blir ytterst få av dem invalda. Ungdomar röstar nämligen inte på sina jämnåriga kandidater. - Fatalt , säger politiskt aktiva ungdomar . Till exempel i Korsholm finns det ingen fullmäktigeledamot under 34 år. - Vem ska då föra vår talan, frågar sig Peter Ahlström , 21 årig Smedsbybo som själv kan diderar i valet. De förtroendevalda må vara hur ungdomligt sinnade som helst , de kan ändå inte till fullo förstå de ungas problem och behov, menar han. - Rösta inte som pappa bara för att det är enklast så. Rösta inte heller på byäidsten bara för att alla andra gör det. Rösta på en ung kandidat. Det gör nästan detsamma vil ket parti, huvudsaken är att vi får in åtminstone en ung män niska i fullmäktige , säger han.

har rätt instälIn . . i ungdoms politiska frågor. - Men då är det viktigt att de unga väljarna faktiskt tar re da på vad de olika kandidater na står för, säger han . Viss är det beklagligt med så få ungdomar i kommunernas fullmäktigen, tycker Klas Fransberg. Men än värre an ser han den allmänna avpoliti seringen vara. Vem ska då ta över när de gamla slutar, und rar han. Märkligt tycker han också det är att ungdomarna, som rösta de så flitigt i presidentvalet nu väntas vara passivare än någon sin. Kommunpolitiken borde ju i rimlighetens namn ligga dem närmare, anser han.

perternas decennium , menar hon . Man borde till exempel ha vetat allt om atomklyvning för att alls våga tycka något om kärnkraft. - Men nu betonas allt mera de mjuka och gröna värdena . Vi behöver inte längre vara ex perter. Vi ser varandra som människor. Därigenom blir också ungdomarna mera tro värdiga, säger hon. Leif Ehrsten, förbundssekre terare på Finlands svenska ar betarförbund i Helsingfors är mera tveksam. - Alla vill vinna i ett val. Därför röstar många på en kandidat som säkert kommer in. Det känns av någon anled ning bättre så. Men på så sätt får inte de unga kandidaterna många röster, säger han.

• Alla vill vinna • Vem ska ta över? Klas Fransberg, arbetartidnin gen Enhets unge redaktör i Vasa, tycker för sin del inte att det spelar så stor roll om kandi daten är ung eller gammal. Hu vudsaken är att personen ifråga

Britt Sund på Svensk ungdoms kansli i Vasa tror för sin del att ungdomar mer än förr kommer att rösta på unga kandidater i höstens val. Och detta till följd av förändrade värderingar. Sj uttiotalet har vari t ett ex

Men visst borde också ungdo marna vara representerade i kommunernas fullmäktigen , menar Leif Ehrsten . - Det är ju framtiden man beslutar om där. Vad är då vik tigare än att också ungdomarna är med och säger sina åsikter .

Enligt en undersökning, som

professor Tuomo Martikainen

vid Helsingfors universitet gjort

kan förstagångsväljarnas röst

ningsprocent bli så låg som 65 i

höstens val.

Valdeltagandet bland ungdo mar brukar hålla sig omkring femton procent lägre än hos de äldre åldersgrupperna. De som är över 25 år röstar enligt statistikcentralen i Helsingfors till 88 procent, medan bara om

kring 72 procent av de yngre ~år till valurnorna.

.Annars har aktiviteten fak tiskt tilltagit något i varje val ända sedan sextiotalet, vet man berätta på statistikcentralen. I senaste presidentval gick ung domarna särskilt flitigt till val urnorna.

I det kommande kommunal valet väntas valdeltagandet bland de unga bli ännu lägre.

geledamöter borde stå på sig när · medlemmarna väljs och själva föreslå driftiga ungdo mar.

• Inga röster till spillo Några bortkastade röste vill inte de politiskt aktiva ungdo marna höra talas om.

- Och det gäller alla områ den inte bara ungdoms nämnden. Skolor, bostäder och så vidare är frågorsom i högsta grad berör ungdomar . Då ska de också vara med och planer dem, säger hon.

- Rösten tillfaller ju också ett parti. Och även om inte kandidaten man röstat på kommer in så kan röstetalet betyda en hel del när medlem marna i olika nämnder utses. Och det är ju där den verkliga på verk n i ngsmöj lighetern finns, säger Britt Sund.

BIRGITTA STRAND

Inte heler ordet utfyllnadskan didater faller dem väl i mun . - Många äldre kanske upp fattar unga kandidater så. Men blir de invalda är de minsann ingen utfyllnad längre. Då är de fullmäktigeledamöter och våra förtroendevalda . På tal om nämnder så tycker Britt Sund att unga fullmäkti

De kampanjer man vid olika val kört för att få förstagångsväljarna till valurnorna har inte alltid varit så lyckade. Här har vi i alla fall plockat fram en av de bättre kampanjerna genom åren.

På någondera valdagan,

söndagen den 21 oktober

eller måndagen den 22

oktober går Du till vallo

kalen i Ditt eget röstnings

område. Vallokalens ad

ress står i det röstning

skort som har postats hem

till Dig. Oftast är valloka

lerna väl utmärkta.

2 •kalen Då Duräcker kommer till vallo Du fram Ditt röstningskort eller säger Ditt namn (röstningskort är inte obligatoriskt). Din rösträtt kontrolleras i böckerna och Du får Din valsedel.

Du går ensam i valbåset. På väggen i båset finns det en sammanställning av kandidallislorna så all Ou kan konirolle ra Din kandidats nummer. Numret

skriver Ou i cirkeln på valsedeln. Obs!

Skriv bara numret. Vik valsedeln på mit

ten så all numret blir på insidan .

4. Gå tiU valurnan, där Din valsedel stämplas, \'arpå Du lägger den i urnan. Så enkelt är det att fvlla sin medbor~arplikt. .

I valet och kvalet för första gången:

Visst skall vi rösta - men på vem? De allra flesta av de förstagångsväljare OP har frågat, tänker utnyttja sig av sin nyvunna rättighet. Att man skall rösta är en mera eller mindre självklarhet, anser de. Däremot är det betydligt svårare att avgöra vilket parti eller vilken kandidat de skall ge sin röst till. Många efterlyser också mera information om de politiska partierna och deras program i skolorna.

Viktigare röst hemåt' än ungt

En som nog kommer att rösta, men som inte tagit ställning till varken parti eller kandidat är praktikant Sari Lamminaho frän Kaskö. Sari är 19 år och uppger att hon inte är det mins

Kenneth (iullan.\ från Nämpnäs

har ännu inte beslutat vilken kandidat han kommer all rösta på. Däremot är det klart.att han kommer atl gå till valurnan på en av valdagarna. Beslutet om vem som får hans röslhinner han fålla j si nom tid, menar han. Eftersom han kommer från Nämpnäs, är det bara naturligt atl han röstar på någon därifrån . Det är enligt (julIun!> viktigare att man röstar hemåt, än på till exempel en ungkandidut.

- Nog tror jag det , svarar Lars Johan Storbacka från Nedervetil på frågan om han kommer att rösta i kommunalvalet. Han ser valdeltagande både som en plikt och som en möjlig het att påverka. Själv har han bestämt sig för att rösta på en sfp:are och neder vetilbo, helst någon som är både ung och erfaren. Men det kan ju vara svårt att hitta en kandidat med den kombinationen . - Det är synd att det blir allt mindre och mindre ungdomar som röstar. Ungdomar bryr sig inte om politik lika mycket som förr, menar han.

ta intresserad av politik, därför har hon ännu inte tittat när mare pä de broschyrer och tid ningar som kommit med pos ten.

Röstar på en som sitter med Niklas Lindfelt från Karleby tän ker rösta på en svensk kandidat, och troligen någon som har erfa renheter från kommunalpoliti ken. Det blir därför knappast någon ung kandidat som får hans röst.

ÖP har frågat några förstagångsväljare om de kommer att rösta i höstens kommunalvål, om de har bestämt sig för vil_' I ken kandidat redan, om de fått tillräckligt med information osv.

Unga bryr sig inte om

Inte hunnit avgöra än

Hälften röstar inte Några problem att besluta sig för vem han skall rösta på har Ere Lindblom från Nykarleby inte haft. - En av mina kamrater ställer upp, Jag känner honom ganska bra och det är bara naturligt att jag röstar på honom. Trots att Lindblom är finskspråkig ser han inget hinder i att han röstar på en svensksprå kig. I det här fallet ser han mera till personen än till partiet. Beträffande de ungas valdelta gande är Lindblom en aning pes simistisk: - Det är nog många första gångsväljare , kanske hälften , som inte kommer att rösta i kommunalvalet .

Allt klart Carola Silversten,

20-årig närpesgröbb, berättar att hon kommer atl rösta. Kandidaten är redan klar och något prob lem med att veta vilket pani hon skall rösta på är det inte, eftersom hon redan sedan ett par år tillbaka är medlem i ett parti . Eftersom hon kommer från Rangsby är det bara natur ligt att hon röstar på en av de kandidater som är uppställda där. - De flesta röstar inom den egna byn . Det kan vara sådana som har släktingar eller vänner uppställd om de röstar utanför den egna byn, berättar hon. Bland de uppställda fanns det ett par kandidater hon hade att välja mellan, men nu är säledes valet gjort. Orsaken till att hon röstar är att hon anser atl det är el! sätt som man kan påverka genom. En annan orsak är atl det hör till att rösta .

Det man lärt sig i skolan om olika partier det tycker Lindfelt är allt för allmänt hållet och han efterlyser mera konkreta frågor på det lokala planet.

Inte insatt - Nää, svarar mekaniker Pat rik Hellström, 18, på frågan om han kommer att rösta i kommu nalvalet. Orsaken till att han inte kom mer att rösta är att han anser sig inte vara tillräckligt insatt. Han tror ocksä att det är många andra i hans ålder som inte rös tar av samma orsak. - Det är bättre att låta bli att rösta dä man inte följt med, menar han. En del information om par tierna och politik fick man un der skoltiden, men Hellström tror inte att det skulle ha hjälpt även om man fått mera. Skulle det gå så att han änd rade sig och röstade, blev det för honom att ge sin röst till någon kandidat från den egna byn.

Röstar på pappa! Ann-Louise Holmblad - Det är kklrt attja.$ ska rösta. Valet och kvalet, brukar man sä ga . Men för mig är det minsann inte m1got kval - jag ska rösta på pappa. Han är socialdemo krat och det partiet är jag också nöjd med. Annars är jag inte så värst intresserad av politik. Jag hör ju en hel del hemma och så brukar jag se på kommunfull mäktige i när-TV. Men de bara pratar om ett och det samma he la tiden, i stället för att verkligen uJrätta m1got.

Gömstället ... Jag vet inte riktigt varför jag skolkar, jag tycker inte om att komma försent och då är jag nog i stället sen här hemma fastän jag inte har något att göra. Min mamma är nog hemskt arg för att jag skolkar och jag har nog lite ont samvete ...

Sebastian är tio år och har all deles nyss flyttat in till stan. Tidi gare boddp. h'ln på landet. där han gick i en liten skola. Men fa miljen blev tvungen att flytta och skapa sig en ny tillvaro i ~tan. Basse går i alla fall k var ;:n tid i sin gamla skola, dagarna blir lån • ga och tunga för honom. Han funderar mycket över allt

han ser omkring sig - den nya miljön, staden, gatorna, männis korna, andra barn. Basse trivs in te med att bo i stan - han ska bo på landet och ha många djur då han blir stor. Basses mamma kommer ursp rungligen från stadsmiljö, och hon anpassar sig bra. Också den

ena av Basses systrar känner sig hemma i stan, medan den andra längtar till landet och sin häst. Om $ebastians funderingar handlar filmberättelsen 'Göms tället' som är gjord av Chris Zitt ing vid svenska faktaredaktio nen. Programmet är en repris.

TV l, lördag 20.10 kl 17.00.

Din DYctke1 -nara Dig SVENSKA FOLKPARTIET

Bästa vän

an du hclr fyllt 18 år serast 31.12.1983 har du rätt a tt rösta an sönchg

"Plikt och

rättighet"

- Visst ska jag rösta, säger Ste fan Valsberg från Övermark. Stefan ser röstningen som både 'en pLikt och en rättighet, men för den skull inte någonting alldeles självklart. . - Om jag inte hittar något parti eller någon kandidat jag kan godta så röstar jag inte alls. säger han. Den här gången tror han sig i alla fall hitta någon som duger. Partiet börjar redan vara så gott som klart, men någon kandidat har han ännu inte bestämt sig för. - Jag har några dagar att fundera ännu. Men egentligen borde jag nog ha tänkt på det tidigare. En röst hit eller dit kan man tycka. Men det känns bättre om man har funderat igenom det hela i god tid och vet att man röstar på rätt kandidat.

och måndag. Jag hopp3.s att du utnyttjar denhär rättigheten. Jag vill

här sägi \a rför:

Dl är \an att leva i ett fritt och öppet samhälle. Ändå är det bua ett litet <3.ntal av världens ungdooar san mr den förmå

nen. Visa att du själv vill välj:l vem san styrl

Dl hclr kanske inte förtroende för dagens politik. Vem kan du lita på? Ingentin:J blir bättr~ an du är pa.ssiv. Välj en ny och

oförbrukad kandidat an du inte tror på de gamla l

Dl är svensk eller tvåsfCåJdg. I lcommmerra rråste mgon bevaka dira intressen. Det kan '-6ra fråga an utbildning, stöd till ungdcms- och idrottsförenin:Jar, svensKa kulturaktiviter CI5V. Herr Vennam:> hclr gjort fula angrepp på oss finlandssvenskar. Därför är det viktigt att <il san är svensk röstar i '-61et.

Många ungdormr är bekymrade över arbete och inte sägi att din komrrun blir en idealplats för dig viktigi frågorra blir säkert bättre firms mgon i fullrräktige, san O<kså du har

bostad. Jag vill an du röstar. De skötta an det lätt att tala ned.

Jag litar . tå a tt du rostar i \e.let

Pär stenbäck SvensKa foDqartiets ordförande

En amerikansk valkampanj

Valtider I samma takt som höstmörkret breder ut sig över det österbottniska plattlandet stiger febern inför höstens kommunalval. Även om det kan förekomma en del fula grepp och tjuvnyp i en österbottnisk valkampanj är det väl inget som går upp mot en amerikansk sådan. Som en varning till alla som har för avsi.~t att slänga sig ut i det politiska spelet publicerar OP en novell skriven av ingen mindre än Mark Twain, som berättar hur det gick till då han kandiderade i staten New York.

F ör några månader sedan blev jag uppställd som kandi dat vid guvernörsvalet i den stora staten New York och mina motkandidater var John T. Smith och Blank J. Blank. Jag ställde upp mig som oberoende, alltså utom partierna. Jag hade en stark känsla av att jag var mina motkandidater överlägsen åtminstone på en punkt - jag var en hederlig karl. Man behövde endast läsa tidningar na för att övertyga sig om att ifall de två andra herrarna någonsin njutit medborgerlig aktning, så var det så länge sedan att det praktiskt taget var en lögn nu. Man fick klart och tydligt veta att de under många år på ett skam löst sätt hängivit sig åt alla möjliga brott. Men med min behagliga känsla av överlägsenhet blandade sig en smy gande misstanke om att det kanske var ovärdigt att be blanda sig politiskt med dylika herrar, även om det bara var i egenskap av motkandidat. Detta oroade mig myck et, och så småningom skrev jag till min farmor om sa ken. Hennes svar kom omgående och var tydligt nog. Hon skrev: "Du har aldrig under hela ditt liv gjort något -du behöver skämmas för. Titta bara i tidningarna - läs dem och du kommer att förstå vilka usla individer de båda kandidaterna är, och fråga dig sedan själv om du verkligen vill skämma ut dig genom att vädja til-l väljar nas gunst i tävlan med sådana herrar." Det var precis vad jag själv hade tänkt och känt. Jag sov inte en minut den natten. Men jag kunde inte dra mig tillbaka. Min kandidatur var anmäld och jag måste löpa linan ut. När jag vid morgonkaffet likgiltigt ögnade ige nom tidningarna, upptäckte jag följande notis:

Mened Man kan kanske vänta sig att herr Mark Twain nu när han framträder offentligt som kandidat vid guvernörsva let, är beredd att förklara hur det kom sig att han år 1863 i Wakawak i Kochinkina på grundval av trettiofyra vittnesmål blev dömd för mened. Hans avsikt med att svära falskt var att plundra en stackars fattig infödd än ka och hennes värnlösa barn på en liten bit jord, vilken var det enda som kunde skaffa dem en nödtorftig ut komst under en svår tid. Herr Mark Twain är skyldig både sig själv och den hederliga väljarskara han vänder sig till en förklaring i den här saken. Men kommer han att lämna den?

Kan man nå längre i nedrigt bakdanteri? Jag har aldrig i hela mitt liv varit i Montana! Men sedan blev jag i denna tidning bara kallad 'Tjuven från Montana' . Hädanefter var jag livrädd bara jag närmade mig en tidning. Jag kände det som när man tar upp en filt från marken och har all orsak att tro att det finns en skalle rorm i den. En dag fick jag läsa följande:

En lögn ur världen

En fråga

Tack vare med ed styrkta vittnesmål från herr Michael O'Flanagan i Five Points och herrar Snub Rafferty och Catty Mulligan på Water Street är det nu definitivt fasts laget att herr Mark Twains gemena påstående att vår ädle märkesman Blank J. Blanks farfader på sin tid blev hängd för stråtröveri, är en nedrig, en elak och skamlös LÖGN som saknar varje grund. Hederliga medborgare måste djupt beklaga att sådana individer som herr Twain ska kunna få angripa hädangångna i deras gravar bara för att själva vinna en politisk framgång och inte ens drar sig för att besudla de ras hederkrönta minne. När man tänker på den smärta och sorg och de lidanden som dessa falska beskyllningar bringar över de avlidnas släkt och vänner, frestas man nästan att underblåsa den stora massans naturliga läng tan efter all spontant avstraffa en sådan bandit utan hänsyn till lagens paragrafer. Men nej! Vi vill hellre låta hans smutsiga samvete pina honom! Och dock - om det skulle hända att berättigad harm och ärlig lidelse övermannade den stora massan så all den i blint raseri tillfogade syndaren kroppslig skada, kan man på förhand säga all ingen jury skulle förklara en sådan handling straffbar.

Den ny kandidaten vid guvernörsvalettorde vara så älsk värd all upplysa de medborgare, som längtar efter all rösta på honom, hur det egentligen gick till, då hans kamrater i Montana konstaterade all de ofta saknade olika värdföremål och slutligen fann dem dolda på herr Twains person eller i hans bagage, som bestod av gamla tidningar i vilka han slagit in sina 'ägodelar'. Kamraterna såg sig tvungna all ge honom en läropenning, varför de smorde in honom med tjära och rullade honom i fjäder, och sedan de givit honom en liten luftfärd på ell par brä der, rådde de honom all försvinna från lägret. Kan herr Twain förklara hur della kom sig?

Den lömska slutklämmens verkan blev att jag samma kväll i all hast fick springa ur sängen och avlägsna mig genom bakdörren medan den stora massan med "berät tigad harm och ärlig lidelse" trängde in genom huvud dörren och "i blint raseri" slog sönder möbler och föns ter, fastän inte så bljnt att man glömde att lägga beslag på vissa värdeföremål. Och ändå kan jag lägga handen på Bibeln och svära på att jag aldrig sagt ett ont ord om herr Blanks farfar. Innan jag läste den citerade artikeln anade jag överhuvud taget. inte att herr Blank hade en farfar.

Jag höll på att explodera av förvåning. Vilken elak och gemen beskyllning! Jag hade aldrig varit i Kochinkina! Jag hade aldrig hört talas om Wakawak! Jag hade aldrig satt mina ben på någon sådan jordbit. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag var alldeles förbryllad, förvir rad och villrådig. Jag lät dagen gå utan att företa mig någonting. Nästa morgon läste jag i samma tidning föl jande:

Talande tystnad Vi fäster väljarnas uppmärksamhet på all herr Twain in genting har all anfära till vårt omnämnande om atl han blivit dömd för mened i Kochinkina. Under resten av valkampanjen kallade jag i denna tid ning endast: 'Den usle menedaren Twain'. I tidningen Gazelle läste jag följande:

7 ----------------------------------------------------------------------------------------------------~

Landsbygdspartisten:

För ordningens skull måste jag meddela att tidningen i fråga från denna stund kallade mig 'Likskändaren Twain'. När jag hämtat mig lite, läste jag en dag följande i en annan tidning:

En snygg kandidat

'Knappast kommer

• Jag att hänga någon'

Herr Mark Twain som skulle ha hållit ett verkligt blän

dande, övertygande och oförglömligt tal vid 'De obe

roendes' valmöte, infann sig inte! Enligt ett telegram

från hans läkare hade han blivit omkullsprungen av ske

nande hästar och låg allvarligt skadad med svåra smärtor

osv. i samma stil. 'De oberoende' ansträngde sig verkli

gen för att tro på dessa beklagliga lögnhistorier och

låtsades som om de inte anade den verkliga orsaken till

att denna virriga individ de satt upp som sin kandidat,

lyste med sin frånvaro. På kvällen såg man en viss person

i redlöst berusat tillstånd ragla in i herr Twains bostad.

Det är 'De oberoendes' ofrånkomliga plikt att bevisa att

denna djuriska individ inte var herr Twain. Folket kräver

i moralens namn klart besked: Vem var det som var beru

sad?

Det är fullkomligt ofattbart hur man kunde sätta mig,

mig och mitt fläckfria namn i samband med fylleri! Vid

den tiden hade jag varit helnykterist i tre år!

Och visar det inte hur hastigt man vänjer sig vid

motgång, att jag utan att känna mig särskilt illa berörd

såg mig titulerad 'Delirium tremens :rwain' och sedan

'D.T. Twain' i nästa och följande nummer av tidningen?

Och ändå visste jag att jag skulle få svårt att skaka av

mig detta öknamn.

Och nu började de anonyma breven hopa sig i min

post. Följande är typiskt för många hundratal: "Hur var

det med den gamla gumman ni sparkade nedför trappor

na när hon kom för alt be om lite mat?"

Och ett annat är också typiskt: "Det finns saker ni va

rit med om som endast jag känner till. Det är bäst ni skic

kar mig några dollar, såvida ni inte vill ha ert förflutna i

tidningen. "

Jag har massvis av exempel på varåt man syftade, men

jag förmodar att läsaren redan förstår tillräckligt.

Efter en kort tid 'bevisade' den ledande republikanska

tidningen att jag i större skala försökt muta folk, medan

den största demokratiska tidningen 'stämplade' mig som

en värsta sortens penningutpressare.

På det sättet fick jag två nya öknamn, 'Bestickaren

Twain' och 'Utpressaren '.

Så småningom hade ropen på ett svar på alla dessa för

färliga beskyllningar tagit sådana dimensioner att redak

törer och partiledare som understödde mig, förklarade

att min politiska karriär var förstörd om jag fortfarande

teg. Och dagen efters lästes i en tidning följande, vilket

stödde deras uppfattning:

o Ärlighet framför allt. Det är

Krister Aspviks motto inför hös

tens kommunalval. Aspvik kandi

derar för landsbygdspartiet i Kro

noby.

Landsbygdspartiets bedersordförande Veikko Vennamo har under hösten varit i luven på sfp och de, som han själv uttrycker det, svenska dekisherrarna. Helt nyligen skall han dessutom ha sagt att alla svenskar bör hängas. Efter dehär bråket skulle man kanske kunna tro att de svenskspråkiga inom partiet vände det ryggen, men så är inte fallet.

till stånd är någon form av in En annan fråga han ville be I Nedervetil, numera Kronoby dustri som skulle anställa vaka i kommunala samman storkommun, hittar vi partiets kvinnlig arbetskraft här i Ne hang är att kommunen, när den yngsta svenskspråkiga kandi dervetil. Nu måste kvinnfolket dat, 2S-åriga Krister Aspvik. väljer entreprenörer för olika söka sig- till Karleby eller Ter - Det är väl hans personliga arbeten, inte enbart skulle se till järv om de skall ha jobb. åsikt. Vad som gjort att .han har det lägsta priset utan också vem den vet jag inte, kanske är det Eftersom Kronoby numera som verkligen behöver ett arbe så att man har retat upp ho är en tvåspråkig kommun tyc te. nom, kommenterar han Venna ker Aspvik att de kommunala mos utspel. tjänstemännen borde sätta sig Men annars vill Aspvik inte - Jag tycker sfp har tagit på skolbänken ifall de inte kan ge någon stora och fagra vallöf hans uttalande alldeles för all finskan tillräckligt bra. Vilken människa! ten: varligt. Vad jag själv känner till Vennamo så har han alltid varit - Av egna erfarenheter vet Den oberoende kandidaten tiger fortfarande. Eftersom

Det är bättre att lova rak på sak. Han har sagt myc vi att det är väldigt svårt att få han inte vågar tala. Varenda anklagelse"mot honom har

mindre och försöka hålla det ket i sina dar och skulle han ha någonting uträttat på finska blivet klart bevisad, och hans vältaliga tystnad hqr bek

man lovar. sagt någonting fel skulle han ha inom kommunalförvaltningen. räftat sanningen. Han siår nu dömd fdr tid och evighet.

varit häktad för länge sedan . K-G Olin . Se bara på er kandidat, ni 'Oberoende'! Betrakta den us - Själv kan jag ju inte ha Aspviks fru Maarit kommer le menedaren, tjuven från Montana, likskändaren! Ser ni nämligen från grannkommunen någonting mot svenskarna inte hur D. T. Twain raglar omkring i ett djuriskt rus, Kaustby och har ännu inte lätt eftersom jag är svenskspråkig denne bestickare, denne utpressare! Betrakta honom no sig svenska, och det har inte all själv. Knappast kommer jag att ga och säg om ni kan ge er hederliga röst åt en individ tid varit så lätt för henne att få hänga någon, skrattar Aspvik. som genom sina lumpna brott skaffat sig sådana epitet betjäning på det egna moders och inte vågar öppna munnen för alt försvara sig mot ett I fall han blir invald i full målet. enda! mäktige vill han bli de vanliga Det var inte möjligt att slippa undan, och djupt fö

Från sitt jObb som röjare i människornas röst. De som rödmjukad satte jag mig ned för att avfatta ett svar på al

skogen har Aspvik också kun kandiderar för sfp håller sig en la de grundlösa beskyllningarna och infama lögnerna.

nat följa med hur de finska ligt Aspvik ofta som bättre Men jag fick alldrig svaret färdigt, ty nästa morgon kom

grannkommunerna har det bät folk. en tidning med en ny fasa, en ny gemenhet och anklaga

tre ordnat med bidrag för till de mig för att ha satt eld på ett sinnessjukhus fullt av pa

Konkreta frågor han vill ar exempel skogsröjningen. Vad tienter bara för att det förstörde utsikten från mitt hus.

beta för är en förbättrad service det sedan beror på, om man in Jag blev alldeles förtvivlad. Sedan beskylldes jag för att

i kommunens periferina delar, te ligger. på tillräckligt från de ha förgiftat min farbror för att få ärva honom. Man

bland annat vad det gäller post svenska kommunerna eller krävde att graven skulle öppnas och liket undersökas.

utdelning. någonting annat, det känner Nu hade jag nått vansinnets gräns. Nästa anklagelse gick

- En annan sak vi borde få Aspvik inte till idag. ut på att jag skaffat mina orkeslösa gamla mostrar ans

tällning i köket på ett barnhem för vilket jag var tillsy

ningsman. Och som ett lämpligt slut på den skändiga po

litiska förföljelsen instruerade man nio små trasiga ungar

av alla nyanser i fråga om hudfärg att vid ett politiskt

möte vid vilket jag talade, kliva upp på talarstolen och

gripa tag i mina byxben och rockskört och ropa far! far!

till mig.

Nu stod jag inte ut längre. Jag strök flagg och gav

upp. Jag hade inte tillräckligt krut i mig för att klara en

valkampanj i staten New York, och därför avsade jag

att nå den österbottniska ungdomen mig min kandidatur och undertecknade min avsägelse

med följande bittra ord:

är att annonsera i deras egen tidning En gång var jag en hederlig meborgare. Nu är jag er

ödmjuke Mark Twain, menedare, tjuv, likskändare, al

koholist, bestickare och utpressare!

981.121584

det bästa sättet

ring redan i dag

Översättning: Thomas Bennett

t - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - I D E A D L l N E MAN DAGAR - - -

.•.............. ..•...•.... .

~~.~HÖdESPLnTSE

FREDAG 19.10 KL. 20'-01 1

•

BRDADCAIT

KOM MED OCH BLI BLÄNDAD! I DISCOT: BUSSAR: 1. Karleby 19.00 via Såka, N:vetil, Kronoby och Edsevö 2. Esse 19.00 via Lappfors, Purmo, Bennäs och Kovjoki. 3. JAKOBSTAD 19.40. 4. Komossa 19.00 via Kimo, Oravais och Jeppo. 5. Haldins fr. Vasa busst. 19.00 via Vörå, Gunilack, Monå och Hirvlax.

DANSWEEKEND

GAMMALDANS i Markby

PÅ VASABÄTARNA

LÖRD. 20.10. kl. 20.00

Stor säsong öppning med

Dansa till Umeå under helgen! Fredag och lördag har vi svensk to med ombord.

med

NlCLAS WAHLGREN

DANSERO

lörd. ). 11. 1984

Nästa helg kommer populära KENNYS I

---t

Dagkryssning 70; (båtresa tur-retur)

Familjekryssning 95; (båtresa tur·retur+ en måltid)

Enkelresa fr-Iö 65;

Avgång från Vasa fr-sö kl. 9 och 17.15, från Umeå kl. 12

och 20.15.

Biljetter från hamnen innan avgång . Bokningar tel. (961)

11 74 11, 11 9633 eller närmaste resebyrå.

GAMMAL- O. MOGENDANSBANDET TOMMYS SÖKER EN

MUSIKER .. " , :

:: :' .: :::::::

: :.: • ::..

.. ... . . . .,

:.:

,...

. :: .: .' •

• •••

~ •

KLA VIA TUR.

=.a~båtarna

"C7

Gärna sångkunnig.

." ..

Sundsvdl- \tIsa -l!kneå- Karleby

Ring Hasse, tel. 961·271 351 efter kl. 19.00.

"YOiå

_EN

Vasa hamn 961 · 11' 61 81

sö 21. 10. kl. 19.00.

KOM OCH FRAGA, DISKUTERA eller bara prata bort en stund med oss. LÖRDAG DEN 20 OKTOBER kl. 15-19 JESU KRISTI KYRKA AV SISTA DAGARS HELIGA, Strandvä gen 7, JAKOBSTAD (Hamnskogen, mitt emot Masken). DU KAN OCKsA RINGA 967-10 147 under samma tid om du hellre vill det.

BODEAEK

AA NU JANE.DJUNGELNS DAOTTNING

.. .... . ....

. .. ...

:~~~!~): ',.: ~

VILKA ÄR MORMONERNA?

..................

« ...........

. . . . . . . " ' · · ...

IL":

','~: «,<; :' ....

y AMAHA trumset komplett. Prisklass: 10-11.000,- . Tel. 967-69 701.

··fII:"' ........... ..,···· ..... ·"'· .. · ......... •............ . . ....... . .

••

• .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . at . . . . . . . . . . . . . ,. . . . . . '" . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lit ... __ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . '" • • •

Nya danser slog inte Breakdance, streetdance och electric boogie · är danser som intresserar ungdomarna runt om i världen, främst i USA och lilla USA som Sverige brukar kallas. Däremot verkar det inte som om dessa modeflugor skulle ha gjort något märkbart intrång och intresse i Finland. Åtminstone inte i Österbotten som drar slutsatsen av den knappa publik som samlades i Purmo-gården senaste lör dag för att se de nya danserna in live. En publik under ett hundra perso ner hade sökt sig till Purmo för att se Olav Johansson och Mo doe från Sverige dansa breakdan ce och electric boogie. Olav och Modoe är bosatta i Boden och de har sysslat rr.ed . halsbrytardanserna sedan början av 1983. Modoe har sitt ursprung i Gambia men flyttade tillsam mans med familjen till Sverige i slutet av 70-talet. Första kontakten med break dance fick grabbarna via satellit TV-sändningar i Sverige och då dansen senare började göra sitt intrång i Stockholm vaknade in tresset på allvar och de två börja de smått öva. Olav Johansson berättar att han var med i SM i breakdance 1983 med att han inte fick någon placering på grund av att han ba ra var 17 år och för att räknas i tävlingen borde han ha varit 18. Breakdance har sitt ursprung i den svarta stadsdelen Bronx i New York där rivaliserande ligor hittade på ett nytt sätt att slåss på, nämligen genom att bevisa vem som var bäst att dansa breakdance.

Electric boogie däremot har in te sitt ursprung i USA, där dylika grejor brukar uppstå, dansen härstammar paradoxalt nog från Polen!

Bnakdance dansas med alla kroppens lemmar. Här är det gambianen Modoe som är i farten i Purmo.

Jåånasos heimanä' drog full hus på WT Fullsatt till sista plats var det på Wasa Teater i söndags då ama törteatergruppen från Björköby uf gästspelade med pjäsen "Jåånasos heimanä". Pjäsen hade premiär i våras, i maj och man har gett samman lagt sex förest~lIningar. "Jåånasos heimanä" är en fristående fortsättning på den förra pjäsen"Jåånasos arve" som teater gruppen spelade för något år sedan. I "Jåånasos heimanä" möter ·vi igen mor Hilda, Jåånas själv och sonen Hannes och den numera gifta dottern Agda och så alla grannar och fiskar kompisar förstås. Pjäsen är skriven av teatergruppen själv och den har regisserats av Krist~na Ågren. Handlingen i pjäsen beskriver livet på Björköby omkring sekelskiftet då fiske och jordbruk upptog största delen av människornas vardag. - Jag är helt nöjd med föreställ ningen, svarar Dan-Erik Rönn, teatergruppens kontaktman, när jag frågar honom om förestälI mngen. Nöjd, det tror jag också att

. .. .. . . . .. . ................ . ~

publiken på teatern var, av app låderna att döma. Efter en gans ka trög första akt med vissa tek niska problem, fick man publi ken i stämning i andra akten och skrattsalvorna och applåderna •

• •

•

• •

brakade loss. Och visst fick man skratta åt alla roliga och komiska händelser och intriger. Inte minst år Hannes (Johan Holm) och hans funderingar och åt mor Hil da (Hiida Håkans) som kunde bli så arg så, att hon inte fick fram något ljud alls utan bara SlOg och trampade. Orsaken till hennes ils ka var de flesta gånger Jåånas (Paul Håkans) som hörde bara det han ville höra. Smirnoff (Kjell Nyback) var också bra i sin roll som den arbetssamma svär sonen. De två parhästarna, drän garna Isak (Fredrik Dahlström) och Jakob (Jonas Björkman) fick också många applåder för si na egenhändigt skrivna friardik ten till Jåånasos pigan Raili (Britt Nybond). En bra scen . Och så förstås, Hannes fiskar kompisar Pell (Dan-Erik Rönn) och Ant (Anders Ohls) som alltid kommer i rätt ögon blick och vet precis hur det ligger till med alla förhållanden och fiskevädret. •

• •

•

• •

•

• •

•

Vad är då skillnaden mellan breakdance och electric boogie? Breakdance är något aven hals brytande dans ·d är man dansar in te enbart med fötterna utan kroppens alla lemmar även på huvudet. Electric boogie däremot dansas som om man hade ström i kroppen. Olav och Modoe tycker att dessa båda danser går bra att kombinera och de tror att dan serna inte enbart är modeflugor utan att de kommer att stanna och utvecklas vidare. Sjukhusen kommer tydligen att få behandla en hel rad brutna ben, armar och nackar hädanef ter. I Purmo bjöd Olav och Modoe på en cirka tio minuter lång show, men redan efter ett par mi nuter var ögon sjuka på de flesa i publiken på grund av att strobos kopet var i gång hela tiden, trots att det enligt föreskrifterna heter att högst 12 sekunder i taget är tillräcki igt. Nåja, någon större tillfreds ställelIse gav inte showen, men det gav däremot kaffet som ser verades i Purmo. Hädanefter Hävdar vi bestämt att man kan åka till Purmo enbart för en kopp kaffe.

Teamwork: Stenvall & Ljung Men det är inte bara komik i pjäsen. Teatergruppen har blan dat roligheterna och komiken med en bit sorg och förtvivlan. En sak som är svårt att spela och kanske ännu svårare att få publi ken att förstå. I teatersalongen var det ändå nästan knäpptyst när Hilda sjöng ut sin förtvivlan över barnbarnet Ivan (Ralf Ny bond) och de andra fiskarkom pisars öde ute i stormväder. Ett mycket bra framförande. Trots sorgen bjuder man ännu på överraskningar i slutet av pjä sen och slutet blir så gott som det brukar bli i folklustspel där kär leken till slut övervinner alla problem. Det är ännu osäkert om teater gruppen kommer att spela pjäsen flera gånger men det har varit stor efterfrågan på biljetter så det finns en chans ännu för dig som inte har sett pjäsen.

Fia

. Styrelsens beslut på onsdags kvällen i förra veckan innebär att förbundet från och med års skiftet kommer att ha en helt egen tidning. Man anSåg att tid_O ningsfrågan var av sådan vikt att den måste prioriteras fram

om övrig verksamhet.

SÖU kommer att bestrida alla kostnader för utgivningen oavsett vilket tryckeri som an-

o Henry Söderlund och Kjell Hulden framför den fina klubbstuga som upp/örs på talko av Tjöck IK och OK Kristina.

Klubbstuga växer fram vid elljusspåret i Tjöck I primärkommunen Tjöck i Kristinestad har inte idrottsfolket haft fritidspro blem under de senaste åren. 1981-82 byggdes tennisplanen och redan följande år stod elljusspåret i tur. Nu står dock talkojobbarna i Tjöck inrör den verkliga finalen; man håller: nämligen på att tillsammans med orienteringsfö reningen OK Kristina uppföra en klubbstuga invid elljusspåret. Tjöck IK är en ganska mångsi dig förening med skidåkning, fotboll , friidrott och tennis på programmet. OK Kristina där emot sysslar enbart med orientering och är en förening som representerar hela Stor kristinestad . Va rför valde man att bygga en klubbstuga? Kjell Hulden, ordförande i Tjöck IK svarar såhär: - Tanken på att uppföra en klubbstuga har egentligen fun nits ganska länge här i Tjöck. Då vi fick elljusspåret klart och börj ade arrangera mera och större skidtävlingar hä r gick det upp för oss att behovet av soci ala utrymmen var mycket stora . Först var det egentligen meningen att enbart Tjöck IK skulle bygga stugan. men vi an såg sedan att då också OK Kristina behövde utrymmen, skulle ett gemensamt bygge vara en lycklig läsning för båda parterna. säger Hulden . Han tillägger att OK Kristina dessu tom har en fin karta över det område som stugan nu uppförs på . Det egentliga arbetet påbör jades i juli då man gjöt plattan . Sen dess har talkojobbarna va rit flitigt igång varje måndag, tisd ag och ibland också på tors dagarna . Hulden sägar att mel lan 15-20 st i medeltal mött upp på talkokvällarna , men att antalet varit uppe i 30 då det

',1111111111.11

varti som mest. Nu under hös ten då mörkret stjäl en stor del av kvällarna kommer arbetet på stugan att fortsätta på lörda garna . Talkoarbetet har letts aven kommitte bestående av Yngve Karlå och Kjell Hulden från Tjöck IK, Alf WesterIund och Joel Norrvik från OK Kristina samt Henry Söderlund och Es kil Kvisen som är verksamma inom båda föreningarna . Ytan på stugan är egentligen ganska stor, i siffror 202 m' . Här ryms sedan en större sam lingssal , två mindre rum för re spektive förening och två dusc hrum med bastu . Kostnadsförslaget på stug projektet är 244 .000 mk . Tjöck IK:s ordförande Kjell Hulden säger at! den stock- och pen ninginsamling som ordnades till förmån för stugan senaste vå r blev en stor succe . Vi fick närmare 400 stockar, vilket täckte behovet av virke och insamlingen gav också en behövlig summa pengar. Av staden har vi fått 70.000 mk i bidrag och också bygdens före tag har stött byggprojektet på ett föredömligt sätt . tycker Hulen . Vidare har både Tjöck IK och OK Kristina beviljats lån i Kristinestads Sparbank . - Om en liten by som Tjöck skall ha någonting är det nog byn själv som skall göra det. Detta anser jag dock är enbart positivt, ty t.ex . talkoarbete stärker föreningskänslan på ett fint sätt, tycker Hulden . Med glimten i ögat säger hon att man i Tjöck inte ämnar slu ta utveckla idrotten efter det här. Nya projekt är därmed att vänta. Men nu gäller det först att få klubbstugan färdig och

Hulden vill passa på att tacka alla som jobbat eller på något sätt stött stugprojektet och hoppas samtidigt på lika fint samarbete i framtiden . Kjell Skoglund

litas. Tryckningen kommer att bli ett helt vanligt beställnings arbete för vilket kunden, dvs. SÖU betalar. Om intäkterna underskrider utgiftssidan så blir det SÖU som står för mellanskillnaden . Med en budget på cirka en mil jon tvåhundra tusen mark så måste det till en stentuff sats ning för att ro projektet i hamn. Nu förutsätts det att samtliga länkar i kedjan upp fyller de förväntningar som ställts . För föreningarna gäller det att skaffa fram 1O.()00 prenume ranter, för förbundet gäller det att skaffa intäkter på annonssi dan och se till att samtliga skö ter sin uppgift: Det finns inte

En fortsättningskurs i bug ar rangeras i Vörå 3-4 november. Då kommer fyra bugfantaster från Umeå över för att lära vörå borna den svängiga dansen. Det är närmast frågan om en fortsätt ning på fjolårets kurs i samma dans . För att nya intresserade skall ha en möjlighet att haka på och för att de som var med senaste år skall hinna fräscha upp kunska perna arrangeras för det två repe titionstillfällen, lördagarna den 21 och 28 oktober. Som arrangörer för kursen står folkdansarna och ungdomsföre ningen i Vörå . De svenska gäster na kommer också att uppträda vid älgfesten lördagen den 3 no vember.

En ny ÖP-redaktör började jobba på ÖP-redaktionen i Va sa den 8 oktober. Egentligen var det fråga om ett återseende. Birgitta Strand jobbade en hel del åt ÖP innan hon gav sig journaJistiken helt i våJd. Det gjorde hon i våras då hon blev sommar redaktör vid Vasabla det. Nu lobbar hon alltså på heltid åt OP. Birgitta Strand är hemma från Norra Vallgrund i Korsholm.

Förbundets övriga verksam het kommer högst antagligen att struktureras om i samband med verksamhetsplaneringen för nästa år. Det gäller nu först

N U är det allvar

Stran n Bug-kurs i Vörå vid ÖP i Vasa

Birgitta Strand

utrymme för misslyckanden och halvhjärtade satsningar och därför måste det även gå att byta ut sådana länkar som inte håller. Spotta i nävarna

och börja på gott folk! .

Hon blev student vid Korsholms gymnasium 1981 och är nu egent ligen studerande vid ekonomisk statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo akademi . - Uf-aktiv har hon varit i hembyns ungdomsförening. På den väg~n kom hon att börja skriva i OP . Redaktionen tyckte om det hon skrev och började ge henne allt flera uppgifter. Efter att hon 'varit borta från ÖP över sommaren hälsar vi nu henne välkommen åter på allvar i våra spalter!

att se till de ekonomiska reali teterna och därefter avgöra \·i l ka serviceformer som vi har råd att utföra . . Begrepp som rationellt eko nomiskt tänkande, effektivitet och resultatansvar kommer att vila tungt över såväl förtroen devalda som tjänstemän den kommande tiden. För t.ex. ringarna gäller det att ha detta i å tanke när förtro endevalda skall tillsättas i höst, de ekononUskt inriktade indi viderna måste nu ges företräde framom de sanna idealisterna. Det finns inte mera möjlighet att bibehålla förbundet som någon slags gentlemannaorga nisation utan vi måste anpassa oss till de regler som gäller för vår omvärld .

Kronobykultur med rockkonsert Höstens kulturprogram i Krono by innehåller bland annat en ung domskonsert med lokala för mågor. Band som uppträder blir Beefeaters, Republic och Black Mail. Konserten ges den 14 november, alltså om knappt en månad, i Terjärv uf:s lokal. Också ett par andra direkta ungdomsevenemang finns med i de kulturprogram som Kronobys kultur- och ungdomsnämnd har sammansatt. Det är en ungdoms dans i Kronoby samlingshus där Karin Risberg och Jire Band upp träder lördagen den 24 november samt vid Gillestugan i Nedervelil där Styrox och Chacha spelar upp fredagen den 30 november. Vidare kommer det att visas film i uf-Iokalerna. I Kronoby samlingshus pågår en fotoutställ ning hela november månad och Jakobstads Museums utställning om Jouxholmens Skeppsvarv gästar Torgare prästgård 9-11 november. Celebert besök blir det den 9 november då Lasse Mårtenson håller konsert på högstadiet. Vi dare blir det flera författarbesök under kulturevenemanget. Söndagen den Il november är Sveriges TV på plats i Kronoby kyrka för att göra en TV-inspel ning Vidare blir det barnkonserter. besök av skolteatern, föredrag om första hjälp vid id roi lS skador, teaterresa till Vasa och en massa andra aktiviteter.

3t!

Lerklumpen som blev fransmännens semesterparadis På ett område som för tjugo år sedan ansågs vär delöst och obrukbart har fransmännen skapat en unik semesterplats i modernaste rymdstil. Man rycker till när man möter de första pyramidlik nande byggnaderna. Vad är nu detta, ingen pitto resk liten semesterby vid Medelhavet? En sådan eventuell föreställning visar sig genast vara för kastlig. Man möter det hypermoderna turistkom plexet med alla tänkbara serviceanläggningar. Sent en tropikhet augustikväll anlände jag till La Grande Mot te, som visade sig vara en förrä disk labyrint av pyramider och bågformade hotell, modern konst i dei fria och symmetris [ ka parkanläggningar. Jag stan nade en vecka och området ha de fortfarande kvar sin labyrin [ tiska prägel när jag reste iväg, trots många dagars promenader hitåt och ditåt. Jag besökte min norska väninna som under sommarmå naderna jobbar som platsguide i La Grande Motte för ett norskt resebolag, den enda re [ searrangören från Norden som ordnar resor d it. La Grande Motte är främst ( en semesterort för fransmännen själva, endel tyskar och belgar{ har också funnit vägen hit, men de är inte många. 1963 började de franska myndigheterna fundera på om man kunde använda det sumpi· . ga området till något penning inbringande och vettigt. Man diskuterade även industri, men

stannade slutligen för att turism vore det mest lämpliga . Det idealiska klimatet är som klipPt och skuret för rekreation och semesterfirande. Man ville satsa på sina egna landsmän; detta skulle bli en semesterort för fransmännen själva. 1965 var det klart att börja bygga. Man började med att gräva ut för att skapa en slags insjö. Jordmass,orna utgjorde sedan byggnadsgrund. Sedan kom vägar, gågator och parker med träd- och bJ.)skplante ringar. Sist kom byggnaderna.

• Kvinnliga och manliga hus 967 påbörjades byggandet en- · Iigt ritningar gjorda av arkitek ten Jean Balladur. Byggnader na (hotellen) har formen av pyramider. Varje hotell har ter rasser och balkonger. ' Husen är byggda så att solen når alla ter rasser. La Grande Motte indelas i

30 juli 1967. - Monsieur Ray mond Marcellin, chef i plane ringskommitten, inviger områ det. 24 juli 1967. - General de Gaulle besöker byggplatsen. 30 november 1970. - 700 in vånare. 85 barn installeras i den provisoriska skolan vid Point Zero. 1 oktober 1974.- La Gran de Motte upptas officiellt som kommun. Fullmäktige och st y . relse väljs. . 13 juli 1975. - Den första kyrkan invigs, Eglise Saint-Au gustin. 18 oktober 1975. - Konfe rens om vad invånarna skall kallas. 1976 - Det kommunala bib lioteket inrättas. Osv., osv •.. Staden fortsätter att växa ·till en modem turistort, men inte till någon turistort i konventio nell bemärkelse, utan till något helt i klass för sig. Det bandiar om en fransk se mesterort vid Medelhavskusten mellan MontpeUier och Mar seilles - La Grande Motte, som ordagrant betyder "den stora lerklunipen". två delar. Den ena delen utgör en s.k. "kvinnlig" del med cir kelforrnade hus, där även bal kongerna påminner om cirklar. Den andra delen kallas "man lig" . Där är byggnaderna fyr kantiga och kantiga överhuvud taget. Dessa två delar åtskiljs av

D De cirkelformade husen kallas för kvinnliga och de fyrkantiga för manliga. La Grande Pyramide (den stora pyramiden), som är ett känne tecken för hela La Grande Mot te. Högsäsongen pågår från ap ril till september. Under högsä songen förmår La Grande Mot te ta emot ca 90.000 människor. På vintern är det tomt. Här bor i alla fall 4000 människor och dessa är fast bosatta. Arkitektoniskt är La Grande Motte en intressant skapelse, men söker man kulturhistoria och typisk fransk miljö har ingenting att bjuda.

anlades redan 1593 och är äldst i Frankrike. Liksom de flesta städer runt Medelhavet har även Montpel lier en gammal stadsdel med trånga gator och gränder. Det är i dessa gränder man upplever att tiden står stilla. Här strövar man gärna länge för att njuta av stämningen.

• Inget för gångare

håll-i

I La Grande Molle finner se mesterfiraren sol, bad och ljumma medelhavsvindar i oändliga mängder. Det är bara • lVaturreservat all ta för sig av vad det generö Alldeles i närheten av La Gran sa klimatet bjuder. För den de Motte ligger ett av Frankri . sportinriktade semesterfiraren kes få naturreservat - Camar finns all tänkbar utrustning att gue. Camargue är ett flackt hyra - surfingbräden, segelbå landskap kring Rhone-deltat. tar, roddbåtar, trampbåtar, SIa n och grus finns avlagrat här vattenskidor, gummijollar osv. vid mynningen som ett resultat En håll-igång-sökare finner av vad floden fört med sig un inte mycket i La Grande Motte. der årtusenden. I detta stora re Utecaf(:erna och restauranterna servat lever djurarter som är ut är öppna intill småtimmarna döda i det övriga Europa. Bä och där kan man sitta i allsköns ver, iller, hjort och vildsvin ro och betrakta nattflanörerna, finns representerade och därtill men detta är också det häftigas Europas aUa fågelarter. På vy te som bjuds . kort från detta område ser man Den kulturbitna måste dra den skära flamingon, som med iväg in till Montpellier för att få sin ståtliga uppsyn får represen sin hunger stillad; för knappast tera Camargue. nöjer han sig med det som Ca 20 km nordväst från La konst försäljarna ställer ut längs Grande Motte finner vi Mont Kvällsflanörernas stråk. pellier, en av Frankrikes äldsta Det är gott att få träffa en universitetsstäder. Det äldsta kär vän, men efter en vecka i La universitetet i Montpellier grun Grande Motte har jag fått nog dades 1289. Staden är också av den artificiella miljön. Det handels- och industristad. Den känns skönt att få fortsätta vi har nu ca 170 000 invånare. dare och lämna kvar denna Montpellier grundades av Lud stenlabyrint till de solhungriga vig den XIV och som ett minne franska entusiasterna. av hQnom finns parkanlägg ningen Promenade du Peyrou Text och bilder: med ryttarstaty av grundaren

La Grande Pyramide - den stora pyramiden skiljer den kvinnliga och manliga stadsdelen åt. Pyrami Asa Ny/und.

själv. den botaniska trädgården den är kännetecknande för hela den unika staden på franska sydkusten.

~12~ _ _ _ _ _------S~(jltt '7,tt4-4mm41t4 - - - - - - - - - - - -

i························ Biskoparnas syn på sex och samlevnad: ...........................

•• ••• •

•• •• • ••• ••

•• •• ••• •• • ••• ••• •• ••• ••• • ••• • ••• •• ••• •• •• •••

I I

Nej till sex före äktenskapet;

ja till preventivmedel och

abort på medicinska,grunder

Biskoparnas utgångspunkt är att betrakta sexualiteten ur gemenskapens synvinkel. Den intimaste formen för människors in bördes gemenskap, sexuallivet, kan inte lösgöras från personlighetens helhet, be tonar de. Grundformen för människors samliv är familjen, som bygger på äktenskapet, en bestående relation mellan man och kvinna. Enligt den kristna tron skapades människ an uttryckligen för familjelivet. Släktets fortplantning och familjebild ningen är ändå inte enligt Bibeln det enda syftet med sexualiteten. Mannen och kvinn an är skapade till en ömsesidig växelverkan, där de kan finna rikedomen i sin egen mänsklighet. Om relationen mellan man och kvinna skadas har det ödesdigra följder för deras eget samvete och för hela samhället .. Den kristna tron ger uppmuntran och hopp, där dessa relationer har brutits sönder och livet råkar in i en återvändsgränd.

Enligt biskoparna har många äkt drabbats av svårigheter på grund aven ant kärleksförhållande, som förutsä tter äktenskapet bör bestå endast så länge den inbördes äkta känslan räcker til l. äktenskapet blir för ensidigt beroende på käns1lornas växlingar, ökar risken för det skall spricka betydligt. . Ett sådant kärleksideal är ett hinder att se äktenskapets dynamiska natur, biskoparna. Som en bestående mänsklig tt lation meJlan två jämbördiga partner är tenskapet inte ett statiskt lyckotilIstånd, an ett ständigt föränderligt skeende, som varierar på många sätt och där de bästa Lid erna också kan finnas i framtiden. Då båda parterna växer förändras också äktenskapet hela tiden. Kriser kan innebära nya möjligheter att öppna sig. Det viktigas te är att de äkta makarna ser samlivet so något som målmedvetet bör skötas. Biskoparna intar en starkt avvisande hållning till utomäktenskapliga relationer. Enligt deras uppfattning kränker tillfälJjga sexuella relationer både den andras och den egna personen och överensstämmer inte med kärleken till nästan. Biskoparna kritiserar underhållnings pressen för att ge en förskönad bild av Ul omäktenskapliga relationer. De problem och den smärta som otrohet förorsak ar vanligen mycket större än man i tidningar na låter förstå. Också ett bestående kärleksförhållandr till en annan människa utan sexuellt um gänge kan förstöra ett äktenskap, påminD er biskoparna.

•• I• • Sexualiteten •• Bibelns inställning till sexualiteten är över •• lag positiv. Kroppen är skapad av Gud och • därför med alla sina funktioner god. Män niskans sexualdrift är inte en följd av synd ••• afallet, den hör till människans ur •• sprungHgautanväsen. Förnekande av sexualitet •• en !eder lätt till kyliga mänskliga relationer •• eller till neurotiska störningar, konstaterar •• biskoparna. avvisas både asketism och dyr •• kanSamtidigt av sexualiteten. Ett obegränsat förv • av sexualiteten är inte in enlighet • Födelsekontroll ••• erkligande med människopersonens värde, eftersom sexualitetn då avskiljs från den personliga •• bindningen. Biskoparna förhåller sig POSItIVt Itill •• Sexuell njutning är inte det högsta värdet vändning av preventivmetoder, eftersom •• i livet. Det är möjligt att leva ett djupt och det sexuella umgänget också har en •• meningsfullt liv också, då den fysiska sexu funktion än att producera nytt liv. M akar inte fullt förverkligas. Männskan na bör tillsammans komma överens •• aliteten hellre avhålla sig från sexuellt umgänge vilken preventivmetod man använder. •• änbörförverkliga sexualiteten på ett för män valet av metod är det viktigt, att preventio I niskan ovärdigt sätt, heter det i boken. nen inte förorsakar risker för någondCl'a D Människans sexualitet ädngenjöljd av syndajallet utan en del av hennes naturliga väsen, •• ensEnhelhet sexualitet lösryckt från personlighet partens eller ett eventuellt senare fött ba fastslår landets biskopar i en ny utkommen bok. Bilden är Rembrandts version av Adam och till bara sex, en kon hälsa. •• sumtionsvaraförnedras Enligt boken bör man respektera som ger njutning. Sexual •• partnern betraktas som ett medel, vars hu Eva. deras övertygesie, som är beredd att ra Finlands biskopar godtar inte föräktenskapliga sexuella förbindelser. Det •• vudsakliga uppgift är att skänka tillfred framgår emot barn utan konstgjord preventi OlL aven nyutkommen bok "Kasvamaan yhdessä", där biskoparna ger •• ställeise. Biskoparna kritiserar reklamen sin syn på sexualetik och familjeliv. Men då förutsätter omsorgen om kvinnans . att förstärka en sådan uppfattning. hälsa att man tidvis avhål1er sig från sexu •• förSom Däremot rekommenderar biskoparna att ungdomarna umgås på ett innebär sexuella gemenskapen eHt umgänge. •• att man bäst mångsidigt sätt utan sexuellt umgänge. ger sig hän åt varandra Barn är fortfarande Herrens gåva, koo •• och tar ochemotkvinna Biskoparna uppmanar föräldrarna att tala med sina barn om frågor som varandra. Endast teknisk stateras det i boken. Det viktigaste är, • skicklighet räcker inte till för att upprätt rör sexuallivet. Men samtidigt sägs det att de unga också behöver övervakning familjeplaneringen styrs aven positiv anda., hålla ett sådant sexuellt samliv, som skulle där man är redo att ta emot ett barn och bå i lämplig mån. Föräldrarna bör ändå respektera att detta område är av privat •:• vara en ständigt förnyad källa till glädje natur. •• och rekreation för båda de äkta makarna. Samboende får inte betraktas sOm en med äktenskapet jämförbar form av ra omsorg om det. • Skilsmässa •• samliv, sägs det vidare i boken. Samboendet avlägsnar inte de problem som i : • Aktenskapet allmänhet ingår i ett fortgående samliv mellan en kvinna och en man. Sam boende är inte heller ett sätt att undvika ett äktenskap som i förväg är dömt Kyrkan ger inte avkall på det livslånga m •• enskapets ideal, men ett äktenskap kac •• I boken avvisas en uppfattning, som ifråga attI upplösas. också misslyckas så fullständigt, att samfn kyrkans undervisning om homosexualiteten bör man enligi boken betona, äktenskapets livsvaraktighet eller he •• sätter et blir till ett fortgående lidande för att homosexuella inte är ansvariga för att de har den läggning de har. Man bör la äktenskapsinstitutionen. Ett livlångt äkt •• enskap är det bästa alternativet med tanke emellertid betona, att en homosexuell på samma sätt som en heterosexuell är parter. I nästan-kärlekens namn kan skils mässa vara den enda möjliga lösningen. tillväxt och mognad. ansvarig för, på vilket sett han eller hon ger uttryck för sin läggning. ••• påTillmänniskans Även om det ibland kan finnas motivetll mänsklig tillväxt och mänskligt sam Avbrytande av havandeskap godtas på medicinska grunder, men biskopar de skäl till skilsmässa, är det uppenban alltid kriser. Då bör man kunna lita ••• livpå atthörförhållandet na förhåller sig reserverat till aborter på sociala grunder. Man borde effektive man ofta alltför lätt tyr sig till skilsmässL består, motiverar bisko •• parna. Man kan knappast abort. ra möjligheterna till rådgivning för dem som överväger konstaterar biskoparna. Enligt deras uw med hela sin per Boken har undertecknats av ärkebiskop John Vikström samt biskoparna fattning skulle många äktenskap k •• sonlighet ge sig hän åt växelverkan med en överleva, om makarna i ett tillräckligt . Kortekangas, Samuel Lehtonen, V.J. Malmivaara, Olavi Rimpiläinen, •• sådan person, vars kärlek har en tidsgräns Paavo skede skulle söka utomstående hjälp_ •• eller andra villkor som skapar osäkerhet. Yrjö Sariola, Kalevi Toiviainen och Erik Vikström. :•.........................................................................................................................

aJlII3k

od;:g

båda

------------Sl;;ltt

7,il64mm41e4-------------'=-13

................................................................................................:

Erfarenheter från familjerådgivningarna visar att en frånskild i ett nytt äktenskap lätt råkar in i samma problem som i det fö regående. Var och en som överväger skils mässa borde försöka utreda, vilka som är de grundläggande orsaker och krafter, som gör att en skilsmässa känns oundviklig, och vilken verklig nytta han eller hon och hela familjen skulle ha av den. En skilsmässa hjälper inte alltid ens den som vill ha skilsmässa till ett bättre liv, utan kan föra med sig ännu större lidanden. I . boken hänvisas till statistik som visar, att förlusten av familjen i synnerhet för mann en kan innebära en hotande nedförsbacke.

• Vigsel av frånskilda

Enligt biskoparnas uppfattning är det bätt re, att en frånskild gifter om sig, än att han eller hon lever som sambo eller i tillfälliga förbindelser. Då man ingår nytt äktenskap borde man emellertid förutsätta, att den berörda parten inser orsakerna till att det tidigare äktenskapet gick i kras och sin egen andel i dessa, samt att han eller hon upprik tigt försöker starta på nytt. Prästen borde föra ett själavårdande samtal före vigseln. Om man överhuvud in te fäster uppmärksamhet vid dessa aspekt er, har man grävt undan grunden för det livsvaraktiga äktenskapets ideal, och den förlåtelsens nåd som kyrkan vill förmedla blir i praktiken endast en välsignelse av månggifte som kan förverkligas i en följd.

• Samboende Samboendet kan inte betraktas som en med äktenskapet jämförbar form av samliv, ef tersom det alltid saknar ett offentligt och juridiskt bindande löfte att hålla fast vid varandra. Biskoparna medger emellertid, att ett samboende, där man i princip är be redd till äktenskap, är en annan sak än and ra föräktenskapliga eller lösa sexuella för bindelser. Samboende är ingen garanti för en mera äkta och 110 kärlek. Ar mte snarare den osäkerhet som hör samman med samboen det ett hinder för en fri och ansvarig kär lek? frågas det i boken. Enligt biskoparna är det fel att inbilla sig, att samboende skulle avskaffa de prob lem, som i allmänhet ingår i ett permanent samliv mellan kvinna och man. Det är vis serligen juridiskt enkelt att upplösa ett sam boende, men på känslolivets plan är det vanligen en lika smärtsam erfarenhet som en skilsmässa. Unga drivs ofta småningom in i ett sam boende. Då kommer de inte i något skede att fatta ett medvetet avgörande om, huru vida de är beredda att fortsätta sitt liv med partnern bestående eller inte. Samboende är inte ett sätt att undvika ett äktenskap som inte i förväg är dömt att misslyckas, säger biskoparna. Ett äkten skapsliknande samliv i det skede, då man ännu borde lära känna varandra på annat sätt, leder de berörda fel. Sexuell tillfreds ställelse är ingen tillräcklig garanti för att man kan dela sitt liv med en annan. Det är galet, om samhället stöder sambo ende på samma sätt som äktenskap och fa milj. Genom att vägra gå med på offentligt äktenskap betraktar de samboende sin rela tion, dess art och fortbestånd som en per sonlig privatsak. Det är emellertid inte lik giltigt för samhället, hur starka och fasta dess grundceller, familjerna. är.

sätt utan sexuellt umgänge. Enligt biskop arna är det också i övrigt viktigt, att de un ga har talrika kontakter med det motsatta könet. Ungdomsårens självtillfredsställelse be traktar biskoparna sdtn ett mellanskede i den sexuella utvecklingen mot en vuxen se xualitet. Den kan bli problematisk, om man med dess hjälp fortgående flyr verkli ga kontakter. Genom självtillfredsställelse och andra sexuella experiment når man inte det egentliga målet för den sexuella utveck lingen, nämligen förmågan att skapa en be stående relation till en representant för det andra könet. Biskoparna kritiserar underhållningsfil mer och underhållningstidningar för, att de för många unga har gjort sexuella erfaren

heter till något aven tvångsföreställning. De unga känner, att de bör vara sexuellt er farna, ohämmade och orgastiskt effektiva. Dessa krav skapar lätt mindervärdighets känslor.

·Sexuell fostran av barn och unga Med tanke på människans utveckling är det viktigt, att barnet lär sig förhålla sig posi tivt till sin egen kropp, heter det i boken. Barnens sexuella nyfikenhet och uppsökan d av de källor till njutning som den egna kroppen erbjuder är ett nödvändigt utveck lingsskede i den sexuella tillväxtprocessen. Biskoparna uppmanar föräldrarna att samtala med sina barn om frågor i anslut ning tiII sexualiteten. Sådant som man inte kan tala om, men som man vet att exister ar, väcker sannolikt förvirring, ångest och rädsla hs barnen. Föräldrarna bör emeller tid respektera detta områdes privata och personliga karaktär också för barnen och de unga. I boken varnas föräldrarna både för att försumma att övervaka sina barn och för en alltför stor stränghet. Det förstnämnda skapar otrygghet hos de unga, alltför sträng övervakning igen kan hindra barnen att bli självständiga och därmed skada ett senare parförhållande. lnvåtvända unga som drar . sig undan socialt umgänge kan vara ett lika oroväckande fenomen som den s.k. vilda problemungdomen.

• A tt leva ogift I boken fästs uppmärksamhet vid, att nega tiva och kränkande attityder till ogifta fort farande lever kvar. I Nya testamentet för håller man sig positivt till att leva ogi ft. Det vore viktigt, att dagens samhälle på samma sätt som Bibeln skulle värdera ett liv som ogfit som en form av mänskligt liv som Gud har avsett .Iika väl som äktenskap., säg er biskoparna. Respekten för dem som lever ogifta får emellertid inte leda till att man förringar det lidande och de problem, som det med för för många att leva ensam. Enligt biskoparna kan ett liv som ensam också leda till att man växer till i tro och tjänst för nästan. Då kan man se det en samma livet som en kallelse av Gud, som man kan hänge sig åt av fullt hjärta.

I kristendomens historia har man förhål lit sig negativt till homosexualitet. I Bibeln

avvisas homosexuellt beteende klart. Bisk

oparna påminner om, att man på Bibelns

tid ;nte funderade över vilka faktorer som

påverkade uppkomsten av homosexualitet en, utan frågan granskades endast ingående

från beteendeformerna.

I boken betonas, att man inte hindrar

denna företeelse att spridas genom en nega tiv inställning. Uppkomsten av homosexua liteten - i den mån den är beroende av mil jöfaktorer - bör försöka förhindras i för

väg. Biskoparna rekommenderar att man stöder ett sådant familjeliv, där barnet kan uppleva en nära relation till båda föräldrar na. Man bör även gynna kamratförhållan den med ålderskamrater av båda könen. Man bör inte hindra de ungas heterosexuel la intresse. Kyrkans på Bibeln grundade uppfattning att homosexuellt beteende strider mot natu ren ger ingen rätt att beröva en homosexu ell människovärdet och får inte leda till av kall på kärleken till nästan. En homosexuell medmänniska bör acc epteras som fullvärdig medlem i kyrkans och samhällets verksamhetsformer. Kyrkan har emellertid rätt att fÖrutsätta, att en ho mosexuell i kyrklig tjänst inte undervisar el ler handlar i strid med det som kyrkan lär om homosexualiteten, säger biskoparna.

. • A vbrytande av havandeskap I Bibeln tas inte direkt ställning till avbryt ande av havandeskap. Kyrkan har emeller tid genom tiderna fört också det ofödda liv ets talan, heter det i boken. Enligt biskoparna är det svårt att ge ett i alla fall tillämpligt direktiv om, när avbryt ande av havandeskap kan motiveras och när inte. Biskoparna godtar avbrytande av havan deskap på medicinska grunder. Risk för moderns hälsa är motiverat skäl till abort, likaså en allvarlig sjukdom hos det barn som skall födas. Man bör emellertid se till, att aborten inte blir ett nytt, ohumant ras förädJingssystem. Man bör även respektera deras övertygelse, som vill ta emot ett han dikappat barn. Till aborter på sociala grunder förhåller man sig i boken mycket reserverat. För det mesta är det omöjligt att definiera, vilka ekonomiska och sociala förhållanden som är så dåliga för det barn soin skall födas, att de berättigar till att utplåna mänskligt liv. . Entydigt berättigande till abort är sådana havandeskap, som har fått sitt ursprung ge nom brott,såsom våldtäkt. Ingen kvinna får tvingas avbryta sitt hav andeskap. All slags påtryckning kränker kvinnans rätt att besluta om ingrepp som görs i hennes egen kropp. Biskoparna anser det mycket viktigt, att en kvinna som överväger abort får allt möj ligt stöd för att fritt kunna avgöra, vad hon verkligen vill. Maken eller partnern borde ta del i övervägandet. Man borde också ef fektivera olika former av rådgivning. En kvinna bör vara på det klara med, vil ka följderna kan vara av att göra abort,-ell er låta bli att göra det. Många som gjort abort lider av långvarig depression, och för andra framträder frågan som mycket svår i senare kriser i livet. Vissa kvinnor kiarar sig överraskande lätt från en abort. Man borde också för den som överväger abort klargöra adoptionsmöjligheten. Läkaren är ansvarig för. att en kvinna som överväger 'abort är medveten om sitt val. Läkaren bör samtala grundligt med den berörda och uppmana henne att vända sig t.ex . till familjerådgivare. Enligt biskoparna borde det vid alla kommuners och församlingars familjeråd givningscentraler finnas en sådan krisbe redskap, att den som överväger abort gen ast får samtala med en sakkunnig. Inom församlingarnas samtalstjänst per telefon har man just startat en sådan specialrådgiv ningsservice.

• :•• • :• :

••• :• Jorge Antonio Arteaga V. : Admon. Correos Urbana 27 •• Apartado Postal 27-603 Mexico 7, D.F. c.P. 06760 :• MEXICO. •• Ålder: 48 år

I: •• • :•

Intressen: Resor, litteratur, dik ter, komponerar musik. Önskemål: Vill brevväxla med medelålders flicka som kan skri va på spanska .

: Mr. Ben Ofosu Manu

• P.O. Box 2334 Accara i• Ghana • Ålder 18 år :• Yrke: •: Hobbies:student Samlar frimärken och

I•

vykort. Vill byta presenter och sedlar. Önskemål: Vill brevväxla med både flickor och pojkar i alla åldrar.

•• :• •: 24-årig Östtysk flicka söker brev : vänner, •: se. åldern har ingen betydel Intressen: beskrivning, sina fyra ••• barn, och litet av varje. Hon •• samlar på vykort. •: Skriv på tyska till : Hammer : Edeltraud 1720 Ludwigsfelde •: Erich - Weinerstrape 2 : DDR

I•••

••J :• • •••

• ••• • ••• • ••• •• :•• :• • Homosexualitet : •• I kyrkans undervisning om homosexualitet •• en bör betonas, att den homosexuella ofta •• inte är ansvarig för sin läggnings existens, • Föräktenskapliga förbindelser utan den har uppkommit oberoende av •:• hans eller hennes vilja . Enbart på grund av den homosexuella läggningen bör ingen be Det centrala problemet i ungas föräkten traktas som en moraliskt misstänklig pers:• skapliga förbindelser är den andliga omog on. •• enheten, heter det i boken. Man bör inte in Samtidigt bör man emellertid betona, att : leda ett sexuellt samliv, innan den andliga en homosexuell på samma sätt som en hete relationen har utvecklats till den nivå, att rosexuell är ansvarig för, på vilket sätt han ••• båda är redo till ett livslångt kompanjon eller hon ger uttryck för sin sexualitet. Det skap med den andra . :• som i boken sägs om de positiva möjlighet Tiden mellan uppnåendet av könsmogen erna i att leva som ogift och som ensam, •• ålder och ingåendet av äktenskap underlät gäller också homosexuella, betonar biskop tas av att de unga umgås på ett mångsidigt : arna. •! ................................................................................................•

Miss Kaori Sato (bilden) 5--10, 3Jo 9 chome Maeda, Nishi-ku Sapporo City, T061-24 JAPAN Ålder: 15 år (födelsedag 3.10. 1969)

Intressen : musik (pop och rock),

blomsterarrangemang , skidåk ning, läsning osv. önskemål : brevväxling på engel ska eller japanska. Mr. Murali S. Iyengor Bharadwaj 560/4 South Sadar Bazar Solapur 413 003

INDIEN

Ålder : 25 år. Intressen: vill byta postade fri märken och vykort samt läsning (fackli tteratur). Önskemål : Vill ha brevvänner under 30 11 r.

Invid Klacken i Lillby har under de senaste fyra åren ett allaktivi tetshus vuxit fram. Det är entusiasterna

Föreni ngens ord förande Johan Thodin berättar att man från början planerade att bygga i den takt det fanns pengar i kas-

inom Lillby uf som skapat ett samlingsut rymme för byn och framförallt för de un ga. Efter fyra års [/i

san . Men så kom danskrisen och det fanns inga pengar över att satsa i bygget. Därför har man tvingats låna cirka 120.000

D D Mysigt har de det, Karin och Joel Sjöskog, framför den öppna spisen i Lillby uf:s nyinvigda allaktivitetshus.

'Naturligt man slår sig samman med andra som har samma grundsyn' -

...

- I kommunalpolitiken är det inte så mycket som skiljer oss åt, men eftersom jag på riksnivå understöder ett visst parti är det inte annat än naturligt att jag kandiderar för det på lokalplanet. Så motiverar Christian Krokvik alt han valt alt kandidera för Kristliga Förbundet i höstens kommunalval. Tillsam~ mans med en annan kandidat ställer han upp i Larsmo, där partiet i dagens läge inte har någon representation.

ligt jobbande på tal kon är bygget nu klart och senaste söndag kunde man hålla in vigningsfest på huset.

_mark . Det ursprungliga kost nadsförslaget gick på 160.000 och Thodin tror att det är vad som gått åt i pengar. Men så har man varit flitiga talkojobbare: Endast sådana arbeten som krävt fackmanna kunskaper har man anlitat utomstående. - De som har jobbat här har varit i körkortsåldern. Men gänget har hunnit bytas ut en gång sedan vi startade för fyra år sedan, berättar Thodin. Det är med andra ord byns ungdomar som byggt sig ett samlingsställe. Hjälp från de äldre har man fått i form av stockar. En insamling gav om kring 250 stockar, vilket räckt gOLt och väl till vid bygget. Från kommunens sida har man bi dragit med en fjärdedel av det totala kostnadsförslaget, det vill säga 42.000 mark. Det nya allaktivitetshuset omfattar 100 kvadrat meter och kan ta emot omkring 80 person er. Största delen a v huset utgörs aven större sal. Vidare ingår kök, toaletter, dusch och för varingsutrymmen.

Öppet varje kväll Allaktivitetshuset kommer inte att bli en lokal som står tom och kall veckorna igenom. Nej, varje kväll står dörrarna öppna - Som kristen har man många frågor man tycker är viktiga och då är det bara naturligt att man slår sig samman med andra som har samma grundsyn. Vis serligen skulle man kunna tän ka sig att verka inom ett annat parti som också kör kristna frågor, men då är det alltid den risken att man blir bunden till det partiets linje. KroKvik är 23 år och därmed förbundets klart yngsta kandi dat i Svenska Österbotten. Han är verksam inom Lutherska In re Missionen och har vaktmäs tarsysslan vid Missionshemmet i Gertruds som bisyssla. Till sammans med familjen är han bosatt vid hemmet. Sin huvudsyssla har Krokvik inom ett familjeföretag i Ja kobstad . Han är själv från grunden jakobstadsbo och har inte bott någon längre tid i Larsmo. Därför medger han också att han ännu inte är helt insatt i de kommunala frågor na . Men det att han är inflyttad kan också ha en positiv sida ifall han blir invald.

D D - No gotar he gaa, menar Lillby uf:s ordförande Johan Tho din och menar med det alt nog skall man klara av ekonomin i fortsällningen trots all föreningen tvingats låna 120 000 mark för allaktivitetshusprojektet. till huset, som kommit att bli ungdomarnas naturliga sam lingsplats i en by som annars in te har mycket att erbjuda de yngre. . - Vardagskvällar försöker vi hålla öppet mellan sju och tio. I helgerna är huset en naturlig startplats för de som skall ut på nöjen, berättar Thodin. Någon form av organiserad verksamhet kommer man troligen att köra med torsdag ar, då tonåringarna skall börja samlas. Men för den verksam heten återstår det ännu att lösa ledarfrågan . Redan senaste vinter var hu set i full användning och några som helst ordningsproblem ha de man inte då. Den försäljning som finns i allaktivitetshuset så att säga sköter sig själv. Något - Kanske man kan vara me ra neutral och se till kommunen som helhet då man är inflyttad. Visserligen är det bra med bya gemenskap och sammanhåll ning, men det är tråkigt om det måste leda till splittring inom kommunen . Beträffande en eventuell sammanslagning mellan Lars mo och Jakobstad vill Krokvik hålla alla dörrar öppna. Där emot anser han att det var rik tigt att Larsmo inte gick med i sammansalgningskarusellen i slutet av 60-talet. ELt par- frågor som är aktuel la i Larsmo i dag är familje- och skol frågorna och här skulle Krokvik vara beredd att försö ka göra en instats. Dels gäller det familjestödet, som kommer alt drabba kommunen ekono miskt, och som Krokvik anser alt en större statsandel borde utgå på. Dels är det skolorna, där Larsmo har flera viktiga projekt som borde ordnas. Som företagare är han också intres serad av att verka för ett före tagsvänligt klimat inom kom munen .

svinn har man inte behövt dras med . - Kommer det någon som inte direkt hör hit, brukar någon av gänget ta hand om kassan. Annars sköter försälj ningen sig själv, berättar Tho din. Också sådana saker som städning skÖlS automatiskt av de som använder sig av huset.

Hyr ut Även om allaktivitetshuset i första han är a vseLt för ung domarna försöker man hyra ut det till andra föreningar och organisationer. I LiJlby finns det inga andra samlingsutrym men än skolan och en martha gård, varför det finns ett stort behov av ett mindre samlingsut rymme. - Hyran ger inte stora pen gar, men däremot är det server ingen under mötena som ger in komster, berättar Thodin. Den servering som förekom mer i allaktivitetshuset är för övrigt den enda inkomstkällan föreningen har just nu. Ännu för några år sedan gick dans erna vid Klacken bra och före ningen hade en därmed säker inkomstkälla. De senaste åren har danserna gått jämt upp om ens det. Helt borta från dans marknaden kommer Lillby ald rig alt bli. Gammaldanserna går fint och någon form av ung domsdans blir det också i fort sättningen. Men för att skaffa sig någon form av inkomstkälla funderar man inom föreningen på att börja bjuda ut sitt talkofolk till olika arbeten, till exempel väg röjningar. - Vi är ett sammansvetsat gäng som är vana att jobba, så det är nog inget p(oblem att få folk att ställa upp, menar Tho din . K-G Olin

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Öster bol! nisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktieb~lag 1984 ÖP·rådet : Leif R!!x, ordförande Sture Erickson, Stig·GÖran Forsman, Birgitta Strand, Lars·Erik Backman och Ulf Johanssen Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl·Gustav Olin Tel. 967·13 555, hemtel. 967·13 420 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa : Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. 961·32 698

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesfÖrmecling.

06m

HandelsespI. 10 D 65100

Vasa 10, tel. 961·113572

Yl HYR UT' PA & L1US

ANLÄHIIINIAR

för allt emellan rock konserter

och friluftsmöten

sound check 967 • 73 03 7

PRENUMERATIONSPRIS 1984 Helt år. ............. ... .......... .... 65; Halvt år ............................. 40, Skandinavien ...................... 70, Lösnummer ..................... .. .. 2,50

PRESENTER

Kaffe, bakverk och presenter ... '.

'PreJ;e'lt~iilJlJre'l

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967·13 555

Inneh.: Lena Wilson Tel. 962-41 423 källarvån. hos Annie Sigg

ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961·121564

VASA musikbranschens specialaffär

_MII~_III_ ~TKAKATU41STORALANGGATAN

65100 VAASA - VASA 10 'll' 110 159 .

RESEBYRA

,I NGVES RESOR NÄRPES TEL. 962·42 048 Telex 73115

BII••W

REPLOT 'FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE . • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020

DU! QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karin. 3 VASA, 961-120 _311

r; ~

KOLLA ALLTID

FÖRST' AUt inom

muslk

Stans billigaste Lp·NYHETER

SOUMDSIOf VASAESPlANADEN 15 TEL; 1161199 ... 120 015

0s0Pet; YM!. ~17, 16 ~13

Korsholmsspel

med krävand'e

roller tar form '

Hemtel. 961·222508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16. ANNONSPRIS I texten ... .... ........ ... ............. 3,75 Efter texten .... ... ......... .... ...... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

-v AR

f ÄRGAN NONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,3~ spmm

målsättni ng är alt den här uppsältn ingen av Kors holmsspelet inte ska ll bli någon ko pia av de tidigare fö re ställningarna - den sk all bli bättre .

SÅ optimistiskt deklarerar Korsholms teaters ordförande Bir gitta Schultz-Ekblad gruppens föresatser att göra en bra fjärde version av Hans Fors historiska krönikespel från 1600-talet. ARBETET på föreställningen - som skall framföras på Bås,k asvallen i sommar - har redan inl'efls och alla roner bör jar också redan vara besatta. Författaren Hans Fors hade träff med regissören Majlis Granlund och teatergruppen senaste vecka. Hans Fors berättade om hur det hela började i Landskapsför bundets regi sommaren 1962 vid kyrkoruinerna i Gamla Vasa och fortsatte följande år inne i rui nerna. Sommaren 1970 spelades Korsholmsspelet i Femte ungdomsringens regi vid Kors holms lantbruksskolor. Kom mande sommars uppsättning blir alltså den fjärde . Något som Fors betecknade som mycket mark ligt. - Det visar att det här spelet verkligen har någonting att ge även dagens människor, konsta· terade han. Till sommaren 1971 skrev Fors en andra del av spelet 'som fick namnet Brödet och stjärnan. Det centrala i den delen är ofärdsåren under 1700-taJet. Den versionen framfördes också av Femte rin gen. Nu lovade Hans Fors att han

skulle skriva den tredje dej som det ursprungligen var tänkt att Korsholmsspelet skulle ha . Han vill skildra den Grelssonska nämndemannagårdens öden än da fram till detta århundrade. Allt det här beror förstås också i någon mån på hur Korsholms te ater lyckas med de två första de larna av spelet. ~ Sommaren 1987 blir det faktiskt 25 år sedan Korsholms spelet framfördes första gången, säger Fors. Det skulle vara roligt om vi då kunde fullfölja den ur sprungliga tanken att ge Kors holmsbygden ett krönikespel i tre delar, som kunde spelas då och då efterhand som en ny genera· tion amatörer och även publik växer upp. Sedan berättar Fors om hand lingen .i spelet och vad han velat få fram när han skrev det. Det handlar om den fria österbott niska bonden - och inte minst bondkvinnan - och hans kamp mot herrar, överhet och inkränk-

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada sOl ll tillfogas an· U Författaren tilt KorS/lOlms nonser vilka meddelat s per telefon el· spelet, Hans Fon, fängslar ama törema i Korsholms teater med ler som på grund av postförsening in· te införts i begärt nummer.

berättelsen om vad han vill med spelel och med de spänningar som finns mellan enskilda och grupper i föreställningen.

tare. Det handlar om unga människor som vill så mycket, men som inte alltid gör det så lätt för sig. Och så handlar det om den österbottniska slätten, som trollbundit och fascinerat Fors, och många andra med honom. Korsholmsspelet är lyriskt jord· nära men också skirt romantiskt och grovkornigt realistiskt. Majlis Granlund berättar att man skall försöka få med litet mera festligt och glatt i årets upp sättning, På rak arm lovar Fors att skriva text för en slags uvertyr till spelet. Midsommarscenen kan göras väldigt glad med inslag av österbottnisk musik och dans. Det tycks finnas många ideer om hur man kan fräscha upp spelet - göra det ännu bättre, som Bir· gitta Schultz-Ekblad lovade. Själv kommer Birgitta att spela Kristinas roll - helt eller delvis? Tor-Göran Åsbacka gör Haupt man Botvid Höök, som han också gjorde då Femte ringen

framförde spelet. Den svåra rol len som mämndeman Erik Grels son har anförtrotts Gustav Ing:>. För Kristinas barn Anders och Agneta finns flera tänkbara tol kare. Möjligen blir det 'Jesus Krist Superstar' Hans Lydman och Ingrid Nygård som får roller na. Gertrud Ekblad får göra Dor di från Klemetsö och Ragna Wee gar den tuffa rollen som Neta Kristoffersdotter. Hans Svahn skall i sommar vara stram och blid som kyrkoherde Bohm. Ralf Pada återkommer som krögaren Mickel Fant och Göran Sabel som bonden Erik Junckar. Utöver dessa finns ytterligare ett tiotal roller i spelet. Vid träffen med Fors fanns 25 amatörer på plats. Alla har möjlighet att vara med eftersom det förekommer flera masscener i spelet. I tidigare versioner har masscenerna varit tunt besatta. Kanske Korsholms teater nu lyckas fylla hela Båskasvallen med stadsbor, landsbor, tingsåhörare, dansare, midsommarfirare etc .

Sven-Erik Glader

ÖPÄIIUNIK

, ...... öa........... '" ",....,. ..... ...

tf....,.,,.,,,,,....................... /fJM........... /d............-...'... . . . . . . . . ._

..........,.

••" ........... VI .....' . . ....

ocIa

ÖP VET MEST OM UNGDOJIAIINA

tW ... ."..".,................ v... .....,..

.... oc. Irorrwa"......... ftlr . . . . . . . . . ......

........... P.J..................... _ ...... .. .., cl., . . ocIa /6r .,..,."......

ÖP HAII1WL11JII· OCH N6lESEVENEJIANGEN

sa ... ..".a .".. .................... /lir /rfII .... .,..", .... ÖP. NiII-"'1fruu • tW.

ÖP ÄII ÖSTEIUIOTl'NlSK

lJp .......,.,••"........,.,..,...., ....... lJp

wlNter /lir"" "'. D.Ie................. .....

....... ocII _ _ ........ lJI'. . . ._ .........'

.......................................

ÖP STÖDER UNGDOMSFÖRENINGARNA ör .aver.......",.... fil . ....OWII/&'e...."....

. . .",.............. . ., . . ...... A. tjp.. . pre•• ......11. . .",... ",. s ....... ...dII J5 .... till .....

..0 . . ./6rerd,."...... •

ÖP HAR NÄRKONTAKT E. /o",. ........ , ..,.". clWalo-. •• re. . . .rht•

ett.,..

•• aenerf. ............, , . . ",.,....,...,., ...... .,........, rodr...... , . . . . . ".,.".. ..., ..,. o.. ,

. . . ., . ........ If•• de, . , . . " . . ...... fljr .....

....

8O.

ar ..... ÖP ........... lJp Ifru- ..............

ÖP HAll PERSONPORTRÄTrEN OCH INTERV.RJERNA

JA TACK! JAG BESTÄLLER ÖP TILL ARETS SLUT FÖR ENDAST 20,-.

Da., • . " , . , . - ..."."..,.......... flÖrtlhfII ............ odl ............ ...-.......". . . . .

........,..ocJa....,..,.,.......... ..........fijr...,...........

ÖP

lJI' ......

Da dM. _ ....

..... "'/6r.", .... lite ......

ÖP betalar portot

Adre••: •••••••••••••••••••••••••••••••

...........................................

PB 27

68601 dAKOBSTAD

Bet.namn och adress: • lic.....",... JM4

Sv....fö...äad.... 16/72 ...kobatad